Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:61 angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. samt propositionen 1974:69 angående vissa energibesparande åtgärder i vad avser åtgärder för tillvaratagande av skogsavfall m. m. jämte motioner (Betänkande 1974:JoU16 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 16 år'1974

& «

JoU 1974:16

Nr 16

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974: 61
angående stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. samt
propositionen 1974: 69 angående vissa energibesparande åtgärder i vad
avser åtgärder för tillvaratagande av skogsavfall m. m. jämte motioner.

Propositionerna

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1974:1 bilaga 11 under punkten
D 5 (s. 57) beräknat medel för nedannämnda ändamål har Kungl. Maj:t

1 propositionen 1974: 61 (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad i propositionen förordats rörande statsbidrag till intensifierad
skogsvård i norra Sverige,

2. godkänna vad i propositionen förordats om stöd till forskning och
utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall
m. m.,

3. medge att under budgetåret 1974/75 utfästs statsbidrag med högst
41 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige samt till skogliga
åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och
för att fullgöra skogsvårdsföretag i lappmarken,

4. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för
budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 40 100 000 kr.,

5. till Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m. m. för budgetåret
1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.

I propositionen föreslås att åtgärder vidtas för att intensifiera skogsvården
i norra Sverige. Beräkningar har visat att skogsavverkningarna i
norra Sverige på sikt måste minskas betydligt om inte skogsvården intensifieras.
Sysselsättningen i skogsbruket har minskat kraftigt den senaste
tioårsperioden och kan beräknas minska ytterligare under 1970-talet. Särskilt hårt drabbas därvid skogslänen. I propositionen föreslås
statligt stöd till skogsvårdsåtgärder i inre stödområdet och i Norrlands
kustland vilka dels skapar sysselsättning på kort sikt, dels förbättrar
sysselsättningsläget och skogsindustrins råvaruförsörjning på lång sikt.
Bidragen för budgetåret 1974/75 beräknas till 30 milj. kr.

I propositionen föreslås vidare att för budgetåret 1974/75 anvisas

2 milj. kr. för forsknings- och utvecklingsarbete rörande maskiner och
metoder för tillvaratagande av skogsavfall för energiändamål och andra
ändamål.

1 Riksdagen 1974. 16 sami. Nr 16

JoU 1974:16

I propositionen 1974: 25 angående vissa ekonomisk-politiska åtgärder
anmälde Kungl. Majit bl. a. sin avsikt att senare lägga fram förslag om
att ställa medel inom en ram på 250 milj. kr. till förfogande för investeringar
som syftar till bättre hushållning med energi. Den i propositionen
1974: 61 förordade medelsanvisningen till stöd för forskning och
utveckling rörande maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall
m. m. bör enligt departementschefens uttalande anses ligga inom
ramen för det förslag om åtgärder för bättre hushållning med energi som
aviserats i propositionen 1974: 25. Detta förslag har numera lagts fram
i propositionen 1974: 69 (bostadsdepartementet) angående vissa energibesparande
åtgärder.

Sedan propositionen 1974: 69 remitterats till civilutskottet har detta
utskott — efter samråd under hand med jordbruksutskottet — genom beslut
den 4 april 1974 till jordbruksutskottets beredning överlämnat propositionen
i bl. a. den del som avser åtgärder enligt propositionen
1974: 61.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid riksdagens början väckta motionen

1974: 1478 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit uttalar sig för de i motionen 1974:1240 framförda
synpunkterna avseende det norrländska jord- och skogsbruket,

dels de i anledning av propositionen 1974: 61 väckta motionerna

1974: 1626 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att tillämpningskungörelsen får en sådan utformning att
de här anslagna medlen i första hand kommer att gå till skogsvårdsåtgärder,
som innebär en verklig ökning av det skogsvårdsprogram som
normalt skulle ha kommit till utförande, även om inte det i propositionen
upptagna stödet utgått,

1974: 1672 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, m, fp) vari
hemställs att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
1974: 61 beslutar 1. att statsbidrag för intensifierad skogsvård i norra
Sverige för enskilda skogsägare skall uppgå till högst 80 procent av godkänd
kostnad inom det inre stödområdet och till högst 60 procent i
övriga delar, 2. att de bidragsberättigade områdena bör följa gränserna
för det allmänna stödområdet som gäller för det statliga regionalpolitiska

