Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet
Betänkande 1997/98:UbU15
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU15
Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet
Innehåll
1997/98 UbU15
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande närmare 40 motionsyrkanden om jämställdhet väckta under hösten 1997. De rör jämställdhet inom barnomsorg och skola, jämställdhet inom högre utbildning och forskning samt genusforskning, m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under hänvisning bl.a. till pågående utrednings- och utvecklingsarbete. Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.
Motionerna
Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor 1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om män i förskolan.
Motioner från allmänna motionstiden 1997 1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan skall ta till vara flickors och pojkars olikheter genom t.ex. otraditionella metoder samt verka för en jämnare fördelning av kvinnor och män inom lärarkåren. 1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i gymnasieskolan. 1997/98:Ub226 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av yrkeslärares funktion att stärka så kallade brytare. 1997/98:Ub230 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning av jämställdhet i skolan. 1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan. 1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten. 1997/98:Ub444 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all forskning om människan skall baseras på en population bestående av minst 40 % av vardera könet för att få statliga anslag beviljade, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett könsperspektiv i undervisningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de forskningsanslag som ges och om de tillvaratar könsperspektivet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas i Göteborgsområdet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om vård av kvinnor. 1997/98:Ub457 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av jämställdhet i utbildningssystemet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler män i skolan. 1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsuppdrag för Högskoleverket, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors och mäns efterfrågan på högre utbildning. 1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de särskilda medel som fördelas av forskningsråden till postdoc- stipendier till kvinnor, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ställa upp jämställdhetsmål även för sektorsforskningsorganen. 1997/98:Ub804 av Ingbritt Irhammar och Marie Wilén (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetssträvandena, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning av andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsrevisioner för forskningsråden, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjd utbildnings- och kompetensnivå genom utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar. 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att vidtaga åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för meritering till forskarutbildning, 39. att riksdagen mot bakgrund av vad som i motionen anförts beslutar att avskaffa begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst, 40. att riksdagen avslår regeringens förslag om rekryteringsmål för nyanställning av professorer. 1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kvotering bör övervägas vid tillsättningen i tjänsteförslagsnämnder för att uppnå en jämn könsfördelning. 1997/98:Ju725 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans roll för ökad upplysning och attitydpåverkan. 1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om feministiskt självförsvar i skolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämställdhet införs som delämne inom sexualundervisningen. 1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur resurser kan omfördelas så att kvinnor i högre grad får tillträde till samt kan slutföra forskning, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att resurser avsätts till genusforskning. 1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att fler män anställs inom barnomsorgen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andelen kvinnor vid högskoleutbildningar för data och elektronik, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andelen män på förskol- och grundskollärarlinjer, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fler kvinnliga läroboksförfattare, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet. 1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till barnomsorg och valfrihet, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om män i barnomsorg och skola. 1997/98:A808 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av manlig personal i skola och barnomsorg.
Utskottet
I betänkandet behandlar utskottet 39 motionsyrkanden från hösten 1997, vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets olika beredningsområden, från barnomsorg till högre utbildning och forskning. Enligt utskottets bedömning råder det en bred politisk enighet om det övergripande målet med jämställdhetspolitiken, nämligen att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om behovet av aktiva insatser inom olika områden för att detta mål skall nås.
Jämställdhet inom barnomsorg och skola Frågan om tillgången till barnomsorg ur ett jämställdhetsperspektiv tas upp i motion 1997/98:A806 (fp) yrkande 14. Motionärerna anför att en väl utbyggd och fungerande barnomsorg gör att framför allt småbarnsmammor slipper att göra det svåra valet mellan familj och arbete. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Kommunerna är sedan den 1 januari 1995 skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrarna 1-12 år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Föräldrar som anmält behov av plats skall erbjudas sådan utan oskäligt dröjsmål. Bestämmelserna har fr.o.m. den 1 januari 1998 så gott som oförändrade överförts från socialtjänstlagen till skollagen, där de inarbetats i ett nytt kapitel, 2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Samtidigt har Skolverket övertagit ansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Socialstyrelsen konstaterade i en uppföljning av barnomsorgslagstiftningen våren 1996 (meddelandeblad 11/96) att 90 % av kommunerna uppfyllde sin skyldighet att tillhandahålla plats för förskolebarn utan oskäliga väntetider, dvs. normalt inom tre till fyra månader. Motsvarande procenttal när det gällde skolbarnsomsorg var 95 %. Drygt hälften av de kommuner som inte uppfyllde kraven i lagen räknade med att kunna göra det under år 1997. I en kommentar till uppföljningen