Jakt och viltvård
Betänkande 1995/96:JoU12
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU12
Jakt och viltvård
Innehåll
1995/96 JoU12
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet 21 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1995 rörande jakt och viltvård. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till redan genomförda förändringar av lagstiftningen och pågående arbete med frågorna.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och tre särskilda yttranden.
Motionerna
1994/95:Jo801 av Olle Lindström och Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddsjakt på säl.
1994/95:Jo802 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förbudet mot jakt på ejder under vårsträcket skall bestå.
1994/95:Jo803 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar totalfreda de fyra stora rovdjuren björn, varg, lodjur och järv i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förstärka och öka bestånden av stora rovdjur.
1994/95:Jo804 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot jakt på morkulla.
1994/95:Jo805 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddsjakt på säl.
1994/95:Jo807 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en minimering av vildsvinsstammen.
1994/95:Jo808 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen upphäver det av Kalmar läns länsstyrelse fattade beslutet av den 16 december 1994 om skyddsjakt på skarv,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med representanter från såväl fisket som naturvården med uppgift att utreda hur problem mellan människa och skarv skall kunna lösas enligt förslag i motionen,
3. att riksdagen beslutar att EU:s fågeldirektiv skall gälla fullt ut i Sverige.
1994/95:Jo809 av Conny Sandholm och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ekonomisk reglering av skador orsakade av tamvilt i enlighet med motionen.
1994/95:Jo810 av Anita Persson och Lars G Linder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att reglera den friströvande vildsvinsstammen.
1994/95:Jo812 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot jakt på grävling i gryt, jaktträning i konstgryt och privat innehav av grävlingar.
1994/95:Jo813 av Bengt Silfverstrand och Urban Ahlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny och mer allsidigt sammansatt jaktvårdsorganisation.
1994/95:Jo814 av Kjell Ericsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktionsanpassad älgjakt.
1994/95:Jo815 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att EU:s fågeldirektiv skall gälla i Sverige fullt ut,
2. att riksdagen beslutar att EU:s art- och habitatdirektiv skall gälla i Sverige fullt ut,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av bestämmelser beträffande jakt m.m. så att dessa till fullo överensstämmer med EU:s fågeldirektiv samt med EU:s art- och habitatdirektiv.
1994/95:Jo816 av Carl G Nilsson och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Jaktutredningen.
1994/95:Jo817 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i reglerna för jakträtt och bildande av jaktvårdsområden.
1994/95:Jo818 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbjuda försäljning av fredat vilt.
Utskottet
Skyddsjakt på säl och skarv m.m.
Motionerna
Två motioner tar upp frågan om skyddsjakt på säl. Enligt motion Jo801 (m) bör möjlighet ges för yrkesfiskare att bedriva skyddsjakt på säl inom vissa områden. En utredning bör enligt motion Jo805 (s) tillsättas för att utreda frågan.
I motion Jo808 (mp) yrkande 1 krävs att regeringen upphäver ett beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län om skyddsjakt på skarv. Vidare anförs i motionen att en utredning bör tillsättas för att föreslå hur problemen mellan människa och skarv skall kunna lösas (yrkande 2). I motion Jo816 (m) föreslås att Jaktutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppgift att utarbeta en nationell handlingsplan för hur frågan om bestånden av mellanskarv skall behandlas på kort och lång sikt.
Motion Jo807 (c) tar upp behovet av en minimering av vildsvinsstammen, dels med anledning av den skada djuren gör på åkermark och villaträdgårdar, dels på grund av risken för överföring av svinpest till tamsvin och faran för viltolyckor i trafiken. Samma fråga tas upp i motion Jo810 (s) där det anförs att lagstiftningen bör utformas så att den tillskapar en jakttradition och ett kunnande som håller vildsvinsstammen på en rimlig nivå. I motion Jo809 (fp) efterfrågas förslag till ekonomisk reglering av skador orsakade av tamvilt.
