Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående återställande av avlysta flottleder (Betänkande 1972:JoU57 Jordbruksutskottet)

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1472 S Stockholm 1972

Jordbruksutskottets betänkande nr 57 är 1972

JoU 1972:57

Nr 57

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående återställande
av avlysta flottleder.

Motionen

I motionen 1972:568 av herrar Åkerfeldt (c) och Björk i Gävle (c) har
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär överväganden och förslag
till ytterligare åtgärder för att främja återställandet av avlysta flottleder.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från vattenöverdomstolen,
kammarkollegiet, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, domänverket, länsstyrelserna i Värmlands,
Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län, skogsindustriernas
samarbetsutskott samt Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.
Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Rationaliseringen inom skogsbruket sker bl. a. genom övergång från
flottning av timmer till landtransport. Detta har medfört och medför
nedläggning av både större och mindre flottleder. I motionen 1972: 568
erinras om de ändringar i vattenlagen och lagen om flottning i allmän
flottled som år 1969 gjordes i syfte att främja återställningsåtgärder i
avlysta allmänna flottleder (prop. 1969:104, 3LU 1969:43, rskr
1969:302). Sådana åtgärder avser dels att förebygga skador för tredje
man, dels att återställa flottled i sådant skick som kan godtas från
naturvårds- och fiskerisynpunkt.

Enligt de sålunda ändrade lagarna gäller att länsstyrelsen får, om skäl
föreligger, utse särskild förvaltare att överta avlyst flottleds tillhörigheter
och att vidta erforderliga åtgärder med dessa. Bl. a. får förvaltaren besluta
om återställningsåtgärder i flottleden inom ramen för de medel som
erhålls vid försäljning av flottledens tillhörigheter eller eljest ställs till
hans förfogande. Sådana medel kan vara vederbörande flottningsförenings
överskottsmedel, vissa fiskeavgifter och regleringsmedel enligt
vattenlagen, bidrag från berörda kommuner och industrier samt medel
som arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) kan ställa till förfogande för
beredskapsarbeten.

Enligt motionärerna har i vissa avlysta flottleder anordningar fått
förfalla i brist på medel till återställningsåtgärder. Sådana åtgärder anges
bli alltmer angelägna främst från naturvårdssynpunkt och för att undvika

1 Riksdagen 1972. 16 sami. Nr 57

JoU 1972:57

olycksfall för människor och djur. Enligt motionen bör en samlad länsvis
inventering göras av behövliga åtgärder. Vidare bör beräkning ske av
kostnaderna för dessa åtgärder samt beräknas i vilken utsträckning medel
saknas för genomförande av åtgärderna. Mot bakgrund härav bör
övervägas att genom särskilda statsbidrag främja återställandet av avlysta
flottleder.

Av remissyttrandena över motionen framgår att omfattande återställningsarbeten
utförts resp. planerats såsom beredskapsarbeten. Enligt
AMS har sådana arbeten under tiden 1968—mars 1972 utförts för en
totalkostnad av 30 milj. kr., varav staten svarat för 27 milj. kr. AMS har
träffat överenskommelser med statens naturvårdsverk och fiskeristyrelsen
om hur bl. a. inventering och planering av återställningsåtgärder i
nedlagda flottleder skall utföras. Överenskommelsen innefattar dessutom
riktlinjer för olika myndigheters samverkan i dessa frågor, bl. a. i form av
samrådsgrupper inom länen. AMS, naturvårdsverket och domänverket
avstyrker motionen med hänvisning till de åtgärder som redan vidtagits i
form av beredskapsarbeten.

Av övriga remissinstanser räknar de fyra länsstyrelser som hörts med
att återställningsarbetena i avlysta flottleder huvudsakligen skall kunna
utföras med hjälp av tillgängliga medel, bl. a. AMS-medel. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län räknar dock med att ytterligare medel behövs för vissa
maskinintensiva arbeten vilka hittills inte synes ha kommit till genomförande
såsom beredskapsarbeten. Fiskeristyrelsen anser att en utredning
främst bör ta sikte på att finansieringen av fiskutplanteringen i de
restaurerade flottlederna säkerställs. Enligt Skogsindustriernas samarbetsutskott
kan inte alltid kostnaderna för nu ifrågavarande åtgärder
bestridas med statsbidrag för beredskapsarbeten. Framför allt uppstår
enligt samarbetsutskottet svårigheter vid flottleder, som länge varit
nedlagda.

Utskottet vill erinra om föredragande departementschefens uttalande i
propositionen 1969: 104 att det inte var möjligt att förutse det verkliga
medelsbehovet för återställningsåtgärder i avlysta flottleder förrän
lagstiftningen på området varit i kraft en tid men att mycket dock talade
för att de angelägnaste åtgärderna kunde bli vidtagna med hjälp av det
föreslagna systemet. Departementschefen ansåg det därför inte nödvändigt
att i sammanhanget ta upp frågan om tillskott genom allmänna
medel i annan form än som statsbidrag till beredskapsarbeten, fiskeavgifter
och regleringsmedel enligt vattenlagen samt kommunbidrag.

Såsom redovisats i det föregående bedrivs ett omfattande återställningsarbete
i avlysta flottleder huvudsakligen i form av beredskapsarbeten.
Det har likväl från flera håll framhållits att inte alla åtgärder av detta
slag kan finansieras med AMS-medel eller andra tillgängliga medel. Med
anledning av vad i ärendet framkommit och med hänsyn till den tid som
förflutit sedan nyssnämnda lagändringar gjordes, ca tre år, anser utskottet
skäl tala för att frågan, om ytterligare resurser behövs för att genomföra
de åtgärder som förutsatts av 1969 års riksdag, nu görs till föremål för
närmare överväganden. Det inventeringsmaterial som erfordras härför

JoU 1972:57

finns, såsom framgår av bl. a. AMS:s remissyttrande, i stor utsträckning
redan tillgängligt. Därest övervägandena leder därtill bör Kungl. Maj:t för
riksdagen framlägga förslag till erforderliga åtgärder.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört i anledning av motionen 1972: 568.

