Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående internationell miljövård m. m. (Betänkande 1971:JoU39 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 39 år 1971

JoU 1971:39

Nr 39

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående internationell
miljövård m. m.

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner

dels motionen 1971:29 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att riksdagspartierna bereds tillfälle
att medverka vid förberedelserna för och sända representanter till den
svenska delegationen vid 1972 års FN-konferens om miljövårdsfrågor
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majd ger till känna vad i
motionen framförts rörande Sveriges agerande vid konferensen,

dels motionen 1971:1010 av herr Hedlund m. fl. (c), vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om tillsättande av en
idégrupp bestående av forskare och politiker med uppgift att enligt
motionens syfte utarbeta ett förslag till riktlinjer för ett internationellt
miljövårdsprogram att föreläggas 1972 års FN-konferens om miljön,
dels motionen 1971:1044 av fru Sundberg m. fl. (m), vari, såvitt nu är
i fråga, hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla
om initiativ inför 1972 års miljövårdskonferens för att få till stånd
internationellt verkande förbud mot skräputsläpp från fartyg,

dels motionen 1971:1016 av herr Johansson i Norrköping m. fl. (s),
vari hemställts att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Majit
hemställa att frågan om samhällets, statens, landstingets och kommunens
medverkan i utbyggnad av stora fritidsområden blir föremål för en
lämplig och snabb utredning.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna 1971:29 och
1971:1010 från statens naturvårdsverk, Nationalkommittén för 1972 års
FN-konferens, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
samt över motionen 1971:1016 från statens naturvårdsverk, Svenska
kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. Se bilaga till detta
betänkande (bilaga 1).

Utskottet

1 förevarande motioner yrkas att riksdagspartierna måtte beredas
tillfälle att medverka vid förberedelserna för och sända representanter till
den svenska delegationen vid 1972 års FN-konferens om miljövårdsfrågor
(motionen 1971:29), att Kungl. Majit ges till känna vad i nämnda motion
anförts om Sveriges agerande vid konferensen, att en idégrupp tillsättes,
bestående av forskare och politiker med uppgift att till FN-konferensen
utarbeta ett förslag till riktlinjer för ett internationellt miljövårdsprogram

1 -Riksdagen 1971.16 sami. Nr 39

JoU 1971*39

(mot. 1971:1010), att initiativ tas inför FN-konferensen för att få till
stånd internationellt förbud mot skräputsläpp från fartyg (del av mot.
1971:1044) samt att frågan om samhällets, statens, landstingens och
kommunernas medverkan till utbyggnad av fritidsområden utreds (mot.
1971:1016).

I motionerna 1971:29 och 1971:1010 lämnas brett upplagda framställningar
om olika centrala miljövårdsproblem. I motionen 1971:29 upptas
sålunda i särskilda avsnitt havsföroreningarna, planeringen av ett globalt
nät av mätstationer för miljöfaktorer, miljövårdsfrågor av särskild betydelse
för u-länderna, bullerstörningarna från överljudsplan, metoder för
att finansiera miljövården, organisatoriska åtgärder inom det internationella
miljövårdsarbetet och inrättande av en internationell databank. I
motionen 1971:1010 berörs bl. a. de faror för miljön som följer med
atomsprängningar. Vidare behandlas föroreningarna av världshaven och
dessas skadeverkningar på växt- och djurlivet. Andra problem som tas
upp i denna motion är skogsskövlingarna, jorderosionen, förekomsten av
giftiga ämnen i naturen och i livsmedel m. m. samt luftföroreningarna.
Vad gäller arbetsuppgifterna för den föreslagna idégruppen anförs bl. a.
att den bör utarbeta förslag till organisation av den internationella
miljövården. Behov kan finnas av ett nytt FN-organ för ledning och
kontroll av miljövårdsarbetet. Ett miljövårdens säkerhetsråd utrustat med
vissa maktbefogenheter kan, menar motionärerna, bli nödvändigt för att
motverka ekonomiska och andra intressen som inte tar hänsyn till
miljövårdens krav.

