Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m., jämte motioner (Betänkande 1971:JoU33 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande nr 33 år 1971

JoU 197133

Nr 33

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m., jämte motioner.

Propositioner

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 11, punkten C 4)
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till
Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret 1971/72 beräkna
ett förslagsanslag av 75 300 000 kr. har Kungl. Maj:t i propositionen nr
74 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 19 mars 1971 föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som förordats i propositionen i fråga om pristillägg
på mjölk, kött och fläsk till jordbruket i norra Sverige,

2. godkänna i propositionen förordade former för stöd till rationalisering
av jordbruket i norra Sverige,

3. godkänna vad som förordats i propositionen angående ersättningen
till jordbruket för förluster till följd av prisstoppet för tiden fram till
utgången av år 1970,

4. till Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m. för budgetåret
1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
78 500 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om ökat statlig stöd till jordbruket i
norra Sverige på grundval av vad som har föreslagits av utredningen om
stöd till jordbruket i norra Sverige.

Det särskilda mjölkpristillägg som nu utgår till jordbrukare i norra
Sverige föreslås öka med ca 1,5—6 öre per kg mjölk så att det uppgår till
3—16 öre per kg. Vidare föreslås att pristillägg införs på kött av
nötkreatur, får och svin. Tillägget föreslås utgå med mellan 15 öre och 1
kr. per kg kött och liksom tillägget på mjölk differentieras mellan olika
områden.

Kostnaderna för prisstödet beräknas för budgetåret 1971/72 uppgå till
ca 66 milj. kr., vilket innebär en ökning av stödet med ca 29 milj. kr.

Vidare föreslås vissa förbättringar av stödet till rationalisering av
jordbruket i norra Sverige. Stöd kommer i vissa fall att kunna lämnas
även till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter.

I enlighet med förslag av statens jordbruksnämnd föreslås att ersättning
ges till jordbruket med 27 milj. kr. för förluster till följd av
prisstoppet under tiden t. o. m. den 31 december 1970.

Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 33

JoU 197133

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid riksdagens början väckta motionen 1971:982 av herrar
Berndtsson i Bokenäs och Antby (båda fp) vari hemställts att vid
lantbruksnämndernas prövning för beviljande av avgångsvederlag förmögenhetsgränsen
höjs till 75 000 kr.,

dels de i anledning av propositionen 1971:74 väckta motionerna

1. 1971:1313 av herrar Olsson i Sundsvall och Fälldin (båda c) vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition
1971:74 beträffande områdesindelning och stödnivåer för mjölk, kött
och fläsk beslutar i enlighet med de ändringar som för Västernorrlands
län föreslagits i motionen,

2. 1971:1314 av herr Sellgren m. fl. (fp) vari hemställts att riksdagen
uttalar att rationaliseringsstöd må utgå även till företag med specialiserad
växtodling i enlighet med utredningens förslag,

3. 1971:1315 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställts att
riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Järvsö i
Ljusdals kommun och Iggesund i Hudiksvalls kommun måtte hänföras till
område II och att Ockelbo kommun hänföres till område III,

4. 1971:1375 av herr Boo m. fl. (c, fp, m, s) vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 74 angående
stöd till jordbruket i norra Sverige m. m. beslutar att fastställa områdesindelning
och pristillägg för Kopparbergs län enligt vad som föreslagits i
motionen,

5. 1971:1376 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c, m, s) vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen beträffande
det särskilda mjölkpristillägget till jordbruket i norra Sverige

a. beslutar att tillägget skall utgå med 11 öre i stödområde II, 8 öre i
stödområde III och 4 öre i stödområde IV, allt per kg 4 % mjölk, samt

b. uttalar att Järvsö och Iggesunds kommuner bör hänföras till
stödområde II samt Ockelbo kommunblock till stödområde III,

6. 197 1:1377 av herr Hedlund m. fl. (c) vari hemställts

att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 74 måtte

I. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

a) om ett system för prisstöd till smågrisproduktion i norra Sverige;
samt

b) om inflationsskydd för det särskilda prisstödet till jordbruket i
norra Sverige; samt

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att tillämpningsföreskrifterna
beträffande s. k. begränsat investeringsstöd till företag med begränsade
utvecklingsmöjligheter får en sådan utformning

a) att lantbruksnämnden skall överväga rationaliseringsfallen tillsammans
med länsarbetsnämnden men dock ensam svara för den slutliga och
avgörande bedömningen i enlighet med vad ovan anförts;

b) att jordförvärvslån och driftslån skall kunna medges även i samband
med nyetablering; samt

JoU 197133

c) att begränsat investeringsstöd skall kunna utgå även till deltidsjordbruk
enligt i motionen angivna förutsättningar; samt

