Invandring m.m.
Betänkande 1990/91:SfU13
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1990/91:SFU13
Invandring m.m.
Innehåll
1990/91 SfU13
TIONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels förslag i proposition 1990/91:100, (bilaga 12, arbetsmarknadsdepartementet) till anslagsberäkning för budgetåret 1991/92 under litt D. Invandring m.m. och motioner med anknytning till de olika anslagen under denna rubrik, dels förslag i proposition 1990/91:192 om en ökad organiserad överföring av flyktingar till Sverige och motioner i denna fråga.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Vidare tillstyrker utskottet motioner och förslag i proposition 192 om att den årliga organiserade överföringen av flyktingar till Sverige (den s.k. flyktingkvoten) skall ökas från 1 250 till 2 000 personer fr.o.m. nästa budgetår. Utskottet tillstyrker också förslaget i samma proposition om att en särskild överföring av flyktingar omfattande 1 250 personer snarast skall ske.
Med anledning av ett antal motionsyrkanden om att asylsökande skall kunna tillåtas arbeta under den tid de väntar på besked om de får stanna i landet eller ej, föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att frågan om temporära arbetstillstånd för asylsökande, vars ärenden kan förväntas ta längre tid att avgöra i första instans än sex månader, skall utredas och förslag föreläggas riksdagen snarast möjligt.
Utskottet avstyrker bifall till övriga behandlade motioner.
Till betänkandet har fogats 27 reservationer och tre särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition 1990/91:100, bil. 12, litt. D Invandring m.m. föreslagit riksdagen att
(D 1) medge att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk att under budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten disponera högst 25000000 kr. utöver anvisat anslag,
(D 1) till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 402164000 kr.,
(D 2) till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 2153000000 kr.,
(D 3) till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 21563000 kr.,
(D 4) till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 14000000 kr.,
(D 5) till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 4464000000 kr.,
(D 6) till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 14989000 kr.,
(D 7) till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3412000 kr.,
(D 8) till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 52500000 kr.
Proposition 1990/91:192
Regeringen har i proposition 1990/91:192 om organiserad överföring av flyktingar till Sverige föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för överföringen av flyktingar till Sverige som föreslagits i propositionen,
2. till tionde huvudtitelns förslagsanslag Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 10 500 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100, bil. 12.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1990/91:Sf241 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade regler för flyktingars och invandrares rätt till arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A208.
1990/91:Sf605 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av program för flyktingmottagande.
1990/91:Sf607 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsoundersökning av s.k. anknytningsfall.
1990/91:Sf608 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta flera fasta flyktingförläggningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa drägliga arbetsförhållanden på förläggningarna genom att permanenta flera förläggningar än i dag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besked om permanent uppehållstillstånd.
1990/91:Sf609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att motverka främlingsfientlighet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av åtgärder för att nedbringa handläggningstiden i asylärenden,
10. att riksdagen beslutar att utöka flyktingkvoten till 2 000 personer per år,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföringsprogram,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av det nya statsbidraget till kommunerna för åtgärder för flyktingar och dess effekter på kommunernas mottagningsvilja,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivares möjlighet att direktrekrytera arbetskraft i förläggningar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationers medverkan vid integrering av invandrare på arbetsmarknaden,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att asylsökande under väntetiden bör beredas arbete i förläggningarna och vid behov eventuella beredskapsarbeten,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet till arbetstillstånd för sådana asylsökande som får vänta länge på besked om uppehållstillstånd.
1990/91:Sf612 av Jan-Olof Ragnarsson och Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i utlänningslagen att asylsökande får rätt att utföra avlönat arbete i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sf613 av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att principen med kontaktfamiljer skall tillämpas vid flyktingmottagning oberoende av om bostadsbrist föreligger,
2. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket ställer tariffer till kommunernas förfogande angående rekommenderade ersättningar för uthyrning av rum till flyktingar och andra relevanta kostnader.
1990/91:Sf617 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrar- och flyktingbarnens situation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de handikappades situation,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilt statsbidrag till handikappade i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändrad uppbyggnad av asylbidraget i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillvaratagande av organisationers engagemang i flyktingarbetet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot främlingsfientlighet.
1990/91:Sf618 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en arbetsgrupp som ser över informationsbehovet hos den svenska allmänheten om islam.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A727.
1990/91:Sf620 av Monica Öhman och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att socialförvaltningen inte bör vara utbetalare av ekonomiskt bistånd till flyktingar/invandrare.
1990/91:Sf622 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att sådana förändringar i utlänningsförordningen vidtas att flykting kan erhålla temporärt arbetstillstånd under den tid utredning om uppehållstillstånd pågår.
1990/91:Sf623 av Kjell-Arne Welin och Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd för nyanlända asylsökande,
1990/91:Sf624 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att statens invandrarverk får i uppdrag att teckna en kollektiv hemförsäkring för asylsökande.
1990/91:Sf627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flyktingkvoten bör ökas till minst 2 500 personer och att 6,5 milj.kr. anslås för detta ändamål,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att invandrarverket skall övervaka behandlingen av flyktingar på våra svenska förläggningar,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att relevant hyresbidrag till bostad i svenska hem bör utgå, där man tar emot flyktingar med uppehållstillstånd,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att asylsökande bör få rättighet att arbeta under väntetiden.
1990/91:Sf629 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att invandrare snabbt kommer i arbete.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A451.
1990/91:Sf631 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större frihet för statens invandrarverk att besluta om sin egen organisation och verksamhet.
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt budgetsystem för statens invandrarverk och flyktingmottagande i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sf632 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för projekt som syftar till att hjälpa flyktingbarn att bearbeta svåra krigsupplevelser.
1990/91:Sf633 av Göran Ericsson (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen vid invandring av akademiker och andra speciella yrkesgrupper så att dessa omgående kan komma ut i ett yrkesverksamt liv,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att öka flyktingkvoten och nedbringa antalet beviljade asyler av spontanflyktingar vid gränsen.
1990/91:Sf635 av Sylvia Pettersson och Anita Johansson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att till det i motionen angivna projektet anvisa 600000 kr. inom ramen för anslaget D 3 Åtgärder för flyktingar (prop. 1990/91:100 bil. 12).
1990/91:Sf637 av Jan-Olof Ragnarsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till åtgärder för att starta ett socialt stödprojekt bland invandrarungdomar budgetåret 1991/92 anslår 15000000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A247.
1990/91:Sf638 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket får i uppdrag att omgående sammanställa och publicera praxis i enlighet med riksdagens beslut 1984,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mottagandet av ensamma flyktingbarn,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att flyktingkvoten för den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige höjs till 3 000 personer per år och att 5 500 000 kr. anslås för detta ändamål för budgetåret 1991/92 utöver vad regeringen har föreslagit,
25. att riksdagen till åtgärder för diagnosticering och behandling av tortyrskadade asylsökande anslår 25000000 kr.,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskundervisning för asylsökande som vistas på förläggningar,
27. att riksdagen till invandrarverkets förläggningsverksamhet anslår 900000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 3053000000 kr.
1990/91:Sf640 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att sysselsättningsmöjligheterna för de asylsökande utökas och förbättras.
1990/91:Sf641 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till projektet stöd till flyktingars frivilliga återvändande anvisar 600000 kr. inom ramen för anslaget D 3 Åtgärder för invandrare (prop. 1990/91:100 bil. 12).
1990/91:Sf642 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en successiv ökning av flyktingkvoten,
1990/91:Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska flyktingkvoten bör ökas till 2000 per år,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på arbetsmarknadsdepartementets anslag D 2 Förläggningskostnader beslutar att anslå ytterligare 9 milj.kr.,
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på arbetsmarknadsdepartementets anslag D 4 Överföring av flyktingar beslutar att anslå ytterligare 3,75 milj.kr.,
4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på arbetsmarknadsdepartementets anslag D 5 Ersättning till kommunerna beslutar att anslå ytterligare 85,675 milj.kr.,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praxisdokumentation,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barn i asylsökande familjer bör omfattas av den hälso- och sjukvård samt tandvård som varje annat barn har rätt till i Sverige,
21. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ensamma flyktingbarn,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta asylsökande i första hand själva ordna sin bostad,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur asyl- och hyresbidrag kan beviljas för dem som bor utanför förläggning,
24. att riksdagen beslutar att asylsökande som väntat viss tid, exempelvis tre månader, på besked skall få tillfälligt arbetstillstånd,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsförhållandena på statens invandrarverk,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppmjukandet av det kommunala flyktingmonopolet,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om integrering,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till invandrarorganisationer.
Motion 1990/91:Sf646 yrkande 21 i återstående del behandlas i betänkande 1990/91:SfU14.
Motioner väckta med anledning av skrivelse 1990/91:77 om invandrar- och flyktingpolitiken
1990/91:Sf20 av Nils T Svensson och Sten Östlund (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för överkostnader i samband med genomgångsbostäder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser varvade med undervisning i svenska bör ingå i den schabloniserade ersättningen för mottagning av flyktingar.
1990/91:Sf21 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativa lösningar för äldre invandrare.
1990/91:Sf24 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om asylsökandes möjligheter till arbete.
Motion väckt med anledning av händelse av större vikt
1990/91:Sf45 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar om en särskild flyktingkvot för de kurdiska flyktingarna från Irak om 5 000 kurdiska barn och deras föräldrar enligt vad som anförts i motionen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:192
1990/91:Sf56 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändring av den svenska flyktingpolitiken.
1990/91:Sf57 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella initiativ för utökning av flyktingkvoten i andra utvecklade länder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den reguljära flyktingkvoten under de närmaste åren gradvis utökas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av de extra insatserna för att föra över 2 500 flyktingar med speciella skyddsbehov till Sverige.
Utskottet
D1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader
Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor och huvudman på den statliga sidan för överföring och mottagande av flyktingar och asylsökande. Verket skall bevaka behovet av åtgärder för invandrare och språkliga minoriteter samt ha kontakt med invandrarnas organisationer.
Från anslaget finansieras verkets centrala förvaltning i Norrköping, regionkontoren samt funktionen för tillståndsprövning vid utredningsslussarna.
Invandrarverkets centrala organisation omfattar tre huvudenheter för resp. tillstånds- och medborgarskapsfrågor, invandrar- och flyktingfrågor samt administration och information. Dessutom finns en mindre planeringsavdelning som fungerar som en verksstab.
Fyra regionkontor svarar för ledningen av förläggningsverksamheten och det direkta samarbetet med kommunerna. Regionkontoren träffar överenskommelser med kommunerna i regionen om flyktingmottagande och samordnar flyktingarnas bosättning i kommunerna. Handläggningen av asylärenden skall normalt ske vid någon av invandrarverkets fyra permanenta utredningsslussar. För denna handläggning svarar en tillståndsbyrå/enhet som ingår i verkets avdelning för tillstånds- och medborgarskapsfrågor.
I propositionen redovisas att efter regeringens beslut den 13 december 1989 om ändrad asylpraxis har antalet sökande minskat jämfört med hösten 1989 men ligger i förhållande till tidigare år fortfarande på en hög nivå. Om det inte sker några dramatiska förändringar i vår omvärld bör man kunna räkna med samma antal asylsökande, ca 30000 personer, under budgetåret 1991/92 som under år 1990. I propositionen framhålls vidare att den stora tillströmningen av asylsökande medförde ett drastiskt ökat behov av platser vid utredningsslussar och förläggningar. Det genomsnittliga behovet av förläggningsplatser har under innevarande budgetår beräknats till 29000, en siffra som kan jämföras med att det den 1 juli 1989 fanns 12900 personer på förläggning. Ett annat problem har varit att ett stort antal personer med uppehålls- och arbetstillstånd har fått vänta på förläggning innan de tagits emot i en kommun. Den 1 juni 1990 väntade 7000 personer på kommunplacering, men därefter har situationen förändrats väsentligt, och den 1 december 1990 väntade 2800 personer på kommunplacering. Med nuvarande relation mellan avslag och bifall i asylärenden förväntas kommunerna relativt snabbt kunna ta emot dem som beviljas uppehållstillstånd. Den avgörande faktorn för förläggningstidens längd är i stället hur lång tid ärendehandläggningen tar.
I propositionen erinras vidare om att dimensioneringen av SIVs nya organisation fr.o.m. den 1 juli 1989 byggde på antagandet att 15000--20000 asylsökande skulle komma till Sverige varje år. Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande avspeglar sig nu i ett ökat antal icke avgjorda asylärenden hos SIV. Antalet öppna ärenden hos SIV växte under budgetåret 1989/90 från 8 000 till 18 700 och har under hösten 1990 fortsatt att växa som en följd av att polisens balans av asylärenden nu i huvudsak har avarbetats. Parallellt med ökningen av asylärenden har också antalet s.k. tillståndsärenden ökat kraftigt, och antalet icke avgjorda ärenden nästan fördubblades under budgetåret 1989/90. För nästa budgetår beräknas antalet nya sådana ärenden öka ytterligare. Även antalet medborgarskapsärenden kan förväntas öka under de närmaste åren.
Enligt propositionen kommer en viss avarbetning av balansen av asylärenden att kunna ske under första halvåret 1991 på grund riksdagens beslut hösten 1990 (prop. 1990/91:25, SfU8, rskr. 96) att låta SIV få disponera 62 milj.kr. från anslaget Förläggningskostnader till insatser inom anslaget Statens invandrarverks förvaltningskostnader.
För budgetåret 1991/92 föreslås i propositionen att under anslaget D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 skall anslås ett förslagsanslag på 402 164 000 kr. För SIVs basorganisation har härvid beräknats 337 149 000 kr. och för tillfälliga insatser i syfte att avarbeta ärendebalanserna 42,2 milj.kr. Förslaget innebär också att den tillfälliga förstärkningen på 62 milj.kr. omräknad till helår får behållas även för nästa budgetår. Avsikten är vidare att ansvaret för asylutredningarna skall kunna flyttas över från polisväsendet till SIV den 1 juli 1992. Under budgetåret 1991/92 uppstår emellertid övergångsvisa kostnader hos SIV för rekrytering och utbildning av personal samt investeringar. Medelsbehovet för överföringen har beräknats till 20 milj.kr.
Vid resursberäkningen har förutsatts att SIV klarar av att höja sin produktivitet i handläggningen av asyl-, tillstånds- och medborgarskapsärenden med 3 % jämfört med innevarande budgetår. SIV anses kunna avgöra ca 65 000 asylärenden under nästa budgetår och komma ner i en ärendebalans på 6 000 ärenden. Antalet nya asylsökande har därvid beräknats uppgå till 30 000 och fördelningen mellan bifalls- och avslagsbeslut i första instans har beräknats bli i stort sett oförändrad jämfört med i dag. Denna fördelning var under senare halvåret 1990 32 % bifallsbeslut och 63 % avslagsbeslut. Resterande 5 % utgjordes av ärenden som överlämnats till departementet och avskrivna ärenden.