Utskottets överväganden
Med anledning av motionerna Jo801 och Jo805 om sälstammens skador på fisket får utskottet anföra följande. Naturvårdsverket har enligt jaktförordningen (1987:905) möjlighet att ge tillstånd till jakt efter säl om det bedöms nödvändigt. För tillfället ges dock inga sådana tillstånd eftersom Sverige enligt Helsingforskommissionen (HELCOM) förbundit sig att freda sälstammen. Naturvårdsverket har i samarbete med Världsnaturfonden och Fiskeriverket startat ett projekt kallat Sälskador på fisk och fiskeredskap, som skall pågå under minst tre år. Syftet med projektet är bl.a. att få fram metoder för att skrämma sälarna från att söka sin föda i och intill fiskeredskapen. Projektet, som genomförs i samarbete med övriga länder runt Östersjön, skall även belysa effekterna av en viss skyddsjakt på sälar, för att få ett underlag för att ta upp frågan inom ramen för Helsingforskommissionen. Av det anförda framgår att de berörda myndigheterna aktivt arbetar med sälskadeproblemet. Därmed får motionernas syfte anses delvis tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd med anledning av motionerna Jo801 och Jo805 bör ej vidtas för närvarande.
Med anledning av motion Jo808 vill utskottet erinra om att frågor om skyddsjakt på skarv delegerats till Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Det yrkande som framställs i motion Jo808 yrkande 1 kan inte lagligen bifallas av riksdagen eftersom regeringen inte har statsrättslig befogenhet att upphäva ett länsstyrelsebeslut. Motionen avstyrks i denna del.
Vad gäller sakfrågan vill utskottet anföra följande. Den allmänna jakttiden på skarv är från och med den 15 juni 1995 avskaffad till följd av en förändring i jaktförordningen (1987:905, ändrad 1995:443). Förändringen genomfördes för att anpassa svenska regler till EU:s fågeldirektiv. Enligt jaktförordningen får dock länsstyrelsen ge tillstånd till jakt efter vissa, annars fredade djur, om det behövs för att hindra att dessa orsakar avsevärda skador eller olägenheter på grund av beståndens storlek eller av andra skäl. Naturvårdsverket har vid olika tillfällen diskuterat de problem stora skarvkolonier medför med berörda intressenter. Ett resultat av det arbetet har blivit att forskning har påbörjats för att öka kunskapen om skarven och dess inverkan på fiskbestånden. Forskningen, som skall pågå under fyra år, startade under år 1994 och bedrivs med medel från Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Projektet skall bl.a. ge svar på frågor om skarvens effekter på yrkesfisket och hur skador kan förhindras. Projektet baseras till stor del på långsiktiga försök och undersökningar, varför man bedömt att en avrapportering inte är meningsfull förrän i slutskedet av projektets planerade livslängd. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av stor vikt att denna fråga ges en allsidig belysning, men är med hänvisning till det arbete som pågår inte berett att tillstyrka motion Jo808 yrkande 2.
I motion Jo816 föreslås att den särskilda utredare som tillsatts för att utreda vissa jaktfrågor genom tilläggsdirektiv bör få i uppgift att utarbeta en nationell handlingsplan för hur frågan om bestånden av mellanskarv skall hanteras på kort och lång sikt. Som redovisats ovan delar utskottet uppfattningen att denna fråga bör belysas närmare. Det projekt som redovisas ovan bör i stor utsträckning tillgodose motionen. Den utredning som motionärerna åsyftar torde i huvudsak vara inriktad på mer övergripande frågor. Motionen avstyrks med det anförda.
I samband med behandlingen av förslag till ny jaktlag (1986/87:JoU15) anförde utskottet att vildsvinen, som har ett stort jaktligt värde, i kontrollerade former åter bör bli ett inslag i den svenska faunan. En noggrann uppföljning borde samtidigt ske av stammens storlek. För närvarande är jakt på vildsvin tillåten hela året, med undantag för suggor åtföljda av smågrisar som är fredade. Skulle det områdesvis uppstå problem ger den nya jaktlagen myndigheterna möjligheter att besluta om nödvändig jakt. Vidare vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen beslutat om en ändring i arrendelagstiftningen som innebär att om arrendatorn inte har jakträtt på arrendestället, skall jordägaren ansvara för förluster som drabbar arrendatorn på grund av viltskador. Jordägarens ansvar gäller dock inte om han visar att skadan inte kunnat förhindras trots rimliga ansträngningar från hans sida (1995/96:LU8). Huvudsyftet med motionerna Jo807, Jo809 och Jo810 torde vara uppfyllt med det anförda. Motionerna bör ej föranleda någon särskild åtgärd.
