Investeringsplaner för infrastrukturen
Betänkande 1993/94:TU30
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU30
Investeringsplaner för infrastrukturen
Innehåll
1993/94
TU30
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 1993/94:170 om investeringsplaner för infrastrukturen. Skrivelsen redogör för innehållet i de investeringsplaner som Banverket, Vägverket och länsstyrelserna upprättat för perioden 1994--2003. Utgångspunkten för dessa planer är det beslut om investeringar i trafikens infrastruktur på närmare 100 miljarder kronor under tioårsperioden som riksdagen fattade våren 1993. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört och avstyrker samtliga motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
I betänkandet behandlas även ett stort antal motionsyrkanden om investeringar och underhållsinsatser i trafikens infrastruktur som väckts under den allmänna motonstiden i januari i år. Utskottet avstyrker dessa yrkanden främst med motiveringen att riksdagens uppgift framför allt bör vara att anvisa medel och ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för investeringsplaneringen. Vidare anser utskottet att en viktig uppgift för riksdagen bör vara att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas.
Till betänkandet har fogats tre reservationer. S-ledamöterna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av investeringsplanerna samt att upprustningen av Blekinge kustbana skall genomföras utan negativa konsekvenser för övriga LTA-investeringar i länet. Nyd-ledamoten anser att Botniabanan inte skall byggas.
Till betänkandet har också fogats två särskilda yttranden och en meningsyttring av v-suppleanten.
Regeringens skrivelse
Regeringen har genom skrivelsen 1993/94:170 till riksdagen lämnat en redogörelse för innehållet i de investeringsplaner som Banverket, Vägverket och länsstyrelserna har upprättat för perioden 1994--2003.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av skrivelsen
1993/94:T58 av Harriet Colliander och Kenneth Attefors (båda nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att Botniabaneprojektet läggs ned och att anslagna medel tillfaller annan infrastruktur i regionen.
1993/94:T59 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Botniabanan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar på E 12--Blå vägen.
1993/94:T60 av Börje Nilsson och Johnny Ahlqvist (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsplaner på kommunikationsområdet avseende Skåne.
1993/94:T61 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om infrastrukturinvesteringar med målet ett framtida kretsloppssamhälle.
1993/94:T62 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av investeringsplanerna för perioden 1994--2003, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens hantering av riksdagens beslut avseende målstandarden på vägarna E 20, E 22 och E 4.
1993/94:T63 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av väg E 20 till motorvägsstandard.
1993/94:T64 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m, s, fp, c, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hänföra Rv 27/30 till nationell stamväg, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av Blekinge kustbana.
1993/94:T65 av Knut Billing och Mikael Odenberg (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Huvudstaleden--Tritonförbindelsen.
1993/94:T66 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsplaner på vägområden i Blekinge.
1993/94:T67 av Åke Carnerö m.fl. (kds, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en noggrann trafik- och miljöanalys av Bohusläns infrastruktur vad gäller trafik.
1993/94:T68 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vägverkets förslag till utbyggnad av det nationella stamvägnätet vad avser rv 31/127/34/23 Jönköping--Oskarshamn antas.
1993/94:T69 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att första etappen av Botniabanan, Örnsköldsvik--Husum, påbörjas och färdigställs under planperioden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Ådalsbanan snarast bör överföras till stomjärnvägsnätet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel avsätts för byggande av södra och västra infarterna i Sundsvall och Åsbergstunneln i Örnsköldsvik, 4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en större del av resurserna för länstrafikanläggningar bör satsas i skogslänen.
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 1994
1993/94:T201 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturen i nordvästra Skåne.
1993/94:T202 av Lennart Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggande av trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.
1993/94:T204 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Botniabanan.
1993/94:T205 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägen Västerås--Eskilstuna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel ur länstrafikanslaget.
1993/94:T206 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredning av möjligheterna till en samordnad trafikplanering.
1993/94:T207 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Värmland, bl.a. NKlJ-banan, väg 62 och telenätet samt ökade bidrag till flyglinjen Torsby--Hagfors--Arlanda.
1993/94:T208 av Stig Bertilsson och Arne Andersson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggande av trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.
1993/94:T210 av Marianne Andersson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggning av investeringar i Fyrstadsregionens infrastruktur.
1993/94:T211 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av satsningar på olika kommunikationsprojekt i Blekinge län.
1993/94:T214 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av vägar och järnvägar på Södertörn.
1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättring av vägstandarden i Västernorrland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla satsningar på järnvägarna i Västernorrland.
1993/94:T218 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överläggningar mellan regeringen och Fyrstadskommunerna angående tidigareläggning av vissa väg- och järnvägsutbyggnader, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av "Fyrstadslänken", dvs. riksväg 44 samt väg 161, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av riksväg 45 delsträckan Trollhättan--Vänersborg, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av Norge--Vänerlänken med dubbelspår, delen Trollhättan--Öxnered, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustningen av Herrljungabanan till redovisad 100-miljonerkronorsnivå, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av Bohus- och Lysekilsbanorna, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bro över Sunningesund, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på järnvägsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på vägområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.
1993/94:T219 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägar.
1993/94:T221 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggning och slutförande av projekt som syftar till förbättrade kommunikationer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tilldela sydöstra Sverige en större andel av investeringsmedel till kommunikationer.
1993/94:T222 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar i Skåne, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprioritering av medel för järnvägsinvesteringar i Skåne, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprioritering av medel av väginvesteringar i Skåne.
1993/94:T225 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Värmland ges utökade resurser vid fördelning av väganslagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre kommunikation på sträckan Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo samt sträckan Karlstad--Kil--Göteborg.
1993/94:T226 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upphöra med Botniabansprojektet samt att med anledning av detta reservera de medel som planerats för Botniabanan, 7,9 miljarder kronor totalt, 1,1 miljarder kronor i årets budget, till annan infrastrukturutbyggnad i regionen.
1993/94:T301 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snar utbyggnad av Europaväg 6 genom Bohuslän fram till riksgränsen Sverige/Norge.
1993/94:T303 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en upprustning av riksväg 63.
1993/94:T304 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om väginvesteringar i södra Sverige.
1993/94:T305 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på angivna vägprojekt.
1993/94:T306 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av E 22:s dragning förbi Söderköping.
1993/94:T307 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av trafiksäkerhetshöjande och framkomlighetsförbättrande åtgärder på riksväg 60 inom Kopparbergs län, 2. att riksdagen beslutar om att förlänga Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten samt att även delen norr om Borlänge skall ingå i det nationella stamvägnätet.
1993/94:T308 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av om- och nybyggnad av väg 249.
1993/94:T309 av Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Statens vägverk ges i uppdrag att fullfölja ombyggnaden av riksväg 17 på sträckan E 6--Landskrona--Eslöv--E 22 med eventuell lokalisering av Riksbangård syd inom området.
1993/94:T311 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillskapande av vägstråk med godtagbar bärighet året om, exempelvis riksväg 71 och riksväg 65:s förlängning i Dalarna.
1993/94:T313 av Ingrid Hemmingsson (m) och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rättvisare fördelning av medel för drift och underhåll av vägar.
1993/94:T314 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att medel för bärighetshöjande åtgärder fördelas så att de bättre tillgodoser behoven i Dalsland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av upprustning av riksväg 45 Vänersborg--Åmål till 13 m vägbredd med förbifarter vid Vänersborg--Mellerud.
1993/94:T315 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för vägnätet i Bohuslän.
1993/94:T316 av Olle Lindström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av E 4 och riksväg 45, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning och modernisering av vägnätet i Norrbotten.
1993/94:T318 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för vägnätet i Skaraborgs län.
1993/94:T319 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till Vallsundsbron i Östersunds kommun.
1993/94:T320 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av vägmedel från övriga regioner till region Mitt.
1993/94:T321 av Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad ram för investeringar i vägar m.m. för en ombyggnad av riksväg 50.
1993/94:T322 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av länsvägnätet i Östergötlands län, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbifart vid Söderköping, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvärförbindelse på sträckan Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksväg 50.
1993/94:T324 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggning av väginvesteringar i Skåne.
1993/94:T325 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Europaväg 22.
1993/94:T326 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att bro över Väddöviken vid Trästa i Stockholms län snarast kommer till utförande.
1993/94:T327 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för vägnätet i Bergslagen.
1993/94:T328 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (båda kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering och fördelning av statliga medel för underhåll och upprustning av länsvägar och landsbygdsvägar i Älvsborgs län.