Föredraganden bedömer det nödvändigt att SIV ges möjlighet att snabbt kunna anpassa sig till förändringar i ärendetillströmningen eller till andra väsentligt ändrade förutsättningar. Det gäller då att öka eller minska utrednings- och mottagningskapaciteterna till det aktuella behovet utan att först invänta en beredningsprocess hos regering och riksdag. Genom att handläggningstiderna i ärendena inte tillåts öka, förlängs inte heller förläggningsvistelsen för de asylsökande och förläggningskostnaderna kan härigenom hållas nere. Riksdagen bör därför medge att regeringen får bemyndiga SIV att under budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten disponera högst 25 milj.kr. utöver anvisat anslag.
I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. erinras om målsättningen för handläggningstider när SIVs nya organisation infördes. Motionärerna anser att handläggningstiderna ovillkorligen måste nedbringas i enlighet med denna målsättning. De motsätter sig inte det nu ökade anslaget till SIV, men förutsätter att ytterligare anslagshöjningar inte kommer att begäras och att SIV rationaliserar och effektiviserar sin verksamhet. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande härom till regeringen.
I motion Sf631 av Rune Backlund m.fl. anförs att sedan 1980-talets början har svensk flyktingmottagning präglats av dramatiska förändringar. Omorganisationer, kraftigt ökade kostnader samt långa väntetider för asylsökande är några allvarliga problem. Under decenniet har organisationen för att ta emot, utreda och slussa ut de asylsökande i samhället vid två tillfällen genomgått omfattande förändringar. Dessutom har ett antal "krispaket" satts in för att lösa flaskhalsar i mottagningsorganisationen. Vid varje omorganisation eller "krispaket" har antalet asylsökande underskattats, vilket i sin tur fått till följd en för liten organisation för utredning av asylärenden och mottagande av flyktingar. Genom att SIVs basorganisation och förvaltningsanslag låses genom riksdagsbeslut har följden blivit en krånglig och tidskrävande beslutsprocess för tilläggsanslag varje gång antalet asylsökande överträffat prognoserna. Härigenom har viktig tid gått förlorad. Motionärerna framhåller att det är omöjligt att förutse hur många som verkligen kommer att söka asyl i Sverige under de närmaste åren framöver, eftersom utvecklingen är helt beroende av händelserna i vår omvärld. Flyktingmottagningen måste därför planeras och organiseras med stor flexibilitet för att möta snabba förändringar. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att SIV måste ges en större frihet att själv planera och organisera verksamheten, främst planeringen av mottagning, utredning och förläggning av asylsökande/flyktingar inom den av riksdagen fastställda ramen. I yrkande 2 begärs ett förslag från regeringen om ett nytt budgetsystem för flyktingmottagandet, innebärande att nuvarande anslagsposter för tillståndsverksamheten, förläggningskostnader och ersättningen till kommunerna slås samman till ett gemensamt förslagsanslag benämnt flyktingmottagning. En schabloniserad kostnad per asylsökande bör fastställas och multipliceras med det antal asylsökande som verket redovisar i sin prognos för kommande budgetår.
Även Bengt Westerberg m.fl. understryker i motion Sf646 att det inte får vara någon osäkerhet och ryckighet i medelstilldelningen vad gäller verksamheten med att ta emot asylsökande. Motionärerna menar att det är viktigt att arbetsförhållandena är stabila för de anställda och att man förmår att attrahera kompetent personal. I stället för att ge sexmånadersförordnanden åt personal på flyktingförläggningarna vore en övergång till tillsvidareanställningar att föredra. Motionärerna begär i yrkande 25 ett tillkännagivande i frågan.
Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter, men vill samtidigt erinra om att det ligger i sakens natur att det är utomordentligt svårt att långt i förväg förutse och planera för händelser i vår omvärld, som innebär att Sverige får ta emot ett väsentligt större antal asylsökande än som kunnat förväntas eller att Sverige på annat sätt måste bistå med extraordinära åtgärder för flyktingar.
Målsättningen för utrednings- och handläggningstiderna i asylärenden är att ett ärende i första instans, som inte kan avgöras redan vid utredningsslussarna, skall klaras av inom två månader från det att ärendet hamnar på myndigheternas bord. Om beslutet blir negativt för den enskilde, måste därefter lagstadgad tid för överklagande löpa. Därefter skall regeringsärendena kunna föras fram till beslut så snabbt att ett ärende normalt inte skall behöva ta mer än sex månader från det att handläggningen påbörjades hos polisen (prop. 1988/89:105, SfU17, rskr. 225).
Som framgår av propositionen förväntas SIV under nästa budgetår med de ökade resurser som har beräknats för förvaltningskostnaderna och vid ett oförändrat antal asylsökande kunna förbättra sin produktivitet i ärendehandläggningen med 3 % och vid utgången av budgetåret ha fått ner ärendebalansen i asylärendena till 6 000 ärenden. SIV får nu möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar i ärendetillströmningen eller till andra väsentligt ändrade förutsättningar utan föregående beredningsprocess i regering och riksdag och rätt att förfoga över ytterligare medel vid extraordinära anspråk på myndighetens kapacitet. Utskottet anser att detta bör vara tillräckligt för att nå en bättre stabilitet i verksamheten och hålla handläggningstiderna nere. Det bör också underlätta en mer långsiktig planering av de personella resurserna.
Utskottet biträder sålunda propositionens förslag och anser att några tillkännagivanden med anledning av motionerna Sf609 yrkande 8, Sf631 och Sf646 yrkande 25 inte är påkallade.
I motionerna Sf638 (yrkande 7) av Lars Werner m.fl. och Sf646 (yrkande 15) av Bengt Westerberg m.fl. tas frågan om publicering av praxis i asylärenden upp. I båda motionerna framhålls angelägenheten av att en dokumentation av praxis i ärenden om uppehållstillstånd publiceras.
Frågan om sammanställning och dokumentering av praxis behandlades senast av utskottet i betänkandet 1989/90:SfU19. Utskottet hänvisade därvid till att frågan tagits upp vid den offentliga utfrågning om flykting- och invandrarpolitiken som utskottet höll den 20 mars 1990. Vid denna framgick att arbetet pågick inom SIV med att planera och i vissa hänseenden utforma en praxisredovisning. Redovisningen skulle omfatta asylpraxis, övrig tillståndspraxis och medborgarskapspraxis.
SIV har nyligen fullbordat den första etappen i arbetet med en redovisning av asylpraxis avseende åtta länder, Etiopien, Iran, Jugoslavien, Libanon, Rumänien, Somalia, Syrien och Turkiet. Avsikten är att praxisredovisningen skall ses över med jämna mellanrum och i ett inledande skede tre gånger per år. Om något inträffar som på ett avgörande sätt förändrar praxis avseende ett visst land eller viss del av världen, kan redovisningen komma att justeras eller kompletteras i det hänseendet även mellan de regelbundna översynerna.
Den redovisning av asylpraxis som sålunda färdigställts för de nämnda länderna kommer senare att kompletteras med en allmän och en rättslig del. Den allmänna delen skall innehålla redovisning av grundmaterialet i form av uttalanden i förarbeten till lagstiftningen, konventioner med kommentarer, dokument från UNHCR och dess kommittéer samt från andra FN-organ, utslag/beslut från domstolar och utlåtanden och domar från kommissionen resp. domstolen vid Europarådet i Strasbourg. I den rättsliga delen skall redovisas avgöranden/ställningstaganden från regeringen/SIV som har normativ karaktär.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något uttalande från riksdagens sida med anledning av motionerna Sf638 yrkande 7 och Sf646 yrkande 15 inte är erforderligt.
D2. Förläggningskostnader
Från anslaget finansieras SIVs förläggningsverksamhet. Förläggningsverksamheten omfattar dels den fasta organisationen, dels de tillfälliga förläggningar som den fasta organisationen vid behov kan kompletteras med.
Den fasta förläggningsorganisationen omfattar fyra utredningsslussar och 18 asylförläggningar. Den är beräknad för ett mottagande av ca 20000 asylsökande per år och en genomsnittlig beläggning av ca 4600 personer.
Vid årsskiftet 1990-1991 var 6 000 personer inskrivna på utredningsslussar och ca 24 400 personer på förläggningar. Av det totala antalet inskrivna hade ca 2 300 personer uppehålls- och arbetstillstånd klara och väntade endast på kommunplacering. Flertalet av dem var under utflyttning.
I propositionen föreslås att under anslaget D 2. Förläggningskostnader anvisas ett förslagsanslag på 2 153 000 000 kr. Medelsbehovet har beräknats efter ett behov av i genomsnitt 19 000 förläggningsplatser, varav 2 500 slussplatser, och ett årligt antal asylsökande om ca 30 000 personer. Av förläggningskostnaderna beräknas ca 700 milj.kr. avse sådana kostnader för asylberättigade flyktingar från u-länder som kan rapporteras som bistånd enligt OECDs biståndskommitté och som i propositionen under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet) föreslås avräknade mot biståndsramen.
I motion Sf638 av Lars Werner m.fl. erinrar motionärerna om att SIV i sin anslagsframställning räknat med 10 000 fler asylsökande än regeringen. Flyktingsituationen i världen och Sveriges ansvar att visa solidaritet gör att motionärerna anser att regeringens bedömning inte bör läggas till grund för medelstilldelningen. Motionärerna anser också att asylsökande som själv kan ordna sin bostadsfråga i en kommun inte skall tvingas in i förläggningssystemet och att härigenom besparingar kan ske på anslaget. Mot bakgrund härav föreslår motionärerna i yrkande 27 att ytterligare 900 milj.kr. skall anslås under anslaget. I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. föreslås i yrkande 2 att ytterligare 9 milj.kr. skall anslås under anslaget till följd av motionärernas förslag i samma motion om att den s.k. flyktingkvoten skall höjas till 2 000 personer.
Utskottet finner inte anledning att frångå regeringens beräkning av antalet asylsökande under det kommande budgetåret och avstyrker därför en ytterligare medelstilldelning i enlighet med vad som begärts i motion Sf638 yrkande 27.
Utskottet tillstyrker nedan under rubriken D 4. Överföring av flyktingar regeringens förslag i proposition 1990/91:192 om organiserad överföring av ca 3 250 flyktingar under budgetåret 1991/92. På grund av det minskade antalet asylsökande hittills i år beräknas enligt denna proposition förläggningskostnaderna för asylsökande bli lägre än vad som beräknats för nästa budgetår i budgetpropositionen. Förslaget om en ökad flyktingkvot beräknas därför inte leda till något ökat medelsbehov på förläggningsanslaget.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen om medelsanvisning till anslaget D 2. Förläggningskostnader och avstyrker bifall till motion Sf646 yrkande 2.
Eva Goës m.fl. begär i motion Sf608 yrkandena 1 och 2 ett tillkännagivande om att fler fasta förläggningar skall inrättas för att skapa drägliga förhållanden för personalen. Motionärerna framhåller att av tjugotre förläggningar i norra Sverige är endast tre fasta och nämner särskilt förläggningarna i Kramfors, Kiruna och Ånge som lämpliga att permanenta. Motionärerna begär också i yrkande 3 ett tillkännagivande om att tiden mellan beslut av SIV om uppehållstillstånd och besked från verket till den berörde om detta måste bli kortare.
I likhet med vad utskottet tidigare anfört vid sin behandling av liknande motioner (se senast 1989/90:SfU25) anser utskottet att frågan om vilka flyktingförläggningar som skall vara fasta bör avgöras av invandrarverket. Utskottet har erfarit att SIV nyligen beslutat att inrätta ytterligare sju fasta förläggningar. Två av dem, Kristineberg och Ånge, ligger i norra Sverige. Motionärerna blir härmed i huvudsak tillgodosedda, och utskottet avstyrker bifall till yrkandena 1 och 2 i motion Sf608.
Vad härefter avser tiden för meddelande av besked om uppehållstillstånd har utskottet erfarit att det i några fall har förekommit att lång tid förflutit mellan det beslutet fattats och den asylsökande erhållit besked om beslutet. Särskilda omständigheter har medverkat till detta. SIV arbetar på att förkorta denna tid och enligt de riktlinjer verket angett skall tiden mellan beslut och besked om detta till den berörde vara högst fem dagar. Någon åtgärd med anledning av motion Sf608 yrkande 3 anser utskottet därför inte påkallad.
I motion Sf617 (yrkande 5) av Gullan Lindblad m.fl. begärs ett förslag om ändrad utformning av asylbidraget, som utbetalas till asylsökande under förläggningsvistelsen. Motionärerna vill härmed undvika att familjer med många barn får alltför höga bidrag.
Asylbidragets nivåer för barn i olika åldrar har liksom nivån på det av socialstyrelsen rekommenderade socialbidraget bestämts med utgångspunkt i konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. I asylbidraget har vissa kostnadsposter som avser kostnader i normalt boende dock inte tagits med. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det finns anledning till en översyn av asylbidragets nivåer och avstyrker bifall till motion Sf617 yrkande 5.
I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett tillkännagivande om att asylsökande i första hand själva bör få ordna sitt boende i stället för att bo på förläggningar (yrkande 22). Vidare begärs ett förslag om hur asyl- och hyresbidrag kan beviljas dem som bor utanför förläggning (yrkande 23).
Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden under föregående riksmöte (se 1989/90:SfU21). Utskottet erinrade då om att för asylsökande gäller i princip att de bör vänta på uppehållstillstånd på invandrarverkets förläggningar, varför asylbistånd utanför förläggning endast utges till asylsökande som har nära anknytning till en kommun eller har andra skäl att vistas i en kommun. Utskottet framhöll att det ligger i sakens natur att få flyktingar har möjlighet att själva finansiera sitt uppehälle medan de väntar på uppehålls- och arbetstillstånd. Av praktiska skäl måste de också finnas tillgängliga för utredning och förhör beträffande rätten att få stanna i landet. En bidragande orsak till att asylbiståndet utformats från dessa utgångspunkter är att tillgängliga bostäder i första hand bör ges till personer med uppehållstillstånd. Utskottet var inte berett ändra på den ordning som gällde men framhöll att utskottet utgick från att regeringen och invandrarverket fortlöpande följde utvecklingen av tiderna för handläggningen av asylärenden och vidtog de åtgärder som behövs för att korta ner dessa i enlighet med den målsättning som lagts fast.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker bifall till yrkandena 22 och 23 i motion Sf646.
Jan-Olof Ragnarsson begär i motion Sf624 att SIV får i uppdrag att teckna kollektiva hemförsäkringar för asylsökande.
Enligt vad utskottet erfarit informeras de asylsökande på slussar och förläggningar om möjligheterna att försäkra sig och sin egendom. Utskottet anser att det därefter bör ankomma på den enskilde asylsökande att ta ställning till behovet av en hemförsäkring, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf624.
Inger Schörling m.fl. begär i motion Sf627 yrkande 13 ett tillkännagivande om att SIV skall övervaka behandlingen av flyktingar på förläggningarna. Motionärerna påstår att förtryck och inhuman behandling på förläggningarna ökat.