Fågel- och rovdjursjakt
Motionerna
I motion Jo802 (mp) anförs att förbudet mot jakt på ejder under vårsträcket skall bestå. Enligt motion Jo804 (mp) bör jakt på morkulla förbjudas. Representanter för Miljöpartiet anför vidare i motionerna Jo808 yrkande 3 och Jo815 yrkande 1 att EU:s fågeldirektiv bör gälla fullt ut i Sverige. Enligt yrkandena 2 och 3 i motion Jo815 bör även EU:s art- och habitatdirektiv gälla fullt ut i Sverige och en översyn göras av den svenska lagstiftningen för att se till att de svenska bestämmelserna överensstämmer med direktiven.
I motion Jo803 (v) anförs att de fyra stora rovdjuren björn, varg, lodjur och järv bör totalfredas samt att bestånden av dessa arter bör förstärkas och öka (yrkandena 1 och 2).
Utskottets överväganden
Jakt på ejder under vårsträcket är sedan lång tid tillbaka förbjuden i Sverige. Skärgårdsutredningen har i sitt betänkande Levande skärgårdar (SOU 1994:93) tagit upp frågan om att tillåta viss licensjakt efter hanfågel av ejder under våren. Med anledning av detta har vårjakt på ejder diskuterats i en interpellationsdebatt den 9 juni 1995. Jordbruksministern anförde i detta sammanhang att hon inte har för avsikt att föreslå regeringen att vårjakten skall återinföras, bl.a. mot bakgrund av att Sverige fr.o.m. ersskiftet har att tillämpa EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar. Av samma anledning har jaktförordningen nyligen ändrats (1995:443) så att vårjakt på morkulla inte längre är tillåten. Med det anförda får motionerna Jo802 och Jo804 anses i huvudsak tillgodosedda och bör lämnas utan ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
I EU:s fågelskyddsdirektiv (79/409/EEG) finns regler till skydd för samtliga vilda fågelarter som naturligt förekommer i medlemsstaterna. Skyddet omfattar även ägg, reden och boplatser. Direktivet förpliktar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla fågelpopulationen på en nivå som uppfyller ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav och samtidigt tar hänsyn till ekonomiska krav och rekreationsbehov. Medlemsstaterna skall bevara, upprätthålla eller återställa en till arealen tillräckligt stor och skiftande livsmiljö för fåglarna. Generella förbud skall gälla mot att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar och förstöra vilda fåglars bon och ägg. Vidare skall medlemsstaterna införa omfattande förbud mot kommersiell hantering av levande eller döda vilda fåglar samt förbud mot användning av vissa jaktmedel och jaktmetoder. Undantag får beslutas för vissa särskilt angivna fågelarter eller om vissa villkor är uppfyllda. Av anslutningsfördraget framgår att Sverige som medlem i unionen kan behålla de allmänna jakttiderna utom vad gäller skarv och korp. Det framgår dock att jakt på dessa arter kan medges av svensk myndighet med stöd av direktivets undantagsbestämmelser.
