Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående vissa jordbrukspolitiska frågor (Betänkande 1973:JoU18 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 18 år 1973

JoU 1973:18

Nr 18

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående vissa
jordbrukspolitiska frågor.

Motionerna

I motionen 1973:208 av herrar Pettersson i örebro (c) och Larsson i
Öskevik (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna att statligt stöd till förbättrad torrläggning av Kvismaredalen m. fl.
områden i Örebro län alltfort skall kunna lämnas i enlighet med
statsmakternas beslut år 1962, dvs. med tillämpning av bidragsreglerna i
1948 års rationaliseringskungörelse.

I motionen 1973:323 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga (punkterna 1, 4 och 5), 1. att riksdagen som sin mening ger till
känna vad som i motionen anförts rörande jordbrukspolitikens mål och
inriktning, 4. att riksdagen med instämmande i vad i motionen anförts
om samordning mellan jordbruk och naturvård hos Kungl. Maj:t begär att
förslag om utvidgad landskapsvård föreläggs riksdagen, samt 5. att
riksdagen måtte besluta att motionen i övrigt överlämnas till 1972 års
jordbruksutredning för beaktande.

I motionen 1973:492 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) föreslås att
riksdagen i anledning av vad i motionen anförts hos Kungl. Maj:t anhåller
om att jordbruksutredningen får i uppdrag att utreda möjligheterna av en
sammanslagning av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen jämte deras
regionala organ.

1 motionen 1973:780 av fru Hambraeus (c) föreslås att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående främjandet av ett jord- och
skogsbruk som baseras på hänsyn till den ekologiska balansen i enlighet
med vad som har anförts i motionen.

1 motionen 1973:1388 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är
i fråga (punkterna 1 c, 5 h och i), att riksdagen 1. uttalar c) att vad som i
motionen anförts beträffande finansieringen och anlitande av arbetskraft
vid landskapsvårdande åtgärder i odlingsbygd iakttas, och 5. hos Kungl.
Maj:t hemställer att h) sådana åtgärder vidtas att det vid kontrollen av
importerade livsmedel uppställs samma krav som gäller för svenska
livsmedel, i) motionen överlämnas till 1972 års jordbruksutredning.

1 motionen 1973:1422 av herrar Olsson i Kil (fp) och Jonsson i
Alingsås (fp) föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att
jordbruksutredningen ges tilläggsdirektiv om utredning angående jordbrukspolitikens
sidoeffekter inom andra samhällsområden, bl. a. glesbygdens
övriga näringsliv, miljö- och naturvård samt livsmedelsberedskapen i
ett globalt perspektiv.

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 18

JoU1973:18

Utskottet

I förevarande betänkande behandlar utskottet i ett sammanhang ett
antal motioner och motionsyrkanden innefattande synpunkter på jordbrukspolitiken
av såväl generell som i några fall mera speciell natur.

I motionen 1973:1422 begärs tilläggsdirektiv till jordbruksutredningen
i syfte att erhålla en utredning angående jordbrukspolitikens sidoeffekter
inom andra samhällsområden, bl. a. glesbygdens övriga näringsliv, miljöoch
naturvård samt livsmedelsberedskapen i ett globalt perspektiv.
Motionärerna anser att ett alltför snävt sektorstänkande motverkar en
övergripande bedömning av jordbrukets roll i samhället.

Utskottet vill i anledning av förevarande motion framhålla att 1972
års jordbruksutredning tillsatts under förutsättning att de allmänna målen
för vår jordbrukspolitik bör gälla även i fortsättningen. Avsikten är därför
inte att utredningen skall behandla dessa övergripande mål. De huvudfrågor
som utredningen enligt direktiven skall ägna sig åt att undersöka är
sålunda produktionens lämpliga storlek och inriktning, metoder för att
undvika permanent överskottsproduktion, valet av prislinje liksom även
en analys av effekterna av de olika jordbrukspolitiska åtgärder som har
vidtagits eller föreslås med avseende på inkomst- och standardutveckling
för dem som är sysselsatta inom jordbruket. Vid utformningen av det
fortsatta jordbruksstödet bör även frågan om en utbyggnad av investeringsstöd
i form av investeringsbidrag eller andra investeringssubventioner
övervägas. Utredningen, som är parlamentarisk, är oförhindrad att under
arbetets gång ta upp ytterligare frågor som hänger samman med
utredningsuppdraget. Frågor av grundläggande betydelse för de överläggningar
som kommer att ske inför den prisregleringsperiod som följer efter
den 30 juni 1974 bör enligt direktiven behandlas med förtur. Vad särskilt
gäller jordbrukspolitiken och glesbygdsfrågorna vill utskottet erinra om
att riksdagen hösten 1972 i samband med behandlingen av propositionen
1972:1 1 1 angående regional utveckling och hushållning med mark och
vatten i anledning av några motioner uttalade sig för att jordbruksutredningen
prövade behovet av ett regionalpolitiskt jordbruksstöd.

