Internationellt utvecklingssamarbete
Betänkande 1991/92:UU15
Utrikesutskottets betänkande
1991/92:UU15
Internationellt utvecklingssamarbete
Innehåll
1991/92 UU15
Sammanfattning av betänkandet
I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som avser utvecklingssamarbetet med u-länder (littera C i bil. 4 till prop. 1991/92:100) samt motioner på biståndsområdet.
Regeringen föreslår att anslagen till det svenska utvecklingssamarbetet under budgetåret 1992/93 skall uppgå till 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI), vilket innebär ett anslag på 14 460 milj.kr. Detta är en ökning av anslaget jämfört med innevarande budgetår med 589 milj.kr.
Cirka en tredjedel av biståndet förmedlas av internationella organisationer som FN-organen och de regionala utvecklingsbankerna (anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram).
Mer än hälften av biståndsramen administreras av SIDA och används till insatser i de för närvarande 19 länder med vilka Sverige har ett långsiktigt samarbete (de s.k. programländerna) samt till insatser i andra länder, t.ex. som bistånd i projektform och som regionala insatser eller via enskilda organisationer. Bistånd såväl till programländerna som till övriga u-länder inkluderar bl.a. katastrofbistånd, bistånd för att främja demokrati och mänskliga rättigheter och bistånd på områden som miljövård, energi, hälsovård, befolkningsfrågor, kvinnofrågor m.m. (anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA C 2).
Återstoden av biståndet (anslagen C3--C10) kanaliseras genom andra svenska myndigheter, som BITS (tekniskt samarbete och U-krediter), SAREC (forskningssamarbete) och Swedecorp (näringslivsutveckling). En form av bistånd är det stöd som Sverige i samarbete med andra givarländer och Världsbanken och IMF lämnar till särskilt skuldtyngda länder.
Mot biståndsramen görs en avräkning dels för vissa asylkostnader om 665 milj.kr., vilket är en minskning jämfört med innevarande budgetår med 35 milj.kr, dels för biståndskostnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag om 188,9milj.kr.
Regeringen föreslår en höjning av bidragen till internationella biståndsprogram (C 1) med 247 milj.kr.
Förslagen vad gäller anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C2) innebär en minskning av landramsbiståndet med 145 milj.kr. De största neddragningarna som föreslås gäller Moçambique, Tanzania och Vietnam. Höjning av biståndsramen föreslås för Angola, Etiopien, Kap Verde, Zambia, Indien och Sri Lanka. Relativt stora höjningar föreslås för anslagsposterna Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd, Katastrofer samt Bistånd genom folkrörelser och vissa andra organisationer. Sammantaget innebär detta att C 2-anslaget höjs med 217 milj.kr.
I linje med vad utskottet förordade i föregående biståndsbetänkande görs vissa prioriteringar till förmån för bistånd på befolkningsområdet.
Anslaget Andra biståndsprogram (C 3) höjs med 142 milj.kr.
Utskottet godkänner enligt betänkandet regeringens förslag till medelsramar, såväl för anslagen C 1--C 9 som för de olika anslagsposterna. Utskottet godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår för användningen av anslagen samt kommenterar de olika motionsyrkandena avseende principer och riktlinjer för biståndet.
Beträffande det multilaterala biståndet framför utskottet att de förslag som framkommit genom multibiståndsutredningen och det nordiska FN-projektet bör utgöra underlag i det fortsatta arbetet för en effektivisering och förbättring. Utskottet anger en positiv syn på förslag om att få ett WHO-universitet etablerat i Malmö samt att medel beviljas för ärendets fortsatta beredning.
Enligt utskottets bedömning kommer, trots minskningar av några landramar, det totala långsiktiga svenska biståndet till Afrika att kunna öka, eftersom de ökade satsningarna utanför landramarna på demokratiinriktat bistånd, näringslivsutveckling, ekonomiska reformer och skuldlättnader jämte långsiktigt inriktat katastrofbistånd i stor utsträckning kommer att tillfalla länder i Afrika.
Utskottet bifaller det socialdemokratiska förslaget om en parlamentarisk utredning angående konsekvenserna för det långsiktiga samarbetet med mottagarländerna av fördelningen mellan landramsanslag och sakanslag inkl. riksdagens insyn och inflytande i sammanhanget.
Utskottet bifaller även ett förslag i en enskild motion om att Sverige som medlem i EG bör verka för att subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen), dvs. den princip som säger att ingen fråga skall avgöras eller hanteras längre upp i en hierarki än vad som är sakligt motiverat, skall tillämpas även inom biståndspolitiken.
Utskottet bifaller vidare ett förslag i en enskild motion att i kommande budgetpropositioner lämna en närmare redovisning över hur biståndet genom folkrörelser och enskilda organisationer fördelas mellan organisationerna liksom över biståndsmedlens användning.
Till betänkandet har fogats 27 reservationer samt meningsyttring från Vänsterpartiets suppleant.
Socialdemokraterna framhåller i reservationer att man vill fästa större vikt vid det långsiktiga samarbetet med de afrikanska mottagarländerna och förordar större landramar för ett antal länder, bl.a. Moçambique och Tanzania. Det stöd som på multilateral grund lämnats till de länder som genomför ett djupgående reformarbete har visat sig vara en framgångsrik samarbetsstrategi. Regeringens neddragning står enligt partiet inte i överensstämmelse med de principer om långsiktighet och effektivitet som också utvecklas i propositionen. Särskilt kritiseras de neddragningar som görs för några afrikanska samarbetsländer, vilka är i färd med att genomföra politiska och ekonomiska reformer. Socialdemokraterna går också emot den av regeringen föreslagna sänkningen för Vietnam, mot bakgrund av det radikala ekonomiska reformarbete som nu genomförs och med tanke på att landets internationella isolering nu börjar brytas.
Partiet förordar vidare bl.a. höjningar av bidragen till förmån för flyktingar (UNHCR och UNRWA) samt godkänner regeringens förslag till höjningar av demokratianslaget. Inom ramen för demokratianslaget bör dock insatser i Sydafrika och södra Afrika uppgå till minst 325 milj.kr. Partiet förordar också utökade humanitära insatser till den palestinska befolkningen.
Ny demokrati förordar en minskning av hela biståndsramen med 3419 milj.kr. till 11 041 milj.kr. Minskningarna fördelas på anslagen C1--4, 6--7. Vad gäller bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) anser partiet det orimligt att Sverige är den största eller hör till de största bidragsgivarna till ett antal organisationer. Beträffande biståndssamarbetet genom SIDA (C 2) anför prtiet att mot bakgrund av korruption och höga militärutgifter i mottagarländerna bör biståndsramen spridas över en tvåårsperiod, vilket innebär att biståndet till programländerna halveras. Minskningar föreslås också vad gäller skuldlättnadsåtgärder, forskningssamarbete och administration m.m.
Vänsterpartiet förordar att en parlamentarisk utredning om en övergripande u-landspolitik kommer till stånd. Vidare begärs en plan för hur det svenska u-landsbiståndet skall höjas från 1 till 2 % av BNI. Partiet föreslår en större total biståndsram, 15 906 milj.kr. Höjningar föreslås bl.a. för bistånd till kvinnor, till UNICEF, UNHCR och UNRWA samt för demokratianslaget. Partiet intar en kritisk hållning gentemot samverkan med EG på biståndsområdet. Vidare framförs kritiska synpunkter på bistånd kopplat till Världsbankens och IMF:s strukturanpassningsprogram. Partiet föreslår långtgående skuldavskrivning.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1991/92:100, bilaga 5, följande förslag under littera C vari yrkas:
att riksdagen godkänner vad som förordats under rubriken Biståndsanslagen m.m.
C 1 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som förordats i det föregående, 2. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i det föregående, 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som härutöver har föreslagits i det föregående, 4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 566 147 000 kr.
C 2 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats i det föregående, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits i det föregående, 3. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 517 000 000 kr.
C 3 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som förordats i det föregående under rubriken Andra biståndsprogram, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits i det föregående, 3. att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 114 500 000 kr.
C 4 att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 293 758 000 kr.
C 5 att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum ) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 23 014 000 kr.
C 6 att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 405 000 kr.
C 7 att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag om 6 013 000 kr.
C 8 att riksdagen till Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18 745 000 kr.
C 9 att riksdagen till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 076 000 kr.
C 10 att riksdagen till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 436 000 kr.
Motionerna
1991/92:U2 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av det svenska utvecklingsbiståndets framtida utveckling med inriktning mot att biståndet i större utsträckning skall ges genom frivilliga och ideella organisationer och ha speciell inriktning mot de fattigaste länderna samt kvinnornas och barnens situation.
1991/92:U5 av Lars Moquist m.fl. (nyd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att biståndet i största möjliga utsträckning bör satsas på projekt där svenskt kunnande och svenska företags kompetens utnyttjas.
1991/92:U201 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell konferens om den globala livsmedelssituationen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprioritering av det svenska biståndet i syfte att stärka jordbruksutvecklingen i tredje världen.
1991/92:U202 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fattigas rätt och om ett utvecklingssamarbete för internationell solidaritet, 2. att riksdagen därvid särskilt betonar biståndssamarbetets övergripande mål, att höja de fattiga folkens levnadsnivå, 4. att riksdagen begär att regeringen verkar för en mer långtgående internationell skuldstrategi till stöd för de svårt skuldtyngda länder som genomför ekonomiska återhämtningsprogram, särskilt för en mer långtgående nedskrivning av de fattigaste ländernas skulder, i synnerhet inom ramen för Parisklubbsuppgörelsen, samt att härvid denna skuldlättnad skall vara additionell i förhållande till det internationella bistånd som ges, 6. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av konsekvenserna för det långsiktiga samarbetet med mottagarländerna av fördelningen mellan landramsanslag och sakanslag, och att därvid särskilt beaktas riksdagens möjlighet att ha insyn och utöva sitt inflytande över biståndets utformning samt vad som i övrigt i motionen anges i denna fråga, 7. att riksdagen uttalar sitt stöd för bildandet av ett sekretariat för utvecklingspolitiska utredningar och därvid inskärper att organisationsformen skall garantera sekretariatet en av departementet oberoende ställning, 8. att riksdagen beslutar anslå 1 % av bruttonationalinkomsten till internationellt utvecklingssamarbete, av regeringen beräknat till 14 460 milj.kr., 9. att riksdagen beslutar anslå 255 milj.kr. för flyktingbistånd genom FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, 10. att riksdagen beslutar anslå 160 milj.kr. för flyktingbistånd genom FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA, 11. att riksdagen beslutar anslå 167,1 milj.kr. för Övriga multilaterala insatser, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd syftande till en demokratisk samhällsutveckling, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnoinriktat bistånd, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det långsiktiga biståndssamarbetet med de afrikanska länderna, 15. att riksdagen beslutar anslå 425 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Moçambique, 16. att riksdagen beslutar anslå 115 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Namibia, 17. att riksdagen beslutar anslå 560 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Tanzania, 18. att riksdagen beslutar anslå 115 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Uganda, 19. att riksdagen beslutar anslå 225 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Zimbabwe, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndet för en demokratisk utveckling i Sydafrika och södra Afrika, 21. att riksdagen beslutar anslå 120 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Bangladesh, 22. att riksdagen beslutar anslå 390 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Indien, 23. att riksdagen beslutar anslå 115 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Laos, 24. att riksdagen beslutar anslå 15 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Sri Lanka, 25. att riksdagen beslutar anslå 325 milj.kr. för utvecklingssamarbete med Vietnam, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete med Kambodja, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samarbete med El Salvador, 28. att riksdagen beslutar anslå 365 milj.kr. för särskilda program, 29. att riksdagen beslutar anslå 600 milj.kr. för stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder.
1991/92:U203 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för återvändande eritreaner, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontakter med andra regeringar för gemensamma internationella insatser.
1991/92:U204 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om långsiktigt utvecklingssamarbete med Eritrea.
1991/92:U205 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta de förbindelser med Eritrea som är nödvändiga för ett effektivt utvecklingssamarbete.
1991/92:U206 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna för enskilda institutioner och ideella stiftelser att erhålla medel ur biståndsanslaget, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en svensk AT-organisation att finansieras med medel ur biståndsanslaget.
1991/92:U207 av Hugo Hegeland och Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att andelen bundet bistånd av vårt totala anslag till biståndsram för budgetåret 1992/93 ökas.
1991/92:U208 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gatubarnens situation.
1991/92:U209 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en brett förankrad parlamentarisk utredning om en övergripande u-landspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en plan för hur det svenska u-landsbiståndet skall höjas från 1 till 2 procent av BNI, 3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i IMF och Världsbanken för att åstadkomma reformer innebärande mer demokratiska röstregler och större insyn, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte bör delta i strukturanpassningsprogram på IMF:s villkor i u-länder, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för avskrivning av u-ländernas skulder, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågor rörande u-ländernas skulder skall överflyttas från finansdepartementet och Exportkreditnämnden till utrikesdepartementet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndsstatistiken skall innehålla mått på hållbar utveckling.
1991/92:U210 av Hans Göran Franck m.fl. (s, v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör utöka det humanitära biståndet väsentligt samt att även Polisario skall kunna ha ett direkt ansvar för stödets hantering.
1991/92:U211 av Lars Moquist m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1992/93 inte anvisar några medel till Nordiska Afrikainstitutet.
1991/92:U212 av Carl Olov Persson och Fanny Rizell (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige förutom katastrofhjälp bör påbörja ett utvecklingssamarbete med den provisoriska regeringen i Eritrea, 6. att riksdagen beslutar att inom ramen för tidigare beslut om bistånd till u-länder omfördela resurser så att Sverige kan bidra till en god utveckling i Eritrea, 7. att riksdagen hos regeringen begär att förhandlingar med Eritrea upptas för att få till stånd ett direkt avtal om ramarna för det framtida samarbetet.
1991/92:U213 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturmål i biståndspolitiken.
1991/92:U214 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd och militära utgifter.
1991/92:U215 av Nils T Svensson och Bertil Persson (s, m) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå 500 000 kr. till kostnader för ett WHO-universitet för medicinsk teknologi förlagt till Malmö och att kostnaden skall belasta utrikesdepartementet, anslag C 1 anslagsposten Andra multilaterala bidrag, delposten Övriga insatser.
1991/92:U216 av Ingbritt Irhammar och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning över fördelning av anslagna biståndsmedel till folkrörelser och andra enskilda organisationer.
1991/92:U217 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att u-landsbiståndet skall inriktas på att stödja kvinnornas ställning i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de politiska kvinnoorganisationerna bör ges en viktig roll i förberedelsearbetet för FN:s kvinnokonferens år 1995.
1991/92:U218 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige verkar för att exportkrediter beviljas för handel med Cuba, att tekniskt-vetenskapligt samarbete med Cuba fortsätter samt att ekonomiskt stöd bör utgå för kulturellt utbyte.
1991/92:U219 av Rune Rydén och tredje vice talman Bertil Fiskesjö (m, c) vari yrkas att riksdagen fattar ett principbeslut om ett svenskt deltagande i SATIS-nätverket.
1991/92:U220 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare utbildning till Sandö U-centrum i Kramfors.
1991/92:U221 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen under tredje huvudtiteln C 1 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar 2 850 000 000 kr., 2. att riksdagen under tredje huvudtiteln C 2 till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1992/93 anvisar 5 517 000 000 kr., 3. att riksdagen under tredje huvudtiteln C 3 till Andra biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar 1 514 500 000 kr., 4. att riksdagen under tredje huvudtiteln C 4 till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1992/93 anvisar 205000 000 kr., 5. att riksdagen under tredje huvudtiteln C 6 till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1992/93 anvisar 17 800 000 kr.
1991/92:U222 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svensk u-hjälp i större utsträckning bör kanaliseras genom bondeorganisationer till bonde- och landsbygdsbefolkningen i mottagarlandet.
1991/92:U223 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 1 446 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 15 906 000 000 kr., 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de fem biståndspolitiska målen ligger fast och skall styra allt svenskt bistånd oavsett genom vilket organ det kanaliseras, 3. att riksdagen under anslaget C 2 till Särskilda program för budgetåret 1992/93 anvisar 100 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 480 000 000 kr. för att öka kvinnobiståndet i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte skall medverka i den nya IDA-påfyllnaden, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte skall samverka med EG på biståndsområdet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det föreslagna anslaget på 700 000 000 kr. som Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder, 7. att riksdagen under anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar 345 000 000 kr. till Unicef utöver vad regeringen föreslagit, 8. att riksdagen under anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar 25 000 000 kr. till UNHCR utöver vad regeringen föreslagit, 9. att riksdagen under anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar 10 000 000 kr. till UNWRA utöver vad regeringen föreslagit, 10. att riksdagen under anslaget C 2 till Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd för budgetåret 1992/93 anvisar 1386 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 086 000000 kr. för stipendier, bistånd till Amerikas indianer och stöd till fackföreningar enligt vad i motionen anförts, 11. att riksdagen hos regeringen begär att SIDA och Swedecorp skall inleda ett arbete för stöd till fackligt organisationsarbete finansierat från anslaget Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av u-krediterna, 13. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att till u-krediter anslå 420 000 000 kr.
1991/92:U224 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det svenska biståndet till Angola också bör kanaliseras via Unita, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att effektiviteten i biståndet särskilt bör uppmärksammas.
1991/92:U225 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkningen av biståndsanslagen.
1991/92:U226 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utredningsarbete rörande de organisatoriska sambanden mellan EG:s och Sveriges biståndsverksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ till informationsinsatser och stöd till kontakter mellan enskilda svenska organisationer och motsvarande organisationer inom EG.
1991/92:U227 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser för information om familjeplanering i u-länderna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade kunskaper om befolkningsfrågor hos biståndspersonal, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd till enskilda initiativ inom befolkningsområdet, inom ramen för Särskilda program, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ökat bilateralt samarbete med våra programländer beträffande befolkningsfrågor, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läskunnighetens betydelse för familjeplaneringsprogrammens förverkligande, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att befolkningsfrågan uppmärksammas i FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED).
1991/92:U228 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kapacitetsförstärkning på det multilaterala biståndsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den multilaterala andelen av det svenska biståndet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan enskilda organisationer på det multilaterala biståndsområdet.
1991/92:U229 av Margit Gennser (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för svenskt bistånd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärderingen av biståndsverksamheten och de eventuella slutsatser som bör dras gällande omfattningen av vår biståndsverksamhet.
1991/92:U230 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snabbutreda förutsättningarna för en internationell katastrof- och biståndsbrigad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snabbutreda förutsättningarna för en lokalisering av en sådan katastrof- och biståndsbrigad på det forna F 12 i Kalmar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av SIDA-anslagen C 2 och C 5.
1991/92:U231 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i samarbete med eritreanska myndigheter bidra till Eritreas återuppbyggande.
1991/92:U232 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en del av biståndsbudgeten satsas på utveckling av infrastruktur.
1991/92:U233 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en helt ny princip för användning av en del av Sveriges biståndsmedel.
1991/92:U234 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata den kompetens som finns hos AT-organisationerna samt utveckla samarbetet med ATS i enlighet med vad som i motionen anförts.
1991/92:U235 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnohandläggare vid SIDA:s biståndskontor, 2. att riksdagen beslutar att avsätta särskilda medel för förberedelsearbetet till FN:s kvinnokonferens 1995.
1991/92:U236 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det svenska biståndets frigörelse från Världsbankens och Internationella valutafondens policy, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skuldavskrivning, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omfördelning av IDA:s anslag till olika FN-organ, i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Världsbankens policy, varvid omdömet från organisationer med erfarenhet från fältet bör tillmätas stor vikt, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SIDA:s inriktning på u-ländernas egna forsknings- och policyorgan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny "Bretton Woods-konferens" för en globalt rättvis ekonomisk ordning.
1991/92:U237 av Lena Hjelm-Wallén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur i internationell mödrahälsovård.
1991/92:U238 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till hur SIDA:s verksamhet kan sammansmältas med Swedecorp till en organisation.
1991/92:U240 av Bengt Hurtig och Hans Göran Franck (v, s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade humanitära katastrofinsatser till civilbefolkningen i Irak, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att till skydd av civilbefolkningen lätta på eller förändra sanktionerna mot Irak.
1991/92:U407 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utrikespolitik för Sverige. (Berörd del).
1991/92:U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 18. att riksdagen begär att regeringen skall bedriva medlemskapsförhandlingar med beaktande av de krav som kommer till uttryck i denna motion beträffande internationellt utvecklingssamarbete.
1991/92:U515 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna för anslag till u-landsprojekt av flerinstitutionell och tvärvetenskaplig karaktär.
1991/92:U544 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om medlemskap i EG bör verka för att subsidiaritetsprincipen fastslås gälla inom biståndsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som medlem i EG verkar för att krav på demokrati och mänskliga rättigheter ställs på mottagarna av EG:s gemensamma bistånd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som medlem i EG verkar för att marknadsekonomiska system uppmuntras hos mottagarländerna av EG:s gemensamma bistånd, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av att Sverige som medlem i EG verkar för att Loméavtalet utvidgas till att gälla fler u-länder.
1991/92:U609 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge betydande humanitärt bistånd till Östtimor och Västpapua.
1991/92:U610 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att katastrof- och humanitärt bistånd till befolkningen i de ockuperade områdena väsentligt utökas för kommande budgetår, 5. att riksdagen beslutar att utöver regeringsförslaget utöka stödet med 14 milj.kr. till UNRWA främst för organisationens insatser på MR-området.
1991/92:U617 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att Iran inte beviljas lån från Världsbanken, på grund av Irans brott mot mänskliga rättigheter.
1991/92:U618 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Angola för integrering av demobiliserade soldater, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndssamarbetet med Moçambique, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt bistånd till demokratiska rörelser i Sydafrika.
1991/92:U621 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till kvinnoorganisationer i u-länder och Östeuropa, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd för att möjliggöra deltagande från u-länder i världskonferensen för de mänskliga rättigheterna 1993, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte bevilja u-krediter till Kina och Indonesien.
1991/92:U622 av Berith Eriksson m.fl. (v, s, fp, c, kds) vari yrkas 6. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige tar initiativ till minröjning i irakiska Kurdistan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges humanitära bistånd bör fortsätta.
1991/92:U624 av Ingela Mårtensson och Ingbritt Irhammar (fp, c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd eller u-krediter till Indonesien.
1991/92:U626 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd och u-krediter till Marocko, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Polisario.
1991/92:Sf605 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om biståndets roll i flyktingpolitiken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det multilaterala flyktingarbetet.
1991/92:Sf619 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skuldbetalningsmoratorium och en allmän avskrivning av u-ländernas skulder.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i samband med FN-konferensen om miljö och utveckling ställer kravet på en internationell överenskommelse om en radikal nedskrivning av de fattiga ländernas skulder.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge högsta internationella prioritet åt befolkningsfrågan, dvs. den stora fara som förknippas med den pågående befolkningsexplosionen.
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser på sikt för bistånd på befolkningsområdet.
U-ländernas situation och ekonomiska utveckling
Sammanfattning av propositionen (s. 51--62)
På de flesta håll i världen pågår en omprövning av tidigare utvecklingspolitik. Omfattande ekonomiska återhämtningsprogram och strukturella reformer genomförs. Erfarenheterna och insikterna om vad som är en hållbar utvecklingspolitik har ökat. Detta innebär bl.a. en omprövning av statens roll.
Även på det politiska planet märks stora förändringar. I flera u-länder har det skett en utveckling i riktning mot demokrati och flerpartisystem. Detta är väsentligt eftersom det enligt regeringen krävs politisk pluralism och respekt för de mänskliga rättigheterna om utvecklingspolitiken skall bli framgångsrik.
Den ekonomiska utvecklingen i Asien har under en längre tid varit dynamisk. Den genomsnittliga tillväxten har även under åren 1990 och 1991 varit relativt hög. Även flera av de folkrika låginkomstländerna i Sydasien har under ett antal år haft en tillväxt i ekonomin som överstigit befolkningstillväxten. Särskilt Indien har under 1980-talet haft en god tillväxt, som möjliggjort förbättrade levnadsvillkor för en del av de fattiga grupperna.
Regeringen konstaterar att krisen i de afrikanska ländernas utveckling innebar snabbt sjunkande inkomster från slutet av 1970-talet. BNP per capita beräknas i dag vara 15 % lägre än vid decenniets början. De fattigas antal har ökat och uppgår i dag till närmare 300 miljoner, två tredjedelar av de ca 480 miljoner invånarna i de afrikanska länderna söder om Sahara. Många afrikanska länder har dock gjort stora ansträngningar att ta sig ur 1980-talets djupa kris. Den nödvändiga omläggningen av den ekonomiska politiken har börjat ge resultat.
De flesta afrikanska länder har mött krisen med omfattande ekonomiska återhämtningsprogram. Dessa s.k. strukturanpassningsprogram är oftast utformade med stöd av Internationella valutafonden och Världsbanken. Viktiga inslag är privatisering av jordbruket, avskaffande av statlig priskontroll samt stimulans för småföretagarverksamhet. Till stöd för programmen har det internationella biståndet till Afrika ökat. Ett antal latinamerikanska länder har också inlett genomgripande ekonomiska reformer för att ta sig ur den djupa ekonomiska kris som kännetecknat 1980-talet. Krisen har lett till att regionens BNP per capita i dag är 10 % lägre än år 1980 och har inneburit stora påfrestningar för Latinamerikas många fattiga. Tillväxten har varit svag trots att regionens exportinkomster nått rekordnivåer. De stora räntebetalningarna på utlandsskulden har tagit en stor del av exportöverskottet i anspråk. Investeringarna har enligt regeringen legat på en alltför låg nivå för att bereda vägen för ekonomisk återhämtning och tillväxt. Stora budgetunderskott har lett till mycket hög inflation, negativa realräntor och en betungande inhemsk statsskuld.
Samtidigt tyder flera rapporter på att länderna i Latinamerika står inför en positivare ekonomisk och social utveckling under 1990-talet. En rad länder har under ett antal år genomfört långtgående ekonomiska reformprogram. Det råder i dag en utbredd enighet om behovet av denna typ av reformer. Flera länder har haft fördel av betydelsefulla skuldlättnadsåtgärder, men för att återhämtningsprogrammen skall lyckas är det viktigt att ytterligare skuldlättnad kommer till stånd, framför allt avseende skulder till de privata bankerna.
Den snabba ökningstakten i världshandelns volym under större delen av 1980-talet avtog under år 1990 till ca 5 %. U-ländernas exportvolym växte dock snabbare än världshandeln och särskilt stark var exportutvecklingen i de industrivaruexponerande asiatiska medelinkomstländerna. De fattiga afrikanska länderna blev under 1980-talet emellertid allt svagare på världsmarknaden. Sett över en längre period har enligt regeringen u-länderna som grupp avsevärt stärkt sin position på världsmarknaden. Deras andel av världshandeln har ökat, liksom andelen industrivaror i deras export.
U-ländernas totala utlandsskuld beräknades uppgå till ca 1 340 miljarder US dollar i slutet av år 1990, vilket är en fördubbling i nominella termer sedan år 1980. Större delen av 1980-talet kännetecknades av fallande eller stagnerande resursflöden till u-länderna. Det är främst de privata bankernas utlåning som minskat kraftigt till följd av skuldkrisen. Detta har inneburit att beroendet av utlåning från offentliga institutioner, ofta på mjuka villkor, i vissa fall har ökat.
Det finns nu enligt regeringen tecken på att trenden av minskade resursflöden till u-länderna har vänt. Det samlade långfristiga nettoresursflödet till u-länderna -- offentlig och privat nettoutlåning, bistånd och direktinvesteringar -- uppskattades enligt Världsbanken ha ökat till ca 71 miljarder US dollar år 1990 från som lägst 46 miljarder US dollar år 1987. Detta är främst ett resultat av ökat gåvobistånd och ökad offentlig, främst multilateral utlåning. Denna positiva utveckling gäller även om hänsyn tas till återflödet av räntor och vinster på utländska investeringar. De samlade nettotransfereringarna till u-länderna var år 1990 positiva för första gången sedan år 1983 och beräknades uppgå till ca 9 miljarder US dollar.
För de fattigaste länderna har ett antal skuldlättnadsinitiativ tagits under de senaste åren. Sverige har varit pådrivande i detta arbete. Redan år 1978 avskrev Sverige biståndskrediterna till dessa länder. Sverige har också verkat för mjukare villkor vid omförhandlingar i Parisklubben. Även när det gäller de fattigaste ländernas skuld till kommersiella långivare har framsteg gjorts, framför allt genom s.k. skuldåterköp, som innebär att andrahandsmarknadens låga värdering av fordringar utnyttjas. Genom ett svenskt förslag har också en viss skuldlättnad åstadkommits när det gäller de fattigaste ländernas skulder till Världsbanken.
Det internationella biståndet
Sammanfattning av propositionen (s. 60--62)
Världens bistånd till u-länderna stagnerade i reala termer under 1980-talet. Biståndet till u-länderna ökade enligt OECD under år 1990 till ca 64 miljarder US dollar från ca 54 miljarder US dollar år 1989. En viktig förklaring till ökningen är att dollarns depreciering under år 1990 ökade biståndets värde i andra valutor. I reala termer ökade biståndet ändå med ca 6 %. En förklaring är enligt propositionen den kraftiga ökningen i arabländernas bistånd i samband med krisen vid Persiska viken.
Biståndet från de länder som är medlemmar i OECD:s biståndskommitté (Development Assistance Committee, DAC) ökade år 1990 till 54 miljarder US dollar från 47 miljarder US dollar år 1989, en real ökning med 4 %. Biståndet i proportion till DAC-medlemmarnas BNI steg från 0,34 % år 1989 till i genomsnitt 0,35 % av BNI år 1990. Under det gångna årtiondet har nivån legat kring 0,35 %.
År 1970 antogs i samband med deklarationen om FN:s andra utvecklingsårtionde 0,7-procentmålet för utbetalningar av offentligt bistånd. Sverige uppnådde detta redan år 1974. Ännu i dag har endast tre andra OECD-länder -- Norge, Nederländerna och Danmark -- uppnått målet. De svenska biståndsutbetalningarna uppgick år 1990 till 0,90 % av BNI.
Tabell 1. Biståndsutbetalningar år 1990
Biståndets andel Biståndets av BNI ( %) storlek (milj.USD) (1990) (1989) (1990)
DAC-länder totalt (*) 0,35 0,34 54 077 (3)
Norge 1,17 1,05 1 207 Danmark 0,93 0,93 1 171 Nederländerna 0,93 0,94 2 580 Sverige 0,90 0,96 2 007 Finland 0,64 0,63 848 Frankrike (**) 0,52 0,54 8 277 Belgien 0,45 0,40 891 Canada 0,44 0,44 2 470 Tyskland 0,42 0,41 8 320 Australien 0,42 0,41 8 320 Italien 0,34 0,38 955 Japan 0,31 0,31 9 054 Schweiz 0,31 0,30 750 Storbritannien 0,27 0,31 2 639 Österrike 0,25 0,23 389 Nya Zeeland 0,22 0,22 93 Förenta staterna (***) 0,19 0,15 10 166 Irland 0,16 0,17 57
Övriga OECD-länder 990
Arabiska länder 6 312
Andra u-länder 495
Sovjetunionen och Östeuropa 2 150
Världens totala bistånd 64 024
(*) DAC (Development Assistance Committee är OECD:s biståndskommitté. Medlemsländerna är de som anges i tabellen samt fr.o.m. december 1991 Spanien och Portugal.
(**) Exklusive Frankrikes bistånd till departement och territorier utanför landets gränser (s.k. DOM/TOM). Det biståndet på 2 810 milj. US dollar ingår dock i totalbeloppet för DAC-länderna.
(***) Från Förenta staternas bistånd har exkluderats 200 milj. US dollar i avskrivning av militära krediter.
(Källa: OECD:s biståndskommitté DAC 1990)
Ökningen av DAC-ländernas biståndsvolym under år 1990 beror främst på ökat bistånd från Förenta staterna, Japan och Frankrike. Förenta staterna blev återigen världens största biståndsgivare med drygt 10 miljarder US dollar i bistånd. Japan, som under 1980-talet har ökat sina biståndsansträngningar, har kommit att bli en allt viktigare partner i det internationella utvecklingssamarbetet. Bland de länder som minskat sitt bistånd i procent av BNI märks Australien, Italien och Storbritannien.
Biståndsanslagen m.m.
Sammanfattning av propositionen (s. 105--109)
Regeringen föreslår att biståndsramen för budgetåret 1992/93 fastställs till 14 460 milj.kr., vilket motsvarar en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten för kalenderåret 1992. Beloppet utgör enligt regeringens beräkningar en ökning med 589 milj.kr. i jämförelse med innevarande budgetår. Ökningen av ramen är i huvudsak jämnt fördelad över de olika anslagen.
De multilaterala bidragen under anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås öka med 247 milj.kr. och uppgå till totalt 3 566 milj.kr. Det totala multilaterala biståndet är dock större, eftersom stora bidrag till internationella organisationer även ges från de andra anslagen inom biståndsramen. Sammantaget uppgår de svenska multilaterala bidragen till ca en tredjedel av biståndsramen. Inom anslaget används ökningen främst för multilaterala organisationer med stark fattigdomsinriktning. Vidare beräknas en större ökning av medel för miljö- och befolkningsfrågor.
Anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA beräknas sammanlagt till 7 517 milj.kr. vilket är en ökning med 217 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. I regeringsdeklarationen anges prioriteringar för biståndets fördelning på olika anslagsposter. Dessa återspeglas enligt propositionen i att anslagsposterna för demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd samt för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer höjs väsentligt. För anslagsposten katastrofer och återuppbyggnad m.m. föreslås en ökning mot bakgrund av de förväntat stora behoven av katastrof- och flyktinghjälp. Medel för civila insatser i samband med FN-aktioner för fred och återuppbyggnad har beräknats under anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten 10 Andra multilaterala bidrag, delposten B Övriga insatser.
Inom anslaget C 3 Andra biståndsprogram är det framför allt medel för stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder som har räknats upp. För budgetåret 1992/93 beräknas 700 milj.kr. för särskilda insatser i skuldtyngda u-länder, en ökning med 200 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. Inom anslaget beräknas vidare ökningar för forskningsprogram genom SAREC, stöd till näringslivsutveckling genom Swedecorp samt tekniskt samarbete och u-krediter genom BITS. Till anslagsposten för stöd till näringslivsutveckling genom Swedecorp har medel för industribistånd överförts från landramarna för Moçambique, Tanzania, Zambia och Indien under anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA. Anslagsposten projektbistånd till vissa länder har minskats genom att bistånd till Central- och Östeuropa redovisas under ett särskilt anslag. Under anslagsposten har för budgetåret 1992/93 medel beräknats bl.a. för utveckling av samarbete i nya former med programländerna Botswana, Namibia och Zimbabwe. Landramarna för dessa länder har anpassats i motsvarande mån. Totalt ökar anslaget C 3 Andra biståndsprogram med 141,5 milj.kr. till 2 114,5 milj.kr.
