Internationellt utvecklingssamarbete
Betänkande 1990/91:UU15
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU15
Internationellt utvecklingssamarbete
Innehåll
1990/91 UU15
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som avser utvecklingssamarbetet (littera C i bil. 5 till prop. 1990/91:100) samt de motioner som väckts med anledning av propositionen.
Regeringen föreslår att anslagen till det svenska utvecklingssamarbetet under budgetåret 1991/92 liksom tidigare skall uppgå till 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI), vilket innebär ett anslag på 13871,0milj.kr. Detta är en ökning av anslaget jämfört med innevarande budgetår med 871 milj.kr.
Mer än hälften av beloppet administreras av SIDA och används till insatser i de f.n. 19 länder som Sverige har ett långsiktigt samarbete med (de s.k. programländerna) samt till insatser i andra länder, t.ex. som bistånd i projektform eller via enskilda organisationer. Biståndet, såväl till programländerna som till övriga u-länder, inkluderar katastrofbistånd, stöd till återuppbyggnad, miljöinsatser, demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd och bistånd till särskilda program på områden som energi, hälsovård (t.ex. aids-bekämpning), befolkningsfrågor och kvinnofrågor (Anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA C 2).
Cirka en tredjedel av biståndet förmedlas av internationella organisationer som FN-organen och de regionala utvecklingsbankerna (anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram C 1).
Återstoden av biståndet kanaliseras genom andra svenska myndigheter; det är tekniskt samarbete genom BITS, forskningsbistånd genom SAREC, näringslivsbistånd genom SWEDFUND, stöd åt u-landsimport genom IMPOD. Andra former av bistånd är det som Sverige i samarbete med andra givarländer och Världsbanken och IMF lämnar till särskilt skuldtyngda u-länder. Sverige ger även förmånliga krediter till u-länder, s.k. u-krediter (Andra biståndsprogram C 3).
I likhet med ovan nämnda myndigheter finansieras Sandö U-centrum och Nordiska Afrikainstitutet över littera C (C 4--C 8).
I samband med föregående budgetproposition lade regeringen fram förslag om ett biståndsprogram för Central- och Östeuropa innefattande insatser till ett belopp av 1 miljard kronor över tre år, varav 900 milj.kr. finansieras över biståndsanslaget. Medlen för de biståndsinsatser som föreslås i enlighet med detta program redovisas under anslagen C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram och C 3 Andra biståndsprogram.
Regeringen föreslår att biståndsramen för nästa budgetår används för att täcka vissa kostnader för mottagande av asylberättigade flyktingar från U-länder (700 milj.kr.).
Andra förändringar som regeringen föreslagit i årets budgetförslag är en anslagsteknisk förändring vad gäller IDA-bidragen, vilket skapat visst utrymme för ökningar av olika poster under C 1-anslaget. Ökningen används enligt förslaget bl.a. för FNs befolkningsfond (UNFPA), FNs barnfond (UNICEF) samt för flyktingbistånd genom FN. Vidare föreslås ökningar bl.a. för de Afrikanska och Asiatiska utvecklingsfondernas verksamhet.
Vad gäller anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA föreslår regeringen att en ny anslagspost inrättas: Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Den ökning av anslaget som regeringen föreslår används bl.a. för detta nya anslag men också exempelvis för ökat katastrofbistånd. Ytterligare en ny anslagspost är Projektbistånd till Latinamerika. Uganda föreslås bli programland medan landramen för Sri Lanka inte tillförs några nya medel för 1991/92.
Propositionen redovisar slutsatser och förslag med anledning av den parlamentariska utredningen om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. En huvudpunkt är förslaget om att inrätta en ny myndighet för näringslivsbistånd genom en sammanslagning av SWEDFUND, IMPOD och delar av SIDAs industribyrå. Vidare berörs arbetsfördelningen mellan SIDA och BITS vad gäller tekniskt bistånd.
Vidare redovisas resultatet av analysarbetet rörande effektivitetsfrågorna i biståndet. Regeringen avser inhämta synpunkter på de förslag som analysarbetet lett till genom ett särskilt remissförfarande.
I detta betänkande behandlas ett sextiotal motioner på biståndsområdet. I anslutning till budgetpropositionen har partimotioner väckts av moderata samlingspartiet (U227 och U240), folkpartiet liberalerna (U246), centerpartiet (U231) vänsterpartiet (U210, U225, U229, U230, U233, U244, U252, U258 och U259) samt av miljöpartiet (U239).
Folkpartiet liberalerna ser enprocentmålet som en etapp i linje med den långsiktiga ambitionen om 2 % av BNI till bistånd. Även vänsterpartiet anger denna målsättning om 2 % av BNI till bistånd.
Vad gäller den totala biståndsramen förordar alla partier utom moderata samlingspartiet en högre totalram jämfört med regeringens förslag. Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet motsätter sig att biståndet till Central- och Östeuropa finansieras inom ramen för enprocentmålet. Dessa partier anser att biståndet inom enprocentramen i sin helhet bör användas för insatser i u-länderna. Moderata samlingspartiet godtar regeringens förslag om finansiering av insatserna i Central- och Östeuropa inom enprocentramen men föreslår en ny anslagspost för dessa insatser och en separat delpost för Baltikum. Miljöpartiet de gröna föreslår att biståndet till Central- och Östeuropa utgår inom ramen för en miljöfond.
Folkpartiet liberalerna och vänsterpartiet framför yrkanden som går emot budgetpropositionens förslag om att finansiera vissa flyktingkostnader över biståndsanslaget.
Vad gäller den allmänna inriktningen av biståndssamarbetet anser moderata samlingspartiet att biståndet bör ges en uttalad demokratiprofil. En strategi för hur biståndet skall främja demokrati bör utarbetas. Bistånd till statsmakterna bör enligt partiet inte ges där regimer förtrycker sitt folk och inskränker de mänskliga rättigheterna. Även folkpartiet liberalerna och centerpartiet anser att demokratimålet i svenskt bistånd bör prioriteras högre och ägnas ökad uppmärksamhet. Folkpartiet liberalerna framför att uppbyggnaden av en demokratisk infrastruktur innefattande folkrörelser, politiska partier och offentliga organ bör stödjas. Både folkpartiet liberalerna och centerpartiet betonar sambandet mellan demokrati och utveckling. Vänsterpartiet anser att demokratifrämjande bistånd bör inriktas på att ge stöd till människornas eget arbete att organisera sig. Miljöpartiet anser att demokrati bör spela en central roll i Sveriges biståndspolitik. Moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet yrkar alla på i förhållande till propositionen höjt anslag till den nya anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.
Partiernas motioner återspeglar en bred enighet om den stora betydelsen av miljömålet i det svenska biståndet och den starka kopplingen mellan miljö och utveckling. Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna yrkar på högre anslag för särskilda miljöinsatser.
Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna betonar vikten av sociala hänsyn i anslutning till genomförande av strukturanpassningsprogram i de fattiga länderna. Centerpartiet beklagar att det svenska biståndet knutits allt starkare till Världsbankens anpassningsprogram. Även vänsterpartiet och miljöpartiet intar en kritisk hållning till strukturanpassningsprogrammen och bistånd i anslutning härtill, och miljöpartiet anger att programmen innebär drastiska nedskärningar inom socialvård, hälsovård och utbildning. Vänsterpartiet anser att Sverige bör verka för ett omedelbart moratorium följt av en allmän avskrivning av u-ländernas skulder.
Alla partier betonar den betydelse befolkningsfrågorna spelar för utveckling i de fattiga länderna samt föreslår ökat bistånd på befolkningsområdet, för familjeplanering, mödravård etc. Vidare råder enighet om vikten av särskilda insatser för kvinnor.
Ett antal motioner tar upp betydelsen av att främja och utveckla anpassad teknologi.
Folkpartiet liberalerna stödjer propositionens förslag om att inrätta en ny myndighet för näringslivsutveckling men betonar att ansträngningar bör göras för att bevara IMPODs identitet, kompetens och arbetsuppgifter inom ramen för den föreslagna myndigheten. Moderata samlingspartiet godtar med undantag av en enskild motion förslaget om ett nytt biståndsorgan för näringslivsutveckling men anser att myndighetsformen inte är den lämpligaste. Centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet går emot regeringens förslag om den nya myndigheten för näringslivsutveckling.
Moderata samlingspartiet, centerpartiet och vänsterpartiet föreslår en övergripande biståndspolitisk utredning.
När det gäller bidrag till internationella biståndsprogram redovisar folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet förslag om ett högre anslag i jämförelse med propositionen. De tre förstnämnda partierna yrkar exempelvis på högre medelsramar för UNDP och UNHCR. Även moderata samlingspartiet vill höja bidraget till UNHCR. Miljöpartiet föreslår inrättandet av två miljöfonder, en för u-länder och en för europeiska länder, vardera med en omslutning om 1 miljard kronor.
Moderata samlingspartiet anser att systemet med programländer successivt bör avvecklas och ersättas med projektinriktat bistånd. Folkpartiet liberalerna föreslår att Costa Rica görs till programland samt att biståndet till Nepal och Filippinerna utvecklas, innebärande framtida överväganden om att även göra dessa länder till programländer. Partiet anser att biståndet till Cuba bör upphöra. Vänsterpartiet anser att Kambodja bör göras till programland.
Folkpartiet liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet föreslår höjda anslag sammanlagt till huvudmottagarländerna i det bilaterala utvecklingssamarbetet medan moderata samlingspartiet ligger på en lägre nivå än propositionen och miljöpartiet de gröna biträder regeringens förslag. Alla partier, utom moderata samlingspartiet, som stödjer regeringens förslag, yrkar på höjda anslag för katastrofbistånd. Vad gäller bistånd genom enskilda organisationer framför alla partier yrkanden om höjt anslag jämfört med propositionens förslag.
Det råder i stor utsträckning enighet mellan partierna vad gäller utvecklingssamarbetets allmänna inriktning och de principer som skall gälla för det svenska biståndet. Utskottets majoritet ansluter sig på de allra flesta punkter till regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet anser att betydelsen av ökat bistånd på befolkningsområdet bör ges regeringen till känna och bifaller förslag om ökade medel för insatser på området. Behovet av dessa ökade insatser kan enligt utskottets uppfattning genom erforderliga omprioriteringar tillgodoses inom ramen för den av regeringen föreslagna medelsramen för Särskilda program. Utskottet bifaller också förslag om att handläggare av kvinnobistånd vid biståndskontoren i princip bör vara utsända tjänstemän. Utskottet upprepar vidare behovet av att följa upp två förslag som bifölls i föregående biståndsbetänkande, nämligen vikten av kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika och betydelsen av att ta till vara hemvändande biståndsarbetares erfarenheter.
Utskottet föreslår höjning av medelsramen för biståndet genom folkrörelser och andra enskilda organisationer med 15 milj.kr. Vidare förordar utskottet att SAREC beviljas ytterligare medel för forskning om HIV/AIDS. Utskottet föreslår en sänkning av landramen för Kenya mot bakgrund av de politiska förhållandena i detta land.
Utskottets majoritet ställer sig bakom regeringens förslag om att inrätta en ny myndighet för näringslivsutveckling.
Till betänkandet har fogats 152 reservationer.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1990/91:100, bilaga 5, följande förslag under littera C vari yrkas:
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete som förordats under rubrikerna Ett långsiktigt utvecklingssamarbete i en föränderlig värld, Demokratifrämjande bistånd, Miljö och utveckling, Kvinnoinriktat bistånd, Samarbete med Central- och Östeuropa, Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd, Övrigt utrednings- och förändringsarbete i biståndet, Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika, Flyktingar och migration, Nordiska FN-projekt, Utredning om det multilaterala biståndet, Utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet och Utredning om det svenska fraktbidragssystemet, 2. att riksdagen godkänner vad som förordats under rubriken Biståndsanslagen m.m.
C 1 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som förordats i budgetpropositionen, 2. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i budgetpropositionen, 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som härutöver har föreslagits i budgetpropositionen, 4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 319 379 000 kr.
C 2 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats i budgetpropositionen, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits i budgetpropositionen, 3. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 305 000 000 kr.
C 3 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som förordats i budgetpropositionen under rubriken Andra biståndsprogram, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits i budgetpropositionen, 3. att riksdagen godkänner förslagen beträffande organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet, 4. att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1 968 000 000 kr.
C 4 att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 269 588 000 kr.
C 5 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom styrelsens för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen under avsnittet Förslag, 2. att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 54 906 000 kr.
C 6 att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 21 027 000 kr.
C 7 att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om 5 739 000 kr.
C 8 att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14600000 kr.
C 9 att riksdagen till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 6804000 kr.
Motionerna
1990/91:U201 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nya myndigheten för teknikutveckling i utvecklingsländerna bör lokaliseras till Kalmar län. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A403.
1990/91:U203 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 50 milj.kr. utöver Östeuroparamen för samarbete med Estland, Lettland och Litauen att fördelas på ändamål som anges i motionen,
1990/91:U208 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aids-bekämpningen i tredje världen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So424.
1990/91:U210 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling och förbättring av det svenska handikappbiståndet. 1990/91:U211 av Bertil Persson och Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturmål i biståndspolitiken.
1990/91:U212 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell konferens om den globala livsmedelssituationen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprioritering av det svenska biståndet i syfte att stärka jordbruksutvecklingen i tredje världen.
1990/91:U216 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av möjligheterna att främja anpassad teknologi i u-länder i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:U217 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att den internationella isoleringen av Vietnam skall upphöra, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att få Världsbanken och Internationella utvecklingsfonden att snarast bevilja Vietnam lån, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenskt bistånd till Vietnam under lång tid framöver samt planering för detta, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av aktiva insatser för att handeln med Vietnam skall utökas.
1990/91:U219 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ny organisation för industri- och näringslivsstöd. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N253.
1990/91:U221 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationsformer för Sveriges importfrämjande verksamhet.
1990/91:U222 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om BITS verksamhet.
1990/91:U223 av Margitta Edgren och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar i regelverket för bistånd så att en förening av typ Associate Technology Sweden kan erhålla bidrag.
1990/91:U226 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lokalisering av kommande ny myndighet till Sandö U-centrum i Kramfors m.m.
1990/91:U227 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenskt bistånd skall stödja en utveckling i riktning mot demokrati och marknadsekonomi, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en strategi skall utarbetas för hur biståndet skall främja en demokratisk utveckling, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statligt bistånd till odemokratiska regimer bör avvecklas under en tid av fem år, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rapporter om situationen vad gäller mänskliga rättigheter i biståndsländerna måste vägas in i varje förslag och beslut om bistånd, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till frivilliga organisationer som kämpar mot brott mot mänskliga rättigheter i mottagarländerna, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett fristående institut för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter bör inrättas, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndet bör vara projektinriktat, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Uganda, 9. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk kommitté tillsätts med uppgift att snabbt utreda en ökning av åtgärder och insatser på familjeplaneringens område och därav föranledda omprioriteringar, 10. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över inriktning, organisation och former för det svenska biståndsarbetet.
1990/91:U228 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnohandläggare vid SIDAs biståndskontor.
1990/91:U229 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att alla riksdagspartier är representerade i SIDAs styrelse.
1990/91:U230 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en brett förankrad parlamentarisk utredning om en övergripande u-landspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:U231 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning gör en översyn av samarbetet med tredje världen för att utarbeta ett förslag till en samlad u-landspolitik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges representation i Världsbanken och Sveriges agerande i utvecklingsbankerna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang i UNCTAD, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja u-ländernas intressen i GATT-förhandlingarna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i samarbetet med tredje världen främja syd/syd-samarbetet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av u-landsanpassad teknik, 7. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt organ för tekniskt bistånd, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av miljöinsatserna vad gäller FNs miljökonferens, miljökonsekvensanalys av olika alternativ i GATT-förhandlingarna och förebyggande miljöinsatser i det svenska biståndet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av biståndsinsatser i länder med demokratisk utveckling, 10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av Konventionen om barns rättigheter och begär ett åtgärdsprogram med anledning av deklarationen från barntoppmötet, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användande av katastrofanslaget för insatser för bekämpning av HIV/aids, 12. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, UNHCR, anslår 15 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 230 000 000 kr., 13. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, UNDP, anslår 75 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 780 000 000 kr., 14. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, WFP, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 172 000 000 kr., 15. att riksdagen till anslaget C 1. Internationella biståndsprogram, IPPF, anslår 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 110 000 000 kr., 16. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, Miljöinsatser, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 175 000 000 kr., 17. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Angola, anslår 25 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 225 000 000 kr., 18. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Moçambique, anslår 30 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 515 000 000 kr., 19. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Kenya, anslår 25 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 125 000 000 kr., 20. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Zimbabwe, anslår 20 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 200 000 000 kr., 21. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Nicaragua, anslår 10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 290 000 000 kr., 22. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Vietnam, anslår 25 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 300 000 000 kr., 23. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd, anslår 100 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 650000000 kr., 24. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Regionala insatser i Afrika, anslår 70 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 275 000 000 kr., 25. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Regionala insatser i Asien, anslår 25 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 40 000 000 kr., 26. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Katastrofer, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 860 000 000 kr., 27. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Stöd till återuppbyggnad, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 300 000 000 kr., 28. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Bistånd genom folkrörelser och andra, anslår 50000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 785 000 000 kr., 29. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Särskilda miljöinsatser, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 285 000 000 kr., 30. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Särskilda program, för stöd till anpassad teknik anslår 50000000kr.
1990/91:U232 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för befolkningsbistånd genom bilaterala och multilaterala insatser.
1990/91:U233 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ för att införa offentlighetsprincipen i Världsbanksgruppen och IMF, 2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i IMF för att förändra villkoren, när u-länderna omförhandlar sina skulder, så att strukturanpassningsprogrammen blir socialt acceptabla, motverkar kapitalflykt, stimulerar produktiva investeringar och en hållbar utveckling, 3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i Världsbanken och IMF för att åstadkomma mer demokratiska röstregler, 6. att riksdagen beslutar att Sverige skall utträda ur IFC, 7. att riksdagen begär att regeringen skall inleda diskussioner med regeringar i likasinnade länder om möjligheten att skapa en FN-bank.
1990/91:U234 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för en övergång från tobaksodling till alternativa grödor i utvecklingsländer som är ekonomiskt beroende av tobaksodling. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So280.
1990/91:U235 av Inger Koch m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projekt för att stärka den afrikanska kvinnans ställning inom jordbrukssektorn, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödjande av projekt som leder till bättre utbildning, bättre hälsa och ett stärkande av kvinnornas ställning i Asien.
1990/91:U236 av Anders Castberger (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alkoholens roll som utvecklingshinder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beakta alkoholproblematiken vid utformningen och tillämpningen av svenskt bistånd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om alkohol som utvecklingshinder, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alkoholupplysningsprojekt bör kunna få stöd inom ramen för anslaget till enskilda organisationers biståndsarbete.
1990/91:U237 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndet till Luandaregimen inte bör utgå förrän positiva resultat uppnåtts vid fredsförhandlingar mellan MPLA och UNITA, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att humanitärt bistånd, förmedlat av opolitiska organisationer som Röda korset m.fl., bör komma hela Angola till del, alltså även de av UNITA kontrollerade områdena.
1990/91:U238 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den föreslagna nya biståndsmyndighetens lokalisering till Blekinge.
1990/91:U239 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts att biståndsmålet politisk och ekonomisk självständighet ersätts av ett biståndsmål för politisk och ekonomisk självtillit, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts att miljökonsekvensbeskrivningar av biståndsprojekt skall föregå beslut om bistånd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sociala konsekvensanalyser av biståndsprojekt skall föregå beslut om bistånd, 4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1, för budgetåret 1991/92 anslår 1 000 000 000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit, till en europeisk miljöfond, 5. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1, för budgetåret 1991/92 anslår 1 000 000 000 kr., utöver vad regeringen har föreslagit, till en utomeuropeisk miljöfond, 6. att riksdagen beslutar att den del av anslaget till det treåriga samarbetsprogrammet för Central- och Östeuropa som finansieras i statsbudgetförslag 1991/92 utgår ur de programtitlar där anslag för detta ändamål finns upptagna och i stället bekostas ur den i punkt 4. ovan föreslagna europeiska miljöfonden, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en europeisk miljöfond, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en utomeuropeisk miljöfond, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts att bindningen av biståndsmedel till inköp av varor och tjänster i Sverige tas bort, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte skall stödja de av Världsbankens och Valutafondens strukturanpassningsprogram som leder till social nedrustning och ensidig satsning på export, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkter för Sveriges solidaritet med de fattiga i världen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö, resursanvändning, energi och jordbruk, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomi och ekologi, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helhetsperspektiv på Sveriges relationer med fattiga länder, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndets inriktning, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skuldavskrivning för de fattiga länderna, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall motarbeta de multinationella företagens världsomspännande inflytande över enskilda länder, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befolkningsfrågor och familjeplanering, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknologi, kultur och utbildning i biståndet, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till kvinnor i de fattiga länderna, 22. att riksdagen beslutar att till Särskilda program, delposten stöd till kvinnor under anslaget C 2 anvisa 100 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, 23. att riksdagen beslutar att till Bistånd till folkrörelser och andra enskilda organisationer under anslaget C 2 anvisa 200 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, 24. att riksdagen beslutar att till Katastrofer, m.m. under anslaget C2 anvisa 400 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, 25. att riksdagen beslutar att till Särskilda miljöinsatser under anslaget C 2 anvisa 200 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, 26. att riksdagen beslutar att till Särskilda program, delposten befolkningsfrågor under anslaget C 2 anvisa 80 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, 27. att riksdagen beslutar att till IMPODs verksamhet under anslaget C 3 anvisa 20 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändrad organisation av solidaritetsarbetet, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd genom FN och andra multilaterala biståndsorgan, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning av det svenska biståndet till stöd för självtillit i mottagarländerna, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall minska landets resursanvändning och miljöförstöring och inrikta sin utveckling på självtillit.
1990/91:U240 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att till flyktingbiståndet genom FNs flyktingkommissarie UNHCR anslå 240 000 000 kr., 3. att riksdagen beslutar att landramen för Botswana fastställs till 95000000 kr., 4. att riksdagen beslutar att landramen för Bangladesh fastställs till 145000000kr., 5. att riksdagen beslutar att landramen för Indien fastställs till 400000000kr., 6. att riksdagen beslutar att landramen för Guinea-Bissau fastställs till 72000000 kr., 7. att riksdagen beslutar att landramen för Kap Verde fastställs till 70000000kr., 8. att riksdagen beslutar att landramen för Kenya fastställs till 120000000 kr., 9. att riksdagen beslutar att landramen för Lesotho fastställs till 28000000 kr., 10. att riksdagen beslutar att landramen för Moçambique fastställs till 356000000 kr., 11. att riksdagen beslutar att landramen för Namibia fastställs till 100000000 kr., 12. att riksdagen beslutar att landramen för Tanzania fastställs till 440000000 kr., 13. att riksdagen beslutar att landramen för Zambia fastställs till 192000000 kr., 14. att riksdagen beslutar att landramen för Zimbabwe fastställs till 160000000 kr., 15. att riksdagen beslutar att landramen för Laos fastställs till 80000000kr., 16. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92 tillförs landramen för Vietnam, 17. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92 tillförs landramen för Angola, 18. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92 tillförs landramen för Etiopien, 19. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92 tillförs landramen för Nicaragua, 20. att riksdagen beslutar att ramen för regionala insatser i Centralamerika sätts till 300 000 000 kr., 21. att riksdagen beslutar att till huvudprogrammet "Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd" för budgetåret 1991/92 anvisa 650000000 kr., 22. att riksdagen beslutar att till anslaget Bistånd till enskilda organisationer anvisa 750 000 000 kr., 23. att riksdagen beslutar att inrätta ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter samt att för ändamålet anslå 5000000kr., 24. att riksdagen beslutar att till anslaget Information genom SIDA för budgetåret 1991/92 anvisa 9000000 kr., 25. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt huvudprogram "Utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa". De medel som föreslås utgå till dessa länder (exkl. Baltikum) bör sammanföras under detta program, 26. att riksdagen beslutar att ett nytt huvudprogram "Samarbetsprogram med Estland, Lettland och Litauen" inrättas i enlighet med förslagen i motion 1990/91:U531. Till detta anslag bör anslås ytterligare 50 000 000 kr. utöver de medel som enligt propositionen finns tillgängliga för samarbete med Baltikum.
1990/91:U242 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna för enskilda institutioner och ideella stiftelser att erhålla medel ur biståndsanslaget, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en svensk AT-organisation att finansieras med medel ur biståndsanslaget.
1990/91:U243 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c, m, mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skapandet av en organisation för u-hjälp av det slag som angetts i motionen.
1990/91:U244 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran att få använda 300000000 kr. av biståndsmedel (125 000 000 kr. under anslagsposten C 1 och 175 000 000 kr. under anslagsposten C 3) för bistånd till Östeuropa, 2. att riksdagen avslår regeringens begäran att få använda 700000000 kr. av biståndsmedel för flyktingmottagning i Sverige, 3. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1991/92 anslår 2 077 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 14948000000 kr., 4. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNDP med 50000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 755000 000 kr., 5. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNICEF med 50000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 420000000 kr., 6. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNFPA med 10000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 145000000 kr., 7. att riksdagen beslutar höja anslaget till IPPF med 20000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 110 000 000 kr., 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall utträda ur Internationella finansieringsbolaget (IFC), 9. att riksdagen avslår regeringens begäran om 15000000 kr. till IFC, 10. att riksdagen beslutar höja anslaget till Världslivsmedelsprogrammet med 90 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 362000000 kr., 11. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNWRA med 60000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 200 000 000 kr., 12. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNHCR med 25000000 kr., dvs. till 240 000 000 kr., 13. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC) med 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 32000000 kr., 14. att riksdagen beslutar höja anslaget till FNs narkotikabekämpning med 45000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 100000000kr., 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inte skall delta i den nya, av Världsbanken ledda, miljöfonden, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av anslaget till UNIFEM med 10000000kr., 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av anslaget till UNCTC, 18. att riksdagen beslutar höja anslaget till IPCD med 5000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 7 000 000 kr., 19. att riksdagen beslutar höja anslaget till internationellt handikappbistånd med 5 000 000 kr., 20. att riksdagen beslutar höja anslaget till den Gemensamma fonden för råvaror med 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 18000000 kr., 21. att riksdagen beslutar höja landramen för Angola med 45000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 245000000kr., 22. att riksdagen beslutar höja landramen för Guinea-Bissau med 10000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 105000000kr., 23. att riksdagen beslutar höja landramen för Kap Verde med 5000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 80000000kr., 24. att riksdagen beslutar höja landramen för Moçambique med 55000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 530000000kr., 25. att riksdagen beslutar höja landramen för Uganda med 20000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 130000000kr., 26. att riksdagen beslutar höja landramen för Tanzania med 50000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 635000000kr., 27. att riksdagen beslutar höja landramen för Zimbabwe med 30000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 250000000 kr., 28. att riksdagen beslutar höja anslaget för regionala insatser i Afrika med 75 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 280000000kr., 29. att riksdagen beslutar göra Kambodja till samarbetsland och inrätta ett biståndskontor i Phnom Penh, 30. att riksdagen beslutar om en landram på 300000000kr. för Kambodja, 31. att riksdagen beslutar höja landramen för Laos med 25000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 135000000kr., 32. att riksdagen beslutar höja landramen för Vietnam med 175000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 500000000kr., 33. att riksdagen beslutar om en landram till Västbanken och Gaza på 50000000 kr., 34. att riksdagen beslutar höja anslaget för regionala insatser i Asien med 15000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 30000000kr., 35. att riksdagen anslår 200000000kr. i särskilt bistånd till Amerikas indianer, 36. att riksdagen beslutar höja anslaget till regionala insatser i Centralamerika med 35000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 145000000 kr., 37. att riksdagen beslutar höja anslaget för Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd med 200000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 750000000kr., 38. att riksdagen beslutar höja anslaget till Katastrofbistånd med 1000000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 1810000000kr., 39. att riksdagen avslår regeringens begäran om 250000000kr. för Stöd till återuppbyggnad, 40. att riksdagen beslutar höja anslaget till Bistånd genom enskilda organisationer med 40000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. 775000000kr., varav 10000000kr. för att höja bidragen till organisationernas u-landsinformation, 41. att riksdagen avslår regeringens förslag att 10000000kr. av anslaget för Bistånd genom enskilda organisationer används för kulturbistånd till Östeuropa, 42. att riksdagen beslutar höja anslaget för Särskilda program med 100000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 450000000kr., varav 50000000kr. ytterligare för aidsinsatser, 43. att riksdagen beslutar höja anslaget för Rekrytering och utbildning av fältpersonal med 81000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 120000000 kr., 44. att riksdagen beslutar höja anslaget för Information genom SIDA med 2000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 18000000kr., 45. att riksdagen beslutar höja anslaget till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) med 110000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 500000000kr., 46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det föreslagna aktiebolaget SITCO inte skall bildas, 47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SIDA bör bli ansvarigt för tekniskt samarbete med u-länderna, 48. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om privatisering av BITS, 49. att riksdagen beslutar minska anslaget till BITS med 150000000kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 165000000kr., 50. att riksdagen avslår föreslaget anslag på 400000000kr. till BITS för u-krediter, 51. att riksdagen beslutar avskaffa anslagsposten Projektbistånd till särskilda länder, 52. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå 25000000 kr. (utöver föreslagna 175 000 000 kr. till Östeuropa) till Projektbistånd till särskilda länder, 53. att riksdagen beslutar minska anslaget Särskilda insatser i skuldtyngda länder med 500 000 000 kr., 54. att riksdagen anslår 404000000 kr. till en fond för skuldavskrivningar.
1990/91:U245 av Paul Ciszuk och Marianne Andersson i Vårgårda (mp, c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ställa 2 milj. kr. ur budgeten för internationellt bistånd till hjälpprojektet Bushmen-Aid's förfogande att användas till inköp av det i motionen omtalade området i Kalahariöknen och med Kalahari Bushmen Survival Project som ansvarigt för projektet i Sydafrika.
1990/91:U246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enprocentsmålet som etappmål, innehållet i enprocentsramen och det samlade biståndets ökning som andel av BNI, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag att finansiera kostnader för asylsökande på 700 milj. kr. över biståndsanslaget, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndets effektivitet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fristående sekretariat för utvärdering av biståndet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillvaratagande av hemvändande biståndsarbetares erfarenheter, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergång från bundet till obundet bistånd, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvarsfördelningen mellan SIDA och BITS, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndskompetensen på ambassaderna, 9. att riksdagen med ändring i regeringens förslag till riktlinjer för demokratibiståndet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggandet av en demokratisk infrastruktur, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till uppbyggande av politiska partier och andra fria organisationer, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett omfattande analysarbete beträffande biståndsformer som kan främja övergång till demokrati och flerpartisystem, 12. att riksdagen med ändring i regeringens förslag till riktlinjer för demokratibiståndet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan marknadsekonomi och politisk pluralism, 13. att riksdagen med ändring i regeringens förslag till riktlinjer för demokratibiståndet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokratidialogen samt om frysning och sänkning av landramar, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synen på flerpartisystem i u-länder, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om årliga oberoende redovisningar av läget beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i de svenska mottagarländerna, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanitärt bistånd i Asien, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Polisario, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till utländska enskilda organisationer, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en långsiktig utfästelse beträffande ökningen av det bistånd som förmedlas via svenska enskilda organisationer, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturanpassning med mänskligt ansikte, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av förvaltningsbiståndet för utveckling av marknadsekonomi inom ramen för särsilda program, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IMPODs ställning i det nya biståndsorganet och ett utvidgat arbete för att främja u-landsimport till Sverige, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till områden i det fransktalande Afrika, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöbistånd, 25. att riksdagen somn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av anslagsposterna för katastrofer och stöd till återuppbyggnad, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd inom bostadssektorn och i städerna, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av biståndet vad gäller befolkningsfrågor, bl.a. inom ramen för särskilda program, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn och ungdomar i biståndet, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnoinriktat bistånd, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser mot HIV/aids bl.a. inom ramen för särskilda program, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för handikappade inom ramen för särskilda program, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om systemet med programländer, 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av bistånd, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Filippinerna, 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Nepal, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndet till Etiopien, 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till krigets offer i Eritrea, 38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Cuba inte längre bör ingå i kretsen av reguljära samarbetsländer för BITS, 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bindningen av BITS tekniska bistånd, 40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om BITS internationella kurser, 41. att riksdagen beslutar fastställa biståndsramen för budgetåret 1991/92 till 14 171 milj.kr., 42. att riksdagen till UNDP för budgetåret 1991/92 anslår 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, 43. att riksdagen till UNFPA för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag, 44. att riksdagen till IPPF för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag, 45. att riksdagen till UNICEF för budgetåret 1991/92 anslår 30 milj.kr. utöver regeringens förslag, 46. att riksdagen till UNRWA för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag, 47. att riksdagen till UNHCR för budgetåret 1991/92 anslår 100 milj.kr. utöver regeringens förslag, 48. att riksdagen till UNIFEM för budgetåret 1991/92 anslår 2 milj.kr. utöver regeringens förslag, 49. att riksdagen till HABITAT för budgetåret 1991/92 anslår 5 milj.kr. utöver regeringens förslag, 50. att riksdagen till Multilaterala miljöinsatser för budgetåret 1991/92 anslår 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, 51. att riksdagen till Mekongkommittén för budgetåret 1991/92 anslår 6 milj.kr. utöver regeringens förslag, 52. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Angola till 25 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 225 milj.kr., 53. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Guinea-Bissau till 5 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 100 milj.kr., 54. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Kap Verde till 5 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 80 milj.kr., 55. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Moçambique till 5 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 480 milj.kr., 56. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Uganda till 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 120 milj.kr., 57. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Indien till 35 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 435 milj.kr., 58. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Nicaragua till 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 290 milj.kr., 59. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Vietnam till 100 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 225 milj.kr., 60. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Kenya till 25 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 125 milj.kr., 61. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Regionala insatser i Centralamerika till 35 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 145 milj.kr., 62. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Regionala insatser i Afrika till 20 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 225 milj.kr., 63. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd till 100 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 650 milj.kr., 64. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Katastrofer m.m. till 200 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 1010milj.kr., 65. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Särskilda program till 50 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 400 milj.kr., 66. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer till 40 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 775 milj.kr., 67. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Särskilda miljöinsatser till 25 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 260 milj.kr., 68. att riksdagen beslutar göra Costa Rica till programland och för budgetåret 1991/92 fastställer en landram på 40 milj.kr., 69. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr. ytterligare för bistånd till Filippinerna, 70. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till U-landsforskning anslår 40 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 430 milj.kr., 71. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Tekniskt samarbete genom BITS anslår 20 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 335 milj.kr., 72. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt anslag till BITS för Särskilda miljöinsatser och för budgetåret 1991/92 anslår 10 milj.kr., 73. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt anslag till BITS för Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter och för budgetåret 1991/92 anslår 5 milj.kr., 74. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår ytterligare 40 milj.kr. till Swedfund, 75. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till IMPODs verksamhet anslår 12 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 36,5 milj.kr., 76. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till SIDAs administration anslår 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 279588000kr., 77. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Särskilda insatser i skuldtyngda u-länder anslår 50 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 550 milj.kr., 78. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Näringslivsutveckling genom ny myndighet anslår 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 35 milj.kr.
1990/91:U247 av Elisabeth Fleetwood och Inger Koch (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvinning av bladnäringskoncentrat som näringstillskott för framför allt barnen i utvecklingsländerna.
1990/91:U248 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndet till Cuba, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till de demokratiska krafterna på Cuba.
1990/91:U249 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avslå budgetpropositionens förslag om den nya myndigheten SITCO.
1990/91:U250 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i internationell mödravård.
1990/91:U252 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige skall ta initiativ i FN till en internationell konferens om u-ländernas skulder, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för ett omedelbart moratorium följt av allmän avskrivning av u-ländernas skulder, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de biståndspolitiska målen skall styra Sveriges politik, så att u-ländernas skuldproblem kan lösas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte skall delta i IMFs strukturanpassningsprogram, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenskt bistånd inte skall vara avhängigt av mottagarländernas överenskommelser med IMF, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i Parisklubben skall representeras av myndighet inom utrikesdepartementet och ej representeras av exportkreditnämnden, 7. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts som skall utarbeta förslag till en samlad skuldstrategi omfattande bistånds-, låne- och handelspolitik.
1990/91:U253 av Torgny Larsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att enprocentmålet på sikt skall nås, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget till Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 ges ett särskilt konto och skiljs ut från biståndsanslaget, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget till flyktingmottagningen i Sverige på sikt inte skall belasta biståndsanslaget, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall inleda överläggningar med andra i-länder i syfte att höja deras anslag till u-länderna.
1990/91:U254 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av gällande regler rörande bidrag till enskilda organisationer för projekt- och katastrofbistånd.
1990/91:U255 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svensk u-landshjälp i större utsträckning bör kanaliseras genom bondeorganisationer till bonde- och landsbygdsbefolkningen i mottagarländerna.
1990/91:U256 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att 5 % av biståndsmedlen till u-länderna skall gå till familjeplanering. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
1990/91:U258 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat bistånd till folkliga organisationer och självständiga massmedia i tredje världen.
1990/91:U259 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågor som sammanhänger med den globala livsmedelsförsörjningen skall ges högre prioritet i nationell samhällsplanering och i internationellt samarbete, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att öka insatserna för effektivare bevattningssystem,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en successivt, upp till 5 %, växande del av biståndet bör användas för familjeplaneringsprojekt, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ökade insatser internationellt för familjeplanering, 7. att riksdagen anslår 5 000 000 kr. till bioteknisk forskning och utveckling för att förbättra jordbruket i utvecklingsländerna,
1990/91:U260 av Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att den svenska UNICEF-kommittén befrias från staten.
1990/91:U531 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt anslag för biståndssamarbete med Baltikum, 8. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 50 milj.kr. för budgetåret 1991/92 till det särskilda anslaget för biståndsarbete med Baltikum.
1990/91:U612 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att allt svenskt bistånd till Filippinerna skall gå genom folkliga organisationer,
1990/91:U624 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 10. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1, Bilaga 5 till statsverkspropositionen, för budgetåret 1991/92 anslår 1000000000kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en europeisk miljöfond och 1000000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en utomeuropeisk miljöfond, dvs. totalt 5319379000 kr., Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo752.
1990/91:U630 av Jan Strömdahl och Bertil Måbrink (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett direkt bistånd till Polisario och stöd till Polisarios Stockholmskontor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya krediter och nytt handelsavtal för Marockos del.
1990/91:U631 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge biståndsavtalen en folkrättslig bas.
1990/91:U640 av Inger Koch och Alf Wennerfors (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till UNHCR, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till humanitära insatser i Afghanistan.
1990/91:U641 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ett bilateralt bistånd skall utgå till Västra Sahara/Polisario, 2. att riksdagen beslutar anslå 30 000 000 kr. i bilateralt bistånd till Västra Sahara/Polisario, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkor för fortsatt bistånd till Marocko.
1990/91:U642 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett ekonomiskt råd vid FN,
1990/91:U646 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya former för biståndsgivningen vad gäller Västsahara i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till Polisarios kontor i Stockholm, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bilateralt bistånd och u-krediter till Marocko.
1990/91:U648 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall verka för att Iran inte beviljas lån från Världsbanken, på grund av Irans brott mot de mänskliga rättigheterna.
1990/91:U651 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd för att undvika hungersnöd i Eritrea, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap för annat bistånd för att lindra civilbefolkningens lidande på grund av kriget.
1990/91:U652 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanitärt bistånd till de drabbade länderna -- i första hand Egypten, Turkiet och Jordanien.
1990/91:U653 av Ulla-Britt Åbark och Lennart Nilsson (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige för egen del och internationellt skall verka för att biståndet till Kambodja ökar.
1990/91:U659 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att svenskt deltagande i Mekong-kommitténs exploatering av Mekongfloden omgående skall upphöra.
1990/91:U660 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsregler när det gäller etniska minoriteter.
1990/91:U661 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Cubabiståndet,
1990/91:U667 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att främja demokrati i biståndsländer.
1990/91:Fi409 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall arbeta för att påverka Världsbanken i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub515 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i internationell mödrahälsovård.
Bakgrund
U-ländernas situation och ekonomiska utveckling
Propositionen (s. 41--51)
I propositionen konstaterar regeringen att stora skillnader präglat utvecklingen i enskilda länder och regioner under 1980-talet, framför allt i ekonomiskt hänseende. I Asien har många länder haft en stark tillväxt och kommit att spela en alltmer betydelsefull roll i världsekonomin. Stora delar av Afrika och Latinamerika gick däremot under 1980-talet in i en djup ekonomisk kris. För de fattiga befolkningsmajoriteterna har detta inneburit drastiskt minskade inkomster och försämrad hälsovård och utbildning. Insikten har vuxit världen över om miljö- och naturresursfrågornas betydelse. Även i många ekonomiskt framgångsrika länder har miljöproblemen ökat och situationen för de fattiga förblivit svår.
På de flesta håll i u-världen har enligt propositionen en omprövning av tidigare utvecklingspolitik inletts. Djupgående ekonomiska återhämtningsprogram genomförs i en lång rad länder. De politiska förändringarna har varit stora. Latinamerika upplevde under 1980-talet ett genombrott för demokratin. Också på många andra håll i Afrika och Asien har de krafter som verkar för en demokratisk samhällsutveckling stärkts.
I propositionen anges att de förändrade relationerna mellan stormakterna nu kan leda till att resurser i såväl i- som u-länder kan frigöras för andra ändamål än konflikt och förtryck och till att ett mer konstruktivt klimat för utvecklingsansträngningar skapas. Mot dessa nya möjligheter utgör konflikten i Persiska viken ett allvarligt hot.
Av särskild betydelse för u-länderna är enligt regeringen att framgång nås i de förhandlingar om minskade handelshinder som förs inom ramen för GATT, den s.k. Uruguayrundan. Den tilltagande protektionismen i i-länderna utgör ett allvarligt hinder för u-ländernas exportansträngningar. För de många skuldtyngda u-länderna är det också viktigt att ytterligare skuldminskningar kommer till stånd. Ett ökat deltagande från u-länderna i den internationella handeln skulle öka stabiliteten i världsekonomin och leda till välståndsökningar i såväl i- som u-länder.
Den ekonomiska utvecklingen i Asien har under 1980-talet varit dynamisk. I många länder har inkomster och investeringar ökat snabbt. Samtidigt lever omkring hälften av världens fattiga i Asien. På många håll är miljöproblemen överhängande. Sociala och politiska spänningar har vuxit i flera länder. Olösta konflikter har i några länder skapat en grogrund för intolerans och våld. Stora ansträngningar kommer att krävas av de asiatiska länderna om dessa problem skall övervinnas.
Östasiens snabba tillväxt har inneburit en förbättring av levnadsstandarden för en stor del av ländernas befolkningar. Samtidigt lever en betydande del av befolkningen i fortsatt djup fattigdom, inkomstskillnaderna är stora och i många städer lever allt fler i svårt utsatta miljöer. De snabba förändringarna har ökat de politiska spänningarna. I många länder har kraven på ökad demokrati vunnit snabbt gehör.
De afrikanska ländernas stora ansträngningar att ta sig ur 1980-talets djupa kris har enligt propositionen börjat ge resultat. Flera länder kan år 1991 se tillbaka på ett antal år med en ekonomisk tillväxt i nivå med eller överstigande befolkningstillväxten, i många fall efter mer än ett decennium med snabbt fallande per capita-inkomster. Detta är ett resultat både av den omprövning av tidigare utvecklingspolitik som genomförts och av ett ökat och samordnat internationellt bistånd. Afrikas långsiktiga problem är emellertid stora. BNP per capita beräknas i dag vara 15 % lägre än vid 1980-talets början. De fattigas antal har ökat och uppgår i dag till närmare 300 miljoner, två tredjedelar av de ca 450 miljoner invånarna i de afrikanska länderna söder om Sahara. Antalet fattiga ökar och den sociala infrastrukturen är svårt ansträngd. En hårt ansträngd miljö har blivit ett allvarligt hinder för fortsatt ekonomisk utveckling. På flera håll omprövas nu också den politiska struktur som ofta rått sedan det nationella oberoendet vanns. Kraven på mer demokratiska samhällsformer har vunnit starkt gehör.
För att den begynnande återhämtningen skall bestå krävs enligt regeringen fortsatt extraordinära insatser såväl av de afrikanska samhällena som av det internationella samfundet. Långsiktiga satsningar krävs på många områden: investeringar i infrastruktur, ett ökat sparande, satsningar på de sociala sektorerna, på miljöfrågorna, på befolkningsfrågorna och för kvinnans ställning samt inte minst på att utveckla de afrikanska ländernas förvaltningar och samhällsinstitutioner.
I propositionen konstateras att de latinamerikanska länderna efter mer än ett årtionde ännu inte har kommit ur den djupa ekonomiska kris som inleddes i slutet av 1970-talet. BNP per capita är i början av 1990-talet ca 8 % lägre än den var 1979--1981. Inkomst och konsumtion är än lägre. Efter en period av återhämtning i mitten på decenniet föll inkomsterna, räknat per capita, åter under den senaste treårsperioden. Dessa låga tillväxtsiffror har inneburit ökade påfrestningar för Latinamerikas många fattiga och är en svår utmaning i många länder där demokratin fått fäste först under de allra senaste åren.
Inkomstskillnaderna är mycket stora i de flesta länderna. På landsbygden och i de växande slumområdena lever många människor i svår fattigdom och i en omgivning där miljöproblemen ofta är stora. Djupgående samhällsreformer är på många håll en förutsättning för att de allvarliga fattigdoms- och miljöproblemen skall kunna bekämpas.
Av största betydelse för Latinamerikas möjligheter att möta de svåra utvecklingspolitiska utmaningarna är det demokratiska genombrott som ägt rum i nästan samtliga latinamerikanska länder.
Regeringen konstaterar att med ett bättre samarbetsklimat mellan världens länder och med en bättre utvecklingspolitik i många u-länder finns förutsättningar för att de externa resurserna för utveckling i u-länderna skall kunna öka.
För att u-ländernas investeringar och tillväxt skall öka krävs inte bara att exportinkomsterna ökar utan också att kapitalflykten hejdas samt att ländernas tillgång till nytt kapital förbättras. Den kraftiga minskningen av resursflödena, framför allt av lån och direktinvesteringar från privata källor, har under 1980-talet lett till att u-länderna som grupp kommit att betala mer till utlandet i form av amorteringar och framför allt ränta än de fått in i form av nya lån.
U-ländernas totala skuld har sedan år 1987 legat på ca 1 300 miljarder US-dollar. I analyser skiljs vanligtvis på svårt skuldsatta medelinkomstländer (huvudsakligen latinamerikanska länder) och svårt skuldsatta låginkomstländer (huvudsakligen afrikanska länder). Åtgärder för skuldlättnad måste se olika ut i dessa båda grupper.
I propositionen anges att för de fattigaste länderna utgör biståndet i stort sett den enda källan till utländskt kapital. Biståndet till samtliga länder i Afrika söder om Sahara uppgick år 1989 till ca 15,4 miljarder US-dollar, en ökning från 24 % av det totala biståndet år 1980 till 33% år 1989.
För de fattigaste länderna har ett antal skuldlättnadsinitiativ tagits under de senaste åren. Sverige har varit pådrivande i detta arbete. De svenska förslagen redovisades samlat vid FNs generalförsamlings särskilda session om ekonomiska frågor under år 1990. Redan år 1978 skrev Sverige av biståndskrediterna till dessa länder, något som flera stora i-länder utlovat göra först under år 1989 och ännu år 1990 bara delvis genomfört. Sverige har också verkat för mjukare villkor vid dessa länders omförhandlingar i Parisklubben och framfört att även de koncessionella s.k. Torontovillkoren är alltför betungande för många länder. I avvaktan på att överenskommelse kan nås om mer realistiska villkor har regeringen under år 1990 beslutat att med hjälp av biståndet ge ett antal afrikanska länder full räntefrihet under bilaterala skuldkonsolideringsavtal.
Avgörande för att olika typer av skuldlättnadsåtgärder skulle kunna bidra till en bestående återhämtning är enligt propositionen att de förstärker en stark nationell ekonomisk politik. För att de återhämtningsprogram som många av de fattigaste länderna är engagerade i skall lyckas krävs också ett ökat resursflöde. I dessa ansträngningar har Världsbanken och Internationella valutafonden kommit att spela viktiga roller.
Det internationella biståndet
De minskade resursflödena till u-länderna har enligt propositionen inneburit att biståndet kommit att utgöra en allt större andel, närmare 50 % av de totala flödena år 1989 jämfört med 30 % tio år tidigare. Världens bistånd har stagnerat under 1980-talet på en nivå av ca 50 miljarder US-dollar. Sedan år 1985 har det totala biståndet till och med minskat något varje år. OECD-ländernas bistånd har dock ökat under årtiondet för att under år 1989 utgöra över 85 % av det totala biståndet.
Biståndet från de länder som är medlemmar i OECDs biståndskommitté (Development Assistance Committee, DAC) minskade år 1989 till 46,7 miljarder US-dollar från 48,1 miljarder dollar år 1988. Den genomsnittliga nivån föll till 0,33 % av BNI år 1989 från 0,36 % ett år tidigare. Enligt DAC beror detta huvudsakligen på att utbetalningarna till olika multilaterala organisationer var ovanligt stora under år 1988. Under det gångna årtiondet har nivån legat på ca 0,34--0,35 %. Detta har inneburit en real ökning av biståndsanslagen i takt med DAC-ländernas BNP-ökning.
År 1970 antogs i samband med deklarationen om FNs andra utvecklingsårtionde 0,7-procentmålet för utbetalningar av offentligt bistånd. Sverige uppnådde detta redan år 1974. Ännu i dag har endast tre andra OECD-länder -- Norge, Nederländerna och Danmark -- uppnått målet. Finland, som under 1980-talet har ökat sitt bistånd snabbt, kommer sannolikt inom kort att uppnå 0,7-procentmålet. De svenska biståndsutbetalningarna uppgick år 1989 till 0,97 % av BNI, en betydande ökning jämfört med år 1988.
Tabell 1. Biståndsutbetalningar år 1989
00>51>Biståndets 83>Biståndets 00>51>andel av BNI (%) 83>storlek (milj. USD) 00>51>(1989) 65>(1988)83>(1989)
00>DAC-länder totalt (1) 58>0,33 70>0,36 92>46 679
03>Norge 58>1,04 70>1,13 92>917 03>Sverige 58>0,97 70>0,86 92>1 799 03>Danmark 58>0,94 70>0,89 92>937 03>Nederländerna 58>0,94 70>0,98 92>2 094 03>Finland 58>0,63 70>0,59 92>706 03>Frankrike (2) 58>0,54 70>0,50 92>5 162 03>Belgien 58>0,46 70>0,41 92>703 03>Canada 58>0,44 70>0,50 92>2 320 03>Italien 58>0,42 70>0,39 92>3 613 03>Förbundsrep. Tyskland 58>0,41 70>0,39 92>4 949 03>Australien 58>0,38 70>0,46 92>1 020 03>Japan 58>0,32 70>0,32 92>8 949 03>Storbritannien 58>0,31 70>0,32 92>2 587 03>Schweiz 58>0,30 70>0,32 92>558 03>Österrike 58>0,23 70>0,24 92>283 03>Nya Zeeland 58>0,22 70>0,27 92>87 03>Irland 58>0,17 70>0,20 92>49 03>Förenta Staterna 58>0,15 70>0,21 92>7 659
00>Övriga OECD-länder 58>0,08 70>0,08 92> 400
00>Arabiska länder 58>0,54 70>0,85 92>1 530
00>Andra u-länder 58>- 70>- 92>470
00>Sovjetunionen och Östeuropa58>- 70>- 92>4 300
00>Världens totala bistånd 92>53 379
(1) DAC (Development Assistance Committee) är OECDs biståndskommitté. Medlemsländerna är de som anges i tabellen. (2) Exkl. Frankrikes bistånd till departement och territorier utanför landets gränser (s.k. DOM/TOM). Det biståndet ingår dock i totalbeloppet för DAC-länderna.
(Källa: OECDs biståndskommitté DAC 1990)
Anslagsutveckling, planeringsramar etc.
Propositionen (s. 89--91)
Biståndsanslagen m.m.
Regeringen föreslår att biståndsramen för budgetåret 1991/92 sätts till 13 871,0 milj.kr. vilket enligt propositionen motsvarar 1 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret 1991. Beloppet utgör en ökning med 871 milj.kr. i jämförelse med innevarande budgetår.
Ökningen av ramen kommer enligt propositionen dels att utnyttjas för anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, dels för vissa kostnader för mottagande av asylberättigade flyktingar från u-länder. De administrativa anslagen har prövats med restriktivitet. Rationaliseringsuttag har gjorts på samtliga myndigheter samtidigt som vissa angelägna reformer medgetts.
De multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram minskar med 246,8 milj.kr. till 3 319,4 milj.kr. Detta beror på den förändrade anslagstekniken för IDA-bidragen. Trots den nominella minskningen av anslaget finns enligt propositionen härigenom ett utrymme för ökningar av olika poster inom anslaget. Med hänsyn tagen till detta ökas den reella anslagsnivån för C 1 med 174 milj.kr.
Inom anslaget för internationella biståndsprogram används ökningen främst för FNs utvecklingsprograms (UNDP) reguljära budget, FNs befolkningsfond (UNFPA), FNs barnfond (UNICEF) samt för flyktingbistånd genom FN. En ökning beräknas för de Afrikanska och Asiatiska utvecklingsbankernas utvecklingsfonder i samband med de påfyllnadsförhandlingar som genomförts.
Anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA föreslås uppgå till sammanlagt 7 305 milj.kr. vilket innebär en ökning med 518 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. Detta motsvarar drygt 53 % av den totala biståndsramen.
Den föreslagna ökningen av anslaget fördelas främst till det landprogrammerade biståndet, till anslagsposterna Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd som blir ny anslagspost och Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer. Ett behov av ökade katastrofinsatser förutses också.
Anslaget C 3. Andra biståndsprogram beräknas totalt till 1 968 milj.kr. vilket innebär en minskning med 149 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. Minskningen beror bl.a. på att det stöd som påbörjats till några länder med medel från anslagsposten Projektbistånd till vissa länder i förslaget förts över till berörd myndighet. Medel för näringslivsutveckling genom en ny myndighet har också beräknats under anslaget.
Under biståndsbudgeten redovisas medlen för östeuropabistånd under anslagen C 1. Bidrag till internationella biståndsbidrag, anslagsposten Världsbanksgruppen och C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Ett fortsatt stöd till reformprocesser i Central- och Östeuropa har inrymts i budgetförslaget.
Några av de förändringar av anslagsteknisk art som regeringen föreslår framgår enligt följande.
Inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA bör enligt propositionen nya anslagsposter föras upp för Uganda och för Projektbistånd till Latinamerika. Medel för insatser inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd har i förslaget förts samman till en ny anslagspost. Under denna anslagspost upptas också de medel för främjande av demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter som tidigare redovisats som en delpost under anslagsposten Särskilda program.
Under anslaget C 3. Andra biståndsprogram föreslås att medel för näringslivsutveckling genom en ny myndighet anvisas under en särskild anslagspost, utöver de belopp som är avsedda att föras över till den nya myndigheten från delposten Tekniskt samarbete genom BITS och anslagsposterna för IMPOD och SWEDFUND samt från nuvarande ramanslaget E 5, IMPOD. Delar av de direkt anvisade medlen för den nya myndigheten motsvarar belopp som tidigare anvisats bl.a. för metodutveckling avseende industriteknik inom anslagsposten Särskilda program.
Anslagsbelopp och anslagsbenämningar framgår av nedanstående sammanfattande tabell.
Tabell 2. Biståndsanslagen budgetåren 1988/89-1991/92 (milj.kr.)
______________________________________________________________________________ Anvisat Anvisat Anvisat Förslag Förändring 1988/89 1989/90 1991/92 1991/92 90/91-91/92 ______________________________________________________________________________
C 1. Bidrag till interna- tionella biståndsprogram 2 960,0 3 333,5 3 566,2 3 319,4 - 246,8
C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA 5 572,8 6 190,0 6 787,0 7 305,0 + 518,0
C 3. Andra bistånds- (1) program 1 364,2 1 647,3 2 117,0 1 968,0 - 149,0
C 4. Styrelsen för inter- nationell utveckling (SIDA) 212,9 222,0 246,0 269,6 + 23,6
C 5. Styrelsen för u-lands- utbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (2) 21,2 21,8 49,9 54,9 + 11,4
C 6. Styrelsen för u-lands- forskning (SAREC) 10,3 11,1 15,4 21,0 + 5,6
C 7. Nordiska afrika- institutet 3,8 4,4 5,0 5,7 + 0,7
C 8. Beredningen för inter- nationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete (BITS) 5,6 6,7 10,8 14,6 + 3,8
C 9. Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (3) 6,8 + 0,4
Avräkning för vissa asylkostnader 700,0 + 700,0
Övriga biståndskostnader som finansieras över andra huvud- titlar eller anslag 171,5 193,7 202,6 206,0 + 3,4
TOTALT: 10 350,9 11 660,9 13 000,0 13 871,0 + 871,0 ____________________________________________________________________________
(1) Anslaget C 3. Andra biståndsprogram är ett nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1988/89. Det innehåller delar av det tidigare anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m. samt medel för SARECs programverksamhet, tidigare redovisade under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC). (2) I anslaget ingår 6,4 milj.kr. för bidrag som fr.o.m. budgetåret 1991/92 redovisas under anslaget C 9. Bidrag till styrelsen för U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum). (3) Medel under anslaget har tidigare redovisats under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).
Sammanfattning av motionerna
Samtliga partier delar regeringens uppfattning att länderna i Central- och Östeuropa skall erhålla svenskt bistånd för sin ekonomiska och demokratiska återuppbyggnad. Förutom moderata samlingspartiet motsätter sig dock oppositionspartierna att biståndet till Central- och Östeuropa finansieras inom ramen för enprocentsmålet. I stället anser dessa partier att biståndet inom enprocentramen i sin helhet bör användas för insatser i u-länderna. Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna föreslår att biståndet ökar utöver enprocentsramen för att tillgodose biståndsbehovet i Central- och Östeuropa. Centerpartiet och vänsterpartiet förordar också att detta bistånd redovisas utanför biståndsanslaget under littera A Utrikesförvaltningen. Moderaterna föreslår en ny anslagspost inom biståndsanslaget för insatserna i Central- och Östeuropa och en separat delpost för Baltikum. Miljöpartiet de gröna föreslår att biståndet till Central- och Östeuropa utgår inom ramen för en miljöfond.
Två partier anger i särskilda yrkanden förslag om biståndets totalram för nästa budgetår. Folkpartiet liberalerna anger ramen till 14 171 milj.kr. medan vänsterpartiet anger 14 948 milj.kr.
Tre partier, fp, v och mp, går emot regeringens förslag om att mot biståndsanslaget avräkna 700 milj.kr. för mottagande i Sverige av asylberättigade flyktingar från u-länder.
Utskottet
Utskottet behandlar under denna rubrik yrkanden som avser totalramen för biståndet, vissa beloppsyrkanden rörande biståndet till Central- och Östeuropa samt yrkanden med anknytning till enprocentmålet. Utskottet kommer under våren att i ett separat betänkande behandla de motioner som väckts rörande användningen och innehållet i biståndet till Central- och Östeuropa.
Ett antal motioner från folkpartiet liberalerna (U246), centerpartiet (U231), vänsterpartiet (U244) och miljöpartiet (U239) jämte en enskild motion U253 (s) återspeglar en oro över att finansieringen av insatserna i Central- och Östeuropa över biståndsramen sker på bekostnad av resursöverföringen till u-länderna.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Regeringen lade förra året fram förslag om ett biståndsprogram för Central- och Östeuropa innefattande insatser till ett belopp av 1 miljard kronor över tre år, varav 900 milj.kr. finansieras över biståndsanslaget. Utanför detta program om 1 miljard finansieras bl.a. Sveriges deltagande i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). De insatser som påbörjats och planeras faller enligt utskottets uppfattning väl inom ramen för de svenska biståndsmålen, med tonvikten lagd på miljöförbättrande åtgärder samt främjande av en demokratisk utveckling och reformer i marknadsekonomisk riktning. Flera av de central- och östeuropeiska ländernas bruttonationalinkomster ligger i nivå med vissa u-länders. De stödinsatser som behövs för att underlätta genomförandet av reformprogram som igångsatts i de central- och östeuropeiska länderna har flera likheter med motsvarande insatser i u-länder, exempelvis det förvaltningsbistånd som lämnas. Utskottet anser därför det motiverat att med biståndsmedel stödja de central- och östeuropeiska ländernas utveckling under det skede då stora krav ställs på uppbyggnad och reformering av deras ekonomiska och politiska system liksom på en restaurering av miljön. Utskottet vill här tillfoga att en positiv utveckling i Central- och Östeuropa på lång sikt sannolikt kommer att vidga utrymmet för resursöverföringen till u-länderna.
De föreslagna insatserna i de central- och östeuropeiska länderna är viktiga och betydande men sett i relation till hela biståndet av relativt begränsad omfattning volymmässigt. Grovt beräknat motsvarar de biståndsfinansierade insatserna ca 2 % av det totala biståndet. För innevarande budgetår kunde biståndet till Central- och Östeuropa inrymmas i en mycket stor total ökning av biståndsramen. Den nominella ökningen av biståndets totalanslag enligt förslaget för nästkommande budgetår uppgår till 871 milj.kr., således i nivå med hela treårsanslaget för Central- och Östeuropa. Utrymmet har enligt årets budgetproposition ökat ytterligare genom en anslagsteknisk förändring vad gäller bidraget till IDA. Utskottet anser mot denna bakgrund att Sveriges möjligheter att långsiktigt stödja de fattigaste ländernas utveckling inte försämras genom biståndsinsatserna i Central- och Östeuropa.
I motion U253 (s), yrkande 2, föreslås att anslaget till Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 ges ett särskilt konto och skiljs ut från biståndsanslaget. I motion U240 (m) och U531 (m) förordas att inom ramen för biståndsanslaget två nya huvudprogram inrättas: "Utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa" samt "Samarbetsprogram med Estland, Lettland och Litauen". Sistnämnda program föreslås anslagsmässigt förstärkas med 50 milj.kr. I motion U239 (mp) föreslås att samarbetsprogrammet för Central- och Östeuropa i sin helhet finansieras genom en nyinrättad europeisk miljöfond uppgående till en miljard. Även i motion U203 (fp) föreslås att östeuropastödet utökas med 50 milj.kr. för bistånd till Baltikum.
Utskottet konstaterar att propositionens medelsförslag vad gäller samarbetet med Central- och Östeuropa fördelar sig på anslagen C 1. Multilateralt utvecklingssamarbete när det gäller multilaterala insatser och C 3. Andra biståndsprogram vad gäller bilaterala insatser. Utskottet har ingen erinran mot denna anslagstekniska uppdelning. Utskottet noterar vidare att av de medel som anslagits för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa utom Polen, dvs. 225 milj.kr. över tre år, avses merparten att användas för insatser i Baltikum. Baltikum är med andra ord redan ett prioriterat område.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U203 (fp), yrkande 6 i motion U239 (mp), yrkandena 25 och 26 i motion U240 (m), yrkande 1 i motion U244 (v), yrkande 1 (delvis) i motion U246 (fp), yrkande 2 i motion U253 samt yrkandena 7 och 8 i motion U531 (m).
Yrkande 2 i motion U246 (fp) och yrkande 2 i motion U244 (v) går emot propositionens förslag om finansiering av vissa flyktingkostnader över biståndsanslaget.
När det gäller regeringens förslag i denna del kan utskottet konstatera att sådan finansiering med biståndsmedel ligger i linje med de regler som uppställts av OECDs biståndskommitté DAC, det organ som bl.a. har till uppgift att granska i-ländernas bistånd. Härutöver kan anföras att även mottagande av flyktingar är ett uttryck för internationell solidaritet.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U246 (fp) och yrkande 2 i motion U244 (v).
Folkpartiet liberalerna ser enligt motion U246 enprocentmålet som en etapp i linje med den långsiktiga ambitionen om 2 % av BNI till bistånd. Även vänsterpartiet anser enligt motion U244 att målsättningen bör vara att 2 % av bruttonationalinkomsten går till biståndet och att biståndsanslaget nästa budgetår bör öka med 10 %. I motion U253 (s) anförs att Sverige i internationella fora skall verka för att andra i-länder höjer sitt bistånd, samt att det svenska målet om 1 % av BNI till bistånd till de fattiga länderna på sikt skall nås. I motion U253 (s) anges också att budgetpropositionens förslag vad gäller bistånd till Central- och Östeuropa och flyktingkostnaderna innebär en försvagning av enprocentmålet. Detta kan enligt motionen accepteras som en tillfällig lösning i en pressad ekonomisk situation, men på sikt och senast budgetåret 1993/94 bör biståndet återgå till sin ursprungliga nivå.
