<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.&nbsp;</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;</p>

Svensk författningssamling

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>
<p>F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Jämställdhet inom utbildning och forskning

Bilaga: bet_200102_ubu_12

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">106</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">25</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">60</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">21</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">15</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">37</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">2</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">154</td><td class="summa_nej">75</td><td class="summa_avstar">53</td><td class="summa_franvarande">67</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 6 (fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">106</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">25</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">60</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">21</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">15</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">13</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">37</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">33</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">253</td><td class="summa_nej">13</td><td class="summa_avstar">15</td><td class="summa_franvarande">68</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 8 (kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">106</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">25</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">60</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">21</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">245</td><td class="summa_nej">37</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">67</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 15 (v)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">106</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">25</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">60</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">21</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">37</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">34</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">247</td><td class="summa_nej">34</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">67</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 16 (v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">106</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">25</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">60</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">21</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">36</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">34</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">15</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">232</td><td class="summa_nej">49</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">67</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>


2002-04-24

Motioner om jämställdhet inom utbildning och forskning (UbU12)

Fru talman! Alla människor, oavsett om de är
kvinnor, män, unga, gamla, homosexuella, religiösa
eller kanske rentav har ett funktionshinder, har rätt till
en personligt tryggad frihet och utveckling. Allt annat
betyder mindre. Detta är i grunden också vad jäm-
ställdhet handlar om.
Även om vi som människor är och ska vara lika
har vi samtidigt rätten och behovet att få vara olika.
Däremot ska ingen få diskrimineras just för att han
eller hon är olik. Vi moderater har därför hävdat att
det behövs en bättre lagstiftning som ska gälla gene-
rellt, och den ska gälla i alla skeden i livet - från
födseln till döden.
Oavsett vad vi i kammaren beslutar är det inte all-
tid som våra medborgare följer dessa beslut i blindo.
Men det är förvisso en annan debatt.
När det däremot gäller frågor om just jämställdhet
skulle jag vilja betona tre saker som faktiskt påverkar
resultatet om vi ska lyckas nå våra uppsatta gemen-
samma mål.
1. Attityder tar tid att ändra och påverka.
2. Värderingar grundläggs tidigt.
3. Det krävs kunskap för att kunna förändra.
Detta betänkande tar upp de kvarvarande motio-
nerna om jämställdhet som ännu inte har behandlats
under den här mandatperioden. För inte så länge
sedan behandlade vi jämställdhetspropositionen om
likabehandling av studenter. Dessutom hade arbets-
marknadsutskottet för heller inte så länge sedan den
stora debatten om jämställdhet.
Låt mig ändå lite kort ta upp några saker som jag
anser vara viktiga i detta betänkande.
Jag tror att vi alla är överens om att föräldrarna
och det egna hemmet har stor betydelse för frågor
som handlar om attityder och värderingar. Likaså är
de tidiga barnaåren, då mycket av det allmänna
grundläggs, viktiga. Detta gör att personal och lärare i
förskolor och skolor får en viktig roll i arbetet för
jämställdhet.
Det är därför grundläggande att lärare redan i sin
utbildning ges genuskunskap och insikt om att man
kan arbeta med killar och tjejer utifrån deras likheter
och olikheter. När dessa lärare sedan befinner sig ute
i verksamheten och arbetar måste de också rent prak-
tiskt kunna dra nytta av den kunskap som de har er-
hållit.
För att man ska lyckas leva upp till de gemen-
samma intentionerna krävs ett engagemang. Då måste
också arbetet i den egna vardagen ha betydelse. Det
är viktigt hur vi hanterar och säger ifrån när det gäller
språkval, handlingar människor emellan och hur vi
bemöter varandra. Det handlar om den ömsesidiga
respekten.
Fru talman! Kunskapen om genus kommer inte av
sig själv. Självklart måste forskningen också genom-
syras av att det finns såväl kvinnor som män. Detta
gäller både möjligheterna att söka olika tjänster och
det som det forskas kring.
Vi kan inte lagstifta fram vare sig attityder, värde-
ringar eller kunskap hos människor. Däremot visar en
del av de motioner som i dag behandlas på goda am-
bitioner. Inte minst är det viktigt att vi själva i denna
kammare kan verka för ett mer jämställt leverne, och
att vi håller debatten levande i riksdagen.
Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till
reservation 1 under punkt 1 som vi har gemensamt
med Folkpartiet.