Vissa förändringar av anslagsteknisk natur föreslås även för budgetåret 1992/93. Under anslaget C 1 Bidrag till internationella organisationer redovisas medlen för Sveriges bidrag till NDF (Nordic Development Fund) som en ny delpost i anslutning till övriga internationella finansieringsorgan under anslagsposten Regionala utvecklingsbanker. Under anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA föreslås en sammanslagning av anslagsposterna Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad till en anslagspost. Anslagsposten Regionala insatser i Centralamerika under samma anslag föreslås i fortsättningen heta Utvecklingssamarbete med Centralamerika och anslagsposten Projektbistånd till Latinamerika ges i förslaget namnet Utvecklingssamarbete med Sydamerika. Under anslaget C 3 Andra biståndsprogram uppdelas anslagsposten 9 Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (Swedecorp) till en anslagspost med namnet näringslivsbistånd och en anslagspost med namnet Swedefund International AB. Samtidigt inrättas ett nytt anslag C 10 Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (Swedecorp) där förvaltningskostnaderna anslås.
Anslagsbelopp och anslagsbenämningar framgår av nedanstående sammanfattande tabell.
Tabell 2
Anvisat Anvisat Anvisat Förslag Förändring 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1991/92- 1992/93 _______________________________________________________________________________
C 1 Bidrag till inter- nationella biståndsprogram 3 333,5 3 566,2 3 319,4 3 566,1 246,7
C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA 6 190,0 6 787,0 7 300,0 7 517,0 217,0
C 3 Andra biståndsprogram 1 647,3 2 117,0 1 973,0 2 114,5 141,5
C 4 Styrelsen för inter- nationell utveckling (SIDA) (*) 222,0 246,0 269,6 293,8 24,2
C 5 Styrelsen för u-lands- utbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (*) 21,8 49,9 54,9 23,0 -31,9
C 6 Styrelsen för u-lands- forskning (SAREC) (*) 11,1 15,4 21,0 25,4 4,4
C 7 Nordiska Afrika- institutet 4,4 5,0 5,7 6,0 0,3
C 8 Beredningen för inter- nationellt teknisk-ekonomiskt samarbete (BITS) (*) 6,7 10,8 14,6 18,7 4,1
C 9 Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) 6,8 7,1 0,3
C 10 Styrelsen för inter- nationellt näringslivsbistånd (Swedecorp) (**) 34,4
Biståndskostnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag 193,7 202,6 206,0 188,9 -17,1
Avräkning för vissa asylkostnader 700,0 665, -35,0
------------------------------------------------------------------------------- TOTALT 11 660,9 13 000,0 13 871,0 14 460,0 589,0
(*) Enligt nytt beräkningssätt redovisas anslagen exklusive moms från och med budgetåret 1992/93. För budgetåret 1991/92 är däremot anslagen redovisade inklusive moms. (**) Medel under detta nya anslag har för budgetåret 1991/92 anslagits under C 3 Andra biståndsprogram.
Enprocentsmålet och totalanslaget
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) yrkande 8 föreslås att biståndsramen för budgetåret 1991/92 skall fastställas till 14 460 milj.kr., d.v.s. samma belopp som regeringen föreslår i propositionen.
I motion U225 (m) föreslås att anslagsframställan för kommande budgetår bör beräknas på oförändrad BNI. Enligt motionären finns inga tecken som tyder på att den ökning av BNI om tre procent årligen som SIDA har angivit i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94 och 1994/95 kommer till stånd.
I motion U209 (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen hos regeringen begär en plan för hur det svenska u-landsbiståndet skall höjas från 1 till 2 % av BNI. Enligt motionärerna krävs en sådan höjning för att en utjämning mellan fattiga och rika länder skall kunna komma till stånd. Vänsterpartiet föreslår samtidigt i motion U223 yrkande 1 att biståndsramen för budgetåret 1992/93 fastställs till 15 906 milj.kr., eller 1 446 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
I motion U209 (v) yrkande 7 föreslås att Sverige skall verka för att BNP-måttet i utvecklingsstatistiken snarast skall kompletteras med andra mått som redovisar utvecklingens ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet.
I motion U221 (nyd) föreslås att biståndsramen för budgetåret 1992/93 skall fastställas till 11 041 milj.kr., d.v.s. en reducering av det belopp som föreslås av regeringen med 3 418 milj.kr.
Utskottet
Med anledning av ovanstående motioner vill utskottet referera till vad som anförts i föregående års betänkanden om det internationella utvecklingssamarbetet, nämligen att enprocentsmålet står fast. Målet att biståndet skall motsvara 1 % av BNI är inte formulerat som en övre gräns, varför framtida ökningar av det svenska biståndets andel av BNI inte skall uteslutas. Biståndet bör utformas så att det på effektivast möjliga sätt möter behoven i u-länderna, framför allt i de fattigaste länderna. Sverige bör också fortsätta att verka för att även övriga OECD-länder uppfyller det kvantitativa mål om 0,7 % av BNI som de själva varit med om att utforma inom FN. De nordiska länderna har gemensamt tagit initiativ till en internationell aktion i syfte att bryta den stagnerande trenden i respektive lands nationella biståndsvolym. Sverige har vid internationell jämförelse ett förhållandevis generöst bistånd. Under 1990 motsvarade de svenska biståndsutbetalningarna 0,90 % av BNI. Till detta kan fogas att i fortsättningen skall särskilda insatser till de central- och östeuropeiska länderna ges utanför enprocentsramen för u-länderna.
Därmed avstyrks yrkande 2 i motion U209 (v).
Beträffande förslaget om att anslagsframställan för kommande budgetår bör beräknas på oförändrad BNI vill utskottet framhålla att det i realiteten är den faktiska utvecklingen av BNI som styr utrymmet för Sveriges samlade bistånd. Detta gäller också det bistånd som kanaliseras via SIDA. Den BNI-beräkning som för kommande budgetår styr biståndsramen presenteras i finansplanen i regeringens budgetproposition.
Därmed avstyrks motion U225 (m).
Vad beträffar BNP-måttets användning i utvecklingsstatistiken konstaterade
utskottet i sitt förra betänkande om internationella miljöfrågor
(1990/91:UU19), att det grundläggande biståndsmålet att höja de fattiga folkens
levnadsnivå "innebär att biståndet bl.a. skall bidra till u-ländernas
resurstillväxt. Att i bedömningen av denna tillväxt (...) överge
bruttonationalprodukten som användbart mätinstrument skulle inte vara
ändamålsenligt. Utskottet instämmer emellertid i motionärernas syn på vikten av
kompletterande mätinstrument som exempelvis HDI ("Human Development Index") och
ISEW ("Index of Sustainable Economic Welfare"). Analyser av u-ländernas
ekonomiska och sociala utveckling tjänar på att dessa faktorer används som
komplement i bedömningen."
Utskottet anser fortfarande att det inte föreligger behov av att införa obligatoriska krav på att komplettera BNP-uppgifterna med andra utvecklingsmått. Där kompletterande uppgifter kan tas fram är däremot detta värdefullt. Inom FN-systemets statistikuppgifter redovisas normalt uppgifter om barnadödlighet, läskunnighet etc. som komplement till uppgifterna om ekonomisk tillväxt.
Därmed avstyrks yrkande 7 i motion U209 (v).
Utskottet tillstyrker mot bakgrund av det ovanstående regeringens förslag till total medelsram för biståndet om 14 460 milj.kr. I konsekvens härmed bifaller utskottet yrkande 8 i motion U202 (s). Yrkande 1 i motion U223 (v) avstyrks.
Det internationella samarbetets krav och förutsättningar
Sammanfattning av propositionen (s. 62--104)
Regeringen anför att med den omfattning dagens ömsesidiga beroenden har kan global säkerhet, ekonomisk stabilitet och hållbar utveckling bara uppnås genom hela världens aktiva deltagande. Förenta nationerna intar här en särställning. För biståndets vidkommande är reformer i FN:s arbete på det ekonomiska och sociala området särskilt angelägna. Uppslutningen kring de sociala sektorernas viktiga roll i utvecklingsprocessen blir allt större.
Regeringen anger att det som särskilt kännetecknat de senaste årens stora katastrofer, som de i Mellanöstern, Afrikas Horn, Kambodja, Afghanistan och Liberia, är att dessa krävt stora och snabba hjälpinsatser samt att de är politiskt känsliga och har skapat svåra och i vissa fall långvariga flyktingsituationer. Även i Central- och Östeuropa har katastofliknande förhållanden uppstått på flera håll. Sverige har vid dessa tillfällen spelat en ledande roll i arbetet med att förbättra FN:s och dess biståndsorgans möjligheter att agera.
Det är enligt regeringen ett väl känt faktum att det i krissituationer alltid är de fattigaste människorna som drabbas värst. Regeringen anser att det är insikten om de bakomliggande faktorernas påverkan på fattigdomens konsekvenser som i hög grad styrt och fortsättningsvis bör styra vårt bistånd. För att angripa fattigdomens kärna bör man också se katastrofbistånd som tillfällig stödåtgärd som kompletterar det reguljära utvecklingssamarbetet med våra samarbetsländer.
Katastrofanslaget har under budgetåret 1990/91 kommit att utnyttjas fullt ut för i första hand akut nödhjälp i områden som Afrikas Horn och Mellanöstern. Omfördelning från andra anslag har varit nödvändig, vartill kommer att riksdagen tog initiativ till extra insatser våren 1991.
För att Sverige även i fortsättningen skall kunna engagera sig för de katastrofdrabbade krävs enligt regeringen ökade medel till akut nödhjälp, till förebyggande katastrofinsatser och till återuppbyggnadsinsatser.
Beträffande demokrati och mänskliga rättigheter säger regeringen i propositionen att en stark drivkraft i regeringens engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter i de fattiga länderna är oro över de övergrepp som förekommer och över brister på demokratisk utveckling på många håll.
Demokratimålet har en central roll i utvecklingssamarbetet. Att värna om de mänskliga rättigheterna är att vägledas av principen om människors lika värde och om varje människas inneboende värdighet, och det alldeles oavsett ras, kön, språk eller religion.
Idéerna om rättsstaten, yttrandefrihet och politisk pluralism inklusive flerpartisystem är enligt regeringen allmängiltiga. De är lika relevanta i fattiga som rika länder. Den kraftiga betoningen på att värna de mänskliga rättigheterna vilar inte endast på en principiell syn på utveckling. Den återspeglar också det faktum att krav på politiska friheter och demokrati nu höjs i många u-länder, varav flera ingår i kretsen av svenska programländer.
Reformer och politiska system måste enligt regeringen förankras i ländernas egna erfarenheter och traditioner för att bli legitima och hållbara. Regeringen anger att Sverige som biståndsgivare bör föra en aktiv dialog om demokratifrågorna med samarbetsländerna. Det är enligt regeringen angeläget att denna process rymmer klara budskap och tydliga signaler. Biståndsdialogen måste därför bli ett mer verkningsfullt instrument för att främja pluralism, flerpartisystem och mänskliga rättigheter.
Den särskilda anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd som inrättades under budgetåret 1991/92 har hög utnyttjandegrad och har stimulerat till nya typer av insatser. Bl.a. har man från svensk sida enligt regeringen kunnat tillmötesgå en stor efterfrågan på stöd i samband med allmänna val. FN har en naturlig roll när val ingår som ett led i en mer övergripande fredsprocess. Flera skäl talar enligt regeringen för att pröva möjligheten att stärka oberoende internationella institutioner vilka kan påta sig att övervaka länders efterlevnad av demokratiska regler och principer, särskilt i samband med val. Denna fråga utreds för närvarande inom utrikesdepartementet.
Demokratibiståndet uppvisar enligt regeringen en nödvändig bredd, SIDA, BITS och SAREC är alla engagerade i en rad insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige bör enligt propositionen i ökad utsträckning välja kanaler för biståndet som inte har anknytning till mottagarländernas myndigheter och regeringar. Regeringen anser att frågan om statens roll i u-länderna, särskilt i de afrikanska krisländerna, har central betydelse i det förändringsarbete som måste bedrivas i biståndet under de närmaste åren. Regeringen avser därför att ta initiativ till ett utvecklingsarbete på detta område, där kompletterande kanaler för biståndet övervägs.
Vad avser miljö och utveckling anser regeringen att det är av ömsesidigt intresse för både i- och u-länder att u-länderna bedriver en politik som främjar en långsiktig hållbar utveckling, bekämpar fattigdomen och minskar påfrestningarna på miljön.
Enligt regeringen kommer det att krävas ökade resursöverföringar för miljöinsatser i u-länder av åtminstone två slag. För det första, måste ett ökat samarbete ske med u-länderna för att bistå dem att lösa de direkt fattigdomsrelaterade miljöproblemen. För det andra, måste ett ökat samarbete ske med u-länerna för att de skall kunna delta i globala miljöåtgärder, t.ex. åtgärder mot klimatförändringar och åtgärder mot uttunning av ozonskiktet. I båda fallen måste enligt regeringen samarbetet integreras med den övergripande utvecklingspolitiken i de enskilda u-länderna för att bli verkningsfullt.
Vad gäller befolkningsfrågor anser regeringen att bristen på ekonomisk utveckling, på utbildning för kvinnor och bristande tillgång till mödra- och barnavård är faktorer som håller födelsetalet uppe på en oacceptabelt hög nivå. Utbildning och läskunnighet för kvinnor har mycket starka samband med minskat barnafödande och sänkt barnadödlighet. Barnafödandet är också lägre i länder där ekonomin förbättrats mer stadigvarande.
Insikten om att befolkningsfrågan måste ses utifrån ett brett perspektiv och utifrån individens behov har vuxit sig allt starkare under senare år. Sverige bör enligt regeringen därför fortsätta att lämna bistånd som en integrerad del av insatser som syftar till att bidra till en balans mellan befolkning och resurser. Detta bör ske genom en aktiv dialog med mottagarländerna kring befolkningsfrågans betydelse. Även specifika familjeplaneringsinsatser bör genomföras där det bedöms vara effektivt. Regeringens avsikt är enligt propositionen att höja ambitionen i fråga om bistånd på befolkningsområdet.
I propositionen diskuteras också en ny roll för FN. 1990-talet kommer enligt regeringen att ställa krav på större finansiella resurser för multilateral verksamhet. Ett starkare och mer effektivt FN måste i högre grad än nu bygga på ett gemensamt finansiellt ansvarstagande. Det är angeläget att nå fram till en ökad samsyn om vilka principer som skall styra bidragsfördelningen i framtiden. Medvetenheten måste också stärkas om att det är ett gemensamt givar- och mottagarintresse att tillgängliga resurser utnyttjas mer effektivt.
I dag kanaliseras mer än två tredjedelar av FN:s årliga resurser om ca 5 miljarder US dollar till bistånd. FN:s organisation på detta område har växt fram som resultat av successivt identifierade behov. Den splittrade organisationsstrukturen, överlappning av många FN-organs mandat och bristen på koordinering har enligt propositionen dock lett till att FN på många områden saknar kritisk massa för att kraftfullt kunna spela en ledande utvecklingspolitisk roll. Sverige och Nordens strävan är att skapa en så bred förankring som möjligt bland medlemsländerna för konstruktiva reformer så att FN bättre kan möta 1990-talets utmaningar och problem.
Vad beträffar kvinnoinriktat bistånd avser regeringen att även i fortsättningen aktivt verka för att kvinnofrågorna uppmärksammas internationellt.
Kvinnans roll i utvecklingen är enligt regeringen inte endast en fråga om jämställdhet och rättvisa. Det finns t.ex. ett fastställt samband mellan kvinnors utbildning och befolkningstillväxt -- bättre utbildade kvinnor föder ofta färre barn. Vidare är kvinnor i minst lika hög utsträckning som män delaktiga i produktionen.
Det är enligt regeringen viktigt att öka satsningarna på informationsverksamhet för att söka ge en så bred bild som möjligt av situationen i u-länderna och resultaten av svenskt bistånd och utvecklingssamarbete.
Mottagarlandets ansvar måste återupprättas. Ansvaret gentemot den egna befolkningen måste bli tydligt och rollfördelningen mellan biståndsgivarna och mottagarländerna måste klarläggas.
Erfarenheterna från det senaste decenniets insatser visar att endast en utveckling som är väl förankrad i inhemska förhållanden och politik har möjligheter att lyckas. Omvärldens bidrag till förändringar är viktiga. Avgörande är ändå inhemskt initierade förändringar. Därför måste ansvar utkrävas och förändringar genomföras inom länderna. Demokratisering, respekt för mänskliga rättigheter och social mobilisering frmstår allt tydligare som förutsättningar för en hållbar politik.
Det är enligt regeringen viktigt att biståndet utformas så att det underlättar en mobilisering av landets egna resurser. Biståndets huvudsyfte måste vara hjälp till självhjälp, att så långt det är möjligt främja det produktiva utnyttjandet och utvecklingen av de resurser som redan finns i mottagarländerna, exempelvis stöd till familjejordbruk, privatisering av statliga kreditinstitut, avskaffande av priskontroll, etc.
Regeringen betonar vikten av övergång till marknadsekonomi. Marknaden är en viktig utvecklingskraft men den är samtidigt inte den enda lösningen på u-ländernas problem. Ansvarsfulla satsningar på social utveckling är också betydelsefulla liksom utveckling och uppbyggnad av samhälleliga institutioner som sätter ramar och fastställer spelregler. Rättsstaten måste enligt regeringen också värnas.
Programbistånd förutsätter dock att mottagaren har vilja, kapacitet och förmåga att fördela de ekonomiska resurserna på ett effektivt och utvecklingsfrämjande sätt. I de flesta fall förutsätts strukturanpassningsprogram med stöd av Världsbanken, Internationella valutafonden och givarsamfundet. Med dessa förutsättningar uppfyllda, anser regeringen att programbistånd är en effektiv biståndsform för långsiktig utveckling.
Det bilaterala biståndets organisation och arbetsformer behandlades av riksdagen i samband med ställningstagande till förra årets proposition. I vissa fall finns dock enligt regeringen behov av en klarare fördelning av ansvar mellan SIDA och övriga biståndsmyndigheter samt mellan myndigheterna och regeringskansliet. Regeringen avser därför att genom fortsatt översyn av styrnings- och samverkansformerna ytterligare effektivisera utvecklingssamarbetet.
Frågan om inrättandet av ett separat utvärderingssekretariat diskuterades i utrikesutskottet på grundval av regeringens proposition 1990/91:100 bilaga 5 och en särskild motion i frågan. Utskottet konstaterade att det kan finnas fördelar med en fristående utvärderingsfunktion för att komplettera det arbete som görs inom de enskilda biståndsorganen, i enlighet med förslaget i utredningen, och uttalade sig intresserat av att få ta del av kommande förslag. Regeringen återkom i kompletteringspropositionen 1990/91:150 med förslag om att ett sekretariat skall inrättas. Förslaget fick en positiv behandling i riksdagen.
I enlighet med riksdagens beslut avser regeringen enligt propositionen inrätta en tidsbegränsad försöksverksamhet med ett sekretariat för utvecklingspolitiska utredningar. Sekretariatet bör enligt regeringen organiseras som en kommitté under utrikesdepartementet med ett tvåårigt mandat. Därefter bör organisationsformen prövas på nytt.
Angående biståndet och EG säger regeringen att Sverige som medlem i EG kommer att bidra till ett relativt omfattande bistånd som går till de flesta av världens u-länder med tyngdpunkten i Afrika. Enligt regeringens bedömning kommer en anslutning till EG inte att föranleda någon omläggning av inriktningen för den svenska biståndspolitiken. Att kanalisera en del av biståndet genom EG är enligt regeringen förenligt med Sveriges nuvarande mål på biståndsområdet och i hög grad jämförbart med det multilaterala bistånd Sverige i dag medverkar i. Det övriga svenska biståndet kommer, som EG ser ut i dag, enligt regeringen att påverkas endast i mindre grad.
Regeringen behandlar i propositionen den utredning om det svenska multilaterala utvecklingssamarbetet som nyligen presenterats av en parlamentariskt sammansatt kommitté.
Kommitténs betänkande Bistånd genom internationella organisationer (SOU 1991:48) framlades i juni 1991 och har remitterats till ett stort antal myndigheter och organisationer. Kommitténs bedömning är att kapacitetsproblemet är av avgörande betydelse vid en diskussion av många av de frågor som direktiven ställer. Särskilt gäller detta frågor rörande måluppfyllelse, effektivitet och inflytande.
Sedan mitten av 1970-talet uppgår det svenska multilaterala biståndet till en tredjedel av det totala svenska biståndet. Kommittén har noterat att det multilaterala biståndets andel av det totala biståndet utgör omkring 40 % i våra nordiska grannländer. Frågan om detta skulle vara en lämplig riktpunkt för det svenska multilaterala biståndets utveckling kräver enligt kommittén överväganden som ligger utanför kommitténs uppdrag.
Kommittén säger avslutningsvis vad avser fördelningen av det svenska multilaterala biståndet mellan olika internationella organisationer på grundval av de tre viktigaste kriterierna måluppfyllelse, effektivitet och inflytande "att det i kretsen av multilaterala organisationer finns tillräckligt många och goda biståndsförmedlare för att det multilaterala biståndet skall kunna ökas väsentligt. Att en sådan ökning är motiverad är enligt kommitténs uppfattning uppenbart".
Regeringen säger att det är väsentligt att på lämpligt sätt främja svenska företags möjligheter att på lika villkor medverka i projekt som finansieras av de multilaterala biståndsorganen. Regeringen förutser en fortsatt hög multilateral andel av det svenska biståndet och ett aktivt svenskt engagemang i det multilaterala samarbetet.
De brister och strukturella problem som finns i det multilaterala systemet gör att dess potential inte realiseras till fullo. Speciellt FN-systemet har utvecklats till ett fragmenterat system med en flora av olika, delvis duplicerande mindre organ som är svåra att överblicka. Sverige bör, enligt regeringens uppfattning, aktivt verka för att genomföra förbättringar och reformer i syfte att uppnå ett effektivt fungerande multilateralt system.
Måluppfyllelsen i det multilaterala biståndet som helhet är enligt regeringen mycket svårbedömd och uppvisar stora variationer från organisation till organisation, från verksamhet till verksamhet. Däremot förefaller det utan tvekan vara så att två av de största mottagarna av svenskt multilateralt bistånd, Unicef och IDA, är organisationer som i sin målinriktning och verksamhet i stort överensstämmer väl med de svenska biståndspolitiska målen. Regeringen ser det dock som angeläget att Sverige förstärker sina insatser för att höja effektiviteten i det multilterala biståndet, dels genom att arbeta aktivare för en effektivare ansvarsfördelning i systemet som helhet och en förstärkning av organisationernas inre effektivitet i administration och styrformer, dels genom att arbeta för bättre kvalitet och effektivitet i själva projekt- och programverksamheten. Detta kan enligt regeringens mening bäst ske på tre olika sätt: 1) genom att verka för att förstärkta utvärderingsfunktioner i organisationerna och ta bättre del av deras resultat, 2) genom att bättre utnyttja internationella utvärderingar av multilateral verksamhet, 3) genom att verkställa egna utvärderingar av olika organisationer där även SIDA:s fälterfarenheter tas tillvara. Det föreslagna utvärderingssekretariatet för biståndsfrågor bör kunna spela en viktig roll på detta område.
Regeringen delar helt kommitténs och flertalet remissinstansers uppfattning, att det finns utrymme för ett bättre utnyttjande av Sveriges och Nordens inflytandemöjligheter i FN-organen och i det multilaterala systemet över huvud taget.
Regeringen avser att på basis av de rekommendationer som har lämnats av kommittén och flera remissinstanser och i samråd med biståndsmyndigheterna se över multibiståndets omfattning och inriktning.
Det Nordiska FN-projektets syfte har varit att formulera förslag till förändringar som kan stärka och effektivisera FN:s verksamhet på utvecklings- och katastrofområdet. I maj 1991 överlämnades till FN:s generalsekreterare slutrapporten från projektet, "The United Nations in Development: Reform Issues in the Economic and Social Fields, A Nordic Perspective, Final Report by the Nordic UN Project".
I rapporten sammanfattas förslag på reformåtgärder som befunnits vara av hög politisk relevans och prioritet; bl.a. medlemsländernas förmåga och möjligheter till styrning av FN-systemet genom ett nytt International Development Council och mindre exekutivstyrelser. Regeringen delar det synsätt som redovisas i slutrapporten.
Inget organ inom FN förmår enligt Nordiska FN-projektet i dag på ett tillfredsställande sätt ge dessa olika aktiviteter sammanhållna och entydiga riktlinjer. Förslaget om att upprätta ett internationellt utvecklingsråd (IDC) syftar till att årligen samla alla medlemsstaters ministrar för utvecklingsfrågor till ett möte där de övergripande riktlinjerna för FN:s biståndsverksamhet diskuteras och läggs fast. Detta kan eventuellt bli en del av ett reformerat Ecosoc.
I slutrapporten presenteras förslag till ett nytt finansieringssystem med en kombination av tre former av bidrag till FN:s biståndsverksamhet. Den första formen utgörs av reguljära bidrag från alla. Den andra formen av bidrag skall ske i form av förhandlade bidrag. Den tredje formen av bidrag skall, som nu, utgöras av frivilliga bidrag på toppen av de två föregående bidragsformerna. Ett bidragssystem av det slag som föreslås skulle enligt förslagsställarna också ha större möjlighet att dra till sig additionella resurser.
Utskottet
Utskottets överväganden jämte motionssammanfattningar återfinns under denna rubrik under tio delrubriker: Övergripande principer och riktlinjer Demokrati och mänskliga rättigheter Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågor Landsbygdsutveckling, m.m. Anpassad teknologi Befolkning och sociala frågor Kvinnoinriktat bistånd Landprogram, landval m.m. Bindning av biståndet Utredningar m.m.
Övergripande principer och riktlinjer
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) yrkande 1 föreslås att biståndet skall avspegla synen på människors lika värde och de fattiga folkens rätt att erhålla bistånd som uttryck för internationell solidaritet. I samma motions yrkande 2 föreslås att riksdagen särskilt betonar biståndssamarbetets övergripande mål, att höja de fattiga folkens levnadsnivå.
I motion U213 (m) föreslås upprättandet av ett särskilt kulturmål i Sveriges biståndspolitik. Enligt motionären behövs detta för att utvecklingsländernas kulturella särart skall kunna bevaras.
I motion U229 (m) yrkande 1 föreslås att svensk biståndspolitik bör inriktas på att påverka mottagarlandets ekonomiska politik, koncentreras på offentliga varor och tjänster, förvaltningsbistånd och katastrofbistånd. Dessutom bör, enligt motionären, biståndsresurserna överföras på ett sätt som är anpassat till mottagarländernas svaga institutionella struktur.
I motion U214 (fp) föreslås att Sverige inte skall ge bistånd till u-länder som väljer att använda stora delar av sina resurser till militära ändamål. En minskning av militärutgifterna bör i stället stimuleras.
Yrkande 2 i motion U223 (v) föreslår att de fem biståndspolitiska målen för Sveriges bistånd skall ligga fast samt styra allt svenskt bistånd, oavsett genom vilket organ det kanaliseras.
I motion U5 (nyd) yrkande 2 föreslås att biståndet i största möjliga utsträckning bör satsas på projekt där svenskt kunnande och svenska företags kompetens utnyttjas.
I motion U233 (nyd) föreslås att viss del av Sveriges biståndsmedel bör fördelas enligt en ny princip, en princip där biståndsmedlen får bekosta importen av u-ländernas varor för vidare befordran till andra behövande u-länder. De mottagna varorna kommer att ligga i nivå med mottagarlandets teknologiska standard. U-ländernas råvaror bör ges ett bättre pris vilket enligt motionärerna främjar en ekonomisk utjämning mellan u- och i-länder.
Utskottet
Det övergripande målet för det svenska biståndet är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Detta har riksdagen vid flera tillfällen slagit fast. Inom ramen för det övergripande målet ryms flera ambitioner som sinsemellan kompletterar varandra och saknar egentlig rangordning. Biståndet skall enligt dessa delmål bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet, en demokratisk samhällsutveckling, vilket bl.a. förutsätter respekt för mänskliga rättigheter samt en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön i mottagarländerna.
Utskottet konstaterar att det föreligger en bred politisk samstämmighet om de biståndspolitiska målen. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion U202 (s) att mänskliga rättigheter och demokrati är universella värden. En sund ekonomisk utveckling och social rättvisa i u-länderna är lika mycket en angelägenhet för i-länderna som för de fattiga länderna själva. Det är enligt utskottet viktigt att i-länderna inte för en politik som försvårar denna utveckling. Flera i-länder har exempelvis alltför restriktiva importregler.
Med det ovan anförda får yrkande 1 och 2 i motion U202 (s) betraktas som besvarade.
Det bör enligt utskottet vara en strävan i biståndssamarbetet att understödja en utveckling i u-länderna som sker med hänsyn till de historiska och kulturella förutsättningar som finns i varje enskilt land. Det är i frihet och demokrati som den kulturella särarten bäst kan tas till vara. Utskottet delar de ambitioner som uttrycks i motion U213 (m), men anser inte att det är påkallat med ett särskilt kulturmål i biståndspolitiken. Som utskottet konstaterade i föregående biståndsbetänkande har kultursamarbetet, som finansieras genom anslagsposten Särskilda program, dessutom ökat kraftigt under senare år.
Därmed avstyrks motion U213 (m).
Utskottet konstaterar att flera av de krav på svensk biståndspolitik som uttrycks i motion U229 (m) redan är tillgodosedda. Katastrofbistånd utgör exempelvis redan en viktig del av det svenska biståndet. De erfarenheter som vunnits inom ramen för det internationella biståndssamarbetet har vidare lett till att ökad uppmärksamhet ägnas den ekonomisk-politiska miljö som biståndet har att verka i. Krav ställs alltmer på att biståndet skall vara effektivt och motiverat. De reformprogram som genomförs i afrikanska länder med stöd av IBRD och IMF är exempel på detta. Strukturanpassning och ekonomisk reformpolitik är enligt utskottet väsentliga om den marknadsekonomiska tillväxten skall kunna stimuleras. De krav som presenteras av de multilaterala organisationerna ställs dock inte ensidigt, utan i samråd med mottagarlandet.
Industriella projekt finansierade med biståndsmedel är enligt utskottet beroende av goda ekonomisk-politiska förhållanden för att kunna fungera som avsett. Såväl i Sverige som i andra givarländer har därför bistånd på näringslivsområdet alltmer kommit att inriktas på att skapa en miljö där företagande och entreprenöranda kan växa. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt att vissa traditionella industriprojekt ändå ägnas uppmärksamhet. Ett viktigt område är exempelvis rehabilitering av industri.
Utskottet delar inte motionärens åsikt att Sverige som givarland bör överge bistånd som satsas på industriell och annan näringslivsverksamhet. Som påpekats är det tvärtom av vikt att den ekonomiska tillväxten stimuleras, bl.a. genom bättre betingelser för småindustri och hantverk.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U229 (m).
Utskottet anser i likhet med motion U214 (fp) att det är olyckligt att många u-länder satsar stora resurser till militära ändamål. Enligt UNDP:s Human Development Report 1991 kan u-länderna spara potentiella anslagshöjningar på över USD 10 miljarder per år endast genom att frysa militärutgifterna på nuvarande nivå. Om i-länderna reducerade sina militära utgifter med 3 % skulle, enligt samma rapport, ca USD 25 miljarder frigöras årligen. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen verkar för att en sådan "fredsåterbäring" (peace dividend) som diskuterats bl.a. i samband med det s.k. Stockholmsinitiativet utnyttjas till de fattigaste ländernas utveckling.
Med det ovan anförda får motion U214 (fp) anses besvarad.
Som ovan påpekats anser utskottet att de uppställda biståndspolitiska målen bör styra det svenska biståndet. Av detta följer dock inte att biståndet omedelbart bör undanhållas mottagaren om samtliga mål inte är uppfyllda i varje enskild insats. Sverige bör enligt utskottet sträva efter att biståndsmålen även genomsyrar de multilaterala biståndsorganens verksamhet, men detta är enligt utskottet inte detsamma som ett absolut villkor för att Sverige skall fortsätta att ge sina bidrag.
Därmed avstyrks yrkande 2 i motion U223 (v).
Utskottet yttrade i sitt förra betänkande om det internationella biståndet (1990/91:UU15) den principiella ståndpunkten att biståndet bör vara obundet. Det svenska biståndet har också utvecklats mot en ökad andel obundet bistånd. Varubiståndet är till största delen obundet. U-krediterna och det tekniska samarbetet genom BITS är bundet så till vida att kontrakt med svensk part finansieras. Importinnehållet kan emellertid vara stort och en svensk konsultfirma eller myndighet har frihet att engagera utländska samarbetspartner och konsulter. En förutsättning för att en u-kredit skall lämnas är också att ett kontrakt vinns i internationell konkurrens.
Den åsikt som uttrycks i motion U5 (nyd), nämligen att biståndet i största möjliga utsträckning bör satsas på projekt där svenskt kunnande och svenska företags kompetens utnyttjas, delas inte av utskottet av den enkla anledningen att biståndet i första hand skall gynna mottagaren, inte givaren. Biståndet är inte menat som en subventionering av svenskt näringsliv. Att biståndet däremot skapar affärsmöjligheter för det svenska näringslivet är enligt utskottet emellertid både naturligt och positivt.
Därmed avstyrks yrkande 2 i motion UU5 (nyd).
Utskottet konstaterar vidare att den princip för svenskt bistånd som motionärerna i motion U233 (nyd) kallar ny i stora delar redan utgör en del av det svenska biståndet. Livsmedelsbiståndet är ett exempel på hur biståndsmedel används för att underlätta export och import mellan u-länder.
Därmed avstyrks motion U233 (nyd).
Demokrati och mänskliga rättigheter
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) yrkande 12 föreslås att förutsättningarna för hur demokratin har skapats i i-ländernas utvecklingsskeenden skall ligga till grund för diskussionen om u-länderns demokratisering. Motionärerna anser att demokratibiståndet skall vara stort och varierat, men samtidigt att det måste finnas förståelse för att demokratins institutioner utvecklas olika i olika länder. Enligt motionärerna uppstår demokratin inte ur ett vakuum: Den måste erövras. Genombrottet i Sveriges utveckling mot demokrati kom enligt motionärerna när folkrörelserna hade bildats och aktivt krävde att demokratin skulle genomföras. Flera av de demokratiska rörelserna i andra länder är unga. De verkar också i länder där de samhälleliga institutionerna är inbäddade i seglivade icke-demokratiska strukturer och starka klassamhällen. Den politiska omvandlingen konfronteras också med djup social frustration, stora ekonomiska svårigheter samt nationalistisk och annan intolerans. Där den ekonomiska krisen slår som hårdast och där fattigdom och sociala orättvisor är som mest utvecklade utsätts de demokratiska rörelserna för svåra påfrestningar. Det är enligt motionärerna viktigt att den demokratiska processen i detta sammanhang ges det stöd vi kan ge.