I båda motionerna 1971:29 och 1971:1010 understryks starkt nödvändigheten
av ett effektivt globalt samarbete på miljövårdsområdet.

I motionen 1971:1044 framhålls bl. a. att en svensk-dansk lagstiftning
om öresundsproblemen måste ingå i ett vidare internationellt lagstiftningsarbete
i syfte att komma åt skräputsläppen på haven över huvud
taget. Den internationella miljövårdskonferensen i Stockholm torde,
anför motionärerna, erbjuda goda möjligheter för samförstånd beträffande
dessa frågor.

I motionen 1971:1016 upptas som huvudfråga ett par projekt till
utbyggnad av mycket stora fritidsområden. Motionärerna finner angeläget
att en sådan anläggning färdigställs så att den kan visas upp för
deltagarna i 1972 års FN-kongress.

Samtliga motioner anknyter således på ett eller annat sätt till den
förenämnda konferensen i Sverige nästa år.

En särskilt tillkallad kommitté, Nationalkommittén för 1972 års
FN-konferens om den mänskliga miljön, har till uppgift att för svenskt
vidkommande organisera förberedelserna samt genomföra konferensen.
Kommittén har ett mycket stort antal ledamöter och avsikten med dess
sammansättning har enligt uppgift varit att, förutom forskningen, olika
medborgargrupper i vårt land skall vara representerade. Något partipolitiskt
inslag i kommittén var däremot från början inte påtänkt. Sedan
motionerna väckts har emellertid Kungl. Maj:t kallat en riksdagsledamot
från varje parti att vara ledamot av nationalkommittén. Yrkandet i denna

JoU 197139

fråga i motion 1971:29 torde få anses tillgodosett härmed. Med hänsyn
till den stora roll inom miljövården som tillagts landsting och kommuner
kan det måhända ifrågasättas om de är tillräckligt starkt företrädda i
nationalkommittén. Det synes vidare önskvärt att fisket, som är i hög
grad beroende av vattenföroreningarna, blir representerat. Det får förutsättas
att vederbörande organisationer bevakar dessa angelägenheter. Vad
gäller den svenska delegationen vid konferensen har utskottet erfarit att
den kommer att utses våren 1972 och sannolikt bestå av sex personer.
Under delegationen kommer emellertid ett antal kommittéer att vara
verksamma. Härigenom bör ett visst utrymme kunna beredas för partipolitiska
representanter.

I anledning av yrkandet i motion 1971:1010 om tillsättande av en
idégrupp för att utarbeta riktlinjer för ett miljövårdsprogram får utskottet
framhålla att inom nationalkommittén tillsatts tre subkommittéer,
varav en för forskning och andra sakfrågor. Den har till uppgift bl. a. att
utarbeta förslag till konkreta svenska åtgärder inför konferensen och har
nyligen avgivit ett förslag till Sveriges nationalrapport till konferensen
som numera antagits av regeringen. Rapporten innefattar bl. a. ett avsnitt
angående synpunkter rörande rådande förhållanden eller önskvärda åtgärder
på internationell nivå. Avsnittet är som bilaga (bil. 2) fogat till detta
betänkande.

1 nationalrapporten understrykes bl. a. vikten av att konferensen lägger
fram en handlingsplan för det internationella samarbetet. Vidare lämnas
en prioriteringsöversikt, avsedd att kunna bilda grundval för en sådan
plan. Det föreslås att konferensen antar en deklaration rörande den
mänskliga miljön och att i deklarationen fastläggs huvudprinciper och
riktlinjer för arbetet i framtiden. Vissa punkter framläggs som anses
kunna vara vägledande för utformningen av deklarationen. Punkterna
berör ämnesområden som torde komma att återfinnas på konferensens
dagordning, nämligen mänskliga bebyggelseformer, det rationella utnyttjandet
av naturresurserna samt föroreningar och andra störningar. Beträffande
det närmare innehållet i de olika punkterna må här hänvisas till
bilagan.