III. uttala att lantbruksnämnderna i norra Sverige bör ha vidsträckt
handlingsfrihet vid handläggningen av frågor om rationaliseringsstöd i
enlighet med vad som anförts i motionen; samt

IV. i skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsam utredning om samordning
av jordbrukspolitiken för norra Sverige med andra i sammanhanget
betydelsefulla verksamheter i syfte att skapa ett samlat program för
jordbrukets såväl försörjnings- och beredskapspolitiska som regional- och
miljöpolitiska uppgifter; samt

V. medge inrättande av en fast tjänst för statskonsulent i norrländsk
växtodling vid lantbruksförsöksanstalten Röbäcksdalen,

7. 1971:1378 av herr Jonasson m. fl. (c, fp, m, s) vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majits proposition 1971:74 beslutar
att Munkfors, Filipstads och Storfors kommuner liksom Sunne och
Arvika kommuner i sin helhet samt Svanskogs församling i Säffle
kommun skall tillföras område III i vad gäller det extra mjölkpristillägget,

8. 1971:1379 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen vid
behandlingen av propositionen 1971:74 beträffande prisstödet för kött
och fläsk

a. uttalar att norra Hälsingland hänförs till område II och södra
Hälsingland och Gästrikland hänförs till område III samt

b. beslutar att pristillägg på fläsk skall utgå i område III med 10 öre
per kg.,

9. 1971:1380 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av proposition 1971:74 angående stöd till
jordbruket i norra Sverige m. m.

a. beslutar att de föreslagna pristilläggen på mjölk, kött och fläsk skall
vara indexreglerade i enlighet med vad som gäller i fråga om jordbrukets
prisavtal,

b. beslutar att mjölkpristillägget skall utgå med 20 öre/kg mjölk inom
det område där fraktbidrag för fodersändningar f. n. utgår,

c. i skrivelse till Kungl. Majit ger till känna vad i motionen anförts
rörande formerna för stöd till rationalisering av jordbruk i norra Sverige,

10. 1971:1381 av herrar Ångström och Sellgren (båda fp) vari hemställts
att riksdagen beslutar

a. att nuvarande fraktbidrag till fodersändningar till jordbruket i norra
Sverige bibehålls oförändrat,

b. att investeringsstödet även skall kunna utgå till deltidsarbetande
jordbrukare,

c. att nedre gränsen för investeringsstödet slopas,

d. att 200 000 kr. anvisas för försöksverksamhet med ökade statsbidrag
till kurskostnader för enskilda jordbrukare.

Utskottet

Inom jordbrukspolitiken har sedan lång tid tillämpats särskilda regler

JoU 1971:33

beträffande regionalt stöd åt jordbruket i norra Sverige. I samband med
att nu gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken år 1967 fastställdes av
riksdagen, uttalades också att en betydande jordbruksproduktion även i
fortsättningen av flera skäl borde upprätthållas i dessa delar av landet och
att jordbruket där med hänsyn härtill även i framtiden borde få särskilt
stöd.

Nuvarande stöd till jordbruket i norra Sverige utgörs till huvudsaklig
del av det år 1941 införda s. k. extra mjölkpristillägget. De grunder, efter
vilka nämnda tillägg utgår, ändrades senast år 1962. Produktionen av kött
och fläsk i Norrland med undantag av Gästrikland stöds indirekt genom
att slaktdjursavgifterna för nötkreatur och svin är lägre där än i landet i
övrigt. Sedan år 1960 utgår vidare särskilt statligt stöd till jordbruket i
norra Sverige som ett komplement till det rationaliseringsstöd som kan
erhållas i hela landet. Det ekonomiska stödet i samband med särskild
rationalisering ges i första hand såsom kreditgaranti och bidrag enligt för
landet i sin helhet gällande bestämmelser. Stödet kan dock i norra Sverige
förstärkas genom högre bidrag till inre rationaliseringsåtgärd och till
åtgärd för driftsrationalisering. Av övriga stödåtgärder för det norrländskajordbruket
må här nämnas det fraktbidrag som sedan 1930-talet utgår
till fodersändningar till vissa mera avlägset liggande delar av Norrland, där
transportkostnaderna vid inköp av fodermedel är särskilt höga.

Med hänsyn till den relativt långa tid som förflutit sedan principerna
för det nuvarande stödet till jordbruket i norra Sverige fastställdes
tillkallades år 1969 en särskild utredning för att se över stödet. De i
propositionen 1971:74 framlagda förslagen grundas i huvudsak på vad
utredningen hösten 1970 förordat i betänkande (SOU 1970:72) med
förslag till statligt stöd åt jordbruket i norra Sverige och innebär i korthet
följande.

