Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner om inventeringar av vissa miljövårdsobjekt, m. m. (Betänkande 1972:JoU55 Jordbruksutskottet)

Göteborgs Offsettrycken AB 72 1469 S Stockholm 1972

Jordbruksutskottets betänkande nr 55 år 1972 JoU 1972:55

Nr 55

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner om inventeringar
av vissa miljövärdsobjekt, m. m.

Motionerna

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner

dels motionen 1972:148 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att statens naturvårdsverk ges i
uppdrag att låta verkställa kontinuerlig forskning i och avbildning av de
svenska nationalparkerna,

dels motionen 1972:267 av herrar Johansson i Växjö (c) och
Gustavsson i Alvesta (c) vari hemställts att riksdagen beslutar om sådan
inventering av växter och djur som skisserats i motionen,

dels motionen 1972:564 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att statens naturvårdsverk ges i
uppdrag att genomföra ytterligare studier av kusternas beskaffenhet,
vilka kan ge underlag för konkreta anvisningar i syfte att trygga behovet
av områden lämpade för bad och friluftsliv,

dels motionen 1972:1293 av herrar Svanström (c) och Glimnér (c) vari
föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och
förslag om särskilt statligt stöd för genomförande av kampanjer mot
nedskräpning av naturen vid kuster och i skärgårdar,

dels motionen 1972:1301 av herr Wikner m. fl. (s) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär initiativ i syfte att dels få i gång en
inventering kommunvis av förfallna husrester, dels vidta åtgärder för att
få bort dem.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över

motionen 1972:148 från statens naturvårdsverk och domänverket,
motionen 1972:267 från statens naturvårdsverk,

motionen 1972:564 från statens naturvårdsverk och statens planverk,
motionen 1972:1293 från statens naturvårdsverk,
motionen 1972:1301 från statens naturvårdsverk och Svenska kommunförbundet.

Se bilagor 1 — 5 till detta betänkande.

1 Riksdagen 1972. 16 sami. Nr 55

JoU 1972:55

Utskottet

I detta betänkande tar utskottet upp ett antal motioner med förslag
om vissa inventeringar och undersökningar rörande naturen och dess
värd. Utskottet får i anledning därav anföra följande.

Forskning i nationalparkerna. Våra nationalparker har avsatts i syfte
att bevara större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess
naturliga tillstånd eller i väsentligen oförändrat skick. De utgör därvid
bl. a. referensområden för vetenskapen. I motionen 1972:148 framhålls
att forskning i nationalparkerna endast förekommer sporadiskt. Enligt
motionen borde dock förekommande förändringar kartläggas genom
systematiska undersökningar. Statens naturvårdsverk borde därvidlag
åläggas att låta verkställa kontinuerlig forskning i och avbildning av de
svenska nationalparkerna.

Utskottet får erinra om att statens naturvårdsverk enligt naturvårdskungörelsen
har att i mån av tillgång på medel låta utföra sådana
vetenskapliga undersökningar som fordras för bedömning av inträdande
förändringar i naturförhållandena inom nationalparkerna. Enligt vad
naturvårdsverket anfört i remissyttrande över motionen har vissa undersökningar
genomförts. Bristande resurser har dock enligt verket hittills
omöjliggjort igångsättande av systematisk inventering och forskning på
området. F. n. pågår inventeringar i Sareks nationalpark med stöd av
medel från anslaget till miljövårdsforskning. Vidare företas genom en av
naturvårdsverket år 1970 tillsatt grupp vissa naturvetenskapliga inventeringar
dels i Vindelälvsområdet, dels i nationalparkerna. Dessutom
bedrivs forskning på nu ifrågavarande område vid vissa universitetsinstitutioner
m. m.

Verksamhet av det slag som åsyftas i motionen förekommer således
redan. Frågan om i vilken omfattning ifrågavarande forskning skall kunna
bedrivas måste enligt utskottets mening bli beroende av hur stor andel av
anvisade forskningsmedel som befinns möjligt att i konkurrens med andra
forskningsprojekt avdela för ändamålet. Utskottet finner under angivna
förhållanden motionen 1972:148 inte böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Inventering av växter och djur. I motionen 1972:267 framhålls att det
finns risk för att vissa arter av vår flora försvinner om inte åtgärder
snarast vidtas för att skydda dem. För att riktiga beslut skall kunna fattas
behövs enligt motionen en mera grundlig inventering både centralt och
regionalt av bl. a. våra växtsamhällen. I motionen pekas även på behovet
av förbättrad kartläggning av flyttfågelsträcken och av flyttfåglarnas
rastplatser m. m. Riksdagen bör enligt motionen besluta att angivna
inventeringar skall genomföras under ledning av naturvårdsverket och
länsstyrelserna.