framhöll Socialstyrelsen att det är viktigt att kommunerna bevakar kvaliteten i verksamheten. Uttalandet gjordes mot bakgrund av att två tredjedelar av kommunerna i uppföljningen angivit att de ökat antalet barnomsorgsplatser genom att ta in fler barn i befintliga daghems- och fritidshemsavdelningar. Utskottet utgår från att kommunerna tar sitt ansvar för barnomsorgen och att Skolverket som ansvarig central myndighet noga följer utvecklingen på detta område. I fem motioner framställs yrkanden om att fler män bör arbeta inom barnomsorgen och skolan. Enligt motion 1997/98:A806 (fp) yrkande 18 läggs grunden för ett jämställt samhälle i unga år. För att ge pojkar och flickor en uppväxt som lägger en trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga identitet är det viktigt att både män och kvinnor ingår i deras vardagliga omgivning i barnomsorg och skola. Männen bör ges ett större ansvar för att aktivt delta i barnens utvecklingsprocess. - Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:A808 (fp) yrkande 1. Likaså anförs i motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 8 om fler män i skolan att en jämnare könsfördelning bland lärarna är önskvärd. Eleverna behöver både kvinnliga och manliga lärare som förebilder. Det framhålls också att kvinnor och män tillför olika perspektiv på arbetet i skolan. - Enligt motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 13 vore det positivt om män i högre grad finns i förskolan i framtiden. Motionärerna ser dock möjligheterna att åstadkomma detta som förknippade med jämställdheten i stort. - Även i motion 1997/98:A805 (kd) yrkande 4 talas det om nödvändigheten av att fler män anställs inom barnomsorgen. Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en isolerad kvinnovärld. U t s k o t t e t delar de åsikter som framförts i motionerna, nämligen att det är viktigt för barnens identitetsutveckling att de får möjlighet att möta både kvinnliga och manliga förebilder i barnomsorg och skola. Utskottet har inhämtat att regeringen i december 1995 gav Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla jämställdhetsarbetet i barnomsorgen och då även avsatte medel att fördela till de kommuner och högskolor som ville delta i utvecklingsarbetet. I en inledningsvis gjord inventering av dittillsvarande projekt i Sverige och övriga Norden kom det fram att huvudparten av dessa projekt syftat till att rekrytera fler män till förskolan. Männens situation, både i utbildning och yrkesverksamhet, i förskola och fritidshem hade kartlagts och analyserats, vilket genererat värdefull kunskap och bl.a. lett till att kompetenshöjande nätverk etablerats särskilt för män i barnomsorgen. I en redovisning av läget i utvecklingsarbetet som Socialstyrelsen i februari 1998 lämnat till bl.a. Utbildningsdepartementet anför styrelsen att jämställdhet i förskolan inte uteslutande skall betraktas som en strävan efter en jämnare könsfördelning bland pedagogerna. Jämställdhet innebär också att de professionella utvecklar ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt. Pedagogen, oavsett biologiskt kön, påverkar och formar via sina attityder och förhållningssätt hur pojkar och flickor i förskolans verksamhet utvecklar sina sociala och kulturella könsrollsmönster. Det är därför av särskilt intresse att tydliggöra hur barnomsorgens personal på olika sätt utvecklar sitt lärande kring pedagogik och jämställdhetsarbete. Avsikten är att utvecklingsarbetet skall dokumenteras i ett fortbildningsmaterial för främst förskolans personal under våren 1998. Materialet skall implementeras genom seminarier på flera orter i landet. På grund av att tillsynsansvaret för barnomsorgen vid årsskiftet 1997/98 har överförts till Skolverket kommer utgivning och implementering av fortbildningsmaterial samt slutrapportering till regeringen i juni 1998 att färdigställas med Skolverket som huvudman. Jämställdhetsarbetet i förskola, skola och fritidshem behandlas som en av de viktigare utvecklingsfrågorna i Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK) betänkande Växa i lärande - förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21). Likaså behandlas jämställdhetsfrågor i BOSK-kommitténs slutbetänkande Att erövra omvärlden - förslag till läroplan för förskolan (SOU 1997:157). Sammanfattningsvis menar kommittén att varje flicka och pojke har rätt att få förverkliga sin potential utan begränsningar utifrån stereotypa könsrollstraditioner. Personalens medvetenhet om hur eget agerande och samspel mellan kvinnor och män påverkar barngruppen är avgörande för att aktivt jämställdhetsarbete skall kunna förverkligas i förskolan. - Båda ärendena bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet hänvisar också till de uppdrag i fråga om rekrytering av män till lärarutbildningarna som givits till Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) och till universitet och högskolor (regleringsbrev för budgetåret 1998). Utskottet återkommer till detta senare i betänkandet. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena om fler män inom barnomsorgen och skolan mot bakgrund av vad som nu redovisats. I fråga om främst jämställdhetsarbetet inom grundskolan framhålls det i motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 1 att formerna för undervisningen måste förändras, så att hänsyn tas till flickors och pojkars olikheter i fråga om behov och intressen. Det är vidare viktigt, anser motionärerna, att de som arbetar med jämställdhet får stöd av skolledning och skolförvaltning och att elevernas perspektiv ägnas mer uppmärksamhet i jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga, understryker motionärerna i motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 16. Bristande kunskaper om jämställdhet innebär att verksamheten i skolan inte planeras och struktureras för att möta de olika krav som ställs av pojkar och flickor. Denna kunskapsbrist visar sig senare generera ett allvarligt pedagogiskt problem genom att undervisningen inte utformas på ett sådant sätt att den svarar mot pojkars och flickors olika behov av kunskap, uppmärksamhet och identitetsskapande. Lärarnas kunskaper på detta område måste fördjupas och fortlöpande följas upp. Det betonas i motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 7 att flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig måste uppmärksammas mer. Pojkar dominerar i klassrummet, hävdar motionärerna, men missgynnas av att de har få manliga förebilder i skolan. Det är viktigt att det i lärarutbildningen, i skolplaner och i jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt kan arbeta med jämställdhet utifrån kunskaper om flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan behandlas i två motioner. I motion 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 