Stockholm den 21 november 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s),
fru Anér (fp)*, fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m)*, Takman (vpk),
Johansson i Holmgården (c)*, Berndtsson i Bokenäs (fp), fröken
Anderson i Lerum (s)*, fru Theorin (s) och herr Leuchovius (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1972:57

Bilaga

Yttranden över motionen 1972:568
Vattenöverdomstolen (24.4.1972)

Vattenöverdomstolen betonar att det är önskvärt att erforderliga
återställningsåtgärder i avlysta flottleder verkligen vidtages.

Vattenöverdomstolen anför.

År 1969 antogs ändringar i vattenlagen (VL) och lagen om flottning i
allmän flottled (FL) i syfte att främja återställningsåtgärder i avlysta
flottleder. Med återställningsåtgärder avses alla slags åtgärder för att
återställa avlysta flottleder i ett för naturvårds- och fiskeriintressen
tillfredsställande skick och för att kvarvarande flottledsanordningar inte
skall kunna orsaka skada eller olägenhet.

Enligt nämnda lagändringar skall ansvaret för att återställningsåtgärder
kommer till stånd som regel åläggas en av länsstyrelsen utsedd förvaltare.
Sådan skall, jämlikt 82a § FL, alltid utses vid flottledsavlysning. Vad
gäller tidigare avlysta flottleder skall länsstyrelsen utse förvaltare om det
påkallas av omständigheterna. Med sistnämnda uttryck avses att förvaltare
skall förordnas när det finns behöv därav.

I 82a § FL anges förvaltarens åligganden. Denne har att övertaga den
avlysta flottledens tillhörigheter och vidtaga erforderliga åtgärder därmed
samt att inom ramen för behållningen och de medel som eljest kan ställas
till förvaltarens förfogande besluta om och låta utföra behövliga
återställningsåtgärder.

Enligt 6:28 VL ges möjlighet att bortskaffa anläggning för avlyst
flottled. Härtill erfordras tillstånd av vattendomstol men om sannolika
skäl föreligger att anläggning kan bortskaffas utan att allmänt eller enskilt
intresse förnärmas, får bortskaffande~ske utan tillstånd. Den som utan
föregående vattendomstolsprövning bortskaffar anläggning blir emellertid
bevisningsskyldig för de före åtgärden rådande förhållandena i vattnet.

Under vissa i 6:28 VL närmare angivna förutsättningar kan vidare
anläggning få övertagas med underhållsskyldighet.

Rätt att bortskaffa eller övertaga flottledsanläggning i avlyst flottled
tillkommer även staten och kommun, som kan ha intresse härav från
fiskevårds- och naturvårdssynpunkt.

Nu gällande lagregler är enligt vattenöverdomstolens bedömande
ägnade att möjliggöra vidtagande av åtgärder för att tillfredsställande
ordna förhållandena i avlysta flottleder. Behov av ytterligare lagstiftning i
detta syfte anser vattenöverdomstolen därför icke föreligga.

Vattenöverdomstolen vill understryka att återställande av vattendragen
och närliggande områden i hög grad tillgodoser ett allmänt
naturvårdsintresse. Det torde därför ankomma på de myndigheter, som
har att främja detta intresse, att'följa förhållandena i avlysta flottleder
samt att verka för att återställningsåtgärder vid behov blir vidtagna. 1
detta sammanhang må erinras om stadgandet i 2 § naturvårdslagen. 1
detta lagrum fastslås att naturvården är en såväl statlig som kommunala
angelägenhet och att länsstyrelsen har att verka för naturvården i länet.
Överinseendet över naturvården i riket åvilar enligt samma bestämmelse
statens naturvårdsverk. Vad gäller fisket förtjänar Kungl. Maj:ts instruktion
för fiskeristyrelsen och statens lokala fiskeriadministration (SFS
1967:286) beaktande-.

Av avgörande betydelse för förvaltarens möjligheter att få till stånd
återställningsåtgärder i avlysta flottleder är att medel finnes för ända -

JoU 1972:57

målet. I förarbetena till 1969 års lagändringar anvisas vissa finansieringsmöjligheter.
Departementschefen uttalade härom (prop. 1969:104 s. 41)
att det icke var möjligt att förutse det verkliga medelsbehovet förrän
lagstiftningen på området varit i kraft en tid men att mycket dock talade
för att de angelägnaste återställningsåtgärderna kunde bli vidtagna med
hjälp av det skisserade systemet. Han ansåg det därför inte nödvändigt att
i sammanhanget ta upp frågan om tillskott genom allmänna medel i
annan form än som statsbidrag till beredskapsarbeten.

I den mån de medel som står till förvaltarens förfogande visar sig
otillräckliga för att nå ett önskvärt resultat bör det enligt vattenöverdomstolens
mening ankomma på det allmänna att svara för kostnaderna.
Härvid bör även andra allmänna medel än sådana som disponeras av
arbetsmarknadsstyrelsen kunna tillskjutas i mån av behov.

Kammarkollegiet (28.4.1972)

Kammarkollegiet anför.

I fråga om omfattningen av utförda återställningsarbeten i nedlagda
flottleder torde i första hand andra myndigheter än kammarkollegiet
kunna lämna besked, närmast då länsstyrelserna. I den mån arbetena
fordrar medgivande av vattendomstol delgives kollegiet ansökningshandlingarna
i vattenmålen. Frekvensen av mål rörande återställningsåtgärder
har ökat under de senaste åren. Företrädesvis har det gällt norrländska
vattendrag. Sökande i målen är som regel vederbörande kommun, men
även vederbörande skogsvårdsstyrelse eller länsstyrelse har förekommit
som sökande. Kollegiet har antagit att arbetena mestadels utförts som
beredskapsarbeten.

Problem av rättslig art kan uppkomma när det gäller återställningsåtgärder
i vattendrag där flottningen faktiskt upphört men formellt
avlysningsbeslut inte föreligger. I Mellansverige torde denna situation inte
vara ovanlig. Flottningsanordningarna kan i sådana fall inte utan vidare
betraktas som övergiven egendom. I den mån dylika förhållanden stått
hindrande i vägen för åtgärder, varom kollegiet dock saknar närmare
kännedom, bör naturligtvis hindret om möjligt undanröjas, exempelvis
genom en ansökan av det allmänna, företrätt av vederbörande kommun,
statligt regionalt organ eller kammarkollegiet, om avlysning av flottleden.

