Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om svenskt medlemskap i Internationella naturskyddsunionen (Betänkande 1971:JoU45 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 45 år 1971

JoU 1971:45

Nr 45

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om svenskt
medlemskap i Internationella naturskyddsunionen

I motionen 1971: 1053 av herr Wemer i Malmö m. fl. (m, s, c, fp)
har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att vårt land
måtte ansöka om medlemskap i Internationella naturskyddsunionen,
IUCN.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statens naturvårdsverk.
Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet. I förevarande motion anförs bl. a. att det i miljö vårdskretsar
väckt förvåning att Sverige inte är anslutet till Internationella naturskyddsunionen
(IUCN). Våra grannländer Danmark och Finland är
anslutna och likaså ett stort antal länder i världen i övrigt. Motionärerna
anser det särskilt med tanke på Sveriges värdskap för 1972 års FNkonferens
om miljövården angeläget att vi ansluter oss till unionen.

Frågan om Sveriges anslutning till naturskyddsunionen behandlades
av 1969 års riksdag i anledning av motioner med väsentligen samma
yrkande som i den nu föreliggande. Utrikesutskottet (UU 1969: 6) framhöll
i sitt utlåtande över motionerna bl. a. att Sverige redan var väl representerat
i organisationen, då två statliga och fyra enskilda organisationer
var medlemmar. Organisationens dominerande icke-statliga karaktär
och omröstningsreglerna ingav principiella betänkligheter mot medlemskap.
Röstningsreglerna var visserligen under omprövning, men utskottet
var inte berett att tillstyrka motionerna, som avslogs av riksdagen.

I en reservation till utlåtandet hemställdes att riksdagen skulle uttala
sig för anslutning.

I sitt yttrande över den nu föreliggande motionen har naturvårdsverket
bl. a. redovisat vissa nyligen företagna ändringar i stadgarna för
unionen, som bl. a. berör röstningsreglerna och röstningsproceduren.
Verket framför vidare som sin uppfattning att regeringarnas agerande i
första hand bör ske inom ramen för befintliga mellanstatliga organisationer,
t. ex. FN, UNESCO och FAO, medan naturvårdsunionen framför
allt har en uppgift att fylla i huvudsak som ett internationellt organ
för de ideella naturvårdsorganisationerna. Verket anser övervägande skäl
tala för att nuvarande form för svenska statens medlemskap i unionen
bibehålls men att det eventuellt kan övervägas att naturvårdsverket i

1 Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 45

JoU 1971: 45

stället för nuvarande medlemsavgift erlägger medlemsavgift som för
regering.

Utskottet ansluter sig till den av naturvårdsverket deklarerade uppfattningen
att nuvarande form för medlemskap bör bibehållas och finner
alltså inte skäl förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer således

att riksdagen lämnar motionen 1971: 1053 utan åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1971

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge* (s), Johanson i Västervik (s),
Hedin (m), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp), Augustsson
(s), fru Lindberg (s), herr Takman (vpk), fru Sundberg (m),
fru Theorin (s) och fru Anér (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp),
fru Sundberg (m) och fru Anér (fp), vilka ansett att utskottets utlåtande
fr. o. m. det stycke som börjar med orden »I sitt yttrande» samt utskottets
hemställan i stället bort ha följande lydelse:

»Internationella naturskyddsunionen (IUCN) har en central ställning
och utför ett världsomfattande arbete inom naturvården. Unionen har
konsultativ status hos FN, ECOSOC, FAO, UNESCO, Europarådet
m. fl. FAO och UNESCO samarbetar intimt med IUCN och är representerade
med permanenta observatörer i dess styrelse. IUCN har en
framträdande roll på det internationella fältet. 30 regeringar och ett
mycket stort antal nationella organisationer av vilka många är statliga
organ hör f. n. till IUCN:s medlemmar. Av de europeiska staterna är
Danmark, Finland, Schweiz, Storbritannien, Belgien, Västtyskland, Italien,
Luxemburg, Monaco och Nederländerna medlemmar.

