Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om trädgårdsanläggningar och en statlig konserv- och förädlingsindustri i Norrbotten (Betänkande 1973:JoU36 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 36 år 1973

JoU 1973:36

Nr 36

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om trädgårdsanläggningar
och en statlig konserv- och förädlingsindustri i Norrbotten.

Motionen

I motionen 1973:330 av fru Marklund och herr Lövenborg (båda vpk)
föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om statliga
insatser för etablerandet av stora trädgårdsanläggningar i Norrbotten samt
uppbyggnaden av en statlig industri för förädling av jordbruks- och
trädgårdsprodukter blir föremål för skyndsam utredning.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från lantbruksstyrelsen,
kommerskollegium och Norrbottens läns landsting. Se bilaga 1 till
detta betänkande.

Utskottet

Som motiv för sitt utredningsyrkande åberopar motionärerna bl. a.
följande förhållanden. De naturliga förutsättningarna för trädgårdsodling
är i Norrbotten utomordentligt gynnsamma dels klimatiskt, genom de
vackra och soliga somrarna, dels genom tillgången på arbetskraft och
användbara jordar. I motionen nämns också exempel på en stor
trädgårdsanläggning i Tornedalen där intensiv odling bedrivs både på
friland och under glas. Det är enligt motionen inte bristen på erfarenheter
och forskningsresultat som hindrar trädgårdsodling i större skala. Det
krävs emellertid betydande kapitalinsatser för att kunna etablera sådan
odling av större format. Enligt motionen bör genom aktiva statliga
insatser kunna byggas upp stora trädgårdsanläggningar liksom även
erforderlig konserv- och förädlingsindustri.

Enligt vad lantbruksstyrelsen anför i remissyttrande över motionen
förefaller det finnas utrymme för ökad inhemsk odling av trädgårdsprodukter.
En viss omlokalisering av produktionen till södra Sverige har ägt
rum. Lantbruksstyrelsen framhåller vidare att, även om det finns
odlingsmöjligheter i landets nordligaste del, förutsättningarna för en
konkurrenskraftig trädgårdsproduktion där måste bedömas som osäkra.
Ekonomiska förutsättningar finns enligt styrelsen främst att odla
jordgubbar och köksväxter på friland. Den mest ekonomiska växthusodlingen
uppges vara produktion av blommor och prydnadsväxter samt
drivning av blomsterlök för den lokala marknaden. Norrbottens läns
landsting betonar i sitt remissyttrande bär- och grönsaksodlingens

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 36

JoU 1973:36

betydelse som komplement till jordbruksproduktionen inom länet. Enligt
kommerskollegium bör alla möjligheter att skapa nya arbetstillfällen i
området prövas.

Staten lämnar, såsom lantbruksstyrelsen anför, stöd i olika former för
trädgårdsnäringens rationalisering och utveckling. Detta sker dels genom
att lantbrukshögskolan bedriver försöks- och forskningsverksamhet, dels
genom att lantbruksnämnderna och lantbruksstyrelsen lämnar vägledande
rådgivning och finansiellt stöd för rationalisering, förvärv och drift av
trädgårdsföretag. Statlig lånegaranti lämnas också för inrättande av
lokaler för uppsamling, sortering, packning, lagring och försäljning och i
vissa fall industriell bearbetning av trädgårdsprodukter. Landstinget i
Norrbottens län upplyser att Norrlandsfonden härutöver har stött
forskningsprojekt rörande bärodling och att landstinget bl. a. har lämnat
ekonomiskt stöd till marknadsföring av bär och grönsaker. Ett av länets
hushållningssällskap utarbetat handlingsprogram för bär- och grönsaksodlingens
främjande redovisas i landstingets yttrande.

Kommerskollegium vill för sin del inte avstyrka viss utredning rörande
föreslagen utbyggnad av trädgårdsnäringen. Lantbruksstyrelsen förordar
en fortsatt successiv uppbyggnad av trädgårdsodlingen i länet i stället för
en mer eller mindre osäker satsning på sådana företag som avses i
motionen. Norrbottens läns landsting slutligen finner det inte nödvändigt
med en särskild utredning utan förordar en uppföljning och utvärdering
av de konkreta resultat som uppnåtts som underlag för ytterligare
satsningar.

