Invandrarundervisningen
Betänkande 1995/96:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU05
Invandrarundervisningen
Innehåll
1995/96 UbU5
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden i januari 1995. De rör åtgärder för att förbättra svenskundervisningen för invandrare och hemspråksundervisningen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under hänvisning främst till pågående utrednings- och utvärderingsarbete.
Till betänkandet har fogats fem reservationer.
Motionerna
1994/95:Ub316 av Carina Moberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tekniska hjälpmedel till stöd för språksvaga invandrarbarn och ungdomar.
1994/95:Ub320 av Ulf Kristersson och Beatrice Ask (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av bättre, snabbare och intensivare svenskundervisning för invandrare än i dag,
2. att riksdagen hos regeringen begär att försök med intensiv språkundervisning för invandrare inleds snarast möjligt.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka hemspråksundervisningen i grundskolan.
1994/95:Sf621 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråkscheck,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningscheck för svenska för invandrare.
1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av forskning och erfarenheter kring hemspråksundervisning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråkslärare.
1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den grupp äldre invandrare som inte har tillräckliga språkkunskaper i svenska.
1994/95:A285 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer ambitiösa mål i kursplanen för sfi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 625 timmar som nytt riktmärke för sfi-undervisningens omfattning i tid,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begränsningen av rätten till hemspråksundervisning i sju år bör upphävas.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den inledande svenskundervisningen för invandrare.
Utskottet
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden i januari 1995, vilka rör svenskundervisningen för invandrare och hemspråksundervisningen.
Svenskundervisning för invandrare
Allmänt
Betydelsen av en bättre, snabbare och mer intensiv svenskundervisning för invandrare än den som ges i dag betonas i motion 1994/95:Ub320 (m) yrkande 1. Motionärerna anför att stora kunskapsbrister i svenska språket orsakar problem när det gäller invandrarens möjligheter att orientera sig i samhället, få bra arbete, tillgodogöra sig normer och få varaktiga sociala kontakter med svenskar. Bristande svenskkunskaper kan också skapa problem för andra generationens invandrare som får ett alltför dåligt språkstöd hemifrån. Motionärerna anser att specialiserade och högkvalitativa språk-institutioner på de orter där antalet invandrare är stort kommer att behövas för att förändra dagens otillräckliga utbildning. Försök med intensiv språkundervisning för invandrare bör inledas snarast möjligt (yrkande 2).
I motion 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 9 framhålls att det är samhällets uppgift att söka nå den grupp av äldre invandrare som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket och se till att de kan tillgodogöra sig svenskundervisning.
Utskottet vill först erinra om att riksdagen våren 1994 - i samband med den senaste reformen av svenskundervisningen för invandrare - gjorde ett tillkännagivande till regeringen om behovet av ett särskilt utvecklingscentrum för undervisning i svenska för invandrare (bet. 1993/94:UbU10, rskr. 341). Utskottet ansåg att det är angeläget att ett sådant centrum snarast inrättas vid någon eller några lärarhögskolor för att där samla, utveckla och förmedla kunskap och kompetens om metodik och pedagogiskt material i undervisningen i svenska för invandrare. Goda kunskaper hos lärarna och bra undervisningsmaterial är av betydelse för att invandrarna snabbt skall kunna nå målen för svenskundervisningen, anförde utskottet.
Regeringen har den 16 november 1995 beslutat att ge Statens skolverk i uppdrag att, med utgångspunkt i riksdagens beslut och efter samråd med Högskoleverket, utreda frågan om ett utvecklingscentrum för svenskundervisning för invandrare (sfi). Skolverket skall därvid överväga i vilken utsträckning det kan anses ingå i statens åtagande att ha ett ansvar för metodutvecklingen för sfi. Enligt regeringsbeslutet bör Skolverket pröva om synergieffekter skulle uppkomma med ett skolformsövergripande centrum. Verket skall vidare utreda vilka finansiella resurser som krävs för att upprätta och driva ett sådant centrum samt hur det skall finansieras. Slutligen bör Skolverket överväga till vilket eller vilka universitet och högskolor med lärarutbildning ett eventuellt utvecklingscentrum skall knytas eller om en centrumbildning med företrädare för flera utbildningsanstalter och andra myndigheter är att föredra. Uppdraget skall redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 1 april 1996.