Den av riksdagen fastlagda målsättningen om att biståndet skall utgöra 1 % av BNI är inte formulerad som en övre gräns och utesluter inte framtida ökningar av det svenska biståndets andel av BNI. Utskottet anser i likhet med vad som framfördes i föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) att det inte nu finns anledning att uppställa nya kvantitativa mål för biståndet. Det är desto mer angeläget att fortsatt uppmärksamma kvalitetsaspekterna i biståndet och utforma biståndet så att det allt bättre kan möta behoven i u-länderna.
Utskottet tillstyrker mot bakgrund av ovanstående regeringens förslag till total medelsram för biståndet om 13 871 milj.kr. Detta belopp motsvarar 1 % av den uppskattade bruttonationalinkomsten för nästa budgetår.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Sverige, jämte endast Danmark, Norge och Nederländerna, uppfyller FNs 0,7-procentsmål. Det är de faktiska biståndsutbetalningarna som härvid beräknas. Dessa varierar av naturliga skäl något över åren. 1989 uppgick de svenska biståndsutbetalningarna till 0,97 % av BNI. Utskottet noterar i detta sammanhang med oro att de internationella biståndsflödena enligt DACs statistik stagnerat under senare år, givetvis med stora variationer mellan de olika biståndsgivande länderna. Utskottet utgår ifrån att Sverige, i samarbete med främst övriga nordiska länder, även i fortsättningen kraftfullt kommer att driva volymfrågan i olika internationella fora i syfte att verka för en bättre uppfyllelse av det biståndsmål FNs medlemsstater kommit överens om.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 1 (delvis) och yrkande 41 i motion U246 (fp), yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v). Yrkandena 1, 3 och 4 i motion U253 (s) får anses besvarade.
Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
Propositionen (s. 51--88 )
De senaste årens världspolitiska förändringar, de stora skillnaderna i u-ländernas utveckling under loppet av 1980-talet och de växande ömsesidiga beroendena mellan u- och i-länder har enligt propositionen ställt det internationella samarbetet inför svåra och också nya utmaningar.
I ekonomiskt hänseende har det handlat om att återupprätta tillväxten i svårt krisdrabbade länder och om att få till stånd en mer öppen, stabil och gynnsam internationell ekonomisk omgivning. I miljömässigt hänseende har det handlat om att hitta formerna för ett samarbete kring de globala och internationella miljöhoten, liksom för stödet till de fattiga ländernas ansträngningar att skapa en miljömässigt hållbar utveckling. Det har också handlat om att i den avspänning som rått mellan stormakterna stödja en utveckling mot fred och återuppbyggnad i områden som drabbats av krig och konflikt, liksom en utveckling mot demokrati och frihet i länder där mänskliga rättigheter förtrampats.
Regeringen välkomnar också det budskap som klart framkommer i rapporterna Human Development Report 1990 (UNDP) och World Development Report 1990 (IBRD) att det finns realistiska möjligheter att avsevärt minska antalet fattiga i världen om man tillämpar en utvecklingsstrategi som kombinerar ekonomisk tillväxt med en rättvisare resursfördelning och sociala insatser.
Det internationella samfundet kan stödja u-länderna på många sätt: minskad protektionism, ökade resursflöden, skuldlättnad och, inte minst, en stabil världsekonomisk omgivning. För lång tid framöver kommer också biståndet att spela en central roll, särskilt i de fattigaste länderna.
Demokratifrämjande bistånd
Regeringen framhåller att demokratimålet bär i sig de grundläggande bevekelsegrunderna för utvecklingssamarbetet, eftersom det baseras på uppfattningen om och engagemanget för alla människors lika värde och deras grundläggande rätt till ett liv i frihet från förtryck och utsugning.
Genom demokratimålet tar Sverige ställning mot alla former av politiskt förtryck. Det är ett uttryck för strävan att stärka förutsättningarna för mera rättvisa och öppna samhällen som ger den enskilde möjligheter att delta aktivt i både den ekonomiska och politiska processen. Demokrati är en av förutsättningarna för att driva utvecklingen framåt.
Demokratimålet är också ett åtagande att främja respekt för mänskliga rättigheter, så som de definieras i de konventioner som Sverige anslutit sig till och som huvudsakligen består av två grupper av rättigheter: de politiska och medborgerliga samt de ekonomiska och sociala. För Sverige har båda grupperna av rättigheter lika stor betydelse, även om de är olika till sin karaktär.
Det svenska biståndet utgör, med sitt omfång och innehåll, i sin helhet ett stöd till u-ländernas ekonomiska och sociala rättigheter. Det långsiktiga stödet för att stärka ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning och betoningen av insatser i de sociala sektorerna är här av särskild vikt. De båda grupperna av rättigheter är kopplade till varandra. Så är exempelvis läskunnigheten ett viktigt verktyg för att kunna tillvarata de medborgerliga och politiska rättigheterna.
Stödet till de medborgerliga och politiska rättigheterna utgörs både av långsiktiga insatser för mänsklig utveckling, som exempelvis utbildning, samt riktat stöd till insatser med särskild effekt för att föra utvecklingen mot demokrati framåt. I arbetet stöds processer mot demokrati genom bidrag till reformer och program som stärker yttrande- och tryckfrihet, organisationsfrihet, rättssäkerhet, folkligt deltagande och insyn, politisk mångfald och fria val.
Den internationella utvecklingen har under det gångna året präglats av avspänningen mellan stormakterna och demokratisering i många tidigare centralstyrda länder. Den senare tidens händelser i Mellanöstern kastar sin skugga över det faktum att många utdragna regionala konflikter kommit närmare en lösning. Mot denna internationella bakgrund och med planekonomiernas sammanbrott i Central- och Östeuropa som referens, betonas i dag demokratin som drivkraft för utveckling av allt fler aktörer i utvecklingssamarbetet. Detta gäller såväl industriländerna inom OECD som de afrikanska länderna inom den afrikanska samarbetsorganisationen OAU.
I biståndet används enligt propositionen omfattande resurser för stöd till människor som drabbats av krig, konflikter och politisk förföljelse. Fortsatt stora och delvis nya behov finns av stöd till humanitär verksamhet. Freds- och demokratiseringsprocesserna i Latinamerika och södra Afrika kan på sikt minska behoven av den form av stöd som hittills lämnats till dessa områden. I stället ökar behoven av stöd till de demokratiseringsprocesser som inletts i dessa och många andra u-länder.
Gemensamt är att utvecklingen mot demokrati inletts, snarare än fullföljts, i och med de politiska och konstitutionella reformer som nu genomförs.
I Asien är bilden mer komplicerad. Länder som Vietnam och Laos har öppnat ekonomierna för privata initiativ och marknadskrafter, men tvekar ännu inför en motsvarande politisk öppning. Flera länder i Sydasien har demokratiska konstitutioner, flerpartisystem och en lagstiftning som garanterar rättssäkerheten. I praktiken är det emellertid endast ett fåtal som fullt ut kan utnyttja sina medborgerliga och politiska rättigheter, medan majoriteten av de absolut fattiga endast i ringa utsträckning deltar i den politiska processen.
Den fortsatta och ökade satsningen på ett demokratifrämjande bistånd sker enligt propositionen i en u-landsverklighet där den politiska utvecklingen är mer dynamisk än någonsin. Från många u-länder efterfrågas erfarenheter från demokratiska samhällsbyggen i andra länder, däribland Sverige. För att på bästa sätt tillvarata dessa möjligheter och kunna tillmötesgå u-ländernas växande efterfrågan på bistånd för utveckling av demokrati, rättsliga system m.m. föreslår regeringen att föra samman tidigare aktiviteter under olika anslagsposter till en ny anslagspost under reservationsanslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA för Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Arbetet med dessa frågor skall föras på flera plan och vägledas av följande riktlinjer.
För det första skall företrädare för svenskt bistånd utnyttja möjligheterna att i dialogen med mottagarländerna konsekvent framföra vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter.
För det andra innebär biståndet ett långsiktigt arbete för att bygga upp kunskap, ansvarstagande och självtillit vilket utgör en investering för demokrati i framtiden.
För det tredje har behov, möjligheter och efterfrågan inneburit ett ökat utrymme för riktade insatser för demokrati och mänskliga rättigheter.
För det fjärde har en metodutveckling skett inom det speciella stödet till demokratiska processer, som utvecklats inom anslagsposten Särskilda program och insatser i samband med de allmänna valen. Dessa erfarenheter kan enligt propositionen utnyttjas för insatser som kan genomföras i en rad länder, för att förstärka processer mot demokrati.
För det femte skall de unika erfarenheter utnyttjas som vunnits när det gäller stöd till hela befolkningsgrupper som utsatts för apartheid eller andra former av politiskt förtryck i södra Afrika och Latinamerika.
För det sjätte skall även fortsättningsvis ett brett stöd utgå till olika organisationer för mänskliga rättigheter.
Miljö och utveckling
I u-länderna är enligt regeringen de stora miljöhoten ofta direkt fattigdomsrelaterade. Fattiga människor och fattiga länder tvingas till ett icke hållbart utnyttjande av naturresurser för att kortsiktigt tillfredsställa behov av livsmedel, brännved etc. Därigenom hotas på sikt den resursbas som utgör själva grunden för den framtida utvecklingen.
Markförstöring, skogsskövling, vattenbrist samt en alltför hög befolkningstillväxt och urbanisering hotar utvecklingen i en stor del av tredje världen. Särskilt destruktiva uttryck tar sig sambanden mellan fattigdom och miljöförstöring i Afrika söder om Sahara.
Sammanbrott i naturresurshanteringen och i miljön i enskilda u-länder kan, förutom att vara förödande för de direkt drabbade människorna, leda till dramatiska konsekvenser regionalt och globalt. Det finns allt fler exempel på de invecklade men potentiellt katastrofala samband som råder mellan fattigdom, miljö- och naturresursförstöring och social och politisk oro.
Insikten om den ömsesidiga nyttan av en god global miljö och en god naturresurshushållning har lett till att det internationella miljöarbetet intensifierats. Den svenska synen i detta arbete präglas av att i-länder och u-länder har ett gemensamt ansvar och intresse att värna den globala miljön. Genom att huvuddelen av källorna när det gäller sådana miljöproblem som t.ex. uttunningen av ozonlagret, växthuseffekten och markförsurning återfinns i i-länderna, har i-länderna ett särskilt ansvar för att åtgärda dessa problem. I-länderna har dessutom ett särskilt ansvar genom sin dominerande roll i världsekonomin.
I slutet av år 1989 fattade FNs generalförsamling beslut om att anordna en konferens om miljö och utveckling under år 1992. Ett omfattande förberedelsearbete har inletts inför konferensen. Sverige verkar för att man vid konferensen skall kunna fatta konkreta och handlingsinriktade beslut.
Det är enligt propositionen viktigt att dessa förhandlingar präglas av ett integrerat synsätt där man inte ser miljön som en enskild sektor, oberoende av utvecklingen i övrigt.
Det står enligt propositionen helt klart att en ökad resurs- och tekniköverföring måste ske från i-länderna till u-länderna för att u-länderna skall kunna vidta verkningsfulla åtgärder för en hållbar utveckling. Detta förutsätter bl.a. att alla i-länder tar sitt ansvar och når upp till en biståndsvolym som åtminstone motsvarar FNs 0,7-procentmål.
Kvinnoinriktat bistånd
Kvinnornas villkor och möjligheter har stor betydelse för den sociala utvecklingen liksom på befolkningsområdet. En växande insikt finns också om deras centrala roll för ekonomisk utveckling. En höjning av produktiviteten, inte minst i jordbruket, är en förutsättning för att de fattiga länderna i Afrika skall komma ur sin ekonomiska kris. I dessa samhällen är det ofta kvinnorna som bär den tyngsta arbetsbördan i jordbruket. Miljöfrågorna är också i hög grad kvinnorelaterade då det oftast är kvinnorna som hämtar vatten och brännved, planterar träd och svarar för markvården.
Det är också enligt propositionen viktigt att verka för att stärka kvinnors inflytande över beslut och att stödja strävanden och reformer för att ge kvinnorna en rättslig ställning av likaberättigande med männen.
En integrering av kvinnoaspekter i biståndet innebär att hänsyn till kvinnors behov och potential skall tas i beredningen av biståndsinsatser inom alla områden. Utbildning av personalen spelar en stor roll i denna strävan. SIDA har på detta område nått goda resultat. Det är angeläget att personal även inom övriga delar av biståndet ges möjlighet till sådan utbildning.
Inom utrikesdepartementet har en översyn av kvinnors roll i det svenska biståndet utförts under året. Översynen har följts upp med ett seminarium där företrädare för biståndsmyndigheter och enskilda organisationer deltog. Översynen bekräftade en hög medvetenhet om kvinnors roll hos de olika biståndsorganen.
Samtidigt konstaterades att det i alla delar av biståndet är både möjligt och angeläget att ta hänsyn till könsrollsaspekter. Regeringen anser att även de mindre biståndsmyndigheterna på samma sätt som SIDA bör utarbeta praktiskt inriktade strategier för att i resp. verksamhet främja utveckling för och genom kvinnor. Redovisningar av detta strategiarbete bör lämnas i nästa anslagsframställning.
På samma sätt som kvinnoaspekter integreras i det bilaterala biståndet verkar Sverige för att kvinnofrågorna skall uppmärksammas i de multilaterala biståndsorganens verksamhet. Inte minst FNs arbete på området har gjort att det finns ett principiellt erkännande om kvinnans viktiga roll. Sverige verkar därför aktivt för att fler kvinnor skall komma i beslutsfattande ställning i FN-sekretariaten och i de internationella utvecklingsbankerna, som en av förutsättningarna för en ökad förståelse för integreringen av kvinnor i den allmänna utvecklingsprocessen.
Samarbete med Central- och Östeuropa
Omvälvningarna i Central- och Östeuropa under 1989 har enligt propositionen öppnat nya möjligheter för folken i dessa länder, för den europeiska integrationen, liksom för det globala samarbetet. Det förbättrade internationella samarbetsklimatet och de resurser som kan frigöras genom nedrustning skapar förutsättningar för förnyade utvecklingsansträngningar.
Att bygga upp demokratiska samhällssystem, omvandla de centralstyrda ekonomierna och stoppa miljöförstöringen ställer stora krav på samhällena. Samtidigt är i flera länder många frågor om folks rätt till självständighet och självbestämmande ännu olösta. För världen, och naturligtvis också för Sverige som nära grannland, är det viktigt att länderna kan fullfölja omdaningen av sina samhällen fredligt och framgångsrikt. Därför är enligt propositionen ett betydande svenskt och internationellt stöd till reformprocessen motiverat.
Regeringen konstaterar att det internationella stödet till Central- och Östeuropa är omfattande. Samtliga OECD-länder har satt av resurser för detta nya samarbete. Multilaterala institutioner som Internationella valutafonden, Världsbanken, den nya Europeiska utvecklingsbanken och OECD har engagerats i stödet till de ekonomiska reformerna. För att bättre samordna insatserna möts regelbundet en grupp av 24 industrialiserade länder, den s.k. G24-gruppen, i Bryssel för att diskutera insatserna.
I december 1989 presenterades regeringens förslag om 1miljard kronor, för samarbete med de östeuropeiska länderna över de närmaste tre åren. Riksdagen beslutade under våren 1990 att 900 milj.kr. skulle finansieras över biståndsanslaget, medan övriga 100 milj.kr. finansieras över andra anslag. För omedelbara insatser i Rumänien avsattes i januari 1990 även 20milj.kr. från biståndets katastrofanslag. Riksdagen har vidare godkänt ett svenskt bidrag till Europeiska utvecklingsbankens kapital om totalt ca 525 milj.kr., finansierat över finansdepartementets huvudtitel.
Tabell 3. Samarbete med Central- och Östeuropa 1990/91--1992/93
00>Bilateralt samarbete 00>med Polen: 98>300 milj.kr. 00>varav:
00>03>Miljöinsatser och annan kunskapsutveckling 70>270
00>03>Folkrörelsestöd 70>30
00>Bilateralt samarbete med övriga 00>Central- och Östeuropa: 98>225 milj.kr. 00>varav:
00>03>Miljöinsatser 70>45
00>03>Kunskapsutvecklande insatser till 00>stöd för reformer inom andra områden70>105
00>03>Folkrörelsestöd och kultursamarbete 70>60
00>03>Andra bilaterala insatser 70>15
00>Multilaterala insatser 98>375 milj.kr. 00>varav:
00>03>EFTA-fond för Jugoslavien under 5 år 70>160
00>03>Nordiska miljöfinansierings- 00>03>bolaget under 6 år 70>110
00>03>Konsultfond i samarbete med 00>03>Världsbanken 70>15
00>03> Ofördelat 70>90
00>Insatser från andra anslag än bistånds- 00>anslaget för främjande av kontakter m.m. 98>100 milj.kr.
00>SUMMA 98>1 000 milj.kr.
Större delen av det biståndsfinansierade samarbetet utgörs av bilaterala insatser. Ett samarbete är enligt propositionen möjligt med samtliga länder i Central- och Östeuropa som nu reformerar de tidigare politiska och ekonomiska systemen. De flesta insatser kommer att genomföras i områden belägna nära Sverige: Polen, de baltiska republikerna och det sovjetiska närområdet. Ett nära samarbete kommer även att utvecklas med Tjeckoslovakien och Ungern.
Det bilaterala samarbetet uppgår till 525 milj.kr. över treårsperioden, 175 milj.kr. per år., och finansieras över anslaget C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. BITS har fått huvudansvaret för att utveckla de bilaterala insatserna. SIDA har ansvaret för att stödja folkrörelsers och enskilda organisationers samarbete, samt för kulturutbyte.
I föreliggande förslag till budget ges även SWEDFUND möjlighet att samverka med det svenska näringslivet i Central- och Östeuropa. Fondens grundkapital tillförs 100 milj.kr. varav 50 milj.kr. för Central- och Östeuropa.
Samarbetet med Polen inleddes redan under budgetåret 1989/90. Sammanlagt uppgår det bilaterala biståndet till Polen till 300 milj.kr. över perioden.
Huvuddelen av det övriga bilaterala biståndet, som totalt uppgår till 225 milj.kr. under treårsperioden, kommer att gå till de baltiska republikerna och närområdet i övrigt.
I det bilaterala samarbetet spelar också folkrörelserna och de enskilda organisationerna en viktig roll. Genom insatser på många olika samhällsområden, inkl. på miljöområdet och på det humanitära området, nås en stor bredd i kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte.
Förändringarna i Central- och Östeuropa möjliggör nu enligt propositionen en snabbare europeisk integration. Multilaterala former för samarbetet är därför också viktiga. G24-samarbetet omnämndes ovan. Sverige deltar i flera multilaterala insatser. Den mest betydelsefulla är Europeiska utvecklingsbanken, som inleder sin verksamhet under år 1991. Den kommer att vara en viktig källa för kapital för investeringar. Den svenska andelen i denna bank finansieras inte över biståndsramen.
För multilaterala insatser har 375 milj.kr. avsatts för treårsperioden. Beslut har fattats om tre insatser: bidrag till EFTAs utvecklingsfond för Jugoslavien, det nordiska miljöfinansieringsbolaget och en konsultfond för samarbete med Världsbanken.
Riksdagen godkände i oktober 1990 etablerandet av ett samnordiskt miljöfinansieringsbolag. Bolaget, Nordic Environment Finance Corporation (NEFCO), skall med kapital delta i finansieringen av företag som tillverkar miljöutrustning och tillhandahåller miljötjänster i Central- och Östeuropa. Sveriges bidrag till bolagets kapital uppgår till ca 110 milj.kr. och skall betalas in över en sexårsperiod.
Ett annat exempel på multilateralt samarbete som kommit till som en föjd av omvälvningarna i Central- och Östeuropa är samarbetet kring Östersjöns miljö. Vid konferensen i Ronneby i september 1990 enades representanterna för länderna runt Östersjön om en deklaration för att återställa havets miljö. En särskild arbetsgrupp har fått i uppgift att utarbeta ett samlat handlingsprogram.
Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd
I februari 1989 tillkallades en kommitté (biståndsorganisationsutredningen) med uppgift att se över organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet med huvudsaklig inriktning på biståndet utanför de s.k. programländerna. Utredningen har avlämnat sitt betänkande, vilket har remissbehandlats.
Infrastrukturbiståndet bör enligt utredningen även i fortsättningen handläggas av SIDA och BITS med den arbetsfördelning vad avser länder, instrument och arbetsformer som präglar de två myndigheterna.
SIDA skall svara för insatser i länder med vilka Sverige avser att bedriva ett djupt och långsiktigt samarbete, för stöd till enskilda organisationer, katastrofbistånd, humanitärt bistånd, särskilda miljöinsatser samt särskilda program. SIDA skall även ansvara för projekt och sektorstöd av långsiktig karaktär och där ett processinriktat arbetssätt krävs i andra samarbetsländer än de som har landramar.
BITS skall enligt utredningen fortsätta att arbeta med sina nuvarande biståndsinstrument och beredningsmetoder. Verksamheten bör dock utvecklas i vissa avseenden. Från att tidigare ha inriktats främst på tillväxtmålet bör enligt utredningen verksamheten breddas för att svara även mot övriga biståndsmål.
SAREC och SITCO svarar för forskningssamarbete resp. bistånd för näringslivsutveckling i såväl program- som övriga samarbetsländer.
Utredningen föreslår att landprofiler införs som planeringsinstrument i biståndet. Dessa skall vara ett underlag för en dialog med mottagarlandet om inriktningen på biståndet. Landprofilerna bör förankras i riksdagen och redovisas årligen.
Beträffande biståndets fältpresentation föreslår utredningen att organisationerna skall ha rätt att utforma sin egen fältrepresentation, men att i normalfallet biståndskontoret bör företräda samtliga biståndsorgan i programländerna. I andra länder utgör, i förekommande fall, svenska beskickningar bas. Dessa bör svara för det allmänna underlaget för biståndspolitiken gentemot berörda länder. Särskilda biståndshandläggare för den operativa verksamheten skall vid behov kunna knytas till beskickningarna. SIDA bör tillåtas debitera övriga biståndsorgan för utförda tjänster. Vid rekryteringen av personal för handläggning av biståndsfrågor bör biståndskompetens säkerställas och samtliga biståndsorgan och UD ses som rekryteringsbas.
Utredningen konstaterar att det finns ett otillfredsställt behov av utvärdering av biståndet på en mer övergripande nivå. Man föreslår att ett utrednings- och utvärderingssekretariat inrättas som ett komplement till den utvärderingsverksamhet som finns och måste finnas inom varje myndighet.
Regeringen fastslår med anledning av utredningen att också i framtiden huvuddelen av insatserna skall koncentreras till ett begränsat antal fattiga samarbetsländer. Biståndets roll i en svensk utrikespolitik präglad av solidaritet och strävan efter internationell samverkan gör dock att Sverige även bör dela med sig erfarenheter och bidra till utvecklingen i en vidare krets av länder. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är väsentligt att finna effektiva former för planering, samordning och utvärdering av ett bistånd som växt i omfattning både kvantitativt och i fråga om länder och ämnesinriktning. Den helhetssyn som utredningen presenterar för inriktningen och arbetsfördelningen inom det bilaterala biståndet är enligt propositionens mening en värdefull modell för hur biståndet skall kunna administreras och bedrivas på ett effektivt sätt.
Sedan direktiven för utredningen fastställdes har enligt propositionen en utveckling av rollfördelningen mellan BITS och SIDA i linje med utredningens förslag redan börjat växa fram.
Vidare fastslår regeringen att landramar som programmeringsteknik också i fortsättningen bör vara det centrala planeringsinstrumentet i de samarbetsländer för svenskt bistånd där behovet av långsiktighet och koordinering i samarbetet är särskilt uttalat. Detta är speciellt viktigt i de fattigaste u-länderna där biståndet även kvantitativt svarar för en stor del av de tillgängliga resurserna för utveckling. För andra samarbetsländer kan det vara tillräckligt att i överläggningar fastställa inriktningen på samarbetet och sedan reglera resursöverföringen enbart genom överenskommelser för de enskilda projekten. Där särskilda skäl finns kan överenskommelse om samarbetets inriktning sammanfattas i undertecknade protokoll utan att några utfästelser görs om finansiella ramar. De av utredningen föreslagna landprofilerna skulle enligt propositionen kunna bli ett viktigt planeringsinstrument. Ett utvecklingsarbete inom utrikesdepartementet har initierats för att utarbeta landprofiler för ett antal samarbetsländer utanför programlandskretsen. Det är regeringens avsikt att i anslutning till det årliga beslutet om budgetpropositionen för riksdagen redovisa innehållet i dessa landprofiler.
Vad beträffar det näringslivsinriktade biståndet finner regeringen utredningens analys av de tre nivåerna för avväganden och stöd värdefull. En effektiv hjälp till utveckling av näringslivet i u-länderna är en hjälp till självhjälp som, inte minst mot bakgrund av den låga tillväxten i stora grupper av u-länder, förtjänar förnyad uppmärksamhet i biståndet. Regeringen instämmer i utredningens inställning att den viktigaste förutsättningen för att utveckla u-ländernas näringsliv är att ett gynnsamt inhemskt klimat för detta skapas. Regeringen välkomnar i detta sammanhang SIDAs överväganden om att inrätta en särskild byrå för förvaltningsbistånd.
I propositionen anges att den nuvarande organisationen av näringslivsbiståndet ur ett u-landsperspektiv kan betraktas som splittrad och alltför begränsad i sitt mandat och verksamhetsområde. En samordning skulle effektivera biståndet och ge fördelar både för u-länderna och för den svenska resursbasen. Regeringen föreslår därför att en ny organisation för industri- och näringslivsstöd bildas. Verksamheten bör inriktas på att stödja företag och företagande genom bl.a. utbildningsinsatser, managementstöd och aktiv samverkan med finansieringsinstitut i u-länderna. Den nya organisationen skall i sina kompetens- och institutionsutvecklingsinsatser kunna lämna gåvobistånd, men det är samtidigt angeläget att organisationen, i likhet med dagens SWEDFUND, får en affärsmässig prägel.
Organisationen skall vara inriktad på att främja konkurrensutsatta aktiviteter.
Regeringen föreslår att IMPOD ingår i den nya organisationen för näringslivsutveckling. Det bör, enligt propositionen, inom ramen för denna organisation vara möjligt för IMPOD att bevara den identitet som är viktig i den direkt handelsfrämjande verksamheten samtidigt som dynamiska utvecklingsmöjligheter i ett vidare sammanhang öppnas.
För att precisera utformning och mandat för den nya myndigheten avser regeringen tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp med medverkan från berörda myndigheter. En överflyttning av medel för beräknat tio tjänster från SIDAs industribyrå förutses. Den nya myndigheten bör få en personalstat på ca 45 personer. I samband med att myndigheten bildas bedömer regeringen att en rationalisering av administrationen kan genomföras. För den inledande egenfinansierade verksamheten anslås 25 milj.kr. utöver de medel som anvisas till BITS för utbildningsstöd i SWEDFUND-projekt samt för IMPOD under budgetåret 1991/92. Beloppet innefattar medel för industriutveckling motsvarande 20 milj.kr. som tidigare anvisats under anslagsposten särskilda program under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. I enlighet med förslag i utredningen Kunskapsöverföring genom företagsutveckling (SOU 1988:4) bör SWEDFUNDs grundkapital som för närvarande uppgår till 250 milj.kr. ökas. Under budgetåret 1991/92 föreslås därför en inbetalning med 100 milj.kr. varav 50 milj.kr. för insatser i Central- och Östeuropa.
Utredningens förslag om att biståndsmyndigheterna själva skall få avgöra behov av fältrepresentation och finansiera denna inom sakanslagen tillstyrks av remissinstanserna. Regeringen instämmer i förslaget men vill framhålla att det även i fortsättningen skall vara ambassadernas uppgift att svara för fältrepresentationen vad gäller den biståndspolitiska planeringen, ekonomisk, politisk och social rapportering etc. Regeringen delar utredningens förslag om att myndigheterna skall kunna debitera varandra för utförda tjänster och anser att samma rätt bör tillkomma ambassader.
Övrigt utrednings- och förändringsarbete i biståndet
Utvärdering, effektivitet och lärande i biståndet
Regeringen anser att det analysarbete som inleddes hösten 1989 rörande effektivitetsfrågorna i biståndet nu har slutförts. Regeringen menar att den genomförda utredningen visar att det är möjligt att mot bakgrund av målen och utifrån utvärdering på program-, sektors- och projektnivå besvara frågan om det inom biståndet görs rätt saker och om insatta resurser utnyttjas effektivt. Mot bakgrund av svårigheterna är det viktigt att ägna stor uppmärksamhet åt metodfrågorna.
Inom alla biståndsmyndigheterna genomförs en stor mängd utvärderingar. Det är naturligt att biståndet tillhör de verksamheter där utvärdering i olika former har en framskjuten plats. På SIDA finns en särskild utvärderingsenhet som initierar och utför utvärderingar. I de andra biståndsmyndigheterna pågår en uppbyggnad. Att med ett aktivt eget analysarbete skapa underlag för biståndspolitiken är enligt propositionen en viktig uppgift också för regeringskansliet.
Utredningen ger också förslag rörande en något mer fristående utvärderings- och analysfunktion inom den samlade biståndsorganisationen. Regeringen finner att detta också ligger i linje med biståndsorganisationsutredningens förslag (SOU 1990:17) och det tillstyrkande till detta förslag som erhållits i remissvaret från den parlamentariska utredningen om det multilaterala biståndet. För att ta ställning till förslaget anser regeringen det värdefullt att genom ett särskilt remissförfarande inhämta synpunkter i en bredare krets, där utredningens olika förslag kan ytterligare belysas.
Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika
Under år 1990 har ett arbete pågått inom utrikesdepartementet i syfte att närmare analysera förutsättningar och former för biståndet till Latinamerika på 1990-talet. Analysarbetet har tagit sin utgångspunkt i de latinamerikanska ländernas ekonomiska och politiska läge och i ansträngningarna för ekonomisk anpassning och återhämtning. En viktig frågeställning har varit hur de gångna årens demokratiska landvinningar bäst kan befästas, givet realistiska förutsättningar och möjligheter. Regeringen anser att Sverige, genom insatser för att främja demokrati och social utveckling i Latinamerika, även kan bidra till att skapa förutsättningar för en stabil ekonomisk utveckling som kan vända den ekonomiska krisen mot tillväxt, framtidstro och mänsklig utveckling. Propositionen redovisar mer i detalj utvecklingen i Latinamerika och redovisar de principiella slutsatser som dragits.
Regeringen anser sammanfattningsvis att stora insatser måste till för att få till stånd en bärkraftig ekonomisk utveckling, som möjliggör en real tillväxt i Latinamerika under 1990-talet. De latinamerikanska länderna måste öka den inhemska resursmobiliseringen och utnyttja sina resurser effektivare. Särskilt viktigt är därvid att skapa förtroende för den förda ekonomiska politiken hos de egna medborgarna. Därtill krävs att det internationella resursflödet till Latinamerika ökas genom en kombination av skuldlättnad, investeringar, ökad handel och ökat biståndsflöde. Biståndet bör utgöra ett komplement till de kraftfulla ekonomiska åtgärder som krävs av de latinamerikanska länderna. Biståndsmedel bör användas strategiskt till insatser som skapar tilltro till Latinamerikas framtid i den internationella ekonomin. Med ett ömsesidigt ansvar hos länderna själva och internationella aktörer kan biståndet komma in som en faktor med katalysatoreffekt.
I propositionen konstateras att det svenska biståndet till Latinamerika har ökat snabbt under senare år. SIDA, BITS och SAREC har till regeringen redovisat sina erfarenheter av utvecklingssamarbete med Latinamerika.
De svenska erfarenheterna och kontakterna har varit värdefulla när biståndsformerna under senare år anpassats till de politiska skeendena i t.ex. Centralamerika och Chile. En förskjutning av biståndet genom SIDA har ägt rum från humanitärt bistånd till utvecklingsinsatser i sociala sektorer.
Sverige har, genom enskilda organisationer och FN-systemet, lämnat omfattande stöd till flyktingar, hemlösa och andra offer för krig och förföljelse i Centralamerika. Under de senaste fem åren har stödet sammanlagt uppgått till ca 500 milj.kr. Genom det humanitära biståndet har breda kontaktytor byggts upp med folkliga organisationer och krafter som verkar för fred, försoning och demokrati. Det är nu naturligt att det mångåriga stödet till de demokratiska krafterna övergått till bilaterala överenskommelser. Det bilaterala biståndet lämnas som ett stöd till återupprättandet av demokratin där insatser till en början framför allt görs inom sociala sektorer genom SIDA. BITS och SAREC har inlett samarbete med Chile. På något längre sikt kommer samarbetet med Chile att inriktas på kunskapsöverföring och tekniskt samarbete.
Sveriges stöd till forskning i och forskningssamarbete med Latinamerika har främst gått till landsbygdsutveckling, miljö och samhällsvetenskap.
Det tekniska samarbetet med Latinamerika har utvecklats i takt med att kunskaperna om den svenska resursbasen ökar i samarbetsländerna. Insatser inom energi- och industrisektorn är särskilt framträdande. Under senare år har samarbetet breddats till insatser inom miljövård, förvaltningsstöd och sociala utvecklingsområden, t.ex. arbetsmiljö och arbetsmarknad.
Sveriges framtida biståndssamarbete med Latinamerika syftar till att utgöra ett stöd och komplement till inhemska ansträngningar där inriktningen vägleds av vissa övergripande prioriteringar.
SIDA, BITS och SAREC har alla viktiga uppgifter i det bilaterala utvecklingssamarbetet med Latinamerika.
Huvudmålen för Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika på 1990-talet är att främja en långsiktig utveckling som förmår höja de fattigas levnadsnivå och förstärka demokratin. Sveriges bistånd skall genom insatser för att främja demokrati och social utveckling bidra till att skapa förutsättningar även för en stabil ekonomisk utveckling. Biståndet riktas främst till länder som i sin utvecklingspolitik söker förena en sund ekonomisk politik mot stabilitet, återhämtning och tillväxt med socialt ansvar och fördjupning av demokratin. I biståndet skall ökad tonvikt läggas vid insatser som värnar om naturresurser och miljö.
Biståndet bör präglas av såväl organisatorisk mångfald som olika former av samarbete, vilket i sin tur innebär ett behov av ökad samordning mellan berörda myndigheter och andra aktörer i biståndet.
Flyktingar och migration
De stora befokningsrörelserna i världen orsakas i stor utsträckning av krig och ekonomiskt nödtvång. Folk flyr för att rädda livet, eller bryter upp när de inte ser någon framtid. Krig som slagit sönder levnadsbetingelserna, auktoritära regimers systematiska förtryck av de mänskliga rättigheterna, djup misär eller felslagna skördar kan tvinga fram sådana uppbrott. Svårigheter att försörja en snabbt växande befolkning skapar nya potentiella migrationssituationer.
Det måste finnas en mekanism och beredskap att dels kunna erbjuda skydd åt dem som har skyddsbehov, dels hantera flyttningar över gränserna och mer effektivt hjälpa flyktingar och fattiga länder som drabbas av stora flyktingbördor. Det är vidare viktigt att så långt det är möjligt, i internationell samverkan, kunna förebygga kriser som leder till flykt och massmigration.
Regeringen redovisar den utredning som gjorts om svensk flykting- och immigrationspolitik. Ett huvudsyfte med utredningen är att tydliggöra den globala situationen beträffande flyktingar och migration och bedöma konsekvenserna för Sveriges del. Ett annat huvudsyfte är att mot bakgrund av den internationella utvecklingen, biståndspolitiken och den svenska flyktingpolitiken definiera och analysera frågor som Sverige bör driva internationellt. Det rör också frågor relaterade till det svenska biståndet inom migrations- och flyktingområdet.
Det nordiska FN-projektet
Sommaren 1988 inleddes det nordiska projektet FN i utvecklingssamarbetet. Projektet som genomförs av ett fristående sekretariat i Stockholm och finansieras av regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige kommer att avslutas sommaren 1991.
Projektet har som huvuduppgift att genom studier, seminarier och konferenser belysa FNs arbete på utvecklingsområdet och lämna idéer och förslag till nordiskt agerande inom de olika FN-organisationerna.
År 1991 kommer det nordiska FN-projektet att presentera slutsatser och lägga fram konkreta förslag till åtgärder för att effektivisera FNs roll på det ekonomiska och sociala området.
Utredning om det multilaterala biståndet
Den av riksdagen beslutade och av regeringen under 1989 tillsatta utredningen om det multilaterala biståndet studerar sådana internationella organisationer och program som får bidrag från det svenska biståndet. En samlad bedömning av hur hela det multilaterala biståndet uppfyller de svenska biståndspolitiska målen skall göras. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de organisationer som erhåller stora svenska bidrag. Olika metoder att främja de svenska biståndsmålen på det multilateriala området kommer att analyseras liksom även det nordiska samarbetets roll. Det multilaterala systemet producerar en stor mängd utredningar, inte minst i samordnings- och effektivitetsfrågor. Möjligheterna att bättre utnyttja detta kunskapsmaterial kommer att prövas. Utredningen, som arbetar i nära kontakt med det nordiska FN-projektet, skall vara avslutad i början av år 1991.
Utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet
I samband med behandlingen av förra årets budgetproposition gav riksdagen regeringen i upprag att "göra en översyn av u-krediterna och andra kreditinstrument från biståndspolitisk synpunkt". Regeringen har med anledning av detta på regeringens uppdrag tillkallat en särskild utredare (UD 1990:02) vars uppgift är att granska kreditinstrumentets roll och potential i det svenska biståndet.
Utredaren skall redovisa och analysera svenska och internationella erfarenheter av olika kreditinstrument i biståndet bl.a. mot bakgrund av de internationella regelsystemen på området. Analysen skall beakta olika systems effekter på resursmobilisering, land- och sektorsinriktning, upphandling och priser, garantifrågor, skadefall m.m.
Till utredaren skall knytas en referensgrupp med parlamentarisk medverkan. Utredaren skall presentera sina överväganden och förslag senast den 30 juni 1991.
Utredning om det svenska fraktbidragssystemet
Fraktbidrag beviljas från biståndsanslaget för hjälpsändningar i samband med humanitära insatser och katastrofer. Bidraget administreras av SIDA och utgår till enskilda organisationer.
Regeringen har under innevarande budgetår initierat en översyn av det svenska fraktbidragssystemet.
Utskottet
Utskottets överväganden jämte motionssammanfattningar återfinns under denna rubrik under tio delrubriker: Övergripande principer och riktlinjer Miljö Demokrati och mänskliga rättigheter Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågor Landsbygdsutveckling, urbanisering och bostäder Befolkning och sociala frågor Utredningar Organisations- och arbetsformer i bilateralt utvecklingssamarbete näringslivsbistånd, m.m. Effektivitet i biståndet Nya samarbetsländer, länderprogram och landval Återflöde, bundet bistånd Avbrytande av bistånd
Övergripande principer och riktlinjer
Sammanfattning av motionerna
Miljöpartiet utvecklar i partimotion U239 sin allmänna och principiella syn på biståndspolitiken. I motionen sägs bl.a. att biståndsmålet ekonomisk och politisk självständighet bör utvidgas, fördjupas och omformas till ett mål för en utveckling grundad på självtillit. Miljömålet måste få en central roll. Solidariteten med de fattiga länderna bör bygga på alla människors möjlighet att tillgodose sina grundläggande behov, människors tillit till egen förmåga, möjlighet att styra utvecklingen på ett demokratiskt sätt och utifrån egna behov och värderingar, utjämningen av obalanser i människors tillgång till jordens resurser samt en hållbar utveckling.
Övriga partiers inställning vad gäller principiella biståndspolitiska frågor återges under de delrubriker som ovan angetts.
Utskottets överväganden
Riksdagen har många gånger fastslagit det svenska biståndets övergripande mål: att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Inom ramen för detta mål skall biståndet bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet, en demokratisk samhällsutveckling samt framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön i mottagarländerna. Såsom angavs i föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) utgör dessa mål en enhet. De förstärker och kompletterar varandra och har ingen inbördes rangordning.
Det i motion U239 (mp) föreslagna målet om självtillit kan sägas ingå bland de befintliga biståndspolitiska målen och i första hand "ekonomisk och politisk självständighet". I detta ligger bl.a. att stödja en självbärande utveckling i mottagarländerna grundad på mottagarländernas egna förutsättningar och prioriteringar. Någon omformulering av biståndsmålen är enligt utskottet inte nödvändig.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U239 (mp). Yrkandena 11, 15 och 31 i samma motion får anses besvarade.
I yrkande 14 i motion U239 (mp) förordas en helhetssyn på det svenska biståndet. Utskottet ser det som närmast en självklarhet att Sverige bör se relationerna med de fattiga länderna i ett helhetsperspektiv där biståndet utgör en del. I synnerhet i de fattigaste länderna utgör biståndet ofta en betydande del av resursflödena, medan i andra handeln spelar en relativt sett viktigare roll. För båda grupperna av länder är målet att öka sitt deltagande i och utbyte av den internationella arbetsfördelningen och frihandeln. Enligt utskottets uppfattning uppfyller de svenska relationerna till u-länderna väl kravet på allsidighet och helhetssyn och några ytterligare uttalanden i denna fråga bedöms inte nu vara påkallade.
Härmed får yrkande 14 i motion U239 (mp) anses besvarat.
Miljö
I det följande behandlas motioner angående miljöaspekter i det svenska biståndet. Partiernas yrkande vad gäller medelsramar behandlas under resp. anslagsposter (C 1. Miljöinsatser och C 2. Särskilda miljöinsatser). Det bör anges att utrikesutskottet under våren i ett särskilt betänkande kommer att behandla internationella miljöfrågor med anledning av väckta motioner på området samt den av regeringen nyligen avlämnade miljöpropositionen.
Sammanfattning av motionerna
Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet betonar samtliga de starka sambanden mellan miljövård och utveckling och vikten av att detta återspeglas i biståndspolitiken. Partierna anser vidare att miljöaspekterna bör integreras i utvecklingsarbetet samt att det därutöver erfordras också direkta miljöinsatser. Samtliga ovannämnda partier lägger också förslag om vissa resursförstärkningar vilka i betänkandet behandlas under resp. anslag.
I folkpartimotionen U246 framförs bl.a. att varje biståndsinsats som kan påverka miljön bör kombineras med miljökonsekvensanalyser. Miljöinsatser bör få stort utrymme bl.a. i det landprogrammerade biståndet. Det finns vidare ett starkt behov av ett särskilt miljöanslag. Partiet föreslår förutom vissa resursförstärkningar också att en särskild anslagspost för miljöinsatser ställs till BITS förfogande.
I centerns partimotion U231 betonas miljöfrågornas globala karaktär och vikten av att se miljöfrågorna i ett helhetsperspektiv. Ett exempel på detta är partiets yrkande 8 om att Sverige i GATT bör driva kravet på miljökonsekvenser av olika alternativ, i synnerhet vad gäller effekterna för u-länder. I biståndet bör insatser som långsiktigt leder till ett miljövänligt samhälle prioriteras. SIDA bör göra miljökonsekvensanalyser av de olika biståndsprojekten. Sverige skall vara pådrivande när det gäller att lyfta fram u-ländernas miljöproblem inför FNs konferens om miljö och utveckling 1992.
Vänsterpartiet framför i motion U244 yrkande 15 att Sverige inte bör delta i den nya av Världsbanken ledda miljöfonden.
Miljöpartiet framför i motion U239 att alla biståndsprojekt skall vara förenliga med ekologisk balans och att resurser måste återanvändas i ett kretslopp. Sverige bör verka för ett ekologiskt hållbart, biologiskt jordbruk i u-länderna och stödet bör öka till markvårdsinsatser och skogsplantering. Biståndet måste enligt motionen ses i ett helhetsperspektiv och enligt yrkande 32 måste Sverige minska resursanvändning och miljöförstöring och inrikta sin utveckling på självtillit. Miljöpartiet föreslår vidare att en europeisk och en utomeuropeisk miljöfond inrättas till vilka 1 miljard kronor per fond anslås.
Utskottets överväganden
Som utskottet konstaterade även i föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) föreligger en bred politisk enighet om behovet av fortsatta aktiva svenska insatser för att skydda miljön och skapa en varaktig och hållbar utveckling såväl i u-länderna som globalt. Miljömålet i den svenska biståndspolitiken som tillkom 1987 innebär att framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön skall genomsyra hela det svenska biståndet. Såvitt utskottet kan bedöma har också miljömålet fått ett allt större genomslag i den praktiska biståndspolitiken genom bl.a. ökade medel för direkta miljöinsatser. Enighet föreligger vidare om den starka kopplingen mellan miljö och utveckling samt av behovet att se miljöfrågorna i ett helhetsperspektiv och att miljöhänsyn bör integreras i alla biståndsprojekt och -program.
Härutöver vill utskottet framhålla att också särskilda mer riktade miljöprogram är viktiga inslag i biståndet. I SIDAs handlingsprogram på miljöområdet som utarbetades 1988 ges exempel på områden som kan beröras av riktade insatser: stöd för markvård, byskogsbruk, marin miljövård, tropisk skog, våtmarker, bevarande av biologisk mångfald, industriell miljövård och utbildningsinsatser m.m.
Vikten av miljökonsekvensanalyser tas upp i motion U246 (fp) i yrkande 24, U231 (c) yrkande 8 (delvis) och motion U239 (mp) yrkande 2.
I SIDAs handlingsprogram ingår bedömning av miljökonsekvenser av projekt och program som en del i metodiken. SIDA har inarbetat detta i sin metodhandbok. Under 1991 kommer särskilda utbildningsinsatser att genomföras inriktade på miljökonsekvensbedömningar. Utskottet utgår från att det viktiga arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar ges fortsatt hög prioritet.
Även i det multilaterala samarbetet måste det integrerade synsättet enligt utskottets mening få genomslag. Sverige bör därför fortsätta att verka för att miljö- och resursfrågorna får ökad uppmärksamhet i de multilaterala utvecklingsorganens verksamhet. Utskottet utgår ifrån att dessa frågor aktualiseras ytterligare i samband med förberedelserna för och genomförandet av FNs konferens om miljö och utveckling som kommer att äga rum i Brasilien 1992. Sverige bör som anges i regeringens proposition verka för att man vid konferensen skall kunna fatta konkreta och handlingsinriktade beslut.
I regeringens budgetförslag finns specifika miljöanslag inom såväl det multilaterala som det bilaterala biståndet. Härutöver bör bl.a. nämnas att biståndet till central- och östeuropeiska länder i mycket hög grad är inriktat på miljöinsatser. Utskottet finner denna anslagsmässiga uppdelning ändamålsenlig och anser därför inte att några nya miljöfonder inom ramen för C 1-anslaget som föreslagits av miljöpartiet behöver inrättas.
Centerpartiet tar i motion U231 yrkande 8 (delvis) upp miljöfrågorna inom ramen för GATTs verksamhet. I linje med vad som angetts om vikten av att se miljöfrågorna i ett helhetsperspektiv kan utskottet konstatera att även handelspolitiken har väsentliga miljöaspekter. I de pågående GATT-förhandlingarna inom ramen för Uruguayrundan verkar Sverige, i samarbete med bl.a. övriga EFTA-länder för att miljöfrågorna uppmärksammas.
BITS verksamhet bör i likhet med övriga biståndsorgan präglas av det integrerade miljösynsättet som ovan redogjorts för. Detta innebär att samtliga projekt genom BITS och andra biståndsorgan innefattar miljöhänsyn samt att BITS också ges möjlighet att även stödja specifika miljöprojekt. Något särskilt miljöanslag inom ramen för BITS verksamhet som föreslås i motion U246 (fp) yrkande 24 är därför inte påkallat.
Med det ovan anförda besvaras yrkande 24 i motion U246 (fp), yrkande 8 (delvis) i motion U231 (c), yrkandena 2, 12 och 13 i motion U239 (mp).
I betänkandet 1989/90:UU15 angavs att Världsbankens sekretariat förstärkts på miljöområdet och en utveckling inletts mot kraftigt ökat miljömedvetande i bankens verksamhet. Denna positiva utveckling har fortsatt. En central miljöavdelning har inrättats som deltar vid projektformuleringen. Andelen projekt som innehåller speciella miljökomponenter ökar. Under 1990 publicerade banken för första gången en årsrapport om miljö. Sverige ser positivt på och deltar aktivt i de förhandlingar som troligen kommer att slutföras under 1991 om upprättandet av en särskild miljöfacilitet för u-länderna (Global Environment Facility) i samarbete mellan UNEP, UNDP och Världsbanken. Faciliteten kommer preliminärt att ägna sig åt fyra huvudområden: biologisk mångfald, utsläpp av klimatpåverkande gaser, havsföroreningar och utsläpp av ozonförtunnande substanser.
Utskottet finner det tillfredsställande att en rörelse mot ökade miljöhänsyn äger rum inom Världsbanken. Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkande 15 i motion U244 (v) om att Sverige inte skall delta i ovannämnda miljöfacilitet utan avstyrker yrkandet.
I yrkande 32 i motion U239 (mp) anförs att Sverige skall minska resursanvändning och miljöförstöring.
Miljömålet i det svenska biståndet grundar sig på solidariteten med de fattiga länderna och på den övergripande målsättningen att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Samtidigt har frågorna om Sveriges egen resursanvändning och miljöpolitik självfallet också globala aspekter. Vi har alla ett gemensamt ansvar och intresse av att hushålla med jordens resurser och begränsa föroreningar. I så måtto finns en koppling mellan Sveriges egen miljöpolitik och u-ländernas miljöproblem. En aktiv och framsynt svensk miljöpolitik gagnar också andra länder. En positiv aspekt är att det kunnande och den teknik som utvecklas i vårt eget miljöarbete i Sverige också kan komma u-länderna till del genom biståndet.
Utskottet bedömer inte att några särskilda åtgärder inom ramen för biståndspolitiken behöver vidtas med anledning av yrkande 32 i motion U239 (mp) och yrkandet avstyrks härmed.
Förslagen från miljöpartiet om att inrätta två nya miljöfonder behandlas under avsnittet C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Sammanfattning av motionerna
Moderata samlingspartiet anger i motion U227 att politiken gentemot biståndsländerna radikalt måste förändras när det gäller synen på demokrati, mänskliga rättigheter och frihet. Utvecklingen på dessa områden bör noggrant studeras och rapporter finnas som underlag inför riksdagens beslut om bistånd. En strategi för hur biståndet skall främja en demokratisk utveckling bör utarbetas och biståndet bör ges en uttalad demokratiprofil. Sverige bör i dialogen med u-länderna verka för en utveckling i demokratisk riktning samt på ett klart och entydigt sätt markera avståndstagande från totalitära och auktoritära tendenser. Bistånd till statsmakten bör inte ges där regimer förtrycker sitt folk och inskränker de mänskliga rättigheterna. En avvecklingstid på fem år bör aviseras till sådana regimer. Vidare föreslås att bistånd genom statsmakten i Angola, Etiopien och Vietnam omedelbart skall avvecklas om inte villkoren för att uppnå fred, försoning eller stoppa utvecklingen mot enpartistat infrias. Partiet föreslår att ett fristående institut inrättas med mandat att studera utvecklingen av mänskliga fri- och rättigheter i våra samarbetsländer. Stöd bör ges till frivilliga organisationer som kämpar mot brott mot de mänskliga rättigheterna.
Folkpartiet liberalerna anser enligt motion U246 att demokratimålet i svensk biståndspolitik bör prioriteras i betydligt högre grad än under 1980-talet. En huvuduppgift bör vara att bidra med direkt demokratistödjande insatser i en bred krets av länder. Uppbyggnaden av en demokratisk infrastruktur bör stödjas innefattande folkrörelser, politiska partier och offentliga organ. De svenska partierna bör ges större möjligheter att stödja politisk mångfald såväl i tredje världen som i Öst- och Centraleuropa. Bistånd av detta slag bör enligt partiet kunna förmedlas genom ramavtal utan detaljerad förhandsgranskning från biståndsmyndigheternas sida. Ett mer omfattande analysarbete beträffande biståndsformer som kan främja övergång till flerpartisystem och demokrati bör initieras. Sambandet mellan ekonomisk och politisk pluralism bör markeras tydligare i det demokratifrämjande biståndets riktlinjer. I dialogen med mottagarländerna bör respekten för demokrati och mänskliga rättigheter eftertryckligt hävdas och att inslag av villkor bör kunna förekomma där detta bedöms ändamålsenligt. Enligt motion U631 (fp) bör biståndsavtalen innehålla referenser till de folkrättsliga normerna vad gäller mänskliga rättigheter.
Centerpartiet anser enligt motion U231 att demokratimålet måste ägnas ökad uppmärksamhet inom biståndet. Sverige som biståndsgivare bör ställa krav på mottagarländerna att respektera grundläggande mänskliga rättigheter. Insatser på detta område bör kunna utgå inom kulturområdet och till massmedia. Det finns enligt motionen ett nära samband mellan demokrati och utveckling och detta förhållande bör återspeglas i fördelningen av det bilaterala biståndet.
Vänsterpartiet anser enligt motion U258 att det demokratifrämjande biståndet i högre grad bör inriktas på att ge stöd till människornas eget arbete för att organisera sig. Fackföreningar, bondeorganisationer och andra folkliga rörelser måste få både finansiellt och rättsligt stöd. Större insatser bör göras för att bistå självständiga massmedia.
Miljöpartiet anger i motion U239 att demokrati bör spela en central roll i Sveriges utrikes- och biståndspolitik. Sverige bör på olika sätt i alla sina kontakter med u-länderna och genom internationella organisationer verka för en demokratisk utveckling i dessa länder.
Partiernas yrkanden när det gäller medelsram för den nya anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd behandlas senare i betänkandet inom avsnittet C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.
Utskottets överväganden
Det finns en bred politisk enighet om den stora betydelsen av demokratimålet i det svenska utvecklingssamarbetet. Demokratimålet innebär att Sverige tagit ställning för människors kamp för frihet och mot politiskt förtryck. Samstämmighet råder om att det demokratiska styrelseskicket är det som bäst främjar människors frihet och samhällets framåtskridande. Det är utskottets uppfattning att den fulla respekten för de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna förutsätter ett demokratiskt samhällsskick. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan aldrig accepteras i något land. Att värna om respekt för de mänskliga rättigheterna är enligt FN-stadgan en internationell angelägenhet.
Utskottet noterar och välkomnar att demokratiska synsätt fått ökat gehör i u-länderna. Det är bara några decennier sedan som de flesta u-länder började sin frigörelse från kolonialmakterna. Den demokratiska traditionen i flertalet u-länder är således svag. Desto mer glädjande är det att allt fler u-länder ser demokratins fördelar när det gäller att åstadkomma social och ekonomisk utveckling. Denna utveckling har varit märkbar i flera av mottagarländerna i det svenska biståndet. Det finns enligt utskottets uppfattning ett starkt positivt samband mellan marknadsekonomi och demokrati. Marknadsekonomi är dock inte någon absolut garanti för demokrati. Det finns diktaturer där man ansluter sig till och tillämpar marknadsekonomiska principer liksom det finns exempel på länder med marknadsekonomi och med civila regeringar men där en stor del av befolkningen har ringa eller obefintliga möjligheter att påverka sin situation lokalt och nationellt.
Arbetet med att främja en demokratisk utveckling försvåras av den i flertalet u-länder rådande fattigdomen, den ofta låga utbildningsnivån och de kvarvarande ekonomiska och politiska orättvisorna. Det är viktigt att i biståndssamarbetet ta hänsyn till de ofta svåra förhållandena som råder i u-länderna och utforma biståndet därefter i syfte att så långt möjligt uppfylla biståndets demokratimålsättning. Utskottet delar vad som i propositionen anförs om vikten också i demokratisammanhang av att med långsiktigt bistånd stärka ekonomisk tillväxt, social utveckling och rättvis fördelning. I de mänskliga rättigheterna inräknas med FNs definitioner också sociala och ekonomiska rättigheter. En gynnsam social och ekonomisk utveckling främjar demokratin och vice versa. Öppna demokratiska system och respekt för mänskliga rättigheter är drivkrafter för utveckling, ekonomisk effektivitet och fördelning. Det förhållandet ger ytterligare stöd för den integrerade synen på biståndets demokratifrämjande aspekter. Demokratisträvandena bör mot denna bakgrund återspeglas i hela biståndssamarbetet, inom ramen för de bilaterala landprogrammen, i samarbetet med de multilaterala organisationerna såväl som exempelvis i insatserna genom enskilda organisationer eller i katastrofbiståndet.
Det finns härutöver också ett omfattande behov av mer riktade demokratifrämjande biståndsinsatser. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att bidragen till sådana insatser ökat kraftigt under senare år. Det har gällt bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer för att stödja uppbyggnaden av demokratiska strukturer och förmedla erfarenheter av demokratiska arbetsmetoder liksom stöd till valprocesser, för att utveckla rättsäkerheten, för uppbyggnad av massmedia eller för att bistå människor som drabbats av förtryck och brott mot mänskliga rättigheter.
Utskottet välkomnar propositionens förslag att sammanföra demokratifrämjande insatser som tidigare varit uppdelade på olika anslagsposter under en enda post under C 2-anslaget benämnd Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Utvecklingen under senare år har gett ökat utrymme för riktade insatser på demokratiområdet och den nya anslagskonstruktionen bör kunna förbättra dessa möjligheter ytterligare.
I dialogen med mottagarländerna framför Sverige regelmässigt sin syn på vikten av en demokratisk samhällsutveckling och av att de mänskliga rättigheterna respekteras. Det är vidare ofrånkomligt att framsteg resp. bakslag i den demokratiska processen återspeglas i såväl fördelningen av bistånd som i biståndets innehåll. Detta framgår också av den faktiska fördelningen av det svenska bilaterala biståndet i dagens läge.
Denna inställning är dock inte liktydig med den uppfattning som uttrycks i moderata samlingspartiets motion U240 om att införa striktare demokrativillkor innefattande omedelbar avveckling av biståndet till statsmakten i de av partiet angivna länderna Angola, Etiopien och Vietnam om inte villkoren för att uppnå fred, försoning eller flerpartisystem infrias. Utskottet är inte heller berett tillmötesgå förslaget om femåriga avvecklingsplaner för de mottagarländer i vilka en utveckling mot flerpartisystem inte bedöms ske. Med sådana fasta regler för avbrytande av bistånd riskerar man att frånhända sig möjligheterna att stödja social och ekonomisk utveckling för de mest behövande människorna och därmed också att förbättra förutsättningarna för att främja demokrati i de länderna. Målgrupperna för Sveriges bistånd bör med andra ord även inkludera människor i länder där förutsättningarna för en snabb demokratisk utveckling är ogynnsammare.
Med det ovan anförda får yrkandena 1, 2 och 3 i motion U227 (m), yrkandena 9, 12, 13 (delvis) och 14 i motion U246 (fp), yrkande 9 i motion U231 (c) och yrkande 1 i motion U667 (c) som samtliga berör övergripande riktlinjer i demokratibiståndet, anses besvarade.
Yrkande 6 i motion U227 (m) föreslår inrättandet av ett fristående institut för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter. Yrkande 4 i samma motion anför att rapporter om mänskliga rättigheter måste vägas in i varje beslut om bistånd. Yrkande 11 i motion U246 (fp) berör vikten av analysarbete i det demokratifrämjande biståndet och samma motions yrkande 15 betonar betydelsen av årliga oberoende redovisningar av läget beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i de svenska mottagarländerna.
Inför beslut om bilaterala biståndsinsatser och utformningen av dessa görs för närvarande fortlöpande och noggranna analyser av den politiska utvecklingen och läget beträffande respekten för demokratiska fri- och rättigheter. Analyserna grundar sig bl.a. på rapporter från ambasssaderna och från FN samt fristående bedömningar från ett flertal oberoende organisationer som Amnesty International, Americas Watch, International Alert m.fl. Genom FNs kommission för de mänskliga rättigheterna erhålls värdefull information. Syftet är att skapa en så samlad och opartisk bild som möjligt av situationen i de olika länderna inför beslut om omfattning och utformning av biståndet. Utskottet utgår från att erforderliga resurser anslås för detta viktiga förberedelsearbete och att som tidigare en översiktlig redovisning av situationen i de aktuella länderna ges i budgetpropositionen.
Att finna metoder för att i resp. mottagarland bäst verka för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är en mycket viktig uppgift i utvecklingssamarbetet. Utskottet utgår från att ett fortlöpande analysarbete bedrivs såväl inom regeringskansliet som hos de olika biståndsmyndigheterna vad gäller formerna för demokratifrämjande bistånd. Behovet härför kan sägas ha betonats ytterligare genom inrättandet av den särskilda anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.
Som angavs i betänkandet 1989/90:UU15 anser utskottet inte att det ankommer på statsmakterna att ta initiativ till ett särskilt fristående institut för att främja demokrati och mänskliga rättigheter som föreslås i motion U227 yrkande 6. Initiativ till ett sådant institut bör om det skall ha en fristående karaktär tas på enskild väg varefter frågan om statligt stöd får övervägas.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 6 i motion U227 (m). Yrkande 4 i motion U227 och yrkandena 11 och 15 i motion U246 (fp) får anses besvarade.
Utskottet har under en följd av år behandlat frågan om att de politiska partierna eller dem närstående stiftelser skall få tillgång till biståndsmedel för att stödja opinionsbildande grupper och organisationer eller direkt till partier i u-länderna.
I betänkandet 1989/90:UU15 anförde utskottet följande.
Utskottet har under en följd av år behandlat frågan om att de politiska partierna eller dem närstående stiftelser skulle få tillgång till biståndsmedel för att stödja opinionsbildande grupper och organisationer i u-länderna.
Utskottet anser att bistånd bör kunna kanaliseras via politiska organisationer i Sverige till organisationer i u-länderna om syftet med det är att bygga upp demokratiska institutioner eller ge stöd åt lokala folkliga strävanden i ett land där demokratiska traditioner är svaga eller helt saknas. Den grundläggande motiveringen för bidrag till politisk verksamhet bör dock vara att stödja framväxten av en demokratisk struktur, inte att ge stöd åt den ena eller andra politiska åsiktsriktningen, något som också återspeglas i instruktionen för beredningen för humanitärt bistånd.
Bidrag till partipolitisk verksamhet och stöd till partiers organisationer i ett land som redan har en etablerad partistruktur och en demokratiskt vald regering kan därmed inte anses vara lämpligt för statlig finansiering. Inte heller kan stöd till partipolitisk press anses lämpligt annat än i form av grundläggande utbildningsinsatser.
Bistånd till stöd för demokratiinsatser t.ex. genom opinionsbildande organisationer och till uppbyggnad av demokratiska institutioner ges redan såväl genom anslagsposterna för humanitärt bistånd och särskilda program som via anslagsposten för bistånd genom enskilda organisationer. Utskottet anser självfallet att denna form av bistånd bör fortsätta och att nya kanaler, t.ex. de politiska partierna närstående stiftelser, då kan användas. Utskottet utgår emellertid ifrån att nuvarande ordning för sökande av bidrag via SIDA bibehålls.
Utskottet ser inte anledning att ändra denna uppfattning.
Härmed får yrkande 10 i motion U246 (fp) anses besvarat.
I biståndet för att främja demokrati och mänskliga rättigheter är stöd genom svenska enskilda organisationer liksom stöd till internationella och nationella organisationer som utanför Sverige kämpar för att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna hörnstenar. En betydande del av de riktade demokratifrämjande insatserna kanaliseras genom dessa typer av organisationer. Sådant stöd kommer enligt budgetpropositionens förslag att utgå genom den nya anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Härtill kan fogas att stödet via anslagsposten Folkrörelser och enskilda organisationer också har en stark demokratiprägel. De organisationer och folkrörelser som involveras är bärare av demokratiska ideal och traditioner och kan förmedla detta i sin reguljära projektverksamhet.
Härmed får yrkande 5 i motion U227 (m) och yrkande 1 i motion U258 (v) som båda berör enskilda organisationer anses besvarade.
Yrkande 12 i motion U631 (fp) berör frågan om internationella normer angående mänskliga rättigheter och biståndsavtalen.
Utskottet ser positivt på att Sverige i dialogen med mottagarländerna refererar till de folkrättsliga instrumenten, som FNs deklaration för de mänskliga rättigheterna eller existerande konventioner på området, när så befinns lämpligt. Utskottet anser det positivt om direkta referenser kunde göras till dessa universella normativa folkrättsliga instrument i biståndsavtal, när detta bedöms lämpligt med hänsyn till avtalens karaktär. Utskottet har erfarit att denna fråga är föremål för diskussion i de nordiska länderna.
Härmed får yrkande 12 i motion U631 (fp) anses besvarat.
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågan
Sammanfattning av motionerna
Folkpartiet liberalerna anser enligt motion U246 att strukturanpassning som kan skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling är nödvändig. Samtidigt bör de program som nu pågår med stöd av Världsbanken och IMF genomföras med hänsyn tagen till förhållandena i varje land, inte minst på de sociala områdena. Sveriges samlade agerande bör syfta till att åstadkomma en kombination av skuldavskrivningar och en strukturanpassning med mänskligt ansikte. Strukturanpassningsprogrammen bör kombineras med socialt inriktade insatser som lindrar omställningsproblemen och med miljöbistånd.