Motionärerna anser tiden nu vara mogen för en samlad inventering
länsvis av behövliga återställningsåtgärder, beräkning av kostnaderna för
dessa och överväganden av finansieringsfrågan. Kammarkollegiet delar
denna uppfattning men förmodar samtidigt att naturvårdsenheterna vid
länsstyrelserna, i vilkas planeringsverksamhet inventeringsarbeten av detta
slag får anses ingå, redan uppmärksammats på spörsmålet, om inte annat
så har det nu skett genom denna motion. Om detta är riktigt borde
motionen inte f. n. behöva föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skogsstyrelsen (27.4.1972)

Skogsstyrelsen anför efter att ha inhämtat yttranden från skogsvårdsstyrelserna
i S, X, Z, AC och BD län följande.

Som närmare framgår av skogsvårdsstyrelsernas yttranden har redan
en hel del utredningar inom området blivit utförda. Någon sammanställning
av dessa har ännu inte blivit gjord men grovt sett har följande
erfarenheter vunnits.

1. Återställningsåtgärderna består dels av viss städning för att bl. a.

JoU 1972:57

förebygga skada, dels av konservering av vissa anordningar som kulturminnen,
dels av vissa naturvårdande arbeten men framförallt av åtgärder
för att förbättra förutsättningarna för sportfiske.

2. Trots en relativt omfattande verksamhet med beredskapsarbeten
kan f. n. endast en bråkdel av arbetena beräknas vara utförda.

3. Särskilt de fiskevårdande arbetena är mycket dyrbara.

4. Arbetena är ur flera synpunkter mycket lämpliga som beredskapsarbeten.
De är relativt enkla och lågmekaniserade, de kan avbrytas
respektive återupptas med kort varsel och behovet av åtgärder är inte
kopplat till annat kommersiellt näringsutövande och därför inte hårt
tidsbundet som fallet kan vara vid vissa andra företag som nu utnyttjas
som beredskapsarbeten.

Särskilt den sistnämnda erfarenheten finner skogsstyrelsen tänkvärd i
detta sammanhang. Det kan starkt ifrågasättas om arbeten av detta slag
inte bör reserveras för utjämning av korttidssvängningar i efterfrågan på
arbetskraft. En justering, komplettering och sammanställning av nu
föreliggande material till samlad utredning av det slag som motionärerna
avser är emellertid värdefull även om någon ny stödform av ovannämnda
anledning inte skulle vara lämplig. Den samlade överblick som en sådan
utredning ger skulle göra det möjligt att disponera och avväga resursinsatsen
på ett effektivare sätt. Utredningen bör lägga särskild vikt vid att
klarlägga ambitionsnivå för de statliga insatserna.

Skogsvårdsorganisationen är beredd att i mån av behov och resurser
medverka till utredningen.

Fiskeristyrelsen (3.5.1972)

Fiskeristyrelsen finner det synnerligen angeläget, att finansieringen av
fiskutplanteringen i de restaurerade flottlederna säkerställs och anser
därför, att en utredning av det slag motionärerna förordat främst bör
gälla denna fråga.

Styrelsen anför vidare.

Ett omfattande arbete har redan nedlagts på att restaurera avlysta eller
nedlagda flottleder med arbetsmarknadsverket som verkställande och
fiskeristyrelsen samt statens lokala fiskeriadministration som planerande
och utvärderande organ. 1 flertalet fall torde återställningsåtgärderna ha
utförts som beredskapsarbeten. 1 exempelvis Norrbottens län har
beredskapsarbetena följande ekonomiska omfattning.

Redan utförda arbeten (per 1971-11-25) 2 163 500 kr

Pågående arbeten (beslut och vattendom

föreligger) 4 441 800 kr

Startklara projekt (beslut väntas under 1972) 2 920 000 kr

Fältprojekterade men ännu ej sammanställda

projekt 2 000 000-2 500 000 kr

Praktiskt taget samtliga projekt är i större eller mindre omfattning
betydelsefulla ur fiskevårdssynpunkt. Sedan nyligen överenskommelse
träffats mellan arbetsmarknadsstyrelsen och fiskeristyrelsen om att
fiskeristyrelsen som fackmyndighet skall svara för sådana beredskapsarbeten,
som får fiskebefrämjande effekt, räknar fiskeristyrelsen med att
återställningsarbetena i de nedlagda flottlederna kommer att kunna
ytterligare intensifieras.

Ur fiskevårdssynpunkt är det angeläget, att de restaurerade flottlederna
får värdefulla fiskbestånd. För detta ändamål saknas emellertid
tillräckliga medel. Enskilda fiskerättsägares vilja och förmåga att ekonomiskt
engagera sig i fiskevårdsarbeten i vatten, där fisken har fri gång, är

JoU 1972:57

begränsad, och inte heller kommunerna har visat större intresse för denna
fråga.

Statens naturvårdsverk (25.4.1972)

Naturvårdsverket anser f. n. inte ytterligare åtgärder vara påkallade.
Verket anför.

Sedan 1968 har genom länsstyrelsernas försorg bedrivits länsvisa
inventeringar av landskapsvårdande åtgärder och andra arbeten av
naturvårdskaraktär som är lämpade att utföras som beredskapsarbeten.
Härvid har bl. a. uppmärksammats behovet av åtgärder i avlysta flottleder
såsom rensning och uppstädning, rivning av flottledsanordningar samt
anläggning av grunddammar, spänger och broar.

Statens naturvårdsverk är centralt remissorgan åt arbetsmarknadsstyrelsen
i ärenden rörande bl. a. landskapsvård och svarar även för den
översiktliga planeringen av sådana arbeten. Då arbetena omfattar fiskevårdande
åtgärder sker samråd med fiskeristyrelsen. Såvitt verket har
bekant har endast i något enstaka fall en framställning om att som
beredskapsarbete få återställa flottleder vägrats.