Det nuvarande prisstödet till mjölkproduktionen förstärks. Samtidigt
utvidgas prisstödet till nya produkter. Förslaget innebär vidare att
ytterligare åtgärder vidtas för att stödja tillkomsten av fullt rationella
jordbruk. I avvaktan på resultatet av uppbyggnaden av sådana jordbruk
bör i vissa fall även jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter
kunna få rationaliseringsstöd. Kostnaderna för prisstödet beräknas för
nästa budgetår uppgå till ca 60 milj. kr., vilket innebär en ökning av stödet
med omkring 29 milj. kr. I enlighet med förslag av statens jordbruksnämnd
föreslås vidare att jordbruket erhåller 27 milj. kr. som ersättning
för förluster till följd av prisstoppet under tiden t. o. m. den 31 december
1970. Utskottet som i det följande i anslutning till väckta motionsyrkanden
återkommer till vissa punkter i Kungl. Maj :ts förslag har inte något
att erinra mot den precisering av målsättningen för stödet till det
norrländska jordbruket som gjorts i propositionen eller mot de principiella
överväganden i övrigt som ligger till grund för förslagen. Som anförs i
propositionen bör sålunda stödet till jordbruket i norra Sverige syfta till
att bryta den nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen i ifrågavarande
del av landet. Jordbruket bör bestå och intensifieras i de områden
som har för landsdelen goda förutsättningar för jordbruk. Rationell

JoU 197133

jordbruksproduktion bör i norra Sverige liksom i landet i övrigt ge sina
utövare en standard som är likvärdig med andra yrkesutövares.

Utskottet övergår härefter till att närmare behandla de i propositionen
framlagda förslagen om prisstöd, om stöd till rationalisering och beträffande
vissa anslagsfrågor.

Prisstöd

Det utökade inkomstförbättrande stöd som föreslås i propositionen
har formen av pristillägg på mjölk som levereras till mejeri och på kött av
nötkreatur, får och svin, som godkänts vid besiktning enligt lagen
(1959:99) om köttbesiktning m. m. Samtidigt föreslås att fraktbidrag till
fodersändningar och differentiering av slaktdjursavgifter inte längre skall
förekomma. Pristilläggen avses beträffande mjölk utgå inom fem stödområden
i norra Sverige. För kött och fläsk föreslås fyra olika stödnivåer.
Liksom f. n. gäller i fråga om det extra mjölkpristillägget minskas de
föreslagna tilläggen stegvis från norr till söder.

Det i propositionen framförda förslaget till områdesindelning och
stödnivåer ansluter sig till vad utredningen om stöd åt jordbruket i norra
Sverige förordat med den ändringen att för norra Norrlands inland
förordats ett 3 öre högre pristillägg på mjölk än vad utredningen
föreslagit. Vidare bör enligt departementschefen de jordbrukare som f. n.
får extra mjölkpristillägg men som inte innefattas i utredningens förslag
tills vidare kunna få pristillägg på mjölk.

Som framgår av den föregående redogörelsen har i ett antal motioner
framförts önskemål om justeringar av områdesindelning och stödnivåer.
Ifrågavarande önskemål överensstämmer i allt väsentligt med synpunkter
som från skilda håll framförts vid remissbehandlingen av utredningens
betänkande. För egen del finner departementschefen utredningens förslag
väl avvägt och anser att tillräckligt underlag som regel saknas för att,
utöver vad som framgår av det föregående, nu ta ställning till remissinstansernas
önskemål i förevarande avseenden. Enligt departementschefens
mening bör frågan om justeringar av prisstödet tas upp vid en översyn av
stödet som i enlighet med utredningens förslag bör ske vart tredje år.
Utskottet delar i princip departementschefens uppfattning härvidlag.
Detta innebär bl. a. att utskottet inte funnit sig böra tillstyrka de i
motionerna 1971:1313, 1375, 1378,1379 och 1380 framförda ändringsyrkandena
beträffande områdesindelning och stödnivåer. Det sagda gäller
även i motionen 1971:1376 framfört förslag om uppräkning av pristillägget
för mjölk i vissa områden liksom förslaget i motionen 1971:1381 att
bibehålla nuvarande fraktbidrag till vissa fodersändningar.

Utredningen har framhållit att det är svårt att bedöma var gränslinjen
mellan två stödområden bör dras. Det bör enligt utredningens mening
ankomma på vederbörande myndighet att besluta om detaljerna i fråga
om gränsdragningen. Utskottet kan ansluta sig till dessa uttalanden. På en
punkt har emellertid utskottet för sin del funnit anledning att redan på
detta stadium ifrågasätta en mindre ändring av villkoren för nu föreslaget

JoU 1971:33

prisstöd. Det gäller mjölkpristillägget i Gävleborgs län, där utskottet
funnit skäl tala för att gränsdragningen mellan stödområdena II, III och
IV fastställs i enlighet med de i motionerna 1971:1315 och 1376
framlagda förslagen såvitt de avser viss ändrad inplacering av Ockelbo
kommun samt de områden som tidigare utgjorde Järvsö och Iggesunds
kommuner.