Det har, som i motionen framhålles, ofta på internationellt håll väckt
förvåning att den svenska regeringen inte är representerad i IUCN. De
internationella naturvårdsorganisationerna med IUCN i spetsen har
under de senaste 15 åren spelat en betydelsefull roll inom opinionsbildningen
på naturvårdsområdet i olika länder, och det är främst genom
deras arbete som naturvården under 1960-talet erhållit en internationell
dimension på ekologisk grund. Ett särskilt berömt IUCN-initiativ är det
Internationella Biologiska Programmet (IBP), vilket skisserades 1961

JoU 1971: 45

som ett ekologiskt femårsprogram med huvudsyfte att mäta den biologiska
produktiviteten i olika biotoper inom skilda regioner av världen.
Detta förslag antogs 1964 av »International Union of Biological Sciences
and International Council of Scientific Unions» (den internationella sammanslutningen
av naturvetenskapliga forskarorganisationer). Det har
sedermera utvecklats ytterligare och vuxit till en imponerande, över hela
världen förgrenad organisation, vars arbetsprogram också upptar naturvård.

1964 års naturresursutredning framhöll i sitt betänkande särskilt betydelsen
av de internationella naturvårdsorganisationernas arbete, varvid
i första hand nämndes just IUCN jämte två andra. Sverige har
i motsats till många andra länder inte följt en av FN:s generalförsamling
1962 enhälligt antagen resolution, som rekommenderade regeringarna
att stödja IUCN och övriga internationella naturvårdsorganisationer.

Då nu, som framgår av utlåtandet från naturvårdsverket, röstningsreglema
så ändrats i IUCN att Sverige, om regeringen går in som medlem,
får 8 röster, medan det f. n. har 5, anser utskottet att Sverige bör
ansöka om medlemskap eller att eventuellt naturvårdsverket medges att
erlägga medlemsavgift som för regering.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1053 i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller att vårt land måtte ansöka om medlemskap
i Internationella naturskyddsunionen (IUNC).»

Bilaga

Yttrande över motionen 1971:1053
Statens naturvårdsverk (25.3.1971)

Naturvårdsverket finner övervägande skäl tala för att nuvarande form
för svenska statens medlemskap i IUCN bibehålls. Eventuellt kan övervägas
att naturvårdsverket — som också tidigare föreslagits från verket
— i stället för nuvarande medlemsavgift erlägger medlemsavgift som
för regering. Detta förutsätter dock motsvarande ökning av verkets anslag.

Naturvårdsverket anför därutöver.

Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har alltsedan tillblivelsen
framhållit sin karaktär av icke-statlig internationell organisation och fristående
forum för ekologisk och naturvetenskaplig expertis. Genom betydelsefullt
och kvalificerat arbete på naturskyddets område har IUCN
haft framgång i sin strävan att påverka staternas agerande i fråga om
såväl lagstiftningsåtgärder som inrättande av naturreservat, m. m. IUCN
bedriver också en omfattande informationsverksamhet.

JoU 1971: 45

Trots ställningen som icke-statlig organisation har IUCN:s stadga —
för att basen för organisationens verksamhet i såväl finansiellt som annat
hänseende skall breddas — medgett medlemskap även för regeringar,
statliga myndigheter och internationella organisationer. Organisationen
har sålunda kommit att få en tämligen ovanlig blandform, med olika
rösträtt för skilda slag av medlemmar. Svenska medlemmar i IUCN är
f. n. statens naturvårdsverk, domänverket, Vetenskapsakademien, Stiftelsen
Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Svenska jägareförbundet och
Svenska naturskyddsföreningen.

Vid IUCN:s senaste generalförsamling i New Delhi den 24 november
—1 december 1969 avstod naturvårdsverket, liksom övriga svenska
medlemmar, av kostnadsskäl från att delta i mötet. På dagordningen
stod bl. a. ett förslag till ändringar på vissa punkter av IUCN:s stadga.

