Internationellt utvecklingssamarbete (Betänkande 1989/90:UU15 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande
1989/90: UU15

Internationellt utvecklingssamarbete

1989/90

UU15

Sammanfattning av betänkandet

I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition
sorn avser utvecklingssamarbetet (littera C i bil. 5 till prop.
1989/90:100) samt de motioner som väckts med anledning av propositionen.

Regeringen föreslår att anslagen till det svenska utvecklingssamarbetet
under budgetåret 1990/91 liksom tidigare skall uppgå till en procent
av bruttonationalinkomsten (BNI), vilket innebär ett anslag på 13
miljarder kronor.

Mer än hälften av detta belopp administreras av SIDA och används
till insatser i de 17 länder som Sverige har ett långsiktigt samarbete
med (de s.k. programländerna) samt till insatser i andra u-länder t.ex.
via enskilda organisationer. Biståndet, såväl till programländerna som
till övriga u-länder, inkluderar katastrofbistånd, stöd till återuppbyggnad,
t.ex. efter krig, miljöinsatser, humanitärt bistånd och bistånd
inom särskilt viktiga områden (t.ex. energi), hälsovård, (t.ex. AIDSbekämpning),
befolkningsfrågor, kvinnofrågor, demokrati och mänskliga
rättigheter, kultur och massmedia. (Anslaget Utvecklingssamarbete
genom SIDA C 2.)

Ca 27% av biståndet förmedlas av internationella organisationer
såsom FN-organen eller Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.
(Anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram C 1.)

Återstoden av biståndet kanaliseras genom olika svenska myndigheter;
det är tekniskt-ekonomiskt samarbete genom BITS, torskningsbistånd
genom SAREC, industribistånd genom SWEDFUND, stöd åt
u-landsimport genom IMPOD. Andra former av bistånd är det som
Sverige i samarbete med andra givarländer och med Världsbanken och
IMF ger till särskilt skuldtyngda u-länder. Sverige ger även förmånliga
krediter till u-länder, s.k. u-krediter. (Andra biståndsprogram C 3.)

Ovan nämnda myndigheters samt Sandö U-centrums och Nordiska
Afrikainstitutets verksamheter finansieras också över littera C. (C 4—C
8.)

För att stödja den pågående demokratiseringsprocessen i Centraloch
Östeuropa föreslår regeringen att 1 miljard kronor avsätts under

1 Riksdagen 1989/90. 9 sami. Nr 15

tre år. Av detta belopp föreslås 900 milj.kr. tas ur biståndsbudgeten
medan resten föreslås bli finansierat under andra anslag. 300 milj.kr.
av det totala biståndet under tre år föreslås gå till Polen.

De 300 milj.kr. som under budgetåret 1990/91 föreslås användas till
biståndssamarbete med Central- och Östeuropa skall tas ur två anslag:
125 milj.kr. ur anslaget C 1 Bidrag till Internationella biståndsprogram,
anslagsposten Världsbanksgruppen (Internationella utvecklingsfonden
IDA) och 175 milj.kr. ur anslaget C 3 Andra biståndsprogram,
anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Härav föreslås 100
milj.kr. gå till Polen.

Bland de förändringar som regeringen föreslår i årets budgetförslag
är en viss förskjutning av medlen mot anslaget C 3 Andra biståndsprogram.
Det är framför allt projektbiståndet till vissa länder som ökar.
Samarbetet med Central- och Östeuropa ingår här, men ökningen
omfattar även samarbete med Uganda och insatser i ett demokratiskt
Chile. För projektbistånd till vissa länder och till särskilda insatser i
skuldtyngda länder önskar regeringen få bemyndigande att höja utfästelserna
från en till tre gånger anslagets storlek.

Namibia föreslås bli programland. Biståndet genom folkrörelser och
enskilda organisationer föreslås höjas kraftigt, liksom biståndet till
främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (en delpost under
anslagsposten Särskilda program). Det tekniska samarbete med uländer
som förmedlas av BITS föreslås också få förhållandevis kraftigt
ökade anslag. Anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m.
föreslås delas i två delar, varav den ena skall användas för att kanalisera
bistånd vid akuta katastrofer och den andra för att kanalisera
bistånd till återuppbyggnad under perioder mellan krig och fred.

Det svenska bidraget till Interamerikanska utvecklingsbanken som
tidigare finansierats över anslaget E 5 föreslås fr.o.m. budgetåret
1990/91 överföras till biståndsbudgeten.

Anslaget C 9 Information föreslås upphöra. I stället föreslår regeringen
att medel för information skall anvisas över två poster under
anslaget C 2 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer
och Information genom SIDA.

I anslutning till biståndspropositionen har ca 40 motioner väckts.
Partimotioner har väckts av moderata samlingspartiet (U202 och
U246), folkpartiet U204, centerpartiet (U244), vänsterpartiet kommunisterna
(U212—U216, U226 och U251) samt av miljöpartiet (U220).

Partimotionerna föreslår ett antal förändringar av regeringens förslag.
Folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna anser att biståndets
andel av BNI skall öka till att uppgå till 2 %. Detta skall enligt vpk
genom successiva ökningar ha genomförts år 1995.

Folkpartiet och miljöpartiet motsätter sig att biståndet till Centraloch
Östeuropa skall finansieras inom ramen för enprocentsmålet.
Folkpartiet föreslår därför en ökning av biståndsramen med 400
milj.kr. att bl.a användas för dessa insatser. Folkpartiet föreslår vidare
att insatserna inte skall gå över de av regeringen föreslagna anslagen C
1 och C 3 utan skall kanaliseras över ett nytt anslag med titeln
Demokratisk samhällsutveckling. Miljöpartiet anser att biståndet till

1989/90: UU15

Central- och Östeuropa huvudsakligen skall bestå av miljöinsatser och
föreslår därför att ytterligare 1 miljard kronor anslås till biståndsbudgeten
för en miljöfond till Östeuropa. Centerpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna motsätter sig att insatserna i Central- och Östeuropa
finansieras över biståndsanslagen och föreslår i stället inrättandet av ett
nytt anslag A 10 under tredje huvudtiteln Utrikesdepartementet.

Moderata samlingspartiet delar regeringens uppfattning att insatserna
kan ligga inom enprocentsramen. Partiet önskar emellertid upprätta
två särskilda anslagsposter för ändmålet, Utvecklingssamarbete med
Central- och Östeuropa och Samarbetsprogram med Estland, Lettland
och Litauen. Till den förstnämnda anslagsposten skall anslås 300
milj.kr. och till den sistnämnda 100 milj.kr.

Vad gäller den allmänna inriktningen av biståndssamarbetet anser
moderata samlingspartiet att biståndet måste förändras så till vida att
det inte skall gå till diktaturer utan inriktas på att stödja mänskliga
rättigheter, frihet och demokrati samt marknadsekonomi. En strategi
bör utarbetas för hur biståndet skall främja en demokratisk utveckling,
anser moderata samlingspartiet. Biståndet till diktaturer och enpartistater
bör avvecklas under en femårsperiod. Även folkpartiet och centerpartiet
anser att demokratistödet bör öka väsentligt och att demokratiaspekterna
bör beaktas i alla biståndsprojekt. Folkpartiet föreslår att
de svenska partierna skall ges bättre möjligheter att delta i demokratiuppbyggnad
i u-länderna.

Miljöpartiet föreslår att självtillit införs som ett nytt biståndsmål i
stället för det nuvarande målet politiskt och ekonomiskt oberoende.
Samtidigt anser miljöpartiet att tillväxtmålet i biståndet måste definieras
utifrån ekologiska villkor och biståndet anpassas efter de fattigas
behov.

Folkpartiet, centerpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet
kräver att Sverige i högre grad än nu verkar för att Världsbanken
och IMF tar social hänsyn vid genomförandet av ekonomiska
återhämtningsprogram i skuldsatta u-länder. Vänsterpartiet kommunisterna
och miljöpartiet anser att Sverige skall ta avstånd från och
motverka dessa program eftersom de leder till social nedrustning och
ensidig satsning på export. I stället skall u-ländernas skuldbörda lösas
på andra sätt. Vänsterpartiet förespråkar en allmän nedskrivning av
u-ländernas skulder. Partiet anser vidare att Sverige skall arbeta för en
reform av Världsbanken och IMF så att u-länderna får ett ökat
inflytande över dessa organisationers politik och struktur.

Miljöpartiet kräver kraftfullare insatser på miljöområdet. För att
kunna genomföra detta föreslår miljöpartiet inrättande av en miljöfond
på 1 miljard kronor för miljöförbättringar i utomeuropeiska fattiga
länder. Även centerpartiet förespråkar en ökad betoning av miljömålet
i biståndet. Centerpartiet föreslår en ökning av miljöbiståndet med 25
milj.kr. Partiet förespråkar även en ökad satsning på u-landsanpassad
teknik.

Moderata samlingspartiet föreslår en ökning av miljöbiståndet med
50 milj.kr.

1989/90:UU15

Folkpartiet och miljöpartiet föreslår ökat bistånd till familjeplanering
och kvinnor. Även centerpartiet betonar behovet av insatser för
kvinnor och även för barn. Sverige bör också engagera sig inom
bostadssektorn i u-länderna, anser folkpartiet och centerpartiet. Folkpartiet
kräver kraftigt ökade anslag till flyktinginsatser via UNHCR.

Moderata samlingspartiet anser att systemet med programländer
successivt bör avvecklas och ersättas med projektinriktat bistånd. Av
detta skäl bör inte Namibia bli programland anser partiet. Vidare anser
moderata samlingspartiet att biståndet till enpartistater bör avvecklas
under en femårsperiod. Följaktligen föreslås en 20-procentig nedskärning
av landramen för alla enpartistater för nästa budgetår. Vidare
föreslås att programbiståndet avvecklas till Angola, Etiopien, Zimbabwe
och Vietnam. Biståndet till Nicaragua bör i stället utgå från
anslagsposten Regionala insatser i Centralamerika.

Folkpartiet föreslår att Costa Rica, Filippinerna och Uganda blir nya
programländer. En ökad rörlighet inom programlandssystemet bör
tillåtas, anser folkpartiet. Vänsterpartiet kommunisterna anser att
Uganda och Kambodja bör bli programländer medan däremot Sri
Lanka inte längre bör få tillhöra programlandskretsen.

Med undantag av ett något ökat anslag till Botswana ansluter sig
centerpartiet till regeringens förslag vad gäller biståndsramarna till
programländerna. Miljöpartiet ansluter sig likaså till regeringens förslag.

Vänsterpartiet kommunisterna vill avveckla u-kreditsystemet. Folkpartiet
är likaså kritiskt till systemet och föreslår att en samlad parlamentarisk
översyn görs från biståndspolitisk synpunkt av systemet med
u-krediter jämfört med andra kreditinstrument. Folkpartiet vill vidare
häva bindningen av BITS tekniska bistånd till upphandling i Sverige.

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig att de medel som regeringen
föreslår för skuldlättnader används i samarbete med IMF.
Beloppet skall i stället användas i en skuldavskrivningsfond till förmån
för de fattigaste länderna. Inte heller miljöpartiet vill använda det
föreslagna anslaget för skuldlättnader utan vill att medlen används för
insatser genom enskilda organisationer, miljöinsatser samt kvinno- och
familjeplaneringsinsatser.

Folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna anser att SIDA bör få
ökade anslag för sin administration.

Vad gäller den totala biståndsramen föreslår alla partier utom moderata
samlingspartiet en högre totalram jämfört med regeringens förslag.
Miljöpartiet föreslår en ram på 14 700 milj.kr., vänsterpartiet kommunisterna
14 304 milj.kr., folkpartiet 13 400 milj.kr., centerpartiet
13 253 milj.kr. samt moderata samlingspartiet 12 055 milj.kr.

Moderata samlingspartiet, centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
föreslår en övergripande biståndspolitisk utredning. Centerpartiets
syfte med en utredning är att tillse att de biståndspolitiska målen
säkerställs. Vänsterpartiet kommunisterna vill göra en totalanalys med
målet att utarbeta en plan för ett biståndsanslag på 2 % av BNI.
Moderata samlingspartiet önskar utreda hur ett bistånd som stöder
demokrati och marknadsekonomi skall kunna uppnås.

1989/90:UU15

Det råder i stor utsträckning enighet mellan partierna vad gäller
utvecklingssamarbetets allmänna inriktning och principerna för detta
arbete. Utskottets majoritet ansluter sig på de allra flesta punkter till
regeringens förslag och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet bifaller folkpartiets förslag om kunskapsuppbyggnad om
det fransktalande Afrika och att hemvändande biståndsarbetares erfarenheter
i högre grad än nu skall tas till vara i biståndsarbetet.

Trots avslag på motionsyrkandena stöder utskottet delvis folkpartiets
och vänsterpartiets kommunisternas förslag om ökade medel till
SIDA:s administration så till vida att SIDA ges möjlighet att använda
10 milj.kr. ur sakanslag till förstärkning av sin administration.

Slutligen bifaller utskottet folkpartiets förslag om att tillsätta en
utredning med parlamentarisk medverkan, vars uppgift blir att göra en
översyn av u-krediterna och andra kreditinstrument från en biståndspolitisk
synpunkt.

Till betänkandet har fogats 120 reservationer.

TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1989/90:100, bilaga 5, följande
förslag under littera C vari yrkas:

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för internationellt utvecklingsarbete
som förordas under rubrikerna Bistånd för ekonomisk
återhämtning och långsiktig utveckling, Bistånd i processer mot fred
och demokrati, Miljö och utveckling, Utvecklingssamarbete i förändring
och U-lands- och biståndsinformation,

2. att riksdagen godkänner vad som förordas under rubriken Biståndsanslagen
m.m.

C 1

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
som förordats i propositionen,

2. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i
budgetpropositionen,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden
och utbetalningar som härutöver föreslagits i budgetpropositionen,

4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 3 566 216 000 kr.

C 2

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete
genom SIDA som förordats i budgetpropositionen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna en svensk
anslutning till NORSAD-fonden ("The NORSAD Fund"),

1989/90:UU15

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som föreslagits i budgetpropositionen,

4. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 6 787 000 000 kr.

C 3

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som förordats i
budgetpropositionen under rubriken Andra biståndsprogram,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utSstelser och
åtaganden som föreslagits i budgetpropositionen,

3. att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 2 117 000 000 kr.

C 4

att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 246 009 000 kr.

C 5

att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
49 902 000 kr. varav 25 000 000 kr. till regeringens förfogande.

C 6

att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 15 448 000 kr.

C 7

att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1990/91
anvisar ett förslagsanslag på 5 036 000 kr.

C 8

att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 10 795 000 kr.

Motioner

1989/90:U201 av Sven-Gösta Signell (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av biståndsinsatser för utveckling av postservice i utvecklingsländerna.

1989/90:U202 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att svenskt bistånd skall stödja en utveckling i
riktning mot demokrati och marknadsekonomi,

1989/90: UU15

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
strategi skall utarbetas för hur biståndet skall främja en demokratisk
utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statligt
bistånd till odemokratiska regimer bör avvecklas under en tid av fem
år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att rapporter om situationen vad gäller mänskliga
rättigheter i biståndsländerna måste vägas in i varje förslag och
beslut om bistånd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till frivilliga organisationer som kämpar mot
brott mot mänskliga rättigheter i mottagarländerna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett fristående institut för främjande av demokrati
och mänskliga rättigheter bör inrättas,

7. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av biståndet till
Tanzania,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndet till Zimbabwe,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndet till Angola,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndet till Vietnam,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett avslutande av biståndet till Etiopien,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndet till demokratiska utvecklingsländer,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att biståndet bör vara projektinriktat,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att biståndet till Namibia skall utgå i projektform,

15. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk
kommitté med uppgift att se över inriktning, organisation och
former för det svenska biståndsarbetet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige i FN skall verka för att respekten för

mänskliga rättigheter och utveckling mot demokrati och marknadsekonomi
betonas i FN:s utvecklingsstrategi för 90-talet.