Syftet med art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) är att bidra till biologisk mångfald genom att bevara naturliga livsmiljöer (biotoper) samt vilt levande djur och växter i medlemsstaterna. Hotade livsmiljöer och arter ses som en del av gemenskapens naturliga arv, och hoten mot dem är ofta av gränsöverskridande natur, varför det ansetts nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå. De åtgärder som vidtas skall bidra till att bibehålla eller återuppbygga en gynnsam bevarandestatus beträffande naturliga livsmiljöer och vilt levande djur och växter av intresse för gemenskapen. I motsats till fågeldirektivet omfattar art- och habitatdirektivet endast särskilt angivna arter, vilka återfinns i bilaga till direktivet. Bland djuren i denna bilaga finns olika arter av däggdjur, reptiler, amfibier, fiskar och ryggradslösa djur. Medlemsstaterna skall vidta långtgående skyddsåtgärder för de djur och växter som anges i direktivet. Plockning, insamling, slagning, uppdragning med rötterna eller förstöring av exemplar av skyddade växter skall förbjudas. Ett sammanhängande europeiskt nätverk, Natura 2000, skall upprättas i EU enligt direktivet. Detta nätverk skall bestå av områden med de typer av naturliga livsmiljöer som anges i direktivet och arter som behöver skyddas genom särskilda bevarandeområden. Natura 2000 skall även innefatta de särskilda fågelskyddsområden som medlemsstaterna utpekat i enlighet med fågelskyddsdirektivet. Vid Sveriges anslutning till EU har den boreala regionen tillförts listan över naturliga livsmiljöer av gemensamt intresse för unionen som behöver skyddas. På listan över de djurarter som behöver skyddas genom särskilda bevarandeområden har järv och fjällräv tillförts. Den svenska populationen av bäver, brunbjörn och tre fiskarter undantas från listan.
Under riksmötet 1994/95 har riksdagen beslutat om vissa lagändringar som bl.a. gör det möjligt att inrätta särskilda skydds- och bevarandeområden av intresse för EU och att över huvud taget vidta åtgärder för att Sverige skall uppfylla sina internationella åtaganden på naturvårdsområdet (se 1994/95:JoU10).
I fråga om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet har Naturvårdsverket varit ansvarig myndighet. Verket har begärt medverkan från länsstyrelserna i arbetet med urval av områden m.m. Under det senaste halvåret har länsstyrelserna lämnat uppgifter om närmare 3 000 områden till Naturvårdsverket. Efter vetenskaplig granskning har Naturvårdsverket godkänt 1 273 områden i enlighet med art- och habitatdirektivet och 78 områden i enlighet med fågeldirektivet. Verket har därefter hos regeringen föreslagit att dessa 1351 områden bör ingå i Natura 2000.
Enligt ett pressmeddelande från Miljödepartementet den 21 december 1995 har regeringen föreslagit att 563 naturområden i Sverige skall ingå i Natura 2000. Miljöministern framhåller att förslaget bara är inledningen till en mycket viktig process. Förslaget kommer senare att kompletteras med fler områden. Miljöministern ämnar också arbeta för att EU-direktiven kompletteras med nya livsmiljötyper och arter så att Natura 2000 bättre stämmer överens med svenska naturförhållanden.
Utskottet vill för sin del framhålla följande. Enligt motion Jo815 bör riksdagen besluta att EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv skall gälla fullt ut i Sverige. Som utskottet tidigare anfört är ett direktiv, enligt artikel 189 i Romfördraget, bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat i vad avser det resultat som skall uppnås men överlåter till de nationella myndigheterna att välja form eller sätt för genomförandet (se 1994/95:JoU21). Riksdagen har antagit en lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen som reglerar Sveriges åtaganden när det gäller att införliva gemenskapens regler i det svenska rättssystemet. Det är därför inte meningsfullt att riksdagen nu gör uttalanden om det i sig självklara förhållandet att vissa direktiv skall gälla fullt ut i Sverige. I övrigt hänvisar utskottet till redovisningen ovan angående de nationella åtgärder som verkställts och aviserats för att genomföra de aktuella direktiven. Med det anförda avstyrks motionerna Jo808 yrkande 3 och Jo815.
Enligt 6 § jaktförordningen (1987:905) får Naturvårdsverket besluta om jakt efter ett visst antal djur av björn, varg, lodjur och järv om tillfredsställande alternativ saknas och jakten är lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning.
För närvarande finns 700800 björnar i Sverige, en stam som vi huvudsakligen delar med Norge. Av dessa skjuts ca 50 djur per år. Ett skandinaviskt björnprojekt har pågått sedan 1984 och stöds av bl.a. Naturvårdsverket. Genom att följa björnar med hjälp av radiosändare har projektet fått fram en rad intressanta resultat bl.a. om hur stammen förökar och sprider sig. Enligt projektets ledning bör den svenska björnstammen på lång sikt öka till ca 2 000 djur. Att tillåta noga kontrollerad jakt är troligen det bästa sättet att uppnå detta mål. Om björnstammen tillåts öka långsamt är det lättare för allmänheten att acceptera rovdjurens närhet. Jakt gör också att djuren skyr människor.