Centerpartiet framför i motion U231 att strukturanpassningsprogrammen har lett till stora sociala problem. Biståndsinsatser har fått inriktas på att motverka effekterna av strukturprogrammen. Åtstramningarna går ut över hälsovård, utbildning, landsbygdsutveckling, miljövård m.m. Partiet ser det som olyckligt att det svenska biståndet knutits allt starkare till Världsbanksgruppens politik och anpassningsprogram. Centerpartiet anser vidare att Sverige bör stödja u-ländernas intressen i GATT samt öka sitt engagemang i UNCTAD. Ökat stöd bör ges till syd--syd-samarbete.
Vänsterpartiet anger i sin motion U233 att initiativ bör tas för att förändra villkoren när u-länderna förhandlar om sina skulder och att strukturanpassningsprogrammen blir socialt acceptabla. Sverige bör enligt partiet verka för ett omedelbart moratorium följt av allmän avskrivnng av u-ländernas skulder. Initiativ bör tas i FN till en internationell konferens om skulder. Regeringen bör tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta förslag till en samlad skuldstrategi omfattande bistånds-, låne- och handelspolitik. Det svenska biståndet bör styras av de biståndspolitiska målen och inte vara avhängigt mottagarländernas överenskommelser med IMF.
Miljöpartiet de gröna menar i sin motion U239 att strukturanpassningsprogram innebär drastiska nedskärningar inom socialvård, hälsovård och utbildning. De allra fattigaste ländernas skulder måste föras över från Världsbanken till IDA. Skuldnedskrivning skall kunna bytas mot vapenskrotning. Riskerna för uteblivna skuldåterbetalningar måste bäras av kreditgivarna själva, enligt motionen. Vidare anser miljöpartiet att Världsbankens och IMFs arbete starkt kan ifrågasättas. Dessa organ har bristande förståelse för ekologiska och sociala frågor. Partiet är också kritiskt mot de strukturanpassningsprogram dessa organ bedriver. Sverige bör enligt motionen motarbeta de av Världsbankens och IMFs strukturanpassningsprogram som leder till social nedrustning.
Utskottets överväganden
I föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) ägnades relativt stort utrymme åt frågorna om bistånd för ekonomisk återhämtning och u-ländernas skulder. Utskottets slutsatser då äger i allt väsentligt aktualitet fortfarande.
När det gäller strukturanpassningsprogrammen anförde utskottet bl.a. att de anpassningsprogram med de ekonomisk-politiska reformer som de omfattar är nödvändiga. Utskottet angav att de institutioner som medverkat i anpassningsprogrammen, Världsbanken och IMF (Internationella valutafonden) kan ge länderna viktigt stöd i att utforma programmen. Vidare sade utskottet att anpassningen i de berörda länderna självfallet måste ske i socialt acceptabla former, vilket också har framförts internationellt av regeringen. Utskottet utgick från att regeringen fortsatt agerade för att Världsbanken och IMF tar hänsyn till de sämst ställda grupperna i de berörda länderna.
Härtill vill utskottet nu foga att återhämtningen ur en ekonomisk krissituation endast kan bli hållbar om de bakomliggande orsakerna till problemen undanröjs. För flertalet u-länder har det visat sig att ekonomisk-politiska reformer och institutionella förändringar för att öka tillväxt och export har gett det bästa resultatet. Även de sociala sektorerna gynnas genom den generella ekonomiska förbättringen som är det eftersträvade målet. Viktiga erfarenheter har gjorts sedan de första strukturanpassningslånen gavs i början av 1980-talet. Bl.a. som resultat av Sveriges och andra nordiska länders agerande i Världsbankens styrelse betonas betydelsen av att skydda socialt utsatta grupper alltmer. Detta har skett genom kompletterande sociala stödinsatser. Ambitionen är nu att i större utsträckning integrera sociala hänsyn direkt i anpassningsprogrammen. Betydelsen av att programmen är väl förankrade i mottagarländerna har också lyfts fram. Tillsammans med UNDP och Afrikanska utvecklingsbanken arbetar Världsbanken med att utveckla bättre metoder för att nå utsatta grupper. Sverige bidrar till detta program.
Utskottet delar således inte uppfattningen som framförs i motion U252, yrkande 4, att Sverige inte skall delta i IMFs strukturanpassningsprogram. De u-länder som genomför strukturanpassningsprogram har som anges ovan behov av stödinsatser. Härigenom ökas möjligheterna bl.a. av att programmen kan genomföras med sociala hänsyn och ge de resultat som åsyftas i form av förbättrade levnadsvillkor. Det svenska biståndet är dock inte villkorat till mottagarländernas överenkommelser med IMF utan Sverige gör sina egna bedömningar av programmen och beslutar därefter om eventuellt stöd.
Med det ovan anförda avstyrks yrkandena 4 och 5 i motion U252 (v). Yrkande 20 i motion U246 (fp), yrkande 2 i motion U233 (v) och yrkandena 10 och 30 i motion U239 (mp), som alla berör strukturanpassningen generellt och vikten av sociala hänsyn, får anses besvarade.
Utskottet fastslog i föregående biståndsbetänkande att skuldkrisen utgör ett allvarligt hinder för u-ländernas möjligheter att mobilisera de resurser som behövs för att kunna åstadkomma en ekonomisk och social återhämtning och lägga grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. Utskottet konstaterade också att det internationella samfundet insett att de hårdast drabbade länderna inte av egen kraft kommer att kunna klara av sin skuldbörda. Ytterligare insatser för att lätta på de fattigaste ländernas skuldbördor var enligt utskottets uppfattning nödvändiga.
Denna bedömning äger fortfarande sin giltighet. Någon snabb lösning av skuldkrisen och de hinder den för med sig för u-ländernas så nödvändiga ekonomiska och sociala återhämtning är inte i sikte. Tvärtom har många u-länder under den senaste tiden drabbats av ytterligare bördor genom försvårande faktorer till stor del utanför ländernas egen kontroll såsom höjda oljepriser och räntor till följd av krisen i Mellanöstern. Skuldproblemen utgör fortfarande ett av de främsta hindren mot hållbar tillväxt och utveckling i u-länderna.
Sett över den senaste femårsperioden finns det ändå vissa positiva inslag i bilden. Ett antal åtgärder har vidtagits för att lindra skuldbördan för främst de fattigaste länderna. Ett exempel är den överenskommelse om mjuka konsolideringsvillkor som samtliga långivarländer i den s.k. Parisklubben överenskom om år 1988 (Torontovillkoren). De innebär att fordringar på de fattigaste länderna kan omförhandlas enligt ett av följande alternativ: 1) avskrivning av en tredjedel av den fordran som omförhandlas 2) utsträckt amorteringstid till 25 år 3) beviljad koncessionell räntesats på 3,5 % under marknadsräntan.
En annan åtgärd är den utvidgade fonden för strukturanpassning (ESAF) som internationella valutafonden (IMF) inrättade 1987 för att kunna erbjuda förmånligare finansiella villkor till de fattigaste länderna som gemomför strukturanpassningsprogram. Andra exempel är att fler länder följt Sveriges exempel att i enighet med en resolution i UNCTAD skriva av ett antal biståndskrediter. Ytterligare exempel är de vidgade möjligheter som nu finns för att underlätta skuldsatta länder att återbetala världsbankslån genom extra koncessionella krediter från IDA och gåvobistånd från bl.a. Sverige och Norge.
Den långsiktiga lösningen av skuldkrisen ligger enligt utskottets mening i att de skuldsatta länderna reformerar sina ekonomier i riktning mot makroekonomisk stabilitet. Detta är också som tidigare i detta avsnitt nämnts syftet med strukturanpassningsprogrammen. Det är viktigt att de länder som genomför reform- och anpassningsprogram genom bistånd ges det stöd som krävs för att programmen skall bli framgångsrika och kunna ta erforderlig hänsyn till sociala aspekter. Här spelar givetvis också frihandeln en viktig roll. Tillgång till öppna marknader i i-länderna för u-ländernas export är grundläggande om återhämtningsansträngningarna skall lyckas.
Det bör noteras att även det bilaterala biståndet har som viktig målsättning att stödja u-länderna i deras reformansträngningar. I det svenska biståndet har fortlöpande utvecklats instrument för riktade insatser i syfte att stödja anpassningsprogram och skuldlättnader. Ett exempel är importstöd inom landramen för att undanröja flaskhalsar. I allmänhet har betalningsbalansstöd använts i internationellt samordnade aktioner till stöd för de fattigaste länderna som exempelvis i det särskilda programmet för Afrika (SPA). Vidare har betalningsbalansstöd använts för att täcka räntekostnader som uppstår i samband med skuldkonsolideringsavtal för fattiga afrikanska länder. Under avsnittet Särskilda insatser för skuldtyngda länder (under anslagsposten C 3) redogörs närmare för dessa biståndsformer.
En biståndsform som förtjänar uppmärksamhet i sammanhanget är förvaltningsbiståndet. Detta institutionsuppbyggande bistånd syftar till att åstadkomma en långsiktigt gynnsammare miljö för tillväxt och utveckling. SIDA har utökat sin verksamhet inom denna sektor och för närvarande övervägs att inrätta en särskild byrå för förvaltningsbistånd.
Samtidigt som det kan konstateras att nya metoder utvecklats för skuldlättnad och att ett betydande bistånd lämnas multilateralt och bilateralt anser utskottet i likhet med regeringen att ytterligare ansträngningar och initiativ behövs för att lindra skuldkrisens effekter och lägga grund för tillväxt. Det måste här bli fråga om additionella insatser för att minska skuldbördan såsom längre räntefria perioder, längre avbetalningsperioder, ökad koncessionalitet i räntesatserna, ökade möjligheter för att underlätta återbetalning till multilaterala organ, utökad avskrivning av biståndskrediter m.m. För att bättre komma till rätta med de kommersiella skulderna bör försöken att utveckla och finna nya metoder fortsätta. Det gäller exempelvis att utveckla olika former av skuldåterköp och byten av fordringar eller konvertering av privata fordringar av olika slag (debt for equity, debt for nature etc). Utskottet utgår från att Sverige fortsätter att driva på i Parisklubben för att de fattigaste länderna skall få ytterligare förmånligare villkor.
Strategin för att lösa skuldproblemen bör vidare baseras på en fall till fall-metodik för att vara effektiv. Varje lands situation har sin speciella karaktär och en stor mängd lån av olika slag är involverade. Generell skuldavskrivning är orealistisk och skulle inte medverka till att man närmar sig det långsiktiga målet, dvs. normala relationer mellan långivare och låntagare.
Yrkande 3 i motion U252 (v), som anger att de biståndspolitiska målen bör styra Sveriges inställning i skuldfrågan samt yrkande 17 i motion U239 (mp), som behandlar skuldfrågan generellt får härmed anses besvarade.
Utskottet delar inte, med hänvisning till det ovan anförda, uppfattningen enligt yrkande 2 i motion U252 (v) om att en allmän avskrivning av u-ländernas skulder bör genomföras. Yrkandet avstyrks härmed.
Frågan om u-ländernas skulder diskuteras i många internationella fora, bl.a. i FNs generalförsamling, i konferenserna om de fattigaste länderna, inom UNCTAD m.m. Utskottet ser inte nu något behov av att en särskild FN-konferens om skulder sammankallas, vilket föreslagits i motion U252.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U252 (v).
Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motion U233, yrkande 7 (v) om att skapa en ny institution i form av en FN-bank. Skuldlättnadsåtgärder och stöd till anpassningsprogrammen bör kanaliseras genom beprövade existerande institutioner som Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna, UNDP m.fl.
Härmed avstyrks yrkande 7 i motion U233 (v).
Som ovan nämnts är utveckling av frihandeln en hörnsten i försöken att få till stånd långsiktig hållbar tillväxt och utveckling i u-länderna. Utgångspunkten för Uruguayrundan inom GATT är just att åstadkomma ökad frihandel och ett framgångsrikt slutförande av de nu pågående förhandlingar kan därför generellt sägas vara till gagn för u-länderna, med förbättrat marknadstillträde för deras produkter som det eftersträvade resultatet. Utskottet delar uppfattningen i yrkande 4 i motion U231 om att stödja u-ländernas intressen i GATT och utgår från att regeringen noga beaktar u-landsaspekterna inom ramen för GATT-förhandlingarna.
Härmed får yrkande 4 i motion U231 (c) anses besvarat.
I yrkande 3 i motion U231 (c) anförs att Sverige bör öka sitt engagemang i UNCTAD. Sverige har alltsedan den första UNCTAD-konferensen i Genève 1964 ägnat stor uppmärksamhet åt UNCTAD-frågorna. Det gäller såväl Sveriges deltagande i de förhandlingar och diskussioner som förs liksom stöd till vissa projekt på handelsområdet som administreras främst av GATTs/UNCTADs handelsorgan ITC. Sverige deltar mellan UNCTAD-konferenserna aktivt i samtliga möten inom UNCTADs arbetsområde. Sverige har vid många tillfällen lämnat frivilliga finansiella bidrag till UNCTAD i samband med teknisk biståndsverksamhet till u-länderna. Sverige har vidare aktivt stött tillkomsten av den s.k. Gemensamma fonden. Bidrag har utfästs för fondens andra konto. För närvarande pågår ett omfattande förberedelsearbete inför UNCTAD VIII genom en interdepartemental beredningsgrupp och ca tio arbetsgrupper som analyserar alla de frågor som kan komma upp vid konferensen. För att öka u-ländernas marknadstillträde ger Sverige u-länderna preferensbehandling i form av tullfrihet för de importvaror från u-länderna som omfattas av det svenska GSP-systemet. De minst utvecklade länderna ges tullfrihet för alla produkter utan begränsningar.
Härmed får yrkande 3 i motion U231 (c) anses besvarat.
Yrkande 5 i motion U231 (c) tar upp syd--syd-samarbete. Den svenska uppfattningen har länge varit att ökat samarbete och handel mellan u-länder är väsentligt i utvecklingsarbetet. Sverige har med relativt omfattande bistånd sökt stödja bl.a. regionalt samarbete, exempelvis i södra Afrika och Centralamerika. Vidare har regeringen beslutat att bidra till det center (South Centre) som specifikt skall arbeta för ökat samarbete mellan länder i tredje världen.
Med det ovan anförda får yrkande 5 i motion U231 (c) anses besvarat.
Sverige studerar och analyserar som framgår av redogörelsen ovan fortlöpande skuldfrågan och dess effekter på u-landsekonomierna och dess implikationer för den svenska biståndspolitiken. Vidare bör nämnas att den 1989 tillsatta utredningen om det multilaterala biståndet berör skuldfrågan och de multilaterala finansieringsorganens roll. Betänkandet skall avlämnas under 1991. Riksdagen får i behandlingen av nästa års budgetproposition anledning att återkomma till dessa frågor, bl.a. mot bakgrund av utredningens slutsatser och förslag.
Någon särskild arbetsgrupp, som föreslås i yrkande 7 i motion U252 (v) bedöms inte som nödvändigt. Härmed avstyrks detta yrkande.
Yrkande 6 i motion U252 anför att Sverige i Parisklubben skall representeras av myndighet inom utrikesdepartementet och inte av exportkreditnämnden.
Parisklubben är ett organ för bevakning och omförhandling av kommersiella krediter som är offentligt garanterade. Sverige företräds i Parisklubben av finansdepartementet. Vanligen deltar också representant för exportkreditnämnden (EKN). Fortlöpande samråd sker med UD. Utskottet ser ingen anledning ändra på den nuvarande ordningen.
Härmed avstyrks yrkande 6 i motion U252 (v).
Landsbygdsutveckling, urbanisering, bostäder
Motion U246 (fp) anger att svenskt bistånd i första hand bör inriktas på landsbygdsutveckling. Det är på grund av landsbygdens fattigdom som miljoner människor i u-länderna flyttar till storstädernas misär. Med ambitionen att nå de fattigaste människorna måste biståndet även finna former för att nå befolkningen i storstädernas misär. Med tanke på de goda erfarenheterna från det sociala bostadsprojektet i Costa Rica bör enligt yrkande 26 bostadsbistånd ges ökat utrymme främst i SIDAs verksamhet. Vidare föreslås i motionen ökat stöd till Habitat, FNs boende- och bebyggelsecenter.
Utskottet delar synen att ökad uppmärksamhet bör riktas mot problemen i storstädernas slum, inte minst på miljöområdet. Enligt vad utskottet har erfarit studerar SIDA för närvarande möjligheterna till fattigdomsinriktat, kvinnoinriktat och miljörelaterat bistånd i slumområden.
Den snabba urbaniseringen inom u-länderna som inneburit att fattigdom och miljöproblem i högre grad än tidigare drabbat slumområdena i storstäderna har drivit fram ett behov av insatser även på bostadsområdet. Utskottet ser inga hinder mot fler biståndsprojekt inom bostadsområdet, förutsatt att stor vikt läggs vid utformningen av projekten i syfte att nå de mest utsatta grupperna. När det gäller bostadssektorn bör den grundläggande ambitionen vara att i hög grad söka mobilisera ländernas egna resurser för bostadsbyggande. Betydelsen av ändamålsenliga sparformer bör här uppmärksammas.
Sverige har sedan 1980 givit årliga bidrag till HABITAT, vars verksamhet bl.a. inriktas just på att mobilisera u-ländernas egna resurser. Budgetåret 1990/91 ökades stödet och ytterligare ökning föreslås i årets budgetproposition.
Härmed får yrkande 26 i motion U246 (fp) anses besvarat.
Både i motionerna U212 (s) och U259 (v) pekas på problemen med stagnerande livsmedelsproduktion i många länder vilket i kombination med snabb befolkningstillväxt, miljöförstöring och erosion skapar stora svårigheter. Yrkande 1 i motion U212 föreslår en internationell konferens om livsmedelssituationen. Yrkande 2 i samma motion samt yrkande 1 i motion U259 föreslår högre prioritet för bistånd inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Yrkande 3 i motion U259 föreslår ökade insatser för bevattning.
Det svenska biståndet har i sin helhet en klar inriktning på landsbygden. Inom de bilaterala programmen utgör projekt inom områden som jord- och skogsbruk, markvård, landsbygdsskolor, primärhälsovård, landsbygdsvägar m.m. en stor andel av det bistånd som lämnas. Vidare är forskningsstödet i stor utsträckning landsbygdsinriktat. Även stödet till makroekonomiska reformprogram och förvaltningsbistånd kan gynna landsbygden genom att exempelvis en sundare prispolitik på jordbruksprodukterna åstadkoms. Ett exempel är det omfattande stödet till vattenförsörjning. SIDA antog redan 1984 en vattenstrategi. Vattenprogram finns i ett flertal huvudmottagarländer. Som framgår av SIDAs anslagsframställning 1991/92 ingår vattenförsörjning som en huvudkomponent i fem landprogram: Botswana, Etiopien, Kenya, Indien och Tanzania.
Senare års hungerkatastrofer har visat sig vara mindre länkade till underskott i den totala livsmedelsproduktionen i världen än till problem i vissa områden relaterade till politisk oro, militära konflikter och flyktingströmmar, dålig fördelning av resurserna, problem i distributionen etc. Vissa områden har varit mycket svårt drabbade av missväxt och torka. För framtiden är det viktigt att noga analysera om produktionstillväxten kan hålla stånd mot befolkningstillväxten, mot bakgrund av begränsad tillgång till nyodlingsmark, miljöförstöring, erosion, användning av pesticider etc. Det är vidare mycket viktigt att fortlöpande undersöka vad som kan göras åt de fördelnings-, distributions- och andra problem som legat bakom de situationer av akut livsmedelsbrist som uppträtt och som innebär stora risker för nya hungerkatastrofer.
Med det ovan anförda får yrkande 2 i motion U212 (s) och yrkandena 1 och 3 i motion U259 (v) anses besvarade.
I motion U212 föreslås vidare en internationell konferens om den globala livsmedelssituationen.
Jordbruksfrågor och livsmedelsfrågor diskuteras fortlöpande och ingående vid internationella möten och inom de multilaterala organen på området, som i World Food Council, i WFP och FAO. Andra exempel är de mer forskningsinriktade diskussionerna inom ramen för konsultativa gruppen för jordbruksforskning, CGIAR. De tillfällen till internationella överläggningar på området som redan finns bedöms vara tillräckliga varför utskottet inte nu ser skäl till att Sverige bör driva frågan om en internationell livsmedelskonferens.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U212 (s).
Anpassad teknologi m.m.
Sammanfattning av motionerna
Ett antal motioner tar upp frågor med anknytning till anpassad teknologi.
I motion U216 (fp-enskild) poängteras att för att åstadkomma tekniköverföring måste i-landet anpassa sin teknik till lokala förhållanden. En svensk organisation bör upprättas som kan specialisera sig på utvecklingen av enkel bärkraftig teknik av det slag som behövs i u-länder. Organisationen skall bl.a. bygga upp kunskaper, bedriva forskning, ge teknikservice åt biståndsorganisationer och företag samt ge stöd åt innovatörer. I linje med detta bör möjligheterna till samarbete med organisationen ATS (Appropriate Technology Sweden) undersökas.
I den enskilda motionen U223 (fp) omnämns det internationella nätverket för anpassad teknologi, SATIS. Motionärerna konstaterar att Sverige inte medverkar i detta nätverk. Det svenska regelverket för bistånd bör enligt motionen ändras så att stöd kan ges till en organisation av typ ATS och därmed möjliggöra deltagande i nämnda nätverk.
Motion U242 (enskild-s) tar upp en liknande frågeställning. Det konstateras att enskilda organisationer enbart kan söka bidrag för sina kostnader i u-länder, medan anslag till verksamheten i Sverige inte utgår. "Non-governmental institutions" borde kunna ges bidrag i Sverige och med den regeländringen skulle ATS kunna få stöd och kunna medverka i SATIS-nätverket.
I motion U243 (c, m, mp) framförs att en organisation för anpassad teknologi liknande dem som finns i andra länder bör tillskapas och finansieras från biståndsanslaget. En utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en sådan organisation för anpassad teknologi.
Motion U231 (c) betonar att det finns ett stort behov av framtagning och överföring av enkel vardagsnära teknik. Teknikbiståndet måste enligt motionen utvecklas för användarna. Ökade insatser bör göras för stöd till och forskning om anpassad teknik. 50 milj.kr. bör anslås för ändamålet inom anslagsposten Särskilda program.
I motion U239 (mp) understryks vikten av att använda miljövänlig och resurssnål teknologi. Svenska biståndsorgan bör ta initiativ till att bygga upp kompetens och service om bärkraftig teknologi.
I motion U247 (m) redogörs för fördelarna med en teknik som möjliggör utvinning av näringsämnen ur blad.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlade frågorna om anpassad teknologi i föregående biståndsbetänkande, 1989/90:UU15. Utskottet angav då att det finns ett stort behov av inhemsk lokalt förankrad teknologi i u-länderna och att forskning och utveckling bör äga rum vad gäller teknologins anpassning till lokala förhållanden. Vidare noterade utskottet att man på flera håll, inte minst inom de enskilda organisationerna, försöker bygga upp kompetens kring frågorna rörande småskalig och hantverksbaserad teknologi, dess överföring och anpassning. Det konstaterades att Föreningen Appropriate Technology Sweden (ATS) har möjlighet att genom SIDA och SAREC ansöka om bidrag till sina projekt i enlighet med vad som gäller för andra organisationer. Utskottet sade också att kunnande av det slag som t.ex. ATS tillhandahåller kan komma till användning dels genom samarbete med mottagarland eller svensk biståndsorganisation, dels genom att erbjuda biståndsmyndighet sina tjänster på konsultbasis.
Denna bedömning av utskottet är fortsatt giltig. Föreningen Appropriate Technology Sweden (ATS) avser skapa teknikcentrum i Sverige för överföring av teknik som utvecklats i Sverige. Föreningen har enligt vad utskottet erfarit kontakter med biståndsmyndigheterna och har även fått visst bidrag för bl.a. seminarium och för att utforma projektidéer. Föreningen har möjlighet att följa upp dessa kontakter och redovisa sina förslag för att erhålla ytterligare stöd.
Däremot anser inte utskottet att biståndsmedel bör utgå för uppbyggande av en ny organisation. De svenska bidragen inom ämnesområdet bör vara program- och projektinriktade.
Utskottet bedömer att det svenska regelverket för biståndet inte utesluter bidrag för verksamhet i Sverige. Det kan härvid erinras om att exempelvis SAREC stött Sverigebaserad forskning om problematiken kring överföring av teknologi. Inom anslagsposten Särskilda program finns en delpost benämnd Försöksverksamhet och metodutveckling som också har aktualitet i sammanhanget. Utskottet är sammanfattningsvis av uppfattningen att frågorna om lokal anpassning och överföring av teknologi är av den betydelsen att stöd till forskning och metodutveckling bör kunna övervägas av biståndsmyndigheterna.
Även i de fall bidrag till Sverigebaserad forskning utgår bör verksamheten ha en koppling till och vara förankrad i u-ländernas praktiska verklighet. Möjligheten till forskning inom svenska universitet och tekniska högskolor bör också omnämnas. Det kan härvid också nämnas att styrelsen för teknisk utveckling (STU) medverkat i viss forskning på området.
Utskottet anser principiellt att all teknologi som överförs genom svenskt bistånd måste vara anpassad till de förhållanden som råder i resp. mottagarland. Själva tekniken kan givetvis utvecklas på andra håll, men för att den skall få genomslag och utnyttjas måste den sättas in i sitt sociala och kulturella sammanhang. Detta sker bäst i u-landsmiljö. Många ansträngningar görs också genom biståndsmyndigheterna men också genom enskilda organisationer med eller utan statligt stöd, för att utveckla teknik och kompetens i u-länderna.
Frågan om medverkan i nätverket SATIS måste avgöras av organisationerna själva.
Slutligen bör det noteras att bistånd över anslagsposten Folkrörelser och enskilda organisationer är avsett för projektinriktad verksamhet i u-länder. Utskottet ser inte skäl till att nu ändra regelverket för denna typ av bistånd.
Med det ovan anförda får motionerna U216 (fp), U223 (fp), U231 (c) yrkande 6, U239 (mp) yrkande 20, U242 yrkandena 1 och 2 och motion U243 anses besvarade.
Utskottet har med intresse tagit del av vad som i motion U247 (m) framförts om fördelarna med att utvinna bladnäring. I likhet med vad som ovan anförts om möjligheterna att med biståndsmedel stödja utveckling av anpassad teknik, anser utskottet att även stöd till utveckling av teknik för att utvinna bladnäring bör kunna övervägas av biståndsmyndigheterna.
Härmed får motion U247 (m) anses besvarad.
Frågan om medelstilldelning till anslagsposten Särskilda program behandlas under detta anslagsavsnitt senare i betänkandet.
Befolkning och sociala frågor
I motion U239 (mp) framförs att sociala konsekvensanalyser skall föregå beslut om bistånd.
Det är enligt utskottets uppfattning självklart att de sociala konsekvenserna noggrant analyseras inför beslut om bistånd. De biståndspolitiska målen om att arbeta för resurstillväxt, social och ekonomisk utjämning, ekonomisk och politisk självständighet, demokratisk samhällsutveckling samt framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön utgör den centrala utgångspunkten för de sociala hänsynen inom både multilateralt och bilateralt bistånd.
Härmed får yrkande 3 i motion U239 (mp) anses besvarat.
I motion U211 (m) anges att projekt på kulturområdet bör bygga på mottagarlandets kulturella tradition och uttryckssätt. Det är enligt motionen angeläget att u-länderna får stöd för att bevara och utveckla den egna kulturtraditionen, inom bl.a. museiväsende, litteratur och dokumentation.
Utskottet delar motionärernas syn på betydelsen av bistånd på kulturområdet samt vikten av att biståndet anpassas till lokala förhållanden och traditioner. Kultursamarbetet med u-länderna, som finansieras över Särskilda program, har ökat kraftigt under senare år och uppgår innevarande år till ca 25 milj.kr. Samarbetet handhas av SIDA, medan kulturutbyte administreras av Svenska institutet. Kulturstödet omfattar i huvudsak stöd till museiverksamhet, konst och konsthantverk, teater musik och film. Biståndet är av växande betydelse och syftar bl.a. till att stärka den egna kulturella identiteten.
Med det ovan anförda får motion U211 (m) anses besvarad.
Befolkningsfrågor
Sammanfattning av motionerna
Moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet har alla föreslagit vissa höjningar av medelsramar för biståndet på befolkningsområdet. Förslagen behandlas under resp. anslagsavsnitt (C 1 och C 2. Särskilda program).
Flera motioner tar upp befolkningsfrågan och de problem som den snabba befolkningsökningen i u-länderna medför. En enskild motion, U232 (s), föreslår ökade insatser för bistånd på befolkningsområdet genom bilaterala och multilaterala insatser med syfte att uppnå en nödvändig minskning av befolkningstillväxten.
Med utgångspunkt från de stora problem som den snabba befolkningsökningen förorsakar och denna frågas betydelse i det internationella utvecklingssamarbetet föreslås i motion U227 (m) att en parlamentarisk kommitté tillsätts med uppgift att snabbt utreda en ökning av åtgärder och insatser på familjeplaneringsområdet och därav föranleda omprioriteringar.
I motion U246 (fp) betonas betydelsen av ökat bistånd på befolkningsområdet. I motionerna U256 (c) och U259 (v) föreslås att biståndet på befolkningsområdet bör öka och att 5 % av biståndsmedlen bör användas för familjeplaneringsprojekt. I motion U239 (mp) föreslås att biståndet på befolkningsområdet höjs kraftigt. En plan bör utarbetas för kraftigt utvidgat svenskt stöd till familjeplanering. Diskussioner bör föras med mottagarländerna om möjligheten att anslå medel inom landramarna.
Utskottets överväganden
Den snabba befolkningstillväxten bidrar starkt till fattigdomen i u-länderna. Jordens befolkning har tredubblats sedan början av 1900-talet och uppgår nu till ca 5 miljarder. Den genomsnittliga befolkningsökningen nådde en topp på ca 2 % i slutet av 1960-talet, men har sedan dess minskat något. Den absoluta årliga tillväxten ökar dock fortfarande och förväntas uppgå till mer än 90 miljoner människor årligen i slutet av 1990-talet. 95 % av jordens befolkningstillväxt äger rum i u-länderna. Det finns stora regionala skillnader. I Latinamerika och Sydasien har födelsetalen fallit medan man i Afrika inte kunnat notera motsvarande nedgång. Där ligger befolkningstillväxten ofta på över 3 % per år. Ett annat problem som bör uppmärksammas är stadsbefolkningens i många fall okontrollerade tillväxt. En sammanfattande slutsats är att framsteg när det gäller ekonomiska reformer och tillväxt urholkas genom en alltför snabb befolkningstillväxt. Vidare kan hög befolkningstillväxt förorsaka stora påfrestningar på miljö och resurshushållning.
Omfattande bistånd på befolkningsområdet är därför i hög grad motiverat enligt utskottets uppfattning. De multilaterala organisationerna har mycket viktiga uppgifter på området och fungerar väl. Sverige hör sedan länge till de länder som bidrar mest till multilaterala program på befolkningsområdet (FNs befolkningsfond UNFPA och familjeplaneringsfederationen IPPF). Dessa bidrag har ökat kraftigt under senare år. Sverige har även sedan länge stött WHOs olika program rörande familjeplanering och reproduktiv hälsa (mödrahälsovård). Sverige bör fortsätta verka för att även andra biståndsgivare ökar sina bidrag till de multilaterala organisationerna.
Även det bilaterala stödet genom SIDA har ökat. Ansträngningar har gjorts för att öka andelen insatser inom familjeplanering och mödravård inom landramarna. Det kan här vara fråga om att stödja bl.a. lokala organisationer för dessas utbildnings- och informationsverksamhet på familjeplaneringsområdet. SIDA är i färd med att stärka sin organisation vad gäller befolkningsfrågor.
Det bör i det sammanhanget noteras att omfattningen av denna typ av bilateralt stöd är avhängig mottagarlandets egna prioriteringar. Enligt vad utskottet har erfarit har intresset från mottagarländernas sida för befolkningsbistånd successivt ökat. En faktor som kan ha haft betydelse härvid är att man numer kan peka på ett flertal framgångsrika familjeplaneringsprojekt i u-länder. Utskottet vill i sammanhanget betona att befolkningsfrågorna bör ses i ett socialt sammanhang. Förbättrad inkomstnivå för de fattiga, förbättrad utbildning, förbättring av kvinnans ställning i familj och samhälle är faktorer som förutom direkta familjeplaneringsåtgärder gynnsamt kan påverka befolkningsfrågornas utveckling. Samtidigt gäller att familjeplaneringsåtgärder på sikt kan medverka till en höjning av levnadsnivån.
Utskottet välkomnar de ökade satsningar som gjorts. Mot bakgrund av utskottets bedömning av betydelsen av insatser inom familjeplanering och mödravård m.m. förordar utskottet att ytterligare medel för dessa ändamål ställs till förfogande. Utskottet har erfarit att SIDA för innevarande budgetår förfogar över en medelsram om 10 milj.kr. för insatser på befolkningsområdet inom ramen för Särskilda program. Genom de anslagstekniska förändringar som föreslås i årets budgetproposition frigörs vissa medel inom anslagsposten Särskilda program. Dessa medel uppgår enligt vad utskottet inhämtat till ca 30 milj.kr. Utskottet anser att ett riktmärke för omfattningen av bistånd på befolkningsområdet för nästa budgetår inom ramen för Särskilda program bör vara 30 milj.kr., dvs. en tredubbling av de medel som är tillgängliga innevarande budgetår. Detta innebär att de ytterligare befolkningsinsatser som utskottet har funnit angelägna kan göras inom ramen för budgetpropositionens medelsförslag vad avser Särskilda program.
Utskottet är däremot inte berett att, som föreslås i motionerna U256 och U239, ange en fast målsättning för andelen befolkningsbistånd i det totala biståndet.
Utskottet tillstyrker vad som i motion U232 (s), yrkande 19 i motion U239 (mp), yrkande 27 i motion U246 (fp) och yrkande 5 i motion U259 (v) anförts om ökade biståndsinsatser på befolkningsområdet. I övriga delar får dessa motioner anses besvarade. Motion U256 (c) och yrkande 4 i motion U259 avstyrks.
Planeringen av befolkningsbiståndet sker fortlöpande inom regeringskansliet och biståndsmyndigheterna. Någon särskild kommitté för detta ändamål, som föreslås i motion U227, bedöms inte som nödvändigt.
Inom FNs befolkningskommission och FNs sekretariat för befolkningsfrågor har arbetet med förberedelserna inför befolkningskonferensen 1994 intensifierats. På svensk sida kommer initiativ att tas inom kort för att utforma det förberedande arbetet på svensk sida. I likhet med vad som varit fallet inför tidigare befolkningskonferenser kommer riksdagen enligt vad utskottet erfarit att beredas tillfälle att direkt medverka i detta arbete.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 9 i motion U227 (m).
Kvinnor
Sammanfattning av motionerna
Samtliga motioner som berör kvinnofrågor i biståndet, U228 (s), U235 (m), U246 (fp) och U239 (mp), ger uttryck för en gemensam syn på kvinnornas fundamentala roll i utvecklingsprocessen och vikten av att kvinnor blir delaktiga i beslutsfattande och i biståndsprogrammen. Motion U246 anför att SIDAs handlingsprogram för kvinnor bör genomsyra hela SIDAs verksamhet. Denna motion liksom motion U228 (s) anser att handläggarna av kvinnobistånd vid SIDAs biståndskontor bör vara utsända handläggare och inte som nu är vanligast att de är lokalanställda, i syfte att öka tyngd och status i hanteringen av kvinnofrågorna på fältet.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas syn och det som framförs i propositionen om betydelsen av att man i biståndet uppmärksammar kvinnornas roll och ställning. Det handlingsprogram som SIDA utarbetat har som mål att öka kvinnornas deltagande i de verksamheter som ingår i landprogrammen. Kvinnoaspekten skall praktiskt integreras i sektorer och projekt i det bilaterala biståndet. Samtidigt kan det vara nödvändigt att komplettera arbetet med specifika kvinnoprojekt.
Inom utrikesdepartementet har en översyn av kvinnors roll i det svenska biståndet utförts under året. En slutsats som redovisas i propositionen är att det i alla delar av biståndet är både möjligt och angeläget att ta hänsyn till könsrollsaspekter. Regeringen anser att även de mindre biståndsmyndigheterna på samma sätt som SIDA bör utarbeta praktiskt inriktade strategier för att i resp. verksamhet främja utveckling för och genom kvinnor. Utskottet delar denna uppfattning och välkomnar den redovisning som regeringen utlovat i nästa års anslagsframställning.
Utskottet har inhämtat att näst intill samtliga handläggare för kvinnobistånd som verkar vid SIDAs biståndskontor är lokalanställda. Utskottet ser generellt positivt på målsättningen att inrätta särskilda handläggare för kvinnobistånd vid alla SIDAs biståndskontor. Utskottet kan inte med säkerhet bedöma i vilken utsträckning utsända handläggare skulle kunna förbättra kvinnobiståndet. De lokalanställda handläggarna av kvinnoinsatser gör enligt vad utskottet erfarit ett uppskattat arbete. Genom det faktum att dessa handläggare ofta är medföljande till andra tjänstemän, har det visat sig att anställningstiderna i många fall blivit kortvariga och personalomsättningen härigenom hög. Detta kan medföra bristande kontinuitet och sämre erfarenhetsuppbyggnad vid biståndskontoren och på SIDAs huvudkontor. Utskottet anser att frågan om att successivt ersätta lokalanställda med utsända handläggare för kvinnobiståndet ytterligare bör övervägas inom SIDA. En utgångspunkt bör vara att dessa handläggare bör rekryteras enligt samma principer som övriga handläggare för olika sakområden inom SIDA. Detta bör ges regeringen till känna.
Härmed tillstyrks motion U228 (s) och berörd del av yrkande 29 i motion U246. Yrkande 21 i motion U239 får anses besvarat.
I motion U235 (m) anges att de svenska biståndsprogrammen i Afrika bör beakta kvinnornas möjligheter till utveckling inom jordbrukssektorn.
Utskottet konstaterar att kvinnorna spelar en mycket viktig roll i det afrikanska jordbruket. I många fall är det kvinnorna som bär den tyngsta arbetsbördan. Utskottet delar således motionärens uppfattning om att detta bör uppmärksammas, och enligt vad utskottet erfarit görs också en hel del på området. Det är dock i första hand biståndsmyndigheternas uppgift att närmare utforma förslag på kvinnobistånd i Afrika.
Härmed får yrkande 1 i motion U235 (m) anses besvarad.
Yrkande 2 i samma motion tar upp kvinnornas ställning i Asien. Motionen betonar vikten av bättre utbildning, hälsa och stärkandet av kvinnans ställning i Asien och redovisar som ett lovande exempel ett av SAREC stött program i Pakistan angående infektionssjukdomar hos mödrar och barn. Motionären anser att sådana projekt bör genomföras även i andra asiatiska länder. Vidare berör motionen vikten av utbildningsinsatser för flickor i Asien.
Utskottet delar motionärens uppfattning om angelägenheten av bistånd på dessa områden. Det ankommer på biståndsmyndigheterna att närmare planera och utforma projekt av detta slag.
Med det ovan anförda får yrkande 2 i motion U235 (m) anses besvarat.
I motion U250 (c) och motion Ub515 (s) förordas att en professur i internationell mödravård inrättas med finansiering av biståndsmedel.
Genom SAREC finansieras för närvarande fyra professurer samt tre högre forskartjänster som bedöms ha betydelse för kunskapen om u-ländernas problem och därmed vara av direkt relevans i det svenska biståndet. De ämnesområden som berörs är bl.a. miljövård och det samhällsvetenskapliga området.
Utskottet bedömer att ämnesområdet mödravård är av stort intresse i u-lands- och biståndssammanhang. Utskottet ser därför skäl till att frågan övervägs i positiv anda av berörda biståndsmyndigheter, i första hand SAREC. Hänsyn måste givetvis tas till de prioriteringar som är nödvändiga med hänsyn till de begränsade medel som står till förfogande. Det ankommer slutligen inte på utskottet att ta ställning beträffande enskilda professurer eller deras finansiering.
Härmed får motionerna U250 (c) och Ub515 (s) anses besvarade.
Barn
Sammanfattning av motionerna
I motion U246 (fp) anges att Sverige har ett stort ansvar att göra den nya barnkonventionen känd i biståndsländerna. Barn bör få ökad uppmärksamhet vid fördelning av biståndsmedel. I motionen betonas vidare behovet av utbildningsinsatser.
I motion U231 (c) anges att Sverige gjort bindande åtaganden att följa och förverkliga barnkonventionen, både i vårt eget land och internationellt. Detta borde enligt motionen ha kommit till klart uttryck i regeringens biståndsprogram. Vidare framförs att regeringen till riksdagen bör avge en särskild redogörelse för dessa frågor.
Utskottets överväganden
I juni 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen, som träder i kraft i september 1991. Konventionen omfattar barn i såväl i- som u-länder och är en direkt maning till alla länder att på alla plan se till barnens bästa. Ett internationellt juridiskt instrument har skapats till skydd för barnens bästa. De stater som ansluter sig till konventionen förbinder sig att till det yttersta av sina resurser tillförsäkra sina barn rätt till liv, hälsa, utveckling och respekt. Biståndet är ett medel för att förverkliga konventionens normer och förpliktelser.
Hoten mot barnens överlevnad, hälsa och utveckling är allra störst i de fattigaste, mest skuldtyngda och konfliktdrabbade länderna. Situationen för barnen fortsätter att vara svår i många delar av världen. Undernäring, övergrepp av olika slag, dåliga eller inga utbildningsmöjligheter hör till bilden. Många barn får aldrig gå i skola. Barnadödligheten har under senare år ökat i Latinamerika och Afrika.
Barnkonventionens anda och artiklar stämmer väl överens med mål och metoder i svensk biståndspolitik. Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd i hög grad är inriktat på exempelvis primärhälsovård, familjeplanering, nutrition, vatten och sanitet, primärskolor och andra utbildningsinsatser m.m. Sverige är den största bidragsgivaren till FNs barnfond UNICEF och finansierar ca 10 % av organisationens budget.
Barnkonventionen utgör ytterligare en utmaning till biståndsgivarna att söka nå barnen med sitt bistånd. Sverige bör fortlöpande följa upp barnkonventionen i biståndssamarbetet, genom biståndsprogrammens utformning såväl som i dialogen med mottagarländerna. Redogörelser för hur biståndet når olika sociala grupper inkl. barnen kan på sedvanligt sätt lämnas i samband med budgetpropositionen.
Ett barntoppmöte med utgångspunkten från barnkonventionen ägde rum hösten 1990. Ett första handlingsprogram med anledning av deklarationen från toppmötet har tillkännagetts av SIDA. I informationsarbetet om barnkonventionen är flera enskilda organisationer verksamma med statliga bidrag. Både utrikesdepartementet och socialdepartementet har publicerat särskilda skrifter om barnkonventionen.
Med det ovan anförda får yrkande 28 i motion U246 och yrkande 10 i motion U231 anses besvarade.
Alkohol och tobak
I motion U236 (fp) redogörs för de tilltagande alkoholproblemen i u-länderna. Alkoholfrågan bör beaktas vid utformning och tillämpning av biståndsprojekten. Vidare finns behov av forskning om alkohol som utvecklingshinder. Alkoholupplysningsprojekt bör kunna få stöd inom ramen för anslaget till enskilda organisationers biståndsarbete.
Utskottets överväganden
Utskottet delar den oro för alkoholmissbrukets verkningar som framförs i motion U236. Utan tvekan skapar alkoholmissbruk allvarliga problem för individ och samhälle i u-länderna. Bruket av alkohol kan enligt utskottet karakteriseras som ett allvarligt utvecklingsproblem. Enligt vad utskottet erfar utgör alkoholmissbruket dessutom ett ökande problem, något som allt fler u-länder börjar uppmärksamma.
Enligt utskottets uppfattning bör alkoholfrågan ses i ett helhetsperspektiv. Den måste länkas till olika företeelser och verksamheter i samhället och angripas inom ramen för den sociala och ekonomiska utvecklingen i länderna, t.ex. med sysselsättningsskapande åtgärder, hälsovårdsinsatser och utbildning. Inte desto mindre är det en viktig uppgift inom biståndet att också identifiera och söka genomföra mer riktade insatser för att bidra till en minskning av alkoholkonsumtionen. Det kan exempelvis gälla informations- och utbildningsåtgärder i opinionsbildande syfte eller andra förebyggande insatser. En särskilt viktig målgrupp är ungdomarna.
Inom det bilaterala biståndet görs också vissa insatser för att minska och bekämpa alkoholmissbruk, bl.a. inom primärhälsovård.
Upplysning om alkoholens skadeverkningar är viktig. I det stöd som ges till svenska enskilda organisationer finns också stöd till alkoholupplysning, exempelvis genom IOGTs, UNFs och NTOs arbete.
Motion U236 (fp) omnämner biståndsarbetarnas egna alkoholvanor. Utskottet inser betydelsen av att biståndsarbetarna själva föregår med gott exempel. I SIDAs föreberedande kurser för utresande biståndspersonal ges alkoholfrågorna stor uppmärksamhet.
Vad gäller forskning delar utskottet motionärens uppfattning att alkoholfrågorna bör uppmärksammas. Enligt vad utskottet erfarit har SAREC genomfört vissa forskningsprogram om bl.a. alkohol.
Inom FN är det WHO som har huvudansvaret för alkoholfrågor. WHO har ett globalt program med syfte att förhindra och kontrollera alkohol- och drogmissbruk. Sverige har under många år tillsammans med de andra nordiska länderna drivit frågan om ytterligare resurser för WHOs globala alkoholprogram.
Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att få denna fråga uppmärksammad i bl.a. WHO samt att Sverige fortlöpande analyserar vad som kan göras i form av direkta biståndsinsatser på alkoholområdet.
Vad gäller marknadsföring av alkohol har Sverige uppmanat WHO att i sitt fortsatta arbete aktivt driva en internationell samordning av regleringen av marknadsföring av tobak och alkohol.
Med det ovan anförda får yrkandena 1--4 i motion U236 (fp) anses besvarade.
I motion U234 (fp) anges att Sverige bör medverka till att utveckla alternativa grödor som kan ersätta tobaksodling.
När det gäller tobak erfar utskottet att konsumtionen av tobak i u-länderna har ökat. Det internationella arbetet för att upplysa om tobaksbrukets skadeverkningar och att därigenom minska konsumtionen pågår främst inom WHO. Inom WHO har en rad resolutioner antagits i syfte att begränsa tobakskonsumtionen. Utskottet utgår från att denna verksamhet inom WHO fortsätter.
Enligt vad utskottet erfarit har FAO nyligen utarbetat en studie som belyser problematiken kring inkomstbortfall med anledning av att tobaksodling upphör. Utskottet finner det viktigt att sådant analysarbete fortsätter. Det är vidare angeläget att uppmärksamma miljöaspekterna i samband med tobaksodling, eftersom tobaksnäringen i u-länder visat sig kräva stora uttag av brännved.
Utskottet anser att Sverige inom ramen för jordbruksprogram bör uppmärksamma möjligheterna till odling av alternativa grödor som ersättning för tobaksodling.
Härmed får motion U234 (fp) anses besvarad.
Utredningar
Sammanfattning av motionerna
I motion U227 (m) framförs att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas med uppgift att se över det svenska biståndets inriktning. Kommittén bör också enligt motionen kunna lägga fram förslag om förändringar rörande biståndets organisation och arbetsformer.
Motion U231 (c) argumenterar för att en parlamentarisk u-landsutredning tillsätts som bör behandla alla aspekter på Sveriges relationer till u-länderna. Ett syfte bör vara att lägga grunden för ett kraftfullt svenskt agerande internationellt för att åter föra fram u-ländernas problem till en central plats i världspolitiken, heter det i motionen.
I motion U230 (v) begärs en brett förankrad parlamentarisk utredning om en övergripande u-landspolitik. Bl.a. skall enligt motionen frågan om höjning av biståndet från 1 till 2 % av BNI tas upp i utredningen liksom möjligheten att inrätta ett särskilt departement för biståndsfrågor.
Utskottets överväganden
Såsom angavs i föregående biståndsbetänkande, 1989/90:UU15, har under senare år flera delar av biståndet granskats och utvärderats. Bland utredningarna kan följande nämnas: Översyn av SIDAs organisation (Ds 1984:1), biståndet genom enskilda organisationer (SIDA 1985), forskningsbiståndet (Ds UD 1985:2), katastrofbiståndet (Ds 1986:2), översyn av biståndsmålen (SOU 1987:28), SWEDFUNDs verksamhet (SOU 1988:4), kultursamarbetet med u-länderna (Ds UD 1987:2), den statligt finansierade u-landsinformationen (SOU 1988:19), vissa aspekter av u-kreditsystemet (1988:42).
Den parlamentariska utredning som gjort en översyn av organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet (SOU 1990:17) avlämnade sitt betänkande i mars 1990. De förslag regeringen lagt fram i årets budgetproposition med anledning av denna utredning behandlas i detta kapitel i ett senare avsnitt under delrubriken Organisations- och arbetsformer i bilateralt utvecklingssamarbete, näringslivsbistånd.
Under 1990 avslutades en översyn av effektivitetsfrågorna genom rapporten Bra beslut -- Om effektivitet och utvärdering i biståndet (Ds1990:63). Syftet med utredningen var att undersöka hur beslutsprocesserna ser ut, vad det finns för beslutsunderlag, om beslutsprocesserna är effektiva och om biståndet är effektivt. Utredningens förslag återges i budgetpropositionen. I propositionen anges vidare att förslag med anledning av utredningen är föremål för remissbehandling.
Som framgår av propositionen inleddes 1988 det nordiska projektet "FN i utvecklingssamarbetet". Projektet, som har som huvuduppgift att belysa FNs arbete på utvecklingsområdet och lämna idéer och förslag till nordiskt agerande inom de olika FN-organisationerna, kommer att avslutas 1991.
Under 1989 tillsatte regeringen efter beslut av riksdagen en utredning om det multilaterala biståndet. En samlad bedömning av hur hela det multilaterala biståndet uppfyller de biståndspolitiska målen skall göras. Utredningen kommer att avlämna sitt betänkande under våren 1991.
I samband med förra årets budgetproposition gav riksdagen regeringen i uppdrag att göra en översyn av u-krediterna och andra kreditinstrument från biståndspolitisk synpunkt. En särskild utredare har nu tillkallats till vilken parlamentarisk medverkan skall knytas. Ett betänkande skall föreligga under sommaren 1991.
Som framgår av ovanstående redogörelse finns ett stort antal avslutade och pågående utredningar som sett över och analyserat viktiga delar av biståndssamarbetet. Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det nu finns behov av att tillsätta en ny bred parlamentarisk utredning om hela den svenska biståndspolitiken.
Härtill vill utskottet foga följande. Kraven på anpassningsförmåga hos biståndet är genom de snabba förändringar som äger rum i vår omvärld stora. Den bästa metoden att vidmakthålla den nödvändiga anpassningsförmågan har visat sig vara att kontinuerligt utreda olika delar av biståndsverksamheten. Med hänsyn till att olika länder har så olika förutsättningar för sin utveckling och att villkoren i det internationella samarbetet förändras snabbt har utskottet svårt att se att man i en allmänt inriktad utredning nu skulle komma till större klarhet än vad som görs genom de delstudier som genomförts och nu pågår. Breda, övergripande utredningar av den typ som förordas i de ovannämnda motionerna riskerar att bli alltför långvariga och tungrodda för att uppfylla kraven på anpassning inom biståndet. Detta innebär inte att man sänker kraven på en helhetssyn i biståndet. Önskemålen om denna helhetssyn skall tillgodoses i allt svenskt utvecklingssamarbete och bör också återspeglas i de utredningar som görs om olika delar av biståndet och genom biståndsmyndigheternas löpande utvärdering av sin verksamhet.
Härmed avstyrks yrkande 10 i motion U227 (m), motion U230 (v) och yrkande 1 i motion U231 (c).
Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingssamarbete, näringslivsbistånd m.m.
Sammanfattning av motionerna
I motion U219 (m) refereras till budgetpropositionens förslag om en ny organisation för näringslivsstöd. I motionen anges att utredningsförslaget angett att den nya organisationen skall arbeta med en affärsmässig prägel för att utveckla u-ländernas näringsliv. Vidare anges att näringslivet bör i högre grad delta i verksamheten. Mot den bakgrunden förordas aktiebolagsformen i stället för som i propositionen föreslås myndighetsformen.
Även den enskilda motionen U221 (m) refererar till budgetpropositionens förslag om näringslivsbistånd och betonar att importfrämjande i offentlig regi måste för effektivitetens skull ha en nära anknytning till näringslivet. Mot den bakgrunden bör ett importfrämjande organ för öst-, u- och NIC-länderna etableras med staten och den svenska importörorganisationen Grossistförbundet Svensk handel som huvudmän.
I den enskilda motionen U226 (s) förordas att den nya myndigheten för näringslivsbistånd lokaliseras till Sandö U-centrum i Kramfors. I motion U238 (s-enskild) föreslås att myndigheten lokaliseras till Blekinge. I motion U201 (c-enskild) föreslås att den nya myndigheten lokaliseras till Kalmar län utan yrkandet avstyrks.
Motion U249 (m-enskild) går emot förslaget om en ny biståndsmyndighet i fråga om att inordna IMPOD i densamma. Många remissinstanser anges vara emot att IMPOD ingår i den nya myndigheten. Det föreliggande förslaget motsvarar inte kraven vad gäller IMPODs roll och uppgifter. Förslaget innebär risker för att IMPODs nuvarande värdefulla verksamhet inte kan fortsätta.
Folkpartiet liberalerna tillstyrker i sin motion U246 budgetpropositionens förslag om att inrätta en ny myndighet för näringslivsutveckling. Vidare föreslås att ytterligare 10 milj.kr. ställs till den nya myndighetens förfogande. Motionen betonar att den nya organisationen skall stödja uppkomsten av kommersiella verksamheter som kan fortgå under marknadsmässiga förhållanden. Vidare anges att det finns ett starkt samband mellan handel och näringslivsutveckling. IMPOD bör, med utgångspunkt från en positiv värdering av IMPODs kompetens, enligt motionen inordnas som en särskild enhet i det nya biståndsorganet. Ambitionen att främja u-landsimport till Sverige bör utvidgas. Motionen föreslår höjning av anslaget till IMPOD samt en höjning av SWEDFUNDs grundfond. Dessa förslag behandlas under resp. anslagsavsnitt.
Enligt motion U246 ställer sig folkpartiet liberalerna bakom biståndsorganisationsutredningens riktlinjer vad gäller ansvarsfördelningen mellan SIDA och BITS. Skillnaderna i SIDAs resp. BITS arbetssätt gör det naturligt att deras verksamhet i normalfallet pågår i olika länder.
I motion U231 (c) föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt organ för tekniskt bistånd. Centerpartiet accepterar inte någon ytterligare organisationsförändring innan en parlamentarisk utredning om Sveriges relationer till u-länderna tillsatts. En helhetsbedömning saknas. Förslaget att sammanföra IMPODs verksamhet med organ för industribistånd verkar mindre välbetänkt, heter det i motionen.
I motion U244 (v) yrkas att det för näringslivsutveckling föreslagna aktiebolaget SITCO inte skall bildas. IMPOD bör enligt motionen få bestå som separat organisation. I motionen anges att regeringens förslag om näringslivsbistånd är ett led i kommersialiseringen av biståndet. I stället skall SIDA vara ansvarigt för det tekniska samarbetet. Det privata näringslivets verksamhet i u-länder bör bekostats av företagen själva, inte av biståndsmedel. Vidare anges i ett särskilt yrkande att BITS kan privatiseras och omvandlas till SITCO om företagen önskar.
I samma motion yrkas att alla riksdagspartier bör vara representerade i SIDAs styrelse.
Miljöpartiet föreslår i motion U239, yrkande 28 att biståndsorganet SIDA omorganiseras till en myndighet med uppgift att arbeta både med de hinder för u-ländernas utveckling som finns i Sverige och i u-länderna. Partiet yrkar på att denna fråga snabbutreds och att förslag till omorganisation föreläggs riksdagen för beslut under 1991/92.
Utskottets överväganden
I det följande behandlar utskottet med utgångspunkt från väckta motioner först budgetpropositionens förslag till allmänna riktlinjer för organisationen av det bilaterala biståndet och därefter frågan om organisationen av näringslivsbiståndet.
Utskottet delar regeringens slutsatser som återges i propositionen med anledning av utredningen om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. Således bör som anges i propositionen huvuddelen av de svenska biståndsinsatserna även i fortsättningen koncentreras till ett begränsat antal fattiga samarbetsländer. SIDA förutsätts i enlighet härmed fortsätta sitt djupa och långsiktiga samarbete inom landramarna med ett antal länder, kanalisera stödet till enskilda organisationer, katastrofbistånd samt humanitärt bistånd och medverka i genomförandet vad gäller särskilda miljöinsatser och särskilda program. SIDA skall också kunna svara för projekt eller sektorsstöd till en vidare krets samarbetsländer där ett mer djupgående och långsiktigt engagemang krävs. Sverige bör således vara verksamt i en vidare krets av länder. BITS huvudsakliga verksamhet när det gäller tekniskt bistånd förblir att finansiera samarbetsavtal mellan svenska företag och organisationer och motsvarande organ i en bredare krets av u-länder. Utskottet har ingen erinran mot vad som angivits i propositionen vad avser rollfördelningen mellan SIDA och BITS och den fördelning av samarbetsländer som blivit följden av skillnaderna i arbetssätt mellan de båda organen. Utskottet delar vidare biståndsorganisationsutredningens uppfattning att BITS verksamhet i större utsträckning bör breddas för att svara även mot de övriga biståndspolitiska målen från att tidigare ha inriktats främst på tillväxtmålet.
Med det ovan anförda får yrkande 7 i motion U246 (fp) som behandlar ansvarsfördelningen mellan BITS och SIDA anses besvarat.
Yrkande 47 i motion U244 (v) som förordar att enbart SIDA blir ansvarigt för tekniskt bistånd avstyrks liksom yrkande 48 i samma motion som föreslår en utredning om privatisering av BITS.
Utskottet ser inga skäl till att SIDA skall ägna sig mer åt frågor rörande utvecklingen i Sverige, som anges i yrkande 28 i motion U239 (mp), utan yrkandet avstyrks.
I SIDAs styrelse finns de fyra största partierna representerade. Utskottet bedömer att nuvarande parlamentariska representation i SIDAs styrelse är ändamålsenlig och är inte berett att ändra nu gällande ordning. Motion U229 avstyrks härmed.
När det gäller budgetpropositionens förslag om en myndighet för näringslivsutveckling vill utskottet anföra följande.
Utskottet tillstyrker förslaget om att inrätta en ny biståndsmyndighet för näringslivsutveckling genom en sammanslagning av SWEDFUND, IMPOD och delar av SIDAs industribyrå.
Enligt vad utskottet erfarit är ett av huvudsyftena med att inrätta ett nytt organ för näringslivsstöd att främja konkurrensutsatta aktiviteter och därmed verka för att den verksamhet som stöds i u-länderna blir självbärande och inte biståndsberoende. Utskottet finner att denna målsättning är starkt motiverad. Man bör i det svenska biståndet söka undvika att subventionera industriell produktion i u-länderna utan i stället sträva efter att projekten i u-länderna av egen kraft skall kunna hävda sig på marknaden. Bistånd inom näringslivssektorn bör därför såsom anges i regeringens förslag präglas av affärsmässighet. Det är således viktigt att det nya biståndsorganet bibehåller och kompletterar det nuvarande organet SWEDFUNDs möjligheter att förmedla och satsa riskkapital. Utskottet förutsätter att denna verksamhet fortgår med ett betydande utnyttjande av den svenska resursbasen genom ett nära samarbete och samverkan med svenskt näringsliv.
Utskottet har inhämtat att det nya näringslivsorganet främst kommer att vara verksamt på företagsnivån, såväl vad gäller riskkapitalsatsningar för produktion som exempelvis när det gäller kunskapsöverföring av olika slag. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla vikten av stöd till u-länderna även när det gäller att skapa den miljö och det klimat som måste finnas för att produktiv verksamhet skall kunna initieras och bli bärkraftig. Härvid spelar det s.k. förvaltningsbiståndet, som främst kanaliseras genom SIDA liksom delar av BITS institutionsstödjande verksamhet, en viktig roll.
Eftersom det föreslagna organets verksamhet i Sverige finansieras genom biståndsmedel, ser utskottet ingen anledning att gå emot regeringens förslag om att verksamheten skall bedrivas i myndighetsform. När det gäller förvaltningen av riskkapitaldelen specifikt, inom ramen för myndigheten, kan det finnas fördelar med en annan verksamhetsform, exempelvis stiftelse eller bolagsform. Utskottet har erfarit att frågan om formen för riskkapitaldelen av den nya myndighetens verksamhet för närvarande är föremål för beredning.
Utskottet anser att handel och produktion har ett nära samband. Framgångsrika exportansträngningar från u-ländernas sida kräver såväl kunskap om effektiv produktion som kännedom om marknadskrav och marknadsföring. Det nya näringslivsorganet berikas därför om IMPODs breda marknadskunnande och kompetens, inte minst när det gäller den svenska marknaden, maximalt kan utnyttjas inom ramen för den nya organisationen. Utskottet vill särskilt understryka den i propositionen framförda uppfattningen att det bör vara möjligt för IMPOD att bevara den identitet och den kompetens som är så viktig i den handelsfrämjande verksamheten. Vidare ser utskottet positivt på att den handelsfrämjande verksamheten breddas utöver IMPODs nuvarande inriktning på Sverigemarknaden till att gälla en breddad världsmarknad, inkl. möjligheterna att främja handeln mellan u-länder.
Utskottet utgår från att riksdagen får ta del av de riktlinjer och mandat som skall gälla för den nya myndigheten efter det att den av regeringen tillsatta interdepartementala arbetsgruppen och den särskilda organisationskommittén som förbereder myndighetens upprättande slutfört sitt arbete.
Med det ovan anförda avstyrks motionerna U219 (m), U221 (m), U249 (m), yrkande 7 i motion U231 (c) och yrkande 46 i motion U244 (v). Yrkande 22 angående IMPODs ställning i den nya organisationen och yrkande 78 (delvis) i motion U246 (fp) vad avser inrättandet av den nya biståndsmyndigheten får anses besvarade.
Den nya myndigheten avses träda i funktion den 1 juli 1991. Enligt vad utskottet har erfarit är enligt propositionens förslag finansieringen av den nya myndighetens verksamhet under nästa budgetår i huvudsak enligt följande. Genom IMPODs anslutning tillförs 25,5 milj.kr. Härtill kommer BITS särskilda medel för aktiviteter inom SWEDFUND om 20 milj.kr. Dessutom tillförs de särskilda medlen för den nya myndigheten som uppgår till 25 milj.kr. Tillsammans med kostnader för de tjänster vid SIDAs industribyrå som överförs ger detta en ungefärlig medelsram om 78 milj.kr. för nästa budgetår. Härtill bör nämnas att SWEDFUNDs grundkapital ökas från 250 till 350 milj.kr.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelstilldelning för den nya biståndsmyndigheten. Yrkande 78 i motion U246 (delvis) vad avser ökad medelstilldelning avstyrks härmed.
Vad gäller den nya myndighetens lokalisering talar flera skäl för en placering i Stockholm. En nära samverkan med andra biståndsorgan som BITS och SIDA samt med UD är en förutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Härtill kommer att de organ som kommer att ingå i den nya myndigheten, IMPOD, SWEDFUND och SIDAs industribyrå, är lokaliserade till Stockholm.
Härmed avstyrks motion U226 (s), motion U238 (s) och motion U201 (c).
Medelsramen för den nya myndigheten behandlas under avsnittet C 3 Andra biståndsprogram.
Effektivitet i biståndet
Sammanfattning av motionerna
Folkpartiet liberalerna tar i sin partimotion U246 upp effektivitetsfrågorna i biståndet. Effektivitetskrav bör enligt motionen gälla både på projektnivå och vad gäller ekonomisk och politisk miljö. En aktiv dialog med mottagarländerna spelar en viktig roll. Aspekter som bör uppmärksammas är bl.a. u-ländernas administrativa kapacitet och underhållsfrågor. Att ta vara på tidigare erfarenheter är viktigt, såväl från andra biståndsgivare som från hemvändande biståndsarbetare. Man bör förbättra mekanismerna för utvärdering och erfarenhetsuppbyggnad. Det finns enligt motionen behov av en fristående utvärderingsfunktion. Vidare tar motionen upp vikten av biståndskompetens på ambassaderna.