1993/94:T329 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidigareläggning av utbyggnaden av Bergslagsdiagonalen--Askersundsleden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten.
1993/94:T330 av Nils Nordh och Martin Nilsson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att snarast bygga förbifarten på riksväg 26 genom Smålandsstenar.
1993/94:T331 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för vägnätet i Dalsland.
1993/94:T332 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. tvärledens utbyggnad och prioriteringen av denna led.
1993/94:T333 av Lennart Brunander (c) och Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Karlshedsleden i Marks kommun.
1993/94:T334 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela återstående delen av E 20 byggs ut till 13-metersväg under planperioden.
1993/94:T335 av Lars Moquist (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om väg E 22 söder om Kalmar.
1993/94:T336 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rättvis nationell fördelning av anslagen till vägarnas bärighet.
1993/94:T501 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt spår för höghastighetståg mellan Helsingborg och Jönköping.
1993/94:T502 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skyndsamt byggande av Nordlänken.
1993/94:T503 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snabbtåg mellan Fyrstad och Stockholm och om Älvsborgsbanans upprustning.
1993/94:T504 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sträckningen av väg och järnväg över Norraladalgången.
1993/94:T507 av Gunnar Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anläggande av Riksbangård syd inom Eslövs kommun.
1993/94:T512 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dubbelspårig järnväg mellan Nässjö och Falköping, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om modernisering av rangerbangården i Nässjö.
1993/94:T513 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggandet av en Götalandsbana.
1993/94:T514 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om färdigställande av projektet Västkustbanan med dubbelspårsstandard också längs sträckan Helsingborg--Landskrona mot Lund--Malmö år 2000.
1993/94:T515 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela bandelen Malmö--Ystad--Simrishamn upprustas och elektrifieras, 2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till finansiering.
1993/94:T516 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.
1993/94:T517 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inom för Banverket beviljade medel en omdisponering görs så att en nödvändig utbyggnad av Bergslagsbanan kan ske.
1993/94:T520 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelse för den västsvenska regionen av utvecklade järnvägskommunikationer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norge--Vänerlänken, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västra stambanan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Herrljungabanan och Bohusbanan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kust-till-kust-banan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västkustbanan.
1993/94:T521 av Björn Samuelson m.fl. (v, fp, c, kds, nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredande av järnvägsförbindelse Hagfors--Munkfors--Karlstad.
1993/94:T523 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidigareläggning av investeringar i Nässjö godsbangård.
1993/94:T525 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan samt om banans förlängning till Sälen.
1993/94:T527 av Anita Jönsson och Gunnar Nilsson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny sträckning av godstrafiken i sydvästra Skåne.
1993/94:T528 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfull satsning och tidigareläggning av Atlantbanan.
1993/94:T529 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Nobelbanan blir föremål för en ingående analys inför nästa trafikpolitiska beslut.
1993/94:T530 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds, m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta med Nobelbanan i den långsiktiga planeringen för infrastrukturens utveckling.
1993/94:T531 av Birgitta Hambraeus och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad satsning på Bergslagsbanan.
1993/94:T532 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om en fast järnvägsförbindelse mellan Lesjöfors och Hagfors--Munkfors i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:T534 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ekonomisk analys beträffande en kustjärnväg mellan Haparanda och Luleå.
1993/94:T535 av Roland Lében m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ till att införliva Nobelbanan i de långsiktiga planerna för utveckling av infrastrukturen.
1993/94:T536 av Johnny Ahlqvist och Lars Hedfors (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt regionalt stråk Blekinge--Västkusten.
1993/94:T537 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av Riksbangård syd.
1993/94:T538 av Karin Starrin m.fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Atlantbanan är samhällsekonomiskt lönsam och därför bör tas med i Banverkets investeringsplan.
1993/94:T539 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förprojektera hela Botniabanan med medel ur anslag A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
1993/94:T541 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av järnvägen Herrljunga--Borås--Varberg.
1993/94:T542 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av att en utredningsgrupp alternativt en utredningsman tillsätts med uppgift att studera projekt Götalandsbanan.
1993/94:A448 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i Norrbottens län.
1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra tilldelning av pengar för infrastruktursatsningar i Dalarna.
1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förverkligandet av den s.k. Atlantbanan.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat anslag till Kustbanan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övriga järnvägsåtgärder i Blekinge, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat vägunderhåll m.m. i Blekinge.
1993/94:A467 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispens för att påbörja vägprojekt på E 4:an innan prövningen på sträckan genom Norraladalen är slutförd.
1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationerna i Sörmland.
1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägnätet i Skåne, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om person- och godstrafiken i och genom Skåne, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan SJ, DSB och de regionala huvudmännen för tågtrafiken kring Öresund.
1993/94:Bo219 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad ram för investeringar i vägar och järnvägar, bl.a. för att skapa utrymme för byggande av förbifarter i Söderköping och Motala samt fortsatt upprustning av riksväg 50 genom Östergötland.
1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förslag bör framläggas för riksdagen med åtgärder för utveckling av tågtrafiken i Västsverige.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på järnvägen i övre Norrland.
1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av riksväg 23 till Europavägsstandard, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av väg 25, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. Kust-till-kust-banan.
Utskottet
1 Investeringsplaneringen
1.1 Regeringens skrivelse
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446) i juni 1993 om en långsiktig inriktning av investeringar i trafikens infrastruktur. Beslutet innebar att väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 88 miljarder kronor skall genomföras under en tioårsperiod. Investeringar skall göras i stomjärnvägar för 32 miljarder kronor, i riksvägar för 40 miljarder kronor, i länstrafikanläggningar för 9 miljarder kronor och i bärighetshöjande åtgärder för 7 miljarder kronor. Härtill kommer 10 miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej finansierade investeringar. Mot bakgrund av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Banverket, Vägverket och länsstyrelserna att upprätta investeringsplaner för perioden 1994--2003. Banverket, Vägverket och länsstyrelsernas förslag till långsiktiga investeringsplaner remissbehandlades under hösten 1993. Planerna har därefter reviderats mot bakgrund av inkomna synpunkter. Banverket och Vägverket redovisade slutliga förslag till investeringsplaner för regeringen i februari 1994. Länsstyrelserna har under våren 1994 överlämnat fastställda investeringsplaner för regeringens kännedom eller för fastställelse i de fall Vägverket och länsstyrelsen varit oense om innehållet i länstrafikanläggningsplanen. Regeringen anser att utbyggnaden av trafiksystemet måste ses i ett sammanhang. Investeringsplanerna är enligt regeringen framtagna inom ramen för en gemensam och samordnad investeringsplaneringsprocess. Samtliga investeringsplaner, Banverkets stomnätsplan, Vägverkets nationella- och regionala väghållningsplaner samt länsstyrelsernas planer för investeringar i länstrafikanläggningar har remitterats samordnat. Kommuner och andra berörda myndigheter har således för första gången fått möjlighet att yttra sig över samtliga planer vid ett och samma tillfälle. Regeringen har givit samtliga länsstyrelser i uppdrag att, bl.a. som en del i genomförandet av investeringsplanerna, upprätta en regional trafik- och miljöanalys till grund för en samhällsplanering som främjar utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem.
1.2 Motionsförslag
I motion T61 (v) framhålls att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att genomföra ett utredningsarbete om infrastrukturinvesteringar med utgångspunkt i målet att bygga ett framtida kretsloppssamhälle. Enligt motionen bör utredningsarbetet bedrivas så att riksdagen senast den 1 juli 1995 kan ta ett förnyat beslut om investeringar i kommunikationsinfrastrukturen.
I motion T62 (s) framhålls att regeringens skrivelse om de viktiga och omfattande investeringar i trafikens infrastruktur som kommer att genomföras under den kommande tioårsperioden är mycket bristfällig. Det är enligt motionen svårt för att inte säga omöjligt att utläsa vilka väg- resp. järnvägsinvesteringar som kommer att fullföljas och vilka som endast kommer att påbörjas under planperioden. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av investeringsplanerna för trafikens infrastruktur för perioden 1994--2003.
I motion T67 (kds, c) framhålls att ett genomtänkt program för ett miljöanpassat trafiksystem i landets olika delar skall vara en viktig utgångspunkt för det långsiktiga arbetet med regional utveckling och förnyelse av trafikens infrastruktur. Motionärerna föreslår att en noggrann trafik- och miljöanalys genomförs i Bohuslän innan stora planerade trafikinvesteringar görs som kan visa sig vara ur samhällsekonomisk synvinkel olönsamma.