Arbetsmarknadsstyrelsen ( 25.4.1972)

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att åtgärder vidtagits från berörda
myndigheters sida som tillgodoser motionens syfte. Styrelsen hänvisar
därvid till följande.

Motionärerna anser att statens åtgärder för att återställningsarbeten i
nedlagda flottleder skall komma till stånd bör manifesteras i en länsvis
genomförd inventering av behövliga åtgärder, beräkning av kostnaderna
för dessa osv. Under framförallt senare delen av 1960-talet har
arbetsmarknadsstyrelsen genom beredskapsarbeten i betydande utsträckning
medverkat vid upprensning och återställande av nedlagda flottleder.
Styrelsen finner därför anledning lämna en kort redogörelse för de
åtgärder på detta område, som styrelsen i samverkan med andra berörda
myndigheter föranstaltat.

1 bifogade tabell belyses omfattning av och nedlagda kostnader för
beredskapsarbeten efter avlysta flottleder under tiden 1968 - mars
månad 1972. Härav framgår att arbeten utförts under denna period för
en totalkostnad av drygt 30 miljoner kronor, varvid statens kostnader
uppgått till 27 miljoner kronor.

Den 24 november 1969 träffade Statens naturvårdsverk och arbetsmarknadsstyrelsen
överenskommelse om utförande av naturvårdsarbeten
m. m. som beredskapsarbete. Överenskommelsen innehöll föreskrifter om
inventering och planering av dylika arbeten bl. a. i vattenvårdande syfte.
Arbeten med upprensning och återställande av flottleder har icke särskilt
angivits i dessa föreskrifter. 1 praktiken har emellertid även flottleder
blivit föremål för åtgärder i samverkan mellan arbetsmarknadsverket,
naturvårdsverket, fiskeristyrelsen samt läns- och kommunala organ. Här
nämnda anvisningar är f. n. föremål för omarbetning och kommer att
omtryckas inom kort.

En liknande överenskommelse har utarbetats i samverkan mellan
fiskeristyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, och föreligger nu i färdigt
skick. Överenskommelsen omfattar åtgärder i nedlagda flottleder, åtgärder
beträffande anläggande av fiskvägar och övriga åtgärder i sjöar,
vattendrag och kustvatten. Förutom regler för olika myndigheters

JoU 1972:57

samverkan — inom länen skall samrådsgrupper tillsättas med representanter
för olika berörda myndigheter — lämnas bl. a. anvisningar om såväl
översiktlig planläggning som detaljplanering för fiskevårdande åtgärder.
Beträffande arbeten i flottled sägs att dessa lämpligen bör planeras i en
omgång utan uppdelning i översiktlig planläggning och detaljplanering
och att de skall omfatta hel flottled eller del därav oberoende av vem som
äger vattenområdet och stränderna.

Vad avser restaurering av nedlagda flottleder bör projektering ske såväl
beträffande redan avlysta eller faktiskt nedlagda flottleder som för
flottleder, vilka kan komma att avlysas inom en snar framtid. Oberoende
av vem som äger vattenområdet eller stränderna bör kommun, förvaltare
av avlyst flottled eller annan därtill lämplig, stå som huvudman för dylika
projekt.

I överenskommelsen mellan verkan anges syftet med restaureringsåtgärderna
och lämnas närmare anvisningar av administrativ natur om
verksamheten och hur den skall bedrivas. Medel för inventering och
översiktlig planläggning ställs till fackmyndigheternas förfogande av
arbetsmarknadsstyrelsen. Kostnaden påföres arbetsobjekten när dessa
kommer till utförande. Syftet med här angivna samordning av berörda
myndigheters insatser vad beträffar bl. a. restaurering av nedlagda och
avlysta flottleder är i princip detsamma som framförs i motion nr 568.
Genom centrala och regionala myndigheters samverkan i de förut
omnämnda samrådsgrupperna kan i berörda län inventering och planering
av behövliga arbeten i bl. a. flottleder genomföras och underställas
vederbörande centrala tillsynsmyndigheter för godkännande. Eftersom
samtliga inblandade intressen redan från början varit inkopplade kan ett
omständligt remissförfarande beträffande enskilda arbetsobjekt undvikas
och den produkt sorn samrådsgrupperna arbetat fram underställas
berörda fackmyndigheter för beslut.

För styrelsens vidkommande bedöms beskrivna handläggning av
hithörande ärenden komma att i hög grad underlätta verksamheten med
beredskapsarbeten i syfte att iordningställa nedlagda och avlysta flottleder.
Inte minst den omständigheten att en ”Objektkatalog” tillskapas,
varur styrelsen och länsarbetsnämnderna med hänsyn till skiftande
förhållanden och behov kan välja lämpliga arbetsobjekt utan föregående
remissförfarande i vart enskilt fall, bör öka arbetsmarknadsverkets
möjligheter att smidigt och snabbt sätta in åtgärder för att i den
utsträckning arbetsmarknadsläget kräver igångsätta ifrågavarande arbeten.

Med stöd av 82 paragrafen lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om
flottning i allmän flottled har Kungl. Maj:t den 24 juni 1969 utfärdat
kungörelse om förvaltare vid avlyst flottled (SFS nr 399:1969) vari
föreskrivs att ”medel som står till förvaltares förfogande skall insättas i
bank med ränta om de ej behöver tagas i anspråk genast”. I kungörelsen
stadgas vidare att förvaltare för varje kalenderår dels skall avge skriftlig
redogörelse till berörd länsstyrelse om avveckling av flottled, dels
avlämna ekonomisk redovisning.

Enligt styrelsens erfarenheter händer i regel att flottningsförening
upphör utan att tillräckliga medel för flottleds upprensning och
återställande avsatts och ställts till förvaltares förfogande. Följden härav
blir att staten vid beredskapsarbeten i flottled får stå för kostnaderna
med upp till 100%. Styrelsen vill därför starkt understryka angelägenheten
av att flottningsförening åläggs att om möjligt avsätta tillräckliga
medel för detta ändamål innan beslut om nedläggning av flottled fattas
och flottningsföreningsverksamhet upphör.