21 finns synpunkter på jämställdhet, som både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga, vilka liknar dem som framförts i motion 1997/98:Ub250 av samma motionärer angående grundskolan. - Även i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 16 betonas att jämställdheten skall ses som en pedagogisk fråga och att det är nödvändigt att lärarna har kunskap i jämställdhetsfrågor. Flickor på pojkdominerade utbildningar, såsom i naturvetenskap och teknik, måste få ett bättre stöd av lärarna. Att främja jämställdhet handlar om att ta vara på olikheterna och göra olika satsningar, t.ex. särskilda lektioner i teknik för flickor och otraditionella metoder i språk för pojkar, framhålls det. Det handlar också om att få en jämnare fördelning av män och kvinnor bland gymnasieskolans personal. Motionärerna pekar på att bland yrkeslärarna består den ojämna könsfördelningen inom respektive yrke. U t s k o t t e t vill påminna om att riksdagen våren 1995 tog ställning till förslag i proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella könsmönster. I 1 kap. 2 § skollagen infördes, i enlighet med regeringens förslag, en bestämmelse om att den som verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens bedömning att jämställdhet skall lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans dagliga arbete. Skolverkets instruktion har ändrats med ikraftträdande den 1 november 1997 (SFS 1997:703). I instruktionen har införts en bestämmelse om verkets ansvar för att inom sitt verksamhetsområde aktivt och medvetet främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och möjligheter. Enligt Skolverkets Verksamhetsplan 1998 skall frågor om jämställdhet och flickors och pojkars olika behov beaktas i alla projekt. Utskottet vill särskilt nämna att Skolverket våren 1995 tog initiativ till ett nätverk för skolor som vill arbeta med jämställdhet som en pedagogisk fråga. Syftet med nätverksprojektet var bl.a. att sprida erfarenheter och kunskaper mellan skolor, kommuner och Skolverket samt att fungera som stöd för utveckling av jämställdhet i skolan. Ett fyrtiotal skolor, både grundskolor och gymnasieskolor, har deltagit. En utvärdering av nätverksskolornas verksamhet, som gjorts vid Göteborgs universitet, samt skolornas egna rapporter har legat till grund för ett referensmaterial ?Olikheter - en brist eller tillgång? Undervisningsformer, pedagogiska metoder och innehåll i ett genusperspektiv? som utgivits av Skolverket i augusti 1997. Skolverkets arbete med nätverket kommer enligt uppgift att avslutas under våren 1998 med en rapport. I denna kommer bl.a. att tas upp frågan huruvida arbetet skall fortsätta i form av regionala nätverk som en kommun driver i samverkan med närliggande högskola. I direktiven till Lärarutbildningskommittén har regeringen markerat att de blivande lärarna behöver kunskaper om skillnader mellan flickors och kvinnors respektive pojkars och mäns inlärning. Vidare behöver de tränas i att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på sina undervisningsämnen (dir. 1997:54). Utskottet föreslår mot bakgrund av vad utskottet redovisat att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16, 1997/98:Ub256 yrkande 7 och 1997/98:Ub804 yrkande 1 som rör jämställdhetsarbetet främst inom grundskolan. Likaså bör motsvarande motioner om gymnasieskolan, 1997/98:Ub215 yrkande 16 och 1997/98:Ub221 yrkande 21, avslås. En redovisning av jämställdhet i skolan efterfrågas i motion 1997/98:Ub230 (m). Motionären påpekar att riksdagen våren 1995 fattade viktiga beslut i fråga om jämställdhet i skolan. Det är angeläget att följa upp hur arbetet ute i skolorna utvecklats, t.ex. Skolverkets nätverksarbete, och om goda erfarenheter och kunskap spridits. Regeringen bör inför riksdagen redovisa hur man avser att fortsätta arbetet med jämställdhet i skolan med de erfarenheter man nu har, anser motionären. U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till vad utskottet i det föregående nämnt om den kommande rapporten från Skolverket angående nätverket för jämställdhet i skolan. Därutöver vill utskottet peka på att Skolverket i regleringsbrev för budgetåret 1998 fått i uppdrag att göra en kartläggning av hur uppföljning och utvärdering av skolans värdegrund sker i såväl offentliga som fristående skolor. Verket skall därvid utveckla instrument och kvalitetsmått för sådan uppföljning och utvärdering på lokal, kommunal och nationell nivå. Områden som särskilt skall beaktas är skolans arbete med demokrati, jämställdhet och kulturell mångfald/rasism. Uppdraget skall redovisas den 1 oktober 1998. Det är enligt motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 3 angeläget att stärka yrkeslärares funktion att stödja s.k. brytare, nämligen flickor/kvinnor och pojkar/män som väljer en för sitt kön otypisk yrkesutbildning. U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna att ungdomar måste uppmuntras att göra sådana yrkesval som kan bryta uppdelningen av arbetsmarknaden i kvinno- respektive mansyrken. Enligt skollagen åligger det alla som verkar inom skolan att främja jämställdhet mellan könen (1 kap. 2 §). Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet. Jämställdhet mellan könen bör enligt motion 1997/98:So676 (mp) yrkande 5 ingå som ett delämne inom sexualundervisningen. Antalet timmar för denna undervisning bör därför utökas för att ge utrymme för diskussion om könsrollsfrågor. Också i motion 1997/98:Ju725 (s) - som handlar om kvinnofrid - pekas på skolans roll att påverka attityder och öka kunskapen när det gäller jämställdhet och respekt mellan kvinnor och män (yrkande 3). I motion 1997/98:So676 (mp) förordas även att undervisning i feministiskt självförsvar skall ges i skolan om en grupp av minst fem kvinnliga elever begär det. Undervisningen bör omfatta minst åtta timmar (yrkande 4). U t s k o t t e t vill framhålla att skolans uppgift bl.a. är att främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Det är viktigt att skolan medverkar till att hos eleverna skapa förståelse och respekt för människor av båda könen och att skolan anvisar vägar att genom samtal lösa konflikter och motsättningar. Utskottet hänvisar till att Skolverket på uppdrag av regeringen har utarbetat referensmaterial som kan användas ute i skolorna som underlag för samtal och diskussioner inom kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. Bland annat lämnas i referensmaterialet ?Kärlek känns! förstår du? (1995) fakta och synpunkter i fråga om kärlek, sexualitet, samhörighet och familj, men också om sexuellt tvång och våld. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte uttala sig om det närmare innehållet i undervisningen eller om formerna för densamma. Motionsyrkandena bör alltså avslås.