Såsom framhålls av statens naturvårdsverk i yttrande över motionen
tar naturvårdsverket initiativ till och stöder omfattande naturvetenskapliga
forsknings- och inventeringsprojekt. Verket nämner exempel på en

JoU 1972:55

rad sådana projekt rörande såväl fauna som flora. Sålunda inventeras
naturförhållandena inom naturreservat i samband med upprättande av
skötselplaner för dem. Utskottet finner med hänvisning härtill inte
påkallat att föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning
av motionen 1972:267. Den omfattning i vilken ifrågavarande verksamhet
bedrivs blir även i detta fall beroende på hur stora resurser som inom
ramen för tillgängliga anslag kan avsättas för ändamålet.

Studier av kusternas beskaffenhet. I motionen 1972:564 erinras om
att statens planverk i sin föregående år publicerade kustinventering fann
att mindre än en tiondel av de totala strandresurserna var lämplig för bad
och friluftsliv. Övriga kuststräckor var antingen olämpliga för detta
ändamål på grund av naturförhållandena eller spärrade av bebyggelse
m. m. Motionärerna anser det vara väsentligt att arbetet med inventering
av kusterna förs vidare och föreslår att naturvårdsverket ges i uppdrag att
genomföra ytterligare studier och fördjupad inventering av kusterna för
att få fram underlag för konkreta anvisningar i syfte att trygga behovet av
områden lämpade för bad och friluftsliv.

I remissyttrande över motionen hänvisar planverket till att länsstyrelserna
i de fem sydligaste kustlänen sedan år 1970 utför mera detaljerade
inventeringar för att utreda kustens kvaliteter för bl. a. bad och rörligt
friluftsliv. Planverket förklarar sig berett medverka till att erfarenheter
från dessa studier överförs till kommuner och län inom övriga kustregioner.
Frågan om kustområdenas användning för olika ändamål har även
tagits upp i den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen om
regional utveckling och hushållning med mark och vatten (prop.
1972:111). Utskottet anser vad i ärendet utretts inte ge tillräckliga skäl
för riksdagen att i anledning av motionen 1972:564 begära ytterligare
studier av kusternas beskaffenhet.

Åtgärder mot nedskräpning av kustområden. Enligt motionen 1972:
1293 bör Kungl. Maj:t verkställa utredning samt framlägga förslag om
särskilt statligt stöd för genomförande av kampanjer mot nedskräpning av
naturen vid kuster och i skärgårdar. Motionärerna framhåller att den
statliga rikskampanj som pågår är mycket angelägen men att det trots allt
sker en betydande nedskräpning. Särskilt nämns den nedskräpning som
blir en följd av det ökande antalet fritidsbåtar.

Utskottet vill erinra om att den rikskampanj mot nedskräpning, som
f. n. bedrivs av rikskommittén Håll Sverige Rent, för sitt arbete under en
treårsperiod disponerar 1 milj. kr. årligen, varav hälften utgår av
statsmedel. Statens naturvårdsverk redovisar i remissyttrande över motionen
hur man härutöver från statens sida under de senaste åren stött
särskilda kampanjer mot nedskräpning i Stockholms samt Göteborgs och
Bohus läns skärgårdar. Vidare bör nämnas att fritidsbåtsutredningen
enligt sina direktiv skall överväga åtgärder för att motverka förorening
från fritidsbåtar. Motionen 1972:1293 synes med hänsyn till det anförda
inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd.

JoU 1972:55

Bortskaffande av förfallna husrester. Kungl. Maj:t bör enligt motionen
1972:1301 dels ta initiativ till kommunvisa inventeringar av förfallna
husrester, dels vidta åtgärder för att få bort dem. De husrester som avses
är övergivna, förfallna byggnader, som använts i jord- och skogsbruk.
Enligt motionärerna borde markägarna åläggas ta bort dessa byggnadsrester.