JoU 1974:16

stödet och utgå med högst 40 procent av de godkända kostnaderna i de
områden som ej omfattas av propositionen, 3. att skogsvårdsstyrelsema
härvid ges rätt att bestämma om bidragsprocenten inom de angivna ramarna
i enlighet med det i motionen anförda,

1974: 1673 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att statsbidrag för intensifierad skogsvård i norra Sverige för enskilda
skogsägare skall uppgå till högst 80 procent av godkänd kostnad
inom det inre stödområdet och till högst 60 procent i allmänna stödområdet
jämte Gästrikland, 2. att dåligt bestockade slutawerkningsskogar
liksom återväxtåtgärder efter deras avverkning skall vara stödberättigade,
3. att fria plantor generellt skall lämnas till bidragsberättigade
återväxtåtgärder,

1974:1674 av herr Lorentzon m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen
i anledning av propositionen 1974: 61 beslutar 1. att uttala sin anslutning
till i denna motion förordat differentierat kostnadsansvar för vidtagande
av skogsvårdande åtgärder samt godkänna de i propositionen
anförda riktlinjerna för skogsvård i norra Sverige m. m. jämte förslagen
om stöd till forskning och utveckling rörande maskiner och metoder
för tillvaratagande av skogsavfall m. m., 2. att hos regeringen hemställa
om att fastställa en närmare avvägning enligt i motionen anförda
synpunkter angående storleken av de markarealer — utöver statsägd skog
— tillhörig en och samma ägare, för vilka statligt stöd kan beviljas,

3. att bifalla den i propositionen, punkterna 3, 4 och 5, gjorda hemställan
rörande utfästelse om statsbidrag, förslagsanslag till Åtgärder
för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. samt reservationsanslag
till Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m. m.

Utskottet

I propositionen 1974: 61 redovisade uppgifter visar att antalet sysselsatta
i skogsbruket de senaste tio åren minskat med 50 000 till ca
70 000. I skogslänen har andelen i skogsbruk sysselsatta sedan början
av 1950-talet minskat från 10 % till 5 %. Sysselsättningsvolymen kan
enligt propositionen beräknas ha minskat från 55 milj. dagsverken per
år i början av 1950-talet till 15 milj. dagsverken per år i i början av
1970-talet.

Minskningen av antalet sysselsatta som blivit en följd av den fortlöpande
rationaliseringen inom skogsbruket främst när det gäller avverkningarna
har till viss del motverkats genom att de årliga bruttoavverkningarna
samtidigt ökat från 50 milj. m3sk till närmare 80 milj.
m3sk.

I propositionen anförs att det är en fråga av särskilt intresse om
lf Riksdagen 1974.16 sami. Nr 16

JoU 1974:16

sysselsättningsunderlaget i skogsbruket varaktigt skulle kunna förbättras
genom en ytterligare ökad awerkningsvolym i kombination med ökad
volym skogsvårdsåtgärder. Både i den gällande skogspolitiken och i
riktlinjerna för 1973 års skogsutrednings arbete slås fast att målet för
skogsbruket skall vara en långsiktig, hög produktion. Vilka möjligheter
som finns att uppfylla en sådan målsättning beror på dels det nuvarande
skogstillståndet, dels hur avverkningar och skogsvårdsarbeten bedrivs
i framtiden. Det nuvarande skogstillståndet kännetecknas enligt
propositionen av ett överskott på äldre skog. Samtidigt råder en utpräglad
brist på ung och medelålders skog särskilt i de norra och mellersta
delarna av landet.

Beräkningar av avverkningsmöjlighetema på lång sikt presenterades
av skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU) i början av år 1973. Enligt
dessa beräkningar, som bl. a. förutsätter en fördubbling av skogsvårdsvolymen,
skulle de årliga avverkningarna under de närmaste 20—30
åren kunna ökas till 85—90 milj. m3sk, varefter bristen på awerkningsmogen
skog skulle kräva en minskning av avverkningarna till ca
60 milj. m3sk per år. Preliminära resultat av beräkningar som utförs
vid skogshögskolan visar för norra Norrlands del överensstämmelse
med tendenserna i SISU:s beräkningar.

Beräkningar av hur sysselsättningen i skogsbruket förändras vid
tillämpning av alternativa awerkningsprogram pekar enligt ett i propositionen
angivet högre awerkningsaltemativ på möjligheten av en
halvering av sysselsättningsvolymen i skogsbruket under 1970-talet. Anledningen
härtill är främst att det bedömts vara nödvändigt att rationalisera
awerkningsoperationerna ytterligare.