Jämställdhet inom högre utbildning och forskning Flera motionsyrkanden rör frågor om andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar. I motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande 8 hävdar motionärerna att högskolans utbildningsutbud är bättre anpassat till männens efterfrågan än till kvinnornas. Sökandetrycket är mindre till de kraftigt utbyggda ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna som män i första hand efterfrågar, än till vårdhögskolornas utbildningar som kvinnor i första hand efterfrågar. Motionärerna anser att detta förhållande behöver beaktas vid fördelningen av resurser till högre utbildning. Den ojämna könsfördelningen inom högskolans utbildningar påtalas också i motion 1997/98:A805 (kd). Motionärerna anser att andelen kvinnor måste öka på högskoleutbildningar för data och elektronik (yrkande 10). Motsatt förhållande är det på förskollärar- och grundskollärarlinjer, där det behövs en ökning av andelen män (yrkande 11). Enligt motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 6 borde arbetsmarknadsåtgärder användas för att rekrytera män till lärarutbildningarna. Motionärerna hänvisar till att det på arbetsförmedlingarna förekommer s.k. brytprojekt, där arbetslösa stimuleras till att göra ett nytt yrkesval inom ett område som traditionellt är könsbundet. Till dessa projekt lämnar regeringen särskilda pengar. De arbetslösa får en introduktion, gör studiebesök och erbjuds praktikplatser. Ett utmärkt sådant projekt vore att vända sig enbart till män för att få dem intresserade av förskola och skola, menar motionärerna. U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1998 anger att universitet och högskolor bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och de tekniska utbildningar där kvinnor är underrepresenterade och öka andelen män inom de lärarutbildningar och de vård- och farmaciutbildningar där män är underrepresenterade. Rekryteringen till lärarutbildningen är enligt direktiven till Lärarutbildningskommittén en viktig fråga för utredningen (dir. 1997:54). Det anmärks att ett problem i dagens lärarutbildningar och för morgondagens skola är den låga andelen manliga studenter, endast 20 %. Kommittén skall överväga insatser för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i rekryteringen. När det sedan gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få fler män till skola och barnomsorg kan följande nämnas. Riksdagen har sedan budgetåret 1993/94 tilldelat Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) medel för projektverksamhet som syftar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden, de s.k. brytprojekten. I en skrivelse till samtliga länsarbetsdirektörer inför verksamhetsåret 1998 har AMS som exempel på brytprojekt som kan tjäna som modell för fortsatt utvecklingsarbete särskilt nämnt ett projekt i Skåne län, kallat Män till barnomsorgen. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 6 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11. Utskottet är inte berett att förorda att riksdagen uttalar sig om resursfördelningen till högre utbildning på det sätt som begärs i motion 1997/98:Ub458 yrkande 8. Även detta yrkande bör alltså avslås av riksdagen. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 31 understryks behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att de skall vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för kvinnor och män att meritera sig till forskarutbildning. Motionärerna anmärker att det, trots att ungefär lika många kvinnor som män deltar i grundutbildningen, är en övervikt för män bland dem som går vidare till forskarutbildning. En orsak kan finnas i grundutbildningens slutskede. Ofta används det mindre forskningsarbete som utförs på C- och D-nivå som merit. Män väljer i större utsträckning än kvinnor uppsatsämnen i nära anslutning till handledarens forskningsprojekt och gynnas därför. Institutionerna bör uppmärksammas på detta problem. - Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:A804 (mp) yrkande 29. U t s k o t t e t behandlade hösten 1996 motsvarande motionsyrkanden, vilka avstyrktes med hänvisning bl.a. till vad regeringen anfört om att öka kunskapen i jämställdhetsfrågor hos högskolans lärare (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). Därefter har regeringen i regleringsbrev för såväl budgetåret 1997 som budgetåret 1998 föreskrivit att lärosätena skall intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Lärare skall erbjudas utbildning och fortbildning i pedagogik och inom jämställdhetsområdet. Av årsredovisningarna skall framgå omfattning och inriktning av det pedagogiska utvecklingsarbetet. Enligt en under hösten 1997 beslutad ändring av 1 kap. 5 § högskolelagen skall högskolan inte endast iaktta utan även främja jämställdhet (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). Vidare har Högskoleverket ett tillsynsansvar och skall enligt sin instruktion främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Utskottet avstyrker motionsyrkandena med det anförda. Begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst bör avskaffas. Det framhålls i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 39. Motionärerna menar att många kvinnor är näst intill chanslösa att gå vidare mot ett arbete som självständig forskare vid ett svenskt universitet, dvs. om kvinnan vill ha familj och barn före 30 års ålder, eftersom meriter endast skall räknas från de fem första åren efter doktorsexamen. U t s k o t t e t anser att motionsyrkandet bör avslås med hänvisning till följande. Enligt 4 kap. 13 § högskoleförordningen krävs för behörighet till tjänst som forskarassistent avlagd doktorsexamen. Vidare sägs att i första hand (kurs. här) bör den som har avlagt doktorsexamen högst fem år före ansökningstidens utgång komma i fråga. Någon ändring av denna bestämmelse är för närvarande inte aktuell i den omarbetning av högskoleförordningen som görs med anledning av riksdagsbeslutet hösten 1997 om högskolans ledning, lärare och organisation (jfr prop. 1996/97:141 s. 35). Frågor om rekryteringsmål när det gäller könsfördelningen på olika tjänster inom högskolan tas upp i två motioner. Enligt motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande 7 är det positivt att det nu införs mål för rekrytering av kvinnliga professorer. Motionärerna anser dock att det behövs rekryteringsmål även på andra nivåer. Sådana mål bör tydligt formuleras i lärosätenas jämställdhetsplaner. I motionen begärs att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att följa upp huruvida målen nås. - I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 40 behandlas frågan om rekryteringsmål vid anställning av professorer. U t s k o t t e t påminner om att riksdagen under hösten 1997 godkände de av regeringen föreslagna principerna för rekryteringsmål för lärosätena i syfte att öka andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). I sammanhanget anmälde regeringen att varje lärosäte, utom de konstnärliga högskolorna i Stockholm, skulle ges i uppdrag att sätta upp egna mål i fråga om könsfördelningen bland nyrekryterade lärare inom övriga lärarkategorier. Detta har sedan skrivits in i regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. Där föreskrivs också att rekryteringsmålen, utfallet samt prognosen för perioden 1997-1999 skall framgå av högskolans årsredovisning. Högskoleverket skall enligt instruktionen främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. I budgetpropositionen hösten 1997 