Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:53 angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m. jämte motioner (Betänkande 1972:JoU23 Jordbruksutskottet)

JoU 1972: 22

11. angående skotertrafik, m. m.

a. 1972: 546 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) om reglering
av skotertrafiken,

b. 1972: 1251 av fru Hansson m. fl. (s) om inrättande av en fond för
ersättning av skador vid kollision mellan motorfordon och renar,

dels följande ärende, nämligen

Kungl. Maj:ts under vårsessionen väntade proposition med förslag till
lag om lokala bestämmelser om trafik med terrängfordon ävensom de
motioner som kan komma att väckas i anledning av propositionen, allt
under förutsättning att propositionen hänvisas till jordbruksutskottet.

Vid sammanträde den 14 april 1972 har talmanskonferensen förklarat
sig inte ha något att erinra mot de ifrågasatta uppskoven.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

att riksdagen beslutar att till höstsessionen med innevarande års
riksdag uppskjuta behandlingen av i det föregående angivna,
till jordbruksutskottet hänvisade ärenden.

Stockholm den 18 april 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s)*, Johanson
i Västervik (s), Hedin (m), Hedström (s), Magnusson i Grebbestad (s),
Augustsson (s), Larsson i Borrby (c)*, fru Lindberg (s), herrar Kronmark
(m), Takman (vpk), fru Thorsson (s), herr Berndtsson i Bokenäs (fp)*,
fru Olsson i Helsingborg (c) och herr Åberg (fp)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720056

Jordbruksutskottets betänkande nr 23 år 1972

JoU 1972: 23

Nr 23

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Majtts proposition
1972: 53 angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m.
jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1972:53 under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 10 mars
1972 föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1972/73
under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

3. till Skoglig forskning för budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 745 000 kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Kungl. Maj:t bemyndigas godkänna avtal
mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU om stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning. Förslaget innebär en samordning och utbyggnad
av den skogstekniska forskningen i Sverige. Enligt avtalet, som
gäller för budgetåren 1972/73—1974/75, skall staten bidra med 9,9
milj. kr. och stiftelsen med 14 850 000 kr. till finansieringen av ett
forskningsprogram på totalt 24 750 000 kr. för treårsperioden. Programmet
omfattar skogsteknisk forskning rörande bl. a. anläggning,
skötsel och avverkning av skog, transport av virke samt arbetarskyddsoch
miljövårdsfrågor i anslutning till skogsarbetet. För att ansvara för
programmets genomförande inrättas en särskild nämnd kallad nämnden
för skogsteknisk forskning. För budgetåret 1972/73 föreslås i enlighet
med avtalet ett anslag av 3 milj. kr. för stöd till kollektiv skogsteknisk
forskning.

I propositionen föreslås vidare att till statens råd för skogs- och jordbruksforskning
anvisas ett anslag av 2 745 000 kr. till skoglig forskning
för budgetåret 1972/73.

1 Riksdagen 1972.16 sami. Nr 23

JoU 1972: 23

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 727 av fru Anér m. fl. (fp) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en plan för skogsbruksforskning
inriktad på biologiska bekämpningsmetoder utarbetas,
dels motionen 1972: 1570 av herrar Turesson (m) och Nisser (m)
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att stödet
till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete skall vara av minst
den omfattning som ”förutsättes” i propositionen,
dels motionen 1972: 1617 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) vari föreslagits
att riksdagen i anledning av propositionen 1972: 53 måtte uttala att i
forskningsprogrammet miljö- och arbetarskyddsfrågorna erhåller en
framträdande plats, jämväl att pågående forsknings- och utvecklingsarbete
om en vidareförädling av råvaror påskyndas och erhåller ökade
resurser i syfte att ge bortrationaliserade skogsarbetare sysselsättning i
sin hembygd, samt att löntagarna och deras organisationer tillförsäkras
ett avgörande inflytande i den föreslagna nämnden för skogsteknisk
forskning.