Utskottet delar synpunkterna i motion Jo803 om det angelägna i att bevara en livskraftig rovdjursstam i Sverige. Som motionärerna anför representerar de fyra stora rovdjuren ett oersättligt värde i den svenska faunan. Inte minst i ett europeiskt perspektiv är det viktigt att bevara de angivna rovdjursstammarna. De möjligheter till begränsad jakt som alltjämt kvarstår kan dock enligt utskottets mening vara ett sätt bland flera att skapa acceptans för rovdjuren. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter noga följer utvecklingen på detta område och föreslår att motion Jo803 lämnas utan vidare åtgärd med vad utskottet här anfört.
Övrigt
Motionerna
Enligt motion Jo812 (s) bör jakt på grävling i gryt, jaktträning i konstgryt och privat innehav av grävlingar förbjudas.
Tre motioner tar upp frågor som rör jaktens och jaktvårdens organisation. I motion Jo813 (s) tas behovet av en ny och mer allsidigt sammansatt jaktvårdsorganisation upp. Enligt motion Jo814 (c) bör Sverige införa ett älgjaktssystem som är helt produktionsanpassat, dvs. att minsta område som skall tillåtas för älgjakt bör vara ett område med en sådan areal att det tillåter en avskjutning av minst en älgkalv. I motion Jo817 (c) anförs att en utredning bör genomföras med syfte att avgränsa jakträtten till den egna marken då denna saknar jaktlig betydelse för jaktvårdsområdet som helhet.
Enligt motion Jo818 (mp) bör försäljning av fredat vilt förbjudas.
Utskottets överväganden
Frågan om träning av hund för grytjakt på grävling behandlades av utskottet under riksmötet 1993/94 (JoU27). Utskottet avstyrkte då ett förslag om förbud mot jakt på grävling i gryt, jaktträning i konstgryt och privat innehav av grävlingar med hänvisning till att det i jaktförordningen intagits en paragraf, 16 a §, med skärpta regler för hur hundar skall tränas för grytjakt och hur sådana gryt skall vara utformade. Jordbruksverket får i samråd med Naturvårdsverket meddela föreskrifter om hur sådana gryt skall vara utformade. Utskottet konstaterar att det här rör sig om en utpräglad myndighetsfråga och avstyrker motion Jo812.
Motioner av samma art som motion Jo813 om jakt- och viltvårdsorganisationen har avslagits av riksdagen vid flera tillfällen, senast i enlighet med betänkande 1993/94:JoU27. Utskottet har inte ändrat uppfattning sedan dess och avstyrker motionen. I övrigt vill utskottet hänvisa till den särskilda utredare som tillsatts av regeringen och som bl.a. har i uppgift att utvärdera rollfördelningen mellan myndigheter och jägarorganisationer (dir. 1994:127).