1989/90:U203 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att biståndsmiljömålet även skall
omfatta arbetsmiljön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att de organ som förmedlar svenska
biståndsmedel visar hur man avser att beakta arbetsmiljöaspekter, både
i produktionsinriktade projekt och i allmänhet.

1989/90: UU15

1989/90:U204 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndets legitimitet och effektivitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ny målsättning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ökning av u-landsbiståndet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om enprocentsmålet och östsamarbetet,

5. att riksdagen för budgetåret 1990/91 beslutar inrätta ett särskilt
anslag på 300 milj.kr. för Demokratisk samhällsuppbyggnad som ställs
till regeringens förfogande i enlighet med vad som i motionen anförts
och från vilket den del av det svenska utvecklingssamarbetet med
Östeuropa som regeringen avser ta från enprocentsramen, dvs. sammanlagt
900 milj.kr., under en treårsperiod finansieras,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en motsvarande justering av de anslag som i
regeringens budgetförslag inrymmer medel för östsamarbete,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en minskning av andelen bundet bistånd,

8. att riksdagen hos regeringen begär en samlad, parlamentarisk
översyn av systemet med u-krediter i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till uppbyggande av en demokratisk infrastruktur
i våra mottagarländer,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till stiftelser för bistånd till opinionsbildande
organisationer i u-länder,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvidgning av det humanitära biståndet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen skall ta initiativ till en årlig
oberoende redovisning av förhållandena beträffande demokrati och
mänskliga rättigheter i våra mottagarländer,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det bistånd som förmedlas via enskilda
organisationer skall öka till en miljard kronor inom tre år,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om systemet med programländer,

15. att riksdagen beslutar göra Uganda till nytt programland för
svenskt bistånd,

16. att riksdagen beslutar göra Namibia till nytt programland för
svenskt bistånd,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd till Polisario,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av biståndet till Etiopien,

1989/90:UU15

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd till offren för kriget i Eritrea,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om långsiktig kunskapsuppbyggnad om det fransktalande
Afrika,

21. att riksdagen beslutar göra Costa Rica till nytt programland för
svenskt bistånd,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndet till Nicaragua,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Cuba inte längre bör ingå i kretsen av länder
som BITS har reguljärt samarbete med,

24. att riksdagen beslutar göra Filippinerna till nytt programland för
svenskt bistånd,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska insatser inom ramen för Philippine Aid
Plan,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningssamarbete med Filippinerna via SAREC,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndet till Vietnam,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd till Afghanistan,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslagsposten Projektbistånd till vissa u-länder
och dess användning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd till Nepal,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd inom bostadssektorn,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om strukturanpassning,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om bistånd till familjeplanering,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnoinriktat bistånd,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd till handikappade,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av BITS tekniska bistånd,

37. att riksdagen beslutar avskaffa bindningen av BITS tekniska
bistånd till upphandling i Sverige,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd till relativt rika och framgångsrika uländer,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om BITS internationella kurser,

1989/90:UU15

40. att riksdagen beslutar höja biståndsramen med 400 milj .kr.

utöver regeringens förslag för budgetåret 1990/91,

41. att riksdagen till UNDP för budgetåret 1990/91 anslår 20 milj.kr.
utöver regeringens förslag eller således 790 milj.kr.,

42. att riksdagen till UNFPA för budgetåret 1990/91 anslår 15

milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 140 milj.kr.,

43. att riksdagen till UNICEF för budgetåret 1990/91 anslår 20

milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 360 milj.kr.,

44. att riksdagen till UNRWA för budgetåret 1990/91 anslår 10

milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 140 milj.kr.,

45. att riksdagen till UNHCR för budgetåret 1990/91 anslår 100
milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 290 milj.kr.,

46. att riksdagen för budgetåret 1990/91 bestämmer medelsramen för
Vietnam till 75 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således
225 milj.kr.,

47. att riksdagen för budgetåret 1990/91 fastställer en landram för
Filippinerna till 50 milj.kr.,

48. att riksdagen för budgetåret 1990/91 fastställer en landram för
Uganda till 110 milj.kr.,

49. att riksdagen för budgetåret 1990/91 bestämmer medelsramen för
Namibia till 20 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 120
milj.kr.,

50. att riksdagen för budgetåret 1990/91 fastställer en landram för
Costa Rica till 60 milj.kr.,

51. att riksdagen för budgetåret 1990/91 fastställer medelsramen för
Humanitärt bistånd i södra Afrika till 20 milj.kr. mer än regeringen
föreslagit eller således 330 milj.kr.,

52. att riksdagen beslutar inrätta en anslagspost för Humanitärt
bistånd i Asien och för budgetåret 1990/91 anslår 38 milj.kr.,

53. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till katastrofbistånd m.m.
anslår 25 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 622
milj.kr.,

54. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till Bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer anslår 25 milj.kr. mer än regeringen
föreslagit eller således 700 milj.kr.,

55. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till Särskilda program anslår
10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit att användas för handikappinsatser
eller således 418 milj.kr.,

56. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt anslag till BITS för
Särskilda miljöinsatser och för budgetåret 1990/91 anslår 20 milj.kr.,

57. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt anslag till BITS för
Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter och för budgetåret
1990/91 anslår 10 milj.kr.,

58. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till u-krediter anslår 100
milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 300 milj.kr.,

59. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till U-landsforskning anslår
10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 370 milj.kr. att
användas för forskningssamarbete i Asien, företrädesvis Filippinerna,

1989/90: UU15

60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utökade anslag till u-landsforskning till viss
del skall kunna användas för att förstärka SAREC så att insatser i
Asien, särskilt Filippinerna, skall kunna genomföras,

61. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till SIDA:s administration
anslår 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således
256 009 000 kr.,

62. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till insatser inom ramen för
internationella läskunnighetsåret anslår 2 milj.kr. utöver vad regeringen
anvisar i enlighet med vad som anförts i motionen,

63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om SIDA:s administration och hemvändande biståndsarbetares
erfarenheter.

1989/90:U205 av Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges
biståndsinsatser för u-länder i huvudsak skall utgöras av s.k. bundet
bistånd.

1989/90:U206 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndet
till tredje världen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So436.

1989/90:U211 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avveckla Etiopien som programland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att biståndet till Etiopien på sikt förs över till
katastrofbistånd och kanaliseras genom FN och enskilda organisationer.

1989/90:U212 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i FN aktualisera frågan om internationellt
bistånd till Vietnam enligt generalförsamlingens beslut den 14 oktober
1977,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att USA
måste uppfylla sin utfästelse från 1973 om bistånd för att läka krigets
sår i hela Indokina,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägenheten av att Kambodja får återinträda i
Meko ngko m mi tté n,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för ett särskilt
program för att reparera skador på människor och natur efter USA:s
miljökrig i Indokina,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av Vinh Phu-projektet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bistånd till Vietnam för skuldavskrivning,

1989/90:UU15

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om FN:s biståndsprogram för Kambodja,

1989/90:U213 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
biståndspolitiska målen skall styra Sveriges politik för att lösa uländernas
skuldproblem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
inte skall delta i IMF:s strukturanpassningsprogram,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svenskt
bistånd inte skall vara avhängigt av mottagarländernas överenskommelser
med IMF,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
bör verka för allmän avskrivning av u-ländernas skulder,

5. att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp för
att snabbutreda förslagen till nya metoder att lösa skuldkrisen,

6. att riksdagen begär att regeringen i internationella fora tar initiativ
till ändrade metoder för skuldhantering enligt vad som framförs i
motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
u-landsskulden och strukturanpassningspolitiken är brott mot FNdeklarationen
om rätten till utveckling.

1989/90:U214 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen tar initiativ — exempelvis i OECD — till internationell
omsättningsskatt på börshandel.

1989/90:U215 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär
förslag av regeringen om nya mått på resurser och utveckling, såsom
miljö-BNP och U5MR, att införas i det svenska biståndsarbetet.

1989/90:U216 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att det afrikanska alternativet till strukturanpassningsprogram
— "anpassning med omvandling" — skall ligga till
grund för Sveriges politik när det gäller att lösa de afrikanska ländernas
skuld- och utvecklingsproblem,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om initiativ i de multilaterala
utvecklingsorganen för att göra "anpassning med omvandling"
till grund för en konstruktiv dialog i enlighet med beslutet i FN:s
generalförsamling.

1989/90:U217 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om BITS internationella kursverksamhet.

1989/90:U218 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyddet av de tropiska regnskogarna.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo773.

1989/90:UU15

1989/90:U219 av Margit Gennser och Hans Dau (m) vari yrkas att
riksdagen till Andra biståndsprogrammet (C 3) för budgetåret 1990/91
anvisar ett med 4 milj.kr. reducerat belopp om 2 113 000 000 kr.

1989/90:U220 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att biståndsmålet politiskt och ekonomiskt oberoende
ersätts av ett biståndsmål för politisk och ekonomisk självtillit,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att miljökonsekvensbeskrivningar av biståndsprojekt
skall föregå beslut om bistånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sociala konsekvensanalyser av biståndsprojekt
skall föregå beslut om bistånd,

4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1,
för budgetåret 1990/91 anslår 1 000 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit, till en europeisk miljöfond, och 1 000 000 000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit till en utomeuropeisk miljöfond,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en utomeuropeisk miljöfond,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av medlen för skuldlättnad,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att bindningen av biståndsmedel till inköp av

varor och tjänster i Sverige tas bort,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige inte skall stödja de av Världsbankens

och Valutafondens strukturanpassningsprogram som leder till social
nedrustning och ensidig satsning på export,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utgångspunkter för Sveriges solidaritet med de
fettiga i världen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljö, resursanvändning, energi och jordbruk,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomi och ekologi samt bättre definiering av
biståndets tillväxtmål,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om helhetsperspektiv på Sveriges relationer med
fattiga länder,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndets inriktning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om globala insatser för att motverka växthuseffekten
på jorden,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skuldavskrivning för de fattiga länderna,

1989/90:UU15

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige skall motarbeta de multinationella
företagens världsomspännande inflytande över enskilda länder,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om befolkningsfrågor och familjeplanering,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om teknologi, kultur och utbildning i biståndet,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till kvinnor i de fattiga länderna,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om internationellt samarbete,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationell beskattning.

1989/90:U221 av Birthe Sörestedt och Karin Wegestål (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter för enskilda institutioner och ideella
stiftelser att erhålla medel ur biståndsanslaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av startanslag ur biståndsmedel till den
ideella föreningen ATS.

1989/90:U222 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya riktlinjer för
Världsbanken, där stöd endast beviljas ekologiska och humana långsiktiga
projekt,

2. att riksdagen beslutar att utträda ur Världsbanken om inte nya
riktlinjer antas.

1989/90:U223 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att två tredjedelar av det ordinarie bidraget till WFP skall vara
bundet till upphandling av matolja i Sverige.

1989/90:U224 av Sven-Olof Petersson och Birger Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det svenska stödet med matolja till WFP.

1989/90:U226 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
uttalar att allt bistånd till Filippinerna skall gå genom enskilda organisationer.

1989/90:U227 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
ökat bistånd till Mekongkommittén.

1989/90:U228 av Margareta Winberg och Berndt Ekholm (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare handelspolitiska insatser för att främja en ökad
import till Sverige från de av Israel ockuperade områdena.

1989/90:U229 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av ökade humanitära insatser i Libanon.

1989/90: UU15

1989/90:U233 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användande av svenskt livsmedelsöverskott som bistånd till
länder där befolkningen svälter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo244.

1989/90:U235 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om u-ländernas utsatta ställning i världshandeln.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N311.

1989/90:U236 av Berit Löfstedt och Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att svenska biståndsprojekt bör uppmärksamma
alkoholproblemen i tredje världen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i samverkan med övriga nordiska
länder verkar för att alkoholfrågan får ett specialprogram inom FN,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i samverkan med övriga nordiska
länder verkar för att ECOSOC etablerar alkoholfrågorna som ett eget
insatsområde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i samverkan med övriga nordiska
länder verkar för att FN:s specialorgan ökar sina insatser på alkoholområdet.

1989/90:U237 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen inom ramen för Östeuropasatsningen till Svenska
institutet för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj.kr. för kultur- och
erfarenhetsutbyte med Baltikum,

4. att riksdagen inom ramen för Östeuropasatsningen till Svenska
institutet för budgetåret 1990/91 anslår 8 milj.kr. för utbildningsinsatser
för baltiska studenter,

5. att riksdagen inom ramen för Östeuropasatsningen till Baltiska
institutet för budgetåret 1990/91 anslår 250 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår,

6. att riksdagen inom ramen för Östeuropasatsningen till riksantikvarieämbetet
för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj.kr. för stöd till
kulturminnesvård i Baltikum,

7. att riksdagen inom ramen för Östeuropasatsningen till riksarkivet
för budgetåret 1990/91 anslår 300 000 kr. för stöd till baltiska forskare,

9. att riksdagen inom ramen för Östeuropasatsningen till Kungliga
skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1990/91 anslår 2,2
milj.kr.,

13. att riksdagen inom ramen för Östeuropasatsningen till naturvårdsverket
för budgetåret 1990/91 anslår 3 milj.kr. för miljösamverkan
med Baltikum.

1989/90:UU15

1989/90:U238 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
upphandling av livsmedel.

1989/90-.U239 av Annika Åhnberg m.fl. (vpk, mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökad satsning på
forskning kring kassava,

2. att riksdagen beslutar att anslå 3 000 000 kr. för forskning kring
kassa va.

1989/90:U240 av Anders Castberger (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alkoholens roll som utvecklingshinder,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att spegla på vilket sätt alkoholproblematiken kan beaktas vid
utformningen av svenskt bistånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning om alkohol som utvecklingshinder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alkoholupplysningsprojekt bör kunna fa stöd
inom ramen för anslaget till enskilda organisationers biståndsarbete.