JoU 1972:57

Beslutade totala kostnader och statsbidrag för beredskapsarbeten efter
nedlagda flottleder under tiden 1968 — mars 1972 (i tusent. kr)

Län					År					o. m. m
	1968		1969		1970		1971		1972 (t.
	Kost	Bidr	Kost	Bidr	Kost	Bidr	Kost	Bidr	Kost	Bidr
C						285	285
S					500	500
W					1 500	1 500	2 775	2 775
X	572	522	633	570	514	514	380	380	700	700
Y	823	723	501	397	2 005	1 364	2 lil	1 817		1 109
Z	1 322	1 260	2 045	2 017	1 390	1 355	3 520	3 289	1 221
BD	366	176	402	183	1 892	1 570	3 735	3 072	862	862
Summa	3 083	2681	3 581	3 167	7 861	6 863	12 800	11 618	2 783	2671

Sammanlagda totala
kostnader

År Kronor

1968 3 083

1969 3 581

1970 7 861

1971 12 806

1972 2 783

Summa kronor 30 114

Sammanlagt beviljat

statsbidrag
År

1968

1969

1970

1971

1972

Kronor
2 681
3 167
6 863
11 618

2 671 (t. o. ni. mars)
27 000

Domänverket (27.4.1972)

Domänverket avstyrker bifall till motionen och anför.

Riksdagens jordbruksutskott har den 28 mars 1972 hemställt om
domänverkets yttrande över motion 1972:568 om återställande av
avlysta flottleder.

Motionärerna hemställer ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
överväganden och förslag till ytterligare åtgärder för att främja återställandet
av avlysta flottleder”.

Enligt domänverkets uppfattning är de återställningsarbeten, som kan
komma i fråga, i mycket stor utsträckning lämpade att utföras som
beredskapsarbeten såväl med hänsyn till arbetenas art som till objektens
belägenhet. Ett bevis härför är bl. a. de insatser som arbetsmarknadsmyndigheterna
under de senaste åren gjort inom detta område.

Den översiktliga planering som kan erfordras för att skapa en ”bank”
av lämpliga objekt och för att verkställa nödvändiga prioriteringar — bl. a.
med hänsyn till arbetsmarknadsmyndigheternas önskemål - bör enligt
domänverkets mening sammanhållas av fiskeristyrelsen. Den egentliga
planeringen bör ske på länsnivå.

Enligt vad verket har sig bekant pågår mellan arbetsmarknadsstyrelsen
och fiskeristyrelsen vissa överläggningar i dessa frågor i avsikt att träffa en
överenskommelse om formerna för planering, finansiering och utförande.

Motsvarande överläggningar torde pågå mellan arbetsmarknadsstyrelsen
och naturvårdsverket.

Enligt verkets uppfattning bör resultatet av den ökade verksamheten
inom det aktuella området, som kan bli en följd av pågående överläggningar,
avvaktas innan ytterligare åtgärder överväges.

JoU 1972:57

Länsstyrelsen i Värmlands län (9.5 .1972)

Länsstyrelsen anför.

Länsstyrelsen har tidigare beretts tillfälle att yttra sig över en
promemoria från justitiedepartementet (stencil Ju 1968:14) angående
återställningsåtgärder i avlyst flottled m. m. Därvid betonade länsstyrelsen
det nödvändiga i att, innan frågan om avlysning tas upp, det klarläggs
vilka kostnader återställningsarbetet kan väntas dra. Dessa kostnader
måste vägas mot de värden, som skapas från naturvårds- och andra
synpunkter genom återställningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen anslog hösten 1967 medel till en utredning
om iordningsställande av nedlagda flottleder i Värmlands län. En
utredningsgrupp bildades med representanter från länsarbetsnämnden,
lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen jämte en flottningsexpert. 1
syfte att vinna erfarenheter valde gruppen ett mindre undersökningsområde,
Mangslidälven och Öjån. Utredningens rapport förelåg i januari
1969. De åtgärder som föreslogs var dels av fiskevårdande, dels av
landskapsvårdande karaktär.

Länsstyrelsen sökte och erhöll tillstånd att uföra arbetet som
beredskapsarbete. 1 avvaktan på det mycket omständliga förfarandet i
vattendomstolen har arbetena ännu ej kunnat påbörjas.

Vidare har fiskerkonsulenten utfört en inventering av behovet av
fiskevårdsåtgärder i länets nedlagda flottleder (april 1970). Härigenom
har en del av det underlag som behövs för en angelägenhetsgradering
tagits fram.

Slutligen ingår i länsstyrelsens landskapsvårdsplaner förslag till återställningsåtgärder
för vissa flottleder.

Länsstyrelsen vill understryka den betydelse de avlysta flottlederna
kan få för den sociala naturvården och då särskilt fritidsfisket. Fiskevårdsåtgärder
vid återställandet av avlysta flottleder är därför angelägna.
Till de rent fiskevårdande åtgärderna kommer sådana som underlättar
fiskets bedrivande t. ex. iordningställande av fiskestigar och viss röjning.
Dessa insatser bedöms kunna genomföras i samband med andra landskapsvårdande
åtgärder.

De åtgärder som sätts in i en avlyst flottled bör inte alltid syfta till att
återställa vattendraget i ett ursprungligt skick. Många anordningar
framförallt dammar har existerat under lång tid och har givit upphov till
en landskapsbild som inte upplevs som ”onaturlig” av de kringboende. 1
detta sammanhang kan nämnas att ett säkerställande av underhållet av
regleringsdammarna i flera av länets sjöar sannolikt blir en viktig framtida
uppgift för landskaps- och vattenvård.

Vissa flottleder bör kunna utnyttjas som kanotleder. I första hand kan
därvid sådana vattendrag komma ifråga som förbinder olika sjösystem.
För att möjliggöra ett dylikt användningssätt, behöver vissa arbeten av
typen uppröjning och städning, reparation av dammar, utmärkning av
leder, utföras.