Under åberopande av vad nu anförts och med hänvisning jämväl till att
riksdagen i särskild ordning kommer att få pröva förslag rörande
regionalpolitiskt stöd till glesbygder vill utskottet förorda att riksdagen
lämnar motionen 1973:1422 utan åtgärd.

Utskottet finner vidare — mot bakgrund av vad i det föregående
anförts rörande 1972 års jordbruksutrednings uppdrag - inte skäl
tillstyrka förslaget (yrkande 1) i motionen 1973:323 om visst uttalande
från riksdagens sida rörande jordbrukspolitikens mål och inriktning.

Förslagen att motionerna 1973:323 och 1973:1388 överlämnas till
1972 års jordbruksutredning (yrkandena 5 resp. 5 i) synes, med
undantag för de avsnitt som särskilt berörts i utskottets betänkande JoU
1973:14 i anledning av motioner angående produktionsbalansen inom
jordbruket m. m., inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Sambandet mellan jordbruk och landskapsvård berörs i några av

JoU 1973:18

yrkandena i motionerna 1973:323 och 1973:1388. Sålunda begärs i den
förstnämnda motionen (yrkande 4) att riksdagen med instämmande i vad
i motionen anförts om samordning mellan jordbruk och naturvård hos
Kungl. Maj:t begär att förslag om utvidgad landskapsvård föreläggs
riksdagen. I motionen framhålls bl. a. att den påbörjade försöksverksamheten
bör permanentas, varvid i första hand berörda lantbrukare bör
anlitas för arbetet. Sistnämnda yrkande framförs också i motionen
1973:1388 (yrkande 1 c), varvid också betonas att önskan att hålla
tillbaka det kommunala skatteuttaget stärkt motiven för att göra den
landskapsvård i odlingsbygder som kan karakteriseras som ett riksintresse
till en statlig angelägenhet i finansieringsavseende.

Utskottet vill erinra om att nu berörda spörsmål nyligen prövats av
utskottet i samband med behandlingen av propositionen 1973:1 i vad
avser reservationsanslaget Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret
1973/74 (JoU 1973:1, p. 52). Med hänvisning till vad därvid anförts
föreslår utskottet att nu ifrågavarande motionsyrkanden lämnas utan
åtgärd.

Även ett annat av yrkandena i motionen 1973:1388 rören fråga som
nyligen behandlats av utskottet. Yrkandet (5 h) avser kontrollen av
importerade livsmedel och innebär att riksdagen hos Kungl. Maj:t bör
hemställa om sådana åtgärder, att det vid kontrollen av sådana livsmedel
uppställs samma krav som gäller för svenska livsmedel. Motsvarande
yrkanden i motionerna 1973:505 och 1973:789 har av utskottet ansetts
böra lämnas utan åtgärd under hänvisning till bl. a. att statens livsmedelsverk
f. n. utarbetar förslag till bestämmelser för importkontroll av i
princip samtliga livsmedelsprodukter. Utskottet föreslår att även yrkandet
5 h i motionen 1973:1388 lämnas utan åtgärd och tillåter sig hänvisa
till de synpunkter utskottet i nyssberörda sammanhang närmare utvecklat
i sitt betänkande JoU 1973:9 i anledning av motioner om livsmedelskontroll
m. m.

I motionen 1973:780 framhålls att 1960-talets politiska beslut
rörande jordbruket och skogsbruket präglas av snävt ekonomiskt tänkande
som inte låter sig förenas med en ekologisk grundsyn och som haft
mycket olyckliga konsekvenser. Enligt motionären är det fel av samhället
att tvinga de biologiska näringarna att bära samma krav på lönsamhet
som sådana näringar som förbrukar naturtillgångar, kanske för att
producera mindre nödvändiga saker. Riksdagen bör enligt motionären
hos Kungl. Maj* anhålla om utredning angående främjandet av ett jordoch
skogsbruk som baseras på hänsyn till den ekologiska balansen.