Utskottet avstyrkte ett liknande motionsyrkande i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:SfU25. Utskottet hänvisade till att i SIVs ansvar för mottagandet av organiserat uttagna flyktingar och asylsökande och för att driva eller ha huvudansvaret för förläggningar för mottagandet ingick ansvaret för hur asylsökande och flyktingar bemöts på förläggningarna. Enligt utskottets uppfattning fanns det inte någon anledning till ett tillkännagivande. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf627 yrkande 13.
De sociala och medicinska förhållandena på förläggningarna berörs i ett flertal motioner. Gullan Lindblad m.fl. begär i motion Sf617 yrkande 1 ett tillkännagivande om vikten av att speciell hänsyn tas till särskilt de flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige. Deras förläggningsvistelse bör vara så kort som möjligt och strävan måste vara att de snarast får komma till en familj. Motionärerna hänvisar även till verksamheter som bedrivs i kommuner och landsting för flyktingbarn och deras familjer med särskilda behov och anser att liknande verksamheter mycket väl kan bedrivas även av organisationer och enskilda vårdgivare. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf638 yrkande 15 ett tillkännagivande om att ensamma flyktingbarn inte bör flyttas från det första mottagandet förrän de fått permanent uppehållstillstånd. I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 21 (delvis) begärs ett tillkännagivande om att det är viktigt att de ensamma flyktingbarnen får en kontinuitet i kontakten med de vuxna på den förläggning där de vistas och inte tvingas bryta upp i onödan. Vidare är det mycket viktigt att reseregler och besöksregler underlättar kontakter med eventuella släktingar eller bekanta i Sverige.
Flyktingbarnens situation har väckt ett starkt engagemang från myndigheter, organisationer, institutioner, folkrörelser och enskilda och omfattande insatser görs från dessas sida för flyktingbarnen. De kunskaper och erfarenheter som kommer fram sprids bl.a. genom SIV, socialstyrelsen och Landstingsförbundet. Socialstyrelsen har i december 1989 erhållit ett uppdrag av regeringen att följa flyktingbarns och flyktingungdomars psykiska och fysiska hälsoläge. Som en del i detta uppdrag har styrelsen i mars i år i rapporten Barn, flykting och utan föräldrar i Sverige redovisat en kartläggning av de ensamma flyktingbarnens situation. Rapporten bygger delvis på en utredning som Stockholms socialförvaltning gjort av kommunens ensamstående flyktingbarn.
I rapporten framhålls bl.a. att det ur de ensamma barnens perspektiv inte är acceptabelt att behöva flytta flera gånger på grund av de regler som styr flyktingmottagandet. Många av barnen har utsatts för traumatiska upplevelser och separationer i samband med krigsupplevelser och flykt, och det är enligt rapporten mycket olyckligt om dessa barn skall utsättas för flera separationer, lång väntan och osäkerhet sedan de kommit hit. I rapporten understryks också bl.a. att den varaktiga placeringen bör göras snabbare än vad som nu är fallet och att socialtjänsten på ett mera aktivt sätt bör ta reda på barnens bakgrundsförhållanden i hemlandet och utreda om det går att få kontakt med barnets anhöriga i hemlandet.
Utskottet anser att de problem som påtalats i samband med mottagandet av asylsökande ensamma flyktingbarn till stor del beror på att antalet ensamma barn som söker asyl i Sverige har ökat avsevärt under senare tid. De nuvarande långa handläggningstiderna i asylärenden är också en bidragande orsak till de svårigheter som påtalats. Socialstyrelsens rapport bereds nu inom regeringskansliet och resultatet härav bör avvaktas. Utskottet förutsätter emellertid, mot bakgrund av vad som framkommit genom socialstyrelsens utredning, att SIV och kommunerna snarast också försöker finna lösningar som tillgodoser de ensamma barnens behov av kontinuitet och stabilitet i vården. Något tillkännagivande med anledning av motionerna Sf617 yrkande 1, Sf638 yrkande 15 och Sf646 yrkande 21 i denna del anser utskottet inte påkallat.
I yrkande 20 i motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. begär motionärerna ett tillkännagivande om att barn i asylsökande familjer bör omfattas av den hälso- och sjukvård samt tandvård som andra barn har rätt till.
Asylsökande har rätt endast till akut sjukvård, akut tandvård, förlossningsvård och vård vid abort. Socialstyrelsen har givit ut Allmänna råd (1988:8) om hälsovård för flyktingar och asylsökande. I råden anges vissa riktlinjer för vad som avses med akutvård, bl.a. att den asylsökandes behov av vård måste bedömas i perspektivet av att det kan dröja flera månader innan han har möjlighet att få annan vård än akutvård och att detta har särskilt stor betydelse när det gäller barn. I råden anges vidare att en hälsoundersökning bör göras så snart som möjligt efter personens ankomst till Sverige. När det gäller barn bör hälsoundersökningen i allmänhet innefatta läkarundersökning. Hälsoundersökningen bör ses som en familjeutredning där undersökning av barn och föräldrar så långt möjligt samordnas. Barn under sju år bör dessutom snarast, helst redan under tiden på förläggningen, få kontakt med barnhälsovården så att en barnhälsovårdsjournal kan upprättas. Skolbarn bör på samma sätt få kontakt med skolhälsovården.
Utskottet har senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU25 avstyrkt motioner om rätt till allmän sjukvård för asylsökande. Vad gäller hälso- och sjukvård för asylsökande barn har utskottet tidigare hänvisat till vad socialstyrelsen anfört i sina allmänna råd om omfattning av akutsjukvård och hälsoundersökning av barn och till styrelsens rekommendation om barn- och ungdomspsykiatriska team och ansett att motionsyrkanden om rätt till barnhälsovård för asylsökande barn var tillgodosedda.
Socialstyrelsen har i sin nyligen avgivna huvudrapport Flyktingbarn i Sverige 1990/91 som kompletteras med bl.a. delrapporten Flyktingbarn i hälso- och sjukvården föreslagit att regeringen tar initiativ till en närmare utredning av vilka ekonomiska kostnader och eventuella lagändringar som skulle krävas för att tillförsäkra de asylsökande barnen en vidgad rätt till hälso- och sjukvård, inkl. tandvård. Beträffande barnhälsovården har socialstyrelsen framhållit att SIV gjort ansträngningar för att tillgodose behovet av sådan vård, bl.a. i samband med verkets upphandling av resurser för hälsoundersökning och primärvård till förläggningarna, men att den lokala barnhälsovården dock visat skiftande intresse för att avdela resurser för förläggningsverksamhet. Styrelsen har understrukit att den barnhälsovård som genom SIVs upphandling erbjuds asylsökande barn bör vara likvärdig med den för barn som stadigvarande vistas i landet och att barnhälsovård bör göras tillgänglig för alla barn på förläggningarna. Styrelsen ser positivt på det program för uppföljning av entreprenörernas verksamhet som SIV nyligen inlett.
Utskottet, som konstaterar att vad som föreslagits och framhållits i rapporten tillgodoser motionärernas önskemål, anser att beredningen av rapporten bör avvaktas och att motion Sf646 yrkande 20 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.
Situationen för handikappade asylsökande berörs också i motion Sf617 av Gullan Lindblad m.fl. som i yrkande 2 begär ett tillkännagivande om att dessa asylsökande skall få rehabilitering, vård och hjälpmedel redan på förläggningarna.
Även motioner i denna fråga behandlades av utskottet i betänkande 1989/90:SfU25. Utskottet erinrade därvid om att socialstyrelsen i sina nämnda allmänna råd angivit att handikappade och långvarigt sjuka, förutom en fullständig hälsoutredning, bör utredas med hänsyn till försörjningsförmåga och rehabiliteringsbehov. Vidare erinrade utskottet om att ersättning för handikapp kan utgå bl.a. enligt 5 § förordningen (1988:156) om bistånd åt asylsökande m.fl. i form av särskilt bidrag till kostnader som uppstår på grund av särskilt behov, t.ex. för handikapputrustning, och att SIV och länsstyrelsernas organisationsnämnd har utarbetat allmänna råd (SIV:s resp. LON:s Allmänna råd 1989:1) Återsökning av kostnader för mottagande av och bistånd till flyktingar, asylsökande och vissa andra utlänningar. I dessa råd anges i fråga om sådant särskilt bidrag till medicin och handikapphjälpmedel att bidrag kan medges för att täcka kostnader som har samband med handikapp av olika slag, liksom för mediciner, men att det finns skäl att notera att bistånd till handikapphjälpmedel är avsett att tillgodose patientens behov i en akut situation. Utskottet, som inte var berett att medverka till någon utvidgning av asylbiståndet i detta hänseende, avstyrkte bifall till motionerna i fråga.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker bifall till motion Sf617 yrkande 2.
Lars Werner m.fl. anför i motion Sf638 att en så stor andel som 20--25 % av de asylsökande har varit utsatta för tortyr och att många har grava fysiska och psykiska skador. Motionärerna anser att det är väsentligt att landstingen erhåller statlig ersättning för att genomföra olika projekt för behandling av tortyrskador hos asylsökande och metodutveckling och personalutbildning på området. Det är vidare väsentligt att medel anslås för ett centrum på nationell nivå för diagnostisering och dokumentation av sådana skador, och motionärerna begär i yrkande 25 att 25 milj.kr. skall anslås för dessa ändamål.
Riksdagen avslog senast under föregående riksmöte på förslag av socialutskottet i betänkande 1989/90:SoU17 motioner i frågan. Socialutskottet erinrade därvid om de uttalanden som utskottet tidigare gjort i sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:SoU15 beträffande vikten av att invandrare och flyktingar med smärtsamma erfarenheter från tiden före ankomsten till Sverige kan erhålla en god och efter deras behov anpassad vård. Utskottet erinrade också om att utskottet tidigare framhållit att stödet och hjälpen måste vara tillgänglig där flyktingen vistas, och utskottet lämnade också en redogörelse för olika verksamheter som pågick på flera håll i landet för att ge tortyrskadade vård. Utskottet hade i betänkandet 1988/89:SoU15 ansett det rimligt att staten övergångsvis bidrar med uppbyggnaden av särskilda stödverksamheter för flyktingar och invandrare med svåra psykiska och fysiska men och att därför regeringen borde överväga hur staten kan stödja en uppbyggnad av sådana verksamheter i landstingens eller frivilligorganisationernas regi. Detta hade riksdagen på förslag av utskottet som sin mening gett regeringen till känna. Regeringen har därefter överlämnat riksdagsskrivelsen i denna del till utredningen (S 1989:1) om service, stöd och vård till psykiskt störda.
Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet i denna del bör avvaktas och att någon åtgärd med anledning av motion Sf638 yrkande 25 därför inte är påkallad.
Ett flertal motioner berör möjligheterna för asylsökande till undervisning och sysselsättning under den tid de väntar på beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. I motion Sf638 av Lars Werner m.fl. anförs att SIV i en skrivelse till sin regionala organisation angivit att i beräkningarna för medelsbehovet för verksamhetsåret 1991/92 och framöver förutsättningen är att svenskundervisning och samhällsinformation enbart erbjuds dem som beviljats uppehållstillstånd. Motionärerna anser att det är nödvändigt att samma anspråk ställs på svenskundervisningens omfattning och kvalitet för asylsökande på förläggningar som för sfi-undervisningen och begär i yrkande 26 ett tillkännagivande härom. Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf646 yrkande 27 ett tillkännagivande om vikten, inte minst för nyanlända flyktingar, att få information i samband med mottagandet och svenskundervisningen om de oskrivna lagarna och normerna för beteende och umgänge som finns i Sverige. Hans Göran Franck m.fl. anför i motion Sf640 att förläggningstiden måste utnyttjas maximalt till förberedelser för fast förankring i samhället och arbetslivet. Motionärerna anser det angeläget att sysselsättningsmöjligheterna för de asylsökande vidgas, men att det dock är viktigast att asylsökande får sådan utbildning och hjälp att de snabbt kan få förvärvsarbete efter beslut om uppehållstillstånd. De begär i yrkande 3 ett tillkännagivande till regeringen härom.
Utskottet behandlade senast i betänkandet 1988/89:SfU17 frågan om svenskundervisning på förläggningarna. Utskottet anförde därvid att svenskundervisningen på förläggningarna fr.o.m. den 1 juli 1988 skedde genom uppdragsavtal i huvudsak enligt läroplanen för grund-sfi, och utskottet förutsatte därvid att undervisningen kom att bedrivas på ett bra sätt.
Den lagstadgade skyldigheten för kommunerna att bedriva svenskundervisning omfattar inte invandrare som vistas på en statlig förläggning. I proposition 1989/90:102, där förtydliganden föreslogs i detta hänseende, förutsattes dock att undervisningen vid förläggningarna som dittills borde ske i form av uppdragsutbildning.
Enligt vad utskottet inhämtat arbetar SIV för närvarande på att utforma riktlinjer för en meningsfull verksamhet på förläggningarna. I dessa riktlinjer kommer också att behandlas frågan om hur svensk- och samhällsundervisningen på förläggningarna skall utformas. Utskottet förutsätter att denna undervisning kommer att anpassas så att den svarar mot behoven att förbereda de asylsökande för en fortsatt vistelse i landet och för den svenskundervisning som kommer att ges av kommunerna när uppehållstillstånd beviljats och utflyttning sker. Det är därvid också viktigt för nyanlända asylsökande att så snart som möjligt lära sig att tolka beteenden och handlingsmönster i det svenska samhället och att i övrigt känna till även oskrivna regler och normer, och utskottet förutsätter att en god information ges om detta.
Någon åtgärd med anledning av motionerna Sf638 yrkande 26, Sf646 yrkande 27 och Sf640 yrkande 3 anser utskottet inte påkallad.
Carl Bildt m.fl. anför i motion Sf609 att stora ansträngningar måste göras för att på lämpligt sätt bereda de asylsökande arbete. Helpension med passivitet och bidragstagande bör enligt motionärerna inte förekomma på förläggningarna. I den mån handläggningstiderna kommer att nedbringas till den fastställda målsättningen och de asylsökande bereds möjlighet att arbeta efter förmåga på förläggningarna torde enligt motionärerna behovet av arbete utanför dessa inte bli så stort. Om väntetiderna blir längre och den asylsökande själv finner ett lämpligt arbete bör han kunna få ta det i avvaktan på besked. Motionärerna anser också att beredskapsarbete eller liknande bör kunna anordnas under väntetiden. De begär tillkännagivanden härom i yrkandena 17 och 18. I motion Sf241 av Olof Johansson m.fl. (yrkande 2) framhåller motionärerna att det av såväl arbetsmarknads- som sociala skäl måste vidtas åtgärder så att flyktingar och invandrare av formella skäl inte förhindras att snabbt ta arbeten som erbjuds. Nuvarande regler måste förändras så att asylsökande snabbt kan ta arbete på den öppna arbetsmarknaden även under förläggningstiden. Bengt Westerberg m.fl. anför i motion Sf646 att det av många skäl är viktigt att asylsökande kan arbeta och att det finns flera modeller för hur detta skall kunna arrangeras. En modell är att kommunerna anstränger sig att finna arbetsuppgifter utanför den ordinarie arbetsmarknaden och en annan att de asylsökande ges temporärt arbetstillstånd för att kunna arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. Nackdelen att man riskerar att människor kommer i stort antal och söker asyl enbart för att kunna utnyttja möjligheten att få arbeta här kan avhjälpas genom att tillfälligt arbetstillstånd utfärdas först efter några månader. Motionärerna begär i yrkande 24 ett beslut om att tillfälliga arbetstillstånd får utfärdas för asylsökande som väntat exempelvis tre månader på besked om uppehållstillstånd. Ett liknande förslag förs fram i motion Sf612 av Jan-Olof Ragnarsson och Berith Eriksson. I motionerna Sf622 av Sonja Rembo och Sf623 av Kjell-Arne Welin (yrkande 1) begärs att asylsökande skall kunna beviljas tidsbegränsat arbetstillstånd redan då det står klart att deras fall skall tas upp till utredning. Även Inger Schörling m.fl. i motion Sf627 (yrkande 18) och Ragnhild Pohanka och Eva Goës i motion Sf24 (yrkande 8) anser att asylsökande skall ha rätt att arbeta under tiden de väntar på tillstånd.