Under hänvisning till vad utrikesutskottet anfört när frågan om svenska
regeringens medlemskap i IUCN senast var föremål för riksdagens
prövning (UU 1969: 6) får naturvårdsverket lämna följande redogörelse
för stadgeändringarna. Uppgifter om de nya stadgarna har inte kommit
verket tillhanda i annan form än i IUCN:s verksamhetsberättelse för
1969 (Annual Report 1969).

De stadgar som gällde före generalförsamlingens möte 1969 innebar
att varje regeringsrepresentant vid omröstning i församlingen ägde 2
röster, representanterna för statliga organ och/eller privata organisationer
från ett och samma land sammanlagt 1 röst och representant för internationell
organisation 1 röst. De svenska medlemmarna hade således
sammanlagt 1 röst.

Det stadgeändringsförslag som förelädes generalförsamlingen 1969
innebar följande röstningsregler:

Regeringsrepresentant: 3 röster

Representanter för statliga organ från samma land:
sammanlagt om jämväl regeringen är medlem 1 röst eller 0 röst

Representant för icke-statlig organisation: 1 röst

Representant för internationell organisation: 2 röster

I Annual Report 1969 uppges att detta ändringsförslag har godtagits.
Vid oförändrat svenskt deltagande har således Sverige 1 statlig och 5
icke-statliga röster. Om även den svenska regeringen ingår som medlem
ändras röstetalen till 3 statliga och 5 icke-statliga röster.

Enligt IUCN-sekretariatets kommentarer till stadgeändringsförslaget
sägs syftet med ändringen vara att vidmakthålla IUCN:s karaktär av
icke-statlig organisation. Genom tillströmningen av regeringsrepresentanter
under senare år beräknades nämligen den röstövervikt för icke-statliga
organisationer som rått intill år 1969 att inom kort förbytas i en
röstminoritet. Ändringarna utformades därför så att de icke-statliga medlemmarna
skulle tillförsäkras majoritet under överskådlig framtid.

För att i viss utsträckning upphäva de negativa verkningarna för de
statliga representanterna av de nya röstningsreglema, vilka kunde tänkas
avskräcka nya stater eller statliga myndigheter att ingå som medlemmar
eller i värsta fall förorsaka utträde av sådana medlemmar, föreslogs
generalförsamlingen att även ändra omröstningsproceduren. Enligt tidigare
refererad källa har också denna ändring godtagits.

Den nya omröstningsproceduren innebär att förnyad omröstning skall
verkställas om en första votering inte lett till enhälligt beslut. Statsre -

JoU 1971: 45

presentanter och icke-statsrepresentanter skall då rösta var för sig och
majoritet krävs i båda grupperna.

Enligt uppgift i Annual Report ändrade 1969 års generalförsamling
IUCN:s stadga också i fråga om beräkningen av medlemsavgifter till
organisationen. Genom ändringen skall FN-skalan i princip gälla vid
beräkningen av avgift för deltagande regering, medan övrigas avgifter
behålls oförändrade. Uppgiften att medlemsavgiften för den svenska
regeringen skulle komma att uppgå till 3 250 dollar torde vara korrekt.
Naturvårdsverket erlägger en årsavgift om 50 dollar.

I verksamhetsberättelsen anges vidare att 30 regeringar är medlemmar
i IUCN, varav 19 kan betecknas som utvecklingsländer. Naturvårdsverket
vill i detta sammanhang rikta uppmärksamheten på att det
förhållandet att en rad europeiska och andra länders regeringar är medlemmar
av IUCN till viss del torde kunna tillskrivas den omständigheten
att flertalet av dessa länder saknar självständiga ämbetsverk av
den typ som utmärker svensk statsförvaltning.

Enligt naturvårdsverkets uppfattning bör regeringarnas agerande i
första hand ske inom ramen för befintliga mellanstatliga organisationer,
t. ex. FN, UNESCO och FAO, medan IUCN framför allt har en uppgift
att fylla i huvudsak som ett internationellt organ för de ideella naturvårdsorganisationema.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971