Av vad som framkommit vid remissbehandlingen och vid ett besök,
som utskottet gjorde i Norrbottens län sommaren 1972, finner utskottet
det klarlagt att möjligheter finns att ytterligare utveckla trädgårdsnäringen
i de norra delarna av landet. Staten stöder i olika former
trädgårdsnäringens utveckling. Även från icke-statliga organ lämnas visst
stöd till denna närings främjande i Norrbottens län. Utskottet har en
positiv inställning till motionens syfte att med stöd av statliga insatser
bygga ut trädgårdsodlingen liksom även förädlingen och marknadsföringen
av trädgårdsprodukter i landets norra delar. En sådan utbyggnad
kan emellertid åstadkommas med hjälp av nuvarande stödformer som
bl. a. möjliggör stöd till nyetablering inom näringen. Någon särskild
utredning av det slag som föreslås i motionen 1973:330 anser utskottet
därför inte erforderlig. Motionen bör i enlighet härmed inte föranleda
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motionen 1973:330 utan åtgärd.

Stockholm den 17 oktober 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

JoU 1973:36

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s)*, Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i
Tanum (s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s)*, herrar Takman (vpk),
Åberg (fp)*, fru Theorin (s), herrar Leuchovius (m) och Strömberg (fp)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Takman (vpk), som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”En sådan
utbyggnad” och slutar med ”från riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1973:330 betonas att det inte är brist på erfarenheter och
forskningsresultat som hindrar trädgårdsodling i större skala. Man vet
redan att Norrbotten är väl lämpat för sådan verksamhet. Jordbruksutskottet
besökte sommaren 1972 Gunnar Hietalas handelsträdgård i
Övertorneå och kunde då konstatera vilken utomordentligt framgångsrik
grönsaks-, bär- och prydnadsväxtodling som där bedrivs både på friland
och under glas. Vid denna handelsträdgård, som startades i anspråkslös
skala år 1927, har växthusodling bedrivits sedan år 1946.

Denna pionjärgärning är så betydelsefull och ger ett så övertygande
exempel på trädgårdsodlingens utvecklingsmöjligheter i Norrbotten att
utskottet finner det motiverat att återge huvudavsnitten av en utförlig
redogörelse i Norrskensflamman den 2 januari 1973. Se bilaga 2 till detta
betänkande.

Enligt den s. k. BD 80-prognosen, som var en del av länsplanering
1967, skulle antalet sysselsatta inom jordbruket i Norrbotten minska från
ca 7 500 år 1965 till ca 2 500 år 1980. Enligt länsprogram 1970
beräknades antalet förvärvsarbetande ha minskat med ungefär 3 000
personer mellan 1965 och 1970. ”Vi är alla medvetna om vad denna
utveckling medfört”, sade landshövding Lassinantti i sitt öppningsanförande
vid Norrbottens läns hushållningssällskaps ordinarie årsmöte i
Luleå den 27 november 1971. ”Det kan mätas direkt i mejerierna i form
av en oroväckande minskning av kvantiteten invägd mjölk. Konsekvenserna
i form av arbetslöshet, utflyttning och arbetsmarknadspolitiska
insatser kan likaså mätas.”

Sedan dess har riksdagen beslutat om utökat prisstöd och också ett
investeringsstöd för om- och tillbyggnader vid mindre jordbruk. Men det
är inte nog med att man hejdar den negativa utvecklingen. Det krävs
åtgärder för att vända den i motsatt riktning.

Motionärerna framhåller att en utökad trädgårdsodling självklart inte
löser sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Detta kan bara ske genom
en stor statlig industriell satsning, men även en breddad verksamhet av
det slag som åsyftas i motionen kan bli ett väsentligt bidrag i
ansträngningarna att vända avveckling till utveckling.

JoU 1973:36

Det krävs dock betydande kapitalinsatser för att nu etablera trädgårdsodling
i stor skala. Motionärerna hänvisar till erfarenheterna från den
sovjetiska delen av Nordkalotten där man i statlig regi anlagt jättestora
trädgårdsanläggningar under ungefär samma klimatiska förhållanden som
i nordligaste Sverige.

Vid besök på Kolahalvön har man kunnat konstatera att där befintliga
stora statliga trädgårdsanläggningar drivs med utmärkt resultat. Ett
exempel är växtodlingskombinatet i Tuloma, 18 km från Murmansk. Det
består av 30 växthus, vartdera om 1 000 m2, men sammanhängande i ett
enda komplex. Kombinatet, som startade år 1971, producerar 1 000 ton
grönsaker årligen, därav 600 ton gurkor. 80 kvinnor och 70 män har
anställning vid kombinatet, därav 9 med högskoleutbildning och 36 med
utbildning på mellanskolenivå. Investeringarna gjordes med statliga
budgetmedel. Kombinatet har alltså inga skulder. Men den profit som går
tillbaka till statsbudgeten beräknas på sex år motsvara det investerade
kapitalet.