Som anförs i propositionen bör närmare bestämmelser angående
pristillägg på kött och fläsk m. m. kunna meddelas av Kungl. Maj:t eller
myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Motionen 1971:1377 innefattar bl. a. ett yrkande om skyndsam
utredning om ett system för prisstöd till smågrisproduktionen i norra
Sverige. Som redovisas i propositionen har lantbruksstyrelsen i remissyttrande
över utredningen om stöd åt jordbruket i norra Sverige varit inne
på samma linje. Styrelsen ansåg sålunda att det kunde anföras skäl för att
systemet med pristillägg utsträcktes till att avse fler produkter i syfte att
göra stödet mera produktneutralt. Frågan om stöd bl. a. till smågrisproduktion
och livdjursuppfödning borde enligt styrelsen ägnas särskild
uppmärksamhet vid den fortlöpande översynen av prisstödet. Denna
tanke har också accepterats av departementschefen så till vida att han,
som tidigare nämnts, förordat att frågan om justeringen av prisstödet,
även innefattande eventuell utvidgning av stödet till ytterligare produkter,
tas upp i den översyn som förutsätts ske vart tredje år. Utskottet har
som anförts i det föregående härvidlag anslutit sig till departementschefens
uppfattning. Under angivna förhållanden synes syftet med nu
ifrågavarande motionsyrkande komma att tillgodoses utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

Av utskottets i det föregående redovisade ställningstagande till de olika
förslag som motionsvis framlagts beträffande ändringar i fråga om
villkoren för prisstödet till jordbruket i norra Sverige följer även att
utskottet ej ansluter sig till den i motionerna 1971:1377 och 1380
framförda tanken på en komplettering av bestämmelserna för pristilläggen
av innebörd att stödet skulle bli inflationsskyddat, analogt med vad
som f. n. gäller beträffande regleringen av priserna på jordbrukets
produkter i övrigt. Utskottet vill framhålla att ifrågavarande allmänna
inflationsskydd även kommer jordbrukarna i norra Sverige till del. Nu
gällande regler beträffande det särskilda stödet till det norrländska jordbruket
innehåller inte någon särskild indexklausul. Någon ändring härutinnan
har som framgår av propositionen inte påyrkats av i ärendet hörda
remissinstanser, sålunda ej heller av representanterna för jordbrukets
föreningsrörelse. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet de
motionsyrkanden, varom nu är fråga.

Stöd till rationalisering

Som departementschefen anfört medför i det föregående förordade
åtgärder i fråga om ökat prisstöd att lönsamheten vid rationella norrländska
jordbruk blir jämförlig med lönsamheten vid mellansvenska jordbruk.

JoU 197133

För att ytterligare underlätta rationaliseringsverksamheten bör som departementschefen
föreslagit rationaliseringsstödet förstärkas i syfte att
bättre anpassa det till de speciella förhållanden som gäller i norra Sverige.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag att förlängning av amorteringstiden
för driftslån till högst 20 år får medges i fall då likviditetssvårigheter
föreligger vid SR-jordbruk. Likaså kan utskottet tillstyrka i
propositionen framlagt förslag att genom ökad tillämpning av dispensbestämmelserna
i 20 § rationaliseringskungörelsen vidga möjligheterna att
ge statsbidrag till inre rationalisering av jordbruk i norra Sverige.

