Jämställdhet inom utbildning och forskning

Betänkande 2001/02:UBU12

Utbildningsutskottets betänkande2001/02:UBU12

Jämställdhet inom utbildning och forskning

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 51
motionsyrkanden, huvudsakligen från allmänna
motionstiden 2001, vilka tar upp jämställdhetsfrågor
inom utskottets olika beredningsområden.
Motionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet i
skolan och i lärarutbildningen samt om
jämställdhetsfrågor inom grundläggande
högskoleutbildning och i forskning och
forskarutbildning.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 27,
2001/02:Ub222 yrkande 22,
2001/02:Ub277 yrkande 2,
2001/02:Ub338,
2001/02:Ub395,
2001/02:Ub431 yrkande 1,
2001/02:Ub446 yrkande 4,
2001/02:Ub447 yrkande 2,
2001/02:Ub543 yrkande 5,
2001/02:A212 yrkande 2 och
2001/02:A229 yrkande 22.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (kd) – delvis
Reservation 3 (c) – delvis

2. Genuskunskap i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub277 yrkande 1,
2001/02:Ub543 yrkande 8 och
2001/02:So495 yrkande 23.
Reservation 4 (mp)

3. Fler män inom förskolan och skolan

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub315 och
2001/02:Ub543 yrkande 9.

4. Åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub10 yrkande 4,
2001/02:Ub225 yrkande 9,
2001/02:Ub348,
2001/02:Ub404,
2001/02:Ub480,
2001/02:A212 yrkande 1 och
2001/02:A229 yrkande 24.
Reservation 3 (c) – delvis
Reservation 5 (fp) – delvis

5. Jämnare könsfördelning inom vissa
högskoleutbildningar

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub2 yrkande 2 och
2001/02:Ub396.
Reservation 3 (c) – delvis

6. Jämställdhetsarbetet i högskolan

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub4 yrkande 6 och
2001/02:Ub543 yrkande 4.
Reservation 2 (kd) – delvis

7. Anställningar inom högskolan

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub261 yrkande 23 och
2001/02:A229 yrkande 25.
Reservation 5 (fp) – delvis

8. Karriärvägar inom forskningen

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub438 yrkande 5 och
2001/02:Ub543 yrkande 1.
Reservation 6 (m, kd, c, fp)

9. Fördelning av forskningsresurser mellan
manliga och kvinnliga forskare

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub428 yrkande 4,
2001/02:Ub438 yrkande 10 och
2001/02:Ub521.
Reservation 7 (m, kd)

10. Genusperspektiv i vårdutbildningar

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub259 yrkande 2.
Reservation 5 (fp) – delvis

11. Genusperspektiv inom medicinsk
forskning m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub259 yrkandena 1 och 3–5,
2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3,
2001/02:Ub428 yrkandena 1–3 och
2001/02:Ub543 yrkandena 2 och 3.
Reservation 8 (v) – delvis
Reservation 5 (fp) – delvis

12. Kunskap om kvinnoförtryck i olika
religioner, kulturer och traditioner

Riksdagen avslår motion
2001/02:L321 yrkande 2.
Reservation 8 (v) – delvis

13. Utvärdering av läromedel i ett
genusperspektiv

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub277 yrkande 3,
2001/02:Ub543 yrkandena 6 och 7 samt
2001/02:A212 yrkande 4.
Reservation 9 (v, mp)

Stockholm den 9 april 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist
(s).

2001/02

UbU12

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2001 väcktes ett stort
antal motioner med yrkanden rörande jämställdhet
inom utbildning och forskning. Dessa behandlas i
detta betänkande. Några yrkanden i följdmotioner
till propositionerna 2001/02:14 Hälsa, lärande och
trygghet och 2001/02:15 Den öppna högskolan rör
också jämställdhetsfrågor och behandlas här.

Motionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet i
skolan och i lärarutbildningen samt om
jämställdhetsfrågor inom grundläggande
högskoleutbildning och i forskning och
forskarutbildning.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 51 yrkanden,
återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Jämställdhet inom skolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
arbetet med jämställdhet i skolan,
genuskunskap i lärarutbildningen samt arbetet
mot sexuella trakasserier i skolan. Utskottet
hänvisar till vidtagna åtgärder och visst
utredningsarbete.
Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd), 3
(c), 4 (mp) och 5 (fp).

Jämställdhetsarbetet i skolan

Motioner

Synpunkter på jämställdhetsarbetet i skolan och hur
detta kan förbättras förs fram i flera motioner.