Utskottet har i andra sammanhang när förevarande spörsmål diskuterats
uttryckt sin anslutning till åtskilliga av de synpunkter som nu ånyo
framförts i den aktuella motionen. Vad gäller skogsbruket anförde
utskottet senast i betänkandet 1973:4 i anledning av vissa motioner
angående skogsbrukspolitiken att de miljömässiga olägenheterna av det
moderna skogsbruket givetvis bör i möjligaste mån begränsas. Bl. a. var
det enligt utskottets mening synnerligen angeläget att se till att de rent
tekniska och företagsekonomiska synpunkterna på skogsbrukets bedri -

JoU 1973:18

vande ej gavs en omotiverad tyngd i förhållande till andra samhälleliga
aspekter, exempelvis miljövårdsintresset och intresset att främja friluftslivet.
Utskottet har vidare i skilda sammanhang framhållit, senast i
samband med behandlingen av innevarande budgetårs anslag till jordbruksforskning
(JoU 1972:1, p. 29), att man inom det moderna jord- och
skogsbruket och trädgårdsodlingen på forskningens nuvarande ståndpunkt
synes nödsakad att använda kemiska bekämpningsmedel i ej
obetydlig utsträckning. Utskottet har under angivna förhållanden funnit i
hög grad önskvärt att de kemiska bekämpningsmedlen handhas så att
skadliga biverkningar i fråga om vår miljö och hälsa undviks. De icke
önskade bieffekterna av användningen av kemiska bekämpningsmedel av
olika slag inom växtodlingen utgör emellertid också enligt utskottets
mening ett starkt motiv för att forsknings- och försöksverksamheten på
förevarande område intensifieras, bl. a. beträffande medlens negativa
verkningar. Viktigt har i sammanhanget ansetts vara att möjligheterna till
en alternativ användning av biologiska hjälpmedel blir närmare klarlagda.

De uttalanden i förevarande spörsmål som enligt vad här redovisats
tidigare gjorts av utskottet äger enligt utskottets mening alltjämt
giltighet.

Som anförts bl. a. i nyssnämnda betänkanden JoU 1973:4 och 1972:1,
p. 29 är de i motionen väckta frågorna föremål för uppmärksamhet i
åtskilliga sammanhang. I fråga om skogsbruket väntas inom kort föreligga
rapporter, dels från statens naturvårdsverk rörande följderna från
naturvårdssynpunkt av den väntade utvecklingen inom skogsbruket, dels
från den arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet som haft jordbruksministerns
uppdrag att studera kalhyggenas omfattning och verkningar.
Vidare övervägs hithörande frågor från olika utgångspunkter av bl. a.
naturvårdskommittén och utredningen om spridningen av kemiska medel.
Utskottet vill även rikta uppmärksamheten på det stort upplagda
forskningsprojekt rörande barrskogslandskapets ekologi som nyligen
igångsatts. Beträffande jordbruket vill utskottet erinra om den resistensbiologiska
forskning som bedrivs framför allt vid lantbrukshögskolan,
statens växtskyddsanstalt, skogshögskolan och vissa universitetsinstitutioner
samt vid Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning lämnar också
inom ramen för tillgängliga anslagsmedel inte oväsentliga bidrag till olika
grenar inom miljövårdsforskningen. Medel har sålunda anvisats för
utvecklingsarbeten med syfte att minska användningen av pesticider.
Dessa arbeten har gällt såväl resistensförädling som biologisk bekämpning.

Mot bakgrund av de olika initiativ som i det föregående redovisats och
med hänsyn jämväl till den prövning av hithörande frågor som kommer
att ske på grundval av skogspolitiska utredningens betänkande och inom
ramen för 1972 års jordbruksutredning finner utskottet inte tillräckliga
skäl att nu förorda tillskapandet av en sådan särskild utredning som
föreslagits i motionen 1973:780. Motionen synes därför inte böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.

JoU1973:18

I motionen 1973:208 begärs att riksdagen skall göra ett förtydligande
uttalande av innebörd att statligt stöd till förbättrad torrläggning av
Kvismaredalen m. fl. områden i Örebro län alltjämt skall kunna lämnas i
enlighet med statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962:196, JoU
1962:35, rskr 1962:411) och att därvid bestämmelserna i kungörelsen
1948:342 angående statligt stöd till jordbrukets yttre och inre rationalisering
skall tillämpas. Enligt motionen har ovisshet uppstått om 1967 års
riksdagsbeslut om jordbrukspolitiken inneburit ändring av de grunder
enligt vilka statsbidrag skall beräknas.