Reglerna för älgjakten har under senare år undergått flera förändringar. Syftet har varit att åstadkomma ett system som i enlighet med de allmänna viltvårdsreglerna medger en produktionsinriktad älgjakt och som samtidigt i möjligaste mån tillgodoser skogsvårdens, jakträttshavarnas och jägarnas intressen. Genom 1987 års jaktlag infördes ett nytt system för älgjakten som innebär uppdelning av marken i olika kategorier. Områden som tål en avskjutning av minst ett vuxet djur om året får registreras som A- licensområde. Jakttiden skall vara minst 70 dagar, och länsstyrelsen beslutar om hur många älgar som får skjutas. Som B-områden klassas områden som inte uppfyller kraven för A- områden. De kan om det finns särskilda skäl registreras för tilldelning av ett djur om året. Jakttiden är högst fem dagar. Vidare kan stora stabila områden som har en egen älgstam registreras som älgskötselområden. Antalet älgar som skall fällas bestäms av jakträttshavarna själva. Enligt övergångsbestämmelser till jaktlagen fanns det fram till 1994 års utgång s.k. generellområden registrerade. Tilldelningen utgjordes av en årskalv och ett vuxet djur. Frågor rörande älgjaktsområden och dylikt behandlades senast i samband med att riksdagen fattade beslut om avskaffande av generellområdena (1993/94:JoU27). Beslutet innebar bl.a. att alla registrerade generellområden för älgjakt som omfattar minst 5 ha sammanhängande mark skulle kunna omregistreras till B-områden efter ansökan av områdets innehavare, även om det inte fanns särskilda skäl för sådan omregistrering. Ansökan om omregistrering skulle göras före utgången av år 1994. För områden med en sammanhängande areal om minst 20 ha infördes en möjlighet till registrering av licensområde med tilldelning av en älgkalv om året med den längre jakttid som gäller för A-områden. Utskottet finner inte anledning att nu föreslå ytterligare förändringar i reglerna för älgjaktens organisation och avstyrker därför motion Jo814.
Den ovan nämnda särskilda utredaren, som skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 januari 1997, har även i uppdrag att överväga vilka åtgärder som behövs för att öka möjligheterna att jaga till rimliga priser. De problem som omnämns i motion Jo817 är till stora delar en följd av bristen på jaktmark. Enligt direktiven till utredningen uppger så många som 50 000 av de svenska jägarna att de har brist på jaktmark. Ytterligare ungefär 100 000 svenskar uppger i undersökningar att de är intresserade av att börja jaga men att de inte har tillgång till jaktmark. Utredaren skall mot bakgrund av detta lämna förslag till hur fler personer, särskilt de som saknar egen mark, kan ges möjlighet att jaga. Vidare skall utredaren överväga om det finns skäl till förändringar när det gäller jaktvårdsområden, med syfte att göra dessa till en bas för ett lokalt inflytande under demokratiska former.
Vad särskilt beträffar lagstiftningen om jaktvårdsområden vill utskottet erinra om att Naturvårdsverket, som haft i uppdrag att utreda hithörande frågor, nyligen gjort en framställning till regeringen i detta ämne. Enligt verket bör vissa förändringar genomföras i lagstiftningen om jaktvårdsområden mot bakgrund av den lydelse av 2 kap. 18 § regeringsformen som riksdagen beslutade under riksmötet 1994/95 (SFS 1994:1468). Med hänvisning till det anförda bör motion Jo817 inte föranleda någon åtgärd.
Med anledning av motion Jo818 vill utskottet anföra att riksdagen under förra riksmötet beslutade om en förändring i naturvårdslagen (1964:822, ändrad 1994:1821) som innebär att ett straffansvar införs för den som obehörigen tar befattning med exemplar av en djur- eller växtart, ägg, rom eller bon som gärningsmannen vet eller har skälig anledning anta har åtkommits genom brott mot föreskrift som har meddelats med stöd av vissa bestämmelser i lagen. Vidare har riksdagen antagit en lag (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. Vad särskilt beträffar handel med fredat vilt vill utskottet hänvisa till vissa EG-rättsliga bestämmelser som innebär att även försäljning och saluhållande av t.ex. rovfåglar är förbjuden. Närmare bestämmelser härom finns i rådets förordningar (EEG) nr 3626/82 och 558/95. Motion Jo818 är tillgodosedd med det anförda och påkallar ingen ytterligare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skyddsjakt på säl
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo801 och 1994/95:Jo805,
2. beträffande skyddsjakt på skarv
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo808 yrkande 1,
3. beträffande utredning om skarvens skadeverkningar m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo808 yrkande 2,
4. beträffande tilläggsdirektiv till Jaktutredningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo816,
5. beträffande skador av vildsvin
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo807, 1994/95:Jo809 och 1994/95:Jo810,
6. beträffande jakt på ejder och morkulla
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo802 och 1994/95:Jo804,
7. beträffande EU:s fågel- och habitatdirektiv
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo808 yrkande 3 och 1994/95:Jo815,
res.1 (mp)
8. beträffande rovdjursstammen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo803,
res.2 (v, mp)
9. beträffande jakt på grävling
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo812,
res.3 (mp)
10. beträffande jakt- och viltvårdsorganisationen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo813,
11. beträffande produktionsanpassad älgjakt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo814,
12. beträffande reglerna för jakträtt m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo817,
13. beträffande handel med fredat vilt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo818.