Fru talman! "Det tar sig många uttryck. Diskrimi-
neringen och kränkningarna ser olika ut beroende på
var vi befinner oss. Men det är samma norm, samma
struktur, samma mönster, som upprepas såväl i tali-
banernas Afghanistan som här i Sverige."
Hela utbildningsväsendet är, liksom samhället i
övrigt, genomsyrat av genussystemet. Eftersom en
stor del av barns och ungdomars fostran och sociali-
sering sker i skolan är denna institution också en av
de bärande för bevarandet av kvinnors systematiska
underordning.
Samtidigt utgör utbildningsväsendet en nyckelin-
stitution också i kampen för ett jämställt samhälle.
Genom att skolledare, lärare och övrig personal skaf-
far sig medvetenhet om dessa maktstrukturer och
engagerar sig för att utmana dem kan skolan bli en
plats där barn och ungdomar, elever och studenter ges
möjlighet att ifrågasätta de stereotypa könsroller som
förmedlas i kulturen, reklamen och det övriga om-
kringliggande samhället.
Vänsterpartiet vill öka valmöjligheterna för kvin-
nor och män. Alla ska ha reella möjligheter att göra
val som inte är könstypiska. Vårt mål är att kön inte
ska vara en begränsning eller ett hinder under upp-
växten eller någon gång senare i livet. Ytterst handlar
det om att inse att frågan om kön är en fråga om
makt. Därför är det betecknande att inte heller i detta
års betänkande ordet makt någon gång nämns. Det
betyder att det fortfarande är en bra bit kvar innan
denna insikt också finns hos majoriteten av Sveriges
riksdag.
Fru talman! Forskning om och av kvinnor är ef-
tersatt, trots att både sjukdomar och deras behandling
berör båda könen. Detsamma gäller forskningsområ-
den som domineras av kvinnor, exempelvis omvård-
nadsforskningen. Mot den bakgrunden bör enligt vår
mening forskningspolitiken inom området hälso- och
sjukvård - och närliggande områden - belysas ur ett
klass- och könsperspektiv.
Vi anser att det är särskilt viktigt med ett genus-
perspektiv i samband med stamcellsforskning och
genforskning. Det behövs därför en ökad kunskap och
medvetenhet i de forskningsetiska kommittéerna om
vikten av ett genusperspektiv i forskningen och vid de
etiska bedömningarna av forskningsprojekt.
Fru talman! Jag inledde med att citera ett numera i
hela Sverige världsberömt tal av Gudrun Schyman
där hon träffande beskriver att kvinnors underordning
följer samma mönster över hela världen men också att
det tar sig olika uttryck. Det var nog många i debatten
som missade det sista.
Vänsterpartiet har i en reservation tagit fasta på
detta och ger förslag på hur det ska kunna brytas. Vi
vill betona vikten av att personer som i sitt arbete
möter många kulturer har kunskaper om de särskilda
former som kvinnoförtrycket tar sig i olika religioner,
kulturer och traditioner. Personal inom socialtjänsten,
rättsväsendet och sjukvården bör därför få vidareut-
bildning ur detta perspektiv. Det är också nödvändigt
att kunskaper om olika uttryck för kvinnoförtryck
lyfts fram i socionom-, jurist- och vårdutbildningarna
- och säkert också i många andra utbildningar.
Utskottsmajoriteten väljer att hänvisa till att kun-
skap om kvinnors och mäns livsbetingelser redan i
dag är en del av flera utbildningar och utgår från att
detta innebär att man också har kunskap om livsbe-
tingelserna i familjer med olika religioner, kulturer
och traditioner. Men det vi föreslår är inte att det bara
ska vara en del av grundutbildningen även om det är
viktigt. Vi vill att alla som i dag arbetar ska få möj-
lighet till vidareutbildning, och detta bemöter utskot-
tet egentligen inte alls.
Fru talman! Vi har också en med Miljöpartiet ge-
mensam reservation om betydelsen av granskning av
läromedel ur ett genusperspektiv. Vi har tidigare
själva föreslagit detta. Låt mig få påminna kammaren
om att i departementsskrivelsen Vi är alla olika från
1994, författad av Arbetsgruppen Kvinnligt och man-
ligt i skolan, levereras en ganska långtgående kritik
mot dagens läromedel. Den nämns också i betänkan-
det. Där står bl.a.:
"Läroböckerna är fortfarande bärare av det tradi-
tionellt manliga och kvinnliga och speglar inte dagens
värderingar. De har inte införlivat aktuell forskning
om könsskillnader och om pojkars och flickors olika
förutsättningar och lärande."
Visst kan man argumentera som utskottet gör, att
det är oklart vad som ska ingå i begreppet läromedel,
men det är egentligen inte ett tillräckligt svar, menar
jag. I dag finns det ett stort antal böcker och material
som är framtagna just i syfte att vara undervisnings-
material. Dessa skulle man, tycker jag och tycker vi,
ha all anledning att granska. Att utskottet hänvisar till
att marknadens villkor ska avgöra vilken kunskap
som lärs ut i skolan känns faktiskt inte särskilt över-
tygande - annat än möjligen för borgare.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag gärna föra till
protokollet att Vänsterpartiets krav sedan flera år
tillbaka på feministiskt självförsvar för tjejer i skolan
under det här året kommer att bli verklighet. Det är
ett av de sätt som man kan möta de sexuella trakasse-
rierna från pojkar mot tjejer i skolan på. Det är fak-
tiskt ett stort problem. Fem miljoner kronor satsas i år
för att fler tjejer i landets skolor ska kunna genomgå
utbildning i feministiskt självförsvar även om de sista
detaljerna i hur det ska utformas fortfarande återstår
att utarbeta.
Låt mig kort få påminna om vad det är vi talar
om. Vi avser inte att skolan ska lära ut hur man slåss
så där i allmänhet. Det handlar lika mycket om psy-
kiskt som om fysiskt självförsvar och om att skapa en
känsla av att man har rätt till sin egen kropp och inte
ska tolerera några kränkningar. Det handlar om att få
sätta ord på vad man har upplevt och upplever, att se
det strukturella i mäns trakasserier av kvinnor och
inse att man själv inte bär ansvaret för ett övergrepp.
Det handlar om att få kunskap om vilka rättigheter
man har.
Det handlar också om att få lära sig att använda
sitt kroppspråk och sin röst så att man stärker sitt
uppträdande och sitt självförtroende, om att ta plats
och kräva utrymme. Det gäller att undvika att hamna i
en farlig situation och, om man väl hamnar där, om
att kunna ta sig därifrån. Detta kommer nu flera tjejer
i skolan att kunna få lära sig. För Vänsterpartiet, men
främst för dessa tjejer, är det en viktig framgång.
Värt att notera är ju, trots det, att ett stort antal av
partierna här i kammaren som tillhör minoriteten
fortfarande fullständigt motsätter sig detta. De inser
inte betydelsen av att unga tjejer i landets skolor ska
få verktyg att själva, av egen kraft, bryta de sexuella
trakasserierna och de mönster av utanförskap och
kränkningar som i dag finns. Vi välkomnar er in i
insikten om att detta är nödvändigt i det ögonblick då
också ni, liksom vi nu, kommer att få se vilken kon-
kret effekt det här får i landets skolor.
Fru talman! Jag står bakom samtliga Vänsterparti-
ets reservationer och yrkar bifall till reservation 8
under punkt 12.