Svenskundervisningen för invandrare är för närvarande föremål för både utredning och utvärdering.
I Invandrarpolitiska kommitténs (Ku 1994:11) uppdrag att se över den svenska invandrarpolitiken ingår att ägna särskilt intresse åt effekterna av undervisningen i svenska språket. Enligt direktiven (dir. 1994:130) är en viktig uppgift att undersöka hur kunskaper i svenska språket påverkar invandrarnas förutsättningar i arbetslivet och delaktighet i samhället i övrigt. Kommittén skall på grundval av resultaten överväga behovet av förändringar i svenskundervisningen för såväl vuxna invandrare som ungdomar samt behovet av en mer kontinuerlig uppföljning av dessa frågor och spridning av framkomna resultat. Särskilt intresse skall riktas på hur invandrargrupper, inte minst invandrade kvinnor, kan motiveras för att bättre utnyttja svenskundervisningen. Kommitténs betänkande beräknas föreligga i början av april 1996.
Skolverket har i mars 1995 uppdragit åt Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet att genomföra en utvärdering av svenskundervisning för invandrare (sfi) under läsåret 1995/96. Utvärderingen kommer att innefatta undersökning av utbildningsorganisation, elevundersökning, lärarundersökning, klassrumsobservationer samt undersökning av inlärningstakt och språkfärdighetsnivå. Syftet är att göra en ingående och kvalitativ utvärdering av sfi-undervisningen som kan ge svar på frågor om hur undervisningen bedrivs under olika betingelser, om den tillgodoser deltagarnas behov och om den motsvarar de krav som samhället måste ställa på verksamheten. Centrum för tvåspråkighetsforskning skall senast den 1 november 1996 lämna en rapport i ärendet till Skolverket.
Samtidigt har Skolverket givit Centrum för tvåspråkighetsforskning i uppdrag att utveckla och konstruera centrala prov i svenskundervisning för invandrare (sfi). Det första provet skall kunna erbjudas skolorna i april 1996. Provet skall mäta både skriftlig och muntlig kommunikationsförmåga.
Utskottet vill också hänvisa till att beslut fattats om statligt stöd till lokala insatser för att bryta utvecklingen mot ökande segregation i invandrartäta områden och där svenskundervisning ingår som en del. Så har t.ex. Kommittén (S 1995:01) om levnadsvillkor i storstadsområden (Storstads-kommittén) tagit initiativ till en projektverksamhet i storstadsområden för utsatta barn som av olika skäl står utanför den reguljära barnomsorgen. Särskilt för barn med invandrarbakgrund kan olika typer av förskole- och fritidshemsverksamhet bidra till ökade integrationsmöjligheter genom pedagogisk gruppverksamhet och stöd i barnens språkutveckling. För den inledande verksamheten från den 1 juli 1995 t.o.m. den 30 juni 1996 har regeringen ställt 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Socialdepartementets förfogande att i nära samråd med Storstadskommittén disponeras för projekt som riktar sig till barn i åldern 0-12 år. Enligt regeringens beslut skall under en treårsperiod totalt 45 miljoner kronor ur fonden kunna användas för nämnda ändamål.
Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen för budgetåret 1995/96 avsatt 125 miljoner kronor till ett nytt anslag under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel, D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden (prop. 1994/95:100 bil. 11, bet. SfU13, rskr. 309). Syftet med de särskilda insatserna är bland annat att öka de vardagliga kontaktytorna mellan invandrare och övriga svenskar för att underlätta för invandrarna att lära in svenska språket och förbättra deras möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Regeringen har i beslut den 29 juni 1995 utsett Botkyrka, Göteborgs, Haninge, Huddinge, Malmö, Solna, Stockholms och Södertälje kommuner till sådana kommuner som skall kunna komma i fråga för bidrag. Bidragen kommer att fördelas under våren 1996 efter det att kommunerna presenterat sina handlingsplaner.
Utskottet finner att pågående utrednings- och utvärderingsverksamheter sammantaget inrymmer många infallsvinklar på hur svenskundervisningen för invandrare skall kunna förbättras. Utskottet anser att resultatet av detta arbete bör avvaktas. Motion 1994/95:Ub320 om behovet av specialiserade och kvalitativa språkinstitutioner avstyrks med hänvisning främst till Skolverkets uppdrag att utreda frågan om utvecklingscentrum för svenskundervisningen.