Utredningen har erinrat om att vissa möjligheter finns att i norra
Sverige bedriva specialiserad växtodling, som exempelvis omfattar potatis,
morötter, matkålrötter, rödbetor, vinbär och jordgubbar. Utredningen
anser det önskvärt att rationaliseringsorganen framför allt i de
nordligaste länen får bättre möjligheter att medverka till uppbyggnaden
av företag för specialiserad växtodling. Vidare har utredningen föreslagit
att tillämpningen av bestämmelserna i trädgårdsrationaliseringskungörelsen
ändras så, att investeringsstöd till nyetablering av trädgårdsföretag i
norra Sverige skall kunna lämnas i ökad utsträckning. Detta önskemål har
som departementschefen anför tillgodosetts genom vissa förslag som lagts
fram i årets statsverksproposition (bil. 11, s. 23). Vad gäller utredningens
uttalande till förmån för ökat rationaliseringsstöd till uppbyggnad av
företag för specialiserad växtodling i övrigt påtalas i motionen 1971:1314
att departementschefen inte gjort något preciserat uttalande i frågan.
Enligt motionärerna är det angeläget att vid riksdagsbehandlingen av
propositionen den distinktionen görs att även nu ifrågavarande företag
må komma i åtnjutande av det föreslagna rationaliseringsstödet. Utskottet,
som delar den av utredningen uttalade uppfattningen, kan för sin del
inte finna att meningsskiljaktighet råder mellan departementschefen och
utredningen i frågan. Med anledning härav anser utskottet motionen inte
påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I avvaktan på resultatet av den fortsatta uppbyggnaden av fullt
rationella jordbruk bör enligt propositionen visst investeringsstöd kunna
utgå till sådan brukningsenhet som inte inom överskådlig tid erfordras för
rationaliseringsändamål och som utgör ett tillfredsställande försörjningsunderlag
för nuvarande brukaren och hans familj.

Nuvarande bestämmelser om lånegarantier och statsbidrag för jordbrukets
rationalisering avses med vissa i propositionen angivna jämkningar
böra i tillämpliga delar gälla även för det begränsade investeringsstödet.
Garanti för jordförvärvslån eller driftslån i samband med nyetablering bör
enligt propositionen inte förekomma.

Utskottet finner i likhet med departementschefen motiverat att den
föreslagna typen av rationaliseringsstöd till jordbruk med begränsade
utvecklingsmöjligheter försöksvis får prövas tills vidare.

Vad gäller de närmare villkoren för ifrågavarande rationaliseringsstöd
vill utskottet erinra om att bidrag till åtgärd för inre rationalisering enligt
22 § rationaliseringskungörelsen f. n. ej utgår om bidragsbeloppet understiger
5 000 kr. eller, i fråga om åtgärd av särskild betydelse för att

JoU 197133

åstadkomma en rationell brukningsenhet, 3 000 kr. Utskottet har tidigare
denna session (JoU 1971:1, p. 5) förordat en generell sänkning av
minimibeloppet för statsbidrag till åtgärd för inre rationalisering till
2 500 kr. Förslaget har bifallits av riksdagen. Enligt utskottets mening
finns inte anledning att i nu förevarande sammanhang påyrka någon
ytterligare reduktion av minimibeloppet för ifrågavarande bidrag. Vad
härutinnan yrkats i motionen 1971:1381 bör därför enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Det begränsade investeringsstödet bör som föreslås i propositionen
utgå endast under förutsättning att inkomsten huvudsakligen kommer
från jord- eller skogsbruket på den aktuella brukningsenheten och utgör
ett tillfredsställande försörjningsunderlag för nuvarande brukaren och
hans familj. Vid bedömningen bör också hänsyn kunna tas till andra
bestående förtjänstmöjligheter på orten av exempelvis skogsbruk, turism
och fiske. I motionerna 1971:1377, 1380 och 1381 framlagda förslag att
utöka kretsen av stödberättigade företag till att omfatta även deltidsjordbruk
eller att medge investeringsstöd också i samband med nyetablering
m. m. kan enligt utskottets mening inte anses stå i överensstämmelse med
syftet med det föreslagna investeringsstödet. Motionsyrkandena avstyrks
därför.

I motionen 1971:1377 hemställs om ett särskilt uttalande från riksdagens
sida att lantbruksnämnderna i norra Sverige bör ha en vidsträckt
handlingsfrihet att vid handläggningen i de enskilda fallen av frågor om
rationaliseringsstöd. Enligt utskottets uppfattning bör dock förordade
riktlinjer ge tillräckligt underlag för att lantbruksorganens handläggning
av hithörande frågor skall kunna ske med betryggande effektivitet. Något
särskilt uttalande finner utskottet inte erforderligt och föreslår därför att
motionen i förevarande del lämnas utan ytterligare åtgärd.

I nyssnämnda motion har framförts yrkande om att tillämpningsföreskrifterna
beträffande det begränsade investeringsstödet ges en sådan
utformning att lantbruksnämnden skall överväga rationaliseringsfallen
tillsammans med länsarbetsnämnden men ensam svara för den slutliga
och avgörande bedömningen. Enligt utskottets mening bör självfallet,
såsom förutsatts såväl i propositionen som i förevarande motion, länsarbetsnämnden
yttra sig om sökanden och dennes alternativa utkomstmöjligheter.
Då det enligt utskottet framstår lika klart att det slutliga
avgörandet i hithörande frågor faller på lantbruksnämnden synes något
särskilt uttalande av riksdagen inte påkallat i denna fråga.