Fru talman! 51 motionsyrkanden är uppsamlade i
betänkandet om jämställdhet. Jag brukar säga att om
Kristdemokraternas människosyn hade fått råda i
samhället hade vi aldrig behövt några jämställdhets-
program eller planer.
Jämställdhet är i själva verket att respektera alla
människors lika värde och handla utifrån detta. Vi vet
att det finns strukturer och attityder kvar i samhället
som oftast missgynnar kvinnan till förmån för man-
nen. Dessa vill Kristdemokraterna självklart undan-
röja. Vi hävdar rätten att alla oberoende av kön ska få
göra sina livsval, ska få hantera sina liv. Politiker ska
inte styra människors val utan ge förutsättningar för
att genomföra och respektera varje val som görs.
Många är de som säger sig arbeta för jämställdhet
men som i sitt eget handlande, i det vardagliga livet,
inte kan uppnå jämställdhet. Många är också de som
värjer sig mot att bli placerade i olika fack, t.ex. bland
dem som kallar sig feminister eller liknande, men
som i sitt dagliga möte med människor aldrig någon-
sin sätter det ena könet framför det andra. Detta måste
vi acceptera och respektera.
Vi tvingas dock konstatera att vi tyvärr har struk-
turella faktorer som innebär att flickor, kvinnor, han-
teras annorlunda och oftast till nackdel jämfört med
pojkar, män. Därför måste vi kämpa i hela utbild-
ningssystemet, hela samhället, för att få bort dessa
hinder för verklig jämställdhet. Det gäller att handla
gentemot varandra med samma respekt oberoende av
kön.
Fru talman! Skolan har här en viktig roll i sin
förmedling av normer och värderingar till eleverna.
Undersökningar visar t.ex. att pojkar får mer tid av
lärarna än flickor, att teknikundervisningen fokuseras
på mer pojkdominerade intressen och att läromedel
innehåller tendenser till traditionella könsroller. Det
här måste naturligtvis på allvar lyftas fram i den pe-
dagogiska debatten och diskuteras i skolor, på lärar-
utbildningar och i den allmänna debatten.
Vi tycker inte att det är särskilt knepigt, det som
Vänsterpartiets Kalle Larsson nyss anförde om själv-
försvar osv. Men varje skola måste själv få bestämma
hur man ska hantera det här med jämställdhet. Vad
finns det för problem? Hur ska man hantera det här?
Vi tror inte att det i första hand handlar om att slåss
eller så. Vi tror att det i första hand handlar om djupt
liggande värderingar och att man faktiskt på allvar
ska ta den typen av diskussioner i första hand.
Det är viktigt att lärare och andra vuxna kan tolka
flickors och pojkars olika sätt att utrycka sig. Det är
också viktigt att forskare beforskar områden utifrån
både mäns och kvinnors perspektiv och att det finns
både män och kvinnor som skriver böcker och dess-
utom forskar. Det ska finnas både män och kvinnor
som är yrkesmänniskor inom olika branscher.
Vi menar att det ska vara en nollvision när det
gäller särbehandling mellan kvinnor och män. Samti-
digt konstaterar vi att alla är olika och att var och en
måste ha rätt att mötas utifrån sina förutsättningar och
behov. Den verkliga jämställdheten uppnås inte för
att alla gör exakt samma saker. Den uppnås när alla
har möjlighet att göra samma saker.
Ingen ska, vare sig i skolan eller någon annan-
stans, utsättas för könsord, nonchalans, respektlöshet,
hot eller övergrepp. Det är också viktigt för oss att
barn möter förebilder av båda könen. Därför ska en
jämn fördelning eftersträvas bland personal. Det ska
finnas förebilder både hos en mor och en far i en
familj.
Fru talman! När det gäller jämställdhet kan jag
inte förstå varför inte samma lagstiftning ska gälla i
skolan, på högskolor och universitet och för forskare
som gäller för alla andra i samhället. Det är en fråga
som jag har funderat över mycket. Varför vill inte
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet
ha samma lagstiftning på det här området för männi-
skor i högskola som för andra?
För mig och Kristdemokraterna är det fullständigt
självklart att lagskyddet ska gälla alla. Fortfarande
förekommer, trots alla planer, sexuella trakasserier på
lärosäten. Seminarier anordnas på institutioner för att
komma till rätta med problemet. Som doktorand eller
studerande är man väldigt beroende och utsatt i en
nära och tät relation med sin handledare eller lärare.
Den relationen är ju själva förutsättningen för utbild-
ningen, och den måste respekteras. Det faktiska makt-
förhållandet måste man ha ett ansvar för när man har
underordnade och överordnade. Sexuella trakasserier
på våra lärosäten måste upphöra. Det handlar om
människors rättssäkerhet.
Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bara bifall
till reservation 2 under punkt 6.
Innan jag slutar vill jag också nämna de inbyggda
strukturer i utbildnings- och studiesystemet som sär-
behandlar kvinnor och som vi i denna församling är
ansvariga för. Det är självklart viktigt också för en
nybliven pappa att få vara ledig från studierna i sam-
band med barnafödande. En kvinna som har en stude-
rande som far till sitt barn måste få samma möjlighe-
ter till familjestart som andra. När det gäller mödrar
som får barn när de studerar vill jag dessutom tillägga
att den lägsta ersättningen knappt går att överleva på.
När det gäller karriärtjänster utgår jag från att de
synpunkter som vi gång på gång under den här man-
datperioden har fört fram tas till vara av Socialdemo-
kraterna. Familjebildande får aldrig utgöra ett hinder
för akademisk karriär. Här behöver mycket mer gö-
ras. När det gäller studiesystemet är det hårt. Det är
svårare att studera och få barn nu än när jag själv
gjorde det för 25-30 år sedan. Detta är anmärknings-
värt. Redan i början av 80-talet startade ett forsk-
ningsprojekt vid Umeå universitet med namnet Idé
och realitet bakom utbildningsreformerna. I detta togs
problematiken för kvinnor som ville förena familje-
bildande med akademisk karriär upp. Denna proble-
matik underlättades med hjälp av stöd för kvinnor,
t.ex. ökat låneutrymme i studiemedlet, så kallat barn-
tillägg, och genom att föreläsningar och examinatio-
ner i hög grad kunde genomföras på kvällar eller
helger. Tänkandet för att man ska hitta sätt att under-
lätta kombinationen förälder eller, hellre, människa
och akademiker efterlyser jag i dagens debatt, och jag
efterlyser det bland beslutsfattare.


Fru talman! Yvonne Andersson nämnde i sitt an-
förande att Kristdemokraterna inte har någonting
emot träning i feministiskt självförsvar. Det är visser-
ligen en nyhet, men en välkommen nyhet. Man har
tidigare motsatt sig detta. Men man har alltså ändrat
sig, om jag förstår det rätt.
Sedan ger Yvonne Andersson uttryck för två av
de vanligaste missuppfattningarna om hur det här
fungerar. Den första är att skolorna inte skulle få
bestämma själva utan att någon annan, t.ex. vi, skulle
tala om att man skulle vara tvungen att göra detta. Ett
sådant förslag om feministiskt självförsvar finns inte
och har, i alla fall vad jag vet, aldrig funnits i Sveri-
ges riksdag.
Den andra missuppfattningen handlar om att man
inte i första hand ska lära sig att slåss. Jag sade det i
mitt anförande, och jag säger det gärna igen: Det är
inte heller det man gör i en utbildning i feministiskt
självförsvar. Det handlar om många andra saker,
stärkande av självförtroendet och av den egna kropp-
suppfattningen. Det handlar om kroppsspråket och
flera sådana saker.
När jag nu har rett ut de här två missförstånden
mellan mig och Yvonne Andersson undrar jag om
hon fullt ut kan ställa upp på den satsning på 5 miljo-
ner till feministiskt självförsvar som nu görs.


Fru talman! Nej, det kan jag inte göra härifrån.
Det jag kan ställa upp på är att man på olika sätt på
kommunal nivå får använda medel och bestämma hur
det här ska ske, men man ska arbeta med jämställd-
heten.
När Kalle Larsson ändå är i gång skulle jag vilja
ha svar på en fråga: Varför ställer inte Vänsterpartiet
upp på att samma lagliga skydd för jämställdhet ska
gälla för studenter i högskolan som för andra i sam-
hället och arbetslivet?


Fru talman! Nu är det jag som har replik på
Yvonne Andersson. Därför skulle jag bara vilja till-
lägga en sak. Är Yvonne Andersson, om hon själv
erbjuds en utbildning i feministiskt självförsvar, be-
redd att acceptera det erbjudandet? Vem som helst av
kammarens ledamöter kan godta det erbjudandet och
få lära sig ytterligare om vad detta i praktiken inne-
bär. Det kanske skulle ta bort ytterligare några av de
fördomar som Yvonne Andersson fortfarande verkar
ge uttryck för.


Fru talman! Jag hörde inte riktigt början, men jag
uppfattade det som att jag skulle kunna bli erbjuden
en kurs eller ett seminarium om feministiskt självför-
svar. Jag skulle med intresse i mån av tid och beroen-
de på när det är gärna delta i åtminstone ett seminari-
um för att få veta vad detta är.