Utskottet
Det finns enligt utskottets bedömning en hög grad av samstämmighet mellan motionerna och regeringens inställning i fråga om riktlinjerna för det bistånd som ges för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Demokratimålet i det svenska biståndet innnebär att Sverige fäster avgörande vikt vid demokratins betydelse för ett effektivt bistånd. Det råder enligt utskottets mening ingen som helst tvekan om att frånvaron av demokratiska villkor i ett mottagarland starkt undergräver möjligheterna för ett uppfyllande av de övriga biståndsmålen. Det är också utskottets övertygelse att den fulla respekten för de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna förutsätter ett demokratiskt samhällsskick.
Som utskottet i tidigare betänkanden har fastslagit kan kränkningar av mänskliga rättigheter aldrig accepteras i något land, inte heller med hänvisning till att andra samhällsmål för tillfället skulle vara viktigare. Att värna om respekten för de mänskliga rättigheterna är en internationell angelägenhet som har fastslagits i FN:s stadga. Den enskilda nationen kan inte undandra sig ansvaret för dessa rättigheter med hänvisning till den politiska eller den ekonomiska utvecklingen i det egna landet.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att dessa grundläggande värderingar får en allt bredare spridning också i u-länderna. Insikten om demokratins betydelse och respekten för de mänskliga rättigheterna står enligt utskottets mening inte i motsatsställning till de kulturella och historiska särarter som finns. Argumentet att vissa kulturer motiverar eller kräver särskilda undantag från den allmängiltiga principen om allas lika värde finner ingen grund i FN:s stadga. Av detta följer emellertid inte att kulturell och historisk bakgrund inte skulle kunna påverka, eller rent av utgöra hinder för, en demokratisk utveckling. Demokratimålet har därför en viktig funktion i det svenska biståndet. Sverige bör självfallet inte omedelbart upphöra med sitt bistånd till u-länder som uppvisar brister i demokrati och/eller respekten för de mänskliga rättigheterna, men i biståndet bör finnas krav i syfte att påskynda den demokratiska utvecklingen. Som framhålls i propositionen är det tendenserna i utvecklingen i mottagarländerna som bör avgöra biståndets innehåll. Bistånd till länder som systematiskt bryter mot de mänskliga rättigheterna måste i konsekvens med detta resonemang omprövas.
Utskottet konstaterade i sitt förra betänkande om internationellt utvecklingssamarbete (1990/91:UU15) att arbetet med att främja en demokratisk utveckling försvåras av den i flertalet u-länder rådande fattigdomen, den låga utbildningsnivån samt de kvarvarande ekonomiska och politiska orättvisorna. En demokratisk utveckling är enligt utskottet emellertid ett grundläggande villkor för att biståndet skall bli effektivt. Utskottet delar också regeringens syn att strävan efter effektivitet i biståndet är ett kriterium som bör genomsyra allt biståndsarbete.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 12 i motion U202 (s) som besvarat.
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågor
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) yrkande 4 föreslås att Sverige skall verka för en mer långtgående internationell skuldstrategi till stöd för de svårt skuldtyngda länder som genomför ekonomiska återhämtningsprogram, särskilt för en mer långtgående nedskrivning av de fattigaste ländernas skulder inom Parisklubbssamarbetet. Motionärerna önskar att denna skuldlättnad skall vara ett tillägg till det internationella bistånd som ges.
I yrkande 4 i motion Jo612 (s) föreslås att Sverige i samband med FN-konferensen om miljö och utveckling ställer kravet på en internationell överenskommelse om en radikal nedskrivning av de fattiga ländernas skulder.
I motion U236 (c) yrkande 1 föreslås att det svenska biståndet skall göras oberoende av de krav som ställs inom Världsbanken och Internationella valutafonden. Enligt motionären strider kraven på u-ländernas accepterande av strukturanpassingsprogram mot de svenska biståndspolitiska målen. I yrkande 2 i samma motion föreslås att Sverige aktivt skall verka för att u-ländernas skulder skall avskrivas samt att detta skall ske utan att biståndsmedel tas i anspråk.
Yrkande 6 i samma motion föreslår att Sverige bör ta initiativ till en ny Bretton Woods-konferens för att få till stånd en globalt verkligen fungerande valutaordning. Huvudsyftet med konferensen bör enligt motionären vara att u-ländernas ges rättvisa villkor och att i-länderna betalar igen den moraliska skuld som bidragit till att hålla u-länderna i fattigdom och beroende.
I motion U209 (v) yrkande 4 föreslås att Sverige inte bör delta i strukturanpassningsprogram på IMF:s villkor i u-länder. Enligt motionärerna har strukturanpassningsprogrammen givit IMF och Världsbanken en från början icke avsedd styrande roll i u-ländernas ekonomi. I yrkande 5 i samma motion föreslår motionärerna att u-ländernas skulder skall avskrivas. I yrkande 6 föreslår motionärerna att handläggningen av u-ländernas skulder skall överflyttas från finansdepartementet och EKN till utrikesdepartementet.
I motion Sf619 (v) yrkande 4 föreslås att Sverige, bl.a. för att förebygga nya flyktingsströmmar, skall verka för ett skuldbetalningsmoratorium och en allmän avskrivning av u-ländernas skulder.
Utskottet
Utskottet konstaterar att u-ländernas skuldsituation i dag utgör ett mycket allvarligt hinder för dessa länders sociala och ekonomiska utveckling. U-ländernas totala utlandsskuld uppgick i slutet av 1990 till drygt 1 300 miljarder USD. Jämfört med 1980 innebär detta en fördubbling i löpande priser. Skuldtjänstbetalningarna utgör en stor andel av den statliga budgeten i många länder. En stor skuldtjänst tar också utländsk valuta i anspråk varmed ländernas importmöjligheter begränsas. Många av de fattigaste länderna, framför allt de afrikanska, har på grund av sitt beroende av exportinkomsterna från några få råvaror stora svårigheter vid fallande råvarupriser. För medelinkomstländerna är situationen i dag något ljusare tack vare olika skuldlättnadsinsatser och ökade exportinkomster.
Under 1980-talet har sammansättningen av u-ländernas skulder förändrats avsevärt. Skulden till offentliga kreditorer har mer än tredubblats och uppgår nu till ca 46 procent, inklusive skulder till IMF, medan de privata kreditorerna har minskat sin andel till ca 40 procent. De offentliga kreditorerna har därmed tvingats ta på sig en växande börda. Detta innebär ett avsteg från den princip som etablerades när det internationella samfundet satte in gemensamma åtgärder för att lösa skuldkrisen från 1982 och framåt.
Sverige har i olika internationella fora understrukit skuldkrisens allvarliga effekter för de fattigaste länderna och spelat en aktiv roll för att få till stånd särskilda, samordnade insatser för dessa länder. Sverige har också betonat att ökade biståndsflöden är nödvändiga. Redan 1978 avskrevs i enlighet med en UNCTAD-resolution samtliga svenska biståndskrediter som lämnats till de fattigaste länderna. Totalt har närmare 1,2 miljarder kronor omvandlats till gåvor på detta sätt.
Under 1970- och 1980-talen lånade flera u-länder från utlandet för att kompensera stigande oljepriser och sjunkande priser på viktiga exportvaror. En aktiv utlåningspolitik hos privata och multilaterala finansiella institutioner underlättade upplåningen. Missriktade investeringar, alltför hög konsumtion, övervärderade växelkurser m.m. bidrog dock till växande underskott i budget och bytesbalans. På grund av de långsiktiga perspektiv som var nödvändiga för att lösa skuldfrågorna initierade Världsbanken 1980 s.k. strukturanpassningslån (SAL) och senare även s.k. sektorsanpassningslån (SECAL).
Det särskilda betalningsbalansstödet, som för svensk del infördes under budgetåret 1985/86 har använts i internationellt samordnade aktioner till stöd för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna med ekonomiska återhämtningsprogram. Betydande bidrag har också lämnats inom ramen för det av Världsbanken initierade s.k. särskilda programmet för Afrika (SPA) och till IMF:s s.k. förstärkta facilitet för strukturanpassning (ESAF). Sverige var vidare en av initiativtagarna till den diskussion i Parisklubben som senare resulterade i en uppgörelse om mjuka konsolideringsvillkor för de fattigaste länderna, s.k. Torontovillkor, och har aktivt verkat för skuldlättnader i linje med det av Storbritannien 1990 lanserade s.k. Trinidadinitiativet.
Vad gäller medelinkomstländernas skuldsituation offentliggjordes 1989 det s.k. Brady-initiativet (uppkallat efter USA:s finansminister Nicholas Brady). Det bygger på den tidigare s.k. Baker-planen från 1985, men innehåller till skillnad från denna inslag av skuld- och skuldtjänstreduktion. Initiativet bygger på frivilliga överenskommelser om skuldminskning mellan affärsbankerna och skuldländerna.
Utskottet konstaterar vidare med tillfredsställelse att FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD VIII) framgångsrikt avslutades i Cartagena de Indias, Colombia, i februari 1992. Konferensen tog ett enhälligt beslut om en omfattande reformering av UNCTAD:s arbetsprogram och arbetsformer. Utskottet finner det angeläget att Sverige arbetar aktivt med skuldfrågorna också inom det reformerade UNCTAD.
Utskottet vill understryka vikten av att Sverige även fortsättningsvis strävar efter samlade och långtgående åtgärder på skuldområdet. Utskottet anser att de mest skuldsatta u-länderna bör uppmuntras att föra en målmedveten strukturanpassningspolitik inriktad på långsiktig tillväxt, med utgångspunkt från respektive lands speciella ekonomiska och sociala förutsättningar och problem. I-länderna har också ett särskilt ansvar för att driva en ekonomisk politik som åstadkommer en hög och uthållig tillväxt i ett globalt perspektiv. Detta inkluderar möjligheter för u-länderna att öka sin export. Enligt utskottet bör Sverige såväl bilateralt som i internationella fora prioritera insatser för de fattigaste länderna i form av skuldlättnadsåtgärder samt inom Parisklubben verka för ytterligare skuldreduktion för denna länderkategori. Det vore enligt utskottet dessutom önskvärt att de kommersiella bankerna förmåddes öka sin medverkan för att täcka finansieringsbehoven i skuldländerna, dels för att medverka till en ekonomisk utveckling i skuldländerna, dels för att åstadkomma en jämnare bördefördelning mellan olika grupper av kreditorer.
Därmed får yrkande 4 i motion U202 (s), yrkande 5 i motion U209 (v) och yrkande 2 i motion U236 (c) anses besvarade. Yrkande 4 i motion U209 (v), yrkande 1 i motion U236 (c) samt yrkande 4 i motion Sf619 (v) avstyrks.
Vad beträffar skuldfrågorna och FN:s konferens om miljö och utveckling i juni 1992 anser utskottet att dessa frågor borde tas upp som en naturlig del i en samlad strävan att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i u-länderna. Som utskottet tidigare påpekat är det emellertid nödvändigt med ytterligare insatser för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna. Konferensen erbjuder ett unikt tillfälle att diskutera de framtida formerna för i-ländernas bistånd. Även om diskussioner kopplade till konkreta och operationella beslut i skuldfrågor även framgent bör föras i huvudsak i IMF, Världsbanken, Parisklubben och andra relevanta fora, förutsätter utskottet att regeringen under konferensen aktivt verkar för att skuldfrågorna får ökad uppmärksamhet.
Med det ovan anförda får yrkande 4 i motion Jo612 (s) anses besvarat.
Angående initiativ till en ny Bretton Woods-konferens anser utskottet att de ämnen som enligt motionärerna borde behandlas vid den föreslagna konferensen är angelägna och viktiga. Villkoren för u-länderna har sedan tidpunkten för Bretton Woods-konferensen förändrats. Den skuldbörda dessa länder tvingas hantera har helt andra dimensioner än tidigare. Den valutaordning som tidigare rådde gäller inte längre och flera nya valutor, som exempelvis yenen och ecun, spelar en allt viktigare roll.
Utskottet konstaterar dock att dessa frågor redan är föremål för löpande diskussioner i olika internationella fora. I dag råder en vid överensstämmelse i betraktelsesätt kring behoven av strukturanpassningsåtgärder och tillväxtstimulerande åtgärder som kommer u-länderna till godo. Som utskottet tidigare har påpekat förutsätter detta självfallet att i-länderna tar sitt fulla ansvar för att åtgärderna skall bli effektiva.
Därmed avstyrks yrkande 6 i motion U236 (c).
Vad gäller handläggningen av skuldfrågorna i regeringskansliet anser inte utskottet det vara riksdagens uppgift att detaljstyra organisationen av regeringskansliets arbete.
Därmed avstyrks yrkande 6 i motion U209 (v).
Landsbygdsutveckling m.m.
Sammanfattning av motionerna
I motion U201 (s) yrkande 1 föreslås att Sverige bör ta initiativ till en internationell konferens om den globala livsmedelssituationen. I yrkande 2 i samma motion föreslås att Sverige skall se stödet till tredje världens jordbrukspolitik som en huvuduppgift. Enligt motionären kräver detta en omprioritering av biståndet.
I motion U232 (fp) föreslås att en del av biståndsbudgeten satsas på uppbyggnad av en fungerande infrastruktur i u-länderna.
I motion U222 (c) föreslås att svensk u-hjälp i större utsträckning bör kanaliseras genom bondeorganisationer till bonde- och landsbygdsbefolkningen i mottagarlandet.
Utskottet
Jordbruket är av central betydelse för de fattiga ländernas ekonomier. U-länderna har en stor potential vad jordbrukets utveckling beträffar, men denna potential kan i många fall inte utnyttjas på grund av bristfällig ekonomisk politik, flykten från landsbygden, miljöförstöring m.m. Det är enligt utskottet betydelsefullt att u-länderna ges krediter och investeringsbistånd som utvecklar de möjligheter till en sund landsbygdsutveckling som finns. Detta innebär bl.a. att avsättningen för u-ländernas produkter måste underlättas samt att verksamhet som höjer produktiviteten främjas. Utskottet vill betona vikten av att en betydande del av det svenska biståndet även fortsättningvis utgår i form av importstöd, betalningsbalansstöd och satsningar på uppbyggande av nödvändiga institutioner genom förvaltningsstöd, i syfte att bidra till ökad tillväxt. Kvinnornas roll i produktionsprocessen bör, som påpekas under avsnittet Kvinnoinriktat bistånd, ges nödvändig uppmärksamhet.
Som utskottet påpekade i sitt förra biståndsbetänkande (1990/91:UU15) har det svenska biståndet i sin helhet en klar inriktning på landsbygdsutveckling. Inom de bilaterala programmen utgör projekt inom områden som jord- och skogsbruk, markvård, landsbygdsskolor, primärhälsovård, landsbygdsvägar en stor andel. Även forskningsstödet är i stor utsträckning landsbygdsinriktat. Bondeorganisationer bör självfallet utnyttjas i den mån de erbjuder rationella fördelar för kanalisering av biståndet.
Med det ovan anförda får yrkande 2 i motion U201 (s), motion U222 (c) samt motion U232 (fp) anses besvarade.
Utskottet konstaterar vidare att en konferens om den globala livsmedelssituationen, som föreslås i motion U201 (s), redan finns etablerad. En livsmedelskonferens äger rum vartannat år och hölls senast i Köpenhamn 1991. Det var livsmedelskonferensen i Rom 1974 som ledde till skapandet av FN:s livsmedelsråd, World Food Council. WFC är ett forum på statsrådsnivå där övergripande problem och policyfrågor som rör världens livsmedelssituation diskuteras. WFC föreslår också åtgärder till olika FN-organ och andra relevanta internationella organisationer.
Som motionen anför kräver denna fråga emellertid ett brett angreppssätt. Livsmedels- och jordbruksproduktionen påverkas i hög grad av de förhandlingar som förs inom exempelvis GATT. Det är enligt utskottet viktigt att regeringen fortsätter att aktivt arbeta för en förbättring av u-länderns situation i dessa förhandlingar.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U201 (s).
Anpassad teknologi
Sammanfattning av motionerna
I motion U206 (s) yrkande 1 föreslås att enskilda även institutioner och ideella stiftelser vars verksamhet i huvudsak är förlagd i Sverige, skall ges möjligheter att erhålla medel ur biståndsanslaget. I yrkande 2 i samma motion föreslås att en svensk AT-organisation skall inrättas med hjälp av medel ur biståndsanslaget.
I motion U219 (m och c) föreslås att riksdagen fattar ett principbeslut om svenskt deltagande i SATIS-nätverket, d.v.s. det internationella nätverket för anpassad teknologi. I motion U234 (fp) föreslås att svenska biståndsorgan tillvaratar den kompetens som finns hos AT-organisationerna samt utvecklar samarbetet med ATS (föreningen "Appropriate Technology of Sweden"). I motion U515 (fp) föreslås att reglerna för anslag till u-landsprojekt ses över till förmån för flerinstitutionella och tvärvetenskapliga projekt.
I motion U236 (c) yrkande 5 föreslås att SIDA främst bör inrikta sitt stöd på u-ländernas egna utvecklingsansträngningar och deras forsknings- och policy-organisationer. Särskilt viktigt är det enligt motionären att finansiera u-ländernas forskning vid universitet och fristående organ.
Utskottet
Utskottet har i tidigare biståndsbetänkanden utförligt behandlat frågan om anpassad teknologi. Utskottet konstaterade i betänkande 1990/91:UU15 bl.a. att det finns ett stort behov av inhemsk lokalt förankrad teknologi i u-länderna samt att forskning och utveckling kring frågor som gäller teknologins anpassning till lokala förhållanden bör ske. Utskottet noterade vidare att man på flera håll, inte minst inom de enskilda organisationerna, försöker bygga upp en kompetens kring småskalig och hantverksbaserad teknologi, dess överföring och anpassning. Det konstaterades att Föreningen Appropriate technology of Sweden (ATS) har möjlighet att genom SIDA och SAREC ansöka om bidrag till sina projekt i enlighet med vad som gäller för andra organisationer, samt att kunnande av det slag som bl.a. ATS tillhandahåller kan komma till användning dels genom samarbete med mottagarland eller svensk biståndsorganisation, dels genom att erbjuda biståndsmyndigheterna konsulttjänster. Utskottet konstaterade även att det anser att all teknologi som överförs genom svenskt bistånd principiellt måste vara anpassad till de förhållanden som råder i respektive mottagarland.
Utskottet noterar att organisationer som ATS har ett flertal möjligheter att få stöd: SIDA har en särskild punkt under posten C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, delposten Särskilda program, som är avsedd för försöks- och metodutveckling. Statens lantbruksuniversitet, SLU, har ett avtal med SIDA om sådan utveckling inom jordbruksteknikens område. SIDA ger under denna post också stöd till exempelvis Stockholm Environment Institute.
SAREC har möjligheter att ge stöd till projekt som genomförs i Sverige, men samtidigt samverkar och håller nära kontakt med institutioner och forskare i u-länderna. Projektförslagen bedöms efter vetenskaplig kvalitet, utvecklingsrelevans, genomförbarhet m.fl. kriterier. Swedecorp har i viss utsträckning möjligheter att satsa på utveckling av intressanta produkter och/eller idéer för samarbete med företag och institutioner i u-länderna.
Om enskilda organisationer önskar ge stöd till projekt inom ramen för sin verksamhet till anpassad teknologi kan de söka projektanslag hos SIDA i vilka de själva svarar för 20 % av kostnaderna och SIDA för resterande 80 % (den s.k. 80/20-regeln). Dessa organisationer kan genom sin erfarenhet bedöma huruvida en AT-idé i konkreta sammanhang är värd att satsa på samt om den kan förväntas fungera i sin tänkta miljö. Organisationer som NUTEK, Exportrådet och EKN har också möjligheter att stödja projekt med kommersiellt gångbara produkter inom den anpassade teknologins område.
Utskottet vill framhålla vikten av samarbete mellan svenska institutioner för forskning och utveckling och deras motparter i u-länderna. Det är angeläget att svensk kompetens kan användas i utvecklingen av u-landsanpassad teknik. SATIS-nätverket kan vara ett bra instrument för detta. Det ankommer dock inte på riksdagen att avgöra om svenska forskare och institutioner skall ingå där. Utskottet konstaterar vidare att forskningsinstitut och motsvarande institutioner inte har de ideella organisationernas möjligheter till egeninsats i biståndet. Därför kan full anslagsfinansiering vara nödvändigt. Som framgår av vad utskottet tidigare anfört finns sådana möjligheter. Utskottet förutsätter att om gällande regelsystem skulle vålla svårigheter att stödja verksamheter som biståndsmyndigheterna anser angelägna, återkommer myndigheterna med förslag till erforderliga ändringar.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U206 (s), motion U219 (m och c), motion U234 (fp), motion U515 (fp) samt yrkande 5 i motion U236 (c) som besvarade.
Befolkning och sociala frågor
Sammanfattning av motionerna
I motion U237 (s) föreslås att en professur i internationell mödrahälsovård inrättas. Finansiering bör ske inom biståndsbudgetens ram, antingen genom öronmärkta resurser eller genom omfördelning inom SAREC:s budget.
I motion Sf605 (s) yrkande 3 föreslås att Sverige bör ägna ökad uppmärksamhet åt biståndsinsatsernas betydelse för flyktingarnas situation, i synnerhet kvinnors och barns situation bland flyktingarna.
I motion U208 (fp) föreslås att de svenska biståndsinsatserna i högre grad bör inriktas på de fattiga barnens situation. Sverige bör enligt motionären ägna särskild uppmärksamhet åt gatubarnen i Brasilien.
I motion U227 (fp) yrkande 1 föreslås att ökade insatser görs för information om familjeplanering i u-länderna. I yrkande 2 i samma motion föreslås att biståndspersonal skall ges utökade kunskaper om befolkningsfrågor. I motionens yrkande 4 föreslås att befolkningsfrågorna skall få större utrymme i det bilaterala samarbetet med Sveriges programländer. I yrkande 5 föreslås att ökad uppmärksamhet ges åt läskunnighetens betydelse för familjeplaneringsprogrammens förverkligande. I yrkande 6 föreslås att den svenska delegationen till FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Brasilien i juni 1992 skall uppmanas att verka för att befolkningsfrågan får en allsidig och befogad uppmärksamhet på konferensen.
I motion A805 yrkande 1 föreslås att ökade satsningar på sikt skall göras på familjeplanering för att förhindra överbefolkning. Stöd bör bl.a. gå till rådgivning, information, barn- och mödravård samt preventivmedel. Familjeplaneringsåtgärderna bör dock enligt motionärerna vara frivilliga.
I motion Jo645 (nyd) yrkande 4 föreslås att befolkningsfrågan ges högsta prioritet i det internationella arbetet p.g.a. de faror som befolkningsexplosionen medför.
Utskottet
Befolkningsutvecklingen är ett av de problem som redan har antagit allvarliga globala proportioner och som kommer att få katastrofala konsekvenser om skyndsamma åtgärder ej vidtas. Utskottet konstaterar att jordens befolkning i dag uppgår till ca 5,4 miljarder människor. Inom en trettioårsperiod kommer denna befolkning att ha vuxit med ytterligare 3 miljarder. Denna ökning är i sig svår att hantera p.g.a. den påfrestning jordens resurser och miljö kommer att utsättas för. Det allvarliga med befolkningsutvecklingen är emellertid att ökningen i huvudsak sker i världssamfundets fattigare områden. Detta leder oundvikligen till sociala och politiska konflikter samt svåröverskådliga miljöeffekter. Det effektivaste sättet att få ned befolkningsökningen till hanterliga proportioner är enligt utskottet en förbättring av den sociala och ekonomiska standarden. Som utskottet har konstaterat tidigare i betänkandet är det ställt utom allt tvivel att en sådan förbättring endast kan bli långsiktigt hållbar om den får ske i en demokrati där de mänskliga rättigheterna respekteras.
En av befolkningsutvecklingens viktigaste aspekter är kvinnans situation. Endast genom jämlika villkor för kvinnor och män på samhällets samtliga områden kan politiska och sociala problem lösas. Lika litet som en hållbar ekonomisk utveckling kan ske i en odemokratisk omgivning kan en demokrati utvecklas om könsdiskriminering tillåts. Kvinnor behandlas olika beroende på kulturell och religiös bakgrund, men en förutsättning för utvecklingssamarbete kan aldrig vara att diskriminerande behandling lämnas utan åtgärd i namn av kultur eller religion. Endast genom riktade insatser i avsikt att bl.a. höja kvinnornas utbildningsnivå och politiska medverkan i samhällsprocessen kan arkaiska sociala mönster brytas.
Fattigdomens utbredning i landsbygdsområdena leder till omfattande migration till storstäderna, där slumområden kontinuerligt utökas och skapas. Den sociala misär som uppstår tär ytterligare på u-ländernas redan ansträngda resurser. Dessutom uppstår risken för mer eller mindre permanenta uppdelningar av befolkningen i sociala klasser, där intresset för och möjligheterna till utjämning av de sociala skillnaderna och skapandet av rättvisa sociala villkor för befolkningen som helhet minskar hos den del av befolkningen som är i åtnjutande av den politiska beslutanderätten.
Gatubarnen i Brasilien är ett upprörande exempel på hur grundläggande mänskliga rättigheter kränks. Gatubarnen lever under omständigheter präglade av rättslöshet och omfattande våld. Det exakta antalet offer för detta våld är inte känt. I storstäder som Rio de Janeiro och Sao Paolo dödas barn dagligen. Problemet finns också i andra länder och belyser vikten av FN:s barnkonvention. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att de stater som anslutit sig till konventionen, däribland Brasilien bl.a. förbundit sig att till det yttersta av sina resurser tillförsäkra sina barn rätt till liv, hälsa, utveckling och respekt. Utskottet utgår ifrån att regeringen aktivt verkar för att barnkonventionen efterlevs och att situationen för gatubarnen i Brasilien förbättras.
Armodets utbredning, politiska och etniska konflikter samt den tilltagande urbaniseringen är vidare exempel på skeenden som leder till flyktingtragedier. Flyktingproblemen är inte geografiskt isolerade fenomen, utan har drabbat Europa såväl som Asien, Latinamerika och Afrika. Även här finns enligt utskottet stora risker att flyktingsituationerna skapar förhållanden som blir i det närmaste permanenta. Skyndsamma och effektiva hjälpåtgärder är nödvändiga för att lösa dessa problem.
1994 anordnar FN en internationell konferens om befolkning och utveckling. Regeringen tillsätter enligt vad utskottet har inhämtat en nationalkommitté med det dubbla syftet att både förbereda det svenska agerandet vid konferensen och dra upp riktlinjerna för svensk politik på området. Befolkningsfrågan kommer också att diskuteras vid UNCED-konferensen i Rio de Janeiro i juni 1992. Utskottet vill med största allvar betona den vikt utskottet fäster vid ett kraftfullt svenskt agerande vid dessa konferenser.
Utskottet konstaterar även att Rockefeller Foundation har givit uttryck för tanken på en internationell kommission för att driva befolkningsfrågan, jämförbar med exempelvis Brandt- och Brundtlandkommissionerna. Utskottet vill uttrycka sitt stöd för tanken på en sådan kommission under förutsättning att kommissionens mandat och sammansättning kan bedömas leda till konkreta och realistiska rekommendationer.
Utskottet har bl.a. i sitt betänkande 1990/91:UU15 föreslagit en ökad prioritering i biståndet för insatser på befolkningsområdet. Utskottet noterar med tillfredsställelse den höjda ambitionsnivå som anges i regeringens budgetförslag. Utskottet förutsätter att regeringen även framgent ägnar befolkningsfrågorna hög uppmärksamhet i såväl organisation som prioriteringar och anslag.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 3 i motion Sf605 (s), motion U208 (fp), yrkandena 1, 2, 4, 5 och 6 i motion U227 (fp), yrkande 1 i motion A805 samt yrkande 4 i motion Jo645 (nyd) som besvarade.
Vad beträffar frågan om inrättandet av en särskild professur i internationell mödrahälsovård konstaterar utskottet att regeringen den 5 september 1991 beslöt att uppdra åt SAREC att finansiera inrättandet av en sådan professur med särskild relevans för u-länder. Med anledning av regeringens uppdrag uppdrog SAREC:s styrelse åt sitt sekretariat att redovisa behov och prioriteringar av högre forskartjänster i Sverige inom u-landsinriktad hälsoforskning samt de ekonomiska förutsättningarna för inrättandet av sådana tjänster. På basis av den redovisning som gjordes förklarade SAREC i ett brev till regeringen av den 15 januari att det för närvarande saknas ekonomiska förutsättningar för att utlysa nya forskartjänster, inklusive en professur i internationell mödrahälsovård. SAREC föreslog samtidigt att frågan om nya tjänster behandlas i den kommande anslagsframställningen. SAREC var dessutom av den åsikten att områdena u-landsinriktad epidemiologi och u-landsinriktad infektionsmedicin för närvarande hade högre prioritet än u-landsinriktad mödrahälsovård och u-landsinriktad vaccinforskning.
Utskottet gjorde i sitt förra biståndsbetänkande (1990/91:UU15) bedömningen att ämnesområdet mödrahälsovård är av stort intresse i u-lands- och biståndssammanhang. Utskottet såg "därför skäl till att frågan övervägs i positiv anda av berörda biståndsmyndigheter, i första hand SAREC. Hänsyn måste givetsvis tas till de prioriteringar som är nödvändiga med hänsyn till de begränsade medel som står till förfogande." Utskottet yttrade vidare att det inte ankommer på utskottet att ta ställning beträffande enskilda professurer eller deras finansiering.
Utskottet anser fortfarande att frågan om en professur i internationell mödrahälsovård har hög prioritet och vidhåller sitt tidigare ställningstagande.
Därmed får motion U237 (s) anses besvarad.
Kvinnoinriktat bistånd
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) yrkande 13 föreslås att biståndet i hög grad bör inriktas på kvinnornas situation. Kvinnorna spelar enligt motionärerna en central roll i kampen för att höja de fattigas produktivitet.
I motion U217 (m, fp, c, kds) yrkande 1 konstateras att kvinnans situation i många fattiga länder är mer utsatt än mannens. Av den anledningen föreslås att ett kvinnoperspektiv bör finnas med i hela programcykeln -- från planering och genomförande till uppföljning och utvärdering. I yrkande 2 i samma motion föreslås att de politiska kvinnoorganisationerna bör ges en viktig roll i föreberedelsearbetet för FN:s kvinnokonferens år 1995.
I motion U235 (s) yrkande 1 hänvisas till riksdagens tillkännagivande till regeringen om utgångspunkter som bör övervägas vid anställning av kvinnohandläggarna på biståndskontoren samt föreslås att kvinnobiståndet ytterligare skall granskas. I yrkande 2 i samma motion föreslås att särskilda medel skall avsättas för föreberedelsearbetet till FN:s kvinnokonferens 1995.
I motion U621 (v) yrkande 9 föreslås att Sveriges stöd till kvinnoorganisationerna på grund av av kvinnans utsatta situation måste öka såväl vad gäller u-länder som länderna i Östeuropa.
Utskottet
Utskottet har i det ovan anförda betonat vikten av att kvinnornas utsatta position i u-länderna uppmärksammas. Som motionärerna påpekar spelar kvinnorna en central roll i kampen mot fattigdomens och armodets eliminerande. Kvinnorna bär i många länder den tyngsta arbetsbördan, men får samtidigt inte på ett motsvarande sätt ta del i beslutsprocessen. Det är enligt utskottet fullt motiverat att allt utvecklingssamarbete genomsyras av en vilja att identifiera och åtgärda problem som rör kvinnans ställning. De politiska kvinnoorganisationerna har en naturlig roll att spela i det förberedelsearbete som är nödvändigt inför FN:s kvinnokonferens 1995. Utskottet utgår ifrån att regeringen i god tid tillsätter en nationalkommitté med uppgift att samordna detta arbete.
Vad beträffar kvinnornas situation i Östeuropa kan denna självfallet inte ses isolerad från kvinnofrågan i stort. Enligt utskottets mening är kvinnornas situation ett globalt problem som kräver samordnade och väl riktade insatser, oavsett geografisk hemvist. Sveriges bistånd till Central- och Östeuropa behandlas dock i ett särskilt betänkande.
Frågan om tillsättningen av handläggare för kvinnobistånd vid SIDA:s biståndskontor behandlades av utskottet i dess föregående biståndsbetänkande (1990/91:UU15). Utskottet konstaterade bl.a. att en stor andel av handläggarna är lokalanställda. Även om dessa gör ett uppskattat arbete ansåg utskottet att de successivt borde ersättas av särskilt utsända handläggare. En anledning till detta är att de i många fall är medföljande till andra tjänstemän och att deras handläggning endast får tillfällig karaktär. Genom tillfälliga anställningsförfaranden uppstår risker för att kontinuiteten i arbetet skadas. Dessutom uppstår enligt utskottet situationer där de lokalanställda på grund av organisatoriska skäl dels inte får, eller kan, ta del av det informationsutbyte med huvudorganisationen som är nödvändig, dels inte har de möjligheter som krävs för att hävda frågornas vikt gentemot andra handläggningsområden.
Utskottet anser självfallet inte att en lokalanställd nödvändigtvis har sämre kvalifikationer för att handlägga kvinnofrågor än en utsänd handläggare. Den princip som bör vara rådande vid valet av handläggare är den anställdes kvalifikationer. Det får emellertid inte heller vara så att kvinnofrågorna lämnas till tillfälligt anställda därför att frågorna, och/eller de anställda, anses ha lägre prioritet.
Enligt vad utskottet har erfarit finns för närvarande 17 handläggare av kvinnobistånd fördelade på 15 biståndsmyndigheter. Av dessa är 4 utsända och 13 lokalanställda. På tre myndigheter finns både en utsänd och en lokalanställd, men vid dessa myndigheter är handläggningen av kvinnobiståndsfrågor hos de utsända underordnade andra arbetsuppgifter. På endast en myndighet finns en utsänd handläggare med kvinnobiståndet som huvudsaklig sysselsättning. Detta förhållande är enligt utskottet otillfredsställande.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 13 i motion U202 (s), yrkandena 1 och 2 i motion U235 (s), yrkandena 1 och 2 motion U217 (m, fp, c, kds) samt yrkande 9 i motion U621 (v) som besvarade.
Landprogram, landval m.m.
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) yrkande 6 föreslås att riksdagen skall begära en översyn av konsekvenserna för det långsiktiga samarbetet med mottagarländerna av fördelningen mellan landramsanslag och sakanslag. Därvid bör enligt motionärerna särskilt beaktas riksdagens möjlighet att ha insyn och utforma sitt inflytande över biståndets utformning.
I motion U407 (nyd), berörd del, föreslås att allt bistånd till ett mottagarland kanaliseras eller helt övertas av ett givarland.