Stockholm den 23 januari 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann- Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. EU:s fågel- och habitatdirektiv (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Utskottet vill och slutar med och Jo815 bort ha följande lydelse:
Enligt artikel 189 i Romfördraget är ett direktiv bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat såvitt avser det resultat som skall uppnås. Däremot har de nationella myndigheterna frihet att välja form eller sätt för genomförandet. Utskottet delar uppfattningen i motionerna Jo808 och Jo815 att Sverige inte vidtagit sådana nationella åtgärder som leder till att målsättningen med EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv förverkligas. Ytterligare åtgärder krävs för att direktiven skall anses genomförda i godtagbar utsträckning.
Till en början bör framhållas att fågeldirektivet slår fast att alla fågelarter liksom ägg och bon är skyddade mot jakt, infångande/insamlande och handel. För vissa arter får nationella undantag ges, men ingen jakt får förekomma under häckningsperioden och för flyttande fågel under flyttsträck till häckningsplatserna, om inte speciella problem finns som inte kan lösas på annat sätt. De svenska bestämmelserna om t.ex. skyddsjakt på skarv och andra fågelarter strider enligt utskottets uppfattning mot fågeldirektivet. Bestämmelserna måste ses över och ändras så att de till fullo överensstämmer med detta direktiv. Eventuella framtida förslag om vårjakt på ejder måste likaledes avvisas med hänsyn till fågeldirektivet.
När det gäller art- och habitatdirektivet bör framhållas att jakt på varg och lo är förbjuden. Jakt får endast ske om allvarlig risk för skada på t.ex. boskap föreligger och om problemet inte kan lösas på annat lämpligt sätt. Varken för lo eller varg är situationen sådan i Sverige att undantagsbestämmelserna i direktivet kan tillämpas. Bytesdjuren för dessa rovdjur är älg, rådjur och hare. De svenska bestämmelserna om skyddsjakt måste ses över och anpassas så att de till fullo överensstämmer med direktivet. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo808 yrkande 3 och Jo815 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande EU:s fågel- och habitatdirektiv
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo808 yrkande 3 och 1994/95:Jo815 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Rovdjursstammen (mom. 8)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Utskottet delar och slutar med här anfört bort ha följande lydelse:
Undersöker man äldre jaktstatistik kan man konstatera att antalet rovdjur i Sverige har minskat med över 90 %. Det är t.ex. inte många år sedan det fanns en talrik vargstam runt Stockholm. När ett så litet antal djur återstår i en region av Sveriges storlek, innebär det att risken för total utrotning är överhängande. Det räcker med att en smittsam sjukdom skulle drabba de få individer som finns kvar för att deras försvinnande skulle vara ett faktum. Samtliga våra rovdjursarter befinner sig antalsmässigt dessutom nära eller under den gräns som enligt genetiker måste finnas för att den genetiska variationen skall vara tillräcklig.