Som framgår av vad som ovan sagts är återställningsarbetena väl
lämpade som beredskapsarbeten. Med hänsyn till att behovet av sådana i
Värmlands län kommer att vara mycket stort under en överblickbar
framtid räknar länsstyrelsen med att få restaureringsarbetena utförda som
bered skapsarbeten.

Erfarenheterna från Värmlands län visar att flottledernas tillgångar är
av mycket begränsad storlek. På sikt är det därför nödvändigt att

JoU 1972:57

återställning eller andra lämpliga åtgärder tas in i de långsiktiga planerna
för landskapsvårdande arbeten. I avvaktan på en långsiktigare planering
bör åtgärder redan nu kunna sättas som beredskapsarbeten om de
bedöms vara angelägna ur naturvårdssynpunkt.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län (2.5.1972)

Länsstyrelsen, som infordrat yttranden1 från de av länsstyrelsen
jämlikt 82 a § lagen 19.6.1919 om flottning i allmän flottled förordnade
förvaltarna, tillstyrker motionens syfte. Enligt länsstyrelsens mening
föreligger stort behov av att bidrag av statsmedel jämväl i fortsättningen
kontinuerligt ställes till förfogande för att återställningsarbetena skall
kunna genomföras.

Återställningsarbetena bör emellertid enligt länsstyrelsens mening
såvitt avser Kopparbergs län få fullföljas på sätt nu sker genom den
organisation som tillkommit för ändamålet. Medel härför bör jämväl i
fortsättningen lämnas genom arbetsmarknadsstyrelsen och utgå även om
arbetsmarknadsläget skulle förbättras. Det bör ges möjlighet att låta
bidraget omfatta även kostnader för förvaltarnas allmänna planering och
för vissa ”maskinintensiva” arbeten.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län (2.5.1972)

Länsstyrelsen anför.

1 Medelpad har beträffande dess två stora älvar, Indalsälven och
Ljungan, avlysning skett genom beslut av Kungl. Maj:t. Där har även
förvaltare utsetts. I länet i övrigt har det flerstädes framkommit
betydande svårigheter att avlysa nedlagda flottleder, då pengar efter
flottningens nedläggande helt saknats.

Utan tvekan torde statsbidragen till beredskapsarbeten ha varit det
bästa hjälpmedlet och den förnämsta drivkraften för att få igång
återställningsarbeten. Men det torde otvivelaktigt även finnas många
återställningsåtgärder kvar, som av olika anledningar ej kunnat genomföras.
Exempelvis kan intresset för åtgärdernas vidtagande vara olika i
olika kommuner, beroende på behovet av sysselsättningsskapande åtgärder.
Åtgärder, som skulle behövas, kan vidare vara så omfattande, att för
deras genomförande skulle det fordras domar av vattendomstol. Sådant
förfarande medhinnes ej, när sysselsättningsobjekt behöver tas fram med
relativt kort varsel. Eller också ryggar man för det betydande merarbete,
som ett domstolsförfarande medför. En annan svårighet i planeringen för
sysselsättningsskapande åtgärder kan även ligga däri, att anspråken på
åtgärder, exempelvis från fiskets intressenter, från naturvården eller från
antikvariskt håll ofta går betydligt längre än till att avse enbart
återställningsåtgärder. Med hänsyn till tillgängliga medel blir det då ofta
fråga om en prioritering, som kan vara nog så svårbedömd, vartill
kommer att det i praktiken många gånger blir arbetenas svårighetsgrad
som kan avgöra turordningen. Här kan vidare anmärkas, att det hittills
här i länet endast varit ett fåtal kommuner, som bidragit till de avsedda
återställningsåtgärderna. Detta har skett genom den s. k. intressentandelen
i en del AMS-arbeten. Från andra håll än stat och kommun har

Här ej bifogade.

JoU 1972:57

medel tillskjutits endast i obetydlig omfattning, dock med undantag för
Indalsälven och Ljungan, vilka beträffande resurserna företer ett bättre
läge än nedlagda flottleder i övrigt i länet. Här finns behållna flottledstillgångar
för vissa insatser även ifråga om återställning. Huvuddelen av
utförda arbeten har emellertid även i dessa båda älvar fallit på
bered skapsmedel.

För att få närmare kännedom om återstående behövliga åtgärder
skulle det erfordras en länsinventering. En sådan inventering bör
emellertid göras schematisk för att ej kosta för mycket. På fiskets område
har redan en ingående inventering företagits. — Vad så beträffar
kostnaderna i länet för återstående åtgärder i hittills nedlagda flottleder
kan dessa måhända beräknas till ca 25 miljoner kronor vid ett grovt
överslag. Därvid har valts en nivå, som innebär både en möjlig
återställning och en viss förbättring ur naturvårdssynpunkt.

Länsstyrelsen anser sig sålunda kunna tillstyrka, att enligt motionen
en undersökning göres om behovet och omfattningen av kvarvarande
återställningsåtgärder samt om bestridandet av uppkommande kostnader
härför. — En sådan undersökning är otvivelaktigt av stort värde för att
höja beredskapen mot arbetslöshet, då här avsedda arbeten är lätta att ta
till som sysselsättningsobjekt. Av detta skäl skulle flottledsarbetena
kunna stödjas med de betydande statliga medelsinsatser, som det här kan
röra sig om, oavsett att vissa andra landskapsvårdande åtgärder kunde
bedömas som mer prioritetsberättigade vid en strikt bedömning enbart ur
naturvårdssynpunkt.

Länsstyrelsen i Jämtlands län (27.4.1972)

Länsstyrelsen anför.

I Jämtlands län upprättas för närvarande genom särskilda av länsstyrelsen
tillsatta arbetsgrupper en plan över vilka åtgärder, som med hänsyn
dels till de ekonomiska resurserna och dels till främst fisket och
naturvården bör vidtagas i de olika avlysta flottlederna. Detta gäller
Indalsälven och Gimån med biflöden samt Ljungan med biflöden. Eör de
avlysta flottlederna i Ljusnan med biflöden har tidigare särskilda planer
upprättats av respektive flottledsförvaltning.