Utskottet

I propositionen framläggs förslag om samordning och utbyggnad av
den skogstekniska forskningen i Sverige. Härvid utgår departementschefen
från att det kommer att krävas en hög rationaliseringstakt i
skogsbruket även i fortsättningen, om det svenska skogsbruket skall
kunna behålla sin konkurrenskraft internationellt sett. Rationaliseringsarbetet
måste, framhålls det vidare, ske under hänsynstagande till
bl. a. skogsarbetarnas intressen samt biologiska och miljömässiga faktorer.
Departementschefen framhåller att det är särskilt angeläget att
hänsyn tas till behovet av att bereda medelålders och äldre skogsarbetare
fortsatt sysselsättning i ett högmekaniserat skogsbruk. Vidare måste
olycksfallsfrekvensen i skogsarbetet minskas och, när det gäller transporterna,
trafiksäkerhetsaspekterna beaktas. Utskottet delar helt de
synpunkter som sålunda framförts i propositionen.

Utskottet anser mot bakgrund bl. a. av en bedömning av skogsnäringens
roll i den svenska ekonomin på längre sikt att starka motiv talar
för en ökad satsning på forsknings- och utvecklingsarbete inom det
skogstekniska området. Denna forskning bör genomföras så att bl. a.
även arbetarskydds- och miljövårdsintressen tillgodoses. Huvuddelen av
denna forskning bör såsom föreslagits i propositionen samordnas genom
avtal mellan staten och berörda branscher.

Kungl. Maj:t begär i propositionen riksdagens bemyndigande att godkänna
ett avtal om gemensam finansiering av kollektiv forskning på det
skogstekniska området. Avtalet har träffats mellan en statlig förhand -

lingsgrupp och en av skogsbruket och den skogsmaskintillverkande industrin
bildad stiftelse, Stiftelsen Skogsteknisk FoU, och avser tiden den
1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enbgt avtalet skall staten under denna
treårsperiod bidra med 9,9 milj. kr. och stiftelsen med 14 850 000 kr. för
ifrågavarande forskning.

Verksamheten avses komma att drivas enligt ett ramprogram som omfattar
forskning rörande anläggning, skötsel och avverkning av skog
samt transport av virke. Av propositionen framgår att en viktig del av
ramprogrammet gäller arbetarskydds- och miljövårdsfrågor i anslutning
till skogsarbetet. Vidare bör enligt ramprogrammet forskningen ge underlag
för ett större hänsynstagande än hittills till biologiska och miljömässiga
aspekter vid utvecklingen av skogsbrukets driftsformer.

I motionen 1972: 1617 kritiseras det sätt på vilket skogsbrukets rationalisering
hittills skett. Bl. a. påtalas en rad negativa konsekvenser av
ökad mekanisering, t. ex. med avseende på arbetsmiljö samt för djurliv
och växtlighet. I det aktuella forskningsprogrammet bör enligt motionärerna
de rent samhälleliga och mänskliga aspekterna i det modema
skogsbruket prioriteras. Mot angivna bakgrund hemställs att miljö- och
arbetarskyddsfrågorna erhåller en framträdande plats i forskningsprogrammet.

Även den vid riksdagens början väckta motionen 1972: 727 behandlar
inriktningen av skogsbruksforskningen. I motionen framhålls behovet
av ökad förståelse för de biologiska konsekvenserna av de åtgärder som
vidtas i modernt skogsbruk. Bl. a. nämns de problem som är förknippade
med kalhuggning av skog samt med användning av bekämpningsmedel
inom skogsbruket. I motionen förordas att en plan för skoglig forskning
utarbetas som är inriktad på biologiska bekämpningsmetoder.