Utskottet får erinra om att bestämmelser i naturvårdslagen ger
möjlighet att — i den mån det inte kan anses oskäligt betungande —
ålägga markägaren att riva eller sätta i stånd förfallen byggnad. 1 fall där
dessa bestämmelser inte är tillämpliga kan rivning av sådan byggnad
utföras såsom beredskapsarbete. Enligt remissyttrande av naturvårdsverket
över förevarande motion pågår en hela landet omfattande landskapsinventering
av objekt som är lämpade att utföras som sådant arbete.
Naturvårdsverket anför vidare att åtgärder vidtas för att bortskaffa
förfallna byggnader i den utsträckning det är möjligt med stöd av
naturvårdslagen och som beredskapsarbeten. I detta sammanhang bör
även nämnas att glesbygdsutredningen tidigare i år föreslagit sådana
ändrade bestämmelser för beredskapsarbeten, som bl. a. skulle öka
möjligheterna att riva eller sätta i stånd förfallna byggnader i glesbygderna.
Utskottet finner under angivna förhållanden inte skäl förorda någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1972:1301.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1972:148 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1972:267 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1972:564 utan åtgärd,

4. lämnar motionen 1972:1293 utan åtgärd samt

5. lämnar motionen 1972:1301 utan åtgärd.

Stockholm den 14 november 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Johanson i
Västervik (s), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s),
Augustsson (s), fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman (vpk),
Johansson i Holmgården (c), fröken Anderson i Lerum (s)*, herrar Åberg
(fp)*, Leuchovius (m) och Strömberg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. angående forskning i nationalparkerna av herrar Strömberg (fp)
och Åberg (fp) som anser att

JoU 1972:55

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med
”Verksamhet av” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande
lydelse:

”Inventeringar och forskning rörande naturförhållandena i nationalparkerna
förekommer således såsom också nämnts i motionen i viss
utsträckning. Denna verksamhet har emellertid som naturvårdsverket
anfört hittills inte bedrivits systematiskt. Naturen är ständigt utsatt för
förändringar, ibland sker de mycket långsamt, i andra fall kan det vara
fråga om förhållandevis snabba förändringar. De senare är ofta direkt
eller indirekt en följd av mänsklig påverkan. Det är enligt utskottets
mening synnerligen angeläget att man genom systematiska och regelbundet
återkommande inventeringar i nationalparkerna liksom även på andra
platser i kulturlandskapet kartlägger de långsiktiga förändringarna.
Därigenom erhåller man ett beslutsunderlag för naturvårdsåtgärder och
fysisk planering. Kungl. Maj:t bör ge naturvårdsverket uppdrag att
genomföra sådan kontinuerlig forskning och avbildning som föreslås i
motionen 1972:148.”

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. med bifall till motionen 1972:148 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet i det föregående anfört
angående forskning i nationalparkerna,”

2. angående studier av kusternas beskaffenhet av herrar Strömberg
(fp) och Åberg (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”1
remissyttrande” och slutar med ”kusternas beskaffenhet” bort ha
följande lydelse:

”Resultatet av planverkets kustinventering är enligt utskottets mening
alarmerande. Det förhållandet att en så begränsad del av våra kuststräckor
numera finns kvar för det rörliga friluftslivets behov gör att detta
område bör prioriteras i den fortsatta fysiska planeringen såväl centralt
som regionalt. Planverket redovisar i remissyttrande över motionen att
länsstyrelserna i de fem sydligaste kustlänen sedan år 1970 utför mera
detaljerade inventeringar för att utreda kustens kvaliteter för bl. a. bad
och rörligt friluftsliv. Denna typ av inventeringar bör enligt utskottets
mening genom naturvårdsverkets försorg föras vidare så att den kommer
att omfatta även övriga delar av landet. Dessa undersökningar och
efterföljande planering bör såsom förordats i motionen 1972:564 ge
underlag till konkreta anvisningar i syfte att trygga behovet av områden
lämpade för bad och friluftsliv. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i denna fråga.”
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. med bifall till motionen 1972:564 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet i det föregående anfört
angående studier av kusternas beskaffenhet,”

JoU 1972:55

Bilaga 1

Yttranden över motionen 1972:148

Statens naturvårdsverk (27.4.1972)

Naturvårdsverket konstaterar att forskning av det slag som begärs i
motionen redan bedrivs och att forskningens omfattning huvudsakligen
är en resursfråga. Verket anför vidare.