Även om rationaliseringstakten kan ha överskattats är dock tendensen
enligt departementschefens mening klar. En ökad avverkning den
närmaste tiden kommer inte att öka sysselsättningen i skogsbruket. En
ökad satsning på skogsvård skulle dock kunna minska konsekvenserna
från sysselsättningssynpunkt av rationaliseringen på både kort och lång
sikt. Departementschefen finner det därför angeläget att intensifiera
skogsvården både för att minska en framtida svacka i virkesförsörjningen
och för att förbättra sysselsättningen. Sådana åtgärder är emellertid
särskilt ekonomiskt betungande i områden där skogsbruket arbetar
med obetydliga ekonomiska marginaler. Så är fallet i främst norra
Sverige. Samtidigt är det oftast i dessa områden som skogsbruket
har den största betydelsen för sysselsättningen. Enligt departementschefens
mening bör därför skogsvården i norra Sverige intensifieras
med stöd av statliga bidrag. Departementschefen anser därvid en intensifierad
skogsvård i norra Sverige så betydelsefull både för sysselsättningen
och för den framtida virkesproduktionen att 1973 års skogsutrednings
förslag inte bör avvaktas innan åtgärder vidtas i detta avseende.

JoU 1974:16

Mot angivna bakgrund framlägger departementschefen i föreliggande
proposition förslag om statliga stödåtgärder till intensifierad skogsvård
i norra Sverige. Enligt departementschefen bör följande åtgärder
ingå i ett skogsvårdsprogram för denna del av landet, nämligen återväxtåtgärder
i första hand på områden med otillfredsställande föryngringsresultat
och på områden som under längre tid legat obehandlade,
återväxtåtgärder på områden där tras- och restskog avverkas, inhämtning
av eftersläpande röjningsbehov i plant- och ungskogar, skogsvårdande
gallringar i bestånd med relativt låga virkesförråd eller klena
dimensioner, avverkning av tras- och restskogar samt dikning av skogbevuxna,
försumpade marker. Departementschefen betonar i sammanhanget
att det är angeläget att skogsvårdsåtgärder som normalt skall
utföras och som inte ingår i detta program också intensifieras.

I propositionen föreslagna åtgärder beräknas kunna ge en ökad sysselsättning
om ca 250 000 dagsverken per år samt på lång sikt ytterligare
250 000 dagsverken per år. Sammantaget motsvarar detta ca
2 500 årsverken.

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen tidigare hemställt om
förslag rörande skogsvårdsprogram för norra Sverige, hälsar med tillfredsställelse
att förslag i ämnet nu förelagts riksdagen. Som anförts
i propositionen är en intensifierad skogsvård i nämnda område så betydelsefull
både för sysselsättningen och för den framtida virkesproduktionen
att åtgärder bör vidtas utan att 1973 års skogsutrednings förslag
avvaktas.

Departementschefens förslag till åtgärder bygger på dels en framställning
som gjorts av vissa skogsbolag och skogsägareföreningar samt remissyttranden
över denna, dels förslag av olika myndigheter och organisationer,
bl. a. länsstyrelserna i de tre nordligaste länen. Bland åtgärder
som föreslagits ingå i ett norrländskt skogsvårdsprogram men som
inte medtagits i departementschefens förslag märks bl. a. skogsmarksgödsling
och dikning av torvmarker. Det erinras i propositionen om att
frågan om gödsling i både jordbruket och skogsbruket f. n. är föremål
för utredning. Enligt departementschefens mening bör utredningsarbetet
slutföras innan ställning tas i dessa frågor. Frågan om en intensifierad
verksamhet med dikning av torvmarker är departementschefen inte beredd
att ta upp innan dikningens inverkan på grundvattennivån är bättre
belyst.

Enligt utskottets mening är den i propositionen gjorda avgränsningen
av skogsvårdsprogrammet väl avvägd och utskottet kan därför för
sin del biträda att statligt stöd lämnas till de åtgärder som anges i departementschefens
förslag.

I motionen 1974: 1673 anförs att reglerna om stöd till avverkning av
tras- och restskogar bör förtydligas. För att syftet med skogsvårdsprogrammet
på denna punkt skall uppnås måste enligt motionärerna även

JoU1974:16

dåligt bestockade slutavverkningsskogar liksom återväxtåtgärder efter
deras avverkning vara stödberättigade.