Inventeringsarbetet beträffande de avlysta flottlederna i Indalsälven,
Gimån och Ljungan med biflöden kommer med stor sannolikhet att bli
klart före 1972 års utgång.

Redan nu kan emellertid konstateras, att kostnaderna för behövliga
åtgärder i de avlysta flottlederna kan komma att bli högre än vad man
tidigare förutsatt. En åtminstone tills vidare oviss faktor i detta
sammanhang är vilka åtgärder, som erfordras i avlysta flottleder för att
tillgodose skäliga krav från fiskeintresset. Här står åsikt mot åsikt;
somliga hävdar, att vidlyftiga arbeten erfordras, medan andra lika
bestämt påstår, att det för fiskets del egentligen inte är nödvändigt med
några andra åtgärder än att vandringshinder avlägsnas.

Det är givet, att möjligheterna att snabbt kunna genomföra avvecklingen
och återställningen av de avlysta flottlederna nära sammanhänger med
tillgången på ekonomiska medel. För det arbete, som hittills bedrivits och
som pågår, disponeras i huvudsak medel från flottledsförvaltarna och
arbetsmarknadsstyrelsen. Men även vissa kommuner har anslagit pengar
för att återställa vissa delar av avlysta flottleder.

Enligt den verksamhetsredovisning, som länsstyrelsen nyligen erhållit
från förvaltarna i Indalsälvens och Ljungans avlysta flottleder, förefaller
det visserligen tvivelaktigt om disponibla medel räcker för en avveckling

JoU 1972:57

och återställning i önskvärd takt. I och för sig vore det därför måhända
värdefullt, om förutsättningar skapades för att genom särskilda statsbidrag
göra det möjligt att snabbt återställa de avlysta flottlederna. Det är
emellertid av flera skäl svårt att ens tillnärmelsevis kunna beräkna
storleken av sådana särskilda statsbidrag. Detta gäller åtminstone Jämtlands
län. Huvudskälet härför är att tillgången på medel från arbetsmarknadsstyrelsen
självfallet är beroende av sysselsättningssituationen i de
berörda områdena. Denna kan självfallet även i Jämtlands län växla från
tid till annan, även om sannolika skäl talar för att läget på arbetsmarknaden
i länet under den tid, som återstår för att de avlysta flottlederna
skall hinna avvecklas och återställas, inte kommer att ändras så radikalt
att statsbidrag för att utföra åtgärderna som beredskapsarbete inte skulle
erfordras. Länsstyrelsen vill erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen i
betydande omfattning medverkat till att arbetet med att återställa de
avlysta flottlederna kunnat bedrivas så pass framgångsrikt som skett. För
budgetåret 1971/72 har sålunda beviljats bidrag från arbetsmarknadsstyrelsen
för här avsedda arbeten i länet med 3,5 miljoner kronor.

Länsstyrelsen har givetvis intet att erinra mot att alla rimliga åtgärder
vidtages ”för att främja återställandet av avlysta flottleder”. Länsstyrelsen
måste emellertid konstatera, att det åtminstone för Jämtlands läns
del för närvarande inte torde vara möjligt att förfara annorledes än som
sker.

Skogsindustriernas samarbetsutskott (15.5.1972)

Utskottet anför.

I motionen framhålles att behovet av åtgärder i tidigare avlysta
flottleder visat sig överskrida vad som vid 1969 års beslut ansågs
föreligga. Vidare anföres att kostnaderna är stora och inte alltid kan
betridas med statsbidrag för beredskapsarbeten, bl. a. med hänsyn till
ändamålet med dessa medel. Här avses troligen t. ex. utredningsverksamhet
och domstolsprövning. Motionärerna torde med dessa senare påpekanden
avse att medel ej heller alltid finns tillgängliga för inventering och
planering inom en befintlig flottnings- eller flottledsavvecklingsorganisation.

Enligt utskottets uppfattning äger motionärernas synpunkter sin
giltighet i flera fall beträffande under senare år nedlagda och avlysta
flottleder. Speciellt gäller detta sådana sedan länge nedlagda, ofta mindre,
flottleder, där någon ansvarig organisation ej längre existerar. Men
problem kan uppstå även i andra fall, t. ex. då det visar sig att
ekonomiska åtaganden gentemot personalen och i övrigt i en flottningsförening,
som skall avvecklas, är så stora att man ej kan räkna med
kvarstående tillgångar för återställningsåtgärder av någon betydelse.

Ifrågavarande verksamhet är mycket lämpliga och relativt billiga
beredskapsarbeten. Huvuddelen av insatserna har också under senare år
skett med bidrag från AMS. Alla slag av kostnader kan emellertid — som
motionärerna också anför — ej bestridas med sådana medel; tillgången på
sikt kan ej heller överblickas.

Vi kan därför tillstyrka att en sammanställning nu sker av hittills
uppnådda erfarenheter, vilken kan ligga till grund för överväganden
rörande ytterligare åtgärder i syfte att återställa ifrågavarande vattendrag.
— Det skall emellertid understrykas att förhållandena kring dessa avvecklingar
har varierat, och varierar, i betydande grad, varför det är viktigt att
eventuella utredningar redan från början tar full hänsyn till — och
utnyttjar — de lokala förutsättningarna. Vi skall i det följande något
utveckla denna synpunkt.

Under tiden 1968—72 har flottningen upphört och flottlederna avlysts

JoU 1972:57

i ett flertal huvudflottleder och en förvaltarorganisation tillskapats för
avveckling och återställningsåtgärder i överensstämmande med föreskrifterna
i 1969 års lagstiftning. Beroende på de olika flottningsföreningarnas
organisation vid avlysningstillfället - bl. a. personalens ålder och kvalifikationer
samt art och beskaffenhet hos flottledstillgångarna - har
awecklingsorganen fått olika utformning och arbetssätt. 1 en del fall har
den gamla flottningsorganisationen till stor del kunnat bibehållas och
flottledsarbetena bedrivas i egen regi med AMS’ stöd. I andra fall har
flottningsorganisationen fått avvecklas och flottled sorganet begränsas till
en inventerande och planerande organisation varvid återställningsarbetena
med flottled sorganets stöd fått bedrivas såsom beredskapsarbeten i AMS’
eller kommunal regi.