Fru talman! Jämställdhet är en av de viktigaste
demokratifrågorna, som jag ser det. Här har skolan en
oerhört viktig roll, och man ska se till i skolan att det
finns en verklig möjlighet för eleverna att utvecklas
utifrån sina egna behov och sina egna förutsättningar.
I läroplanen är direktiven till skolan tydliga. Där
står det att skolan aktivt och medvetet ska främja
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt
på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i
skolan, och de krav och förväntningar som ställs på
dem, bidrar till att forma vad som är kvinnligt och
manligt. Skolan har ett ansvar att motverka traditio-
nella könsmönster. Den ska ge utrymme för eleverna
att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen
oberoende av könstillhörighet.
Det låter jättefint, och det låter väldigt bra. Men vi
vet att verkligheten ser något annorlunda ut. Redan på
dagis ser vi att könsskillnaderna blir väldigt tydliga.
Pojkarna dominerar redan från de första åren, och
sedan ökar detta under skoltiden. Det genomsyrar
hela skoltiden. Undervisningsformerna måste, som
jag ser det, därför förändras så att hänsyn tas till
flickors och pojkars olikheter, behov och intressen,
någonting som inte riktigt görs i dag.
Lärarna spelar också en viktig roll i barns upp-
växttid, speciellt som förebilder. Det är viktigt att det
finns en jämn könsfördelning, både när det gäller
förskollärare och lärare, så att det finns både män och
kvinnor som förebilder i skolan och i förskolan.
Elevernas erfarenheter i de tidiga skolåren spelar
en stor roll för deras framtida utbildnings- och yrkes-
val. Ett medvetet arbete för att bryta könsbundna
mönster längre fram i livet måste inledas redan de
första åren i skolan. De olika förutsättningarna i sko-
lan missgynnar både flickor och pojkar, och det blir
ett hinder för en ökad jämställdhet.
Trots de fina formuleringarna i läroplanen har
väldigt lite hänt i skolan vad gäller jämställdheten.
Visserligen har en del projekt initierats - och man har
genomfört dem också - men någon riktig samordning
har det inte varit. Och det har inte gjorts någon stor
gemensam insats för att man ska kunna förbättra
situationen.
Arbetet med en ökad jämställdhet får inte stanna i
enbart skrivna formuleringar i betänkanden. Det
krävs ett samlat grepp, som jag ser det, där klara
mätbara mål och metoder finns. Utifrån det har vi
begärt att Skolverket ska få i uppdrag att i nära sam-
verkan med lärarnas organisationer utarbeta ett samlat
program för ökad jämställdhet i skolan. Därmed, fru
talman, vill jag yrka bifall till reservation 3 under
punkt 1.
Det är också viktigt att vi får en anpassning av
jämställdhetslagstiftningen, som Yvonne Andersson
var inne på, inom hela svenska skolsystemet. Det
gäller grundskolan, gymnasiet och också den högre
utbildningen. Det handlar om att man för in jäm-
ställdhetslagstiftningen i skolan på ett lämpligt sätt.
Tyvärr har vi inte sett något resultat av det än. Vi har
haft många diskussioner kring det, men majoriteten
har sagt: Vi ska vänta och se. Vi vet inte riktigt hur
det här fungerar. I stället borde man säga: Vad viktigt
det här är. Nu ska vi försöka hitta en lösning på pro-
blemet.
Jag skulle vilja ställa en fråga till Socialdemokra-
ternas representant i dag: Varför vill man inte ta ste-
get, och varför vill man över huvud taget inte se över
detta?
Fru talman! När det gäller rekryteringen till högre
utbildning är fördelningen mellan män och kvinnor
relativt jämn. Däremot är snedrekryteringen till högre
tjänster inom högskoleväsendet anmärkningsvärd.
Kvinnor missgynnas systematiskt. Ju högre upp i
hierarkin, desto färre kvinnor. För att nå jämställdhet
inom högskolan är det därför nödvändigt att man
börjar redan i grundutbildningen.
Hela rekryteringsprocessen när det gäller den hög-
re utbildningen måste genomgå en översyn för att den
ska göras mer jämställd. De satsningar på rekryte-
ringsarbete som gjorts inom tekniska och naturveten-
skapliga utbildningar har medfört att andelen kvinnor
på vissa håll inom grundutbildningen har ökat, vilket
är bra. Fler kvinnor söker sig då till de tekniska ut-
bildningarna, men fortfarande är det väldigt långt
kvar till en jämställdhet.
Mer behöver göras för att få fler unga kvinnor att
välja tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar,
och det behövs också initiativ för att öka rekrytering-
en av män till kvinnodominerade utbildningar.
Då är det viktigt att det finns ett bra samarbete
mellan grundskolan, gymnasieskolan och högskolan
för att få en jämnare könsfördelning inom de olika
utbildningarna. Man måste få se vilka möjligheter
som finns inom utbildningen.
En annan viktig förutsättning för att öka genom-
strömningen av andelen kvinnor i den högre utbild-
ningen och få kvinnor att satsa på den akademiska
karriären är att det finns möjligheter att arbeta under
ekonomiskt trygga omständigheter, vilket naturligtvis
också gäller män. Därför är införandet av de dokto-
randtjänster som finns en oerhört viktig satsning. Det
gäller också satsningen på mellantjänster. Detta är
kanske de två absolut viktigaste åtgärderna för att
stimulera kvinnor att påbörja den akademiska karriä-
ren.