1989/90:U241 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran att finansiera
planerat bistånd till Östeuropa från u-landsbiståndet,

2. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret
1990/91 anslår 1 300 000 000 kr. utöver regeringens förslag eller
således 14 300 000 000 kr.,

3. att riksdagen uttalar sig för att biståndsmålet 2 % av BNI skall
uppnås 1995,

4. att riksdagen uttalar sig för att det genom SIDA förmedlade
utvecklingsbiståndets andel av det totala biståndet bör höjas,

5. att riksdagen beslutar höja anslaget till Internationella familjeplaneringsfederationen
IPPF för budgetåret 1990/91 med 5 000 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag, dvs. till 90 000 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNCTAD/GATT:s internationella
handelscentrum (ITC) för budgetåret 1990/91 med 10 000 000
kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 32 000 000 kr.,

7. att riksdagen beslutar höja landramen för Angola för budgetåret
1990/91 med 20 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs.
till 220 000 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar höja landramen för Botswana för budgetåret
1990/91 med 10 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs.
till 105 000 000 kr.,

9. att riksdagen beslutar höja landramen för Guinea-Bissau för
budgetåret 1990/91 med 5 000 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag, dvs. till 95 000 000 kr.,

1989/90:UU15

10. att riksdagen beslutar höja landramen för Kap Verde för budgetåret
1990/91 med 5 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 75 000 000 kr.,

11. att riksdagen beslutar höja landramen för Lesotho för budgetåret
1990/91 med 5 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs.
till 40 000 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar höja landramen för Mo$ambique för
budgetåret 1990/91 med 50 000 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag, dvs. till 495 000 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar höja landramen för Tanzania för budgetåret
1990/91 med 45 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 595 000 000 kr.,

14. att riksdagen beslutar göra Uganda till samarbetsland och inrätta
ett biståndskontor i Kampala,

15. att riksdagen beslutar om en landram för Uganda för budgetåret
1990/91 på 100 000 000 kr.,

16. att riksdagen beslutar höja landramen för Zambia för budgetåret
1990/91 med 25 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs.
till 265 000 000 kr.,

17. att riksdagen beslutar höja landramen för Zimbabwe för budgetåret
1990/91 med 20 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 220 000 000 kr.,

18. att riksdagen beslutar höja anslaget till Humanitärt bistånd i
södra Afrika för budgetåret 1990/91 med 50 000 000 kr. i förhållande
till regeringens förslag, dvs. till 360 000 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar göra Kambodja till samarbetsland och
inrätta ett biståndskontor i Phnom Penh,

20. att riksdagen beslutar om en landram för Kambodja för budgetåret
1990/91 på 300 000 000 kr.,

21. att riksdagen beslutar höja landramen för Laos för budgetåret
1990/91 med 10 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs.
till 110 000 000 kr.,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för att
avveckla Sri Lanka som programland,

23. att riksdagen beslutar höja landramen för Vietnam för budgetåret
1990/91 med 200 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 500 000 000 kr.,

24. att riksdagen beslutar införa en ny anslagspost för Humanitärt
bistånd i Asien,

25. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 100 000 000 kr. för
Humanitärt bistånd i Asien,

26. att riksdagen beslutar höja landramen för Nicaragua för budgetåret
1990/91 med 30 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
dvs. till 300 000 000 kr.,

27. att riksdagen beslutar sänka anslaget till Bistånd genom enskilda
organisationer för budgetåret 1990/91 med 25 000 000 kr. i förhållande
till regeringens förslag, dvs. 650 000 000 kr.,

28. att riksdagen beslutar att stödet till enskilda organisationers
informationsarbete skall vara en särskild anslagspost,

1989/90: UU15

2 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

29. att riksdagen beslutar att solidaritets- m.fl. organisationer skall
kunna fa generella projektbundna bidrag till sin verksamhet,

30. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 25 000 000 kr. för
enskilda organisationers informationsverksamhet,

31. att riksdagen beslutar höja anslaget Särskilda miljöinsatser för
budgetåret 1990/91 med 375 000 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag, dvs. 600 000 000 kr.,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en betydande del av anslaget Särskilda miljöinsatser
skall anslås till miljörörelser i u-länder,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
särskilt miljöbistånd skall lämnas Indokina ur Särskilda miljöinsatser,

34. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 20 000 000 kr. utöver
regeringens förslag till aidsbekämpningen under anslagsposten Särskilda
program och höjer densamma till 428 000 000 kr.,

35. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 7 000 000 kr. mindre
än regeringens förslag till Rekrytering/fältpersonal för utbildning av
konsulter, dvs. 81 000 000 kr.,

36. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 6 000 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit, dvs. 20 000 000 kr. till SIDA:s informationsverksamhet,

37. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 15 000 000 kr. utöver
regeringens förslag till SAREC, dvs. 375 000 000 kr.,

38. att riksdagen för budgetåret 1990/91 avslår föreslaget anslag på
400 000 000 kr. till BITS för u-krediter,

39. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att
BITS skall fl göra utfästelser tre gånger de tillgängliga medlen,

40. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 165 000 000 kr.
mindre än regeringen föreslår till Projektbistånd till vissa länder, dvs.
225 000 000 kr.,

41. att riksdagen för budgetåret 1990/91 avslår regeringens förslag
om 640 000 000 kr. till Särskilda insatser i skuldtyngda länder,

42. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår l 394 000 000 kr. för
avskrivning av u-länders skulder enligt vad som i motionen anförts,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att SIDA och andra biståndsorgan skall vara
undantagna från generella nerskärningar av förvaltningens kostnader,

44. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer SIDA:s myndighetsanslag
med 9 000 000 kr. mer än regeringen föreslagit, dvs. till
255 000 000 kr.,

45. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer anslaget till Sandö
U-centrum med 650 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 50
552 000 kr.,

46. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer SAREC:s förvaltningsanslag
med 177 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 15 625 000
kr.,

47. att riksdagen för budgetåret 1990/91 höjer anslaget till Nordiska
Afrikainstitutet med 1 032 000 kr. mer än regeringen begärt, dvs. till
6 068 000 kr.

1989/90:UU15

1989/90:U242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bistånd
till Östeuropa inte bör tas från u-landsbiståndet.

1989/90:U243 av Marianne Samuelsson och Anna Horn af Rantzien
(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att administrativa medel till enskilda organisationer
höjs till minst 12 % av det totala projektbiståndet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att 20-procentsregeln om egeninsatsen slopas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att myndighetsintyget slopas.

1989/90:U244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om biståndsinsatser för att främja barnens situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om svenskt initiativ för att initiera en debatt i FN:s

generalförsamling i syfte att belysa de fattigaste barnens livsvillkor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om initiativ för att stärka hänsynstagandet i Världsbanken
till de sociala effekterna av skuldsaneringsprogram,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda utbildnings- och utvecklingsprogram
för u-ländernas kvinnor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för landsbygdsutveckling och slumsanering
i u-länderna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av u-landsanpassad teknik,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöhänsyn i biståndsarbetet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för demokratisk utveckling,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om långtidsplanering av
biståndsarbetet för de enskilda organisationerna så som i motionen
föreslås,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
anslagna resurserna för biståndsarbete i sin helhet skall användas för
insatser i u-länderna,

11. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning med uppgift att presentera sådana förslag att de svenska
biståndspolitiska målen säkerställs,

12. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram,
Miljöinsatser, för budgetåret 1990/91 anslår 25 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller således 150 000 000 kr.,

13. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA, Särskilda miljöinsatser, anslår 25 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår eller således 255 000 000 kr.,

1989/90:UU15

14. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA, Särskilda program, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår eller således 458 000 000 kr.,

15. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA, Katastrofbistånd, anslår 103 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår eller således 700 000 000 kr.,

16. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA, Humanitärt bistånd till södra Afrika, anslår 40 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslår eller således 350 000 000 kr.,

17. att riksdagen beslutar att delposten Humanitärt bistånd till södra
Afrika skall vara Humanitärt bistånd i Afrika med det bredare verksamhetsområde
som anges i motionen,

18. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA, Botswana, anslår 10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslår
eller således 105 000 000 kr.,

19. att riksdagen till anslaget C 3. Andra biståndsprogram, projektbistånd,
anslår 315 000 000 kr. eller således 75 000 000 kr. mindre än
vad regeringen föreslår,

20. att riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande i den
del det avser utfästelser, utbetalningar eller åtaganden till Östeuropa.

1989/90.U246 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att landramen för Botswana för budgetåret
1990/91 skall fastställas till 170 milj.kr.,

2. att riksdagen beslutar att landramen för Bangladesh för budgetåret
1990/91 skall festställas till 135 milj.kr.,

3. att riksdagen beslutar att landramen för Indien för budgetåret
1990/91 skall festställas till 380 milj.kr.,

4. att riksdagen beslutar att landramen för Sri Lanka för budgetåret
1990/91 skall fastställas till 70 milj.kr.,

5. att riksdagen beslutar att landramen för Guinea-Bissau för budgetåret
1990/91 skall festställas till 65 milj.kr.,

6. att riksdagen beslutar att landramen för Kap Verde för budgetåret
1990/91 skall festställas till 50 milj.kr.,

7. att riksdagen beslutar att landramen för Kenya för budgetåret
1990/91 skall festställas till 110 milj.kr.,

8. att riksdagen beslutar att landramen för Lesotho för budgetåret
1990/91 skall fastställas till 30 milj.kr.,

9. att riksdagen beslutar att landramen för Mo£ambique för budgetåret
1990/91 skall festställas till 315 milj.kr.,

10. att riksdagen beslutar att landramen för Tanzania för budgetåret
1990/91 skall festställas till 430 milj.kr.,

11. att riksdagen beslutar att landramen för Zambia för budgetåret
1990/91 skall festställas till 190 milj.kr.,

12. att riksdagen beslutar att landramen för Laos för budgetåret
1990/91 skall fastställas till 70 milj.kr.,

13. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1990/91
skall tillföras landramen för Vietnam,

1989/90:UU 15

14. att riksdagen beslutar att inga medel för budgetåret 1990/91 skall
tillföras landramen för Angola,

15. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1990/91
skall tillföras landramen för Etiopien,

16. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1990/91
skall tillföras landramen för Zimbabwe,

17. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1990/91
skall tillföras landramen för Nicaragua,

18. att riksdagen beslutar att inrätta ett huvudprogram, Stöd till en
demokratisk utveckling, och för budgetåret 1990/91 anvisa 150 milj.kr.
för detta ändamål,

19. att riksdagen för utvecklingsbistånd i projektform till Namibia
för budgetåret 1990/91 anvisar 80 milj.kr.,

20. att riksdagen beslutar att ramen för regionala insatser i Centralamerika
skall sättas till 230 milj.kr.,

21. att riksdagen beslutar att för särskilda miljöinsatser för budgetåret
1990/91 anvisa 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, sammanlagt
275 milj.kr.,

22. att riksdagen beslutar att inrätta ett fristående institut för främjande
av mänskliga rättigheter samt att för ändamålet anslå 5 milj.kr.,

23. att riksdagen under anslaget Information genom SIDA för budgetåret
1990/91 anvisar 9 milj.kr.,

24. att riksdagen under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 592
milj.kr.,

25. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt huvudprogram, Utvecklingssamarbete
med Central- och Östeuropa, och för budgetåret
1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 200 milj.kr. samt att till detta
anslag föra den andel av biståndet till Polen om sammanlagt 300
milj.kr. under tre år som faller på budgetåret 1990/91.

1989/90:U247 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till
aktionsplanen för att återställa de tropiska skogarna.

1989/90:U248 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsmedel
till det arbete föreningen "Appropriate Technology Sweden"
utför i utvecklingsländer för utveckling och överföring av anpassad
teknik.

1989/90:U250 av Viola Claesson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i internationella sammanhang skall verka för regnskogarnas bevarande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i Världsbanken skall verka för att alla lån som gäller regnskogsrika
länder eller områden skall ta grundläggande miljöhänsyn samt säkerställa
ursprungsbefolkningens intressen,

1989/90:UU15

3. att riksdagen hos regeringen begär att få en heltäckande redovisning
av de kommersiella resp. miljöteknikinriktade projekt som regeringen
medverkat till i Sarawak och övriga Malaysia.

1989/90:U251 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ för att införa
offentlighetsprincipen iVärldsbanksgruppen och IMF,

2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i IMF för att
förändra villkoren vid förhandlingar med skuldsatta u-länder om
strukturanpassningsprogram så att dessa blir socialt acceptabla, motverkar
kapitalflykt, stimulerar produktiva investeringar och en hållbar
utveckling,

3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i Världsbanken för
att skapa regionala rådgivande organ med NGO-deltagande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige skall utträda ur IFC,

5. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till diskussioner
med regeringar i likasinnade länder och med regeringar i u-länder om
möjligheten att skapa en FN-bank.

1989/90:U253 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökat stöd för svenska frivilligorganisationers projekt på plats för återvändande
flyktingar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sf610.

1989/90:U306 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c, m, mp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att föreningen Appropriate Technology
Sweden ur anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer skall beviljas ett anslag på 2 milj.kr.

1989/90:U422 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationella åtgärder angående bioteknik,

1989/90:U514 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen till Samarbetsprogram med Baltikum (nytt anslag
under tredje huvudtiteln) för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 100 000 000 kr.

1989/90:U519 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör satsa på att utveckla UNEP till
det naturliga samarbetsorganet för miljöfrågor mellan Europa och
övriga världen.

1989/90:U538 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en brett förankrad parlamentarisk utredning om en
övergripande u-landspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90: UU15

1989/90:11607 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödjande
av projekt, som leder till bättre utbildning, bättre hälsa och ett
stärkande av kvinnornas ställning i Pakistan.

1989/90:U611 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att anslå utvecklingsbistånd till Kambodja
med 100 milj.kr. samt utökat katastrofbistånd med 30 milj.kr.

1989/90:U612 av Jan Strömdahl och Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett bilateralt bistånd skall utgå till Västra
Sahara/Polisario,

2. att riksdagen beslutar anslå 40 000 000 kr. i bilateralt bistånd till
Västra Sahara/Polisario,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om villkor för fortsatt bistånd till Marocko.

1989/90:U628 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om direkt bistånd till Polisario,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningarna för bistånd till Marocko.

1989/90:U629 av Alf Wennerfbrs och Inger Koch (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av anslaget Bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om humanitärt bistånd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts under avsnittet "Sveriges roll",

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat humanitärt bistånd till afghanska flyktingar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska initiativ för en internationell återuppbyggnadsplan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av anslaget Katastrofer, stöd till
återuppbyggnad m.m.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om undanröjande av kvarlämnad krigsmateriel i

Afghanistan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om oskadliggörande av mineringar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om återuppbyggnad av det afghanska jordbruket.

1989/90:U634 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av svenska bidrag till det internationella
hjälpprogrammet för de svältande i Eritrea och norra Etiopien.

1989/90: UU15

1989/90.U635 av Inger Koch (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett avslutande av biståndet till Etiopien.

1989/90:U637 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

9. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1,
för budgetåret 1990/91 anslår 1 000 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit till en europeisk miljöfond och 1 000 000 000 kr. utöver
vad regeringen har föreslagit till en utomeuropeisk miljöfond, dvs. 5
566 216 000 kr.,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av en utomeuropeisk miljöfond.

1989/90:U640 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökat bistånd till Eritrea och behovet av att

kanalisera det genom andra kanaler än den etiopiska regeringen.

1989/90:U641 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stöd till ett svenskt institut för mänskliga rättigheter.

1989/90:11642 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om demokratimålets betydelse för den svenska biståndspolitiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om svenskt stöd till FN:s arbete i Namibia och om

svenskt stöd till demokratiseringsprocessen i landet.

1989/90:U646 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sveriges regering skall ge katastrofhjälp direkt till Eritreas biståndsorganisation
ERA och Tigrays biståndsorganisation REST, liksom till det
etiopiska biståndsorganet RRC.

1989/90:U657 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljömålen i biståndet.

1989/90:U658 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att biståndet till Luandaregimen bör upphöra om
strävandena efter vapenvila och fred inte krons med framgång,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att humanitärt bistånd bör komma hela Angola
till del, alltså även de av UNITA kontrollerade områdena, genom
förmedling av opolitiska organisationer som Röda korset m.fl.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla ansträngningar bör göras från svensk sida
att stimulera medling i konflikten mellan MPLA och UNITA i syfte att
uppnå försoning i Angola.

1989/90: UU15

Bakgrund

1989/90:UU15

U-ländernas situation och ekonomiska utveckling
(propositionen s. 37—45)

I propositionen konstaterar regeringen att skillnaderna mellan olika
regioner och ländergrupper i u-världen har blivit allt större under
1980-talet. Medan framför allt många asiatiska länder har gjort betydande
framsteg, har inkomsterna minskat drastiskt för människorna i
stora delar av Afrika och Latinamerika. 1 dessa regioner har den
ekonomiska krisen inneburit svårigheter att upprätthålla verksamheter
inom t.ex. undervisning och hälsovård, vilket ytterligare försvårat
situationen för de fattiga befolkningsmajoriteterna. Tunga skuldbördor
har utgjort svåröverkomliga hinder för ländernas ansträngningar att
åstadkomma ekonomisk återhämtning. För många länder har en återupprättad
tillväxt kommit att bli ett huvudmål. Samtidigt har insikten
vuxit världen över om miljö- och naturresursfrågornas betydelse.

Regeringen noterar att avspänningen mellan stormakterna har bidragit
till att en utveckling mot fred och demokrati ägt rum i olika delar
av världen. Om den utvecklingen upprätthålls kan resurser i såväl isom
u-länder frigöras för andra ändamål än konflikt och förtryck och
ett mer konstruktivt klimat för utvecklingsansträngningar komma till
stånd.

Den ekonomiska utvecklingen i Asien har under 1980-talet varit
dynamisk. I många länder har inkomster och investeringar ökat
snabbt. Samtidigt lever omkring hälften av världens fattiga i Asien.

Krisen i de afrikanska ländernas utveckling har inneburit snabbt
sjunkande inkomster under större delen av 1980-talet. BNP per capita
beräknas vara 15% lägre än vid decenniets början.