Murmansk, nu en stad på 320 000 invånare, tog tidigare huvuddelen
av sitt grönsaksbehov från Georgien, men får nu sina gurkor och tomater
främst från Tuloma. Senaste vintern levererade man de sista tomaterna
den 20 januari och de första i april, de sista gurkorna i oktober och de
första i mars. Lök och sallat levereras året runt.

I planen ingår att inom ramen för samma företag bygga ytterligare ett
växthuskomplex om 30 000 m2.

Ett daghem på 140 platser, som delvis skall betjäna ett näraliggande
statligt jordbruk, öppnades i augusti. Detta jordbruk, Tuloma, har
specialiserat sig på mjölkproduktion och pälsdjursuppfödning men har
också en betydande äggproduktion. Det startade som kollektivjordbruk
år 1933 av 20 same-, komi- och ryska familjer och sysselsätter nu 340
personer, därav 31 samer.

I Sibirien har man samma positiva erfarenheter som på Kolahalvön.
Ett nytt stort vetenskapligt centrum, Forskningsinstitutet för trädgårdsskötsel
i Sibirien, har grundats i den västsibiriska staden Bamaul.
Institutet får avdelningar för vetenskaplig-teknisk information, växtförädlingslära,
sortkultur, agrikulturell teknologi, mekanisering, trädgårdskonst,
växtskydd och trädgårdsekonomi. Sibiriska trädgårdsodlare, forskare
och amatörer har redan skaffat sig en hel del erfarenhet på dessa
områden, heter det i en APK-korrespondens den 17 oktober 1973. Bra
resultat har nåtts vid korsningar av vilda frosthärdiga sorter av äppelträd,
hallon och vinbär med odlade sorter. Trädgårdarna enbart i Altajdistriktet,
vars centralort är Bamaul, omfattar nu över 6 000 hektar.

I anslutning till de stora trädgårdsodlingarna och statsjordbruken har
man byggt eller planerar man att bygga konservfabriker.

Mot denna bakgrund finner utskottet i likhet med motionärerna att
det krävs aktiva statliga insatser för att starta trädgårdsanläggningar av
stort format och en stor konserv- och förädlingsindustri i Norrbotten.

JoU 1973:36

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse

att riksdagen med bifall till motionen 1973:330 hos Kungl.
Maj:t hemställer att frågan om en statlig etablering av stora
trädgårdsanläggningar och uppbyggnaden av en statlig industri
för förädling av jordbruks- och trädgårdsprodukter i
Norrbotten blir föremål för skyndsam utredning.

JoU1973:36

Bilaga 1

Yttranden över motionen 1973:330
Lantbruksstyrelsen (1973-03-22)

En förhållandevis stor import av trädgårdsprodukter till vårt land
t. o. m. under vår egen odlingssäsong tyder på att det finns utrymme för
ökad inhemsk odling. De naturliga betingelserna i vårt tempererade
klimat är gynnsamma för produktion av vissa trädgårdsväxter från Skåne
och ända upp i Norrbotten. Mildare vintrar och en längre odlingssäsong
möjliggör ett mera intensivt utnyttjande av odlingsarealerna i södra
Sverige vilket som regel medför ett bättre ekonomiskt utbyte per
arealenhet.

En hård konkurrens från andra länder har under de senaste decennierna
påskyndat ansträngningarna att rationalisera och effektivisera produktionen
i våra trädgårdsföretag. Den har också medfört en viss omlokalisering
av produktionen till områden i södra Sverige som visat sig mest
gynnsamma för ekonomisk odling. Inom dessa områden är flertalet
konservindustrier för frukt och köksväxter lokaliserade och där har det
också varit möjligt att rationellt organisera avsättningen av produkter för
färskvarumarknaden genom producentkooperativa auktionshallar.