Statens naturvårdsverk har genom naturvårdskungörelsens 2 § redan
det uppdrag att bedriva forskning i nationalparkerna som åsyftas i
motionen. (2 § NVK: ”Naturvårdsverket skall i mån av tillgång på medel
låta utföra sådana vetenskapliga undersökningar som fordras för bedömning
av inträdande förändringar i naturförhållandena inom nationalparkerna”.
) Bristande ekonomiska resurser har emellertid hittills omöjliggjort
igångsättande av systematisk inventering och forskning.

Med stöd av medel ur anslaget för miljövård sforskning bedrivs för
närvarande forskning av inventeringskaraktär i Sareks nationalpark.
Tidigare har undersökningar gjorts på Blå Jungfrun och i Dalby
Söderskog.

Naturvårdsverket tillsatte i juni 1970 en grupp (VINA-gruppen) med
uppgift att låta företa naturvetenskapliga inventeringar dels i Vindelälvområdet,
dels i nationalparkerna. Målsättningen för gruppen är allsidiga,
ekologiska, integrerade naturvetenskapliga inventeringar, direkt inriktade
på att få fram information som kan tjäna till såväl beslutsunderlag för
naturvård och fysisk planering som utgångsvärden för uppföljning av
miljöförändringar. Gruppen har, bl. a. med hänsyn till vikten av att
kommande inventeringar av nationalparker blir rätt upplagda, i inledningsskedet
gett metodfrågorna hög prioritet. Som första undersökningsområde
har valts Vindelådalen. För budgetåret 1972/73 har anslagits
520 000 kr. till detta ändamål.

Över huvud taget kräver sådana inventeringar av flora och fauna som
skisserats i motionen en väl utvecklad metodik. Metodutveckling för
biologiska och geomorfologiska inventeringar hör till den forskning som
stöds med medel ur anslaget till miljövårdsforskning.

Det kan tilläggas att det varje år också ges tillstånd till undersökningar
av framför allt botanisk och zoologisk karaktär i nationalparkerna, främst
Abisko. Dessa undersökningar bedrivs på initiativ av universitetsinstitutioner
eller enskilda forskare.

Domänverket (18.4.1972)

Domänverket avstyrker den allmänt hållna motionen men bedömer
det vara av värde om naturvårdsverket får i uppdrag att utreda frågan om
vilka geografiska områden som bör ha förutsättningar att tjäna som
referensområde för kontinuerlig naturvetenskaplig forskning samt inom
vilka ämnesområden denna forskning bör bedrivas. Verket anför härutöver.

Den av motionärerna föreslagna kontinuerliga forskningen kan i och
för sig anses inrymmas i gällande instruktion för Statens naturvårdsverk
(Kungl. Maj:ts kungörelse 897:1970).

Uppföljande naturvetenskaplig forskning inom ett antal referensområden
— oavsett om dessa utgöres av nationalparker eller andra områden

JoU 1972:55

med speciella värden — bedömer verket vara av stort värde. Verket är
dock medvetet om att en dylik forskning måste avgränsas till vissa
intresseområden för att vara ekonomiskt genomförbar.

JoU 1972:55

Bilaga 2

Yttrande över motionen 1972:267

Statens naturvårdsverk (25.4.1972)

Naturvårdsverket framhåller att inventeringar inte kan inskränkas till
att omfatta endast de i motionen anförda ämnesområdena. Målet bör
vara allsidiga integrerade naturvetenskapliga inventeringar. Verket anför
vidare.

Statens naturvårdsverk tar initiativ till och/eller stöder omfattande
naturvetenskapliga forsknings- och inventeringsprojekt.

Som exempel på avslutade eller pågående inventeringar av den art som
nämns i motionen kan anges den inventering av den svenska bokskogen,
som genomfördes i anslutning till utredningen om bokskogens bevarande
(SOU 1971:71). I regi av naturvårdsverkets forskningsnämnd pågår vidare
forskning och inventering rörande våra växtsamhällens utbredning,
utveckling och vårdbehov. Bland dessa kan nämnas metodutveckling
rörande skötsel av naturreservat, vegetationens dynamik i olika naturtyper,
metodforskning för bevarande av öländska lövskogstyper och
sambandet vegetation—betning på Ölands alvar.

I annan ordning bekostar verket en undersökning av dynerosion
genom slitage vid Hallandskusten och, delvis, den nyligen avslutade
utredningen om Hornborgasjön.