Med hänsyn till att miljövården spänner över så många och stora och

från varandra i många fall vitt skilda områden torde det ställa sig

synnerligen svårt att framlägga ett program som täcker alla frågor. Det
kan måhända beträffande den här föreliggande rapporten sägas, att det
hade varit önskvärt att kärnkraftens betydelse för miljön getts något
större utrymme och att exempelvis atomsprängningar eller andra åtgärder
som kan medföra risk för jordbävningar beaktats. Utskottet finner dock
det framlagda materialet inte minst vad gäller föroreningar och andra
störningar ge vid handen att yrkandena i motionen 1971:29 i vad de inte
tidigare berörts samt yrkandena i motionen 1971:1010 och i motionen
1971:1044 i här ifrågavarande del kan anses vara i allt väsentligt

tillgodosedda. Utskottet finner därför inte anledning föreslå någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionerna.

1 motiveringen till motionen 1971:1010 har som tidigare nämnts

1 * -Riksdagen 1971.16 sami. Nr 39

JoU 1971:39

framförts tanken på ett internationellt organ för ledning och kontroll av
miljövårdsarbetet. Utskottet anser för egen del att motionärerna här tagit
upp en betydelsefull fråga. I nationalrapporten berörs emellertid bl. a.
behovet av en ändamålsenlig organisation och ett juridiskt system på
global, regional och nationell nivå. Utskottet har vidare inhämtat att
frågan om de institutionella formerna för det internationella samarbetet
på miljövårdsområdet uppförts på den provisoriska dagordningen för
FN-konferensen. Detta innebär att frågan kommer under prövning i det
fortsatta förberedelsearbetet för konferensen. Det synes inte lämpligt att
riksdagen för sin del nu tar mer eller mindre bestämd ställning för en
sådan institutionell form. Förslaget bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Vad slutligen gäller motionen 1971:1016 får utskottet framhålla att
förslaget om anläggande av ett fritidsområde före 1972 års konferens av
tidsskäl — konferensen tar sin början den 5 juni 1972 — inte torde vara
möjligt att genomföra. Som naturvårdsverket anfört i sitt yttrande över
motionen kan det i stället möjligen övervägas att för konferensdeltagarna
visa upp någon av de redan befintliga kommunala anläggningarna.
Beträffande själva motionsyrkandet vill utskottet erinra om att en
särskild statlig kommitté sysslar med planering av turistanläggningar och
fritidsområden.

Utskottet finner inte skäl förorda någon åtgärd med anledning av
motionen.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionen 1971:29 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1971:1010 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1971:1044, i här förevarande del, utan

åtgärd,

4. lämnar motionen 1971:1016 utan åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1971

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s),
Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad
(s), Wirtén (fp), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c),
Takman (vpk), fru Thorsson (s), fru Sundberg (m), fru Theorin (s) och
fru Anér (fp).

Reservation

av herrar Hansson i Skegrie, Jonasson och Larsson i Borrby (samtliga

c), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets utlåtande som börjar på sid. 3 med
orden ”1 motiveringen” och slutar på sid. 4 med orden ”riksdagens

JoU 1971:39

åtgärd” i stället bort ha följande lydelse:

”1 motiveringen till motionen 1971:1010 har framförts tanken på ett
internationellt organ för ledning och kontroll av miljövårdsarbetet.
Utskottet anser att motionärerna här tagit upp en betydelsefull fråga.
Insikten om att miljövårdsarbetet måste bedrivas i internationellt samarbete
växer sig allt starkare och det kan förväntas att antalet konventioner
beträffande miljövårdsfrågor kommer att öka väsentligt. I dagens läge är
emellertid risken stor att de vällovliga avsikterna bakom dylika konventioner
inte kan förverkligas, bl. a. genom att överenskommelserna inte
respekteras när de konfronteras med vissa kommersiella och andra
intressen. Det är med hänsyn härtill enligt utskottets mening en allvarlig
brist att något sådant organ som motionärerna skisserat, ett slags
miljövårdens säkerhetsråd, utrustat med vissa maktbefogenheter, inte
finns. Utskottet anser att åtgärder utan tidsutdräkt bör vidtas för att råda
bot på denna brist. Det nya organet synes böra få formen av ett FN-organ
och motionärernas förslag bör enligt utskottets mening föranleda en
riksdagens framställning i ämnet till Kungl. Maj:t.”