Kristdemokraterna framhåller i motion
2001/02:Ub446 yrkande 4 att jämställdhet är en av de
viktiga frågor som behöver etisk belysning i skolan.
Därtill måste skolan uppmärksamma och ta hänsyn till
flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig,
både verbalt och med kroppsspråk. Såväl flickor som
pojkar bör aktivt uppmuntras att söka sig till yrken
som domineras av motsatt kön. Enligt
Kristdemokraternas motion 2001/02:Ub447 yrkande 2 är
det i gymnasieskolan fortfarande en stor
snedfördelning mellan könen, bl.a. när det gäller
val av gymnasieprogram. Åtgärder behövs för att
bryta de traditionella mönstren. I motion
2001/02:Ub338 (kd) anför motionären att studier som
visar på brister i jämställdhet mellan kvinnor och
män bör tas upp i skolundervisningen med syftet att
påverka pojkars och mäns syn på flickor och kvinnor.
I Centerpartiets motion 2001/02:A212 yrkande 2
betonas att arbetet med ökad jämställdhet inte får
stanna vid skrivna formuleringar i läroplanen. Det
krävs ett samlat grepp där klart mätbara mål och
metoder för att mäta dessa mål utformas.
Motionärerna anser därför att regeringen bör ge
Skolverket i uppdrag att, i nära samverkan med
lärarnas organisationer, utarbeta ett samlat program
för ökad jämställdhet i skolan.
Enligt Folkpartiet i motionerna 2001/02:Ub222
yrkande 22 och 2001/02:
Ub221 yrkande 27, rörande grundskolan respektive
gymnasieskolan, skall ett jämställdhetsperspektiv
genomsyra all undervisning. Pedagogiken i
grundskolan måste anpassas så att både flickor och
pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av
undervisningen. Gymnasieskolan måste ta ett ansvar
för att organisera undervisningen och välja
pedagogiska metoder så att hänsyn tas till varje
individs intressen och mognads- och kunskapsmässiga
nivå, oavsett vilket kön individen tillhör. En
anpassning av pedagogik och metodik kan i båda
skolformerna ibland innefatta arbete med enkönade
undervisningsgrupper. Också i motion 2001/02:A229
yrkande 22 understryker Folkpartiet att
organiseringen av undervisningen och valet av
pedagogiska metoder måste göras med hänsyn till de
olika krav som flickor och pojkar ställer.
Betydelsen av att på pedagogisk väg ge
grundskoleelever större förståelse för jämställdhet
mellan könen lyfts fram i motion 2001/02:Ub277 (m)
yrkande 2. Motionären påpekar att en utvärdering som
Skolverket gjort visar att få lärare uppfattar
jämställdhet som ett angeläget ämne att arbeta med
på särskilt sätt. Det är viktigt att Skolverket ges
i uppdrag att gå igenom med kommunerna hur dessa i
sin uppföljning av verksamheten i skolan har
uppmärksammat jämställdhetsarbetet.
Motsvarande synpunkter om Skolverkets utvärdering
och vikten av att kommunerna uppmärksammar
jämställdhetsarbetet anförs i motion 2001/02:
Ub395 (s). Motionärerna anser därutöver att
jämställdhetslagen, som är mycket konkret, bör gälla
även för barn och ungdomar i förskola och skola.
I motion 2001/02:Ub431 (s) yrkande 1 hänvisas
också till att Skolverket i en rapport visat att
jämställdheten inte hinns med i skolans
undervisning. Enligt motionärerna måste regeringen
ta denna rapport på yttersta allvar. Skolverket
måste se till att arbetet med demokratiuppdraget som
inkluderar jämställdhet uppvärderas i skolvärlden.
Enligt motion 2001/02:Ub543 yrkande 5 från
Miljöpartiet måste pedagogiken i skolan och
förskolan ha en tydligare koppling till genuskunskap
för att man på allvar skall kunna ta itu med
problemet med bristande jämställdhet i skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av
motsvarande motionsyrkanden om jämställdhetsarbetet
i skolan, och senast i betänkande 2000/01:UbU11,
konstaterat att synen på jämställdhet som både en
värdegrundsfråga och en pedagogisk fråga har
tydliggjorts under senare år. Åtgärder har vidtagits
på nationell nivå för att stödja och stimulera det
lokala jämställdhetsarbetet ute i skolorna. För att
ge en överblick vill utskottet återigen nämna
följande.
Genom beslut av riksdagen våren 1995 infördes i
skollagens portalparagraf, 1 kap. 2 §, en
bestämmelse att den som verkar inom skolan särskilt
skall främja jämställdhet mellan könen (prop.
1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Riksdagen
delade regeringens bedömning att jämställdhet skall
lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans
dagliga arbete.
Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen
för Skolverket inskrivet att verket inom sitt
verksamhetsområde aktivt och medvetet skall främja
flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och
möjligheter.
Under ett drygt år, från februari 1999 t.o.m.
utgången av mars 2000, arbetade inom
Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift
att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.
Värdegrunden som formuleras i läroplanerna anger de
grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på –
människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
och utsatta – och som skolan skall förmedla och
förankra hos eleverna. Projektgruppen har bl.a.
genom olika informativa och målgruppsanpassade
insatser gett stöd till och stimulerat skolorna att
konkretisera värdegrunden i sin verksamhet.
Skolverket har under hösten 2000 publicerat en
temabild om värdegrunden, med titeln Med demokrati
som uppdrag. Den bygger på de kunskaper och
erfarenheter inom området som införskaffats under
senare år, och ger en övergripande och samlad bild
av de möjligheter och problem som finns i arbetet
med att omsätta de grundläggande demokratiska
värdena i praktiken. Skolverket har också i november
2000, på uppdrag av regeringen och utifrån den
analys som återfinns i temabilden, presenterat en
långsiktig Strategi för Skolverkets arbete med de
demokratiska värdena. Bland annat anges där hur
verket avser att arbeta med att stödja
kompetensutveckling vid förskolor och skolor i dessa
frågor samt verkets planer på framtida
utvecklingsprojekt.
Enligt regleringsbrevet för Skolverket för
budgetåret 2002 skall verket ta fram och sprida
lärande exempel på hur skolor och kommuner, i
samverkan med olika organisationer och myndigheter,
arbetar med jämställdhet och social och etnisk
mångfald. Syftet är att främja och intensifiera
skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.
Vidare har i nämnda regleringsbrev under anslaget
Utveckling av skolväsende och barnomsorg avsatts
högst 5 miljoner kronor för utbildning av
pedagogiskt kvalificerade s.k. resurspersoner i
jämställdhet och genuskunskap. De båda nationella
värdegrundscentrumen vid Göteborgs universitet och
Umeå universitet/Ersta Sköndal högskola skall
anlitas. Målet är att det skall finnas minst en
sådan utbildad lärare eller pedagog i varje kommun
år 2004. Dessa resurspersoner skall arbeta med
jämställdhetsfrågor i den pedagogiska praktiken för
att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen inom
detta kunskapsområde.
Därtill bör nämnas att fr.o.m. höstterminen 2000
gäller reviderade kursplaner för alla ämnen i
grundskolan. I dessa har eftersträvats att skolans
värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om
demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla
ämnen. Till exempel har ambitionen varit att
innehållet i kursplanerna för de naturorienterande
ämnena skall vara uttryckt på ett sådant sätt att
det kan tilltala både flickor och pojkar.
Utskottet kan inte nog understryka vikten av att
skolan till eleverna förmedlar de demokratiska
värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och
män. Därför ser utskottet positivt på det arbete som
pågår för att intensifiera skolans arbete i dessa
frågor.

Genuskunskap i lärarutbildningen m.m.

Motioner

Miljöpartiet framhåller i motion 2001/02:Ub543
yrkande 8 att målbeskrivningen för den nya
lärarexamen, att studenten skall kunna inse
betydelsen av könsskillnader i
undervisningssituationen, inte är tillräcklig. Ämnet
genuskunskap bör finnas med som självständigt ämne i
lärarutbildningen, och genusaspekten bör genomsyra
utbildningen i övrigt.

I Miljöpartiets motion 2001/02:So495 yrkande 23
hävdas att socialt konstruerade könsroller hämmar
både mäns och kvinnors möjligheter till personlig
utveckling. Att vara medveten om detta när man möter
barn och motverka stereotypa föreställningar om vad
som är kvinnligt och manligt är en viktig del av
arbetet för jämställdhet. Därför är information till
och utbildning av lärare och personal i förskolor
och skolbarnsomsorg i jämställdhetsfrågor en
nödvändighet. Ämnet jämställdhet skall enligt
motionärerna ingå i berörda utbildningar.
Även i motion 2001/02:Ub277 (m) yrkande 1 betonar
motionären vikten av att ge lärare högre kompetens i
jämställdhetsfrågor. Alla grundskollärare bör få
kunskap om genus (det sociala könet), om
jämställdhet och om hur undervisningen kan utformas
så att den motsvarar båda könens förutsättningar och
intressen. Fortbildning inom detta område bör
prioriteras.

Behovet av fler män inom skolan och förskolan lyfts
fram i Miljöpartiets motion 2001/02:Ub543 yrkande 9.
Detta är viktigt ur såväl jämställdhetsperspektiv
som barnperspektiv, menar motionärerna. De påpekar
att många barn saknar manliga förebilder i sin
vardag.

Riksdagen bör enligt motion 2001/02:Ub315 (kd)
begära att regeringen tillsätter en utredning med
syftet att finna metoder för en jämnare
könsfördelning bland personer som arbetar med barn.
Enligt motionären har barn behov av att kunna
identifiera sig med både män och kvinnor. Det är
därför olyckligt att könsfördelningen är så sned
just i förskolan och de tidigare åren i skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

I den nya lärarutbildningen – som riksdagen
beslutat om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.
2000/01:UbU3, rskr. 5) – lyfts fram att studenten
för att erhålla lärarexamen skall äga sådan
kompetens att han eller hon kan dels förmedla och
förankra samhällets och demokratins värdegrund, dels
inse betydelsen av könsskillnader i
undervisningssituationen och vid presentation av
ämnesstoffet. Detta har genom en ändring i
högskoleförordningen (1993:100, ändr. 2001:23), som
trätt i kraft den 1 juli 2001, intagits i
målbeskrivningen för den nya lärarexamen.
För att vidga kunskapen om jämställdhet i lärandet
m.m. har regeringen i regleringsbrev för budgetåret
2002 uppdragit åt Högskoleverket att stimulera en
vidareutveckling av lärarutbildningen i dessa
avseenden. För ändamålet har avsatts 1,5 miljoner
kronor under anslaget Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. En rapport om
vidtagna åtgärder skall lämnas i samband med
årsredovisningen 2003.
Som utskottet återkommer till i det följande har
regeringen i regleringsbrev för universitet och
högskolor budgetåret 2002 ålagt lärosätena att vidta
åtgärder för en jämnare könsfördelning i bl.a.
lärarutbildningarna.
Regeringen har – i enlighet med vad som
redovisades i propositionen Den öppna högskolan
(prop. 2001/02:15) – inrättat en delegation med
uppgift att fördela medel för att främja och bredda
rekryteringen av studenter till högskolan.
Rekryteringsdelegationen förfogar över 40 miljoner
kronor per år under tre år. Bland ansökningar om
medel i den första ansökningsomgången (2002-03-01)
finns enligt uppgift ett par projekt på högskolor
angående ettårig preparandutbildning för att få fler
män till skolan respektive fler män till
lärarutbildningen.