Enligt motionen 1971:1377 bör ett beslut enligt bl. a. propositionen
kunna leda till en väsentlig förbättring för jordbruket i norra Sverige men
det kan inte betraktas som någon mera slutgiltig lösning. För att nämnda
jordbruk på effektivast möjliga sätt skall kunna klara såväl de försörjnings-
och beredskapspolitiska som de regional- och miljöpolitiska uppgifterna
måste jordbrukspolitiken vara nära samordnad med andra verksamheter
som har betydelse i sammanhanget. Enligt motionärerna bör denna
samordningsfråga skyndsamt prövas. Det skulle härvid vara tänkbart att

JoU 197133

anförtro uppdraget åt glesbygdsutredningen som skulle kunna överväga
problemen i ett större sammanhang, avseende även andra delar av landet
där liknande förhållanden råder.

I anledning av sistnämnda motionsyrkande vill utskottet nämna att
utredningen om stöd åt jordbruket i norra Sverige enligt vad som framgår
av betänkandet haft vissa överläggningar med glesbygdsutredningen i
fråga om jordbruksföretag som inte bedöms såsom långsiktigt bestående
och därvid bl. a. redovisat sina förslag om begränsat investeringsstöd. Vid
dessa överläggningar har även diskuterats lämpligheten av eventuella
ytterligare åtgärder för att övergångsvis underlätta fortsatt sysselsättning
vid mindre jordbruk i norra Sveriges glesbygder. Dessa frågor torde
sålunda komma att behandlas av glesbygdsutredningen i dess fortsatta
arbete. Med hänsyn till vad nu anförts och med beaktande av glesbygdsutredningens
uppdrag i övrigt finner utskottet sig kunna förutsätta att de
i förevarande motion berörda samordningsaspekterna kommer att uppmärksammas
utan att något särskilt initiativ behöver tas från riksdagens
sida i nu ifrågavarande sammanhang.

Anslagsfrågor

Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen gjorda
medelsberäkningen i fråga om anslaget Stöd till jordbruket i norra
Sverige, m. m. för nästa budgetår. Vad gäller ett i motionen 1971:1381
framfört yrkande om anvisande av 200 000 kr. för försöksverksamhet
med ökade statsbidrag till kurskostnader för enskilda jordbrukare vill
utskottet erinra om att bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning
från och med nästa budgetår utgår från åttonde huvudtiteln under
anslaget D 14, som i årets statsverksproposition upptagits med
23 723 000 kr. Förslaget, som tillstyrkts av utbildningsutskottet (UbU
1971:1, p. 13) har bifallits av riksdagen den 24 mars 1971. Under
hänvisning härtill föreslår utskottet att nu föreliggande motionsyrkande
om ytterligare medelsanvisning för ändamålet lämnas utan åtgärd.

Departementschefen anför att från nu förevarande anslag även bör
bestridas utgifterna för avgångsvederlag till renägare som avvecklar sin
renskötsel i enlighet med vad som föreslagits i prop. 1971:51 med förslag
till rennäringslag, m. m. Utskottet, som senare under denna session
kommer att ta närmare ställning till nämnda proposition, vill redan nu
förutskicka att utskottet inte har något att erinra mot vad departementschefen
anfört beträffande utgifterna för avgångsvederlag till vissa renägare.

Vad gäller de avgångsvederlag som enligt 1967 års riksdagsbeslut kan
utgå till vissa småbrukare föreslås i motionen 1971:982 att vid lantbruksnämndernas
prövning för beviljande av dylikt vederlag förmögenhetsgränsen
höjs till 75 000 kr. bl. a. med hänvisning till företagna höjningar av
taxeringsvärdena på fastigheter. I anledning härav vill utskottet erinra om
att gällande villkor att sökandes beskattningsbara förmögenhet inte får ha
varit större än 50 000 kr. i princip tar sikte på förhållandena år 1966.

JoU 197133

Ändrade förmögenhetsförhållanden därefter påverkar således inte nu
ifrågavarande stödgivning. Någon särskild åtgärd i anledning av motionen
1971:982 är därför inte erforderlig.

I anledning av ett i motionen 1971:1377 framfört förslag att riksdagen
bör medge att en fast tjänst för statskonsulent i norrländsk växtodling
inrättas vid lantbruksförsöksanstalten vid Röbäcksdalen vill utskottet
erinra om att utredningen om stöd åt jordbruket i norra Sverige föreslagit
att ett belopp av 5 milj. kr. utöver nu utgående medel under en
femårsperiod skall ställas till förfogande för statens råd för skogs- och
jordbruksforskning för målinriktade forsknings- och utvecklingsprojekt
rörande ifrågavarande jordbruk. Som framgår av propositionen avser
departementschefen att återkomma till denna fråga i samband med
anmälan av frågan om reglering av priserna på jordbrukets produkter.
Med hänsyn härtill och då utskottet jämväl beaktat att lantbrukshögskolan
i samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår givit förhållandevis
låg prioritet åt förslag om förstärkning av personalresurserna på
förevarande område har utskottet inte ansett sig böra tillstyrka motionsyrkandet.