Utskottets överväganden
Den övergripande måttstocken vad gäller effektivitet är biståndets förmåga att uppfylla de biståndspolitiska mål som riksdagen uppställt. Utskottet vill understryka att effektiviteten fortlöpande bör uppmärksammas i hela det svenska biståndet och av de involverade biståndsmyndigheterna. Utskottet välkomnar att en principiell diskussion sker om effektivitetsfrågorna och att en översyn genomförts och redovisats genom rapporten Bra beslut: Om effektivitet och utvärdering i biståndet (Ds 1990:63). Det bör i sammanhanget noteras att SIDAs räkenskaper och redovisningssystem regelbundet blir föremål för granskningar av riksrevisionsverket. Dessutom inspekterar RRV biståndskontoren och undersöker från tid till annan delar av SIDAs verksamhet. För närvarande pågår en noggrann studie benämnd Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd som bl.a. behandlar lednings- och styrningsfunktioner, resursplanering samt relationen mellan sakanslag och förvaltningsanslag. Studien görs av riksdagens revisorer efter ett initiativ av utskottet.
Resonemangen och förslagen i motion U246 angående effektiviteten i biståndet stämmer väl överens med vad regeringen angivit i propositionen och med slutsatserna i nämnda utredning. Aktuella exempel på ansträngningar att förbättra effektiviteten är den ökade uppmärksamheten på den ekonomiska och politiska miljö i vilka de enskilda biståndsprojekten skall verka. Genom de övergripande studier om bl.a. Afrika och Latinamerika som genomförts inom ramen för det svenska biståndssamarbetet har man identifierat de viktigaste hindren för utveckling och sökt anpassa biståndssamarbetet härtill. För Afrika har det exempelvis gällt stöd till strukturanpassning och reformer, förvaltningsbistånd och förbättring av institutionellt kapacitetsstöd, stöd till underhåll och rehabilitering av anläggningar, former för att genom importstöd motverka flaskhalsar i samband med strukturanpassning, stöd till sociala sektorer i samband med reformprogram etc.
Den viktigaste samordningen av bistånd bör äga rum i mottagarländerna och göras av mottagarländerna själva. Det är inte desto mindre väsentligt att givarna aktivt bidrar till att underlätta samordningen. Detta gäller även det multilaterala biståndet där organ som UNDP och Världsbanken spelar viktiga koordinerande roller. Det är en fördel om biståndsgivarna i högre grad än tidigare kan dra nytta av varandras erfarenheter. Inom ramen för OECDs biståndskommitté DAC sker ansträngningar att tillgodose detta intresse. Inom Norden förekommer kontinuerligt samråd mellan biståndsansvariga på politisk nivå och mellan tjänstemän.
Med det ovan anförda får yrkande 3 i motion U246 som behandlar övergripande effektivitetsfrågor anses besvarad.
I yrkande 4 i motion U246 ges stöd till effektivitetsutredningens förslag om att inrätta ett fristående utvärderingssekretariat.
Mekanismerna för uppföljning och erfarenhetsuppbyggnad måste ständigt förbättras. I första hand bör ett fortlöpande utvärderingsarbete bedrivas inom de olika biståndsorganen. Det kan dock finnas fördelar med en fristående utvärderingsfunktion för att komplettera det arbete som görs av de enskilda biståndsorganen, i enlighet med vad som föreslås i den ovannämnda utredningen om effektiviteten. Utskottet noterar att regeringen avser inhämta synpunkter på detta förslag genom ett särskilt remissförfarande. Utskottet utgår från att riksdagen får ta del av de förslag som detta förfarande kan komma att aktualisera.
Med det ovan anförda får yrkande 4 i motion U246 anses besvarat.
Yrkande 5 i motion U246 tar upp vikten av att ta till vara hemvändande biståndsarbetares erfarenheter.
I betänkandet 1989/90:UU15 tillstyrkte utskottet ett likalydande yrkande om betydelsen att ta till vara biståndsarbetares erfarenheter. SIDA har nu etablerat en utbildningsbyrå som enligt uppgift kommer att aktivt arbeta med denna fråga. Utskottet utgår från att regeringen vid lämpligt tillfälle redovisar hur detta viktiga arbete fortgår.
Härmed får yrkande 5 i motion U246 anses besvarat.
Med anledning av yrkande 8 i motion U246 om biståndskompetensen på ambassaderna får utskottet anföra följande.
UDs handläggare består antingen av personer som genomgått handläggarutbildningen eller av direktrekryterade specialister. I handläggarutbildningen ingår biståndet som en integrerad och viktig del. I utbildningen ingår bl.a. praktikperioder på biståndsavdelningen. De specialister som rekryterats till biståndsavdelningen kommer i stor utsträckning från andra biståndsmyndigheter eller enskilda organisationer. Detta flöde av personer mellan myndigheterna och departementet förhöjer kompetensen. Många av dessa tjänstemän handlägger sedermera biståndsfrågor på ambassadernas allmänna avdelningar.
Vid rekryteringen till rena biståndshandläggartjänster vid ambassaderna är kravet på biståndskompetensen mycket stort. Förutom från UD och samtliga biståndsmyndigheter kan även personer från enskilda organisationer och folkrörelser komma i fråga.
Beträffande biståndsmyndighetens behov av fältrepresentation för den operativa verksamheten föreslås enligt årets budgetproposition att myndigheterna ges större möjligheter att själva bestämma sitt behov av fältrepresentation. Samtidigt framhålls att det skall vara ambassadens uppgift att svara för fältrepresentationen vad gäller den biståndspolitiska planeringen, ekonomisk och politisk rapportering m.m. Utskottet ställer sig bakom dessa riktlinjer.
Med det ovan anförda får yrkande 8 i motion U246 anses besvarat.
I motion U260 föreslås att svenska UNICEF-kommittén befrias från staten. Idealitet främjas bäst utan statlig styrning heter det i motionen.
Svenska UNICEF-kommittén bildades 1954 som en frivillig kommitté. 1958 omvandlades den till en statlig kommitté. 1979 konstaterades att viss oklarhet rådde om kommitténs rättsliga status. Mot den bakgrunden beslöts att ombilda svenska UNICEF-kommittén till en statlig stiftelse. 1983 fastställdes stadgar för stiftelsen.
De nationella UNICEF-organen i olika länder har varierande form och status. I några länder är de privata organisationer som får statliga bidrag, som är fallet i övriga nordiska länder. I andra länder kan organen ha en starkare statlig koppling. UNICEF accepterar alla dessa olika konstruktioner.
Bakom det svenska beslutet att ha den statliga anknytningen som kom till genom beslutet 1958 och beslutet om stiftelseformen låg bl.a. önskemålet om att säkerställa UNICEF-kommitténs fortlevnad och verksamhet. Enligt stadgarna skall kommittén bedriva informationsverksamhet, granska UNICEFs verksamhet och ge förslag, ta emot och förmedla gåvor till UNICEF samt organisera försäljningen av UNICEFs produkter.
I styrelsen som utses av regeringen finns representanter för fyra riksdagspartier, utrikesdepartementet, socialdepartementet, SIDA, FN-förbundet, Rädda barnen, Röda korset, Svenska missionsrådet och statens ungdomsråd representerade. Genom att representanter för folkrörelser och enskilda organisationer finns representerade i så pass hög grad anser utskottet att de ideella intressena i kommitténs ledning är väl tillgodosedda. UNICEFs styrelse har såvitt utskottet erfarit inte uttryckt något missnöje med den statliga anknytning som nu finns i och med stiftelseformen. De problem inom UNICEF-kommittén som bl.a. återspeglats i pressartiklar har såvitt utskottet kan bedöma inte något samband med kommitténs nuvarande rättsliga status.
Med det ovan anförda avstyrks motion U260.
Nya samarbetsländer, länderprogram och landval
Landprogram, projektbistånd
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 7 i motion U227 (m) föreslås att landramsbiståndet på sikt bör avvecklas till förmån för ett projektinriktat bistånd. I motion U246 (fp), yrkande 23, föreslås att bättre kunskap om det fransktalande Afrika skall byggas upp inom de svenska biståndsorganisationerna. Enligt motionärerna bör ytterligare insatser i Västafrika och Sahelområdet kunna bli aktuella ur bl.a. miljösynpunkt. En långsiktig kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika behövs därför inom biståndsadministrationen och i den s.k. resursbasen. Det finns enligt motionärerna få traditionella kontaktytor med Sverige i området, och praktiska svårigheter som begränsade kunskaper i franska i Sverige kan lägga hinder i vägen för ett framtida samarbete.
I motionens yrkande 32 föreslås att systemet med programländer bör förbättras. Enligt motionärerna har systemet i stort en rad fördelar. Biståndet blir exempelvis i högre grad behovsstyrt. Man behöver inte heller hasta fram projekt för att utnyttja tillgängliga biståndsmedel innan de dras in. Systemet har enligt motionärerna emellertid också en del problem. Det kan ge en alltför schematisk uppdelning i programländer och icke-programländer som inte motsvarar verklighetens behov. Det kan göra det problematiskt att avveckla programlandssamarbete och det kan leda till att alltför stora summor slussas genom mottagarlandets administration m.m. För att komma till rätta med dessa problem vill motionärerna i högre grad lämna utrymme för modifieringar efter hand som nya erfarenheter vinns och situationen i u-länderna förändras. Tidpunkter för omprövning bör oftare anges och rörligheten i programlandskretsen bör kunna ökas.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att det svenska biståndet redan till stor del är projektinriktat. En kombination av landramar och användning av andra biståndsinstrument ger den flexibilitet som är nödvändig i det samlade biståndet. Även inom landramssamarbetet finns många möjligheter till ändrad inriktning om situationen skulle kräva detta. Exempelvis kan en stor del av landramsbiståndet användas för humanitära insatser. Ett landprogrammerat bistånd kan också avbrytas till förmån för annat bistånd om de ekonomiska och politiska förutsättningarna så kräver. Systemet med landramar är enligt utskottets bedömning motiverat särskilt i de allra fattigaste länderna, där biståndet kanske svarar för en mycket stor del av utvecklingsresurserna. Genom att en ökande andel av biståndet i själva verket går utanför landramarna och allt fler biståndsinstrument används avdramatiseras programlandsfilosofin om särskilt gynnade mottagarländer. Utskottet anser att en kombination av olika biståndsformer fortfarande är det effektivaste arbetssättet.
Utskottet konstaterade redan i förra årets biståndsbetänkande (1989/90:UU15) att kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika är betydelsefullt. Denna fråga förtjänar att uppmärksammas av de i Sverige berörda institutionerna, inte minst vad gäller behovet av kunskaper i det franska språket. Utskottet utgår ifrån att regeringen vidtar de långsiktiga åtgärder som behövs för att förstärka kunskapen om det fransktalande Afrika.
Därmed avstyrks yrkande 7 i motion U227 (m). Yrkande 32 i motion U246 (fp) får med det ovan anförda anses vara besvarat. Yrkande 23 i samma motion tillstyrks.
Bindning, återflöde
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 9 i motion U239 (mp) föreslås att bindningen av biståndsmedel till inköp av varor och tjänster i Sverige skall tas bort. I yrkande 6 i motion U246 (fp) föreslås att det bundna biståndet i princip bör ersättas med obundet gåvobistånd.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas principiella syn att bistånd bör vara obundet. Utvecklingen i Sverige har också gått mot en ökad andel obundet bistånd. Varubiståndet är till största delen obundet. U-krediterna och det tekniska samarbetet via BITS är bundet så till vida att kontrakt med svensk part finansieras. Importinnehållet kan emellertid vara stort, och en svensk konsultfirma eller myndighet kan mycket väl engagera utländska samarbetspartners och konsulter. Det svenska biståndet har gått mot ökad avbindning, och bindningsgraden håller internationellt sett en låg nivå.
En förutsättning för att en u-kredit skall kunna lämnas är i princip att ett kontrakt vinns i internationell konkurrens. Genom att BITS inte erbjuder högre gåvoelement än den internationellt överenskomna miniminivån (50% för de minst utvecklade länderna och 35% för låg- och medelinkomstländer) bidrar det svenska systemet inte heller till den osunda konkurrens med kreditvillkor som ibland förekommer.
I OECD pågår förhandlingar om en förbättrad disciplin för bundna biståndskrediter. Sverige har varit aktivt i dessa förhandlingar och lagt fram förslag som, om de vinner gehör, kan leda till en mer utvecklingsorienterad, konkurrensneutral ordning för kapitalöverföringar till angelägna projekt i u-länderna. En av regeringen tillsatt utredning är dessutom i färd med att granska kreditinstrumentets roll i biståndet.
Därmed får yrkandena 9 i motion U 239 (mp) och 6 i motion U 246 (fp) anses vara besvarade.
Avbrytande, krig
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 33 i motion U246 (fp) föreslås att bistånd endast bör avbrytas när de förutsättningar som samarbetet vilar på dramatiskt har förändrats. Om det bedöms nödvändigt skall enstaka projekt kunna drivas vidare även efter det att landramen har avskaffats och övrigt samarbete har upphört. I motionens yrkande 38 föreslås att Cuba inte längre bör ingå i kretsen av reguljära samarbetsländer för BITS. I yrkande 1 i motion U248 (fp) anförs på liknande sätt att Cuba inte bör komma i fråga för insatser från BITS förrän en utveckling mot demokratiska fri- och rättigheter och av respekten för mänskliga rättigheter inletts. I stället bör enligt motionärerna stöd ges till de organisationer som aktivt arbetar för en demokratisk utveckling på Cuba.
I yrkande 1 i motion U661 (fp) föreslås att något svenskt bistånd till Cuba inte bör komma i fråga så länge som den kubanska regeringen, trots påpekanden från FN och Röda korset, inte visar någon som helst vilja att respektera grundlägande mänskliga rättigheter. I yrkande 2 i motion U248 (fp) föreslås att Cuba, mot bakgrund av situationen vad avser mänskliga rättigheter i landet, inte bör komma i fråga för insatser från BITS förrän en utveckling mot demokratiska fri- och rättigheter och respekt för mänskliga rättigheter inletts.
Utskottets överväganden
Biståndet till Cuba lämnas av SAREC och BITS. BITS tekniska bistånd syftar till kunskapsöverföring, kompetensutveckling och institutionsuppbyggnad. Stöd har tidigare också getts för inköp av reservdelar till den utrustning som upphandlades i Sverige under 1970-talet. Insatserna omfattar bl.a. mejeriverksamhet, rening av utsläpp från pappersindustrin, studier rörande energibesparing och kemikalieåtervinning. Efter biståndsförhandlingar med Cuba i februari 1991 avslutas det finansiella stödet till inköp av reservdelar. BITS tekniska bistånd inriktas i ökande grad på stöd till ekonomiska och andra reformer. Ett bilateralt forskningssamarbete genom SAREC förekommer inom miljövård, medicin, jordbruksforskning och mikrobiologisk behandling av sockerrörsavfall. Under budgetåret 1988/89 påbörjades ett institutionellt samarbete om epidemisk hjärnhinneinflammation. Under budgetåret 1989/90 lämnades 24,7 milj.kr. i bistånd till Cuba. Enligt vad utskottet erfarit kommer biståndsvolymen att vara lägre under kommande år.
Det kvarvarande biståndssamarbetet med Cuba bör enligt utskottets uppfattning medverka till ekonomiska reformer och demokratisk utveckling. Situationen vad gäller respekten för mänskliga rättigheter på Cuba bör vara föremål för fortsatt stor uppmärksamhet och vägas in i övervägandena beträffande biståndets omfattning och utformning.
Därmed avstyrks yrkande 38 i motion U246 (fp). Yrkandena 3 i motion U227 (m), 13 och 33 i motion U246 (fp), yrkande 1 i motion U661 (fp) samt yrkandena 1 och 2 i motion U248 (fp) får med det ovan anförda anses vara besvarade.
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
Propositionen (s. 92--117)
Det svenska multilaterala biståndet redovisas huvudsakligen under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Därutöver utgår bidrag till FNs verksamhet från övriga anslag. Det gäller främst bidrag till FNs humanitära verksamhet och vid katastrofsituationer, men även vissa långsiktiga utvecklingsinsatser, regionala program och stöd till internationella forskningsprogram. Därmed utgör bidragen till multilaterial verksamhet cirka en tredjedel av det totala biståndet.
Tabell 4. Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåret 1990/91 och 1991/92 fördelat på organisationer (milj.kr.)
00> 51>Anvisat 65>Regeringens 83>Förändring 00>65>förslag
00>FNs operativa verksamhet
00>FNs utvecklingsprogram (UNDP) 00>varav 00>- 03>ordinarie bidrag 60>625,0 78>650,0 94>+ 25,0 00>- 03>UNDPs verksamhet i de 03>minst utvecklade länderna 60>65,0 78>0 94>- 65,0 00>- 03>Sahelkontoret (UNSO) 60>25,0 78>0 96>- 25,0* 00>- 03>FNs kapitalutvecklingsfond 03>(UNCDF) 60>55,0 78>55,0 94>of 00>FNs befolkningsfond (UNFPA) 60>125,0 78>135,0 94>+ 10,0 00>FNs barnfond (UNICEF) 60>340,0 78>370,0 94>+ 30,0
00> 60>1 235,0 78>1 210,0 96>- 25,0*
00>Internationella finansieringsorgan
00>Världsbanksgruppen 00>varav 00>- 03>Internationella utvecklings- 03>fonden (IDA) 60>843,0 78>432,0 94>- 411,0 00>- 03>Internationella finansierings- 03>bolaget (IFC) 60>0 78>15,0 94>+ 15,0 00>Regionala utvecklingsbanker 00>varav 00>- 03>Afrikanska utvecklingsbanken 03>(AfDB) 60>15,0 78>15,0 94>of 00>- 03>Afrikanska utvecklingsfonden 03>(AfDF) 60>254,2 78>289,2 94>+ 35,0 00>- 03>Asiatiska utvecklingsbanken 03>(AsDB) 60>0 78>0 94>of 00>- 03>Asiatiska utvecklingsfonden 03>(AsDF) 60>91,4 78>160,0 94>+ 68,6 00>- 03>Interamerikanska utvecklings- 03>banken (IDB) 60>21,5 78>15,0 94>- 6,5
00> 60>1 225,1 78>926,2 94>- 298,9
00>Internationellt livsmedelsbistånd och jordbruksutveckling
00>Internationellt livsmedelsbistånd 00>varav 00>- 03>Världslivsmedelsprogrammet 03>(WFP) 60>122,0 78>122,0 94>of 00>- 03>Livsmedelshjälpskonventionen 03>(FAC) 60>57,0 78>55,0 94>- 2,0 00>- 03>Internationella katastroflagret 03>för livsmedel (IEFR) 60>85,0 78>95,0 94>+ 10,0
00>Jordbruksutveckling 00>- 03>Internationella jordbruks- 03>utvecklingsfonden (IFAD) 60>70,0 78>36,0 94>- 34,0
00> 60>334,0 78>308,0 94>- 26,0
00>Flyktingbistånd
00>Flyktingbistånd genom FN 00>varav 00>- 03>FNs hjälporganisation för 03>Palestinaflyktingar (UNRWA) 60>130,0 78>140,0 94>+ 10,0 00>- 03>FNs flyktingkommissarie 03>(UNHCR) 60>190,0 78>215,0 94>+ 25,0
60>320,0 78>355,0 94>+ 35,0
00>Övrigt
00>Övriga organisationer 00>varav 00>- 03>Internationella familjeplanerings- 03>federationen (IPPF) 60>85,0 78>90,0 94>+ 5,0 00>- 03>UNCTAD/GATTs internatio- 03>nella handelscentrum (ITC) 60>22,0 78>22,0 94>of 00>- 03>FNs narkotikafond (UNFDAC) 03>och annan narkotikabekämpning 60>50,0 78>55,0 94>+ 5,0 00>- 03>Internationella sjöfarts- 03>universitetet 60>17,0 78>18,0 94>+ 1,0
00>Andra multilaterala bidrag 00>varav 00>- 03>Miljöinsatser 60>125,0 78>125,0 94>of 00>- 03>Övriga insatser 60>153,1 78>153,1 94>of 00>- 03>Multilaterala biträdande 03>experter m.m. 60>0 78>57,0 94>+ 57,0
60>452,1 78>520,1 94>+ 68,0
00>SUMMA 60>3 566,2 78>3 319,3 94>- 246,9
*Bidrag till Sahelkontoret (UNSO) ingår fr.o.m. 1991/92 i anslagsposten Andra multilaterala bidrag, Miljöinsatser. Bidrag till Sahelkontoret (UNSO) redovisas under anslagsposten Andra multilaterala bidrag, Miljöinsatser.
FNs utvecklingsprogram (UNDP)
FNs utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala organ för finansiering av tekniskt bistånd. Eftersom de UNDP-finansierade projekten för närvarande i huvudsak utförs av FNs fackorgan, är samarbetet mellan dem, UNDP och mottagarlandet ytterst väsentligt. UNDP har ett världsomfattande program i omkring 150 länder och territorier. Dess resurser är enligt propositionen emellertid blygsamma jämfört med många andra biståndsorgans. De ursprungliga intentionerna med UNDP som samordnare av FN-systemets tekniska bistånd har enligt regeringen därför inte kunnat infrias.
Rapporter från det Nordiska FN-projektet har visat att UNDPs förmåga att spela en roll varierar starkt från land till land. Även i FN-systemet pågår utredningar och förhandlingar som bör leda till förändrade roller och arbetsuppgifter för de olika FN-organen, inkl. UNDP.
UNDP behöver enligt propositionen en solid resursbas för att fullgöra sina uppgifter. Den bör byggas upp genom ökade bidrag från allt fler givarländer. De nordiska länderna svarar för närvarande för en tredjedel av bidragen till UNDP. 1989 var Sverige UNDPs största givare totalt sett. Det behövs enligt propositionen en rimligare bördefördelning. Regeringen kommer därför att fortsätta att verka för ett större och bredare ansvarstagande bland givarna för tilldelning av resurser till UNDP.
Regeringen anser det väsentligt att FN-systemets biståndsverksamhet effektiviseras för att förbättra dess möjligheter att lösa viktiga globala frågor vilka förutsätter samarbete i internationella organisationer.
Mot denna bakgrund förordas i propositionen att Sveriges ordinarie bidrag till UNDP för budgetåret 1991/92 ökar med 25 milj.kr. till 650 milj.kr. Av dessa avsätts 50 milj.kr. för insatser som syftar till att ytterligare främja en effektiv verksamhet inom UNDP i linje med de svenska biståndspolitiska målen. Regeringen anser mot denna bakgrund att Sveriges bidrag till det särskilda kontot för UNDPs verksamhet i de minst utvecklade länderna kan avskaffas fr.o.m. budgetåret 1991/92.
FNs befolkningsfond (UNFPA)
00>Budgetåret 1990/91 60>125 000 000 00>Budgetåret 1991/92 60>135 000 000
Regeringen anser att Sverige bör fortsätta att verka för ökade insatser på befolkningsområdet. Det svenska biståndet bör fortsätta att lämnas dels som en integrerad del av bilaterala hälso- och förvaltningsprogram, dels genom internationella program som FNs befolkningsfond (UNFPA) och Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF).
UNFPA har en central uppgift som finansieringsorgan och global koordinator för insatser inom ramen för FNs utvecklingssamarbete på befolkningsområdet samt i förberedelserna inför det planerade internationella mötet om befolkningsfrågor 1994.
UNFPAs roll är att stödja ländernas ansträngningar att bygga upp sin egen kapacitet för effektiva program på befolkningsområdet.
FNs barnfond (UNICEF)
00>Budgetåret 1990/91 60>340 000 000 00>Budgetåret 1991/92 60>370 000 000
Sveriges sammanlagda bidrag till UNICEF utgör ca tio procent av organisationens budget. De svenska statliga bidragen har under en tid varit de största från något land. Det är regeringens förhoppning att den uppmärksamhet som barnfrågorna under året rönt skall ge även andra länder anledning att öka sina bidrag till UNICEF.
Världsbanksgruppen
00>Budgetåret 1990/91 80>843 000 000
00>Budgetåret 1991/92 80>447 000 000 00>varav 00>Internationella utvecklingsfonden (IDA) 80>432 000 000 00>Internationella finansieringsbolaget (IFC) 80>15 000 000
Världsbanken (IBRD)
Världsbanksgruppen, som består av Världsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA), Internationella finansieringsbolaget (IFC) och Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA), har länge varit en av de viktigaste finansieringskällorna för u-länderna. Till följd av 1980-talets skuldkris med växande svårigheter för u-länderna att erhålla kommersiella lån har enligt propositionen Världsbanken kommit att få en ytterligare ökad betydelse. Denna kommer till uttryck dels i en ökad utlåning men också i en omfattande rådgivning i samband med ekonomiska reformer i låntagarländerna. Denna utveckling och bankens centrala roll för mobilisering och samordning av finansiellt bistånd har medfört ett närmare samarbete mellan banken och svenska biståndsorgan, särskilt i Afrika.
Sveriges kapitalinsats i banken uppgår till 1,8 miljarder US-dollar, vilket för närvarande motsvarar en röstandel på 1,41 %.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
IDA är Världsbanksgruppens fond för utlåning på särskilt förmånliga villkor till de fattigaste u-länderna. Budgetåret 1989/90 uppgick IDAs nya utlåningsåtaganden till ett belopp motsvarande 5,5 miljarder US-dollar.
Ungefär 90 % av IDA-utlåningen går till de fattigaste länderna, de med en BNP per innevånare under 544 US dollar i 1988 års priser. Utlåningen är inriktad på landsbygdsutveckling, utbildning, hälsovård, vattenförsörjning och stöd för ekonomiska reformer som syftar till effektivare resursutnyttjande (s.k. strukturanpassningsprogram). Med sin betoning på social utveckling och fattigdomsbegränsning har enligt regeringen IDA-utlåningen alltmer kommit att närma sig de svenska biståndspolitiska målen.
Utlåningen via IDA finansieras genom bidrag från medlemsländerna, vilka i återkommande förhandlingar beslutar om s.k. påfyllnader av IDAs resurser. Förhandlingarna om den nionde påfyllnaden (IDA 9) slutfördes under år 1989. Uppgörelsen resulterade i en påfyllnad om 11,7 miljarder SDR (s.k. särskilda dragningsrätter), motsvarande ca 15 miljarder US-dollar.
Sveriges andel av påfyllnaden är 2,62 %, vilket motsvarar 2 528 milj.kr.
Under det hittillsvarande systemet för budgetering av de svenska bidragen har varje år i budgeten anslagits en summa motsvarande det på skuldsedeln angivna svenska årsbidraget. Eftersom IDAs dragningar från skuldsedlar sker först då fonden behöver resurser för utbetalningar till godkända projekt förblir medel outnyttjade under en följd av år. Därmed har en relativt stor mängd outnyttjade medel kommit att byggas upp under denna anslagspost.
Som regeringen konstaterade i 1990 års budgetproposition, kan anslagstekniken förändras och de outnyttjade medlen minska utan att IDAs möjligheter till utfästelser gentemot u-länderna påverkas. En sådan förändrad anslagteknik för de svenska bidragen till IDA 9 skulle innebära att man inte anslår medel i enlighet med Sveriges utfästelser på de årliga skuldsedlarna, utan i stället anslår summan av motsvarande års kontantbidrag och IDAs beräknade dragningar från skuldsedlarna. Detta system har enligt propositionen den grundläggande fördelen att inga nya reserver byggs upp samtidigt som det existerande beloppet outnyttjade medel minskar i takt med att dragningarna från tidigare fondpåfyllnader fortsätter. Dessutom ger det enligt propositionen en sannare bild av den faktiska resursöverföringen till u-länderna, och ligger därmed i linje med den allmänna strävan att inom biståndet avpassa tilldelningen av medel till utnyttjandet.
Mot bakgrund av ovanstående redogörelse föreslås att systemet för anslagsgivning till IDA förändras enligt de angivna linjerna från och med budgetåret 1991/92, då det andra årsbidraget till IDA 9 skall erläggas. Medelsbehovet för budgetåret 1991/92, dvs. det svenska kontantbidraget samt de skuldsedeldragningar som beräknas genomföras under budgetåret, beräknas till 432 milj.kr.
Regionala utvecklingsbanker
00>Budgetåret 1990/91 86>382 159 539 00>Budgetåret 1991/92 86>479 200 000 00>varav
00>Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) 86>15 000 000 00>Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) 86>289 200 000 00>Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) 86>0 00>Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) 86>160 000 000 00>Interamerikanska 00>utvecklingsbanken (IDB) 86>15 000 000
Förhandlingarna om den fjärde allmänna kapitalökningen i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) slutfördes i november 1986 och överenskommelsen därom trädde i kraft i juni 1987. Beslutet innebär att bankens kapital tredubblas under femårsperioden 1987--1991 till ca 19,5 miljarder US-dollar. Under den femte påfyllnaden av Afrikanska utvecklingsfondens (AfDF) resurser har givarländerna bidragit med 2,66 miljarder US-dollar under treårsperioden 1988--1990, vilket i reala termer inneburit en ökning med 25 % jämfört med föregående påfyllnad. Sveriges bidrag har uppgått till 764,2 milj.kr. motsvarande 4,5 % av den totala påfyllnaden.
Förhandlingarna om en sjätte påfyllnad i AfDF avseende åren 1991--93 beräknas vara avslutade i början av 1991. Storleken på denna påfyllnad beräknas uppgå till ca 4 miljarder US dollar.
Bankens kapital uppgår för närvarande till ca 22,8 miljarder US-dollar varav 2,8 miljarder US-dollar har inbetalats och återstoden utgör garantiåtaganden. Eftersom Sverige inte deltog i den första kapitalökningen år 1971 sjönk Sveriges andel av kapitalet från ursprungliga 0,41 % till 0,15 %. I september 1988 beslöts om en särskild svensk kapitalökning på omkring 28 milj.kr. för att den svenska kapitalandelen åter skulle komma i nivå med den ursprungliga andelen.
Den fjärde påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens (AsDF) resurser avslutades under 1990. Påfyllnaden som avsett perioden 1987--1990 har uppgått till 3,6 miljarder US-dollar. Sveriges bidrag om 365,7 milj.kr., som motsvarar 1,37 % av påfyllnaden, har inbetalats i fyra lika stora årsbidrag.
Förhandlingar om en femte påfyllnad av AsDF avseende åren 1991--1994 har påbörjats under 1990 och beräknas vara avslutade kring halvårsskiftet 1991. I början av år 1989 lade en speciellt utvald expertpanel fram förslag om hur bankens och fondens långivning skulle inriktas under nittiotalet. Förslagen utmynnade i starka rekommendationer om att banken och i synnerhet fonden i väsentlig grad skulle gå över till långivning till utbildnings- och hälsosektorerna för att på detta sätt gynna de fattigaste grupperna i samhället.
Sveriges andel i AsDF är jämförelsevis låg. Regeringen anser att det mot bakgrund av den nya ovan beskrivna inriktningen på fondens utlåning, vilken ligger väl i linje med svenska biståndspolitiska prioriteringar, är motiverat att höja den svenska andelen.
Förhandlingarna om en sjunde allmän kapitalökning, i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), som påbörjades år 1986, kunde slutföras i mars 1989. Överenskommelse nåddes om en påfyllnad som ger banken möjlighet till ökad utlåning under fyraårsperioden 1990--1993 med sammanlagt 22,5 miljarder US-dollar. Fonden för särskild utlåning på mjukare villkor (FSO) fylls på med 200 miljoner US-dollar under samma period.
Sveriges andel uppgår till 0,17 % av kapitalhöjningen, vilket motsvarar ca 43 miljoner US-dollar.
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)
Sverige verkar enligt propositionen för att en ökad andel av världens sammanlagda livmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv roll för att lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. WFP har en betydelsefull roll vid samordning av livsmedelsleveranser i internationella hjälpprogram. Under 1989 fick ca 50 miljoner människor livsmedelsbistånd genom WFPs försorg. Ca 35 miljoner människor fick livsmedelsbistånd i samband med utvecklingsprojekt och 8 miljoner i anslutning till katastrofbistånd. Av världens 15 miljoner flyktingar, fick 7 miljoner livsmedelsbistånd från WFP. Ca 80 % av det totala stödet går till de fattigaste u-länderna.
Två tredjedelar av Sveriges ordinarie bidrag till WFP är bundet till upphandling av livsmedel i u-länder med exportproduktion eller i Sverige. Utöver det ordinarie bidraget kanaliserar Sverige även extraordinärt livsmedelsbistånd och katastrofhjälp genom WFP.
WFPs bidragsmål för tvåårsperioden 1991--1992 är 1 500 miljoner US-dollar.
Livsmedelshjälpskonventionen (FAC)
Under 1986 års livsmedelshjälpskonvention har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton spannmål per år. Konventionen är treårig. Det svenska årsbidraget motsvarar 40 000 ton vete.
Internationella katastroflagret för livsmedel (International Emergency Food Reserve, IEFR) och långvariga flyktingsituationer (Protracted Refugee Operations, PRO)
Det Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR) skapades för att snabbt och effektivt kunna ge bistånd i samband med akuta katastrofsituationer. Sverige har bidragit till lagret, som administreras av WFP, alltsedan dess tillkomst 1975. IEFR-lagret används för att tillhandahålla livsmedel till särskilt utsatta grupper. Vidare har en särskild fond (PRO) upprättats för långvariga flyktingsituationer inom WFPs reguljära program fr.o.m. år 1990.
FNs hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)
I propositionen anges att intifadan nu går in på sitt tredje år med en fortsatt upptrappning av våldet. Tillväxten i de ockuperade områdena har sedan intifadans början gått kraftigt tillbaka och medfört en allt svårare ekonomisk situation för befolkningen. Alltfler palestinier som tidigare varit självförsörjande har nu tvingats att söka bistånd från UNRWA.
Denna situation ställer ökade krav på UNRWA i dess arbete för de palestinska flyktingarna i regionen. UNRWA beräknar medelsbehovet för verksamhetsåret 1991 till 254 miljoner US-dollar, vilket skall jämföras med 1990 års budget på 242 miljoner US-dollar. Därutöver tillkommer katastrofprogrammet för ockuperade områden.
FNs flyktingkommissarie (UNHCR)
UNHCR har till uppgift att lämna rättsligt skydd och materiellt bistånd till flyktingar. Under sina 40 år har organisationen bistått ca 26 miljoner flyktingar. De senaste tio åren har antalet flyktingar i världen ökat från ca 8,5 miljoner till omkring 15 miljoner.
Samtidigt har UNHCRs inkomster legat på samma nivå sedan 1980, drygt 500 miljoner US-dollar per år. Det ledde i slutet av 1989 till en finansiell kris med ett underskott på 38 miljoner dollar. Det var enligt propositionen samtidigt en förtroendekris för organisationen och ledde till den dåvarande flyktingkommissariens avgång.
Ett antal länder har ökat sina bidrag till UNHCR. Därigenom har UNHCR fått nästan full bidragstäckning för det allmänna programmet inkl. 1989 års underskott. Däremot kan endast hälften av de särskilda programmen finansieras. Flyktingprogrammen har fått anpassas till en låg budgetnivå som innebär att hälso- och utbildningsinsatserna är kraftigt nedskurna för flyktingarna. UNHCRs resurser motsvarar cirka 50 öre per flykting och dag.
Enligt propositionen kommer Sverige att fortsatt aktivt söka förändra flyktingarnas situation, dels genom ökade insatser, dels genom att söka påverka andra länder att öka sina bidrag och att ge bättre villkor för flyktingbiståndet. Vidare kommer Sverige i internationella liksom bilaterala sammanhang att understryka behovet av att komma tillrätta med de orsaker som ligger bakom flykt.
UNHCRs budget för 1990 års reguljära program uppgår till 345 miljoner US dollar. Därutöver förutses särskilda flyktingprogram att uppgå till över 300 miljoner US-dollar under 1991.
Miljöinsatser
FN-systemets olika organisationer har fått en ökande och allt viktigare roll på miljöområdet. Detta välkomnas av Sverige som i FN-systemets beslutande organ under senare år aktivt medverkat till denna utveckling. Sverige har under de senaste två budgetåren bidragit till att stödja institutionella förstärkningar med särskild inriktning på u-ländernas behov och avser att även under budgetåret 1991/92 att göra detta.
Som exempel på sådana förstärkningar kan nämnas riktade bidrag till FNs organisation för industriell utveckling (UNIDO), som utarbetat ett program för en integrering av miljöhänsyn i industrialiseringsprocessen i u-länder. Ett annat exempel är bidrag för miljöfrämjande insatser genom FNs organ för transnationella företag (UNCTC). Likaledes är det angeläget att stödja de FN-organ som arbetar med att främja nya och förnybara energikällor för u-ländernas behov.
De förhandlingar som skett under år 1990 om en miljöfond inom Världsbanken för att åtgärda miljöproblem i u-länderna av global betydelse har nått så långt att det är sannolikt att fonden kan påbörja sin verksamhet under år 1991. Fonden är tänkt att finansiera insatser utformade av UNEP, UNDP och Världsbanken inom fyra verksamhetsområden: klimat, biologisk mångfald, ozonförtunning och havsföroreningar.
Bidrag till FNs Sahelkontor (UNSO) för att stödja torkdrabbade länder i Afrika kommer att lämnas via detta anslag.
Sveriges stöd till Mekongkommittén, som fr.o.m. budgetåret 1991/92 lämnas från denna anslagspost, omfattar främst miljövårdsinsatser. När Kambodjafrågan fått sin lösning, förutser jag ett ökat internationellt stöd till Mekongkommittén.
I förberedelseprocessen inför 1992 års FN-konferens om miljö och utveckling kommer det enligt propositionen att vara av stor vikt med ett aktivt och initierat deltagande från u-länderna. Särskilt de minst utvecklade länderna med dåligt utvecklade miljöadministrationer kommer att behöva stöd för att medverka i förberedelserna och vid själva konferensen. Svenskt stöd för att underlätta u-landsdeltagande vid konferensförberedelserna kommer att fortsätta utgå under budgetåret 1991/92.
Övriga insatser
Under delposten Övriga insatser finansieras bidrag till ett stort antal organisationer, program, seminarier och andra internationella aktiviteter för främjande av internationell samverkan och utveckling.
Extra insatser genom internationella organisationer kan enligt propositionen av en rad olika skäl visa sig vara angelägna under pågående budgetår. Under denna anslagspost medges ett visst utrymme för att möta sådana behov. Under budgetåret 1991/92 planeras bidrag till bl.a. följande organisationer:
Internationella rödakorskommittén (ICRC) FNs boende- och bebyggelsecenter (HABITAT) FNs utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) Internationella forsknings- och utbildningsinstitutet för kvinnors utveckling (INSTRAW) FNs informations- och forskningscenter rörande transnationella företag (UNCTC) IPDC, UNESCOs biståndsprogram för kommunikationsutveckling FNs center för vetenskap och teknologi för utveckling (UNCSTD) Medel för internationellt handikappbistånd Beredskap bör finnas för svenskt stöd till internationellt samordnade humanitära insatser i Kambodja och Afghanistan Gemensamma fonden för råvaror Nordisk fond för förmånlig kreditgivning till u-länder (NDF) Tekniskt bistånd från bl.a. UNCTAD för ländernas deltagande i de multilaterala handelsförhandlingarna, den s.k. Uruguayrundan inom GATT Bidrag till Society for International Development (SID) och stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond Nordiska Afrikainstitutet Medel för personal- och administrationskostnader i samband med att FN-stipendiater tas emot i Sverige Svenska FN-förbundets information om det multilaterala utvecklingssamarbetet Den statliga stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén Medel för Världsbankens UNDPs, Afrikanska utvecklingsbankens och bilaterala givares fond för kapacitetsbyggande i Afrika
Sammanfattning av motionerna
Det föreligger en brett politiskt stöd för ett omfattande multilateralt bistånd från Sverige och för bidrag till de internationella biståndsprogrammen.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin motion U240 ökade medel för UNHCR.
I folkpartiet liberalernas motion U246 anges att det är viktigt att stärka det multilaterala samarbetssystemet. För många u-länder utgör det multilaterala biståndet en nödvändig motvikt mot de kortsiktiga hänsyn som ofta styr särskilt stormakternas bilaterala bistånd. Utvidgade resurser ter sig särskilt nödvändiga i en tid när många u-länder, inte minst i Afrika, har slagit in på mödosamma reformprogram. I motionen anges vidare ett antal förslag till medelshöjningar för olika multilaterala biståndsorgan. Medelshöjningar i jämförelse med propositionens förslag föreslås för UNDP, UNFPA, UNICEF, UNRWA, UNHCR och IPPF, UNIFEM, HABITAT och multilaterala miljöinsatser.
Centerpartiet föreslår enligt motion U231 i förhållande till regeringens förslag ökade medel för UNHCR, UNDP och multilaterala miljöinsatser.
Vänsterpartiet föreslår i jämförelse med regeringens förslag ökade medel för UNDP, UNFPA, UNICEF, UNRWA, UNHCR, IPPF, ITC, UNFDAC samt multilaterala miljöinsatser.
Miljöpartiet föreslår i motion U239 att två internationella miljöfonder inrättas och att 1 miljard kronor till vardera fonden anslås över anslaget C1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Den ena fonden avser enligt motionen miljöförbättringar i Östeuropa och den andra miljöinsatser i utomeuropeiska länder för bl.a. markvård och skogsplantering. I motionen berörs även de multinationella företagens verksamhet.
I motion U642 (mp) anges att FN är beslutsmässigt svagt på det ekonomiska området. I motionen föreslås att ett ekonomiskt råd inrättas i FN för att öka möjligheterna att verkställa de beslut som FN fattar.
Utskottets överväganden
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen givit uttryck för sin positiva syn på de internationella biståndsorganens verksamhet och sitt stöd till en fortsatt stor andel multilateralt bistånd inom det svenska biståndssamarbetet. Sammantaget uppgår det svenska biståndet genom multilaterala biståndsorganisationer till omkring en tredjedel av biståndsramen.
Utskottet vill härvid understryka att Sverige, liksom främst övriga nordiska länder, svarar för en oproportionerligt stor andel av de multilaterala biståndsorganens finansiering sett i relation till givarländernas BNI. Som exempel kan nämnas att Sverige är största bidragsgivare i absoluta termer till UNICEF och hör till de största bidragsgivarna till UNDP, UNHCR och UNRWA. Bidragsfördelningen varierar något år från år. Som framgår av propositionen var exempelvis Sverige UNDPs största bidragsgivare totalt sett 1989. Sveriges och övriga nordiska länders bidragsnivåer till de andra internationella organen är också mycket höga. Om andra biståndsgivare skulle höja sina bidrag i riktning mot vår nivå, skulle detta på ett fundamentalt sätt förändra och förbättra dessa organs möjlighet att bistå de fattiga länderna. Sverige bör således aktivt fortsätta att verka för högre bidrag från givarländerna till de multilaterala organen.
Vad gäller propositionens medelsförslag för nästa budgetår konstaterar utskottet att ett flertal av de viktigaste organisationerna vilka har en inriktning på att nå de mest underutvecklade områdena och de mest eftersatta grupperna erhåller bidragshöjningar, som exempelvis UNFPA, UNICEF, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsfonden, UNRWA och UNHCR. Utskottet ansluter sig till propositionens medelsförslag vad gäller de multilaterala utvecklingsorganen. Utskottet vill erinra om att Sverige har möjlighet att under löpande budgetår lämna extra bidrag exempelvis till det flyktingarbete som UNRWA och UNHCR bedriver. När det gäller UNDP noterar utskottet propositionens slutsatser om en ökande andel bistånd till de fattigaste länderna i UNDPs verksamhet. Utskottet noterar vidare att regeringen föreslår en sänkt medelsram vad gäller hela det stöd som kanaliseras via UNDP. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör verka för ett större och bredare ansvarstagande bland givarländerna för tilldelning av resurser till UNDP.
Den parlamentariska utredningen om det svenska stödet till multilateralt utvecklingssamarbete kommer inom kort att avge sitt betänkande. Utredningen analyserar bland annat de internationella organisationer och program som får betydande svenska bidrag. I sammanhanget bör också det viktiga analysarbete som pågår inom det nordiska FN-projektet uppmärksammas. Utskottet förutser att en närmare diskussion om det svenska mulitlaterala biståndet, dess omfattning och utformning, på grundval av slutsatserna från utredningen och det nordiska FN-projektet sker i samband med nästkommande budgetproposition.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 2 i motion U240 (m), yrkandena 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50 och 51 i motion U246 (fp), yrkandena 12, 13, 15 och 16 i motion U231 (c), yrkandena 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19 och 20 i motion U244 (v). Samtliga dessa yrkanden avser medelshöjningar till internationella biståndsprogram.
I motion U239 (mp), yrkandena 4, 5, 7, 8, och i motion U624 (mp) yrkande 10 föreslås upprättandet av två miljöfonder om vardera 1 miljard kronor att finansieras över C1-anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram.
Utskottet anser inte att några nya fonder behöver upprättas för miljöinsatser utan detta bistånd kan som tidigare utgå dels över de särskilda anslagsposterna Miljöinsatser (C1), Särskilda miljöinsatser (C2) samt i biståndsprogrammen för Central- och Östeuropa, dels som integrerat i övriga biståndsprogram enligt vad som redogörs för tidigare i betänkandet under avsnittet Principer och riktlinjer. Utskottet har heller ingen erinran mot regeringens medelsförslag vad avser de multilaterala miljöinsatserna.
Härmed avstyrks yrkandena 4, 5, 7 och 8 i motion U239 (mp) och yrkande 10 i motion U624 (mp).
Yrkande 18 i motion U239 (mp) anför att Sverige bör motarbeta de multinationella företagens inflytande över enskilda länder.
Frågan om de multinationella företagen i ett biståndssammanhang knyter an bl.a. till verksamheten inom FNs center för de transnationella företagen (UNCTC). Centret utgör sekretariat till FNs kommission för transnationella företag och arbetar med information och forskning om de multinationella företagen. Vidare bedrivs ett arbete angående en uppförandekod. I propositionen anges att fortsatt stöd till centret kan komma att aktualiseras bl.a. för sådan verksamhet som syftar till att förstärka u-ländernas förhandlingsstyrka vis-a-vis de multinationella företagen. Utskottet delar den positiva synen på denna typ av verksamhet.
Härmed får yrkande 18 i motion U239 anses besvarat.
FN har mycket omfattande uppgifter på det ekonomiska området. Målen och principerna för FNs roll på det ekonomiska området finns fastlagda i FN-stadgan. Ekonomiska frågor behandlas utförligt inom en rad fora i FN-systemet, som ECOSOC (ekonomiska och sociala rådet), särskilda debatter i Generalförsamlingen, inom UNCTAD, vid särskilda konferenser exempelvis om utvecklingsstrategin för fjärde utvecklingsårtiondet eller om de minst utvecklade länderna. Härutöver finns FNs fackorgan och utvecklingsorgan för insatser på de ekonomiska och sociala områdena.
FNs styrka på dessa områden beror i första hand på medlemsländernas politiska vilja. Det bör i sammanhanget noteras att det inom FN pågår ansträngningar att omstrukturera och revitalisera FN på de ekonomiska och sociala områdena samt att effektivisera resursanvändningen. Sådana reformansträngningar i FNs verksamhet bedömer utskottet vara av stort värde och bedöms komma u-länderna till gagn. Däremot är inte utskottet berett att förorda inrättandet av ett nytt ekonomiskt råd enligt vad som i motionen föreslagits.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U642 (mp).
Livsmedelsbistånd
I motionerna U231 (c) och U244 (v) yrkas på ökat stöd till Världslivsmedelsprogrammet (WFP).
Som framgår av propositionen verkar Sverige för att en ökad andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd ska gå genom WFP. Utöver det ordinarie svenska bidraget kanaliserar Sverige även extraordinärt bistånd och katastrofhjälp genom WFP. Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsförslag för WFP och tillstyrker detsamma. Härmed avstyrks yrkande 14 i motion U231 och yrkande 10 i motion U244.
Världsbanken
Sammanfattning av motionerna
I motion U231 (c) framförs att Sverige måste agera för att principen om ett land en röst återinförs i Världsbanken och i regionala utvecklingsbanker. Annars finns risk för att institutionerna skyddar långivarna framför att gynna utvecklingen i u-länderna. I motionen anges också att Sverige i de internationella utvecklingsbankerna bör representeras genom utrikesdepartementet. Sverige måste enligt motionen verka för att u-ländernas långsiktiga utvecklingssträvanden främjas.
I motion U233 (v) anges att inblicken i de beslut som fattas inom banken är bristfällig och att offentlighetsprincipen bör införas i världsbanksgruppen och IMF. I samma motion yrkas att regeringen tar initiativ för att åstadkomma mer demokratiska röstregler i Världsbanken och IMF. Vidare föreslås att Sverige utträder ur Internationella finanseringsbolaget( IFC).
I motion Fi409 (mp) anförs att Världsbankens miljökonsekvensbeskrivning är hemlig. Sverige bör verka för att möjligheten till folkligt deltagande garanteras vid miljökonsekvensbeskrivningar.
Utskottets överväganden
När det gäller omröstningen i Världsbanken kan utskottet konstatera att följande ordning gäller. Världsbankens aktiekapital resp. Internationella valutafondens, IMF, resurser bygger på de enskilda medlemmarnas insatser, vilka står i direkt relation till resp. medlemslands relativa ekonomiska styrka i världsekonomin. Röstandelarna kan sägas motsvara det ansvar och den kapitalinsats som resp. land påtagit sig i enlighet med ett gemensamt överenskommet system. En annan ordning med ett land en röst skulle innebära risker för bankens kapitalförsörjning i och med att länder med en stor kapitalinsats i banken troligen skulle överväga att minska sina engagemang. Dessutom bör det noteras att styrelsernas arbetssätt i såväl Världsbanken som i IMF i praktiken är inriktat på att nå samförståndslösningar och att det bara är i yttersta undantagsfall som röstning sker. Möjligheterna till reellt inflytande är därför större än vad enskilda röstandelar anger. De nordiska länderna har i praktiken visat sig ha relativt goda möjligheter att få genomslag för sina synpunkter i styrelsearbetet, bl.a. genom att i enskilda frågor samarbeta med olika landgrupperingar med liknande åsikter.
Omröstningsförfarandet i de regionala utvecklingsbankerna har principiellt sett samma konstruktion som i Världsbanken, dvs. röst efter kapitalinsats.
Mot bakgrund av ovanstående anser utskottet att några svenska initiativ för att ändra på röstningsförfarandet i Världsbanken och IMF inte är påkallade. Härmed avstyrks yrkande 2 (delvis) i motion U231 (c) och yrkande 3 i motion U233 (v).
Motion U231 tar också upp Sveriges representation i Världsbanken.
Utskottet har inhämtat att finansdepartementet har huvudansvaret för den del av Världsbanken som ägnar sig åt utlåning på marknadsrelaterade villkor samt för specialorganen MIGA och IFC. Utrikesdepartementet har primäransvaret för IDA, som är den egentliga biståndsinstitutionen inom världsbanksgruppen och som emottar den helt övervägande delen av de svenska biståndsmedel som lämnas till världsbanksgruppen. Härtill kan fogas att samtliga världsbanksfrågor handläggs i nära samråd mellan finansdepartementet och UD. Även riksbanken, som svarar för Sveriges insats i Världsbanken, deltar i den löpande samordningen. Både finansdepartementet och UD deltar dessutom i den nordiska koordineringsprocessen som sker inför bankstyrelsens behandling av olika ärenden. Med hänvisning till vad som ovan anförts finner utskottet inte anledning att ändra på nu gällande handläggnings- och ansvarsfördelning. Berörd del av yrkande 2 i motion U231 avstyrks härmed.
Vad gäller frågan om offentlighet och öppenhet i Världsbanken så behandlades denna av utskottet i föregående utskottsbetänkande (1989/90:UU15). Då angav utskottet bl.a. att Världsbanken intar en betydligt öppnare attityd till enskilda organisationer än tidigare och tillhandahåller och sprider en stor mängd information om verksamheten. Denna bedömning kvarstår.
Utskottet är således av uppfattningen att en betydande del av Världsbankens och IMFs dokumentation är tillgänglig för allmänheten. I den mån information hemlighålls är det i syfte att skydda det berörda medlemslandet. Det bör noteras att den dokumentation som inte är tillgänglig för styrelsen snarast har karaktären av interna arbetsdokument. Institutionerna måste kunna garantera att den information som lämnas av ett medlemsland, exempelvis i en krissituation, inte blir allmänt känd. Vidare kan sägas att om alla dokument gjordes offentliga skulle detta leda till att de dokument som presenteras för styrelsen skulle bli mindre innehållsrika, vilket försvårar Sveriges och andra länders möjligheter att påverka bankens verksamhet.
Utskottet anser att nuvarande ordning när det gäller öppenhet och offentlighet inom Världsbanken och IMF fungerar väl och avstyrker därför yrkande 1 i motion U233 (v).
Utskottet delar uppfattningen enligt motion Fi409 om vikten av ökade miljöhänsyn i Världsbankens verksamhet. I avsnittet Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet delrubriken Miljö välkomnar utskottet rörelsen mot ökade miljöhänsyn i bankens arbete. Utskottet utgår från att arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar drivs så effektivt som möjligt med hänsyn till miljön och till berörda intressenter och med den öppenhet som får anses påkallad. Som nämnts tidigare i detta avsnitt är dock inte utskottet berett förorda en ändring av de offentlighetsregler som nu gäller. Härmed får motion Fi409 (mp) anses besvarad.
I motion U648 (v) yrkas att Sverige skall verka för att Iran inte beviljas lån från Världsbanken på grund av Irans brott mot de mänskliga rättigheterna.
När det gäller ställningstaganden till världsbankslån i olika låntagarländer arbetar Sverige aktivt för att Världsbanken, i enlighet med sina statuter, inte politiserar sitt arbete. Följaktligen är det inte Sveriges strävan att införa politiska villkor i dessa överväganden. Politiska villkor skulle kunna få negativa följder för u-länderna som helhet och för enskilda länder som genom villkoren riskerar att isoleras. Detta kan gälla såväl Iran som exempelvis Vietnam eller Nicaragua. Självfallet gäller detta resonemang inte länder som genom FN-beslut är föremål för sanktioner, som Sydafrika. Däremot arbetar Sverige aktivt för att banken i utformning av projekt och program uppmärksammar såväl demokratiaspekter som exempelvis miljö- eller sociala aspekter.
Härmed avstyrks yrkande 3 i motion U648 (v).
Internationella finansieringsbolaget (IFC) är ett multilateralt utvecklingsorgan med uppgift att främja produktiva investeringar och därmed ekonomisk tillväxt och sysselsättning i u-länderna. IFCs investeringar sker i allmänhet genom en kombination av aktieteckning och långfristiga lån utan statliga garantier.
Frågan om det svenska medlemskapet i IFC behandlades av utskottet i betänkandena 1989/90:UU18 och 1989/90:UU15. Då framfördes att enligt utskottets uppfattning är IFC ett organ som utgör ett nyttigt komplement till Världsbankens övriga verksamhet. Vidare angav utskottet att IFC fyller en viktig funktion för att främja investeringar inom den privata sektorn i u-länderna. Denna bedömning kvarstår. Utskottet vill tillägga att IFC spelar en allt viktigare roll som katalysator av ökade resursflöden till u-länderna. Detta faktum samt IFCs förstärkta roll i de fattigaste länderna samt i Central- och Östeuropa motiverar ett fortsatt svenskt deltagande i och stöd till IFC.
Härmed avstyrks yrkande 6 i motion U233 (v) och yrkandena 8 och 9 i motion U244 (v).
Avslutningsvis när det gäller de multilaterala utvecklingsbankerna vill utskottet tillfoga att frågorna om reform- och strukturanpassningsprogram med stöd av de internationella finansieringsorganen avhandlas tidigare i betänkandet under rubriken Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet, delrubriken Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågan. I delrubriken Miljö redogörs även för miljöfrågorna i Världsbankens verksamhet.
Det bör vidare noteras att problematiken kring utvecklingsbankernas roll i biståndet behandlas i den ovannämnda utredningen om svenskt multilateralt utvecklingssamarbete som inom kort avlämnar sitt betänkande.
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
Propositionen (s. 116--146)
För budgetåret 1991/92 föreslår regeringen att 7 305,0 milj.kr. skall ställas till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Detta innebär en anslagsökning med 518,0 milj.kr., eller 7,09 % jämfört med föregående budgetår.
Regeringens förslag till fördelning av biståndet genom SIDA framgår av tabell 5. För redogörelse av förslaget om bistånd till de enskilda länderna hänvisas till propositionen, s. 120--138.
Tabell 5. Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1990/91-- 1991/92 (milj.kr.)
00> 51>Anvisat 65>Regeringens 83>Förändring 51>1990/91 65>förslag
1991/92
00>AFRIKA 00>Angola 60>200 74>200 00>Botswana 60>95 74>95 00>Etiopien 60>145 74>100 94>- 45 00>Guinea-Bissau 60>90 74>95 94>+ 5 00>Kap Verde 60>70 74>75 94>+ 5 00>Kenya 60>150 74>150 00>Lesotho 60>35 74>35 00>Moçambique 60>445 74>475 94>+ 30 00>Namibia 60>100 74>110 94>+ 10 00>Tanzania 60>550 74>585 94>+ 35 00>Uganda 60>0 74>110 94>+11095>1 00>Zambia 60>240 74>260 94>+ 20 00>Zimbabwe 60>200 74>220 94>+ 20 00>Regionala insatser i Afrika 60>255 74>205 94>- 50
00>ASIEN 00>Bangladesh 60>145 74>145 00>Indien 60>400 74>400 00>Laos 60>100 74>110 94>+ 10 00>Sri Lanka 60>70 74>0 94>-7095>2 00>Vietnam 60>300 74>325 94>+ 25 00>Regionala insatser i Asien 60>25 74>15 94>-1095>3
00>LATINAMERIKA 00>Nicaragua 60>270 74>280 94>+ 10 00>Regionala insatser i Centralamerika 60>90 74>110 94>+ 20 00>Projektbistånd till Latinamerika 60>0 74>160 94>+16095>4
00>Demokrati, mänskliga rättigheter 00>och humanitärt bistånd 60>500 74>550 94>+5095>5 00>Katastrofer m.m. 60>597 74>810 94>+ 213 00>Stöd till återuppbyggnad 60>250 74>250 00>Bistånd genom folkrörelser o. 00>andra enskilda organisationer 60>675 74>735 94>+ 60 00>Särskilda miljöinsatser 60>225 74>235 94>+ 10 00>Särskilda program 60>408 74>350 94>-5895>6 00>Rekrytering och utbildning av 00>fältpersonal 60>88 74>39 94>-4995>7 00>Vissa landprogramkostnader 60>55 74>60 94>+ 5 00>Information genom SIDA 60>14 74>16 94>+ 2
00>SUMMA 60>6 787 74>7 305 94>+ 518
1) Biståndet till Uganda har tidigare finansierats över anslaget C 3. 2) Reserverade medel täcker budgeterade biståndsinsatser. 3) Miljörelaterade insatser inom Mekongkommittén finansieras över anslaget C 1. Andra multilaterala bidrag, Miljöinsatser. 4) Medel för bistånd i Latinamerika har tidigare huvudsakligen anvisats över anslaget C 3. Delar av anslagsposten Humanitärt bistånd till Latinamerika förs hit. 5) Anslagsposten inkluderar 50 milj.kr. från Särskilda program samt anslagsposten Humanitärt bistånd till södra Afrika och delar av anslagsposten Humanitärt bistånd till Latinamerika. 6) 50 milj.kr. för demokrati/mänskliga rättigheter-insatser från anslagsposten Särskilda program har överförts till den nya anslagsposten för Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. 15 milj.kr. avseende AIDS-insatser har överförts till anslagsposten C 3. Andra biståndsprogram, U-landsforskning. Medel för Försök och metodutveckling, industriteknik, räknas in i anslaget C 3. Andra biståndsprogram för näringslivsutveckling i en föreslagen ny myndighet. 7) Kostnader för rekrytering och utbildning av FN-personal, 57 milj.kr., finansieras över anslaget C 1. Andra multilaterala bidrag, delposten Multilaterala biträdande experter. Den totala medelstilldelningen blir 96 milj.kr.
Samarbete med enskilda länder
Sammanfattning av partimotionerna
I moderata samlingspartiets motion U240 föreslås att bistånd genom statsmakten för Angola, Etiopien och Vietnam omedelbart skall avvecklas om inte villkoren för fred och demokrati uppfylls. För de flesta länder föreslås en sänkning av medelsramarna i jämförelse med regeringens förslag. Moderata samlingspartiet anser att landramarna successivt bör avvecklas till förmån för ett projektinriktat bistånd. Av den anledningen bör, enligt partiet, inte landramarna öka. Vad gäller regionala insatser i Centralamerika föreslår moderata samlingspartiet en högre medelsram än regeringen. Partiet understryker också vikten av att biståndet främjar en demokratisk utveckling i de aktuella länderna. Stöd till Nicaragua skall enligt motionen utgå ur denna anslagspost.
Folkpartiet liberalerna föreslår i sin motion U246 medelsramar som ligger på högre belopp än regeringens förslag för de flesta länder, med undantag av Kenya och Vietnam. Folkpartiet liberalerna föreslår vidare att nya landramar etableras för Filippinerna och Costa Rica. Partiet föreslår att det svenska biståndet skall få en starkare inriktning på demokrati och mänskliga rättigheter.
I centerpartiets motion U231 föreslås en sammanlagd höjning av landramarna med 20 miljoner jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet vill höja regeringens föreslagna anslag till bl.a. Angola och Moçambique men vill samtidigt sänka biståndet till Kenya och Zimbabwe. Centerpartiet vill även höja anslaget för regionala insatser i Afrika med 75 milj.kr. jämfört med propositionen.
Vänsterpartiet föreslår i sin motion U244 en höjning av landramarna med 215 miljoner jämfört med regeringens förslag. Vänsterpartiet föreslår även större höjningar av bidragen till de regionala insatserna i Afrika, Asien och Latinamerika. I motionen föreslås att en ny landram skapas för Kambodja, till vilken vänsterpartiet vill bidra med 300milj.kr.
Miljöpartiet ansluter sig i sin motion U239 till regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Angola
I motion U231 (c), yrkande 17, föreslås att riksdagen anslår 25 milj.kr. utöver regeringens förslag till utvecklingssamarbete med Angola, eller 225 milj.kr. Ett likalydande förslag görs i motion U246 (fp), yrkande 52. I yrkandena 1 och 2 i motion U237 (m) föreslås att bistånd till regeringen i Angola inte bör utgå förrän positiva resultat uppnåtts i fredsförhandlingarna mellan MPLA och UNITA, samt att humanitärt bistånd, förmedlat av opolitiska organisationer som Röda korset etc., bör komma hela Angola till del, även de av UNITA kontrollerade områdena. I motion U240 (m), yrkande 17, föreslås att inga nya medel skall tillföras landramen för Angola. I yrkande 21 i motion U244 (v) föreslås i stället att landramen skall höjas med 45 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till sammanlagt 245 milj.kr.
Som utskottet konstaterade i sitt betänkande 1989/90:UU15 har Angolas befolkning drabbats hårt av inbördeskriget. Krigströttheten är stor och den ekonomiska situationen mycket besvärlig. De stridande parterna, dvs. regeringen i Luanda och UNITA, har inlett fredsförhandlingar, men fortfarande saknas verkliga framgångar i dessa samtal. En besvärlig hungersnöd har i de södra delarna orsakats av krig och torka i kombination. Den angolanska regeringen har visat tecken på viss beredvillighet att tillåta en ökad grad av pluralism, och viktiga beslut om politiska reformer har fattats. Fortfarande finns emellertid brister vad gäller respekten för mänskliga rättigheter i landet. Den ekonomiska politik som förs har inte heller varit särskilt framgångsrik. Administrationen i landet har dessutom brister som försvårar utvecklingssamarbetet. Utskottet är dock av den uppfattningen att det vore fel att nu avbryta biståndet. Detta skulle drabba den redan svårt lidande befolkningen på ett sätt som inte vore önskvärt. Det svenska biståndet går bl.a. till fiskerisektorn och till hälsovården.
Biståndets innehåll borde, enligt utskottets uppfattning, även fortsättningsvis koncentreras på humanitära insatser. Sverige bör fortsätta att sträva efter en geografisk breddning av insatserna i Angola. Utskottet anser även att biståndet bör uppmuntra utveckling mot ökad demokrati. I enlighet med vad propositionen föreslår bör en viss del av landramsmedlen även kunna användas till katastrofinsatser och till återuppbyggnad.
Den av regeringen föreslagna oförändrade medelsramen om 200 milj.kr. till Angola håller enligt utskottets uppfattning en lämplig nivå.
Därmed avstyrks yrkandena 17 i motion U231 (c), yrkande 1 i motion U237 (m), yrkande 17 i motion U240 (m), yrkande 21 i motion U244 (v) samt yrkande 52 i motion U246 (fp). Yrkande 2 i motion U237 (m) får med hänsyn till det ovan anförda anses vara besvarad.
Botswana
I yrkande 3 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Botswana i likhet med propositionen bör vara 95 milj.kr. Övriga partier har inte gjort några särskilda yrkanden.
Botswana har haft gynnsamma ekonomiska förutsättningar och upprätthållit en demokratisk tradition med flerpartisystem, lokal demokrati och rättssäkerhet. Landets ledning har fört en konsekvent politik gentemot Sydafrika och skapat en väl fungerande förvaltning. Det svenska biståndet används effektivt.