1.3 Utskottets ställningstagande
Regeringens skrivelse redovisar resultatet av det planeringsarbete som bedrivits mot bakgrund av riksdagens beslut våren 1993 angående investeringar i trafikens infrastruktur. Utgångspunkten för detta arbete var att riksdagens och regeringens inflytande över investeringsplaneringen borde stärkas utan att någon detaljstyrning får ske. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu redovisar för riksdagen resultatet av genomförd planering och regeringens ställningstagande till upprättade planer.
I motion T62 (s) riktas kritik mot skrivelsen för att den inte är tillräckligt tydlig. Av skrivelsen framgår dock att innehållet endast är en sammanfattning av innehållet i Banverkets stomnätsplan och Vägverkets väghållningsplan och att ytterligare information står att finna i dessa publikationer. Dessa publikationer har delgivits riksdagen och de kommer också efter regeringens fastställelse att revideras och tryckas upp i en stor upplaga. Enligt utskottets uppfattning kommer därför önskemålet om en tydlig redovisning att tillgodoses. Av skrivelsen framgår vidare att regeringen har givit samtliga länsstyrelser i uppdrag att, bl.a. som en del i genomförandet av investeringsplanerna, upprätta en regional trafik- och miljöanalys till grund för en samhällsplanering som främjar utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen initierat detta arbete, inte minst mot bakgrund av den kommande revideringen av investeringsplanerna. Utskottet anser mot bakgrund av regeringens uppdrag till länsstyrelserna att syftet med motion T67 (kds, c) i allt väsentligt kan tillgodoses.
I motion T61 (v) framhålls att regeringen bör genomföra en utredning om infrastrukturinvesteringar utifrån målet att bygga ett framtida kretsloppssamhälle. De investeringsplaner som regeringen nu redovisar för riksdagen är framtagna inom ramen för en gemensam och samordnad investeringsplaneringsprocess där en viktig utgångspunkt varit att uppnå ett miljöanpassat trafiksystem. Samtliga planer har remitterats. Utgångspunkten för planerna är också riksdagens beslut i juni 1993.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet samtliga nu berörda motionsyrkanden.
2 Järnvägar
2.1 Regeringens skrivelse
Regeringen framhåller i skrivelsen att Banverkets upprättade stomnätsplan i allt väsentligt följer den inriktning som riksdagen har beslutat vad gäller järnvägsnätets utbredning och utveckling. Stomnätsplanen omfattar investeringar för totalt 38,4 miljarder kronor fördelade på tio år. Tyngdpunkten i planen ligger på de tre första åren. Av skrivelsen framgår att ett skäl till att byggandet av nya järnvägar har koncentrerats till denna period är den stora grundsatsning för hela järnvägsnätet som riksdagen har beslutat om och som kommer att slutföras under den senare delen av 1990-talet. Grundsatsningen omfattar bl.a. en fortsatt snabbtågsanpassning och utökad kapacitet för godstrafiken. Av skrivelsen framgår också att i början av 2000-talet kommer huvudintresset att riktas mot att påbörja ett antal storprojekt såsom att bygga ut Södra stambanan till höghastighetsstandard, att bygga en första etapp på Botniabanan och att fortsätta bygga ut Nordlänken. Regeringen fastställde den 24 mars 1994 med vissa justeringar Banverkets stomnätsplan. Regeringen beslutade att den totala investeringsramen för Södra stambanan skall minskas med drygt 600 miljoner kronor under tioårsperioden. I stället skall den totala investeringsramen för Ostkustbanan (Stockholm--Rosersberg--Arlanda--Odensala) vidgas liksom den totala investeringsramen för åtgärder i Stockholm. Regeringens beslut innebär att den totala investeringsramen för dessa ändamål utökas med drygt 600 miljoner kronor och att den exakta fördelningen mellan projekten får beslutas då förhandlingarna om Arlandabanan har slutförts.
2.2 Motionsförslag
I motion T58 (nyd) framhåller motionärerna att de i stora delar ställer sig bakom den redogörelse regeringen har lämnat för innehållet i de investeringsplaner som Banverket, Vägverket och länsstyrelserna upprättat för perioden 1994--2003. I motionen framhålls dock att Botniabaneprojektet bör läggas ned och att anslagna medel bör tillfalla annan infrastruktur i den berörda regionen.
I motion T226 (nyd) framhålls att Botniabanan inte bör byggas. I motionen föreslås i stället att de medel som är avsatta till Botniabanan, 7,9 miljarder kronor, reserveras till annan infrastrukturutbyggnad i regionen.
I motion T59 (s) framhålls att om planerna på en Botniabana skall bli något mer än yviga visioner bör statsmakterna nu bestämma att den första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum skall genomföras under planperioden. Vidare anser motionärerna att det bör klargöras att Ådalsbanans upprustning skall genomföras. De utredningar som erfordras för en fortsatt utbyggnad kan bäst genomföras av Banverket.
I motion T69 (s) framhålls att en första etapp av Botniabanan, Örnsköldsvik--Husum, bör påbörjas och färdigställas under planperioden samt att Ådalsbanan snarast bör överföras till stomjärnvägsnätet.
I motion T204 (fp) framhålls att regeringen bör sätta en utbyggnad av Botniabanan högt på en framtida prioriteringslista.
I motion T539 (kds, c, fp, m) föreslås att en förprojektering av hela Botniabanan bekostas med medel ur anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Enligt motion T502 (s) måste Nordlänken ges en högre prioritering än vad Banverket föreslagit i sin stomnätsplan. Resurser bör därför omfördelas i detta syfte.
I motion T218 (v) föreslås att utbyggnaden av Norge/Vänernlänken tidigareläggs på delen Trollhättan--Öxnered.
I motionen T219 (s) framhålls att det är av allra största vikt att Norge/Vänernbanan mellan Göteborg och Karlstad prioriteras.
Även enligt motion T225 (c, m, fp, kds) är det angeläget med investeringar på sträckan Karlstad--Kil--Göteborg.
I motion T520 (fp) framhålls att det är väsentligt att utbyggnaden av Norge/Vänernlänken snarast kommer till stånd.
I motion T542 (s) framhålls att en utredningsgrupp alternativt en utredningsman bör tillsättas med uppgift att studera projekt Götalandsbanan. En bedömning av projektet i alla dess delar som exempelvis trafikekonomi, investeringskostnader, miljöaspekter och reseprognoser bör därvid göras.
I motion T513 (c) framhålls att Götalandsbanan är ett angeläget projekt och att det därför är förvånande att det ännu inte fattats beslut om projektering av banan. Ett sådant beslut bör därför tas snarast.
I motion T60 (s) framhålls att Banverket bör erhålla ytterligare 600 miljoner kronor för att färdigställa Södra stambanan. Detta som en följd av den neddragning av investeringsramen som regeringen gjort.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den av regeringen fastställda stomnätsplanen 1994--2003 i allt väsentligt följer riksdagens inriktningsbeslut från våren 1993. Ett genomförande av stomnätsplanen innebär att en angelägen utveckling av det svenska järnvägssystemet kommer att kunna genomföras. Den stora grundsatsning som slutförs under 1990-talet omfattar bl.a. en fortsatt snabbtågsanpassning av det svenska järnvägsnätet samt en kapacitetsökning för godstrafiken och då främst på det s.k. godsstråket. Utskottet konstaterar att en första etapp av Botniabanan ingår i stomnätsplanen. Under förutsättning att garantier lämnas som innebär att Husumbanan kommer att utnyttjas för godstransporter på järnväg i tillräcklig omfattning och om industrispåret från Husumfabriken till stomnätet bekostas externt kommer enligt skrivelsen sträckan Örnsköldsvik--Husum att utgöra den första etappen. Av skrivelsen framgår också att regeringen inom kort kommer att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att senast den 1 januari 1996 redovisa sina överväganden beträffande den vidare utbyggnaden av Botniabanan.
I motionerna om Botniabanan framförs förslag om förprojektering av utbyggnad av vissa deletapper samt förändring av stomnätsindelningen. Utskottet anser att syftet med dessa motionsyrkanden i allt väsentligt kan tillgodoses inom ramen för den fastställda stomnätsplanen. Motionerna bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Utskottet avstyrker också yrkandena i nyd-motionerna om att Botniabaneprojektet skall läggas ned.