Som exempel på mera omfattande inventeringar kan nämnas det s. k.
Telma-projektet som avser skyddsvärda myrområden, en botanisk sammanställning
om vattenområden i Nordsverige och en inventering av den
terrestra faunan (vissa landlevande djurarter) som omfattar Götaland,
Svealand och södra Norrland. Vidare har bedrivits och bedrivs tämligen
omfattande inventeringar i de norrländska regleringsälvarnas vattensystem.

I fråga om ornitologiskt inriktat arbete kan nämnas att verkets
forskningsnämnd sedan en längre tid stöder verksamheten vid Falsterbo
och Ottenby fågelstationer. Dessutom stöds inventeringar vintertid av
sjöfågel längs kusten från Strömstad till Östergötlands skärgård. Dessa
undersökningar belyser bl. a. fåglarnas flyttningsvägar, rastplatser och
antal. En överblick över landets resurser av häcknings-, flyttnings-,
ruggnings- och övervintringslokaler och en värdering av dem väntas bli
resultatet av den inventering av ornitologiskt värdefulla marker, som för
närvarande bearbetas vid verket. Från Sveriges ornitologiska förenings
verksamhet kan nämnas dess häckfågelinventering, som dock berör
endast ett fåtal arter varje år.

Inventeringar av sällsynta djurarter har bedrivits i såväl naturvårdsverkets
som naturskyddsföreningens regi i fråga om t. ex. järv, varg, bäver
och havsörn.

Som verket även framhållit i sitt samtidiga utlåtande över motion
1972:148 angående kontinuerlig forskning i nationalparkerna är en
förutsättning för att resultaten av inventeringarna skall kunna användas
att de bedrivs med enhetliga metoder, jämförbara i tid och rum. Med stöd
av miljövårdsforskningsmedel bedrivs arbete med metodutveckling för
inventeringar av den s. k. Biodatagruppen vid riksmuseet. Hit hör också
de i utlåtandet över motion 148 nämnda metodstudierna och inventeringarna
i Vindelådalen samt arbete med registrering och bearbetning av
biologiska inventeringsdata med hjälp av ADB.

Länsstyrelsernas naturvårdsenheter bedriver, som också nämns i

JoU 1972:55

motionen, i mån av resurser, länsvisa inventeringar.

I samband med upprättande av skötselplaner för naturreservat görs
inventeringar av naturförhållandena. Ett 30-tal reservat har dokumenterats
på detta sätt och en fortsatt verksamhet, omfattande 10—15

reservat per år, planeras.

Behovet av dokumentation av naturvärden gör sig ständigt påmint på

såväl riks- som länsplanet. Särskilt märkbart var det vid den sammanställning
av naturvårdsområden och objekt av riksintresse som ingår i
promemorian Hushållning med mark och vatten (SOU 1971:75). Förhållandet
kan väntas bli detsamma vid den nyligen påbörjade planeringen

av fjällkedjan.

Enligt de förslag till ändrad lagstiftning för genomförande av en fysisk
riksplanering som lämnats i nämnda promemoria, torde generalplaneinstitutet
få en väsentligt ökad betydelse. Enligt naturvårdsverkets uppfattning
bör det krävas att det till grund för generalplan skall ligga noggranna

naturinventeringar.

JoU 1972:55

Bilaga 3

Yttranden över motionen 1972:564

Statens naturvårdsverk (25.4.1972)

Naturvårdsverket föreslår att naturvårdskommittén ges i uppdrag att
inför genomförandet av fysisk riksplanering särskilt behandla frågan om
generellt strandskydd och möjligheterna till generella förordnanden enligt
19 § naturvårdslagen. Verket anför vidare.

I skrivelse till Kungl. Maj:t 7.3.1969 föreslog statens naturvårdsverk
generellt strandskydd om 100 m. bredd.

Förslaget modifierades efter remissbehandlingen och resulterade i att
naturvårdslagen tillfördes § 15 a, som ger länsstyrelserna möjlighet att vid
avsaknad av utredningar rörande behov av strandskydd förordna om
tidsbegränsat generellt strandskydd under tre år med förlängning i
ytterligare högst tre år.