Yrkande 3 i motion U240 (m) tillstyrks därmed.
Etiopien
I yrkande 18 i motion U240 (m) föreslås att inga nya medel skall tillföras landramen för Etiopien för budgetåret 1991/92. I yrkande 36 i motion U246 (fp) föreslås att biståndet till Etiopien bör få utpräglat katastrofinriktad karaktär, med tonvikt på förebyggande insatser och beredskap.
Etiopien är ett av världens fattigaste länder. Ett mångårigt inbördeskrig har fört med sig oerhörda lidanden för civilbefolkningen. Krigföringen binder stora resurser på båda sidor i konflikten, och drygt 60 % av den etiopiska statsbudgeten går till militära utgifter.
I ett läge med eskalerande krig, svälthot för miljoner etiopier och en allt sämre ekonomi beslutade den etiopiska regeringen i mars 1990 om genomgripande ekonomiska och politiska reformer. Samtidigt upptogs diskussioner med Världsbanken om utarbetande av ett ekonomiskt anpassningsprogram. Genomgripande förändringar har aviserats inom jordbruket, och vissa förändringar i riktning mot marknadsekonomi har genomförts.
Den eritreanska befrielserörelsen EPLF har under det senaste året haft betydande militära framgångar. Samtal mellan den etiopiska regeringen och EPLF har, vid tidpunkten för utformningen av detta betänkande, återupptagits med amerikansk medverkan. Situationen är emellertid instabil och nya strider försvårar kontinuerligt situationen. Detta sker bl.a. också till följd av de aktiviteter som leds av en annan motståndsrörelse, paraplyorganisationen EPRDF (Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front).
Det svenska biståndet, som i hög grad är inriktat på åtgärder för att bekämpa fattigdomen, har utformats så att största möjliga flexibilitet skall kunna uppnås i den besvärliga situation Etiopien befinner sig i. Cirka en tredjedel av landramsmedlen har under innevarande budgetår reserverats för katastrofinsatsr, bl.a. via FN och Röda korset. Katastrofstöd ges även utanför landramen. Utskottet understryker, liksom tidigare, vikten av en fortlöpande prövning av biståndssamarbetets förutsättningar och effektivitet, men konstaterar samtidigt att budgetpropositionens medelsförslag för Etiopien innebär en kraftig sänkning av medelsramen jämfört med tidigare år. Utskottets bedömning är att ett fullständigt avbrytande av landramsbiståndet till Etiopien inte skulle tjäna några konstruktiva syften. Det bistånd som ges bör också vara inriktat på reform- och marknadsfrämjande insatser.
Därmed avstyrks yrkande 18 i motion U240 (m). Yrkande 36 i motion U246 (fp) får med det ovan anförda anses vara besvarat.
Guinea-Bissau
I yrkande 6 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Guinea-Bissau fastställs till 72 milj.kr., dvs. 13 milj.kr. lägre än vad propositionen föreslår. Yrkandena 22 i motion U244 (v) och 53 i motion U246 (fp) föreslår i stället en höjning av landramen, till 105 milj.kr. resp. 100milj.kr.
Skuldsituationen i Guinea-Bissau är mycket besvärlig. På grund av den fattigdom som råder i landet och de brister som finns hos den inhemska administrationen är landet i hög grad beroende av utländskt bistånd. Biståndet behövs för att ge landets invånare en rimlig social service. Guinea-Bissau genomför sedan en tid tillbaka ett ekonomiskt strukturanpassningsprogram i samarbete med Världsbanken och IMF. Ökad tillväxt och handel har kunnat noteras även om de sociala sektorerna fortfarande befinner sig i en ansträngd situation. De tendenser till politisk pluralism och demokrati som finns är blygsamma, men går i rätt riktning. Sverige bidrar bl.a. genom Internationella Juristkommissionen till att stärka rättsväsendet i landet. Utskottet anser den av propositionen föreslagna medelsramen av 95 milj.kr. vara rimlig.
Därmed avstyrks yrkandena 6 i motion U240 (m), 22 i motion U244 (v) och 53 i motion U246 (fp).
Kap Verde
Yrkande 7 i motion U240 (m) föreslår att landramen för Kap Verde skall vara 5 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit, eller 70 milj.kr. Yrkandena 23 i motion U244 (v) och 54 i motion U246 (fp) föreslår 5 milj.kr. utöver propositionen, eller 80 milj.kr.
Som konstateras i propositionen går den politiska utvecklingen i Kap Verde mot ökad demokrati. Den 13 januari 1991 hölls fria allmänna val till parlamentet, och oppositionspartiet MPD (Movimento para a Democracia) vann en överväldigande seger. Regeringspartiet PAICV, som suttit vid makten i femton år, lyckades endast få majoritet på öarna Fogo och Boavista. Vid presidentvalet den 17 februari vann oppositionskandidaten Antonio Mascarenhas Monteiro med stor majoritet över den sittande presidenten Aristides Pereira.
Det svenska biståndet är ett värdefullt tillskott till Kap Verdes sårbara ekonomi, vars svaga produktiva bas och bristande naturresurser jämte en hög befolkningsökning innebär avsevärda påfrestningar. Importen består till stor del av livsmedel, medan exportintäkterna är begränsade. Utlandsskulden har på senare år vuxit snabbt.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen ligga på lämplig nivå och avstyrker därmed yrkandena 7 i motion U240 (m), 23 i motion U244 (v) samt 54 i motion U246 (fp).
Kenya
I yrkandena 19 i motion U231 (c) och 60 i motion U246 (fp) föreslås att landramen för Kenya skall vara 25 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit, eller 125 milj.kr. I yrkande 8 i motion U240 (m) föreslås att landramen skall vara 120 milj.kr.
Utskottet konstaterar att en ytterligare begränsning av det kenyanska folkets politiska rättigheter har skett under det gångna året. Myndighetsövergrepp och arresteringar på politiska grunder har rapporterats. Toleransen mot oliktänkande har minskat. I juli 1990 gjordes en gemensam nordisk démarche i Nairobi med anledning av den oro de nordiska regeringarna kände inför den utveckling som gick mot allt sämre respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.
Det svenska biståndet fungerar, enligt vad utskottet kan bedöma, emellertid väl och medelsutnyttjandet i programmen är högt. Miljö-, fördelnings- och kvinnofrågorna ges prioritet i ett bistånd som inriktas på landsbygdsutveckling, med mark- och miljövård, hälsovård och familjeplanering.
Mot bakgrund av den politiska situationen i Kenya finner utskottet anledning att sänka landramen i förhållande till regeringens förslag med 15 milj.kr. Detta innebär en total medelsram om 135 milj.kr.
Yrkande 19 i motion U231 (c), yrkande 8 i motion U240 (m) och yrkande 60 i motion U246 (fp) avstyrks därmed.
Lesotho
I yrkande 9 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Lesotho fastställs till 28 milj.kr., dvs. 7 milj.kr. under den nivå som har föreslagits av regeringen.
Den politiska och ekonomiska utvecklingen av Lesotho är i hög grad beroende av Sydafrika och den utveckling som sker där. Det militärråd som har haft regeringsmakten sedan år 1986 har inkallat en konstituerande nationalförsamling som ett första steg mot fria val år 1992. Antagandet av ett strukturanpassningsprogram har lett till en gynnsam ekonomisk tillväxt, även om prishöjningar har lett till besvärliga sociala konflikter.
Det svenska biståndet syftar till att minska landets sårbarhet gentemot Sydafrika. Ett långsiktigt stöd till markvård och offentliga arbeten är tänkt som alternativ till alltför stort beroende av arbeten i sydafrikanska gruvor. Enligt utskottets uppfattning är en oförändrad medelsram om 35 milj.kr. lämplig.
Därmed avstyrks yrkande 9 i motion U240 (m).
Moçambique
I yrkande 18 i motion U231 (c) föreslås att anslaget till Moçambique höjs med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 515 milj.kr. Yrkande 24 i motion U244 (v) och yrkande 55 i motion U246 (fp) föreslår höjningar på motsvarande sätt med 55 resp. 5 milj.kr. I yrkande 10 i motion U240 (m) föreslås en sänkning med 119 milj.kr. i förhållande till propositionen.
Moçambique är enligt Världsbankens beräkningar världens fattigaste land. Trots de ekonomiska svårigheter och lidanden för civilbefolkningen landet står inför -- ett lidande som till stor del beror på det mångåriga inbördeskriget -- fortsätter Moçambique att genomföra sitt ekonomiska och sociala reformprogram. Samtal mellan landets regering och rebellrörelsen RNM pågår sedan sommaren 1989 och ledde i december 1990 till en första partiell fredsuppgörelse.
Samtidigt som ekonomin genom reformprogrammet gradvis går mot en förbättring och mot en marknadsekonomi har rättssäkerheten och den politiska friheten ökat. En ny konstitution, som garanterar flerpartisystem och fria allmänna val, gäller från den 30 november 1990. Dödsstraffet har avskaffats. Ett mindre antal politiska fångar finns emellertid kvar i fängsligt förvar, och polismisshandel är fortfarande vanligt förekommande.
Utvecklingssamarbetet med Moçambique är i första hand inriktat på att åstadkomma ekonomisk utveckling och resurstillväxt samt att minska landets beroende av Sydafrika. Den nuvarande utformningen är en avvägning mellan projektbistånd och betalningsbalansstöd.
Mot bakgrund av den besvärliga situation Moçambique befinner sig i och de positiva politiska, ekonomiska och sociala reformer som har genomförts finner utskottet den av regeringen föreslagna landramen om 475 milj.kr. lämplig.
Yrkandena 18 i motion U231 (c), 10 i motion U240 (m), 24 i motion U244 (v) och 55 i motion U246 (fp) avstyrks därmed.
Namibia
I yrkande 11 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Namibia skall fastställas till 100 milj.kr., dvs. på samma nivå som för budgetåret 1990/91.
Namibia blev självständigt den 21 mars 1990. En vilja till politisk försoning genomsyrar det namibiska samhället, och landet kan med sitt demokratiska styrelsesätt betraktas som ett föredöme för andra länder i regionen. Den namibiska konstitutionen ger ett gott skydd för de mänskliga rättigheterna. Demokrati och pluralism är numera grundläggande kriterier för det namibiska samhällslivet.
Inkomstklyftorna är emellertid ett problem även om den genomsnittliga inkomsten per capita är över 7000kr. För att komma till rätta med den skeva sociala strukturen, som är en direkt följd av den tidigare apartheidpolitiken, har den namibiska regeringen beslutat prioritera jordbrukssektorn, vattenförsörjningen samt utbildnings-, bostads- och hälsosektorerna. Ett arbete med att effektivisera den tungrodda statliga förvaltning den nya administrationen fick ta över pågår också. Inom ramen för en nordisk arbetsfördelning förbereds från svensk sida nu långsiktiga biståndsinsatser inom kommunikations- och utbildningssektorerna. Särskilt stöd utgår också till att utveckla en fungerande centralbank.
Utskottet finner det motiverat att i enlighet med propositionen tillstyrka en tioprocentig höjning av landramen till 110 milj.kr.
Yrkande 11 i motion U240 (m) avstyrks därmed.
Tanzania
I yrkande 12 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Tanzania fastställs till 440 milj.kr., eller 145 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit. I yrkande 26 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen beslutar höja landramen med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Tanzania är en enpartistat, och partiet har hittills varit överordnat såväl parlament som regering. Endast en begränsad pluralism, genom val till parlamentet, ryms inom enpartiets ram. I augusti 1990 valdes president Mwiniyi till partiordförande efter Nyerere. Valet innebär en ökad maktkoncentration till presidenten. Läget beträffande mänskliga rättigheter är emellertid enligt vad utskottet kan bedöma relativt gott, och den politiska situationen förefaller att vara stabil. En kommission har tillsatts av Tanzanias regering för att studera flerpartifrågan.
Sedan 1986 är Tanzania i färd med att genomföra ett ekonomiskt strukturanpassningsprogram i enlighet med IMFs (Internationella valutafonden) riktlinjer. Programmet har hittills lett till en positiv ekonomisk utveckling, med en ekonomisk tillväxt av ca 4% per år och minskad inflation. Programmet syftar också till en övergång från planekonomi till marknadsekonomi. Huvudmålsättningen för det svenska biståndet till Tanzania har varit att ge stöd till dessa reformsträvanden.
Ett fortsatt internationellt bistånd av relativt stor omfattning är av vikt för att reformerna skall kunna utvidgas och förverkligas. De sociala sektorerna behöver stora insatser. Svenskt bistånd till undervisningssektorn fyller, liksom det integrerade landsbygdsprogrammet, en viktig roll. Utskottet finner en höjning av landramen med de 35 milj.kr. propositionen föreslår lämplig.
Därmed avstyrks yrkande 12 i motion U240 (m) och yrkande 26 i motion U244 (v).
Uganda
I yrkande 56 i motion U246 (fp) föreslås att medelsramen för Uganda fastställs till 10 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit, eller 120 milj.kr. I yrkande 8 i motion U227 (m) föreslås att Uganda inte skall göras till programland, utan att allt bistånd till detta land i stället bör utgå i form av projektbistånd. I yrkande 25 i motion U244 (v) föreslås att medelsramen för Uganda skall vara 50 milj.kr. högre än vad regeringen har föreslagit.
Som konstateras i propositionen råder i dag relativ stabilitet i större delen av Uganda. Det tidigare femtonåriga skräckväldet förstörde stora delar av Ugandas sociala infrastruktur och ekonomi. Sedan 1987 genomför Uganda ett ekonomiskt anpassningsprogram i samarbete med Världsbanken och IMF. Landet lider dock av en oerhörd skuldbörda och stora underskott i statsbudgeten. Den ugandiska regeringen har hög ambitionsnivå vad avser rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Det legala systemet är emellertid föråldrat och visar på svåra brister. Brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer, särskilt i norra och nordöstra Uganda, men den inhemska pressen kan verka i frihet. Många oegentligheter granskas offentligt. Yttrande- och pressfrihet är i stort sett garanterade, och en kommission har nyligen tillsatts för att utarbeta ett förslag till ny demokratisk konstitution.
Det svenska biståndet syftar i likhet med många andra programländer till en långsiktig utveckling som gynnar de sociala sektorerna. Erfarenheterna av biståndet till Uganda är goda och har fått så fasta former att regeringen nu har föreslagit att det regleras i ett bilateralt samarbetsavtal samt att en särskild anslagspost upprättas för Uganda. Utskottet finner detta förfarande motiverat. Den föreslagna medelsramen om 110 milj.kr. förefaller utskottet vara på rimlig nivå.
Därmed avstyrks yrkandena 56 i motion U246 (fp), 8 i motion U227 (m) samt 25 i motion U244 (v).
Zambia
I yrkande 13 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Zambia fastställs till 192 milj.kr., dvs. 68 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit.
Den 17 december 1990 undertecknade president Kaunda den förändring av konstitutionen som innebär en legalisering av oppositionspartier. Presidenten har utlovat att fria val skall hållas före oktober 1991. Enligt vad utskottet har erfarit finns fortfarande ett begränsat antal politiska fångar, medan läget avseende mänskliga rättigheter i övrigt är förhållandevis gott. MR-organisationer är tillåtna att verka i Zambia, och såväl Amnesty International som UNHCR finns representerade.
Sverige har på olika sätt uttryckt sitt stöd för demokratiseringsprocessen och den dialog som har förts mellan regering och opposition. Svenskt stöd har också utlovats till genomförandet av valen. Huvudområden för det svenska biståndet till Zambia är sektorsstöden till jordbruk, undervisning och hälsovård. Liksom ett flertal andra länder genomför Zambia nu ett strukturanpassningsprogram i enlighet med Världsbankens och IMFs rekommendationer. Reformprogrammet syftar bl.a. till att hjälpa den zambiska ekonomin komma ifrån sitt ensidiga beroende av koppar, främst genom utveckling av jordbruket.
Utskottet finner det angeläget att Sverige bidrar till Zambias strukturanpassning och vidare utveckling och tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsramen om 260 milj.kr.
Därmed avslås yrkande 13 i motion U240 (m).
Zimbabwe
I yrkande 20 i motion U231 (c) föreslås en landram för Zimbabwe om 200 milj.kr., eller 20 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit. Yrkande 14 i motion U240 (m) föreslår en landram om 160 milj.kr., medan yrkande 27 i U244 (v) föreslår en höjning med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd till Zimbabwe främst syftar till att minska de sociala och ekonomiska klyftorna samt till minskat ekonomiskt beroende av Sydafrika. Undervisning, hälsovård och transporter på landsbygden är prioriterade sektorer, liksom förvaltningsstöd. Zimbabwe har nyligen offentliggjort ett ekonomiskt reformprogram som bygger på en ökad liberalisering och marknadsorientering av ekonomin.
Förhoppningarna om en pluralistisk samhällsform har vuxit sedan regeringspartiet ZANU(PF) avstått från att lägga fram sitt tidigare aviserade förslag om införandet av en enpartistat.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna höjningen av landramen för Zimbabwe med 20 milj.kr. motiverad och avstyrker därmed yrkandena 20 i motion U231 (c), 14 i motion U240 (m) samt 27 i motion U244 (v).
Bangladesh
I yrkande 4 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Bangladesh fastställs till 145 milj.kr., dvs. samma nivå som föreslås av regeringen.
Bangladesh har under år 1990 påbörjat ett ekonomiskt reformprogram i samarbete med Världsbanken och IMF. Programmet har redan lett till positiva resultat, men beroendet av internationellt bistånd är liksom tidigare högt. Det svenska biståndet inriktas i huvudsak på sysselsättningsskapande och sociala projekt, även om det finns stora svårigheter att nå de mest utsatta grupperna. Svag inhemsk resursmobilisering bidrar till ett lågt utnyttjande av de internationella biståndsmedlen. Varubiståndet till Bangladesh har nu avvecklats. Samarbetet med enskilda organisationer ger goda resultat. Utskottet finner den föreslagna medelsramen för det långsiktiga bilaterala biståndet motiverad.
Därmed tillstyrks yrkande 4 i motion U240 (m).
Indien
I yrkande 5 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Indien fastställs till 400 milj.kr., eller samma nivå som regeringen har föreslagit. I yrkande 57 i motion U246 (fp) föreslås en höjning jämfört med regeringens förslag om 35 milj.kr.
Det svenska biståndet är sedan flera år tillbaka inriktat på åtgärder mot fattigdom och miljöförstöring. Prioriterade områden är hälsovård, vattenförsörjning, energi, skogsbruk med markvård och undervisning. Åtgärderna fungerar enligt vad utskottet kan bedöma väl. Utskottet finner därför den av regeringen föreslagna medelsramen motiverad.
Därmed avstyrks yrkande 57 i motion U246 (fp). Yrkande 5 i motion U240 (m) är i enlighet med vad propositionen föreslår och tillstyrks därför.
Laos
I yrkande 15 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Laos fastställs till 80 milj.kr., eller 30 milj.kr. lägre än vad regeringen föreslagit. I yrkande 31 i motion U244 (v) föreslås tvärtom en höjning med 25 milj.kr. utöver regeringens förslag.
I Laos har utvecklingen gått mot en allt friare marknadsekonomi. Statsförvaltningens roll minskar till förmån för enskilt initiativtagande. Läget vad avser mänskliga rättigheter är svårtolkat och motsägelsefullt, men har enligt vad utskottet kan bedöma förbättrats. Det svenska biståndssamarbetet koncentreras till skogs-, transport- och elkraftssektorerna. Stöd till primärhälsovården är under uppbyggnad genom UNICEF. Inom samtliga områden utgör kunskapsutveckling ett centralt inslag.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna landramen befogad och avstyrker därmed yrkandena 15 i motion U240 (m) och 31 i motion U244 (v).
Vietnam
I motion U217 (s), yrkandena 1--4, föreslås att åtgärder skall vidtagas för att den internationella isoleringen av Vietnam skall upphöra, att åtgärder också skall vidtagas för att förmå Världsbanken och IMF att utverka lån till Vietnam, att det svenska biståndet under lång tid framöver skall ges till Vietnam och att planering för detta bör ske, samt att aktiva insatser skall göras för att handeln med Vietnam skall öka. I yrkande 22 i motion U231 (c) föreslås att medelsramen för Vietnam skall vara 25 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit, eller 300 milj.kr. I yrkande 16 i motion U240 (m) föreslås att inga nya medel tillförs landramen för Vietnam. I yrkande 59 i motion U246 (fp) föreslås att landramen skall vara 100 milj.kr. lägre än vad regeringen föreslår. I yrkande 32 i motion U244 (v) föreslås en höjning av landramen för Vietnam med 175 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet konstaterar att utvecklingen i Vietnam har gått i riktning mot ett mer öppet ekonomiskt system. Även om stora problem fortfarande finns har den tidigare mycket höga inflationen (ca 400 %) kunnat sänkas dramatiskt sedan den vietnamesiska regeringen antog ett nytt reformprogram. Växelkursen har stabiliserats och skillnaden mellan de officiella och inofficiella kurserna har minskat betydligt. Systemet med prisregleringar är i princip avskaffat. Ökade satsningar på privat jordbruk har tillsammans med gynnsamma väderleksförhållanden börjat leda till bättre produktionsresultat. Politiska reformer har emellertid inte ägt rum i samma takt som de ekonomiska förändringarna. Brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer fortfarande och ett okänt antal politiska fångar hålls alltjämt internerade utan rättegång.
Den offentliga sektorn är stadd i förändring i positiv riktning och den privata sektorn expanderar. Utländska investeringar uppmuntras och en rad joint-ventures mellan vietnamesiska och utländska företag har tecknats.
Trupptillbakadragandet från Kambodja i september 1989 har ännu inte resulterat i den normalisering av de internationella förbindelserna som den vietnamesiska regeringen hoppades. Förutsättningarna för ett avtal med IMF torde såvitt kan bedömas ha uppfyllts, men något avtal har ännu inte kunnat tecknas beroende på motstånd från i huvudsak Förenta Staterna. Sverige verkar tillsammans med andra OECD-länder i olika internationella fora för att blockeringen av Vietnam hävs.
Det svenska biståndssamarbetet med Vietnam regleras i ett tvåårigt samarbetsavtal för budgetåren 1990/91 och 1991/92. Det nuvarande biståndet omfattar främst stöd till skogsindustrin, hälsovårdssektorn, industrirehabilitering samt varubistånd. Biståndssamarbetet syftar till att ge stöd till det ekonomiska reformarbetet, för att därmed skapa gynnsamma förutsättningar för decentralisering och pluralism. Ett samarbete har även inletts på rättsväsendets område.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 325 milj.kr. motiverad och avstyrker därmed yrkandena 22 i motion U231 (c), 16 i motion U240 (m), 32 i motion U244 (v) samt 59 i motion U246 (fp). Yrkandena 1--4 i motion U217 (s) får med det ovan anförda anses vara besvarade.
Nicaragua
I yrkande 21 i motion U231 (c) och i yrkande 58 i motion U246 (fp) föreslås att landramen för Nicaragua skall tillföras 10 milj.kr. mer än vad regeringen har föreslagit, eller 290 milj.kr. I yrkande 19 i motion U240 (m) föreslås att inga nya medel tillförs landramen för Nicaragua.
Utskottet konstaterar att för första gången i Nicaraguas historia skedde under år 1990 ett regeringsskifte i demokratiska former. Kriget har avslutats, betydande framsteg gjorts vad avser mänskliga rättigheter och arméns storlek har reducerats avsevärt. Ett nödvändigt ekonomiskt reformprogram håller på att genomföras, men på grund av den bräckliga koalition av politiska partier den nicaraguanska regeringen baserar sitt stöd på har reformen inte kunnat genomföras i den takt som är önskvärd. Med stöd av Världsbanken, IDB och IMF pågår ett arbete för att utforma ett socialt acceptabelt ekonomiskt anpassningsprogram.
Det svenska biståndet har alltmer kommit att utformas som ett stöd till strukturanpassningen. För att reformprogrammet skall lyckas krävs att landets egna ansträngningar understöds av ett betydande internationellt bistånd. Omkring hälften av landramen utnyttjas för varubistånd för att stimulera industri och jordbruk. Stöd lämnas även till insatser inom mineralutvinning, skogsbruk och energiproduktion.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 280 milj.kr. av lämplig omfattning.
Därmed avstyrks yrkande 21 i motion U231 (c), yrkande 19 i motion U240 (m) och yrkande 58 i motion U246 (fp).
Nya programländer
I yrkande 29 i motion U244 (v) föreslås att Kambodja skall göras till programland och att ett biståndskontor inrättas i Phnom Penh. I yrkande 30 i samma motion föreslås en landram om 300 milj.kr. för detta ändamål. I yrkande 68 i motion U246 (fp) föreslås att Costa Rica görs till programland och att en medelsram fastställs till 40 milj.kr. I yrkande 34 i samma motion föreslås att biståndssamarbetet med Filippinerna successivt utvidgas, i avsikt att i framtiden göra även detta land till ett programland. I yrkande 35 i motionen föreslås att Sverige bör söka nya former för ett ökat bistånd till Nepal, samt att ett framtida programlandssamarbete inte bör uteslutas. I yrkande 3 i motion U660 (mp) föreslås att Sverige skall se om sina biståndsregler så att fattiga folk kan få hjälp även om deras nationer är omgärdade av rika kolonialmakter.
Utskottet konstaterar att konflikten i Kambodja ännu inte har lösts. Det svenska biståndet till Kambodja går via FN-systemet och enskilda organisationer (både svenska och internationella). Det svenska biståndet till Kambodja är relativt omfattande. Efter ett regeringsbeslut under hösten 1990 kommer det humanitära stödet till Kambodja för budgetåret 1990/91 att uppgå till ca 36 milj.kr. Sverige är en av de största västliga biståndsgivarna till detta land. Det är utskottets uppfattning att den nuvarande utformningen av biståndet är väl anpassad till förhållandena i landet. Den framtida utformningen av biståndet till Kambodja måste vägas mot den politiska utvecklingen i landet och de behov som uppstår. Ett mer långsiktigt reguljärt bilateralt utvecklingssamarbete kan i alla händelser inte utformas förrän konflikten i Kambodja har fått sin lösning.
Därmed avstyrks yrkandena 29 och 30 i motion U244 (v). Yrkande 3 i motion U653 (s) får med ovan anförda anses vara besvarat.
Utskottet konstaterar vidare att Costa Rica redan är mottagare av ett omfattande och diversifierat svenskt bistånd. Under budgetåret 1989/90 utbetalades drygt 59 milj.kr. till Costa Rica. Det svenska biståndet går via anslagsposterna Katastrofer m.m., Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer, Regionala insatser i Centralamerika, Humanitärt bistånd till Latinamerika, Livsmedelsbistånd, Miljöinsatser, SAREC, BITS, SWEDFUND och Projektbistånd till vissa länder. Motionärerna anför att biståndsinsatserna via SIDA och BITS har haft hög kvalitet, men samtidigt att den valda modellen med ett regeringsbeslut, en indikativ tvåårsram och insatser via såväl SIDA som BITS, samt bristen på lokal representation, har skapat vissa komplikationer. Att göra Costa Rica till ett programland skulle enligt motionärerna bli en stark markering till förmån för demokratin och den utvecklingspolitik som förs.
Costa Rica har en BNP per capita strax under 2000 US-dollar. I UNDPs World Development Report av år 1990 konstateras att landet befinner sig i det absoluta toppskiktet i gruppen av medelinkomstländer.
Biståndet till Costa Rica bör ses som ett stöd till en politik som värnar om sociala reformer, ekonomisk tillväxt och en självständig demokratisk politisk utveckling. Costa Rica spelar en viktig roll i Centralamerika och en fortsatt framgångsrik ekonomisk och social utveckling i landet kan ha en positiv inverkan på förhållandena i övriga delar av regionen. Det svenska biståndet är bl.a. inriktat på bostadsbyggande i eftersatta områden, flyktinghjälp och insatser för att utnyttja och bevara landets naturresurser på ett harmoniskt sätt. Många skäl talar för ett fortsatt biståndssamarbete med Costa Rica i nuvarande former. Det är utskottets åsikt att en landram inte är den bästa formen för bistånd i detta fall.
Därmed avstyrks yrkande 68 i motion U246 (fp).
Det svenska biståndet till Filippinerna innefattar främst tekniskt bistånd via BITS och enskilda organisationer, men bistånd ges även via IMPOD, katastrofanslaget och anslagsposten Särskilda program. Sammanlagt uppgick stödet till Filippinerna under budgetåret 1989/90 till 8,6milj.kr.
Utskottet konstaterar att stor del av detta bistånd har sådan karaktär att det svårligen passar in i en meningsfull landram. Utskottet utgår ifrån att berörda svenska biståndsmyndigheter fortlöpande överväger lämpliga samarbetsformer och arrangemang.
Därmed avstyrks yrkande 34 i motion U246 (fp).
Nepals geografiska läge, i kombination med de miljöproblem landet står inför, gör att multilaterala insatser enligt vad utskottet kan bedöma är väl lämpade. Sverige verkar för att miljöfrågorna ges ökat utrymme i fora som Världsbanken och ADB. Via SAREC ges stöd till ett miljöprogram som är gemensamt för Nepal, Kina och Tibet. Svenska enskilda organisationer gör också värdefulla insatser i Nepal. Får miljöproblemen i Nepal katastrofala former genom alltför omfattande skogsskövling och markerosion ställer utskottet sig inte främmande till utökade insatser.
Därmed avstyrks yrkande 35 i motion U246 (fp).
Utskottet konstaterar att det finns en rad biståndsformer genom vilka fattiga folkslag kan erbjudas hjälpinsatser.
Därmed avstyrks yrkande 3 i motion U660 (mp).
Regionala insatser i Afrika
I yrkande 24 i motion U231 (c) föreslås att riksdagen anslår 70 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 275 milj.kr. I yrkande 28 i motion U244 (v) föreslås en höjning med 75 milj.kr. utöver regeringens förslag och i yrkande 62 i motion U246 (fp) en motsvarande höjning med 20 milj.kr.
Utskottets överväganden
Huvuddelen av anslagsposten används för stöd till samarbetsorganisationen i södra Afrika, Southern African Development Coordination Conference (SADCC), som under år 1990 fick sin tionde medlem, Namibia. Dessutom ges stöd till Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB) och Intergovernmental Authority on Drought and Development (IGADD).
Det svenska stödet till SADCC är koncentrerat till transporter, kommunikationer och energiförsörjning. Rehabilitering, drift och underhåll prioriteras. Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 205 milj.kr. lämplig. Ramen tillgodoser de åtaganden som gjorts inom SADCC och ger även utrymme för uppföljningsinsatser och nya projekt, som exempelvis skulle kunna komma den nya medlemmen, Namibia, till del. Utskottet godkänner propositionens förslag till medelsram.
Därmed avstyrks yrkandena 24 i motion U231 (c), 28 i motion U244 (v) och 62 i motion U246 (fp).
Regionala insatser i Asien
I motion U246, yrkande 51 (fp) föreslås en höjning av medelsramen för stöd till Mekongkommittén med 6 milj.kr. I yrkande 25 i motion U231 (c) föreslås en medelsram som överstiger regeringens förslag med 25 milj.kr., eller som sammanlagt uppgår till 40 milj.kr. I yrkande 34 i motion U244 (v) föreslås en höjning med 15 milj.kr. utöver regeringens förslag.
I motion U659 (mp) anförs att Sverige medverkar i ett synnerligen miljöförstörande projekt i Sydostasien genom stöd till Mekongkommittén, och att svenskt deltagande därför måste upphöra.
Utskottets överväganden
Sveriges stöd till Mekongkommittén omfattar främst miljöinsatser. Stödet till Mekongkommittén finansieras inom gällande avtal, löper väl men finansieras i fortsättningen över anslaget C 1. Andra multilaterala bidrag, Miljöinsatser. Stödet till utveckling av hantverksfisket i Bengaliska bukten fortsätter liksom stödet till Asian Institute of Technology. Utskottet anser att den av regeringen föreslagna medelsramen för Regionala insatser i Asien om 15 milj.kr. är tillräcklig.
Därmed avstyrks yrkande 51 i motion U246 (fp), yrkandena 25 i motion U231 (c) och 34 i motion U244 (v).
Det svenska stödet till Mekongkommittén domineras av miljöinriktade insatser, bl.a. som bidrag till att förbättra vattenkvaliteten. Inriktningen är således den motsatta till vad motionärerna anför.
Härmed avstyrks motion U659 (mp).
Projektbistånd till Latinamerika
Regeringen föreslår i propositionen att utvecklingsinsatser som tidigare finansierats inom ramarna för Humanitärt bistånd till Latinamerika och Projektbistånd till vissa länder sammanförs under anslagsposten Projektbistånd till Latinamerika. I projektbiståndet skall prioritet ges åt de fattigare länderna, som exempelvis Bolivia. Inom projektbiståndet genomförs också de insatser som tidigare belastade anslagsposten C 3. Projektbistånd till vissa länder och som innebär stöd till befästandet av demokratin i Chile.
Utskottet finner det väl motiverat att fortsätta ge projektbistånd till länder i Latinamerika under flexibla former. Det kan samtidigt noteras att länder i Latinamerika också får del av biståndsmedel i betydande utsträckning genom BITS och från den nya anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Vidare finns anslagsposten Regionala insatser i Centralamerika. Utskottet förordar en medelsram för projektbistånd till Latinamerika om 155 milj.kr.
Regionala insatser i Centralamerika
I yrkande 20 i motion U240 (m) föreslås att ramen för regionala insatser i Centralamerika sätts till 300 milj.kr. eller 190 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I yrkande 35 i motion U244 (v) föreslås ett särskilt anslag om 200 milj.kr. till Amerikas indianer. I yrkande 36 i samma motion föreslås en höjning av anslaget med 35 milj.kr. utöver regeringens förslag. I yrkande 61 i motion U246 (fp) föreslås en medelsram som överstiger regeringens förslag med 35 milj.kr.
Utskottets överväganden
Det regionala stödet till Centralamerika har genomgått en snabb och kraftig expansion. Sveriges bidrag till regionala insatser i Centralamerika syftar till att främja fredssträvanden, demokratisering, respekt för mänskliga rättigheter, ekonomisk återhämtning och samarbetet mellan länderna i regionen. Medelsutnyttjandet är enligt propositionen högt.
Utskottet anser att insatserna har varit motiverade, inte minst med tanke på den utveckling mot försoning, demokrati och stabilisering som har skett i regionen. Det är av vikt att budgetramarna vägs mot de förutsättningar regionen har att tillgodogöra sig medlen i form av konkreta projekt och även i förhållande till andra länders stöd och den allmänna utvecklingsnivån jämfört med andra u-länder. Den av regeringen föreslagna anslagsramen om 110 milj.kr. är väl avvägd.
Därmed avstyrks yrkandena 20 i motion U240 (m), 35 och 36 i motion U244 (v) och 61 i motion U246 (fp).
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd
I yrkandena 23 i motion U231 (c), 21 i motion U240 (m) och 63 i motion U246 (fp) föreslås att riksdagen anslår 100 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit till anslaget Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd, eller sammanlagt 650 milj.kr. I yrkande 37 i motion U244 (v) föreslås en höjning utöver regeringens förslag med 200 milj.kr. I yrkande 23 i motion U240 (m) föreslås att ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter skall inrättas samt att 5 milj.kr. skall anslås för ändamålet. I yrkande 16 i motion U246 (fp) föreslås att en särskild anslagspost skall inrättas för humanitärt bistånd i Asien.
Utskottets överväganden
Utskottet hänvisar till vad som tidigare i betänkandet, delrubriken Demokrati och mänskliga rättigheter, har påpekats om behovet av mer riktade demokratifrämjande biståndsinsatser. Som propositionen påpekar pågår en intensiv debatt om demokrati, pluralism, fria val och flerpartisystem i ett antal mottagarländer. I dessa länder finns behov av riktat stöd till insatser för föreberedelse och genomförande av demokratiska reformer. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen för samman insatser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter liksom humanitärt bistånd i en anslagspost och att medelsutrymmet ökar. Det är också positivt att stödet kan ges i såväl Afrika, Asien som Latinamerika. Utskottet finner att regeringens förslag om 550 milj.kr. väl tillgodoser de syften som motionärerna argumenterat för.
Beträffande inrättandet av ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter hänvisar utskottet till vad som konstaterades tidigare i betänkandet under delrubriken Demokrati och mänskliga rättigheter, att det inte ankommer på statsmakterna att ta initiativ till ett särskilt fristående institut. Initiativet måste definitionsmässigt komma från enskilt håll.
Därmed avstyrks yrkandena 23 i motion U231 (c), 21 och 23 i motion U240 (m), 37 i motion U244 (v) samt 63 i motion U246 (fp). Yrkande 16 i motion U246 (fp) får anses besvarat med det ovan anförda.
Katastrofanslaget
I yrkande 11 i motion U231 (c) föreslås att även katastrofanslaget bör kunna användas för insatser för bekämpning av HIV/aids.
I yrkande 26 i samma motion föreslås att riksdagen anslår 50 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit till anslaget Katastrofer m.m., eller 860 milj.kr. I yrkande 27 föreslås en motsvarande höjning med 50 milj.kr. till anslaget Stöd till återuppbyggnad, eller sammanlagt 300 milj.kr. I yrkande 24 i motion U239 (mp) föreslås att anslaget till posten Katastrofer m.m. höjs med 400 milj.kr. utöver regeringens förslag. I yrkande 38 i motion U244 (v) föreslås en höjning med 1 miljard kronor utöver regeringens förslag. Samtidigt föreslår motionärerna i yrkande 39 att riksdagen skall avslå regeringens begäran om 250 milj.kr. till anslagsposten Stöd till återuppbyggnad. I yrkande 64 i motion U246 (fp) föreslås en höjning av katastrofanslaget med 200 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
I yrkande 25 i motion U246 (fp) föreslås att det svenska biståndet i hög grad bör inriktas på katastrofförebyggande insatser och på uppbyggande av en katastrofberedskap i särskilt hårt drabbade områden. Det är enligt motionärerna naturligt att katastrofbiståndet nära länkas samman med det mer långsiktiga utvecklingsbiståndet. Motionären föreslår en omfattande satsning på katastrofbiståndet det kommande budgetåret. För att göra detta effektivt vill man skilja ut de insatser som blivit mer eller mindre permanenta.
Utskottets överväganden
Anslagen Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad gäller båda katastrofsituationer, men har delvis olika karaktär. Regeringens förslag innebär en ökning av de samlade katastrofanslagen med 213 milj.kr., eller 25 %. Höjningen har helt lagts på Katastrofer m.m., dvs. på insatser för överlevnad. Höjningen går utöver vad SIDA har föreslagit i sin petita och har motiverats bl.a. av den svåra situationen i många områden, inte minst i Afrika och även av eventuella katastrofsituationer i Central- och Östeuropa.
Även om ett stort och flexibelt katastrofanslag är angeläget, är det samtidigt utskottets uppfattning att för att uppnå bestående effekter i arbetet för att förebygga katastrofer krävs också mer långsiktiga utvecklingsinsatser. Att utöka katastrofanslaget på de reguljära utvecklingsprogrammens bekostnad riskerar att motverka sitt eget syfte. I länder med mer eller mindre bestående katastrofsituationer, som t.ex. Angola, Etiopien och Moçambique, måste det finnas en beredskap även inom landramarna för katastrofinsatser, främst förebyggande sådana.
De av regeringen föreslagna anslagsbeloppen, 1 060 milj.kr. för Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad, är enligt utskottets mening motiverade.
Frågan om insatser för bekämpning av HIV/aids behandlas senare i betänkandet, under rubriken Särskilda program. Utskottet anser att HIV/aids-bekämpningen bör få fortsatt hög prioritet. Utskottet ser emellertid ingen anledning att ifrågasätta utformningen av biståndet för dessa insatser, utan utgår ifrån att regeringen och biståndsmyndigheterna tillsammans noga väger in för- och nackdelar med olika former av anslag.
Därmed avstyrks yrkandena 11, 26 och 27 i motion U231 (c), yrkande 24 i motion U239 (mp), yrkandena 38 och 39 i motion U244 (v) samt yrkande 64 i motion U246 (fp). Yrkande 25 i motion U246 (fp) får anses besvarat med det ovan anförda.
Katastrofbistånd till vissa ändamål
Västbanken och Gaza
I yrkande 33 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen beslutar om en landram till Västbanken och Gaza på 50 milj.kr.
Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd till det palestinska folket stadigt har ökat de senaste åren. Kanaliseringen sker genom UNRWA och svenska enskilda organisationer. Sveriges bidrag till UNRWA är betydande. Av de medel som ur den svenska biståndsbudgeten tillfaller organisationen ges cirka en tredjedel till Västbanken och Gaza. Därtill har stöd till svenska enskilda organisationer för verksamhet inom främst hälso- och sjukvårdssektorn i de ockuperade områdena lämnats. Budgetåret 1989/90 lämnades över katastrofanslaget 20,5 milj.kr. till Västbanken och Gaza.
Att upprätta en landram för Västbanken och Gaza är av praktiska skäl varken önskvärt eller genomförbart. Däremot är det utskottets uppfattning att det palestinska folket på de ockuperade områdena bistås på bredast möjliga sätt. Det stöd som har givits har i ökande utsträckning lämnats som katastrofbistånd. Stöd lämnas till svenska och internationella organisationer för humanitära insatser bland utsatta palestinier. Utskottet delar regeringens uppfattning att sådant stöd fortsättningsvis bör finansieras ur den nya anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.
Därmed avstyrks yrkande 33 i motion U244 (v).
Polisario
I yrkande 17 i motion U246 (fp) föreslås att det nu finns skäl att söka vägar att kanalisera ett ökat stöd också direkt via Polisario, som enligt motionärerna bl.a. genom sitt sätt att organisera flyktinglägren i Algeriet visat sig väl kunna motsvara ett sådant förtroende. I yrkande 1 i motion U630 (v) föreslås att regeringen stödjer Polisario på samma sätt som tidigare SWAPO och ANC givits direkt stöd. Motionärerna föreslår även att 20 milj.kr. kanaliseras direkt till Polisario som flyktinglägerstöd, samt att Polisarios Stockholmskontor ges ett värdigt stöd till hyra och omkostnader. I yrkande 2 i samma motion föreslås att inga nya krediter skall ges till Marocko så länge Marocko förhalar eller blockerar fredsplanens genomförande. I yrkande 1 i motion U641 (mp) föreslås att bilateralt bistånd skall utgå till Västra Sahara/Polisario. I yrkande 2 i samma motion föreslås att 30 milj.kr. skall avsättas för detta ändamål. I yrkande 3 i motionen föreslås att Sverige bör ompröva sitt bistånd till Marocko så länge brott mot de mänskliga rättigheterna i Västra Sahara fortgår och Marockos regering inte aktivt ger stöd till en folkomröstning. I yrkande 2 i motion U646 (fp) föreslås att biståndet till Västra Sahara skall gå direkt till Polisario, inte via anslaget Enskilda organisationer. Enligt yrkande 3 i samma motion föreslås att bidrag skall ges Polisarios kontor i Stockholm.
FNs generalförsamling antog i december 1989 enhälligt en resolution om Västra Sahara. Resolutionen bekräftar att Västra Sahara är en avkoloniseringsfråga som måste lösas på basis av det västsahariska folkets rätt till självbestämmande och oberoende. Resolutionen uppmanar också till en fortsatt dialog mellan parterna. FNs generalsekreterare kommer enligt vad utskottet erfarit att presentera en rapport till säkerhetsrådet om etablerandet av en särskild övervakningskommission (MINURSO) för att bevaka en folkomröstning om Västra Saharas framtid. Omröstningen kan komma att gälla ett val mellan fullständig självständighet för Västra Sahara eller integration i Marocko. Ett annat alternativ kan vara ett val mellan något av alternativen ovan och en begränsad självständighet eller starkt utvecklad autonomi. MINURSO kan tidigast vara operativt i början av 1992.
Kostnaderna för MINURSO är beräknade att ligga kring 200 miljoner US-dollar, och dess kärna beräknas omfatta en trupp om ca 1500--2000 man. Därutöver tillkommer militära observatörer och civilpoliser.
Det svenska biståndet till de västsaharier som lever i flyktingläger i Tindouf i Algeriet kanaliseras via svenska enskilda organisationer. Rädda barnen är den största förmedlande organisationen av det svenska biståndet. Sverige är den tredje största biståndsgivaren till lägren. Stödet via de enskilda organisationerna fungerar enligt vad utskottet kan konstatera på ett effektivt sätt.
Utskottet anser att det nu vore fel tidpunkt att ompröva biståndsformerna till den västsahariska befolkningen. FNs och OAUs arbete att få till stånd en för parterna rättvis och bestående lösning har rönt vissa framgångar. Det är naturligt att det ovan beskrivna FN-arrangemanget ges möjlighet att verka fullt ut innan biståndsformerna omprövas.
Utrikesdepartementet för regelbundet samtal med Polisario om biståndets innehåll, på samma sätt som görs med andra befrielserörelser. Utskottet finner inte att övervägande skäl talar för ett särskilt stöd till Polisarios kontor i Stockholm.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U630 (v), yrkandena 2 och 3 i motion U641 (mp) samt yrkandena 2 och 3 i motion U646 (fp). Yrkande 17 i motion U246 (fp) och yrkande 1 i motion U641 (mp) får anses vara besvarade med det ovan anförda.
Afghanistan
I yrkandena 2 och 3 i motion U640 (m) föreslås att Sverige bör medverka till att UNHCR ges ökade resurser för sitt fortsatta stöd till de afghanska flyktingarna. Enligt motionärens yrkande 3 bör också det svenska stödet till humanitära insatser inne i Afghanistan ges ökade resurser.
Utskottet konstaterade i föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) med anledning av liknande yrkanden att behovet av bistånd till afghanska flyktingar är mycket stort. Denna bedömning har inte ändrats. Det svenska biståndet, som främst har bestått av katastrofhjälp, har huvudsakligen gått till FNs hjälpverksamhet till förmån för Afghanistan, UNOCA (FNs koordinatör för Afghanistan) och till Svenska Afghanistankommittén, som arbetar med hälso- och sjukvård samt livsmedelsdistribution i och utanför Afghanistan. Även Pingstmissionens u-hjälp, Rädda barnen och Röda korset har fått bidrag för att stödja flyktingar från Afghanistan. Hjälp går också till återuppbyggnadsarbete och repatrieringsverksamhet inne i landet. Sverige är fortsatt en av de stora bidragsgivarna till dessa verksamheter. Utskottet konstaterade i det tidigare betänkandet (1989/90:UU15) att en utökning av biståndet via UNHCR är tänkbar. Storleken på stödet avgörs bl.a. på grundval av UNHCRs framställningar och UNOCAs bedömningar. Utskottet är inte berett att i detalj utforma rekommendationer om vilken typ av stöd som bör öka. Över katastrofanslaget gick budgetåret 1989/90 drygt 73 milj.kr. till Afghanistan. Utskottet noterar i sammanhanget att en översyn av formerna för biståndet till Afghanistans folk för närvarande pågår. Utskottet finner det angeläget återupprepa betydelsen av fortsatt omfattande bistånd för att söka lindra det afghanska folkets lidande.
Därmed får yrkandena 2 och 3 i motion U640 (m) anses vara besvarade.
Etiopien/Eritrea
I yrkande 3 i motion U651 (s) föreslås att Sverige så långt som möjligt bör bidra till att avhjälpa en hungerkatastrof i Eritrea. I yrkande 37 i motion U246 (fp) föreslås att särskild uppmärksamhet bör ägnas krigets offer i Eritrea. I yrkande 4 i motion U652 (s) föreslås att hög beredskap bör hållas i förhållande till de lidanden civilbefolkningen får utstå på grund av kriget i Eritrea.
Utskottet konstaterar att ett omfattande svenskt katastrofbistånd går till de nödlidande i Eritrea. Beredskapen för utökade katastrofinsatser i Etiopien gäller självfallet också krigets offer i Eritrea. Den eritreanska befrielserörelsen EPLF behärskar numera i princip hela Eritrea, med undantag av städerna Asmara och Keren. Som tidigare påpekats i betänkandet återupptogs samtal i oktober 1990 mellan den etiopiska regeringen och EPLF under medverkan av det amerikanska utrikesdepartementet. En permanent lösning av konflikten måste sökas på politiska grunder. Sverige verkar alltid tillsammans med det övriga givarsamfundet för att få parterna i konflikten att medge fri lejd för nödhjälpstransporter.
Utskottet utgår ifrån att Sverige även fortsättningsvis håller hög beredskap vad gäller katastrofinsatser i det aktuella området samt verkar för internationella lösningar som underlättar situationen för de nödställda.
Därmed får yrkandena 3 i motion U651 (s), 37 i motion U246 (fp) och 4 i motion U651 (s) anses vara besvarade.
Egypten, Turkiet och Jordanien
I yrkande 2 i motion U652 (m) föreslås att ökat humanitärt bistånd bör ges till de s.k. frontstaterna i Gulfkriget, dvs. Jordanien, Egypten och Turkiet.
Utskottet konstaterar att Sveriges humanitära insatser i regionen i samband med Gulfkrisen har varit betydande. Enligt senast tillgängliga statistik från samordningsorganet UNDRO svarade Sverige för inemot 10 % av samtliga bidrag från OECD-kretsen. Nyligen beslutade regeringen om ytterligare bidrag om 37 milj.kr. till FNs och Internationella Röda korskommitténs regionala aktionsprogram. Inom ramen för den internationella samordningsgruppen för bilateralt finansiellt stöd till de s.k. frontstaterna (GCFCG) har utfästelser om bistånd och lån om drygt 14 miljarder USD hittills lämnats. Sverige har deltagit i denna grupp och utfäst stöd till Egypten, Jordanien och Turkiet.
Sverige fäster stor vikt vid de humanitära insatserna i de krisdrabbade områdena. Det är av vikt att dessa sker effektivt och på ett samordnat sätt. I detta sammanhang är FNs roll för koordinering av dessa insatser av stor vikt. Beslut om nya stödinsatser måste självfallet noga avvägas mot de akuta behov som föreligger.
Därmed får yrkande 2 i motion U 652 (m) anses vara besvarat.
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer
I yrkande 35 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen anslår 200 milj.kr. till Amerikas indianer. I yrkande 28 i motion U231 (c) föreslås en höjning av anslaget med 50 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 785 milj.kr. I yrkande 23 i motion U239 (mp) föreslås en motsvarande höjning med 200 milj.kr. I yrkande 22 i motion U240 (m) föreslås en medelsram om 750 milj.kr. I yrkande 40 i motion U244 (v) föreslås en medelsram om 775 milj.kr. I yrkande 41 i samma motion föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag att 10 milj.kr. av anslaget Bistånd genom enskilda organisationer skall användas för kulturbistånd till Östeuropa. I yrkande 66 i motion U246 (fp) föreslås också en medelsram om 775 milj.kr.
I motion U245 (mp, c) föreslås att 2 milj.kr. ställs till hjälpprojektet Bushmen-Aids förfogande, att användas av det i motionen omtalade området i Kalahariöknen och med Kalahari Bushmen Survival Projekt som ansvarigt för projektet i Sydafrika.
I yrkande 18 i motion U246 (fp) föreslås att de svenska givarorganen genom ökat stöd via svenska och utländska frivilligorganisationer i vid mening bör stimulera en utvidgning av den resursbas av engagerade individer och organisationer i både givar- och mottagarländer, som är grunden för allt utvecklingsbistånd. I yrkande 19 i samma motion anförs behovet av en långsiktig utfästelse om ökningen av det bistånd som förmedlas via svenska organisationer.
I motion U254 (c) föreslås att reglerna för bidrag till enskilda organisationer för projekt- och katastrofbistånd bör ses över så att handläggningstiden förkortas och även andra former beaktas. Bl.a. anför motionären att begagnade produkter ibland skall kunna användas i biståndet i stället för nya.
I motion U255 (c) föreslås att svensk u-landshjälp i större utsträckning bör kanaliseras genom bondeorganisationer till bonde- och landsbygdsbefolkningen i mottagarländerna.
Utskottets överväganden
Samtliga motionärer understryker värdet av samarbetet med folkrörelserna och de enskilda organisationerna, som under många år visat stor förmåga att bedriva biståndet bra i olika former, och vars insatser är av största betydelse för upprätthållandet av den höga biståndsviljan i Sverige. Utskottet delar denna positiva grundsyn och finner det angeläget att uppmuntra den roll som dessa organisationer spelar. Flera av de frågor som berörs av motionärerna studeras för närvarande inom ramen för en översyn som görs på initiativ av SIDA. Det är naturligt att avvakta resultaten av denna översyn innan nya ställningstaganden görs som ändrar de nuvarande villkoren för denna biståndsform.
Anslagsposten har flerdubblats under de senaste 15 åren, och under budgetåret 1989/90 utbetalades sammanlagt 605 milj.kr. Utöver av riksdagen beviljade medel om 590 milj.kr. beviljades ytterligare 15 milj.kr. ur SIDAs ointecknade reservation från 1988/89. Bidrag utgick till ett åttiotal länder, inkl. flera av programländerna för bilateralt bistånd. De kyrkliga organisationerna förmedlade den största delen av bidragen, eller 44 %. Bidragen till fackliga resp. kooperativa insatser var 30 resp. 40 milj.kr. Biståndet genom enskilda organisationer förmedlas även över anslagsposterna Katastrofhjälp och Humanitärt bistånd. De sammanlagda bidragen till bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer uppgick under budgetåret 1989/90 till ca 1,3 miljarder kronor.
Genom det av regeringen under hösten 1986 tillkallade särskilda folkrörelserådet har ett instrument skapats för fördjupat samråd och erfarenhetsutbyte om biståndets innehåll och utformning. Ett omfattande kontaktutbyte sker också mellan SIDA och organisationerna. Flertalet organisationer har uttryckt farhågor för att en oavbruten expansion kan inverka negativt på organisationernas särart. Det är, som utskottet tidigare har påpekat, väsentligt att organisationerna kan bevara sin integritet och särart trots att en stor del av verksamheten finansieras med statliga medel. Det är ju i många fall organisationernas specifika egenskaper och särart som deras unika kompetens grundas på. Ytterligare medel av den storleksordning som har föreslagits av vissa motionärer är enligt utskottets uppfattning därför inte befogade. Utskottet vill emellertid understryka den positiva roll folkrörelserna och de enskilda organisationerna spelar och tillstyrker därför en höjning med 15 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. en sammanlagd medelsram om 750 milj.kr.
Bistånd till utländska enskilda organisationer existerar i viss omfattning, framför allt på kvinnoområdet. Erfarenheterna av detta stöd till lokala s.k. NGOs (Non-Governmental Organizations) har varit tillräckligt positiva för att en breddning till andra områden inte kan uteslutas. Utskottet anser emellertid att detta bistånd i huvudsak bör gå genom svenska enskilda organisationer.
Utskottet inser att många organisationer har legitima behov av fleråriga utfästelser för att främja god planering och trygga arbetsvillkor. Olika former för stöd till fleråriga insatser finns redan, men måste bedömas från fall till fall beroende på organisationernas stabilitet, kapacitet och förhållandena i det aktuella projektområdet.
Bistånd till Östeuropa finansieras över andra anslagsposter som delar av ett särskilt åtgärdsprogram. Därför är det olämpligt att använda anslaget Bistånd genom enskilda organisationer för kulturbistånd till Östeuropa.
Utskottet ser inga principiella hinder för att använda begagnade produkter, som exempelvis sjukvårdsutrustning, i biståndet. SIDA ger efter ansökningar bidrag för transport av bl.a. denna typ av produkter. Utskottet utgår ifrån att SIDA, innan beslut om insatser tas, gör noggranna bedömningar huruvida bidrag till reparationer av begagnade produkter tjänar de svenska biståndsinsatserna eller inte.
Vad gäller stöd till bondeorganisationer m.m. får utskottet konstatera att det redan finns betydande möjligheter till denna typ av insatser genom existerande anslagsformer. SIDA är beroende av svenska enskilda organisationers egna initiativ och kan mycket väl positivt betrakta väl underbyggda ansökningar med denna inriktning. Att kategoriskt uttala en önskan att biståndet i högre grad bör kanaliseras genom bondeorganisationer är inte meningsfullt.
Därmed tillstyrks yrkande 22 i motion U240 (m). Yrkandena 28 i motion U231 (c), 23 i motion U239 (mp), yrkandena 40 och 41 i motion U244 (v), yrkande 66 i motion U246 samt motion U255 (c) avstyrks. Yrkandena 18 och 19 i motion U246 (fp), motion U245 (mp, c) samt motion U254 (c) får med det ovan anförda anses vara besvarade.
Särskilda miljöinsatser
I yrkande 29 i motion U231 (c) föreslås att riksdagen anslår 50 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 285 milj.kr. I yrkande 24 i motion U239 (mp) föreslås en höjning av anslaget med 200 milj.kr. utöver regeringens förslag. I yrkande 67 i motion U246 (fp) föreslås en motsvarande höjning med 25 milj.kr.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att miljöfrågorna har fått betydande utrymme i det bistånd som är knutet till landramarna. Det särskilda miljöanslaget har använts som viktigt komplement till förstärkningar av miljösatsningarna inom strategiska områden. Härvid har vikten av stöd till bevarande av produktionsbasen inom jordbruket och marin miljövård betonats, liksom utveckling av kunskap och förmåga hos mottagarländerna att själva svara för miljöinsatser.
Miljömålet spelar en kompletterande och förstärkande roll i förhållande till de övriga målen för det svenska utvecklingssamarbetet. Detta förutsätter, i likhet med vad som påpekas i propositionen, att miljöhänsyn bereds betydande utrymme inom det landprogrammerade utvecklingssamarbetet och att miljöinsatser i ökad utsträckning görs inom ramen för landprogrammen. Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 235 milj.kr. lämplig.
Därmed avstyrks yrkandena 29 i motion U231 (c), 25 i motion U239 (mp) och 67 i motion U246 (fp).
Särskilda program
I motion U208 (c) föreslås att ökade resurser skall ges till aids-bekämpningen i tredje världen. I yrkande 30 i motion U246 (fp) föreslås att det bistånd som inom ramen för SIDAs särskilda program ges för insatser mot HIV/aids bör utökas. I yrkande 42 i motion U244 (v) föreslås att anslaget för särskilda program höjs med 100 milj.kr. utöver regeringens förslag. 50 milj.kr. av dessa skall enligt motionärerna reserveras för ytterligare aids-insatser.
I yrkande 22 i motion U239 (mp) föreslås att anslaget skall höjas med 100 milj.kr. utöver regeringens förslag för delposten stöd till kvinnor. I yrkande 26 i samma motion föreslås att ytterligare 80 milj.kr. utöver regeringens förslag skall gå till delposten befolkningsfrågor. I yrkande 21 i motion U246 (fp) föreslås en utökning av förvaltningsbiståndet för utveckling av marknadsekonomi. I yrkande 27 i samma motion föreslås att en utökad satsning borde göras vad gäller befolkningsfrågor. I motionens yrkande 30 anförs om behovet av utökade insatser mot HIV/aids, bl.a. inom ramen för särskilda program. I yrkande 31 i samma motion föreslås att ökat utrymme uppgående till 10 milj.kr. bör ges för handikappinsatser inom ramen för Särskilda program. I motionens yrkande 65 föreslås en höjning utöver regeringens förslag till anslagsposten med 50 milj.kr. I yrkande 26 i samma motion föreslås att en utökning av förvaltningsbiståndet för utveckling av marknadsekonomi bör ske inom ramen för särskilda program. I motion U210 (v) anförs att det svenska handikappbiståndet behöver förbättras och utökas. I yrkande 30 i motion U231 (c) föreslås att riksdagen anslår 50 milj.kr. för stöd till anpassad teknik.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas uppfattning att befolkningsfrågorna och insatserna mot HIV/aids bör ges högre prioritet. De ekologiska och andra problem som följer av en explosionsartad befolkningsökning kan få betydande negativa effekter på utvecklingsansträngningarna och även på effektiviteten av biståndsverksamheten i stort. HIV/aids har också globala aspekter som inte ger utrymme för passivitet från vare sig de nationella regeringarnas eller biståndsmyndigheternas sida. Spridningen av HIV/aids har redan uppenbara negativa effekter på den ekonomiska situationen i många av de mest drabbade länderna.
Sveriges bidrag till WHOs globala aids-program (GPA) ligger på fortsatt hög nivå. Programmet har både globala och nationella aspekter. WHOs GPA ansvarar tillsammans med de enskilda länderna för samordning av stödet och vägledning för aids-programmen, deras kvalitet och nivå. Detta gör det möjligt att dra nytta av erfarenheter från flera olika håll. Samtidigt utformas programmen och stödet med hänsyn till kapacitet och prioriteringar i mottagarländerna. Samma hänsyn tas vid valet av kanaler för det svenska stödet. I t.ex. Tanzania och Uganda har stödet utbetalats till UNICEF för barnfondens insatser för prevention och socialt omhändertagande av barn som direkt eller indirekt har drabbats av aids.
HIV/aids har drabbat vissa länder i tredje världen, särskilt Afrika, mycket hårt. Det är i-ländernas ansvar att med riktade och utökade insatser driva bekämpningen av denna epidemi vidare. Det är önskvärt att HIV/aids-insatser också ges högre prioritet. Med hänvisning till vad som tidigare anförts i betänkandet om befolkningsfrågor anser utskottet att befolkningsbiståndet bör ges högre prioritet inom ramen för särskilda program, vilket bör ges regeringen till känna. Innevarande budgetår avsattes enligt vad utskottet inhämtat 10 milj.kr. för befolkningsinsatser. Nästa budgetår bör minst 30 milj.kr. öronmärkas för detta ändamål enligt utskottets uppfattning.
Dessa omprioriteringar bör enligt utskottets bedömning kunna äga rum inom ramen för budgetpropositionens medelsförslag för anslagsposten Särskilda program.
Därmed avstyrks yrkandena 22 och 26 i motion U239 (mp), 42 i motion U244 (v) samt 65 i motion U246 (fp). Motion U208 (c), motion U210 (v) samt yrkande 30 i motion U246 (fp) får med det ovan anförda anses vara besvarade. Med hänvisning till vad utskottet anför om anpassad teknik i betänkandet avstyrks yrkande 30 i motion U231 (c).
Vad förvaltningsbistånd för utveckling av marknadsekonomi beträffar delar utskottet motionärernas uppfattning om vikten av förvaltningsbistånd som syftar till att stärka den miljö och det klimat som kan främja bättre tillväxt, produktion och makroekonomisk balans. Förvaltningsbiståndet kan i hög grad underlätta reformer i marknadsekonomisk riktning.
Som anges i detta betänkande under avsnittet Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågan, överväger SIDA att inrätta en särskild byrå för förvaltningsbistånd, i linje med synen på den stora betydelsen av denna typ av bistånd.
Därmed får yrkande 21 i motion U246 (fp) anses besvarat.
Handikappinsatser
Utskottet konstaterar att målsättningen med det svenska biståndet på handikappområdet är att i överensstämmelse med det världsaktionsprogram som antogs av FNs generalförsamling 1982 integrera handikappaspekterna i den löpande utvecklingsprocessen. Enligt vad utskottet inhämtat görs genom SIDA, anslagsposten Särskilda program riktade, bilaterala insatser för innevarande budgetår till en omfattning av 3 till 4 milj.kr. Inom ramen för stödet till enskilda organisationer förmedlas betydande belopp genom handikapprörelsens biståndssekretariat. Därutöver är andra enskilda organisationer som Rädda barnen, Diakonia, Afrikagrupperna m.fl. engagerade i rehabiliteringsinsatser. Multilateralt ger Sverige personalstöd till handikappenheten i Wien som under handikappdekaden skall utgöra ett särskilt stöd till internationella handikappinsatser. Insatser görs också globalt genom WHO. Sedan augusti 1989 ger Sverige stöd till ett interregionalt handikapprojekt genom UNDP. Syftet med de svenska multilaterala insatserna är att de skall stödja mekanismer som ger långsiktiga effekter snarare än kortsiktiga i rent projektstöd. Utskottet ser liksom tidigare positivt på möjligheter till utökade insatser inom detta område. Sådana utökade insatser bör kunna finansieras över anslaget Särskilda program om så befinns motiverat.
Mot bakgrund av ovan redovisade positiva bedömning av ökade insatser på området anser utskottet också att bistånd till förmån för handikappade bör ges en särskild rubrik inom ramen för redovisningen av anslagsposten Särskilda program. Det ankommer emellertid inte på utskottet att ange ett exakt belopp för sådana insatser.
Härmed får yrkande 31 i motion U246 (fp) och motion U210 (v) anses besvarade.
Rekrytering och utbildning av fältpersonal
I yrkande 43 i motion U244 (v) föreslås att anslaget höjs med 81 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 120 milj.kr.
Anslagsposten utnyttjas främst för rekrytering, utbildning och finansiering av bilaterala biträdande experter, för vidareutbildning av biståndsarbetare, för s.k. mindre fältstudier samt för rekrytering och utbildning av fältpersonal.