Åtgärder mot sexuella trakasserier i skolan
m.m.

Motioner

Centerpartiet anför i motion 2001/02:A212 yrkande 1
att det alltmer utbredda sexualiserade språket och
språkvåldet, som går allt längre ned i åldrarna, är
ett uttryck för nedsättande attityder och en
felaktig inställning till jämställdhet. Detta är
inte acceptabelt och måste motverkas. En anpassning
av jämställdhetslagstiftningen måste göras till
skolsystemets samtliga stadier och även till den
högre utbildningen.

I Folkpartiets motioner 2001/02:Ub10 yrkande 4,
2001/02:Ub225 yrkande 9 och 2001/02:A229 yrkande 24
förordas att en lag skall införas mot sexuella
trakasserier av elever, efter förebild i
jämställdhetslagen. Enligt motionärerna är det
viktigt att elevers situation när det gäller
sexuella trakasserier uppmärksammas på samma sätt
som arbetstagarnas. Det är självfallet skolans
uppgift att reagera mot det grova språkbruket i
skolan.
En översyn av diskrimineringslagarna begärs i
motion 2001/02:Ub404 (s). Översynen bör ske i syfte
att stärka rättigheterna för de skolelever som i dag
diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet
eller sexuell läggning.
I motion 2001/02:Ub480 (s) betonas behovet av
samlevnads- och sexualundervisning i skolan. För att
motverka det ökande sexistiska våldet bör det redan
i förskolan och tidigt i skolan ingå som en naturlig
del i lärandet hur män och kvinnor lever
tillsammans, anser motionärerna.
Enligt motion 2001/02:Ub348 (s) kan förekomsten av
pornografi i medierna ge unga människor en
snedvriden bild av kärlek och sexualitet.
Motionärerna framhåller att skolan och
organisationslivet har en viktig roll när det gäller
att motverka inflytandet från pornografin.
Stödmaterial för lärare och organisationsaktiva bör
därför snarast tas fram i syfte att lyfta fram
jämställdhetens och kärlekens positiva sidor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att
könsmobbning i skolan, bl.a. bruket av ett
sexistiskt språk, inte kan tolereras och på alla
sätt måste stävjas. Utskottet anser emellertid att
riksdagen bör avslå motionsyrkandena med hänvisning
till följande.

Den 1 januari 1998 skärptes och förtydligades
skollagen (1985:1100) som stöd för det lokala
arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,
rskr. 107). Enligt den därefter gällande lydelsen av
1 kap. 2 § skollagen är den som verkar inom skolan
skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Utskottet ansåg att sexuella trakasserier likaså
måste betraktas som en allvarlig form av kränkande
behandling (bet. 1997/98:UbU5 s. 30). På utskottets
förslag gjorde riksdagen ett tillkännagivande till
regeringen om att regeringen borde överväga hur man
på lämpligaste sätt skall kunna markera att
trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet
inte får förekomma.
Skolverket genomförde under år 1999 på regeringens
uppdrag en nationell kvalitetsgranskning om hur
skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning,
främst ur ett jämställdhetsperspektiv (rapport dnr
99:208). Detta ledde i sin tur till ett nytt
regeringsuppdrag, att ta fram en långsiktig
strategisk planering för hur skolor kan arbeta med
de grundläggande demokratiska värdena. Som utskottet
redovisat i det föregående har Skolverket i november
2000 fullgjort uppdraget genom skriften Strategi för
Skolverkets arbete med de demokratiska värdena.
Som också nämnts i det föregående har kursplanerna
för grundskolans alla ämnen reviderats med
tillämpning från höstterminen 2000. I de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid
skall avsättas för att diskutera och reflektera över
begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och
jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om
värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad
och relationer, människosyn och språkbruk. Även i
kursplanen för de naturorienterande ämnena och i
biologi finns naturligen vissa inslag kring
undervisningen i sex och samlevnad.
I regleringsbrevet för budgetåret 2002 har
Skolverket fått i uppdrag att, i samråd med berörda
myndigheter och organisationer, kartlägga
förekomsten av bl.a. sexuella trakasserier, homofobi
och könsrelaterad mobbning i skolan samt analysera
och redovisa vilka insatser som i övrigt behöver
vidtas. Uppdraget skall avrapporteras senast den 1
november 2002.
Under anslaget Utveckling av skolväsende och
barnomsorg får Skolverket innevarande budgetår
använda högst 5 miljoner kronor för insatser för att
stärka flickors självförtroende och bl.a. ge
möjlighet till självförsvarsträning. Arbetet bör
främst inriktas på att motverka kränkande
behandling.
Enligt direktiven till 1999 års skollagskommitté
har kommittén i uppgift att utreda och föreslå hur
en ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas
(dir. 1999:15). Kommittén skall vid behov föreslå
förändringar för att stärka barns och ungdomars
skydd och trygghet i barnomsorgs- och
skolverksamheten. Kränkande behandling pekas
särskilt ut i direktiven. Kommittén skall också
utreda om statens sanktionsmöjligheter gentemot
kommunerna behöver stärkas. Skollagskommittén skall
redovisa sitt uppdrag i december 2002.
Utskottet ser det som angeläget att elever så
långt det är möjligt får ett skydd mot sådan
kränkande behandling som sexuella trakasserier
innebär. Resultatet av Skollagskommitténs arbete med
dessa frågor bör emellertid avvaktas.

Jämställdhet inom högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
förändringar i fråga om arbetet med
jämställdhet i högskolan och jämställdhet
inom forskningen, innefattande bl.a. en
jämnare könsfördelning.
Jämför reservationerna 3 (c), 2 (kd), 5(fp),
6 (m, kd, c, fp) och 7 (m, kd).

Jämnare könsfördelning inom vissa
högskoleutbildningar

Motioner

Centerpartiet begär i motion 2001/02:Ub2 yrkande 2
att regeringen skall ta initiativ till att öka
rekryteringen av män till kvinnodominerade
utbildningar. Motionärerna åsyftar särskilt vård-
och undervisningsutbildningarna.

Bland annat för att bryta den könssegregerade
arbetsmarknaden är det enligt motion 2001/02:Ub396
(s) viktigt att locka fler kvinnor till
ingenjörsutbildningarna. Tydliga mål måste sättas
upp vid universitet och högskolor för att höja
andelen kvinnor i dessa utbildningar och förslag
läggas fram hur man når dessa mål. Förslagen kan med
fördel tas fram med hjälp av studenterna själva,
anser motionärerna. Resultaten bör därefter
utvärderas och redovisas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret
2002 avseende anslag till universitet och högskolor
m.m., liksom tidigare år, ålagt lärosätena att i
sina årsredovisningar redogöra för vilka åtgärder
som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning –
bl.a. i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom
vissa lärar- och vårdutbildningar samt
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Av lärosätenas årsredovisningar framgår att
insatser görs för att åstadkomma en jämnare
könsfördelning, men att det har visat sig särskilt
svårt att rekrytera män till utbildningar där män är
underrepresenterade. Detta lyfts fram i
Högskoleverkets rapport Lärosätenas arbete med
jämställdhet, studentinflytande samt social och
etnisk mångfald (rapportserie 2000:8 R).
Enligt uppgift från Högskoleverket har en ökning
skett av andelen kvinnor som påbörjar teknisk
utbildning. Sedan mitten av 1990-talet har andelen
kvinnor bland nybörjarna till
civilingenjörsutbildning ökat från 21 till 29 %
läsåret 2000/01 och till högskoleingenjörsutbildning
från 16 till 26 % läsåret 2000/01. Kvinnornas
inbrytning på de mansdominerade
högskoleingenjörsutbildningarna förefaller dock ha
avstannat under de allra senaste åren. Utskottet ser
det som viktigt att flickors intresse stimuleras
tidigt genom insatser redan i grundskolan, t.ex.
genom det s.k. NOT-projektet.