Riksdagen har under en följd av år på förslag av utskottet avslagit motioner som syftat till att asylsökande skall tillåtas att förvärvsarbeta. Motionsförslagen har främst motiverats med behoven av en meningsfull sysselsättning för asylsökande som under en lång tid måste vänta på beslut om de får stanna i landet eller ej. Utskottet har framhållit att man i första hand måste komma till rätta med de problem som uppkommer under väntetiden genom att hålla nere handläggningstiderna och vidhållit att arbetstillstånd bör beviljas först då beslut om uppehållstillstånd ges samt att en annan ordning kan befaras leda till en uppluckring av principen om den reglerade invandringen. Utskottet har också pekat på de svårigheter som förelegat att placera flyktingar och andra invandrare med uppehållstillstånd i arbetslivet och på behovet av att i första hand satsa arbetsmarknadsresurser på dessa. Vid föregående riksmöte hänvisade utskottet (se 1989/90:SfU25) också till att en arbetsgrupp med representanter från arbetsmarknadsdepartementet, utbildningsdepartementet, invandrarverket och arbetsmarknadsstyrelsen har undersökt hur man kan organisera en meningsfull verksamhet för asylsökande under den tid de vistas på förläggning och väntar på besked i fråga om arbets- och uppehållstillstånd. Arbetsgruppen hade i maj 1989 redovisat en idépromemoria Meningsfull verksamhet för asylsökande. I promemorian ges bl.a. exempel på hur meningsfull verksamhet i dag organiseras på många förläggningar.
Utskottet anser att det är djupt otillfredsställande att asylsökande på grund av alltför långa handläggningstider påtvingas en passivitet som i många fall är nedbrytande för personligheten. Samtidigt finns det emellertid fortfarande starka skäl som talar mot att generellt ge alla asylsökande temporära arbetstillstånd redan vid ankomsten. Regeringen räknar nu med att handläggningstiderna hos SIV successivt kommer att minska och att de vid slutet av nästa budgetår kommer att vara i överensstämmelse med den målsättning som angetts av riksdagen. Utskottet anser emellertid att man redan nu, för att ha en beredskap om handläggningstiderna på grund av oförutsedda händelser ändå inte minskar, skall undersöka möjligheterna att ge asylsökande ett temporärt arbetstillstånd, om handläggningen av deras ansökan tar alltför lång tid hos SIV. I de fall SIV kan förutse att verket inte kommer att kunna fatta beslut i ett asylärende inom sex månader bör enligt utskottets uppfattning övervägas om ett temporärt arbetstillstånd skall kunna ges så snart denna bedömning görs. Den ytterligare väntetid som följer av att ett avslagsbeslut hos SIV överklagats hos regeringen bör inte tillmätas någon självständig betydelse. Någon skyldighet för berörda myndigheter att vidta aktiva åtgärder för att finna ett lämpligt avlönat arbete för asylsökande bör inte föreligga, och de olika möjligheter som redan nu står till buds för att ge asylsökande en meningsfull sysselsättning bör givetvis även i framtiden tas till vara.
Med hänsyn till frågans komplexitet bedömer utskottet att frågan om temporära arbetstillstånd för asylsökande behöver utredas närmare, och regeringen bör snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna Sf609 yrkandena 17 och 18, Sf241 yrkande 2, Sf646 yrkande 24, Sf612, Sf622, Sf623 yrkande 1, Sf627 yrkande 18 och Sf24 yrkande 8.
Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 4 i motion Sf633 av Göran Ericsson. Motionären kritiserar att det inte finns någon färdig organiserad mottagning för flyktingar med akademisk utbildning. Han begär ett tillkännagivande om att man för flyktingar med yrkeskunskaper snarast bör skapa en organisation som erbjuder dem koncentrerad svenskutbildning och omedelbar kontakt med sitt yrke här i landet och att flyktingen redan vid inresan och första myndighetskontakten inregistreras i en sådan utbildning.
Utskottet ser inget behov av att man redan vid en asylsökandes inresa till riket har en särskild organisation för registrering till utbildning. Registrering av yrkes- och utbildningsbakgrund sker i dag när uppehållstillstånd ges. Behov av en tidigare registrering kan uppkomma om möjlighet ges asylsökande att arbeta innan beslut om uppehållstillstånd fattats, och utskottet utgår från att man uppmärksammar detta i det utredningsarbete som utskottet ovan begärt. Utskottet vill i anslutning till motionsyrkandet erinra om att arbetsmarknadsverket och SIV sedan år 1986 bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla metoder för att bedöma utländska utbildningar och yrkeskunskaper så att de kan tas till vara på arbetsmarknaden. Vidare kan nämnas att Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) har startat ett invandrarprojekt som syftar till att skapa en mer positiv attityd till invandrade akademiker. Någon åtgärd med anledning av motion Sf633 yrkande 4 anser utskottet inte påkallad.
I två motionsyrkanden, Sf609 yrkande 15 av Carl Bildt m.fl. och Sf629 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson, begärs tillkännagivanden om att arbetsgivare skall få möjlighet att direktrekrytera arbetskraft på förläggningarna.
Riksdagen behandlade liknande motionsyrkanden vid föregående riksmöte. I betänkandet 1989/90:SfU21 framhöll utskottet att det redan finns möjlighet att direktrekrytera arbetskraft på förläggningarna och att några hinder för flyktingarna att anta erbjudet arbete så snart uppehållstillstånd erhållits inte finns. Utskottet vill tillägga att arbetsförmedlingsservice finns att tillgå vid alla förläggningar och att ett sökanderegister över alla flyktingar med uppehållstillstånd finns tillgängligt vid alla förmedlingar. Motionerna Sf609 yrkande 15 och Sf629 får med det anförda anses tillgodosedda.
D 3. Åtgärder för invandrare
Från anslaget bekostas bidrag till den centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer enligt förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer.
Vidare bekostas från anslaget bidrag som utgår enligt förordningen (1990:623) om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt.
I propositionen beräknas medelsbehovet för statsbidraget till invandrarnas riksorganisationer till 13 754 000 kr. och för bidrag till avgränsade projekt m.m. till 7 809 000 kr. Av projektmedlen beräknas 6309000 kr. huvudsakligen för projekt avseende opinionsbildning mot etnisk diskriminering och återstoden, 1,5 milj.kr., avdelas för särskilda insatser i anslutning till FNs kulturårtionde. Sammanlagt föreslås att till anslaget D 3 anvisas ett reservationsanslag på 21 563 000 kr.
I propositionen framhålls att ett grundläggande problem under de senaste åren varit att medelstilldelningen inte kunnat hållas på den nivå som behövts för en regelrätt tillämpning av villkoren i förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas organisationer. Vidare erinras om att i fjolårets budgetproposition angetts att avsikten med statens bidragsgivning generellt sett bör vara tydligare och att effekterna av stödet skall synas. Statskontoret har därefter fått i uppdrag av regeringen att kartlägga det anslagsfinansierade statliga stödet till föreningslivet och lämna förslag om hur en fördjupad prövning av stödet kan göras. Samtidigt har en arbetsgrupp inom regeringskansliet gjort en intern översyn av systemet med statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer och redovisat alternativ till nuvarande ordning. I avvaktan på avrapporteringen av statskontorets utredningsuppdrag och den fortsatta beredningen inom regeringskansliet av principerna för samhällets stöd, har en förstärkning av anslaget för stöd till invandrarnas riksorganisationer med 1 503 000 kr. föreslagits för budgetåret 1991/92 så att de olägenheter som uppstått till följd av systemets nuvarande utformning i huvudsak kan undanröjas.
Bengt Westerberg m.fl. anför i motion Sf646 att det är framför allt när nya invandrarorganisationer byggs upp som de behöver samhällets stöd. Däremot är det inte lika givet att en invandrarorganisation som är etablerad sedan decennier skulle behöva ett lika stort stöd som i början. Stödet till invandrarorganisationerna borde därför differentieras så att mer pengar går till de organisationer som nyetablerar sig, och att stödet sedan successivt trappas ner för att föreningarna till sist skall klara sig på samma villkor som andra föreningar i samhället. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom i yrkande 30.
Utskottet anser att resultatet av den beredning som pågår i regeringskansliet av den framtida utformningen av stödet till föreningslivet bör avvaktas och att motion Sf646 yrkande 30 vid sådant förhållande inte bör föranleda något uttalande från riksdagens sida.
Några motioner tar upp frågor om åtgärder för att motverka främlingsfientlighet. I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. framhålls att det är viktigt att på alla sätt motverka främlingsfientlighet och rasistiska tendenser. En fri debatt, tidig information till mottagande kommuner, en öppen redovisning av kostnaderna för flyktingmottagningen, undvikande av särbehandling och ett så snabbt inlemmande av flyktingarna i arbetslivet som möjligt är enligt motionärerna bästa grunden för förståelse för flyktingpolitiken. Motionärerna begär i yrkande 7 ett tillkännagivande härom. Gullan Lindblad m.fl. framför i motion Sf617 liknande synpunkter och framhåller att viktigast är att flyktingarna inte särbehandlas i förhållande till den inhemska befolkningen och att det också är ytterst väsentligt att det råder likhet inför lagen för alla som vistas i vårt land. Även i denna motion begärs i yrkande 7 ett tillkännagivande om vad om anförts i motionen.
I utskottets betänkande 1989/90:SfU18 behandlades regeringens proposition 1989/90:86 om åtgärder mot etnisk diskriminering. I propositionen redovisades regeringens bedömning av förekomsten i Sverige av diskriminering på etnisk grund och behovet av åtgärder i syfte att främja goda etniska relationer i vårt land. Propositionen grundade sig främst på utredningar och förslag som lämnats av kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet och en särskild utredare, DO-utredningen. De synpunkter som lämnats ovan i motionerna Sf609 och Sf617 överensstämmer väl med vad som anfördes i motioner med anledning av propositionen, och utskottet fann beträffande de senare motionerna att de låg i linje med de åsikter som framfördes i propositionen och inte påkallade några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet vidhåller denna inställning och vill samtidigt erinra om att väsentligt ökade resurser avsatts även för nästa budgetår för projekt avseende opinionsbildning mot etnisk diskriminering. Även de projektmedel som fördelas av statens kulturråd inom ramen för insatser i FNs kulturårtionde för aktiviteter på temat "det mångkulturella samhällets möjligheter och problem" utgör en del av satsningen på projektarbete till förmån för goda etniska relationer. Utskottet kan också instämma i uppfattningen att samhällets skrivna och oskrivna lagar bör gälla för invandrare i samma omfattning som för den inhemska befolkningen.
Utskottet anser att motionerna Sf609 yrkande 7 och Sf617 är tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Pär Granstedt m.fl. anser i motion Sf618 att regeringen bör se över möjligheterna att förbättra informationen i Sverige om islam och muslimsk kultur, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att en arbetsgrupp bör tillsättas som ser över behoven i detta hänseende.
Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp bildats inom SIV för att behandla den fråga som tagits upp i motion Sf618, och motionen påkallar därför ingen åtgärd.
I motion Sf637 av Jan-Olof Ragnarsson begärs att ytterligare 15 milj.kr. skall anslås för att starta ett socialt stödprojekt bland invandrarungdomar.
En motion i denna fråga har senast under innevarande riksmöte behandlats av socialutskottet i betänkande SoU7. Socialutskottet har därvid avstyrkt den då förevarande motionen med hänvisning till att utredningen om ungdomars villkor på 90-talet (Ungdomsutredningen) kommer att presentera ett delbetänkande i maj 1991 om invandrar- och flyktingungdomars sociala situation.
Barn- och ungdomsdelegationen har under hösten 1990 fått i uppdrag av regeringen att utse en särskilt projektansvarig med uppgift att genom särskilda överenskommelser med kommuner, organisationer och föreningar stimulera till ett intensifierat lokalt utvecklingsarbete med avseende på utsatta ungdomar mellan 13 och 20 år i eftersatta bostadsområden, varmed främst avses de s.k. miljonprogramsområdena i storstadsregionerna. Delegationen skall kunna använda 10 milj.kr. årligen under en treårsperiod av de medel som disponeras av allmänna arvsfonden. Genom detta utvecklingsarbete nås många invandrarungdomar. Utskottet avstyrker med hänsyn till pågående utredningsarbete och projektverksamhet bifall till motion Sf637.
I två motioner, Sf641 av Margareta Fogelberg m.fl. och Sf635 av Sylvia Pettersson och Anita Johansson, begärs att 600 000 kr. skall anslås till Sociala missionens och Diakonias gemensamma projektet för stöd till flyktingars frivilliga återvändande.
Som framgår av motionerna har under tidigare år projektbidrag kunnat utgå till de nämnda organisationerna för deras projekt för stöd till flyktingarnas frivilliga återvändande. Med hänsyn till det stora värdet av projektet förutsätter utskottet att ett bidrag kommer att kunna lämnas även under nästa budgetår inom ramen för tillgängliga resurser. Utskottet är däremot inte berett att förorda att ytterligare medel av den storleksordning som föreslagits i motionerna skall anvisas under anslaget, och utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf641 och Sf635.
I motion Sf21 av Inga-Britt Johansson m.fl. begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om kooperativa lösningar för äldre invandrare. Motionärerna framhåller att invandrare ofta blir isolerade på äldre dagar, och risken för att hamna i sysslolöshet och apati är stor. Finska folkhögskolan har tagit fram en modell för hur man kan driva dagcenter för äldre invandrare, och motionärerna anser att det är angeläget att följa verksamheten och sprida information om de kooperativa möjligheterna. Invandrarrådet och invandrarorganisationerna kan utgöra en bra informationsväg och man bör också undersöka möjligheterna att via Kooperativa institutet ta fram utbildningsmaterial på olika språk.
Utskottet anser att det inte ankommer på riksdagen utan på de nämnda organen och organisationerna att ta ställning till hur informationen om kooperativa åtgärder för äldre invandrare kan spridas och att motion Sf21 inte bör föranleda någon åtgärd.
D4.Överföring av flyktingar m.m.
Från anslaget bekostas organiserad överföring till Sverige av flyktingar, bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.
