Jämställdhetsfrågor i utbildningen
Betänkande 1991/92:UbU1
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU01
Jämställdhetsfrågor i utbildningen
Innehåll
1991/92 UbU1
Motionerna
1990/91:Ub255 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och utveckling för jämställdhet i skolans liv och arbete, 2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skolans organisation för att nå målen om jämställdhet.
1990/91:Ub280 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsarbetet i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A808.
1990/91:Ub501 av Gunilla Andersson och Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att få fler manliga förskollärare.
1990/91:Ub639 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att innehållet i framför allt pedagogisk sektor och teknisk utbildning bör ses över ur jämställdhetsaspekt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ökade insatser bör göras vad gäller utbildning i jämställdhet för såväl elever och lärare som SYO-funktionärer.
1990/91:Ub802 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild utredning för att bl.a. göra en samlad bedömning av flickornas villkor i skolan samt föreslå åtgärder för jämställdhet i skolan.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kommission om jämställdhet i utbildningen.
Utskottet
Våren 1988 behandlade riksdagen en proposition om jämställdhetspolitiken inför 90-talet, vari bl.a. ingick ett avsnitt om jämställdhet i utbildningen (prop. 1987/88:105, bet. UbU34, rskr. 365). Riksdagen tog därvid bl.a. ställning till målen för rekrytering av män och kvinnor till olika utbildningsvägar i gymnasieskolan och högskolan. Ett större antal motionsyrkanden om jämställdhetsfrågor på utbildningsområdet behandlades vidare i betänkande 1989/90:UbU6 (rskr. 54). Vissa av de motionsyrkanden som behandlas i det följande överensstämmer med sådana som var föremål för riksdagens behandling vid dessa tillfällen.
Två motioner tar mera generellt upp frågor om utbildningens innehåll m.m. ur jämställdhetsaspekt. Enligt motion 1990/91:Ub280 (m) ger grundskolans historieundervisning en felaktig bild genom att förtiga att det i alla tider har funnits kvinnor som visat skicklighet, talang och snille. Bristfälliga baskunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen bland lärarna på låg- och mellanstadierna anses vidare få menliga följder för eleverna från jämställdhetssynpunkt. Sverige har inte råd att lämna outnyttjad den begåvningsreserv som finns bland alla de kvinnor som har fallenhet för teknik och naturvetenskap men som i dag söker sig till andra utbildningar. I motion 1990/91:Ub639 (m) yrkande 1 hävdas att innehållet i högskoleutbildningen inom bl.a. den pedagogiska sektorn bör ses över från jämställdhetssynpunkt, eftersom lärarnas attityder till flickor och pojkar har stor betydelse. Enligt motionärerna är resurserna som läggs på utbildning i jämställdhet klart underdimensionerade i lärarutbildningen.
Utskottet behandlade motionsyrkanden med motsvarande innebörd vid 1989/90 års riksmöte. När det gäller den enligt motionärerna felaktiga kvinnobilden i skolans undervisning i historiska ämnen gav riksdagen på utskottets förslag som sin mening regeringen följande till känna (bet. 1989/90:UbU6 s. 5):
Hur en sann bild av historien är beskaffad är en viktig fråga för historievetenskaperna. Det är enligt utskottets mening inte möjligt att gå förbi den frågan, om man vill diskutera skolans läromedel i historia, litteraturhistoria, religionshistoria, konsthistoria m.fl. historiska ämnen. En granskning i de för SIL normala formerna är inte tillräcklig. Utskottet anser det angeläget att vetenskapligt kompetenta forskare utreder hur rättvisande den bild av det förgångna är som förmedlas i ett representativt urval läromedel i historiska ämnen med hänsyn tagen till den tidsram som en skolkurs utgör. Det bör få ankomma på regeringen att finna former för hur en sådan utredning skall göras samt efter utredningen vidta de åtgärder som eventuellt kan komma att behövas.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande gav regeringen den 31 maj 1990 statens institut för läromedel (SIL) i uppdrag att ta initiativ till en särskild granskning av den bild av det förgångna som återspeglas i läromedel i de historiska ämnena med avseende på kvinnornas villkor och deras insatser inom olika områden samt att föreslå de åtgärder som granskningen kan ge anledning till. Utskottet har erfarit att uppdraget, efter avvecklingen av SIL den 1 juli 1991, har övertagits av statens skolverk, som dock ännu inte har redovisat resultatet till regeringen.