I enlighet med vad propositionen förordar anser utskottet att det är angeläget att erfarenheterna från den växande kategorin av personal som är anställd av konsultföretag och som kontrakteras av SIDA mer aktivt förs in i utvecklingssamarbetet. Den personal som anlitas av konsultföretagen är ofta specialister som läkare, lärare, ekonomer etc. Det är också angeläget att resursbasen utvidgas och att yngre personer bereds möjligheter att arbeta i u-länder inom utvecklingssamarbetet.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 39 milj.kr. vara på lämplig nivå.
Därmed avstyrks yrkande 43 i motion U244 (v).
Information genom SIDA
I yrkande 24 i motion U240 (m) föreslås att till anslaget Information genom SIDA skall anslås 9 milj.kr. I yrkande 44 i motion U244 (v) föreslås en höjning av anslaget utöver regeringens förslag med 2 milj.kr., eller till sammanlagt 18 milj.kr.
Utskottets överväganden
Anslaget Information genom SIDA avser dels information om SIDAs egen verksamhet, dels information om utvecklingsländerna i stort. Information om det multilaterala biståndet bedrivs numera av utrikesdepartementet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om 16 milj.kr. för anslagsposten Information genom SIDA.
Därmed avstyrks yrkandena 24 i motion U240 (m) och 44 i motion U244 (v).
Andra biståndsprogram
Under anslaget anvisas medel för u-landsforskning genom styrelsen för u-landsforskning (SAREC), tekniskt samarbete och u-krediter genom beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), gäststipendieprogram genom Svenska institutet, främjande av u-länders import till Sverige genom importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), industriellt samarbete genom fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND), projektbistånd till vissa länder, särskilda insatser i skuldtyngda u-länder samt utredningar m.m. Härutöver har i propositionen medel avsatts för stöd till näringslivsutveckling genom en föreslagen ny myndighet, SITCO.
Tabell 6. Andra biståndsprogram budgetåren 1990/91--1991/92 (milj.kr.)
00> 51>Anvisat 65>Regeringens 83>Förändring 00>65>förslag 83>1991/92 1991/92
00>U-landsforskning 60>360,0 76>390,0 94>+ 30,0
00>BITS verksamhet, därav 60>(700,0) 76>(715,0) 94>+ (15,0)
00>Tekniskt samarbete 60>300,0 76>315,0 94>+ 15,0
00>U-krediter 60>400,0 76>400,0 94>+ 15,0
00>Gäststipendieprogram 60>5,0 76>5,5 94>+ 0,5
00>IMPODs verksamhet 64>14,0(1) 80>24,5(3) 94>+ 10,5
00>SWEDFUND, Industriellt sam- 00>arbete 64>(2) 76>100,0 94>+ 100,0
00>Projektbistånd till vissa länder 60>390,0 80>200,0(4) 94>- 190,0
00>Särskilda insatser i skuldtyngda 00>länder 60>640,0 76>500,0 94>- 140,0
00>Utredningar m.m. 60>8,0 76>8,0
00>Näringslivsutveckling genom ny 00>myndighet 80>25,0(5) 94>+ 25,0
00>Summa 60>2 117,0 80>1 968,0 94>- 149,0
U-landsforskning
Propositionen
SAREC
En huvuduppgift för SARECs verksamhet är att stödja u-länders strävan att bygga upp och stärka egen kapacitet inom forskning, vetenskap och teknik. Verksamheten är inriktad på stöd till internationella forskningsprogram, direkt stöd till regionalt forskningssamarbete, stöd till enskilda u-länder samt stöd till svensk u-landsforskning.
Stöd till internationella forskningsprogram har tidigare utgjort SARECs största enskilda anslagspost. De bilaterala och regionala forskningsprogrammens sammanlagda andel har dock ökat och överstiger nu stödet till de internationella programmen.
SARECs stöd till de internationella forskningsprogrammen är relativt omfattande, och största mottagare är WHOs forskningsprogram och konsultativa gruppen för jordbruksforskning, CGIAR.
År 1986 anvisade regeringen 100 milj.kr. genom SAREC för ett femårigt forskningsprogram om skog och miljö i u-länder. SAREC fick sommaren 1988 också i uppdrag att utforma ett särskilt stöd till forskning om aids och tropiska sjukdomar. För denna forskning anslog regeringen 60 milj.kr. för en treårsperiod med början budgetåret 1988/89. Regeringen föreslår en förlängning av programmet med två år. För budgetåret 1991/92 beräknas 15 milj.kr.
Sammanfattning av motionerna
I motion U244 (v), yrkande 45, föreslås att anslaget till SAREC skall höjas med 110 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 500 milj.kr. I yrkande 70 i motion U246 (fp) föreslås ett anslag om 430 milj.kr., eller 40 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I yrkande 7 i motion U259 (v) föreslås att 5 milj.kr. skall avsättas för bioteknisk forskning och utveckling för att förbättra jordbruket i utvecklingsländerna.
Utskottets överväganden
Utskottet finner att forskningsverksamhet med anknytning till u-ländernas situation och till biståndssamarbetet är synnerligen angelägen. Som propositionen påpekar är forskarutbildning ett viktigt inslag inom det bilaterala samarbetet. I det strategidokument för landsbygdsutveckling och miljö som SAREC nyligen utarbetat utgör vidare kopplingen mellan biståndsinsatserna på miljöområdet och andra utvecklingsinsatser ett viktigt tema. Utskottet vill understryka betydelsen av SARECs satsning på HIV/aids-forskning. SARECs fortsatta satsning på forskningsstödet till Afrika söder om Sahara kommer att förbli angelägen en lång tid framöver.
Med hänvisning till bl.a. HIV/aids-programmets stora betydelse och det faktum att regeringen i propositionen föreslår en förlängning av programmet på en lägre anslagsnivå än tidigare, vill utskottet förorda en höjning av anslaget för u-landsforskning med 5 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 395 milj.kr.
Med anledning av motionerna U244 (v), yrkande 45, och U246 (fp), yrkande 70, föreslår utskottet en ändring av regeringens förslag enligt ovan anförda resonemang. Detta bör ges regeringen till känna. Yrkande 7 i motion U259 (v) avstyrks.
Tekniskt samarbete och u-krediter
Propositionen
BITS
BITS uppgift är att inom ramen för den svenska biståndsverksamheten främja ekonomisk och social utveckling i u-länder samt att utvidga och stärka Sveriges relationer med dessa länder genom insatser i samarbete med svenska institutioner och företag. Verksamheten omfattar bidrag till tekniskt samarbete med u-länder, inkl. internationella kurser i Sverige samt u-kreditfinansiering av utvecklingsprojekt i u-länder. BITS insatser förutsätter att samarbetsländerna har kapacitet att planera och ansvara för genomförandet av de projekt som erhåller stöd, att projekten är prioriterade i ländernas utvecklingsplaner samt att en kostnadsdelning sker mellan parterna. Huvuddelen av BITS verksamhet är inriktad på energiförsörjning, transporter, kommunikationer och industri. Under senare år har också insatser för miljöskydd ökat markant.
Det tekniska samarbetet syftar till att överföra kunnande från Sverige till samarbetsländerna. Detta inbegriper planering av projekt och utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och kapacitet. BITS medverkan i det tekniska samarbetet utgörs bl.a. av bidrag till konsultinsatser, utbildning för personer från enskilda länder, institutionssamarbete samt internationella kurser. Det tekniska samarbetet sker främst inom sektorerna industri och energi. Sverige är på detta område engagerat i samarbete med ett tjugotal länder. Samarbete sker även med förutvarande programländer.
För budgetåret 1991/92 föreslår regeringen att 315 milj.kr. avsätts för BITS tekniska samarbete.
U-krediter är statsstödda krediter som med hjälp av biståndsmedel kan ges på förmånliga villkor för att finansiera svenska varor och tjänster i projekt som främjar u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. U-krediter kan beviljas kreditvärdiga u-länder vars utvecklingspolitik är förenlig med målen för svenskt bistånd. U-kreditgivningen har till övervägande del inriktats på programländer för svenskt bistånd och de u-länder med vilka BITS bedriver tekniskt samarbete.
U-krediter ges normalt i en integrerad transaktion där biståndsmedlen används för att subventionera kreditvillkoren. I vissa fall, främst till de minst utvecklade länderna, kan s.k. kombinationskrediter lämnas. Dessa består dels av en gåva, dels av en exportkredit. I enlighet med en internationell överenskommelse inom OECD ges u-krediter numera med en förmånlighetsgrad på 35 resp. 50 %. Det senare, högre gåvoelementet gäller de minst utvecklade länderna. I avsikt att få så förmånliga priser som möjligt för mottagarländerna erfordras att upphandlingen sker i internationell konkurrens.
För att minimera risken för kapplöpning med subventioner i blandade krediter och biståndskrediter antog OECDs biståndskommitté (DAC) 1987 reviderade riktlinjer för utnyttjandet av offentligt bistånd i kombination med exportkreditgivning samt för annat bundet bistånd.
Regeringen föreslår att 400 milj.kr. anvisas för gåvoelementet i u-krediter under budgetåret 1991/92.
Sammanfattning av motionerna
I motion U222 (s) anförs bl.a. att riksdagen bör ge sitt stöd till den viktiga roll BITS har fått i Östeuropa samt i övrigt till den inriktning och omfattning BITS har.
I yrkande 49 i motion U244 (v) föreslås en sänkning av anslaget till BITS verksamhet i förhållande till regeringens förslag med 150 milj.kr., eller till sammanlagt 165 milj.kr. I yrkande 50 i samma motion föreslås att inga nya medel skall tillföras delposten u-krediter. I yrkande 71 i motion U246 (fp) föreslås att anslaget Tekniskt samarbete genom BITS ökas med 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I yrkande 72 i samma motion föreslås inrättandet av ett särskilt anslag hos BITS för särskilda miljöinsatser och ett anslag om 10 milj.kr. för denna post. I motionens yrkande 73 föreslås inrättandet av ett särskilt anslag för Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter samt ett anslag om 5 milj.kr.
I yrkandena 39 och 40 i den citerade motionen föreslås att bindningen av BITS tekniska bistånd skall avvecklas resp. att de internationella kurser BITS anordnar skall utökas.
I yrkande 2 i motion U630 (v) föreslås att några nya krediter inte skall ges till Marocko och något nytt handelsavtal inte skall tecknas med detta land så länge Marocko förhalar eller blockerar fredsplanens genomförande i Västra Sahara. I motion U646 (fp), yrkande 4, föreslås på liknande sätt att bilateralt bistånd och u-krediter inte skall ges till Marocko så länge som den marockanska regeringen vägrar godta FNs fredsplan.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att BITS insatser inom ramen för det svenska biståndet är viktiga. Överföring av finansiella resurser, teknologi och kunskap till u-länder, inkl. sådana som nått en viss industrialiseringsgrad, och som inriktas på former som inte skapar biståndsberoende är en positiv resursförstärkning hos de aktuella u-länderna. Ökad inriktning på att uppfylla även andra biståndspolitiska mål än tillväxtmålet, som t.ex. miljö och mänskliga rättigheter, är en välkommen utveckling. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att BITS på miljöområdet etablerat ett samarbete med Världsbanken för konsultinsatser i såväl u-länder som i Central- och Östeuropa.
Vad gäller avbindningen i biståndet har som tidigare påpekats i betänkandet regeringen nyligen tillsatt en utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet. En av de faktorer denna utredning närmare skall granska är avbindningen. I det svenska biståndet går vidare en klar tendens mot minskad användning av bundet bistånd. Det bistånd där upphandlingen till de aktuella projekten skall ske i givarlandet är för Sveriges del nu nere på en nivå som internationellt sett är mycket låg. Utskottet konstaterar samtidigt att när ett u-land vänder sig till Sverige på grund av de produkter och tjänster vi har att erbjuda kan naturliga bilaterala kopplingar mellan givar- och mottagarland uppstå. En nedskärning av det bundna biståndet måste ställas i relation till övriga OECD-länders praxis och de effekter den får för ett effektivt resursutnyttjande. Utgångspunkten för samarbetet är emellertid att varor, kompetens och kunnande söks i de länder där u-länderna finner att de egna behoven bäst kan tillfredsställas.
Utskottet finner regeringens förslag om sammanlagt 715 milj.kr. för BITS verksamhet under budgetåret 1991/92 vara på lämplig nivå.
Frågan om biståndets organisation och BITS roll i denna behandlas under avsnittet Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet.
Därmed får motion U222 (s) samt yrkandena 39 och 40 i motion U246 (fp) anses vara besvarade. Yrkandena 49 och 50 i motion U244 (v) samt 71, 72 och 73 i motion U246 (fp) avstyrks.
Vad gäller det bistånd som går till Marocko genom u-krediter och den koppling till utvecklingen i Västra Sahara som gjorts av motionärerna, är det utskottets åsikt att Sverige inte bör använda kreditinstrumentet som påtryckningsmedel i en politisk förhandlingsprocess där FN har en ledande roll och där krav på aktioner i den riktning som motionärerna har föreslagit inte har ställts från FNs sida.
Därmed avstyrks yrkandena 2 i motion U630 (v) och 4 i motion U646 (fp).
IMPODs verksamhet
Propositionen
Importkontoret för u-landsprodukter har till uppgift att främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders utveckling. Regeringen föreslår att IMPOD inordnas i den nya myndigheten för det näringslivsinriktade biståndet, som redovisas på annat håll i betänkandet. Inom ramen för den nya myndigheten skall IMPOD i tillägg till sina nuvarande funktioner bidra till att export- och handelsfrämjande också i vidare bemärkelse blir en del av det svenska biståndet för industri- och näringslivsutveckling. IMPOD:s särskilda kompetens kommer därvid att kunna vidareutvecklas. Regeringen föreslår att 24,5 milj.kr. anvisas under delposten. Som en följd av den föreslagna omorganisationen fastställer regeringen inte någon ny treårsram för IMPOD.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 27 i motion U239 (mp) föreslås att till IMPODs verksamhet anvisa 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I yrkande 75 i motion U246 (fp) föreslås ett anslag som överstiger regeringens förslag med 12 milj.kr.
Utskottets överväganden
Utskottet har i avsnittet Allmänna riktlinjer i utvecklingssamarbetet behandlat förslaget om en ny myndighet för näringslivsinriktat bistånd och IMPOD:s organisatoriska ställning därvid. Utskottet godkänner den av regeringen föreslagna medelsramen för IMPOD.
Därmed avstyrks yrkande 27 i motion U239 (mp) och yrkande 75 i motion U246 (fp).
SWEDFUND
Industriellt samarbete
Propositionen
SWEDFUNDs uppgift är att främja industriell utveckling i u-länderna genom att stödja etablering och utveckling av företag. Fondens direkta företagsinriktade verksamhet utgör en viktig komponent i ett stöd till näringslivsutvecklingen i u-länderna. För att få ett slagkraftigt bistånd föreslår regeringen att SWEDFUND inordnas i den nya myndigheten för näringslivsinriktat bistånd. Myndigheten ges bl.a. i uppgift att i särskild förvaltning handha fondens grundkapital, som även i fortsättningen skall användas för riskkapitalsatsningar. Regeringen anser dessutom att fondens grundkapital successivt bör ökas. För budgetåret 1991/92 föreslås ett tillskott om 100 milj.kr., varav 50 milj.kr. för insatser i Central- och Östeuropa.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 74 i motion U246 (fp) föreslås att anslaget till SWEDFUND höjs med 40 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar i avsnittet Allmänna riktlinjer i utvecklingssamarbetet även SWEDFUNDs verksamhet och organisatoriska ställning.
Den av regeringen föreslagna medelsramen om 100 milj.kr. tillstyrks.
Därmed avstyrks yrkande 74 i motion U246 (fp).
Under avsnittet Principer och riktlinjer i det svenska utvecklingssamarbetet, delrubriken Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingssamarbete, näringslivsbistånd m.m. redogörs för förslaget att inrätta en ny myndighet för näringslivsbistånd.
I motion U246 (fp) yrkas att medelsramen för den nya myndigheten skall vara 10 milj.kr. högre än vad regeringen föreslagit.
Den nya myndigheten avses träda i funktion 1 juli 1991. Enligt vad utskottet har erfarit är enligt propositionens förslag finansieringen av den nya myndighetens verksamhet under nästa budgetår i huvudsak enligt följande. Genom IMPODs anslutning tillförs 25,5 milj.kr. Härtill kommer BITS särskilda medel för aktiviteter inom SWEDFUND om 20 milj.kr. Desutom tillförs de särskilda medlen för den nya myndigheten som uppgår till 25 milj.kr. för nästa budgetår. Härtill bör nämnas att SWEDFUNDs grundkapital ökas från 250 till 350 milj.kr.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelstilldelning för den nya biståndsmyndigheten. Yrkande 78 i motion U246 (delvis) vad avser ökad medelstilldelning avstyrks härmed.
Projektbistånd till vissa länder
Propositionen
Våren 1988 beslutade riksdagen att inrätta anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Avsikten med anslagsposten var att möjliggöra insatser till länder som befinner sig i ett kritiskt skede där utgången kan bli avgörande för landets framtida utvecklingsmöjligheter. Från anslagsposten har insatser finansierats i Bolivia, Costa Rica, Chile, Filippinerna, Uganda samt Polen och övriga Central- och Östeuropa. Stödet under denna anslagspost avser väl definierade insatser av projektkaraktär i ett initialskede av svenskt biståndssamarbete med landet. Av de länder som hittills erhållit stöd under anslagsposten föreslår regeringen att biståndet till Bolivia, Chile, Costa Rica och Uganda under budgetåret 1991/92 finansieras över myndigheternas ordinarie anslag.
Bistånd till Central- och Östeuropa
Regeringen presenterade i december 1989 förslag om ett program om 1miljard kronor för svenskt samarbete med Central- och Östeuropa under en treårsperiod. Av dessa skall 900 milj.kr. finansieras över biståndsanslaget.
För bilaterala insatser under budgetåret 1990/91 anslog riksdagen i maj 1990 175 milj.kr. under anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Av dessa avser 100 milj.kr. insatser i Polen och 75 milj.kr. insatser i andra länder. För hela treårsperioden ger detta 300 milj.kr. för Polen och 225 milj.kr. för övriga Central- och Östeuropa. Det av regeringen utfästa bidraget för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa uppgår för budgetåret 1991/92 till sammanlagt 175 milj.kr.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 51 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen beslutar avskaffa anslagsposten Projektbistånd till särskilda länder. I yrkande 52 i samma motion föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om 25 milj.kr. utöver de av regeringen föreslagna 175 milj.kr. till Central- och Östeuropa.
I yrkande 69 i motion U246 (fp) föreslås att riksdagen anslår 20 milj.kr. ytterligare under anslagsposten för bistånd till Filippinerna. I yrkande 2 i motion U612 (v) föreslås att allt svenskt bistånd till Filippinerna skall gå genom folkliga organisationer.
Utskottets överväganden
De 25 milj.kr. som finns under anslagsposten utöver de 175 milj.kr. som är avsedda för Central- och Östeuropa avser medel som BITS och IMPOD fått i uppdrag att bereda för insatser i Filippinerna samt beredskap för eventuella insatser i annat land. I Filippinerna har insatser gjorts inom ett flertal områden (skog, miljö, energi, gruvor, telekommunikation, offentlig förvaltning samt utbytes- och stipendieprogram). Situationen i Filippinerna är enligt utskottet fortfarande av sådan art att insatser under denna anslagspost även under budgetåret 1991/92 är motiverade.
I anslagsposten Projektbistånd till vissa länder ges möjligheter till en flexibel utformning av biståndet genom medverkan av de biståndsmyndigheter som bedöms lämpliga. Att avskaffa anslagsposten fyller enligt utskottet inte några konstruktiva syften. Utskottet anser däremot inte att någon ytterligare höjning, utöver den som regeringen har föreslagit, är motiverad.
Därmed avstyrks yrkandena 51 och 52 i motion U244 (v), 69 i motion U246 (fp) samt yrkande 2 i motion U612 (v).
Särskilda insatser i skuldtyngda länder
Propositionen
Under de senaste åren har framsteg gjorts med att åstadkomma skuldlättnadsåtgärder. Sverige har spelat en aktiv roll i att driva dessa frågor vad gäller de fattigaste och mest skuldtyngda länderna. Genom att särskilda medel avsatts i biståndsbudgeten har Sverige kunnat bidra till att samordnade aktioner kommit till stånd. Detta har varit ett betydelsefullt stöd till u-ländernas ansträngningar, men ytterligare åtgärder kommer att bli nödvändiga under många år framöver. Vid FNs generalförsamlings särskilda möte om ekonomiska frågor i april 1990 presenterade regeringen Sveriges samlade syn på skuldstrategin för de fattigaste länderna och flera förslag på ytterligare skuldlättnadsåtgärder.
Innan betalningsbalansstödet infördes under budgetåret 1985/86 hade Sverige redan år 1978, i enlighet med en resolution i UNCTAD, avskrivit de minst utvecklade ländernas skulder till Sverige vilka härrörde från det tidigare systemet med biståndskrediter. År 1986 gjordes motsvarande för Zambia. Totalt har på detta sätt fordringar på närmare 1,2 miljarder kronor omvandlats till gåvor. Under de senaste åren har flera andra i-länder beslutat att vidta liknande åtgärder.
Under loppet av 1980-talet har biståndet till de skuldkrisdrabbade länderna kontinuerligt förändrats i syfte att utgöra ett stöd till ekonomisk anpassning och strukturella reformer. Biståndet genom landramarna -- varubiståndet liksom sektor- och projektstöden -- har anpassats till skiftande behov i programländerna. Betalningsbalansstödet utgör ett komplement, om än ett viktigt sådant, till detta långsiktiga stöd.
Stöd till återhämtningsprogram, huvudsakligen i form av varubistånd, har lämnats sedan år 1986 och har varit den viktigaste formen för betalningsbalansstöd. Världsbanken har kommit att spela en viktig roll i att stödja utformningen och finansieringen av många skuldtyngda länders ekonomiska återhämtningsprogram. Under slutet av år 1987 tog Världsbanken initiativ till att öka och förbättra biståndsflödet till stöd för de fattigaste afrikanska ländernas strukturanpassning. Det resulterade i det s.k. särskilda programmet för Afrika (SPA), som utvecklats till en betydelsefull multilateral insats. Programmets syfte är att mobilisera ökade resursflöden för att hjälpa länderna uppnå den nödvändiga importökning som strukturanpassningsprogrammen förutsätter. Programmet omfattar ökade resurser från Världsbanken, bilaterala givare och via Internationella valutafonden (IMF), samt olika typer av skuldlättnad. Därvid läggs stor vikt vid att de bilaterala givarna ökar sitt betalningsbalansstöd, minskar bindningsgraden i biståndet och åstadkommer tidiga utbetalningar.
Sverige har i denna samordnade internationella aktion bidragit med såväl varubistånd inom landramarna som särskilda insatser under den nu behandlade anslagsposten.
Under hösten 1990 träffades en överenskommelse om ett nytt SPA-samarbete för treårsperioden 1991--1993. Inför detta har SIDA gjort en översyn av det hittillsvarande stödet. Översynen framhåller angelägenheten av denna typ av bistånd. För att underlätta de fattiga ländernas återbetalning av viss Världsbanksskuld tog Sverige under år 1987 ett särskilt initiativ i Världsbanken.
Internationella valutafonden spelar också en viktig roll i utformandet av strukturanpassningsprogrammen. Fondens ordinarie resurser består av medlemsländernas valutareserver. För att kunna hjälpa de fattigaste länderna på mjukare villkor än annars vore möjligt inrättades år 1987 den särskilda s.k. utvidgade fonden för strukturanpassning (ESAF). Denna specialfond finansieras i huvudsak genom gåvobidrag och lån på förmånliga villkor från medlemsländerna. Sverige bidrar med 150 milj.kr. per år under perioden 1988--1991 till ESAF för subventioner av kreditvillkoren. Tre utbetalningar har gjorts.
Sverige har drivit skuldlättnadsfrågor också när det gäller de
fattigaste u-ländernas skulder till privata kreditorer, s.k. kommersiell
skuld. Sådana fordringar säljs i dag på andrahandsmarknader till priser
långt under skuldernas nominella värden. Olika metoder prövas nu för att
hjälpa u-länderna att tillgodogöra sig marknadens nedskrivning av
skuldernas värde. Det handlar om olika former av återköp och byten av
fordringar ("debt buy-backs" och "debt swaps"). På längre sikt kan
sådana operationer underlätta återupprättandet av normala relationer
mellan låntagare och kommersiella långivare, vilket är särskilt
betydelsefullt för u-ländernas handel.
Regeringen föreslår att 500 milj.kr. beräknas för budgetåret 1991/92 för särskilda insatser i skuldtyngda länder.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 53 i motion U244 (v) föreslås att anslaget Särskilda insatser i skuldtyngda länder skall minskas med 500 milj.kr., dvs. helt upphöra. I yrkande 54 i samma motion föreslås att en fond för skuldavskrivningar inrättas samt att medel om 405 milj.kr. anslås till denna. I yrkande 77 i motion U246 (fp) föreslås att anslagsposten skall höjas med 50 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller således till 550 milj.kr.
Utskottets överväganden
Sverige har spelat en aktiv roll genom att i internationella fora kontinuerligt anföra vikten av skuldlättnadsåtgärder. Sverige har tagit initiativ till konkreta åtgärder för de fattigaste länderna vad gäller såväl skulder till Världsbanken, utlandsskulder som omförhandlas i den s.k. Parisklubben som kommersiella skulder. På samtliga områden har betydande framsteg gjorts. Ytterligare åtgärder behövs emellertid, varför skuldfrågorna även fortsättningsvis kommer att tillhöra de mest prioriterade områdena i utvecklingssamarbetet med de mest skuldtyngda u-länderna.
Anslaget för särskilda insatser i skuldtyngda länder syftar till att stödja de fattigaste och mest skuldtyngda länderna i deras reformansträngningar genom att mobilisera ytterligare resurser. Huvuddelen av anslaget har utgått i form av extra obundet varubistånd.
En minskning av anslagsposten jämfört med föregående år är möjlig genom vissa outnyttjade reservationer och genom att regeringen har möjlighet att göra utfästelser upp till ett belopp som motsvarar tre gånger det anslagna beloppet.
Utskottet anser att särskilda insatser för de mest skuldtyngda länderna är angelägna även fortsättningsvis. Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsramen om 500 milj.kr.
Därmed avstyrks yrkandena 53 och 54 i motion U244 (v) samt 77 i motion U246 (fp).
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA C4)
Propositionen
SIDA betonar i sin anslagsframställning att för att hantera de senaste årens stora volymökningar ställs höga krav på flexibilitet och kompetens. Genom rationaliseringar har personal omfördelats från de administrativa funktionerna till de biståndsoperativa enheterna. Vidare har genom datorisering fortsatta rationaliseringar möjliggjorts. SIDA framhåller dock att möjligheter till ytterligare omfattande rationaliseringar starkt minskat.
Myndigheten erhöll, enligt ett riksdagsbeslut våren 1990, en förstärkning av förvaltningsanslaget med 10 milj.kr. och föreslår nu en permanentning av dessa medel. SIDA framhåller att biståndsengagemanget i Latinamerika har blivit alltmer omfattande och föreslår att en särskild regionavdelning för Latinamerika bildas. SIDA återkommer i sin anslagsframställning till behovet av att den i fjol inrättade utbildningsenheten i sitt uppbyggnadsskede får resurser för metodutveckling.
SIDA behöver utökade lokalutrymmen och äskar därför medel för vissa akuta ombyggnadsbehov liksom till viss utrustning. Vidare föreslår SIDA medel för att täcka merkostnader i samband med introduktion och igångkörning av myndighetens nya EA-system. SIDA äskar dessutom medel för inventarier och utrustning till ett nytt kansli i Moçambique.
Regeringen föreslår ett förslagsanslag om 269 588 000 kr. till Styrelsen för internationell utveckling.
Utskottets överväganden
I yrkande 76 i motion U246 (fp) föreslås en höjning med 10 milj.kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna vill med den föreslagna höjningen stärka SIDAs anslag för demokratifrämjande.
Liksom i förra årets betänkande (1989/90:UU15) önskar utskottet understryka vikten av den administrativa kapaciteten hos SIDA. Det finns som tidigare skäl att kritiskt granska utkontrakteringen till utomstående konsulter i den mån detta återspeglar en bristande administrativ kapacitet hos SIDA. Konsultverksamheten fyller en viktig funktion i det svenska biståndet, men den bör inte i alltför hög grad ersätta viktiga insatser från SIDAs personal.
Utskottet vill särskilt understryka vikten av fortsatta insatser på områden som miljö, demokrati, befolkningsfrågor och mänskliga rättigheter.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om 269 588 000 kr. Därmed avstyrks yrkande 76 i motion U246 (fp).
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum C5)
Propositionen
Styrelsen skall enligt sin instruktion anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap ge förberedelseutbildning för volontärer anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk i samarbete med SIDA bistå myndigheter och andra med information och rådgivning om förberedelse- och språkutbildning inför uppdrag i u-länder upprätta ett register över de personer som vid Sandöskolan genmgått den allmänna utbildningen för uppdrag i u-länder.
Regeringen anser att god förberedelse inför förestående u-landstjänstgöring är av stor vikt. Sandö U-centrum bör därför utveckla och bredda verksamheten för att svara mot behov av förberedelse för u-landsuppdrag som olika personalkategorier i biståndet har. Det ökade deltagande från en bred resursbas i såväl BITS som SARECs och SIDAs verksamhet torde ge Sandö U-centrum ett underlag för att utifrån olika kategoriers behov utveckla utbildning, t.ex. där språkutbildning integreras med inslag av förberedelse för olika uppdrag. En uppsökande verksamhet kan behövas för att närmare undersöka behoven. Regeringen vill i sammanhanget påminna om att RRV har påtalat behovet av språkutbildning och utbildning i u-landskunskap hos ett flertal svenska myndigheter som sysslar med tjänsteexport. Regeringen förordar därför att Sandö inleder ett arbete för att anpassa sitt utbud av utbildning till de förändringar som äger rum vad gäller personal och konsultmedverkan i biståndet. Regeringen är däremot inte beredd att tillmötesgå Sandös förslag om överföring av kurser från SIDA. Det bör stå SIDA fritt att anpassa utbildningen till krav som ställs i biståndet, t.ex. i fråga om roller i det tekniska biståndet. En närmare analys av arbetsfördelningen vad gäller utbildning inom biståndet inkl. debiteringsfrågan kunde dock vara av värde. Regeringen avser att initiera en sådan analys.
Regeringen föreslår att till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) anvisa ett ramanslag på 54 906 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet anser att Sandö U-centrum utför ett viktigt och meningsfyllt arbete och tillstyrker propositionens förslag om 54 906 000 kr.
Styrelsen för u-landsforskning (SAREC C6)
Propositionen
Den kraftiga expansion som forskningsbiståndet haft har medfört behov av förändring och anpassning av SARECs verksamhetsformer och organisation, vilket också skett successivt. SAREC framhåller att ambitionen finns att fortsätta rationalisera och effektivisera förvaltningen.
SAREC har under år 1990 flyttat till nya ändamålsenliga lokaler. SARECs lokalkostnader har därmed ökat betydligt. Flyttningen har även inneburit andra merkostnader för SAREC, bl.a. har kostnader för telefontjänster och städning ökat. Vissa tjänster som SAREC tidigare erhållit från SIDA behöver nu köpas in eller utföras i egen regi. Av detta skäl föreslår SAREC att medel för post- och arkivfunktionen överförs från övriga förvaltningskostnader till löner. Vidare föreslås i samband med förslaget om att inrymma skog- och miljöprogrammet i den ordinarie verksamheten att medel för nuvarande sakanslagsfinansierade projektanställningar överförs till löneanslaget. Härutöver äskar SAREC medel för tre nya tjänster.
Regeringen föreslår att till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) anvisa ett förslagsanslag på 21 027 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) anvisa ett förslagsanslag om 21027000kr.
Nordiska Afrikainstitutet C7
Propositionen
Den utveckling av institutets verksamhet som skett de senaste åren har lagt grunden till ett väl fungerande institut för forskning och dokumentation om Afrikas problem och möjligheter. Frågor som är centrala i utvecklingssamarbetet belyses i de olika forskningsprogrammen. Regeringen finner det angeläget att fortsätta stödja den utveckling som påbörjats.
Regeringen föreslår att till Nordiska Afrikainstitutet anvisa ett förslagsanslag om 5 739 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Nordiska Afrikainstitutet anvisa ett förslagsanslag om 5 739 000 kr.
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITSC8)
Propositionen
BITS verksamhet har under 1980-talet ökat kraftigt och blivit alltmer diversifierad. Verksamheten under budgetåret 1989/90 har präglats av att en rad nya arbetsuppgifter tillförts myndigheten samtidigt som ambitionen att vidareutveckla system och arbetsmetoder fortsatt. BITS verksamhet i u-länderna har fortsatt att expandera under budgetåret 1989/90. Samtidigt har en omfattande uppbyggnad av samarbetet med Central- och Östeuropa påbörjats. Samarbetet med Central- och Östeuropa kräver en väl utvecklad metodik och flexibilitet samt medför behov av omfattande kontakter med den svenska resursbasen. Enheten för tekniskt samarbete har vid sidan av samarbetet med Central- och Östeuropa fått en starkt ökad arbetsbelastning under de två senaste budgetåren. Den växande verksamheten ställer krav på ökade handläggarinsatser.
BITS verksamhet har under en följd av år ökat såväl inom det tekniska samarbetet som u-kreditgivningen. Handläggningen av biståndet till Central- och Östeuropa och andra nya samarbetsländer som t.ex. Chile befinner sig i ett mycket krävande skede. För både det tekniska samarbetet och u-krediterna gäller att antalet pågående insatser växer. Samtidigt medför det större antalet genomförda insatser nya behov av resurser för uppföljning och utvärdering. Regeringen har tidigare betonat vikten av att BITS utvecklat sin information bl.a. till allmänheten.
Regeringen föreslår att till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) anvisa ett förslagsanslag på 14600000kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) anvisa ett förslagsanslag om 14,6 milj.kr.
Bidrag till styrelsen för u-landsinformation i Sandö (Sandö U-centrum)
Anslaget för elevförmåner är avsett att täcka kostnader för förmåner för terminskursens deltagare enligt gängse värnpliktsförmåner.
Utbildningsbidraget avser kostnader för dels volontärkursen, dels utbildningskostnaderna för kursdeltagare från frivilligorganisationer berättigade till volontärbidrag från SIDA.
Regeringen föreslår att till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) anvisa ett förslagsanslag på 6 804 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) anvisa ett förslagsanslag om 6 804 000 kr.
Biståndsramen
Utskottets ställningstagande i det föregående leder till en biståndsram på 13 871 milj.kr. I konsekvens härmed avstyrks yrkande 41 i motion U246 (fp) vari föreslås en biståndsram på 14 171 milj.kr. och yrkande 3 i motion U244 (v) vari föreslås en biståndsram på 14 948 milj.kr.
Därmed tillstyrker utskottet vad som förordas i propositionen under rubriken Biståndsanslagen m.m.
Hemställan
Utskottet hemställer
Biståndsanslagens storlek
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkande 6 i motion 1990/91:U239, yrkandena 25 och 26 i motion 1990/91:U240, yrkande 1 i motion 1990/91:U244, yrkande 1 berörd del i motion 1990/91:U246, yrkande 2 i motion 1990/91:U253 och yrkandena 7 och 8 i motion 1990/91:U531, res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (c, v) res. 4 (mp)
2. beträffande vissa flyktingkostnader att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1990/91:U244 och yrkande 2 i motion 1990/91:U246, res. 5 (fp, v, mp) res. 6 (c) motiveringen
3. beträffande enprocentsmålet att riksdagen avslår yrkande 3 berörd del i motion 1990/91:U244, berörd del av yrkande 1 i motion 1990/91:U246 samt förklarar yrkandena 1, 3 och 4 i motion 1990/91:U253 besvarade med vad utskottet anfört, res. 7 (fp) res. 8 (v)
Allmänna riktlinjer för biståndet
4. beträffande omformulering av ett sjätte biståndsmål att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U239, res. 9 (mp)
5. beträffande övergripande principer och riktlinjer att riksdagen förklarar yrkandena 11, 14, 15 och 31 i motion 1990/91:U239 besvarade med vad utskottet anfört, res. 10 (mp)
6. beträffande miljöhänsyn i det svenska biståndet att riksdagen förklarar yrkande 8 (berörd del) i motion 1990/91:U231, yrkandena 2, 12 och 13 i motion 1990/91:U239 och yrkande 24 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört, res. 11 (mp)
7. beträffande miljöhänsyn i GATT att riksdagen förklarar yrkande 8 (berörd del) i motion 1990/91:U231 besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande resursanvändning och miljöhänsyn att riksdagen avslår yrkande 32 i motion 1990/91:U239, res. 12 (mp)
9. beträffande miljöhänsyn i Världsbanken att riksdagen avslår yrkande 15 i motion 1990/91:U244, res. 13 (v)
10. beträffande riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet att riksdagen förklarar yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1990/91:U227, yrkande 9 i motion 1990/91:U231, yrkandena 9, 12 och 14 i motion 1990/91:U246 och yrkande 1 i motion 1990/91:U667 bevarade med vad utskottet anfört, res. 14 (m) res. 15 (fp)
11. beträffande institut för demokrati och mänskliga rättigheter att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U227, res. 16 (m)
12. beträffande underlag för beslut om bistånd för att främja demokrati och mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar 4 i motion 1990/91:U227 och yrkande 15 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
13. beträffande biståndsformer för att främja demokrati och mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar yrkande 11 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
14. beträffande bistånd genom politiska partier att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
15. beträffande bistånd genom enskilda organisationer att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U227 och yrkande 1 i motion 1990/91:U258 besvarade med vad utskottet anfört,
16. beträffande biståndsavtal och internationella normer angående mänskliga rättigheter att riksdagen förklarar yrkande 12 i motion 1990/91:U631 besvarat med vad utskottet anfört,
17. beträffande strukturanpassningsprogram och sociala hänsyn att riksdagen avslår yrkandena 4 och 5 i motion 1990/91:U252 samt förklarar yrkande 2 i motion 1990/91:U233, yrkandena 10 och 30 i motion 1990/91:U239 och yrkande 20 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört, res. 17 (v) res. 18 (mp)
18. beträffande u-ländernas skulder att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1990/91:U233, yrkandena 1, 2 och 7 i motion 1990/91:U252 samt förklarar yrkande 17 i motion 1990/91:U239 och yrkande 3 i motion 1990/91:U252 besvarade med vad utskottet anfört, res. 19 (v)
19. beträffande u-landshänsyn i GATT att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1990/91:U231 besvarat med vad utskottet anfört,
20. beträffande UNCTAD att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U231 besvarat med vad utskottet anfört,
21. beträffande samarbete mellan u-länder att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U231 besvarat med vad utskottet anfört,
22. beträffande Sveriges representation i Parisklubben att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U252, res. 20 (v)
23. beträffande bistånd inom bostadssektorn att riksdagen förklarar yrkande 26 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
24. beträffande livsmedelssituation och jordbruksutveckling att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U212 och yrkandnae 1 och 3 i motion 1990/91:U259 besvarade med vad utskottet anfört,
25. beträffande anpassad tekonologi att riksdagen förklarar motion 1990/91:U216, motion 1990/91:U223, yrkande 6 i motion 1990/91:U231, yrkande 20 i motion 1990/91:U239, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U242 och motion 1990/91:U243 besvarade med vad utskottet anfört,
26. beträffande bladnäring att riksdagen förklarar motion 1990/91:U247 besvarad med vad utskottet anfört,
27. beträffande sociala konsekvensanalyser i biståndet att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U239 besvarat med vad utskottet anfört, res. 21 (mp)
28. beträffande bistånd på kulturområdet att riksdagen riksdagen förklarar motion 1990/91:U211 besvarad med vad utskottet anfört,
29. beträffande bistånd på befolkningsområdet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:U232, yrkande 19 i motion 1990/91:U239, yrkande 27 i motion 1990/91:U246 och yrkande 5 i motion 1990/91:U259 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. beträffande procentuell målsättning för bistånd på befolkningsområdet att riksdagen avslår motion 1990/91:U256 och yrkande 4 i motion 1990/91:U259, res. 22 (v)
31. beträffande utredning om bistånd till familjeplanering att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1990/91:U227,
32. beträffande handläggare av kvinnobistånd vid biståndskontoren att riksdagen med anledning av motion 1990/91:U228 och berörd del av yrkande 29 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. beträffande bistånd till kvinnor att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U235 och yrkande 21 i motion 1990/91:U239 besvarade med vad utskottet anfört,
34. beträffande professur i internationell miljövård att riksdagen förklarar motion 1990/91:U250 och motion 1990/91:Ub515 besvarade med vad utskottet anfört,
35. beträffande bistånd till förmån för barn att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1990/91:U231 och yrkande 28 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
36. beträffande bistånd för att minska alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar att riksdagen förklarar yrkandena 1, 2, 3 och 4 i motion 1990/91:U236 besvarade med vad utskottet anfört,
37. beträffande tobaksodling att riksdagen förklarar motion 1990/91:U234 besvarad med vad utskottet anfört,
38. beträffande biståndsutredningar att riksdagen avstyrker yrkande 10 i motion 1990/91:U227, motion 1990/91:U230 och yrkande 1 i motion 1990/91:U231, res. 23 (m) res. 24 (c, mp)
39. beträffande BITS och SIDAs arbetsuppgifter att riksdagen avslår yrkande 28 i motion 1990/91:U239 och yrkandena 47 och 48 i motion 1990/91:U244 samt förklarar yrkande 7 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört, res. 25 (v) res. 26 (mp)
40. beträffande representation i SIDAs styrelse att riksdagen avslår motion 1990/91:U229, res. 27 (v, mp)
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen avslår motion 1990/91:U219, motion 1990/91:U221, yrkande 7 i motion 1990/91:U231, yrkande 46 i motion 1990/91:U244 och motion 1990/91:U249 samt förklarar yrkande 22 och yrkande 78, berörd del, i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört, res. 28 (m) res. 29 (fp) res. 30 (c, mp) res. 31 (v)
42. beträffande lokalisering av myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen avslår motionerna 1990/91:U201, 1990/91:U226 och 1990/91:U238, res. 32 (c)
43. beträffande effektivitet i biståndet att riksdagen förklarar yrkande 3 och 4 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
44. beträffande hemvändande biståndsarbetares erfarenheter att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
45. beträffande biståndskompetens på ambassader att riksdagen förklarar yrkande 8 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
46. beträffande svenska UNICEF-kommitténs status att riksdagen avslår motion 1990/91:U260,
47. beträffande systemet med programländer att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1990/91:U227 förklarar yrkande 32 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört, res. 33 (m)
48. beträffande kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger till regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika,
49. beträffande bundet bistånd att riksdagen förklarar yrkande 9 i motion 1990/91:U239 och yrkande 6 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört, res. 34 (fp, mp)
50. beträffande avbrytande av bistånd att riksdagen med avslag på yrkande 38 i motion 1990/91:U246 förklarar yrkandena 13 och 33 i motion 1990/91:U246, yrkande 1 i motion 1990/91:U661 samt yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U248 besvarade med vad utskottet anfört, res. 35 (m, fp)
51. att riksdagen godkänner de riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete som förordats under rubrikerna Ett långsiktigt utvecklingssamarbete i en föränderlig värld, Demokratifrämjande bistånd, Miljö och utveckling. Kvinnoinriktat bistånd, Samarbete med Central- och Östeuropa, Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd, Övrigt utrednings- och förändringsarbete i biståndet, Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika, Flyktingar och migration, Nordiska FN-projekt, Utredning om det multilaterala biståndet, Utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet och Utredning om det svenska fraktbidragssystemet,
Multilateralt bistånd (C1)
52. beträffande bidrag till UNDP att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1990/91:U231, yrkande 4 i motion 1990/91:U244 och yrkande 42 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 36 (fp, v) res. 37 (c)
53. beträffande bidrag till UNFPA att riksdagen med avslag på yrkande 6 i motion 1990/91:U244 och yrkande 43 i motion U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 38 (fp) res. 39 (v)
54. beträffande bidrag till UNICEF att riksdagen med avslag på yrkande 5 i motion 1990/91:U244 och yrkande 45 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 40 (fp) res. 41 (v)
55. beträffande bidrag till UNRWA att riksdagen med avslag på yrkande 11 i motion 1990/91:U244 och yrkande 46 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 42 (fp) res. 43 (v)
56. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1990/91:U231, yrkande 2 i motion 1990/91:U240, yrkande 12 i motion 1990/91:U244 och yrkande 47 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 37 (c) res. 44 (m, v) res. 45 (fp)
57. beträffande bidrag till IPPF att riksdagen med avslag på yrkande 15 i motion 1990/91:U231, yrkande 7 i motion 1990/91:U244 och yrkande 44 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 46 (fp, c, v)
58. beträffande bidrag till ITC att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 47 (v)
59. beträffande bidrag till UNFDAC att riksdagen med avslag på yrkande 14 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 48 (v)
60. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser att riksdagen med avslag på yrkande 16 i motion 1990/91:U231 och yrkandena 50 och 51 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 37 (c) res. 49 (fp)
61. beträffande övriga multilaterala insatser att riksdagen med avslag på yrkandena 16, 17, 18, 19 och 20 i motion 1990/91:U244 och yrkande 48 och 49 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 50 (fp) res. 51 (v)
62. beträffande internationellt livsmedelsbistånd att riksdagen med avslg på yrkande 14 i motion 1990/91:U231 och yrkande 10 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 52 (c)
63. beträffande bidrag till miljöfonder att riksdagen att riksdagen med avslag på yrkandena 4, 5, 7 och 8 i motion 1990/91:U239 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 53 (mp)
64. beträffande inrättande av ett ekonomiskt råd i FN att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U642, res. 54 (mp)
65. beträffande multinationella företag att riksdagen förklarar yrkande 18 i motion 1990/91:U239 besvarat med vad utskottet anfört,
66. beträffande röstningsförfarandet i Världsbanken att riksdagen avslår yrkande 2 berörd del i motion 1990/91:U231 och yrkande 3 i motion 1990/91:U233, res. 55 (v)
67. beträffande handläggning av världsbanksfrågor att riksdagen att riksdagen avslår berörd del av yrkande 2 i motion 1990/91:U231,
68. beträffande offentlighet och öppenhet i Världsbanken att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U233 och förklarar motion 1990/91:Fi409 besvarad med vad utskottet anfört, res. 56 (v, mp)
69. beträffande världsbankslån till Iran att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U648, res. 57 (v)
70. beträffande utträde ur IFC att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U233 och yrkande 8 i motion 1990/91:U244, res. 58 (v)
71. beträffande bidrag till IFC att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 59 (v)
72. beträffande riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som förordas i propositionen, res. 60 (v) motiveringen
73. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser som angivits under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,
74. att riksdagen bemyndigar regeringen att härutöver göra de utfästelser, åtataganden och utbetalningar som härutöver har föreslagits under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,
75. beträffande bidrag till internationella biståndsprogram att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på yrkande 10 i motion 1990/91:U624 till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 319 379 000 kr., res. 61 (mp)
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C2)
76. beträffande villkor för biståndet till Angola att riksdagen med avslag på yrkande 1 i motion 1990/91:U237 förklarar yrkande 2 i motion 1990/91:U237 besvarat med vad utskottet anfört,
77. beträffande medelsram för Angola att riksdagen med avslag på yrkande 17 i motion 1990/91:U231, yrkande 17 i motion 1990/91:U240, yrkande 21 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 52 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 62 (m) res. 63 (fp, c) res. 64 (v)
78. beträffande medelsram för Botswana att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1990/91:U240 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
79. beträffande inriktningen av biståndet till Etiopien att riksdagen förklarar yrkande 36 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
80. beträffande medelsram för Etiopien att riksdagen med avslag på yrkande 18 i motion 1990/91:U240 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 65 (m)
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau att riksdagen med avslag på yrkande 6 i motion 1990/91:U240, yrkande 22 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 53 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 66 (m) res. 67 (fp) res. 68 (v)
82. beträffande medelsram för Kap Verde att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1990/91:U240, yrkande 23 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 54 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 69 (m) res. 70 (fp, v)
83. beträffande medelsram för Kenya att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och yrkande 19 i motion 1990/91:U231, yrkande 60 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 8 i motion 1990/91:U240 beslutar anvisa 135 milj.kr. för medelsramen för Kenya, res. 71 (m)
84. beträffande medelsram för Lesotho att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1990/91:U240 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 72 (m)
85. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med avslag på yrkande 18 i motion 1990/91:U231, yrkande 10 i motion 1990/91:U240, yrkande 24 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 55 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 73 (m) res. 74 (fp) res. 75 (c) res. 76 (v)
86. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med avslag på ykande 11 i motion 1990/91:U240 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 77 (m)
87. beträffande medelsram för Tanzania att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1990/91:U240 och yrkande 26 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 78 (m) res. 79 (v)
88. beträffande inriktningen av biståndet till Uganda att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1990/91:U227, res. 80 (m)
89. beträffande medelsram för Uganda att riksdagen med avslag på yrkande 56 i motion 1990/91:U246 och yrkande 25 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 81 (fp) res. 82 (v)
90. beträffande medelsram för Zambia att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1990/91:U240 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 83 (m)
91. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1990/91:U231, yrkande 14 i motion 1990/91:U240 samt yrkande 27 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 84 (m) res. 85 (c) res. 86 (v)
92. beträffande medelsram för Bangladesh att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1990/91:U240 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
93. beträffande medelsram för Indien att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1990/91:U240 samt med avslag på yrkande 57 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 87 (fp)
94. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med avslag på yrkande 15 i motion 1990/91:U240 och yrkande 31 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens förslag, res. 88 (m) res. 89 (v)
95. beträffande Vietnams förhållande till Världsbanken och Internationella valutafonden att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U217 besvarade med vad utskottet anfört,
96. beträffande inriktningen av biståndet till Vietnam att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U217 besvarat med vad utskottet anfört,
97. beträffande handeln med Vietnam att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1990/91:U217 besvarat med vad utskottet anfört,
98. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med avslag på yrkande 22 i motion 1990/91:U231, yrkande 16 i motion 1990/91:U240, yrkande 32 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 59 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 90 (m) res. 91 (fp) res. 92 (c) res. 93 (v)
99. beträffande medelsram för Nicaragua att riksdagen med avslag på yrkande 21 i motion 1990/91:U231, yrkande 19 i motion 1990/91:U240 samt yrkande 58 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 94 (m) res. 95 (fp, c)
100. beträffande bistånd till fattiga folkslag att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U660,
101. beträffande inriktning av biståndet till Kambodja att riksdagen med avslag på yrkandena 29 och 30 i motion 1990/91:U244 förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U653 besvarat med vad utskottet anfört, res. 96 (v)
102. beträffande inriktning av biståndet till Costa Rica att riksdagen avslår yrkande 68 i motion 1990/91:U246, res. 97 (fp)
103. beträffande inriktning av biståndet till Filippinerna att riksdagen avslår yrkande 34 i motion 1990/91:U246, res. 98 (fp)
104. beträffande inriktning av biståndet till Nepal att riksdagen avslår yrkande 35 i motion 1990/91:U246, res. 99 (fp)
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika att riksdagen med avslag på yrkande 24 i motion 1990/91:U231, yrkande 28 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 62 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 100 (fp) res. 101 (c) res. 102 (v)
106. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien att riksdagen med avslag på yrkande 25 i motion 1990/91:U231 samt yrkande 34 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens budgetförslag, res. 103 (c) res. 104 (v)
107. beträffande inriktning av stödet till Mekongkommittén att riksdagen avslår motion 1990/91:U659, res. 105 (mp)
108. beträffande medelsram för projektbistånd till Latinamerika att riksdagen med anledning av budgetpropositionens medelsförslag beslutar anvisa 155 miljoner kronor för projektbistånd till Latinamerika,
109. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika att riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1990/91:U240, yrkandena 35 och 36 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 61 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 106 (m) res. 107 (fp) res. 108 (v)
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd att riksdagen med avslag på yrkande 23 i motion 1990/91:U231, yrkande 21 i motion 1990/91:U240, yrkande 37 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 63 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 109 (m) res. 110 (fp, c) res. 111 (v)
111. beträffande ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter att riksdagen avslår yrkande 23 i motion 1990/91:U240, res. 112 (m)
112. beträffande särskild anslagspost för humanitärt bistånd i Asien att riksdagen förklarar yrkande 16 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd att riksdagen med avslag på yrkandena 11, 26 och 27 i motion 1990/91:U231, yrkande 24 i motion 1990/91:U239, yrkandena 38 och 39 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 64 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 113 (fp) res. 114 (c) res. 115 (v) res. 116 (mp)
114. beträffande inriktning av katastrofbiståndet att riksdagen förklarar yrkande 25 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
115. beträffande katastrofbistånd till Västbanken och Gaza att riksdagen avslår yrkande 33 i motion 1990/91:U244, res. 117 (v)
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U630, yrkande 2 i motion 1990/91:U641, yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U646. res. 118 (fp) res. 119 (c, mp) res. 120 (v)
117. beträffande villkor för bistånd till Marocko att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U641,
118. beträffande inriktning av biståndet till Polisario att riksdagen förklarar yrkande 17 i motion 1990/91:U246 och yrkande 1 i motion 1990/91:U641 besvarade med vad utskottet anfört, res. 119 (c, mp)
119. beträffande katastrofbistånd till Afghanistan att riksdagen förklarar yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U640 besvarade med vad utskottet anfört,
120. beträffande katastrofbistånd till Etiopien/Eritrea att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U651, yrkande 37 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 4 i motion 1990/91:U651 besvarade med vad utskottet anfört,
121. beträffande humanitärt bistånd till Egypten, Turkiet och Jordanien att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1990/91:U652 besvarat med vad utskottet anfört,
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer dels att riksdagen bifaller yrkande 22 i motion 1990/91:U240, dels att riksdagen avslår budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 28 i motion 1990/91:U231, yrkande 23 i motion 1990/91:U239, yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244, yrkande 66 i motion 1990/91:U246 samt motion 1990/91:U255, dels att riksdagen förklarar yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246, motion 1990/91:U245 samt motion 1990/91:U254 besvarade med vad utskottet anfört dels att riksdagen beslutar anvisa 750 milj.kr. till medelsramen för folkrörelser och andra enskilda organisationer, res. 121 (fp) res. 122 (c) res. 123 (v) res. 124 (mp)
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser att riksdagen med avslag på yrkande 29 i motion 1990/91:U231, yrkande 25 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 67 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för särskilda miljöinsatser, res. 125 (fp) res. 126 (c) res. 127 (mp)
124. beträffande särskilda program att riksdagen med avslag på yrkande 30 i motion U231, yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239, yrkande 42 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 65 i motion 1990/91:U246, förklarar motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210, yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört, godkänner budgetpropositionens medelsförslag för särskilda program, res. 128 (fp) res. 129 (c) res. 130 (v) res. 131 (mp)
125. medelsram för rekrytering och utbildning av fältpersonal att riksdagen med avslag på yrkande 43 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för rekrytering och utbildning av fältpersonal, res. 132 (v)
126. beträffande medelsram för vissa landprogramkostnader att riksdagen godkänner budgetpropositionens medelsförslag för vissa landprogramkostnader,
127. beträffande medelsram för information genom SIDA att riksdagen med avslag på yrkande 24 i motion 1990/91:U240 och yrkande 44 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för information genom SIDA, res. 133 (m) res. 134 (v)
128. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats under avsnittet C2 i budgetpropositionen,
129. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits under avsnittet C2 i budgetpropositionen,
130. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens medelsförslag till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 300 000 000 kr.,
Andra biståndsprogram (C3)
131. beträffande medelsram för u-landsforskning att riksdagen med avslag på yrkande 45 i motion 1990/91:U244, yrkande 70 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 7 i motion 1990/91:U259 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för u-landsforskning, res. 135 (v)
132. beträffande BITS verksamhet att riksdagen besvarar motion 1990/91:U222 med vad utskottet anfört,
133. beträffande medelsram för BITS tekniska samarbete att riksdagen med avslag på yrkande 49 i motion 1990/91:U244 och yrkande 71 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för BITS tekniska samarbete, res. 136 (fp) res. 137 (v)
134. beträffande bindningen av BITS tekniska bistånd att riksdagen förklarar yrkande 39 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
135. beträffande nya anslag inom BITS att riksdagen avslår yrkande 72 och 73 i motion 1990/91:U246, res. 138 (fp)
136. beträffande BITS internationella kurser att riksdagen förklarar yrkande 40 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
137. beträffande medelsram för BITS u-krediter att riksdagen med avslag på yrkande 50 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för BITS u-krediter, res. 137 (v)
138. beträffande u-krediter till Marocko att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1990/91:U630 och yrkande 4 i motion 1990/91:U646, res. 139 (v, mp)
139. beträffande medelsram för IMPODs verksamhet att riksdagen med avslag på yrkande 27 i motion 1990/91:U239 och yrkande 75 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för IMPOD:s verksamhet, res. 140 (fp) res. 141 (mp)
140 beträffande medelsram för SWEDFUND att riksdagen med avslag på yrkande 74 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för SWEDFUND, res. 142 (fp)
141. beträffande medelsram för ny myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen med avslag på yrkande 78 berörd del i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag, res. 143 (fp)
142. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa länder att riksdagen med avslag på yrkandena 51 och 52 i motion 1990/91:U244, yrkande 69 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 2 i motion 1990/91:U612 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för projektbistånd till vissa länder, res. 144 (fp) res. 145 (v)
143. beträffande medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder att riksdagen med avslag på yrkande 53 i motion 1990/91:U244 och yrkande 77 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag för särskilda insatser i skuldtyngda länder, res. 146 (fp) res. 147 (v)
144. beträffande fond för skuldavskrivningar att riksdagen avslår yrkande 54 i motion 1990/91:U244, res. 148 (v)
145. att riksdagen godkänner de riktlinger och bidrag som förordats i budgetpropositionen under rubriken Andra biståndsprogram, C 3,
146. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits under avsnitt C3 i budgetpropositionen,
147. att riksdagen godkänner förslagen beträffande organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet,
148. att riksdagen med anledning av budgetpropositionen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1 973 000 000 kr.,
149. beträffande myndighetsanslag för SIDA (C 4) att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på yrkande 76 i motion 1990/91:U246 till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 269588000 kronor, res. 149 (fp)
150. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen inom Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) skall vara i enlighet med vad som färordats i propositionen
151. beträffande anslag till Sandö U-centrum (C 5) att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag om 54 906 000 kronor,
152. beträffande SARECs myndighetsanslag (C 6) att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om 21 027 000 kronor,
153. beträffande anslag till Nordiska Afrikainstitutet (C 7) att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om 5 739 000 kronor,
154. beträffande anslag till BITS (C 8) att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) anvisar ett förslagsanslag om 14600000 kronor.
155. beträffande anslaget för elevförmåner vid Sandö U-centrum (C9) att riksdagen till bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) anvisar ett förslagsanslag om 6 804 000 kronor,
156. beträffande biståndsramen att riksdagen med avslag på Berörd del av yrkande 3 i motion 1990/91:U244 och yrkande 41 i motion 1990/91:U246 godkänner vad som förordas i propositionen under rubriken Biståndsanslagen. res. 150 (m) motiveringen res. 151 (fp) res. 152 (v)
Stockholm den 28 mars 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Evert Svensson (s), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v), Kristina Svensson (s), Eva Björne (m), Karin Söder (c) och Inger Schörling (mp).
Reservationer
1. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "U531 (m)" bort ha följande lydelse:
Ett nytt huvudprogram, Utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa, bör enligt utskottet inrättas. De medel som utgår till dessa länder (exkl. Baltikum) bör sammanföras under detta program.
Utskottet anser att ett nytt huvudprogram, Samarbetsprogram med Estland, Lettland och Litauen, bör inrättas med inriktning i enlighet med förslagen i motion 1990/91:U531. För detta ändamål bör ytterligare 50 milj.kr. anslås för budgetåret 1991/92.
Härmed tillstyrks yrkande 25 i motion U240 (m) och yrkandena 7 och 8 i motion U531 (m). Övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa att riksdagen dels med bifall till yrkandena 7 och 8 i motion 1990/91:U531 och yrkandenna 25 och 26 i motion 1990/91:U240 och dels med avslag på yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkande 6 i motion 1990/91:U239, yrkande 1 i motion 1990/91:U244, yrkande 1 (berörd del) i motion 1990/91:U246 och yrkande 2 i motion U253 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Jan-Erik Wikström (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U531 (m)" bort ha följande lydelse:
Att stödja övergången till demokrati och marknadsekonomi samt kampen mot den i många fall katastrofala miljöförstöringen i Central- och Östeuropa är en utmaning som Sverige måste möta med omfattande och genomtänkta insatser. Frigörelsen i öst innebär emellertid inte att behoven minskar på andra håll i världen. Ekonomiskt stöd till Central- och Östeuropa får därför inte innebära att de utfästelser vi gjort till u-länderna upphävs eller urholkas. Utskottet vill slå fast att enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande från Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. För att enprocentsmålet skall kunna upprätthållas måste vi utöka våra samlade internationella stödinsatser. Finansieringen av biståndet till Baltikum, Central- och Östeuropa skall därför ske på ett sådant sätt att det enprocentsmål riksdagen beslutat om ligger fast och biståndet till Central- och Östeuropa således ligger utanför enprocentsramen.
Med det ovan anförda bifaller utskottet yrkande 1 i motion 203 (fp) samt yrkande 1 i motion 246 (fp). Övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkande 1 i motion 1990/91:U244 och yrkande 1 (delvis) i motion 1990/91:U246 dels med avslag på yrkande 6 i motion 1990/91:U239, yrkandena 25 och 26 i motion 1990/91:U240, yrkande 2 i motion 1990/91:U253 och yrkandena 7 och 8 i motion 1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v) och Karin Söder (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Utskottet vill" och på s. 34 slutar med "motion U531 (m)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens sätt att finansiera östbiståndet som framkommer i motionerna. Det är inte rimligt att låta våra samarbetsländer i tredje världen i praktiken få betala vår solidaritet med länderna i Central- och Östeuropa. De fattigaste ländernas hjälpbehov har på intet sätt minskat. Konsekvenserna av den senaste krisen i Mellanöstern liksom en lång rad andra internationella konflikter är snarare ett ökat behov.
Det förtjänar också att framhållas att även om de central- och östeuropeiska länderna har allvarliga ekonomiska problem, så uppfyller de knappast kriterierna för mottagande av svenskt u-landsbistånd. Det är inget tvivel om att regeringsförslaget är ett brott mot de utfästelser Sverige gjort till de fattigaste folken i världen.
Utskottet förordar därför den lösning som föreslås i centermotionen U239 som innebär att östbiståndet förs till ett särskilt anslag A 10. (Detta behandlas närmare i UUs betänkande 1990/91:UU14.)
Härmed tillstyrks yrkande 1 i motion U244 (v) och yrkande 1 (berörd del) i motion U246 (fp). Övriga yrkanden avslås.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U244 och berörd del av yrkande 1 i motion 1990/91:U246, dels med avslag på yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkande 6 i motion 1990/91:U239, yrkandena 25 och 26 i motion 1990/91:U240, yrkande 2 i motion 1990/91:U253 och yrkandena 7 och 8 i motion 1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet vill" och på s. 34 slutar med "motion U531 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att biståndsanslaget skall bekosta Sveriges hjälp till Östeuropa. Enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande från Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. Hjälpinsatser till Östeuropa måste därför läggas utanför enprocentsramen. I stället bekostas hjälpinsatser med den nya europeiska miljöfond på 1 miljard kronor för Östeuropa som utskottet anser bör inrättas enligt förslaget i motion U239 (mp).
Utskottet tillstyrker därför yrkande 6 i motion U239 (mp), yrkande 1 i motion U244 (v) och yrkande 1 (delvis) i motion U246 (fp). Yrkande 1 i motion U203 (fp), yrkandena 25 och 26 i motion U240 (m), yrkande 2 i motion U253 (s) samt yrkandena 7 och 8 i motion U531 (m) avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa att riksdagen dels med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U239, yrkande 1 i motion 1990/91:U244 och berörd del av yrkande 1 i motion 1990/91:U246, dels med avslag på yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkandena 25 och 26 i motion 1990/91:U240, yrkande 2 i motion 1990/91:U253 samt yrkandena 7 och 8 i motion 1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Vissa flyktingkostnader (mom. 2)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl Göran Biörsmark (fp), Bertil Måbrink (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "När det gäller" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare fastslagit får det inte råda någon tvekan om att enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande från Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. Avsteg från detta t.ex. genom för låga nominella anslagsökningar eller genom bokföringstekniska manipulationer måste betraktas som ett brott mot våra löften till de fattiga folken. Utskottet anser därför att kostnader för asylsökande inte skall avräknas mot biståndsramen. Biståndsmedel skall användas för direkta insatser i tredje världen och inte till flyktingmottagning i vårt eget land. Flyktingmottagning måste finansieras på annat sätt.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion U244 (v) och yrkande 2 i motion 246 (fp).
