Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående vården av landets vattentillgångar, m. m. (Betänkande 1971:JoU49 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 49 år 1971

JoU 1971:49

Nr 49

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående
vården av landets vattentillgångar, m. m.

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner:

dels 1971: 210 av herr Bohman m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
att en kartläggning av våra vattendrags förorening snarast måtte komma
till stånd,

dels 1971: 273 av herr Wirtén m. fl. (fp), vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t begär

1. att inventeringen av landets vattentillgångar påskyndas och fullbordas
snarast och att en plan för vattenhushållningen upprättas varvid
även utreds möjligheterna att återställa torrlagda sjöar till vattentäkt
och för fritidsändamål (fiske, bad m. m.),

2. att naturvårdsverket får i uppdrag att utreda möjligheterna att
använda sig av i motionen angiven flygburen teknik för registrering av
vattenkvaliteten m. m. i sjöar och vattendrag,

3. att en skyndsam utredning sker om möjligheterna av inrättandet
av vattenvårdsförbund samt om dessas organisation och arbetssätt,

dels 1971:422 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk), vari
hemställts att naturvårdsverket ges i uppdrag att utarbeta en riksplan
syftande till skyndsamma åtgärder för bekämpandet av vattenföroreningarna
och återställandet av vattnet i främst de större insjöarna med
prioritet åt landets största insjö, Vänern. Riktningsgivande skall vara
att såväl uppmärksamma behovet att vid reningsverken övergå till det
s. k. tredje steget som frågan om konkreta ålägganden för berörda
industriföretag beträffande restriktioner för utsläpp, eventuella åtgärder
för att ta bort föroreningar, t. ex. i form av fiberbankar, samt medverkan
i bestridandet av kostnaderna för vidtagandet av erforderliga åtgärder,

dels 1971: 1057 av herr Åkerfeldt m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att initiativ tages till
upprättande av en vattenanvändningsplan för riket.

Utskottet. I ett antal motioner till årets riksdag framhålls behovet av
inventering av våra vattentillgångar och av en riksplan för vården och
användningen av ifrågavarande naturresurser. I motionen 1971:273
påtalas sålunda den ökande vattenförbrukningen, tendensen att hämta

1 Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 49

JoU 1971:49

förbrukningsvatten från allt avlägsnare bygder samt behovet av att
lokalt på olika sätt förbättra utnyttjandet av nederbörden. Enligt motionen
bör inventeringen av landets vattentillgångar påskyndas och snarast
fullbordas. Vidare bör enligt motionärernas mening en sammanfattande
plan för vattenhushållningen upprättas, varvid även utreds möjligheterna
att återställa torrlagda sjöar så att de blir användbara till vattentäkt,
för fritidsändamål m. m. I sammanhanget föreslås att statens naturvårdsverk
får i uppdrag att snarast undersöka möjligheterna att använda
sig av viss flygburen teknik för registrering av vattenkvaliteten. En
skyndsam utredning om möjligheterna att inrätta vattenvårdsförbund
m. m. begärs också. En omfattande plan för vattenanvändningen i landet
framstår även enligt motionen 1971: 1057 som alltmer angelägen.
Krav på en riksplan syftande till skyndsamma åtgärder för att bekämpa
vattenföroreningarna och återställa vattnet i främst de större insjöarna,
speciellt Vänern, framförs i motionen 1971:422. Bl. a. påtalas behovet
att vid reningsverken övergå till det s. k. tredje steget. En kartläggning
av föroreningssituationen i våra vattendrag ingår också som ett av
kraven i motionen 1971: 210 om miljövårdande åtgärder.

Vad gäller frågan om utbyggnad av reningsverk är denna, som även
framhölls vid 1970 års riksdag i samband med behandlingen av motioner
i hithörande ämne (JoU 1970:47), föremål för ingående uppmärksamhet
från såväl naturvårdsverkets som länsstyrelsernas sida. Naturvårdsverket
synes genom nuvarande bidragsbestämmelser ha goda möjligheter att
stimulera kommunerna till en tillfredsställande reningsstandard samt att
styra utvecklingen på ett ur samhällsekonomisk synpunkt ändamålsenligt
sätt. Som påpekades förra året bestäms takten i arbetets bedrivande
när det gäller utrednings- och planeringsarbetet på förevarande
område givetvis av de resurser som ställs till de centrala, regionala och
lokala organens förfogande samt av prioriteringen i förhållande till andra
samhällsuppgifter som måste göras.

Det sist anförda äger naturligtvis giltighet även i fråga om inventerings-
och planeringsarbetet rörande vattenhushållningen. Utskottet
vill emellertid understryka nödvändigheten av att vattenförsörjningsproblemen
ägnas stor uppmärksamhet. Särskilt viktigt är det att de
beaktas inom ramen för den fysiska riksplaneringen som måste innefatta
en kartläggning inte bara av markutan även av vattenresurser. Den
del av vattenplaneringsarbetet som berör redovisning av vattenbeskaffenhet
och avloppsutsläppens storlek har naturvårdsverket bedömt som
särskilt värdefull. Denna verksamhet hänger emellertid intimt samman
med den tillsyn inom miljöskyddsområdet som enligt miljöskyddslagen
ålagts de vattenvårdande myndigheterna. Naturvårdsverket har låtit en
särskild arbetsgrupp utarbeta förslag till provisoriska råd och anvisningar
för tillsynen. Sedan bl. a. länsstyrelsernas synpunkter inhämtats
har förslaget fastställts att gälla tills vidare. I fråga om vattenvårds -