I motionerna T502 (s), T218 (v), T219 (s), T225 (c, m, fp, kds) och T520 (fp) framhålls att utbyggnaden av Norge/Vänernbanan bör tidigareläggas. Av regeringens skrivelse framgår att den fastställda stomnätsplanen innehåller omfattande investeringar på Norge/Vänernbanan. En första etapp av utbyggnaden inleds med Eriksstadssvängen etapp 1. Som en andra etapp byggs dubbelspår mellan Trollhättan och Öxnered. En tredje etapp Älvängen--Trollhättan påbörjas under planperiodens sista år. Regeringen har även redovisat att en omorganisation och effektivisering av Banverket kommer att frigöra medel som kan utnyttjas för bl.a. en tidigareläggning av Nordlänkens utbyggnad. Av det anförda följer att motionerna inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet i denna del.
I motion T542 (s) yrkas att en utredningsman tillsätts med uppgift att studera projekt Götalandsbanan, och enligt motion T513 (c) bör beslut om projektering av Götalandsbanan tas snarast. Av skrivelsen framgår att regeringen inom kort avser att ge Banverket i uppdrag att senast den 1 januari 1996 redovisa förutsättningarna för en total utbyggnad av Götalandsbanan. Regeringen har den 21 april givit Banverket ett sådant uppdrag. Motionerna blir således till väsentlig del tillgodosedda varför något initiativ av riksdagen inte är erforderligt. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
I motion T60 (s) framhålls att Banverket bör erhålla 600 miljoner kronor för att färdigställa Södra stambanan. Enligt regeringens skrivelse framgår att på Södra stambanan fullföljs snabbtågsanpassningen för 200 km/tim till år 1996. Regeringens beslut att omfördela 600 miljoner kronor från Södra stambanan påverkar inte snabbtågsanpassningen av Södra stambanan till år 1996. Däremot kommer utbyggnaden av Nyköpingslänken inte att ingå i stomnätsplanen för denna period. Utskottet som delar regeringens uppfattning avstyrker motionen i denna del.
3 Vägar
3.1 Regeringens skrivelse
Utbyggnaden av stamvägnätet och övriga riksvägar omfattar totalt 41,6 miljarder kronor på tio år. På de nationella stamvägarna investeras knappt 35 miljarder kronor. På de riksvägar som inte ingår i stamvägnätet, s.k. övriga riksvägar, kommer investeringar på knappt 7 miljarder kronor att genomföras under perioden. Av skrivelsen framgår att en effekt av utbyggnaderna av stamvägnätet i enlighet med väghållningsplanen är att ett motorvägsnät kommer att byggas ut till sin fulla standard mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det sker genom att väg E 4 byggs ut till motorväg på hela sträckan Helsingborg--Stockholm, att väg E 6 byggs ut till motorväg på hela sträckan Trelleborg--Göteborg och genom att riksväg 40 byggs ut på hela sträckan Jönköping--Göteborg. På övriga delar av stamvägnätet byggs vissa korta eller längre avsnitt ut mot angiven målstandard. Av skrivelsen framgår vidare att regeringen har, med vissa justeringar, godkänt Vägverkets förslag till investeringsplan för det nationella stamvägnätet. Regeringen har ändrat målstandarden på vägarna E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan Malmö och Karlskrona. Målstandarden på dessa vägar skall enligt regeringens skrivelse följa riksdagens beslut vilket innebär 13 m med möjlighet att avvika från denna målstandard om betydande effektivitetsvinster kan uppnås. Av skrivelsen framgår också att ett slutligt ställningstagande till stamvägarna i sydöstra Sverige bör anstå till efter nästa revidering av investeringsplanerna. Regeringen anser därför att stamvägnätets omfattning i sydöstra Sverige inte skall förändras jämfört med riksdagens beslut.
3.2 Motionsförslag
I motion T62 (s) anförs att regeringen frångått riksdagens beslut angående vägstandard på vägarna E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan Malmö och Karlskrona. Regeringen föreslår 13 meters vägstandard i stället för att ta till vara den möjlighet till effektivitetsvinster genom motorvägsstandard som riksdagsbeslutet innebär. Regeringen borde ha följt detta beslut som är mycket tydligt.
I motionerna T60 (s) och T66 (s) framhålls att Vägverket bör få medel för att garantera tidigare utlovad utbyggnad av väg E 22 mellan Karlskrona och Malmö till motorväg. Motionärerna framhåller också att till övriga riksvägar i sydöstra Sverige bör anvisas ytterligare 330 miljoner kronor.
Enligt motion T325 (m) vore det en god ekonomisk affär för staten att planera satsningar på infrastrukturen så att väg E 22 erhåller motorvägsstandard.
I motion T63 (m) framhålls att väg E 20 bör ges målstandarden motorväg på hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg.
I motion T64 (m, s, fp, c, kds) framhålls att riksväg 27/30 bör hänföras till nationell stamväg. Motionärerna hänvisar bl.a. till de ökade kontakterna mellan sydöstra Sverige och Polen.
I motion T68 (s) framhålls att riksväg 31/127/34/23 Jönköping--Oskarshamn bör ingå i det nationella stamvägnätet i enlighet med Vägverkets förslag.
3.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet tar först upp frågan om målstandarden på vägarna E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro samt E 22 mellan Malmö och Karlskrona. Utskottet vill erinra om att riksdagsbeslutet våren 1993 innebar att i fråga om vissa vägavsnitt och inom investeringsramen för resp. vägavsnitt borde regeringen kunna avvika från den målstandard som angavs i proposition 1992/93:176, i fall då det är uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande effektivitetsvinster. Utskottet angav att sådana vinster synes kunna nås t.ex. på E 20, sträckan Göteborg--Örebro, och på E 4, sträckan Gävle--Sundsvall. Av effektivitetsskäl borde regeringen vidare kunna avvika från den grad av måluppfyllelse på de olika stråken, vid planperiodens slut, som angavs i propositionen. När det gäller E 20 var det utskottets uppfattning att inga åtgärder borde vidtas som hindrar att även sträckan Göteborg--Örebro på sikt kan uppnå motorvägsstandard. Utskottet konstaterar att regeringen och Vägverket har redovisat olika målstandard för de aktuella vägarna. Detta beror sannolikt på att regeringen och Vägverket ser investeringarna i olika tidsperspektiv. Regeringens beslut avser en tioårsperiod, medan Vägverkets förslag utgår från ett betydligt längre tidsperspektiv. Enligt utskottets bedömning måste Vägverkets förslag tolkas så att verket anser att betydande effektivitetsvinster kan uppnås om vägsträckorna på sikt byggs ut till motorvägsstandard. Utskottet delar denna uppfattning. Emellertid innebar riksdagsbeslutet våren 1993 inte att några extra medel, utöver regeringens förslag, tillfördes vägavsnitten. Utbyggnaderna kan därför inte slutföras under den kommande tioårsperioden. Utbyggnadstakten kan dock självfallet påverkas om t.ex. sysselsättningspolitiska medel tillförs projekten. Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagsbeslutet våren 1993 skall ligga fast. Det betyder att den av Vägverket angivna målstandarden kan uppnås. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av det anförda följer att syftet med motionerna T60 (s), T62 (s), T63 (m), T66 (s) och T325 (m) till väsentlig del blir tillgodosett. De påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet i denna del.
Två motioner, T64 (m, s, fp, c, kds) och T68 (s) innehåller förslag om komplettering av stamvägnätet i sydöstra Sverige. Motionärerna anser att vägarna Ronneby--Borås resp. Jönköping--Oskarshamn bör ingå i det nationella stamvägnätet. I motionerna T60 (s) och T66 (s) begärs att ytterligare 330 miljoner kronor anvisas övriga riksvägar i sydöstra Sverige.
Regeringen anser att Vägverket inte tydligt har redovisat huruvida vägarnas roll som stamvägar i sydöstra Sverige förstärks om verkets förslag till stamvägnät genomförs. Regeringen har därför beslutat att stamvägnätets omfattning inte skall förändras jämfört med riksdagens beslut. Regeringen anser att ett slutligt ställningstagande till stamvägarna i sydöstra Sverige bör anstå till efter nästa revidering av investeringsplanerna. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet är inte heller berett att förorda att ytterligare medel anvisas till övriga riksvägar i sydöstra Sverige. Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna i denna del.