Jämställdhetsarbetet i högskolan m.m.

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motion 2001/02:Ub4
yrkande 6 att jämställdhetsarbetet i högskolan måste
fortsätta, och högskoleutbildningen anpassas till
kvinnors särskilda behov. Det skall t.ex. vara
enkelt att göra studieuppehåll för barnledighet.
Regeringen måste ta ansvar för att högskolelärarna
är väl förtrogna med jämställdhetsfrågor och
genusperspektiv. Detta för att påskynda den
pedagogiska förnyelsen och förbättra studenternas
rättssäkerhet. Även studenterna borde omfattas av
jämställdhetslagstiftningen.

I Miljöpartiets motion 2001/02:Ub543 yrkande 4
anmärker motionärerna att det är vanligare bland
kvinnor än bland män att den totala studietiden
sträcks ut över en längre tidsperiod och att man gör
studieuppehåll ett antal år. Ett viktigt steg i
jämställdhetsarbetet är att underlätta för kvinnor
att studera över längre tidsperioder.

Folkpartiet hävdar i motionerna 2001/02:Ub261
yrkande 23 och 2001/02:
A229 yrkande 25 att det finns tecken på att det
pågår en diskriminering av kvinnor i samband med
anställningar inom högskolan. Åtgärder måste därför
vidtas för att stoppa könsdiskrimineringen inom
högskolan. Motionärerna anser att det behövs ökad
öppenhet när det gäller urval och antagningar,
tydliga och formellt reglerade kriterier utifrån
vilka tjänster tillsätts och en jämställd
representation i nämnder som svarar för
tillsättningar. Vidare måste möjligheten att
befordras till professor säkras fullt ut, vilket kan
ge positiva följdverkningar från
jämställdhetssynpunkt. Enligt motionärerna skall det
för större institutioner vara självklart att ha en
formellt utarbetad jämställdhetsplan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena om jämställdhetsarbetet i högskolan
med hänvisning till följande.

Inom projektet Studenterna i Sverige (StudS) har
Högskoleverket kartlagt studiemönstren och funnit
att det är vanligt att studenter gör uppehåll i
studierna under kortare eller längre tid
(rapportserie 2001:26 R). Enligt utskottets mening
är det därför inte nödvändigt att begära åtgärder av
regeringen för att underlätta studieuppehåll.
Enligt propositionen Den öppna högskolan (prop.
2001/02:15) bör jämställdhet och genusperspektiv
ingå i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna
utbildning, som lärosätena i dag skall erbjuda
anställda lärare, kommer enligt vad regeringen
aviserar i propositionen att göras obligatorisk för
tillsvidareanställning som lektor eller adjunkt.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår
arbete med att utarbeta föreskrifter om detta. I
propositionen anger regeringen att Rådet för
högskoleutbildning i sitt uppföljningsarbete kring
pedagogiskt förnyelsearbete inom högskolan även bör
beakta hur jämställdhetsperspektivet används.
Sedan den 1 mars 2002 gäller lagen (2001:1286) om
likabehandling av studenter i högskolan (prop.
2001/02:27, bet. UbU5, rskr. 101). Lagen har till
ändamål att inom högskoleområdet främja lika
rättigheter för studenter och sökande och att
motverka diskriminering på grund av
könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell
läggning och funktionshinder. Enligt lagen skall
varje högskola årligen ta fram en handlingsplan för
de åtgärder som behövs för att främja studenters
lika rättigheter, efter förebild av
jämställdhetslagens bestämmelse om
jämställdhetsplan.

Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena
om anställningar inom högskolan. Med anledning av
dessa yrkanden anförs följande.

I regleringsbrev för budgetåret 2002 anges som ett
gemensamt verksamhetsmål för universitet och
högskolor att lärosätena i sin verksamhet skall
främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I syfte
att få en jämnare könsfördelning i lärarkåren skall
varje lärosäte för år 2002 fastställa mål för
andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom
samtliga lärarkategorier. Av lärosätenas
årsredovisningar skall framgå bl.a. vilka åtgärder
som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning
vid rekrytering av lärare. Större förändringar i
förhållande till föregående år i fråga om
könsfördelningen skall kommenteras.
Enligt 3 och 4 kap. högskoleförordningen har
fakultetsnämnder eller motsvarande organ ansvaret
för att utarbeta och avge förslag i ärenden om
anställning av professorer, lektorer och
forskarassistenter. Vid val av ledamöter till
fakultetsnämnd skall, om det inte finns synnerliga
skäl, de föreslagna personerna till minst en
tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en
tredjedel av män (3 kap. 11 §).
Högskoleverket har i januari 2002 publicerat
rapporten Befordringsreformen 1999: Hur har det
gått? Delrapport II (rapportserie 2002:2 R). Utifrån
sin undersökning angående befordran av lektor till
professor drar verket slutsatsen att regeringens mål
om en fördubbling av antalet professorer kan vara
uppfyllt inom två till tre år. Undersökningen visar
också att andelen kvinnliga professorer inte har
minskat under den tid som reformen varit i kraft och
att denna således inte har haft en negativ inverkan
på fördelningen mellan män och kvinnor. Betydligt
färre kvinnor än män har ansökt om befordran, men de
som ansökt har befordrats i samma utsträckning som
sina manliga kolleger. I rapporten framhålls det
därför som angeläget att fler kvinnor ansöker om
befordran.
När det gäller jämställdhetsplaner har
Högskoleverket i februari 2000 presenterat rapporten
Lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk mångfald
(rapportserie 2000:8 R). Enligt utvärderingen har
samtliga lärosäten en jämställdhetsplan på central
nivå. Mer sällan finns konkreta handlingsplaner på
mellannivå, och ännu sämre är det på
institutionsnivå. Samtidigt med rapporten
publicerade Högskoleverket antologin Goda exempel.
Hur universitet och högskolor kan arbeta med
jämställdhet, studentinflytande samt social och
etnisk mångfald (rapportserie 2000:9 R). Enligt
uppgift från Högskoleverket pågår nu överväganden om
att ånyo utvärdera jämställdhetsplaner vid
universitet och högskolor.

Jämställdhet inom forskningen

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motion 2001/02:Ub438
yrkande 5 att karriärvägarna inom forskningen måste
anpassas så att familjebildning och yrkeskarriär kan
förenas. De hänvisar till att anställning som
forskarassistent enbart kan ges inom fem år från
disputationen, detta för att gynna yngre forskare. I
och med denna regel minskar möjligheterna att få
tjänst som forskarassistent om forskaren t.ex. tar
föräldraledighet. Många nyblivna föräldrar – och då
framför allt kvinnor – hindras genom denna regel att
komma vidare i sin akademiska karriär.

Enligt Miljöpartiet i motion 2001/02:Ub543 yrkande
1 bör riksdagen hos regeringen begära att
Högskoleverket ges i uppdrag att undersöka varför så
få kvinnor avslutar högre universitetsstudier. I
motionen påtalas att endast en tredjedel av dem som
tar doktorsexamen är kvinnor. Motionärerna menar att
orsakerna till detta är bl.a. att det främst är män
som är handledare, män som väljer
forskningskandidater och män som skapar strukturerna
för konkurrensen på högre forskningsnivåer.