Planverkets kustinventering, liksom underlagsmaterialet till promemorian
Hushållning med mark och vatten, bekräftar behovet av ett
ytterligare utvidgat skydd av stränderna. För t. ex. hela södra och
mellersta Sverige gäller redan i dag att fritidsbebyggelsen starkt konkurrerar
med det rörliga friluftslivet om nyttjanderätten till stränderna.
Naturvårdsverket finner sålunda att frågan om generellt strandskydd
alltjämt är aktuell men bedömer att skyddet med hänsyn till det ökade
trycket på stränderna bör ges större bredd än föreslagna 100 m samt att
bebyggelse i princip inte bör medges inom den skyddade zonen. Den
olägenhet det eventuellt kan innebära för exempelvis fritidsboende att
inte få bygga något hundratal meter från stranden utgör inte skäl att
avstå från fördelarna på lång sikt av att hålla stränderna fria från
bebyggelse. I detta sammanhang kan erinras om att man i Norge
10.12.1971 antog Lov om planlegging i strandområden med bestämmelser
om generellt strandskydd.

De gångna årens utveckling har visat att strändernas kvalitet för bad
endast är en av flera faktorer som skall beaktas när det gäller att bedöma
strandområdenas betydelse som rekreationsmiljö. Målet bör vara att
strandområdena inte skall exploateras. Är ett ianspråktagande av stränderna
nödvändigt bör detta föregås av utredningar som ger underlag för
åtminstone generalplanemässiga överväganden.

Nu berörda frågor kommer utöver vad gäller objekt av riksintresse
sannolikt inte att aktualiseras i samband med beslut om formerna för
förverkligandet av förslaget till fysisk riksplan. Det är därför angeläget att
naturvårdsverkets tidigare nämnda förslag om generellt strandskydd blir
föremål för förnyat övervägande.

Statens planverk (2.5.1972)

Statens planverk förutsätter att kusternas kvalitéer för bad och rörligt
friluftsliv är en fråga som kontinuerligt kommer att bevakas inom en
framtida fysisk riksplanering i samråd med berörda ämbetsverk, bl. a.
statens naturvårdsverk och statens planverk. Verket anför vidare.

Bakgrund till motionen är det faktum att planverkets kustinventering
visat att mindre än 10 % av de undersökta strandresurserna är lämpliga
för bad och friluftsliv samt att i departementspromemorian Hushållning
med mark och vatten (SOU 1971:75) framhålls att förtur bör ges åt

JoU 1972:55

översyn och komplettering av kustplaneringen vid länens naturvårdsplanering.

Statens planverk anser liksom motionärerna att det är en mycket
angelägen uppgift att för bad och friluftsliv bevara kvarvarande attraktiva
områden. Denna uppgift faller närmast, vilket påpekas i motionen, på
den kommunala generalplaneringen och i viss mån länens naturvårdspla nering.

Inom de sydligaste länen (H, K, L, M och N) pågår sedan år 1970
inom länsstyrelserna ett arbete med mer detaljerade kustinventeringar
syftande till att utreda kustens kvalitéer för bad och rörligt friluftsliv
respektive för viss industriell verksamhet. Sommaren 1971 förelåg

programmet för etapp 1 av detta arbete.

Etapp 1 innefattar avgränsnings- och klassificeringskriterier samt
övriga redovisningsanvisningar med avseende på kustens kvalitéer för bad
och rörligt friluftsliv. I denna etapp redovisas förhållanden som vattenområdets
egenskaper t. ex. djup- och bottenförhållanden, strömningsförhållanden,
förorenande utsläpp, planerade och befintliga reningsverk
m. m. Redovisningen sker på kartor i skala 1:50 000 varvid varje karta
avgränsas kommunblocksvis. Kungl. Maj:t har ställt särskilda medel till
förfogande för införskaffandet av underlagskartor.

Syftet är att materialet skall utgöra underlag för den kommunala
planeringen, länsstyrelsens egen plangranskande verksamhet och regionala
naturvårdsstudier. Kuststudien i södra Sverige följes av en representant
från naturvårdsverket, planverket respektive civildepartementet.

Den kapacitetsförstärkning som länsstyrelsen erhållit genom tillskapandet
av de nya planeringsavdelningarna gör att länsstyrelserna nu har
goda möjligheter att genomföra en fördjupad kustinventering så som den
pågående inom de sydligaste länen och motsvarande arbeten inom
stockholmsregionen. Enligt planverkets mening bör erfarenheter från
dessa studier överföras till kommuner och län inom övriga kustregioner
och verket är för sin del berett att medverka härtill inom ramen för sina
ordinarie kontakter med länsstyrelserna.

