Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner med förslag till vissa åtgärder i syfte att minska användningen av miljöfarliga produkter (Betänkande 1972:JoU30 Jordbruksutskottet)

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1352 S Stockholm 1972

Jordbruksutskottets betänkande nr 30 är 1972

JoU 1972:30

Nr 30

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner med förslag till
vissa åtgärder i syfte att minska användningen av miljöfarliga produkter.

Motionerna

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner

dels motionen 1972:562 av herrar Strömberg (fp) och Norrby i
Åkersberga (fp) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
en snabb utredning görs rörande tillsatser i plaster i enlighet med vad som
anges i motionen,

dels motionen 1972:1274 av fru Nilsson i Sunne m. fl. (s) vari
hemställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära att förslag
skyndsamt framläggs om förbud mot användning av s. k. optiska
vitmedel.

Utskottet

1 motionen 1972:562 erinras om den alltmer ökande användningen av
plastmaterial i samhället. I samband härmed riktas uppmärksamheten på
de problem för vår miljö och hälsa som hänger santman med de
tillsatsämnen som plastprodukterna i allmänhet förses med i form av
färgämnen, antioxidenter, stabilisatorer, mjukningsmedel, brandhärdande
medel m. m. Motionärerna framhåller att landets tekniska och naturvårdande
expertis ännu inte kommit fram med en övergripande och objektiv
analys av vilka tillsatser som används i plast och vilka gifteffekter de kan
ha under plastens hantering och destruktion. Med hänsyn härtill föreslår
motionärerna att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en snabbutredning
härom och att på grundval därav förslag framläggs om normer för
tillåtliga tillsatser i plast.

Motionen 1972:1274 berör användningen av vitmedel i kosmetika,
tvättmedel och textilindustrivaror. 1 motionen redogörs bl. a. för vissa
forskningsresultat som utvisat att allvarliga hudallergier uppkommit till
följd av användning av ifrågavarande medel. Hnligt motionärernas mening
talar såväl vitmedlens farlighet som den omständigheten att medlen inte
fyller något dokumenterat behov för att Kungl. Maj:t skyndsamt
framlägger förslag om förbud mot användning av ifrågavarande s. k.
optiska vitmedel.

Gemensamt för de båda motionerna är att de berör frågor som hänger
samman med att den moderna varumarknaden i snabb takt tillförs nya
produkter som innehåller ämnen som är eller kan vara hälso- eller
miljöfarliga eller i vart fall innefattar risker för hälsa och miljö. Givetvis
är det angelägel alt effektiva åtgärder vidtas i syfle att komma till rätta

1 Riksdagen 1972. 16 saini. Nr 30

JolJ 1972:30

med bl. a. de i förevarande motioner aktualiserade problemen. Utskottet
vill emellertid erinra om att miljökontrollutredningen inom några få
veckor väntas avlämna betänkande med förslag till lag om hälso- och
miljöfarliga varor. Utredningens förslag kommer även att innefatta
synpunkter på de organisatoriska frågor som sammanhänger med
införandet av föreslagen ny lagstiftning. Dessa frågor gäller främst valet
och uppbyggnaden av tillsynsmyndighet samt inrättandet av ett för
tillsynen erforderligt undersökningslaboratorium. 1 enlighet med vad
som angavs i direktiven för miljökontrollutredningen (Jo 1970:20) kan
en huvudlinje för den nya lagstiftningen väntas bli att den som
importerar eller här i landet tillverkar en produkt som kan misstänkas ha
miljöfarliga egenskaper eller som innehåller ämnen med ofullständigt
kända effekter skall kunna åläggas att redovisa vilka ämnen som ingår i
produkten och i princip svara för att denna inte vid normal användning
och destruktion får skadliga verkningar från miljövårdssynpunkt. Med en
sådan inriktning kan, såsom även anfördes i direktiven, lagstiftningen
väntas stimulera till en mera miljömedveten produktutveckling.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning att
föreslå några separata åtgärder i anledning av de nu behandlade
motionerna. Det bör åvila den blivande tillsynsmyndigheten att närmare
pröva de i motionerna väckta spörsmålen jämsides med andra ärenden av
motsvarande slag. Med hänsyn till de aktualiserade frågornas karaktär
finns enligt utskottets mening anledning anta att de kommer att redan på
ett tidigt stadium ägnas ingående uppmärksamhet.

Utskottet hemställer alltså
att riksdagen

1. lämnar motionen 1972:562 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1972:1274 utan åtgärd.

Stockholm den 2 maj 1972
På jordbruksutskottets vägnar
NILS Ci. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Johanson i Västervik (s), Hedin
(m), Hedström (s), Magnusson i Grebbestad (s), fru Anér (fp), herr
Augustsson (s)*, fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman (vpk),
fru Thorsson (s)*, herr Johansson i Holmgården (c)*, fru Olsson i
Helsingborg (c), fru Theorin (s) och herr Strömberg (fp).

* I j närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Takman (vpk), som anser att utskottet under 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1972:1274 hos Kungl.
Maj:t anhåller om förslag om förbud mot användning av s. k.
optiska vitmedel.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1351 S Stockholm 1972

Jordbruksutskottets betänkande nr 31 år 1972

JoU 1972:31

Nr 31

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder mot
olaga affischering.

Motionen

I motionen 1972:730 av herr Lnlund m. fl. (fp, c, m) har hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder i syfte att motarbeta och
begränsa den nedskräpning och skadegörelse som orsakas av olaglig
affischering.

Utskottet

I motionen 1972:730 påtalas att det under senare år blivit allt
vanligare att skadegörelse äger rum inom tätorterna på husväggar,
elverkets och televerkets skåp m. m. genom olaglig affischering eller
reklam. Liknande företeelser kan, anför motionärerna, iakttagas utefter
de större vägarna, där träd, stolpar, laduväggar och berghällar misspryds.
Enligt motionärerna bör riksdagen hos Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder i
syfte att motarbeta och begränsa den nedskräpning och skadegörelse som
orsakas av olaglig annonsering. Motionärerna framhåller i anslutning
härtill att det är nödvändigt att organisationer, grupper, företag eller
enskilda personer som orsakat nedskräpning och skadesgörelse skall
kunna åläggas det ekonomiska ansvaret för skadegörelsen.

Enligt 22 § första stycket naturvårdslagen får tavla, skylt, inskrift eller
därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande
ändamål ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan länsstyrelsens
tillstånd. Enligt andra stycket samma paragraf gäller vissa undantagsregler
bl. a. anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter
m. m. samt anordning som tjänar till upplysning om på stället bedriven
affärsrörelse eller annan verksamhet. Dock må hos länsstyrelsen sökas
tillstånd., jämväl beträffande här avsedd anordning. Om densamma
anbringats utan eller i strid mot givet tillstånd och befinns vara uppenbart
vanprydande i landskapsbilden, må länsstyrelsen meddela föreläggande
om att anordningen skall avlägsnas eller att annan erforderlig åtgärd skall
vidtas. Enligt 37 § naturvårdslagen kan den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot 22 § första stycket dömas till böter eller fängelse
i högst 6 månader. Vid meddelande om föreläggande enligt 22 § andra
stycket får länsstyrelsen enligt 39 § utsätta vite. Utöver nu angivna
lagbestämmelser till skydd för landskapsbilden kan bl. a. naturvårdslagens
särskilda bestämmelser till skydd mot nedskräpning bli tillämpliga pä den
i motionen angivna affischeringen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att

1 Riksdagen 1972. 16 sami. Nr 31