4 Länstrafikanläggningar
4.1 Regeringens skrivelse
Regeringen redogör i skrivelsen för hur den av riksdagen anvisade ramen för investeringar i länstrafikanläggningar, 9 miljarder kronor, under den närmaste tioårsperioden fördelas på de olika länen. Vägverkets förslag till fördelning har skett utifrån tillståndet på länets infrastruktur och den inriktning av trafikpolitiken som riksdagen har fastlagt. En arbetsgrupp med representanter för olika intressenter har utarbetat en ramfördelningsmodell. Denna ramfördelningsmodell grundas på parametrar som uttrycker tillståndet för länstrafikanläggningarna i länet. En samlad analys av länsstyrelsernas planer visar att 58 % av alla investeringsmedel investeras i länsvägar. Cirka 17 % investeras i länsjärnvägar och 24 % investeras i kollektivtrafikens infrastruktur. Cirka 1 % avsätts för investeringar i kommunala flygplatser. I fem fall har länsstyrelserna och Vägverket haft olika uppfattning om innehållet i länstrafikanläggningsplanerna. Planerna har därför överlämnats till regeringen för fastställelse. I fyra fall, Östergötlands län, Västmanlands län, Kopparbergs län och Västernorrlands län, har regeringen fastställt planerna i enlighet med länsstyrelsens förslag. I Blekinge län har regeringen beslutat om annan prioritetsordning än vad länsstyrelsen föreslagit.
4.2 Motionsförslag
I motion T64 (m, s, fp, c, kds) framhålls, beträffande Blekinges LTA-plan, att regeringen av någon outgrundlig anledning krävt att 50 miljoner kronor av den reducerade planeringsramen skall användas till Blekinge kustbana. Dessutom skall Möcklebrons ombyggnad som kostar ca 70 miljoner kronor täckas av LTA-anslaget. Därmed blir i stort sett hela anslaget förbrukat för hela flerårsperioden. Motionärerna förutsätter att regeringen fullföljer regeringsbeslutet från år 1990 vilket innebär en sammanlagd investeringsram i särskild ordning avseende Blekinge kustbana på 150 miljoner kronor i 1990 års penningvärde.
4.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den tidigare beslutade upprustningen av Blekinge kustbana bör fullföljas. Riksdagen har tidigare anvisat 1,2 miljarder kronor under anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för nästa budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157). Regeringen har vidare i kompletteringspropositionen föreslagit att ytterligare 1,6 miljarder kronor anvisas under anslaget (prop. 1993/94:150 bil. 6). Utskottet förutsätter att regeringen när den fördelar dessa medel kommer att beakta att den beslutade upprustningen av kustbanan kan genomföras. Av det anförda följer att syftet med motionsyrkandet torde komma att tillgodoses. Något initiativ från riksdagen är därför inte erforderligt, varför motionen avstyrks av utskottet i denna del.
5 Övriga motionsyrkanden om infrastruktursatsningar
Riksdagen lade förra året fast en långsiktig plan för utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät. Väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 88 miljarder kronor skall genomföras under den kommande tioårsperioden. Härtill kommer 10 miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej finansierade infrastrukturinvesteringar. Höga krav måste enligt utskottets mening ställas på planeringssystemet så att de projekt genomförs som uppvisar den högsta samhällsekonomiska avkastningen. Utskottet har flera gånger framhållit att det är angeläget att utveckla planeringsprocessen för att uppnå detta syfte. Enligt utskottets mening bör riksdagens och regeringens uppgift i denna planeringsprocess framför allt vara att anvisa medel, ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur. Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Riksdagsutredningen har framhållit betydelsen av att riksdagen i ökad utsträckning ägnar sig åt sådan verksamhet. Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av trafiksystemet. Den närmare planeringen av olika infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en uppgift som kräver ett omfattande berednings- och samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den mångfald av beslut som erfordras för denna planering till främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen fastställer måste fattas av därtill kompententa organ. Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat motionsyrkanden om vägar och järnvägar som främst gäller planeringsprocessen, stamvägnätets omfattning och standard samt stomjärnvägnätets utbyggnad. Övriga motionsyrkanden med huvudsakligen detaljerade förslag om lokala och regionala investeringar och underhållsinsatser i trafikens infrastruktur har sammanställts i tre tabeller. Den första avser motioner om vägar, den andra motioner om järnvägar och den tredje motioner som behandlar flera trafikslag. Utskottet bedömer att syftet med en stor del av dessa motionsyrkanden kan komma att tillgodoses i och med att det tioåriga investeringsprogram genomförs som riksdagen beslutade om förra året. Med hänvisning till vad som tidigare anförts om formerna för riksdagens inflytande när det gäller utbyggnaden av trafikens infrastruktur bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför samtliga de motionsyrkanden som redovisas i följande tabeller.
5.1 Järnvägar
00>Motionsnr 35>Järnvägslinje/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T215 (s) - yrk. 2 35>Västernorrland 67>Kraftfulla satsningar på järnvägarna i Västernorrland, bl.a. bör Ådalsbanan överföras till stomnätet. Järnvägen Sundsvall--Östersund bör rustas upp.
00>T534 (m) 35>Haparanda--Luleå 67>Framtagande av en ekonomisk analys om en kustjärnväg Haparanda--Luleå.
00>T504 (fp) - yrk. 1 35>Ostkustbanan 67>Skyndsam behandling av ärendet om sträckning av väg och järnväg över Norraladalgången.
00>N283 (s) - yrk. 15 35>Norrbotten 67>Byggstart bör påskyndas för järnvägen Sundsvall--Umeå--Haparanda. Utveckling av regionala snabbtåg.
00>T528 (s) 35>Atlantbanan 67>Kraftfull satsning på och tidigareläggning av Atlantbanan.
00>T538 (c,m) 35>Atlantbanan 67>Atlantbanan bör tas med i Banverkets investeringsplan.
00>A458 (fp) - yrk. 4 35>Atlantbanan 67>Atlantbanan bör förverkligas.
00>T517 (s) 35>Bergslagsbanan 67>Omdisponering av beviljade medel så att utbyggnad av Bergslagsbanan kan ske.
00>T531 (c) 35>Bergslagsbanan 67>Ökad satsning på Bergslagsbanan.
00>Motionsnr 35>Järnvägslinje/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T532 (s) 35>Bergslagen 67>Snabbutredning av en järnvägsförbindelse Lesjöfors--Hagfors/ Munkfors.
00>T525 (kds) 35>Västerdalsbanan 67>Upprustning av Västerdalsbanan samt förlängning till Sälen.
00>T218 (v) - yrk. 5, 6, 8 35>Fyrstadsregionen 67>Upprustning av Herrljungabanan samt Bohus- och Lysekilsbanorna. Snabb utbyggnad av dubbelspår till Oslo.
00>T219 (s) - yrk. 2 (delvis) 35>Värmland 67>Prioritering av banan Kil--Charlottenberg.
00>T225 (c,m,fp,kds) - yrk. 2 (delvis) 35>Värmland 67>Bättre kommunikationer på sträckan Stockholm--Karlstad--Charlottenberg.
00>T503 (s) - delvis 35>Älvsborgsbanan 67>Upprustning av Älvsborgsbanan.
00>T541 (s) 35>Herrljunga--Varberg 67>Upprustning av järnvägen Herrljunga--Borås--Varberg.
00>T520 (fp) - yrk. 1, 3--6 35>Västsverige 67>Utbyggnad av västra stambanan, Herrljungabanan, Bohusbanan, Kust-till-kust-banan och Västkustbanan.
00>Jo693 (s) - yrk. 6 35>Västsverige 67>Utveckling av tågtrafiken i Västsverige.
00>T521 (v,fp,c,kds,nyd) 35>Värmland 67>Utredning av järnvägsförbindelse Hagfors-- Munkfors--Karlstad.
00>T205 (s) - yrk. 1 35>Västerås--Eskilstuna 67>Aktualisering av ny järnväg Västerås--Eskilstuna.
00>Motionsnr 35>Järnvägslinje/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T516 (c,v) 35>Nobelbanan 67>Nobelbanan bör ingå i Banverkets nästa revidering av stomnätsplanen.
00>T529 (s) 35>Nobelbanan 67>Analysarbete bör påbörjas i syfte att studera förutsättningarna för att genomföra en satsning på Nobelbanan under nästa planeringsperiod.
00>T530 (kds,m,fp) 35>Nobelbanan 67>Omprioriteringar i syfte att ta med Nobelbanan i den långsiktiga planeringen.