Också det i motion 1994/95:Sf636 yrkande 9 behandlade problemet om hur invandrargrupper kan motiveras för att bättre utnyttja svenskundervisningen finns aktualiserat i utredningsarbetet, bl.a. i direktiven till Invandrarpolitiska kommittén. Riksdagen bör därför avslå även detta motionsyrkande.
Förslag om ett system med utbildningscheck för svenska för invandrare läggs fram i motion 1994/95:Sf621 (c) yrkande 6. Checken skall kunna lösas in hos godkänd utbildningsanordnare och avse svenskundervisning (sfi). Vissa kvalitetskrav måste vara uppfyllda. Hur undervisningen organiseras och genomförs skall vara något som invandraren själv väljer. Denna modell kan enligt motionärerna lösa flera av de problem som dagens sfi-undervisning är behäftad med. T.ex. underlättas nivågruppering. Invandraren väljer den nivå och studietakt som passar hans eller hennes behov och förkunskaper.
Utskottet vill påpeka att rätten till svenskundervisning för invandrare (sfi) i dag är knuten till den kommun där invandraren är bosatt. Kommunen får uppdra åt andra utbildningsanordnare att anordna sfi (13 kap. 9 § skollagen). I många kommuner läggs också svenskundervisningen ut på studieförbund, folkhögskolor och privata utbildningsanordnare. Enligt Skolverkets rapport nr 73, Skolan - jämförelsetal för skolhuvudmän (mars 1995), fanns i genomsnitt för riket 88 % av sfi-eleverna i kommunens egna kurser och 12 % i övriga anordnares kurser. Utskottet vill därjämte framhålla att det inte föreligger några hinder mot att kommuner går samman om sfi-undervisning för att kunna erbjuda önskvärd nivågruppering. Med hänvisning till det anförda och till pågående utredningsarbete anser utskottet att motion 1994/95:Sf621 yrkande 6 bör avslås av riksdagen.
Målen för svenskundervisningen för invandrare
Regeringen har den 30 juni 1994 utfärdat förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare (Skolverkets författningssamling, SKOLFS, 1994:28). I denna anges undervisningens syfte, karaktär och struktur samt mål. De mål som eleven skall ha uppnått efter genomgången kurs är bland andra att förstå vardagligt talspråk och kunna, med tydligt uttal, delta i samtal och diskussioner i samhälls- och yrkesliv, att kunna läsa och tillgodogöra sig olika slags texter om bekanta ämnen, kunna anpassa sin läsning till textens art och kunna analysera dess syfte, att kunna formulera sig i skrift på ett funktionellt sätt i olika situationer i vardagsliv, yrkesliv och samhällsliv så att innehållet framgår tydligt, att ha fördjupad kunskap om det svenska samhället, om lag och rätt, bl.a. barns rättigheter, om jämställdhet mellan män och kvinnor, och om normer och värderingar som är centrala i det svenska samhället samt att ha kännedom om arbetslivets villkor.
I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 1 anmärks att de mål som eleven enligt kursplanen skall ha uppnått efter genomgången kurs är för lågt satta. De motsvarar inte de krav som arbetsmarknaden i dag ställer på svenskkunskaper. Motionärerna anser därför att riksdagen bör uttala sig för att mer ambitiösa mål tas in i kursplanen för svenskundervisning för invandrare.
Enligt motion 1994/95:A807 (c) yrkande 49 bör invandrare redan under den inledande svenskundervisningen få utbildning om våra värderingar, normer och lagar i vad avser bl.a. våld och hot om våld i nära personliga relationer.
Utskottet har erfarit att de problem som finns kring kunskapsmålen i svenskundervisningen snarare handlar om invandrares svårigheter att nå dessa mål än att målen är för lågt satta. Någon helt tillförlitlig statistik över hur stor andel av eleverna som når målen har det visat sig svårt att finna. Det står dock klart att situationen är långtifrån tillfredsställande. Ett närmare besked i denna fråga kan förväntas när resultaten föreligger från det utrednings- och utvärderingsarbete som pågår, bl.a. Skolverkets utvärdering av svenskundervisningen för invandrare (sfi). Kommande utredningsförslag bör enligt utskottets mening inte föregripas. Därmed avstyrker utskottet motion 1994/95:A285 yrkande 1.