Utskottet vill i anledning av förevarande motionsyrkanden som sin
mening framhålla att forsknings- och utvecklingsarbetet på det skogstekniska
området vid en tillämpning av föreliggande avtal och därtill
fogat ramprogram synes få en inriktning som i huvudsak beaktar de krav
som kan ställas från samhällets sida. Forskningsprogrammet syftar sålunda
dels till att främja utveckling och effektivisering av skogsbruket,
dels till att förbättra säkerhet, hälsa och trivsel för skogsbrukets arbetskraft
och att tillvarata möjligheterna att bereda sysselsättning för äldre
arbetskraft och partiellt arbetsföra, dels också till att anpassa den skogstekniska
utvecklingen till miljövårdens krav. Bl. a. kommer såsom redan
nämnts biologiska aspekter att beaktas i detta arbete. Härigenom synes
nyssnämnda motionsyrkanden i allt väsentligt ha tillgodosetts och torde
därför inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. I
anledning av vad i förenämnda motioner uttalats om kalhuggning av
skog får utskottet vidare erinra om att statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
nyligen tillsatt en särskild arbetsgrupp för att studera
omfattningen och verkningarna av kalhyggena.

JoU 1972:23

Såsom föreslagits i propositionen bör ansvaret för att genomföra det
avtalade forskningsprogrammet åvila en särskild nämnd, nämnden för
skogsteknisk forskning. Nämnden skall inte själv bedriva forskning utan
detta förutsätts ske vid befintliga forskningsinstitutioner.

Enligt motionen 1972: 1617 bör löntagarna och deras organisationer
tillförsäkras ett avgörande inflytande i den föreslagna nämnden för
skogsteknisk forskning. Utskottet får i anledning härav anföra följande.
Enligt avtalet skall stadgar för nämnden fastställas av Kungl. Maj:t
efter hörande av Stiftelsen Skogsteknisk FoU. Stadgarna kommer att innehålla
bl. a. regler rörande nämndens sammansättning. Utskottet utgår
från att de bestämmelser, som härvidlag kommer att fastställas, utformas
så att de möjliggör en allsidig representation för av verksamheten
berörda intressegrupper. Någon anledning för riksdagen att under angivna
förhållande göra något särskilt uttalande till följd av förevarande
motionsyrkande anser utskottet inte föreligga.

Vid sidan av forskningsverksamheten på det skogstekniska området
bör, såsom departementschefen föreslagit, det industriella utvecklingsarbetet
inom området erhålla fortsatt statligt stöd. Detta bör ske utanför
ramen av det belopp som nämnden för skogsteknisk forskning kommer
att disponera. Utskottet finner dock i likhet med departementschefen
angeläget att nämnden kan fungera som sakkunnig- och beredningsorgan
åt berörda anslagsbeviljande organ när det gäller hela det statliga
stödet till skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Departementschefen
räknar med att från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling under trettonde huvudtiteln
minst 700 000 kr. skall disponeras för projekt avseende skogstekniskt industriellt
utvecklingsarbete. Vidare förutsätter departementschefen att
stöd till sådant utvecklingsarbete liksom hittills utgår från Norrlandsfonden.
Under de senaste åren har nämnda fond lämnat dylikt stöd med
ca 1 milj. kr. per år.

Av propositionen framgår att Norrlandsfonden förbehållit sig möjligheten
att vid anslagsgivning liksom hittills från fall till fall bedöma projekt
oavsett om de faller inom skogstekniska eller andra teknikgrenar.
Med hänsyn härtill föreslås i motionen 1972: 1570 att riksdagen som sin
mening uttalar att stödet till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete
skall vara av minst den omfattning som förutsätts i propositionen.

I anslutning härtill får utskottet framhålla att utskottet vid sin prövning
av ärendet förutsatt att medel till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete
kommer att anvisas ur anslag som styrelsen för teknisk utveckling
förfogar över samt från Norrlandsfonden i minst den utsträckning
som departementschefen angivit. Något särskilt riksdagens uttalande
i frågan anser utskottet ej vara behövligt.

Vad i motionen 1972:1617 anförs om att pågående forsknings- och
utvecklingsarbete om vidareförädling av skogsråvaror påskyndas och

JoU 1972:23

erhåller ökade resurser i syfte att ge bortrationaliserade skogsarbetare
sysselsättning i hembygden berör uppgifter som åtminstone till en del
borde ligga inom ramen för det utvecklingsarbete som Norrlandsfonden
stödjer. Det synes inte utskottet lämpligt att riksdagen i detta sammanhan
gör uttalanden som mera i detalj binder användningen av ifrågavarande
fondmedel.