Frågan om trädgårdsproduktion som komplement till jordbruk för att
lösa sysselsättnings- och försörjningsproblem i Norrland har aktualiserats
vid åtskilliga tillfällen under senare år. Som ett led i länsstyrelsens i
Norrbottens län regionala politiska handlingsprogram har Norrbottens
företagareförening i oktober 1971 presenterat en utredning, i vilken
påvisas att det borde finnas möjligheter att skapa en förädlingsindustri
för trädgårdsprodukter i Tornedalen under förutsättning att redan
tillgängliga resurser ifråga om odlingsarealer, lagerutrymmen och försäljningskanaler
utnyttjas. Problemet har också behandlats i ett examensarbete
från lantbrukshögskolan, som utkom i december 1972 från
institutionen för ekonomi och statistik. I detta arbete har två studerande
försökt besvara vissa frågeställningar om vägar till förbättrat ekonomiskt
resultat på mindre lantbruk i Tornedalen. De har kommit till den
slutsaten att förutsättningarna för odlingen av vissa bär kan beräknas ge
ett gott tillskott till försörjning och sysselsättning under förutsättning att
vissa uppställda villkor ifråga om avkastning, avsättning, transporter och
priser kan uppfyllas.

Även om det finns odlingsmöjligheter i landets nordligaste del måste
förutsättningarna att där bedriva en konkurrenskraftig produktion
bedömas som osäkra. Odling av jordgubbar har visat sig ge gott
ekonomiskt utbyte främst till följd av sen skördesäsong och därmed
sammanhängande höga minutpriser på färskvarumarknaden. För bär till
konservindustrin kan man inte påräkna samma gynnsamma prissättning.
Även vinbärsodlingen har ökat under senare år. Vinbär är mindre
efterfrågade på färskvarumarknaden och en utökad odling förutsätter
därför intresse från konservindustrins sida och möjligheter att odla bären
till de priser industrin kan betala. Odlingen av köksväxter på friland torde
ha vissa förutsättningar även i Norrland huvudsakligen när det gäller att
tillgodose ett lokalt konsumtionsbehov. Förutsättningarna för köksväxtodling
under glas är däremot mera osäkra då en kort odlingssäsong
försvårar förräntningen av det förhållandevis stora kapital som en
växthusanläggning representerar. Liksom i stora delar av mellersta Sverige
torde det vara mest ekonomiskt att i Norrland utnyttja växthus till
produktion av blommor och prydnadsväxter samt drivning av blomsterlökar
och andra s. k. halvfabrikat för den lokala marknaden.

JoU 1973:36

Staten lämnar för närvarande stöd i olika former för trädgårdsnäringens
rationalisering och utveckling. Genom lantbrukshögskolan bedrivs
utbildning, försök och forskning och genom lantbruksnämnderna och
lantbruksstyrelsen lämnas odlingsrådgivning och finansiellt stöd i form av
lånegarantier för rationalisering, förvärv och drift samt i vissa fall
nyetablering av trädgårdsföretag. Vidare kan lånegarantier lämnas för
inrättande av lokaler för uppsamling, sortering, packning, lagring och
försäljning samt i vissa fall industriell bearbetning av trädgårdsprodukter.
Bestämmelserna om detta stöd tillämpas enhetligt över hela landet,
varigenom en rationell lokalisering av produktionen efter olika odlingsgrenars
och områdens naturliga och ekonomiska förutsättningar kan
främjas. Detta torde också vara nödvändigt om svensk produktion i
framtiden skall kunna behålla sin konkurrensförmåga gentemot utlandet.

Som ovan nämnts sker i Norrland en viss utbyggnad av produktionen
av framför allt bär och vissa köksväxter, understödd av dels lantbrukshögskolans
försöksverksamhet och dels den vägledande rådgivning som
lämnas av lantbruksnämndernas trädgårdstjänstemän. Därigenom är det
möjligt att successivt i takt med avsättningsmöjligheterna bygga upp en
odling, som kan bli av bestående värde för norrländska förhållanden.
Styrelsen är av den uppfattningen att en sådan utveckling bättre tjänar
bygdens och befolkningens intressen än en mer eller mindre osäker
satsning på sådana företag som avses i motionen.

Kommerskollegium (1973-04-02)

Kollegiet, som inhämtat yttrande i ärendet från Norrbottens och
Västerbottens läns handelskammare, anför för sin del följande.

Handelskammaren understryker att så vitt den känner till är i
Norrbotten de naturliga förutsättningarna för trädgårdsodling utomordentligt
goda, även om artspridningen av naturliga skäl icke är lika stor
som söderut. Handelskammaren anför dels att behovet av inkomstbringande
sysselsättning är stort, främst i glesbygden, och dels att insatser
för ökad trädgårdsodling bör omfatta även Västerbottens län, där
förhållandena i stort är likartade.