De uttalanden och förslag i propositionen, som inte närmare berörts i
det föregående, föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Under
åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1971:1315 och
1376 och med avslag på motionerna 1971:1313, 1375, 1378, 1379, 1380
och 1381, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, godkänner
vad i det föregående förordats i fråga om pristillägg på mjölk, kött och
fläsk till jordbruket i norra Sverige,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1971:1377, såvitt avser yrkandena under II i motionens hemställan, och
motionen 1971:1381, såvitt nu är i fråga, godkänner i det föregående
förordade former för stöd till rationalisering av jordbruket i norra
Sverige,

3. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1971:982,

b. 1971:1314,

c. 1971:1377,

d. 1971:1380,

e. 1971:1381, varav de tre sistnämnda såvitt de ej behandlats i det
föregående,

4. godkänner vad i propositionen förordats angående ersättningen till
jordbruket för förluster till följd av prisstoppet för tiden fram till utgången
av år 1970,

JoU 197133

5. till Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m. för budgetåret
1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
78 500 000 kr.

Stockholm den 4 maj 1971
På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i
Västervik (s), Hedin (m), Magnusson i Grebbestad (s), Augustsson (s),
Kronmark (m), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c), Takman
(vpk), Berndtsson i Bokenäs (fp), fru Theorin (s) och herr Stjernström
(c).

Reservation

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), Kronmark (m),
Larsson i Borrby (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och Stjernström (c) som
anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Av utskottets”
och slutar med ”är fråga” bort ha följande lydelse:

”1 motionen 1971:1377 erinras om att hittillsvarande prisstöd till det
norrländska jordbruket successivt förlorat i värde genom att det inte anpassats
till penningvärdeförändringen. Motionärerna framhåller, att det är
angeläget att en dylik utveckling förhindras för framtiden. Enligt motionärerna
bör skyndsamt prövas möjligheten att i angivet syfte skapa ett
inflationsskydd för det särskilda prisstödet till jordbruket i norra Sverige.
Motsvarande synpunkter framförs även i motionen 1971:1380. Utskottet
har i det föregående i princip anslutit sig till departementschefens förslag
att frågan om justeringar av prisstödet tas upp vid en översyn vart tredje
år. Erfarenheterna av utvecklingen inte minst från senare år visar dock att
även under en så förhållandevis begränsad tidrymd som tre år penningvärdet
kan undergå ej obetydliga förändringar vilket i sin tur medför att det
reella värdet av det nu föreslagna särskilda stödet till det norrländska
jordbruket kan komma att minska betydligt under perioden. Enligt utskottets
mening talar därför starka skäl för att reglerna för nu ifrågavarande
prisstöd kompletteras med en regel av innebörd att justeringar av
pristilläggen mot bakgrund av utvecklingen av den allmänna prisnivån bör
äga rum i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som härvidlag
gäller för pris- och avgiftsjusteringar inom ramen för den allmänna regleringen
av priserna på jordbrukets produkter m. m. Det bör ankomma på
Kungl. Maj.t att utforma närmare bestämmelser i ämnet.”

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Det begränsade”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

”Det begränsade investeringsstödet bör enligt propositionen utgå endast
under förutsättning att inkomsten huvudsakligen kommer från jordeller
skogsbruket på den aktuella brukningsenheten och att brukaren och

JoU 1971:33

hans familj kan erhålla en tillfredsställande försörjning. Vid bedömningen
bör också hänsyn tas till andra bestående förtjänstmöjligheter på orten
från exempelvis skogsbruk, turism och fiske. I motionerna 1971:1377,
1380 och 1381 framförs i anslutning härtill förslag av innebörd att kretsen
stödberättigade jordbruksföretag utvidgas till att omfatta även deltidsjordbruk
och att begränsat investeringsstöd bör medges också i samband
med nyetablering. Utskottet finner för sin del åtskilligt tala för ett
tillstyrkande av dessa förslag. Syftet med det särskilda stödet till jordbruket
i norra Sverige är ju bl. a. att bereda befolkningen i ifrågavarande delar
av landet tillfredsställande försörjningsmöjligheter, så att de kan bo
kvar och verka enligt såvitt möjligt likvärdiga betingelser som för befolkningen
i övriga delar av landet. Givetvis underlättas detta om jordbrukets
drift kan kombineras med annan sysselsättning. Även från landskapsvårdssynpunkt
är det värdefullt att möjligheterna till deltidsjordbruk får
bestå. Vad gäller stöd till nyetablering vill utskottet erinra om att det
ofta är genom sådan etablering som en långsiktig jordbruksproduktion
grundläggs. Mot angivna bakgrund finner utskottet angeläget att reglerna
beträffande det begränsade investeringsstödet ges en sådan utformning
att stöd i förekommande fall kan utgå jämväl till deltidsjordbruk och i
samband med nyetablering. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört i anledning
av nu förevarande motionsyrkanden.”