Det sistnämnda är t. ex. fallet i Ljungans och Indalsälvens flottledsförvaltning
som — förutom awecklingsarbetet i vad avser personal och
materiella tillgångar — anpassat sin organisation till behovet av inventering,
planering och projektering av åtgärder samt biträde till arbetsledningen
vid arbeten utförda av AMS eller kommuner. För arbeten utförda
av AMS står flottled sorganet tillika som huvudman. Inventering och
planering sker i kontakt och samverkan med länsstyrelsernas planeringssektioner
och lantbruksnämndernas fiskerikonsulenter. Med hänsyn till
åtgärdernas skiftande art och karaktär söker man dessutom från
flottledsförvaltningens sida i princip upprätthålla kontakt med fiskeristyrelsen,
vederbörande fiskeriintendent och naturvårdsverket. Bidrag har
i viss utsträckning lämnats av flottled sförvaltningen till täckande av
länsstyrelsernas och lantbruksnämndernas inventeringskostnader. I samförstånd
med länsstyrelserna i Y och Z län sker inventeringen i samtliga
f. d. flottleder inom Ljungans och Indalsälvens flodområden, oavsett om
de administrerats tillhopa med huvudflottlederna och avlysts samtidigt
med dessa eller ej. Avsikten är också att samtliga inventerade flottleder
skall åtgärdas under flottledsförvaltningens ledning. Inklusive de för
budgetåret 1971/72 beviljade anslagen för bredskapsarbeten i flottlederna
har under tiden 1968—72 åtgärder vidtagits för ca 13,5 mkr.
Inventeringen som omfattar ca 250 olika vattendrag av större och mindre
storleksordning beräknas i sina huvuddrag kunna slutföras under år 1972.
Resterande åtgärder i flottlederna kan bedömas vara av arbetsmässigt
samma omfattning som de hittills utförda.

Det måste vara en utomordentlig fördel för inventering och planering
om denna kan ske under ledning av personal med lokalkännedom och
med erfarenhet av byggande i vatten, av effekterna i vattendragen av
skilda åtgärder samt, inte minst, vattenföring och isgång. Det är också
önskvärt att den person eller den organisation som utför inventering och
projektering också blir ansvarig för åtgärderna. I den utsträckning det
fortfarande är möjligt att bygga på en befintlig flottnings- eller
flottledsorganisation bör inventeringen respektive projekteringen därför
icke överföras till länsstyrelsen. Att arbetet måste ske i nära kontakt med
denna är dock givet, icke minst med hänsyn till länsstyrelsernas funktion
som regionalt samordnande organ. Vi erinrar här om vad som nämndes i
det ovan anförda exemplet från Ljungan-Indalsälven. Det skall även
beaktas att flottledssystemen ofta berör två eller flera län samt att
ambitionsnivå och utformning bör vara enhetlig inom flottledssystemet
oavsett länsgränserna.

Utskottet har hittills ansett att erfarenheterna varit för begränsade av
alla de skiftande problem som här uppstår för att man skulle kunna ta
ställning till sådana frågor som behov av lagändringar, anvisningar
beträffande gränsdragning mellan återställande av flottleder och andra

JoU 1972:57

naturvårds- och fiskebefrämjande åtgärder, normer för omfattningen av
sådana åtgärder m. fl.

Tiden kan nu vara mogen att med anpassning till de lokala
förutsättningarna göra en samlad översyn av uppnådda erfarenheter och
låta denna ligga till grund för fortsatta centrala och regionala överväganden.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (SSR) (28.4.1972)

SSR anför.

Efter en översiktlig sammanfattning av förhållandena efter 1969 års
ändring i vattenlagen (VL) och i lagen om flottning i allmän flottled (FL)
föreslår motionärerna en länsvis inventering och kostnadsberäkning av
behövliga åtgärder. Mot bakgrund av detta bör enligt motionärernas
mening övervägas att genom särskilda statsbidrag underlätta de intentioner
som låg bakom 1969 års lagändringar.

Motionärernas intentioner är riktiga och bör så lång det är möjligt
fullföljas. Vi vill också tillfoga några synpunkter som kan vara av värde i
sammanhanget.

Det är en väsentlig skillnad att utföra åtgärdsinventerande och
återställande arbeten i en flottled som skall läggas ned, men där
flottningsorganisationen ännu fungerar, jämfört med en redan avlyst
flottled. där organisationen är borta. 1 det senare fallet måste utomstående,
sakkunniga personer anlitas. 1 det förra fallet kan naturligen en
sådan inventering utföras väsentligt enklare. Organisationen kan om
medel finns bibehållas i erforderlig omfattning för återställningsarbetena.
Exempel på en fungerande organisation, som efter flottningens nedläggande
kopplats över på återställningsarbeten, kan hämtas från Dalälven.

SSR finner motionärernas förslag till länsvisa inventeringar över
behövliga åtgärder motiverat. Det bör dock observeras att i flottleder, där
delar redan nedlagts eller är nedläggningshotade, men där flottningsorganisationen
ännu fungerar, inventeringen inte bör vara grundförutsättning
för ett påbörjande av återställningsarbetet. Erforderliga åtgärder bör
alltid genomföras så snabbt som möjligt och i framtida nedläggningsfall
påbörjas i anslutning till flottningens upphörande. Lednings- och kameral
personal finns då kvar, liksom arbetsledare och behövlig materiel (båtar
etc).

Sammanfattningsvis vill vi framhålla

att behövliga inventeringar inte tillåts fördröja återställningsarbetenas
påbörjande i sådana fall där en flottningsorganisation alltjämt finns

att flottledens tillgångar i första hand skall garantera täckning för
kvarvarande skulder och förbindelser (pensioner, avgångsvederlag), varför
dessa medel i allmänhet inte kan förväntas motsvara även återställningskostnaderna
och

att därför medel från det allmänna bör tillföras, exempelvis som
garanterade bidrag till återställningsåtgärder som utförs såsom beredskapsarbeten.