Vad gäller uppbyggnad av en konserv- och förädlingsindustri tillstyrker
handelskammaren en utredning som är förutsättningslös även
beträffande ägarförhållandena.

Kollegiet anser att med hänsyn till sysselsättningsproblemen i Norrbotten
alla möjligheter att skapa nya arbetstillfällen i området bör
prövas. Det är å andra sidan också viktigt att de insatser som görs grundar
sig på realistiska ekonomiska beräkningar.

Kollegiet har ej den sakkunskap som krävs för att bedöma de naturliga
förutsättningarna för trädgårdsodling i Norrbotten men vill ej bestrida
möjligheten att de väl tål jämförelse med andra landsändars. Kollegiet vill
dock erinra om att befintlig svensk konserv- och förädlingsindustri för
grönsaker har stora svårigheter i andra områden bl. a. till följd av
lågprisimport från vissa öststater.

Kollegiet vill inte avstyrka en utredning av möjligheterna till vidgad
trädgårdsodling i Norrbotten och Västerbotten och en därpå grundad
konserv- och förädlingsindustri. En sådan utredning bör enligt kollegiets
mening icke begränsas till vare sig uteslutande stora trädgårdsodlingar
eller enbart statlig industri.

JolJ 197336

Handelskammarens yttrande är av följande lydelse.

I yttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande 1965 med
förslag till vissa åtgärder på trädgårdsområdet beklagade handelskammaren
att underlag för bedömning av trädgårdsodling i övre Norrland ur
bl. a. ekonomisk synpunkt saknades i betänkandet och föreslog kammaren
att nämnda utredning finge i uppdrag att speciellt utreda landsdelens
förutsättningar för trädgårdsodling.

Handelskammaren vill understryka — så vitt det är handelskammaren
bekant — att de naturliga förutsättningarna för trädgårdsodling äro
utomordentligt goda, även om artspridningen av naturliga skäl icke är lika
stor som söderut.

Behovet av inkomstbringande sysselsättning är stort, främst i glesbygden
och ser handelskammaren i förslaget om stödåtgärder till stora
trädgårdsodlingar ett gott uppslag. Enligt målsättning borde området för
insatserna även omfatta Västerbottens län, där förhållandena i stort äro
likartade.

Vad gäller uppbyggnad av en statlig industri för förädling av
jordbruks- och trädgårdsprodukter vill handelskammaren tillstyrka en
utredning men anser att den bör göras förutsättningslös beträffande
ägarförhållandena.

Sammanfattningsvis tillstyrkes motionen dock att en utredning om
förädlingsindustri bör göras förutsättningslös.

Norrbottens läns landsting (1973-04-02)

Utvecklingen det senaste decenniet inom jordbruket och skogsnäringen
har genom pågående rationaliseringar ställt tusentals personer utan
arbete. Den övriga industrin inom länet har inte förmått suga upp den
friställda arbetskraften, vilken varit hänvisad till flyttning till andra,
expansivare delar av vårt land eller arbetslöshet och undersysselsättning
för de som stannat kvar. Jordbruket och dess binäringar har traditionellt
sysselsatt en stor del av länets befolkning och gör så även i dag, varför
åtgärder för skapande av komplementsysselsättning åt dessa verksamt kan
bidraga till att förbättra förhållandena i glesbygden. Bär- och grönsaksodlingens
betydelse som näring i detta sammanhang har tidigare betonats
av nämnden, och tillskapandet av anläggningar för bär och grönsaksodling
i länet, liksom forsknings- och försöksverksamhet i syfte att få fram
bättre sorter har varit föremål för intresse från olika länsorgans sida.
Landstinget har sålunda lämnat bidrag till hushållningssällskapet för
marknadsföring av bär och grönsaker samt försök med bevattningsanläggningar,
Norrlandsfonden har lämnat stöd åt projekt rörande forskning
beträffande fram tagning av härdigare och mera rikt avkastande bärsorter,
lantbruksnämnden och hushållningssällskapet har genom rådgivning och
försöksverksamhet ute bland odlarna bidragit till att skapa ett ökat
intresse för näringen.