I motion 2001/02:Ub428 (s) yrkande 4 hävdas att
genusforskningen möter hårt motstånd, bl.a. beroende
på kraftig manlig dominans inom forskarvärlden, att
kvinnor och män väljer skilda forskningsområden och
att finansiärer intresserar sig mer för manlig
forskning. Motionärerna vill att det årligen skall
föras statistik över hur forskningsresurserna
fördelas mellan manliga och kvinnliga forskare.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2001/02:Ub438
yrkande 10 är det viktigt att genusperspektivet
lyfts fram vid varje forskningsinstitution. För att
nå nya insikter och nya resultat krävs forskare av
båda könen med de olika perspektiv som kvinnor och
män har.
I motion 2001/02:Ub521 (s) betonas vikten av att
bedömningskommittéerna för fördelning av statliga
medel för klinisk, patientnära forskning skall vara
jämnt könsfördelade, samt att könsuppdelad statistik
skall finnas för de sökande respektive för dem som
tilldelats medel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena om
karriärvägarna inom forskningen med hänvisning till
följande.

Enligt 4 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100,
ändr. 1999:1037) krävs för behörighet att anställas
som forskarassistent avlagd doktorsexamen eller
utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I
första hand bör den komma i fråga som har avlagt
examen högst fem år före ansökningstidens utgång.
Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i
fråga i första hand, om det finns särskilda skäl.
Som särskilda skäl nämns i förordningen bl.a.
sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande
omständigheter.
Av Högskoleverkets Årsrapport för universitet och
högskolor 2001 framgår att andelen kvinnor bland
forskarexaminerade ökat år från år (s. 30). Under år
2000 var andelen kvinnor bland forskarexaminerade 38
%. Motsvarande andel år 1999 var 35 %. Jämfört med
år 1990, då andelen var 26%, har andelen kvinnor
bland forskarexaminerade således ökat med 12
procentenheter.

Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena
som rör fördelning av forskningsresurser mellan
manliga och kvinnliga forskare.

Förordningen (2001:100) om den officiella
statistiken föreskriver att individbaserad officiell
statistik skall vara uppdelad efter kön, om det inte
finns särskilda skäl emot detta (14 §). De statliga
forskningsråden – Vetenskapsrådet, Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (FORMAS) – redovisar beviljade
forskningsanslag med uppdelning på manliga och
kvinnliga anslagsmottagare. Statistiska
centralbyrån framställer statistik om forskning,
såväl inom universitet och högskolor som inom
företagssektorn och den icke-vinstdrivande privata
sektorn. I sådan statistik finns uppgifter om
antalet årsverken utförda av män respektive kvinnor.
Högskoleverket ger i sin årsrapport uppgifter om
antalet årsverken utförda av män respektive kvinnor,
dels per lärosäte med uppdelning på lärare och annan
personal, dels för hela riket med uppdelning på tolv
olika tjänstekategorier.
Enligt regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende
Vetenskapsrådet skall rådet aktivt arbeta för
jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom
den egna beredningsorganisationen och vid
fördelningen av forskningsstöd. Motsvarande
föreskrifter har meddelats i regleringsbrevet för
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS).

Utbildning och forskning i ett
genusperspektiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
införande av genusperspektiv i utbildning och
forskning, främst inom hälso- och
sjukvårdsområdet, med hänvisning till
pågående utvecklingsarbete. Jämför
reservationerna 5 (fp) och 8 (v).

Motioner

Enligt motion 2001/02:Ub259 (fp) yrkande 2 bör
läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar
åläggas att ha ett könsperspektiv i undervisningen.

Frågan om ett genusperspektiv inom medicinsk
forskning behandlas i flera motioner.

Vänsterpartiet konstaterar i motion 2001/02:Ub376
yrkande 2 att forskning om och med kvinnor är
eftersatt trots att både sjukdomar och behandling
berör båda könen. Det gäller även forskningsområden
som domineras av kvinnor, exempelvis
omvårdnadsforskningen. Mot den bakgrunden bör enligt
motionärerna forskningspolitiken inom området hälso-
och sjukvård, och till detta närliggande områden,
belysas ur ett klass- och könsperspektiv. Enligt
samma motion yrkande 3 är det särskilt i samband med
stamcellsforskningen och genforskningen viktigt med
ett genusperspektiv. Det behövs därför en ökad
kunskap och medvetenhet i de forskningsetiska
kommittéerna om vikten av ett genusperspektiv i
forskningen och vid de etiska bedömningarna av
forskningsprojekt.
I Miljöpartiets motion 2001/02:Ub543 framförs att
redan kända forskningsområden bör utvecklas och
fördjupas med avseende på ett genusperspektiv.
Forskningen kring kvinnors ohälsa bör prioriteras
(yrk. 2). Eftersom kvinnor och män inte uppvisar
lika symtom vid vissa sjukdomar ser motionärerna det
som viktigt att den medicinska forskningen bedrivs
med ett genusperspektiv (yrk. 3).
Också i motion 2001/02:Ub428 (s) betonas att ett
genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk
forskning, utbildning och bemötande av patienter
(yrk. 1). Motionärerna anser att samtliga
ansökningar om forskningsmedel inom medicin,
omvårdnad samt hälso- och sjukvårdsforskning bör
redovisa studiepopulationens könsfördelning i
förhållande till fördelningen i befolkningen eller i
den aktuella patientgruppen (yrk. 2). All statistik
inom medicinsk forskning bör könsuppdelas (yrk. 3).
Enligt motion 2001/02:Ub259 (fp) bör ingen
forskning om människokroppen, annat än i
undantagsfall, få baseras på en studiepopulation
bestående av mindre än 40 % av vartdera könet för
att få statliga anslag beviljade (yrk. 1). En grupp
bör tillsättas med uppdrag att se över de
forskningsanslag som ges och om de tillvaratar
könsperspektivet (yrk. 3). Motionärerna anser att
ett kvinnoforskningscentrum för vården med fördel
skulle kunna förläggas till Göteborg (yrk. 4). De
anser vidare att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag
att fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om
vården av kvinnor (yrk. 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.

I det föregående har utskottet behandlat
motionsyrkanden om genuskunskap i lärarutbildningen
och därvid hänvisat till målbeskrivningen för den
nya lärarexamen.
Högskoleverket har tidigare haft ett uppdrag från
regeringen att tillsammans med lärosäten utveckla
modeller för att integrera genusperspektiv i jurist-
och ekonomutbildningarna. I propositionen Den öppna
högskolan (prop. 2001/02:15) anmärkte regeringen att
detta arbete visat sig framgångsrikt, inte minst vad
gäller juristutbildningen. Regeringen bedömde att
Rådet för högskoleutbildning inom Högskoleverket bör
få ett uppdrag att stödja lärosätenas arbete med att
utveckla metoder för att använda genusperspektiv i
undervisningen även inom andra områden.
Erfarenheterna från arbetet bör spridas för att få
ett större genomslag. Enligt uppgift från
Utbildningsdepartementet pågår arbete med att
utarbeta föreskrifter i detta avseende.
Enligt examensbeskrivningarna i
högskoleförordningen (1993:100) skall studenten för
erhållande av läkarexamen respektive
sjuksköterskeexamen ha förvärvat kännedom om
förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och
mäns hälsa.
Behovet av att utveckla ett genusperspektiv inom
medicinsk forskning är stort. Vetenskapsrådet har
gjort bedömningen att medicinområdet – till skillnad
från humaniora och samhällsvetenskap som har nått
längre inom genusforskningen – behöver extra stöd i
detta. Därför har Vetenskapsrådet valt att rikta de
drygt 3 miljoner kronor, som för budgetåret 2002
står till förfogande för nya projekt inom
genusforskning, mot området medicin/vård/hälsa. De
nya forskningsprojekten är utvalda av Kommittén för
genusforskning som är direkt underställd
Vetenskapsrådets styrelse. Projekten rör bl.a.
biologi och kultur, mansideal, förlossningstrender
och samband mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro
och könssegregeringen på arbetsmarknaden.
I sammanhanget bör också nämnas att Nationella
sekretariatet för genusforskning – som inrättades år
1998 vid Göteborgs universitet – har initierat flera
utredningar som skall ge en överblick över
genusforskningen i Sverige och hur den är fördelad
över olika ämnen och discipliner. Sekretariatet
anordnar dessutom fortbildningskurser och
seminarier.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart
att könsspecifika skillnader måste uppmärksammas
både vid forskning och vid klinisk
läkemedelsprövning. Detta är inte minst viktigt inom
discipliner som medicin, vårdforskning och
folkhälsoforskning, där de biologiska skillnaderna
mellan könen är tydliga. Vad beträffar kliniska
prövningar finns sedan länge ett system för
forskningsetisk granskning. Forskningsetiska
kommittéer vid de medicinska fakulteterna granskar
forskningsansökningarna med utgångspunkt i
internationella deklarationer och konventioner. Vid
kliniska prövningar av läkemedel behövs också ett
godkännande från Läkemedelsverket. I verkets
prövning bedöms också studiepopulationens
sammansättning.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
förändringar i examensmålen för vissa högre
utbildningar och om införande av en nationell
granskning av läromedel.
Jämför reservationerna 8 (v) och 9 (v, mp).

