Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om vidareutbildning i jordbruksfrågor för Sveriges Radios reportrar (Betänkande 1973:JoU37 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 37 år 1973 JoU 1973:37

Nr 37

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om vidareutbildning
i jordbruksfrågor för Sveriges Radios reportrar.

Motionen

I motionen 1973:201 av herr Hansson i Skegrie m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att initiativ tas för vidareutbildning,
lämpligen i anslutning till lantbrukshögskolan, för dem som har till
uppgift att informera allmänheten om jordbruksfrågor.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från lantbruksstyrelsen,
lantbrukshögskolan, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges Radio
AB. Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Enligt föreliggande motion har ett ökat intresse hos allmänheten för
förhållandena inom jordbruket inte någon motsvarighet i kvaliteten i det
informationsutbud som erbjuds i radio och television. Motionärerna
menar att felaktiga eller vilseledande uppgifter ofta lämnas i TV-program
om jordbruket och jordbrukarnas villkor och att detta kan få allvarliga
konsekvenser för jordbruksnäringen. Detta synes enligt motionen ha sin
grund i att åtskilliga medarbetare inom Sveriges Radio har synnerligen
bristfälliga kunskaper om jordbruket och om jordbrukspolitiken. För att
åstadkomma en mera korrekt information inom detta område föreslår
motionärerna att Kungl. Maj:t tar initiativ till vidareutbildning, lämpligen
i anslutning till lantbrukshögskolan, av de reportrar vid Sveriges Radio
som har till uppgift att informera allmänheten om jordbruksfrågor.

Lantbruksstyrelsen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) understryker
i sina remissyttranden över motionen vikten av en sakkunnig
bevakning av de ofta komplicerade jordbruksfrågorna i massmedia. De
båda remissinstanserna nämner exempel på program som gett saklig och
värdefull information om lantbruket. LRF anser att den föreslagna
vidareutbildningen borde stå öppen för journalister även i andra media.
Lantbrukshögskolan förklarar sig beredd att, om erforderliga medel ställs
till förfogande, organisera årligen återkommande kortare överläggningar
kring aktuella frågor. Lantbruksstyrelsen anser att ett bättre alternativ än
den föreslagna utbildningen vore en utökning av antalet medarbetare med
jordbruksutbildning vid Sveriges Radio.

Sveriges Radio AB framhåller i remissyttrande över motionen att det

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 37

JoU 1973:37

inte är rimligt att genomföra en sådan rekrytering av personal att
specialister kan svara för ett ämnesområde varje gång det behandlas i
programmen. Vid rekryteringen anser sig Sveriges Radio ha att i hög grad
beakta andra för programmedarbetarskap relevanta kvalifikationer. Sveriges
Radio avsätter årligen medel för vidareutbildning, vilka medel även
kan användas för studier i jordbruksämnen. Slutligen framhåller Sveriges
Radio att den i motionen upptagna frågan om vidareutbildning ligger
inom företagets ansvarsområde.

Utskottet vill för sin del framhålla att, såsom även exemplifieras i
remissyttrandena över motionen 1973:201, åtskillig värdefull information
rörande jordbruket och dess problem meddelats i radio och television.
Givetvis kan felaktigheter eller missuppfattningar vid redovisningen av
jordbruksfrågor i vissa fall ha förekommit. Emellertid får utskottet erinra
om att ansvaret för rundradioverksamheten i vårt land ligger hos Sveriges
Radio AB. Företaget har enligt gällande avtal med staten ensamrätt till
rundradiosändningar. Ensamrätten skall utövas opartiskt och sakligt.
Utskottet får vidare erinra om att det ankommer på radionämnden att
pröva om programmen i radio och television uppfyller de i nämnda avtal
uppställda kraven.

Enligt utskottets mening följer av det sagda att frågan om rekrytering
och vidareutbildning av personal vid Sveriges Radio ligger inom företagets
ansvarsområde. Utskottet utgår från att Sveriges Radio i programinslag på
jordbruksområdet lika väl som på andra områden så långt möjligt anlitar
medarbetare med erforderliga specialkunskaper eller på annat sätt ser till
att de behandlade frågorna blir så objektivt belysta som möjligt. Om
behov av vidareutbildning av programmedarbetare i jordbruksfrågor och
därmed sammanhängande spörsmål skulle föreligga, synes detta kunna
ske exempelvis genom att Sveriges Radio anlitar lantbrukshögskolans
tjänster på det sätt högskolan föreslagit i sitt remissyttrande. Med
hänvisning till det anförda finner utskottet att motionen inte bör
föranleda någon vidare riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motionen 1973:201 utan åtgärd.