JoU 1971:49

planering och vatten- och avloppsplanering pågår f. n. försöksverksamhet
inom östergötlands och Skaraborgs län i nära anslutning till samhällsplaneringen
i övrigt. Bland andra projekt som helt eller delvis bekostas
av medel över budgeten märks utredningar rörande östersjön,
Vänern och vissa andra särskilt skyddsvärda sjöar samt vattenundersökningar
beträffande Vättern, i Skåne och på Gotland m. m. I utredningsarbetet
om Vänern har under sistförflutna budgetår färdigställts
en rapport om föroreningar i Vänernområdet, vilken nyligen publicerats
av naturvårdsverket.

I anledning av vissa yrkanden i motionen 1971: 273 vill utskottet nämna
att frågan om lagstiftning för vattenvårdsförbunden och frågan om
eventuell samordning eller samverkan mellan förbunden och den statliga
miljövårdsorganisationen prövas av vattenlagsutredningen. Vad gäller
frågan om användning av flygburen teknik för registrering av vattenkvaliteten
pågår visst utvecklingsarbete vid naturvårdsverket i samarbete
med rikets allmänna kartverk.

I remissyttrande över de motioner i vattenförsörjningsfrågan som
väcktes vid 1970 års riksdag anförde naturvårdsverket att verket inte då
ansåg upprättandet av planer för vattenhushållningen erforderligt med
hänsyn till att resultaten av försöksverksamheten borde avvaktas och
att tillfredsställande vattenförhållanden borde kunna erhållas bl. a. genom
åtgärder i syfte att minska utsläppen av föroreningar. Inte heller
fann verket några ytterligare åtgärder från myndigheternas sida påkallade
i fråga om inventering av vattentillgångarna. Såväl naturvårdsverket
som Svenska kommunförbundet framhöll i sammanhanget de betydande
kostnader som en totalinventering av vattentillgångarna i landet skulle
medföra. Enligt naturvårdsverkets uppfattning behövdes vatteninventeringarna
främst på det lokala planet med utgångspunkt i aktuella vattenbehov.
Vad som härutöver erfordrades var till exempel åtgärder för
bibehållande av en god vattenbeskaffenhet i framför allt de stora mellansvenska
sjöarna. Såväl för Vänern som för Vättern och Mälaren
pågick därför ett omfattande utrednings- och undersökningsarbete.
Naturvårdsverket övervägde också att i någon form upprätta en förteckning
över vattenområden som behöver skyddas för vattenförsörjningsändamål.
Vad gällde frågan om återskapande av vattenmagasin
framhöll naturvårdsverket förra året att det givetvis låg i naturvårdens
intresse att reparera de skador som uppstått genom sjösänkningar. Initiativ
i denna riktning hade också tagits av naturvårdsverket i flera fall.
Verket framhöll emellertid att ett mera allmänt tillskapande av nya
vattenmagasin i de sänkta sjöarna av ekonomiska skäl torde vara svårt
att genomföra. Enligt verkets mening torde frågan om ökade möjligheter
att återställa torrlagda sjöar kunna behandlas i anslutning till pågående
revidering av vattenlagen.

Vid föregående års riksdagsbehandling av hithörande frågor instämde

JoU 1971:49

jordbruksutskottet i att det i åtskilliga fall kunde visa sig svårt att skapa
erforderliga resurser för att återställa eller ersätta tidigare vattenmagasin.
Desto viktigare var det då enligt utskottets mening att verksamma
åtgärder vidtogs i syfte att förhindra en fortskridande försämring av
vattenkvaliteten i kvarvarande sjöar och vattendrag resp. förbättra vattenkvaliteten
i desamma så långt detta är möjligt. Mot vad utskottet
sålunda anfört hade riksdagen inte något att erinra. Utskottet vill i anledning
av nu väckta motioner ånyo starkt understryka nödvändigheten
av att kraftfulla och effektiva insatser på förevarande område snarast
genomförs.

Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och organ bedriver det
fortsatta utrednings- och planeringsarbetet på vattenvårdens område
så skyndsamt som möjligt med hänsyn till berörda frågors betydelse.
Utskottet vill därvid understryka vikten av att de i motionerna anförda
synpunkterna beaktas i arbetet med den fysiska riksplaneringen. I sammanhanget
anser sig utskottet också böra framhålla angelägenheten av
att arbetet med planeringen och inventeringen av våra vattenresurser
bedrivs på ett sådant sätt att man i framtiden kan undvika att, såsom
nu alltför ofta sker, igångsättningen av viktiga investeringsprojekt allvarligt
fördröjs till följd av otillräcklig klarhet i berörda förhållanden,
med betydande kostnadsstegring som följd såväl för det allmänna som
för enskilda intressenter.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört i anledning av motionen 1971:210, såvitt
nu är i fråga, samt motionerna 1971:273, 1971:422 och
1971: 1057.

Stockholm den 14 oktober 1971

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s),
Hedin (m), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp),
Kronmark (m), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c), Takman
(vpk), Berndtsson i Bokenäs (fp), Bergqvist (s) och fru Theorin (s).

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971