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande vissa flyktingkostnader att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motion 1990/91:U244 och yrkande 2 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Vissa flyktingkostnader (mom. 2)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "När det gäller" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den kritik mot regeringsförslaget som framkommer i dessa bägge motioner, liksom i centermotionen U231. Även om man kan åberopa DAC-reglerna är det uppenbart att förslaget är ett sätt att kringgå enprocentsmålet. De kostnader som avses att täckas skulle Sverige ändå haft, och medelsanvändningen främjar inte utvecklingen i u-länderna.
Utskottet kan godta att biståndsmedel används för flyktingar i Sverige endast om det avser att bekosta särskilda utbildningsinsatser avsedda att göra det möjligt för flyktingarna att bidra till utvecklingsinsatser i sitt eget hemland eller i andra u-länder. Sådana utbildningsprogram menar utskottet skulle kunna få stort värde, eftersom man samtidigt kan dra nytta av flyktingens egna kulturella bakgrund.
En sådan verksamhet torde dock inte för nästa budgetår kunna få en omfattning av 700 miljoner. Utskottet bedömer, i likhet med motion U231, att halva beloppet, dvs. 350 miljoner, är en rimlig nivå. Utskottet förordar därför att 350 milj.kr. räknas av från biståndet för flyktingverksamhet med den särskilda inriktning som här angetts. dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande vissa flyktingkostnader att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motion 1990/91:U244 och yrkande 2 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Enprocentsmålet (mom. 3)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Den av riksdagen" och slutar med "för nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i det som anförts i motion U246 om biståndets storlek och anser sålunda att det samlade biståndet successivt bör öka sin andel av bruttonationalprodukten. Målet bör vara att på sikt nå upp till ett biståndsanslag motsvarande 2 % av BNI. Samtidigt bör det tydligt markeras att innehållet i enprocentsramen skall ha en tydlig fattigdomsprofil. Det utvecklingssamarbete som ligger därutöver kan ha något bredare innehåll och inkludera insatser i skiftande ländergrupper. Med de förslag utskottet tidigare ställt sig bakom beträffande flyktingkostnader och östbiståndet kommer sammanlagt en miljard kronor mer att stå till förfogande för u-landsbistånd nästa budgetår.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Med det ovan" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 1 (delvis) i motion U246 (fp). Yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v) och yrkande 1 i motion U253 (s) avslås. Yrkandena 3 och 4 i motion U253 får anses besvarade.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande enprocentsmålet att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 (delvis) i motion 1990/91:U246, dels med besvarande av yrkandena 3 och 4 i motion 1990/91:U253 och dels med avslag på yrkande 3 (delvis) i motion 1990/91:U244 och yrkande 1 i motion 1990/91:U253 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Enprocentsmålet (mom. 3)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Den av riksdagen" och slutar med "för nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Biståndet har både en kvalitativ och kvantitativ sida. Att Sverige bättre uppmärksammar kvalitetsaspekterna av biståndet står inte i motsättning till att det också sker en kvantitetsmässig höjning av biståndet. En rimlig höjning som också lägger grund för att på sikt nå 2 -- procentsmålet är den i motion U244 (v) föreslagna höjningen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Med det ovan anförda" och slutar med "får anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v). Motion U246 (fp), yrkandena 1 och 41 och motion U253 (s), yrkandena 1, 3 och 4 får anses besvarade.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande enprocentsmålet att riksdagen dels med bifall till yrkande 3 (delvis) i motion 1990/91:U244 och yrkande 1 (delvis) i motion 1990/91:U246, dels med besvarande av yrkandena 1, 3 och 4 i motion 1990/91:U253 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Omformulering av biståndsmål (mom. 4)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Det i motion" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att solidaritet med världens fattiga innebär att Sverige geom sitt bistånd konsekvent stöder självtillit i våra mottagarländer. Biståndet skall stödja en utveckling, där de beslut som rör de fattiga så långt möjligt skall fattas av de fattiga själva, lokalt och utifrån de lokala resurserna.
Eftersom detta långt ifrån är fallet i dag, anser utskottet att ett av de svenska biståndsmålen uttryckligen skall vara att Sveriges bistånd skall bidra till en utveckling i mottagarländerna som grundas på självtillit.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 i motion U239 (mp).
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande införande av ett sjätte biståndsmål att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Övergripande principer och riktlinjer (mom. 5)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "I yrkande" och på s. 51 slutar med "anses besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att solidaritet med världens fattiga innebär att Sverige och världens rika länder måste minska sin resursanvändning och miljöförstöring. Endast detta ger ett solidariskt utrymme för de fattiga ländernas folk att öka sin materiella standard, inom ramen för en globalt hållbar resurspolitik.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 11, 14, 15 och 31 i motion U239 (mp).
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande övergripande principer och riktlinjer att riksdagen med bifall till yrkandena 11, 14, 15 och 31 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Miljöhänsyn i det svenska biståndet (mom. 6)
Inger Schörling (mp) anser
dels att till den del av utskottets yttrande på s. 52 som slutar med "och utbildningsinsatser m.m." bort ha lagts:
Miljöpartiet anser att miljömålet måste ges en mer central roll i det svenska biståndet än hittills. Sverige måste bidra till en utveckling i u-länderna som verkligen är ekologiskt, resursmässigt och socialt hållbar på sikt. Omfattande miljökonsekvensbeskrivningar måste därför i ökad utsträckning introduceras inom det svenska utvecklingssamarbetet. Stödet till särskilda miljöinsatser måste öka. Sverige bör verka för ett ekologiskt hållbart, biologiskt jordbruk i u-länderna och att naturenliga brukningsmetoder bevaras och förs vidare. Även för ekonomi och arbetsmiljö är det viktigt att u-länderna inte leds in i ett beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel. Biståndet till energisektorn måste bygga på förnybara energikällor.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med "Med det ovan" och slutar med "motion U239 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 2, 12 och 13 i motion U239 (mp). Övriga yrkanden får anses besvarade
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande miljöhänsyn i det svenska biståndet att riksdagen dels med bifall till yrkandena 2, 12 och 13 i motion 1990/91:U239, dels med besvarande av yrkande 8 (berörd del) i motion 1990/91:U231 och yrkande 24 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Resursanvändning och miljöhänsyn (mom. 8)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med "Miljömålet i" och på s.54 slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige bör föregå med gott exempel bland världens rika länder och av solidaritetsskäl minska sin resursanvändning och miljöförstöring. Det blir då utrymme för de fattiga ländernas folk att öka sin materiella standard, inom ramen för en globalt hållbar resurspolitik.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 32 i motion U239 (mp).
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande resursanvändning och miljöhänsyn att riksdagen med bifall till yrkande 32 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Miljöhänsyn i Världsbanken (mom. 9)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 slutar med "ozonförtunnande substanser" bort ha följande tillägg:
Problemet är dock att Världsbanken kommer att få en ledande roll i miljöfaciliteten. Och så länge Världsbanken inte reformerats och förmåtts välja en konsekvent miljöpolitisk handlingslinje vore det fel att stödja faciliteten. I stället är det bättre att stärka stödet direkt till UNDP och UNEP med motsvarande belopp.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet finner" och på s.54 slutar med "avstyrker yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner därför anledning att tillstyrka yrkande 15 i motion U244.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande miljöhänsyn i Världsbanken att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (mom. 10)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Marknadsekonomi är" och på s. 57 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen i ett land påverkas av många faktorer. Ett av de viktigaste är demokrati, dvs. utvecklingen till rättssäkerhet, frihet, fri opinionsbildning, fria val och flerpartisystem. Demokratistaten är rättsstaten, där rättvisa råder och där alla är lika inför lagen. Rättsstaten är samtidigt en garanti för att de mänskliga rättigheterna respekteras. Den fria marknadsekonomin inom ramen för demokrati och flerpartisystem skapar möjligheter till tillväxt och välfärd.
Huvuddelen av Sveriges bistånd går i dag till enpartistater och diktaturer. Ca 75 % -- 2-3 miljarder -- av landramsbiståndet går således till diktaturregimer som med centrala myndigheter, militärmakt och säkerhetspolis håller människor i schack. Hot, övergrepp, våld, "försvinnande" och mord hör i flera av dessa länder till vardagen. Att bli satt i fängelse på grund av sina åsikters skull är vanligt. Regimen förlamar och förhållandena utesluter mer eller mindre möjligheterna att delta aktivt i utvecklande biståndsprojekt.
Det är inte bara orimligt; det är stötande att det demokratiska Sverige stödjer diktatorn och hans förtryckarregim i enpartistater som Angola, Etiopien, Guinea-Bissau, Kenya, Laos, Lesotho, Moçambique, Tanzania, Uganda, Vietnam, Zambia och Zimbabwe. Det är genant att Sverige stöder samhällssystem där det inte finns utrymme för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati.
Utskottet är medvetet om att enpartistater inte omedelbart kan utvecklas till demokratier och flerpartistater med frihet, fria val och fri marknadsekonomi. Men Sverige måste ställa krav och villkor att resp. land vidtar åtgärder för att utvecklingen går i demokratisk riktning.
Redan nu bör en avvecklingstid på fem år aviseras till dessa regimer. Därmed ges de klart besked om Sveriges fasta beslutsamhet att stimulera till en demokratisk utveckling.
Utskottet välkomnar propositionens förslag att sammanföra demokratifrämjande insatser som tidigare varit uppdelade på olika anslagsposter under en enda post under C 2-anslaget benämnd Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Utvecklingen under senare år har gett ökat utrymme för riktade insatser på demokratiområdet och den nya anslagskonstruktionen bör kunna ytterligare förbättra dessa möjligheter.
Sverige bör utforma en strategi för demokratisk utveckling i den tredje världen. Viktiga komponenter i denna strategi är att Sverige på ett klart och entydigt sätt markerar avståndstagande från totalitära och auktoritära tendenser, var de än förekommer. Sverige bör moraliskt, politiskt och ekonomiskt stödja en demokratisk utveckling i u-länderna. Detta skall bl.a. ske genom att vårt u-landsbistånd ges en uttalad demokratiprofil. I dialogen med mottagarländerna måste Sverige verka för en utveckling i demokratisk riktning. Demokrati är ett vitt begrepp. I sin vida mening kan det sägas innehålla tre delar, som alla är nödvändiga för att ett land skall kunna kallas demokratiskt: rättssäkerhet fri opinionsbildning fria val.
Idén att överheten kunde förlora mot den enskilde innebar ett oerhört steg framåt i den västerländska civilisationen. Denna grundläggande princip är fortfarande inte accepterad i en majoritet av jordens länder.
Härmed tillstyrks yrkandena 1, 2 och 3 i motion U227 (m). Övriga yrkanden i denna del får anses besvarade.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet att riksdagen dels med bifall till yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1990/91:U227, dels med besvarande av yrkande 9 i motion 1990/91:U231, yrkandena 9, 12 och 14 i motion 1990/91:U246 och yrkande 1 i motion 1990/91:U667 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (mom. 10)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "I dialogen" och på s. 57 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
I dialogen med mottagarländerna framför Sverige regelmässigt sin syn på vikten av en demokratisk samhällsutveckling och av att de mänskliga rättigheterna respekteras. I likhet med motion U246 vill utskottet betona vikten av tydlighet i denna dialog med våra programländer med tanke på att detta samarbete bedrivs på regeringsnivå. Det är inte minst angeläget att Sveriges vilja att främja politisk pluralism och flerpartisystem aktivt kommer till uttryck.
Mot den bakgrunden menar utskottet, i likhet med motion U246, att trovärdigheten kräver att vi också är beredda att reagera med frysning eller sänkning av landramar när någon utveckling i rätt riktning inte kan skönjas. Några schablonmässiga kriterier om hur detta skall gå till kan inte uppställas. Däremot bör det framgå av dialogen med mottagarländerna att en situation, där några steg mot en pluralistisk demokrati inkl. flerpartisystem inte tas, på sikt påverkar det svenska biståndssamarbetets omfattning och inriktning. I denna mening skall alltså inslag av villkor kunna förekomma när det bedöms vara ändamålsenligt. Vad som här anförts om vikten av flerpartisystem och om dialogen med mottagarländerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet kan däremot inte ställa sig bakom förslagen i moderata samlingspartiets motion U240 på denna punkt. Förslagen om en avveckling av biståndet till vissa länder och om en femårig avvecklingsplan för biståndet till andra där en utveckling mot flerpartisystem inte bedöms ske ger inte utrymme för en rad andra viktiga hänsynstaganden, däribland våra möjligheter att bedriva ett effektivt bistånd med sikte på de fattiga målgrupperna och våra förutsättningar att främja en ökad pluralism.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 9, 12 och 14 i motion U246 (fp). Övriga yrkadnen i denna del besvaras.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter att riksdagen med bifall till yrkandena 9, 12 och 14 i motion 1990/91:U246 samt med besvarande av yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1990/91:U227, yrkande 9 i motion 1990/91:U231 och yrkande 1 i motion 1990/91:U667 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Institut för demokrati och mänskliga rättigheter (mom. 11)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Som angavs" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Demokratiutvecklingen är så avgörande och betydelsefull i biståndsarbetet att utskottet vill förorda särskilda insatser för att stimulera till forskning om förutsättningar för demokrati i tredje världen.
Utskottet anser att det bör inrättas ett fristående institut som oberoende kan studera utvecklingen av de mänskliga fri- och rättigheterna i våra samarbetsländer. Institutet skall redovisa sina iakttagelser och bedömningar i kontinuerliga rapporter. Denna rapportering kan ge underlag för diskussion och överväganden om val av samarbetsländer och biståndsformer.
Denna verksamhet bör vara av stort intresse för biståndsmyndigheterna. Den kan komplettera utvärderingen av biståndsinsatserna. För detta ändamål anslås 5 milj.kr.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande institut för demokrati och mänskliga rättigheter att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U227 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Strukturanpassningsprogram och sociala hänsyn (mom. 17)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med "Härtill vill utskottet" och på s. 61 slutar med "får anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet understryker att flertalet u-länder befinner sig i en ond cirkel av fattigdom som förstör miljön, vilket leder till ökad fattigdom. Utlandsskulderna driver dem att överexploatera naturresurser för att "exportera sig ur krisen". Sjunkande råvarupriser tvingar dem ständigt att öka produktionen av exportgrödor på matgrödornas bekostnad och att avverka mer och mer skog. Resultatet blir både ekologisk och social katastrof.
En bärkraftig världsordning kan bara skapas genom en rättvis världsordning byggd på att största delen av tredje världens skulder avskrivs och att det skapas rättvisa handelsförbindelser mellan Nord och Syd.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 4 och 5 i motion U252 (v) och yrkande 2 i motion U233. Yrkande 20 i motion U246 (fp) och yrkandena 10 och 30 i motion U239 anses besvarade.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande strukturanpassningsprogram och sociala hänsyn att riksdagen dels med bifall till yrkandena 4 och 5 i motion 1990/91:U252 och yrkande 2 i motion 1990/91:U233, dels med besvarande av yrkandena 10 och 30 i motion 1990/91:U239 och yrkande 20 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Strukturanpassningsprogram och social hänsyn (mom. 17)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Härtill vill" och på s. 61 slutar med "får anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Världsbankens och Valutafondens arbetssätt kan starkt kritiseras för bristande förståelse för ekologiska och sociala frågor. Inte minst gäller det de strukturomvandlingsprogram som de båda organen driver i många u-länder. Dessa program är ofta kraftigt exportinriktade och medför förutom att utlandsberoende skapas också att u-landet får stora svårigheter att föra en ansvarsfull socialpolitik gentemot de fattigaste. Utskottet anser därför att Sverige bör motarbeta sådana strukturanpassningsprogram och i stället lägga förslag till strukturförändringar som bygger på tilltro till landets egna resurser och som i första hand tillgodoser grundläggande behov hos landets fattiga.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 10 och 30 i motion U239 (mp). Övriga yrkanden får anses besvarade.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande strukturanpassning och sociala hänsyn att riksdagen dels med bifall till yrkandena 10 och 30 i motion 1990/91:U239, dels med besvarande av yrkande 2 i motion 1990/91:U233, yrkande 20 i motion 1990/91:U246 samt yrkandena 4 och 5 i motion 1990/91:U252 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. U-ländernas skulder (mom. 18)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "Strategin för" och på s. 63 slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Med tanke på att 1,2 miljarder människor i dag lever i absolut fattigdom -- 23 % av mänskligheten -- är frågan om den största politiska frågan i vår tid går att lösa. Utskottet noterar också Worldwatch Institutes klargörande att det krävs 60 % skuldnedskrivning för att kunna nå en skuldnivå där de drabbade staterna kan föra en miljömässigt sund utveckling.
Den gigantiska skuldbördan är en central orsak till den växande fattigdomen i världen och till miljöförstörelse. Det räcker därför inte bara med olika punktinsatser. Det är också nödvändigt med ett moratorium, följt av en skuldavskrivning i enlighet med motion U252 (v).
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovanstående yrkandena 2 och 3 i motion U252. Motion U239 yrkande 17 får härmed anses besvarat.
I detta sammanhang torde det därför vara viktigt att FN sammankallar en konferens om skulderna, vilket föreslagits i motion U252.
En djupgående reformering och demokratisering av Världsbanken och IMF är absolut nödvändig för att skuldfrågan skall kunna lösas. Det bör samtidigt inledas diskussioner om skapande av en ny FN-bank ifall ovanstående målsättningar inte nås.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med "Sverige studerar" och slutar med "avstyrks detta yrkande" bort ha följande lydelse:
Dessutom kan det vara av värde att, som motion U252 yrkande 7 uttrycker det, tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta förslag till en samlad skuldstrategi omfattande bistånds-, låne- och handelspolitik.
Härmed tillstyrks yrkande 1 i motion U252 (v).
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande u-ländernas skulder att riksdagen dels med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U233 och yrkandena 1, 2, 3 och 7 i motion 1990/91:U252, dels med besvarande av yrkande 17 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Sveriges representation i Parisklubben (mom. 22)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med "Parisklubben är" och slutar med "motion U252 (v)" bort ha följande lydelse:
Motion U252 (v) vill att myndighet inom UD, i stället för EKN, bör upprätta Sveriges representation i Parisklubben. Utskottet instämmer med motionärernas krav och därför tillstyrks yrkande 6 i motion U252 (v).
dels att moment 22 i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
22. beträffande Sveriges representation i Parisklubben att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U252 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Sociala konsekvensanalyser i biståndet (mom. 27)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Det är" och slutar med "anses besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att sociala konsekvensbeskrivningar i ökad utsträckning skall användas inom det svenska utvecklingssamarbetet.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 3 i motion U239 (mp).
dels att moment 27 i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
27. beträffande sociala konsekvensanalyser i biståndet att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Procentuell målsättning för bistånd på befolkningsområdet (mom. 30)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Utskottet är däremot" och slutar med "totala biståndet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är riktigt att som i motionerna U256 och U259 föreslås garantera en verklig satsning på befolkningsbistånd i det totala biståndet. Utskottet föreslår att 5-procentsmålet fastställs för nästkommande års biståndsbudget.
Motion U256 och yrkande 4 i motion U259 tillstyrks.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande procentuell målsättning för bistånd på befolkningsområdet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U256 och yrkande 4 i motion 1990/91:U259 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Biståndsutredningar (mom. 38)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Mot denna bakgrund" och på s. 78 slutar med "motion U231 (c)" bort ha följande lydelse:
Mot denna bakgrund anser utskottet att en samordning av de erfarenheter som nu finns av Sveriges insatser på biståndsområdet bör ske. En parlamentarisk kommitté bör därför tillsättas med uppgift att se över det svenska biståndets inriktning. Kommittén bör också kunna lägga förslag om förändringar rörande biståndets organisation och arbetsformer. Utskottet vill understryka vikten av en helhetssyn och samordning inom hela biståndsområdet.
Härmed tillstyrks yrkande 10 i motion U227. Motion U230 och yrkande 1 i motion U231 får anses besvarade.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande biståndsutredningar att riksdagen dels med bifall till yrkande 10 i motion 1990/91:U227, dels med besvarande av motion 1990/91:U230 och yrkande 1 i motion 1990/91:U231 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Biståndsutredningar (mom. 38)
Birgitta Hambraeus (c), Karin Söder (c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med "Som framgår" och på s. 78 slutar med "i motion U231 (c)" bort ha följande lydelse:
Som framgår av ovanstående redogörelse finns ett stort antal avslutade och pågående utredningar. Det är emellertid viktigt att Sverige har en total och samordnad u-landspolitik. Den måste omfatta såväl handelspolitik som politik när det gäller kapitalrörelser, kunskaps- och teknikflöden och direkt bistånd i mera traditionell bemärkelse. Den måste omfatta såväl vårt handlande i internationella organ som våra egna bilaterala relationer till u-länderna.
Olika u-länder har olika behov för sin utveckling. För de länder som redan nått en bit på industrialiseringens väg är frågor som rör handelsvillkor, kapitalrörelser och tekniköverföringar -- med miljöanpassad teknik -- det viktigaste. Det finns anledning för oss att tillsammans med andra länder återuppväcka en del av ambitionerna bakom 1970-talets debatt om en ny ekonomisk världsordning. De handelspolitiska spelreglerna måste bättre anpassas till u-ländernas förutsättningar. I Sverige bör vi noga överväga hur vi skall kunna bidra till att förbättra dialogen mellan rika och fattiga länder på handelns område.
U-ländernas strävanden att bygga upp ett ömsesidigt samarbete, ett syd--syd-samarbete, och minska sitt ensidiga beroende av i-länderna måste underlättas.
Kunskapsöverföringen mellan i-länder och u-länder är viktig. Det är i hög grad skillnaden i kunskaps- och tekniknivå som i sin tur skapar de materiella och ekonomiska skillnaderna. Det är därför viktigt med ökade ansträngningar för att ge u-länderna tillgång till i-ländernas teknikutveckling. Samtidigt är det inte självklart att den teknik som är den mest lämpade i i-länder alltid är den som bäst tillfredsställer u-ländernas behov. En teknik som tar vara på u-ländernas komparativa fördelar behöver vara robust, möjlig att underhålla med enkla medel och inriktad på att ge de många människorna utan formell utbildning möjlighet att skapa resurser. Vi bör inte heller förleda u-länderna att göra om våra egna misstag, bl.a. på miljöområdet. Eftersom de rika länderna har den ojämförligt största tekniska utvecklingspotentialen är det dock viktigt att vi tar vår del av ansvaret för utveckling av sådan teknik som är särskilt inriktad på u-ländernas behov och förutsättningar.
Miljöproblemen är i hög grad internationella till sin karaktär, och det är viktigt att länder som saknar egna tekniska och ekonomiska resurser att bemästra sina miljöproblem får stöd utifrån av länder som har de erforderliga resurserna. Det behövs samlade internationella program för att rädda de tropiska regnskogarna, stoppa ökenutbredningen, stoppa erosionen i de tropiska bergstrakterna.
Den traditionella u-hjälpen bör som hittills inriktas på de allra fattigaste länderna -- de som inte är hjälpta enbart med bättre handelsvillkor, bättre investeringsförutsättningar, mer tekniköverföring etc. Det rena biståndet måste mer än hittills koncentreras på att säkra människors grundläggande överlevnads- möjligheter och skapa en bas för en ekonomisk, uthållig utveckling som långsiktigt kan skapa förbättrade levnadsvillkor för människorna. Det innebär en större koncentration än hittills på projekt av ekologisk betydelse, att säkerställa basen för livsmedelsförsörjningen också för framtiden. Det gäller att ge människorna möjligheter att stoppa jordförstöringen, att åstadkomma en återbeskogning av kala områden, att utveckla miljövänligare jordbrukstekniker, att utveckla jordbrukets binäringar, lokal livsmedelsförädling, hantverk och småindustri i byarna, utveckling av kooperativ etc. Som vi framhållit under tidigare år bör landprogrammeringsprincipen i biståndet tonas ner till förmån för en mera problemorienterad biståndsprogrammering.
U-landspolitiken måste utgå från principen om alla människors lika värde och rättigheter. Vi måste respektera våra samarbetspartners kulturella bakgrund och kunnande. Utveckling måste bygga på de berörda människornas egen förmåga att mobilisera sina resurser. I-ländernas roll kan aldrig bli annat än ett stöd i den processen och bör utformas i medvetande också om de problem som våra egna ekonomiska och tekniska system hittills skapat både för oss själva och för u-länderna.
För att lägga grunden för en samlad u-landspolitik av det slag utskottet här skisserat bör en parlamentarisk u-landsutredning tillsättas. Den bör behandla alla aspekter på Sveriges relationer till u-länderna, såväl handels- och finanspolitiska som biståndspolitiska etc. och beröra våra multilaterala relationer likaväl som de bilaterala. Ett syfte bör vara att lägga grunden för ett kraftfullt svenskt agerande internationellt för att åter föra fram u-ländernas problem till en central plats i världspolitiken. Den bör också finna vägar att göra våra egna bilaterala relationer till u-länderna i fråga om såväl handelspolitik och biståndspolitik som andra områden mera målmedvetet inriktade.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion U231 (c) ge regeringen till känna. Yrkande 10 i motion U227 (m) och motion U230 (v) får därmed anses besvarade.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 38. beträffande biståndsutredningar att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U231, dels med besvarande av yrkande 10 i motion 1990/91:U227 och motion 1990/91:U230 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. BITS och SIDAs arbetsuppgifter (mom. 39)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet delar" och på s. 80 slutar med "privatisering av BITS" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion U244 att tekniköverföring, expertutbyte och utbildning är nyckelfrågor i utvecklingsarbete. Sådana insatser måste ske på u-ländernas villkor och inte företagens.
SIDA bör därför vara ansvarigt för det tekniska samarbetet, tekniköverföring, expertutbyte och utbildning. Det privata näringslivets verksamhet i u-länder bör bekostas av företagen själva, inte av biståndspengar. BITS kan med fördel privatiseras och omvandlas till ett SITCO om företagen så önskar.
Därmed bifalls motion U244 yrkandena 47 och 48. Yrkande 7 i motion U246 (fp) anses besvarat.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande BITS och SIDAs arbetsuppgifter att riksdagen dels med bifall till yrkandena 47 och 48 i motion 1990/91:U244, dels med avslag på yrkande 28 i motion 1990/91:U239 samt med besvarande av yrkande 7 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. BITS och SIDAs arbetsuppgifter (mom. 39)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den katastrofala miljösituationen i Östeuropa motiverar svenskt bistånd till länderna där. Utskottet har därför föreslagit en fond utanför biståndsanslaget för miljöinsatser i Östeuropa. Då denna fond inte finansieras av biståndsmedel anser utskottet att ett särskilt biståndsorgan bör inrättas för att administrera det svenska stödet till Östeuropa.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 28 i motion U239 (mp).
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande BITS och SIDAs arbetsuppgifter att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion 1990/91:U239 samt med besvarande av yrkandena 47 och 48 i motion 1990/91:U244 och yrkande 7 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Representation i SIDAs styrelse (mom. 40)
Bertil Måbrink (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "I SIDAs styrelse" och slutar med "U229 avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt inte minst ur demokratisk synvinkel att alla riksdagens partier finns representerade i SIDAs styrelse. Utskottet instämmer i kravet i motion U229 (v) som härmed tillstyrks.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande representation i SIDAs styrelse att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U229 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "Eftersom det" och på s. 81 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Enligt det utredningsförslag som ligger till grund för föredragande statsrådets beskrivning skall organisationen arbeta med en affärsmässig prägel i syfte att åstadkomma en positiv utveckling av utvecklingsländernas näringsliv. Vi anser det vara olyckligt och felaktigt att den nya organisationen får ställning av myndighet.
Under den slutliga prövningen av organisationens uppbyggnad bör det därför undersökas om inte organisationen i större utsträckning än som planerats kan frikopplas från statlig verksamhet. Näringslivet bör i högre grad delta i verksamheten. Det kan ske såsom delägare i ett aktiebolag.
Enligt vår uppfattning bör även IMPODs ställning ytterligare övervägas. En nära samverkan bör eftersträvas med näringslivet, i all synnerhet med Grossistförbundet.
Härmed tillstyrks motion U219 (m).
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen dels med bifall till motion 1990/91:U219, dels med besvarande av yrkande 22 och yrkande 78 (berörd del) i motion 1990/91:U246 och på motion 1990/91:U221, dels med avslag på yrkande 7 i motion 1990/91:U231, yrkande 46 i motion 1990/91:U244 och motion 1990/91:U249 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Jan-Erik Wikström (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att till den del av utskottets yttrande som på s. 81 slutar med "handelsfrämjande verksamheten" bort ha lagts:
Sålunda bör IMPOD ha möjlighet att behålla sitt namn och erhålla egna anslag.
dels att till den del av utskottets yttrande som på s. 81 slutar med "mellan u-länder" bort ha lagts:
Detta bör ske parallellt med att IMPODs arbete för att främja u-landsimport till Sverige utvidgas.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen dels med bifall till yrkandena 22 och 78 (delvis) i motion 1990/91:U246, dels med avslag på motion 1990/91:U219, motion 1990/91:U221, yrkande 7 i motion 1990/91:U231, yrkande 46 i motion 1990/91:U244 samt motion 1990/91:U249 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Birgitta Hambraeus (c), Karin Söder (c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med "Utskottet tillstyrker förslaget" och som på s. 81 slutar med "får anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Förslaget om att inrätta en ny biståndsmyndighet genom en sammanslagning av SWEDFUND, IMPOD och delar av SIDAs industribyrå har mötts av hård kritik både under remissbehandlingen och i riksdagsmotioner.
Utskottet delar mycket av kritiken. I synnerhet gäller det förslaget att slå samman IMPODs verksamhet att främja u-landsimport till Sverige med SWEDFUNDs som mer handlar om att uppmuntra svenska företag att engagera sig i u-länder. Det är också tveksamt om avvecklingen av SIDAs roll i industribiståndet gagnar en helhetssyn på biståndet där industribiståndet samordnas med socialt och miljömässigt inriktade insatser.
Utskottet tillstyrker i annat sammanhang förslag i motion U231 (c) om en parlamentarisk utredning om den svenska u-landspolitiken. Denna utredning bör också pröva hur den svenska biståndsadministrationen bör gestaltas i framtiden. Det är av det skälet inte heller lämpligt att vidta de åtgärder regeringen här föreslår.
Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U231 (c), yrkande 46 i motion U244 (v) och motion U249 (m). Motion U219 (m), motion U221 (m) och yrkandena 22 och 78 (delvis) i motion U246 (fp) får därmed anses besvarade.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen dels med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U231, dels med anledning av yrkande 46 i motion 1990/91:U244 och motion 1990/91:U249, dels med besvarande av motion 1990/91:U219, motion 1990/91:U221 och yrkande 22 och berörd del av yrkande 78 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 81 slutar med "får anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig förslaget då det är ytterligare ett led i en kommersialisering av biståndet och den växande roll som tilldelas ABB, Ericsson och andra svenska transnationella företag. Eftersom det nya näringslivsorganet avses finansieras med biståndsmedel är det rimligt att organet drivs i myndighetsform. IMPODs kunnande och kompetens gäller den svenska marknaden. IMPOD bör kvarstå som ett fristående organ för företag i tredje världen som vill marknadsföra sina produkter i vårt land utan att känna att deras partner är kopplad till inhemska konkurrenter.
Därmed tillstyrks motion U244 (v) yrkande 46. Motionerna U219 (m), U221 (m) och yrkande 7 i motion U231 (c) samt motion U249 (m) avstyrks medan yrkandena 22 och 78 (delvis) i motion U246 (fp) får anses besvarade.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen dels med bifall till yrkande 46 i motion 1990/91:U244, dels med avslag på motionerna 1990/91:U219, 1990/91:U221 och yrkande 7 i motion 1990/91:U231 samt med besvarande av yrkandena 22 och 78, berörd del, i motion 1990/91:U246 och motion 1990/91:U249 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Lokalisering av myndighet för näringslivsbistånd (mom. 42)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar med "Vad gäller" och på s. 82 slutar med "motion U201 (c)" bort ha följande lydelse:
Frågan om myndighetens lokalisering bortfaller givetvis om den i enlighet med vad utskottet tidigare anfört inte kommer till stånd. I övrigt vill utskottet hänvisa till riksdagens tidigare uttalande att nya myndigheter bör lokaliseras utanför Stockholmsområdet.
Härmed får motionerna U226 (s), U238 (s) och U201 (c) anses besvarade.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande lokalisering av myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen förklarar motionerna 1990/91:U201, 1990/91:U226 och 1990/91:U238 besvarade med vad utskottet anfört,
33. Systemet med programländer (mom. 47)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 86 slutar med "motion tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är positivt att Sverige via projektbistånd stöder nya demokratier som Filippinerna, Pakistan, Chile och Bolivia. Projektbistånd som form för bistånd bör över huvud taget öka. Det är inte lämpligt att etablera nya programländer. Projektinriktat bistånd är mera flexibelt och kan snabbare anpassas till den allmänna samhällsutvecklingen. I vissa länder kan det vidare vara nödvändigt att kanalisera biståndet vid sidan av den korrupta och förtryckande regimen. Därvid är projektmetoden att föredra.
Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U227 (m) och yrkande 23 i motion U246. Yrkande 32 i motion U246 får anses besvarat.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande systemet med programländer att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U227 och med besvarande av yrkande 32 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Bundet bistånd (mom. 49)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "En förutsättning" och på s. 87 slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det bundna biståndet så långt som möjligt bör avvecklas. Bundet bistånd strider mot frihandelstanken. Mottagarlandets valfrihet begränsas. Det riskerar att fördyra de upphandlade varorna eftersom konkurrensen begränsas genom bindningen. Bundet bistånd kan i princip betraktas som ett slags subvention till en produktion som annars inte skulle vara konkurrenskraftig. Enligt utskottets mening bör regeringen i nästa budgetproposition återkomma med förslag till nya riktlinjer för ytterligare minskning av det bundna biståndet. Utgångspunkten skall vara att varubiståndet skall vara obundet och att det skall krävas biståndspolitiska skäl för eventuella undantag från denna princip.
Med det ovan anförda yrkas bifall till yrkande 6 i motion 246 (fp) och yrkande 9 i motion U239.
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
49. beträffande bundet bistånd att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U246 och med besvarande av yrkande 9 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Avbrytande av bistånd (mom. 50)
Jan-Erik Wikström (fp), Alf Wennerfors (m), Inger Koch (m) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Det kvarvarande" och på s. 88 slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Politiska fri- och rättigheter har varit mycket begränsade på Cuba alltsedan revolutionen. Politiska fångar sitter fängslade i okänt antal, några alltsedan 1960. Fortfarande är endast ett politiskt parti tillåtet, det kommunistiska. Oliktänkande sätts i fängelse och hålls fängslade utan rättegång, och yttrandefriheten är näst intill obefintlig. Enligt Amnesty Internationals rapport var de som greps under 1989 medlemmar i fristående grupper som arbetar för medborgerliga fri- och rättigheter eller miljöfrågor. De senaste utsmugglade uppgifterna visar att gripandet av politiska fångar accelererade under 1990. Bara under första halvåret 1990 fängslades nästan femhundra personer. Mot den bakgrunden anser utskottet att Cuba inte längre bör ingå i kretsen av länder som är reguljära mottagare av tekniskt bistånd från BITS. I stället bör stöd ges till de organisationer som aktivt arbetar för ett demokratiskt Cuba, t.ex. Kommittén för mänskliga rättigheter på Cuba och den nybildade tvärpolitiska Demokratisk plattform.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 13, 33 och 38 i motion 246 (fp), yrkande 1 i motion 661 (fp) och yrkandena 1 och 2 i motion 248 (fp).
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande avbrytande av bistånd att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U248, yrkandena 13, 33 och 38 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 1 i motion 1990/91:U661 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Bidrag till UNDP (mom. 52)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad gäller" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att UNDP har fått minskade resurser under 1980-talet vilket slår hårt mot dess viktiga verksamhet som är inriktad på att stödja de fattigaste u-länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara. Sveriges målsättning bör vara att få till stånd ökade resurser till detta arbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att bidraget till UNDP för nästa budgetår bör höjas med 50 milj.kr. i jämförelse med propositionens förslag och uppgå till 755 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Med det" och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Yrkande 42 i motion U246 (fp) och yrkande 4 i motion U244 (v) tillstyrks. Yrkande 13 i motion U231 (c) avstyrks.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande bidrag till UNDP att riksdagen dels med bifall till yrkande 4 i motion 1990/91:U244 och yrkande 42 i motion 1990/91:U246 dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 13 i motion 1990/91:U231 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Bidrag till UNDP, UNHCR och multilaterala miljöinsatser (mom. 52, 56 och 60)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 98 som börjar med "Utskottet ansluter sig" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen" utgår,
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med "Med det ovan" och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det svårt att hitta motiv för den nedskärning av det svenska stödet till UNDP som regeringen förordar. Den står helt i strid med de intentioner regeringen själv anför, och det är att förvänta att pågående utredningsarbete snarare kommer att föranleda en förstärkning av det svenska stödet till detta FNs centrala biståndsorgan. Därför är en uppräkning med 75 milj.kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som anförs i motion U231 motiverad.
Den förvärrade flyktingsituationen i världen leder till ökat ansvar för UNHCR. En viss ökning av det svenska stödet, som förordas i flera motioner är därför motiverad. Utskottet förordar en uppräkning med 15 milj.kr. som föreslås i motion U231.
När det gäller internationella miljöinsatser innebär regeringsförslaget om nominellt oförändrat anslag en reell nedskärning. Det strider mot den prioritering av insatser på miljöområdet som riksdagen vid ett flertal tillfällen gett uttryck för. Anslaget bör därför, som föreslås i motion U231, tillföras ytterligare 50 milj.kr.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 12, 13, 15 och 16 i motion U231 (c), yrkande 7 i motion U244 (v) samt yrkandena 44 och 50 i motion U246 (fp), medan övriga yrkanden avstyrks i dessa delar.
dels att utskottets hemställan i momenten 52, 56 och 60 bort ha följande lydelser:
52. beträffande bidrag till UNDP att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1990/91:U231 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 4 i motion 1990/91:U244 och yrkande 42 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
56. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1990/91:U231 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 2 i motion 1990/91:U240, yrkande 12 i motion 1990/91:U244 och yrkande 47 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion U231 och yrkande 50 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på yrkande 51 i motion 1990/91:U246 och på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Bidrag till UNFPA (mom. 53)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad gäller" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare i betänkandet understrukit betydelsen av ökat bistånd på befolkningsområdet. De multilaterala organen har mycket viktiga uppgifter på befolkningsområdet och har goda förutsättningar att svara för ett bra bistånd i sammanhanget. Utskottet anser mot den bakgrunden att bidraget till UNFPA bör höjas i jämförelse med propositionens förslag med 20 milj.kr. till 155 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Med det" och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Härmed tillstyrks yrkande 43 i motion U246 (fp). Yrkande 6 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande Bidrag till UNFPA att riksdagen med bifall till yrkande 43 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 6 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Bidrag till UNFPA (mom. 53)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande bidrag till UNFPA att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U244 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 43 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
40. Bidrag till UNICEF (mom. 54)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad gäller" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen" bort ha följande lydelse:
UNICEF har en stark fattigdomsinriktning i sin verksamhet. Barnen är en särskilt utsatt grupp i de fattiga länderna och det bör vara en huvuduppgift i svenskt utvecklingssamarbete att verka för en drägligare tillvaro för barnen. Utskottet anser att bidragen till UNICEF bör höjas jämfört med propositionens förslag med 30 milj.kr. till 400 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Med det" och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Härmed tillstyrks yrkande 45 i motion U246. Yrkande 5 i motion U244 avstyrks.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande Bidrag till UNICEF att riksdagen med bifall till yrkande 45 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 5 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Bidrag till UNICEF (mom. 54)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande bidrag till UNICEF att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 45 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
42. Bidrag till UNRWA (mom. 55)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med "resurser till UNDP" bort ha lagts:
Förhållandena för Palestinaflyktingarna har successivt försämrats och ökade humanitära insatser för dessa flyktingar är mycket angelägna. Utskottet anser att bidragen till UNRWA bör höjas jämfört med propositionens förslag med 20 milj.kr. till 160 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 46 i motion U246. Yrkande 11 i motion U244 avstyrks.
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande bidrag till UNRWA att riksdagen med bifall till yrkande 46 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 11 i motion 1990(91;U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Bidrag till UNRWA (mom. 55)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande bidrag till UNRWA att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 46 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
44. Bidrag till UNHCR (mom. 56)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) samt Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Utskottet ansluter sig" och slutar med "UNHCR bedriver" bort ha följande lydelse:
Enligt UNHCR uppgår antalet flyktingar i världen till cirka 15 miljoner, av vilka huvudparten finns i tredje världens fattigaste länder. Dessutom finns minst lika många potentiella flyktingar, som inte passerat nationsgränser, s.k. displaced persons, vilka inte omfattas av det internationella skydds- och hjälpsystemet.
På grund av den mycket allvarliga flyktingsituationen anser utskottet det vara angeläget att bidraget till FNs flyktingkommissarie höjs med ytterligare 25 milj.kr. utöver regeringens förslag.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 137 börjar med "Med det ovan" och slutar med "internationella biståndsprogram." bort ha följande lydelse:
Härmed tillstyrks yrkande 2 i motion U240 (m) och yrkande 12 i motion U244 (v). Övriga yrkanden avslås.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1990/91:U240 och yrkande 12 i motion 1990/91:U244 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 12 i motion 1990/91:U231, och yrkande 47 i motion 1990/91:246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Bidrag till UNHCR (mom. 56)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med "resurser till UNDP" bort ha lagts:
Det finns i dag dubbelt så många flyktingar i världen som vid början av 1980-talet. Till detta kommer 14 miljoner som är flyktingar i sitt eget land. UNHCR bistår i dag direkt 7 miljoner flyktingar. För detta disponerar man resurser som motsvarar en krona och 17 öre per flykting och dag. UNHCR måste få resurser att skydda flyktingar mot övergrepp och klara deras överlevnad. Den utomordentligt allvarliga flyktingsituationen i världen och den ekonomiska kris UNHCR befinner sig i motiverar kraftigt utökade svenska bidrag. Utskottet anser att bidragen till UNHCR bör höjas jämfört med propositionens förslag med 100 milj.kr. till 315 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 47 i motion U246 (fp). Yrkande 12 i motion U231 (c), yrkande 2 i motion U240 (m) och yrkande 12 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande bidrag till UNHCR att riksdagen med bifall till yrkande 47 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 12 i motion 1990/91:U231, yrkande 2 i motion 1990/91:U240 och yrkande 12 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
46. Bidrag till IPPF (mom. 57)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v) samt Karin Söder (c) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med "resurser till UNDP" bort ha lagts:
Som angetts tidigare i betänkandet bör de ökade insatser på befolkningsområdet som utskottet förordar även komma de multilaterala organen till del. Utskottet anser att bidragen till IPPF bör höjas jämfört med propositionens förslag med 20 milj.kr. till 110 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 44 i motion U246 (fp), yrkande 15 i motion U231 (c) och yrkande 7 i motion U244 (v).
dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
57. beträffande bidrag till IPPF att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1990/91:U231, yrkande 7 i motion 1990/91:U244 och yrkande 44 i motion 1990/91:U246, samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
47. Bidrag till ITC (mom. 58)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
58. beträffande bidrag till ITC att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
48. Bidrag till UNFDAC (mom. 59)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
59. beträffande bidrag till UNFDAC att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
49. Bidrag till multilaterala miljöinsatser (mom. 60)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med "resurser till UNDP" bort ha lagts:
Utskottet har tidigare i betänkandet betonat miljömålets betydelse i det svenska biståndet och vikten av insatser på området. Detta bör som konstaterats i betänkandet gälla såväl det bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet. Bidragen för multilaterala miljöinsatser bör i konsekvens härmed höjas jämfört med propositionens förslag med sammanlagt 56 milj.kr. till 181 milj.kr. vilket inkluderar en höjning av bidraget till Mekongkommittén med 6 milj.kr.
Mekongkommittén gör värdefulla insatser, inte minst på miljöområdet, i Sydostasien. Utskottet bedömer i likhet med motion U246 att en höjning med 6 milj.kr. utöver regeringens förslag är väl motiverad.
Härmed tillstyrks yrkandena 50 och 51 i motion U246 (fp). Yrkande 16 i motion U231 (c) avstyrks.
dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
60. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser att riksdagen med bifall till yrkandena 50 och 51 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 16 i motion 1990/91:U231 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Övriga multilaterala insatser (mom. 61)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med "resurser till UNDP" bort ha lagts:
Utskottet har tidigare i betänkandet betonat betydelsen av bistånd för kvinnor och värdet av insatser för boende i fattiga länder. Det är viktigt att de svenska bilaterala insatserna på dessa områden kompletteras med multilaterala insatser. Utskottet förordar därför en höjning av bidragen till UNIFEM och HABITAT med 2 resp. 5 milj.kr. Härmed höjs medelsramen för anslagsposten Andra multilaterala bidrag med motsvarande belopp.
Härmed tillstyrks yrkandena 48 och 49 i motion U246 (fp). Yrkandena 16, 17, 18, 19 och 20 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
61. beträffande övriga multilaterala insatser att riksdagen med bifall till yrkandena 48 och 49 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 16, 17, 18, 19 och 20 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. Övriga multilaterala insatser (mom. 61)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
61. beträffande övriga multilaterala insatser att riksdagen med bifall till yrkandena 16, 17, 18, 19 och 20 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkandena 48 och 49 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
52. Internationellt livsmedelsbistånd (mom. 62)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 100 som börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "i motion U244" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar dock att regeringsförslaget om oförändrat anslag till World Food Programme innebär en reell nedskärning. Detta är inte godtagbart med hänsyn till de stora problemen på livsmedelsförsörjningens område. I stället bör anslaget så som föreslås i motion U231 räknas upp med 50 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 14 i motion U231 (c). Yrkande 10 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
62. beträffande internationellt livsmedelsbistånd att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1990/91:U231, samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 10 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
53. Bidrag till miljöfonder (mom. 63)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med "Utskottet anser inte" och slutar med "motion U624 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 1000000000kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en europeisk miljöfond samt 1 000 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en utomeuropeisk miljöfond.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 4, 5, 7 och 8 i motion U239 (mp).
dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
63. beträffande bidrag till miljöfonder att riksdagen med bifall till yrkandena 4, 5, 7 och 8 i motion U239 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
54. Inrättande av ett ekonomiskt råd i FN (mom. 64)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med "FN har" och sompå s. 100 slutar med "motion U642 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, liksom motionären, att världens ekonomiska situation präglas av ojämlikhet. Trots det pågående arbetet i FN har ingen lösning på problemet presenterats. Det är de rika ländernas finanspolitik och de multinationella företagens vinstintressen som styr utvecklingen. Förslag om ett ekonomiskt råd i FN har förts fram av UNDP-rådgivaren Mahbub ul Haq. Ett råd av detta slag skulle ha en beslutande funktion. Utskottet stöder förslaget om att regeringen genom sin FN-representation bör ta upp förslaget i generalförsamlingen.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 motion U642 (mp).
dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
64. beträffande inrättande av ett ekonomiskt råd i FN att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U642 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55. Röstningsförfarandet i Världsbanken (mom. 66)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med "En annan ordning" och på s. 101 slutar med "minska sina engagemang" bort ha följande lydelse:
Risken att länder med stor kapitalinsats i banken skulle minska sitt engagemang får tas för att nå en mer demokratisk beslutsordning. Även andra faktorer än kapitalinsatsen medför inflytande i banken.
dels att den del av utskottets ytrande som på s. 101 börjar med "Mot bakgrund av ovanstående" och slutar med "yrkande 3 i motion U233 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ i den riktning som yrkande 2 i motion U231 och yrkande 3 i motion U233 föreslår varför dessa yrkanden tillstyrks.
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
66. beträffande röstningsförfarandet i Världsbanken att riksdagen med bifall till yrkande 2, berörd del, i motion 1990/91:U231 och yrkande 3 i motion 1990/91:U233 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
56. Offentlighet och öppenhet i Världsbanken (mom.68)
Bertil Måbrink (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar med "Utskottet är således" och på s. 102 slutar med "Fi409 (mp) anses besvarad" bort ha följande lydelse:
Det är inte rimligt att handlingar skall vara hemliga även för berörda länders regeringar och deras representanter i styrelsen. Huvudprincipen bör vara att handlingar är offentliga med att regler utformas för den sekretess som är nödvändig. Även i vårt land hindrar ju inte offentlighetsprincipen att vissa handlingar sekretessbeläggs.
Utskottet anser att regeringen bör verka för att offentlighetspricnipen införs i Världsbanksgruppen och IMF.
Utskottet anser att miljöaspekterna inom Världsbankens verksamhet måste ges ytterligare uppmärksamhet. När det gäller miljökonsekvensanalyser inom Världsbanken är det viktigt att offentlig bearbetning och hearings m.m. ingår som en del av metodiken. De som berörs av konsekvenserna av ett projekt måste få en chans att granska och påverka projektens utformning. Sverige har en plats i Världsbankens styrelse och bör i det sammanhanget verka för att möjligheten till folkligt deltagande garanteras då miljökonsekvensbeskrivningar tas fram. I detta sammanhang vill utskottet också generellt understryka vikten av ökad öppenhet inom såväl Världsbankens som IMFs verksamheter.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 1 i motion U233 (v) och motion Fi409 (mp).
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
68. beträffande offentlighet och öppenhet i Världsbanken att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U233 och motion 1990/91:Fi409 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
57. Världsbankslån till Iran (mom. 69)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 börjar med "Detta kan gälla" och slutar med "yrkande 3 i motion U648 (v)" bort ha följande lydelse:
Iran är dock ett specialfall, vars regim visar en utomordentligt liten respekt för mänskliga rättigheter. Förföljelserna och avrättningarna av politiska motståndare medför sannolikt att Iran framstår som den stat som har minst respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Listan över illdåd kan göras lång. Sverige bör verka i enlighet med de krav som ställs i motion U648 (v).
Yrkande 3 i motion U648 (v) tillstyrks.
dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
69. beträffande världsbankslån till Iran att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1990/91:U648 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
58. Utträde ur IFC (mom. 70)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 börjar med "Utskottet vill tillägga" och på s. 103 slutar med "8 och 9 i motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Det finns emellertid en avsevärd risk att u-länderna, när u-ländernas tillgångar privatiseras i stor skala, drabbas av en svår kapitalflykt och naturresurserna ställs under de transnationella bolagens kontroll. Sverige bör inte medverka i kapitalhöjningen i IFC utan tvärtom utträda ur detta finansieringsorgan.
Därmed tillstyrks yrkande 8 i motion U244 (v).
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
70. beträffande utträde ur IFC att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1990/91:U244 och yrkande 6 i motion 1990/91:U233 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
59. Bidrag till IFC (mom. 71)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 71 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
71. beträffande bidrag till IFC att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
60. Riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete (mom. 72, motiveringen)
Bertil Måbrink (v) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad gäller" och på s. 99 slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar dock att detta inte står i motsättning till att Sverige utvecklar sitt stöd till de multilaterala biståndsorganen ytterligare. Att andra industriländer inte tar sitt ansvar gentemot den tredje världen får inte bromsa vårt eget engagemang.
Utskottet menar att en fortsatt kraftfull satsning på meningsfulla multilaterala biståndsorgan är nödvändig. I motion U244 har en sådan kraftfull satsning tydliggjorts.
En sådan satsning står heller inte i motsättning till den parlamentariska utredning som undersöker det svenska biståndet till multilaterala biståndsorgan.
Därför tillstyrks motion U244 (v) yrkandena 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19 och 20 samt yrkande 2 i motion U240 (m), yrkandena 42 och 44 i motion U246 (fp), samt yrkande 15 i motion U231. Övriga yrkanden avslås.
61. Bidrag till internationella biståndsprogram (mom.75)
Inger Schörling (mp) anser att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
75. beträffande bidrag till internationella biståndsprogram att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion U624 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag anvisar ett reservationsanslag på 5319379000kr.,
62. Medelsram för Angola (mom. 77)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105 börjar med "Utskottet är" och på s. 106 slutar med "vara besvarad" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser därför att landramen till Angola bör avvecklas helt fr.o.m. nästa budgetår. Sverige bör i stället aktivt verka för fred och försoning i landet samt stödja en demokratisk utveckling. Biståndet till enskilda organisationer för humanitära insatser, katastrofhjälp och demokratiutveckling skall ges fortsatt stöd. Sverige bör verka för att detta stöd får en geografisk breddning och kommer hela det angolanska folket till del.
Därmed tillstyrks yrkande 1 i motion U237 (m) och yrkande 17 i motion U240 (m).
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
77. beträffande medelsram för Angola att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 17 i motion 1990/91:U231, yrkande 21 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 52 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
63. Medelsram för Angola (mom. 77)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) samt Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med "Biståndets innehåll" och slutar med "vara besvarad" bort ha följande lydelse:
Som angetts i SIDAs anslagsframställning finns omfattande behov av katastrof- och återuppbyggnadsbistånd samt stöd för det väntade ekonomiska anpassningsprogrammet i syfte att lindra det angolanska folkets mångåriga, svåra lidande. Med hänsyn till de stora hjälpbehoven och de positiva inslag i den politiska utvecklingen som kan konstateras finner utskottet det inte rimligt med en landram för Angola som i realiteten innebär en nedskärning. Mot denna bakgrund finner utskottet det motiverat att höja medelsramen för Angola jämfört med propositionens förslag med 25 milj.kr. till 225 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 52 i motion U246 (fp). Yrkande 17 i motion U231 (c), yrkande 17 i motion U240 (m) och yrkande 21 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
77. beträffande medelsram för Angola att riksdagen med bifall till yrkande 52 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 17 i motion 1990/91:U231, yrkande 17 i motion 1990/91:U240 och yrkande 21 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. Medelsram för Angola (mom. 77)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med "Den av regeringen" och som slutar med "vara besvarad" bort ha följande lydelse:
Med tanke på den ovan beskrivna mycket svåra situationen i Angola, som till stor del orsakats av inbördeskriget och Sydafrikas direkta och indirekta aggression är det nödvändigt att höja biståndet. Motion U244 yrkande 21 anger en lämplig nivå.
Utskottet tillstyrker yrkande 21 i motion U244 (v).
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
77. beträffande medelsram för Angola att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 17 i motion 1990/91:U231, yrkande 17 i motion 1990/91:U240 och yrkande 52 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. Medelsram för Etiopien (mom. 80)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107 börjar med "Det svenska" och slutar med "vara besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att förutsättningarna för ett reguljärt långsiktigt bilateralt utvecklingsarbete med Etiopien kraftigt försämrats under senare år. Den nuvarande regimen i Etiopien har under lång tid bedrivit ett hårt förtryck. Det har lett till ett omfattande missnöje med regimen, som har kunnat slås ned endast med brutala metoder. Det utvecklingsbistånd som går genom den etiopiska staten bör därför avslutas. Ett sådant bistånd kan bara bidra till att förlänga förtrycket. Endast om regeringens militära operationer inställs och omedelbara förhandlingar inleds med alla motståndsgrupperingar om en övergång mot demokrati bör biståndet kunna fortsätta.
Katastrofbistånd och bistånd som inte går till regimen bör naturligtvis komma i fråga. Stora ökningar blir snarast nödvändiga, eftersom Mengisturegimen genom sin politik orsakat en omfattande hungersnöd, som hotar att få samma eller t.o.m. större proportioner än svältkatastrofen 1985.
Utskottet utgår ifrån att landets allmänpolitiska utveckling och de återupptagna fredsansträngningarna även i fortsättningen noga följs från svensk sida.
Härmed tillstyrks yrkande 18 i motion U240 (m).
dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
80. beträffande medelsram för Etiopien att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 81)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107 börjar med "Skuldsituationen i" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Guinea-Bissau är en enpartistat. Brott mot mänskliga rättigheter förekommer. Det svaga utbudet av press, radio och TV kontrolleras av staten och partiet. Utskottet anser att eftersom något aktivt arbete mot en demokratisk utveckling inte förekommer så bör nästa års biståndsram minskas med 20 % och fastställas till 72 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 6 i motion U240 (m). Yrkande 22 i motion U244 (v) och yrkande 53 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 22 i motion 1990/91:U244 och yrkande 53 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
67. Medelsram för Guinea Bissau (mom. 81)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107 börjar med "Skuldsituationen i" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Guinea-Bissau tillhör de minst utvecklade länderna. I och med att landet genomför ett strukturanpassningsprogram har förutsättningarna att förmedla ett effektivt bistånd ökat. Mot bakgrund av de omfattande behoven i landet förordar utskottet att medelsramen höjs i enlighet med SIDAs anslagsframställan till 100 milj. kr., dvs. 5 milj.kr. högre än propositionens medelsförslag.
Härmed tillstyrks yrkande 53 i motion U246.
dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau att riksdagen med bifall till yrkande 53 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 6 i motion 1990/91:U240 och yrkande 22 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
68. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 81)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 107 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "53 i motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte minst mot bakgrund av den ansträngda situationen för de sociala sektorerna i landet att biståndet i enlighet med motion U244 bör höjas till 105 milj.kr.
dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau att riksdagen med bifall till yrkande 22 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 6 i motion 1990/91:U240 och yrkande 53 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
69. Medelsram för Kap Verde (mom. 82)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Det svenska biståndet" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Det svenska biståndet är viktigt för Kap Verdes sårbara ekonomi och ett stöd för en fortsatt demokratisk utveckling. Utskottet anser därför att medelsramen även fortsättningsvis skall vara 70 milj. kr.
Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U420. Yrkande 23 i motion U244 och yrkande 54 i motion U246 avstyrks.
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande medelsram för Kap Verde att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 23 i motion 1990/91:U244 och yrkande 54 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
70. Medelsram för Kap Verde (mom. 82)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) samt Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Det svenska" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Även Kap Verde tillhör de minst utvecklade länderna. Mot bakgrund av landets begränsade naturresurser och odlingsmöjligheter är självförsörjningsgraden låg. Det svenska biståndet bedöms kunna spela en viktig roll i ansträngningarna att trygga befolkningens överlevnad och bygga upp den produktiva basen i landet. Landet har nyligen övergått till flerpartisystem och genomfört fria val. Utskottet ansluter sig till förslaget i SIDAs anslagsframställan om en medelsram av 80 milj.kr., vilket är en höjning jämfört med propositionens förslag med 5 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 54 i motion U246 (fp) och yrkande 23 i motion U244 (v).
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande medelsram för Kap Verde att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U244 och yrkande 54 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsram och på yrkande 7 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
71. Medelsram för Kenya (mom. 83)
Alf Wennefors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Det svenska biståndet fungerar" och slutar med "U246 (fp) avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att biståndet genom statsmakten i Kenya skall avvecklas om inte utvecklingen sker i demokratisk riktning. Avvecklingen förslås ske under fem år. Utskottet föreslår därför en minskning av landramen med 30 milj.kr., vilket innebär en total medelsram om 120 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 8 i motion U240 (m). Yrkande 19 i motion U231 (c) och yrkande 60 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
83. beträffande medelsram för Kenya att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 19 i motion 1990/91:U231 och yrkande 60 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
72. Medelsram för Lesotho (mom. 84)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Det militärråd" och slutar med "U240 (m)" bort ha följande lydelse:
Partipolitisk verksamhet är förbjuden och även om det styrande militärrådet har utlovat att en övergång till civilt styre skall ske så finns ingen verklig ansats till att införa ett demokratiskt styrelseskick.
Utskottet tillstyrker yrkande 9 i motion U240.
dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
84. beträffande medelsram för Lesotho att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
73. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Moçambique är" och på s. 110 slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Moçambique är en enpartistat där det statsbärande partiet Frelimo under fem år talat om att en demokratisk utveckling skall äga rum. Trots konstitutionella ändringar och förbättringar av de mänskliga rättigheterna som att dödsstraffet avskaffats har ännu inte några verkliga steg tagits för en demokratisk utveckling. Rebellrörelsen RNM förhandlar om fred med Frelimo som uppfyllt ett stort antal av RNMs krav. RNM eftertraktar en maktdelning i Moçambique.
Härmed tillstyrks yrkande 10 i motion U240 (m). Yrkande 18 i motion U231 (c), yrkande 24 i motion U244 (v) och yrkande 55 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 18 i motion 1990/90:U231, yrkande 24 i motion 1990/90:U244 och yrkande 55 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
74. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Kriget i Moçambique har tärt hårt på landets mänskliga och materiella resurser. Behoven av stöd för överlevnad och till återuppbyggnad är enorma. Landet har just beslutat övergå till flerpartisystem. Det är därför särskilt angeläget att stödet upprätthålls och utvecklas. Utskottet anser att medelsramen för Moçambique bör höjas jämfört med propositionens förslag med 5 milj.kr. till 480 milj.kr., vilket också ligger i linje med SIDAs anslagsframställan.
Härmed tillstyrks yrkande 55 i motion U246 (fp).
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med bifall till yrkande 55 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 18 i motion 1990/91:U231, yrkande 10 i motion 1990/91:U240 och yrkande 24 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
75. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar med "Mot bakgrund av" och på s. 110 slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den besvärliga situation Moçambique befinner sig i och de positiva ekonomiska och sociala reformer som har uppvisats finner utskottet det motiverat med en viss ökning av det svenska biståndet. Den uppräkning regeringen föreslår räcker endast för att behålla biståndets köpkraft. En ytterligare uppräkning med 30 milj.kr. som föreslås i motion U231 är därför motiverad.
Yrkande 18 i motion U231 (c) tillstyrks därmed, medan övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 1990/91:U231 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 10 i motion 1990/91:U240, yrkande 24 i motion 1990/91:U244 och yrkande 55 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
76. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Mot bakgrund" och på s. 110 slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att Moçambique är ett av världens fattigaste länder, som dessutom befinner sig i en ytterligt svår situation utsatt för fortsatt terror från RNM, är det nödvändigt med en mycket kraftfull ökning av det svenska biståndet. En sådan ökning skulle också understödja regeringens positiva reformer som gynnar folkflertalet i Moçambique.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 18 i motion 1990/91:U231, yrkande 10 i motion 1990/91:U240 och yrkande 55 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77. Medelsram för Namibia (mom. 86)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 110 börjar med "Ett arbete" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det bistånd som utgår till Namibia skall utgå som projektbistånd. Biståndet bör sättas till 100 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 11 i motion U240 (m).
dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
86. beträffande medelsram för Namibia att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
78. Medelsram för Tanzania (mom. 87)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 110 börjar med "Läget beträffande" och på s. 111 slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Rapporter om polismisshandel förekommer och politiska frihetsberövanden sker på främst Zanzibar.
Den politiska situationen är stabilt odemokratisk, och trots en viss ekonomisk återhämtning finns anledning att ställa frågan om det svenska biståndet har varit fattigdomsskapande i stället för välståndsskapande.
Medelsramen till Tanzania bör, så länge ingen demokratisk utveckling förekommer, minskas och lämpligen sättas till 440 milj.kr.
Utskottet tillstyrker yrkande 12 i motion U240 (m). Yrkande 26 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
87. beträffande medelsram för Tanzania att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 26 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
79. Medelsram för Tanzania (mom. 87)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "26 i motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara nödvändigt att ge ordentliga resurser för detta. Motion U244 anger en lämplig höjning av biståndet.
dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
87. beträffande medelsram för Tanzania att riksdagen med bifall till yrkande 26 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 12 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
80. Inriktningen av biståndet till Uganda (mom. 88)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Som konstateras" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motion U227 (m), att det är en riktig princip att inte söka etablera nya programländer. Biståndet bör i stället vara projektinriktat. Även om erfarenheterna av biståndet till Uganda anses vara goda och har fått fastare former finner utskottet det inte lämpligt att Uganda görs till programland. Utvecklingen i landet är oroande och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter förekommer.
Utskottet avslår därför propositionens förslag att biståndet till Uganda regleras i ett bilateralt ramavtal. Stödet till Uganda skall även i fortsättningen ske i form av projektbistånd.
Härmed tillstyrks yrkande 8 i motion U227 (m).
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande inriktningen av biståndet till Uganda att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1990/91:U227 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
81. Medelsram för Uganda (mom. 89)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Det svenska" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att möjligheterna att förmedla ett effektivt fattigdomsinriktat bistånd till Uganda är goda. Mot bakgrund av de omfattande biståndsbehoven anser utskottet att medelsramen för Uganda bör höjas jämfört med propositionens förslag med 10 milj.kr. till 120 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 56 i motion U246.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Uganda att riksdagen med bifall till yrkande 56 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 25 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utksottet anfört,
82. Medelsram för Uganda (mom. 89)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 111 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "25 i motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att motion U244 anger en lämplig ram för det inledande året i det bilaterala avtalet.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Uganda att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 56 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
83. Medelsram för Zambia (mom. 90)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "Sverige har" och slutar med "U240 (m)" bort ha följande lydelse:
Zambia är fortfarande en enpartistat med all makt samlad hos presidenten. Landet befinner sig i en ekonomisk kris och det politiska läget är instabilt. För att förmå presidenten att verkligen låta genomföra fria, allmänna val och arbeta för en utveckling mot en demokratisk, pluralistisk stat föreslår utskottet att biståndet minskas med 20 %.