Utskottet
Det svenska biståndet till enskilda länder kanaliseras på flera sätt. Landprogrammen kompletteras i allt högre utsträckning av projektinriktat bistånd. Detta ger en flexibilitet som är nödvändig i det samlade biståndet. Inom landramssamarbetet finns också utrymme för flexibilitet, som är nödvändig om biståndet bäst skall svara mot behov och prioriteringar. Som utskottet uttryckt i tidigare biståndsbetänkanden anser utskottet att en kombination av olika biståndsformer är det effektivaste arbetssättet. Ett effektivt biståndssamarbete ställer höga krav på resurser, kunskapsuppbyggnad och långsiktighet, såväl i Sverige som i mottagarländerna. Det senare gäller inte minst i de fattigaste länderna. Den organisation som har byggts upp genom SIDA är därför mycket värdefull och kan svårligen helt ersättas av biståndsformer som går utanför landramarna. Det är också naturligt att samarbetet med länder utanför programlandskretsen ibland antar en långsiktig karaktär. Utskottet finner det tillfredsställande att budgetpropositionen relativt utförligt redovisar såväl landramar som det bistånd som går utanför dessa.
Utskottet delar den uppfattning som uttrycks av motionärerna i motion U202 (s), att nedskärningar av landramarnas storlek noga måste vägas mot de effekter de kan få på de fattigaste ländernas utveckling. Det är enligt utskottet också väsentligt att omprioriteringar i biståndet inte leder till att riksdagen förlorar nödvändig insyn utan att riksdagen även fortsättningsvis kan utöva sitt inflytande över biståndets utformning.
Utskottet anser det vara en olämplig och ineffektiv idé att kanalisera allt bistånd till ett mottagarland genom ett enda givarland. Det skulle bl.a. leda till ett orimligt beroendeförhållande mellan givar- och mottagarland.
Därmed tillstyrks yrkande 6 i motion U202 (s). Motion U407 (nyd), berörd del, avstyrks.
Bindning av biståndet
Sammanfattning av motionerna
I motion U207 (m) föerslås att andelen bundet bistånd av den totala biståndsramen för 1992/93 skall ökas. Motionärerna anser att det skall vara givaren som bestämmer gåvans innehåll och inte mottagaren.
Utskottet
Utskottet har tidigare mycket klart framhållit sin principiella syn att biståndet bör vara obundet. Upphandling enligt frihandelsprinciper och i fri kunkurrens ger bäst utbyte för de resurser som avsätts. Effektiviteten är enligt utskottet högre i obundet bistånd än i bundet. Återflödet av svenska biståndsmedel är dessutom betydligt större än vad graden av bindning kan ge intryck av. Närmare hälften av biståndet återvänder till Sverige i form av betalning för svenska varor och tjänster. Den del av biståndet som är formellt bunden till upphandling i Sverige inriktas på konkurrenskraftiga varor som direkt efterfrågas av mottagarländerna.
Det svenska u-kreditsystemet är utformat med sikte på att minimera konkurrenshämmande effekter. En förutsättning för att en u-kredit skall kunna lämnas är också att ett svenskt företag har vunnit kontraktet i internationell konkurrens. I OECD har nyligen träffats en överenskommelse om en strängare disciplin för bundet bistånd i avsikt att undvika snedvridande effekter på handel och utveckling. Beslut har också tagits om förnyade diskussioner om möjligheterna till avbindning av biståndet.
Därmed avstyrks motion U207 (m).
Utredningar m.m.
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) yrkande 7 föreslås att riksdagen uttalar sitt stöd för bildandet av ett sekretariat för utvecklingspolitiska utredningar och därvid inskärper att organisationsformen skall garantera sekretariatet en av utrikesdepartementet oberoende ställning.
I motion U226 (s) yrkande 1 föreslås att ett utredningsarbete inleds för att i god tid lämna förslag på hur de organisatoriska sambanden mellan EG:s och Sveriges biståndsverksamhet skall utformas.
I motion U229 (m) yrkande 2 föreslås att en försöksverksamhet med utvecklingspolitiska utvärdingar skall igångsättas. Enligt motionären bör utvärderingarna inte väja för att belysa de konflikter som kan finnas mellan kvantitativa mål för biståndet och de verkligt genuina målen för allt biståndsarbete.
I motion U2 (kds) föreslås att det svenska utvecklingsbiståndets framtida utveckling borde ses över och utformas så att det i högre utsträckning inriktas på bistånd genom frivilliga och ideella organisationer. Motionären föreslår också att det behövs en mer speciell inriktning på de fattigaste länderna samt kvinnornas och barnens situation.
Enligt motion U238 (nyd), bör en utredning tillsättas med uppdrag att se över UD:s organisation vad avser samarbetet mellan UD, UDH och u-avdelningen. I yrkande 2 föreslås att SIDA:s verksamhet slås samman med Swedecorps till en organisation.
I motion U209 (v) yrkande 1 föreslås att en brett förankrad parlamentarisk utredning om en övergripande u-landspolitik tillsätts med anledning av de omvälvande förändringar som världen står inför.
Utskottet
I sitt föregående biståndsbetänkande (1990/91:UU15) konstaterade utskottet att kraven på anpassningsförmåga hos biståndet är stora beroende på de snabba förändringar som äger rum i vår omvärld: "Den bästa metoden att vidmakthålla den nödvändiga anpassningsförmågan har visat sig vara att kontinuerligt utreda olika delar av biståndsverksamheten. (...) Breda, övergripande utredningar (...) riskerar att bli alltför långvariga och tungrodda för att uppfylla kraven på anpassning inom biståndet."
Utskottet är fortfarande av denna åsikt. Vissa av motionärerna påpekar nödvändigheten av att utreda hur de organisatoriska sambanden mellan EG:s och Sveriges respektive biståndsverksamhet kommer att gestalta sig om svenskt medlemskap i EG blir en realitet. Utskottet delar denna bedömning men anser att den arbetsgrupp som bildats inom utrikesdepartementets biståndsavdelning, med uppgift att ge en översikt av EG:s bistånd, i skriften Biståndet och EG (Fakta Europa 1991:3) på ett tillfredsställande sätt har redovisat konsekvenserna för biståndssamarbetet av ett svenskt medlemskap i EG. Utskottet förutsätter att dessa frågor ägnas fortlöpande uppmärksamhet av regeringen.
Med det ovan anförda får yrkande 1 i motion U226 (s) anses besvarat. Yrkande 1 i motion U209 (v) avstyrks.
Utskottet anser att frivilliga och ideella organisationer utför ett värdefullt och uppskattat arbete, utan vilket det samlade biståndets effektivitet skulle bli lidande. Genom sin karaktär och organisatoriska utformning har de möjligheter att påverka och påskynda den demokratiska processen. De frivilliga och ideella organisationerna är dock effektiva just beroende på att de arbetar på ett flexibelt och icke-byråkratiskt sätt. Om biståndet i alltför hög grad skulle kanaliseras genom dessa organisationer finns uppenbara risker att organisationerna byråkratiseras och därmed mister sin effektivitet och sin egen unika karaktär. För ett effektivt biståndsarbete genom dessa organisationer är det fördelaktigt om det finns motsvarande organisationer i mottagarländerna. Som utskottet konstaterat ovan utgör en väl balanserad samordning av olika samarbetsformer det effektivaste sättet att överföra biståndsresurser.
Utskottet delar de åsikter beträffande kvinnornas och barnens situation som kommer till uttryck i motion U2 (kds), men anser att den speciella inriktning på just dessa kategorier som eftersträvas av motionären tillfredsställs av utskottets tidigare påpekanden och regeringens i propositionen redovisade höga ambitionsnivå.
Med det ovan anförda får motion U2 (kds) anses besvarad.
Utskottet noterar att avsikten med det förslag om inrättandet av ett sekretariat för utvärderingar inom det biståndspolitiska området som presenteras i propositionen är att effektivisera det svenska biståndet genom fortlöpande analyser av de gjorda insatserna och de deltagande myndigheterna. Förslaget innebär att en kommitté inrättas och att dess arbete i en första etapp tidsbegränsas till två år. För det första verksamhetsåret föreslår regeringen ett anslag om 5 milj.kr. Som grund till förslaget ligger rapporten Bra Beslut -- Om effektivitet och utvärdering i biståndet (Ds 1990:63). Rapporten har mottagits mycket positivt av remissinstanserna. Särskilda sekretariat med i stort sett motsvarande uppgifter och likartad organisatorisk ställning har under senare år inrättats inom ett flertal departementsområden. I samtliga fall har behovet av att utveckla den offentliga sektorns effektivitet varit vägledande.
Utskottet välkomnar inrättandet av ett utvärderingssekretariat, vars organisationsformer bör framgå efter den inledande tvåårsperioden. Utskottet anser, i likhet med vad som anges i motion U202 (s), att sekretariatet bör ges en från utrikesdepartementet och biståndsmyndigheterna oberoende ställning. Vidare anser utskottet att det kan finnas fördelar med parlamentarisk medverkan i någon form i sekretariatet.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 7 i motion U202 (s) som besvarat.
De biståndsutredningar som kontinuerligt utförs bör självfallet inte, såsom förslagsställaren i motion U229 (m) fruktar, låta sig hämmas av att utredningsresultaten eventuellt kan komma att ifrågasätta uppställda biståndsmål, vare sig dessa är kvantitativa eller kvalitativt inriktade.
Därmed får yrkande 2 i motion U229 (m) anses besvarat.
Utskottet anser att varken SIDA:s eller Swedecorps respektive verksamhet skulle gynnas av en sammanslagning såsom vissa av motionärerna har föreslagit.
Därmed avstyrks yrkande 2 i motion U238 (nyd).
Bistånd och EG
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 2 i motion U226 (s) föreslås att initiativ bör tas till informationsinsatser och stöd till kontakter mellan enskilda svenska organisationer och motsvarande organisationer inom EG.
I yrkande 18 i motion U504 (s) föreslås att Sverige skall bedriva medlemsförhandlingarna med beaktande av att enskilda medlemsstater i EG inte för en u-landspolitik som står i samklang med den växande samsynen inom internationella organisationer samt att Sverige har en biståndspolitik som är mer aktiv och bättre tjänar de fattigaste folkens intressen. Enligt motionärerna bör regeringen verka för att den svenska synen på bistånd skall vara vägledande för det samarbete som utvecklas med andra EG-länder.
I motion U544 (fp) yrkande 1 föreslås att Sverige i förhandlingarna om medlemskap i EG bör verka för att subsidiaritetsprincipen skall gälla inom biståndsområdet. I yrkande 2 i samma motion föreslås att Sverige som medlem i EG skall verka för att krav på demokrati och mänskliga rättigheter skall ställas på mottagarna av EG:s gemensamma bistånd. I motionens yrkande 3 föreslås att Sverige som medlem i EG verkar för att marknadsekonomiska system uppmuntras hos mottagarländerna av EG:s gemensamma bistånd. I yrkande 4 föreslås att Sverige som medlem i EG skall verka för att Lomé-avtalet utvidgas till att gälla fler u-länder.
I yrkande 5 i motion U223 (v) föreslås att Sverige inte skall samverka med EG på biståndsområdet.
Utskottet
Utskottet konstaterar att biståndet i dag är en integrerad del av EG:s verksamhet. I huvudsak består EG:s bistånd av stöd till 69 afrikanska, västindiska och stillahavsländer som är anslutna till den s.k. Lomé-konventionen, stöd genom andra arrangemang till Central- och Östeuropa, ett antal länder i Asien och Latinamerika samt stöd till de flesta länder i medelhavsområdet som inte är medlemmar i EG. Därutöver lämnas ett relativt omfattande livsmedels- och katastrofbistånd. Biståndet inom Lomé-konventionen finansieras genom att medlemsländerna gör fleråriga utfästelser till European Development Fund (EDF). Det övriga biståndet finansieras över EG:s ordinarie budget.
Inriktningen av EG:s bistånd överensstämmer i stort med Sveriges ambitioner på biståndsområdet. Enligt bedömningar som regeringen bl.a. har offentliggjort i den ovan nämnda skriften "Biståndet och EG" ger ett svenskt medlemskap i EG inte anledning till några principiella betänkligheter vad gäller samstämmigheten med de svenska biståndsmålen. Utskottet delar denna bedömning men vill samtidigt understryka vikten av att Sverige såväl i förhandlingarna om medlemskap som i den eventuella kapaciteten av medlem värnar om den hittillsvarande svenska ambitionsnivån på biståndsområdet.
Sverige har som medlem av EG möjligheter att påverka innehållet i gemenskapens utvecklingssamarbete dels genom de gemensamma EG-programmen, dels genom bilaterala och multilaterala dialoger inom EG. Under förutsättning att 1 % av BNI även i fortsättningen kommer att avsättas för bistånd ställs Sverige vid medlemskap inför uppgiften att bereda plats för bistånd genom EG motsvarande endast ungefär 7% av det totala biståndsanslaget. Av Maastricht-överenskommelsen framgår emellertid att en ökad koordinering mellan medlemsländerna på biståndsområdet kan förväntas i framtiden. Sverige kan enligt utskottets bedömning påverka denna process. Redan i medlemskapsförhandlingarna är det viktigt att Sverige understryker sin syn på biståndsfrågorna. Sverige bör också värna om de förbättringar som har gjorts i den svenska närings- och handelspolitiken under de senaste åren. Avregleringen av jordbruket och avvecklingen av kvoter för textilimporten är två svenska åtgärder som kan gagna u-länderna.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 18 i motion U504 (s) som besvarat.
Inom EG pågår diskussioner om vilken avvägning som skall göras mellan bistånd som en uppgift för gemenskapen och medlemsländernas biståndsansträngningar. Utskottet anser i likhet med vissa av motionärerna att Sverige bör verka för att subsidiaritetsprincipen (eller närhetsprincipen), d.v.s. att ingen fråga skall avgöras eller hanteras längre upp i en organisatorisk hierarki än vad som är sakligt motiverat, skall gälla inom biståndsområdet. Som utskottet har påpekat tidigare i betänkandet gynnas effektiviteten i biståndet av flera kompletterande organisationsformer. Detta synsätt torde äga aktualitet även för EG:s bistånd. EG:s och medlemsländernas samlade bistånd torde nå de bästa resultaten om de gemensamma programmen tar sig an de frågor där behoven av samlat agerande är störst och de nationella programmen får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Därmed tillstyrks yrkande 1 i motion U544 (fp).
Vad beträffar frågan att krav på demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna skall ställas på mottagarna av EG:s gemensamma bistånd är dessa principer genom överenskommelsen i Maastricht redan inskrivna som grundsatser för EG-biståndet. Som medlem i EG kan Sverige verka för att dessa principer verkställs i praktisk handling. Utskottet konstaterar också att EG genom enhälliga beslut redan har kunnat införa sanktioner mot tredje land när exempelvis brott mot de mänskliga rättigheterna föreligger. Samarbetet med Kina är ett exempel på detta.
Med det ovan anförda får yrkande 2 i motion U544 (fp) anses besvarat.
Utskottet konstaterar att den senaste Lomé-konventionen av 1989 innehåller stöd till strukturanpassning i mottagarländerna. Därmed har EG fått ett instrument att stödja Lomé-ländernas marknadsekonomiska reformer.
Med det ovan anförda får yrkande 3 i motion U544 (fp) anses besvarat.
Angående en utvidgning av Lomé-avtalet konstaterar utskottet att en omfattande del av EG:s bistånd når länder utanför Lomé-avtalet. Redan 1976 godkändes det första programmet för bistånd till de s.k. icke-associerade länderna. Biståndet till länderna i Asien och Latinamerika tas ur EG:s ordinarie budget, som är föremål för årlig prövning av medlemsländerna och Europaparlamentet. 1976 slöts också avtal med Maghreb-länderna och året efter med de s.k. Mashreq-länderna (Egypten, Jordanien, Libanon, Syrien). Biståndet till Central- och Östeuropa sker huvudsakligen inom den s.k. G24-processen. Det är enligt utskottet inte heller självklart att utökad konventionsbindning är vad som bör eftersträvas. Konventionsformen kan komma att minska nödvändig flexibilitet för anpassning av biståndet till skiftande behov i olika länder över tiden.
Därmed avstyrks yrkande 4 i motion U544 (fp).
Utskottet delar vissa av motionärernas synpunkter att stöd till informationsinsatser och kontaktskapande mellan svenska och europeiska enskilda organisationer är nödvändigt. SIDA och enskilda organisationer kan med hjälp av de medel de får göra värdefulla insatser. Utgivandet av skriften "Fakta Europa" och två större seminarier om EG:s biståndspolitik som UD:s u-avdelning planerar under våren 1992 är exempel på nödvändiga informationsaktiviteter.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 2 i motion U226 (s) som besvarat.
Utskottet delar inte vissa motionärers uppfattning, att Sverige inte skall samverka med EG på biståndsområdet.
Därmed avstyrks yrkande 5 i motion U223 (v).
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
Utskottet behandlar under detta avsnitt motioner som tar upp allmänna och principiella frågor rörande Sveriges stöd till och samarbete med internationella biståndsorganisationer. Därefter tar utskottet ställning till motionsyrkanden beträffande medelsramar och inriktning för de olika organisationerna.
Propositionen (s. 110--112)
Det svenska multilaterala biståndet redovisas huvudsakligen under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Därutöver utgår bidrag till FN:s verksamhet från övriga anslag. Det gäller främst bidrag till FN:s humanitära verksamhet och vid katastrofsituationer, men även vissa långsiktiga uvecklingsinsatser, regionala program och stöd till internationella forskningsprogram. Det multilaterala systemet utgör ca en tredjedel av det totala biståndet. Anslagsnivån för C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås öka med 246,8 milj.kr.
Tabell 3. Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåret 1991/92 och 1992/93 fördelat på organisationer (milj.kr.)
Anvisat Förslag Föränd- 1991/92 1992/93 ring ___________________________________________________________
FN:s OPERATIVA VERKSAMHET
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) varav - ordinarie bidrag 650,0 670,0 20,0 - FN:s kapitalutvecklingsfond (UNDP) 55,0 55,0 0 FN:s befolkningsfond (UNFPA) 135,0 145,0 10,0
FN:s barnfond (Unicef) 370,0 395,0 25,0 ____________________________
INTERNATIONELLA FINANSIERINGSORGAN
Världsbanksgruppen varav - Internationella utvecklings- fonden (IDA) 432,0 515,0 83,0 - Internationella finansierings- bolaget (IFC) 15,0 16,0 1,0
Regionala utvecklingsbanker varav - Afrikanska utvecklings- banken (AfDB) 15,0 0 - 15,0 - Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) 289,2 270,0 - 19,2 - Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) 0 0 0 - Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) 160,0 90,0 - 70,0 - Interamerikanska utveck- lingsbanken (IDB) 15,0 11,0 - 4,0
- Nordiska utvecklingsfonden (NDF) 0 62,0 62,0 (1) _____________________________ 962,2 964,0 37,8
INTERNATIONELLT LIVSMEDELSBISTÅND OCH JORDBRUKSUTVECKLING
Internationellt livsmedelsbistånd varav - Världslivsmedelsprogrammet (WFP) 122,0 127,0 5,0 - Livsmedelshjälps- konventionen (FAC) 55,0 50,0 - 5,0 - Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR/PRO) 95,0 105,0 10,0
Jordbruksutveckling - Internationella jordbruks- utvecklingsfonden (IFAD) 36,0 60,0 24,0 ____________________________ 308,0 342,0 34,0
FLYKTINGBISTÅND
Flyktingbistånd genom FN varav - FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA) 140,0 146,0 6,0 - FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) 215,0 235,0 20,0 ____________________________ 355,0 381,0 26,0
ÖVRIGT
Övriga organisationer varav - Internationella familje- planeringsfederationen (IPPF) 90,0 96,0 6,0 - UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) 22,0 23,0 1,0 - FN:s narkotikaprogram (UNDCP) och annan narkotikabekämpning 55,0 58,0 3,0 - Internationella sjöfarts- universitetet 18,0 19,0 1,0
Andra multilaterala bidrag varav - Miljöinsatser 125,0 155,0 30,0 - Övriga insatser 153,1 201,1 (2) 48,0 (1) - Multilaterala biträdande experter m.m. 57,0 62,0 5,0 _________________________________ 520,1 614,1 94,0
SUMMA 3 319,3 3 566,1 246,8 ________________________________________________________________
1 Bidrag till Nordic Development Fund (NDF), som tidigare redovisats under anslagsposten, Andra multilaterala bidrag, delposten, övriga insatser, utgör fr.o.m. 1992/93 en egen delpost under anslagsposten Regionala utvecklingsbanker. 2 Inom denna post jämte ingående ointecknade reservationer kan medel intill ett belopp om 150 milj.kr. disponeras för civila insatser i samband med FN-aktioner för fred och återuppbyggnad.
Regeringens motivering till medelsramarna för de olika anslagsposterna under C 1-anslaget återfinns i propositionen s. 112--131.
Multilateralt bistånd, allmänt
Sammanfattning av motionerna
Motion U228 (fp) tar upp ett antal frågor i anslutning till multibiståndskommitténs betänkande (SOU 1991:48). Enligt yrkande 1 borde regeringen ha tagit hänsyn till kommitténs slutsatser beträffande kapaciteten för handläggningen av det multilaterala biståndet. Motionären utgår från att den av regeringen aviserade översynen av kapacitetsfrågorna sker skyndsamt samt att behovet av förbättrad samverkan mellan de myndigheter och organ som berörs av detta bistånd beaktas. Enligt motionens yrkande 2 förordas att den multilaterala andelen av biståndet successivt höjs till våra grannländers nivå. I yrkande 3 framhåller motionären vikten av samverkan mellan enskilda organisationer på det multilaterala området. Bl.a. nämns i motionen folkrörelserådets potential som forum för samverkan.
I motion U221 (nyd) yrkande 1 föreslås en medelsram för C1-anslaget om 2 850 milj.kr., vilket innebär en sänkning med ca 716 milj.kr. jämfört med regeringens förslag. Motionärerna finner det märkligt att Sverige är en av de största bidragsgivarna till i stort sett alla internationella organisationer.
Utskottet
Som framgår av budgetpropositionen har den parlamentariskt sammansatta kommittén för översyn av svenskt multilateralt biståndssamarbete lagt fram sitt betänkande Bistånd genom Internationella Organisationer (SOU 1991:48). Översynen är enligt utskottets uppfattning en grundlig och värdefull genomgång av det multilaterala biståndet, dess mål och medel. De frågor rörande biståndsvolym, handläggning av biståndet samt de enskilda organisationernas roll som tas upp i motion U228 (fp) behandlas i utredningen.
Det Nordiska FN-projektet har avlämnat sin slutrapport "The United Nations in Development: Reform Issues in the Economic and Social Fields, A Nordic Perspective". Rapporten innehåller värdefulla analyser och rekommendationer syftande till att stärka effektiviteten i FN:s operationella aktiviteter samt förbättra styrningen och åstadkomma ett bättre finansieringssystem. Utskottet noterar med tillfredsställelse att FN-projektets rapport fått ett positivt mottagande.
Utskottet delar uppfattningen som anges i propositionen att Sverige bör aktivt verka för att genomföra förbättringar och reformer i syfte att uppnå ett effektivt fungerande multilateralt system. Såväl multibiståndsutredningen som det Nordiska FN-projektet och de slutsatser som redovisas i budgetpropositionen bör utgöra underlag i detta viktiga arbete. Vad gäller det multilaterala biståndets totala volym anförs i budgetpropositionen att regeringen förutser en fortsatt hög multilateral andel av det svenska biståndet och ett aktivt svenskt engagemang i det multilaterala samarbetet. Detta uttalande stämmer väl överens med den positiva syn på det multilaterala biståndet som utskottet vid tidigare tillfällen gett uttryck för. Utskottet har noterat den diskussion som förs i multibiståndsutredningen om en eventuell höjning av den nuvarande multilaterala andelen om ca en tredjedel av det svenska biståndet till den ca 40-procentiga andelen i andra nordiska länder. Utskottet utgår från att såväl effektivitets- och reformfrågorna som volymfrågan fortlöpande övervägs på svensk sida och inom ramen för samarbetet med de nordiska länderna. Utskottet ser dock inte behov av någon ny procentuell målsättning vad gäller det multilaterala biståndets andel.
Härmed avstyrks yrkande 2 i motion U228 (fp).
Som utskottet konstaterade i betänkande 1990/91:UU15 svarar Sverige, liksom främst övriga nordiska länder, för en oproportionerligt stor andel av de multilaterala biståndsorganens finansiering sett i relation till givarländernas BNI. Som exempel kan nämnas att Sverige är största bidragsgivare i absoluta termer till Unicef och hör till de största bidragsgivarna till bl.a. UNDP, UNHCR, UNRWA och UNFPA. Utskottet konstaterade i betänkande 1990/91:UU15 att om andra biståndsgivare skulle höja sina bidrag i riktning mot vår nivå, skulle detta på ett fundamentalt sätt förändra och förbättra dessa organs möjligheter att bistå de fattiga länderna. Sverige bör således aktivt verka för högre bidrag från givarländerna till de multilaterala organen.
Utskottet godkänner den av regeringen föreslagna medelsramen för anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram om 3 566,1 milj. kr.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U221 (nyd).
När det gäller den specifika frågan om handläggningskapacitet på svensk sida (mot. U228, yrk. 1) välkomnar utskottet att regeringen med utgångspunkt i multibiståndsutredningens slutsatser aviserat en översyn av beredningsresurserna och behovet av en eventuell förstärkning. Utskottet vill för sin del understryka vikten av att erforderlig kapacitet tillhandahålls för beredningen på svensk sida av det multilaterala biståndet, dels mot bakgrund av detta bistånds betydande volymmässiga omfattning, dels med tanke på vad som ovan anförts om behovet av effektivisering och reformarbete.
Med det ovan anförda får yrkande 1 i motion U228 (fp) anses besvarat.
I propositionen anger regeringen sin avsikt att stimulera en bättre samverkan med enskilda organisationer på det multilaterala området. Utskottet välkomnar detta och utgår från att resultatet av regeringens ansträngningar i detta hänseende redovisas för riksdagen vid lämpligt tillfälle.
Härmed får yrkande 3 i motion U228 (fp) anses besvarat.
FN:s barnfond (Unicef)
Sammanfattning av propositionen (s. 114--115)
Unicef har enligt regeringen en särskild funktion som katalysator för regeringarnas egna insatser i de 128 länder som fonden samarbetar med. Inte minst i arbetet med att länder skall kunna uppfylla bestämmelserna i FN:s barnkonvention, som antogs år 1989, samt målsättningen i deklarationen från barntoppmötet, förutser regeringen en betydande roll för Unicefs arbete för gatubarn, flyktingbarn, barnprostituerade och andra särskilt utsatta barngrupper.
Mot bakgrund av de goda resultat Unicefs insatser medfört för världens barn och för det förtroende Sverige hyser för organisationens arbete föreslår regeringen en höjning av anslaget med 25 milj.kr. till 395 milj.kr. för 1992/93.
Motionen
I motion U223 (v) föreslås en medelsram om 740 milj.kr., vilket är 345 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. Som motivering anges bl.a. behovet av att förverkliga besluten från barntoppmötet 1990 i syfte att förbättra situationen för barnen.
Utskottet
Som nämns ovan är Sverige den största bidragsgivaren till FN:s barnfond, Unicef i absoluta termer. Sveriges sammanlagda bidrag utgör ca 10 % av Unicefs budget. Stödet till Unicef över C 1- anslaget kompletteras med omfattande insatser genom SIDA, s.k. multibi-stöd vilket under budgetåret 1990/91 motsvarade ca 300 milj.kr.
Liksom regeringen hyser utskottet förtroende för Unicefs förmåga att effektivt förmedla biståndsinsatser för barn. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsram.
Härmed avstyrks yrkande 7 i motion U223 (v).
Flyktingbistånd
Sammanfattning av propositionen (s. 123--125)
Ökad belastning på UNRWA:s hälso-, sjukvårds- och socialhjälpsprogram, behov av fler skolor, UNRWA:s insatser för strandsatta personer i Jordanien samt allmänna kostnadsökningar har, enligt regeringen, medfört att UNRWA:s totala utgifter och behov av ytterligare resurser ökat. Regeringen föreslår därför att Sveriges reguljära bidrag till UNRWA höjs med 6 milj.kr. till 146 milj.kr. för budgetåret 1992/93.
Med hänsyn till att UNHCR:s verksamhet också har utökats väsentligt under det senaste året är det, enligt regeringens mening, angeläget att det svenska bidraget höjs. Det reguljära bidraget bör, enligt regeringen, kunna användas flexibelt av UNHCR för att täcka både reguljära programkostnader och särskilda program.
I propositionen föreslås att Sveriges reguljära bidrag till UNHCR höjs med 20 milj.kr. till 235 milj.kr. för budgetåret 1992/93.
UNHCR
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) föreslås en medelsram om 255 milj.kr. för UNHCR vilket är 20 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. Som motivering anges den förvärrade flyktingsituationen i världen.
I motion Sf605 (s) framhålls biståndet som en faktor som kan påverka orsaker till flykt och migration som sammanhänger med fattigdom, svält och miljöförstöring. Internationellt stöd måste inriktas både på akuta och långsiktiga insatser. Flyktingkvinnors och barns behov måste särskilt uppmärksammas. Vidare anges att de multilaterala organen inom flyktingarbetet måste få större resurser och finansiell stabilitet. Sverige bör ge hög prioritet åt att stabilisera organisationernas ekonomi, bl.a. genom att påverka andra länder att bidra. Sverige bör verka för radikalt ökade insatser för organiserad överföring av flyktingar till tredje land för dem som inte kan få varaktigt skydd i den regim där de befinner sig.
I motion U223 (v) föreslås en medelsram för UNHCR om 260 milj.kr. vilket är 25 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. Som motivering anges den katastrofala flyktingsituationen i världen.
Utskottet
Som nämns i regeringens proposition har behoven av UNHCR:s verksamhet ökats dramatiskt under det senaste året. Utskottet delar den syn som framförs i motion Sf605 (s) om vikten av internationellt stöd för flyktingar och vad gäller uppmärksamheten på kvinnors och barns behov. Det är också utskottets uppfattning att Sverige bör ge hög prioritet åt att stabilisera organisationernas ekonomi. Utskottet noterar i detta sammanhang att UNHCR:s finansiella ställning stärkts under senare tid. Sverige bör även i fortsättningen verka för att andra givare höjer sina andelar av UNHCR:s finansiering.
Härmed får yrkande 6 i motion Sf605 (s) anses besvarat.
Sverige är den tredje största bidragsgivaren till UNHCR i absoluta tal. Utskottet delar regeringens bedömning att UNHCR:s ökade verksamhet motiverar en höjning av det svenska bidraget, vilket också föreslås i budgetpropositionen. Utskottet godkänner den av regeringen föreslagna medelsramen för UNHCR om 235 milj.kr. Det kan i sammanhanget noteras att betydande svenska biståndsmedel också kommer UNHCR till del i form av katastrof- och humanitärt bistånd inom ramen för C2-anslaget.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 9 i motion U202 (s) och yrkande 8 i motion U223 (v).
UNRWA
Motionerna
I motion U202 (s) föreslås en medelsram för UNRWA om 160 milj.kr. dvs. 14 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. Enligt motion U610 (s) bör ökningen amvändas för organisationens insatser på MR-området.
Även i motion U223 (v) föreslås en högre medelsram, 156 milj.kr. Som motivering anges palestiniernas försämrade situation till följd av kriget i Persiska viken.
Utskottet
Som framgår av budgetpropositionen har palestiniernas ekonomiska situation försämrats under senare år. Palestinierna drabbades mycket hårt av Gulfkriget, bl.a. till följd av att arabstaternas bistånd kraftigt minskades eller helt avbröts samt att palestiniernas möjligheter att arbeta i Gulfstaterna kringskars. Utskottet delar uppfattningen att den uppkomna situationen ställer ökade krav på UNRWA i dess arbete för de palestinska flyktingarna i regionen. Sverige är näst största bidragsgivaren till UNRWA och står för närmare 10 % av organisationens budget.
Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen för närvarande studerar vissa frågor i anslutning till UNRWA:s verksamhet. Det gäller bl.a. givarländernas styrning av verksamheten, möjligheten till projektverksamhet som innebär att större utrymme lämnas för initiativ och ansvarstagande från de palestinska flyktingarnas sida samt beträffande formerna för samarbete och samordning mellan de olika FN-organen som är verksamma i området.
Utöver UNRWA:s huvudsakliga verksamhet i form av stöd till utbildning, hälsovård och livsmedelsförsörjning har organisationen också kunnat utveckla en skyddsfunktion för flyktingar på de ockuperade områdena, genom de s.k. Refugee Affairs Officers' verksamhet på fältet.
Utöver bidragen via UNRWA förmedlas också svenskt bistånd till palestinierna genom andra kanaler, främst svenska enskilda organisationer. Biståndet har huvudsakligen en humanitär inriktning med tonvikt vid sociala sektorer. Vikt läggs också vid insatser inom området mänskliga rättigheter. Ett exempel är det stöd till MR-organisationer verksamma på de av Israel ockuperade områdena som förmedlas via den svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Sverige stödjer också Internationella Röda korsets skyddande verksamhet. Härutöver finns också bistånd som förmedlas genom olika FN-organ förutom UNRWA. Detta sistnämnda bistånd kan komma att innefatta mer långsiktiga utvecklingsinsatser, som stöd till produktiva sektorer.
Utskottet finner mot bakgrund av vad som ovan anförts om de ökade behoven regeringens förslag till en höjning av medelsramen för UNRWA motiverat.
Behovet av ökade insatser på MR-området som nämns i motion U610 (s) anser utskottet i första hand bör kunna tillgodoses inom ramen för de bilaterala svenska biståndsinsatserna genom enskilda organisationer.
Härmed avstyrks yrkande 10 i motion U202 (s) och yrkande 5 i motion U610 (s) samt yrkande 9 i motion U223 (v).
Övrigt
Propositionen
Under delposten Övriga insatser finansieras bidrag till ett stort antal organisationer, program, seminarier och andra internationella aktiviteter som främjar internationell samverkan och utveckling.
Med hänsyn tagen till ingående ointecknad reservation beräknar regeringen medelsbehovet under delposten Övriga insatser till 201,1 milj.kr. under budgetåret 1992/93.
Motionerna
Enligt yrkande 11 i motion U202 (s) kan de ökade insatserna för flyktingar finansieras genom en neddragning av anslagsdelposten Övriga multilaterala insatser. Medelsramen för övriga multilaterala insatser föreslås bli 167 milj.kr.
I motion U215 (s, m) föreslås att 500 000 kr. anslås till kostnader för ett WHO-universitet för medicinsk teknologi förlagt till Malmö och att kostnaden belastas C 1-anslaget, anslagsposten Andra multilaterala bidrag, delposten Övriga insatser.