När det gäller utbildning om värderingar, normer och lagar hänvisar utskottet till den i början av detta avsnitt citerade målformuleringen i kursplanen. Redan vid ett avstämningstillfälle under kursen skall invandrareleven ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Utskottet anser att syftet med motion 1994/95:A807 yrkande 49 måste anses vara tillgodosett. Motionsyrkandet bör avslås.
Svenskundervisningens omfattning i tid
Enligt 7 § förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare (sfi) gäller som ett riktvärde för undervisningens omfattning i tid att denna skall omfatta 525 timmar. Riktvärdet får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i kursplanen. För varje kurs som anordnas skall styrelsen för utbildningen bestämma det antal undervisningstimmar som skall gälla. Varje elev skall tas in till den kurs som bäst bedöms motsvara elevens behov av undervisning.
I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 2 betonas att en förlängning av riktvärdestiden är nödvändig för ett gott undervisningsresultat. Som ett nytt riktvärde för sfi-undervisningens omfattning i tid bör gälla 625 timmar.
Utskottet anförde vid behandlingen av frågan om nuvarande riktvärde (prop. 1993/94:126, bet. UbU10, rskr. 341) att detta skall tjäna som ett stöd för kommunens arbete med att planera en omfattning av svenskundervisningen som gör att eleverna når den kunskapsnivå som anges i kursplanen. Eleven skall ha rätt att fullfölja kursen utifrån den planerade omfattningen och även ha rätt att gå om kursen om han eller hon inte har tillgodogjort sig de avsedda kunskaperna. Utskottet ansåg att det därmed finns en flexibilitet i systemet som möjliggör anpassningar till den enskilda individen. Utskottet har alltjämt samma uppfattning, att det är det individuella behovet som skall styra undervisningens omfattning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:A285 yrkande 2.
Datorer i skolundervisningen
Behovet av tekniska hjälpmedel till stöd för språksvaga invandrarbarn och ungdomar understryks i motion 1994/95:Ub316 (s). Motionären åsyftar främst datorer och anser att Skolverket bör få i uppdrag att undersöka dessa hjälpmedels betydelse för att underlätta inlärningen av svenska för invandrarelever.
Utskottet erinrar om att Skolverket sedan augusti 1992 har regeringens uppdrag att ansvara för utvecklingen och genomförandet av den nationella datapolitiken för skolområdet. Användningen av datorn i skolan som ett redskap bland andra skall stimuleras. Skolverket har därefter, i april 1994, fått ansvaret för utveckling och drift av det svenska skoldatanätet.
Enligt vad utskottet erfarit från Skolverket startar verket hösten 1995 en större utvärdering om effekterna av användningen av modern informationsteknik (IT) i skolundervisningen. Bland annat skall undersökas vilken betydelse IT- användningen har för elever med behov av särskilt stöd. I denna grupp inräknas invandrarelever. Effekter på t.ex. elevernas inlärning och motivation samt lärarrollen skall studeras.
Utskottet anser att frågan om datorstöd till invandrarelever i svenskundervisningen är viktig och förtjänar uppmärksamhet. Med hänvisning till att Skolverket nu inlett en sådan undersökning som motionären efterfrågar, bör riksdagen emellertid avslå motionen.
Hemspråksundervisning
Översyn
Riksdagen begärde våren 1994 hos regeringen en samlad översyn av hem- språksundervisningen (bet. 1993/94:UbU7, rskr. 208). Utskottet erinrade om att det på senare tid ibland ifrågasatts om hemspråksundervisningen leder fram till den eftersträvade aktiva tvåspråkigheten hos eleverna. Därför såg utskottet det som angeläget att få fram forskningsresultat och erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning, bl.a. om hemspråksundervisningens betydelse för svenskinlärningen.
I motion 1994/95:Sf635 (fp) yrkande 9 påminner motionärerna om riksdagens begäran om en översyn. Ett gediget kunskapsunderlag måste ligga till grund för en ny inriktning på hemspråksundervisningen, anför de.