Näringsnämnden vill för sin del betona vikten av bär- och grönsaksodlingens
betydelse som komplement till övrig jordbruksproduktion med
den struktur denna har i länet, samt framför allt efter utveckling till
större anläggningar som ger ägare full sysselsättning och tillfredsställande
inkomst samt möjlighet att säsongvis anställa arbetskraft. Landstinget har
i olika sammanhang, i remissyttranden och egna utredningar visat intresse
för frågornas vidare utveckling, vilket bidragit till att man bl. a. i
”Länsprogram 70” upptagit frågan. Emellertid har utvecklingstakten i
viss mån begränsats genom bristande kännedom ute bland odlarna om
rätt odlingsteknik och sortval, marknadsförings- och distributionsfrågornas
lösning m. m., varför en ökad insats genom rådgivning och organise -

JoU 1973:36

rande av odlarna i intresseföreningar är mycket viktig.

Norrbottens läns hushållningssällskap har utarbetat ett konkret
åtgärdsprogram angående stöd till bär- och grönsaksodling i länets
glesbygd, vilket fogas till yttrandet som bilaga. Näringsnämnden får
härvid principiellt instämma i realismen i hushållningssällskapets åtgärdsplan,
vilken är uppgjord mot bakgrund av de begränsade resurser som i
dag står till buds, samt anser det härvid rimligt att ökade insatser ur
glesbygdsmedel och andra tillgängliga stödformer möjliggör en ytterligare
satsning på redan påbörjade och planerade åtgärder. Den statliga
rationaliseringskungörelsen har hitintills i mycket få fall kunnat tillämpas
vid investeringar i växthusanläggningar i länet, varför en uppmjukning av
tillämpningen vore önskvärd, så att de som har fältmässiga odlingar av
bör och grönsaker, och som komplement vill investera i en växthusanläggning
även kunde erhålla statligt stöd.

Sammanfattningsvis vill nämnden understryka den betydelse denna
näringsgren kan få i vår landsända samt att statliga insatser i ökad
utsträckning ställes till förfogande. Mot bakgrund av vad ovan redovisats
finner nämnden det icke nödvändigt med en särskild utredning utan
fastmer en uppföljning och utvärdering av de konkreta resultat som
uppnåtts som underlag för ytterligare satsningar.

Åtgärdsprogram för bär- och grönsaksodlarna 1973

(utarbetat av Norrbottens läns hushållningssällskap)

1. Bevattningsanläggning inköpes och försöksplan görs upp i samråd
med Oja, lantbruksnämnden och lantbrukshögskolan.

2. Landstingsanslag från näringsnämnden sökes för följande projekt:

a) reklammaterial för grönsaker

b) försök med förpackningar utförda med tryck Norrbottens grönsaker.
2 påsstorlekar prövas för rödbetor, morötter och kålrötter.

c) försök att sälja bär i frysta storförpackningar 1 december.
Säljdrive i varuhus med demonstrationer hur saft tillverkas m. m.

3. Planläggning av försäljningen på fårskvarumarknaden 1973.

4. Ansökning av glesbygdsmedel till transport av bär till Norrfrys i
Haparanda.

5. Förberedelser för försök med bark som marktäckning mot ogräs i
vinbärs- och jordgubbsodlingen.

6. Undersöka odlarnas beredskap vad beträffar ogräsbekämpning med
kemiska medel samt ge hjälp vid bekämpning och besprutning.

7. Litteraturstudier för att klarlägga vilka undersökningar som gjorts i
grannländerna och Sverige vad beträffar olika grönsakers kvalitet i
norr och söder. Om för Norrbotten lämpliga grönsaker befinnes ha
överlägsen kvalitet, bör ett handlingsprogram upprättas, så att dessa
(denna) produkt kan provsäljas på lämpliga platser utom Norrbotten.

8. Undersökning av vilda bärtillgångar, när bärsäsongen närmar sig.
Rapportering på lämpligt sätt så fler stimuleras att plocka.

9. Förberedelser för svampexkursioner och utställningar i lämpliga
hushållningsgillen i Tornedalen. Kontakt med 4 H-organisationen
etableras för att få igång även ungdomar i denna aktivitet.
Hemkonsulenterna anordnar kurser för tillagning av svamp i anslut -

JoU 1973:36

ning till dessa utställningar om så är möjligt.

10. Litteraturstudier och beredskap för ett försök med lingonodling, när
försöksresultaten ger besked (antydan) om odlingsteknik.