Enligt Vänsterpartiet i motion 2001/02:L321 yrkande
2 är det viktigt för dem som i sitt arbete möter
mångkulturen att ha kunskap om de särskilda former
som kvinnoförtrycket tar sig i olika religioner,
kulturer och traditioner. Sådana kunskaper måste
lyftas fram i socionom-, jurist- och
vårdutbildningar.

U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
I den s.k. examensordningen som utgör en bilaga
till högskoleförordningen (1993:100) anges målen för
de olika examina som finns. Inom ramen för
examensordningens bestämmelser fastställer sedan
varje lärosäte det närmare innehållet och
organisationen av utbildningen. För juris
kandidatexamen och socionomexamen anges som ett av
målen att studenten skall ha förvärvat kännedom om
sådana samhälls- och familjeförhållanden som
påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.
Likartade formuleringar finns i examensordningens
beskrivning av läkarexamen och sjuksköterskeexamen.
I examensmålen för juris kandidatexamen ingår också
att studenten skall ha förvärvat kunskaper om hur
fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män.
Utskottet utgår från att dessa kunskaper omfattar
kvinnors och mäns livsbetingelser i familjer med
olika religioner, kulturer och traditioner.

En utvärdering av läromedel i ett genusperspektiv
begärs av Miljöpartiet i motion 2001/02:Ub543
yrkande 7. Skolverket bör ges detta uppdrag.
Motionärerna anser att det är viktigt att synliggöra
kvinnor i undervisningen och i läroböckerna (yrk.
6).

I Centerpartiets motion 2001/02:A212 yrkande 4
förordas att läroböcker skall utformas i ett
jämställdhetsperspektiv. I t.ex. naturvetenskap och
teknik bör läroböckerna kunna stimulera flickor till
större intresse och bättre förståelse för dessa
ämnens möjligheter.
Enligt motion 2001/02:Ub277 (m) yrkande 3 är det
angeläget att regelbundet förnya läromedlen för att
så långt som möjligt komma bort från stereotypa
könsrollsbeskrivningar i äldre skollitteratur.
U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör
avslås av riksdagen.
Utskottet delar den uppfattning i fråga om
läromedel som framfördes i betänkandet Vi är alla
olika (Ds 1994:98) av arbetsgruppen Kvinnligt och
Manligt i skolan. Arbetsgruppen skriver att det är
skolans ansvar att själv påverka, ställa krav på och
fråga efter läromedel som utgår ifrån könsskillnader
och olikheter i flickors och pojkars utveckling,
intressen, behov och erfarenheter så att förlegade
och könsstereotypa läromedel uppdateras eller tas ur
produktion (s. 16).
Någon nationell granskning av innehållet i
läromedel förekommer inte och bör inte heller
förekomma enligt utskottets uppfattning. Det är
läromedelsföretagen som utifrån skolans behov och på
marknadens villkor tar fram läroböcker och annat
studiematerial. Därutöver finns studiematerial som
tagits fram av företag, intresseorganisationer,
branschorganisationer m.fl. I skolan används numera
även Internet som källa till kunskap. Vilka
läromedel som skall användas i undervisningen
bestäms av skolorna, och det är också där
utvärderingen skall ske i samarbete mellan lärare
och elever. Ytterst är det lärarens ansvar att
utifrån läroplanen och kursplanerna leda elevernas
arbete.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
eller vilka punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Jämställdhetsarbetet i skolan
(punkt 1) – m, fp

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Ulf Nilsson (fp)
och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 27,
2001/02:Ub222 yrkande 22 och
2001/02:A229 yrkande 22
samt avslår motionerna
2001/02:Ub277 yrkande 2,
2001/02:Ub338,
2001/02:Ub395,
2001/02:Ub431 yrkande 1,
2001/02:Ub446 yrkande 4,
2001/02:Ub447 yrkande 2,
2001/02:Ub543 yrkande 5 och
2001/02:A212 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill betona att jämställdhetsarbetet i skolan
måste grundas på kunskap och bli en pedagogisk
fråga, snarare än en moral- eller attitydfråga. En
jämställd utbildning måste ta fasta på skillnader
mellan flickor och pojkar i mognad,
värderingsmönster, språk, prestationer, val av ämnen
m.m. Det är därmed av intresse hur undervisningen
går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen
introduceras i tiden och hur arbetsformerna i skolan
skall kunna undvika att missgynna ettdera könet.
Pedagogik och metodik måste anpassas så att både
flickor och pojkar aktivt kan ta del av
undervisningen. Skolan skall ge utrymme för eleverna
att pröva och utveckla sin förmåga och sina
intressen oberoende av könstillhörighet. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 27, 2001/02:Ub222 yrkande 22
och 2001/02:A229 yrkande 22 samt avslår övriga
motionsyrkanden i ärendet.

2. Jämställdhetsarbetet i skolan,
m.m. (punkterna 1 och 6) – kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 6 borde ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub446 yrkande 4
samt avslår motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 27,
2001/02:Ub222 yrkande 22,
2001/02:Ub277 yrkande 2,
2001/02:Ub338,
2001/02:Ub395,
2001/02:Ub431 yrkande 1,
2001/02:Ub447 yrkande 2,
2001/02:Ub543 yrkande 5,
2001/02:A212 yrkande 2 och
2001/02:A229 yrkande 22.

6. Jämställdhetsarbetet i högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub4 yrkande 6
och bifaller delvis motion
2001/02:Ub543 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan handlar ofta
om att förmedla värderingar. Jämställdhet är en av
de viktiga frågor som behöver etisk belysning i
skolan. Arbetsfördelningen både i hemmets och i
skolans värld kan ge upphov till många intressanta
samtal. Därtill måste skolan uppmärksamma och ta
hänsyn till flickors och pojkars olika sätt att
uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk.
Såväl flickor som pojkar bör uppmuntras att söka sig
till yrken som domineras av motsatt kön. Åtgärder
behövs för att bryta de traditionella könsmönstren.
Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:
Ub446 yrkande 4 och avslår övriga motionsyrkanden i
ärendet.

Jämställdhetsarbetet i högskolan måste fortsätta och
högskoleutbildningen anpassas till kvinnors
särskilda behov. Det skall t.ex. vara enkelt att
göra studieuppehåll för barnledighet. Regeringen
måste ta ansvar för att högskolelärarna är väl
förtrogna med jämställdhetsfrågor och
genusperspektiv. Detta behövs för att påskynda den
pedagogiska förnyelsen och förbättra studenternas
rättssäkerhet. Att Rådet för högskoleutbildning
skall stödja metoder för att använda genusperspektiv
i undervisningen anser vi vara ett steg i rätt
riktning. Vad vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub4 yrkande 6 och
bifaller delvis motion 2001/02:Ub543 yrkande 4.