Utskottet vill i anledning härav hänvisa till att departementschefen
framhållit angelägenheten av att påskynda en fortsatt restaurering av sådana
lågproducerande bestånd som har karaktären av tras- och restskog
och som vanligen uppkommit genom olämpliga huggningsformer under
första hälften av detta århundrade. Sådan restaurering som medverkar
till att öka skogsproduktionen på lång sikt bör stödjas inom ramen för
ett skogsvårdsprogram för norra Sverige. Fullständiga återväxtåtgärder
på områden där tras- och restskogar avverkas anses även böra omfattas
av detta stöd. Enligt utskottets uppfattning finns ingen motsättningen
mellan propositionen och motionen i nu förevarande avseende.
Syftet med motionen 1974: 1673, yrkande 2, torde därför bli tillgodosett
utan särskilt uttalande från riksdagens sida.

Nuvarande statliga stöd till skogsvårdsåtgärder i norra Sverige är såvitt
gäller anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.
begränsat till de fyra nordligaste länen och såvitt avser det s. k. skogliga
inlandsstödet till i huvudsak Norrlands inland. Det nu föreslagna stödet
bör enligt departementschefens mening omfatta hela Norrland utom
Gästrikland samt dessutom Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens
kommuner i Kopparbergs län och Torsby kommun i Värmlands
län. Området motsvarar det inre stödområdet enligt 4 § kungörelsen
(1970: 180) om statligt regionalpolitisk! stöd (ändrad senast 1973: 869)
samt den del av Norrlands kustland som ingår i allmänna stödområdet
enligt 3 § nyssnämnda kungörelse.

Enligt utskottets mening bör riksdagen kunna godta departementschefens
förslag i nu förevarande avseende. Detta innebär att utskottet
ej biträder de förslag som framlagts i motionerna 1974: 1672 och 1974:
1673 om en utvidgning av tillämpningsområdet för ifrågavarande skogsvårdsprogram
att omfatta också Gästrikland, södra delarna av Kopparbergs
och Värmlands län, Dalsland, norra Bohuslän samt Öland och
Gotland. En dylik utvidgning av området för den nu föreslagna särskilda
stödgivningen till intensifierade skogsvårdsåtgärder skulle bl. a.
kunna medföra risk för att de särskilt utsatta skogslänen i norra delen
av landet ej får den stimulans som krävs för att skogsvårdsåtgärderna
där skall komma till stånd i en omfattning som ger erforderlig effekt.

Utskottet vill i anslutning till det anförda tillägga att det, hur gränsen
för den särskilda bidragsgivningen än dräs, är ofrånkomligt att
vissa tröskelproblem uppstår. En ändring av gränsen skulle endast förskjuta
dessa problem till nya gränsområden med påföljd att krav skulle
kunna uppstå på ytterligare utvidgning av gränsen. Problemen är härvidlag
i princip desamma som när det gällt att fastställa gränserna för
stödområdena enligt riktlinjerna för den statliga regionalpolitiken.

Enligt departementschefens förslag bör storleken av nu föreslaget

JoU1974:16

stöd till särskilda skogsvårdsåtgärder i norra Sverige i princip uppgå
till högst 60 % av godkänd kostnad i det föreslagna inre området och
till högst 40 % av sådan kostnad i övriga delar. I den mån bidrag nu
kan utgå med högre procentsats i samverkansområdena bör denna tilllämpas
även i fortsättningen. När det gäller åtgärder som ger vissa intäkter,
nämligen gallring samt avverkning av restskogar och motsvarande,
bör bidraget dock avse den beräknade skillnaden mellan skogsägarens
alla direkta och indirekta kostnader för avverkningen och intäkterna
för virket. För att skapa en enklare administration bedömer departementschefen
det lämpligt att de procentuella bidragen omformas till
ett fast bidrag per arealenhet. Dessa fasta bidrag bör omprövas efter
hand med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Departementschefen anför att det föreslagna stödet bör verksamt
kunna bidra till att öka sysselsättningsmöjligheterna inom skogsbruket.
I första hand anses de som redan arbetar i skogsbruket eller arbetslösa
skogsarbetare på orten böra sysselsättas inom här berörd skogsvård.
Enligt departementschefen är det därför angeläget med en nära samverkan
mellan skogsbruket och arbetsmarknadsmyndigheterna. Centralt
bör stödet administreras av skogsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
i vad gäller regional fördelning och tidpunkt för genomförande.
Skogsvårdsstyrelserna bör svara för den regionala administrationen.
I den mån redan arbetslösa skall utföra åtgärderna bör arbetskraften
anvisas av arbetsförmedlingen. Mot bakgrund av det anförda
och av att staten och skogsbolagen är de dominerande markägarna i
det inre stödområdet föreslår departementschefen att stödet utgår likformigt
till alla ägarkategorier.