Vad utskottet i det föregående anfört innebär att utskottet biträder
Kungl. Maj:ts i propositionen 1972: 53 framlagda förslag.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad i propositionen
anförts,

2. lämnar motionen 1972: 727 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1972: 1570 utan åtgärd,

4. lämnar motionen 1972: 1617 utan åtgärd,

5. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret
1972/73 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.,

6. till Skoglig forskning för budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 2 745 000 kr.

Stockholm den 25 april 1972

På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson
i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Hedström
(s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Larsson i Borrby
(c), fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman (vpk), Åberg (fp)*
och fru Theorin (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”av kalhyggena” bort utbytas mot text av följande
lydelse:

”Utskottet vill i anledning av förevarande motionsyrkanden anföra
följande. Forskningsprogrammet syftar enligt föreliggande proposition

till att främja utveckling och effektivisering av skogsbruket, dels till att
förbättra säkerhet, hälsa och trivsel för skogsbrukets arbetskraft och att
tillvarata möjligheterna att bereda sysselsättning för äldre arbetskraft
och partiellt arbetsföra, dels också till att anpassa den skogstekniska
utvecklingen till miljövårdens krav. Bl. a. kommer såsom redan nämnts
biologiska aspekter att beaktas i detta arbete. Vad sålunda anförts är
enligt utskottets mening i och för sig riktigt, men av ramprogrammet
liksom av propositionen framgår att det man framför allt avser att prioritera
i forskningsarbetet är hur man skall öka profiten och kapaciteten
per individ. Profitintresset ställs således i förgrunden. Utskottet anser
detta klart otillfredsställande och anser i likhet med motionärerna i
motionen 1972: 1617 att riksdagen bör klart uttala sig för att det här
aktuella forskningsprogrammet framför allt bör prioritera de rent samhälleliga
och mänskliga aspekterna inom det moderna skogsbruket.

I vad gäller de i förenämnda motioner gjorda uttalandena om kalhuggning
av skog kan nämnas att statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
nyligen tillsatt en arbetsgrupp för att studera omfattningen
och verkningarna av kalhyggena.”

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt
motionen” och slutar med ”inte föreligga” bort ha följande lydelse:

”Enligt motionen (lika med utskottet) nämndens

sammansättning. Utskottet vill understryka angelägenheten av att de
bestämmelser som härvidlag kommer att fastställas utformas så att de
samtidigt som de möjliggör en allsidig representation för av verksamheten
berörda intressegrupper, garanterar löntagarna och deras organisationer
ett sådant inflytande över verksamheten som avses i motionen
1972: 1617.”

dels det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Vad i”
och slutar på s. 5 med ”ifrågavarande fondmedel” bort ha följande
lydelse:

”Vad i — — — (lika med utskottet) — Norrlandsfonden stödjer.
Enligt utskottets mening innebär omsorgen om människan inte
minst att man säkrar rätten till arbete, men erfarenheterna visar att hög
mekaniseringsgrad och ensidigt lönsamhetstänkande också innebär ökad
arbetslöshet i skogslänen och en fortsatt utslagning av den äldre arbetskraften.

Mot den bakgrunden måste det ses som ytterst angeläget att ökade
resurser satsas också på uppgiften att främja ett industriellt utvecklingsarbete
som kan skapa sysselsättning som ersätter det bortfall som
det moderna högmekaniserade skogsbruket framskapar. Det är enligt
utskottets mening en moralisk skyldighet att ge de människor som blir
överflödiga genom rationaliseringen i skogen annat arbete i deras hembygd.

JoU 1972:23

Det förefaller utskottet naturligt att man också i det här aktuella
forskningsarbetet lägger vikt vid lösandet av dessa problem och i samarbete
med exempelvis Norrlandsfonden tar det som en speciell forskningsuppgift
att söka efter möjligheter som syftar till ytterligare förädling
i Norrland av den norrländska skogsråvaran. Vad i motionen
1972: 1617 härutinnan anförts kan utskottet alltså ansluta sig till.”
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

”4. som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1972: 1617,”

MARCUS BOKTR. STHLM 1 f72 720056