Sverige har sedan år 1950 haft ett av riksdagen beslutat system för kollektiv överföring av flyktingar genom s.k. flyktingkvoter. Fr.o.m. år 1973 har kvoten varit generell, dvs. icke nationalitetsbestämd. Den fastställs budgetårsvis av regeringen och uppgår sedan år 1976 till ca 1250 personer per år.
Kvoten skall användas för uttagning av flyktingar eller andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation och/eller för att ta hand om fall där UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett lämpligt placeringsland. Den svenska kvoten är inte begränsad till flyktingar i ordets formella bemärkelse, utan kan användas också för personer som är förföljda och befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt land.
I budgetpropositionen framhåller regeringen att invandrings- och flyktingpolitiken bör förändras och få en starkare tonvikt på åtgärder för att påverka grundorsakerna bakom migration och flykt. En utgångspunkt för denna strävan är att även i framtiden föra en generös och ansvarskännande flyktingpolitik, där resurserna kommer dem till del som bäst behöver vår solidaritet. Ett led i en sådan förändring, som måste åstadkommas i internationell samverkan, är att skapa utrymme för ökade flyktingkvoter. Det har i olika sammanhang framgått att Västeuropas samlade antal kvotplatser uppgår till 4000--5000, vilket är litet i förhållande till behoven. Av detta står Sverige för ungefär 30%. Relativt sett gör alltså Sverige en betydande insats. Regeringen anger att den har ambitionen att höja Sveriges flyktingkvot från nivån på ca 1250 personer årligen. När detta kan ske måste bedömas mot bakgrund av omfattningen av invandringen av flyktingar och asylsökande som kommer till vårt land på egen hand, och regeringen bör slutgiltigt ta ställning till flyktingkvoten för budgetåret 1991/92 i anslutning till att den planerade propositionen om en sammanhållen immigrations- och flyktingpolitik läggs fram under våren. Detta ställningstagande bör då göras mot bakgrund av den aktuella situationen vad avser antalet asylsökande, mottagningskapacitet i kommunerna etc.
En höjning av flyktingkvoten har begärts i ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden.
Carl Bildt m.fl. påpekar i motion Sf609 att invandrarverket i sin anslagsframställning föreslagit att flyktingkvoten höjs till 2000. Motionärerna anser att en sådan höjning är ett led i en generös flyktingpolitik och bör prioriteras framför ett mottagande av spontanflyktingar med flyktingliknande skäl. De begär ett tillkännagivande om att flyktingkvoten skall höjas till 2000 (yrkande10). Motionärerna anser vidare att regeringen bör studera erfarenheter från framför allt Canada vad gäller s.k. överföringsprogram och överväga om inte Sverige bör tillämpa denna form av flyktinghjälp. De begär ett tillkännagivande också om detta (yrkande11). Göran Ericsson begär i motion Sf633 ett tillkännagivande om nödvändigheten att öka flyktingkvoten och bevilja asyl åt färre av dem som kommer som spontanflyktingar (yrkande5). Också Bengt Westerberg m.fl. pekar i motion Sf646 på att invandrarverket förordat en höjning av flyktingkvoten till 2000 och begär i yrkande 1 ett tillkännagivande om en sådan höjning och i yrkande 3 att ytterligare 3,75 milj.kr. skall anslås för ändamålet. I motion Sf638 yrkande 24 begär Lars Werner m.fl. att flyktingkvoten höjs till 3000 och att ytterligare 5,5 milj.kr. anslås för ändamålet. I motion Sf627 yrkande 1 begär Inger Schörling m.fl. att flyktingkvoten höjs till minst 2500 och att ytterligare 6,5 milj.kr. anslås för ändamålet. Karl-Erik Svartberg m.fl. anser i motion Sf642 att flyktingkvoten bör höjas successivt, i en första etapp med förslagsvis 500, och begär i yrkande 1 ett tillkännagivande härom.
Utöver de nu nämnda motionerna har motion Sf45 av Lars Werner m.fl. väckts med stöd av 3kap. 15§ riksdagsordningen. Motionärerna hänvisar till den rådande situationen i Irak och till situationen för de hundratusentals kurder som med anledning av situationen har sökt sin tillflykt till Turkiet och Iran. Motionärerna anser att det vore ett viktigt initiativ om Sverige beslutar om en särskild flyktingkvot för de kurdiska flyktingarna från Irak och att en rimlig åtgärd är att Sverige tar emot 5000 kurdiska barn och deras föräldrar, dvs. totalt ca 15000 personer. Motionärerna begär att riksdagen skall besluta om en särskild flyktingkvot med den innebörd som de angivit.
Regeringen har därefter i den nyligen avgivna propositionen 1990/91:192 föreslagit att flyktingkvoten skall höjas till 2 000 personer fr.o.m. nästa budgetår och att dessutom en tillfällig ökning av kvoten med 1 250 personer skall ske under budgetåret i fråga.
I proposition 192 hänvisar föredragande statsrådet till att flykting- och immigrationsutredningen föreslagit att flyktingkvoten utvidgas och minst fördubblas. Utredningen har därvid framhållit att även om ett huvudmål för den svenska flyktingpolitiken bör vara att i första hand försöka hjälpa flyktingarna där de finns och inte att föra över dem till ett för de flesta så avlägset land som Sverige, måste man räkna med att det under överskådlig tid framöver kommer att finnas ett fortsatt stort behov av organiserad överföring av flyktingar som har ett starkt skyddsbehov och som inte kan hjälpas på platsen.
Statsrådet avser att inom kort återkomma till regeringen med principer och riktlinjer för en aktiv, sammanhållen flykting- och immigrationspolitik och därvid redovisa sin syn på organiserad överföring av flyktingar som ett element i en sådan helhetspolitik. Gulfkrisen och utvecklingen i Irak har emellertid lett till en mycket besvärlig flyktingsituation i och kring Irak och totalt finns i området mer än 1,3 miljoner flyktingar.
I propositionen redovisas att antalet asylsökande under första kvartalet 1991 legat under vad som beräknats. SIVs och regeringskansliets handläggning av asylärenden samt utflyttning av flyktingar med tillstånd i kommunerna följer planerna. Situationen i mottagningssystemet är, som utvecklingen nu ser ut, på väg mot en stabilisering. Mot denna bakgrund finns det enligt statsrådets mening utrymme för en sådan höjning av flyktingkvoten för budgetåret 1991/92 som aviserades i budgetpropositionen. Genom en sådan höjning ökar möjligheterna för Sverige att ta emot flyktingar från Irak som UNHCR anser bör lämna regionen för att tas emot i andra länder. Behovet av en sådan överföring är emellertid så stort att det finns behov av ytterligare insatser från svensk sida under en begränsad period. Den föreslagna extra flyktingkvoten på 1 250 personer kompletterar de övriga humanitära biståndsinsatser som regeringen beslutat om med anledning av flyktingsituationen i och kring Irak. Vidare framhålls i propositionen att det finns beredskap att ta emot ett ökat antal flyktingar från Irak redan under innevarande budgetår och att detta, om det finns önskemål från UNHCR och är praktiskt möjligt att före den 1 juli föra över fler flyktingar än som ryms under kvoten för innevarande budgetår, bör kunna ske genom att den föreslagna kvoten för nästa budgetår utnyttjas i förtid.
Med anledning av proposition 192 har väckts två motioner, Sf56 av Sten Andersson i Malmö och Sf57 av Hans Göran Franck m.fl. I den förstnämnda motionen yrkas avslag på förslaget om höjd flyktingkvot. Motionären anser att den svenska flyktinghjälpen i stället bör koncentreras på att bistå de flyktingar som finns i flyktingläger och begär ett tillkännagivande härom. I den senare motionen begärs i yrkande 1 att Sverige skall agera för att förmå andra utvecklade länder att öka sin flyktingkvot, i yrkande 2 att den reguljära svenska flyktingkvoten under de närmaste åren gradvis skall öka och i yrkande 3 att de extra insatserna under nästa budgetår skall ökas till att avse 2 500 extra flyktingar som kan föras över till Sverige.
I ett flertal motioner från den allmänna motionstiden i år har som nämnts begärts en höjning av flyktingkvoten. Utskottet anser, i likhet med vad regeringen också föreslagit, att flyktingkvoten bör ökas till 2000 personer redan under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att extra insatser för överföring av flyktingar till ett antal av 1250 personer bör ske under nästa budgetår. Däremot är utskottet inte berett tillstyrka en större särskild överföring av flyktingar i enlighet med vad som begärs i motionerna Sf45 eller Sf57 yrkande 3.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Sf609 yrkande 10, Sf633 yrkande 5 och Sf646 yrkande 1 blir helt tillgodosedda medan motionerna Sf638 yrkande 24, Sf627 yrkande 1 och 642 yrkande 1 blir i huvudsak tillgodosedda. Motion Sf56 avstyrks.
Vad härefter angår önskemålen i motion Sf57 yrkande 1 om att Sverige skall agera för att andra utvecklade länder ökar sin flyktingkvot, vill utskottet erinra om att vikten härav har understrukits i betänkandet (SOU 1991:1) Flykting- och immigrationspolitiken som för närvarande bereds i regeringskansliet. Utskottet hänvisar till vad som anförts i betänkande 1990/91:SfU14 om Sveriges internationella agerande i flyktingfrågor och anser inte att något särskilt tillkännagivande i frågan är påkallat. Inte heller yrkande 2 i denna motion om en fortsatt successiv ökning av flyktingkvoten bör nu föranleda någon åtgärd.
Till anslagsposten för organiserad överföring av flyktingar till Sverige har i budgetpropositionen beräknats 6,5 milj.kr. En ökning till 3250 flyktingar innebär enligt proposition 192 att kostnaderna för själva överföringen beräknas öka med ca 10,5 milj.kr. till totalt 17 milj.kr. Till anslagsposten för flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land beräknas i propositionen 2,5 milj.kr. och till anslagsposten för bidrag till flyktingar för anhörigas resor till Sverige 3 milj.kr. Härutöver har beräknats 2 milj.kr. för bidrag till resor från Sverige för sådana asylsökande som vill lämna landet innan asylansökan är avgjord. Medelsbehovet till anslaget Överföring av flyktingar m.m. bör därför beräknas till 24500000 kr. för budgetåret 1991/92. Härmed tillgodoses yrkande 3 i motion Sf646.
Vad slutligen angår frågan om s.k. överföringsprogram för flyktingar vill utskottet hänvisa till att den organiserade överföringen av flyktingar sker i samråd med UNHCR. Enligt regeringens skrivelse presenteras UNHCRs önskemål avseende de svenska insatserna två gånger årligen för SIV och motsvarande organ i de övriga nordiska länderna gemensamt, och dessa organ samråder också sinsemellan om uttagnings- och mottagningsfrågorna. Utskottet utgår från att regeringen visar lyhördhet för önskemål från UNHCR om inriktningen av den organiserade flyktingöverföringen och anser att något sådant tillkännagivande som begärs i motion Sf609 yrkande 11 inte behövs.
D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.
Riksdagen antog under föregående riksmöte ett samlat reformprogram i syfte att underlätta för flyktingar att så snart som möjligt få en fast förankring i svenskt arbets- och samhällsliv och därmed minska deras beroende av samhällets stöd. Reformprogrammet bestod av följande delar: en reformerad svenskundervisning (prop. 1989/90:102, UbU27), målinriktad prioritering inom arbetsmarknadsverket av tidiga insatser till förmån för flyktingar (prop. 1989/90:100, AU11) åtgärder för att utveckla samverkan mellan de olika organ som är engagerade i flyktingmottagandet och ett nytt ersättningssystem till kommunerna för flyktingmottagandet fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:105, SfU21).
Enligt det fram till den 1 januari 1991 gällande ersättningssystemet, vilket övergångsvis skall tillämpas för flyktingar som tagits emot i en kommun före år 1991, får kommunerna ersättning för de faktiska kostnaderna för sådan ekonomisk hjälp som enligt socialtjänstlagen lämnats till flyktingar och andra utlänningar som beviljats uppehållstillstånd av humanitära skäl samt till flyktingens make eller maka och hemmavarande ogifta barn under 18 år. Ersättning utgick under det år uppehållstillstånd beviljades samt för ytterligare tre år. Vidare utgick till kommunerna ett schablonbidrag för varje mottagen flykting till kommuner som träffat överenskommelse med SIV om flyktingmottagande, statsbidrag för grund-sfi, särskilda bidrag för insatser av projektkaraktär som i första hand syftade till att flyktingar snabbare skulle kunna få en egen försörjning, särskilda bidrag för vissa andra speciella ändamål såsom insatser för flyktingar med särskilda behov eller samarbetsprojekt mellan olika kommuner och ersättning för kostnader för genomgångsbostäder.
Kommuner som träffat överenskommelse med SIV om flyktingmottagande fick dessutom ett schablonberäknat bidrag som skulle täcka vissa andra kostnader för mottagandet.
I det nya ersättningssystemet har ersättningarna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och huvuddelen av övriga bidrag till kommunerna lagts samman i en schabloniserad engångsersättning som räknas upp årligen med hänsyn till bl.a. kostnadsutvecklingen. För år 1991 uppgår schablonersättningen till 126 500 kr. för flyktingar som fyllt 16 år och 77 000 kr. för barn under 16 år. Halvt schablonbelopp lämnas till den kommun som först tar emot flyktingen och gör en plan för hans eller hennes introduktion. Om flyktingen bor kvar i kommunen i minst sex månader får kommunen ytterligare ett halvt schablonbelopp. Ersättningen skall bl.a. täcka genomsnittlig bostadskostnad och genomsnittlig kommunal kostnad för grund- och påbyggnads-sfi. Särskilda beräkningsgrunder gäller för ersättning vid flyttning till annan kommun än mottagningskommunen.
Schablonersättningen utgår för mottagning av s.k. kvotflyktingar, konventionsflyktingar, krigsvägrare, de facto-flyktingar och utlänningar som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ersättning utgår också för andra utlänningar som placerats ut från invandrarverkets förläggningar till en kommun. Schablonersättning lämnas i princip också för alla som får uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till en person som mottagits som flykting, under förutsättning att den anhörige anlänt inom två år från det att den först anlände togs emot i en kommun.
Kommuner som träffat överenskommelse med SIV om flyktingmottagande får en grundersättning motsvarande schablonersättningen för tre vuxna flyktingar för sin basorganisation.
För handikappade och äldre flyktingar har i princip tidigare ersättningssystem behållits, vilket innebär att kommunerna får ersättning för kostnader för socialbidrag som utges till flyktingar som vid tiden för uppehållstillstånd var över 60 år eller som inte kan försörja sig på grund av sjukdom eller handikapp som förelåg vid ankomsten till Sverige eller som har samband med situationen som flykting. Ersättning lämnas enligt det nya systemet också för kommunernas kostnader för social hemhjälp och färdtjänst och ett halvt schablonbelopp utges vid inflyttningen till kommunen.