Fru talman! Jämställdhetspolitiken måste syfta till
att varje människa, kvinna eller man, har helt likvär-
diga chanser att forma sitt liv som hon eller han vill.
Därför är målet för en liberal jämställdhetspolitik att
bryta traditioner och mönster som låser fast männi-
skor i förlegade könsroller. Bristen på jämställdhet i
familjen eller på arbetsplatsen drabbar både män och
kvinnor, men den slår hårdast mot kvinnorna.
Folkpartiet lanserar begreppet liberal feminism.
Den liberala feminismen ser mönstren i samhället
men utgår hela tiden från individen. Det som i första
hand ska bekämpas är de bakomliggande orsakerna
till att kvinnor och män behandlas olika.
När det gäller skolan måste jämställdhetsarbetet
ses dels som en pedagogisk uppgift, dels som en fråga
om rätt till trygghet mot nedsättande behandling. En
jämställd undervisning måste ta hänsyn till de skill-
nader som finns mellan flickor och pojkar i fråga om
mognad, värderingsmönster osv. Det är t.ex. inte
pojkarnas intressen som ska avgöra hur lektionerna i
idrott ska bedrivas om man har lektioner tillsammans
med flickorna. Samtidigt måste också en jämställd
undervisning se till att flickor eller pojkar som har
icke traditionella intressen uppmuntras och inte glöms
bort. Alla ska ses som individer. Det här pedagogiska
arbetet är naturligtvis svårt men viktigt. Det kräver
kunskaper om traditionella könsmönster hos lärarna.
För att särskilt skydda flickorna i skolan föreslår
vi en skärpning av lagreglerna mot sexuella trakasse-
rier i skolan. Den svaghet som lagreglerna har i dag
visar sig också när det gäller mobbning i skolan, och
det drabbar särskilt flickor. Oavsett om det handlar
om förnedrande språkbruk med grova könsord eller
om rena sexuella trakasserier ska ingen flicka i skolan
behöva känna att det är hennes eget ansvar att skydda
sig. Det ska skolan och vuxenvärlden göra. Jag förstår
inte varför inte utskottet mycket tydligare vill uttala
sig för en skärpning av lagen mot sexuella trakasseri-
er och förnedrande behandling i skolan, eller rättare
sagt införa en lag som påminner om den vi har på
arbetsplatser. Det är klart att eleverna ska ha samma
skydd som arbetstagarna har.
Lagen om likabehandling i högskolan var ett steg
framåt efter det att Socialdemokraterna och majorite-
ten här hade skjutit på frågan och avslagit motioner.
Nu tycker jag att det är dags att gå vidare, och inte
minst till både grundskolan och gymnasieskolan.
Folkpartiet har en rad yrkanden för att stärka jäm-
ställdhetsarbetet i skolan, i högskolan och i forsk-
ningen. När det gäller högskolan föreslår vi ett antal
åtgärder för att stoppa diskrimineringen av kvinnor
vid anställning i högskolan. Osynliga regler måste
avskaffas. Dessa regler leder ibland till att meriterade
kvinnliga sökande inte får en tjänst. Med vårt indi-
vidperspektiv föreslår vi inte i första hand kvotering-
ar, men däremot öppenhet, tydliga regler och krav när
tjänster ska tillsättas. De nämnder som ansvarar för
tjänstetillsättningar ska ha en jämställd representa-
tion. I dag är 60 % av studenterna på grundnivån på
högskolorna kvinnor, men andelen kvinnor på profes-
sorsnivån är bara 10 %. Den nya professorsreformen
har visserligen lett till fler kvinnliga professorer, men
nu är det viktigt att den här reformen säkras fullt ut så
att inte de nya befordringsprofessorerna blir ett B-lag
med lägre lön och sämre villkor. Institutionerna måste
givetvis ha ett klart krav på sig att ha riktiga formellt
utarbetade jämställdhetsplaner.
Mycket tyder på att det fortfarande saknas ett ge-
nusperspektiv inom många vårdutbildningar. Därför
föreslår Folkpartiet att läkarutbildning och sjukskö-
terskeutbildning åläggs att ha ett genusperspektiv i
utbildningen.
När det gäller den medicinska forskningen menar
vi att det behövs en ordentlig utredning för att under-
söka om forskningen verkligen bedrivs så att kvin-
nors medicinska behov tillgodoses i samma utsträck-
ning som mäns. Jag är rädd för att forskningen kring
typiska manssjukdomar fortfarande prioriteras på
kvinnornas bekostnad.
Fru talman! I det här betänkandet tar kammaren
endast upp en del motioner från den allmänna mo-
tionstiden. I vår jämställdhetsmotion, som behandlas i
annat sammanhang, har Folkpartiet utvecklat en hel-
hetssyn på jämställdhetspolitiken. I den motionen
utvecklar vi mer utförligt begreppet liberal feminism.
Ett hinder som vi vill riva är monopolen i kvinno-
dominerade yrken. Kvinnor har ofta offentliga ar-
betsgivare, och kvinnor har sällan flera arbetsgivare
att välja mellan. Valfriheten inom skola, vård och
omsorg är bra, också för dem som arbetar inom dessa
områden. Det är just i dag i väldigt stor utsträckning
kvinnor. Inom de områden där politiker bestämmer
lönerna är det särskilt dåligt för kvinnor. Kvinnor
med t.ex. landstinget som arbetsgivare släpar efter
männen när det gäller löner i större utsträckning än
kvinnor med privata arbetsgivare. Den låga värde-
ringen av traditionella kvinnoyrken drabbar kvinnor-
na, och den drabbar också kvaliteten i verksamheten
eftersom det blir allt svårare att locka både kvinnor
och män till bl.a. lärar- och sjukskötersketjänster.
Fru talman! Engagemanget för jämställdhetsfrå-
gor i skola och utbildning måste nu ta sig uttryck i
väldigt konkreta åtgärder som märks i vardagen. Jag
har här nämnt några förslag som vi i Folkpartiet vill
genomföra. Jag står bakom alla de yrkandena, men
jag nöjer mig med att här yrka bifall till vår reserva-
tion 5 under punkt 4.


Fru talman! Jag ska försöka att fatta mig kort, ef-
tersom vi har en votering som väntar alldeles strax.
Samtliga partier är totalt överens om att jäm-
ställdshetarbetet är oerhört viktigt. I samtliga partier
är vi beredda att driva jämställdhetsarbetet vidare
härifrån riksdagen med arbetet med lagar och regel-
verk, men också genom att ge våra synpunkter på hur
det här arbetet ska kunna intensifieras. Vi har mäng-
der av exempel på saker som redan har gjorts och
mängder av förslag på saker som vi skulle vilja ha
gjorda.
Låt mig först titta på den lägre utbildningen, för-
skola, grundskola och gymnasium. Den nya lärarut-
bildningen ger en mycket stor plats för kunskap om
jämställdhetsarbete. Den har också en viktig fördel
jämfört med den gamla lärarutbildningen genom att
man har vissa moment gemensamma.
Vi i Miljöpartiet vill betona att jämställdhetsar-
betet är ett arbete som måste ta mycket stor hänsyn
till utvecklingen från barn till vuxen. Man kommer in
i olika skeden av utbildningen i olika åldrar. Det går
naturligtvis inte att göra ett effektivt jämställdhetsar-
bete i gymnasiet om man inte vet hur det fungerar för
de tidigare åldrarna i grundskolan och förskolan.
Därför tror vi att utbildningen av lärare i jäm-
ställdhetsfrågor ska vara sådan att man oavsett vilken
nivå man arbetar på ska ha kännedom om helheten.
Förmodligen ska man även se till att tiden före sko-
lan, alltså i hemmet, också får optimala betingelser
när det gäller jämställdhetsarbetet. Dit räknar vi i
Miljöpartiet möjligheten för t.ex. papporna att vara
hemma med barnen när de är små. Pappaledigheten
har vi slagits för med viss framgång. Vi har nu senast
fått en extra pappamånad genomförd. Man måste ha
en helhetssyn på jämställdheten.
Catharina Elmsäter-Svärd inledde sitt anförande
med att påpeka att detta är en fråga som handlar väl-
digt mycket om attityder. Det är det stora problemet.
Att ändra attityder som finns i en kultur som under
lång tid har varit mansdominerad är oerhört svårt. Det
är först och främst svårt att se vad det är man ska
ändra, eftersom man själv är bärare av just den kultur
som ska förändras. Därför är kunskapen så viktig.
Jag tror att det var Yvonne Andersson som sade
att vi ska ha som ett mål att det inte ska finnas särbe-
handling i vårt land mellan könen, en nollvision för
särbehandling. Det är väl ett bra mål. Det är lite mer
behavioristiskt orienterat. Men det inkluderar natur-
ligtvis också att attityderna när den dagen kommer
ska vara sådana att man slipper de dolda förutfattade
meningarna om relationer mellan könen.
Sofia Jonsson betonade vikten av att man redan på
dagis arbetar effektivt för att få bort socialt betingade
könsskillnader. Självfallet får det inte ske på ett så-
dant sätt att man på ett olyckligt sätt motverkar skill-
nader som inte i samma utsträckning är socialt be-
tingade. Återigen kräver det stor kunskap.
Arbetet fortgår nu över hela linjen på det här om-
rådet. Vi känner alla till och har varit delaktiga i Vär-
degrundsprojektet. Det har varit ett av den sittande
regeringens huvudprojekt. Där är jämställdhetsfrågan
en av frontfrågorna. Skolverket har fått i uppdrag att
följa jämställdhetsarbetet, och man gör det med fram-
gång. Vi vill från Miljöpartiets sida också att man ska
stärka tillsynsarbetet så att man får ett tydligt och
klart myndighetsuppdrag att kontrollera att jämställd-
hetsarbetet ute i skolorna sker såsom det är tänkt.
Om jag får säga några ord om den högre utbild-
ningen skulle jag i första hand vilja betona att attity-
derna där sedan gammalt är starkt befästa. Det är en
organisation som sedan mycket länge har varit mans-
dominerad. Under den förra mandatperioden gav sig
den dåvarande regeringen i kast med att försöka att få
en jämnare fördelning på de högre tjänsterna. Fler
kvinnliga professorer var en av Carl Thams stora
målsättningar. Det var väl ett bra sätt att väcka debatt.
Det blev också något fler kvinnliga professorer, men
det är fortfarande oerhört dominerat av män. Proble-
men är naturligtvis mycket större än så.
Vi har från Miljöpartiets sida noterat att hela uni-
versitetsvärlden är mansdominerad på ett sätt som
inte alls bara beskrivs genom antalet högre tjänster.
Om man tittar på t.ex. högskolesekreterare är det i
stort sett bara kvinnor upprätthåller de tjänsterna. Det
är klart att det har en stor effekt på studenternas atti-
tyder. De kommer in på en skola där det visar sig att
låglönearbetet på universitet, och dessutom låglöne-
jobb av servicekaraktär, domineras helt av kvinnor
medan de högre tjänsterna, professorer och lektorer,
domineras av män. Självfallet sätter det sina spår. Det
måste naturligtvis ändras.
Därför är det viktigt att jämställdhetslagen också
tillämpas vid tillsättning av de lägre tjänsterna så att
vi får en jämn fördelning mellan könen på alla nivåer
och för alla uppgifter på universitet och högskolor.
Miljöpartiet har en rad förslag i den jämställdhetsmo-
tion som vi har väckt. Jag ska inte gå in på alla detal-
jerna. Vi har också tidigare haft en rad förslag, varav
många är genomförda. Det kan jag konstatera med
glädje.
Ett sådant förslag som inte är genomfört är att
man till varje tjänstetillsättningsnämnd, den nämnd
på ett universitet och högskola som anställer lärare
och forskare, skulle ha en person som bara hade upp-
giften att se till att nämnden tog hänsyn till jämställd-
hetslagen när den lade fram sitt förslag om vem som
ska anställas. Det är en viktig åtgärd. Ofta glömmer
man bort jämställdhetslagen och observerar det först i
slutet av själva bedömningen av de sökande, osv.
Det skulle vara en bra väg att gå. Men det finns
massor av annat som måste göras. Det gäller utbild-
ning av handledare och lärare så att de verkligen
uppmärksammar de skilda förhållanden som råder för
kvinnor och män på universitet och högskolor. Det
gäller också värderingen av meriter, dvs. meritvärde-
ring för tillsättning av tjänster.
Kvinnor har en helt annan livsstruktur på sina stu-
dier. Det visar sig att kvinnor har en meritering som
ligger på topp när de är betydligt äldre än män. Det är
lättförklarligt, eftersom kvinnorna ofta avbryter eller
lämnar forskningen under ett tag i början av sin fors-
karkarriär för att föda barn och bilda familj. Sedan
kommer de åter och får sin mest koncentrerade forsk-
ningsinsats senare i livet.
Med de meriteringssystem som vi nu har när man
summerar över livet, räknar antalet "pek" osv., kom-
mer kvinnorna ofta att i en sämre konkurrenssitua-
tion. Det är saker som är lätt att åtgärda och som ska
uppmärksammas. Det kan man lätt göra ute på våra
universitet och högskolor.
Avslutningsvis vill jag föra fram en reservation
som vi har i en motion som gäller läromedlen. Det
sammanhänger med en lite annan syn på könsskillna-
derna. Innehållet i läromedel, och för all del innehål-
let i forskningen, styrs på ett olyckligt sätt om man
har ett mansdominerat synsätt på den uppgift som
man forskar kring eller som man ska beskriva i en
lärobok.
Det är en sorts skygglappar som vi har i vår kul-
tur. Det finns många komiska beskrivningar av vad
de har givit för resultat inom olika ämnen, dvs. saker
som man inte ser på grund av att man har ett manligt
sätt att bedöma själva frågan. Det är naturligtvis vik-
tigt att det rensas på den kanten i synnerhet när det
gäller läromedlen.
Vi har föreslagit att Skolverket ska få ett uppdrag
att läromedlen ur ett genusperspektiv. Den reserva-
tionen har också Vänsterpartiet hakat på. Vänsterpar-
tiet har tidigare haft en liknande motion, och vi har
också haft en sådan flera gånger. Vi hoppas att det är
fler som tycker att det är ett bra förslag och kan stödja
det. Jag tackar för ordet.
(forts. 16 §)
Ajournering