JoU 1972:55

Bilaga 4

Yttrande över motionen 1972:1293

Statens naturvårdsverk (25.4.1972)

Naturvårdsverket erinrar om att fritidsbåtutredningen enligt sina
direktiv skall överväga åtgärder för att motverka förorening från
fritidsbåtar genom toalettutsläpp, tömning av sopor m. m. Någon
ytterligare utredning finner verket inte nu vara motiverad. Verket anför
vidare.

Utöver de aktiviteter mot nedskräpning vid kuster och i skärgårdar
som ingår i rikskampanjen Håll Sverige Rent har statens naturvårdsverk
genomfört kampanjer mot nedskräpning i skärgården — i Stockholms
skärgård sommaren 1971. För Göteborgs skärgård planeras en motsvarande
kampanj kommande sommar.

Kampanjen i Stockholms skärgård innebar en information genom
annonser, trycksaker, affischer och utställningar om de rekreationsmöjligheter
skärgården erbjuder samt om de besökandes skyldigheter bl. a. i
fråga om renhållningen. I kampanjen informerades också om de s. k.
sopmajor (kombinerade toalett- och sopanläggningar som samtidigt
ställdes ut på ca 90 platser i skärgården. Till anskaffningen av dessa
sopmajor har Kungl. Maj:t medgett kommunerna bidrag med 90
procent från anslagsposten för åtgärder för fritidsbåttrafiken. Skötseln av
sopstationerna, bl. a. hämtning av sopor en — två gånger per vecka och
städning runt sopstället, bekostas helt av landstinget.

Inför motsvarande kampanj i Göteborgs och Bohus läns skärgård har
bidrag med 90 procent lämnats Stor-Göteborgs samarbetskommitté för
ca 50 sopmajor. Där bekostas driften av landstinget och Stor-Göteborg.

Naturvårdsverket avser föreslå Kungl. Majt att få utsträcka denna
bidragsgivning även till övriga skärgårdsområden i landet.

JoU 1972:55

Bilaga 5

Yttranden över motionen 1972:1301
Statens naturvårdsverk (25.4.1972)

Naturvårdsverket anför att de i motionen föreslagna inventeringarna
redan utförs och åtgärder för att få bort förfallna byggnader vidtas i den
utsträckning det är möjligt med stöd av naturvårdslagen och som
beredskapsarbeten. Verket som därför inte finner motionen påkalla
någon ytterligare åtgärd, anför vidare.

Sedan år 1968 pågår en hela landet omfattande landskapsinventering
av objekt som är lämpade att utföras som beredskapsarbete. I detta
sammanhang beaktas även förfallna byggnader. I den mån det inte kan
anses oskäligt betungande äger länsstyrelsen med stöd av 21 § naturvårdslagen
förelägga ägaren att riva eller sätta i stånd sådan byggnad eller på
annat sätt avhjälpa skadan. Beredskapsarbeten kommer i dessa sammanhang
endast i fråga i fall där 21 § inte är tillämplig och det finns behov av
beredskapsarbeten.

Naturvårdsverket har i anvisningar uppmanat länsstyrelserna att verka
för att i landskapsvårdsplanerna upptagna objekt som kan korrigeras med
stöd av naturvårdslagen blir föremål för åtgärder. Beträffande övriga
objekt blir möjligheterna till åtgärder beroende av efterfrågan på
beredskapsarbeten. Naturvårdsverket har under flera år, dock utan
framgång, begärt medel för genomförande av projekt som är upptagna i
landskapsvårdsplanerna och inte kan komma till utförande på grund av
att de är belägna inom delar av landet där det inte finns akut behov av
beredskapsarbeten.

Svenska kommunförbundet (21.4.1972)

Kommunförbundet föreslår att motionen inte föranleder någon
åtgärd. Förbundet anför därvid.

Styrelsen vill erinra om att bestämmelserna i naturvårdslagen § 21 och
byggnadsstadgan § 5 1 ger möjlighet att ålägga markägare att riva förfallna
hus. Motionärernas önskan om en inventering kommunvis av förfallna
husrester har tagits upp av glesbygdsutredningen, som har genomfört en
försöksplanering i tre kommuner av olika typer av sysselsättningsskapande
åtgärder för den ortsbundna arbetskraften. Glesbygdsutredningen har
även erhållit anslag för genomförande av de sysselsättningsprojekt som
framkommit vid inventeringarna. I det betänkande från utredningen som
förväntas före sommaren torde förslag i motionens syfte komma att
framläggas.