Utvecklingen har inneburit en ännu mer ansträngd situation för
redan svårt utsatta människor. De långsiktiga konsekvenserna av detta
för Afrikas utveckling hotar att bli djupgående.

De flesta afrikanska länder har mött den omedelbara krisen med
omfattande ekonomiska återhämtningsprogram. Till stöd för programmen
har det internationella biståndet till Afrika ökat.

Också i Latinamerika har den ekonomiska krisen varit djup under
1980-talet. Inkomsterna per invånare är lägre än de var vid decenniets
början.

Skuldtjänsten till utlandet översteg under år 1988 överskottet i
handelsbalansen och de nya lån som länderna kunnat fa. Den fortsatta
skuldkrisen utgör ett stort utvecklingshinder. Inkomstskillnaderna är
mycket stora i de flesta länderna. Trots de ekonomiska svårigheterna
har Latinamerika gjort betydande framsteg i demokratisk riktning.

Viktigast för u-länderna är enligt propositionen större handelsinkomster,
men ökad finansiering för utveckling — inkluderande direktinve -

steringar, kapitalflöden och bistånd — är likaledes nödvändig. Skuldkrisen
är det tydliga uttrycket för bristerna i dessa resursflöden. Åtgärder
i både i- och u-länder krävs för att flödena åter skall kunna öka
och för att utvecklingen skall förbättra de fettigas levnadsvillkor. Inte
minst krävs ett ökat internationellt bistånd.

Det internationella biståndet

Regeringen konstaterar att de minskade totala resursflödena till uländerna
har inneburit att biståndet kommit att utgöra en allt större
andel, 50% av de totala flödena år 1988 jämfört med 30% tio år
tidigare. Världens bistånd har stagnerat under 1980-talet på en nivå av
ca 50 miljarder US dollar (mätt i 1987 års priser och växelkurser).
Sedan år 1985 har det totala biståndet t. o. m. minskat något varje år.
OECD-ländernas bistånd har dock ökat under årtiondet för att i dag
utgöra över 85% av det totala biståndet. Biståndets andel av OECDländernas
samlade BNP är dock ungefer densamma som tidigare under
1980-talet, dvs. 0,36%.

Tabell 1. Biståndsutbetalningar år 1988

	Biståndets andel av BNI (%) 1988 1987	Bi s tåndets stor lek (milj. USD) 1988
DAC-länder totalt (1)	0,36	0,34	48 094
Norge	1.10	1,09	985
Neder länderna	0,98	0,98	2 231
Danmar It	0,89	0,88	922
Sver i ge	0,87	0,88	1 529
Finland	0,59	0,49	608
Frankrike (2)	0,50	0,51	4 777
Canada	0,49	0,47	2 342
Mistral ien	0,47	0,34	1 101
Belgien	0,40	0,48	597
Förbundsrep. Tyskland	0,39	0,39	4 731
I tal ien	0,39	0,35	3 183
Japan	0,32	0,31	9 134
Schweiz	0,32	0,31	617
Storbr i tann i en	0,32	0,28	2 645
Nya Zeeland	0,27	0,26	105
Österrike	0,24	0,17	302
Förenta Staterna	0,21	0,20	10 141
I r1 and	0,20	0,19	57
Övriga OECD-länder	0,08	0.06	380
Arabiska länder	0,86	1,23	2 357
Andra u-länder	-	-	418
Sovjetunionen och Östeuropa	-	-	4 692
Världens totala bistånd			55 941

1989/90:UU15

(1) DAC (Development Assistance Committee) är 0ECD:s
biståndskommitté. Medlemsländerna är de som anges i tabellen.

(2) Exklusive Frankrikes bistånd till departement och
territorier utanför landets gränser (s.k. DOM/TOM). Det
biståndet ingår dock i totalbeloppet för DAC-länderna.

(Källa: OECD:s biståndskommitté DAC 1989)

År 1970 antogs i samband med deklarationen om FN:s andra
utvecklingsårtionde 0,7-procentsmålet för utbetalningar av offentligt
bistånd. Sverige uppnådde detta redan år 1974. Ännu i dag har endast
tre länder förutom Sverige — Norge, Nederländerna och Danmark —
uppnått detta mål. Goda utsikter finns att Finland inom kort kommer
att sälla sig till denna skara.

Regeringen noterar risken att OECD-länderna sammantaget avlägsnar
sig än mer från 0,7-procentsmålet under de kommande åren.
Samtidigt har behovet av biståndsinsatser ökat.

Anslagsutveckling, planeringsramar etc.

(propositionen s. 65—67)

Enprocentsmålet för biståndet står fast. Propositionen föreslår att biståndsramen
för budgetåret 1990/91 fastställs till 13 miljarder kronor,
vilket motsvarar en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten
för kalenderåret 1990. Beloppet utgör en ökning med 1 339 milj.
kr., i jämförelse med innevarande budgetår.

Ökningen av ramen kommer främst att utnyttjas för anslagen C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA, C 3. Andra biståndsprogram och
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Vid prövningen av de
administrativa anslagen har sedvanliga rationaliseringskrav ställts på
myndigheterna. Ökad verksamhetsvolym och nya prioriterade områden
har samtidigt motiverat viss uppräkning.

Mot bakgrund av den historiska händelseutvecklingen i Central- och
Östeuropa har regeringen tidigare tillkännagivit sin avsikt att skapa ett
utrymme om 1 miljard kronor under en treårsperiod för insatser i
dessa länder. Av denna miljard redovisas 900 milj. kr. under biståndsbudgeten.
100 milj. kr. under tre år föreslås bli finansierade från olika
departementsansiag. Under biståndsbudgeten redovisas medlen för
Östeuropabistånd under anslagen C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram,
anslagsposten Världsbanksgruppen, och C 3. Andra
biståndsprogram, anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Reformer
av budget- och utbetalningsteknik föreslås som innebär att biståndet
till Östeuropa kan inrymmas i biståndsbudgeten samtidigt som
Sveriges åtaganden gentemot u-länderna fullföljs och ökar.

Budgetåret 1990/91 beräknas 390 milj.kr. för Projektbistånd till vissa
länder, en ökning med 320 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår.
Inom anslagsposten har medel beräknats för miljö- och utbildningsinsatser
i Polen och i andra länder i Östeuropa. Samarbetet med Uganda
förs till anslagsposten och insatser i ett demokratiskt Chile planeras.
Inom anslaget beräknas vidare större ökningar för tekniskt samarbete
genom BITS och för forskningsstöd genom SAREC.

Anslagsbelopp och anslagsbenämningar framgår av nedanstående
tabell.

1989/90: UU15

Tabell 2. Biståndsanslagen 1987/88—1990/91 (milj.kr.)

	Anv i sa t	Anvi sat	Anvisat	Förs lag	Förändr ing
	1987/88	1988/89	1989/90	1990/91	89/90-90/91
C 1. Bidrag till interna-
tionella biståndsprogram C 2. Utvecklingssamarbete	2 815,0	2 960,0	3 333,5	3 566,2	♦ 232,7
genom SIDA C 3. Andra bistånds- (1)	5 146,3	5 572,8	6 190,0	6 787,0	♦ 597,0
program C 4. Styrelsen för interna-	1 452,1	1 364,2	1 647,3	2 117,0	♦ 469,7
tionell utveckling (SIDA) C 5. Styrelsen för u-lands-utbildning i Sandö	201.8	212,9	222,0	246,0	♦ 24,0
(Sandö U-centrum) C 6. Styrelsen för u-lands-	21.1	21,2	21,8	49,9	♦ 28,1
forskning (SAREC) C 7. Nordiska afrika-	9,4	10,3	11,1	15,4	♦ 4,3
inst itutet C 8. Beredningen för inter-nationellt tekniskt-	3,8	3,8	4,4	5,0	♦ 0,6
ekonomiskt samarbete (BITS)	4,5	5,6	6,7	10,8	4,1
C 9. Information (2) Biståndskostnader som finar sieras över andra huvud-	27,2 I-	28,6	30,4		30,4
titlar eller anslag	189,7	171,5	193,6	202,6	♦ 9,0
SUNNA:	9 870,9	10 350,9	11 661.0	13 000,0	+1 339,0

(1) Anslaget C 3. Andra biståndsprogram är ett nytt anslag fr.o.m.
budgetåret 1988/89. Det innehåller delar av det tidigare anslaget C 8.
Övriga u-1 andspo 1 i t i ska insatser m.m. samt medel för SAREC:s
programverksamhet, tidigare redovisade under anslaget C 6. Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC).

(2) Medel under anslaget C 9. Information föreslås anvisas över anslaget C
2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposterna Bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer samt Information genom SIDA.

Sammanfattning av motionerna

Samtliga partier delar regeringens uppfattning att länderna i Centraloch
Östeuropa skall erhålla svenskt stöd i sin ekonomiska och demokratiska
uppbyggnadsprocess. Samtliga oppositionspartier utom moderata
samlingspartiet motsätter sig att biståndet till Central- och Östeuropa
finansieras inom ramen för enprocentsmålet. De anslagna
resurserna för bistånd inom ramen för enprocentsmålet skall i sin
helhet användas för insatser i u-länderna, anser folkpartiet, centerpartiet,
vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet. För att inte behöva
utnyttja biståndet inom ramen för enprocentsmålet föreslår folkpartiet
en ökning av biståndsramen med 400 milj. kr., bl.a. att användas
till insatser i Central- och Östeuropa. Folkpartiet anser vidare att det
samlade biståndet varje år ytterligare bör öka och att målet bör vara ett
bistånd motsvarande 2% av BNI. Centerpartiet motsätter sig att insatserna
för Central- och Östeuropa finansieras över biståndsanslagen. I
stället anser centerpartiet att insatserna skall finansieras i särskild
ordning. Partiet föreslår inrättande av ett nytt anslag A 10 under tredje
huvudtiteln Utrikesdepartementet.

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig inte bara att östbiståndet
tas inom ramen för enprocentsmålet utan också att det tas från

1989/90:UU15

biståndsbudgeten som helhet. Vänsterpartiet kommunisterna anser i
stället att insatser i Öst- och Centraleuropa skall finansieras under en
annan huvudtitel. Vänsterpartiet kommunisterna anser vidare att biståndet
skall öka utöver enprocentsmålet. Partiet föreslår att biståndsramen
för nästa budgetår ökar med 10 % till 14,3 miljarder kronor och
att planeringsramarna sedan successivt vidgas så att biståndet år 1995
kommer att uppgå till 2 % av BNI. Vänsterpartiet kommunisterna
anser vidare att en större andel av biståndet skall förmedlas av SIDA.

Miljöpartiet anser att biståndet till Central- och Östeuropa huvudsakligen
skall bestå av miljövårdsinsatser och finansieras genom att
ytterligare en miljard kronor avsätts inom ramen för biståndsbudgeten
för en miljöfond för Östeuropa. Miljöpartiet föreslår därtill att ytterligare
en miljard kronor avsätts för miljöförbättringar i utomeuropeiska
fattiga länder.

Utskottets överväganden

I flera motioner har oro framförts över att insatserna i Central- och
Östeuropa skall ske på bekostnad av resursöverföringen till u-länderna.

Så är enligt utskottets uppfattning inte fallet. Vad regeringen föreslår
är att en mindre del av ett kraftigt ökande bistånd för en period av tre
år kommer att avsättas till särskilda insatser som väl faller inom ramen
för de svenska biståndsmålen. Av en total ökning för nästa budgetår
om 1 300 milj.kr. finns det enligt utskottets mening både utrymme för
en utveckling av det långsiktiga samarbetet med u-länderna och för
samarbete med länderna i Central- och Östeuropa under ett utvecklingsskede
från diktatur till demokrati och från miljövanvård till
miljömedvetande.

Länderna i Central- och Östeuropa har i många fall samma BNP
som vissa u-länder, och de har under ett övergångsskede behov av
utvecklingshjälp.

Utskottet vill erinra om att riksdagen, förutom det överordnade
målet om att höja de fattigas levnadsnivå, även slagit fast att biståndet
skall bidra till en demokratisk samhällsutveckling samt bidra till en
framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön i
mottagarländerna. De insatser som nu planeras inom ramen för det
svenska biståndet till Central- och Östeuropa kommer till övervägande
del att inriktas på miljövård och på en utveckling av demokratin.
Utskottet vill även peka på den betydelse som en demokratisk utveckling
i detta område får för hela världen inklusive u-länderna. Ett
stabilt, demokratiskt och ekonomiskt utvecklat Europa bör enligt
utskottets uppfattning i framtiden innebära att resurser kommer att
kunna frigöras för ett utvidgat internationellt utvecklingssamarbete.

Därmed avstyrker utskottet yrkande 4 i motion U204 (fp), yrkande 1 i
motion U241 (vpk), yrkande 1 i motion U242 (vpk) samt yrkande 10 i
motion U244 (c).

1989/90:UU 15

Utskottet kommer i ett separat betänkande att behandla innehållet i de
motioner som väckts rörande användningen av biståndet till Centraloch
Östeuropa. Som utskottet redan ovan konstaterat föreligger enighet
om att Sverige skall bistå dessa länder. Partierna har emellertid
olika uppfattningar om hur och vart biståndet skall kanaliseras. Skilda
åsikter föreligger också vad gäller omfattningen av biståndet och hur
detta skall finansieras.

Moderata samlingspartiet föreslår under anslaget C 3. Andra biståndsprogram
två nya anslagsposter: Utvecklingssamarbete med Central-
och Östeuropa samt Samarbetsprogram med Baltikum. Till den
förra anslagsposten föreslås att 300 milj. kr. skall avsättas och till den
senare 100 milj. kr. Miljöpartiet föreslår inrättandet av en europeisk
miljöfond och att en miljard kronor avsätts till denna fond under
anslaget C 1. Utskottet behandlar dessa yrkanden under resp. anslag.

Folkpartiets förslag om användningen av de medel som reserverats
för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa behandlas
under anslaget C 3. Centerpartiets och vänsterpartiet kommunisternas
anslagsyrkanden behandlas under resp. anslag och huvudtitel. Vad
avser centerpartiets yrkande sker behandling under anslaget A inom
utrikesdepartementets område (1989/90:UU14). Vänsterpartiet kommunisternas
medelsyrkanden skall hänföras till samma anslag enligt vad
som framgår av reservation till betänkande 1989/90:UU14.

Vad gäller storleken på det svenska biståndet och dess andel av
bruttonationalprodukten får utskottet anföra följande: Biståndet motsvarar
1 % av BNI vilket uppfyller det mål som riksdagen satt upp.
Detta mål står fast. Det är dock inte formulerat som en övre gräns,
varför framtida ökningar av det svenska biståndets andel av BNI inte
skall uteslutas. Det finns emellertid enligt utskottets uppfattning inte
nu anledning att uppställa nya kvantitativa mål för biståndet. Det
gäller i stället att utforma biståndet så att det än bättre kan möta
behoven i u-länderna, framför allt de fattigaste länderna, och motsvara
de krav som Sverige i likhet med andra i-länder bör uppfylla i det
ökade ömsesidiga beroendet världens länder emellan inte minst på
miljö- och naturresursområdet. Vidare bör Sverige fortsätta att arbeta
för att andra länder uppfyller de mål de själva varit med om att
fastställa inom FN.

Härmed avstyrks yrkande 3 i motion U204 (fp) och yrkande 3 i
motion U241 (vpk).

Vad gäller nästa års budgetram tar utskottet ställning till denna sedan
de olika biståndsanslagen behandlats.

