Jakt och viltvård
Betänkande 1990/91:JoU10
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU10
Jakt och viltvård
Innehåll
1990/91 JoU10
Motioner
1989/90:Jo711 av Kurt Ove Johansson och Axel Andersson (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att arten varg tas bort från 28 § jaktförordningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 27 § jaktförordningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom naturvårdsverket stödja projekt som syftar till att återskapa en fast vital vargstam i Sverige.
1989/90:Jo712 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förebyggande insatser mot vargangrepp.
1989/90:Jo788 av Jan Hyttring och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att statens naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder räknas upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till skydd för tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag.
1989/90:Jo805 av Annika Åhnberg och Berith Eriksson (vpk) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av tillämplig lagstiftning i syfte att stärka det rättsliga skyddet för vargen,
1989/90:Jo901 av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny och mer allsidigt sammansatt jaktvårdsorganisation.
1989/90:Jo902 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av den skånska kronhjortsstammen.
1989/90:Jo903 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av öppet kronhjortsreservat i Skåne.
1989/90:Jo904 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hänsynsfull jakt med beaktande av häckning, fridlysta djur, övriga belysta problem med flera brister ur naturvårds- och djurskyddsaspekter.
1989/90:Jo906 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av förbud mot blyhagel i Sverige.
1989/90:Jo908 av Ragnhild Pohanka och Inger Schörling (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i jaktlagen att någon form av jaktfridagar införs.
1989/90:Jo910 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att djurägare skall få ersättning för extra kostnader i samband med omställning av betesmarker etc., 2. att riksdagen beslutar att statens naturvårdsverk får ökat anslag för att kunna uppföra vargstängsel.
1989/90:Jo911 av Nils T Svensson och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande information i anslutning till vilthägn.
1989/90:Jo913 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jakt på hanfågel av ejder.
1989/90:Jo914 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad i motionen anförts om möjligheterna till en övergång från blyhagel till hagel som förorsakar mindre skada på miljön.
1989/90:Jo916 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av jaktens och viltvårdens organisation och administration.
1989/90:Jo917 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bevara den skånska kronhjorten.
1989/90:Jo918 av Siw Persson och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändrad jakt- och viltvårdsorganisation.
1989/90:Jo919 av Leo Persson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av björnprojektets slutförande.
1989/90:Jo920 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat bidrag till Jägarnas riksförbund--Landsbygdens jägares allmännyttiga verksamhet.
1989/90:Jo921 av Bruno Poromaa och Axel Andersson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar begränsa de kungliga älgjaktsarealerna på sätt som föreslås i motionen.
1989/90:Jo926 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomisk reglering i samband med angrepp på tamboskap av rovdjur, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för skydd mot angrepp, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rätten att skydda sina djur i en nödsituation ej förändras.
1989/90:Jo927 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot älgskadad skog.
1989/90:Jo928 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade upplåtelser för småviltsjakt på statens mark ovan odlingsgränsen.
1989/90:Jo929 av Mats Lindberg och Leif Marklund (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upplåtande av älgjaktstillstånd inom renskötselområdet.
1989/90:Jo930 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utforskande av blyhagels miljökonsekvenser liksom vad ett utbyte mot andra jaktmedel skulle innebära.
1989/90:Jo931 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårjakt på sjöfågel.
1989/90:Jo932 av Ivar Virgin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av jakttider för älgjakt.
1989/90:Jo933 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar öppna möjligheterna för en permanent utvidgning av jakttiden för rådjur till att också omfatta vårjakt på råbock i de områden i landet som drabbats hårdast av Tjernobylkatastrofen,
1989/90:Jo934 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av högre nyttjande av statens mark ovan odlingsgränsen för jakt.
1989/90:Jo935 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat bidrag till Jägarnas Riksförbund--Landsbygdens jägares allmännyttiga verksamhet.
1989/90:Jo937 av Rolf L Nilson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett öppet kronhjortsreservat i Skåne.
Utskottet
På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har utskottet beslutat att fristående motioner i princip skall sakbehandlas högst en gång under varje valperiod. Det innebär att vissa motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas på ett förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod. Samtidigt innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli föremål för en fördjupad hantering inom en treårsperiod.
Många av de frågor om jakt och viltvård som tas upp i de nu aktuella motionerna har behandlats utförligt tidigare under innevarande valperiod (se bl.a. 1989/90:JoU4). Jakt och viltvård behandlas även i många andra sammanhang. Behovet av en översyn av reglerna beträffande ersättningsbestämmelserna för vissa viltskador föranledde chefen för jordbruksdepartementet att våren 1988 tillkalla en särskild utredning. Utredningen har i augusti 1990 avgivit sitt slutbetänkande Skada av vilt (SOU1990:60). Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling. Vidare kan nämnas naturvårdsverkets fortsatta arbete med vården av hotade djurarter. Utskottet torde få anledning att i annat sammanhang återkomma till dessa frågor. Mot angiven bakgrund har utskottet beslutat föreslå riksdagen att samtliga motionsyrkanden om jakt och viltvård nu lämnas utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo711 yrkandena 1--3, 1989/90:Jo712, 1989/90:Jo788, 1989/90:Jo805 yrkande 1, 1989/90:Jo901, 1989/90:Jo902, 1989/90:Jo903, 1989/90:Jo904, 1989/90:Jo906, 1989/90:Jo908, 1989/90:Jo910 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Jo911, 1989/90:Jo913, 1989/90:Jo914, 1989/90:Jo916, 1989/90:Jo917, 1989/90:Jo918, 1989/90:Jo919, 1989/90:Jo920, 1989/90:Jo921, 1989/90:Jo926 yrkandena 1--3, 1989/90:Jo927, 1989/90:Jo928, 1989/90:Jo929, 1989/90:Jo930, 1989/90:Jo931, 1989/90:Jo932, 1989/90:Jo933 yrkande 1, 1989/90:Jo934, 1989/90:Jo935 och 1989/90:Jo937.