Enligt utskottets uppfattning måste försiktighetsprincipen råda även inom detta område. Detta innebär att om ett hot finns skall åtgärder vidtas även om riskerna inte till fullo kan bevisas vetenskapligt i dagsläget. Mot bakgrund av detta föreslår utskottet att våra fyra stora rovdjur totalfredas och fridlyses. Detta innebär att jakt på lodjur och björn förbjuds och att dispenser skall beviljas endast om synnerliga skäl föreligger. Dessutom måste åtgärderna intensifieras för att förstärka rovdjursstammarna. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo803 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande rovdjursstammen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo803 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Jakt på grävling (mom. 9)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Frågan om och slutar med motion Jo812 bort ha följande lydelse:
Grytjakt på grävling och grytanlagsprov för hundar i konstgryt innebär ett stort lidande för grävlingarna. Enligt utskottets uppfattning torde det stå utom allt tvivel att dessa aktiviteter inte är förenliga vare sig med intentionerna i djurskyddslagen eller med 27 § i jaktlagen, enligt vilken villebrådet inte får tillfogas onödigt lidande. Förbud bör därför införas mot jakt på grävling i gryt, jaktträning i konstgryt och privat innehav av grävlingar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo812 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande jakt på grävling
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo812 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Utredning om skarvens skadeverkningar m.m. (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att den skyddsjakt som i dag bedrivs på skarv är felaktig, dels på grund av jaktens omfattning och utformning, t.ex. äggprickning, dels därför att skarvens biologiska roll och födoval inte motiverar jakten. Vi anser inte heller att skyddsjakten på det sätt den bedrivs sker i enlighet med EU:s fågeldirektiv som anger att alla andra sätt att komma till rätta med problemet först skall prövas. Så har inte skett i detta fall. Vi avstår från att reservera oss i detta betänkande eftersom vi känner att våra synpunkter vunnit visst gehör, såväl i betänkandet som i en interpellationsdebatt med jordbruksministern. Vi kommer att följa frågan mycket nära och ta initiativ till diskussioner mellan olika intressegrupper för att hitta bättre lösningar på problemet än den typ av skyddsjakt som sker i dag.
2. Jakt på ejder och morkulla (mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna hälsar med stor tillfredsställelse regeringens beslut att flytta fram tiden för morkullejakt till den 21 augusti. Att, som tidigare, bedriva jakt på morkulla under häckningstid anser vi vara fel. Morkullan lägger som bekant en sommarkull. Det är också positivt att Sverige och Finland nu har en gemensam syn på jakttiden. Där startar jakten den 20 augusti.
Vi är också mycket till freds med det svar som jordbruksministern lämnat angående vårjakt på ejder, där ministern klart deklarerade att sådan jakt inte är aktuell.
Vi anser att såväl den tidigare jakten på morkulla under häckningstid som jakt på ejder under vårsträcket strider mot såväl EU:s fågeldirektiv som de etiska regler som bör gälla för all jakt i landet.
3. Reglerna för jakträtt m.m. (mom. 12)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Till följd av förändringar i och användandet av jordförvärvslagen har det blivit möjligt att stycka av och sälja mindre fastigheter. Detta är en bra möjlighet för många att bosätta sig på landsbygden och ha någon form av odling eller djurhållning. Ett annat sätt att utnyttja den nya friheten är att avstycka mindre arealer, från 1 ha och uppåt, för att köparen skall få tillgång till jakt. Genom att köpa endast ett litet markområde kan köparen, genom delaktighet i jaktvårdsområdet, få tillgång till jakt på hela jaktvårdsområdets areal. Detta medför att priset på dessa små fastigheter pressas upp och blir orimligt högt. Man kan dessutom ifrågasätta om det är rimligt att få jakträtt genom att köpa hur små markområden som helst. Vi anser att detta bör övervägas av den särskilda utredare som regeringen tillsatt på jaktområdet. Det hade varit bra om utskottet på ett tydligt sätt klargjort detta, som vi uppfattar det är det osäkert om utredaren utan anmaning tar upp frågan. I avvaktan på utredningens resultat nöjer vi oss med detta påpekande.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Motionerna 1 Utskottet 3 Skyddsjakt på säl och skarv m.m. 3 Motionerna 3 Utskottets överväganden 3 Fågel- och rovdjursjakt 5 Motionerna 5 Utskottets överväganden 5 Övrigt 8 Motionerna 8 Utskottets överväganden 8 Hemställan 10 Reservationer 11 1. EU:s fågel- och habitatdirektiv (mom. 7) 11 2. Rovdjursstammen (mom. 8) 12 3. Jakt på grävling (mom. 9) 12 Särskilda yttranden 13 1. Utredning om skarvens skadeverkningar m.m. (mom. 3) 13 2. Jakt på ejder och morkulla (mom. 6) 13 3. Reglerna för jakträtt m.m. (mom. 12) 14 Gotab, Stockholm 1996