Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående jordbrukets kapital- och kreditförsörjning, m. m. (Betänkande 1973:JoU15 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 15 år 1973

JoU 1973:15

Nr 15

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
jordbrukets kapital- och kreditförsörjning, m. m.

Motionerna

I motionen 1973:496 av fru Jonäng m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga (punkten 4), att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar, att lantbrukets
rekryteringsproblem blir föremål för en allsidig utredning beträffande
framtida kapitalanskaffningsmöjligheter, rekryteringsunderlag m. m.,
med särskild belysning av eventuella speciella problem för norra Sverige.

I motionen 1973:506 av herr Persson i Heden m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en omedelbar översyn av gällande
bestämmelser och tillämpad praxis beträffande tillståndsgivningen för
förvärv av jordbruks- och skogsfastigheter i enlighet med vad som har
anförts i motionen.

I motionen 1973:773 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att 1972 års jordbruksutredning
erhåller tilläggsdirektiv att utreda och framlägga förslag till förbättring av
jordbrukets kapital- och kreditförsörjning.

I motionen 1973:1388 av herr Fälldin m. fl. (c) föreslås, såvitt nu är i
fråga (punkterna 3 och 5 b), att riksdagen 3. hos Kungl. Maj:t begär
sådan ändring i jordförvärvslagen att a) innebörden och syftet med
begreppet ”yrkesmässigt och varaktigt” i jordförvärvslagens 4 § första
stycket får en sådan tolkning att för familjejordbruket uppenbara
rationaliseringsobjekt verkligen kommer till användning i fastighetsrationaliseringen,
b) prioriteringen av skogsförvärv får en sådan utformning att
intressearronderingar och strukturrationaliseringar inom privat skogsbruket
främjas före prioritering av råvaruförädlare, och 5. hos Kungl. Maj:t
hemställer, att b) 1972 års jordbruksutredning får i uppdrag att pröva hur
lättnader i jordbrukets finansiering bör kunna åstadkommas.

Utskottet

I motionen 1973:241 framhålls att jordbruket är en av de mest
kapitalkrävande näringarna i landet i förhållande till omsättningen. Detta
förhållande är enligt motionärerna särskilt besvärligt för nytillträdande
jordbrukare, som normalt måste ådraga sig stora skulder. Förbättringar i
fråga om jordbrukets kapitalförsörjning skulle bl. a. medföra att nyrekryteringen
till jordbruket underlättades. Med hänvisning till vad i nyssnämnda
motion anförts, hemställs i den till utskottet hänvisade motionen

1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 15

JoU 1973:15

1973:773 att 1972 års jordbruksutredning ges tilläggsdirektiv att utreda
och framlägga förslag till förbättring av jordbrukets kapital- och
kreditförsörjning. Motsvarande yrkande framförs i motionen 1973:1388
(5 b). Även i denna motion framhålls önskvärdheten av att åstadkomma
lättnader vid finansieringen av jordbruksföretag i syfte att främja den
framtida rekryteringen av unga och dugande människor till jordbruket.
En allsidig utredning av hithörande problem begärs också i motionen
1973:496, varvid framhålls att eventuella speciella problem för norra
Sverige bör ägnas särskild belysning.

Utskottet vill erinra om att motioner med krav på utredning rörande
jordbrukets kredit- och kapitalfrågor behandlades av förra årets riksdag
(JoU 1972:34). Vid riksdagsbehandlingen framhölls att ifrågavarande
motionsyrkanden berörde frågor som den kommande utredningen av
vissa frågor inom jordbrukspolitiken torde bli oförhindrad att ta upp på
sitt utredningsprogram. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida
befanns därför inte erforderlig i anledning av motionerna.

I direktiven för 1972 års jordbruksutredning anförs att utredningen
vid utformningen av jordbruksstödet även bör överväga frågan om en
utbyggnad av investeringsstöd i form av investeringsbidrag eller andra
investeringssubventioner. Det framhålls att sådana åtgärder skulle kunna
begränsa prisökningarna på jordbruksprodukter, vilket är angeläget från
konsumentsynpunkt. De sakkunniga är oförhindrade att under arbetets
gång ta upp ytterligare frågor som hänger samman med utredningsuppdraget.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att nu behandlade
motionsyrkanden lämnas utan åtgärd av riksdagen.

I förevarande sammanhang har utskottet funnit lämpligt att ta upp
några motioner som berör jordförvärvslagen och dess tillämpning. 1
motionen 1973:1388 anförs att bestämmelserna om tillståndsgivning
enligt nämnda lag behöver ändras. Enligt motionärerna ger hittillsvarande
erfarenheter av lagstiftningens liberalisering år 1965 vid handen att många
för familjejordbrukarna lämpliga rationaliseringsobjekt förvärvas av personer
som endast med tvekan kan anses ha för avsikt att yrkesmässigt och
varaktigt ägna sig åt jord- och skogsbruk. Tillämpningen av jordförvärvslagen
anses vidare böra ändras på ett sätt som med tanke på både
intressearronderingen och bygdeförhållandena i övrigt är till fördel för
uppbyggnaden av enskilda skogsfastigheter. Motionärerna föreslår i
överensstämmelse härmed vissa ändringar i 4 § jordförvärvslagen. På
liknande skäl som nyss redovisats begärs i motionen 1973:506 en
omedelbar översyn av gällande bestämmelser och tillämpad praxis
beträffande tillståndsgivningen för förvärv av jordbruks- och skogsfastigheter.