I motion U241 föreslås att det bilaterala utvecklingsinriktade biståndets
andel av utvecklingsanslaget, dvs. SIDA:s anslag, skall öka. Utskottet
får med anledning härav konstatera att det bistånd som under
anslaget C 2 för nästa budgetår föreslås uppgå till 6 787 miljarder
kronor svarar för 52,2 % av biståndsramen. Detta är onekligen en liten
sänkning (0,9 %) jämfört med innevarande budgetår men ligger annars
väl i nivå med den andel av den totala biståndsramen som anslaget C 2
haft under senare år. Räknat i fasta priser har dessutom biståndet

1989/90: UU15

genom SIDA inte minskat under den senaste tioårsperioden. Det
bilaterala biståndets andel har riksdagen funnit väl motsvara de krav
som ställs på Sverige som såväl bilateral som multilateral biståndsgivare.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på den utveckling som det
bilaterala biståndet genomgår och som innebär att det omfattar allt fler
länder, ändamål och samarbetsformer. Denna utveckling, som innebär
att det svenska samarbetet med andra länder än programländerna ökar,
finner utskottet positiv och nödvändig i synnerhet som det är en
utveckling som styrts av de stora behoven i u-länderna t.ex. vad gäller
miljöinsatser, tekniskt samarbete, u-krediter, liksom stöd till demokratisk
uppbyggnad.

Enligt utskottets uppfattning ger nuvarande anslagsfördelning flexibilitet
i biståndsgivningen samtidigt som svenska resurser kan tas till
vara i utvecklingssarbetet.

Utskottet noterar att frågan behandlats av utredningen om organisation
och arbetsformer i det bilaterala biståndet, i synnerhet biståndet
till länder som inte är programländer. Utredningen som är parlamentariskt
sammansatt har haft till uppgift att överväga och föreslå lämpliga
former för styrning och samordning av organisation och arbetsformer
för det bilaterala biståndet utanför programlandskretsen. Utredningens
förslag presenterades i mars 1990. Utskottet torde få anledning
återkomma till utredningens förslag i samband med nästa års budgetbehandling.

Med det ovan anförda avstyrks yrkande 4 i motion U241 (vpk).

Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet

(propositionen s. 45—65)

Regeringen konstaterar att om de krisdrabbade länderna skall kunna
återhämta de många årens tillbakagång måste den ekonomiska tillväxten
återupprättas. Bara då kan de fattigas inkomster åter öka och
grunderna för en social utveckling läggas. I många länder behövs en
bättre utvecklingspolitik, vilket främst innebär ekonomisk-politiska
reformer för att skapa en mer stabil och gynnsam miljö för produktion,
särskilt för jordbruket.

Åtgärder inriktade på en snar återhämtning i tillväxten måste emellertid
kompletteras med andra, långsiktigt orienterade insatser för att
de samlade utvecklingsansträngningarna skall vara hållbara och ge
framgång i kampen mot fattigdom.

Regeringen framhåller betydelsen av investeringar i social utveckling.
Investeringar inom undervisning, hälsovård och vattenförsörjning
är avgörande för de fattigas levnadsvillkor — och framför allt för att de
fattiga själva skall kunna driva utvecklingen framåt. Insatser på dessa
områden är vidare en förutsättning för att komma till rätta med
befolkningsfrågorna. Det är oftast kvinnorna som är nyckeln till framsteg,
liksom deras arbete är det inom jordbruk och markvård.

1989/90: UU15

Regeringen framhåller att Afrikas ekonomiska och sociala kris —
behovet av återhämtning — fortsatt är en huvudfråga i den svenska
biståndspolitiken liksom för det internationella givarsamfundet. I förra
årets budgetproposition angavs fem huvudelement i en utvecklingsstrategi
för Afrika under 1990-talet:

-en utvecklingsfrämjande ekonomisk politik,

-bättre hushållning med naturresurserna,

- höjd social standard,

-rehabilitering av infrastrukturen,

- institutionell kapacitetsförstärkning och kunskapsutveckling.

Till detta kommer behovet av fortsatt stöd till kampen för ett
Sydafrika fritt från apartheid. Riksdagen ställde sig bakom dessa riktlinjer.

De afrikanska länderna har enligt propositionen under 1980-talet
förstärkt sina ansträngningar ätt möta krisen. Många har inlett ekonomiska
återhämtningsprogram. Huvuddragen i den ekonomiska politiken
har i de allra flesta fall tillkommit i samarbete med Internationella
valutafonden och Världsbanken. Dessa båda institutioner har under
årtiondet snabbt ökat sin långivning till stöd för ekonomiska återhämtningsprogram.

I de internationella organisationerna har enligt regeringen Sverige
varit pådrivande för ett ökat stöd till de afrikanska ländernas återhämtning,
liksom för olika former av skuldlättnad. Bland de internationella
organisationerna har särskilt Världsbanken kommit att öka sin aktivitet
i Afrika. Utlåningen till Afrika från Internationella utvecklingsfonden
(IDA) har fördubblats under 1980-talet, så att hälften av IDA:s
resurser i dag går till Afrika.

Afrikanska länder har blivit föremål också för olika skuldlättnadsåtgärder.
Under de senaste åren har flera genombrott ägt rum på detta
område, där inte minst Sverige varit pådrivande.

Regeringen framhåller att en strategi för en hållbar utveckling under
1990-talet måste vara långsiktigt inriktad. Strategin måste omfatta miljön,
fysiska och sociala investeringar, och institutionell utveckling. Det
är regeringens avsikt att anlägga detta långsiktiga perspektiv inte bara i
vårt bilaterala bistånd, utan även i vårt bidrag till det internationella
samarbetet.

En långsiktig biståndspolitik syftar framför allt till att skapa en
utvecklingsfrämjande miljö och till att stödja kunskapsutveckling. I
propositionen anges några viktiga aspekter:

- Investeringar och sparande,

-Sociala sektorer,

- Befolkningsfrågor,

- Kvinnor och utveckling,

-Utveckling av förvaltning och samhällsinstitutioner.

Vidare anger regeringen att hållbara lösningar på de ekonomiska
och sociala utvecklingsfrågorna är beroende av en demokratisk samhällsutveckling.

1989/90: UU15

Bistånd i processer mot fred och demokrati

1989/90: UU15

Regeringen konstaterar att under slutet av 1980-talet har fredsprocesser
inletts för flera av de utdragna regionala konflikterna i tredje världen.
Många länder som länge präglats av diktatur eller centralstyrning har
utvecklats mot demokrati och ökad öppenhet.

Aktiva fredsprocesser har under de senaste åren pågått rörande
Afghanistan, Angola/Namibia, Centralamerika, Iran/Irak, Kambodja,
Mellanöstern och Västra Sahara. FN har kunnat spela en konstruktiv
roll i flera av dessa. Viktiga framsteg kan noteras under det senaste
året: Namibia har nått frihet och självständighet. De utländska trupperna
har lämnat Afghanistan och Kambodja; de centralamerikanska
presidenterna har lagt fast en plan för demobilisering av contras under
övervakning av FN. Samtidigt präglas konfliktområdena i många fall
fortfarande av mycket komplicerade politiska problem och mänskligt
lidande.

Som inledning till en ny politisk epok har historiska val hållits i
länder som Chile, Namibia och Polen. Chile kan efter 16 år av
diktatur påbörja återuppbyggnaden av demokratin. Efter fria och demokratiska
val har nationell självständighet uppnåtts i Namibia. I
Polen liksom på andra håll i Central- och Östeuropa har en ny period
av ekonomisk och politisk öppenhet inletts.

Regeringen konstaterar att svenskt bistånd lämnas i många former i
de politiska och ekonomiska processerna från krig till fred och från
diktatur till demokrati. Biståndet präglas av flexibilitet, vilket kan göra
det till ett effektivt instrument i olika politiska utvecklingsskeden.
Bistånd för social uppbyggnad spelar en stabiliserande roll i många
samarbetsländer. Ett långsiktigt bilateralt och multilateralt samarbete
kan motverka ekonomiska och sociala orättvisor och konfliktframkallande
beroendeförhållanden.

Ett sätt att lindra och förebygga konflikter är enligt propositionen
att bidra till utvecklingsansträngn ingar med inriktning på fattigdomsproblemen.
Stöd till fattiga människors utbildning och utveckling är
en långsiktig investering i demokrati och jämlikhet.

I situationer av krig, konflikter och politiskt förtryck ges redan
omfattande stöd till flyktingar, hemlösa och politiskt förföljda samt till
krafter som verkar för fred och demokrati. I övergångsskeden kan
dessa biståndsformer kombineras med exempelvis stöd till insatser i
samverkan med FN eller med regionala samarbetssträvanden.

I propositionen ges exempel på hur bistånd flexibelt kan anpassas
till politiska skeenden. Under en följd av år har omfattande humanitärt
bistånd lämnats till offer för apartheid och kolonialism i Namibia.
Under övergångsskedet inför självständigheten bidrog Sverige till repatrieringen
och rehabiliteringen av flyktingar, såväl genom FN-systemet
som genom enskilda organisationer. Sverige har också genom civilpoliser
och valövervakare deltagit i FN:s Namibiakår (UNTAG). I och med
att landet blir fritt och självständigt föreslår regeringen att samarbetet
övergår till ett mer långsiktigt stöd för utveckling och att Namibia blir
samarbetsland för svenskt bistånd.

3 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

Enligt propositionen bör Sveriges mångåriga stöd till de demokratiska
krafterna i Chile nu omvandlas till ett stöd i bilaterala former. 1
återuppbyggnadsskedet av demokratin i Chile föreslås att projektbistånd
lämnas, främst till uppbyggnad på det sociala området. Regeringen
föreslår också stöd genom enskilda organisationer och bistånd
genom SAREC.

Centralamerika har under en följd av år präglats av konflikter inom
och mellan länderna. Den fredsplan, Esquipulas II, som utarbetades av
de centralamerikanska presidenterna år 1987, har trots fortsatta problem
startat en process mot fred och försoning i regionen.

Sverige har genom enskilda organisationer och FN-systemet lämnat
omfattande stöd till flyktingar, hemlösa och andra offer för krig och
förföljelse i Centralamerika.

En fortsatt hög beredskap är enligt propositionen befogad vad beträffar
humanitärt bistånd till Centralamerika. Samtidigt kan svenskt
bistånd spela en fortsatt viktig roll i ansträngningarna att stärka inhemska
initiativ till fred och utveckling. Regeringen förordar en
kraftig ökning av anslagsposten för regionala insatser i Centralamerika.

Andra konfliktområden där internationella hjälpinsatser är viktiga
är Afghanistan, Kambodja och de ockuperade områdena Gaza och
Västbanken. Regeringen anser att det är angeläget att det finns beredskap
att stödja mer omfattande återuppbyggnadsinsatser när förhållandena
så medger i dessa och andra områden som drabbats av interna
konflikter eller krig.

Stöd till demokrati och mänskliga rättigheter integreras i en rad
sektorer och landprogram inom det bilaterala samarbetet. Många av
Sveriges samarbetsländer har uttalat ett starkt intresse för svenska
erfarenheter' av samhällsplanering, demokratiska beslutsprocesser och
blandekonomi. En mycket stor del av de bilaterala insatserna bidrar
enligt propositionen till en utveckling i demokratisk riktning. Det
gäller områden som utbildning, kvinnoinsatser, stöd till massmedia
och kultur, förvaltningsbistånd, landsbygdsutveckling, humanitärt bistånd
m.m.

Många insatser med ett annat omedelbart biståndsmål genomförs på
ett sådant sätt att arbetsmetoden är en del av demokratimålet. Propositionen
anger att det finns ett fortsatt behov av att komplettera dessa
insatser med ett ökande stöd från anslagsposten Särskilda program,
delposten Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter.

Till följd av det fortsatta stora behovet att främja demokrati och
mänskliga rättigheter samt det höga medelsutnyttjandet hittills föreslås
en kraftig höjning av delposten Främjande av demokrati och mänskliga
rättigheter.

1989/90:UU15

Miljö och utveckling

1989/90: UU15

Inom det övergripande biståndsmålet att höja de fattiga folkens levnadsnivå
spelar miljömålet en kompletterande och förstärkande roll i
förhållande till de övriga målen för det svenska utvecklingssamarbetet.
Detta innebär enligt propositionen att miljöbiståndet sätts in i ett brett
ekonomiskt och socialt utvecklingsperspektiv. Miljöhänsyn och hushållning
med naturresurser utgör grunden för en hållbar utveckling.

Den pågående globala utvecklingen hotar enligt propositionen leda
till en utarmning av de naturresurser och den miljö som är förutsättningen
för all ekonomisk utveckling. I-länderna har de ekonomiska
och tekniska förutsättningarna för att vända denna utveckling, medan
u-länderna har svårt att satsa tillräckliga resurser på att integrera ett
långsiktigt miljöbeaktande i sina utvecklingssträvanden. Fattigdomen i
sig utgör sålunda det största miljöhotet i u-länderna.

I propositionen konstateras att ökenspridning, skogsskövling, vattenbrist
samt en alltför snabb befolkningsökning hotar utvecklingen i en
stor del av tredje världen. Särskilt destruktiva uttryck tar sig sambanden
mellan fattigdom och miljöförstöring i Afrika söder om Sahara,
där flera länder har negativ ekonomisk utveckling och otillräcklig
livsmedelsproduktion.

Regeringen anger att miljöhoten kräver biståndsinsatser särskilt i de
fattigaste u-länderna. En ökad resurs- och tekniköverföring är en
förutsättning för att dessa länder skall kunna vidta nödvändiga åtgärder
för en hållbar utveckling. En annan förutsättning är att sådana åtgärder
kompletteras med en för u-länderna icke-diskriminerande handel.

Det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder har blivit alltmer
uppenbart. I spåren av den ökade fattigdomen i u-länderna följer en så
omfattande miljöförstöring att även utvecklingen i den industrialiserade
världen hotas. I-länderna har ett ansvar att tillsammans med uländerna
skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.

Regeringen anser att 1992 års konferens om miljö och utveckling
bör fokuseras på de globala miljöfrågorna utifrån ett brett utvecklingsperspektiv.
Sverige verkar för att konferensen skall bli handlingsinriktad
och att konkreta aktionsplaner och konventioner inom centrala
problemområden antas. Propositionen konstaterar att Sverige bör spela
en aktiv roll i förberedelsearbetet inför konferensen och verka för ett
brett u-landsdeltagande.

För innevarande budgetår har riksdagen beviljat väsentligt utökade
anslag för specifika multilaterala och bilaterala åtgärder på miljöområdet.

Regeringen menar vidare att det krävs fortsatta svenska insatser för
att förstärka miljöarbetet inom det multilaterala systemet.

De förstärkningar av kapaciteten som nu pågår inom de multilaterala
organisationerna syftar till konkreta åtgärder för en framsynt och
hållbar hushållning med naturresurser. För att uppnå detta krävs
betydande resurser utöver nuvarande biståndsflöden. Det är nödvändigt
att Sverige med kraft verkar för att denna fråga hamnar högt på den
internationella dagordningen.

SIDA har i det bilaterala biståndssamarbetet under lång tid arbetat
med ett ökat hänsynstagande till miljön. Utöver tillgängliga medel
inom landprogrammen, katastrofbiståndet och stödet genom enskilda
organisationer har regeringen under innevarande budgetår beslutat om
användningen av 225 milj. kr. under anslagsposten Särskilda miljöinsatser.
Tyngdpunkten har lagts på mark- och skogsvård, där ett betydande
svenskt kunnande byggts upp. Medel har även avsatts för
insatser rörande den moderna sektorns miljöproblem, vattenresursplanering,
marin miljövård och åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden.

Det svenska bilaterala miljöbiståndet bör enligt propositionen vara
handlingsinriktat med tonvikt på insatser inom områden där den
svenska kompetensen är stark. Ny kunskap måste också utvecklas och
spridas, såväl i mottagarländerna som i Sverige. Propositionen framhåller
särskilt vikten av stöd till utarbetande av miljö- och naturresursstrategier
samt av att ändamålsenliga miljökonsekvensbedömningar
görs vid beredning av biståndsinsatser.

Det är enligt regeringen angeläget att enskilda organisationer kan
fortsätta och vidareutveckla insatserna på miljöområdet och i samarbete
med u-ländernas egna organisationer få ökad medvetenhet om
betydelsen av miljöfrågorna.

Miljöbiståndet engagerar också andra biståndsmyndigheter såsom
SAREC och BITS. Regeringen avser fästa särskild vikt vid myndigheternas
arbete med kunskaps- och kapacitetshöjande insatser. Ökad
tonvikt kommer att läggas på projekt vars huvudsyfte är att främja
miljöområdet, och en växande andel av verksamheten avser stöd till
miljöprojekt.