Kammaren beslutade kl. 16.58 på förslag av andre
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 17.00 då voteringen skulle äga rum.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 17.00.


Fru talman! Det betänkande från utbildningsut-
skottet som vi nu behandlar omfattar 51 motionsyr-
kanden - de flesta från allmänna motionstiden 2001. I
motionerna tar man upp frågor om jämställdhetsar-
betet i både skola och högskola, men i nästan samtli-
ga fall slås öppna dörrar in.
Jämställdheten mellan män och kvinnor i modern,
fördjupad betydelse har sedan 1970-talet varit en
aktuell fråga i den politiska debatten. Mycket har hänt
sedan 1979 då den första jämställdhetslagen antogs
av Sveriges riksdag.
När det gäller jämställdhetsarbetet i skolan har
riksdagen gång på gång slagit fast att synen på jäm-
ställdheten är både en värdegrundsfråga och en peda-
gogisk fråga som ska lyftas fram i skolans dagliga
arbete och som ska genomsyra undervisningen i alla
ämnen. Universitet och högskolor ska aktivt främja
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Fru talman! Den politiska enigheten kring mål och
medel för jämställdhetsarbetet synes mig vara mycket
stor när jag läser de motionsyrkanden som här be-
handlas. Det uppstår dock en del frågor och undringar
hos mig när jag läser och begrundar Moderaternas
och Folkpartiets gemensamma reservation angående
jämställdhetsarbetet i skolan.
De båda partierna betonar gemensamt i reserva-
tionen att jämställdhetsarbetet måste "bli en pedago-
gisk fråga, snarare än en moral- eller attitydfråga".
Man beskriver ingående hur skillnaderna mellan
pojkar och flickor ska tas till vara för att möjliggöra
att alla presterar så goda resultat som möjligt när det
gäller ämneskunskaper.
Det är bra att alla får goda ämneskunskaper. Detta
är ett av skolans mål - alltså inte det enda målet.
Därför vill jag ställa följande fråga till Ulf Nilsson:
Har ni i Folkpartiet lämnat den position som ni en
gång intog när det gäller arbetet för att skolan ska
förmedla och förankra de grundläggande värden som
vårt samhällsliv vilar på, nämligen människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor
och män samt solidaritet gentemot de svaga och ut-
satta?
Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg lät i en
debatt här i kammaren undslippa sig att skolans upp-
gift att lära eleverna att bli demokrater, att respektera
varandra och att vara jämställda är blomsterspråk som
borde skalas bort. I stället skulle vår uppgift till sko-
lan bli otroligt tydlig. Kunskapen ska stå i centrum -
så uttalades det här i kammaren.
Detta debattinlägg paras med den reservation som
vi behandlar i dag får mig att dra slutsatsen att Folk-
partiet numera anser att endast ämneskunskaper är
kunskap. För mig som socialdemokrat är det oerhört
väsentligt att goda ämneskunskaper ska vara en del av
den djupare kunskap som ett demokratiskt förhåll-
ningssätt innebär. Ett demokratiskt förhållningssätt
handlar i allra högsta grad om attityder.
Jag tycker att det är ännu mer väsentligt att betona
skolans roll som demokratisk fostrare, som den som
ska föra vidare de grundläggande värden som vårt
samhällsliv vilar på - alla människors lika värde,
jämställdheten, solidariteten med de svaga och utsatta
- med tanke på vad som i dag faktiskt börjar hända
ute i Europa, där vi i land efter land ser hur starka
odemokratiska krafter växer till sig. I en sådan tid
anser jag att det är mer nödvändigt än någonsin att
betona skolans andra uppgift och mål, nämligen att
föra vidare våra demokratiska traditioner och vårt
demokratiska förhållningssätt människa och männi-
ska emellan.
Fru talman! Som jag inledningsvis nämnde ska
universitet och högskolor aktivt främja jämställdhet
mellan kvinnor och män. Varje lärosäte ska aktivt
arbeta för att få en jämnare könsfördelning i lärarkå-
ren, och varje lärosäte ska vidta åtgärder för att få en
jämnare könsfördelning inom de olika utbildningarna.
Genusperspektiv ska ingå i den högskolepedagogiska
utbildningen, och naturligtvis måste det demokratiska
förhållningssättet, attityden, arbetas med även inom
universitet och andra lärosäten, där av tradition kan-
ske fortfarande väldigt mycket av elittänkande och
elitistiskt förhållningssätt lever kvar. Det är viktigt att
uttrycka att det demokratiska förhållningssättet na-
turligtvis är lika väsentligt inom högskola och univer-
sitet som inom hela det övriga utbildningssystemet.
Den positiva attityden till jämställdhet är en del av
detta demokratiska förhållningssätt. Det är viktigt att
vi från talarstolen i Sveriges riksdag markerar vikten
av att arbeta både med att bibringa goda ämneskun-
skaper i det svenska utbildningssystemet och med att
bibringa det demokratiska förhållningssättet männi-
ska och människa emellan.
Med det jag har sagt som grund yrkar jag avslag
på samtliga motioner i betänkandet.