JoU1973:36

Bilaga 2

Utdrag ur artikel i Norrskensflamman den 2 januari 1973
(Förf. John Takman)

VID POLCIRKELN FINNS HAN, DEN FANTASTISKE TRÄDGÅRDSMÄSTAREN Att

en person i det gamla bondesamhället var en värdefull medborgare
bevisades av att han eller hon fick två strån att växa där det tidigare växte
ett. Gunnar Hietala har fått inte bara strån att växa. Sen många år odlar
han i stora mängder de underbaraste tomater, gurkor, jordgubbar och
gula rosor. Och nästan som på djävelskap odlar han dem i Övertorneå
kommun, några få kilometer söder om polcirkeln, där det utifrån
sydligare föreställningar inte borde växa någonting alls.

När jag första gången besökte Keksihemmanet i Korva var det en solig
och varm augustidag. Vi hade växthusen och den yppiga sluttningen ner
mot Torne älv i synfältet, och Gunnar förklarade den sagolikt vackra
bilden och sin framgång som trädgårdsmästare:

”Midnattssolen är den största naturtillgången. Tur att kapitalisterna
inte kunde ta midnattssolen. Dom har tagit skogen och allting annat.”

Det finns en karta som visar vegetationsperiodens längd — 150 dygn
mitt emellan Piteå och Luleå, 140 dygn strax norr om Haparanda och
120 dygn mitt emellan Pajala och Karesuando. När det gäller förutsättningarna
för växtodling är kartan grovt missvisande, menar Gunnar. Om
han fick börja om och om han inte var så fästad vid Keksihemmanet,
skulle han starta sin handelsträdgård i Karesuando där vegetationsperioden
är 15 dygn kortare!

Hela Tornedalen skulle kunna vara en trädgård

Jorden är av deltatyp. Den är lika fin i hela Tornedalen ända upp till
Pajala. Det finns många tusen hektar som skulle kunna göras till
handelsträdgård med samma utsikt till framgång som Keksihemmanet där
Gunnar Hietala föddes och där han började experimentera med trädgårdsodling
när han var sju år! (Han föddes 1904.)

Men en förutsättning är att det blir ett nytt storskifte. Gunnar har inte
lyckats förvärva ett sammanhängande jordstycke - han tvingas ha sina
odlingar på tre ställen. Fädernehemmanets odlingsbara mark omfattar
bara 2 1/2 hektar. Sammanlagt har han 13,4 hektar odlad jord, men
växelvis måste hälften ligga i träda eller beredas vila med annan odling.
Den aktiva trädgårdsodlingen omfattar 6 hektar, därav ett halvt hektar
(5 000 kvm) under glas.

I regel hör det skog till de små åkerlapparna i älvdalen. Skogen vill
ägarna behålla, även när de flyttat till Luleå eller Stockholm, och då gör
de inte av med åkerjorden heller. Det är möjligt att de jorddelningsbestämmelser
som nu gäller lägger hinder i vägen. Annars skulle det i dessa

JoU 1973:36

fall vara rationellt att skilja på skogen och jorden, som i många fall inte
gör skäl för beteckningen odlad numera. För att kunna bruka jorden med
moderna metoder är det nödvändigt att sammanföra de många ofta
vanhävdade jordbitarna till större sammanhängande områden.

Årsavkastningen 50 000 kronor per hektar!

Gunnar Hietala och Edgar, hans son, som är hans kompanjon eller

kanske rentav övertagit verksamheten (det är svårt att få fram vem som är

bas), odlar ett 40-tal växter — ”allt som folk frågar efter”.

De har en årsomsättning på 300 000 kronor.

De har visat vad som menas med arbetsintensiv till skillnad från
kapitalintensiv verksamhet, två begrepp som livligt diskuteras i den
aktuella litteraturen om underutvecklade länder. De har också visat att
den arbetsintensiva verksamheten inte alls behöver vara sämre från
produktivitetssynpunkt än den kapitalintensiva (som t. ex. den nya
avdelningen för björkvedsmassa vid Lövholmens bruk i Piteå som kostat
många miljoner och som i stort sett sköts av en enda man från ett
manöverrum).

Hietalas handelsträdgård sysselsätter 13 personer för jämnan under
större delen av året på 6 hektar jord.

”Vi lever i alla fall fyra fem familjer på det”, säger Gunnar. Dessutom
ett 30-tal ungdomar som har säsongarbete. T. o. m. 12-åringar kan tjäna
30 kronor på en fyra timmars arbetsdag. ”Det är fantastiskt vad dom är
glada när dom får sin första avlöning. Det har naturligtvis en stor
uppfostrande betydelse — att arbete ger pengar. Dom får ett sånt intresse
att dom alltid kommer tillbaka nästa år. Vi har skapat en kader.”