Utskottet tillstyrker yrkande 13 i motion U240 (m).
dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
90. beträffande medelsram för Zambia att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
84. Medelsram för Zimbabwe (mom. 91)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Zimbabwe är enligt konstitutionen en flerpartistat men i verkligheten styr ett parti landet. President och partiledning har klargjort att regeringspartiet vill vinna alla platser i parlamentet och på det sättet uppnå en enpartisituation.
Utskottet anser det nödvändigt att markera önskemålet om en demokratisk och pluralistisk utveckling i landet och anser därför att biståndet skall villkoras.
Härmed tillstyrks yrkande 14 i motion U240 (m). Övriga yrkanden avstyrks.
dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
91. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 20 i motion 1990/91:U231 och yrkande 27 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
85. Medelsram för Zimbabwe (mom. 91)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 112 som börjar med ""Utskottet finner " och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner dock att osäkerheten när det gäller förutsättningarna för en demokratisk utveckling i landet är så stora att en viss återhållsamhet när det gäller biståndet är motiverat. Landramen för Zimbabwe bör därför bibehållas på 200 milj.kr.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 20 i motion U231 (c) och avstyrker övriga yrkanden i denna del.
dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
91. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen dels med bifall till yrkande 20 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförlag och på yrkande 14 i motion 1990/91:U240 och yrkande 27 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
86. Medelsram för Zimbabwe (mom. 91)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "Utskottet finner den" och slutar med "27 i motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner, inte minst mot bakgrund av behovet av att svenskt bistånd skall bidra till att minska de sociala och ekonomiska klyftorna, att en höjning i enlighet med förslaget i motion U244 (v) är nödvändig. Yrkande 20 i motion U231 och yrkande 14 i motion U240 avstyrks.
dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
91. beträffande medelsram för Zimbabwe att riksdagen med bifall till yrkande 27 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 20 i motion 1990/91:U231 och yrkande 14 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
87. Medelsram för Indien (mom. 93)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med "Det svenska" och slutar med "tillstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Indien är ett av världens fattigaste länder och samtidigt en etablerad demokrati. I Indien görs också en rad värdefulla fattigdoms- och miljöinriktade svenska biståndsinsatser. Mot denna bakgrund finns det skäl att ytterligare utveckla det svenska biståndet. Utskottet tillstyrker förslaget i motion U246 -- som överensstämmer med SIDAs yrkande om en höjning med 35 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
93. beträffande medelsram för Indien att riksdagen med bifall till yrkande 57 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens anslagsförslag och på yrkande 5 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
88. Medelsram för Laos (mom. 94)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med "I Laos har" och på s. 114 slutar med "U244 (v) bort ha följande lydelse:
Laos är en enpartistat med stora brister i rättssystemet. En ekonomisk liberalisering i främst städerna har bidragit till en förbättrad ekonomi. Demokratisk utveckling bör stödjas på allt sätt, och biståndet genom landramen bör villkoras så att det styrande partiet inser att våra avsikter därvidlag är allvarligt menade. Medelsramen bör därför sänkas med 20 %.
Utskottet tillstyrker yrkande 15 i motion U240. Yrkande 31 i motion U244 avstyrks.
dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
94. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 31 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
89. Medelsram för Laos (mom. 94)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "31 i motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Med tanke på att landet är ett av världens fattigaste och fortfarande dras med svåra skador från USAs bombningar av landet under Indokinakriget är en kraftig höjning av biståndet nödvändigt. Motion U244 anger en lämplig ram. Yrkande 15 i motion U240 avstyrks.
dels att moment 94 i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
94. beträffande medelsram för Laos att riksdagen med bifall till yrkande 31 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 15 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
90. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med "Det svenska" och på s. 115 slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att utvecklingsbiståndet till Vietnam inriktas på att stödja en utveckling mot demokrati och marknadsekonomi. Mycket tyder nu på att Vietnams regering avser att slå in på en mer kinesisk väg. Vissa steg har tagits i riktning mot ekonomisk liberalisering, doi-moi, men tycks ha stannat upp. Någon politisk liberalisering har ännu inte skett. Politiska fångar förekommer fortfarande. Biståndet till Vietnam måste ges en klar demokratiprofil och inriktas på att stödja ansatserna till en friare ekonomi.
Utskottet finner det lämpligt att detta stöd utgår från huvudprogrammet "Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd" och att biståndet som ges via den vietnamesiska regeringen avvecklas. För nästa budgetår bör någon ny landram ej anvisas.
Härmed tillstyrks yrkande 16 i motion U240 (m).
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 22 i motion 1990/91:U231, yrkande 32 i motion 1990/91:U244 och yrkande 59 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
91. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 115 slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Mot denna bakgrund delar utskottet den uppfattning som redovisas i motion U246 att biståndet bör inriktas på överföring av kunskaper vad gäller företagsdrift, ekonomi och offentlig förvaltning i syfte att stödja det ekonomiska reformarbetet. Ett starkt stöd bör också ges till demokratisk samhällsutveckling. Vidare bör bistånd ges till miljö- och hälsovård. Liksom motionärerna bedömer utskottet att en landram på 225 milj.kr. ger utrymme för nödvändiga insatser.
Yrkande 59 i motion U246 tillstyrks. Yrkande 22 i motion U231 (c), yrkande 16 i motion U240 (m), yrkande 32 i motion U244 (v) avstyrks. Yrkandena 1--4 i motion U217 (s) får anses besvarade.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med bifall till yrkande 59 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 22 i motion 1990/91:U231, yrkande 16 i motion 1990/91:U240, yrkande 32 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
92. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter är inte uppmuntrande i Vietnam. En viss återhållsamhet i fråga om det svenska biståndet är därför motiverad. Den uppräkning av ramen med 25 milj.kr. som regeringen föreslagit bör därför inte komma till stånd.
Utskottet tillstyrker därmed motion U231 yrkande 22, medan övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen delsmed bifall till yrkande 22 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 16 i motion 1990/91:U240, yrkande 32 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 59 i motion U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
93. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att Vietnams svåra situation, som förvärras av USAs embargo och Sovjetunionens ekonomiska kollaps och därmed minskade stöd, kräver ett ökat bistånd i enlighet med den ram som föreslås i motion U244 (v). Yrkandena 22 i motion U231, 16 i motion U240 och 59 i motion U246 avstyrks. Yrkandena 1--4 i motion U217 anses besvarade.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam att riksdagen med bifall till yrkande 32 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 22 i motion 1990/91:U231, yrkande 16 i motion 1990/91:U240 och yrkande 59 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
94. Medelsram för Nicaragua (mom. 99)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med "Det svenska biståndet" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Den demokratiska utvecklingen skapar nya och bättre förutsättningar för ett effektivt bistånd till Nicaragua. Utskottet anser att detta bistånd bör utgå inom ramen för anslaget "Regionala insatser i Centralamerika". Bistånd till regionala samarbetsprojekt är en mycket bra metod att bidra till ett öppnare samarbetsklimat och till frihandel mellan länderna. Någon ny landram för Nicaragua skall inte anvisas.
Härmed tillstyrks yrkande 19 i motion U240 (m).
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
99. beträffande medelsram för Nicaragua att riksdagen med bifall till yrkande 19 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 21 i motion 1990/91:U231 samt yrkande 58 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
95. Medelsram för Nicaragua (mom. 99)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) samt Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med "Det svenska biståndet" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att SIDA i sitt tillägg till anslagsframställningen starkt förordat att de föreslagna ökningarna av biståndet till programländerna inte skall ifrågasättas. Bakgrunden är Gulfkrisens verkningar som riskerar att rasera de ansträngningar många länder gör för att strukturera om sina ekonomier.
Utskottet föreslår därför i likhet med yrkande 58 i motion U246 och i linje med SIDAs äskanden en medelsram för Nicaragua på 10 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit till att vara 290 milj.kr.
Utskottet konstaterar att den uppräkning av landramen till Nicaragua som regeringen förordar knappt räcker till att bibehålla biståndets köpkraft. Med hänsyn till att landet nyligen övergått till demokrati och samtidigt har mycket stora ekonomiska problem att brottas med finner utskottet den ytterligare uppräkning med 10 milj.kr. som föreslås i motion U231 (c) som motiverad.
Härmed tillstyrks yrkande 58 i motion U246 (fp) och yrkande 21 i motion U231 (c). Yrkande 19 i motion U240 avstyrks.
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
99. beträffande medelsram för Nicaragua att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1990/91:U231 och yrkande 58 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens anslagsförslag och på yrkande 19 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
96. Inriktning av biståndet till Kambodja (mom. 101)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 116 börjar med "Det är utskottets uppfattning" och slutar med "anses vara besvarat" bort ha följande lydelse:
Det är utskottets uppfattning att det nu är hög tid att göra Kambodja till ett programland för svenskt bistånd. Sverige kan på detta sätt ställa sig i täten för att visa att det krävs kraftfulla insatser för att bidra till Kambodjas försök att ta sig ur sin enormt svåra situation.
Motion U244 föreslår en lämplig ram för programmet.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 29 och 30 i motion U244 (v). Yrkande 3 i motion U653 (s) får anses besvarat.
dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
101. beträffande inriktning av biståndet till Kambodja att riksdagen med bifall till yrkandena 29 och 30 i motion 1990/91:U244 samt med besvarande av yrkande 3 i motion 1990/91:U653 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
97. Inriktning av biståndet till Costa Rica (mom. 102)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 116 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 117 slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Costa Rica har en lång och demokratisk tradition och bedriver en ambitiös utbildnings- och välfärdspolitik. Utskottet anser därför att det finns starka skäl att ge bistånd till landet, och att göra Costa Rica till programland skulle bli en stark markering till förmån för demokratin och den utvecklingspolitik som förs.
Utskottet anser därför i likhet med yrkande 68 i motion U246 att Costa Rica blir nytt programland och tilldelas en landram på 40 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 68 i motion U246 (fp).
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande inriktning av biståndet till Costa Rica att riksdagen med bifall till yrkande 68 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
98. Inriktning av biståndet till Filippinerna (mom.103)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Utskottet konstaterar" slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Filippinerna har stora problem att brottas med vad gäller befolkning, arbetslöshet och ekonomi. Behoven är stora och det är angeläget att understödja landets sköra demokrati. Enligt utskottets mening har det svenska biståndet hittills varit för litet, för smalt och för kortsiktigt.
Utskottet anser därför i likhet med yrkande 34 i motion U246 att biståndssamarbetet med Filippinerna bör successivt utvidgas och att 20 milj.kr. reserveras för detta. Inriktningen bör vara att Filippinerna blir nytt programland. Dock bör man undvika att kanalisera stora summor genom administrationen utan etablera ett fungerande samarbete med lokala enskilda organisationer och uppmuntra svenska folkrörelser att bedriva ett sådant stöd. SAREC bör få i uppdrag att utveckla forskningssamarbete med Filippinerna och tilldelas erforderliga resurser för detta.
Härmed tillstyrks yrkande 34 i motion U246 (fp).
dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
103. beträffande inriktning av biståndet till Filippinerna att riksdagen med bifall till yrkande 34 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
99. Inriktning av biståndet till Nepal (mom. 104)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Nepals geografiska" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Nepal är ett av världens fattigaste länder. Enligt utskottets mening bör Sverige söka former för ett ökat bistånd till Nepal. På kort sikt kan ett avgränsat bistånd vara aktuellt. Detta kan utgå i form av multi-bistånd på i första hand miljöområdet. Ett framtida programlandssamarbete utesluts inte.
Härmed tillstyrks yrkande 35 i motion U246 (fp).
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande inriktning av biståndet till Nepal att riksdagen med bifall till yrkande 35 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
100. Medelsram för regionala insatser i Afrika (mom.105)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Det svenska" och på s. 118 slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill beträffande Laos, Tanzania, Zambia och Zimbabwe avvakta den fortsatta utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter och godtar därför regeringens förslag till landramar för dessa länder.
I stället anser utskottet i likhet med yrkande 62 i motion U246 det motiverat med en höjning av biståndet för regionala insatser i Afrika på 20 milj.kr. utöver den nivå regeringen föreslår.
dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika att riksdagen med bifall till yrkande 62 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 24 i motion 1990/91:U231 och yrkande 28 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
101. Medelsram för regionala insatser i Afrika (mom.105)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 117 som börjar med "Utskottet finner" och på s. 118 slutar med "i motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse.
SADCC är ett viktigt försök att skapa ett regionalt sammarbete mellan u-länder. I och med att man kan se fram emot en situation där Sydafrika åter kan spela en normal roll i det internationella utbytet blir SADCCs verksamhet än mer viktig för att främja en balanserad utveckling i hela södra Afrika. En uppräkning av det svenska stödet med 70 milj.kr. utöver regeringens förslag är därför motiverat.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 24 i motion U231 (c) och avstyrker yrkandena 28 i motion U244 (v) och 62 i motion U246 (fp).
dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika att riksdagen dels med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 28 i motion 1990/91:U244 och yrkande 62 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
102. Medelsram för regionala insatser i Afrika (mom.105)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Utskottet finner den" och på s. 118 slutar med "motion U246" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser dock att ramen bör utökas i förhållande till regeringens förslag. Det är inte minst motiverat med tanke på de problem med aids, inbördeskrig och svält som Afrika står inför. Transporter, kommunikationer och energiförsörjning måste effektiviseras. Motion U244 har föreslagit en lämplig nivå.
Därmed tillstyrks yrkande 28 i U244 (v).
dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 24 i motion 1990/91:U231 samt yrkande 62 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
103. Medelsram för regionala insatser i Asien (mom.106)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med "Utskottet anser att" och slutar med " i motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Mekongkommittén är ett positivt exempel på regionalt samarbete mellan u-länder med viktiga miljöinslag. Detta och andra liknande samarbetsprojekt är värda stöd. En förstärkning av det svenska stödet till regionalt samarbete i Asien så som föreslås i motion U231 är därför befogad. Anslaget bör räknas upp med 25 milj.kr.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 25 i motion U231 (c), medan yrkande 34 i motion U244 avstyrks.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien att riksdagen dels med bifall till yrkande 25 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 34 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
104. Medelsram för regionala insatser i Asien (mom.106)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med "Sveriges stöd" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sveriges stöd till Mekongkommittén överförs till anslagsposten Regionala insatser i Asien. Detta är lämpligt eftersom miljöfrågorna bara är en konsekvens av kommitténs huvuduppgift som är utbygga vattenkraften i Mekongfloden och utnyttja floden för bevattning. Stödet till utveckling av hantverksfisket i Bengaliska bukten fortsätter liksom stödet till Asian Institute of Technology. Utskottet finner dock att dessa regionala insatser kräver en kraftfullare ökning i enlighet med motion U244.
Därmed tillstyrks motion U244 (v) yrkande 34. Yrkandena 51 i motion U246 (fp) och 25 i U231 (c) avstyrks.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien att riksdagen med bifall till yrkande 34 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 25 i motion 1990/91:U231 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
105. Inriktning av stödet till Mekongkommittén (mom. 107)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 118 som börjar med "Det svenska" och slutar med "U659 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit innebär de vattenkraftsprojekt som planeras inom ramen för Mekongkommitténs verksamhet stora risker för miljön i området. Utskottet anser att miljöaspekterna av Mekongkommitténs verksamhet måste uppmärksammas och att ett avbrytande av svenskt deltagande i miljöförstörande projekt inom ramen för Mekongkommittén bör övervägas. Härmed tillstyrks motion U659 (mp).
dels att moment 107 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
107. beträffande inriktning av stödet till Mekongkommittén att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U659 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
106. Medelsram för regionala insatser i Centralamerika (mom. 109)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Med tanke på den utveckling mot försoning, demokrati och stabilisering som skett i regionen anser utskottet i likhet med motion U240 (m) att en höjning av detta anslag är motiverad. Utskottet tillstyrker därmed att ramen för regionala insatser i Centralamerika sätts till 300 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 20 i motion U240 (m).
dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
109. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika att riksdagen med bifall till yrkande 20 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkandena 35 och 36 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 61 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
107. Medelsram för regionala insatser i Centralamerika (mom. 109)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "U246 (fp)." bort ha följande lydelse:
Det svenska biståndet spelar en viktig roll för att främja fred och utveckling i Centralamerika.
Utskottet tillstyrker SIDAs förslag till medelstilldelning för regionala insatser i Centralamerika och föreslår därför en höjning med 35 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Härmed tillstyrks yrkande 61 i motion U246 (fp). Yrkande 20 i motion U240 och yrkandena 35 och 36 i U244 (v) avstyrks.
dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
109. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika att riksdagen med bifall till yrkande 61 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 20 i motion 1990/91:U240, samt yrkandena 35 och 36 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
108. Regionala insatser i Centralamerika (mom. 109)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 119 som börjar med "Det är av vikt" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Biståndet skall dock ej utgå genom den centralamerikanska banken CABEI utan kanaliseras till internationella projekt eller enskilda organisationers insatser för mänskliga rättigheter och sociala projekt. Anslagsramen bör vara 145 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkandena 35 och 36 i motion U244. Yrkandena 20 i motion U240 och 61 i motion U246 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 109 bort ha följande lydelse:
109. beträffande medelsramen för regionala insatser i Centralamerika att riksdagen med bifall till yrkandena 35 och 36 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 20 i motion 1990/91:U240 samt yrkande 61 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
109. Medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd (mom. 110)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "argumenterat för" bort ha följande lydelse:
Mot denna bakgrund anser utskottet det motiverat med den höjning av anslaget som föreslås i motion U240 (m) och tillstyrker att ramen för demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd sätts till 650 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 21 i motion U240 (m). Övriga yrkanden avstyrks.
dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 23 i motion 1990/91:U231, yrkande 37 i motion 1990/91:U244 och yrkande 63 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
110. Medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd (mom. 110)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), samt Birgitta Hambraeus (c) och Karin Söder (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare konstaterat det stora behovet av insatser för demokrati och mänskliga rättigheter och dessa frågors grundläggande roll för all utveckling och betonat vikten av demokratimålet i biståndet. I konsekvens med detta anser utskottet i likhet med yrkande 63 i motion U246 att medelsramen för Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd bestäms till 100 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit således till 650 milj.kr.
Yrkande 63 i motion U246 (fp) och yrkande 23 i motion U231 (c) tillstyrks härmed. Yrkande 21 i moiton U240 och yrkande 37 i motion U244 avstyrks.
dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U231 och yrkande 63 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 21 i motion 1990/91:U240 och yrkande 37 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
111. Medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd (mom. 110)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med "Utskottet finner att" och slutar med "argumenterat för" bort ha följande lydelse:
Med tanke på de enorma behoven krävs dock ett högre anslag än det av regeringen föreslagna. En ökning till 750 milj.kr. torde vara lämplig.
Därmed tillstyrks yrkande 37 i motion U244.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med "Därmed avstyrks" och slutar med "det ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed avstyrks yrkandena 23 i motion U231 (c), 21 i motion U240 (m) samt 63 i motion U246 (fp). Yrkande 16 i motion U246 (fp) får anses besvarat med det ovan anförda. Yrkande 37 i motion U244 (v) tillstyrks.
dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd att riksdagen med bifall till yrkande 37 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 23 i motion 1990/91:U231, yrkande 21 i motion 1990/91:U240 samt yrkande 63 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
112. Ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter (mom. 111)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med "Beträffande inrättandet" och på s. slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet hänvisar till vad som konstaterades tidigare i betänkandet under delrubriken Demokrati och mänskliga rättigheter och i likhet med yrkande 23 i motion U240 att ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter bör inrättas.
Yrkande 23 i motion U240 tillstyrks härmed.
dels att moment 111 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
111. beträffande ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
113. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med "De av" och som slutar med "mening motiverade" bort ha följande lydelse:
De av regeringen föreslagna anslagsbeloppen för Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad är enligt utskottets mening otillräckliga. De fattiga länderna drabbas hårt av ständigt återkommande katastrofer och antalet offer har ökat kraftigt under senare år. Gulfkriget och dess verkningar i regionen kommer att ställa krav på nya insatser. Behoven av nödhjälp till kurderna är mycket stora. Svälten i Afrika har skapat en akut situation där omfattande insatser är nödvändiga.
Utskottet förordar därför att med anledning av motion U246 (fp), yrkande 64, till anslagsposten Katastrofer m.m. anvisas 245 milj.kr. utöver regeringens förslag, eller sammanlagt 1 055 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Därmed avstyrks" och slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed tillgodoses yrkande 64 i motion U246 (fp). Yrkandena 11, 26 och 27 i motion U231 (c), yrkande 24 i motion U239 (fp) samt yrkandena 38 och 39 i motion U244 (v) avstyrks. Yrkande 25 i motion U246 (fp) får anses vara besvarat med det ovan anförda. dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd att riksdagen med bifall till yrkande 64 i motion U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 11, 26 och 27 i motion 1990/91:U231, yrkande 24 i motion 1990/91:U239 samt yrkandena 38 och 39 i motion 1990/90:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
114. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottet yttrande på s. 121 som börjar med "De av regeringen" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Eftersom utskottet avvisar de nedskärningar i biståndet som regeringen föreslår finns det dock utrymme för ytterligare satsningar på katastrofbistånd och stöd till återuppbyggnad. Det finns dessvärre mycket som tyder på att detta kommer att bli behövligt under nästkommande budgetår. En lång rad militära konflikter och miljökatastrofer hotar livsförutsättningarna för miljontals människor.
Utskottet bedömer de förstärkningar om 50 milj.kr. vardera till anslagen Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad som föreslås i motion U231 (c) vara väl motiverade.
Frågan om insatser för bekämpning av HIV/aids behandlas senare i betänkandet, under rubriken Särskilda program. Utskottet anser att HIV/aids-bekämpningen bör få fortsatt hög prioritet. Som framhålls i motion U231 bör det vara möjligt att använda också anslaget Katastrofer m.m. för detta ändamål.
Därmed tillstyrks yrkandena 11, 26 och 27 i motion U231 (c). Yrkande 24 i motion U239, yrkandena 38 och 39 i motion U244 samt yrkande 64 i motion U246 avstyrks.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd att riksdagen dels med bifall till yrkandena 11, 26 och 27 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 24 i motion 1990/91:U239, yrkandena 38 och 39 i motion 1990/91:U244 och yrkande 64 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
115. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med "Att utöka katastrofanslaget" och slutar med "utskottets mening motiverade" bort ha följande lydelse:
Men eftersom det måste finnas resurser för att möta miljö- och naturkatastrofer utöver de stora behov som nu finns i Mellersta Östern efter kriget måste katastrofanslaget därför höjas med en miljard kronor utan att detta påverkar de reguljära utvecklingsprogrammen.
Utskottet anser vidare att gällande budgetposten Stöd till återuppbyggnad enbart leder till en uppsplittring av biståndet. Det stöd som nu behövs kan gå under rubriken Katastrofbistånd och på sikt skall i stället landramar upprättas för de länder som anses aktuella. Beträffande Kambodja kan detta ske redan nu.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Därmed avstyrks" och slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed avstyrks yrkandena 11, 26 och 27 i motion U231 (c), yrkande 24 i motion U239 (mp) samt yrkande 64 i motion U246 (fp). Yrkande 25 i motion U246 (fp) får anses besvarat med det ovan anförda. Yrkandena 38 och 39 i motion U244 (v) tillstyrks.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd m.m. att riksdagen med bifall till yrkandena 38 och 39 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionen, yrkandena 11, 26 och 27 i motion 1990/91:U231, yrkande 24 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 64 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
116. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 121 som börjar med "De av regeringen" och slutar med "mening motiverade" bort ha följande lydelse:
Utskottet yrkar ökat stöd med 400 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, till katastrofinsatser med anledning bl.a. av kriget i Mellersta Östern och svältsituationen i Etiopien.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 24 i motion U239 (mp). Övriga motionsyrkanden avslås.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U239 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 11, 26 och 27 i motion 1990/91:U231, yrkandena 38 och 39 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 64 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
117. Katastrofbistånd till Västbanken och Gaza (mom. 115)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 122 som börjar med "Att upprätta" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
I Mellersta Östern är det nödvändigt att med en tvåstatslösning komma till rätta med den israelisk-palestinska konflikten. Sverige kan bidra till en sådan utveckling bl.a. genom att utveckla katastrofinsatserna i biståndet till ett utvecklingssamarbete med det palestinska folkets legitima representant PLO. Utskottet anser att en första landram omfattande 50 milj.kr. är ett bra förslag.
Därmed tillstyrks yrkande 33 i motion U244 (v).
dels att moment 115 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
115. beträffande katastrofbistånd till Västbanken och Gaza att riksdagen med bifall till yrkande 33 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
118. Katastrofbistånd till Västra Sahara (mom. 116)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med "Utskottet anser" och som slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i enlighet med vissa av motionärerna att Polisario som organisation har gett prov på kvaliteter som borde ge anledning att ompröva biståndsformerna till den västsahariska befolkningen. Ett direkt stöd till Polisario försvårar på intet sätt de ansträngningar som görs inom FN och OAU för att få till stånd en för parterna rättvis och bestående lösning av konflikten.
Utrikesdepartementet för regelbundet samtal med Polisario om biståndets innehåll, på samma sätt som görs med andra befrielserörelser. Beroende på de speciella förutsättningar som råder i Västra Sahara och de mycket ansträngda ekonomiska förhållanden denna situation har skapat för Polisario är det utskottets uppfattning att även ett särskilt stöd skall kunna ges för att upprätthålla organisationens kontor i Stockholm.
Därmed avstyrks yrkandena 2 och 3 i motion U641 (mp). Yrkandena 17 i motion U246 (fp) och 1 i motion U641 (mp) får med det ovan anförda anses besvarade. Yrkandena 2 och 3 i motion U646 (fp) samt yrkande 1 i motion U630 (v) tillstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara att riksdagen med bifall till yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U646 och yrkande 1 i motion 1990/91:U630 och med besvarande av yrkande 2 i motion 1990/91:U641 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
119. Katastrofbistånd till Västra Sahara och Inriktning av biståndet till Polisario (mom. 116 och 118)
Birgitta Hambraeus (c), Karin Söder (c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 123 som börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "biståndsformerna omprövas" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att utformningen av det nya anslaget för demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd gör det möjligt med svenskt bistånd direkt till Polisario. Vilket som är det bästa sättet att kanalisera det svenska stödet till det västsahariska folket bör mot bakgrund av detta bli föremål för nya överväganden inom SIDA.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 123 som börjar med "Därmed avstyrks" och slutar med "det ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed får yrkande 17 i motion U246 (fp), yrkande 1 i motion U630, yrkande 1 i motion U641 (mp) och yrkande 2 i motion U646 (fp) anses besvarade. Yrkande 2 i motion U641 (mp) och yrkande 3 i motion U646 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i momenten 116 och 118 bort ha följande lydelse:
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara att riksdagen med besvarande av yrkande 1 i motion 1990/91:U630 och yrkande 2 i motion 1990/91:U646 och med avslag på yrkande 2 i motion 1990/91:U641 och yrkande 3 i motion 1990/91:U646 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
118. beträffande inriktning av biståndet till Polisario att riksdagen med besvarande av yrkande 17 i motion 1990/91:U246 och yrkande 1 i motion 1990/91:U641 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
120. Katastrofbistånd till Västra Sahara (mom. 116)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "det ovan anförda" bort ha följande lydelse:
I biståndshänseende kan man till och med hävda att Marocko behandlas bättre än Västra Sahara. Sverige har också ett stort handelsutbyte med Marocko. Bistånd bör ges direkt till Polisario. En del av stödet bör ges till denna organisations Stockholmskontor för hyra och omkostnader.
Därmed tillstyrks yrkande 1 i motion U630 (v) och yrkandena 2 och 3 i motion U646. Övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U630 och yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U646 samt med avslag på yrkande 2 i motion 1990/91:U641 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
121. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 122)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med "Utskottet vill emellertid" och slutar med "750 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill emellertid understryka den positiva roll folkrörelserna och de enskilda organisationerna spelar och tillstyrker därför en höjning med 40 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. en sammanlagd medelsram om 755 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 127 börjar med "Därmed tillstyrks" och slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Därmed tillstyrks yrkande 66 i motion U246 (fp). Yrkandena 28 i motion U231 (c), 23 i motion U239 (mp), yrkande 22 i motion U240 (m), yrkandena 40 och 41 i motion U244 (v) samt motion U255 (c) avstyrks. Yrkandena 18 och 19 i motion U246 (fp), motion U245 (mp, c) samt motion U254 (c) får med det ovan anförda anses vara besvarade.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen med bifall till yrkande 66 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 28 i motion 1990/91:U231, yrkande 23 i motion 1990/91:U239, yrkande 22 i motion 1990/91:U240, yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244 och motion 1990/91:U255 samt med besvarande av yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246, motion 1990/91:U245 och motion 1990/91:U254 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
122. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 122)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med "Ytterligare medel" och slutar med "medelsram om 750 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att anslaget till bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer ungefär bibehåller sin köpkraft. Utskottet finner det motiverat med en viss ytterligare uppräkning av anslaget. En rimlig nivå är den som föreslagits i motion U231 (c), och utskottet tillstyrker därför en höjning med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. en sammanlagd medelsram om 785 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 127 som börjar med "Därmed tillstyrks" och slutar med "anses vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Därmed tillstyrks yrkande 28 i motion U231 (c). Yrkandena 18 och 19 i motion U246 (fp), motion 245 (mp, c), motion U254 (c) och motion U255 får anses besvarade medan övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen dels med bifall till yrkande 28 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 23 i motion 1990/91:U239, yrkande 22 i motion 1990/91:U240, yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244, yrkande 66 i motion 1990/91:U246, dels med besvarande av yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246, motionerna 1990/91:U245, 1990/91:U254 och 1990/91:U255 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
123. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 122)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 126 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "750 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill emellertid understryka den positiva roll som folkrörelser och enskilda organisationer spelar genom att bevilja det anslag som SIDA begärt och därför höja med 40 milj.kr. jämfört med vad regeringen föreslagit, dvs. till en sammanlagd ram på 775 milj.kr.
Därmed tillstyrks motion U244 (v) yrkandena 40 och 41.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen med bifall till yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 66 i motion 1990/91:U246, med avslag påbudgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 28 i motion 1990/91:U231, yrkande 23 i motion 1990/91:U239, yrkande 22 i motion 1990/91:U240 samt motion 1990/91:U255 samt med besvarande av yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246, motion 1990/91:U245 och motion 1990/91:U254 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
124. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (mom. 122)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med "Utskottet vill emellertid" och slutar med "om 750 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Sverige har många folkrörelser och enskilda organisationer med lång och gedigen biståndserfarenhet. Dessa "frivilliga" organisationers engagemang och stora kontaktyta i utvecklingsländerna måste tas till vara och stödjas. Utskottet yrkar därför att stödet till dessa organisationer ökar med 200 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 127 som börjar med "Därmed tillstyrks" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 23 i motion U239 (mp). Yrkande 28 i motion U231 (c), yrkande 22 i motion U240 (m), yrkandena 40 och 41 i motion U244 (v), yrkande 66 i motion U246 (fp) samt motion U255 (v) avstyrks. Övriga yrkanden får anses besvarade.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U239 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 28 i motion 1990/91:U231, yrkande 22 i motion 1990/91:U240, yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244, yrkande 66 i motion 1990/91:U246 och motion 1990/91:U255 samt med besvarande av motion 1990/91:U245, yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246 och motion 1990/91:U254, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
125. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 123)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 128 börjar med "Miljömålet spelar" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Miljömålet spelar en kompletterande och förstärkande roll i förhållande till de övriga målen för det svenska utvecklingssamarbetet. Miljön får inte betraktas som en avgränsad sektor i biståndet. Sambanden mellan miljövård och utveckling är så starka att de måste påverka allt bistånd. Detta utesluter dock inte att det finns behov av ett särskilt miljöanslag. Därigenom finns medel tillgängliga för viktiga miljöinsatser som av olika skäl inte kan tillgodoses på annat sätt. Utskottet anser, i likhet med vissa av motionärerna, att det ökade behovet av särskilda miljöinsatser motiverar en höjning av denna anslagspost med 25 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Därmed tillstyrks yrkande 67 i motion U246 (fp). Yrkandena 29 i motion U231 (c) och 25 i motion U239 (mp) avstyrks.
dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser att riksdagen med bifall till yrkande 67 i motion U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 29 i motion 1990/91:UU231 och yrkande 25 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
126. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 123)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 128 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Icke desto mindre finner utskottet det motiverat med den förstärkning av anslaget för särskilda miljöinsatser med 50 milj.kr. som föreslås i motion U231. Den av regeringen föreslagna uppräkningen innebär knappt att biståndets köpkraft kan bibehållas. Med hänsyn till miljöaspekternas centrala roll för u-ländernas försörjningsmöjligheter är en fortsatt förstärkning av resurserna nödvändig.
Härmed tillstyrks yrkande 29 i motion U231 (c) och avstyrks yrkande 25 i motion U239 (mp) och yrkande 67 i motion U246 (fp).
dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser att riksdagen dels med bifall till yrkande 29 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 25 i motion 1990/91:U239 och yrkande 67 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
127. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 123)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 127 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Behovet av miljöinsatser i de fattiga länderna är mycket stort. Utskottet yrkar därför att riksdagen anvisar ytterligare 200 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till miljöinsatser i de fattiga länderna.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 25 i motion U239 (mp). Yrkande 29 i motion U231 (c) och yrkande 67 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1990/91:U239, med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 29 i motion 1990/91:U231 och yrkande 67 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
128. Särskilda program (mom. 124)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 129 börjar med "Dessa omprioriteringar" och slutar med "U231 (c)" bort ha följande lydelse:
Dessa omprioriteringar kan enligt utskottets mening inte klaras med den sänkning av medelsramen som regeringen föreslår. Utskottet förordar därför en höjning av medelsramen med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Därmed avstyrks yrkandena 22 och 26 i motion U239 (mp) samt 42 i motion U244 (v). Motion U208 (c), motion U210 (v) samt yrkande 30 i motion U246 (fp) får med det ovan anförda anses vara besvarade. Yrkande 65 i motion U246 (fp) tillstyrks.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om anpassad teknik tidigare i betänkandet avstyrks yrkande 30 i motion U231 (c).
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program att riksdagen med bifall till yrkande 65 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 30 i motion 1990/91:U231, yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 42 i motion 1990/91:U244 samt med besvarande av motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210 samt yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
129. Särskilda program (mom. 124)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att utskottets yttrande på s. 129 som börjar med "Dessa omprioriteringar" och slutar med "motion U231 (c)" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare framhållit är det viktigt att främja utvecklingen och användningen av en teknik som är väl anpassad till u-ländernas förutsättningar och behov. Den förstärkning av anslaget Särskilda program med 50 milj.kr. till anpassad teknik som föreslås i motion U231 (c) är därför motiverad.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 30 i motion U231 (c). Motion U208 (c), motion U210 (v) samt yrkande 30 i motion U246 får anses besvarade. Övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program att riksdagen dels med bifall till yrkande 30 i motion 1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239, yrkande 42 i motion 1990/91:U244 och yrkande 65 i motion 1990/91:U246, dels med besvarande av motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210 samt yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
130. Särskilda program (mom. 124)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 129 börjar med "Dessa omprioriteringar" och slutar med "anses vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Totalt bör anslagsposten Särskilda program förstärkas med 100 milj.kr. Inom denna vidgade ram bör ges goda möjligheter till ökade insatser i kampen mot HIV och aids.
Därmed tillstyrks yrkande 42 i motion U244. Yrkandena 22 och 26 i motion U239, 30 i U231 och 65 i U246 avstyrks.
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program att riksdagen med bifall till yrkande 42 i motion 1990/91:U244, med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 30 i motion 1990/91:U231, yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 65 i motion 1990/91:U246 och med besvarande av motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210 samt yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
131. Särskilda program (mom. 124)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 129 som börjar med "Dessa omprioriteringar" och slutar med "anses vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Kvinnorna spelar en mycket stor roll i u-ländernas försörjning. Kvinnors inflytande över ekonomiska och politiska beslut är däremot ofta mycket litet. Biståndsinsatser som riktar sig direkt till kvinnorna bör därför öka kraftigt. Utskottet föreslår att anslaget till kvinnoinsatser inom ramen för särskilda program ökas med 100 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Trots att familjeplaneringen är relativt billig finns det i dag 1 300 miljoner kvinnor och män som vill använda preventivmedel, men som inte kan erbjudas dem. Det finns framgångsrika program för familjeplanering i de flesta u-länder, men programmen behöver starkt stöd. Utskottet yrkar därför att anslaget till familjeplanering inom ramen för anslagsposten Särskilda program inom SIDA ökas med 80 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 22 och 26 i motion U239 (mp). Yrkande 30 i motion U231 (c), yrkande 42 i motion U244 (v) och yrkande 65 i motion U246 (fp) avstyrks. Motion U208 (c), motion U210 (v) och yrkandena 21, 30 och 31 i motion U246 (fp) får anses besvarade.
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program att riksdagen med bifall till yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239, med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 30 i motion 1990/91:U231, yrkande 42 i motion 1990/91:U244 och yrkande 65 i motion 1990/91:U246 samt med besvarande av motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210 och yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
132. Medelsram för rekrytering och utbildning av fältpersonal (mom. 125)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med "I enlighet" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den kritik som riktats mot att SIDAs kapacitet håller på att urholkas. Utkontrakteringen måste motverkas, och det är dags att åter stärka SIDAs resurser. Anslaget bör därför ökas till 120 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkande 43 i motion U244 (v).
dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
125. beträffande medelsram för rekrytering och utbildning av fältpersonal att riksdagen med bifall till yrkande 43 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
133. Medelsram för information genom SIDA (mom. 127)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 131 börjar med "Anslaget Information" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Flera myndigheter som SAREC, BITS och SWEDFUND har nu ökat sin informationsverksamhet om biståndsarbetet. Även folkrörelser och enskilda organisationer har centrala roller i informationsarbetet på u-lands- och biståndsområdet. Dessa erhåller speciella medel för informationsverksamheten.
Utskottet tillstyrker därför yrkande 24 i motion U240 (m) att en medelsram om 9 milj.kr. skall anvisas.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för information genom SIDA att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U240 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt på yrkande 44 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
134. Medelsram för information genom SIDA (mom. 127)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 131 börjar med "Anslaget Information" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
För att upprätthålla biståndsviljan är det nödvändigt att människor i vårt land får veta hur biståndspengarna används. Saklig information behövs och diskussion av utvecklingsproblemen. Anslaget bör dock vara större än det av regeringen föreslagna.
Därmed avstyrks yrkande 24 i motion U240. Yrkande 44 i motion U244 tillstyrks.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för information genom SIDA att riksdagen med bifall till yrkande 44 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 24 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
135. Medelsram för u-landsforskning (mom. 131)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med "Med hänvisning till" och slutar med "7 i motion U259 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till HIV/aids-programmets stora betydelse och det faktum att SAREC utför ett mycket betydelsefullt arbete på en rad områden bör organisationen tillförsäkras de resurser den begärt i enlighet med yrkande 45 i motion U244. En särskild markering av vikten av insatser för forskning på bioteknik och förbättring av jordbruket i utvecklingsländerna bör göras genom att av de 110 milj.kr. tillskjutna medel bör 5 milj.kr. avses avsättas för nämnda forskning.
Därmed tillstyrks yrkande 45 i motion U244 (v) och yrkande 7 i motion U259 (v). Yrkande 70 i motion U246 (fp) anses besvarat.
dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
131. beträffande medelsram för u-landsforskning att riksdagen med bifall till yrkande 45 i motion 1990/91:U244 och yrkande 7 i motion 1990/91:U259, med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt med besvarande av yrkande 70 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
136. Medelsram för BITS tekniska samarbete (mom. 133)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Utskottet konstaterar samtidigt" och slutar med "U246 (fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner BITS tekniska samarbete vara av sådan vikt att det motiverar en höjning av anslagsposten med 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
Därmed får motion U222 (s) samt yrkandena 39 och 40 i motion U246 (fp) anses vara besvarade. Yrkande 71 i motion U246 (fp) tillstyrks.
dels att moment 133 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
133. beträffande medelsram för BITS tekniska samarbete att riksdagen med bifall till yrkande 71 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 49 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
137. Medelsram för BITS tekniska samarbete m.m. (mom. 133 och 137)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 134 börjar med "Utskottet konstaterar att BITS" och som på s. 135 slutar med "som i Central- och Östeuropa" bort ha följande lydelse:
BITS verksamhetsområde gäller överföring av finansiella resurser, teknologi och kunskap till utvecklingsländer i former som inte skapar ett biståndsberoende. Det är nödvändigt att denna verksamhet i ökad utsträckning inriktas på att uppfylla också andra biståndspolitiska mål som mänskliga rättigheter och miljöinsatser. Det är inte säkert att den bästa vägen att nå dessa mål är samarbete med Världsbanken. När det gäller insatserna i Central- och Östeuropa bör dessa medel inte tas från biståndsbudgeten.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Utskottet finner" och som slutar med "lämplig nivå" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att för insatser i utvecklingsländer är 165 milj.kr. en lämplig nivå för BITS verksamhet budgetåret 1991/92.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Därmed får motion U222" och slutar med "(fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Därmed tillstyrks yrkandena 49 och 50 i motion U244 (v). Yrkandena 39 och 40 i motion U246 (fp), motion U222 (s) och yrkandena 71, 72 och 73 i motion U246 (fp) anses besvarade.
dels att momenten 133 och 137 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
133. beträffande medelsram för BITS tekniska samarbete att riksdagen med bifall till yrkande 49 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 71 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 137. beträffande medelsram för BITS u-krediter att riksdagen med bifall till yrkande 50 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
138. Nya anslag inom BITS (mom. 135)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Därmed får motion" och på s. 195 slutar med "(fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser vidare i likhet med vissa av motionärerna att miljöfrågorna är av sådan dignitet att de motiverar inrättandet av en ny delpost hos BITS för särskilda miljöinsatser. Till denna post föreslår utskottet att 10 milj.kr. anvisas.
Även frågan om demokrati och mänskliga rättigheter bör genomsyra samtliga svenska biståndsinsatser. Utskottet föreslår därför att ett särskilt anslag inom BITS inrättas för Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter. Till denna post föreslår utskottet att 5 milj.kr. anvisas.
dels att moment 135 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
135. beträffande nya anslag inom BITS att riksdagen med bifall till yrkandena 72 och 73 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
139. U-krediter till Marocko (mom. 138)
Bertil Måbrink (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Vad gäller det bistånd" och slutar med "4 i motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Marocko har kvar den sista kolonin, Västra Sahara, i Afrika. FN har ställt sig bakom det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Om inte den marockanska regeringen inom en snar framtid upphör med att förhala genomförandet av FNs fredsplan bör Sverige dra in sitt bistånd till Marocko.
Därmed tillstyrks yrkande 2 i motion U630 (v) och yrkande 4 i motion U646 (fp).
dels att moment 138 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
138. beträffande u-krediter till Marocko att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1990/91:U630 och yrkande 4 i motion 1990/91:U646 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
140. Medelsram för IMPODs verksamhet (mom. 139)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i avsnittet Allmänna riktlinjer i utvecklingssamarbetet behandlat förslaget om en ny myndighet för näringslivsinriktat bistånd och IMPODs organisatoriska ställning däri. Utskottet vill emellertid höja anslaget till IMPOD med 12 miljoner utöver regeringens förslag, eller till sammanlagt 36,5 milj.kr.
Därmed avstyrks yrkande 27 i motion U239 (mp). Yrkande 75 i motion U246 (fp) tillstyrks.
dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
139. beträffande medelsram för IMPODs verksamhet att riksdagen med bifall till yrkande 75 i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 27 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
141. Medelsram för IMPODs verksamhet (mom. 139)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 136 som börjar med "Utskottet godkänner" och slutar med "i motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den värdefulla verksamhet som IMPOD bedriver för att hjälpa u-landsföretag in på den svenska marknaden måste uppmuntras och utvecklas. Utskottet yrkar därför att stödet till IMPOD ökas med 20 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 27 i motion U239 (mp). Yrkande 75 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
139. beträffande medelsram för IMPODs verksamhet att riksdagen med bifall till yrkande 27 i motion 1990/91:U239 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 75 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
142. Medelsram för SWEDFUND (mom. 140)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 137 börjar med "Den av regeringen" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser den av regeringen föreslagna medelsramen om 100 milj.kr. otillräcklig och förordar i stället en medelsram om 140 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkande 74 i motion U246 (fp).
dels att moment 140 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
140. beträffande medelsram för SWEDFUND att riksdagen med bifall till yrkande 74 i motion 1990/91:U246 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
143. Medelsram för ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 141)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att goda möjligheter nu skapas för att genom den nya myndigheten främja en kunskapsöverföring om hur produktiv verksamhet kan bedrivas på marknadsmässiga villkor. I likhet med motion U246 anser utskottet därför att den nya myndigheten bör ha 10 milj.kr. större anslag till sitt förfogande än regeringen föreslagit, således 35 milj.kr.
Yrkande 78 (delvis) i motion U246 (fp) tillstyrks härmed.
dels att moment 141 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
141. beträffande medelsram för ny myndighet för näringslivsbistånd att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 78 i motion 1990/91:U246 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
144. Medelsram för projektbistånd till vissa länder (mom. 142)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med "Situationen i Filippinerna" och på s. 199 slutar med "U612 (v)" bort ha följande lydelse:
Situationen i Filippinerna är enligt utskottet av sådan art att nya insatser under denna anslagspost är motiverade. Utskottet förordar därför en höjning med 20 milj.kr. utöver regeringens förslag för insatser i Filippinerna.
I anslagsposten Projektbistånd till vissa länder ges möjlighet till en flexibel utformning av biståndet genom medverkan av de biståndsmyndigheter som bedöms lämpliga. Att avskaffa anslagsposten fyller enligt utskottet inte några konstruktiva syften.
Därmed avstyrks yrkandena 51 och 52 i motion U244 (v) samt yrkande 2 i U612 (v). Yrkande 69 i motion U246 (fp) tillstyrks.
dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
142. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa länder att riksdagen med bifall till yrkande 69 i motion 1990/91:U246 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 51 och 52 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 2 i motion 1990/91:U612 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
145. Medelsram för projektbistånd till vissa länder (mom. 142)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med "Situationen i Filippinerna är" och som slutar med "2 i U612 (v)" bort ha följande lydelse:
Situationen i Filippinerna har inte gått mot någon avgörande förbättring för de mänskliga rättigheterna. Biståndsanslaget till Filippinerna bör föras över till att gå via folkliga organisationer. Biståndsmedel bör inte heller användas för projektbistånd till Östeuropa. Därmed bortfaller behovet av anslagsposten Projektbistånd till vissa länder i budgeten.
Därmed tillstyrks yrkandena 51 och 52 i motion U244 (v) och yrkande 2 i motion U612 (v). Yrkande 69 i motion U246 (fp) avslås.
dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
142. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa länder att riksdagen med bifall till yrkandena 51 och 52 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 2 i motion 1990/91:U612 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 69 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
146. Medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder (mom. 143)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 141 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att särskilda insatser för de mest skuldtyngda länderna är angelägna även fortsättningsvis och att regeringens förslag om sänkning av medelsramen med 140 milj.kr. är alltför omfattande. Utskottet förordar därför en höjning med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, eller en sammanlagd medelsram om 550 milj.kr.
Därmed avstyrks yrkandena 53 och 54 i motion U244 (v). Yrkande 77 i motion U246 (fp) tillstyrks.
dels att moment 143 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
143. beträffande medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder att riksdagen med bifall till yrkande 77 i motion 1990/91:U246 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt på yrkandena 53 och i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
147. Medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder (mom. 143)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 141 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "77 i motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
U-länderna behöver kraftfulla insatser från långivarna för att lätta sina stora skuldbördor, men skuldavskrivningarna skall inte förknippas med Världsbankens strukturanpassningsprogram, som villkoras av att länderna träffar överenskommelser med IMF. Sverige bör i stället verka för ett moratorium för betalning av räntor och amorteringar följt av skuldavskrivningar utan strukturanpassningsvillkor. Skuldkriget bör nu avbrytas. Många långivare har redan i praktiken avskrivit sina förväntningar att få lånen återbetalda och kan själva stå för förlusten. I dessa fall kan särskilda medel till stöd för skuldavskrivning behövas. En särskild fond för detta ändamål bör upprättas och ges 404 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkandena 53 och 54 i motion U244 (v) och avstyrks yrkande 77 i motion U246 (fp).
dels att moment 143 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
143. beträffande medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder att riksdagen med bifall till yrkande 53 i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 77 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
148. Fond för skuldavskrivningar (mom. 144)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 144 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
144. beträffande fond för skuldavskrivningar att riksdagen med bifall till yrkande 54 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
149. Myndighetsanslag för SIDA (C 4) (mom. 149)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 142 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar därför en höjning av anslagsposten med 10 milj.kr. utöver regeringens förslag, eller ett anslag om 279 588 000 kr.
Därmed tillstyrks yrkande 76 i motion U246 (fp).
dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
149. beträffande myndighetsanslag för SIDA (C 4) att riksdagen med bifall till yrkande 76 i motion 1990/91:U246 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag beslutar anvisa ett förslagsanslag på 279 588 000 kr. till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),
150. Biståndsramen (mom. 156, motiveringen)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "nästa budgetår" bör utgå.
151. Biståndsramen (mom. 156)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att biståndsramen för budgetåret 1991/92 fastställs till 14 171 milj.kr.
dels att moment 156 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
156. beträffande biståndsramen att riksdagen med bifall till yrkande 41 i motion 1990/91:U246, med ändring av budgetpropositionens medelsförslag och med avslag på yrkande 3 (delvis) i motion 1990/91:U244 beslutar anvisa ett förslagsanslag om 14171milj.kr.
152. Biståndsramen (mom. 156)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottets ställningstaganden i det föregående leder till en biståndsram på 14 948 milj.kr. enligt yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v).
dels att moment 156 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
156. beträffande biståndsramen att riksdagen med bifall till yrkande 3 (delvis) i motion 1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 41 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Enprocentsmålet
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
I den allmänna biståndsdebatten har frågan om enprocentsmålet fått alltför stort utrymme. Det viktigaste är inte om en procent av BNP nås exakt. Det viktigaste i biståndssamarbetet är kvaliteten och att våra biståndsmiljoner inte utnyttjas av korrupta makteliter utan omsätts i framgångsrika utvecklingsprojekt för de fattiga och underutvecklade människorna.
Till detta kommer dessutom att om huvudintresset riktas mot det exakta enprocentsmålet eller att det t.o.m. skall ökas gentemot det faktum att biståndsmyndigheterna inte hinner omsätta pengarna i konstruktiva och effektiva projekt. Att reservationerna är stora är inte bra. De skapar dessutom misstroende mot biståndspolitiken.
2. Användning av sakanslag för personalkostnader
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
Av propositionen framgår att biståndsministern anser att personalkostnader i vissa fall kan finansieras via sakanslag. Detta är en uppfattning som inte står i överensstämmelse med budgethandboken för offentlig verksamhet. I budgethandboken framgår det klart och tydligt att personalkostnader skall finansieras via förvaltningsanslag.
Inte minst då den offentliga sektorn är så omfattande och då biståndsbudgeten är så stor och komplex med aktiviteter runt om i världen är det viktigt att renodla grundläggande principer och regler som syftar till god hushållning med skattebetalarnas pengar.
3. Demokratifrämjande bistånd
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anför:
I folkpartiet liberalernas partimotion föreslås att ett mer omfattande analysarbete skall initieras beträffande biståndsformer som kan främja den övergång till flerpartisystem och demokrati som nu pågår på många håll, inte minst i Afrika. Utskottet utgår i betänkandet från att ett fortlöpande analysarbete bedrivs och framhåller att behovet av detta ökar när det nya demokratianslaget nu inrättas.
På två punkter är en fördjupad analys särskilt angelägen. Det gäller för det första möjligheterna till snabba och flexibla insatser i länder som Sverige inte tidigare samarbetat med. För det andra gäller det förutsättningarna för att över huvud taget bedriva ett demokratifrämjande bistånd i mottagarländer som fortfarande är enpartistater. Vi utgår från att regeringen nu tar fasta på utskottets uttalanden och tar erforderliga initiativ.
4. Enprocentsmålet
Inger Schörling (mp) anför:
Miljöpartiet förslag innebär att det svenska biståndet ökar utöver en procent av BNI. Biståndets inriktning skall ändras så att man stödjer en utveckling som gynnar de fattiga folkens egen rätt och möjlighet att påverka sin situation och så att u-ländernas självtillit stärks.
Innehållsförteckning
Sammanfattning av betänkandet 1 Propositionen 5 Motionerna 6 Bakgrund 26 U-ländernas situation och ekonomiska utveckling 26 Propositionen 26 Det internationella biståndet 29 Anslagsutveckling, planeringsramar etc. 30 Propositionen 30 Biståndsanslagen m.m. 30 Sammanfattning av motionerna 33 Utskottets överväganden 33 Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet 36 Propositionen 36 Demokratifrämjande bistånd 36 Miljö och utveckling 38 Kvinnoinriktat bistånd 39 Samarbete med Central- och Östeuropa 40 Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd 43 Övrigt utrednings- och förändringsarbete i biståndet 45 Utvärdering, effektivitet och lärande i biståndet 45 Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika 46 Flyktingar och migration 48 Nordiska FN-projektet 48 Utredning om det multilaterala biståndet 48 Utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet 49 Utredning om det svenska fraktbidragssystemet 49 Utskottets överväganden 49 Övergripande principer och riktlinjer 50 Sammanfattning av motionerna 50 Utskottets överväganden 50 Miljö 51 Sammanfattning av motionerna 51 Utskottets överväganden 52 Demokrati och mänskliga rättigheter 54 Sammanfattning av motionerna 54 Utskottets överväganden 55 Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågan 59 Sammanfattning av motionerna 59 Utskottets överväganden 60 Landsbygdsutveckling, urbanisering, bostäder 64 Anpassad teknologi m.m. 66 Sammanfattning av motionerna 66 Utskottets överväganden 67 Befolkning och sociala frågor 68 Befolkningsfrågor 69 Sammanfattning av motionerna 69 Utskottets överväganden 69 Kvinnor 71 Sammanfattning av motionerna 71 Utskottets överväganden 72 Barn 73 Sammanfattning av motionerna 73 Utskottets överväganden 74 Alkohol och tobak 74 Utskottets överväganden 75 Utredningar 76 Sammanfattning av motionerna 76 Utskottets överväganden 76 Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingssamarbete, näringslivsbistånd m.m. 78 Sammanfattning av motionerna 78 Utskottets överväganden 79 Effektivitet i biståndet 82 Sammanfattning av motionerna 82 Utskottets överväganden 82 Nya samarbetsländer, länderprogram och landval 85 Landprogram, projektbistånd 85 Sammanfattning av motionerna 85 Utskottets överväganden 85 Bindning, återflöde 86 Sammanfattning av motionerna 86 Utskottets överväganden 86 Avbrytande, krig 87 Sammanfattning av motionerna 87 Utskottets överväganden 87 Bidrag till internationella biståndsprogram 88 Propositionen 88 FNs utvecklingsprogram (UNDP) 90 FNs befolkningsfond (UNFPA) 90 FNs barnfond (UNICEF) 91 Världsbanksgruppen 91 Internationella utvecklingsfonden 91 Regionala utvecklingsbanker 92 Sammanfattning av motionerna 97 Utskottets överväganden 98 Livsmedelsbistånd 100 Världsbanken 100 Sammanfattning av motionerna 100 Utskottets överväganden 100 Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 3) 103 Propositionen 103 Samarbete med enskilda länder 104 Sammanfattning av partimotionerna 104 Utskottets överväganden 105 Angola 105 Botswana 106 Etiopien 106 Guinea-Bissau 107 Kap Verde 108 Kenya 108 Lesotho 109 Moçambique 109 Namibia 110 Tanzania 110 Uganda 111 Zambia 112 Zimbabwe 112 Bangladesh 113 Indien 113 Laos 113 Vietnam 114 Nicaragua 115 Nya programländer 115 Regionala insatser i Afrika 117 Utskottets överväganden 117 Regionala insatser i Asien 118 Utskottets överväganden 118 Projektbistånd till Latinamerika 118 Regionala insatser i Centralamerika119 Utskottets överväganden 119 Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd 119 Utskottets överväganden 120 Katastrofanslaget 120 Utskottets överväganden 120 Katastrofbistånd till vissa ändamål 121 Västbanken och Gaza 121 Polisario 122 Afghanistan 123 Etiopien/Eritrea 124 Egypten, Turkiet och Jordanien 124 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer 125 Utskottets överväganden 126 Särskilda miljöinsatser 127 Utskottets överväganden 127 Särskilda program 128 Utskottets överväganden 128 Handikappinsatser 129 Rekrytering och utbildning av fältpersonal 130 Information genom SIDA 130 Utskottets överväganden 131 Andra biståndsprogram 131 U-landsforskning 132 Sammanfattning av propositionen 132 SAREC 132 Sammanfatning av motionerna 132 Utskottets överväganden 132 Tekniskt samarbete och u-krediter 133 Propositionen 133 BITS 133 Sammanfattning av motionerna 134 Utskottets överväganden 134 IMPODs verksamhet 135 Propositionen 135 Sammanfattning av motionerna 136 Utskottets överväganden 136 SWEDFUND 136 Industriellt samarbete 136 Propositionen 136 Sammanfattning av motionerna 136 Utskottets överväganden 137 Projektbistånd till vissa länder 137 Bistånd till Central- och Östeuropa 137 Sammanfattning av motionerna 138 Utskottets överväganden 138 Särskilda insatser i skuldtyngda länder 138 Propositionen 138 Sammanfattning av motionerna 140 Utskottets överväganden 140 Styrelsen för internationell utveckling 141 SIDA 141 Propositionen 141 Utskottets överväganden 141 Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) 142 Propositionen 142 Utskottets överväganden 143 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) 143 Propositionen 143 Utskottets överväganden 143 Nordiska Afrikainstitutet 143 Propositionen 143 Utskottets överväganden 144 Beredningen för internationellt teknisk-ekonomiskt samarbete (BITS) 144 Propositionen 144 Utskottets överväganden 145 Bidrag till styrelsen för u-landsinformation i Sandö (Sandö U-centrum) 145 Utskottets överväganden 145 Biståndsramen 145 Hemställan 145 Reservationer 158 Särskilda yttranden Vissa förkortningar Vissa förkortningar 00>AfDB 19>African Development Bank 59>Afrikanska utvecklingsbanken 00>AfDF 19>African Development Fund 59>Afrikanska utvecklingsfonden 00>ANC 19>African National Congress 59>Afrikanska nationalkongressen 00>AsDB 19>Asian Development Bank 59>Asiatiska utvecklingsbanken 00>AsDF 19>Asian Development Fund 59>Asiatiska utvecklingsfonden 00>BITS 19>Swedish Agency for 59>Beredningen för internationellt 19>International Technical and 59>tekniskt-ekonomiskt samarbete 19>Economic Co-operation 00>CGIAR 19>Consultative Group on 59>Konsultativa gruppen för inter- 19>International Agricultural 59>nationell jordbruksforskning 19>Research 00>DAC 19>Development Assistance 59>OECDs kommitté för bistånds- 19>Committee 59>frågor 00>EADB 19>East African Development 59>Östafrikanska utvecklings- 19>Bank 59>banken 00>ECOSOC 19>Economic and Social Council 59>FNs ekonomiska och sociala råd 19>of the United Nations 00>FAC 19>Food Aid Convention 59>Livsmedelshjälpskonventionen 00>FSO 19>Fund for Special Operations 00>GATT 19>General Agreement on 59>Allmänna tull- och handels- 19>Tariffs and Trade 59>avtalet 00>HABITAT 19>United Nations Centre for 59> FNs boende- och bebyggelse- 19>Human Settlements 59>center 00>IBRD 19>International Bank for 59>Världsbanken 19>Reconstruction and Development 00>ICRC 19>International Committee of 59>Internationella rödakors- 19>the Red Cross 59>kommittén 00>IDA 19>International Development 59>Internationella utvecklings- 19>Association 59>fonden 00>IDB 19>Interamerican Development 59>Interamerikanska utvecklings- 19>Bank 59>banken 00>IEFR 19>International Emergency 59>Internationella kata- 19>Food Reserve 59>stroflagret för livsmedel 00>IFAD 19>International Fund for 59>Internationella jordbruks- 19>Agricultural Development 59>utvecklingsfonden 00>IFC 19>International Finance 59>Internationella finansierings- 19>Corporation 59>bolaget 00>IGADD 19>Intergovernmental Authority 59>Mellanstatliga myndigheten 19>on Drought and Development 59>ansvarig för torka och utveckling 00>IMF 19>International Monetary Fund 59>Internationella valutafonden 00>IMPOD 19>Import Promotion Office for 59>Importkontoret för u-lands- 19>Products from Developing 59>produkter 19>Countries 00>INSTRAW 19>United Nations International 59>Internationella forsknings- och 19>Research and Training 59>utbildningsinstitutet för 19>Institute for the 59> kvinnors utveckling 19>Advancement of Women 00>IPDC 19>International Programme for 59>Internationella program för 19>the Development of 59>kommunikationsutveckling 19>Communication 00>IPPF 19>International Planned 59>Internationella familje- 19>Parenthood Federation 59>planeringsfederationen 00>ITC 19>International Trade Centre 59>UNCTAD/GATTs inter- 59>nationella handelscentrum 00>MPD 19>Movimento para a Democracia 00>MIGA 19>Multilateral Investment 59>Multilaterala organet för 19>Guarantee Agency 59>investeringsgarantier 00>MPLA 19>Movimento para a Libertacão 19>de Angola 00>NDF 19>Nordic Development Fund 59>Nordiska utvecklingsfonden 00>OECD 19>Organization for Economic 59>Organisationen för ekonomiskt 19>Co-operation and Develop- 59>samarbete och utveckling 19>ment 00>PAICV 19>Partido para a independencia de Cabo Verde 00>SADCC 19>Southern African Develop- 59>Konferensen för samordnad 19>ment Coordination 59>utveckling i södra Afrika 19>Conference 00>SAREC 19>Swedish Agency for Research 59>Styrelsen för u-landsforskning 19>Co-operation with Developing 19>Countries 00>SIDA 19>Swedish International 59>Styrelsen för internationell 19>Development Authority 59>utveckling 00>SPA 19>World Bank Special Program 59>Världsbankens särskilda program 19>of Assistance 59>för Afrika 00>SWAPO 19>South West Africa People's 59>Sydvästafrikanska folkorganisa- 19>Organization 59>tionen 00>SWEDFUND 19>Swedish Fund for Industrial 59>Fonden för industriellt 19>Co-operation with Developing 59>samarbete med u-länder 19>Countries 00>UNCDF 19>United Nations Capital 59>FNs kapitalutvecklingsfond 19>Development Fund 00>UNCSTD 19>United Nations Centre for 59>FNs center för vetenskap och 19>Science and Technology for 59>teknologi för utveckling 19>Development 00>UNCTAD 19>United Nations Conference on 59>FNs konferens för handel och 19>Trade and Development 59>utveckling 00>UNCTC 19>United Nations Commission 59>FNs kommission för multi- 19>for Transnational 59>nationella företag Corporations 00>UNDP 19>United Nations Development 59>FNs utvecklingsprogram 19>Programme 00>UNDRO 19>Office of the United Nations 59>FNs katastrofhjälpskontor 19>Disaster Relief Co-ordinator 00>UNEP 19>United Nations Environment 59>FNs miljöprogram 19>Programme 00>UNESCO 19>United Nation Educational, 59>FNs organisation för 19>Scientific and Cultural 59>utbildning, vetenskap och 19>Organization 59>kultur 00>UNFDAC 19>United Nations Fund for 59>FNs fond för kontroll av 19>Drug Abuse Control 59>beroendeframkallande medel 00>UNFPA 19>United Nations 59>FNs befolkningsfond 19>Population Fund 00>UNHCR 19>United Nations High 59>FNs flyktingkommissarie 19>Commissioner for Refugees 00>UNICEF 19>United Nations Children's 59>FNs barnfond 19>Fund 00>UNIDO 19>United Nations Industrial 59>FNs organisation för 19>Development Organization 59>industriell utveckling 00>UNIFEM 19>United Nations Development 59>FNs utvecklingsfond för kvinnor 19>Fund for Women 00>UNITA 19>Uniao National para la Independencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola 00>UNOCA 19>Office of the Coordination for United Nations (Humanitarian and Economic Assistance Programmes relating to Afghanistan) 00>UNRWA 19>United Nations Relief and 59>FNs hjälporganisation för 19>Works Agency for Palestine 59>palestinaflyktingar 00>19>Refugees in the Near East 00>UNSO 19>United Nations Sudano- 59>FNs Sudano-Sahelkontor 1.9>Sahelian Office 00>WFP 19>World Food Programme 59>Världslivsmedelsprogrammet 00>WHO 19>World Health Organization 59>Världshälsoorganisationen 00>ZANU 19>Zimbabwe African National Union