Stockholm den 23 oktober 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s)*, Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i
Tanum (s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar Takman (vpk)*,
Åberg (fp), fru Theorin (s), herrar Leuchovius (m) och Strömberg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1973:37

Särskilt yttrande

av herrar Hansson i Skegrie, Jonasson och Larsson i Borrby (samtliga

c):

I radiolagen och avtalet mellan staten och Sveriges Radio finns de
bestämmelser som företaget har att följa i sin verksamhet. Där finns
också stadgat om radionämnden och om möjlighet för staten att påkalla
utredning om ev. avtalsbrott från företagets sida och om uppsägning av
avtalet. Vidare finns det en radioansvarighetslag. Självfallet skall brott
mot angivna avtal och lagar beivras i enlighet med därför gällande regler.
Vad som behandlas i nu förevarande ärende är emellertid inte sådana
formella brott utan fastmer sådana ofullständigheter eller misstag i
Sveriges Radios programverksamhet som har sin grund i mindre tillfredsställande
kunskaper hos vederbörande reportrar när det gäller jordbruket
och närliggande frågor. Det är i och för sig inte så underligt att
missuppfattningar kan uppstå i hithörande spörsmål. Problematiken som
är förknippad med jordbruket är komplicerad. Detsamma gäller inte
minst jordbrukspolitiken. Det är emellertid av vikt att medborgarna får
en korrekt information om dessa frågor som ju nära berör var och en i
vårt samhälle och där besluten ingriper direkt i medborgarnas livsföring.
Kravet blir därvid särskilt stort på dem som skall svara för samhällsinformationen
i våra mest genomslagskraftiga media, såsom radio och
television. Enligt vår mening är det viktigt att inte minst i riksdagen verka
för en vaken opinion i dessa frågor. Med hänsyn till de uttalanden som
gjorts av lantbrukshögskolan och Sveriges Radio i detta ärende har vi
emellertid ansett oss kunna avstå från att yrka på något direkt initiativ
från riksdagens sida i anledning av motionen.

JoU 1973:37

Bilaga

Yttranden över motionen 1973:201

Lantbruksstyrelsen (1973-03-29)

Inledningsvis får lantbruksstyrelsen framhålla att den icke funnit
anledning att i remissvaret ingå på frågan huruvida i motionen framförda
åtgärdsförslag enligt gällande avtal är att hänföra till Riksdagens eller
Sveriges Radios kompetensområde.

Lantbruksstyrelsen vill gärna understryka vikten av en kunnig och
initierad jordbruksinformation via massmedia.

Radio- och TV-reportrarna har att från ett givet faktaunderlag skapa
informationsprogram. I förberedelserna härför måste helt naturligt ingå
att reportern väl sätter sig in i de aktuella frågeställningarna och
orsakssammanhangen.

Som motionärerna anfört är den problematik som är förknippad med
förhållanden inom jordbruket många gånger mycket komplicerad. Medverkan
av fackspecialister vid utformningen av program som berör
jordbruksområdet är därför ofta nödvändig, vilket hittills då och då
förbisetts.

I den av lantbruksstyrelsen, statens lantbruksinformation och kommittén
för television och radio i utbildningen (TRU-kommittén) i samarbete
producerade TV-serien Jordbruk 73 som sändes under månaderna
februari—april 1973 har lantbruksstyrelsen ställt jordbrukstekniska experter
till redaktionens förfogande. Nämnda TV-serie som varit ett försök
att göra reguljära program för jordbrukare och i jordbruket anställda med
speciell anknytning till pågående informationskampanjer och rådgivningsverksamhet
har av verkställda publikundersökningar och pressreferat att
döma fått ett positivt mottagande.

TV-Aktuellts inrikesgrupp begärde och erhöll hösten 1972 en förteckning
över personer i informerande ställning på lantbruksstyrelsen. Genom
dessa kontaktpersoner har TV-Aktuellt möjlighet att få expertsynpunkter
på programidéer och även på program under arbete av personer såväl
inom som utom den statliga lantbruksorganisationen.

Beträffande den av motionärerna föreslagna utbildningen av Sveriges
Radios reportrar vid lantbrukshögskolan finnér styrelsen att denna
utbildning, med den i motionen angivna målsättningen att deltagarna
efter genomgången utbildning skall ha grundläggande kunskaper inom
alla de vitt skilda ämnesområden varom här är fråga, med nödvändighet
måste bli så tidskrävande att problem med rekrytering till densamma
torde uppstå.

Ett enligt styrelsens mening bättre alternativ vore att utöka antalet
medarbetare med jordbruksutbildning vid Sveriges Radio och fastare
knyta dessa till de olika programteamen med uppgift att förutom vara
rådgivare till producenterna även hålla kontakterna med experter inom
de olika aktuella ämnesområdena.