anmäldes att verket enligt regeringens mening bör intensifiera detta arbete och överta den pådrivande och stödjande roll som arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har haft. Gruppen avlämnade i juni 1997 sin slutrapport Jämställdhet för kunskap, insikt och kvalitet (Ds 1997:56) till Utbildningsdepartementet. Utskottet anser att yrkandet i motion 1997/98:Ub458 är tillgodosett med vad utskottet anfört. Riksdagen bör alltså avslå detsamma. Yrkandet i motion 1997/98:Ub807 avser ett regeringsförslag i proposition 1996/97:141 som utskottet behandlade före den allmänna motionstiden 1997 och innan motionen väcktes. Motionsyrkandet bör följaktligen avslås. Enligt motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 4 bör jämställdhetsrevisioner bli obligatoriska vid forskningsråden, mot bakgrund av debatten under senare år angående forskningsrådens fördelning av anslag till kvinnor. U t s k o t t e t anmärker att ett motsvarande motionsyrkande avslogs av riksdagen hösten 1996 under hänvisning till att redan vidtagna åtgärder, bl.a. krav på återrapportering rörande jämställdhetsarbetet, säkerställer att statsmakterna kommer att få analyser av forskningsrådens medelstilldelning ur jämställdhetssynpunkt (bet. 1996/97:UbU3). Det har också angivits i regleringsbrev för budgetåret 1998 att forskningsråden skall redovisa hur arbetet med jämställdhet utvecklas vid granskning och bedömning av ansökningar och vid fördelning av forskningsmedel. Ett särskilt uttalande från riksdagen om jämställdhetsrevisioner behövs därför inte, varför riksdagen bör avslå motionsyrkandet. De särskilda medel som fördelas av forskningsråden till postdoktorala stipendier till kvinnor bör enligt motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 10 få användas även i Sverige, alltså inte bara vid utländskt universitet. U t s k o t t e t har tidigare avstyrkt motsvarande motionsyrkanden och då påpekat att avsikten med postdoktorala stipendier är att de skall underlätta för kvinnor i forskarkarriären att skaffa sig internationella meriter (bet. 1997/98:UbU3 s. 29). Med samma motivering bör riksdagen avslå även det nu aktuella motionsyrkandet. Jämställdhetsmål bör ställas upp även för sektorsforskningsorganen, framhålls det i yrkande 11 i motion 1997/98:Ub474 (fp). Motionärerna anser att regeringen bör ta ett ansvar för att de nämnda organen får sådana mål inskrivna i sina instruktioner. U t s k o t t e t föreslår att motionsyrkandet avslås. Den s.k. JÄST-gruppen förordade i sin slutrapport (Ds 1997:56) bl.a. att regeringen skulle se till att de forskningsfinansierande myndigheterna, de s.k. sektorsforskningsorganen, ställer upp tydliga jämställdhetsmål och strategier för att uppnå en bättre balans mellan könen, både bland dem som tilldelas forskningsstöd och i bedömningsgrupper. Enligt vad utskottet erfarit införs nu i instruktionen för respektive sektorsforskningsorgan en föreskrift med innebörden att myndigheten inom sitt verksamhetsområde skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 10 bör kvotering övervägas vid tillsättningen av tjänsteförslagsnämnder för att uppnå en jämn könsfördelning. Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 3, nämligen att det i dessa nämnder är speciellt viktigt med jämn könsfördelning. U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Som i det föregående nämnts tog riksdagen under hösten 1997 ställning till regeringens förslag om högskolans ledning, lärare och organisation. I propositionen redovisade regeringen bedömningen att ansvaret för att utarbeta och avge förslag i ärenden om anställning av professor och lektor borde åvila fakultetsnämnderna eller motsvarande organ. Föreskrifterna om särskilda tjänsteförslagsnämnder borde tas bort. Vid anställning av professor eller lektor skall, liksom i dag, sakkunniga utses på så sätt att båda könen är företrädda, om inte synnerliga skäl mot detta föreligger (prop. 1996/97:141 s. 47). Enligt uppgift från Utbildningdepartementet är avsikten att en ändring av högskoleförordningen i nämnda avseenden skall träda i kraft den 1 januari 1999.
Forskning m.m. om kvinnor och män Förslag om att utbildning och forskning inom vårdområdet skall ske ur ett könsperspektiv läggs fram i motion 1997/98:Ub444 (fp). Motionären begär ett tillkännagivande om att alla forskningsprojekt om människans hälsa som tilldelas statliga anslag måste ha minst 40 % av vardera könet i den population som studeras (yrkande 1). Läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar måste ha ett könsperspektiv i undervisningen (yrkande 2). Dessutom vill motionären att en grupp skall tillsättas med uppdrag att se över om de forskningsanslag som ges tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). Vidare anförs att ett kvinnoforskningscentrum för vården med fördel skulle kunna förläggas till Göteborgsområdet (yrkande 4). Motionären anser också att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om vård av kvinnor (yrkande 5). U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Utskottet noterar att de frågor som motionären aktualiserar även berörs i betänkandet Jämställd vård (SOU 1996:133) från Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården. I betänkandet presenteras ett antal förslag till åtgärder som bl.a. avser forskning, utbildning, tillsyn, uppföljning och utvärdering. En del av förslagen förs nu vidare genom det utvecklingsprogram ?Genderprogram för social välfärd? som sedan våren 1997 pågår inom Socialdepartementet. Programmet innebär att varje myndighet inom departementets område har till uppgift att analysera förslag och verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter. Enligt programmet har kvinnor och män rätt att få adekvat bemötande, vård eller behandling utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Programarbetet skall bedrivas etappvis och den första etappen skall vara avslutad den 30 juni 1999. Då skall samtliga enheter inom, och myndigheter knutna till, Socialdepartementet ha en plan för hur arbetet med genderfrågorna skall bedrivas. De skall också ha startat ett aktivt utvecklingsarbete. När det gäller läkarutbildning och annan vårdutbildning anser utskottet det som självklart att dessa utbildningar skall bedrivas med ett könsperspektiv. Behovet av resurser till genusforskning understryks i motion 1997/98:A804 (mp) yrkande 30. Motionärerna anför att man måste utveckla och fördjupa redan kända forskningsområden med avseende på ett genusperspektiv. Som exempel på områden som bör prioriteras nämns forskning som belyser på vad sätt man kan undvika att befästa föråldrade mans- och kvinnoroller hos pojkar och flickor. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet påminner om att statsmakterna i statsbudgeten för 1997 gjorde flera satsningar på genusforskning. Sålunda anvisades medel för ett nationellt sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet, ett nytt tvärvetenskapligt tema med inriktning mot genusforskning vid Linköpings universitet och 18 tjänster med inriktning mot genusforskning vid några lärosäten. Enligt förordningen om ett sekretariat för genusforskning (1997:61) skall det nationella sekretariatet främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Enligt uppgift i budgetpropositionen hösten 1997 skall inom det tvärvetenskapliga temat bedrivas forskning och forskarutbildning om könstillhörighetens betydelse och om hur föreställningar om kvinnlighet och manlighet skapas (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16 s. 104).