I motionerna 1974: 1672 och 1974: 1673 framhålls att de föreslagna
bidragen inte kommer att vara tillräckligt effektiva för att stimulera
fullständiga skogsvårdsåtgärder. En höjning med 20 procentenheter
skulle enligt motionärerna ge ett bättre utslag. De föreslår därför att
bidrag får utgå med högst 80 % av godkänd kostnad i det inre området
och med högst 60 % i övriga i propositionen avsedda delar av
stödområdet. Sistnämnda procentsats bör enligt motionen 1974: 1673
även gälla Gästrikland. Enligt motionen 1974: 1672 bör bidragsgränsen
sättas vid högst 40 % för åtgärder inom i motionen angivna områden,
som ej omfattas av propositionen. I motionen 1974: 1673 föreslås också
att fria plantor generellt skall lämnas till bidragsberättigade återväxtåtgärder.

I de båda nu berörda motionerna anförs att det inte finns anledning
att jämställa enskilda personer och bolag i bidragssystemet. Den höjning
av bidragsprocenten som motionärerna föreslår bör enbart gälla
för den förstnämnda kategorin skogsägare. Enligt motionärerna motiverar
förekomsten av skilda beskattningsgrunder och skogens omloppstid
denna särbehandling.

JoU1974:16

Även i motionen 1974: 1674 vänder sig motionärerna mot förslaget
i propositionen att stödet bör utgå likformigt till alla skogsägarkategorier.
De statliga insatserna bör enligt ifrågavarande motion kanaliseras
till — förutom de statsägda skogarna — det mindre skogsbruket. Det
bör därvid ankomma på regeringen att söka finna en lämplig avvägning
av storleken av de markarealer tillhöriga en och samma ägare, för vilka
statligt stöd kan beviljas.

Utskottet vill understryka vikten av att reglerna för det statliga stödet
till de särskilda åtgärder som föreslagits i det föregående utformas så att
stödet kan verksamt bidra till att öka sysselsättningsmöjligheterna inom
skogsbruket. Som departementschefen anfört bör de föreslagna åtgärderna
bl. a. leda till en tillväxtökning som på sikt kan möjliggöra en
ökad avverkning i förhållande till vad som annars är möjligt.

Enligt utskottets uppfattning är departementschefens förslag i avseende
på statsbidragets storlek ägnat att leda till klart förbättrade förhållanden
i nu förevarande avseenden. I likhet med vissa motionärer
vill utskottet emellertid ifrågasätta om inte skäl föreligger att tillämpa
något generösare bidragsregler för enskilda personer än för skogsbolag
och andra större skogsägarkategorier. Otvivelaktigt kan kostnaderna
för erforderliga skogsvårdsåtgärder i nu förevarande områden med
skogar av ofta svårföryngrad karaktär för vissa ägare av mindre skogsarealer
framstå som så betydande, att det med i propositionen angivna
begränsningar i åtskilliga fall kan bli svårt att skapa den stimulans som
erfordras för att den önskvärda intensifieringen av skogsvårdsåtgärderna
skall komma till stånd. Utskottet anser för sin del att stöd till
enskilda personer i princip bör kunna uppgå till högst 70 % av godkänd
kostnad i det föreslagna inre området och till högst 50 % av
sådan kostnad i övriga delar. Till övriga skogsägarkategorier bör stödets
storlek bestämmas i enlighet med propositionen.

Som framgår av vad tidigare anförts bör bidraget när det gäller
gallring samt avverkning av restskogar och liknande, som ger vissa intäkter,
motsvara den beräknade skillnaden mellan kostnaderna för avverkningen
och intäkterna för virket.

Ett bifall till utskottets förslag innebär att yrkandena i motionerna
1974: 1672 och 1974: 1673 i förevarande delar till viss del tillgodoses
medan motionen 1974: 1674 i nyss berörda avseenden inte bör föranleda
någon särskild åtgärd.