Fru talman! Jag måste tillstå att jag inte riktigt
förstod den fråga som Majléne Westerlund Panke
ställde till mig. Jag skulle vilja be henne att precisera
den. Jag har fört fram i mitt anförande ett antal krav
på att det måste finnas pedagogiska och andra kun-
skaper om hur olika flickor och pojkar fungerar i dag,
man måste ha individperspektivet så att de som inte
följer ett traditionellt könsrollsmönster uppmuntras
att fortsätta med det. Vi har föreslagit skärpningar av
lagen om sexuella trakasserier. Jag förstår inte riktigt
vad frågan gick ut på. Den formulerades, som jag
uppfattade det, inte särskilt konkret.
Däremot uppfattade jag att Majléne Westerlund
Panke irriterar sig på att vi brukar säga att kunskaps-
målet är skolans huvuduppgift. Det tillstår jag fortfa-
rande att det är, det vidhåller jag. Det är det skolan är
bäst på. Sedan är det mycket viktigt att skolan vilar
på demokratiska värderingar och för dem vidare.
Skolan vilar på värderingar om jämställdhet, tolerans,
respekt för olika livshållningar osv. Men det som är
skolans huvuduppgift och det skolan är bättre än
någon annan på är att hjälpa eleverna fram till kun-
skapsmålet. Det tycker jag är mycket väsentligt att
betona. Det är väl det som ofta är skillnaden mellan
socialdemokratisk skolpolitik och liberal skolpolitik.
Kunskapsmålet skyms av er retorik.


Fru talman! Problemet, Ulf Nilsson, ligger i just
begreppet kunskap. Jag försökte att vara tydlig och
skilja på ämneskunskap och djupare kunskap, där jag
anser att det demokratiska förhållningssättet finns.
Det är alltså en fråga om attityder och människosyn.
Ämneskunskap är att man behärskar fysik, kemi,
matematik, svenska. Javisst, det är ett av skolans mål
att bibringa eleverna detta. Men det är minst lika
viktigt för vårt demokratiska samhällssystem att även
den djupare kunskapen om förhållningssättet männi-
ska och människa emellan bibringas eleven under
skoltiden. Det är därför jag blir lite orolig när jag
läser den gemensamma reservationen från Modera-
terna och Folkpartiet där man betonar att jämställd-
hetsarbete i skolan måste grundas på kunskap och bli
en pedagogisk fråga snarare än en attitydfråga.


Fru talman! Man kan naturligtvis vidga den här
diskussionen till att nästan bli filosofisk. För mig är
egentligen inte jämställdhetsfrågan en moralisk fråga.
För mig är det ett faktum att vi alla är individer. Det
är inte så mycket att orda om. Det är väldigt viktigt
att man utgår från det. Det är bristande och dålig
kunskap om man hävdar att flickor och pojkar ska
bemötas olika.
Jag tycker att det är ett intressant retoriskt grepp,
om jag får säga så, när Folkpartiet har en rad yrkan-
den som Majléne Westerlund Pankes parti inte till-
styrker, om åtgärder mot sexuella trakasserier, om
förbättrade anställningsprinciper i högskolan, genus-
perspektiv i vårdutbildningar, om genusperspektiv
inom medicinsk forskning osv. för att arbeta för en
ökad jämställdhet. Det hade kanske varit intressantare
att höra motiveringar till att socialdemokraterna av-
styrker dem i stället för att diskutera sådana här i och
för sig intressanta språkfilosofiska formuleringar om
hur man ska uttrycka sig, men det har vi inte riktigt
tid till just nu.


Fru talman! För mig blir det, Ulf Nilsson, allvar-
ligt när jag läser protokollen bakåt om våra skolde-
batter i riksdagen och kan se att här finns en förskjut-
ning.
Detta med att Folkpartiets partiledare vispar un-
dan den djupare kunskap som skolan ska bibringa,
där man beskriver vikten av det demokratiska för-
hållningssättet, solidariteten och jämställdheten, som
blomsterspråk som måste skalas bort tillsammans
med reservationen fick mig i dag att ställa frågan till
Ulf Nilsson: Står man inte längre bakom det som står
i skollagens portalparagraf, eftersom man hela tiden
vill skjuta det i bakgrunden, skjuta ämneskunskaper-
na framåt och förminska det andra?
Jag tycker inte att det är en filosofisk debatt, utan
det är en debatt som vi måste föra om vår demokrati
och dess förutsättningar i dagens samhälle. Det var
därför som jag ville diskutera i dag om det är så att
Folkpartiet på något sätt nu vill skjuta tillbaka den
djupare kunskapen i skolan för att endast koncentrera
sig på ämneskunskaper.


Fru talman! Majléne Westerlund Panke talar så
väl om vikten av att det finns demokrati också i hög-
skolan. Jag delar den uppfattningen fullt och helt.
Med anledning av den tidigare debatten känner
jag ändå att det finns stora frågetecken. Det första
frågetecknet handlar naturligtvis om vad det är för
demokrati när studenterna ska köpa sig det inflytande
som är självklart inom grundskolan och gymnasie-
skolan, som innebär att man deltar och är med och
bestämmer över sin undervisning och sin utbildning.
På grund av den obligatoriska kårtillhörigheten måste
studenterna alltså betala en avgift för att få vara med
och bestämma, och detta kallade Majléne Westerlund
för demokratins säkerställande.
Min andra fråga gäller värdegrunden. Majléne
Westerlund har inte tillstyrkt de motioner som vi har
väckt tidigare om att det ska vara samma värdegrund
även för högskolor och universitet.
Min tredje fråga har jag fortfarande inte fått be-
svarad. Varför gäller inte samma lagstiftning om
jämställdhet för studenter inom högskolan som för
övriga människor i samhället? Varför kan vi inte få
igenom att det lagliga skyddet ska vara detsamma? Vi
vet ju att det förekommer trakasserier.
Trots den proposition som kom från regeringen
om likabehandling av studenter finns det student-
grupper inom basårsverksamheten som inte omfattas
att detta. Varför?