Åtgärder behövs för att stärka och utveckla hemspråksundervisningen, framhålls det i motionerna 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 7 och 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 6. Motionärerna lämnar en rad synpunkter på bl.a. undervisningens organisation och kvalitet. Minoritetsgruppers rätt till hemspråksundervisning bör skyddas. Hemspråkslärare bör ha god lärarutbildning och inordnas i lärarkollegiets arbete. Schemaläggning av hemspråksundervisning bör ske på samma sätt som för övriga ämnen.
Utskottet har inhämtat att regeringen i februari 1995, och således efter det att nämnda motioner väcktes, givit Skolverket i uppdrag att göra den av riksdagen begärda samlade översynen av hemspråksundervisningen för barn och ungdomar. Syftet skall vara att belysa i vilken mån hemspråksundervisningen bidrar till den eftersträvade tvåspråkigheten. Forskningsresultat och erfarenheter om språkutveckling och inlärning av hemspråk och svenska skall tas fram. Skolverket skall också redovisa hur olika pedagogiska modeller och metoder påverkar språkinlärningen. Även internationella erfarenheter av modersmålsundervisning för invandrarbarn skall redovisas. Skolverket skall analysera erfarenheterna och inkomma med förslag till eventuella ändringar av gällande bestämmelser. Utöver dessa uppgifter skall Skolverket ge en preliminär bild av hur det utrymme timplanerna ger för att studera hemspråk utnyttjas samt om möjligt belysa huruvida hemspråksundervisningen genomförs under samma förutsättningar som studier i andra språk. Uppdraget skall redovisas senast den 29 mars 1996.
Enligt vad utskottet erfarit kan även Invandrarpolitiska kommittén komma att ta upp frågor rörande hemspråksundervisning.
Utskottet anser att resultaten av utredningsarbetet skall avvaktas och avstyrker därmed motionerna 1994/95:Ub905 yrkande 7 och 1994/95:Sf636 yrkande 6.
Yrkandet i motion 1994/95:Sf635 är tillgodosett och bör avslås.
Elevers rätt till undervisning i hemspråk
Enligt den nya grundskoleförordningen (1994:1194), som trätt i kraft den 1 juli 1995, kan undervisning i hemspråk anordnas i olika former, nämligen 1. som språkval, 2. som elevens val, 3. inom ramen för skolans val eller 4. utanför timplanebunden tid (5 kap. 5 §). Om undervisning i hemspråk för en elev anordnas utanför timplanebunden tid, har eleven rätt att få undervisning i sitt hemspråk sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Eleven har dock rätt till undervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning (5 kap. 6 § första stycket).
Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen i hemspråk anordnas för en samisk, tornedalsfinsk eller zigensk elev eller för en elev med finska eller ett nordiskt språk som hemspråk (5 kap. 6 § andra stycket).
Enligt övergångsbestämmelserna till den nya grundskoleförordningen tillämpas angivna bestämmelser i årskurserna 1-7 från ikraftträdandet, i erskurs 8 fr.om. läsåret 1996/97 och i årskurs 9 fr.o.m. läsåret 1997/98.
Rätten till hemspråksundervisning motsvaras av en skyldighet för kommunerna att anordna undervisning för de barn och ungdomar som behöver och önskar det. En kommun kan dock avstå från att anordna undervisning i ett hemspråk om lämplig lärare inte finns att tillgå eller om det inte går att samla en undervisningsgrupp om minst fem elever. Också här gäller särbestämmelser för samiska, tornedalsfinska och zigenska elever.
I motion 1994/95:A285 (v) yrkande 3 anförs att begränsningen av rätten till hemspråksundervisning i sju år bör upphävas. Enligt motionärerna finns det ingenting som talar för att invandrarelever uppnår aktiv tvåspråkighet på just sju år.
Utskottet konstaterar att hemspråksundervisning med början läsåret 1995/96 kommer att kunna ges i stället för B-språk inom ramen för det utrymme som B-språket har i timplanen. Hemspråksundervisning skall dessutom kunna ges på tid för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad profilering av skolan eller, som hittills, utanför timplanebunden tid. Begränsningen till sju år av rätten till undervisning i hemspråk kommer därmed fortsättningsvis endast att få tillämpning i fråga om undervisning utanför timplanen. Eleven kan således medvetet välja ett alternativ inom timplanen för att få studera hemspråk under längre tid än sju år. Därutöver vill utskottet peka på att det i förordningstexten, i anslutning till sjuårsregeln, markerats att eleven har rätt till undervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Utskottet noterar att Skolverket i sin översyn skall undersöka i vad mån studier av hemspråk bereds plats inom ramen för timplanen och hur hemspråk behandlas i jämförelse med andra språk. Utskottet anser att riksdagen inte skall föregripa den översyn av hemspråksundervisningen som tillkommit på riksdagens begäran och som utskottet redovisat i det föregående. Motionsyrkandet avstyrks.