Utvecklingssamarbete i förändring

Propositionen redogör för de senaste årens omfattande utrednings- och
analysarbete inom centrala delområden av det svenska utvecklingssamarbetet.
Syftet är att se hur inriktning, organisation och arbetssätt inom
biståndet kan utvecklas och effektiviseras för att ta till vara möjligheter
i utvecklingssamarbetet och möta nya krav. Aktuella större projekt är
biståndet till Afrika på 1990-talet, organisation och arbetsformer i det
bilaterala biståndet, utvärdering och lärande i biståndet, FN i utvecklingssamarbetet
samt en parlamentarisk översyn av det multilaterala
biståndet.

Slutsatserna från det omfattande projektet om bistånd till Afrika på
1990-talet redovisades i förra årets budgetproposition.

Under året har enligt propositionen projektet följts upp på olika
sätt, både internationellt och inom Sverige. Konkreta exempel där de
av projektet angivna riktlinjerna spelat en roll är vid utformandet av
Världsbankens långsiktiga perspektivstudie för Afrika och i arbetet
med DAC:s riktlinjer för biståndet på 1990-talet. Vidare tjänar riktlinjerna
nu som underlag vid utformandet av utvecklingssamarbetet med
programländerna i Afrika liksom i den direkta dialogen med dessa.

1989/90: UU15

Utredningen om organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet
skall enligt propositionen se över organisationen, främst SIDA,
BITS och SWEDFUND, och arbetsformerna med huvudsaklig inriktning
på det bilaterala biståndet utanför kretsen av programländer.

Utredningsuppdraget genomförs av en parlamentariskt sammansatt
kommitté. Översynen beräknas vara slutförd under mars månad 1990.

I syfte att ytterligare studera utvärdering och lärande i biståndet
anmälde regeringen i förra årets budgetproposition att ett särskilt
analysarbete om effektivitetsfrågorna i biståndet skulle initieras.

Analysarbetet syftar till att pröva om det föreligger behov av förändringar
i fråga om utvärderingsverksamhetens organisation och metoder
samt av formerna för resultatuppföljning. Arbetet syftar till att ge
underlag för utformningen av myndighetsspecifika direktiv avseende
fördjupade anslagsframställningar. Regeringen avser återkomma till
slutsatser och rekommendationer i nästa års budgetproposition.

I förra årets budgetproposition redovisade regeringen bakgrunden
till och inriktningen på det nordiska projektet FN i utvecklingssamarbetet.
Arbetet, som skall pågå till sommaren 1991, syftar till att
beskriva olika delar av FN:s arbete och därvid även peka på brister
och svagheter, både i fråga om arbetsformer, organisation och inriktning
samt bidra till att FN:s komparativa fördelar på utvecklingsområdet
identifieras.

Riksdagen har funnit det motiverat att regeringen något närmare
belyser det multilaterala biståndet. Med anledning av riksdagens beslut
våren 1989 tillkallades en parlamentarisk kommitté med uppgift att
göra en översyn av det multilaterala biståndet och bedöma på vilka sätt
det bidrar till att uppfylla Sveriges biståndspolitiska mål.

Olika metoder att främja dessa mål på det multilaterala området
kommer att analyseras liksom även det nordiska samarbetets roll.
Utredningen skall enligt propositionen vara avslutad i början av år
1991.

U-lands- och biståndsinformation

I förra årets budgetproposition redovisades överväganden med anledning
av förslagen från utredningen om den statligt finansierade ulands-
och biståndsinformationen, avseende såväl organisationernas
som myndigheternas verksamheter. Riksdagen beslutade i enlighet med
regeringens förslag.

Regeringen konstaterar att en viktig del i de riktlinjer som förra året
drogs upp för informationsarbetet är att den statligt finansierade biståndsinformationen
skall ge en bred bild av det samlade svenska
biståndet.

De nya riktlinjerna har inneburit att biståndsmyndigheter som SAREC
och BITS har lagt ökad vikt vid arbetet med att förbättra
informationen om sina insatser. Sådan information finansieras genom
att myndigheterna i enlighet med regeringens och riksdagens anvisningar
avsätter medel inom sina verksamhetsanslag. När det gäller den
multilaterala biståndsverksamheten har utrikesdepartementets avdel -

1989/90:UU15

ning för internationellt utvecklingssamarbete avsatt ökade resurser för
sina egna informationssatsningar men också för samarbete med bl.a.
Svenska FN-förbundet.

Utrikesdepartementet har även startat utgivningen av en ny informationsskrift
som skall behandla angelägna frågor i biståndsarbetet på ett
mer utförligt sätt än vad korta informationsbroschyrer vanligtvis gör.

Folkrörelser och enskilda organisationer har alltid spelat en central
roll i informationsarbetet. Denna roll har de kunnat spela bl.a. tack
vare förhållandevis stora statliga bidrag. Det är enligt regeringens
mening angeläget att staten även i framtiden ger sådana bidrag till
organisationerna. För innevarande år har SIDA beslutat om ökade
bidrag till organisationerna i enlighet med de nya riktlinjerna.

För att uppnå en likartad anslagskonstruktion för samtliga biståndsmyndigheter
föreslår regeringen en mindre anslagsförändring. Medel
som t.o.m. innevarande budgetår anvisas under anslaget C 9. Information
bör ff.o.m. budgetåret 1990/91 anvisas under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete
genom SIDA. Den del av medlen som avser organisationernas
informationsverksamhet kommer att redovisas under anslagsposten
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Medlen till SIDA:s egen informationsverksamhet anvisas under en ny
anslagspost Information genom SIDA.

Utskottets överväganden

Partimotioner på biståndsområdet har väckts av moderata samlingspartiet
(U202 och U246), folkpartiet (U204), centerpartiet (U244), vänsterpartiet
kommunisterna (U212—U216, U226 och U251) samt av
miljöpartiet (U220).

I det följande sammanfattas partimotionernas förslag och synpunkter
på de allmänna riktlinjerna för utvecklingssamarbetet, varefter följer
utskottets överväganden område för område. Därefter behandlas regeringens
anslagsförslag och de motionsyrkanden (såväl partimotioner
som enskilda motioner) som hänförs till dem.

Biståndets roll och förutsättningar
Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet framför i motion U202 krav på en ny svensk
biståndspolitik som främjar demokrati och marknadsekonomi. Skall
u-länderna kunna ta sig ur sin fattigdom krävs det liksom för Östeuropa
en utveckling mot både demokrati och marknadsekonomi anser
motionärerna. Möjligheten för korrupta regeringar försvinner också
enligt motionärerna om frihet och demokrati råder. Det utvecklingsbistånd
som Sverige ger får inte som nu innebära stöd för diktaturer
eller för planhushållning. Redan har alltför mycket av biståndspengarna
bidragit till detta, anser moderata samlingspartiet.

1989/90: UU15

Även folkpartiet betonar i motion U204 det ansvar vi som biståndsgivare
har att inte bara tillse hur våra biståndsmedel används på fältet
utan även hur den politiska och ekonomiska miljön ser ut till vars
utveckling vi bidrar. Med den politiska miljön avser folkpartiet respekten
för de mänskliga rättigheterna inom mottagarlandet och respekten
för andra suveräna nationer. Ansvaret för den ekonomiska miljön
innebär ansvar för att enskilda biståndsprojekt inte går till spillo som
följd av t.ex. en missriktad planhushållning eller en korrumperad
statsapparat. Vi måste alltså enligt folkpartiet i en fortlöpande dialog
ställa villkor på mottagarländerna. För att göra vårt bistånd mer
effektivt måste vi vidare enligt motionärerna visa ökad känslighet inför
mottagarländernas egna prioriteringar, framför allt vad gäller mellan
sektorer och formerna för biståndsöverföringar, och vi måste i mycket
högre grad samordna vårt bistånd med andra biståndsgivare för att lära
av varandra och undvika misstag. Folkpartiet anser också att vi måste
minska antalet nya projekt i synnerhet i länder med svag förvaltning
som inte kan administrera mer än ett visst antal projekt, s.k. project
stocking. Ett resultat av projektöverflödet är att finansieringen av det
löpande underhållet försummats både av biståndsgivare och mottagare.
Mot bakgrund av u-ländernas svåra ekonomiska situation lägger folkpartiet
ansvaret på givarna, eftersom det i dag är orimligt att kräva
total driftkostnadsfinansiering av mottagarna.

Centerpartiet pekar (U244) på faran att vi i alltför hög grad knyter
vårt bistånd till Världsbanksgruppens program för ekonomiska reformer
och att insatser för skuldsanering går ut över biståndet till
framtidsinriktade utvecklingsprojekt och minskar u-ländernas egna
möjligheter till långsiktiga utvecklingsansträngningar. Motionärerna
anser att ambitionerna om en "ny ekonomisk världsordning" fortfarande
är aktuella vad gäller att anpassa världshandelns spelregler bättre till
u-ländernas förutsättningar. Centerpartiet betonar vidare behovet av att
Sverige har en total och samordnad u-landspolitik vilket även inkluderar
handelspolitik, internationell miljöpolitik etc. Centerpartiet tar
även upp sambandet mellan ett demokratiskt styrelseskick och en
stabil positiv ekonomisk utveckling. Vad gäller det svenska biståndet
anser centerpartiet att demokratiaspekterna bör beaktas i alla biståndsprojekt
och att Sverige som biståndsgivare måste ställa krav på mottagarländernas
regeringar att respektera mänskliga rättigheter.

Vänsterpartiet kommunisterna framför (U215) liksom tidigare år
behovet av nya mått för att mäta resurser och utveckling. Motionärerna
föreslår bl.a. miljö-BNP eller det mått baserat på sociala indikatorer
som UNICEF utvecklat för att mäta utveckling (U5MR).

Miljöpartiet anser (U220) att den svenska biståndspolitiken bygger
på en felaktig analys av underutvecklingens orsaker och utvecklingens
möjligheter. I stället för den tillväxt-ekonomiska och exportinriktade
politik som alltmer färgar biståndspolitiken och skapar ökat beroende
hos u-länderna anser miljöpartiet att en ny biståndspolitik krävs som
siktar på att öka u-ländernas självtillit. Miljöpartiet vill byta ut det
svenska biståndsmålet om ekonomiskt och politiskt oberoende mot ett
biståndsmål som syftar till ökad självtillit i u-länderna.

1989/90: UU15

Biståndet skall enligt motionärerna tillgodose faktiska mänskliga
behov, rätta till de materiella orättvisorna och främja en utveckling
som är hållbar från miljö- och resurssynpunkt. Biståndet skall baseras
på u-ländernas egna behov och värderingar. Biståndet skall inriktas på
att ge de allra fattigaste människorna förutsättningar att tillgodose sina
grundläggande materiella och andliga behov. För att uppnå detta måste
Sverige ha ett helhetsperspektiv på sina relationer med världens fattiga
länder. Tillväxtmålet kan inte inriktas på en generell industriell tillväxt
utan måste tydligt definieras utifrån ekologiska villkor och tillväxtens
innehåll anpassas efter de fattigas behov, anser miljöpartiet.

Utskottets överväganden

Riksdagen har många gånger fastslagit det svenska biståndets övergripande
mål: att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Inom ramen för
detta mål skall biståndet bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social
utjämning, ekonomisk och politisk självständighet, en demokratisk
samhällsutveckling samt framsynt hushållning med naturresurser och
omsorg om miljön i mottagarländerna. Dessa mål utgör en enhet. De
förstärker och kompletterar varandra. De har ingen inbördes rangordning
utan bidrar vart och ett på sitt sätt till huvudmålet, dvs. att
bekämpa fattigdom och förbättra de fattigas levnadsvillkor. Denna
kamp mot fattigdomen kräver resurstillväxt. Endast genom ekonomisk
tillväxt kan de fattigas inkomster öka och grunderna för en social
utveckling läggas. Tillväxten behövs också för att denna utveckling
skall kunna bli miljömässigt hållbar.

Den stagnation i social utveckling och de miljöproblem som vi sett i
vissa u-länder, framför allt i Afrika, under de senaste åren bär närmast
övertydligt vittnesbörd om behovet av tillväxt. Den ekonomiska krisen
i exempelvis Afrika har bl.a. sin grund i en felriktad jordbrukspolitik
men också i att regleringar som uppställs, ofta med syfte att ta till vara
inhemska resurser och gynna inhemsk produktion, i stället lett till att
produktionen och handeln hindrats. Fördelarna i en växande handel
och öppnare marknader har därmed inte kunnat utnyttjas. Den politik
som legat till grund för detta agerande var ofta motiverad av viljan till
självtillit. Följden av detta i förening med andra försvårande faktorer
blev i stället alltför ofta ökat beroende av bistånds- och långivare.

Samtidigt delar utskottet uppfattningen, som framförs i motion
U220, att det är angeläget för u-länderna att skapa sådana förhållanden
på den egna marknaden att beroendet av tillförsel utifrån av det som
är grundläggande för befolkningens försörjning och för den industriella
utvecklingen blir så litet som möjligt. Självtillit i betydelsen att fullt
utnyttja och bygga på egna krafter och att till slut i ekonomiskt utbyte
med omvärlden kunna utvecklas utan bistånd är naturligtvis ett mål
som u-länderna borde sträva efter att uppfylla och som det bör ligga i
de biståndsgivande ländernas mål att bidra till. Det är också i den

1989/90: UU15

betydelsen som målet om självtillit kan sägas ingå i de biståndspolitiska
målen, dvs. "ekonomisk och politisk självständighet". Något sjätte
biståndsmål behövs därför enligt utskottets uppfattning inte.

Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U220 (mp).

Beträffande vad som i övrigt framförs i motionerna om inriktningen
för det svenska biståndet delar utskottet den uppfattning som framförs
i motion U204 om behovet av ökade krav på mottagarländerna bl.a.
vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och krav på förändringar
av en s.k. missriktad ekonomisk politik eller korrumperad
statsapparat. Utskottet anser självfallet i likhet med motionärerna i
U204 att Sverige skall föra en löpande dialog om dessa frågor. Utskottet
anser naturligtvis också i likhet med motionärerna i U204 och
U220 att Sverige i samarbetet med olika länder visar respekt för deras
villkor, prioriteringar och kultur. Det är enligt utskottets uppfattning
också viktigt t.ex. vad gäller kravet på demokrati i ett mottagarland att
vi visserligen skall slå fast detta grundläggande krav och bedriva vårt
utvecklingsarbete utifrån denna övertygelse men att vi inte har rätt att
ställa orealistiska krav på vad som är möjligt att uppnå på kort sikt.

Utvecklingsarbete måste ske i ett långsiktigt perspektiv. Som utskottet
senare i detta betänkande får anledning återkomma till har just
detta krav allt tydligare framkommit under senare år mot bakgrund av
de erfarenheter som gjorts av de ekonomiska anpassningsprogrammen
i afrikanska u-länder. Som framförs i propositionen måste en strategi
för en hållbar utveckling under 1990-talet vara långsiktigt inriktad.

Vad i övrigt framförs i motion U204 om finansiering av löpande
underhåll av biståndsprojekt delar utskottet den uppfattningen att det
är orimligt att kräva total driftkostnadsfinansiering av mottagarna mot
bakgrund av den svåra ekonomiska situation som många befinner sig i.
Så sker inte heller, utan driftkostnadsfinansiering kan ingå som en del
i biståndet, bl.a. i betalningsbalansstödet och varubiståndet till mottagarländerna.

Som utskottet har haft anledning att konstatera tidigare är det
självklart att Sveriges kontakter och relationer med u-länderna inte
enbart kan ses ur ett biståndspolitiskt perspektiv. Liksom relationerna
med andra i-länder ses även relationerna med u-länderna ur ett
helhetsperspektiv. För många u-länder är biståndets betydelse begränsat.
För dessa har handel och ekonomiskt samarbete långt större
betydelse än biståndet. För andra däremot är biståndet av mycket stor
vikt och står för större delen av utifrån tillförda resurser. För båda
grupperna är målet att bli inlemmade i världsekonomin och bli
delaktiga i den internationella arbetsfördelningens och handelns fördelar.