Efter prövning i varje enskilt fall finns det i det nya ersättningssystemet möjlighet för kommunerna att erhålla ersättning för vissa typer av extraordinära kostnader. Sådana kostnader kan vara att kommunerna vidtar särskilda kostnadskrävande åtgärder för att få fram fler bostäder till flyktingar, kostnader för tolkar vid mottagning av ny flyktinggrupp eller kostnader för åtgärder för ett mycket stort antal flyktingar under kort tid. Bidrag lämnas också till kommuner som har betydande merkostnader till följd av att man tagit emot flyktingfamiljer med många minderåriga barn eller särskilt resurskrävande flyktinggrupper, t.ex. med stor andel analfabeter.
För asylsökande och andra utlänningar som vistas i en kommun i väntan på beslut om uppehållstillstånd utgår ersättning för bistånd som lämnats enligt lagen om bistånd åt asylsökande m.fl. Ersättning lämnas vidare för kostnader för asylsökande barn som fått vård enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga, kostnader för transporter av asylsökande till utredningsslussar och förläggningar och kostnader för asylsökandes hemresor i vissa fall. SIV ersätter också kommunerna för kostnader för genomgångsbostäder till asylsökande och för vissa extraordinära kostnader. Motsvarande ersättningsregler gäller även för en utlänning som fått uppehållstillstånd men som alltjämt vistas på en statlig förläggning för asylsökande eller tillfälligt i en kommun i avvaktan på placering.
I propositionen föreslås att under anslaget D 5 för budgetåret
1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 4 464 000 000 kr. beräknat
enligt följande:
71>milj.kr.
00>Övergångsvisa ersättningar 80>970 00>Schablonersättningar 80>3 030 00>Grundersättningar 80>106 00>Ersättningar till handikappade och äldre 80>90 00>Ersättningar till barn utan vårdnadshavare 80>40
00>Ersättning för extraordinära kostnader 80>100 00>Bistånd till asylsökande 80>75 00>Ersättning för sjukvård 80>45 00>Särskilda bidrag till sjukvårdshuvudmännen 80>3 00>Kostnader för uppföljning av det nya 00>ersättningssystemet 80>5
I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 4 begärs att ytterligare 85 675 000 kr. skall anvisas under anslaget till följd av motionärernas förslag att flyktingkvoten skall ökas till 2 000 personer.
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i proposition 192 om att flyktingkvoten skall öka för budgetåret 1991/92 till en överföring av 3 250 flyktingar. I proposition 192 framhålls att även ersättningarna till kommunerna för dem som får stanna i Sverige kommer att bli lägre än vad som beräknats i budgetpropositionen som en följd av det minskade antalet asylsökande hittills i år och att mot denna bakgrund en ökad flyktingkvot inte kommer att leda till något ökat medelsbehov jämfört med vad som föreslagits i budgetpropositionen. Vid sådant förhållande behöver ytterligare medel i enlighet med vad som begärts i motion Sf646 yrkande 4 inte anvisas under anslaget.
I nyssnämnda motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 26 begär motionärerna också ett tillkännagivande om att det kommunala mottagningsmonopolet skall mjukas upp så att t.ex. frivilligorganisationer eller någon annan skulle vara den mottagande parten och förbinda sig att hjälpa till med integreringen i samhället.
Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande vid föregående riksmöte i betänkandet 1989/90:SfU21 och erinrade därvid om att det inte finns något hinder för flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd att på egen hand eller med hjälp av arbetsgivare ordna bostad och arbete. Utskottet framhöll att sådana initiativ givetvis bör tas till vara och uppmuntras men att problemen snarast är att alltför få erbjudanden om arbete och bostad ges flyktingarna utanför den kommunala mottagningsverksamheten. Utskottet har samma uppfattning nu och anser att motion Sf646 yrkande 26 får anses besvarad med detta.
Tillkännagivanden om olika organisationers roll i arbetet med flyktingmottagning begärs i två motioner. I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. (yrkande 16) framhålls att när det gäller möjligheter för en flykting att få arbete kan fackliga organisationer vara till stor hjälp, och ökad information till arbetsgivarna från fackorganisationernas sida har visat sig kunna påverka attityden till invandrare på arbetsplatserna och förmå arbetsgivaren att inrätta särskilda praktikplatser. Gullan Lindblad m.fl. anför i motion Sf617 (yrkande 6) att även om flyktingmottagandet är en statlig uppgift är det alldeles nödvändigt och önskvärt att enskilda och organisationer engagerar sig i flyktingfrågan. Motionärerna ger exempel på hur så sker och framhåller att ytterligare vägar bör prövas att tillvarata organisationernas hjälp, t.ex. när det gäller att skaffa bostäder.
Utskottet framhöll vid föregående riksmöte vid sin behandling i betänkandet SfU21 av motioner om olika organisationers medverkan vid flyktingmottagningen att det övergripande ansvaret för att flyktingens omedelbara behov av bostad, ekonomisk trygghet, utbildning, arbete och social service tillgodoses måste ligga på de statliga och kommunala organen. Det var emellertid, framhöll utskottet, också angeläget att man tar till vara även engagemang och kunskaper som finns hos andra. Frivilligorganisationerna, arbetsmarknadens parter, kyrkor och enskilda kan spela en viktig roll i arbetet med flyktingmottagningen inte minst när det gäller åtgärder för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Ett brett folkligt engagemang i flyktingmottagandet underlättar förståelsen för flyktingarnas situation och deras integrering i det svenska samhället. Sådana frivilliga insatser inom flyktingmottagandet som motionerna gav exempel på borde också enligt utskottets mening på ett bra sätt kunna komplettera de statliga och kommunala åtgärderna. Utskottet erinrade om att regeringen avsåg att tillsätta en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att belysa hur man inom ramen för flyktingmottagandet kan åstadkomma en ökad samverkan mellan frivilliga organisationer/folkrörelser å ena sidan och stat och kommun å den andra.
Resultatet av arbetsgruppens arbete har publicerats i en rapport (Ds 1991:5) Mångfald och samverkan i flyktingmottagandet -- frivilliga organisationers roll. I rapporten ges en rad exempel på frivilliga insatser som gjorts och görs i flyktingmottagandet och hur samverkan sker mellan kommuner och organisationer. En redovisning lämnas också om hur frivilligorganisationer i Canada, Australien och Danmark deltar i flyktingmottagandet. I rapporten läggs fram arbetsgruppens överväganden och förslag. Oavsett resultatet härav hoppas arbetsgruppen att deras redovisning i rapporten skall ge inspiration och sprida goda exempel till efterföljd.
Utskottet, som ånyo vill understryka det stora värdet av de frivilliga insatserna i flyktingmottagandet, anser att beredningen av arbetsgruppens överväganden bör avvaktas och att motionerna får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Kjell-Arne Welin anför i motion Sf605 (delvis) att mottagarkommunen ofta är helt oförberedd på hur man bäst hanterar situationen och flyktingen själv är helt utlämnad och riskerar att passiviseras. SIV bör därför ges i uppdrag att utarbeta program för hur kommunernas flyktingmottagning bäst skall gå till.
Utskottet vill erinra om att motionären väckte en liknande motion under den allmänna motionstiden vid föregående riksmöte och att utskottet ansåg motionen tillgodosedd med vad som i detta hänseende föreslogs i proposition 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna (se SfU21). Propositionen i denna del innebar att en individuell plan i samråd med flyktingen alltid bör göras så snart flyktingen tagits emot i en kommun. Planen bör innehålla introduktion om följande förhållanden bosättning, kartläggning av den personliga situationen, familjeförhållanden, utbildning och yrkeserfarenhet, kartläggning av barnens situation och eventuellt behov av stödinsatser, svenska för invandrare, samhälls-, studie- och arbetslivsorientering, arbetsmarknadsservice, kompletterande eller grundläggande utbildning i skilda former, arbete, rehabilitering.
Syftet med introduktionsplanen är att ge varje flykting de nödvändiga förutsättningarna för att kunna leva och verka normalt och självständigt i det svenska samhället.
Utskottet framhöll att propositionens förslag om att det skall upprättas individuella introduktionsplaner och vad dessa bör innehålla utgjorde en god bas för det fortsatta arbetet med den enskilde flyktingens integrering i samhället och möjliggjorde att man tar hänsyn till varje individs särskilda behov av åtgärder. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker bifall till motion Sf605 i denna del.
I motion Sf605 begärs vidare att flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och som därefter flyttas ut i kommunerna bör tilldelas en fadder enligt samma mönster som vårt nuvarande system med kontaktfamiljer. Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka begär i motion Sf613 yrkande 1 att principen om kontaktfamiljer skall tillämpas vid flyktingmottagning.
Även denna fråga togs vid föregående riksmöte upp i utskottets betänkande SfU21. Utskottet framhöll att några bindande uttalanden från riksdagens sida beträffande kontakt- och fadderfamiljer inte var möjliga att göra, eftersom sådana arrangemang måste bygga på frivillighet från såväl flyktingens som den mottagande familjens sida. Utskottet erinrade om att utskottet tidigare hade framhållit värdet av att ta till vara frivilliga erbjudanden inom flyktingmottagningen och detta gällde, framhöll utskottet, även erbjudanden om att vara fadder- eller kontaktfamilj eller erbjudanden om bostad hos privatpersoner.
Motion Sf605 i denna del och motion Sf613 yrkande 1 bör på grund av det anförda inte föranleda några åtgärder.
I motion Sf620 av Monica Öhman och Rosa-Lill Wåhlstedt begärs ett tillkännagivande om att socialförvaltningen inte bör vara utbetalare av ekonomiskt bistånd till flyktingar/invandrare.
Utskottet uttalade redan under föregående riksmöte i betänkande SfU21 att utskottet gärna såg att kommunerna prövade andra utbetalningsformer när det gäller bistånd till flyktingar och asylsökande. Ett genomförande av de förslag som lagts fram i proposition 1990/91:117 om en ny kommunallag underlättar för kommunerna att lägga beslutanderätten om bistånd till flyktingar och asylsökande på det organ som man finner lämpligast. Propositionen behandlas för närvarande av konstitutionsutskottet i betänkande KU38. Med hänsyn till att det är en kommunal angelägenhet hur administrationen av ersättningarna ordnas bör motion Sf620 inte föranleda något tillkännagivande till regeringen.
Gullan Lindblad m.fl. erinrar i motion Sf617 om att de moderata ledamöterna i socialförsäkringsutskottet vid behandlingen av förslaget om nya ersättningsregler för kommunerna vad gällde mottagandet av handikappade flyktingar reserverade sig till förmån för att rehabiliterande åtgärder skulle prioriteras och att ett kontinuerligt stöd till kommunerna för utgifter enligt socialtjänstlagen skulle utgå först när rehabiliteringsåtgärder misslyckats. I yrkande 3 begär motionärerna att det särskilda bidraget för handikappade bör ges som ett påslag till schablonbidraget för att undvika extra administration och för att öka kommunernas incitament till rehabiliteringsåtgärder.
För handikappade och äldre flyktingar har som nämnts i princip tidigare ersättningssystem behållits, varför kommunerna får ersättning för kostnader för socialbidrag som utges till flyktingar som vid tiden för uppehållstillstånd var över 60 år eller som inte kan försörja sig på grund av sjukdom eller handikapp som förelåg vid ankomsten till Sverige eller som har samband med situationen som flykting. Dessutom lämnas ersättning för vissa andra kostnader.
Även denna fråga behandlades av utskottet i betänkandet 1989/90:SfU21. Utskottet avstyrkte därvid att ett tillägg till schablonbidraget infördes när en kommun tar emot handikappade flyktingar med motiveringen att det kan föreligga avsevärda skillnader i kostnader för olika grupper handikappade som kan vara svåra att förutse när kommunplaceringen sker. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker bifall till motion Sf617 yrkande 3.
I motion Sf20 av Nils T Svensson och Sten Östlund framhålls att det skulle behövas två kompletteringar till det nya ersättningssystemet för den kommunala flyktingmottagningen. Dels bör SIV ges vidgade möjligheter att ersätta s.k. överkostnader i samband med övergångsbostäder inom ramen för det nya ersättningssystemet och anslagsposten Ersättning för extraordinära kostnader. Dels bör resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser, som nu ges till arbetsförmedlingen, läggas in i den schabloniserade ersättningen till kommunerna så att det blir lättare att samordna insatserna med svenskundervisningen. Motionärerna begär i yrkandena 1 resp. 2 tillkännagivanden härom.
Som framgår ovan har i den nya schablonersättningen för mottagning av flyktingar inräknats ersättning för kostnader för genomgångsbostäder till den del kostnaderna är normala. Om kostnaderna för genomgångsbostäder är extraordinära kan de bli ersatta efter prövning i varje enskilt fall. Vid riksdagsbehandlingen föregående år av regeringens förslag i detta hänseende ansåg såväl bostadsutskottet som socialförsäkringsutskottet detta motiverat och underströk vikten av en generös prövning av ersättningens storlek m.m. i det enskilda fallet, så att tillkomsten av nya bostadslösningar främjas (se 1989/90:SfU21). Motion Sf20 yrkande 1 får anses tillgodosedd med detta uttalande från riksdagens sida.
Vad härefter angår medel för arbetsmarknadspolitiska insatser vid flyktingmottagningen behandlade utskottet i betänkande SfU21 även en motion om ett bättre inflytande för kommunerna på verksamheter som hade betydelse för att slussa ut flyktingar på arbetsmarknaden. Utskottet framhöll att statsmakterna under senare år ökat anslagen för särskilda åtgärder i detta hänseende och att riktlinjerna till AMS innebar att verket skall kunna svara mot de krav som flyktinginvandringen ställer och anpassa sitt arbetssätt så att den arbetskraftsresurs som finns bland invandrare effektivt skall tas till vara. En hög handlingsberedskap och ett nära samarbete mellan dels AMS och SIV, dels arbetsförmedlingen, fackliga organisationer och arbetsgivare på orten och de kommunala organ som är engagerade i flyktingmottagandet förutsattes. Vidare framhöll utskottet att särskilda medel anslagits för att bl.a. bekosta rekryteringsstöd som kan underlätta varvning av svenskundervisning och arbete eller otraditionella åtgärder, framför allt i verksamheten med rörliga förmedlingsstyrkor i anslutning till mottagningsförläggningar. Utskottet förutsatte att den helhetssyn på flyktingmottagandet och den ökade samverkan som proposition 105 syftade till kom att få genomslag i det praktiska arbetet med att inlemma flyktingarna i samhället och arbetslivet. Utskottet erinrade också om att föredragande statsrådet hade hänvisat till att hon och arbetsmarknadsministern noga kom att följa utvecklingen och beakta behovet av särskilda åtgärder. Om det skulle visa sig att den samverkan mellan främst den lokala arbetsförmedlingen och kommunerna, som är en förutsättning för att snabbt kunna bereda flyktingarna arbete, inte fungerade tillfredsställande, utgick utskottet från att även sådana åtgärder som motionärerna föreslagit övervägdes vid den uppföljning som skall ske.
Utskottet vill på nytt understryka vikten av att det nya ersättningssystemet följs upp även med avseende på de arbetsmarknadspolitiska insatserna vid flyktingmottagningen i kommunerna. Något särskilt tillkännagivande med anledning av motion Sf20 yrkande 2 anser utskottet inte påkallat.