Från blomma till jättegurka på 8 dygn

I allting har han varit nyskapare. Ta till exempel de bägge drivhusen,
det ena på 2 000, det andra på 3 000 kvm. Den som tänkt i
traditionsbundna banor skulle väl för snöns skull ha gjort taken kraftigt
sluttande. Men Gunnar har aldrig tänkt i traditionella banor. Eftersom
snön häroppe är finkornig och det sällan eller aldrig är vindstilla när den
faller borde den blåsa av. Gunnar lade alltså taken vågrätt och har aldrig
behövt ta ett spadtag för att få bort snön från dem.

Glasen hålls på plats med spikar. ”Regnvattnet är kolossalt välgörande
för gurkorna” — så det ska man inte hålla borta med kitt och sånt.

I det ena drivhuset finns de härligaste tomater. Det större används
enbart för gurkodling. ”Vi har den enda stora gurkodlingen norr om
Stockholm.”

Det tar åtta dygn för att en blomma ska utvecklas till en gurka på 12
hekto! Det finns det fotografiska bevis på. En journalist som misstrodde
Gunnars uppgifter monterade en kamera som med täta bilder följde en
gurkas utveckling under en vecka.

Under juli månad, när det är fullt dagsljus dygnet om, skördar man

JoU 1973:36

ofta över ett tusen kilo gurkor om dagen. I genomsnitt säljer man över 3
ton i veckan — 30 ton på säsongen. ”Nottbottningarna äter visst 12 ton
gurka i veckan så vi skulle kunna sälja fyra gånger så mycket som vi nu
gör enbart i Norrbotten.”

Världens bästa grönsaker

Om grönsakerna från Tornedalen blev allmänt kända, skulle det
knappast finnas någon gräns för avsättningen.

”En konservindustri i Tornedalen skulle göra succé i hela världen.”
Rödbetorna är världens bästa.

För att illustrera vad han menar visar Gunnar sina fredsrosor —
intensivt gula med djupgröna blad. ”Alla blommor får så intensiva färger
här. Det är ofta högtryck och soligt — och så midnattssolen! Alla dofter
blir mer intensiva här också.”

”Morötter är en idealisk produkt för Norrbotten.”

”Löken får dubbelt så hög halt av lökolja, av kryddämnet.”

Blomkålen växer så det knakar och är så fullständigt fri från träiga
fibrer att den smälter på tungan.

”På tre månader får vi samma tillväxt som på fyra månader i Skåne.
Varje soltimme är värdefull. Fruktsockret hinner inte övergå i cellulosa.
Det blir mer vitaminer och smakämnen och mindre med kalorier. Varför
ska man importera det som är klart sämre?”

Potatis skulle kunna odlas i mycket stor omfattning, både Bintje och
mandelpotatis. Den blir virusfri så här långt i norr. Virussjukdomarna
sprids på sydligare breddgrader dels med bladlöss, dels genom infekterad
sättpotatis. Men här fryser bladlössen ihjäl. Man kan inte få godare och
hållbarare matpotatis. Man kan sälja virusfri sättpotatis i plomberade
säckar till hela landet och även till utlandet.

Jordgubbar är en av Hietalas stora artiklar, men någon gång händer det
att en ogynnsam vinter tar en del av plantorna.

Varför är inte hela Tornedalen en trädgård?

Edgar, som tycks ha samma lidelse för trädgårdsodling som fadern, har
sitt vackra nybyggda hem ett par hundra meter högre upp på sluttningen.
Där åt vi jordgubbar med grädde och drack kaffe, och Gunnar sa att när
man sätter igång en sån här verksamhet måste man ha uthållighet. Man
kan inte hoppa in och jobba med det ett år eller två. Det krävs ett
mångårigt perspektiv. Numera behövs det också en hel del pengar. Och
man måste ha reserver, så man inte blir utslagen om det skulle bli ett
dåligt år för jordgubbarna eller andra uteväxter.

Den tragiska paradoxen är att Tornedalens avfolkning och andra
trakters avfolkning fortgår i rask takt samtidigt som Gunnar Hietalas
pionjärgäming med så överväldigande beviskraft demonstrerar att en rakt
motsatt utveckling skulle vara möjlig.

)

GOTAB 73 5134 S Stockholm 1973