Utskottet hänvisade i övrigt i nämnda betänkande till att vad som anförts i motionerna ligger väl i linje med vad som sägs i utbildningsplanen för grundskollärarlinjen samt i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan och till vad regeringen uttalat i proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet. Sedermera har regeringen i propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18) framhållit att en mål- och resultatorienterad styrning av skolan ställer delvis andra krav på utformningen av läroplanerna än dittillsvarande styrning genom ett omfattande regelverk. Riksdagen hade inget att erinra mot propositionen på denna punkt (1990/91:UbU4 s. 28--30, rskr. 76). I direktiven till den i februari 1991 tillkallade läroplanskommittén (dir. 1991:9) sägs att en fråga som uppläggning och genomförande av undervisningen så att det får betydelse för jämställdhet mellan pojkar och flickor bör höra till de riktlinjer som bör läggas fast nationellt. Vidare har regeringen i september 1991 tillkallat en utredare för att analysera vilka krav som bör ställas på lärarnas kunskap och kompetens och hur dessa krav skall uppnås (dir. 1991:87). Uppdraget skall ses mot bakgrund av dels att lärarutbildningen betraktas som ett av statens viktigaste styrmedel när det gäller skolans likvärdighet över hela landet, dels den övergång till en förändrad styrning av den grundläggande högskoleutbildningen som aviserats i kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/91:150 del II s. 71 f., bet. UbU21, rskr. 389).
Mot bakgrund av vad som anförts om pågående beredningsarbete finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra de tillkännagivanden som föreslås i motionerna 1990/91:Ub280 och 1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis, varför dessa bör avslås.
Förslag som tar sikte på att förändra de könsbundna studievalen förs fram i motionerna 1990/91:Ub501 (s) och 1990/91:Ub639 (m) yrkande 2. I den förstnämnda motionen begärs insatser för att få fler manliga förskollärare. I den sistnämnda motionen sägs att ökade insatser bör göras när det gäller utbildning i jämställdhet för såväl elever och lärare som syo-funktionärer, för att skapa en större medvetenhet och därmed påverka de könsbundna studievalen till högskolan.
Utskottet konstaterar att endast ca 7 % av de antagna till förskollärarlinje om 80 resp. 100 poäng de senaste åren har varit män. Till linjens 50-poängsvariant rekryteras nästan uteslutande kvinnor. Riksdagen ställde sig våren 1988 bakom regeringens förslag att målet för rekryteringen på längre sikt skall vara att ingetdera könet skall vara representerat med mindre än 40 % på någon studieväg i högskolan, och att de linjer som vid tiden för beslutet hade den allra snedaste fördelningen (under 5 % för ettdera könet) inom en femårsperiod skulle ha ökat andelen till minst 10 % (prop. 1987/88:105, bet. UbU34, rskr. 365). Regeringen gav den 8 november 1990 universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för och konsekvenserna av olika former för prioritering av underrepresenterat kön vid antagning till utbildning i högskolan. I fråga om utbildning i jämställdhet dels i skolan, dels i utbildningen av lärare och syo-funktionärer hänvisar utskottet till vad som anförts i det föregående om direktiven till läroplanskommittén samt den aviserade förändrade styrningen av högskoleutbildningens innehåll och organisation (prop. 1990/91:150). Utskottet vill tillägga att det inte heller med nu gällande styrsystem är en fråga för riksdagen att reglera det närmare innehållet i olika högskoleutbildningar.
Mot bakgrund av pågående beredningsarbete föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub501 och 1990/91:Ub639 yrkande 2.
En utredning om jämställdhet i utbildningen begärs i tre motioner. Enligt motionerna 1990/91:Ub255 (s) yrkande 2 och 1990/91:Ub802 (v) yrkande 1 passar arbetssätt och läromedel i skolan dåligt för flickorna, som därigenom missgynnas. Utvecklingen i skolan på jämställdhetsområdet har enligt motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 20 snarast gått i fel riktning, varför motionärerna önskar att en kommission om jämställdhet i utbildningen skall tillsättas.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om direktiven till läroplanskommittén -- som tillkallats efter det att motionerna avlämnades -- föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub255 yrkande 2, 1990/91:Ub802 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 20.
Enligt motion 1990/91:Ub255 (s) yrkande 1 krävs det ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom undervisningen för att omsätta läroplanens mål och idéer om jämställdhet i skolans liv och arbete. Motionärerna framhåller att forskning behövs för att få svar på frågor som t.ex. varför pojkar ägnas mer tid än flickor under lektionerna och vad detta får för konsekvenser på kort och lång sikt.
Utskottet erinrar om att riksdagen anvisat medel för forskning inom skolväsendet (anslaget B 5). Anslaget disponeras av skolverket. Under anslaget E 14 disponerar vidare forskningsrådsnämnden medel för kvinno- och jämställdhetsforskning. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub255 yrkande 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbildningens innehåll m.m. ur jämställdhetssynpunkt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub280 och 1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis,
2. beträffande könsbundna studieval att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub501 och 1990/91:Ub639 yrkande 2,
3. beträffande utredning om jämställdhet inom utbildningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub255 yrkande 2, 1990/91:Ub802 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 20,
4. beträffande forskning och utveckling för jämställdhet i skolan att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub255 yrkande 1.
Stockholm den 24 oktober 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Rune Rydén
I beslutet har deltagit: Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Eva Johansson (s), Chris Heister (m), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s) och Birgitta Carlsson (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.