00>T535 (kds,m,fp,c) 35>Nobelbanan 67>Omprioriteringar i syfte att ta med Nobelbanan i den långsiktiga planeringen.
00>T512 (s) 35>Nässjö--Falköping 67>Dubbelspår på sträckan Nässjö--Falköping och upprustning av rangerbangården i Nässjö.
00>T523 (c) 35>Nässjö godsbangård 67>Tidigareläggning av investeringar i Nässjö godsbangård.
00>Ub623 (s) - yrk. 11 35>Kronobergs län 67>Investeringar i spårupprustningar och vagnmateriel på Kust-till-kust-banan.
00>A466 (v) - yrk. 6--7 35>Blekinge 67>Ökat anslag till Kustbanan, prioritering av Kust-till-kust-banan, projektering av ny järnväg Kalmar--Karlskrona samt en utbyggnad av järnvägen Sölvesborg--Älmhult.
00>Motionsnr 35>Järnvägslinje/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T501 (s) - yrk. 1 35>Helsingborg-- Jönköping 67>Nytt spår för höghastighetståg mellan Helsingborg och Jönköping.
00>T222 (fp) - yrk. 2 35>Skåne 67>Omprioritering av medel för järnvägsinvesteringar i Skåne.
00>T507 (s) 35>Riksbangård syd 67>Anläggande av Riksbangård syd inom Eslövs kommun.
00>T537 (s) 35>Riksbangård syd 67>Lokalisering av Riksbangård syd till Hässleholm.
00>T515 (s) 35>Malmö--Simrishamn 67>Hela bandelen Malmö--Simrishamn bör upprustas och elektrifieras.
00>T527 (s) 35>Skåne 67>Nytt godsspår från Eslöv, väster om Lund och söder om Malmö.
00>A469 (s) - yrk. 3, 5 35>Skåne 67>Eliminering av flaskhalsar i järnvägssystemet i Skåne, Västkustbanan bör dras via Landskrona och ett utvecklat samarbete för tågtrafiken kring Öresund.
00>T514 (s) 35>Västkustbanan 67>Färdigställande av delen Helsingborg--Landskrona--Malmö före år 2000.
5.2 Vägar
00>Motionsnr 35>Väg/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T316 (m) 35>Norrbotten 67>Utbyggnad av E 4 och rv 45 samt upprustning och modernisering av vägnätet i Norrbotten.
00>T313 (m,c) 35>Jämtlands län 67>Rättvisare fördelning av medel för drift och underhåll av vägar.
00>T319 (fp) 35>Vallsundet 67>Uppdrag till AMS att positivt pröva en bro över Vallsundet vid fördelning av medel för tidigarelagda byggprojekt.
00>T215 (s) - yrk. 1 35>Västernorrland 67>Medel för byggande av länsvägar bör tillföras länet i större andel än de senaste åren. Byggande av skogsbilvägar bör stimuleras och byggande av västra och södra infarten i Sundsvall och Åsbergstunneln bör snarast komma till stånd.
00>T336 (s) - yrk. 1 35>Västernorrland 67>Utbyggnadsplanen för vägarna i länet bör förstärkas genom bl.a. bättre ytstandard mellan Sundsvall och Östersund, snabb byggnation av Sundsvall syd, tunnel under Örnsköldsvik och en bro över Ångermanälven, Multrå--Sollefteå.
00>T69 (s) - yrk. 3--4 35>Västernorrland 67>Medel bör avsättas för byggande av södra och västra infarterna i Sundsvall och Åsbergstunneln i Örnsköldsvik. En större del av resurserna för länstrafikanläggningar bör satsas i skogslänen.
00>Motionsnr 35>Väg/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T59 (s) - yrk. 2 35> Västerbotten 67>Högre ambitionsnivå för investeringar på väg E 12.
00>T320 (fp) 35>Region Mitt 67>Omfördelning av vägmedel från övriga regioner till region Mitt.
00>T327 (fp) - yrk. 1 35>Bergslagen 67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i Bergslagen.
00>T329 (s) 35>Bergslagen 67>Tidigareläggning av utbyggnaden av Bergslagsdiagonalen--Askersundsleden samt förlängning av Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten.
00>A467 (s) - yrk. 2 35>Hälsingland 67>Dispens för att påbörja vägprojekt på E 4 innan prövningen av sträckan genom Norraladalen är slutförd.
00>T218 (v) - yrk. 2, 3, 7, 9 35>Fyrstad 67>Utbyggnad av Fyrstadslänken (rv 44 och väg 161). Utbyggnad av rv 45 på delsträckan Trollhättan--Vänersborg. Ökade satsningar på väg 178, 163 och 164, på mindre vägprojekt och på vägunderhåll. Sunningesundsbron bör inte byggas innan alternativ utretts.
00>T328 (kds) 35>Älvsborgs län 67>Prioritering av länsvägar och landsbygsvägar i Älvsborgs län vid fördelning av statliga medel.
00>T331 (fp) - yrk. 1 35>Dalsland 67>Underhållsinsatser för vägnätet i Dalsland.
00>Motionsnr 35>Väg/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T314 (s) 35>Dalsland 67>Medel för bärighetshöjande åtgärder bör fördelas så att de bättre tillgodoser behoven i Dalsland. Upprustning av rv 45 på delen Vänersborg--Åmål.
00>T305 (fp) 35>Västsverige 67>Satsning på regionala vägstråk i Västsverige.
00>T318 (fp) - yrk. 1 35>Skaraborg 67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i Skaraborg.
00>T333 (c,kds) 35>Västsverige 67>Omfördelning av medel för vägbyggen i Västsverige så att en tidigarelagd satsning på Karlshedsleden, väg 156, möjliggörs.
00>T334 (c) 35>Europaväg 20 67>Återstående del av E 20 byggs ut till 13-metersväg under planperioden.
00>T330 (s) 35>Nissastigen 67>Utbyggnad av förbifart på rv 26 genom Smålandsstenar.
00>T219 (s) - yrk. 1 35>Värmland 67>Upprustning av rv 45, 61, 62, 63, 64 samt E 18. Ökad satsning på länsvägar i skogslänen samt klarare regionalpolitisk inriktning av medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder.
00>T225 (c,m,fp,kds) - yrk. 1 35>Värmland 67>Utökade resurser till Värmland vid fördelning av väganslagen.
00>T315 (fp) - yrk. 1 35>Bohuslän 67>Prioritering av underhållsinsatser för vägnätet i Bohuslän.
00>Motionsnr 35>Väg/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T301 (fp) 35>Europaväg 6 67>Utbyggnad av E 6 till motorväg genom Bohuslän.
00>T303 (s) 35>Riksväg 63 67>Upprustning av rv 63.
00>T307 (s) 35>Riksväg 60 67>Prioritering av trafiksäkerhetshöjande och framkomlighetsförbättrande åtgärder på rv 60 inom Kopparbergs län samt en förlängning av Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten. Delen norr om Borlänge bör ingå i stamvägnätet.
00>T308 (s) 35>Väg 249 67>Om- och nybyggnad av väg 249, Lindesberg-- Arboga.
00>T311 (s) - yrk. 4 35>Dalarna 67>Tillskapande av vägstråk med godtagbar bärighet året om, exempelvis rv 71 och förlängning av rv 65 i Dalarna.
00>T326 (s) 35>Stockholms län 67>Bro över Väddöviken.
00>T65 (m) 35>Stockholms län 67>Utbyggnad av Huvudstaleden--Tritonförbindelsen. Överföring av Huvudstaleden till det övergripande vägnätet med statligt väghållaransvar.
00>T321 (s) 35>Riksväg 50 67>Utökad ram för investeringar i vägar för en ombyggnad av rv 50.
00>T322 (fp) 35>Östergötland 67>Ökade statsanslag för vägunderhåll av länsvägnätet i Östergötland, anläggande av förbifart vid Söderköping på väg E 22, anläggande av tvärförbindelse Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik och upprustning av rv 50.
00>Motionsnr 35>Väg/region 67>Åtgärd/yrkande
00>T306 (s) 35>Europaväg 22 67>Prioritering av förbifart vid Söderköping.
00>Ub623 (s) - yrk. 9--10 35>Kronobergs län 67>Utbyggnad av rv 23 till Europavägstandard, upprustning av väg 25.
00>T222 (fp) - yrk. 3 35>Skåne 67>Omprioritering av medel för väginvesteringar i Skåne.