Utskottet får erinra om att 1962 års riksdagsbeslut innebar att
statsbidrag till då aktuella åtgärder i huvudavloppet fick utgå med 50
procent. Bidrag till kostnader för invallningar och övriga fullföljdsåtgärder
skulle utgå enligt reglerna i rationaliseringskungörelsen. Kungl. Maj:t
skulle äga utfärda erforderliga närmare bestämmelser i ämnet. Sedan
riksdagen år 1967 beslutat om ändrade regler för stöd till jordbrukets
rationalisering, har Kungl. Maj:t bl. a. meddelat övergångsbestämmelser
enligt vilka statsbidrag till nu ifrågavarande torrläggnings- och andra
rationaliseringsåtgärder får utgå om dessa slutförs senast den 31
december 1979. Det kan i sammanhanget vidare nämnas att Kungl. Maj:t
enligt 1967 års riksdagsbeslut om rationaliseringsstödet generellt har
befogenhet att om särskilda skäl föreligger bevilja bidrag utan att de
normala bidragsförutsättningarna är för handen. Av det anförda framgår
att Kungl. Maj:t har befogenhet att besluta i fråga om stödet till
eventuellt kvarvarande fullföljdsåtgärder inom ramen för de utfästelser
som gjordes år 1962. Utskottet finner därför att motionen inte behöver
föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Slutligen behandlar utskottet motionen 1973:492, vari begärs att
jordbruksutredningen skall få i uppdrag att utreda möjligheterna att
sammanslå lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen jämte deras regionala
organ. Motionärerna räknar därvid med att verksamheten skall kunna
rationaliseras och kostnaderna för denna begränsas. Utskottet får i
anledning av motionen hänvisa till att skogspolitiska utredningen enligt
sina direktiv haft att pröva frågan om skogsbrukets rationaliseringsorgan
bör sammanföras med lantbruksnämnderna. Utredningen har i sitt
nyligen framlagda betänkande föreslagit att en självständig skogspolitisk
myndighet bibehålls. Med hänsyn till att den i motionen upptagna frågan
således redan är föremål för behandling bör motionen enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973:1422 utan åtgärd,

2. lämnar motionerna 1973:323, yrkandena 1 och 5, samt
1973:1388, yrkande 5 i, utan åtgärd,

3. lämnar motionerna 1973:323, yrkande 4, och 1973:1388,
yrkande 1 c, utan åtgärd,

4. lämnar motionen 1973:1388, yrkande 5 h, utan åtgärd,

5. lämnar motionen 1973:780 utan åtgärd,

JoU1973:18

6. anser motionen 1973:208 besvarad med vad utskottet anfört,

7. lämnar motionen 1973:492 utan åtgärd.

Stockholm den 27 mars 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c),
Augustsson (s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar Takman
(vpk), Berndtsson i Bokenäs (fp), fröken Anderson i Lerum (s)*, fru
Theorin (s) och herr Leuchovius (m)*

dock att vid behandlingen av motionerna 1973:323, yrkande 4,
1973:1388, yrkandena 1 c och 5 h, och 1973:1422 herr Kronmark (m)
deltagit i stället för herr Hedin (m) och vid behandlingen av motionerna
1973:208, 1973:323, yrkande 5, 1973:492 och 1973:1388, yrkande 5 i,
herrar Magnusson i Tanum (s), Johansson i Holmgården (c)* och
Strömberg (fp) deltagit i stället för herrar Hedin (m), Berndtsson i
Bokenäs (fp) och fröken Anderson i Lerum (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Jonasson (c), Larsson i
Borrby (c), Kronmark (m), Berndtsson i Bokenäs (fp) och Leuchovius
(m) som anför:

Några av delyrkandena i nu behandlade motioner berör frågor som
nyligen prövats av detta års riksdag. Vi avser härvid de yrkanden i
motionerna 1973:323 (yrkande 4) och 1973:1388 (yrkande 1 c) som
berör sambandet mellan jordbruk och landskapsvård och yrkandet i
motionen 1973:1388 (yrkande 5 h) rörande kontrollen av importerade
livsmedel. Utskottsmajoriteten har under hänvisning till motiveringar i
utskottsbetänkandena JoU 1973:1, p. 52 och JoU 1973:9 avstyrkt
förevarande motionsyrkanden (punkterna 3 och 4 i utskottets hemställan).
Riksdagen har i sistnämnda sammanhang beslutat i enlighet med
utskottsmajoritetens förslag. Med hänsyn härtill har vi - även om vi i sak
delar de uppfattningar som ges uttryck åt i nu berörda delar av
motionerna 1973:323 och 1973:1388 — ansett oss böra avstå från att nu
på nytt yrka bifall till motionsyrkandena.

GOTAB 73 3579 S Stockholm 1973