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

”la. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1971:1377 och 1380, båda motionerna såvitt nu är i fråga, som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande justeringar
av pristillägg på mjölk, kött och fläsk med hänsyn till utvecklingen
av den allmänna prisnivån,

b. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1971:1315
och 1376 och med avslag på motionerna 1971:1313, 1375, 1378, 1379,
1380 och 1381, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,
godkänner vad i det föregående i övrigt förordats i fråga om pristillägg
på mjölk, kött och fläsk till jordbruket i norra Sverige,

2 a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1971:1377,
1380 och 1381, samtliga motioner såvitt nu ärifråga,som sin mening ger
Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande möjligheterna
att ge begränsat investeringsstöd till deltidsjordbruk och i samband
med nyetablering,

b. i anledning av Kungl. Majits förslag och med avslag på motionen
1971:1377, såvitt avseryrkandet under 11.a i motionens hemställan, och
motionen 1971:1381, såvitt nu är i fråga, godkänner i det föregående i
övrigt förordade former för stöd till rationalisering av jordbruket i
norra Sverige.”

JoU 1971:33

Särskilt yttrande

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), Kronmark (m),
Larsson i Borrby (c) och Berndtsson i Bokenäs (fp) som anför:

”1 proposition 1971:74 angående stöd till det norrländska jordbruket
föreslås bl. a. att pristillägg på fläsk bör utgå med 30 öre pr kg. i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län och med 20 öre pr kg. i Västernorrlands
län. Dessa tillägg utgör en välbehövlig stimulans för att genom
fläskproduktion förstärka bärkraften på de många små brukningsenheter
som dominerar Norrlands jordbruk. Det torde också vara relativt lätt att
kombinera denna form av djurhållning med annan sysselsättning utanför
jordbruket. Visserligen minskas pristilläggets inkomstförstärkande effekt
genom upphörandet av de differentierade slaktavgifterna, men det nya
stödet torde dock betyda en välkommen och behövlig förstärkning åt
jordbruket i de landsdelar det berör. Därför är det av vikt att detta stöd
också förbehålles det egentliga jordbruket i Norrland vars bevarande är
det viktigaste motivet för de särskilda insatser som föreslås i propositionen.

Emellertid föreligger fara för att personer utanför det egentliga jordbruket,
kanske från andra områden av landet än Norrland söker starta
s. k. ”fläskfabriker” inom de områden där det särskilda stödet åt fläskproduktionen
skall utgå. Det torde knappast ha varit avsikten vare sig för
den utredning som utformat förslagen eller för vederbörande departementschef
att stödet skulle inkasseras av en produktionsform som inte
har något att skaffa med det egentliga jordbruket i Norrland utan endast
söker efter de vinster som det extra pristillägget kan ge. Kontrollen över
att inte djur från andra delar av landet tillförs områden för pristillägg blir
också svårare att utöva om dylika leverantörer blir likställda med de på
orten fast etablerade jordbrukarna. Den fabriksmässiga animalieproduktionen
utgör dels ett besvärligt moment ifråga om miljöförhållandena och
är dessutom med sin ojämna produktion i hög grad orsak till att kraftigare
prissvängningar uppstår vid fläskproduktionen än vad som är fallet vid
den mera kontinuerliga produktionen vid de egentliga jordbruken. Den
fyller heller inte samma stabila funktion i försörjningsberedskapen som
de egentliga jordbruken gör. Eftersom de nu föreslagna extra stödinsatserna
tillkommit för att i enlighet med 1967 års jordbruksbeslut söka bevara
en betydande jordbruksproduktion i norra Sverige bör givetvis också
stödet utgå så att det blir det i denna del av landet befintliga egentliga
jordbruket och den där bofasta jordbruksbefolkningen som blir delaktiga
av stödet. Då motsvarar det såväl behovet av en fast förankrad livsmedelsproduktion
i Norrland som också en säkrare beredskapsproduktion.

Det synes därför vara nödvändigt att vederbörande myndigheter och
organisationer som har till uppgift att omhänderha olika jordbruksintressen
ser till att det extra prisstöd som beslutas icke får oönskade konsekvenser.
”

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.201 S