Övrigt
Ett system med hemspråkscheck föreslås i motion 1994/95:Sf621 (c) yrkande 4 - liknande det system som samma motionärer föreslagit för svenska för invandrare (jfr ovan s. 5). Också hemspråkschecken skall kunna lösas in hos godkänd utbildningsanordnare. Därmed avser motionärerna skolan eller t.ex. studieförbund och invandrarorganisationer. Vissa kvalitetskrav, såsom krav på behöriga lärare, måste vara uppfyllda. Modellen med hemspråkscheck skulle bl.a. ge invandrarbarn möjlighet att börja i hemspråksundervisning före skolstarten.
Utskottet är inte berett att förorda att förutsättningarna för ett system med hemspråkscheck nu utreds. Enligt utskottets mening bör Skolverkets utredningsförslag och eventuella överväganden från Invandrarpolitiska kommittén om hemspråksundervisningen avvaktas. Riksdagen bör således avslå motionsyrkandet.
I motion 1994/95:Sf635 (fp) yrkande 10 framhålls att det är nödvändigt med utbildning och fortbildning av hemspråkslärare för att man skall kunna nå en bättre kvalitet i undervisningen av invandrarelever. Dessa lärare bör också ges möjlighet att komplettera sin utbildning så att de kan undervisa i hemspråket som B-språk och då även undervisa elever med annat modersmål än det ifrågavarande hemspråket.
Utskottet noterar att det i dag finns möjlighet, t.ex. vid Lärarhögskolan i Stockholm, att inom grundskollärarutbildningen, inriktningen språk för årskurserna 1-7 och 4-9, ha hemspråk som ett av ämnena. Enligt vad utskottet inhämtat krävs för antagning förkunskaper i svenska språket som motsvarar en treårig gymnasieutbildning med lägst betyget 3.
Kommunerna skall enligt skollagen se till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen (2 kap. 7 §). Bestämmelsen skärptes från den 1 juli 1994 genom ett tillägg att de skall vinnlägga sig om en planering av personalens fortbildning. Utskottet anser att fortbildningens betydelse som ett led i lärarnas kompetensutveckling inte nog kan understrykas. Eventuella svårigheter för små kommuner att ordna fortbildning för en så speciell grupp som hemspråkslärarna utgör måste enligt utskottets mening kunna lösas i kommunal samverkan.
Vidare vill utskottet peka på att också universitet och högskolor med lärarutbildning har ett ansvar för att anordna fort- och vidareutbildning. I regleringsbrev för budgetåret 1995/96 har klart utsagts att universitet och högskolor, vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, dven skall bedriva fortbildning och vidareutbildning. Utskottet förutsätter att högskolorna tar sitt ansvar också för gruppen hemspråkslärare.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Sf635 yrkande 10.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande intensiv svenskundervisning för invandrare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub320,
2. beträffande äldre invandrare med otillräckliga svenskkunskaper
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf636 yrkande 9,
3. beträffande utbildningscheck för svenska för invandrare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf621 yrkande 6,
res. 1 (m, c, fp, kds)
4. beträffande målen för svenskundervisningen för invandrare
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A285 yrkande 1 och 1994/95:A807 yrkande 49,
5. beträffande svenskundervisningens omfattning i tid
att riksdagen avslår motion 1994/95:A285 yrkande 2,
res. 2 (v)
6. beträffande datorer i skolundervisningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub316,
7. beträffande översyn av hemspråksundervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub905 yrkande 7, 1994/95:Sf635 yrkande 9 och 1994/95:Sf636 yrkande 6,
res. 3 (mp)
8. beträffande rätten till hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motion 1994/95:A285 yrkande 3,
9. beträffande hemspråkscheck
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf621 yrkande 4,
res. 4 (m, c, fp, kds)
10. beträffande utbildning och fortbildning av hemspråkslärare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 10.