3. Jämställdhetsarbetet i skolan,
m.m. (punkterna 1, 4 och 5) – c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,
4 och 5 borde ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:A212 yrkande 2
samt avslår motionerna
2001/02:Ub221 yrkande 27,
2001/02:Ub222 yrkande 22,
2001/02:Ub277 yrkande 2,
2001/02:Ub338,
2001/02:Ub395,
2001/02:Ub431 yrkande 1,
2001/02:Ub446 yrkande 4,
2001/02:Ub447 yrkande 2,
2001/02:Ub543 yrkande 5 och
2001/02:A229 yrkande 22.

4. Åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:A212 yrkande 1,
bifaller delvis motionerna
2001/02:Ub10 yrkande 4,
2001/02:Ub225 yrkande 9 och
2001/02:A229 yrkande 24
samt avslår motionerna
2001/02:Ub348,
2001/02:Ub404 och
2001/02:Ub480.

5. Jämnare könsfördelning inom vissa
högskoleutbildningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub2 yrkande 2
och avslår motion
2001/02:Ub396.

Ställningstagande

Arbetet med en ökad jämställdhet i skolan får inte
stanna vid skrivna formuleringar i läroplanen. Jag
anser att det krävs ett samlat grepp där klart
mätbara mål och metoder för att mäta dessa mål
utformas. Det är särskilt viktigt att barn och
ungdomar får kunskap i jämställdhetsfrågor för att
bryta de samhällsstrukturer som kringskär individers
möjligheter till självförverkligande och inflytande
i samhället. Regeringen bör därför ge Skolverket i
uppdrag att, i nära samverkan med lärarnas
organisationer, utarbeta ett samlat program för ökad
jämställdhet i skolan. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A212 yrkande 2 och
avslår övriga motionsyrkanden i ärendet.

Det alltmer utbredda sexualiserade språket och
språkvåldet, som går allt lägre ned i åldrarna, är
ett uttryck för nedsättande attityder och en
felaktig inställning till jämställdhet. Detta är
inte acceptabelt och måste motverkas genom åtgärder
mot sexuella trakasserier i skolan. Jag vill
understryka att det inte är rimligt att individers
deltagande i undervisning som sker under plikt skall
resultera i livslångt psykiskt lidande. En
anpassning av jämställdhetslagstiftningen måste
göras till det svenska skolsystemets samtliga
stadier. Vad jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A212 yrkande 1
samt bifaller delvis motionerna 2001/02:Ub10 yrkande
4, 2001/02:Ub225 yrkande 9 och 2001/02:
A229 yrkande 24. Övriga yrkanden i ärendet bör
avslås.

Regeringen bör ta initiativ till att öka
rekryteringen av män till kvinnodominerade
högskoleutbildningar, såsom vård- och
undervisningsutbildningarna. Jag efterlyser
motsvarande satsningar som gjorts när det gäller att
öka andelen kvinnor inom tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar för att åstadkomma
en jämnare könsfördelning. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub2 yrkande 2.

4. Genuskunskap i lärarutbildningen
(punkt 2) – mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Genuskunskap i lärarutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:So495 yrkande 23
samt avslår motionerna
2001/02:Ub277 yrkande 1 och
2001/02:Ub543 yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt min mening hämmar socialt konstruerade
könsroller både mäns och kvinnors möjligheter till
personlig utveckling, då vi oftast bara uppmuntras
att utveckla sidor hos oss själva som stämmer in i
det sociala mönstret. Att vara medveten om detta när
man möter barn och motverka stereotypa
föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt
är en viktig del av arbetet för jämställdhet. Därför
anser jag det vara nödvändigt att lärare samt
personal i förskola och skolbarnsomsorg får
information och utbildning i genuskunskap. Vad jag
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:So495 yrkande 23.

5. Åtgärder mot sexuella
trakasserier i skolan, m.m.
(punkterna 4, 7, 10 och 11) – fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 4,
7, 10 och 11 borde ha följande lydelse:

4. Åtgärder mot sexuella trakasserier i
skolan m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub10 yrkande 4,
2001/02:Ub225 yrkande 9 och
2001/02:A229 yrkande 24,
bifaller delvis motion
2001/02:A212 yrkande 1
samt avslår motionerna
2001/02:Ub348,
2001/02:Ub404 och
2001/02:Ub480.

7. Anställningar inom högskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub261 yrkande 23 och
2001/02:A229 yrkande 25.

10. Genusperspektiv i vårdutbildningar

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub259 yrkande 2.

11. Genusperspektiv inom medicinsk
forskning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion
2001/02:Ub259 yrkande 3
samt avslår motionerna
2001/02:Ub259 yrkandena 1, 4 och 5,
2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3,
2001/02:Ub428 yrkandena 1–3 och
2001/02:Ub543 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Jag förordar att lagregler införs mot sexuella
trakasserier av elever, efter förebild i
jämställdhetslagen. Det är enligt min mening viktigt
att elevers situation när det gäller sexuella
trakasserier uppmärksammas på samma sätt som
arbetstagarnas. Det är självfallet skolans uppgift
att reagera mot det grova språkbruket i skolan.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Ub10 yrkande 4, 2001/02:Ub225 yrkande 9 och
2001/02:A229 yrkande 24 samt bifaller delvis motion
2001/02:A212 yrkande 1. Övriga yrkanden i ärendet
bör avslås.

Det finns tecken på att det pågår en diskriminering
av kvinnor i samband med anställningar inom
högskolan. Åtgärder måste därför vidtas för att
stoppa denna könsdiskriminering. Jag menar att det
behövs ökad öppenhet när det gäller urval och
antagningar, tydliga och formellt reglerade
kriterier utifrån vilka tjänster tillsätts och en
jämställd representation i de nämnder som svarar för
tjänstetillsättningar. Vidare måste möjligheten att
befordras till professor säkras fullt ut, vilket kan
ge positiva följdverkningar från
jämställdhetssynpunkt. Jag anser det vidare vara
självklart att större institutioner skall ha en
formellt utarbetad jämställdhetsplan. Vad jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionsyrkandena i
ärendet.

Studier har uppmärksammat att kvinnor och män kan
visa skilda symptom vid vissa sjukdomar och reagera
olika på behandling. Därför vill jag betona vikten
av att läkarutbildningen liksom övriga
vårdutbildningar åläggs att ha ett genusperspektiv i
undervisningen. Detta bör riksdagen med bifall till
2001/02:
Ub259 yrkande 2 tillkännage för regeringen som sin
mening.

Av motsvarande skäl är det angeläget att den
medicinska forskningen inbegriper både kvinnor och
män. Jag anser därför att man bör granska om de
forskningsprojekt inom medicinsk forskning som får
anslag fullt ut beaktar behovet av ett
genusperspektiv. Vad jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed delvis bifalla motion 2001/02:Ub259
yrkande 3.

6. Karriärvägar inom forskningen
(punkt 8) – m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Karriärvägar inom forskningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub438 yrkande 5
och avslår motion
2001/02:Ub543 yrkande 1.

Ställningstagande

Karriärvägarna inom forskningen måste anpassas till
kvinnors och mäns villkor. Det är viktigt att en
nybliven forskare kan ta en projekttjänst vid något
universitet utomlands utan att därmed minska sina
möjligheter att få en tjänst som forskarassistent.
Det är också viktigt att hänsyn alltid tas till att
kvinnor på grund av barnafödande inte får hindras i
sin forskarkarriär. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub438 yrkande 5.

7. Fördelning av forskningsresurser
mellan manliga och kvinnliga
forskare (punkt 9) – m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Fördelning av forskningsresurser mellan
manliga och kvinnliga forskare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub438 yrkande 10
samt avslår motionerna
2001/02:Ub428 yrkande 4 och
2001/02:Ub521.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det viktigt att
genusperspektivet lyfts fram vid varje
forskningsinstitution. För att man skall kunna nå
nya insikter och ta fram nya resultat krävs det
forskare av båda könen med de olika perspektiv som
kvinnor och män har. Vad vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub438
yrkande 10.