00>T324 (c) 35>Skåne 67>Tidigareläggning av väginvesteringar i Skåne.
00>A469 (s) - yrk. 2 35>Skåne 67>Satsning på E 4, E 6, rv 23, E 22, rv 21 och rv 11 genom Skåne.
00>T309 (s) 35>Riksväg 17 67>Ombyggnad av rv 17 på sträckan E 6--Landskrona--Eslöv--E 22.
00>T304 (s) 35>Södra Sverige 67>Utbyggnad av E 22 till motorväg och utbyggnad av en inlandsförbindelse i nord--sydlig riktning genom Skåne och södra Småland.
00>T332 (s) 35>Blekinge/Halland 67>Utbyggnad av en tvärled från Blekinge till Halland bör prioriteras.
00>T536 (s) 35>Blekinge 67>Utbyggnad av ett nytt regionalt stråk Blekinge--västkusten.
00>T335 (nyd) 35>Europaväg 22 67>Igångsättningsbeslut av planerat projekt på väg E 22 söder om Kalmar.
00>A466 (v) - yrk. 8 35>Blekinge 67>Ökat vägunderhåll i Blekinge, ca 30--50 miljoner kronor.
5.3 Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag
00>Motionsnr 35>Objekt/region 67>Åtgärd/yrkande
00>A448 (v) - yrk. 2 35>Norrbottens län 67>Satsning på vägar, järnvägar, kombiterminal, omaxlingsstation, telekommunikationer och en landningsbana i Pajala.
00>A450 (s) - yrk. 5 35>Dalarna 67>Extra tilldelning av medel (519 miljoner kronor) till vägar och järnvägar.
00>T205 (s) - yrk. 4 35>Västmanland 67>Ytterligare 150 miljoner kronor för Bergslagspendeln och angelägna vägprojekt.
00>T206 (s) 35>Örebro län 67>Utredning av möjligheterna till en samordnad trafikplanering.
00>T207 (s) - delvis 35>Värmland 67>Utbyggnad av rv 62 samt järnvägsförbindelse till Hagfors och Munkfors.
00>T202 (s) 35>Fyrstad 67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.
00>T208 (m) 35>Fyrstad 67> Tidigareläggning av trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.
00>T210 (c,fp) 35>Fyrstad 67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.
00>T218 (v) - yrk. 1 35>Fyrstad 67>Tidigareläggning av trafikinvesteringar i Fyrstadsregionen.
00>T214 (fp) - yrk. 1 35>Stockholms län 67>Utbyggnad av vägar och järnvägar på Södertörn.
00>Motionsnr 35>Objekt/region 67>Åtgärd/yrkande
00>A468 (s) - yrk. 3 35>Sörmland 67>Snabb utbyggnad av Räta linjen, rv 52 och rv 53 och Nyköpingslänken samt förbättrad standard på TGOJ-banan och utbyggda telekommunikationer.
00>Bo219 (s) - yrk. 1 35>Östergötland 67>Utökad ram för investeringar i vägar och järnvägar, bl.a. för att skapa utrymme för byggande av förbifarter i Söderköping och Motala samt fortsatt upprustning av rv 50 genom Östergötland.
00>T221 (s) 35>Kalmar län 67>Tidigareläggning och slutförande av projekt som syftar till förbättrade kommunikationer samt en större tilldelning till sydöstra Sverige av investeringsmedel till kommunikationer.
00>T211 (c) 35>Blekinge 67>Hänsyn bör tas till behovet av kommunikationer i Blekinge vid fördelning av olika medel.
00>T201 (s) 35>Skåne 67>Investeringar i Västkustbanan, Skånebanan, E 4, E 6, väg 109 och 111.
00>T222 (fp) - yrk. 1 35>Skåne 67>Omprioritering av medel till Skånes fördel för att snabbt få i gång lämpliga infrastrukturprojekt.
Hemställan
1. beträffande investeringsplaneringen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T61, 1993/94:T62 yrkande 1 och 1993/94:T67, res. 1 (s) men. (v)
2. beträffande Botniabanan att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T58, 1993/94:T59 yrkande 1, 1993/94:T69 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T204 yrkande 5, 1993/94:T226 yrkande 8 och 1993/94:T539, res. 2 (nyd)
3. beträffande Norge/Vänernbanan att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T218 yrkande 4, 1993/94:T219 yrkande 2 i denna del, 1993/94:T225 yrkande 2 i denna del, 1993/94:T502 och 1993/94:T520 yrkande 2,
4. beträffande Götalandsbanan att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T513 och 1993/94:T542,
5. beträffande Södra stambanan att riksdagen avslår motion 1993/94:T60 i denna del,
6. beträffande E 4, E 20 och E 22 att riksdagen dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motionerna 1993/94:T60 i denna del, 1993/94:T62 yrkande 2, 1993/94:T63, 1993/94:T66 i denna del och 1993/94:T325,
7. beträffande stamvägar och övriga riksvägar i sydöstra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T64 yrkande 1, 1993/94:T66 i denna del och 1993/94:T68,
8. beträffande länstrafikanläggningar att riksdagen avslår motion 1993/94:T64 yrkande 2, res. 3 (s)
9. beträffande övriga infrastrukturprojekt att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T59 yrkande 2, 1993/94:T65, 1993/94:T69 yrkandena 3 och 4, 1993/94:T201, 1993/94:T202, 1993/94:T205 yrkandena 1 och 4, 1993/94:T206, 1993/94:T207 i denna del, 1993/94:T208, 1993/94:T210, 1993/94:T211, 1993/94:T214 yrkande 1, 1993/94:T215 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T218 yrkandena 1--3, 5--9, 1993/94:T219 yrkandena 1 och 2 i denna del, 1993/94:T221, 1993/94:T222 yrkandena 1--3, 1993/94:T225 yrkandena 1 och 2 i denna del, 1993/94:T301, 1993/94:T303, 1993/94:T304, 1993/94:T305, 1993/94:T306, 1993/94:T307, 1993/94:T308, 1993/94:T309, 1993/94:T311 yrkande 4, 1993/94:T313, 1993/94:T314, 1993/94:T315 yrkande 1, 1993/94:T316, 1993/94:T318 yrkande 1, 1993/94:T319, 1993/94:T320, 1993/94:T321, 1993/94:T322, 1993/94:T324, 1993/94:T326, 1993/94:T327 yrkande 1, 1993/94:T328, 1993/94:T329, 1993/94:T330, 1993/94:T331 yrkande 1, 1993/94:T332, 1993/94:T333, 1993/94:T334, 1993/94:T335, 1993/94:T336 yrkande 1, 1993/94:T501 yrkande 1, 1993/94:T503 i denna del, 1993/94:T504 yrkande 1, 1993/94:T507, 1993/94:T512, 1993/94:T514, 1993/94:T515, 1993/94:T516, 1993/94:T517, 1993/94:T520 yrkandena 1, 3--6, 1993/94:T521, 1993/94:T523, 1993/94:T525, 1993/94:T527, 1993/94:T528, 1993/94:T529, 1993/94:T530, 1993/94:T531, 1993/94:T532, 1993/94:T534, 1993/94:T535, 1993/94:T536, 1993/94:T537, 1993/94:T538, 1993/94:T541, 1993/94:A448 yrkande 2, 1993/94:A450 yrkande 5, 1993/94:A458 yrkande 4, 1993/94:A466 yrkandena 6--8, 1993/94:A467 yrkande 2, 1993/94:A468 yrkande 3, 1993/94:A469 yrkandena 2--3 och 5, 1993/94:Bo219 yrkande 1, 1993/94:Jo693 yrkande 6, 1993/94:N283 yrkande 15 och 1993/94:Ub623 yrkandena 9--11.