Lantbrukshögskolan (1973—03—14)

Rektorsämbetet kan inte bedöma om behovet av särskild utbildning
för Sveriges Radios reportrar är mer angelägen inom jordbruksområdet än
inom övriga näringsgrenar. Lantbrukshögskolan är emellertid beredd att
genom sin konsulentavdelning medverka i sådan utbildning genom
diskussions- och informationsdagar för nämnda kategorier. Detta kan

JoU 1973:37

lämpligen ordnas på Ultuna, där lokaler finns disponibla och där
sakkunskap på jordbruksområdet finns tillgänglig.

Lantbrukshögskolan bedömer det som orealistiskt att i detta sammanhang
försöka åstadkomma någon mer djupgående kunskapsförmedling
över hela det vida fält som jordbruket representerar. Vad som kan
åstadkommas är i första hand diskussioner och information i de
jordbruksfrågor som anknyter till den i dag aktuella debatten. Exempel
på sådana frågor är

Lantbrukets strukturomvandling
Anpassningsproblem atiken
Animalieproduktion i stordrift
Biociderna och jordbruket
Handelsgödseln och produktkvaliteten
Fritidsintressen och jordbruket
Producentpriser och konsumentpriser
Överskott och beredskap

Lantbrukshögskolans konsulentavdelning kan åta sig att årligen
organisera en tvådagars överläggning kring dessa och andra aktuella
frågor. Inledande översikter och sammanfattande synpunkter på de mer
framträdande frågorna kommer därvid att presenteras av konsulentavdelningens
experter. För den som önskar fördjupa sig ytterligare i något
ämne kan kontakter förmedlas till de forskare som arbetar med resp.
fråga.

För ett realiserande av denna aktivitet förutsätts ett deltagarantal på
minst 10 personer. Det kan naturligtvis övervägas att lämna representanter
även för övriga massmedier, exvis pressen, tillfälle att delta.

Det förutsättes att erforderliga anslag ställs till lantbrukshögskolans
förfogande för genomförandet av denna utbildningsverksamhet.

Lantbrukarnas riksförbund (1973-04-04)

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) instämmer i motionärernas hemställan
och anför.

Lantbrukarnas Riksförbund anser i likhet med motionärerna att
allmänhetens ökade intresse för jordbruket borde avspeglas i radio- och
TV-programmen från sakligt riktiga utgångspunkter.

Som motionärerna framhåller är jordbruksproblematiken komplicerad.
En journalistisk bevakning av dithörande frågor kräver därför goda
kunskaper och gäller självklart inte bara etermedias anställda utan i hög
grad journalistkåren över huvud taget. Den vidareutbildning motionärerna
efterlyser, förslagsvis i samarbete med Lantbrukshögskolan, borde
därför även stå öppen för journalister i andra media.

När det gäller TV vill LRF hänvisa till den serie TRU-program av ren
utbildningskaraktär för lantbrukare som på initiativ av Lantbruksstyrelsen
under våren visas i TV 1 med repriser i TV 2. Programmen har visat
sig ha stor tittarfrekvens även bland icke lantbrukare. En förklaring till
detta finner LRF vara att de utarbetats av och i samarbete med i
problemställningarna väl insatta personer. Serien ger därför saklig och
värdefull information om lantbrukarnas arbetsvillkor samt ekonomiska
och sociala förhållanden.

Sveriges Radio AB (1973-03-09)

Sveriges Radio gör vid rekrytering av medarbetare en urvalsbedömning

JoU 1973:37

som bl. a. vid anställning av specialmedarbetare tar stor hänsyn till
vederbörande kvalifikationer inom det specialområde som är aktuellt.
Detta gäller även för medarbetare som skall syssla med jordbruksprogram.

Det är emellertid inte rimligt att genomföra en specialistrekrytering
som medger att vid vaije tillfälle ett ämnesområde behandlas i programmen
detta sker av specialmedarbetare. Därför måste Sveriges Radio i sin
rekrytering i hög grad beakta andra för programmedarbetarskap relevanta
kvalifikationer.

Beträffande vidareutbildning i olika former av medarbetare förekommer
detta. Därtill kommer att medarbetare ges möjlighet att följa
utvecklingen inom olika ämnesområden och fördjupa sina kunskaper.

Inom företaget avsätts vidare årligen medel till studier, resestipendier
och dessutom bidrar företaget till kostnader för enskilda studier.

Inom ramen för ovan nämnda möjligheter kan även behov av
vidareutbildning i jordbruksämnen tillgodoses.

Sveriges Radio anser att frågan om vidareutbildning vare sig den sker
inom eller utom företaget ligger helt inom företagets ansvarsområde. Med
hänsyn till ovanstående anser Sveriges Radio ej att särskilda åtgärder av
Kmt är motiverade.

GOTAB 73 5135 S Stockholm 1973