dels att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

”att riksdagen i anledning av motionen 1971:1010 anhåller att
Kungl. Maj:t vidtar åtgärder i syfte att inom FN måtte tillskapas ett organ
för ledning och kontroll av det internationella miljövårdsarbetet.

JoU 197139

Bilaga 1

Yttranden över motionerna 1971:29 och 1971:1010

Statens naturvårdsverk (24.3.1971)

Naturvårdsverket anför.

De båda motionerna tar upp ett antal miljövårdsproblem av stor
betydelse såväl nationellt som internationellt. Dessas vikt framhölls också
i samband med det svenska initiativet till en miljövårdskonferens i FN:s
regi. Såvitt man kan bedöma kommer arbetet med dem, liksom med
åtskilliga andra miljövårdsfrågor, att få en allt större omfattning. Detta
kommer att accentuera samordningsproblemen.

Sedan beslut om konferensen fattats har planeringen av konferensen
bedrivits inom FN, bl. a. med utgångspunkt från de enkätsvar som
Sverige i likhet med flertalet övriga deltagarländer lämnat.

När det gäller Sveriges förberedelse för och deltagandet i konferensen
inom ramen för det program FN kommer att fastställa, vill statens
naturvårdsverk erinra om att ansvaret härför åvilar en av Kungl. Maj:t
tillsatt nationalkommitté och i sista hand Kungl. Maj:t.

Nationalkommittén för 1972 års FN-konferens (31.3.1971)

Nationalkommittén anför.

Med anledning av det svenska initiativet till Förenta Nationernas
miljövårdskonferens samt Sveriges värdskap för denna konferens, som
skall äga rum i Stockholm under tiden 5 till 16 juni 1972, tillsattes den
19 december 1969 en nationalkommitté vars uppgift är att ”organisera
förberedelserna samt genomföra konferensen för svenskt vidkommande”.

I vad avser motion 1971:29 med hemställan om tillsättande av en
idégrupp kan anföras att chefen för jordbruksdepartementet inom nationalkommitténs
ram tillsatt tre underkommittéer varav en för ”forskning
och andra sakfrågor”, bl. a. med uppgift att utarbeta förslag till konkreta
svenska åtgärder inför konferensen. I denna kommitté ingår ett trettiotal
forskare och experter.

Beträffande motion 1971:1010 med yrkande att riksdagen hos Kungl.
Maj:t hemställer att riksdagspartierna bereds tillfälle att medverka vid
förberedelserna för och sända representanter till den svenska delegationen
vid 1972 års konferens kan påpekas att nationalkommittén icke
tillsatts på partipolitiska grunder. Strävan har varit att alla medborgargrupper
skall beredas tillfälle att medverka i förberedelsearbetet genom
representanter för organisationer och myndigheter m. m.

Sammansättningen av den svenska delegationen till 1972 års konferens
beslutas av regeringen.

Svenska kommunförbundet (26.3.1971)

Förbundets styrelse påpekar att syftet med motionerna i stort sett
synes vara detsamma, nämligen att speciella möjligheter skall beredas de
politiska partierna att medverka vid förberedelserna till 1972 års FNkonferens
om den mänskliga miljön och att deltaga i konferensen.
Styrelsen anser sig inte ha anledning att motsätta sig åtgärder, avsedda att

JoU 197139

tillmötesgå motionärernas önskemål. Konferensens ändamål är ju i första
hand att stimulera och vägleda världens ansvariga politiker i deras strävan
att åstadkomma en bättre miljö. Styrelsen framhåller härutöver, att
ifrågavarande åtgärder med nödvändighet måste anpassas till de huvudlinjer
för konferensen som redan uppdragits av vederbörande FN-organ.