I två motioner, Sf613 av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka (yrkande 2) och Sf627 av Inger Schörling m.fl. (yrkande 17), begär motionärerna ett tillkännagivande om att SIV bör utfärda rekommendationer för ersättningar vid uthyrning av rum m.m. i privatbostäder.
I schablonersättningen till kommunerna vid flyktingmottagande ingår även beräknade bostadskostnader. Utskottet anser att det i första hand bör vara en fråga för vederbörande kommun att bedöma vad som är en skälig hyresersättning när flyktingarna tas emot i en privatbostad, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Sf613 yrkande 2 och Sf627 yrkande 17.
I motion Sf607 anför Margitta Edgren att det särskilda statsbidraget för hälsoundersökningar av flyktingar som tas emot i kommuner inte täcker kostnaderna för dem som får uppehållstillstånd som s.k. anknytningsfall. Motionären begär ett tillkännagivande om att reglerna och villkoren för hälsoundersökning blir lika dem som gäller för kommunplacerade flyktingar.
Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagning m.m. får SIV ersätta även kostnader för hälsoundersökning av utlänning som fått uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till flyktingar och andra utlänningar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet, om utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att den person som han eller hon har anknytning till först togs emot i en kommun. Verket får också ersätta kostnader för hälsoundersökningar för utlänningar som har anknytning till sådana utlänningar som omfattas av bestämmelserna om bistånd till asylsökande. Ersättning får inte lämnas om utlänningen redan genomgått hälsoundersökning under vistelse på en statlig förläggning för asylsökande.
Utskottet anser att dessa bestämmelser medger ersättning i tillräcklig omfattning och avstyrker bifall till motion Sf607.
Annika Åhnberg begär i motion Sf632 ett tillkännagivande om att primärkommunerna behöver få medel för projekt som syftar till att hjälpa flyktingbarn att bearbeta svåra krigsupplevelser.
Utskottet finner att det primärt är en uppgift för sjukvårdshuvudmännen att via barnpsykiatrin hjälpa barn att bearbeta svåra krigsupplevelser. Detta hindrar dock inte att kommunerna organiserar en verksamhet för insatser på området och så sker också i ett flertal kommuner. Denna verksamhet bör emellertid kunna finansieras inom ramen för schablonbelopp och övriga statsbidrag som kommunerna kan erhålla vid flyktingmottagning. Utskottet avstyrker bifall till motion Sf632.
I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. yrkande 14 anförs att det är viktigt att regeringen följer upp effekterna av det nya ersättningssystemet till kommunerna så att det inte resulterar i färre utplaceringar i kommunerna.
I proposition 1989/90:105 föreslogs att särskilda resurser skulle avsättas för uppföljning och utvärdering av det nya systemet. Uppföljningen skulle avse såväl måluppfyllelse som effekter på kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner. På den statliga sidan skulle SIV ha huvudansvaret för uppföljningen. I propositionen angavs att Kommunförbundet också hade redovisat ett intresse av att aktivt medverka i uppföljningsarbetet, och föredragande statsrådet utgick från att uppföljning sker i varje kommun. Vidare borde AMS följa upp resultaten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och SÖ av svenskundervisningen. De berörda organen borde delta i spridningen till kommuner, arbetsförmedlingar m.fl. av de olika kommunernas erfarenheter från flyktingmottagande och samverkan mellan kommuner och andra organ.
Även utskottet ansåg att det var utomordentligt viktigt att man genom en uppföljning redan från det nya systemets start snabbt kunde få signaler om hur systemet påverkade olika kommuners ekonomi och kommunernas möjligheter att ta emot även sådana flyktingar som kan förutses få svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Skulle dessa signaler tyda på att det nya systemet leder till icke önskvärda effekter beträffande flyktingmottagningen, förutsatte utskottet att regeringen snarast övervägde vilka åtgärder som behövdes för att komma till rätta med problemen.
Utskottet noterar att särskilda resurser föreslås avsatta även för nästa budgetår för en uppföljning av det nya ersättningssystemet, och någon anledning till tillkännagivande på grund av motion Sf609 yrkande 14 anser utskottet inte föreligga.
D6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen
Från anslaget utgår statsbidrag till den stiftelse som ger ut Invandrartidningen.
I propositionen föreslås att till anslaget anvisas ett reservationsanslag på 14 989 000 kr., och utskottet biträder förslaget.
D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.
Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskriminering jämte kansli och för nämnden mot etnisk diskriminering.
I propositionen föreslås ett förslagsanslag på 3 412 000 kr., och utskottet biträder förslaget.
D8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.
Från anslaget finansieras fr.o.m. den 1 januari 1991 kostnader för lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Anslaget disponeras av centrala studiestödsnämnden som administrerar lånen.
I propositionen föreslås att under anslaget anvisas ett förslagsanslag på 52 500 000 kr., och utskottet biträder förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8, 1990/91:Sf631 och 1990/91:Sf646 yrkande 25, res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (c)
2. beträffande praxisdokumentation att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 7 och 1990/91:Sf646 yrkande 15,
3. beträffande medelsanvisning till statens invandrarverks förvaltningskostnader att riksdagen
dels medger att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk att under budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten disponera högst 25000000 kr. utöver anvisat anslag,
dels till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 402164000 kr.,
4. beträffande medelsanvisning till förläggningskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 27 och 1990/91:Sf646 yrkande 2 till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2153000000 kr., res. 4 (v)
5. beträffande fasta förläggningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf608 yrkandena 1 och 2,
6. beträffande besked om beslut i asylärenden att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf608 yrkande 3,
7. beträffande asylbidragets utformning att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 5, res. 5 (m)
8. beträffande asylsökandes boende att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkandena 22 och 23, res. 6 (fp)
9. beträffande kollektiva hemförsäkringar för asylsökande att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf624, res. 7 (v)
10. beträffande behandlingen av asylsökande att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf627 yrkande 13, res. 8 (mp)
11. beträffande ensamma flyktingbarn att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf617 yrkande 1, 1990/91:Sf638 yrkande 15 och 1990/91:Sf646 yrkande 21 i denna del, res. 9 (m) res. 10 (fp, v, mp)
12. beträffande hälso- och sjukvård och tandvård för barn att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkande 20, res. 11 (fp, mp)
13. beträffande handikappade asylsökande att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 2, res. 12 (m, fp)
14. beträffande tortyrskador att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf638 yrkande 25, res. 13 (v)
15. beträffande undervisning och sysselsättning för asylsökande att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 26, 1990/91:Sf640 yrkande 3 och 1990/91:Sf646 yrkande 27, res. 14 (fp) res. 15 (v)
16. beträffande arbete för asylsökande att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf241 yrkande 2, 1990/91:Sf609 yrkandena 17 och 18, 1990/91:Sf612, 1990/91:Sf622, 1990/91:Sf623 yrkande 1, 1990/91:Sf627 yrkande 18, 1990/91:Sf646 yrkande 24 och 1990/91:Sf24 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 16 (m, fp) - motiv.
17. beträffande organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf633 yrkande 4, res. 17 (m, fp)
18. beträffande direktrekrytering av arbetskraft att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 15 och 1990/91:Sf629,
19. beträffande stöd till invandrarorganisationerna att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkande 30, res. 18 (fp)
20. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 7 och 1990/91:Sf617 yrkande 7,
21. beträffande information om muslimsk kultur att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf618,
22. beträffande stödprojekt bland invandrarungdomar att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf637 i denna del, res. 19 (v)
23. beträffande stödprojekt för frivilligt återvändande att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf635 och 1990/91:Sf641, båda i dessa delar,
24. beträffande kooperativa lösningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf21,
25. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf635, 1990/91:Sf637 och 1990/91:Sf641, alla i dessa delar, till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 21563000 kr., res. 20 (v) - villk. 19
26. beträffande flyktingkvoten att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:192 och med anledning av motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 10, 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf633 yrkande 5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del, 1990/91:Sf642 yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf45 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57 godkänner de riktlinjer för överföringen av flyktingar till Sverige som har föreslagits i propositionen, res. 21 (fp) res. 22 (v)
27. beträffande medelsanvisning till överföring av flyktingar m.m. att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:192 och 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del och 1990/91:Sf646 yrkande 3 till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24500000 kr.,
28. beträffande överföringsprogram att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf609 yrkande 11,
29. beträffande medelsanvisning till ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Sf646 yrkande 4 till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4464000000 kr., 30. beträffande organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 16, 1990/91:Sf617 yrkande 6 och 1990/91:Sf646 yrkande 26, res. 23 (m, fp)
31. beträffande program för kommunal mottagning att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf605 i denna del,
32. beträffande fadder- och kontaktfamilj att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf605 i denna del och 1990/91:Sf613 yrkande 1, res. 24 (mp)
33. beträffande utbetalning av socialbidrag att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf620,
34. beträffande ersättning för handikappade flyktingar att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 3, res. 25 (m, mp)
35. beträffande schablonbidragets utformning att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf20,
36. beträffande rekommendationer om hyresersättningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf613 yrkande 2 och 1990/91:Sf627 yrkande 17, res. 26 (mp)
37. beträffande hälsoundersökning i anknytningsfall att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf607,
38. beträffande projekt för flyktingbarn att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf632, res. 27 (v)
39. beträffande uppföljning av ersättningssystemet att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf609 yrkande 14,
40. beträffande statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen att riksdagen till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14989000 kr.,
41. beträffande medelsanvisning till ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3412000 kr.,
42. beträffande medelsanvisning till lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52500000 kr.
Stockholm den 21 maj 1991
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Ulla Johansson (s), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Maria Leissner (fp), Jan-Olof Ragnarsson (v) och Eva Goës (mp).
Reservationer
1. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (mom.1)
Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att handläggningstiderna ovillkorligen måste nedbringas i enlighet med den målsättning som statsmakterna lagt fast, och utskottet motsätter sig därför inte nu det av regeringen föreslagna ökade anslaget. Utskottet förutsätter dock att ytterligare anslagshöjningar inte kommer att begäras. Även SIV måste kunna rationalisera och effektivisera sin verksamhet, särskilt som tillströmningen av asylsökande nu tycks ha stabiliserats.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf609 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf631 och 1990/91:Sf646 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (mom. 1)
Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att arbetsförhållandena på SIV är stabila och att man förmår attrahera kompetent personal. Policyn att ge 6-månadersförordnanden åt personal på flyktingförläggningarna har skapat problem med otrygghet för de nyanställda. Utskottet anser därför att en övergång till tillsvidareanställningar vore att föredra.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkande 25 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8 och 1990/91:Sf631 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (mom. 1)
Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att svensk flyktingmottagning präglats av dramatiska förändringar under 1980-talet. Kraftigt ökade kostnader samt långa väntetider för asylsökande är några allvarliga problem. Organisationen för att ta emot, utreda och slussa ut de asylsökande i samhället har vid två tillfällen genomgått omfattande förändringar. Dessutom har ett antal "krispaket" satts in för att lösa flaskhalsar i mottagningsorganisationen. Vid varje omorganisation eller "krispaket" har antalet asylsökande underskattats, vilket i sin tur fått till följd en för liten organisation för utredning av asylärenden och mottagande av flyktingar. Genom att SIVs basorganisation och förvaltningsanslag låses av riksdagsbeslut har följden blivit en krånglig och tidskrävande beslutsprocess för tilläggsanslag varje gång antalet asylsökande överträffat prognoserna. Härigenom har viktig tid gått förlorad. Utskottet anser att det är omöjligt att förutse hur många som verkligen kommer att söka asyl i Sverige under de närmaste åren framöver, eftersom utvecklingen är helt beroende av händelserna i vår omvärld. Flyktingmottagningen måste därför planeras och organiseras med stor flexibilitet för att möta snabba förändringar, och SIV måste ges en större frihet att själv planera och organisera verksamheten, främst planeringen av mottagning, utredning och förläggning av asylsökande/flyktingar inom den av riksdagen fastställda ramen. Enligt utskottets mening bör nuvarande anslagsposter för tillståndsverksamheten, förläggningskostnader och ersättningen till kommunerna slås samman till ett gemensamt förslagsanslag benämnt flyktingmottagning. Därvid bör en schabloniserad kostnad per asylsökande fastställas och multipliceras med det antal asylsökande som verket redovisar i sin prognos för kommande budgetår.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf631 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8 och 1990/91:Sf646 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Medelsanvisning till förläggningskostnader (mom.4)
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
SIV har beräknat att ca 40 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under nästa budgetår, medan regeringen beräknat antalet asylsökande till 30 000 och föreslagit medel för kostnader för detta lägre antal asylsökande. Utskottet anser att utgångspunkten för medelsbehovet bör vara det av SIV beräknade talet. Om asylsökande som själva kan ordna sin bostadsfråga i en kommun inte tvingas in i förläggningssystemet kan dock besparingar ske på förläggningsanslaget. Utskottet räknar med hänsyn till det anförda att ytterligare 900 milj.kr. bör anslås till sluss- och förläggningskostnader.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande medelsanvisning till förläggningskostnader att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638 yrkande 27 och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Sf646 yrkande 2 till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3 053 000 000 kr.,
5. Asylbidragets utformning (mom. 7)
Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Asylbidragets nivåer" och slutar med "yrkande 5." bort ha följande lydelse:
Moderata samlingspartiet har i annat sammanhang påtalat att socialbidragssystemet bör ses över, bl.a. med tanke på dess speciella utformning vad gäller en tilläggssumma för varje barn. Asylbidraget är uppbyggt på samma sätt, vilket innebär att familjer med många barn kan uppbära förhållandevis mycket höga bidragssummor utöver den kostnadsfria vistelsen. Utskottet anser därför att asylbidraget bör förändras i detta avseende.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande asylbidragets utformning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Asylsökandes boende (mom. 8)
Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion Sf646." bort ha följande lydelse:
Nuvarande mottagningssystem för asylsökande innebär i praktiken en tvångsmässig vistelse på förläggningar under väntetiden, eftersom möjligheten till asylbidrag vid boende utanför förläggningarna är starkt begränsad. Enligt utskottets uppfattning bör asylsökande i första hand själva få ordna sin bostad och då också vara berättigade till asylbidrag som täcker bostadskostnaderna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande asylsökandes boende att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkandena 22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Kollektiva hemförsäkringar för asylsökande (mom.9)
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Enligt vad" och slutar med "motion Sf624." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nuvarande situationen där nästan samtliga asylsökande saknar skydd genom hemförsäkring inte är godtagbar och att SIVs inställning att de asylsökande själva skall ta ansvar för försäkringsfrågan inte är rimlig. Enligt utskottets uppfattning är den lämpligaste lösningen att SIV tecknar en kollektiv hemförsäkring för alla asylsökande.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande kollektiva hemförsäkringar för asylsökande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf624 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Behandlingen av asylsökande (mom. 10)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 13." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt betona vikten av en human behandling på flyktingförläggningarna av de människor som väntar på asyl och att riksdag och regering ser till att mänskliga rättigheter upprätthålls i den djungel av tillfälliga förläggningar som finns i dag.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande behandlingen av asylsökande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf627 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Ensamma flyktingbarn (mom. 11)
Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "inte påkallat." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att speciell hänsyn tas till flyktingbarnen och då särskilt till de barn som kommer hit ensamma. Förläggningstiden bör vara så kort som möjligt och strävan måste också vara att de föräldralösa barnen snarast får komma till en familj. Socialstyrelsen har i sin nyligen avgivna rapport lämnat förslag för att förbättra förhållandena för flyktingbarnen. Utskottet vill i detta sammanhang också uppmärksamma den verksamhet som bedrivs i kommuner och landsting för flyktingbarn och deras familjer med särskilda behov. Sådan verksamhet, där tyngdpunkten bör ligga på förebyggande verksamhet och socialt stöd, bör mycket väl kunna bedrivas även av organisationer och enskilda vårdgivare.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande ensamma flyktingbarn att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 15 och 1990/91:Sf646 yrkande 21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ensamma flyktingbarn (mom. 11)
Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp), Jan-Olof Ragnarsson (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "inte påkallat." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att de ensamma flyktingbarnen får en kontinuitet i kontakten med de vuxna på den förläggning där de vistas. De får inte tvingas att bryta upp i onödan, eftersom de redan utsatts för svåra separationer och riskerar att skadas än mer om de inte behandlas varsamt. Utskottet anser också att det är mycket viktigt att reseregler och besöksregler underlättar kontakt med eventuella släktingar eller bekanta i Sverige. Dessa barns ansökningar om asyl måste också prioriteras så att väntetiden minimeras.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande ensamma flyktingbarn att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf617 yrkande 1, 1990/91:Sf638 yrkande 15 och 1990/91:Sf646 yrkande 21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Hälso- och sjukvård och tandvård för barn (mom.12)
Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Asylsökande har" och på s. 17 slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har inte asylsökande barn samma rätt till hälsovård och tandvård som andra barn bosatta i riket. Detta betyder bl.a. att förebyggande åtgärder som vaccinationer och reguljär tandvård förmenas barnen under ibland flera år. Utskottet anser inte att detta är acceptabelt. Barnen bör i enlighet med socialstyrelsens förslag omfattas av den hälso- och sjukvård samt tandvård som varje annat barn har rätt till i Sverige.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande hälso- och sjukvård och tandvård för barn att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Handikappade asylsökande (mom. 13)
Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Även motioner" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Handikappade asylsökande kommer ofta från länder där rehabilitering och vård av handikappade är gravt åsidosatt. Utskottet anser därför att det är viktigt att rehabilitering och vård kommer i gång så fort som möjligt efter ankomsten till Sverige. Personalen på förläggningarna bör ta initiativ till att de handikappade får tillgång till de hjälpmedel de behöver och har rätt till enligt lagen om asylbistånd.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande handikappade asylsökande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Tortyrskador (mom. 14)
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Riksdagen avslog" och slutar med "är påkallad." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är mycket väsentligt att resurser byggs upp för en snabb diagnostik av de asylsökande som själva söker hjälp för tortyrskador. Att snabbt bli undersökt på ett adekvat sätt och bli tagen på allvar kan ha en viss rehabiliterande verkan. Dessutom kan större förståelse skapas för patienten inom sjukvården.