Utskottet får i anledning av förevarande motionsyrkanden erinra om
att lantbruksstyrelsen i samband med tillkomsten av 1965 års jordförvärvslag
fick Kungl. Maj:ts uppdrag att följa utvecklingen och efter
lämplig tid inkomma med redogörelse för erfarenheterna av den nya
lagstiftningen. Enligt vad utskottet erfarit arbetar en arbetsgrupp inom

JoU 1973:15

styrelsen f. n. med dessa frågor. Med hänsyn härtill finner utskottet inte
skäl förorda någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av nu
ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer därför
att riksdagen

1. lämnar lämnar motionerna 1973:496, yrkande 4, 1973:773
och 1973:1388, yrkande 5 b, utan åtgärd,

2. lämnar motionerna 1973:506 och 1973:1388, yrkande 3,
utan åtgärd.

Stockholm den 27 mars 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Hedström (s), Jonasson (c), Augustsson (s),
Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman
(vpk), Berndtsson i Bokenäs (fp), fröken Anderson i Lerum (s)*, fru
Theorin (s) och herr Leuchovius (m)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Jonasson (c), Larsson i
Borrby (c), Kronmark (m), Berndtsson i Bokenäs (fp) och Leuchovius
(m) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med
”1 direktiven” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

I direktiven för 1972 års jordbruksutredning berörs emellertid de i
förevarande motioner aktualiserade problemen endast i mycket begränsad
utsträckning. Där anförs sålunda endast att utredningen vid utformningen
av jordbruksstödet även bör överväga frågan om en utbyggnad av
investeringsstöd i form av investeringsbidrag eller andra investeringssubventioner.
Direktiven präglas enligt utskottets mening av ett alltför snävt
synsätt i nu förevarande avseende. Utskottet anser starka skäl tala för att
utredningen prövar frågan om jordbrukets kapital- och kreditförsörjning i
hela dess vidd och föreslår att riksdagen uttalar sig för en komplettering
av utredningens uppdrag i enlighet härmed.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av motionen 1973:496, yrkande 4, samt med
bifall till motionerna 1973:773 och 1973:1388, yrkande 5 b,
som sin mening ger Kungl. Majd till känna vad utskottet

JoU 1973:15

anfört angående utredning rörande jordbrukets kapital- och
kreditförsörjning,

2. av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Jonasson (c), Larsson i
Borrby (c) och Berndtsson i Bokenäs (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med
”Utskottet får” och på s. 3 slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden”
bort ha följande lydelse:

Utskottet får i anledning av förevarande motionsyrkanden erinra om
att det vid tillkomsten av 1965 års jordförvärvslag uttrycktes farhågor för
att den då ändrade lagstiftningen skulle medföra negativa konsekvenser
för bl. a. bondebruket. Aktiva jordbrukare skulle visserligen alltjämt ha
förvärvsprioritet.men vid sidan av dem skulle tillkomma en ny prioriterad
huvudgrupp, nämligen vissa juridiska och fysiska personer, som här i riket
driver industriell eller kommersiell verksamhet för förädling av jordbruksoch
skogsprodukter eller för distribution av jordbruksprodukter. Bl. a.
pekades i nämnda sammanhang på att fastighetsprisnivån särskilt i vissa
områden kunde komma att stiga väsentligt över avkastningsvärdet. Som
anförs i de nu behandlade motionerna har utvecklingen gett belägg för att
de anförda farhågorna i stor utsträckning var berättigade. Enligt
utskottets mening talar starka skäl för en sådan översyn av gällande
bestämmelser och tillämpad praxis beträffande tillståndsgivningen för
förvärv av jordbruks- och skogsfastigheter som föreslås i en av de båda nu
berörda motionerna. Utskottet vill erinra om att lantbruksstyrelsen har
Kungl. Maj:ts uppdrag att följa utvecklingen och efter lämplig tid
inkomma med redogörelse för erfarenheterna av nuvarande jordförvärvslag.
Enligt vad utskottet erfarit arbetar en arbetsgrupp inom styrelsen
f. n. med dessa frågor. Visst material bör sålunda snabbt kunna göras
tillgängligt för den begärda översynen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med bifall till motionen 1973:506 och i anledning av
motionen 1973:1388, yrkande 3, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört angående översyn av
jordförvärvslagstiftningen m. m.

GOTAB 73 3576 S Stockholm 1973