res. 5 (fp)
Stockholm den 7 december 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt (s), Bengt Silfverstrand (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg- Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin Baksi (s) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Utbildningscheck för svenska för invandrare (mom. 3)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet vill påpeka och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns uppenbara fördelar med ett sådant system med utbildningscheck för svenska för invandrare som motionärerna föreslagit. Ett problem i svenskundervisningen är att studietakten inte alltid anpassats till elevernas olika behov och förkunskaper. Invandrare med alltför olika studiebakgrund kan ha sammanförts i en och samma undervisningsgrupp. Med ett checksystem kan invandraren själv välja bland olika godkända utbildningsanordnares utbud den nivå och den studietakt som passar honom eller henne bäst. Checksystemet skapar en ökad flexibilitet som underlättar för förvärvsarbetande och småbarnsföräldrar att studera. Utskottet vill dock betona att det är viktigt att svenskundervisningen uppfyller vissa kvalitetskrav för att utbildningsanordnaren skall bli godkänd.
Regeringen bör enligt utskottet återkomma till riksdagen med förslag om införande av ett system med utbildningscheck för svenska för invandrare. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utbildningscheck för svenska för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf621 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Svenskundervisningens omfattning i tid (mom. 5)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Utskottet anförde och på s. 7 slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas åsikt att det är nödvändigt att förlänga riktvärdestiden för svenskundervisningen för att uppnå bättre undervisningsresultat. Riktvärdet är avsett att tjäna som ett stöd för kommunens arbete med att planera omfattningen av invandrarelevens undervisning och får överskridas eller underskridas. Enligt utskottets mening finns dock risken att omfattningen anpassas till gällande riktvärde. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande riktvärde om 525 timmar bör ersättas med 625 timmar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande svenskundervisningens omfattning i tid
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A285 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Översyn av hemspråksundervisningen (mom. 7)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser och slutar med yrkande 6 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är bra att den av riksdagen begärda översynen av hemspråksundervisningen nu påbörjats av Skolverket. Ytterligare synpunkter på hur hemspråksundervisningen kan stärkas och utvecklas har lämnats i motionerna 1994/95:Ub905 yrkande 7 och 1994/95:Sf636 yrkande 6. Utskottet anser att dessa synpunkter är viktiga och bör beaktas i Skolverkets utredningsarbete. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande översyn av hemspråksundervisningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub905 yrkande 7 och 1994/95:Sf636 yrkande 6 samt med avslag på motion 1994/95:Sf635 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Hemspråkscheck (mom. 9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet är inte och slutar med avslå motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skulle införandet av ett system med hemspråkscheck öka valfriheten för den enskilde eleven och ge denne större möjligheter att få hemspråksundervisning. Studieförbund och invandrarorganisationer bör vid sidan av skolan få rätt att lösa in hemspråkschecken, förutsatt att vissa kvalitetskrav har uppfyllts. Hemspråksundervisning kan därmed ges till invandrarbarn före skolstarten och till elever med minoritetsspråk som är för få för att utgöra en undervisningsgrupp i skolan. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om hemspråkscheck.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande hemspråkscheck
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf621 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Utbildning och fortbildning av hemspråkslärare (mom. 10)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Med det anförda och slutar med yrkande 10 bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt att hemspråkslärare ges möjlighet att komplettera sin utbildning så att de kan undervisa i hemspråket som B-språk och då även undervisa elever med annat modersmål än det ifrågavarande hemspråket. På så sätt kan hemspråkslärarnas kapacitet bättre tas till vara, samtidigt som skolan får ett rikare utbud av tillval i språk.
Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om kompletterande utbildning för hemspråkslärare.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande utbildning och fortbildning av hemspråkslärare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf635 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Rätten till hemspråksundervisning (mom. 8)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Rätten till hemspråksundervisning har förändrats i den nu gällande grundskoleförordningen (1994:1194) i jämförelse med den förordning som var i kraft när motionen skrevs. Jag avstår därför från att yrka bifall till motion 1994/95:A285 yrkande 3 och avser i stället att återkomma i ärendet.
Gotab, Stockholm 1995