Svenska landstingsförbundet (18.3.1971)

Landstingsförbundet framhåller att de i motionerna behandlade sakfrågorna
med fördel torde kunna tas upp och behandlas av en så utvidgad
nationalkommitté. Förbundsstyrelsen kan inte bedöma om kommittén
för forskning och andra sakfrågor behöver breddas med ytterligare
representanter för viss forskning.

Beträffande motionen 1971:29 anför förbundsstyrelsen.

I motionen framhålls regeringens ansvar för att resolutionsförslag till
1972 års FN-konferens om miljövårdsfrågor förbereds tillräckligt grundligt
under så bred medverkan som möjligt inom respektive länder.
Förslagen bör därför förankras i alla de kretsar av befolkningen som har
ett aktivt miljövårdsintresse, såsom partier och andra organisationer.
Motionen utmynnar i yrkandet att riksdagspartierna skall beredas tillfälle
att medverka vid förberedelserna för och att sända representanter till den
svenska delegationen vid 1972 års konferens.

Den svenska nationalkommittén för FN-konferensen synes vara tämligen
allsidigt sammansatt av politiker, forskare, representanter för industri
och handel, organisationer, statliga ämbetsverk som berörs av miljöfrågor
och utrikesförvaltningen; samtliga representerande främst centrala riksintressen.
En ytterligare breddning av kommittén med fler politiker
skulle givetvis vara till stor ömsesidig nytta. Man får därvid inte glömma
bort de alltmer ökande kommunala insatserna för miljövård. Med hänsyn
härtill bör även landstingen beredas möjlighet sända representanter till
nationalkommittén, varigenom regionala aspekter på miljövårdsfrågorna
kan komma att vinna beaktande.

Nationalkommittén arbetar med tre underkommittéer: kommittén för
forskning och andra sakfrågor, kommittén för organisationsfrågor och
kommittén för press- och informationsfrågor. I kommittén för forskning
och andra sakfrågor finns ett antal experter. Såväl landsting som
primärkommuner har där var sin företrädare, vilket enligt förbundsstyrelsens
åsikt får anses vara tillfredsställande ur de aspekter som motionen
tar upp.

Med anledning av motionen 1971:1010 anför förbundsstyrelsen följande.

I motionen hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla om tillsättande av en idégrupp bestående av forskare och politiker
med uppgift att enligt motionens syfte utarbeta förslag till riktlinjer för
ett internationellt miljövårdsprogram, att föreläggas 1972 års FN-konferens
om miljön.

Med en breddning av sammansättningen med bl. a. regionala politiker
skulle enligt förbundets styrelse nationalkommittén kunna på ett allsidigare
sätt fylla samma funktion som den av motionerna förslagna
idégruppen.

Vad gäller motionens sakinnehåll förtjänar särskilt punkt 3 att framhävas,
innebärande att ett miljövårdens säkerhetsråd bildas.

JoU 197139

Yttranden över motionen 1971:1016

Statens naturvårdsverk (15.4.1971)

Naturvårdsverket anför.

Statens naturvårdsverk vill inledningsvis hänvisa till direktiven (13.6.
1969 samt 6.2, 3.4 och 27.5.1970) till de sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m. Enligt dessa har de sakkunniga
i uppdrag att behandla bl. a. frågor av delvis den art som tas upp i
motionen.