Det är också väsentligt att landstingen erhåller statlig ersättning för att genomföra olika projekt för behandling av tortyrskador hos asylsökande och metodutveckling och personalutbildning på detta område. Medel till ett belopp av 25 000000 kr. bör därför anslås för ett centrum på nationell nivå för diagnostisering och dokumentation av sådana skador, förslagsvis med anknytning till Karolinska sjukhuset och SIVs utredningsslussar.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande tortyrskador att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638 yrkande 25 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels till ett nytt anslag Åtgärder för diagnostisering och behandling av tortyrskadade asylsökande anvisar 25000000 kr.
14. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (mom. 15)
Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt vad" och slutar med "inte påkallad" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt, inte minst för nyanlända flyktingar, att få information i samband med mottagandet och svenskundervisningen om de oskrivna lagarna och normerna för beteende och umgänge. Det är oacceptabelt att ett brott förringas med hänvisning till olika kulturuppfattning, och svensk lag måste gälla för alla i Sverige.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande undervisning och sysselsättning för asylsökande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:646 yrkande 27 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 26 och 1990/91:Sf640 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (mom. 15)
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Enligt vad" och slutar med "inte påkallad." bort ha följande lydelse:
SIV har i en skrivelse till sin regionala organisation framhållit att i beräkningarna för medelsbehovet för verksamhetsåret 1991/92 och framöver förutsätts att svenskundervisning och samhällsinformation enbart erbjuds dem som beviljats uppehållstillstånd. Utskottet anser att en sådan förändring sannolikt skulle medföra utomordentligt negativa effekter för verksamheten vid förläggningarna och starkt bidra till en försämrad psykisk hälsa hos många asylsökande. Samma anspråk måste enligt utskottets uppfattning ställas på svenskundervisningens omfattning och kvalitet för asylsökande på förläggningar som för sfi-undervisningen.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande undervisning och sysselsättning för asylsökande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638 yrkande 26 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf640 yrkande 3 och 1990/91:Sf646 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Arbete för asylsökande ( motiveringen till mom.16)
Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "I de" och slutar med "bedömning görs." bort ha följande lydelse:
I de fall SIV kan förutse att verket inte kommer att kunna fatta beslut i ett asylärende inom sex månader bör enligt utskottets uppfattning övervägas om ett temporärt arbetstillstånd skall kunna ges. Detta skall dock beviljas senast sex månader efter asylansökan.
17. Organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper (mom. 17)
Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet ser" och slutar med "inte påkallad." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att man erbjuder asylsökande med yrkeskunskaper en koncentrerad svenskundervisning och kontakt med sitt yrke snarast möjligt. Det får ankomma på regeringen att snarast skapa en organisation för att ta vara på de asylsökandes tidigare utbildning och erfarenheter.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sf633 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Stöd till invandrarorganisationerna (mom. 19)
Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att det framför allt är när en ny invandrarorganisation byggs upp som den behöver samhällets stöd. Däremot är det inte lika givet att en invandrarorganisation som är etablerad sedan decennier skulle behöva lika stort stöd som i början. Stödet till invandrarorganisationerna bör därför enligt utskottet kunna differentieras så att mer pengar går till de organisationer som nyetablerar sig för att sedan successivt trappas ner så att föreningarna till sist skall klara sig på samma villkor som gäller för andra föreningar i samhället.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande stöd till invandrarorganisationerna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Stödprojekt bland invandrarungdomar (mom. 22)
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "En motion" och slutar med "motion Sf637." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att resurser till ett belopp av 15 milj. kr. skall ställas till kommunernas förfogande för ett socialt stödprojekt för arbetslösa invandrarungdomar och invandrarungdomar med sociala problem. Projektet bör organiseras så att ungdomarna anställs för att arbeta inom sin egen nations- och språkgrupp. Härigenom kommer man förbi problemen med främlingsskap och språksvårigheter och skapar förutsättningar för att bygga upp en nationell identitet hos invandrarungdomarna. Arbetet bör ges en fast bas i form av lokalutrymmen i invandrartäta bostadsområden.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande stödprojekt bland invandrarungdomar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf637 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (mom. 25) under förutsättning av bifall till reservation 19 Jan-Olof Ragnarsson (v) anser att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf637 i denna del och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf635 och 1990/91:Sf641 båda i dessa delar till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 36 563 000 kr.,
21. Flyktingkvoten (mom. 26)
Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Vad härefter" och på s. 28 slutar med "någon åtgärd." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är av stor betydelse att Sverige aktivt agerar för att förmå andra utvecklade länder att utöka sin flyktingkvot. Den svenska höjningen av flyktingkvoten kan där utgöra en uppmuntran för andra länder att höja sin kvot. Det skulle öka möjligheterna till ett framgångsrikt resultat om inte bara invandrarministern utan även statsministern tog ett initiativ i detta syfte.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande flyktingkvoten att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:192 och motion 1990/91:Sf57 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 10, 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf633 yrkande 5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del, 1990/91:Sf642 yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf45 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57 yrkandena 2 och 3 dels godkänner de riktlinjer för överföring av flyktingar till Sverige som har föreslagits i propositionen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Flyktingkvoten (mom. 26)
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Däremot är" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:
I proposition 192 har föreslagits att särskilda insatser för överföring av 1250 flyktingar skall göras utöver en ordinarie flyktingkvot på 2000 personer för att öka möjligheterna för Sverige att ta emot flyktingar från Irak. Utskottet delar uppfattningen i motion Sf45 att den situation som har uppstått för kurderna i Irak motiverar en kraftigt ökad särskild insats för överföring av flyktingar till Sverige. Utskottet föreslår därför att 5000 kurdiska barn från Irak och deras föräldrar snarast skall överföras till Sverige.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande flyktingkvoten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf45 och med anledning av proposition 1990/91:192 och motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 10, 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf633 yrkande 5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del, 1990/91:Sf642 yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf57 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen (mom.30)
Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 32 slutar med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse:
Även om flyktingmottagningen är en statlig uppgift anser utskottet att det är alldeles nödvändigt och önskvärt att enskilda och organisationer engagerar sig i flyktingfrågan. Ytterligare vägar bör prövas att tillvarata organisationernas hjälp, t.ex. när det gäller att skaffa bostäder, och en uppluckring av det kommunala mottagningsmonopolet bör därvid kunna ske.
Utskottet föreslår därför att det kommunala mottagningsmonopolet mjukas upp så att t.ex. frivilligorganisationer eller någon annan skulle kunna vara den mottagande parten och förbinda sig att hjälpa till med integreringen i samhället. Ett samarbete mellan förläggningar och arbetsförmedlingar bör stimuleras så att flyktingar kan få arbete direkt och kunna flytta till den ort där arbetet finns.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 16 och 1990/91:Sf617 yrkande 6 och 1990/91:Sf646 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Fadder- och kontaktfamilj (mom. 32)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Även denna" och slutar med "några åtgärder." bort ha följande lydelse:
Varje flykting som erhållit asyl bör enligt utskottets mening tilldelas en kontaktfamilj. Där så är möjligt bör flyktingen bo hos familjen på inackorderingsbasis. Flyktingar som redan erhållit asyl, men som bor i uppsamlingsläger, bör tilldelas en kontaktfamilj i första hand. Därefter bör flyktingar som redan placerats i lägenheter, men som inte lyckas få kontakt med svenskar, hjälpas till att få kontaktfamiljer. Arrangemangen skall göras tidsbegränsade och en utvärdering skall göras efter 6 månader.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande fadder- och kontaktfamilj att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf613 yrkande 1 och med anledning av motion 1990/91:Sf605 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Ersättning för handikappade flyktingar (mom. 34)
Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Bertil Persson (m) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Även denna" och på s. 34 slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det särskilda bidraget till kommuner som tar emot handikappade flyktingar bör ges i form av ett påslag till schablonbidraget. Härmed undviks extra administration. Dessutom ökar kommunernas incitament till rehabiliteringsåtgärder.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande ersättning för handikappade flyktingar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Rekommendationer om hyresersättningar (mom.36)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "I schablonersättningen" och slutar med "yrkande 17." bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan i reservation 21 ansett att flyktingar, där så är möjligt, bör få bo hos familjer på inackorderingsbasis. Därvid bör ett relevant bidrag för hyra och andra kostnader utgå. SIV bör ställa tariffer till kommunernas förfogande angående rekommenderade ersättningar för uthyrning av rum och andra relevanta kostnader.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande rekommendationer om hyresersättningar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf613 yrkande 2 och 1990/91:Sf627 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Projekt för flyktingbarn (mom. 38)
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion Sf632." bort ha följande lydelse:
Det finns i dag vissa möjligheter för landstingskommuner att via SIV få projektmedel för verksamhet för att hjälpa barn med svåra krigsupplevelser bakom sig. Utskottet anser att en motsvarande möjlighet att få projektbidrag bör finnas för kommuner som bygger upp en sådan verksamhet.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande projekt för flyktingbarn att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf632 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Praxisdokumentation
Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp) och Jan-Olof Ragnarsson (v) anför
Som framgår av utskottets betänkande ovan har SIV nyligen publicerat en första del i den praxisdokumentation som vi efterlyst under flera år. Vi förutsätter att verket snarast kompletterar denna dokumentation med de övriga delar som är planerade.
2. Tortyrskador
Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anför
Vi anser att det är ytterst angeläget att staten övergångsvis bidrar med medel till landstingen för uppbyggnad av särskilda stödverksamheter för flyktingar som fått fysiska och psykiska men av tortyr. Med hänsyn till att frågan behandlas av utredningen (S 1989:1) om service, stöd och vård till psykiskt störda har vi inget yrkande i frågan.
3. Uppföljning av ersättningssystemet
Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anför
I samband med att förslaget om det nya kommunala ersättningssystemet behandlades i riksdagen föreslog vi från moderata samlingspartiets sida att övergångsbestämmelser borde ha tillskapats för vissa kommuner som varit "generösa" i sitt flyktingmottagande, eftersom det nya systemet beräknades medföra stora förluster för dessa kommuner i förhållande till det tidigare systemet. Vi förutsätter att regeringen uppmärksamt följer effekterna av det nya systemet så att det inte resulterar i färre utplaceringar i kommunerna och avstår nu från att reservera oss i detta hänseende.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 2 Motionerna 2 Utskottet 8 D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader 8 D 2. Förläggningskostnader 12 D 3. Åtgärder för invandrare 22 D 4. Överföring av flyktingar m.m. 25 D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. 28 D 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 36 D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. 36 D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. 37 Hemställan 37 Reservationer 41 1. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (m) 41 2. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (fp) 41 3. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (c) 42 4. Medelsanvisning till förläggningskostnader (v) 42 5. Asylbidragets utformning (m) 43 6. Asylsökandes boende (fp) 43 7. Kollektiva hemförsäkringar för asylsökande (v) 44 8. Behandlingen av asylsökande (mp) 44 9. Ensamma flyktingbarn (m) 44 10. Ensamma flyktingbarn (fp, v, mp) 45 11. Hälso- och sjukvård och tandvård för barn (fp, mp) 45 12. Handikappade asylsökande (m, fp) 46 13. Tortyrskador (v) 46 14. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (fp) 47 15. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (v) 47 16. Arbete för asylsökande (m, fp) 48 17. Organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper (m, fp) 48 18. Stöd till invandrarorganisationerna (fp) 48 19. Stödprojekt bland invandrarungdomar (v) 49 20. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (v) 49 21. Flyktingkvoten (fp) 49 22. Flyktingkvoten (v) 50 23. Organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen (m, fp) 50 24. Fadder- och kontaktfamilj (mp) 51 25. Ersättning för handikappade flyktingar (m, mp) 51 26. Rekommendaioner om hyresersättning (mp) 52 27. Projekt för flyktingbarn (v) 52 Särskilda yttranden 53 1. Praxisdokumentation (fp, v) 53 2. Tortyrskador (fp) 53 3. Uppföljning av ersättningssystemet (m) 53