Fru talman! Vi hade en mycket intensiv diskus-
sion om diskrimineringslagstiftningen som har införts
för högskolan. Det innebär att de fyra separata dis-
krimineringslagar som gäller för arbetslivet har sam-
manförts. Studenterna har ett rättsskydd i dag när det
gäller dessa frågor, men det är inte inskrivet i samma
lag som gäller för arbetslivet. Enligt juridiska exper-
ter gick det inte att skriva in regler som gäller stu-
denter i samma lagstiftning som gäller för människor
ute i arbetslivet. Då löste vi det hela genom en separat
lagstiftning för studenter.
Vi hade inte heller möjlighet att gå utanför stu-
denterna som begrepp och kår, dvs. de studenter som
är inskrivna på högskolan för fortsatta studier.


Fru talman! Då har man tagit bort en del. Enligt
den diskussion som då fördes här i kammaren gick
det tydligen inte heller att lösa frågan för de studenter
som fanns inom de ickestatliga högskolorna. Det är
också lite märkligt i det här sammanhanget.
Anser vi att vi ska ha demokrati i hela utbild-
ningssystemet gäller det självklart att människor
omfattas av samma lagstiftning var än i samhället
man befinner sig. Det ska gälla alla studenter. Det
kan inte vara så att vissa grupper står utanför.
Jämställdhetslagstiftning är viktig för dessa grup-
per, kanske viktigare än för någon annan grupp. Stu-
denterna är helt och hållet beroende av de nära och
täta relationer som de tvingas att ha med sina handle-
dare.
Jag fick inte svar på min första fråga. Därför vill
jag återigen ställa den: Är det rimligt att säga att man
säkerställer demokratin i högskolan och studenternas
inflytande genom att de obligatoriskt ska betala en
kåravgift?


Fru talman! Jag vet inte riktigt vad kårobligatoriet
har med jämställdheten att göra, men både manliga
och kvinnliga studenter omfattas av det. På det sättet
är kårobligatoriet jämställt.
Yvonne Andersson resonerar som om det inte
fanns någon jämställdhetslagstiftning som gäller
inom universitet och högskolor. För en kort tid sedan
fattade vi beslut om en diskrimineringslagstiftning
som ska gälla för studenter vid universitet och hög-
skolor. Det finns ju en lagstiftning. Skillnaden är att
den inte är införd under samma paragraf som gäller
för arbetsmarknaden. Men den är ju lika omfattande
för den enskilde studenten i förhållande till andra
studenter och till lärare och handledare.


Fru talman! Jag glömde faktiskt att i slutet av mitt
anförande yrka bifall till reservation nr 9 under punkt
13. Jag beklagar glömskan.



Motion motion 2001/02:A212 Jämställdhet

av Agne Hansson m.fl. (C)

Jämställdhet

Motion motion 2001/02:A229 En liberal jämställdhetsoffensiv för 2000-talet

av Lars Leijonborg m.fl. (FP)

En liberal jämställdhetsoffensiv för 2000-talet

Motion motion 2001/02:L321 Utsatta kvinnor

av Ulla Hoffmann m.fl. (V)

Utsatta kvinnor

Motion motion 2001/02:So495 Barnens situation i samhället

av Matz Hammarström m.fl. (MP)

Barnens situation i samhället

Motion motion 2001/02:Ub10 med anledning av prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet

av Ulf Nilsson m.fl. (FP)

med anledning av prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet

Motion motion 2001/02:Ub2 med anledning av prop. 2001/02:15 Den öppna högskolan

av Sofia Jonsson m.fl. (C)

med anledning av prop. 2001/02:15 Den öppna högskolan

Motion motion 2001/02:Ub221 En gymnasieskola med goda resultat

En gymnasieskola med goda resultat

Motion motion 2001/02:Ub222 Kvalitet i grundskolan och förskolan

Kvalitet i grundskolan och förskolan

Motion motion 2001/02:Ub225 En skola fri från mobbning

En skola fri från mobbning

Motion motion 2001/02:Ub259 Kvinnoperspektiv i forskning

av Eva Flyborg och Helena Bargholtz (FP)

Kvinnoperspektiv i forskning

Motion motion 2001/02:Ub261 Den fria akademin - liberal politik för framtidens högskola

av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström (FP)

Den fria akademin - liberal politik för framtidens högskola

Motion motion 2001/02:Ub277 Jämställdhet i skolan

av Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Jämställdhet i skolan

Motion motion 2001/02:Ub315 Könsfördelning i arbete med barn

av Ulla-Britt Hagström (KD)

Könsfördelning i arbete med barn

Motion motion 2001/02:Ub338 Jämställdhet och utbildning

av Margareta Viklund (KD)

Jämställdhet och utbildning

Motion motion 2001/02:Ub348 Jämställdhetsarbete mot pornografi

av Christina Nenes och Göte Wahlström (S)

Jämställdhetsarbete mot pornografi

Motion motion 2001/02:Ub376 Medicinsk forskning

av Rolf Olsson m.fl. (V)

Medicinsk forskning

Motion motion 2001/02:Ub395 Jämställdhet i skolan

av Carina Ohlsson och Monica Green (S)

Motion motion 2001/02:Ub396 Andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar

av Carina Ohlsson och Kjell Nordström (S)

Andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar

Motion motion 2001/02:Ub4 med anledning av prop. 2001/02:15 Den öppna högskolan

av Yvonne Andersson m.fl. (KD)

Motion motion 2001/02:Ub404 Diskrimineringslagarna i skolan

av Hillevi Larsson m.fl. (S)

Diskrimineringslagarna i skolan

Motion motion 2001/02:Ub428 Kvinnors rätt till jämställd vård

av Sonja Fransson m.fl. (S)

Kvinnors rätt till jämställd vård

Motion motion 2001/02:Ub431 Jämställdhet

av Christina Axelsson m.fl. (S)

Motion motion 2001/02:Ub438 Värdeorienterad forskningspolitik

Värdeorienterad forskningspolitik

av Alf Svensson m.fl. (KD)

Skolan

Motion motion 2001/02:Ub447 Gymnasieskolan

av Ulla-Britt Hagström m.fl. (KD)

Gymnasieskolan

Motion motion 2001/02:Ub480 Samlevnads- och sexualundervisning i skolan

av Ann-Marie Fagerström och Carina Adolfsson Elgestam (S)

Samlevnads- och sexualundervisning i skolan

Motion motion 2001/02:Ub521 Patientnära forskning och jämställdhet

av Eva Arvidsson m.fl. (S)

Patientnära forskning och jämställdhet

Motion motion 2001/02:Ub543 Jämställdhet och utbildning

av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (MP)

2002-04-25

Riksdagen avslog motioner huvudsakligen från allmänna motionstiden 2001 om jämställdhetsfrågor inom utbildning och forskning.