Av utskottets ställningstagande i det föregående till frågan om vilket
område som skall innefattas i nu föreslaget skogsvårdsprogram följer
att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna 1974: 1672 och 1974:
1673, såvitt de avser områden som ej omfattas av propositionen.

I motionen 1974: 1672 föreslås att skogsvårdsstyrelsema ges förhållandevis
stor frihet att inom de givna ramarna besluta om bidragsstorleken.
Vidare finner motionärerna lämpligt att skogsvårdsstyrelsema

JoU 1974:16

ges en viss bestämmanderätt att även utanför det inre stödområdet
— i gränstrakterna — gå utanför ramarna och tillämpa för det inre
området gällande bidragsregler.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på Kungl. Maj:t eller
myndighet som Kungl. Majit bestämmer att meddela de särskilda föreskrifter
som kan föranledas av bifall till vad utskottet i det föregående
förordat. Skogsvårdsstyrelserna skall som förut nämnts svara för den
regionala organisationen. Utskottet förutsätter att stödbestämmelserna
utformas på ett sätt som meder en smidig tillämpning från bl. a. skogsvårdsstyrelsemas
sida. Något särskilt riksdagens uttalande härom finner
utskottet emellertid inte erforderligt.

Förslaget att för det inre stödområdet avsedda regler i vissa fall
skall kunna tillämpas även utanför sagda område anser sig utskottet
mot bakgrund av vad nyss anförts delvis kunna biträda. I anledning av
ifrågavarande motionsyrkande föreslår utskottet sålunda att samma
bidragsnormer som skall gälla för det inre stödområdet skall kunna
prövas i sådana trakter inom det allmänna stödområdet utanför det
inre stödområdet, som omedelbart gränsar till sistnämnda område och
där mycket svaga boniteter förekommer.

I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget att
åtgärder i det inre stödområdet prioriteras. Detta får emellertid inte
hindra verksamhet av större omfattning i de övriga delarna av det
område som bör omfattas av stödet, om sådan verksamhet kan bidra till
att öka effekten till en början.

Departementschefen beräknar statens kostnader för nästa budgetår
för det föreslagna programmet avseende intensifierad skogsvård i norra
Sverige till 30 milj. kr. För ändamålet föreslås en särskild bidragsram.
Rambeloppet bör, förutom förvaltningsbidrag, avse skogsvårdsstyrelsernas
utfästelser om bidrag. De framlagda förslagen föranleder ingen erinran
från utskottets sida.

Utskottet finner anledning understryka angelägenheten av att tilllämpningsbestämmelsema
för det föreslagna stödet ges en sådan utformning
att anslagna medel kommer till användning för att stödja åtgärder
som innebär en verklig ökning i förhållande till vad som kan
förutsättas ha kommit till utförande om det nu föreslagna särskilda stödet
inte utgått. Utskottet delar härvidlag den uppfattning som getts
uttryck åt i motionen 1974: 1626.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att 2 milj. kr. för nästa
budgetår anvisas till statligt stöd till forskning och utveckling rörande
maskiner och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m. m. för
energiändamål och andra ändamål. Riksdagens bifall till detta förslag
innebär också bifall till propositionen 1974: 69 angående vissa energibesparande
åtgärder i motsvarande del.

De förslag och uttalanden i propositionen 1974: 61, som ej särskilt

JoU 1974:16

berörts i det föregående, föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att vissa
modifieringar i skogsvårdsprogrammet kan bli aktuella bl. a. i samband
med ställningstagandena till förslagen från 1973 års skogsutredning.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1974: 1478 hemställs under
hänvisning till innehållet i motionen 1974: 1240 att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anför vissa synpunkter avseende det norrländska jordoch
skogsbruket. Yrkandet åsyftar, såvitt nu är i fråga, närmast en
erinran om det väntade norrländska skogsvårdsprogrammet och avser
i övrigt vissa allmänna uttalanden rörande bl. a. betydelsen av ett väl
fungerande familjejordbruk i norra Sverige. I anledning härav vill utskottet
dels hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört, dels erinra
om riksdagens nyligen fattade beslut att på utskottets förslag (JoU
1974: 6, rskr 1974: 97) hemställa om en utvidgning av 1972 års jordbruksutrednings
uppdrag till att jämväl innefatta en allmän prövning av
grunderna för stödet till jordbrukets rationalisering. I övrigt synes
motionen 1974: 1478 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Detsamma
bör enligt utskottets mening gälla motionen 1974: 1674, såvitt
den ej behandlats i det föregående.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. anser motionen 1974: 1673, yrkande 2, besvarad med vad utskottet
anfört,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och, såvitt nu är i fråga,
med avslag på motionerna 1974: 1672, yrkande 2, och 1974:
1673, yrkande 1, godkänner vad utskottet förordat beträffande
det område som skall omfattas av programmet för intensifierad
skogsvård i norra Sverige,

3. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1974:
1672, yrkande 2, och 1974: 1673, yrkande 1, båda såvitt nu är
i fråga, samt motionen 1974:1672, yrkandena 1 och 3, ävensom
med avslag på motionen 1974: 1674, yrkandena 1 och 2,
godkänner vad utskottet förordat beträffande storleken av ifrågavarande
statliga stöd,

4. lämnar motionen 1974:1673, yrkande 3, utan åtgärd,

5. lämnar motionen 1974: 1674, yrkande 3, utan åtgärd,

6. med bifall till motionen 1974: 1626 godkänner vad utskottet
anfört rörande utformningen av tillämpningsbestämmelserna
för det föreslagna stödet,

7. i övrigt godkänner vad i propositionen förordats rörande
statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige,

8. godkänner vad i propositionerna 1974: 61 och 1974: 69 för -

JoU1974:16

ordats om stöd till forskning och utveckling rörande maskiner
och metoder för tillvaratagande av skogsavfall m. m.,

9. medger att under budgetåret 1974/75 utfästs statsbidrag med
högst 41 900 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige
samt till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra
nordligaste länen och för att fullgöra skogsvårdsföretag i lappmarken,

10. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.
för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 40 100 000 kr.,

11. till Forskning rörande tillvaratagande av skogsavfall m.m.
för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

12. lämnar motionen 1974: 1478 utan åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1974

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Magnusson i Tanum (s), Kronmark
(m), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad (s), herr
Lindberg (s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Wachtmeister i Johannishus
(m), Johansson i Holmgården (c), Takman (vpk), Strömberg i
Vretstorp (s), fru Ohlin (s), herrar Wikner (s) och Enlund (fp).

Reservation

av herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”särskild åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) inom skogsbru ket.

Enligt utskottets mening finns det dock anledning ifrågasätta om
det i propositionen framlagda förslaget i avseende på statsbidragets storlek
är ändamålsenligt utformat i nu förevarande avseende. När det gäller
att främja en rationellare skogsvård bör som anförts i motionen 1974:
1674 de statliga insatserna kanaliseras till — förutom de statsägda skogarna
— det mindre skogsbruket. Utskottet delar alltså inte departementschefens
uppfattning att stödet skall utgå likformigt till alla ägarkategorier.
Som i nyssnämnda motion anförs bör det med hänsyn till
vinstutvecklingen inom det privata storskogsbruket vara en självklar
skyldighet för de enskilda skogsbolagen att ekonomiskt svara för skogsvårdsåtgärdema.
Beträffande det mindre skogsbruket föreligger givetvis

JoU 1974:16

i princip samma skyldighet. Eftersom det gäller att utan tidsutdräkt få
de skogsvårdande åtgärderna vidtagna finner utskottet emellertid en
statlig satsning försvarbar i sistnämnda fall.

Det bör ankomma på regeringen att göra en närmare avvägning av
storleken av de markarealer — utöver statsägd skog — tillhörig en och
samma ägare, för vilka statligt stöd skall kunna utgå. En fortlöpande
skogsvårdsinspektion bör möjliggöra en överblick över i vilken mån
erforderliga skogsvårdande åtgärder uteblir i de fall statligt stöd inte
utgår. Vid behov bör bestämmelser utfärdas och sättas i kraft som
medger ingripanden då uppenbar vanvård av skog ifrågakommer.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen
1974:1674 och avstyrker motionerna 1974:1672 och 1974:1673, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1974:1674, yrkandena 1 och 2, ävensom med avslag
på motionerna 1974:1672, yrkande 2, och 1974:1673, yrkande
1, de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga,
samt motionen 1974:1672, yrkandena 1 och 3, godkänner vad
utskottet förordat beträffande storleken av ifrågavarande statliga
stöd, m. m.,

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740056