Stockholm den 19 maj 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lisbet Calner (s) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Investeringsplaneringen (mom. 1)
Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Regeringens skrivelse" och på s. 15 slutar med "berörda motionsyrkanden" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att regeringens skrivelse till riksdagen om de viktiga och omfattande investeringar i trafikens infrastruktur som kommer att genomföras under den kommande tioårsperioden är mycket bristfällig. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att utläsa vilka väg- resp. järnvägsinvesteringar som kommer att fullföljas under planperioden. Någon redovisning av de överväganden som ligger till grund för regeringens ställningstaganden finns inte heller. Den otydliga och knapphändiga redovisning av investeringsplanerna som regeringen nu har redovisat kommer att ge upphov till fler frågor än svar inom näringslivet och på de olika myndigheterna. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en mera omfattande och tydligare redovisning av investeringsplanerna för trafikens infrastruktur under perioden 1994--2003. Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär att motion T62 (s) i nu behandlade delar tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande investeringsplaneringen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T62 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1992/93:T61 och 1993/94:T67 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Botniabanan (mom. 2)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "I motionerna om" och slutar med "läggas ned" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det finns för mycket pengar i omlopp i infrastrukturen. Detta leder ofelbart till missbruk. Vissa investeringar kan leda till ökad arbetslöshet på grund av stora kapitalkostnader. Som framhålls i motion T226 (nyd) kan man fråga sig om Sverige har råd att bygga en järnväg, Botniabanan, där det redan finns förnämliga transportslag för massgods, t.ex. fartyg men även lastbil. Utskottet anser att Botniabaneprojektet ej bör genomföras. De medel som är avsatta till detta projekt bör användas till annan redan befintlig infrastruktur i regionen. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T58 (nyd) och T226 (nyd) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden om Botniabanan avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Botniabanan att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T58 och 1993/94:T226 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1993/94:T59 yrkande 1, 1993/94:T69 yrkandena 1 och 2, 1993/94:T204 yrkande 5 och 1993/94:T539 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Länstrafikanläggningar (mom. 8)
Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att den tidigare beslutade upprustningen av Blekinge kustbana bör fullföljas. Riksdagen har tidigare anvisat 1,2 miljarder kronor under anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för nästa budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU13, rskr. 157). Regeringen har vidare i kompletteringspropositionen föreslagit att ytterligare 1,6 miljarder kronor anvisas under anslagt (prop. 1993/94:150 bil. 6). Utskottet anser att regeringen när den fördelar dessa medel bör beakta att den beslutade upprustningen av kustbanan kan genomföras utan att det får negativa konsekvenser för övriga LTA-anvisningar i länet. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T64 (m, s, c, fp, kds) blir tillgodosedd, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande länstrafikanläggningar att riksdagen med anledning av motion 1993/94:T64 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Övriga infrastrukturprojekt (mom. 9)
Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s) anför:
Riksdagen beslutade våren 1993 att under den närmaste tioårsperioden investeringar skall göras i stomjärnvägar för 32 miljarder kronor, i riksvägar för 40 miljarder kronor, i länstrafikanläggningar för 9 miljarder kronor och i bärighetshöjande åtgärder för 7 miljarder kronor. Vi socialdemokrater har föreslagit betydligt högre ramar för ovan nämnda investeringar. Vi föreslog att de skulle vara 45 miljarder kronor, 75 miljarder kronor, 20 miljarder kronor resp. 15 miljarder kronor. Vi har också ansett att betydligt mer medel behöver anvisas till underhåll av väg- och järnvägsnätet, än vad riksdagen beslutat om på regeringens förslag. Om förutsättningar skall kunna skapas för att åstadkomma ekonomisk tillväxt, regional balans och ett miljöanpassat trafiksystem, måste investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur göras på de ekonomiska nivåer vi socialdemokrater tidigare föreslagit. Vi kan i detta sammanhang inte yrka på mer medel för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur. Vi återkommer dock till denna fråga i annat sammanhang.
2. Västkustbanan (mom. 9)
Rolf Clarkson (m), Bo Nilsson (s) och Kenneth Lantz (kds) anför:
En utbyggd Västkustbana utgör, som framhålls i motion T514 (s), ett viktigt steg för att stärka Sydsveriges och Västkustens utvecklingsmöjligheter. Stor enighet råder om att en utbyggnad för dubbelspår bör genomföras. Berörda kommuner, länsstyrelse och Banverket är i stort eniga om hur Västkustbanans sträckning med dubbelspår mellan Helsingborg och Kävlinge skall dras. Landskrona kommer i och med denna utbyggnad att ligga vid Västkustbanan. Enligt vår mening är det mycket viktigt att stråket Helsingborg--Landskrona--Malmö byggs färdigt fram till sekelskiftet. Detta har strategisk betydelse för Landskrona--Helsingborgsregionens möjligheter att utvecklas i sitt utsatta läge i Öresundsregionen. Vi förutsätter att den av regeringen fastställda stomnätsplanen innebär att så kommer att ske.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Investeringsplaneringen
Riksdagen har begärt en långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur, inkl. investeringar i data- och telekommunikationer och miljökonsekvensanalyser av olika investeringsplaner. Meningen var att man skulle kunna jämföra effekterna av olika investeringsinriktningar. Det skulle vara möjligt att se hur vi effektivast skulle kunna bygga upp framtidens miljöanpassade samhälle. Ett kretsloppssamhälle där även kommunikationssektorn bidrar till miljöanpassningen. Utvecklingen gör att trafiksektorn blir ett allt större hinder i utvecklingen av det miljöanpassade samhället eftersom luftföroreningar, buller m.m. i allt större grad härrör från trafiken. Det som nu planeras -- fler motorvägar, Dennispaket med stadsmotorvägar, Öresundsbro m.m. -- gör att vi inte kan skönja någon förbättring i dessa avseenden. Ett färskt exempel på detta är regeringens proposition från april 1994 om regionalpolitik där man skriver väl om väginvesteringar utan att veta någonting om nya vägars effekt på produktivitet och miljö. Koncessionsnämnden för miljöskydd har slagit fast att infrastrukturer med lång livslängd skall ge möjlighet och förutsättningar för det framtida miljöanpassade samhället. Mycket av den infrastruktur som vi nu planerar och bygger skapar inte dessa förutsättningar. I många fall är de långsiktiga miljökonsekvenserna okända. Boverket skall få i uppdrag att utforma en vägledning för länsstyrelserna. Detta är bra men långt ifrån tillräckligt så länge makten över investeringarna ligger hos ett flertal trafikverk som inte har möjlighet att ta ett övergripande ansvar för långsiktiga miljökonsekvenser. Riksdagen har tagit beslut om investeringar för 100 miljarder kronor i vägar och järnvägar. För att förhindra felaktiga, ibland t.o.m. skadliga investeringar, bör korrekta beslutsunderlag tas fram snabbt. Först då kan vi utifrån målet om ett långsiktigt kretsloppssamhälle fatta rätt investeringsbeslut. Regeringen bör därför genomföra ett utredningsarbete om infrastrukturinvesteringar som möjliggör att riksdagen senast den 1 juli 1995 kan ta ett förnyat beslut om investeringar i trafikens infrastruktur utifrån målet om att bygga ett kretsloppssamhälle.
Övriga infrastrukturprojekt
Riksdagen fattade våren 1993 beslut om planeringsramar för investeringar i trafikens infrastruktur under den närmaste tioårsperioden. Vänsterpartiet ansåg då att planeringsramen för investeringar i stomjärnvägar borde utökas med 38 miljarder kronor till 70 miljarder kronor under den aktuella perioden. Vänsterpartiet har också föreslagit att riksdagen skall anvisa mer medel till investeringar i länstrafikanläggningar och för underhåll av väg- och järnvägsnätet. Om riksdagen hade godtagit våra förslag hade betydligt bättre möjligheter funnits att bygga ett trafiksystem som är effektivt och tillgodoser behoven av regional balans och god miljö. Det hade också inneburit att en stor del av de motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande hade kunnat tillgodoses.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 borde ha hemställt:
1. beträffande investeringsplaneringen att riksdagen med bifall till motionen 1993/94:T61 samt med avslag på motionerna 1993/94:T62 yrkande 1 och 1993/94:T67 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Regeringens skrivelse1 Motionerna2 Motioner väckta med anledning av skrivelsen2 Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari 19943 Utskottet13 1 Investeringsplaneringen13 1.1 Regeringens skrivelse13 1.2 Motionsförslag14 1.3 Utskottets ställningstagande14 2 Järnvägar15 2.1 Regeringens skrivelse15 2.2 Motionsförslag16 2.3 Utskottets ställningstagande17 3 Vägar18 3.1 Regeringens skrivelse18 3.2 Motionsförslag19 3.3 Utskottets ställningstagande19 4 Länstrafikanläggningar20 4.1 Regeringens skrivelse20 4.2 Motionsförslag21 4.3 Utskottets ställningstagande21 5 Övriga motionsyrkanden om infrastruktursatsningar22 5.1 Järnvägar23 5.2 Vägar27 5.3 Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag32 Hemställan34 Reservationer36 Särskilda yttranden38 Meningsyttring av suppleant39