Övriga frågor I motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 5 gör motionärerna gällande att fler kvinnor än män har arbeten som inte ger möjlighet till kompetensutveckling inom företagen där de är anställda. Deltidsanställda, som till största delen är kvinnor, blir oftast förbigångna vid företagens utbildningsinsatser. Motionärerna framhåller att det därför är viktigt att det i arbetsplatsernas jämställdhetsplaner ingår likvärdiga möjligheter till kompetensutveckling för kvinnor och män. U t s k o t t e t konstaterar att det i jämställdhetslagen (1991:433) finns föreskrivet en skyldighet för arbetsgivaren att genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare (7 §). Planerade åtgärder under det kommande året skall anges i arbetsgivarens årliga jämställdhetsplan. Hur dessa har genomförts skall redovisas i efterföljande års plan (11 §). Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med hänvisning till det anförda. Fler kvinnliga läroboksförfattare behövs, betonas det i motion 1997/98: A805 (kd) yrkande 12. Motionärerna anmärker att jämställdhetsdebatten hittills ytterst marginellt berört skolans och de olika utbildningsinstitutionernas läromedel. Samtidigt som det finns en insikt om att män och kvinnor talar olika språk är litteraturlistorna starkt mansdominerade. De menar att tillgång till kurslitteratur av författare av båda könen kan ge studenterna olika perspektiv på det studerade ämnet. U t s k o t t e t har i denna fråga ingen annan uppfattning än motionärerna. Dock anser utskottet inte att riksdagen skall göra något uttalande om vem som skall skriva läroböcker eller vilka läroböcker som skall ges ut eller användas. Motionsyrkandet bör alltså avslås av riksdagen. Enligt motion 1997/98:A805 (kd) yrkande 13 bör en viktig del i det svenska samarbetet inom Europeiska unionen (EU) vara att driva arbetet med jämställdhetsfrågor. Motionärerna anser att det bör undersökas om det finns möjlighet att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet. U t s k o t t e t har inhämtat att Sverige inom EU bedriver ett aktivt arbete på jämställdhetsområdet och verkar för att jämställdhetsfrågor skall lyftas fram i EU:s fördrag. Inom utbildningsområdet är det framför allt genom samarbetet mellan svenska universitet och högskolor och motsvarande lärosäten i andra EU-länder som Sverige kan påverka att jämställdhetsarbetet utvecklas. Utskottet finner inte skäl att förorda ett svenskt initiativ i enlighet med motionärernas önskemål. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande tillgången till barnomsorg att riksdagen avslår motion 1997/98:A806 yrkande 14, res. 1 (fp) - delvis 2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 13, 1997/98: Ub457 yrkande 8, 1997/98:A805 yrkande 4, 1997/98:A806 yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1, res. 2 (m, fp) res. 3 (v) - delvis 3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16, 1997/98:Ub256 yrkande 7 och 1997/98:Ub804 yrkande 1, res. 1 (fp) - delvis res. 4 (kd) - delvis 4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 16 och 1997/98:Ub221 yrkande 21, res. 5 (m, kd) res. 1 (fp) - delvis 5. beträffande redovisning av jämställdhet i skolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub230, res. 6 (m) 6. beträffande yrkeslärares funktion att stödja val av för könet otypisk yrkesutbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub226 yrkande 3, res. 3 (v) - delvis 7. beträffande jämställdhet som delämne inom sexualundervisningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ju725 yrkande 3 och 1997/98:So676 yrkande 5, res. 7 (mp) - delvis 8. beträffande feministiskt självförsvar att riksdagen avslår motion 1997/98:So676 yrkande 4, res. 7 (mp) - delvis 9. beträffande andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 6, 1997/98:Ub458 yrkande 8 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11, res. 1 (fp) - delvis res. 3 (v) - delvis 10. beträffande likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att meritera sig till forskarutbildning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub807 yrkande 31 och 1997/98:A804 yrkande 29, res. 7 (mp) - delvis 11. beträffande begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 39, res. 8 (mp, kd) 12. beträffande rekryteringsmål avseende könsfördelningen på olika tjänster inom högskolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub458 yrkande 7 och 1997/98:Ub807 yrkande 40, res. 3 (v) - delvis 13. beträffande jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub804 yrkande 4, res. 9 (c, fp) 14. beträffande postdoktorala stipendier till kvinnor att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 10, 15. beträffande jämställdhetsmål för sektorsforskningsorganen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 11, 16. beträffande tillsättningen av tjänsteförslagsnämnder att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub804 yrkande 3 och 1997/98:Ub810 yrkande 10, 17. beträffande ett könsperspektiv inom utbildning och forskning på vårdområdet att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub444 yrkandena 1-5, 18. beträffande genusforskning att riksdagen avslår motion 1997/98:A804 yrkande 30, res. 7 (mp) - delvis 19. beträffande likvärdiga möjligheter för kvinnor och män till kompetensutveckling att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub804 yrkande 5, 20. beträffande fler kvinnliga läroboksförfattare att riksdagen avslår motion 1997/98:A805 yrkande 12, res. 4 (kd) - delvis 21. beträffande ett europeiskt kvinnouniversitet att riksdagen avslår motion 1997/98:A805 yrkande 13. res. 4 (kd) - delvis
Stockholm den 5 mars 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservationer
1. Tillgången till barnomsorg, m.m. (mom. 1, 3, 4 och 9) Ola Ström (fp) anför: Jag anser att en väl fungerande och utbyggd barnomsorg inte bara gynnar barnens utveckling utan också är en förutsättning för att småbarnsföräldrar, framför allt småbarnsmammor, skall kunna välja att arbeta i stället för att vara hemma med barnen. Skolverket bör som tillsynsmyndighet bevaka kvaliteten i barnomsorgen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet om tillgången till barnomsorg. Som framhålls i motion 1997/98:Ub250 yrkande 16 är jämställdhet både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga. Brist på kunskap om jämställdhet genererar ett allvarligt pedagogiskt problem genom att undervisningen inte utformas så att den svarar mot pojkars och flickors olika behov. Jämställdhetsarbetet inom grundskolan får inte bli beroende av den enskilde lärarens inställning. Därför måste lärarnas kunskaper på detta område fortlöpande följas upp. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. Samma synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 angående jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan. Jag anser att riksdagen bör bifalla också detta yrkande. Enligt min mening borde utskottet ha tillstyrkt motion 1997/98:Ub457 yrkande 6, vari föreslås att arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av s.k. brytprojekt skall kunna användas för att rekrytera män till lärarutbildningarna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 3, 4 och 9 bort hemställa 1. beträffande tillgången till barnomsorg att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A806 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 16 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 7 och 1997/98:Ub804 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 och med anledning av motion 1997/98:Ub215 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 9. beträffande andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub457 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub458 yrkande 8 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Fler män inom barnomsorgen och skolan (mom. 2) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anför: För att ge pojkar och flickor en uppväxt som lägger en trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga identitet är det viktigt att både män och kvinnor ingår i deras vardagliga omgivning. Ökade ansträngningar måste göras för att fler män skall välja yrkesverksamhet i skola och barnomsorg. Eleverna behöver både kvinnliga och manliga lärare som förebilder. Riksdagen bör enligt vår mening bifalla motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 8, 1997/98: A806 yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort hemställa 2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 8, 1997/98:A806 yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 13 och 1997/98:A805 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Fler män inom barnomsorgen och skolan, m.m. (mom. 2, 6, 9 och 12) Britt-Marie Danestig (v) anför: Enligt min mening är det angeläget att samhället blir alltmer jämställt, dvs. mäns och kvinnors livsutrymmen och möjligheter skall inte begränsas av deras kön. I dag är det i första hand kvinnors livsutrymmen som begränsas. Mäns möjlighet och vilja att arbeta inom förskolan bör ses i det perspektivet. Jag ser det som positivt om jämställdheten förbättras så att fler män finns i barnomsorgen i framtiden. Jag vill att riksdagen bifaller motion 1997/98: Ub5 yrkande 13. Yrkeslärare har som framhålls i motion 1997/98:Ub226 yrkande 3 en viktig funktion att stödja s.k. brytare, nämligen flickor/kvinnor och pojkar/män som väljer en för sitt kön otypisk yrkesutbildning. Jag anser att man bör se över på vad sätt denna funktion kan stärkas. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. Jag delar uppfattningen i motion 1997/98:Ub458 yrkande 8 att högskolans utbildningsutbud är bättre anpassat till männens efterfrågan än till kvinnornas. Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar och sökandetrycket till dessa utbildningar är faktorer som enligt min mening måste beaktas vid fördelningen av resurser till högre utbildning. Motionsyrkandet bör bifallas. Det är viktigt att universitet och högskolor sätter upp egna rekryteringsmål för könsfördelningen bland andra lärare än professorer. Det är också viktigt att följa upp huruvida dessa mål nås. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 7 hos regeringen begära att Högskoleverket ges i uppdrag att göra en sådan uppföljning. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 6, 9 och 12 bort hemställa 2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 13, med anledning av motionerna 1997/98:A805 yrkande 4, 1997/98:A806 yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:Ub457 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 6. beträffande yrkeslärares funktion att stödja val av för könet otypisk yrkesutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub226 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 9. beträffande andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 6 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande rekryteringsmål avseende könsfördelningen på olika tjänster inom högskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:Ub807 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Jämställdhetsarbetet inom grundskolan, m.m. (mom. 3, 20 och 21) Inger Davidson (kd) anför: När det gäller jämställdhetsarbetet inom grundskolan anser jag att flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk, måste uppmärksammas mer. Många undersökningar visar att pojkar dominerar i klassrummet, vilket ger flickorna ett sämre utgångsläge från början. Samtidigt missgynnas pojkarna av att de har så få manliga förebilder i skolan. Det är viktigt att se till att det i lärarutbildningen, i skolplaner och i jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt kan arbeta för att främja jämställdhet. Riksdagen bör enligt min mening bifalla motion 1997/98:Ub256 yrkande 7. Jag ställer mig bakom yrkande 12 i motion 1997/98:A805 att det behövs fler kvinnliga läroboksförfattare. Samtidigt som det finns en insikt om att män och kvinnor talar olika språk är litteraturlistorna vid olika utbildningsinstitutioner starkt mansdominerade. Tillgång till kurslitteratur av författare av båda könen kan bredda debatten för studenterna. Utskottet borde ha tillstyrkt motionsyrkandet. Möjligheten att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet bör undersökas. Jag anser att motionsyrkandet i fråga bör bifallas av riksdagen. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 20 och 21 bort hemställa 3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16 och 1997/98:Ub804 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 20. beträffande fler kvinnliga läroboksförfattare att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A805 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 21. beträffande ett europeiskt kvinnouniversitet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A805 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
5. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 4) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför: Jämställdhet skall enligt vår mening ses som en pedagogisk fråga. Flickor på pojkdominerade utbildningar, som naturvetenskap och teknik, måste få ett bättre stöd av lärarna. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan handlar om att ta vara på olikheterna och göra olika satsningar, t.ex. särskilda lektioner i teknik för flickor och otraditionella metoder i språk för pojkar. Det handlar också om att få en jämnare fördelning av män och kvinnor bland gymnasieskolans personal. I dag dominerar männen bland lektorerna. Bland yrkeslärarna består den ojämna könsfördelningen inom respektive yrke. Vi anser att riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub215 yrkande 16. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort hemställa 4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 16 och med anledning av motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Redovisning av jämställdhet i skolan (mom. 5) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anför: Det har nu gått tre år sedan riksdagen fattade ett antal viktiga beslut när det gäller jämställdhet i skolan. För jämställdhetsarbetet är det betydelsefullt att det råder en bred enighet om att jämställdhet är en pedagogisk fråga och en värdegrundsfråga, som berör alla och som samtliga som arbetar inom och med skolan skall känna ansvar för. Det är dock en lång väg från ett riksdagsbeslut till att det synsättet genomsyrar skolans verksamhet. En mängd frågor kan ställas bl.a. om hur arbetet inom skolor anslutna till Skolverkets nätverk för jämställdhet har utvecklats. Vad finns det för relevant kunskap på området? Vi anser att det är angeläget att regeringen lämnar riksdagen en redovisning för arbetet med jämställdhet i skolan. Regeringen bör också redovisa hur man avser att arbeta vidare med dessa frågor. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub230 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort hemställa 5. beträffande redovisning av jämställdhet i skolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub230 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Jämställdhet som delämne i sexualundervisningen, m.m. (mom. 7, 8, 10 och 18) Gunnar Goude (mp) anför: Jag anser att det är viktigt att sexualundervisningen breddas och att könsrollsfrågor och könsförtryck i större utsträckning än tidigare diskuteras inom ämnet. Jämställdhet bör göras till ett delämne inom sexualundervisningen och få ett utökat antal timmar till förfogande. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur detta kan genomföras. Motion 1997/98:So676 yrkande 5 bör bifallas av riksdagen. Skolan bör enligt min mening kunna tillhandahålla undervisning i feministiskt självförsvar, vilket föreslås i yrkande 4 i motion 1997/98:So676. Sådan undervisning syftar inte bara till att stärka flickors självkänsla. Den ger dem även en reell möjlighet till skydd i utsatta situationer. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen detta till känna. Likaså vill jag att riksdagen bifaller motion 1997/98:Ub807 yrkande 31 om att det behövs tydliga direktiv till universitet och högskolor att de skall vidta åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, speciellt när det gäller förutsättningar att meritera sig till forskarutbildning. Mer resurser bör avsättas till genusforskning i enlighet med förslaget i motion 1997/98:A804 yrkande 30. Ett genusperspektiv bör läggas på all forskning där det över huvud taget kan vara av relevans. Särskilt bör sådan forskning prioriteras som rör könsrollsmönstren. Utskottet borde ha tillstyrkt motionsyrkandet. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 8, 10 och 18 bort hemställa 7. beträffande jämställdhet som delämne inom sexualundervisningen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 5 och med avslag på motion 1997/98:Ju725 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 8. beträffande feministiskt självförsvar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att meritera sig till forskarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 31 och med anledning av motion 1997/98:A804 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 18. beträffande genusforskning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A804 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst (mom. 11) Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför: Enligt vår mening bör begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst avskaffas. Om meriter endast skall räknas från de fem första åren efter doktorsexamen, har kvinnor som doktorerat och som väljer att ha familj och barn mycket små chanser att gå vidare mot ett arbete som självständig forskare. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 39 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort hemställa 11. beträffande begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden (mom. 13) Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför: Under de senaste åren har forskningsrådens fördelning av forskningsanslag till kvinnor debatterats. Diskriminering måste motarbetas med kraft. Vi anser att jämställdhetsrevisioner bör bli obligatoriska vid forskningsråden. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub804 yrkande 4. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 13 bort hemställa 13. beträffande jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub804 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilt yttrande
Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar (mom. 9) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anför: Vi har i vår partimotion 1997/98:Ub208 uttryckt uppfattningen att läraryrket måste öppnas för individer som vill byta yrke. Det behövs lärare med olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter i skolan. I motionen föreslår vi att lärarcertifikat skall införas (yrkande 15). Ett sådant certifikat, som skall utgöra en kvalitetsgaranti, kan användas som ett medel för att bredda lärarrekryteringen. Frågan om lärarcertifikat kommer att behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU9.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................4 Jämställdhet inom barnomsorg och skola 4 Jämställdhet inom högre utbildning och forskning 9 Forskning m.m. om kvinnor och män 12 Övriga frågor 13 Hemställan 14 Reservationer........................................16 1. Tillgången till barnomsorg, m.m. (mom. 1, 3, 4 och 9) (fp) 16 2. Fler män inom barnomsorgen och skolan (mom. 2) (m, fp) 17 3. Fler män inom barnomsorgen och skolan, m.m. (mom. 2, 6, 9 och 12) (v) 18 4. Jämställdhetsarbetet inom grundskolan, m.m. (mom. 3, 20 och 21) (kd) 19 5. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 4) (m, kd) 20 6. Redovisning av jämställdhet i skolan (mom. 5) (m) 20 7. Jämställdhet som delämne i sexualundervisningen, m.m. (mom. 7, 8, 10 och 18) (mp) 21 8. Begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst (mom. 11) (mp, kd) 22 9. Jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden (mom. 13) (c, fp) 22 Särskilt yttrande....................................23 Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar (mom. 9) (m) 23