Förslaget om demonstrationsanläggningar ligger enligt verkets uppfattning
något vid sidan av de frågeställningar som synes komma att bli de
mest centrala vid FN-konferensen 1972. Om så skulle önskas torde det
emellertid vara möjligt att demonstrera någon av de kommunala anläggningar
som finns och som även enligt motionärernas uppfattning är ur
fritids- och ekonomiska synpunkter riktigt uppbyggda. Det synes därför
inte ur denna synpunkt finnas anledning att forcera planering och
utbyggnad av ytterligare anläggningar. Det är vidare osannolikt att någon
anläggning skulle hinna färdigställas ens med tämligen omgående start.

Svenska kommunförbundet (23.4.1971)

Förbundets styrelse avstyrker bifall till motionen, som styrelsen anser
lämpligen bör överlämnas till turistsakkunniga med hänsyn till det arbete
som de sakkunniga bedriver. Styrelsen framhåller därvid att den i
motionen behandlade frågan om utbyggnad av stora fritidsområden
genom det allmännas medverkan delvis ligger inom ramen för de uppdrag
som lämnats de sakkunniga för planering av turistanläggningar och
friluftsområden m. m. Dessa skall enligt sina direktiv utarbeta och
framlägga förslag till lokalisering och utformning av anläggningar och
områden för turism och friluftsliv. Enligt vad styrelsen under hand erfarit
har de sakkunniga genomfört en marknadsundersökning för att klarlägga
inriktning och omfattning av efterfrågan inom det rörliga friluftslivet. I
de sakkunnigas arbete ingår också att detaljplanera ett konkret projekt i
Jämtland.

Svenska landstingsförbundet (15.4.1971)

Landstingsförbundets styrelse anför.

Exploatering av fritidsområdena i vårt land torde f. n. på många håll
ske mindre planmässigt. Förbundsstyrelsen finner för sin del att frågan
om skyddande av områden för fritidsändamål är en viktig samhällsangelägenhet.
Vissa landsting har också på olika sätt engagerat sig i utbyggnad
av fritidsområden.

Styrelsen anser att det skulle vara till fördel för Sverige om ett eller
flera väl planerade projekt kunde visas för deltagarna i FN:s naturvårdskongress
1972. Det ligger emellertid helt utanför styrelsens bedömning
om det från ekonomiska och andra synpunkter är möjligt att genomföra
den föreslagna utredningen så, att resultatet kan föreläggas naturvårdskongressen.

JoU 1971:39

Bilaga 2

Utdrag ur Sveriges nationalrapport till FN rörande den mänskliga miljön
Synpunkter rörande rådande förhållanden eller önskvärda åtgärder på
internationell nivå

a) Allmänt

Svenska regeringen hoppas att 1972 års konferens om den mänskliga
miljön skall bilda plattform för fortsatta internationella ansträngningar
att återställa och om möjligt förbättra den förstörda miljön. Det är av
vikt att konferensen lägger fram en handlingsplan för det internationella
samarbetet, enligt vilken FN, organisationen inom FN-kretsen och alla
andra organ, som intresserar sig för miljöfrågorna, kan lägga upp sina
arbetsprogram för framtiden. Svenska regeringen anser att följande med
nödvändighet ofullständiga summering av frågor för konferensens dagordning
berör de ämnesområden, vilka förtjänar att tagas upp till behandling
i ett internationellt, världsomspännande sammanhang. Prioriteringsöversikter
av detta slag ger grundvalen för den handlingsplan som erfordras.

För flertalet frågor blir det möjligt att gå till handling i form av
konventioner eller rekommendationer, om ej en nära, internationell
samverkan skapas på alla plan: bilateralt, regionalt mellan flera länder och
globalt inom FN:s ram eller kretsen av FN-organ. Därtill väl ägnat,
nationellt förberedelsearbete måste utgöra grunden för fruktbärande
internationellt samarbete. Strävan till bästa möjliga samverkan mellan de
internationella organisationer, som deltar i miljövårdsarbetet, är därtill av
stor betydelse. Att miljövårdsansträngningarna bygger på medverkan av
olika vetenskapsgrenar och administrativa enheter bör ges sin motsvarighet
i nya former för samarbetet. Enligt den svenska regeringens uppfattning
bör hänsynstagandet till miljöfrågorna ingå i de internationella
biståndsprogrammen för att biverkningar i form av sociala, medicinska
och ekologiska skador skall bli minsta möjliga.