Enligt utskottets uppfattning uppfyller de svenska relationerna till
u-länderna väl kravet på allsidighet och helhetssyn. Naturligtvis uppstår
situationer där avvägningar mellan olika aspekter på internationella
relationer måste göras, naturligtvis måste prioriteringar göras. Samtliga
biståndsmål kan inte alltid tillfredsställas på samma gång utan
ibland ges vissa mål större tyngd.

1989/90: UU15

Med undantag för behovet av tillväxt, vilket utskottet ser sorn
oumbärligt för att de fattigas inkomster skall ökas och för att grunderna
för en social utveckling skall kunna läggas, ser utskottet inget
motsatsförhållande mellan de synpunkter som miljöpartiet framför på
den svenska biståndspolitiken och den politik som faktiskt genomförs.

I sammanhanget vill utskottet upprepa den ståndpunkt som framfördes
i förra årets betänkande, nämligen att det inte är tillväxten som är
skadlig utan sättet på vilket den åstadkoms och fördelningen av denna.

Det är naturligtvis av stor vikt att samordningen med andra biståndsgivare
för erfarenhetsutbyte förbättras för undvikande av misstag
och dubbelarbete. Utskottet utgår från att regeringen så långt möjligt
utnyttjar denna självklara väg till ökad effektivisering och kunskap.
Behovet av att utvärdera biståndet för höjande av effektiviteten som tas
upp i motion U204 uppmärksammas bl.a. i den utredning om organisation
och arbetsformer i det bilaterala biståndet som presenterade sitt
förslag i mars 1990. Utskottet torde få anledning återkomma till denna
fråga när utredningens betänkande framlagts.

Härmed får yrkandena 1 och 2 i motion U204 (fp) och yrkandena 12,
13, 14 och 19 i motion U220 (mp) anses besvarade. Yrkande 10 i
motion U220 (mp) avstyrks.

Vad gäller frågan om att svenskt bistånd skall stödja en utveckling i
riktning mot demokrati och marknadsekonomi, vilket framförs i motion
U202, får utskottet konstatera att riksdagen fastslagit att det
svenska biståndet skall användas för att främja en utveckling mot
demokrati och respekterande av de mänskliga rättigheterna. Därvidlag
delar utskottet den uppfattning som framförs i motion U202. Utskottet
får vidare konstatera att ett öppet samhälle och en öppen ekonomi i
ett längre perspektiv förutsätter varandra och att biståndet på lång sikt
skall söka medverka till en utveckling i denna riktning. Däremot anser
utskottet det inte möjligt att på det sätt som framförs i motion U202
uppställa kriterier som demokrati och marknadsekonomi som villkor
för statligt biståndssamarbete. Relationen mellan demokrati och marknadsekonomi
är enligt utskottets uppfattning inte direkt och entydig.
Inte heller kommer social utveckling automatiskt i en marknadsekonomi
om den inte kombineras med en socialt medveten politik.

Ett villkorande av biståndet enligt vad som föreslås i motion U202
skulle i det närmaste omöjliggöra bistånd till Afrika — den kontinent
som kanske mer än någon annan behöver vårt bistånd. Enligt utskottets
uppfattning skall de biståndspolitiska målen inte uppfattas som en
beskrivning av förhållandena i de länder med vilka vi önskar samarbeta.
De skall i stället visa på den utvecklingsprocess som vi önskar att
biståndet skall främja. Målen skall ge utrymme lör biståndssamarbete
med länder med skilda politiska system.

Utskottet anser även att motion U202 överskattar biståndets möjlighet
att påverka utvecklingen i ett land. Biståndet är endast en av
många faktorer som påverkar utvecklingen. Handel och ekonomiskt
samarbete har för många u-länder långt större betydelse än biståndet.
Historia samt sociala och kulturella traditioner spelar en stor roll. Den

1989/90:UU15

ökade internationaliseringen, masskommunikationernas inflytande,
mellanstatliga och mänskliga kontakter påverkar dock långsiktigt utvecklingen
i olika länder. I alla länder finns krafter som verkar för
demokrati, tillväxt och social rättvisa. Det är biståndets uppgift att
hjälpa dessa krafter. Det är enligt utskottets uppfattning rörelseriktningen
och möjligheten att bidra som motiverar bistånd.

Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U202 (m).

Förslaget om att införa nya mått för utveckling och resurser, som
framförs i motion U215, t.ex. U5MR, är som utskottet framfört tidigare
(1988/89:UU18) intressant som försök att ge underlag för en mer
rättvisande bild av ett samhälles sociala utveckling än enkla BNPsiffror.
I utvecklingsdebatten och i biståndsorganisationernas praktiska
arbete används också vid sidan av BNP en rad sociala indikatorer för
att mäta utveckling, exempelvis levnadslängd, läskunnighet, hälsotillstånd
m.m. Traditionella mått på tillväxt kan och bör enligt utskottets
uppfattning kompletteras med bättre mått på miljöförutsättningarna
för utveckling, t.ex. ett "miljö-BNP-mått", även om just detta mått är
förenat med stora tekniska svårigheter.

Utskottet anser att mätmetoder för utveckling av typen U5MR, som
utvecklats av Unicef, miljö-BNP etc., kan användas i utvecklingsarbetet
och utgör därvid värdefulla komplement till mer traditionella mätmetoder.
Utskottet tror emellertid inte att det i alla delar skall kunna
ersätta BNP och andra ekonomiska mått, t.ex. i skuldkrissammanhang.

Av ovan anförda skäl avstyrks motion U215 (vpk).

Miljö, markvård och energi
Sammanfattning av motionerna

Miljöpartiet framför i motionerna U220 och U637 krav på ett antal
åtgärder som regeringen bör vidta för att miljömålet skall fa en central
roll i biståndspolitiken. En framsynt hushållning med naturresurserna
får inte komma i skymundan eller enbart avse de fattiga länderna
hävdar motionärerna. Alla biståndsprojekt skall enligt miljöpartiet vara
förenliga med ekologisk balans. I ökad utsträckning bör därför miljökonsekvensbeskrivningar
användas. Sverige bör enligt motionärerna
utarbeta ett internationellt miljöpolitiskt program att underställa riksdagen
för godkännande. Detta skall vara en samlad, övergripande och
långsiktig strategi för vår medverkan i det internationella miljöarbetet.
Den skall bl.a. ge som riktlinjer att Sverige skall verka för ett system
för internationell beskattning där länder beskattas av FN utifrån nivån
av per capita resursanvändning. Medlen skall användas till angelägna
internationella sociala, ekonomiska och ekologiska insatser.

Miljöpartiet kräver globala insatser för att motverka växthuseffekten.
Sverige bör för detta ändamål bl.a. verka för lägre energianvändning,
bättre energiutnyttjande och användande av förnybara energikällor.
Sverige bör snabbt och i den takt som är möjligt öka stödet till globala
markvårdsinsatser och skogsplantering anser motionärerna. Sverige

1989/90:UU15

skall vidare enligt motionärerna arbeta för att få till stånd internationella
avtal för minskning av föroreningsutsläpp i luft och vatten.
Vidare anser miljöpartiet att Sverige aktivt skall arbeta inom FN för
minskat resursslöseri, avveckling av kärnkraften och för att hejda
miljöförstöringen. UNEP skall vara det naturliga samarbetsorganet för
miljöfrågor mellan Europa och övriga världen.

För att i större utsträckning kunna bistå u-länderna med att genomföra
miljöinsatser samt för att bevara de tropiska regnskogarna föreslår
motionärerna upprättandet av en utomeuropeisk miljöfond på en
miljard kronor.

Även centerpartiet (U244) och en enskild motionär (U657 fp) tar
upp behovet av ökad betoning på miljömålet i biståndet. Alla biståndsprojekt
måste enligt centerpartiet planeras med utgångspunkt i miljöaspekterna,
och biståndet måste syfta till att skapa en uthållig utveckling.
Centerpartiet anser att regeringen inte prioriterat miljöbiståndet
tillräckligt. De resurser som anslagits kvarstår på samma nivå som
innevarande budgetår och har därför i realiteten urholkats. Centerpartiet
vill därför höja miljöbiståndet med 50 milj. kr. att delas lika
mellan multilaterala och bilaterala insatser på miljöområdet.

Centerpartiet tar också i motion U244 upp behovet av u-landsanpassad
teknik som kan underlätta en effektivare energianvändning och
undanröja u-ländernas energikris. En annan fråga som centerpartiet
tar upp i motion U422 är risken för att u-ländernas jordbruksproduktion
och export riskeras genom den nya bioteknikens utveckling.
Sverige måste därför medverka till internationella överenskommelser
för hanteringen av biotekniken, anser centerpartiet.

1 enskild motion U657 (fp) hävdas att Sverige genom att anta ett
miljömål i biståndet förpliktat sig till ett ökat miljöengagemang i
u-länderna. Flera konkreta åtgärder måste vidtas, t.ex. att Sverige tar
initiativ till en internationell miljöskyddsstyrka för snabba insatser vid
miljökatastrofer i u-länder. Motionärerna tar upp vissa angelägna områden
där insatser krävs, exempelvis markförstöring och skogsskövling,
skydd för kusthaven och den marina miljön.

Behovet av att miljömålet och det svenska biståndet även inkluderar
arbetsmiljön tas upp i enskild motion U203 (s).

Förutom miljöpartiet tar moderata samlingspartiet och enskilda
motionärer från (m) och (vpk) upp behovet att Sverige verkar för
regnskogarnas bevarande.

Utskottets överväganden

Det föreligger enligt utskottets uppfattning en bred politisk enighet om
behovet av fortsatta aktiva svenska insatser för att skydda miljön och
skapa en varaktigt hållbar utveckling såväl i u-länderna som globalt.

Enligt vad utskottet erfar är det också regeringens ambition att
intensifiera arbetet på samtliga de områden som tas upp i motionerna.
Ett aktivt förberedelsearbete pågår t.ex. inför 1992 års FN-konferens
om miljö och utveckling. I SIDA:s handlingsprogram på miljöområdet

1989/90: UU15

planeras insatser till stöd för markvård, byskogsbruk, marin miljövård,
tropisk skog och våtmarker m.m. Åtgärder planeras mot ökenspridning,
industriföroreningar, kemikalier, miljöfarligt avfall m.m. På flera
av dessa områden deltar Sverige redan aktivt i arbetet på att öka FN:s
och övriga internationella organs insatser och på att generellt se till att
miljöhänsyn genomsyrar hela den internationella biståndsverksamheten.
Utskottet betonar det fortsatta behovet av en helhetssyn på den
internationella miljövården. Denna helhetssyn måste till för att kunna
uppnå en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer
dagens behov utan att förstöra möjligheterna för framtida generationer
att tillfredsställa sina. Detta kan endast uppnås om miljöförstöring och
överutnyttjande av naturtillgångar hejdas. Det är också viktigt att inse
att ett meningsfullt miljöarbete i u-länderna bara kan genomföras om
det där finns en medvetenhet om vikten av att prioritera miljövård.
Svenska insatser bör syfta till att skapa en ökad insikt i u-länderna om
nyttan och behovet av ett integrerat miljöhänsynstagande.

Som utskottet framfört tidigare (1988/89:UU18) bör det svenska
arbetet på detta område inriktas på hjälp till självhjälp och på att
mobilisera hela det internationella samfundet i arbetet.

Det arbete som bl.a. har lagts ned av Sverige och de övriga nordiska
länderna på att öka miljömedvetenheten bland såväl givarländer som
u-länder samt på att få världssamfundet att inse behovet av snabba
konkreta åtgärder för att hindra miljöförstöringen går långsamt. Vissa
framgångar kan emellertid anses ha rönts. En FN-konferens om miljö
och utveckling kommer att äga rum under år 1992, då bl.a. de frågor
som tas upp i motionerna kommer att behandlas: Skyddet av tropiska
skogar, klimatförändringar, ozonskiktet och sur nederbörd, vattenfrågor
(tillgång och kvalitet), marina frågor (förorening, förvaltning av
kustområden), bioteknologi, fattiga människors närmiljö, giftiga kemikalier
m.m. Även energifrågorna och utvecklande av nya alternativa
tekniker som kan främja en varaktigt hållbar utveckling kommer
enligt planerna att tas upp vid konferensen.

Redan har förhandlingar påbörjats om internationella avtal för att
minska utsläpp av gaser som kan påverka klimatet (t.ex. koldioxid och
metan), minskning av utsläpp av freoner och åtgärder för att säkerställa
den biologiska mångfalden.

FN:s miljöorgan UNEP spelar naturligtvis en central roll i förberedelserna
inför konferensen liksom i FN:s miljöarbete generellt. UNEP
utgör i denna kapacitet redan det naturliga samarbetsorganet för miljöfrågor,
inte bara mellan Europa och övriga världen utan globalt.

Som framgår av propositionen kommer Sverige att spela en aktiv
roll i förberedelsearbetet inför konferensen. Sverige kommer också att
verka för att så många u-länder som möjligt deltar. Särskilda medel
avsätts för detta ändamål enligt vad utskottet erfar. Likaså kommer
Sverige att fortsatt verka för att u-länderna skall få ökade resurser,
såväl finansiella som tekniska, från världssamfundet för att kunna
genomföra miljöinsatser, t.ex. de som förhoppningsvis skall komma att
identifieras vid konferensen. Som ovan påpekats är det en svensk

1989/90:UU 15

ambition att bistå u-länderna med att hjälpa sig själva och att mobilisera
hela det internationella samfundet i arbetet. Ökade ansträngningar i
denna riktning blir vad utskottet förstår nödvändiga.

Utskottet betonar den utomordentligt stora vikt som bör läggas vid
det internationella miljösamarbetet och då inte minst på den kommande
miljökonferensen. Inför de överhängande hoten mot klimatet, naturresurserna
och den biologiska mångfalden måste konkreta politiska
besluta tas som leder till praktiska resultat.

Härmed får yrkandena 11, 15 och 21 i motion U220 (mp), yrkandena
6 och 7 i motion U244 (c), yrkande 1 i motion U422 (c), yrkande 6 i
motion U519 (mp) samt yrkande 8 i motion U657 (fp) anses besvarade.

De medel för multilaterala och bilaterala miljöinsatser (125 resp. 225
milj. kr.) som riksdagen förra året anslog räcker enligt utskottets
uppfattning för närvarande till för att uppfylla sina syften, nämligen att
tjäna som komplement till det integrerade miljösynsätt som skall
prägla det svenska biståndssamarbetet. Miljön skall enligt detta synsätt
inte betraktas som en särskild sektor utan skall prägla hela biståndsverksamheten.
Detta synsätt återspeglas praktiskt i SIDA:s biståndsprogram
så till vida att projekt med miljöanknytning inom ramen för
landprogrammen i dag beräknas motsvara uppemot 10 % av det totala
biståndet till programländerna. Även utöver de regionala programmen
ges miljöstöd bl.a. till SADCC och till Mekongkommittén.

Även i det multilaterala samarbetet måste enligt utskottets uppfattning
detta integrerade synsätt få genomslag, innan omfattande och
effektiva internationella insatser på miljöområdet kan genomföras. Det
är alltså inte i första hand medel direkt till miljöinsatser som saknas
utan en bättre miljöintegrering i olika internationella organisationer.
Som situationen nu är anser utskottet att de föreslagna beloppen för
multilaterala och bilaterala miljöinsatser är lämpliga med tanke på
kapaciteten för genomförande både hos givare och mottagare. Utskottet
kan därför inte tillstyrka att ytterligare medel tas genom en internationell
beskattning enligt vad som föreslås i motion U220. Inte heller kan
utskottet tillstyrka skapande av en utomeuropeisk fond uppgående till
en miljard kronor att bl.a. användas till att bevara regnskogarna. Syftet
i sig är visserligen ytterst behjärtansvärt och det är viktigt att tillräckliga
ekonomiska resurser ställs till förfogande enligt vad som utskottet
framförde i förra årets betänkande (1988/89:UU18 s. 41 — 42). Utskottet
vill dock inte uttala sig om ett bestämt belopp utan finner att de anslag
som redan finns i budgeten såväl multilateralt som bilateralt väl kan
användas för att stödja FN och de frivilliga organisationerna, t.ex. den
internationella tropiska timmerorganisationen ITTO, i arbetet med att
skydda och bevara de tropiska regnskogarna.