Utskottet
Utskottet konstaterar att enligt budgetpropositionen en betydande del (intill 150 milj.kr.) av anslagsdelposten Övriga insatser får disponeras i samband med FN-aktioner för fred och återuppbyggnad. Utskottet anser det värdefullt att sådan beredskap för stöd i samband med FN-insatser finns inom ramen för budgetpropositionen och finner mot den bakgrunden regeringens förslag till medelsram för anslagsdelposten Övriga insatser motiverat.
Härmed avstyrks yrkande 11 i motion U202 (s).
Utskottet ser positivt på det förslag som framförs i motion U215 (s, m) om insatser för att få ett WHO-universitet för medicinsk teknologi lokaliserat till Malmö.
Regeringen, som ser positivt på förslaget, har till WHO framfört att med tanke på universitetets multilaterala karaktär måste en bred och långsiktig finansiering garanteras.
Utskottet tillstyrker förslaget om att under delposten Övriga insatser (anslagsposten Andra multilaterala bidrag) anslå 500 000 kr. att utnyttjas på sätt som regeringen avgör för ärendets fortsatta beredning.
Härmed tillstyrks motion U215 (s, m).
Världsbanken
Sammanfattning av propositionen (s. 155--121)
Sveriges andel av den senaste påfyllnaden till IDA är 2,62 %. Detta innebär ett bidrag motsvarande 2 528 milj.kr. över tre år. I enlighet med önskemål från IDA har Sverige åtagit sig att betala 25 % av varje årsbidrag kontant och erlägga resten som skuldsedlar deponerade i riksbanken. För budgetåret 1992/93 beräknar regeringen medelsbehovet till 515 milj.kr. -- förväntade dragningar om 288,0 milj.kr. och 210,7 milj.kr. i kontantinsats, samt erforderlig reserv.
Regeringen föreslår att ett särskilt anslag inrättas för bistånd till Central- och Östeuropa. Därmed blir det inte aktuellt att för Central- och Östeuropa ta i anspråk några medel från de belopp som reserverats för att täcka skuldsedlar under budgetåret 1992/93.
Vad gäller IFC beslöts i juni 1991 om en ny kapitalökning med 1 miljard US-dollar till totalt 2,3 miljarder US-dollar. Med oförändrad svensk kapitalandel om 1,26 % kommer ett svenskt bidrag till kapitalhöjningen att uppgå till 12,6 miljoner US-dollar att inbetalas under fem år. Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till 16 milj.kr.
Motionerna
I motion U236 (c) yrkande 3 föreslås en omfördelning av IDA:s anslag till olika FN-organ. I motionen anges att den politiska styrningen, skuldfällan, storskaligheten och trögheten innebär att IDA inte är en lämplig kanal för svenskt bistånd utan biståndet bör kanaliseras till organ som stödjer småskaliga projekt. Enligt samma motions yrkande 4 bör regeringen göra en översyn av Världsbankens politik varvid regeringen bör lyssna på de organisationer som på fältet har egna erfarenheter av de strukturanpassningsprogram som Världsbanken och IMF tvingar på u-länder i skuldfällan.
Enligt motion U209 (v) bör regeringen ta initiativ i IMF och Världsbanken för att åstadkomma mer demokratiska röstregler och större insyn.
I motion U223 (v) föreslås att Sverige inte skall medverka i den nya IDA-påfyllnaden. Som motivering anges USA:s mycket aktiva agerande för att styra IDA:s verksamhet samt kritiken som riktats mot IDA:s långsamma utbetalningstakt.
I motion U617 (v) yrkas att Sverige skall verka för att Iran inte beviljas lån från Världsbanken på grund av Irans brott mot mänskliga rättigheter.
Utskottet
Utskottet har under en följd av år behandlat motioner som i likhet med motion U236 (c) gett uttryck för en kritisk hållning till Världsbankens och IMF:s verksamhet samt till strukturanpassningsprogrammen. I betänkande 1990/91:UU15 anförde utskottet bl.a. att återhämtningen ur en ekonomisk krissituation endast kan bli hållbar om de bakomliggande orsakerna till problemen undanröjs. Utskottet ansåg att det för flertalet u-länder har visat sig att ekonomisk-politiska reformer och institutionella förändringar för att öka tillväxt och export har gett det bästa resultatet samt att även de sociala sektorerna gynnas genom den generella ekonomiska förbättringen som är det eftersträvade målet. Denna bedömning kvarstår. Det har enligt utskottets uppfattning också visat sig att de krisdrabbade och skuldtyngda länder i Afrika som deltagit i det s.k. SPA-programmet har generellt sett haft en högre tillväxt än de länder som stått utanför. Omfattande internationellt stöd, bl.a. genom Världsbanken och IDA, torde enligt utskottet vara en förutsättning för att dessa reformprogram skall kunna genomföras.
Det är viktigt att IDA:s verksamhet på fältet fortlöpande granskas. På samma sätt bör självfallet det bilaterala bistånd i form av importstöd eller skuldlättnad som kopplas till Världsbanks- och IMF-stödda strukturanpassningsprogram regelbundet utvärderas. Det faktum att Världsbanken och IMF är involverade i reformprogram i ett mottagarland innebär inga garantier för att biståndsmedlen används på det mest effektiva sättet. Sverige måste självständigt inhämta information om förhållandena på platsen och förutsättningarna för de olika biståndsinsatserna. Det är i detta sammanhang väsentligt att som framförs i motion U236 (c) ta hänsyn till de erfarenheter som de på fältet verksamma organisationerna och deras personal samlar. Detta är angeläget inte minst med tanke på att det bistånd som lämnas i sammanhanget utgör en betydande del av den svenska biståndsbudgeten.
Sverige och andra nordiska länder har under lång tid understrukit behovet av långsiktighet och hänsyn till de sociala och miljömässiga dimensionerna. Världsbanken betonar numera dessa aspekter starkare, vilket bl.a. kommit till uttryck i 1990 års World Development Report och dess uppmärksamhet på fattigdomsfrågorna samt 1991 års rapport som ägnas åt miljöfrågorna och kopplingen miljö--fattigdom--befolkning. Världsbanken har stärkt sin organisation vad gäller miljöfrågor.
År 1991 antog Världsbanken en strategi för att genom olika insatser söka minska fattigdomen. Detta arbete avses innefatta såväl sysselsättningsskapande projektinsatser och förbättrad tillgång till hälsovård och utbildning som krav på att fattigdoms- och fördelningsaspekter beaktas i den övergripande ekonomiska planeringen.
När det gäller IDA specifikt ägnade multibiståndsutredningen en hel del uppmärksamhet åt detta organ. Slutsatserna i utredningen är att IDA:s verksamhet stämmer väl överens med de svenska biståndspolitiska målen, i första hand tillväxtmålet, målet om social och ekonomisk utjämning samt målet om framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön. Beträffande demokratimålet säger utredningen att tendenser mot en mer direkt roll för IDA på detta område kan skönjas och att överensstämmelsen mellan demokratimålet för svenskt bistånd och IDA:s verksamhet kan antas växa.
Utskottet bedömer att IDA:s verksamhet, inte minst mot bakgrund av den starkt markerade fattigdomsinriktningen, stämmer tillräckligt väl överens med de svenska biståndspolitiska målen för att ett fortsatt omfattande svenskt stöd via IDA får anses väl motiverat. Härtill kommer att IDA har ett gott internationellt anseende när det gäller effektivitet.
Med det ovan anförda får utskottet anse yrkande 4 i motion U236 (c) som besvarat. Yrkande 3 i motion U236 (c) samt yrkande 4 i motion U223 (v) avstyrks.
Utskottet behandlade frågan om omröstningen i Världsbanken i betänkande 1990/91:UU15. Utskottet angav då att Världsbankens aktiekapital resp. IMF:s resurser bygger på de enskilda medlemmarnas insatser vilka står i direkt relation till respektive medlemslands relativa ekonomiska styrka i världsekonomin. Röstandelarna kan sägas motsvara det ansvar och den kapitalinsats som respektive land påtagit sig i enlighet med ett gemensamt överenskommet system. En annan ordning med ett land en röst skulle innebära risker för bankens kapitalförsörjning i och med att länder med en stor kapitalinsats troligen skulle överväga att minska sitt engagemang. Härtill kan fogas att styrelsernas arbetssätt såväl i Världsbanken som i IMF i praktiken är inriktat på att nå samförståndslösningar och att det bara är i yttersta undantagsfall som röstning sker. Möjligheterna till reellt inflytande är därför större än vad enskilda röstandelar anger. De nordiska länderna har i praktiken visat sig ha relativt goda möjligheter att få genomslag för sina synpunkter i styrelsearbetet bl.a. genom att i enskilda frågor samarbeta med olika landgrupperingar med liknande åsikter. Denna bedömning kvarstår.
Även frågorna om öppenhet och insyn i Världsbanken har tidigare behandlats i utrikesutskottet. I betänkande 1990/91:UU15 angavs följande. Världsbanken intar en betydligt öppnare attityd till enskilda organisationer än tidigare och tillhandahåller och sprider en stor mängd information om verksamheten.
Utskottet är således av uppfattningen att en betydande del av Världsbankens och IMF:s dokumentation är tillgänglig för allmänheten. I den mån information hemlighålls är det i syfte att skydda det berörda medlemslandet. Det bör noteras att den dokumentation som inte är tillgänglig för styrelsen snarast har karaktären av interna arbetsdokument. Institutionerna måste kunna garantera att den information som lämnas av ett medlemsland, exempelvis i en krissituation, inte blir allmänt känd. Vidare kan sägas att om alla dokument gjordes offentliga skulle detta leda till att de dokument som presenteras för styrelsen skulle bli mindre innehållsrika, vilket försvårar Sveriges och andra länders möjligheter att påverka bankens verksamhet.
Utskottet anser att nuvarande ordning när det gäller öppenhet och offentlighet inom Världsbanken och IMF fungerar väl.
Denna bedömning kvarstår.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 3 i motion U209 (v).
Frågan om Världsbankens utlåning till Iran berördes även den i betänkande 1990/91:UU15. Härvid anfördes att Sverige aktivt arbetar för att Världsbanken, i enlighet med sina statuter, inte politiserar sitt arbete. Följaktligen är det inte Sveriges strävan att införa politiska villkor i dessa överväganden. Politiska villkor skulle kunna få negativa följder för u-länderna som helhet och för enskilda länder som genom villkoren riskerar att isoleras. Detta kan gälla såväl Iran som exempelvis Vietnam eller Nicaragua. Självfallet gäller detta resonemang inte länder som genom FN-beslut är föremål för sanktioner, som Sydafrika. Däremot arbetar Sverige aktivt för att banken i utformning av projekt och program uppmärksammar såväl demokratiaspekter som exempelvis miljö- och sociala aspekter.
Denna bedömning kvarstår.
I detta sammanhang vill utskottet referera till vad som anförts ovan beträffande IDA:s verksamhet och dess överensstämmelse med demokratimålet i svenskt bistånd. Det är utskottets uppfattning att Sverige i sitt samarbete med såväl Världsbanken som IDA i sin verksamhet i resp. land bör aktivt främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det finns i dag också enligt Världsbankens stadgar vissa möjligheter för banken att i sina beslut om utlåning ta hänsyn till exempelvis brister vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna om bristerna bedöms ha ekonomiska effekter, vilket ju ofta är fallet.
Härmed avstyrks yrkande 4 i motion U617 (v).
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
Propositionen s. 164--170
För budgetåret 1992/93 föreslår regeringen att 7 517,0 milj.kr. ställs till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Detta innebär en anslagsökning med 217,0 milj. kr. i förhållande till föregående budgetår.
Regeringens förslag till fördelning av biståndet genom SIDA framgår av nedanstående tabell.
Tabell 4. Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1991/92-- 1992/93 (milj.kr.)
_____________________________________________________________________ Anvisat Förslag Förändring 1991/92 1992/93 _____________________________________________________________________
AFRIKA Angola 200 210 + 10 Botswana 95 90 - 5 (1) Etiopien 100 150 + 50 Guinea Bissau 95 85 - 10 Kap Verde 75 80 + 5 Kenya 135 115 - 20 Lesotho 35 35 Moçambique 475 395 - 80 (2) Namibia 110 110 (1) Tanzania 585 530 - 55 (2) Uganda 110 110 Zambia 260 275 + 15 (2) Zimbabwe 220 220 (1) Regionala insatser i Afrika 205 165 - 40 (3)
ASIEN Bangladesh 145 140 - 5 Indien 400 415 + 15 (2) Laos 110 110 Sri Lanka 0 35 + 35 (4) Vietnam 325 225 -100 Regionala insatser i Asien 15 0 - 15 (5)
LATINAMERIKA Nicaragua 280 280 Utvecklingssamarbete med Centralamerika 110 165 + 55 (6) Utvecklingssamarbete med Sydamerika 155 135 - 20 (6)
____________________________________________________________________ 4 420 4 075 -165
ÖVRIGT
Demokrati, mänskliga rättigheter och humani- tärt bistånd 550 700 +150 Katastrofer m.m. 1 060 1 115 + 55 (7) Stöd till återuppbyggnad Bistånd genom folk- rörelser o. vissa andra organisationer 750 875 +125 Särskilda miljöinsatser 235 250 + 15 Särskilda program 350 380 + 30 Rekrytering o. utbildning av fältpersonal 39 45 + 6 (8) Vissa landprogramkostn. 60 52 - 8 (9) Information genom SIDA 16 25 + 9
____________________________________________________________________ 3 060 3 442 +382
====================================================================
SUMMA 7 030 7 517 +217
1För Botswana och Namibia avsätts därutöver 5 milj.kr. vardera till anslaget C3. Andra biståndsprogram, anslagsposten. Projektbistånd till vissa länder. För Zimbabwe avsätts 10 milj.kr. till samma anslagspost. 2Medel för industriutveckling har överförts till anslaget C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten, Näringslivsutveckling 3Medel för NORSAD-fonden och handelsfrämjande verksamhet överförs till C3. Andra biståndsprogram, anslagsposten Näringslivsutveckling 4Budgetåret 1991/92 anvisades inga nya medel på grund av den stora reservationen. 5Miljörelaterade insatser inom Mekong-kommittén finansieras över anslaget C1. Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten Andra multilaterala bidrag. Delposten Miljöinsatser. Reservationen täcker övriga budgeterade insatser. 6Medel för Costa Rica om 40 milj.kr. överförs från anslagsposten Utvecklingssamarbete med Sydamerika (för 1991/92 benämnt Projektbistånd till Latinamerika) till anslaget Utvecklingssamarbete med Centralamerika. 7Civila insatser i samband med FN:s arbete för fred och återuppbyggnad finansieras från anslaget C1. Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten Andra multilaterala bidrag, delposten Övriga insatser. 8Multilaterala biträdande experter finansieras från anslaget C1. Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten Andra multilaterala bidrag, delposten Multilaterala biträdande experter. 9Vissa administrativa kostnader har överförts till anslaget C4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA).
I propositionen föreslås att medelsramarna för samarbetsländerna (inkl. regionala insatser och samarbete med Latinamerika) minskar med 165 milj.kr. till 3 610 milj.kr. Medlen för utvecklingssamarbete genom SIDA utanför landramarna föreslås öka med 382 milj.kr.
För närmare motivering till regeringens förslag om bistånd till enskilda länder, till regionala insatser och till utvecklingssamarbete med Latinamerika hänvisas till propositionen (s. 134--179).
Samarbete med enskilda länder
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U202 anges att det långsiktiga landprogrammerade biståndet genom SIDA bör förbli stommen i det svenska biståndet. Motionärerna anser att regeringens förslag om betydande neddragningar av detta bistånd inte står i överensstämmelse med de principer om långsiktighet och effektivitet som utvecklas i propositionen. Vidare anges att landramarnas storlek blir allt mindre rättvisande för helhetsbilden av Sveriges samarbete med ett mottagarland. Detta försvårar genomskådligheten och följaktligen riksdagens inflytande, något som enligt motionen även riksdagens revisorer påpekat.
Genom att de största neddragningarna drabbar de fattigaste afrikanska länderna, skapar enligt motionärerna detta oro över regeringens intentioner med biståndet till Afrika. Mot denna bakgrund begär motionärerna en översyn av dessa frågor. Översynen bör ha parlamentariskt deltagande och behandla landprogrammeringens och sakanslagens respektive roller, liksom hur riksdagen bättre kan få insyn och utöva sitt inflytande över biståndets utformning. Förutsättningarna måste säkras för ett långsiktigt och effektivt bistånd till de fattigaste länderna.
I motionen anges vidare att det internationella stödet till de ekonomiska reformprogrammen i de afrikanska mottagarländerna har visat sig vara framgångsrikt. Dessa framsteg återspeglas inte i regeringens förslag avseende de afrikanska samarbetsländerna. Motionärerna föreslår en ökning av landramarna i förhållande till regeringens förslag för fem afrikanska länder: Moçambique, Namibia, Tanzania, Uganda och Zimbabwe.
Motionärerna går emot den av regeringen föreslagna landramssänkningen för Vietnam om 100 milj.kr. och föreslår en oförändrad landram. För Indien och Bangladesh föreslås sänkningar av landramarna, medan Sri Lanka och Laos föreslås få höjda landramar. Vidare föreslås att möjligheterna till ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Kambodja utreds.
Ny demokrati föreslår i sin partimotion U221 en halvering av det utvecklingsbistånd till programländerna som går genom SIDA. Motionärerna anser att det är rimligt att ett enskilt givarland som Sverige tillgriper sanktioner för att få mottagarländer att inse att vi inte accepterar förhållanden som omfattande korruption och höga militära utgifter. Programländer med låga militärutgifter och låg korruption kan kompenseras för det halverade programbiståndet genom omfördelning av andra biståndsmedel. Partiet anser att halveringen kan åstadkommas genom att ett års bistånd fördelas över två år.
Allmänt om bilateralt bistånd
Utskottet
I budgetpropositionen anges att landramar som programmeringsmetod också i fortsättningen bör vara det centrala planeringsinstrumentet i de fattigaste u-länderna, där biståndet svarar för en betydande del av resurserna för utveckling och där behovet av långsiktighet och samordning av biståndet är särskilt uttalat. Vidare redogörs i propositionen för det bistånd genom SIDA som går utanför landramarna och som bl.a. innefattar katastrofbistånd, bistånd för att främja demokrati och mänskliga rättigheter samt bistånd genom enskilda organisationer.
Den ökning om 217 milj.kr. som regeringen föreslår för biståndet genom SIDA och som utskottet finner väl motiverad tolkas av utskottet som att förtroendet för det bilaterala samarbetet som biståndsform kvarstår. Utskottet delar den av regeringen i propositionen angivna positiva synen på det bilaterala biståndet.
De frågor om effektivitet och hinder för effektivitet som exempelvis korruption kan utgöra som tas upp i motion U221 (nyd) är självfallet värda att uppmärksammas. Det är dock enligt utskottet inte sannolikt att den drastiska och schablonmässiga minskning av biståndsvolymen som föreslås automatiskt löser de problem som omnämns i motionen. I stället måste de enskilda biståndsprogrammen och projekten i de olika mottagarländerna fortlöpande och noggrant granskas av biståndsmyndigheter och departement. Korruption motverkar biståndets syften och effektivitet. Krav bör i förekommande fall ställas på mottagarländerna i syfte att komma till rätta med problemen. I detta sammanhang spelar som anges i betänkandet under avsnittet Principer och riktlinjer självfallet utvärderingsverksamheten en viktig roll.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att riksdagen ges en bred information om biståndssamarbetet med mottagarländerna inför riksdagens beslut om framtida bistånd. Det bör i sammanhanget nämnas att frågorna bl.a. rörande riksdagens kontrollmöjligheter, relationen mellan landramsbistånd och övriga bilaterala biståndsprogram samt utvärderingsfrågor behandlades av utskottet i betänkande 1991/92:UU11 Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd, som utarbetades med anledning av en rapport från riksdagens revisorer.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 2 i motion U221 (nyd).
Bistånd till afrikanska samarbetsländer
Motionen
I motion U202 (s) yrkande 14 anges att Socialdemokraterna fäster stor vikt vid det långsiktiga samarbetet med de afrikanska länderna. Samarbetet har under de senaste åren koncentrerats på att stödja ekonomiska reformprogram. Riktlinjerna för detta samarbete fastslogs av riksdagen 1989. Reformarbetet har varit framgångsrikt och bör inte överges. Motionärerna anser att dessa framsteg återspeglas i regeringens budgetförslag vilket innebär neddragningar av biståndet för flera afrikanska länder.
Utskottet
Regeringens prioritering av ett fortsatt omfattande biståndssamarbete med de afrikanska länderna framgår enligt utskottet klart av budgetpropositionen. Däri anges bl.a. att i syfte att bistå i den ömtåliga men nödvändiga ekonomiska reformprocessen och medverka i utvecklingen mot demokrati är det väsentligt att bibehålla ett omfattande svenskt utvecklingssamarbete i Afrika. Utskottet kan konstatera att även om landramsbiståndet minskat till några afrikanska länder innebär detta inte att det totala, långsiktiga svenska biståndet till afrikanska länder minskar. Enligt vad utskottet erfarit kan förslagen i årets budgetproposition komma att öka det totala svenska biståndet till Afrika, eftersom de ökade satsningarna utanför landramarna på demokratiinriktat bistånd, ekonomiska reformer och skuldlättnader i stor utsträckning kommer att tillfalla länder i Afrika. Härtill kommer att en del av katastrofbiståndet som ju i hög grad tillfaller Afrika också kan ha en mer långsiktig inriktning i en del fall.
Utskottet anser att Afrika bör fortsätta att vara ett högt prioriterat område i det svenska biståndet mot bakgrund av de ekonomiska och sociala svårigheterna, den stagnerande tillväxten och den stora andelen fattiga i regionen.
De neddragningar som skett i några programländer är enligt utskottets bedömning inte uttryck för ett bristande svenskt stöd till reformprogrammen i afrikanska länder.
Som framgår i följande avsnitt om programländerna sker neddragningarna främst i två länder, Moçambique och Tanzania. I båda länderna är Sverige den största givaren av bilateralt bistånd och neddragningarna sker från en mycket hög nivå. Fortsatt omfattande stöd till reformprocessen tillförsäkras genom regeringens budgetförslag.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 14 i motion U202 (s).
Angola
Motionen
I motion U224 (m) anges att det mot bakgrunden av situationen i landet bör ges bistånd till Angola, men att biståndet inte bör gå till den korrumperade MPLA-regimen. En del av det svenska biståndet bör kanaliseras genom Unita. Vidare anges i yrkande 2 att effektiviteten i biståndet särskilt bör uppmärksammas.
I motion U618 (v) föreslås att bistånd ges för integrering av demobiliserade soldater i Angola.
Utskottet
Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i propositionen att biståndet till Angola är ett långsiktigt åtagande vars motiv är att stödja människors strävan ut ur fattigdom och social misär. Utskottet bedömer att den freds- och demokratiprocess som planeras utmynna i allmänna och fria val i november 1992 på sikt kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt biståndssamarbete. Som också anges i budgetpropositionen har den nya författningen avskaffat MPLA:s roll som statsbärande parti. Bildandet av nya partier är nu tillåtet, och domstolsväsendet har fått en mer oberoende ställning.
Utskottet delar regeringens syn att biståndssamarbetet bör inriktas på att stödja demokratiseringen och återuppbyggnaden efter kriget samt på att lämna stöd till den mest utsatta befolkningen. I propositionen och SIDA:s anslagsframställning nämns bl.a. hälsosektorn som ett prioriterat område.
Utskottet finner det naturligt att särskilt uppmärksamma effektivitetsaspekterna i biståndet mot bakgrund av att landet efter en lång period av krig och motsättningar befinner sig i en krävande övergångsfas.
Regeringen har nyligen fattat beslut om en betydande biståndsinsats i Angola med syftet att underlätta demobiliseringen av angolanska soldater och deras integrering i det civila livet.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till medelsram för Angola.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 1 i motion U224 (m). Yrkande 2 i motion U224 (m) och yrkande 3 i motion U618 (v) får anses besvarade.
Moçambique
Motionerna
I motion U202 (s) föreslås att landramen för Moçambique blir 425 milj.kr. dvs. 30 milj.kr. högre än vad regeringen föreslagit. Motionärerna anser att landet under en följd av år genomfört betydande samhällsreformer i en riktning som bör bejakas.
I motion U618 (v) yrkas att biståndet till Moçambique inte minskas. Som motiv anges att när livsviktigt bistånd inte når fram är det en katastrof för de nödlidande. Moçambiques regering vill bekämpa korruption och har bett Sverige om hjälp med detta.
Utskottet
Moçambique är sedan lång tid ett land i djup kris. Befolkningen har drabbats mycket hårt av många års krig och terror. Undernäring är utbredd och barnadödligheten har nått en oroande hög nivå. Landet är ett av världens absolut fattigaste.
I budgetpropositionen slår regeringen fast att Moçambiques svåra situation motiverar ett fortsatt omfattande bistånd.
Utskottet delar denna uppfattning. Regeringens förslag till medelsram innebär en minskning av landramen med 80 milj.kr. till 395 milj.kr. Mot bakgrund av att neddragningar sker från en hög nivå, att industrisamarbetet förs till anslaget C 3 samt att regeringen angivit beredskap för katastrof- och återuppbyggnadsbistånd, skuldlättnadsåtgärder och demokratiinsatser utöver landramen anser utskottet att målsättningen om ett omfattande biståndssamarbete med Moçambique grundat på de enorma behoven i landet och till stöd för reformverksamheten kan tillgodoses inom ramen för budgetpropositionens förslag till medelsram.
Utskottet vill betona att ökad uppmärksamhet måste ägnas effektivitetsfrågor och revision när det gäller samarbetet med Moçambique, mot bakgrund av uppgifterna om oegentligheter och korruption som redovisats bl.a. i ett interpellationssvar av statsrådet Alf Svensson i riksdagen den 22 januari i år. Vidare anser utskottet att ansträngningar bör göras att finna lämpliga former för ett ökat demokratifrämjande bistånd.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till medelsram för Moçambique.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 15 i motion U202 (s) och yrkande 5 i motion U618 (v).
Namibia
Motionen
I motion U202 (s) föreslås landramen för Namibia bli 115 milj.kr., dvs. 5 milj.kr. högre än vad regeringen föreslagit. Som motiv anger motionärerna det i motionssammanfattningen refererade reformarbete som ett antal afrikanska länder genomför.
Utskottet
Som framgår av budgetpropositionen avsätter regeringen 5 milj. kr. till anslaget C 3 att användas av BITS och Swedecorp utöver landramen om 110 milj. kr. för Namibia.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag avseende medelsram för Namibia.
Härmed avstyrks yrkande 16 i motion U202 (s).
Tanzania
Motionerna
Även Tanzania anses enligt motion U202 (s) ha genomfört positiva samhällsreformer, varför man motsätter sig regeringens förslag till neddragning av landramen. I motion U202 (s) föreslås landramen uppgå till 560 milj.kr., dvs. 30 milj.kr. mer än vad regeringen föreslår.
Utskottet
Regeringens förslag avseende landram för Tanzania innebär en minskning med 55 milj.kr. jämfört med landramen för innevarande budgetår. Detta innebär enligt utskottet inte något avsteg från Sveriges åtagande att stödja det ekonomiska reformprogrammet och demokratiseringen i landet. Neddragningen sker från en mycket hög nivå. Landramen för Tanzania är även fortsättningsvis den största i det svenska biståndssamarbetet. Sverige är den största biståndsgivaren i landet. Det bör också noteras att betydande biståndsmedel utöver landramen har kanaliserats till Tanzania, bl.a. i form av betalningsbalansstöd. Stöd utanför landramen kommer att aktualiseras även för kommande budgetår. Det framgår vidare av budgetpropositionen att industrisamarbetet med Tanzania i fortsättningen kommer att belasta anslaget C 3 under nästa budgetår. Medlen för detta samarbete beräknas uppgå till ca 30 milj.kr.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet budgetpropositionens förslag till medelsram för Tanzania.
Härmed avstyrks yrkande 17 i motion U202 (s).
Uganda
Motionerna
I motion U202 (s) anges att Uganda gjort betydande framsteg för att ta sig ur den tidigare så svåra situationen. Motionärerna föreslår en landram om 115 milj.kr. dvs. 5 milj.kr. högre än regeringens förslag.
Utskottet
Riksdagen beslutade våren 1991 att ge Uganda en egen anslagspost med en landram som innevarande budgetår uppgår till 110 milj.kr.
Utskottet tillstyrker att fortsatt bistånd i denna form ges till Uganda. Utskottet vill emellertid framhålla att oroande uppgifter om bristande respekt för de mänskliga rättigheterna framkommit, bl.a. från Amnesty International. Vidare finns uppgifter om tilltagande korruption i statsförvaltningen. Om dessa mycket otillfredsställande förhållanden inte ändras måste det fortsatta biståndssamarbetet omprövas. Samtidigt välkomnar utskottet att demokratifrämjande biståndsprojekt planeras. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av de mänskliga fri- och rättigheterna i Uganda.
Utskottet anser inte att det mot denna bakgrund är motiverat att höja landramen för Uganda, vilket föreslås i motion U202 (s).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om oförändrad landram för Uganda.
Härmed avstyrks yrkande 18 i motion U202 (s).
Zimbabwe
Motionen
Beträffande Zimbabwe förs i motion U202 (s) ett liknande resonemang som för Tanzania, Moçambique och Namibia. I motionen föreslås en landram om 225 milj.kr., dvs. 5 milj.kr. högre än regeringens förslag.
Utskottet
Regeringens förslag avseende Zimbabwe innebär enligt utskottet ett fortsatt omfattande stöd till det ekonomiska reformprogrammet. Förutom varubistånd och betalningsbalansstöd förmedlas insatser inom hälsovård, undervisning och transporter i syfte att nå eftersatta grupper på landsbygden. Det kan noteras att regeringen föreslår att 10 milj.kr. utöver landramen avsätts till anslaget C 3 att användas av BITS och Swedecorp.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till medelsram för Zimbabwe.
Härmed avstyrks yrkande 19 i motion U202 (s).
Bangladesh
Motionen
I motion U202 (s) anges att en utbredd korruption i landet försvårar biståndssamarbetet. Mot denna bakgrund och med tanke på att reservationen är stor föreslås en landram om 120 milj.kr., vilket är 20 milj.kr. lägre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet
Som framgår av budgetpropositionen inriktas det svenska biståndet till Bangladesh främst på sysselsättningsskapande och medvetandegörande projekt för att förbättra levnadsförhållandena för fattiga på landsbygden. Svårigheterna att nå målgrupperna är dock betydande, och den svaga inhemska resursmobiliseringen bidrar till ett lågt utnyttjande av de internationella biståndsmedel som står till buds. Därför har reservationer byggts upp i det svenska biståndet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning med 5 milj.kr. till 140 milj.kr. som medelsram för Bangladesh.
En ännu större sänkning av medelsramen, vilket föreslås i motion U202 (s), anser utskottet dock inte motiverad mot bakgrund av de stora hjälpbehoven i landet.
Härmed avstyrks yrkande 21 i motion U202 (s).
Indien
Motionen
I motion U202 (s) anförs att det för Indien finns en mycket stor reservation och att landramen inte bör höjas vilket regeringen föreslagit. I stället föreslås en i jämförelse med budgetåret 1991/92 oförändrad landram, dvs. 400 milj.kr.
Utskottet
Det svenska biståndet till Indien inriktas på skogsbruk med mark- och miljövård, hälsovård, dricksvatten på landsbygden och energi. Enligt vad utskottet inhämtat används biståndsmedlen effektivt och når de avsedda målgrupperna. Utskottet finner det motiverat med den nominella höjning av landramen om 15 milj.kr. till 415 milj.kr. som föreslås i budgetpropositionen och tillstyrker regeringens förslag.
Härmed avstyrks yrkande 22 i motion U202 (s).
Laos
Motionen
Beträffande Laos anser motionärerna i motion U202 (s) att utvecklingen gått i positiv riktning under flera år och att det ekonomiska reformprogrammet varit framgångsrikt. En landram om 115 milj.kr. föreslås, dvs. 5 milj.kr. högre än regeringens förslag.
Utskottet
Det framgår av budgetpropositionen att Laos vidtagit en rad åtgärder i riktning mot ekonomisk liberalisering och marknadsekonomi. En fortsatt reformpolitik kommer att öka effektiviteten i användningen av de svenska biståndsmedlen. Tyvärr går emellertid utvecklingen mot demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna långsamt.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om en oförändrad landram om 110 milj.kr. för Laos.
Härmed avstyrks yrkande 23 i motion U202 (s).
Sri Lanka
Motionen
I motion U202 (s) föreslås en medelsram för Sri Lanka om 15 milj.kr., dvs. 20 milj.kr. lägre än vad regeringen föreslagit. Motionens motivering är att en stor reservation kvarstår och att ökade insatser kan finansieras från det särskilda anslaget för stöd till återuppbyggnad.
Utskottet
I betänkande 1990/91:UU15 godkände riksdagen regeringens förslag till att inte tillföra landramen för Sri Lanka några medel under innevarande budgetår. Motiveringen var de svårigheter för biståndssamarbete som förelåg till följd av den interna konflikten i landet. Regeringen gör nu bedömningen att det biståndssamarbete som finansierats genom tidigare beviljade anslag givit positiva resultat, att det fattigdomsinriktade biståndet bör fortsätta och att Sverige bör öka sitt engagemang för att stödja de människor som på olika sätt drabbas av den interna konflikten. Detta avses enligt budgetpropositionen ske genom bl.a. humanitärt stöd, i förra årets budgetproposition föreslagna långsiktiga insatser på landsbygden och demokratifrämjande insatser.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en landram för Sri Lanka om 35 milj.kr.
Härmed avstyrks yrkande 24 i motion U202 (s).
Vietnam
Motionen
I motion U202 (s) anges att Vietnam under en följd av år genomfört ett mycker radikalt ekonomiskt reformprogram. Internationella organisationer som IMF och UNDP anser programmet vara lovvärt, men brett internationellt stöd har förhindrats av USA:s politik. Motionärerna anser det felaktigt att regeringen nu, när blockeringen synes komma att släppa, föreslår en drastisk neddragning av landramen. Motion U202 föreslår i stället bibehållen landram, dvs. 325 milj.kr., vilket är 100 milj.kr. högre än vad regeringen föreslår.
Utskottet
I betänkande 1990/91:UU15 konstaterade utskottet att utvecklingen i Vietnam gått i riktning mot ett mer öppet ekonomiskt system. Denna utveckling har fortsatt. Ett växande utrymme för privata initiativ har skapats, systemet med prisreglering håller på att avvecklas och de ökade satsningarna på privata jordbruk har höjt produktiviteten.
Tyvärr har inte den ekonomiska reformpolitiken åtföljts av politiska reformer och demokratisering. Respekten för de mänskliga rättigheterna är otillfredsställande. Vietnam är fortfarande en kommunistisk enpartidiktatur. Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit en sänkning av landramen med 100 milj.kr.