Upprepade gånger har olika regeringar betonat den handlingsinriktade
karaktären hos 1972 års konferens. Förhoppningsvis skall beslut i de
mest väsentliga frågorna kunna fattas vid konferensen eller som en direkt
följd av dess arbete.

Frånsett synpunkter på förslaget om en deklaration rörande miljön
kommer i det följande de svenska synpunkterna angående önskvärda
åtgärder på internationell nivå för att komma till rätta med miljöförstöringen
att framläggas under rubrikerna för konferensens huvudämnesområden:
människans bebyggelseformer, det rationella utnyttjandet av
naturresurserna samt föroreningar och störningar. Förslagen har utformats
så att de kan vara utgångspunkter för konventioner eller rekommendationer.

JoU 197139

b) Deklaration rörande den mänskliga miljön

Att 1972 års konferens antar en deklaration rörande den mänskliga
miljön framstår såsom önskvärt, liksom att deklarationen lägger fast
huvudprinciper och riktlinjer för arbetet i framtiden. För deklarationens
utformning kan följande punkter vara vägledande.

— Utgående ifrån människans behov av att andas ren luft, dricka friskt
vatten, äta en föda utan föroreningar och att leva och verka i en
hälsosam, allsidig och fullvärdig omgivning.

— Förklarar de närvarande regeringarna såsom sin allvarliga avsikt att
tillsammans och var för sig handla så att biosfären tillförsäkras sitt
normala fortbestånd.

— Vårt ansvar sträcker sig till kommande släktled. Därför måste hänsyn
tagas till hela vidden av störningarna i ekosystemen och värderingen
omfatta även framtiden.

— Deklarationens avsnitt beträffande konkret handling bör innehålla
sådana allmänna ståndpunkter, på vilka miljövården måste baseras,
innefattande ansvaret för att en ändamålsenlig organisation och ett
juridiskt system skapas på global, regional och nationell nivå. För detta
arbete erfordras internationella och nationella definitioner av ett nytt
slag, liksom beträffande statistiken, så att livsmönstrets kvalitativa
sidor också tages med i beräkningen.

c) Mänskliga bebyggelseformer

— Ökade ekonomiska och tekniska ansträngningar krävs för sanering av
slum och förnyelse av städer. Klok hushållning är att därvid ta till vara
de värden, som den existerande miljön erbjuder.

— Ökade ekonomiska och tekniska ansträngningar krävs för att tillgodose
behovet av vatten och tillfredsställande omhändertagande av avloppsvatten
och fast avfall.

— Ökade ekonomiska och tekniska ansträngningar krävs för utvecklandet
av effektiva kommunikationssystem, baserade på kollektiv transport,
inom och mellan tätorterna.

— Främjande av sådana regionalpolitiska åtgärder som att genom investeringar
i infrastruktur och service erbjuda lockande alternativ till
storstäderna.

— Upprättande av integrerad, nationell planläggning för nyttjandet av
land och vatten. Planprocessen skall befordra den allmänna opinionens
deltagande och debatt, grundat på korrekt information från de
planerande myndigheterna.

— Konferensen bör överväga möjligheten av att upprätta en internationell,
sammanhållen plan för spridning av kunskaper och expertis
nödvändig för att tillgodose ovannämnda behov.

d) Det rationella utnyttjandet av naturresurserna

— Regionala konsekvenser för optimalt utnyttjande av havens biologiska
resurser med full hänsyn tagen till att den biologiska produktionsför -

JoU 197139

mågan upprätthålles för framtiden.

- Ökad forskning rörande de hydrologiska sambanden. Vid införandet av
ny teknik och i utvecklingsarbetet måste de hydrologiska förhållandena
fullt ut beaktas.