8. Genusperspektiv inom medicinsk
forskning, m.m. (punkterna 11 och
12) – v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart
Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 11
och 12 borde ha följande lydelse:

11. Genusperspektiv inom medicinsk
forskning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3
samt avslår motionerna
2001/02:Ub259 yrkandena 1 och 3–5,
2001/02:Ub428 yrkandena 1–3 och
2001/02:Ub543 yrkandena 2 och 3.

12. Kunskap om kvinnoförtryck i olika
religioner, kulturer och traditioner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:L321 yrkande 2.

Ställningstagande

Forskning om och med kvinnor är eftersatt, trots att
både sjukdomar och deras behandling berör båda
könen. Samma gäller forskningsområden som domineras
av kvinnor, exempelvis omvårdnadsforskningen. Mot
den bakgrunden bör enligt vår mening
forskningspolitiken inom området hälso- och
sjukvård, och till detta närliggande områden,
belysas ur ett klass- och könsperspektiv. Vi anser
att det är särskilt viktigt med ett genusperspektiv
i samband med stamcellsforskningen och
genforskningen. Det behövs därför en ökad kunskap
och medvetenhet i de forskningsetiska kommittéerna
om vikten av ett genusperspektiv i forskningen och
vid de etiska bedömningarna av forskningsprojekt.
Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub376 yrkandena 2 och 3.

Vi vill betona vikten av att personer som i sitt
arbete möter mångkulturen har kunskaper om de
särskilda former som kvinnoförtrycket tar sig i
olika religioner, kulturer och traditioner. Personal
inom socialtjänsten, rättsväsendet och sjukvården
bör därför få vidareutbildning i detta perspektiv.
Det är också nödvändigt att kunskaper om detta
kvinnoförtryck lyfts fram i socionom-, jurist- och
vårdutbildningar. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 2001/02:L321 yrkande 2 tillkännage för
regeringen som sin mening.

9. Utvärdering av läromedel i ett
genusperspektiv (punkt 13) – v, mp

av Britt-Marie Danestig (v), Lennart Gustavsson
(v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

13. Utvärdering av läromedel i ett
genusperspektiv

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Ub543 yrkande 7
samt avslår motionerna
2001/02:Ub277 yrkande 3,
2001/02:Ub543 yrkande 6 och
2001/02:A212 yrkande 4.

Ställningstagande

För att på allvar ta itu med problemet med
bristande jämställdhet i skolan bör pedagogiken på
alla nivåer förändras och bedrivas i ett
genusperspektiv. Även läromedlen bör ha ett sådant
perspektiv. Vi ställer oss därför bakom förslaget i
motion 2001/02:Ub543 yrkande 7 att Skolverket bör
ges i uppdrag att utvärdera läromedel i ett
genusperspektiv. Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet tillkännage för regeringen som sin
mening.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner med anledning av proposition
2001/02:15 Den öppna högskolan

2001/02:Ub2 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om initiativ för att
öka rekryteringen av män till kvinnodominerade
utbildningar.

2001/02:Ub4 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
jämställdhetsarbetet i högskolan.

Motion med anledning av proposition 2001/02:14
Hälsa, lärande och trygghet

2001/02:Ub10 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en lag
skall införas mot sexuella trakasserier av elever.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en lag
skall införas mot sexuella trakasserier av elever.

2001/02:Ub259 av Eva Flyborg och Helena Bargholtz
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ingen
forskning om människokroppen, annat än i
undantagsfall, får baseras på en population
bestående av mindre än 40 % av vartdera könet för
att få statliga anslag beviljade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs
att ha ett könsperspektiv i undervisningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en grupp bör
tillsättas med uppdrag att se över de
forskningsanslag som ges och om de tillvaratar
könsperspektivet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas i
Göteborg.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att
fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om
vården av kvinnor.

2001/02:Ub261 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
stoppa könsdiskrimineringen.

2001/02:Ub277 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
ge grundskollärare högre kompetens i
jämställdhetsfrågor rörande skolundervisningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om betydelsen av
att på pedagogisk väg ge grundskoleelever större
förståelse för jämställdhet mellan könen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om angelägenheten
av att regelbundet förnya läromedlen för att så
långt som möjligt slippa de äldre och stereotypa
könsrollerna som finns i gammal skollitteratur.

2001/02:Ub315 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med syftet att finna metoder för en
jämnare könsfördelning i arbetet bland barn.

2001/02:Ub338 av Margareta Viklund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studier som visar på
bristerna i jämställdhet mellan kvinnor och män tas
till vara i samhället och att dessa frågor tas upp i
skolundervisningen i syfte att påverka pojkars och
mäns syn på flickor och kvinnor.

2001/02:Ub348 av Christina Nenes och Göte Wahlström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om främjande av jämställdhet
och motverkande av pornografi.

2001/02:Ub376 av Rolf Olsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskningspolitik,
genus och klassperspektiv.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genusperspektiv
vid bedömningar av forskningsprojekt.

2001/02:Ub395 av Carina Ohlsson och Monica Green
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om jämställdheten i skolan och
att jämställdhetslagen utvidgas så att den även
innefattar barn och ungdomar i förskola och skola.

2001/02:Ub396 av Carina Ohlsson och Kjell Nordström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om andelen kvinnor i
ingenjörsutbildningar.

2001/02:Ub404 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
diskrimineringslagarna i syfte att stärka
rättigheterna för skolelever.

2001/02:Ub428 av Sonja Fransson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk
forskning, utbildning och bemötande av patienter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att samtliga
ansökningar inom medicin, omvårdnad och hälso- och
sjukvårdsforskning bör redovisa
studiepopulationens könsfördelning i förhållande
till fördelningen i befolkningen eller i den
aktuella patientgruppen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att statistik inom
medicinsk forskning könsuppdelas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det årligen
skall föras statistik över hur
forskningsresurserna fördelas mellan könen.

2001/02:Ub431 av Christina Axelsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
jämställdheten i skolan.

2001/02:Ub438 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att karriärvägarna
inom forskningen måste anpassas så att
familjebildning och yrkeskarriär kan förenas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett
genusperspektiv på forskningens villkor.

2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet i
skolan.

2001/02:Ub447 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
bryta snedfördelning vad gäller kön och den
sociala snedrekryteringen.

2001/02:Ub480 av Ann-Marie Fagerström och Carina
Adolfsson Elgestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av samlevnads- och
sexualundervisning i skolan.

2001/02:Ub521 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att
bedömningskommittéerna för fördelning av statliga
medel för klinisk, patientnära forskning skall vara
jämnt könsfördelade och att könsuppdelad statistik
skall finnas för de sökande respektive för dem som
tilldelats medel.

2001/02:Ub543 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att ge Högskoleverket i uppdrag att
undersöka varför så få kvinnor avslutar sina
högskolestudier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att forskning kring kvinnors ohälsa
prioriteras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vikten av att forskningen har ett
genusperspektiv.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvinnors
universitetsstudievanor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att skolans och förskolans pedagogiker har
en tydligare koppling till genuskunskap.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening om att synliggöra kvinnor i läroböcker etc.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att ge Skolverket i uppdrag att
utvärdera läromedlen ur ett genusperspektiv.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genuskunskap på
lärarutbildningen och andra relevanta
utbildningar.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av fler
män inom skolan och förskolan.

2001/02:L321 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vikten av ökad kunskap hos olika
yrkeskategorier om de särskilda former som
kvinnoförtrycket tar sig i olika religioner,
kulturer och traditioner enligt vad som i motionen
anförs.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ämnet
jämställdhet skall ingå på berörda utbildningar.

2001/02:A212 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en anpassning av
jämställdhetslagstiftningen till skolsystemets
samtliga stadier och den högre utbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att, i nära
samverkan med lärarnas organisationer, utforma ett
samlat program för ökad jämställdhet i den svenska
skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av
läroböcker ur ett jämställdhetsperspektiv.

2001/02:A229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om jämställdheten
i skolan.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om lagstiftning
mot sexuella trakasserier.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om jämställdhet i
högskolan.