Utskottet konstaterar att även den medelsram som regeringen föreslagit om 225 milj.kr. innebär ett fortsatt omfattande svenskt biståndssamarbete med Vietnam. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen i propositionen fastslagit att landramsmedel bör säkerställas för att kunna genomföra långsiktig projektverksamhet.
Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av bistånd för att stödja den pågående reformprocessen och för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Utvecklingen vad gäller demokratin och de mänskliga rättigheterna i Vietnam bör noggrant följas med tanke på framtida beslut om biståndssamarbetet.
Med hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsram för Vietnam.
Utskottet avstyrker därmed förslaget i motion U202 (s) yrkande 25 om en oförändrad landram för Vietnam.
Andra länder än programländer
Utvecklingssamarbete med Centralamerika
Motionen
I motion U202 (s) framhålls den positiva utvecklingen i El Salvador i och med fredsprocessen och fredsavtalet. Motionärerna anser att regeringen under det ökade anslaget för utvecklingssamarbete med Centralamerika också bör förbereda ett samarbete med El Salvador.
Utskottet
I betänkande 1991/92:UU2 om mänskliga rättigheter återfinns en kortfattad beskrivning av fredsprocessen i El Salvador. Sverige har gett aktivt politiskt stöd samt stöd genom humanitär biståndsverksamhet till fredsprocessen i El Salvador ända sedan den inleddes i mitten av 1980-talet. Stödet har gått via anslag för humanitärt bistånd.
I och med fredsavtalet i El Salvador ökar möjligheterna till ett bredare utvecklingssamarbete. De stora behoven av återuppbyggnad i det krigshärjade landet motiverar väl ett sådant bistånd. Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion U202 att medel för samarbete med El Salvador nu bör kunna anslås också via anslagsposten för utvecklingssamarbete med Centralamerika. Enligt vad utskottet erfarit planeras insatser bl.a. för social- och ekonomisk återuppbyggnad, återvändandeprogram för flyktingar, stöd till demobiliserade soldater, övervakningsinsatser inom ramen för FN:s uppdrag. Enskilda organisationer förväntas även i fortsättningen spela en framträdande roll i biståndssamarbetet.
Med det ovan anförda får yrkande 27 i motion U202 (s) anses besvarat.
Eritrea
Motionerna
I motion U203 (s) föreslås enligt yrkande 1 att Sverige snarast bör göra det möjligt för ett antal eritreaner att med ersättning återvända till Eritrea. Stödet kan gå över såväl arbetsmarknads- som biståndsbudgeten. I yrkande 2 föreslås att Sverige bör samverka med andra länder dit eritreaner flytt.
I motion U204 (s) anförs att Sverige snarast bör inleda ett utvecklingssamarbete med Eritrea för att kunna göra en insats präglad av helhetssyn och långsiktighet. Samarbetet bör ske i liknande former som med programland. Under tiden sådana former för biståndet byggs upp bör omfattningen av projektbistånd öka. Regeringen bör precisera hur biståndssamarbetet med Eritrea skall genomföras.
Enligt motion U205 (s) bör Sverige inleda ett långsiktigt samarbete med Eritrea, och Sverige bör snarast inrätta sådana förbindelser med Eritrea som behövs för ett effektivt utvecklingssamarbete.
I motion U212 (kds) redogörs för bakgrunden till Eritreas befrielsekamp och den senaste utvecklingen mot självstyre. Motionärerna anser att Sverige nu har ett särskilt ansvar gentemot Eritrea. Sverige bör enligt motionens yrkande 4 påbörja ett utvecklingssamarbete utöver katastrofhjälp med den provisoriska regeringen i Eritrea. Enligt yrkande 6 bör regeringen besluta att omfördela resurser så att Sverige kan bidra till en god utveckling i Eritrea. I yrkande 7 föreslås att regeringen upptar förhandlingar med Eritrea för att få till stånd ett avtal om det framtida samarbetet.
I motion U231 (v) anförs att Sverige i samarbete med eritreanska myndigheter bör bidra till Eritreas återuppbyggnad.
Utskottet
I slutet av år 1991 föll den etiopiska regim under Mengistu mot vilken det eritreanska folket under många år drivit sin befrielsekamp. Regimskiftet i Etiopien innebar att ett viktigt steg mot eritreanskt självbestämmande togs. I en nationell konferens i juli 1991, i vilken de segrande parterna i kriget mot Mengisturegimen deltog, antogs grundläggande principer för relationen mellan Etiopien och Eritrea. Bl.a. fastslogs det eritreanska folkets rätt att självt besluta om sin framtid i en folkomröstning. För att möjliggöra stabilitet under den förestående återuppbyggnads- och försoningsprocessen uppsköts denna folkomröstning i två år. Folkomröstningen om Eritreas framtida status kommer således att enligt planerna äga rum 1993. En interimsregering har utsetts för att styra Eritrea fram till folkomröstningen.
Det svenska biståndet till Eritrea har i första hand gällt katastrofbistånd -- finansierat över katastrofanslaget -- dels genom enskilda organisationer, dels via FN-organisationer. Sverige har svarat positivt på FN:s generalsekreterares appeller om ökat stöd till Afrikas Horn, och härvid har också ökade medel kunnat kanaliseras till Eritrea. Sverige har på detta sätt kunnat lindra nöden för många eritreaner som drabbats hårt av konflikten.
Utskottet vill understryka vikten av ett svenskt biståndssamarbete med Eritrea också innan folkomröstningen äger rum, i syfte att bidra till landets återuppbyggnad. Utskottet anser att det svenska biståndssamarbetet nu kan anta mer långsiktiga former. Härvid välkomnar utskottet vad som anförs i budgetpropositionen om att de involverade enskilda organisationerna nu skall kunna engagera sig i utvecklingsinriktade projekt och inte endast förmedla humanitärt bistånd. Det vore önskvärt att också biståndet förmedlat genom FN kunde få en mer långsiktig inriktning.
Utskottet har erfarit att en svensk delegation nyligen besökt Eritrea i syfte att få underlag för en samlad bedömning av formerna för framtida svenskt biståndssamarbete med Eritrea. Bland annat övervägs frågan om permanent svensk representation i Eritrea för handläggningen av biståndet. Utskottet avvaktar slutsatserna av regeringens överväganden i detta hänseende.
Med det ovan anförda får utskottet anse motionerna U204 (s), U205 (s), yrkandena 4, 6 och 7 i motion U212 (kds) samt yrkande 3 i motion U231 (v) som besvarade.
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion U203 (s) om vikten av att underlätta eritreaners återvändande. Enligt vad utskottet inhämtat finns inga hinder mot att med riktade biståndsinsatser i flyktingars hemländer underlätta de hemvändande flyktingarnas integrering. Sådant bistånd har förekommit i flera fall tidigare, bl.a. i Uruguay och Chile. Biståndet kan exempelvis innefatta stöd till sysselsättningsskapande åtgärder, särskilda bidrag till socialt utsatta grupper, utbildningsinsatser m.m. Utskottet anser att denna typ av bistånd också bör aktualiseras i Eritrea, inte minst med tanke på att många eritreaner flytt till Sverige och att de med sin höga utbildningsnivå kan ge viktiga bidrag till Eritreas återuppbyggnad och utveckling.
Utskottet noterar i sammanhanget att någon flytthjälp inte förmedlas över biståndsanslaget men att vissa sådana medel finns budgeterade i arbetsmarknadsdepartementets budget för utbetalning via statens invandrarverk.
Härmed får yrkandena 1 och 2 i motion U203 (s) anses besvarade.
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd
Sammanfattning av propositionen
I propositionen föreslås en medelsram för anslagsposten om 700 milj.kr., vilket innebär en ökning mad 150 milj.kr. jämfört med förra budgetåret. Motiveringen återfinns i budgetpropositionen s. 171--172.
Sammanfattning av motionerna
I motion U202 (s) anges att det inte framgår av regeringens budgetproposition vilken prioritet man fäster vid utvecklingen i Sydafrika och södra Afrika. Enligt motionen bör insatser för dessa områden göras inom ramen för demokratianslaget till en nivå motsvarande minst innevarande års, dvs. ca 325 milj.kr.
I motion U618 (v) föreslås att Sverige ökar stödet till de krafter som verkar för demokrati i Sydafrika. Ökat bistånd bör användas för uppbyggnaden av gräsrotsorganisationer och demokratiska organisationer, t.ex. civic-rörelsen och fackföreningsrörelsen Cosatu.
I motion U223 (v) yrkande 10 föreslås att 2 086 milj.kr. anvisas för anslagsposten, dvs. 1 386 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. Denna utökade ram skall enligt motionen användas för stipendier och bistånd till Amerikas indianer samt för stöd till fackföreningar.
I motion U223 (v), yrkande 11 yrkas att SIDA och Swedecorp skall inleda ett arbete för stöd till fackligt organisationsarbete finansierat från demokratianslaget.
I motion U621 (v) yrkas att Sverige bör ge bistånd för att möjliggöra deltagande från u-länder i världskonferensen om mänskliga rättigheter 1993. I motion U609 (s) föreslås att Sverige skall ge betydande humanitärt bistånd till Östra Timor och Västpapua.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot de riktlinjer som anges i budgetpropositionen beträffande användningen av medlen som fördelas över anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Under avsnittet Principer och riktlinjer i detta betänkande redogörs för utskottets generella inställning till bistånd för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Utskottet välkomnar att regeringen i årets budgetproposition föreslår en kraftig höjning av medelsramen för denna anslagspost och godkänner således regeringens förslag.
Härmed avstyrks yrkandena 10 och 11 i motion U223 (v).
När det gäller det humanitära biståndet till södra Afrika framgår det av budgetpropositionen att biståndet kan förväntas minska till följd av pågående förändringar i Sydafrika. Ökat stöd för processen mot demokratisering i landet kan dock bli aktuellt enligt budgetpropositionen. Vidare sägs att en fortsatt markant satsning för södra Afrika och Sydafrika är berättigad.
Utskottet gör tolkningen att regeringen på denna punkt angivit en vilja att fortsätta det omfattande biståndssamarbetet av denna typ med södra Afrika. Utskottet anser dock inte att någon beloppsmässig nivå på insatserna behöver fastslås, utan den närmare fördelningen mellan olika typer av insatser bör göras av regeringen och biståndsmyndigheterna utifrån de förslag till insatser som föreligger.
Härmed avstyrks yrkande 20 i motion U202 (s).
Syftet med det svenska humanitära biståndet i Sydafrika är att stödja en utveckling mot ett fritt, icke-rasistiskt och demokratiskt Sydafrika. Biståndet omfattar för närvarande bl.a. stöd till uppbyggnad av folkliga organisationer såsom fackföreningar och kyrkor, rättshjälp och försörjningsbidrag till fängslade apartheidmotståndare och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbildningsinsatser samt information och forskning. Utskottet ser inte anledning att göra något ytterligare uttalande med anledning av yrkande 8 i motion U618 (v), varför yrkandet avstyrks.
Beträffande världskonferensen om de mänskliga rättigheterna 1993 har utskottet erfarit att Sverige beviljat medel som bidrag för att underlätta u-landsrepresentanters deltagande i konferensen.
Härmed får yrkande 15 i motion U621 anses besvarat.
I betänkande 1991/92:UU2 om mänskliga rättigheter uttalade utskottet att situationen beträffande de mänskliga rättigheterna i Östra Timor och i provinsen Irian Jaya (Västpapua) är allvarlig. Mot denna bakgrund anser utskottet det motiverat med humanitärt bistånd förutsatt att lämpliga kanaler för biståndet kan etableras.
Utskottet noterar att Europarådet i juni antog en resolution om Östra Timor. Resolutionen kräver bl.a. av Indonesien att alla kränkningar av internationella stadgar som stadfäster mänskliga rättigheter och folkens rätt till självbestämmande och självständighet upphör. Vidare krävs att Östra Timors gränser öppnas och att internationella hjälp- och mänskliga rättighetsorganisationer tillåts bedriva sin verksamhet. Europarådets medlemsstater uppmanas att ge livsmedels- och hälsobistånd till det östtimoresiska folket.
Utskottet har inhämtat att Sverige för närvarande lämnar humanitärt stöd till såväl Östra Timor som Irian Jaya via Internationella Röda korset. Insatserna omfattar bl.a. stöd till internerade fångar, åtgärder till skydd av civilbefolkningen samt sanitets- och hälsovårdsprogram i avlägsna delar av Östra Timor. Utskottet har erfarit att om ytterligare appeller från Internationella Röda korset skulle inkomma, så är regeringen beredd pröva dessa i positiv anda.
Med det ovan anförda får utskottet anse yrkande 6 i motion U609 (s) som besvarat.
Katastrofanslaget
I propositionen föreslås en medelsram för anslagsposten om 1 115 milj.kr., vilket innebär en ökning med 55 milj. kr. jämfört med förra budgetåret. Motiveringen återfinns i budgetpropositionen s. 173.
Motionen
I motion U230 (nyd) föreslås enligt yrkande 1 att regeringen snabbutreder förutsättningarna för en internationell katastrof- och biståndsbrigad. Enligt yrkande 2 bör förutsättningarna för att lokalisera en sådan brigad till det forna F12-regementet i Kalmar vara goda. Enligt yrkande 3 bör medel ur den befintliga biståndsbudgeten utnyttjas och belasta anslagen C 2 och C 5.
Utskottet
Svenskt katastrofbistånd lämnas i huvudsak som ekonomiska bidrag via svenska enskilda organisationer och via FN-organisationer som UNRWA, UNDRO och Unicef. En mindre del lämnas som direktstöd till drabbade länder. Över C 1-anslaget lämnas också livsmedelshjälp. Det bör noteras att flera svenska enskilda organisationer som Röda korset, Rädda Barnen och Lutherhjälpen har stor erfarenhet och kompetens på området. Den internationella samordningen av insatser i akuta situationer får anses vara av grundläggande betydelse för insatsernas effektivitet.
Det finns från svensk sida goda möjligheter att också med personal och materiel utsänd från Sverige göra snabba insatser vid akuta nödsituationer.
Räddningsverket, som är en myndighet som lyder under försvarsdepartementet, förfogar över civilförsvarets personal, håller lager av civilförsvarsmateriel samt driver fem räddningsskolor. Räddningsverket kan med mycket kort varsel ställa kvalificerad personal och materiel till förfogande för hjälpinsatser. Sådana insatser har gjorts under senare tid bl.a. i gränsområdet Iran--Irak, och vid gränsområdet Turkiet--Irak. Genom ett regeringsbeslut i december 1991 inledde räddningsverket ett mer formaliserat samarbete med UNRWA i syfte att utöka möjligheten till effektiva insatser.
Vidare finns en organisation benämnd Swederelief som samordnar insatser av något mer långsiktig karaktär där svensk personal inom främst hälsovården kan mobiliseras. Exempel på en sådan insats är det fältsjukhus som sattes upp i Liberia under inbördeskriget 1991.
Utskottet bedömer att det i Sverige finns goda möjligheter, god kunskap och beredskap för att undsätta katastrofdrabbade människor som genom de ovan nämnda organisationerna. Utskottet ser inte behov av att inrätta några nya organ för detta ändamål.
Därmed avstyrks yrkandena 1, 2 och 3 i motion U230 (nyd).
Katastrofbistånd till vissa ändamål
Kambodja
Motionen
I motion U202 (s) framförs att ett genombrott ägt rum i fredsprocessen i Kambodja. Motionärerna föreslår att regeringen bör utreda förutsättningarna till ett långsiktigt utvecklingssamarbete med landet.
Utskottet
Med FN:s aktiva och nära involvering nåddes i oktober 1991 en internationell fredsöverenskommelse för Kambodja. Trots flera svårigheter i fredsprocessen innebär fredsöverenskommelsen att det omfattande arbetet med Kambodjas återuppbyggnad nu kan ta fart. Den stora förödelsen efter decennier av krig liksom de akuta flyktingproblemen visar på de stora behoven av internationella hjälpinsatser.
Utskottet välkomnar mot denna bakgrund att regeringen enligt budgetpropositionen förutser ett kraftigt ökat svenskt stöd till Kambodja.
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion U202 (s) att regeringen bör utreda förutsättningarna för ett långsiktigt biståndssamarbete med landet. Utskottet har också erfarit att regeringen inkluderat Kambodja i den grupp av länder för vilka landprofiler bör upprättas. Inom ramen för detta arbete kommer regeringen enligt vad utskottet inhämtat att närmare kartlägga förutsättningarna för ett närmare svenskt biståndssamarbete.
Härmed får yrkande 26 i motion U202 (s) anses besvarat.
Västra Sahara
Motionerna
I motion U210 (s) anges att det svenska katastrofbiståndet till de västsahariska flyktingarna i Algeriet tas om hand och distribueras på ett föredömligt sätt. Enligt motionen bör dock stödet öka med tanke på den svåra situationen i området. Vidare anförs att Polisario är en av parterna i konflikten och erkänd av FN. Motionären föreslår att Sverige bör ge Polisario ett starkare stöd. Polisario skall enligt motionen kunna ha ett direkt ansvar för stödets hantering.
Även enligt motion U626 (fp) kan biståndsmedel kanaliseras direkt till Polisario, en organisation som visat god förmåga att kunna administrera och distribuera hjälpen.
Utskottet
Utskottet refererade i betänkande 1990/91:UU15 till FN:s generalförsamlings resolution från 1989 om att Västra Sahara är en avkoloniseringsfråga som måste lösas på basis av det västsahariska folkets rätt till självbestämmande och oberoende.
I betänkande 1991/92:UU2 om mänskliga rättigheter redogjorde utskottet kortfattat för situationen i Västra Sahara. Där redogjordes för den pågående fredsprocessen som grundas på beslut i FN:s säkerhetsråd och generalförsamling och huvudelementen i fredsplanen med etablerandet av en FN-styrka och genomförandet av en folkomröstning angående territoriets framtida status. Utvecklingen sedan betänkandet skrevs har inneburit ytterligare komplikationer och risker för förseningar i fredsprocessen. För närvarande koncentreras uppmärksamheten på huruvida villkoren för genomförandet av folkomröstningen kan uppfyllas.
Sverige ger ett relativt omfattande stöd till de västsahariska flyktingarna i södra Algeriet. Under budgetåret uppgick stödet till drygt 21 milj.kr. Bidragen kanaliseras genom ett flertal svenska organisationer varav Rädda Barnen är den som haft den största verksamheten.
Enligt vad utskottet erfarit fungerar nuvarande bistånd väl. Utskottet utgår från att formerna för bistånd till det västsahariska folket fortlöpande prövas i syfte att tillhandahålla ett bistånd väl anpassat efter utvecklingen och behoven i området. Direktbistånd vilket föreslås i motionerna U210 (s) och U626 (fp) skulle ställa betydligt större krav på administrativa resurser i första hand inom SIDA. Utskottet anser att sådant direkt stöd till Polisario skulle kunna aktualiseras om så bedöms lämpligt.
Mot denna bakgrund får yrkande 3 i motion U210 (s) och yrkande 3 i motion 626 (fp) anses besvarade.
Västbanken/Gaza
Det bilaterala biståndet till Västbanken och Gaza har i tidigare utskottsbetänkanden behandlats under rubriken Katastrofbistånd för särskilda ändamål. Eftersom huvuddelen av detta bistånd sedan innevarande budgetår främst belastar demokratianslaget behandlas denna fråga i detta avsnitt.
Motionen
I motion U610 (s) föreslås att katastrof- och humanitärt bistånd till befolkningen på Västbanken och i Gaza väsentligt utökas under kommande budgetår. Insatser bör enligt motionen bl.a. riktas mot sjukvård och handikappvård.
Utskottet
I betänkande 1990/91:UU15 konstaterades att Sveriges bistånd till det palestinska folket har ökat under de senaste åren. Biståndet till palestinierna kanaliseras genom UNRWA, genom andra FN-organ samt via svenska enskilda organisationer. Sammantaget uppgår de bilaterala insatserna till ca 20--25 milj.kr. per år. Det svenska stödet via UNRWA behandlades i detta betänkandet under avsnittet Bidrag till Internationella organisationer C 1-anslaget.
Under 1991 fattade regeringen beslut om inriktningen av de bilaterala insatserna på Västbanken och i Gaza. Biståndet avses ha en humanitär inriktning med tyngdpunkt på de sociala sektorerna. Flera svenska enskilda organisationer är engagerade i arbetet. Sverige stödjer för närvarande ett antal projekt inom främst hälsosektorn men också undervisning och livsmedelsdistribution. Vidare planeras projekt samfinansierade med FN-organ, t.ex. med Unicef och UNDP.
Vikt bör också läggas vid insatser på området mänskliga rättigheter. Sverige stödjer för närvarande ett antal MR-organisationer som verkar på de ockuperade områdena, bl.a. den svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen.
Utskottet har erfarit att regeringen anser att det finns möjlighet att bredda samarbetet till att också omfatta produktiva sektorer. En målgrupp är småföretagare på de ockuperade områdena.
Utskottet anser att det palestinska folkets behov väl motiverar fortsatt svenskt bistånd. Utskottet har ingen erinran mot den inriktning och den omfattning av de svenska insatserna som regeringen aviserat. Utskottet ser inte anledning att ytterligare precisera omfattningen av detta bistånd, utan de enskilda projektförslagen får bedömas från fall till fall.
Härmed avstyrks yrkande 4 i motion U610 (s).
Irak
Motionen
I motion U622 (fp) yrkande 7 förordas att Sverige fortsätter med sitt humanitära stöd till Kurdistan. Enligt motionens yrkande 6 bör Sverige ta initiativ till minröjning.
Utskottet
Sverige har till följd av Gulfkrisen avsatt betydande belopp för humanitära insatser i Mellanöstern, sammanlagt över 500 milj.kr. Eftersom huvuddelen av biståndet lämnats till FN:s humanitära plan för Kuwait och Irak inkl. gränsområden samt till Internationella Röda korskommittén är det svårt att ange hur stor andel som kommit kurderna i Irak till del. FN-planen har uppdaterats för det första halvåret 1992, och Sverige bidrog i anslutning härtill med 16 milj kr. till UNHCR:s vinterprogram i norra Irak samt med 10 milj.kr. till FN:s vaktstyrka.
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion U622 (fp) att insatser för minröjning bör kunna komma i fråga inom ramen för de humanitära insatserna i området.
Med det ovan anförda får yrkandena 6 och 7 i motion U622 anses besvarade.
I motion U240 (s, v) förordas humanitärt bistånd till befolkningen i Irak, i första hand till barnen.
Utskottet anser att humanitärt stöd bör lämnas till den nödlidande civilbefolkningen i Irak förutsatt att lämpliga kanaler kan tillhandahållas och att stödet ges inom ramen för de av FN beslutade mekanismerna. I sammanhanget kan noteras att resolution 688 fördömer Iraks förtryck av civilbefolkningen. Den FN-vaktstyrka som bl.a. Sverige finansiellt stöder tillkom i syfte att förbättra säkerheten för utsatta grupper, i första hand kurderna. Sverige har hittills lämnat humanitärt stöd till grupper som drabbats av Gulfkriget omfattande ca 500 milj.kr., främst i Irak, Iran och Turkiet. Bl.a. har stöd gått till UNHCR:s vinterprogram för norra Irak samt till Röda korset.
Vad gäller sanktionerna mot Irak, till vilka Sverige är bundet, omfattar inte dessa livsmedel och mediciner. Varje exportör måste dock anmäla försäljning till den internationella sanktionskommitté som upprättats inom ramen för FN. I resolutionerna 706 och 712 fastslår säkerhetsrådet att Irak tillåts exportera olja till ett värde av 1,6 miljarder US dollar, varav en tredjedel skall gå till en kompensationsfond och resterande till avrustningsinsatser, återförande av egendom till Kuwait samt till mat, mediciner och förnödenheter. Förhandlingar har tidigare pågått om att få i gång denna oljeexport, men någon lösning har ännu inte nåtts.
Utskottet utgår från att regeringen noga fortsätter att följa frågan om den irakiska civilbefolkningens situation. Situationen för civilbefolkningen i Irak, inte minst för kurderna, får betraktas som fortsatt allvarlig. Enligt vad utskottet inhämtat kan det bli aktuellt med ytterligare svenska insatser inom de ramar som FN angett.
Härmed får yrkandena 1 och 2 i motion U240 (s, v) anses besvarade.
Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer
Propositionen
I propositionen föreslås att anslagsposten höjs med 125 milj.kr. till 875 milj.kr. Motiveringen återfinns i propositionen s. 174.
Motionerna
I motion U216 (c) föreslås att med tanke på den betydelsefulla roll folkrörelser och andra enskilda organisationer spelar i svenskt bistånd och de ökade medel som tilldelas vore det önskvärt med en redovisning över hur de anslagna medlen fördelas mellan organisationerna. En kort sammanfattning över hur pengarna används bör också redovisas.
Utskottet
Utskottet har under en följd av år betonat sin positiva syn på biståndet genom folkrörelser och enskilda organisationer, senast i betänkandet 1990/91:UU15. Det kan konstateras att denna form av bistånd vuxit mycket snabbt och att en betydande del av det svenska biståndet numera kanaliseras genom dessa organisationer.
Mot denna bakgrund finner utskottet i likhet med vad som framförs i motion U216 (c) det värdefullt med en närmare redovisning från regeringens sida över hur de anslagna medlen fördelas mellan organisationerna liksom en beskrivning över biståndsmedlens användning, exempelvis fördelat över sektorer. En sådan redovisning kan lämpligen lämnas i samband med budgetpropositionen. Detta bör ges regeringen till känna.
Härmed får utskottet tillstyrka motion U216 (c).
Särskilda program
Propositionen
I propositionen föreslås en medelsram för anslagsposten Särskilda program om 380 milj.kr., vilket innebär en höjning om 30 milj.kr. Motiveringen återfinns i propositionen s. 176--177.
Motionerna
I motion U202 (s) föreslås en lägre höjning för anslagsposten än vad regeringen föreslagit. Motionen föreslår en medelsram om 365 milj.kr.
I motion U223 (v) föreslås en medelsram om 480 milj.kr. för anslagsposten Särskilda program. Den utökade ramen skall enligt motionen användas för att öka kvinnobiståndet.
I motion U227 (fp) refereras till utskottets betänkande 1990/91 och vad som där angivits om vikten av ökat bistånd på befolkningsområdet. Motionären anser att enskilda initiativ -- från organisationer och företag -- kan komplettera det statliga familjeplaneringsprogrammet på ett mycket betydelsefullt sätt. Sverige bör därför inom ramen för medelsutnyttjandet av anslagsposten Särskilda program öka stödet till enskilda initiativ på befolkningsområdet.
Utskottet
Utskottet behandlar befolkningsfrågorna mer generellt under avsnittet Principer och riktlinjer i detta betänkande.
Som framgår av budgetpropositionen är anslagsposten Särskilda program avsedd att vara ett komplement till i första hand det övriga biståndet genom SIDA. Syftet är dels att särskilt uppmärksamma ämnesområden där initiativ och utökade insatser är speciellt angelägna, dels att främja metodutveckling. I Särskilda program ingår energi, hälsovård, handikapp, aids-bekämpning, befolkningsfrågor, kvinnofrågor, kultur och massmedia, försöksverksamhet och metodutveckling samt insatsförberedelser och resultatvärdering.
Utskottet anser att de områden inom vilka stöd förmedlas över denna anslagspost är viktiga och biträder regeringens förslag till en ökning av medelsramen med 30 milj.kr. till 380 milj.kr. Den föreslagna ökningen bör enligt utskottets bedömning också ge utrymme för det kvinnobistånd som bedöms ändamålsenligt.
När det gäller befolkningsfrågorna specifikt kan konstateras att utskottet i betänkandet 1990/91:UU15 uttalade att ökade medel borde anslås för bistånd på befolkningsområdet. Utskottet tillstyrkte ett antal motioner om ökade insatser på befolkningsområdet. Utskottet föreslog en tredubbling av insatserna inom ramen för Särskilda program.
Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen aviserar en ytterligare höjning av detta bistånd.
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion U227 (fp) om att enskilda initiativ kan komplettera det statliga familjeplaneringsprogrammet. Det är enligt nuvarande ordning möjligt för en enskild organisation att erhålla bidrag också för insatser på befolkningsområdet. Utskottet utgår från att regeringen i samarbete med SIDA ser över möjligheterna att aktivera samarbetet med enskilda organisationer för bistånd av denna typ.
Härmed får utskottet anse yrkande 3 i motion U227 (fp) som besvarat. Yrkande 28 i motion U202 (s) och yrkande 3 i motion U223 (v) avstyrks.
Andra biståndsprogram (C 3)
Propositionen (s. 179--180)
Under anslaget anvisas medel för u-landsforskning genom styrelsen för u-landsforskning (SAREC), tekniskt samarbete och u-krediter genom beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), gäststipendie- och utbytesprogram genom Svenska institutet, stöd till näringslivsutveckling genom Swedecorp och Swedfund International AB, projektbistånd till vissa länder, särskilda insatser i skuldtyngda u-länder samt utredningar m.m.
Tabell 5. Andra biståndsprogram budgetåren 1991/92--1992/93 (milj.kr.)
_____________________________________________________________________ Anvisat Förslag Förändring 1991/92 1992/93 1992/93 _____________________________________________________________________
U-landsforskning 395,0 425,0 30,0
BITS verksamhet, därav Tekniskt samarbete 315,0 324,5 9,5 U-krediter 400,0 420,0 20,0
Gäststipendie- och utbytes- program genom Svenska institutet 5,5 10,0 (1) 4,5
Näringslivsbistånd 49,5 160,0 (2) 110,5
Swedfund International AB 100,0 25,0 -75,0
Projektbistånd till vissa länder 30,0 40,0 10,0
Central- och Östeuropa 170,0 -170,0
Stöd till ekonomiska reform- program och skuldlättnads- åtgärder 500,0 700,0 200,0
Utredningar m.m. 8,0 10,0 2,0
===================================================================
SUMMA 1 973,0 2 114,5 141,5
1 Expertutbytet om 4,5 milj.kr. har tidigare anvisats under delposten för tekniskt samarbete genom BITS. 2 Inkluderar även medel för bistånd för näringslivsutveckling som tidigare finansierats under anslaget III C 2. Utvecklingsbistånd genom SIDA såväl inom landramar som inom anslagsposten för regionala insatser i Afrika. Dessutom har medel som tidigare anvisats under delposten tekniskt samarbete genom BITS beräknats under denna anslagspost.
För motivering till regeringens förslag vad avser anslagsposterna under anslaget C 3 hänvisas till propositionen (s. 180--198).
C 3-anslaget
Motionen
I motion U221 (nyd) föreslås en medelsram för C 3-anslaget om 1 514,5 milj.kr. vilket är 600 milj.kr. lägre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsram för C 3-anslaget.
Härmed avstyrks berörd del av yrkande 3 i motion U221 (nyd).
U-landsforskning (SAREC)
Propositionen
I propositionen föreslås en medelsram om 425 milj.kr., vilket är en höjning om 30 milj.kr. Motivering finns i propositionen på s. 180--183.
Motionen
I motion U221 (nyd) yrkande 3 i berörd del föreslås en minskning av anslagsposten med 100 milj.kr. Enligt motionen skulle fattiga länder föredra en omprioritering: mera hjälp -- mindre forskning.
Utskottet
Utskottet har inte funnit belägg för att mottagarländerna skulle föredra en neddragning av medlen för forskningssamarbete. Utskottet bedömer att väl utformade insatser på forskningsområdet kan ha stor betydelse för u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsram för u-landsforskning.
Härmed avstyrks berörd del av yrkande 3 i motion U221 (nyd).
Tekniskt samarbete och u-krediter
Propositionen
I propositionen föreslås att 324,5 milj.kr. anvisas för tekniskt samarbete genom BITS och 420 milj.kr. anvisas för gåvoelementet i u-krediter. Motiveringen återfinns på s. 183--189 i propositionen.
Motionerna
I motion U223 (v) yrkandena 12 och 13 förordas att Sverige slopar systemet med u-krediter. U-krediterna bedöms som ett dåligt bistånd och är framför allt ett stöd till svensk exportindustri.
I motion U621 (v) yrkande 17 förordas att Sverige inte beviljar u-krediter till Kina och Indonesien. I Kina vore det enligt motionen bättre att ge kvinnobistånd än u-krediter. Efter den nya massakern i Östtimor måste BITS begäran om att få ge u-krediter till Indonesien bestämt avvisas.
Enligt motion U624 (fp, c) bör inga bidrag eller u-krediter lämnas till den indonesiska staten mot bakgrund av de brott mot mänskliga rättigheter som äger rum, inkl. massakern i Östtimor förra året.
I motion U626 (fp) bör Sverige frysa bidrag -- bistånd och u-krediter -- till Marocko så länge landet inte följer FN:s beslut beträffande Västra Sahara.
Utskottet
Utskottet delar inte uppfattningen som framförs i motion U223 (v) att systemet med u-krediter i det svenska biståndet bör slopas. Även u-kreditgivningen omfattas av de svenska biståndspolitiska målen. U-krediternas främsta syfte är således inte att gynna svensk industri, utan gåvoelementet i u-krediten avses komma mottagarlandet till del.
Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens förslag till medelsram för u-krediter.
Utskottet får tillfälle att närmare behandla u-kreditsystemets framtida utformning i samband med att regeringen senare i år lägger fram den aviserade propositionen med anledning av betänkandet om kreditinstrumentets roll i biståndet (SOU 1991:74 ) som nyligen färdigställts.
Härmed avstyrks yrkandena 12 och 13 i motion U223 (v).
Tekniskt samarbete och u-krediter till vissa länder
Indonesien
I yrkande 17 (delvis) i motion U621 (v) och yrkande 2 i motion U624 (fp) framförs att Sverige inte skall ge några u-krediter till Indonesien.
Utskottet behandlade frågan om respekten för de mänskliga rättigheterna i Indonesien i betänkande 1991/92:UU2, och utskottet får hänvisa till detta.
Av budgetpropositionen framgår att regeringen inte anser att det under den närmaste tiden är aktuellt att bevilja Indonesien någon u-kredit.
Utskottet delar denna uppfattning.
Härmed får yrkande 2 i motion U624 (fp, c) och berörd del av yrkande 17 i motion U621 (v) anses besvarade.
Kina
Motionen
I yrkande 17, berörd del, i motion U621 (v) förordas att Sverige inte skall bevilja u-krediter till Kina.
Utskottet
Beträffande bistånd och u-krediter till Kina har utskottet erfarit att denna fråga för närvarande är föremål för beredning inom regeringskansliet. Utskottet avvaktar resultaten av regeringens beredning som bör redovisas för riksdagen på lämpligt sätt och är därför inte berett att nu göra några ytterligare uttalanden.
Härmed avstyrks yrkande 17 (berörd del) i motion U621 (v).
Marocko
Motionen
Enligt motion U626 (fp) bör Sverige i likhet med EG frysa bistånd till Marocko så länge som landet inte följer FN:s beslut.