Stockholm den 6 november 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Sören Norrby (fp), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Karin Starrin (c), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).
Särskilda yttranden
1. Ökade möjligheter till jakt
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anför:
Jakten utgör en stor rekreativ tillgång och utövas i varierande grad av över 300 000 jägare. Jakten är härutöver nödvändig för beskattning och vidmakthållande av balans i och mellan olika viltstammar. Långsiktigt säker tillgång till jakt tillkommer naturligt nog markägare av olika slag. Genom arrenden och andra trygga långsiktiga avtal ges också många andra möjlighet till jakt och viltvårdande arbete. På senare år har dessutom möjligheter till korttidsjakt i hög grad ökat, vilket självfallet har störst betydelse för marklösa jägare. Trots det relativt rika utbud av jakttillfällen som således står till buds finns det fler som önskar möjlighet till jakt. Till detta kommer att jägare som redan har jaktmark också önskar variation i jakten genom att någon gång under året jaga på mark av annan typ och med annat vilt än vad den egna marken erbjuder.
Mot ovan nämnda bakgrund riktas naturligt nog intresset mot eventuellt underutnyttjade markområden. Statens markinnehav ovan odlingsgränsen omfattar i de tre nordligaste fjällänen inte mindre än drygt 9 milj. ha. Härav utgör nationalparker och övrig mark i statens ägo något mindre än 3 milj. ha. Härav följer att inom de aktuella länen cirka 6,3 milj. ha borde kunna stå till förfogande för ett högre jaktligt nyttjande. Förslag om högre nyttjande avser endast småviltsjakt. Olika former för upplåtelse borde kunna förekomma.
Förslag om ett högre jaktligt utnyttjande av dessa markområden har också framförts av flera organisationer. Således har Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenska jägarförbundet föreslagit en ny policy och organisation för småviltjakten på statens mark inom renskötselområdet. Förslaget innebär att all statens mark ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen skall vara öppen för jakt efter småvilt. Syftet med förslaget uppges vara att ge ett större antal jägare tillgång till småviltsjakten i fjällområden och fjällnära områden. Lantbruksstyrelsens förslag i rapporten 1989:4 (Frågor om samebyarnas organisation, funktion och ekonomi) i vad avser riktlinjerna för upplåtelse av rätt till ifrågavarande jakt stämmer väl överens med ovan redovisade förslag.
Utskottet har således enligt vår mening inte saknat underlag för en sakbehandling av frågan om ett högre jaktligt utnyttjande av statens mark ovan odlingsgränsen. Det är vår uppfattning att det finns såväl geografiskt utrymme som att viltstammarna tål betydligt högre beskattning.
2. Vårjakt på sjöfågel
Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Sören Norrby (fp) och Carl G Nilsson (m) anför:
Enligt vår uppfattning bedrivs jakten efter ejder i Sverige på felaktiga grunder. Med nuvarande regler beskattas populationen med en mycket sned könsfördelning. Detta innebär en felaktig vård av ejderbeståndet. Vårjakten, som togs bort under 1950-talet, byggde på kunskaper och erfarenheter om en biologiskt riktig beskattning. Skärgårdsborna var måna om att sköta sin förnyelsebara resurs. Även om en av principerna för jakt och naturvård är att djurarterna skall vara fredade under yngelperioden måste ett undantag göras för ejdern. Förutsättningarna för en riktig beståndsvård kräver detta. Finland har behållit vårjakten efter ejder och där fungerar detta alldeles utmärkt. Vi har för avsikt att senare återkomma med vårt förslag om återinförande av vårjakt på sjöfågel.
3. Viltvård m.m.
Karl Erik Olsson och Karin Starrin (båda c) anför:
I ett antal centermotioner har frågan om rovdjursrivna tamdjur och de problem som det innebär för djurägaren tagits upp.
Att bevara våra olika vilddjursstammar är viktigt. En genetisk mångfald i naturen är nödvändig för vår framtid. Att klara detta är en uppgift för oss alla. Motionerna behandlar bl.a. frågan om ekonomisk ersättning till djurägare som förlorar sina tamdjur genom att de rivs av vilda djur. Vidare berörs ersättningsmöjligheterna för den som investerar i skadeförebyggande åtgärder. Enligt vår mening skall den enskilde i största möjliga utsträckning hållas skadeslös. Ersättningsfrågorna behöver således ses över, och vi förutsätter att så kommer att ske.
I de delar av Sverige som drabbats av Tjernobylkatastrofen har intresset för jakt, framför allt på rådjur, minskat. Det krävs därför en förlängning av jakttiden och eventuellt även andra åtgärder för att hålla rådjursstammen på en rimlig nivå.
Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om skärgårdsbefolkningens möjligheter att få utökade möjligheter att jaga hanfågel av ejder.
Vi har för avsikt att återkomma till dessa frågor om de inte får en tillfredsställande lösning.
4. Jakt och viltvård
Marianne Samuelsson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har i flera motioner tagit upp frågor som berör jakt och viltvård. Utskottet hinner på grund av tidsbrist inte nu behandla ifrågavarande motioner. Våra krav kvarstår och vi avser att återkomma med dessa.