— Internationella överenskommelser rörande reglering i stor skala av
vattendrag och om sådan avsiktlig, artificiell utfällning av nederbörd,
som kan påverka andra länder eller de hydrologiska sambanden i stort.

- Ökad forskning rörande de ekologiska sambanden inom jordens stora
klimatområden. Vid införandet av ny teknik och i utvecklingsarbetet
måste de ekologiska förhållandena fullt ut beaktas.

- På varje nation ankommer att ge skydd åt betydelsefulla ekosystem, så
att de arter som finns inom landet kan bevaras, särskilt sådana av
potentiellt värde för växtförädling och djuravel, och så att de arter kan
räddas som hotas av utrotning. En gång förlorade kan genetiska
resurser aldrig erhållas åter. Bevarandet av dem är en angelägenhet för
alla länder.

— Forskning om och teknisk utveckling av återcirkulationens princip.
Icke förnyelsebara naturresurser skall användas så, att de kan utnyttjas
på nytt i tekniska processer, medan förnyelsebara naturresurser efter
användning antingen skall bli nya råvaror eller kunna återgå i naturens
kretslopp utan att detta skadas.

— Sparsamhet med energiresurserna med samtidigt krav på förstärkt
forskning för bättre utnyttjande av kol och olja ev. såsom bränsle men
också för att utveckla mer energisnåla processer. Forskningen bör
gynnas för att inriktas på utnyttjandet av framtida energikällor, t. ex.
genomförandet av fusionsprocessen.

ej Föroreningar och andra störningar

- FN bör upprätta en informationscentral med omedelbar uppgift att
samordna pågående mätningar av föroreningen av luft, vatten, marken
och de levande organismerna samt med målet att bedöma dessa
resultat med avseende på den världsvida föroreningssituationens skadliga
följder. Informationscentralen bör pröva möjligheten av att samordna
de lokala mätningarna och observationerna till ett mätstationsnät
med rollen att vara ett varningssystem för förändringar av betydelse
i den globala föroreningssituationen.

— Konvention: De enskilda länderna understödjer denna informationscentral
för spridning av kunskap samt deltager - för att på kortaste tid
förverkliga det globala målet - genom egna nationella insatser till det
världsomfattande stationsnät, som kan komma till stånd.

— ökad forskning rörande metoder för att utvärdera samverkan och
sambanden mellan faktorer, som vållar genetiska förändringar, cancer
och fosterskador. Bedömning på globalt plan av epidemiologiska
uppgifter skulle göra det möjligt att snabbt taga ställning till små
förändringar i sjukdomspanoramat.

- Konvention: Alla utsläpp av olja till havs förbjudes.

JoU 1971*39

— Konvention: Utsläpp och dumpning av radioaktiva, giftiga eller andra
farliga substanser till havs förbjudes.

— Konvention: Ett effektivt, internationellt regelsystem upprättas för
hela problemet rörande transport, lagring och slutligt omhändertagande
av giftämnen.

— Spridning och användning av bekämpningsmedel, som står emot
nedbrytning, av tungmetaller och andra miljöfarliga medel begränsas
och tillverkningen kontrolleras.

— Utsläppen av luftföroreningar, bl. a. svaveldioxid, begränsas. Särskild
uppmärksamhet ägnas förorenandet av stratosfären genom överljudsflyg.

— Länder på jämförlig utvecklingsnivå lägger upp gemensamma system av
bestämmelser och gränsvärden för föroreningsutsläpp.

— Internationella bestämmelser dras upp för tillåtligt buller från maskiner,
arbetsredskap och transportfordon, även överljudsflyg

— Utsläpp av ev. avgaser från motorfordon bör avsevärt nedbringas och
användningen av blyhaltig bensin förbjudas.

— Ökning och internationell samordning av miljövårdsforskningen, liksom
stöd åt utvecklandet av alternativa metoder, även planläggningsarbete,
som är mera miljövänligt.

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.262 S