Utskottet konstaterar att Sverige tidigare lämnat bistånd av humanitär karaktär och begränsad omfattning till Marocko. Vidare har ett antal u-krediter lämnats varom beslut fattats senaste gången i maj 1991.
Under avsnittet Katastrofbistånd till vissa ändamål redogör utskottet för utvecklingen i Västra Sahara. Denna fråga tas också upp mer utförligt i betänkande 1991/92:UU2 om mänskliga rättigheter.
I sistnämnda betänkande framgår bl.a. att det finns anledning att hysa oro för de komplikationer och förseningar som drabbat fredsprocessen i Västra Sahara.
Utskottet anser att det i första hand ankommer på regeringen att göra den grannlaga bedömningen huruvida någondera part motarbetar fredsprocessen eller gör sig skyldig till sådana överträdelser av de mänskliga rättigheterna att biståndssamarbete bör upphöra. Utskottet är dock principiellt av uppfattningen att sådana överväganden bör göras i samband med beslut om bistånd. Utskottet utgår från att regeringen även i fortsättningen noga följer utvecklingen i Västra Sahara, med tanke på framtida beslut om bistånd.
Härmed avstyrks yrkande 2 i motion U626 (fp).
Cuba
Motionen
I motion U218 (s) förordas att Sverige och andra europeiska länder samarbetar med Cuba för att därigenom bidra till att minska kubanernas fruktan för återgång till beroende av USA och minska spänningen och känslan av inringning. Sverige bör verka för att exportkrediter beviljas, att tekniskt-vetenskapligt samarbete fortsätter samt att ekonomiskt stöd utgår för kulturellt utbyte.
Utskottet
I betänkande 1990/91:UU15 uttalade utskottet beträffande Cuba bl.a. att situationen vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna på Cuba bör vara föremål för fortsatt stor uppmärksamhet och vägas in i övervägandena beträffande biståndets omfattning och utformning.
Utskottet behandlade också situationen i Cuba i sitt betänkande 1991/92:UU2 om mänskliga rättigheter.
Situationen beträffande de mänskliga rättigheterna i Cuba har ytterligare försämrats under senare tid. Den svenska regeringen har under senare tid påtalat en rad konkreta fall av oacceptabel behandling av politiskt oliktänkande på Cuba.
Förutsättningarna för ett effektivt och väl fungerande biståndssamarbete med Cuba är enligt utskottets bedömning inte goda för närvarande. Regeringens beslut att upphöra med biståndssamarbetet med Cuba, förutom det som regleras i avtal som fortfarande är giltiga (forskningssamarbete), är därför motiverat.
Riktat demokratifrämjande bistånd bör dock kunna lämnas förutsatt att lämpliga kanaler kan etableras.
Härmed avstyrks motion U218 (s).
Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 700 milj.kr. anslås till anslagsposten innebärande en höjning om 200 milj.kr. Motiveringen återfinns i propositionen s. 193--197.
Motionerna
I motion U202 (s) föreslås en medelsram för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder om 600 milj.kr., dvs. 100 milj.kr. mindre än regeringens förslag.
I motion U221 (nyd) yrkande 3 (berörd del) föreslås en minskning av anslagsposten med 500 milj.kr. Motionärerna anser att stöd till skuldlättnadsåtgärder innebär att svenska biståndspengar går vidare till långivande i-länder.
I motion U223 (v) anges att partiet är berett stödja regeringens förslag om 700 milj.kr. till anslagsposten men stödet skall inte gå till s.k. skuldlättnadsåtgärder i IMF:s regi. De ekonomiska reformprogrammen måste enligt motionen utformas på ett annat sätt än de som Världsbanken och IMF genomdrivit.
Utskottet
Anslagsposten används i internationellt samordnade aktioner till stöd för länder som tillhör de fattigaste och mest skuldtyngda och som genomför ekonomiska reform- och återhämtningsprogram. De särskilda insatserna består antingen av ett resurstillskott, oftast i form av obundet importstöd eller av mer direkta skuldlättnadsåtgärder.
Som framgår i detta betänkandes avsnitt Principer och riktlinjer är Sveriges uppfattning att många fattiga länder har en orimligt tung skuldbörda, vilket hämmar ekonomisk återhämtning och utveckling. Sverige har länge verkat för skuldlättnader och har drivit frågan i internationella sammanhang och tagit initiativ till åtgärder för de fattigaste länderna vad gäller såväl Världsbanksskuld som Parisklubbsskuld och kommersiell skuld.
Som framgår av budgetpropositionen används huvuddelen av anslagsposten till importstöd för att finansiera nödvändig import och till marknadsbaserade valutaallokeringssystem som möjliggör för företag att erhålla utländsk valuta för sin verksamhet. En annan viktig användning av anslaget är att hjälpa de skuldtyngda länderna att betala sina förfall på gamla Världsbankslån, vilka inte kan omförhandlas. De skuldlättnader som överenskoms multilateralt i Parisklubben finansieras i Sverige inte med biståndsmedel.
Syftet med de svenska skuldlättnadsinsatserna är att inom ramen för strukturanpassningsprogram stödja mottagarlandets reformansträngningar. Syftet är inte att underlätta för utländska kreditgivare att driva in sina fordringar. Den exakta former för skuldlättnadsinsatserna måste utformas utifrån situationen i varje enskilt fall.
Det kan i sammanhanget nämnas att betalningsbalansstödet utgör ett viktigt komplement till biståndet inom landramarna till länder som genomför reformprogram.
Utskottet anser inte att yrkande 3 (berörd del) i motion U221 (nyd) föranleder några ytterligare uttalanden utan yrkandet avstyrks.
Internationella valutafonden spelar en viktig roll när det gäller utformningen av de makroekonomiska delarna av strukturanpassningsprogrammen. IMF:s roll utvecklas mer utförligt i budgetpropositionen.
Utskottet delar inte uppfattningen som framförs om den negativa roll som IMF generellt spelar i dettta sammanhang.
Härmed avstyrks yrkande 6 i motion U223 (v).
Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens förslag till medelsram. Härmed avstyrks yrkande 29 i motion U202 (s).
C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
Propositionen (s. 198--201)
1990/91 Utgift 280 819 632 1991/92 Anslag 269 588 000 1991/92 Anslag exkl. mervärdesskatt 265 756 000 1992/93 Förslag 293 758 000
I propositionen föreslås att SIDA skall
med tilldelning av medel på en nivå som i huvudsak är oförändrad från budgetåret 1990/91 genomföra ett bistånd i enlighet med den övergripande inriktning på länder och verksamheter som riksdagen fastställer och de riktlinjer som anges nedan. förbättra metoder och system för redovisning av resultat mot uppställda mål. upprätta metoder och system för att kunna redovisa administrationskostnader i en mer systematiserad form. utveckla personalens och organisationens kompetens. förbättra system och rutiner för att säkerställa att biståndsmedlen används för avsedda ändamål och så att möjligheter till korruption motverkas.
I propositionen anges vidare bl.a. att redovisningen av resultaten i olika länder och slutsatser som kan dras för det framtida biståndet till det aktuella landet bör göras mer fullständig i samband med att nya samarbetsprogram behandlas. En utveckling av utvärderingsverksamheten behövs. En engångsanvisning om 3000000kr. medel avsätts för kompetensutveckling. I propositionen anges också att endast tjänster eller kostnader som är av tillfällig natur och avser särskilda avgränsade uppgifter skall kunna sakanslagsfinansieras. Propositionen föreslår att planeringsramen för perioden 1992/93--1994/95 beräknas till 846061000kr. Regeringen föreslår riksdagen att till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 293758000kr.
Motionen
I motion U221 (nyd) föreslås en medelsram för anslaget om 205 milj.kr., vilket är ca 89 milj.kr. lägre än regeringens förslag. Som motivering anges att SIDA blivit föremål för en mycket kritisk granskning av riksdagens revisorer och att SIDA:s verksamhet ifrågasätts på många punkter. Vidare nämns de extrakostnader som uppstår när Sverige i ett och samma land har såväl ambassad och ambassadpersonal som biståndskontor och SIDA-personal.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens medelsförslag vad avser SIDA:s förvaltningsanslag (C 4). Utskottet vill i sammanhanget framföra att riksdagsrevisorerna i sin skrivelse inte tog ställning till anslagets storlek utan i stället framförde uppfattningen att förvaltningsanslaget borde så långt möjligt återspegla SIDA:s faktiska administrationskostnader. Utskottets behandling av denna fråga framgår av betänkande 1991/92:UU11.
En allt större samordning, inte minst lokalmässigt, sker mellan den i biståndsmottagarländerna verksamma ambassadpersonalen (utsänd av UD) och personalen vid biståndskontoren (utsänd av SIDA). Härigenom kan effektivitets- och kostnadsmässiga fördelar uppnås. Den UD-utsända personalen har normalt andra arbetsuppgifter än SIDA-personalen, som exempelvis politisk och ekonomisk rapportering och konsulära uppgifter. Det ankommer i första hand på UD att från fall till fall avgöra vilken personaluppsättning som behövs på platsen.
Härmed avstyrks yrkande 4 i motion U221 (nyd).
C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
Propositionen (s. 201)
1990/91 Utgift 47 658 715 1991/92 Anslag 54 906 000 1991/92 Anslag exkl. mervärdesskatt 53 172 000 1992/93 Förslag 23 014 000
I propositionen anges att den huvudsakliga inriktningen av arbetet vid Sandö U-centrum fastställdes i förra årets budgetproposition; att tillhandahålla utbildning som efterfrågas av olika personalkategorier/organisationer för yttrande. Efter avslutad remissomgång avser regeringen ta ställning till olika frågor om hur utbildningsbehoven i biståndet skall kunna tillgodoses.
Regeringen föreslår riksdagen att till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 23 014 000 kr.
Motionen
I motion U220 (s) anges att det är möjligt att överföra vissa kurser från SIDA:s kursgård i Uppsala till Sandö U-centrum och på så sätt åstadkomma en rättvisare regional fördelning av viktig utbildning.
Utskottet
Utrikesutskottet är inte berett förorda att regionalpolitiska hänsyn tas vid överväganden om upphandling av utbildningstjänster på biståndsområdet.
Härmed avstyrks motion U220 (s).
C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
Propositionen (s. 203)
1990/91 Utgift 19 271 141 1991/92 Anslag 21 027 000 1991/92 Anslag exkl. mervärdesskatt 20 481 000 1992/93 Förslag 25 405 000
I propositionen anges att det för SAREC, liksom för den övriga statsförvaltningen, är nödvändigt att ytterligare söka rationalisera verksamheten. Regeringen föreslår att SAREC tillförs 25405000kr. för ökade lönekostnader och övriga förvaltningskostnader.
Regeringen föreslår riksdagen att till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 25405000kr.
Motionen
I motion U221 (nyd) föreslås en medelsram om 17,8 milj.kr. för SAREC:s förvaltningskostnader vilket är ca 7,6 milj.kr. lägre än regeringens förslag.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens förslag till medelsram för SAREC:s förvaltningsanslag (C 6).
Härmed avstyrks yrkande 5 i motion U221 (nyd).
C 7. Nordiska Afrikainstitutet
Propositionen (s. 204)
1990/91 Utgift 5 730 956 1991/92 Anslag 5 739 000 1992/93 Förslag 6 013 000
Enligt propositionen har institutet de senaste åren befäst sin ställning som ett nordiskt centrum för forskning och dokumentation om Afrika. Då Afrika fortsätter att stå i fokus för det nordiska biståndet fyller institutet här en för biståndet viktig funktion. Forskningsprogrammen, seminarieverksamheten och informationsverksamheten har samtliga hög relevans för biståndet.
Regeringen föreslår riksdagen att till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag om 6013000kr.
Motionen
I motion U211 (nyd) föreslås att Nordiska Afrikainstitutet läggs ned och att dess verksamhet överförs till Stiftelsen Svenska institutet, SAREC och Sandö U-centrum. Härigenom behöver inga medel anslås till Nordiska Afrikainstitutet.
Utskottet
Utskottet anser att verksamheten inom Nordiska Afrikainstitutet är av värde för bl.a. biståndsmyndigheter och forskare i hela Norden. Utskottet anser inte att verksamheten skulle gagnas av sammanslagning med Svenska institutet, SAREC och Sandö U-centrum. Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens förslag till medelsram.
Härmed avstyrks motion U211 (nyd).
C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)
1990/91 Utgift 11 688 455 1991/92 Anslag 14 600 000 1991/92 Anslag exkl. mervärdesskatt 14 071 000 1992/93 Förslag 18 745 000
I propositionen anges att BITS bör under treårsperioden 1992/93--1994/95 utveckla sin organisation. Kapacitet för planering, uppföljning och utvärdering bör byggas upp samtidigt som arbetsmetoden också fortsättningsvis bör vara kontraktsfinansiering.
Med bibehållen inriktning på kostnadsdelning och krav på kostnadseffektivitet bör BITS söka förenklingar i samverkansformer med parter i det svenska samhället bl.a. så att dessa ges möjlighet att ta på sig ett större ansvar.
Inom u-kreditverksamheten behövs fortlöpande kontakt med andra parter för bedömning av projekt, internationell samordning och metodutveckling.
Regeringen anser att BITS verksamhet på ett värdefullt sätt har bidragit till att uppfylla de svenska biståndspolitiska målen. Beträffande administrationen av u-kreditgivningen avser regeringen att under våren 1992 återkomma till riksdagen med förslag med anledning av den nyligen genomförda kreditbiståndsutredningen (SOU 1991:74). Utredningen är för närvarande föremål för remissbehandling.
Regeringen föreslår riksdagen att till Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 18 745 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag i denna del.
C 9. Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
Propositionen (s. 208)
1991/92 Anslag 6 804 000 1992/93 Förslag 7 076 000
Regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 7 076 000 kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag i denna del.
C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (Swedecorp)
Propositionen (s. 208)
1991/92 Anslag 32 740 000 * 1992/93 Förslag 34 436 000
* Anvisat under anslagsposterna III C 3.5, III C 3.9 samt III C 3.4
I propositionen anges att Swedecorp genom kunskapsöverföring till företag och näringslivsorganisationer skall bidra till utvecklingen av näringslivet i mottagarländerna. Verksamheten sker på gåvobasis. För att särskilja den gåvofinansierade verksamheten från de kommersiellt baserade riskkapitalsatsningarna förvaltas de senare i Swedfund International AB som är ett helägt statligt bolag utan egen personal. Handläggningen av riskkapitalsatsningarna utförs av Swedecorp i enlighet med ett uppdragsavtal mellan myndigheten och bolaget. Uppgiften att för Swedfund International AB:s räkning förvalta riskkapitalsatsningar i Central- och Östeuropa har inneburit att kretsen av samarbetsländer utvidgats i förhållande till den verksamhet som tidigare bedrevs av de enheter som fördes samman till Swedecorp. Regeringen avser att under innevarande budgetår analysera alternativa associationsformer för verksamheten i syfte att finna en organisatorisk lösning som på ett bättre sätt svarar mot intentionerna med skapandet av en ny organisation för stöd för näringslivsutveckling och som löser de problem som Swedecorp i dag möter. Förutsättningarna kommer att prövas för att i aktiebolagsform bedriva samtliga Swedecorp:s och Swedfund International AB:s verksamheter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.
Regeringen föreslår riksdagen att till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 34436000kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
Biståndsanslagens storlek
1. beträffande enprocentsmålet att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U209,
2. beträffande beräkningen av BNI att riksdagen avslår motion 1991/92:U225,
3. beträffande BNP-måttets användning i utvecklingsstatistiken att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1991/92:U209,
Allmänna riktlinjer för biståndet
4. beträffande de biståndspolitiska målen att riksdagen med avslag på yrkande 2 i motion 1991/92:U223 förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U202 besvarade med vad utskottet anfört, men. (v) - delvis
5. beträffande ett särskilt kulturmål för biståndspolitiken att riksdagen avslår motion 1991/92:U213,
6. beträffande principer för biståndet att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1991/92:U229 och motion 1991/92:U233,
7. beträffande mottagarländernas militärutgifter
att riksdagen förklarar motion 1991/92:U214 besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande bistånd för att främja svenskt företagande att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U5,
9. beträffande demokrati och mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar yrkande 12 i motion 1991/92:U202 besvarat med vad utskottet anfört,
10. beträffande u-ländernas skuldsituation att riksdagen med avslag på yrkande 4 i motion 1991/92:U209, yrkande 1 i motion 1991/92:U236 och yrkande 4 i motion 1991/92:Sf619 förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:U202, yrkande 5 i motion 1991/92:U209 och yrkande 2 i motion 1991/92:U236 besvarade med vad utskottet anfört, men. (v) - delvis
11. beträffande skuldfrågorna och FN:s konferens om miljö och utveckling att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:Jo612 besvarat med vad utskottet anfört,
12. beträffande en ny Bretton Woods-konferens att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1991/92:U236,
13. beträffande handläggningen av skuldfrågorna i regeringskansliet att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1991/92:U209,
14. beträffande landsbygdsutveckling att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1991/92:U201, motion 1991/92:U222 och motion 1991/92:U232 besvarade med vad utskottet anfört,
15. beträffande en konferens om den globala livsmedelssituationen att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1991/92:U201,
16. beträffande anpassad teknologi att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U206, motion 1991/92:U219, motion 1991/92:U234, yrkande 5 i motion 1991/92:U236 och motion 1991/92:U515 besvarade med vad utskottet anfört,
17. beträffande befolkning och sociala frågor att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:Sf605, motion 1991/92:U208, yrkandena 1, 2, 4--6 i motion 1991/92:U227, yrkande 1 i motion 1991/92:A805 samt yrkande 4 i motion 1991/92:Jo645 besvarade med vad utskottet anfört,
18. beträffande en professur i internationell mödravård att riksdagen förklarar motion 1991/92:U237 besvarad med vad utskottet anfört,
19. beträffande kvinnoinriktat bistånd att riksdagen förklarar yrkande 13 i motion 1991/92:U202, yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U217, yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U235 samt yrkande 9 i motion 1991/92:U621 besvarade med vad utskottet anfört,
20. beträffande landprogram och landval att riksdagen med avslag på motion 1991/92:U407 (berörd del) och med bifall till yrkande 6 i motion 1991/92:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av en översyn av konsekvenserna av fördelningen mellan landramanslag och sakanslag,
21. beträffande bundet bistånd att riksdagen avslår motion 1991/92:U207,
22. beträffande utredningar att riksdagen med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U209 förklarar motion 1991/92:U2, yrkande 1 i motion 1991/92:U226 och yrkande 2 i motion 1991/92:U229 besvarade med vad utskottet anfört, men. (v) - delvis
23. beträffande utvärderingssekretariat att riksdagen förklarar yrkande 7 i motion 1991/92:U202 besvarat med vad utskottet anfört,
24. beträffande sammanslagning av SIDA och SWEDECORP att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U238,
25. beträffande biståndet och EG att riksdagen med avslag på yrkande 5 i motion 1991/92:U223 förklarar yrkande 2 i motion 1991/92:U226, yrkande 18 i motion 1991/92:U504 samt yrkandena 2, 3 och 4 i motion 1991/92:U544 besvarade med vad utskottet anfört, men. (v) - delvis
26. beträffande subsidiaritetsprincipen att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U544 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om subsidiaritetsprincipen i EG inom biståndsområdet,
Multilateralt bistånd (C 1)
27. beträffande omfattningen av multilateralt bistånd att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U228,
28. beträffande handläggning av multilateralt bistånd att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U228 besvarad besvarat med vad utskottet anfört,
29. beträffande samarbete med enskilda organisationer att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U228 besvarat med vad utskottet anfört,
30. beträffande Unicef att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1991/92:U223 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
31. beträffande UNHCR:s finansiering och inriktning att riksdagen förklarar yrkande 6 i motion 1991/92:Sf605 besvarat med vad utskottet anfört,
32. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1991/92:U202 och yrkande 8 i motion 1991/92:U223 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 1 (s)
33. beträffande UNRWA att riksdagen med avslag på yrkande 10 i motion 1991/92:U202, yrkande 9 i motion 1991/92:U223 och yrkande 5 i motion 1991/92:U610 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 2 (s)
34. beträffande övriga multilaterala insatser att riksdagen med avslag på yrkande 11 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 3 (s)
35. beträffande WHO-universitetet i medicinsk teknologi att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U215 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. beträffande bidrag till IDA att riksdagen med avslag på yrkande 4 i motion 1991/92:U223 och yrkande 3 i motion 1991/92:U236 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
37. beträffande inriktningen av Världsbankens verksamhet att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:U236 besvarat med vad utskottet anfört,
38. beträffande röstregler och öppenhet inom Världsbanken att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1991/92:U209, men. (v) - delvis
39. beträffande Världsbankslån till Iran att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1991/92:U617, men. (v) - delvis
40. beträffande riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete att riksdagen godkänner budgetpropositionens riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete,
41. beträffande gjorda utfästelser att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,
42. beträffande bemyndigande för att göra utfästelser m.m. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som utöver gjorda utfästelser angivits under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,
43. beträffande C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram att riksdagen med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U221 och med bifall till budgetpropositionen till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 566 147 000 kr., res. 4 (nyd)
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
44. beträffande långsiktigt biståndssamarbete med de afrikanska länderna att riksdagen avslår yrkande 14 i motion 1991/92:U202,, res. 5 (s)
45. beträffande inriktningen av biståndet till Angola att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1991/92:U224 och förklarar yrkande 2 i motion 1991/92:U224 och yrkande 3 i motion 1991/92:U618 besvarade med vad utskottet anfört,
46. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med avslag på yrkande 15 i motion 1991/92:U202 och yrkande 5 i motion 1991/92:U618 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 6 (s)
47. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med avslag på yrkande 16 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 7 (s)
48. beträffande medelsram för Tanzania att riksdagen med avslag på yrkande 17 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 8 (s)
49. beträffande medelsram för Uganda att riksdagen med avslag på yrkande 18 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 9 (s)
50. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med avslag på yrkande 19 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 10 (s)
51. beträffande medelsram för Bangladesh att riksdagen med avslag på yrkande 21 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 11 (s)
52. beträffande medelsram för Indien att riksdagen med avslag på yrkande 22 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 12 (s)
53. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med avslag på yrkande 23 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 13 (s)
54. beträffande medelsram för Sri Lanka att riksdagen med avslag på yrkande 24 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 14 (s)
55. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med avslag på yrkande 25 i motion 1991/92:U202 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 15 (s)
56. beträffande utvecklingssamarbete med Centralamerika att riksdagen förklarar yrkande 27 i motion 1991/92:U202 besvarat med vad utskottet anfört,
57. beträffande bistånd till Eritrea att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U203, motion 1991/92:U204, motion 1991/92:U205, yrkandena 4, 6 och 7 i motion 1991/92:U212 och yrkande 3 i motion 1991/92:U231 besvarade med vad utskottet anfört,
58. beträffande medelsram för anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1991/92:U223, men. (v) - delvis
59. beträffande humanitärt bistånd till södra Afrika att riksdagen avslår yrkande 20 i motion 1991/92:U202 och yrkande 8 i motion 1991/92:U618, res. 16 (s)
60. beträffande inriktningen av insatser inom anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd att riksdagen avslår yrkande 11 i motion 1991/92:U223,
61. beträffande u-ländernas representation vid världskonferensen om mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar yrkande 15 i motion 1991/92:U621 besvarat med vad utskottet anfört,
62. beträffande humanitärt bistånd till Östra Timor och Irian Jaya att riksdagen förklarar yrkande 6 i motion 1991/92:U609 besvarat med vad utskottet anfört,
63. beträffande katastrofbistånd att riksdagen avslår yrkandena 1--3 i motion 1991/92:U230,
64. beträffande bistånd till Kambodja att riksdagen förklarar yrkande 26 i motion 1991/92:U202 besvarat med vad utskottet anfört,
65. beträffande bistånd till Västra Sahara att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U210 och yrkande 3 i motion 1991/92:U626 besvarade med vad utskottet anfört,
66. beträffande bistånd till Västbanken och Gaza att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1991/92:U610, res. 17 (s)
67. beträffande katastrofbistånd till kurderna i Irak att riksdagen förklarar yrkandena 6 och 7 i motion 1991/92:U622 besvarade med vad utskottet anfört,
68. beträffande humanitärt bistånd till nödlidande i Irak att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U240 besvarade med vad utskottet anfört,
69. beträffande redovisning av anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U216 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en redovisning av fördelningen av anslagna biståndsmedel till folkrörelser och andra enskilda organisationer,
70. beträffande medelsramen för särskilda program att riksdagen med avslag på yrkande 28 i motion 1991/92:U202 och yrkande 3 i motion 1991/92:U223 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 18 (s)
71. beträffande befolkningsbistånd inom ramen för särskilda program att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U227 besvarat med vad utskottet anfört,
72. beträffande riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA som angivits under C 2 i budgetpropositionen,
73. beträffande bemyndigande att göra utfästelser och åtaganden att riksdagen med bifall till budgetpropositionen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som angivits under C 2 i budgetpropositionen,
74. beträffande C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA att riksdagen med avslag på yrkande 2 i motion 1991/92:U221 och med bifall till budgetpropositionen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 517 000 000 kr., res. 19 (nyd)
Andra biståndsprogram (C 3)
75. beträffande medelsram för forskningsstöd genom SAREC att riksdagen med avslag på yrkande 3 (berörd del) i motion 1991/92:U221 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 20 (nyd)
76. beträffande medelsram för u-krediter att riksdagen med avslag på yrkandena 12 och 13 i motion 1991/92:U223 godkänner budgetpropositionens förslag till medelsram för u-krediter,
77. beträffande u-krediter till Indonesien att riksdagen förklarar yrkande 17 (berörd del) i motion 1991/92:U621 och yrkande 2 i motion 1991/92:U624 besvarade med vad utskottet anfört,
78. beträffande u-krediter till Kina att riksdagen avslår yrkande 17 (berörd del) i motion 1991/92:U621,
79. beträffande u-krediter till Marocko att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U626,
80. beträffande biståndssamarbete med Cuba att riksdagen avslår motion 1991/92:U218,
81. beträffande IMF och skuldlättnadsåtgärder att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1991/92:U223, men. (v) - delvis
82. beträffande medelsram för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder att riksdagen med avslag på yrkande 29 i motion 1991/92:U202, och yrkande 3 (berörd del) i motion 1991/92:U221 godkänner budgetpropositionens förslag till medelsram för Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder, res. 21 (s) res.22 (nyd)
83. beträffande riktlinjer och bidrag för Andra biståndsprogram att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner de riktlinjer och bidrag som angivits under rubriken Andra biståndsprogram i budgetpropositionen,
84. beträffande bemyndigande att göra utfästelser och åtaganden att riksdagen med bifall till budgetpropositionen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som angivits under rubriken Andra biståndsprogram i budgetpropositionen,
85. beträffande C 3 Andra biståndsprogram att riksdagen med avslag på yrkande 3 (berörd del) i motion 1991/92:U221 och med bifall till budgetpropositionen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 114 500 000kr., res. 23 (nyd)
Övrigt
86. beträffande C 4 Styrelsen för internationell utveckling att riksdagen med avslag på yrkande 4 i motion 1991/92:U221 och med bifall till budgetpropositionen till Styrelsen för internationell utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 293 758 000 kr., res. 24 (nyd)
87. beträffande överföring av kurser till Sandö U-centrum att riksdagen avslår motion 1991/92:U220,
88. beträffande C 5 Sandö U-centrum att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 23 014 000 kr.,
89. beträffande C 6 SAREC att riksdagen med avslag på yrkande 5 i motion 1991/92:U221 och med bifall till budgetpropositionen till Styrelsen för u-landsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 405 000 kr., res. 25 (nyd)
90. beträffande C 7 Nordiska Afrikainstitutet att riksdagen med avslag på motion 1991/92:U211 och med bifall till budgetpropositionen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 013 000 kr., res. 26 (nyd)
91. beträffande C 8 BITS att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18 745 000 kr.,
92. beträffande C 9 Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 076 000 kr.,
93. beträffande C 10 Swedecorp att riksdagen med bifall till budgetpropositionen 1992/93 till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 436 000 kr.,
94. beträffande total medelsram för biståndet att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1991/92:U202 och med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U223 godkänner vad som förordas i budgetpropositionen under rubriken Biståndsanslagen m.m. res. 27 (nyd) men. (v) - delvis
Stockholm den 24 mars 1992
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s) och Göran Lennmarker (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Bidrag till UNHCR (mom. 32)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Sverige är den" och på s. 57 slutar med "motion U223 (v)" bort ha följande lydelse:
Ett område av största betydelse för det multilaterala samarbetet är den förvärrade flyktingsituationen i världen. Sverige har under det gångna året särskilt aktivt bidragit till en bättre internationell samordning och ett bättre internationellt humanitärt bistånd.
Behovet av flyktingbistånd har emellertid ökat. Nya flyktingströmmar har uppstått. Den redan fruktansvärda situationen på Afrikas horn har förvärrats. Situationen för kurderna är fortsatt mycket svår. Utökade insatser krävs också på andra håll, t. ex. i Afganistan, Kambodja, Centralamerika och för palestinierna.
Utskottet anser mot denna bakgrund att Sveriges bidrag till UNHCR bör ökas med 40 milj.kr. till sammanlagt 255 milj.kr. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 9 i motion U202 (s). Yrkande 8 i motion U223 (v) avstyrks.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1991/92:U202 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 8 i motion 1991/92:U223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. UNRWA (mom. 33)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Utöver bidragen" och på s.58 slutar med "motion U223 (v)" bort ha följande lydelse:
UNRWA spelar en stor och viktig roll för palestinierna. Genom sin integritet och självständighet är organisationen omistlig. Den kommer att behövas under avsevärd tid till skydd för den palestinska befolkningen.
Bevakningen och stödinsatserna för mänskliga rättigheter behöver utökas. Goda förutsättningar ges genom samarbete med de MR-organisationer som finns. Av särskilt intresse är att UNRWA breddat sin verksamhet till att även omfatta bevakning av MR-frågor.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U202 (s), och även i motion U610 (s), att biståndet till UNWRA därför bör utökas med 20 milj.kr. till 160 milj.kr., dvs. med ytterligare 14 milj.kr. utöver vad som anges i budgetpropositionen. Det utökade stödet bör främst användas för insatser på MR-området.
Med det anförda tillstyrks yrkande 2 i motion U202 (s) och yrkande 5 i motion U610. Yrkande 9 i motion U223 (v) avstyrks.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande UNRWA att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1991/92:U202 och yrkande 5 i motion 1991/92:U610 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 9 i motion 1991/92:U223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Övriga multilaterala insatser (mom. 34)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det lämpligt att reducera anslagsposten Övriga insatser med sammanlagt 34 milj.kr., vilket motsvarar de i de socialdemokratiska motionerna föreslagna ökade insatserna för flyktingar. Utskottet tillstyrker därför att medelsramen blir 167milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 11 i motion U202 (s).
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande övriga multilaterala insatser att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens budgetförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram (mom. 43)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Som utskottet konstaterade" och slutar med "i motion U221 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige inte kan fortsätta att vara en så relativt sett stor bidragsgivare till de internationella organisationerna som nu är fallet. Vårt land förfogar inte över de resurser som krävs för att vi skall kunna fortsätta ge bidrag i denna omfattning medan andra industriländer med högre BNI och större befolkning än Sverige ger mindre. Utskottet tillstyrker därför förslaget om att sänka bidragen till de internationella biståndsprogrammen inom ramen för C 1-anslaget med 20 % till 2 850 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 1 i motion U221 (nyd).
dels att utskottets hemställan i moment 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U221 samt med avslag på budgetpropositionens förslag till medelsram för budgetåret 1992/93 till C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram beslutar anvisa ett reservationsanslag om 2850milj.kr.,
5. Långsiktigt biståndssamarbete med de afrikanska länderna (mom. 44)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Regeringens prioritering" och på s. 67 slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet fäster, i likhet med vad som anförs i motion U202 (s), stor vikt vid det långsiktiga samarbetet med de afrikanska mottagarländerna. Detta förblir kärnan i det fattigdomsbekämpande biståndet och är därför av avgörande betydelse för att vi ska kunna leva upp till de biståndspolitiska målen. I likhet med vad som anförs i motion U202 (s) om de fattigas rätt ställer detta krav på insatser för en utveckling på samhällets andra områden, en krävande process där inga enkla lösningar ges.
Riktlinjerna för samarbetet med de afrikanska länderna fastslogs av riksdagen 1989 och innebar en betydande aktivering av svenskt engagemang. På multilateral grund har vi gett ett stöd till det djupgående reformarbete som nu genomförs i de flesta länderna. Både ekonomiskt och politiskt har detta visat sig vara en framgångsrik samarbetsstrategi.
Det fortsatta svenska stödet till de pågående reformprogrammen skall enligt utskottets uppfattning återspeglas också genom storleken på landramarna för de afrikanska samarbetsländerna. Regeringen gör emellertid i årets budgetproposition en betydande neddragning. Vi finner att stora risker föreligger att detta inte står i överenskommelse med de principer om långsiktighet och effektivitet som också utvecklas i propositionen.
Härmed tillstyrks yrkande 14 i motion U202 (s).
dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
44. beträffande långsiktigt biståndssamarbete med de afrikanska länderna att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1991/92:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Medelsram för Moçambique (mom. 46)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "till medelsram" bort ha följande lydelse:
Biståndet gör stor nytta i landet. I budgetpropositionen motiveras delar av neddragningen av att insatser utökas under andra anslagsposter. En sådan omfördelning accepteras. Utskottet föreslår dock, i likhet med vad som anförs i motion U202 (s) och i enlighet med vad som anförts om vikten av fortsatt stöd till reformverksamhet i de afrikanska länderna, att landramen för Moçambique höjs med 30milj.kr. i förhållande till regeringens förslag, vilket skulle innebära att landramen blir 425 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 67 börjar med "Utskottet tillstyrker" slutar med "motion U618 (v)" bort ha följande lydelse:
Härmed tillstyrks yrkande 15 i motion U202 (s). Yrkande 5 i motion U618 (v) avstyrks.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
46. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 5 i motion 1991/92:U618 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Medelsram för Namibia (mom. 47)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Som framgår" och på slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
I ljuset av utvecklingen i Namibia och i enlighet med vad som anförts om vikten av fortsatt stöd till reformverksamhet i de afrikanska länderna bör medelsramen för landet höjas med 5 milj.kr. till 115 milj.kr. Utskottet tillstyrker därmed yrkande 16 i motion U202 (s).
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Medelsram för Tanzania (mom. 48)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Regeringens förslag" och på s.70 slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Tanzania har, i likhet med Moçambique, under en följd av år genomfört betydande samhällsreformer som vi bör bejaka. Det gäller både politiska och ekonomiska reformer. Utskottet finner därför inte regeringens förslag till minskningar på dessa länder konsekvent med de kriterier för prioriteringar som man uttalat.
Den omfördelning mellan anslagen som regeringen föreslår för insatser i Tanzania accepterar utskottet, men förespråkar, i enlighet med motion U202 och i enlighet med vad som anförts om vikten av fortsatt stöd till reformverksamhet i de afrikanska länderna, en höjning med 30 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Landramen blir därmed 560 milj.kr.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
48. beträffande medelsram för Tanzania att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Medelsram för Uganda (mom. 49)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker att fortsatt bistånd i denna form ges till Uganda. Mot bakgrund av de betydande framsteg som det hårt prövade landet har gjort för att ta sig ur den tidigare så svåra situationen förespråkar utskottet en ökning av landramen med 5 milj.kr. till 115milj.kr.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 18 i motion U202 (s).
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
49. beträffande medelsram för Uganda att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Medelsram för Zimbabwe (mom. 50)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
I ljuset av utvecklingen i Zimbabwe och i enlighet med vad som anförts om vikten av fortsatt stöd till reformverksamhet i de afrikanska länderna bör medelsramen för landet höjas med 5 milj.kr. till 225 milj.kr.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 16 i motion U202 (s).
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med bifall till yrkande 19 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Medelsram för Bangladesh (mom. 51)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Som framgår" och slutar med "motion U202 (s)." bort ha följande lydelse:
Många bra insatser görs i Bangladesh, men samarbetet har ändå visat sig trögt. En utbredd korruption i landet försvårar den miljö biståndet har att verka i. Reservationen är stor jämfört med nuvarande ram. Mot denna bakgrund anser utskottet att medelsramen bör sänkas mer än vad som föreslås i budgetpropositionen. Medelsramen för Bangladesh bör minskas med 25 milj.kr. till 120 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 21 i motion U202 (s).
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
51. beträffande medelsram för Bangladesh att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Medelsram för Indien (mom. 52)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Det svenska" och slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen i Sydasien är i många avseenden problematisk. I Indien, en regional stormakt, lever fler djupt fattiga än i hela Afrika. Det är angeläget att bekämpa denna fattigdom och ha ett utvecklat samarbete med Indien. På grund av en mycket stor reservation (109 milj.kr. jämfört med en ram om 400 milj.kr.) bör dock landramen inte höjas, som regeringen föreslår. Utskottet anser att landramen bör minskas till 390 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 22 i motion U202 (s).
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande medelsram för Indien att riksdagen med bifall till yrkande 22 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Medelsram för Laos (mom. 53)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Det framgår" och slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen i Laos har gått i positiv riktning under ett flertal år. Det ekonomiska reformprogrammet har varit framgångsrikt. Landramen har utnyttjats väl. Mot denna bakgrund anser utskottet att medelsramen bör ökas med 5 milj.kr. jämfört med det i budgetpropositionen föreslagna beloppet, dvs. till 115 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 23 i motion U202 (s).
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Medelsram för Sri Lanka (mom. 54)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "I betänkande" och på s.73 slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Den politiska situationen i Sri Lanka är fortsatt mycket svår. Kriget har försvårat samarbetets utveckling. Möjligheterna har ändå ökat under senare tid. Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion U202, att landramen bör ökas med 15 milj.kr., inte med 35milj.kr. som regeringen har föreslagit. För ytterligare insatser i landet bör även bl. a. anslagen för återuppbyggnad, demokratiinsatser och betalningsbalansstöd kunna bli aktuella.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande medelsram fört Sri Lanka att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Medelsram för Vietnam (mom. 55)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "I betänkande " och slutar med "för Vietnam" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn på biståndet till Vietnam som framförs i motion U202 (s) och anser att landramen bör vara oförändrad, dvs. 325milj.kr. Vietnam har under en följd av år genomfört ett mycket radikalt ekonomiskt reformprogram. Trots att man inom de internationella organisationerna, främst IMF och UNDP, ansett programmet som mycket lovvärt har ett brett internationellt stöd förhindrats av USA:s politik. Nu när denna blockering ser ut att släppa är det olyckligt att dra ned landramen.
Härmed tillstyrks yrkande 25 i motion U202 (S).
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Humanitärt bistånd till södra Afrika (mom. 59)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "När det" och slutar med "motion U 202 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att det, mot bakgrund av den avgörande utvecklingen mot avskaffandet av apartheid i landet, under demokratianslaget görs insatser i Sydafrika och södra Afrika till en nivå minst motsvarande innevarande års, ca 325 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 20 i motion U202.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
59. beträffande humanitärt bistånd till södra Afrika att riksdagen med bifall till yrkande 20 i motion 1991/92:U202 samt med besvarande av yrkande 8 i motion 1991/92:U618 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Bistånd till Västbanken och Gaza (mom. 66)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet anser" och på s. 82 slutar med "motion U610 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de humanitära insatserna till den palestinska befolkningen, inte minst från Sverige, har förbättrats men behöver ytterligare förstärkas. Detta gäller framför allt sjukvård och handikappvård, där situationen är synnerligen allvarlig. Det kommer att bestå också under 1992. Viktiga institutioner, som Sverige lämnat tidsbegränsade bidrag till, är helt beroende av svenskt bistånd. Det är därför mycket angeläget att ytterligare katastrof- och humanitärt bistånd lämnas under kommande budgetår. Nivån bör höjas med hänsyn till de stora behoven och palestiniernas svårt utsatta läge.
Härmed tillstyrks yrkande 4 i motion U610 (s).
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
66. beträffande bistånd till Västbanken och Gaza att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U610 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Medelsramen för särskilda program (mom. 70)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "Utskottet anser" och på s. 85 slutar med "U223 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion U202, att regeringens förslag att höja posten särskilda program är för stort, 30 milj.kr., och föreslår att posten ökas med 15 milj.kr. till 365milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "Yrkande 28" och slutar med "avstyrks" bort ha följande lydelse:
Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 28 i motion U202 (s) medan yrkande 3 i motion U223 (v) avstyrks.
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
70. beträffande medelsramen för särskilda program att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 3 i motion 1991/92:U223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA (mom. 74)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Den ökning om" och slutar med "biståndsmyndigheter och departement" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att bistånd som syftat till att främja utveckling och demokratisering ibland har haft motsatt effekt. Inte sällan har biståndet främjat korruption och stärkt diktatorers möjligheter att sitta kvar vid makten. Många av mottagarländerna lägger också en orimligt stor andel av sin budget på militära utgifter. Kostnaderna för vapenköp är också enorma.
Sverige avsätter flera miljarder kronor i bistånd till länder vars regeringar prioriterar militära utgifter. År 1988 uppgick Sveriges bistånd till de dåvarande 17 programländerna till 3 890 milj.kr. Samma länders import av krigsmateriel uppges vara 13 gånger större eller 51913milj.kr.
Sverige bör visa tredje världens länder att vi som givarland reagerar på den omfattande korruption och de orimligt höga militära utgifter som finns i många mottagarländer. Detta bör göras genom en halvering av den del av biståndet till programländerna som går genom SIDA. Detta innebär att ett års bistånd sprids över två år. Under dessa båda budgetår skapas rådrum för att diskutera inriktningen av fortsatt svenskt bistånd.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med "Med det" och slutar med "motion U221 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker härmed yrkande 2 i motion U221 (nyd) och därmed en halvering av biståndet till programländerna genom SIDA vilket innebär en sänkning av medelsramen för anslaget C 2 med 2000milj.kr. till 5 517 milj.kr.
dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
74. beträffande C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1991/92:U221 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 517 milj.kr.,
20. Medelsram för forskningsstöd genom SAREC (mom. 75)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.87 börjar med "Utskottet har inte" och slutar med "U221 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har erfarit att flertalet u-länder i det utvecklingsskede de för närvarande befinner sig i prioriterar ett effektivt utvecklingsbistånd framför stöd till forskningssamarbete. Mot denna bakgrund förordar utskottet en minskning av anslaget till SAREC med 100 milj.kr. till 325 milj.kr.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande medelsram för forskningsstöd genom SAREC att riksdagen med bifall till yrkande 3, berörd del, i motion 1991/92:U221 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Medelsram för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder (mom. 82)
Pierre Schori, Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke och Kristina Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion U202 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att medelsramen ska höjas med 100 milj.kr. till 600milj.kr., 100 miljoner lägre än regeringens förslag.
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande medelsram för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder att riksdagen med bifall till yrkande 29 i motion 1991/92:U202 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 3 (berörd del) i motion 1991/92:U221 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Medelsram för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder (mom. 82)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med "Syftet med" och på s. 91 slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en del av medlen inom ramen för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder inte används på bästa möjliga sätt. En del av de skuldlättnader som Sverige finansierar hamnar i stället hos långivare i i-länder. Utskottet anser inte att Sverige på detta sätt skall ikläda sig borgensansvar för andra i-länder. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet yrkande 3, berörd del, om att minska medelsramen för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder med 500 milj.kr.
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande Medelsram för anslagsposten Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder att riksdagen med bifall till yrkande 3, berörd del, i motion 1991/92:U221 samt med avslag på yrkande 29 i motion 1991/92:U202 och på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. C 3 Andra biståndsprogram (mom. 85)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "Utskottet har" och slutar med "i motion U221 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att besparingar kan göras inom ramen för C 3-anslaget vad avser anslagsposterna U-landsforskning (SAREC) samt Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder. Den minskning av anslaget C 3 som möjliggörs uppgår totalt till 600 milj.kr. Motiveringarna till besparingarna återfinns under avsnitten om respektive anslagspost.
Härmed tillstyrks berörd del av yrkande 3 i motion U221 (nyd).
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande C 3 Andra biståndsprogram att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 3 i motion 1991/92:U221 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag för budgetåret 1992/1993 till Andra biståndsprogram anvisar ett reservationsanslag på 1514,5milj.kr.,
24. C 4 Styrelsen för internationell utveckling (mom. 86)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med "Utskottet har" och slutar med "U221 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att SIDA blivit föremål för en mycket kritisk granskning av riksdagens revisorer och att SIDA:s verksamhet på många punkter ifrågasätts. Utskottet anser mot denna bakgrund att SIDA:s förvaltning bör effektiviseras.
Utskottet anser att effektiviseringar och besparingar bl.a. kan göras genom bättre samordning av de funktioner som utförs av ambassader och biståndskontor i mottagarländerna. En dubblering av biståndsbyråkratin bör undvikas. I konsekvens härmed tillstyrker utskottet förslaget i motion U221 (nyd) om att minska SIDA:s förvaltninganslag med 30 % vilket motsvarar ca 89 milj.kr.
dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
86. beträffande C 4 Styrelsen för internationell utveckling att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U221 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag till Styrelsen för internationell utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag om 205 milj.kr.,
25. C 6 SAREC (mom. 89)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion U221 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att hela SAREC:s verksamhet bör omprövas. I de fall verksamheten bedrivs utomlands bör forskningssamarbetet samordnas med övrig biståndsadministration på fältet och således ske inom ramen för ambassadernas verksamhet. Som ett led i besparingsåtgärderna anser utskottet att SAREC:s förvaltningsanslag för nästa budgetår bör reduceras med 30 % till 17,8 milj.kr.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande C 6 SAREC att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1991/92:U221 och med avslag på budgetpropositionens förslag för budgetåret 1992/93 till Styrelsen för u-landsforskning anvisar ett förslagsanslag på 17,8 milj.kr.
26. C 7 Nordiska Afrikainstitutet (mom. 90)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar med "Utskottet anser" och på s.95 slutar med "motion U211 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att ett flertal organisationer och myndigheter byggts upp inom utvecklingssamarbetet. Enligt utskottets uppfattning sker i många fall en överlappning av verksamheten. Ett land som Sverige har inte råd med en sådan dubblering av byråkratin. Effektivisering och rationaliseringar måste genomföras. Ett led i dessa ansträngningar är att lägga ned Nordiska Afrikainstitutet. De delar av institutets verksamhet som är motiverade bör överföras till andra biståndsmyndigheter. På detta sätt görs en besparing på 6013000kr.
Härmed tillstyrks motion U211 (nyd).
dels att utskottets hemställan under moment 90 bort ha följande lydelse:
90. beträffande C 7 Nordiska Afrikainstitutet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U211 och med avslag på budgetpropositionens förslag till medelsram inte anvisar några medel till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1992/93.
27. Total medelsram för biståndet (mom. 94)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Med anledning av" och på s. 22 slutar med "U223 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Svenskt utvecklingsbistånd har haft både positiva och negativa effekter för människorna i mottagarländerna. Bistånd som skulle främja utveckling och demokratisering har ibland haft motsatt effekt. Biståndet har inte så sällan främjat korruption och stärkt diktatorers möjligheter att sitta kvar vid makten. Kvantitativa mål är i sig ingenting som förbättrar situationen i utvecklingsländerna. De biståndspolitiska målen förlorar i trovärdighet om biståndet inte ges till länder där det ger bäst resultat och där mottagarländerna samtidigt utvecklas mot verklig demokrati och ekonomisk mångfald.
Utskottet anser därför, i enlighet med vad motionärerna i motion U221 (nyd) anför, att det hittills gällande enprocentsmålet saknar relevans. Det är enligt utskottet en rimlig princip att, som motionärerna i nämnda motion har föreslagit, fördela det av regeringen föreslagna anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA över en tvåårsperiod. I konsekvens härmed förordar utskottet att totalramen bör fastställas till 11 041 400 000 kr., dvs. en reducering av det belopp som föreslås av regeringen med 3418523000kr.
Därmed avstyrks den av regeringen föreslagna totalramen om 14 460 milj.kr. Vidare avstyrks yrkande 8 i motion U202 (s) och yrkande 1 i motion U223 (v).
dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
94. beträffande total medelsram för biståndet att riksdagen avslår vad som förordas i budgetpropositionen under rubriken Biståndsanslagen m.m., yrkande 8 i motion 1991/92:U202, och yrkande 1 i motion 1991/92:U223 samt för det svenska biståndssamarbetet fastställer en biståndsram om 11 041 400 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Biståndsanslaget
Målet att biståndet skall motsvara 1% av BNI är inte formulerat som en övre gräns. Med tanke på hur klyftan mellan fattiga och rika länder vidgats under 1980-talet är det dags att höja målet till 2% av BNI. Jag anser att vi måste börja genom att nu höja det med 10% dvs. till 15906milj.kr.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U223 yrkande 1 som sin mening bör ge regeringen till känna vad ovan anförts om att anslaget till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1992/93 skall fastställas till 15 906 milj.kr.
De biståndspolitiska målen
Sverige bör enligt utskottet sträva efter att biståndsmålen även genomsyrar de multilaterala biståndsorganens verksamhet. Vilka metoder som står Sverige till buds för att vinna förståelse för detta -- framför allt i Världsbanken och IMF -- har inte penetrerats. Ett sätt är givetvis att riksdagen anpassar storleken på anslagen till olika multilaterala organ utifrån hur väl vi anser att de uppfyller de biståndspolitiska målen. Vi bör således inte bevilja medel för nya kapitalpåfyllnader i de nämnda organen. Ett annat sätt är att de svenska representanterna markerar sin syn på dessa organs verksamhet med större eftertryck.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1991/92:U223 som sin mening bör ge regeringen till känna vad ovan anförts om att de biståndspolitiska målen skall styra allt svenskt bistånd oavsett genom vilket organ det kanaliseras.
Avskriv u-ländernas skulder
De skuldsatta u-länderna kan inte genomföra nödvändiga ekonomiska reformer så länge de måste satsa merparten av sina exportinkomster på skuldtjänsten. Den medicin som IMF ordinerar har i praktiken visat sig motverka ekonomisk utveckling och stabilitet. Slopade importrestriktioner har lett till utslagning av det inhemska jordbruket, när marknaden öppnats för subventionerade USA- och EG-livsmedel. Drastiskt sänkta statsutgifter har lett till att vägar och annan infrastruktur förfallit, vilket nu hindrar utländska investeringar. Osv.
Därför måste det till andra slags reformer. Det har genomförts i Vietnam med bra resultat. Världsbanken och IMF måste reformeras. Så länge de inte ändrar sin skuldpolitik, skall Sverige inte deltaga i deras s.k. strukturanpassningsprogram. Det s.k. Brady-initiativet har inte heller lett till någon lättnad i u-ländernas skuldbördor. Det visas av att de totalt ligger ungefär på samma nivå som för ett år sedan. Är det inte uppenbart att skulderna måste avskrivas?
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U209 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att Sverige inte bör deltaga i strukturanpassningsprogram på IMF:s villkor i u-länder samt att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1991/92:U209 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att Sverige skall verka för avskrivning av u-ländernas skulder.
U-landspolitisk utredning
1980-talets kris för u-länderna visar att det inte räcker med bistånd för att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Andra faktorer spelar större roll: handelsvillkoren, råvarupriserna, räntan, i-landsprotektionismen. Om u-länderna fick fullt tillträde till i-landsmarknaderna, skulle de tjäna 100 miljarder dollar om året i ökade exportinkomster, nästan dubbelt mot vad biståndet är.
Sveriges handel med u-länderna är obetydlig, och den har minskat. Hur ska vi kunna vända den trenden? Vilka instrument finns för att förbättra u-ländernas handelsvillkor? Vilken roll spelar de transnationella företagen? Allt det är frågor som vi måste besvara, om vi ska kunna bistå u-länderna på ett effektivt sätt. Därför behövs det en ny och mer genomtänkt svensk u-landspolitik, där biståndet är ett inslag men andra faktorer också beaktas. Det är av den anledningen som vi begärt en u-landspolitisk utredning med bred parlamentarisk sammansättning.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U209 hos regeringen bör begära en brett förankrad parlamentarisk utredning om en övergripande u-landspolitik i enlighet med vad som anförts ovan.
EG:s bistånd
De afrikanska exportvarornas köpkraft halverades under 1980-talet. Är det märkligt då att Afrika är i kris? EG måste ta på sig sin andel i denna kris. Det är ju dessa länder, som utgör merparten av ACP-länderna, som är knutna till EG genom Loméavtalet. EG:s u-landspolitik kritiserades i den rapport om den ekonomiska krisen i Afrika, som FN:s generalsekreterare presenterade i somras. Om Loméavtalet sades: "Det måste emellertid påpekas att de afrikanska (huvudsakligen länder söder om Sahara), karibiska och stillahavsländerna nu har en mindre andel av EG-marknaden än när det första Loméavtalet undertecknades." GATT kom förra våren med hård kritik av EG:s protektionism, som sades ha slagit hårt mot u-länderna. EG:s biståndspolitik är byråkratisk. Utbetalningarna släpar långt efter. Bindningen till uppköp i EG-länder är hård, uppåt 95%. Livsmedelsbiståndet konkurrerar ut afrikanska bönder. Av jordbruksbiståndet går det mesta till exportgrödor och storskaligt jordbruk. Fler exempel skulle kunna anföras på hur EG:s handels-, jordbruks- och biståndspolitik strider mot våra biståndspolitiska mål. Om Sverige skulle bli medlem i EG, så skulle vi sannolikt tvingas återinföra multifiberavtalet, vilket inte vore särskilt u-landsvänligt.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1991/92:U223 som sin mening bör ge regeringen till känna vad som ovan anförts om att Sverige inte skall samverka med EG på biståndsområdet.
Världsbanken och IMF
Världsbanken och IMF är inga biståndsorgan. Det framgår med all önskvärd tydlighet av deras konstruktion, som är helt bankmässig. Högre kapitalinsats, högre rösträtt. Det betyder att de rika stormakterna -- främst USA -- dominerar. Detta beror på att dessa Bretton Woods-institutioner skapades för helt andra ändamål. Därför bör de antingen reformeras eller sluta med sin verksamhet i u-länderna.
Insynen i dessa organ är klart otillräcklig. Inte ens Board of Governors får ta del av alla interna rapporter. Att hänvisa till att innehållet måste hemlighållas, därför att det finns information, som regeringar inte vill få offentliggjord, framstår som löjeväckande för envar som tagit del av några sådana rapporter. De är inte mer hemliga än att de vanligaste ekonomiska tidskrifterna citerar uppgifter ur dem. De som däremot inte får läsa rapporterna är ledamöterna i de parlament som beviljar pengar till Världsbanken och IMF.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:U209 bör begära att regeringen enligt vad som ovan anförts tar initiativ i Världsbanken och IMF för att åstadkomma reformer innebärande mer demokratiska röstregler och större insyn.
Världsbankens lån till diktaturer
Att Världsbanken inte politiserar sitt arbete är inte med verkligheten överensstämmande. Länder som USA försöker isolera medelst handelsembargo, får inga lån i banken. Chile fick det inte så länge Allende var president. Nicaragua fick det inte så länge sandinisterna satt vid makten. Vietnam och Kuba får det inte i dag. I fallet Vietnam har USA:s styrning varit nästan absurd. Trots att IMF prisat landets ekonomiska reformer, får det inga lån.
Däremot får regimerna i Iran och Kina lån trots sina flagranta brott mot de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. I Kinas fall är USA:s styrning uppenbar -- det gick bara några dagar efter att Kina lagt ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade om resolution 678, som sedan legitimerade USA:s krig i Persiska viken. USA "förlät" Pekingregimens massaker på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U617 som sin mening bör ge regeringen till känna vad som ovan anförts om att Sverige skall verka för att Iran inte beviljas lån från Världsbanken.
Bistånd och mänskliga rättigheter
Vänsterpartiet har föreslagit en höjning av biståndet med 10%. Det skulle ge utrymme för en kraftig höjning av demokratibiståndet, något som är starkt motiverat med hänsyn till demokratikampens uppsving i Tredje världen. Vi ser några särskilt angelägna uppgifter.
Vi vill göra en miljardsatsning på stipendier till studenter som berövats sina studiemöjligheter i Östeuropa och det f.d. Sovjet. De -- och deras länder -- har drabbats oförskyllt, när deras forna "välgörare" kollapsade. De har dessutom utsatts för rasistiska överfall, några har som bekant misshandlats till döds. Att ge studenter i de här länderna möjlighet att studera utomlands -- gärna i andra u-länder som t.ex. Indien -- ser vi som ett stöd för en demokratisk utveckling.
Årets firande av 500-årsminnet av Columbus "upptäckt" av Amerika har ställt den europeiska kolonialismens skuld i fokus. Urbefolkningen -- indianerna -- har utsatts för världshistoriens största folkmord. De kräver nu att få sin rätt efter 500 år. Samma krav ställer afrikaner, vilkas samhällen slogs sönder av slavhandlarna.
Behovet av välorganiserade fackföreningar växer i och med att så många utländska företag etablerar samriskföretag i u-länder. Samtidigt är de migrerande arbetarnas rättsliga läge uselt. Enbart i länderna kring Persiska viken finns det 5 miljoner gästarbetare, och de arbetar i länder där fackföreningar är förbjudna. På plantager i Latinamerika är förhållandena sådana att det liknar slavarbete. Många fackliga och bondefackliga ledare mördas -- en om dagen i Brasilien. Bistånd till fackföreningar är därför en viktig insats för de mänskliga rättigheterna.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1991/92:U223 under anslaget C2 till Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd skall anvisa 1 386 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 086 milj.kr. för stipendier, bistånd till Amerikas indianer och stöd till fackföreningar enligt vad ovan anförts.
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader
Många u-länder befinner sig i svår ekonomisk kris, och de behöver bistånd för att genomföra ekonomiska reformer. Sådana reformer måste inriktas på utveckling. Därför är IMF en högst olämplig doktor. Det måste utvecklas andra metoder, t.ex. jordreformer som ger familjerna och landet möjlighet att livnära sig. De måste förenas med en bra miljöpolitik och bygga på folklig medverkan. Sådana reformer ska Sverige stödja med bistånd -- inte IMF:s hästkurer.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1991/92:U223 som sin mening skall ge regeringen till känna vad ovan anförts om inriktningen på anslaget till Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 10, 22, 25, 38, 39, 58 och 81 och 94 borde ha hemställt:
4. beträffande de biståndspolitiska målen att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1991/92:U223 och med besvarande av yrkandena 1 och 2 i motion 1991/92:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
10. beträffande u-ländernas skuldsituation att riksdagen med bifall till yrkandena 4 och 5 i motion 1991/92:U209, yrkande 1 i motion 1991/92:U236 och yrkande 4 i motion 1991/92:Sf619 samt med besvarande av yrkande 4 i motion 1991/92:U202 och yrkande 2 i motion 1991/92:U236 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts i denna del,
22. beträffande utredningar att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U209 och med besvarande av motion 1991/92:U2, yrkande 1 i motion 1991/91:U226 och yrkande 2 i motion 1991/92:U229 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts i denna del,
25. beträffande biståndet och EG att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1991/92:U223 och med besvarande av yrkande 2 i motion 1991/92:U226, yrkande 18 i motion 1991/92:U504 samt med avslag på yrkandena 2, 3 och 4 i motion 1991/92:U544 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts i denna del,
38. beträffande röstregler och öppenhet inom Världsbanken att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:U209 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts i denna del,
39. beträffande världsbankslån till Iran att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U617 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts i denna del,
58. beträffande medelsram för anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1991/92:U223 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts i denna del,
81. beträffande IMF och skuldlättnadsåtgärder att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1991/92:U223 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts i denna del,
94. beträffande total medelsram för biståndet att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U223 och med avslag på vad som förordas i budgetpropositionen under rubriken Biståndsanslagen m.m. och på yrkande 8 i motion 1991/92:U202 fastställer en biståndsram om 15906 milj.kr.
Vissa förkortningar
00>AfDB 19>African Development Bank 59>Afrikanska utvecklingsbanken
00>AfDF 19>African Development Fund 59>Afrikanska utvecklingsfonden
00>ANC 19>African National Congress 59>Afrikanska nationalkongressen
00>AsDB 19>Asian Development Bank 59>Asiatiska utvecklingsbanken
00>AsDF 19>Asian Development Fund 59>Asiatiska utvecklingsfonden
00>BITS 19>Swedish Agency for 59>Beredningen för internationellt 19>International Technical and 59>tekniskt-ekonomiskt samarbete 19>Economic Co-operation
00>DAC 19>Development Assistance 59>OECD:s kommitté för bistånds- 19>Committee 59>frågor
00>EADB 19>East African Development 59>Östafrikanska utvecklings- 19>Bank 59>banken
00>ECOSOC 19>Economic and Social Council 59>FN:s ekonomiska och sociala 19>of the United Nations 59>råd
00>FAC 19>Food Aid Convention 59>Livsmedelshjälpskonventionen
00>FSO 19>Fund for Special Operations
00>GATT 19>General Agreement on 59>Allmänna tull- och handels- 19>Tariffs and Trade 59>avtalet
00>HABITAT 19>United Nations Centre for 59> FN:s boende- och bebyggelse- 19>Human Settlements 59>center
00>IBRD 19>International Bank for 59>Världsbanken 19>Reconstruction and Development
00>ICRC 19>International Committee of 59>Internationella rödakors- 19>the Red Cross 59>kommittén
00>IDA 19>International Development 59>Internationella utvecklings- 19>Association 59>fonden
00>IDB 19>Interamerican Development 59>Interamerikanska utvecklings- 19>Bank 59>banken
00>IEFR 19>International Emergency 59>Internationella kata- 19>Food Reserve 59>stroflagret för livsmedel
00>IFAD 19>International Fund for 59>Internationella jordbruks- 19>Agricultural Development 59>utvecklingsfonden
00>IFC 19>International Finance 59>Internationella finansierings- 19>Corporation 59>bolaget
00>IMF 19>International Monetary Fund 59>Internationella valutafonden
00>INSTRAW 19>United Nations International 59>Internationella forsknings- och 19>Research and Training 59>utbildningsinstitutet för 19>Institute for the 59> kvinnors utveckling 19>Advancement of Women
00>IPDC 19>International Programme for 59>Internationella program för 19>the Development of 59>kommunikationsutveckling 19>Communication
00>IPPF 19>International Planned 59>Internationella familje- 19>Parenthood Federation 59>planeringsfederationen
00>ITC 19>International Trade Centre 59>UNCTAD/GATT:s inter- 59>nationella handelscentrum
00>MIGA 19>Multilateral Investment 59>Multilaterala organet för 19>Guarantee Agency 59>investeringsgarantier
00>MPLA 19>Movimento para a Libertacão 19>de Angola
00>NDF 19>Nordic Development Fund 59>Nordiska utvecklingsfonden
00>OECD 19>Organization for Economic 59>Organisationen för ekonomiskt 19>Co-operation and Develop- 59>samarbete och utveckling 19>ment
00>SADCC 19>Southern African Develop- 59>Konferensen för samordnad 19>ment Coordination 59>utveckling i södra Afrika 19>Conference
00>SAREC 19>Swedish Agency for Research 59>Styrelsen för u-landsforskning 19>Co-operation with Developing 19>Countries
00>SIDA 19>Swedish International 59>Styrelsen för internationell 19>Development Authority 59>utveckling
00>SPA 19>World Bank Special Program 59>Världsbankens särskilda 19>of Assistance 59>program för Afrika
00>SWAPO 19>South West Africa People's 59>Sydvästafrikanska folkorganisa- 19>Organization 59>tionen
00>SWEDFUND 19>Swedish Fund for Industrial 59>Fonden för industriellt 19>Co-operation with Developing 59>samarbete med u-länder 19>Countries
00>SWEDECORP 19>Swedish International Enterprise DevelopmentCorporation 59>Styrelsen för internationellt Näringslivsbistånd
00>UNCDF 19>United Nations Capital 59>FN:s kapitalutvecklingsfond 19>Development Fund
00>UNCSTD 19>United Nations Centre for 59>FN:s center för vetenskap och 19>Science and Technology for 59>teknologi för utveckling 19>Development
00>UNCTAD 19>United Nations Conference on 59>FN:s konferens för handel och 19>Trade and Development 59>utveckling
00>UNCTC 19>United Nations Commission 59>FN:s kommission för multi- 19>for Transnational 59>nationella företag Corporations
00>UNDP 19>United Nations Development 59>FN:s utvecklingsprogram 19>Programme
00>UNDRO 19>Office of the United Nations 59>FN:s katastrofhjälpskontor 19>Disaster Relief Co-ordinator
00>UNEP 19>United Nations Environment 59>FN:s miljöprogram 19>Programme
00>UNESCO 19>United Nation Educational, 59>FN:s organisation för 19>Scientific and Cultural 59>utbildning, vetenskap och 19>Organization 59>kultur
00>UNFDAC 19>United Nations Fund for 59>FN:s fond för kontroll av 19>Drug Abuse Control 59>beroendeframkallande medel
00>UNFPA 19>United Nations 59>FN:s befolkningsfond 19>Population Fund
00>UNHCR 19>United Nations High 59>FN:s flyktingkommissarie 19>Commissioner for Refugees
00>UNICEF 19>United Nations Children's 59>FN:s barnfond 19>Fund
00>UNIDO 19>United Nations Industrial 59>FN:s organisation för 19>Development Organization 59>industriell utveckling
00>UNIFEM 19>United Nations Development 59>FN:s utvecklingsfond för kvinnor 19>Fund for Women
00>UNITA 19>Uniao National para la Independencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola
00>UNOCA 19>Office of the Coordination for United Nations (Humanitarian and Economic Assistance Programmes relating to Afghanistan)
00>UNRWA 19>United Nations Relief and 59>FN:s hjälporganisation för 19>Works Agency for Palestine 59>palestinaflyktingar
00>19>Refugees in the Near East
00>UNSO 19>United Nations Sudano- 59>FN:s Sudano-Sahelkontor 1.9>Sahelian Office
00>WFP 19>World Food Programme 59>Världslivsmedelsprogrammet
00>WHO 19>World Health Organization 59>Världshälsoorganisationen
00>ZANU 19>Zimbabwe African National Union
Innehållsförteckning
Sammanfattning av betänkandet 1 Propositionen 3 Motionerna 5 U-ländernas situation och ekonomiska utveckling 15 Det internationella biståndet 17 Biståndsanslagen m.m. 19 Enprocentsmålet och totalanslaget 21 Utskottet 21 Det internationella samarbetets krav och förutsättningar 23 Utskottet 29 Övergripande principer och riktlinjer 29 Utskottet 30 Demokrati och mänskliga rättigheter 32 Utskottet 32 Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågor 33 Utskottet 34 Landsbygdsutveckling m.m. 37 Utskottet 37 Anpassad teknologi 38 Utskottet 38 Befolkning och sociala frågor 40 Utskottet 40 Kvinnoinriktat bistånd 43 Utskottet 43 Landprogram, landval m.m. 44 Utskottet 44 Bindning av biståndet 45 Utskottet 45 Utredningar m.m. 46 Utskottet 46 Bistånd och EG 48 Utskottet 49 C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram 51 Multilateralt bistånd, allmänt 53 Utskottet 53 FN:s barnfond (Unicef) 55 Utskottet 55 Flyktingbistånd 55 UNHCR 56 Utskottet 56 UNRWA 57 Utskottet 57 Övrigt 58 Utskottet 58 Världsbanken 59 Utskottet 60 Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) 62 Samarbete med enskilda länder 64 Allmänt om bilateralt bistånd 65 Utskottet 65 Bistånd till afrikanska samarbetsländer 66 Utskottet 66 Angola 67 Utskottet 67 Moçambique 68 Utskottet 68 Namibia 69 Utskottet 69 Tanzania 69 Utskottet 69 Uganda 70 Utskottet 70 Zimbabwe 70 Utskottet 71 Bangladesh 71 Utskottet 71 Indien 71 Utskottet 72 Laos 72 Utskottet 72 Sri Lanka 72 Utskottet 72 Vietnam 73 Utskottet 73 Andra länder än programländer 74 Utvecklingssamarbete med Centralamerika 74 Utskottet 74 Eritrea 74 Utskottet 75 Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd 76 Utskottet 77 Katastrofanslaget 78 Utskottet 79 Katastrofbistånd till vissa ändamål 79 Kambodja 79 Utskottet 80 Västra Sahara 80 Utskottet 80 Västbanken/Gaza 81 Utskottet 81 Irak 82 Utskottet 82 Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer 83 Utskottet 83 Särskilda program 84 Utskottet 84 Andra biståndsprogram (C 3) 85 C 3-anslaget 86 Utskottet 86 U-landsforskning (SAREC) 86 Utskottet 87 Tekniskt samarbete och u-krediter 87 Utskottet 87 Tekniskt samarbete och u-krediter till vissa länder 88 Indonesien 88 Kina 88 Utskottet 88 Marocko 88 Cuba 89 Utskottet 89 Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder 90 Utskottet 90 C 4. Styrelsen för internationeIl utveckling (SIDA) 91 Utskottet 92 C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) 93 Utskottet 93 C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) 93 Utskottet 94 C 7. Nordiska Afrikainstitutet 94 Utskottet 94 C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) 95 Utskottet 95 C 9. Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) 95 Utskottet 96 C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (Swedecorp) 96 Utskottet 97 Hemställan 97 Reservationer 105 Meningsyttring från Vänsterpartiet 118 Vissa förkortningar 124 Innehållsförteckning 127