Härmed avstyrker utskottet yrkandena 6 och 22 i motion U220 (mp)
samt yrkande 11 i motion U637 (mp).

1989/90:UU15

Bilateralt har såsom utskottet tidigare haft anledning att konstatera
SIDA utarbetat en handlingsplan för att miljöhänsynen skall integreras

i hela det svenska biståndet. Enligt denna handlingsplan genomför
SIDA miljökonsekvensbedömningar vid biståndsinsatser och landspecifika
analyser av miljöproblem. Detta arbete bör fortgå och utvecklas.
Likaså bör stödet till utarbetande av miljö- och naturresursstrategier
ökas.

Yrkande 2 i motion U220 (mp) får därmed anses besvarat.

Skyddet av de tropiska regnskogarna bör enligt utskottets uppfattning
ha fortsatt hög prioriteringsgrad. För en redovisning av det svenska
biståndet på detta område får utskottet hänvisa till förra årets betänkande
(1988/89:UU18 s. 41 — 42). Sedan 1986/87 stöder Sverige genom
SIDA den aktionsplan för de tropiska regnskogarna (Tropical Forestry
Action Plan, TFAP) som utarbetas av UNDP, FAO, Världsbanken och
det fristående World Resources Institute. Syftet med planen är att
utarbeta nationella strategier för en långsiktig och hållbar användning
av skogsresurser. SIDA har deltagit i utarbetandet av en TFAP-plan för
Tanzania. I Vietnam, Laos och Costa Rica ges svenskt stöd till utarbetande
av TFAP-planer. Tropiska regnskogar ingår i det femåriga forskningsprogram
om skog och miljö i u-länder som SAREC genomför.

Sverige stöder också ITTO som bl.a. har till uppgift att kanalisera
medel till projektverksamhet rörande skogshushållning och återplantering,
ökad vidareförädling inom producerande u-länder samt förbättrad
marknadskännedom.

Vad gäller Världsbankens långivning till länder med regnskog och
ursprungsbefolkning får utskottet konstatera att Sverige redan verkar i
den riktning som föreslås i motionen, dvs. genomgående påpekar
behovet av grundläggande hänsyn till miljö och ursprungsbefolkningar
innan beslut tas om långivning som kan skada dessa intressen. Genom
bl.a. nordiskt agerande har Världsbankens sekretariat förstärkts på
miljöområdet, och en utveckling har inletts mot kraftigt ökat miljöhänsynstagande
i bankens verksamhet.

Den parlamentariskt sammansatta samlade översyn av det multilaterala
biståndet, som enligt ett beslut av riksdagen tillsattes år 1989, skall
bl.a. studera världsbanksgruppens beslutskriterier varvid särskild uppmärksamhet
skall riktas på bankens sociala och ekologiska ansvar.

Därmed får yrkande 2 i motion U218 (m), motion U247 (m) samt
yrkandena 1 och 2 i motion U250 (vpk) anses besvarade med vad
utskottet anfört.

I motion U250 (vpk) krävs en redovisning av kommersiella resp.
miljöteknikinriktade projekt som Sverige medverkat till i Sarawak och
övriga Malaysia.

Enligt vad utskottet erfar har BITS finansierat åtta projekt som
genomförts eller fortfarande pågår i delstaten Sarawak. Samarbetspartners
har varit Sarawak Electricity Supply Corporation och i ett fall
National Electricity Board of Malaysia samt från svensk sida SwedPower.
Samtliga projekt har legat inom elkraftssektorn och syftar till
besparingar i installerad generatoreffekt och effektivare drift. Det totala
projektbeloppet uppgår till 9,3 milj.kr. Dessa insatser i Sarawak berör

1989/90: UU15

på inget vis skogssektorn. De miljöinsatser som BITS genomfört i
Malaysia har gällt fiskesektorn. (Svensk partner var fiskeristyrelsen.)
Det enda skogsprojekt som pågår just nu i Malaysia avser skogskartering.
Insatser avseende bedömning och hantering av giftiga kemikalier
skall genomföras under våren 1990. Ytterligare miljösamarbete studeras
för närvarande.

Härmed får yrkande 3 i motion U250 (vpk) anses besvarat.

Vad gäller yrkandena i motion U203 (s) om att miljömålet i det
svenska biståndet även skall omfatta arbetsmiljön och att organ som
förmedlar svenska biståndsmedel även beaktar arbetsmiljöaspekterna i
olika projekt får utskottet anföra följande:

När riksdagen år 1988 antog ett femte mål för det svenska biståndet
benämnt "Framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om
miljön" (UU 1987/88:20) ingick självfallet omsorgen om arbetsmiljön
även i detta mål.

Utskottet får dock konstatera att det inte enbart med miljöinsatser
går att komma till rätta med en skadlig arbetsmiljö i u-länderna.
Liksom i alia andra sammanhang måste här miljöhänsyn ses som ett av
de fem målen som styr det svenska biståndet. Just vad gäller behovet
av insatser som främjar arbetsmiljön vill utskottet peka på den fara
som u-länderna löper genom att deras behov av inkomster och industriell
utveckling utnyttjas av företag som vill bedriva miljöfarlig produktion
eller produktion under liten eller ingen hänsyn till i i-världen
etablerade arbetsmiljökrav. Här kan biståndet visserligen ge ett begränsat
bidrag till att stärka u-ländernas förmåga att hävda sina miljöintressen.
Det grundläggande problemet är dock ojämlikheten i u- och
i-länders ekonomiska styrka — en ojämlikhet som måste åtgärdas med
andra former av insatser.

SIDA har i sitt arbete bl.a. inom den industriella sektorn och
jordbruket i svenska insatser i allt ökande omfattning tagit hänsyn till
de arbetsmiljöskadliga effekter som kan bli resultatet. Genom antagandet
av miljömålet och de ökade resurser som SIDA erhåller på t.ex.
miljöområdet förstärks dessa insatser. I de miljökonsekvensanalyser
och de landspecifika miljö- och naturresursstrategier som SIDA utarbetar
tas, där så är påkallat, hänsyn till de arbetsmiljöeffekter som kan
bli resultatet av en insats. I den fortsatta bilaterala miljöplaneringen
kommer enligt vad utskottet erfar ökad uppmärksamhet ur miljösynpunkt
ges åt vad som kallas den moderna sektorn, t.ex. utveckling och
spridning av miljövänlig teknik, förnyelsebara energikällor och industriell
mijövård. Bl.a. pågår ett projekt i Indien avseende förbättrat
miljöskydd vid industrianläggningar. Även i Vietnam och Tanzania
pågår insatser rörande industriell miljövård. I sammanhanget kan
nämnas att industriprojekt som planeras av Världsbanken numera
regelmässigt åtföljs av en miljökonsekvensanalys.

Härmed får yrkandena 1 och 2 i motion U203 (s) anses besvarade.

1989/90: UU 15

Demokrati och mänskliga rättigheter
Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet framför i motion U202 sin syn på behovet av
demokrati och mänskliga rättigheter i u-länderna. En grundförutsättning
för att u-länderna skall kunna ta sig ur sin fattigdom är en
utveckling mot demokrati och marknadsekonomi, hävdar motionärerna.
Sverige måste utarbeta en strategi för hur det svenska biståndet
skall kunna stödja en sådan utveckling. Detta innebär bl.a. att Sverige
inte längre okritiskt får stödja enpartistater och regimer som inte tar
minsta steg i riktning mot demokrati anser moderata samlingspartiet.
Redan nu bör enligt motionärerna en avvecklingstid på fem år för det
svenska biståndet aviseras till dessa regimer. Vidare framförs i motion
U202 att varje beslut om bistånd måste föregås av ett studium om hur
de mänskliga rättigheterna respekteras i det aktuella landet. Det är
viktigt att Sverige inte stöder de strukturer som gör sig skyldiga till
övergreppen eller som understödjer dessa, framför motionärerna. Moderata
samlingspartiet anser att stödet till frivilliga organisationer och
andra krafter som bekämpar brott mot mänskliga rättigheter bör vara
ett prioriterat område. Sverige skall i allt högre grad orientera sina
biståndsinsatser till demokratiska länder. Dessa biståndsinsatser kan
kanaliseras genom en särskild anslagspost, stöd till demokratisk utveckling.
Motionärerna föreslår också att ett fristående institut för främjande
av mänskliga rättigheter inrättas. Institutets uppgifter skulle bl.a.
vara att studera utvecklingen av de mänskliga fri- och rättigheterna i
våra samarbetsländer och redovisa sina iakttagelser i årliga rapporter.

Sverige bör också verka för att respekten för mänskliga rättigheter
samt utvecklingen mot demokrati och marknadsekonomi betonas i
den utvecklingsstrategi inför 1990-talet som FN skall diskutera vid en
extra generalförsamling våren 1990, anser moderata samlingspartiet.

Även folkpartiet anser i sin motion U204 att stödet till uppbyggnad
av en demokratisk infrastruktur bör fa väsentligt ökat utrymme i det
svenska biståndet. De insatser som folkpartiet nämner är stöd till
förberedelser och genomförande av val, stöd till uppbyggande av
demokratiska institutioner såsom lokal självstyrelse, stöd till utvecklingen
av fria massmedier och till uppbyggnaden av en oberoende
rättsskipning samt förvaltningsbistånd. Folkpartiet konstaterar att stöd
givetvis inte kan gå till politiska partier i andra länder. Däremot bör
stöd kunna gå till opinionsbildande organisationer t.ex. ungdoms- och
kvinnoorganisationer, till utgivande av tidningar och tidskrifter etc.
Stödet kunde lämpligen förmedlas via ideella organisationer i Sverige
t.ex. riksdagspartierna närstående stiftelser.

Folkpartiet anser i likhet med moderata samlingspartiet att regeringen
skall ta initiativ till årligt återkommande oberoende rapporter om
förhållandet beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i våra
mottagarländer. Folkpartiet föreslår dock inte grundandet av ett institut.

1989/90: UU15

4 Riksdagen 1989/90. 9 sami. Nr 15

Centerpartiet konstaterar i sin motion U244 att sambandet mellan
ett demokratiskt styrelseskick som slår vakt om människors grundläggande
fri-och rättigheter och en stabil positiv ekonomisk utveckling
framstår allt klarare. Centerpartiet stöder den förstärkning av demokratifrämjande
insatser som föreslås i budgetpropositionen. Motionärerna
framför att det är synnerligen viktigt att ge ekonomiskt stöd
under uppbyggnadsperioden av ett demokratiskt styrelseskick efter det
att en totalitär regim störtats. Demokratiaspekterna bör beaktas i alla
biståndsprojekt, och insatserna måste utvecklas så att de i sig själva är
demokratifrämjande. Centerpartiet förespråkar bistånd till insatser
inom kulturområdet och till massmedia. I motion U642 tar centerpartiet
även upp demokratimålets betydelse för den svenska biståndspolitiken
och konstaterar att främjandet av en demokratisk utveckling är ett
av de grundläggande målen för svenskt biståndssamarbete. Det är
därför viktigt att pröva i vilken utsträckning det svenska biståndet
medverkar till en demokratisk utveckling i mottagarländerna, anser
centerpartiet.

Utskottets överväganden

Det finns enligt utskottets bedömning en hög grad av samstämmighet
mellan motionerna och regeringens inställning i fråga om riktlinjerna
för det bistånd som ges för att främja demokrati och mänskliga
rättigheter.

Det föreligger också samstämmighet vad gäller betydelsen av ett
demokratiskt styrelseskick. Ingen emotsäger det faktum att ett demokratiskt
styrelseskick bäst främjar människors frihet och samhällets
framåtskridande. Det är också utskottets övertygelse att människans
grundläggande rättigheter förutsätter ett demokratiskt samhällsskick.
Detta har också återspeglats i de av riksdagen fastlagda målen för det
svenska biståndet: att biståndet inom ramen för det överordnade målet
att höja de fattiga folkens levnadsnivå skall bidra till en demokratisk
samhällsutveckling. Det har också fastslagits att kränkningar av mänskliga
rättigheter aldrig kan accepteras i något land, inte heller med
hänvisning till att andra samhällsmål för tillfället skulle vara viktigare.
Enligt svensk uppfattning är det inte heller en stats ensak hur den
behandlar sina medborgare eller personer som befinner sig på dess
territorium utan en internationell angelägenhet.

Dessa grundläggande värderingar får enligt utskottet allt bredare
spridning också i u-länderna. Detsamma gäller insikten om att bristen
på samklang mellan ekonomisk och politisk utveckling skapar spänningar
och hämmar framsteg. Demokrati och samhällelig mångfald ges
därför, allteftersom, ökat utrymme i ländernas utvecklingsplaner.

Trots detta synes det ännu vara långt kvar innan demokratiska ideal
uppnått den ställning de enligt vår uppfattning borde ha. I mycket få
u-länder finns vad vi med svenskt synsätt anser vara demokratiskt
styrelseskick. Det är också nedslående att fortfarande alltför få av FN:s
medlemsstater accepterar och respekterar de av FN antagna konventio -

1989/90: UU15

nema om respekt för mänskliga rättigheter, såväl de politiska och
medborgerliga som de sociala, kulturella och ekonomiska. Det är att
märka att FN i konventionerna inte gör någon gradering i fråga om
mänskliga rättigheter.

Därför är det inte godtagbart att— som sker i vissa länder —
förklara brist på demokrati eller respekt för mänskliga rättigheter med
att hänvisa till tradition, historia och ideologiskt synsätt. Inte heller
kan det förhållandet att varje land genomgår en unik utvecklingsprocess
rättfärdiga att t.ex. vissa rättigheter framhävs på bekostnad av
andra.

All utveckling bör sträva mot politisk pluralism och respektera
mänskliga rättigheter. Utan förekomsten av dessa rättigheter är heller
inte en socialt acceptabel utveckling möjlig.

Utskottet är emellertid medvetet om att den verklighet i vilken vi
måste arbeta ser annorlunda ut. För att kunna genomföra demokratimålet
måste vi verka i — om än inte acceptera — den situation som
råder. Vi, liksom det internationella biståndssamarbetet generellt, måste
enligt utskottets uppfattning alltid utgå från de speciella förutsättningar
som råder i varje enskilt land samt det faktum att biståndet
endast är en av många faktorer som påverkar utveckling.

Med vetskap om dessa begränsningar skall Sverige självfallet främja
demokratimålet och övriga mänskliga rättigheter i kontakterna med
mottagarlandet samt i multilaterala fora. Om detta är vad moderata
samlingspartiet i motion U202 menar med en strategi för hur biståndet
skall främja en demokratisk utveckling anser utskottet att denna strategi
redan styr det svenska biståndet. I dialogen med mottagarländerna
verkar Sverige för en utveckling i demokratisk riktning. Som utskottet
ovan anfört är det biståndets uppgift att hjälpa de krafter som verkar
för demokrati. Biståndet motiveras av rörelseriktningen och möjligheter
att bidra till uppfyllandet av ett mål; i detta fall respekt för
mänskliga rättigheter.

Det svenska biståndet kan därmed sägas ha som mål det som
framförs i motion U202 (m) nämligen att biståndet i allt högre grad
skall gå till demokratiska länder. Om detta mål däremot betyder att vi
skall avbryta biståndssamarbetet med större delen av de svenska mottagarländerna
för att de inte hunnit fram till en för Sverige acceptabel
demokratisk nivå är det en uppfattning som utskottet inte kan dela.

Därmed får yrkandena 2 och 16 i motion U202 (m), yrkande 9 i
motion U204 (fp), del av yrkande 8 i motion U244 (c) samt yrkande 1
i motion U642 (c) anses besvarade. Yrkande 12 i motion U202 (m)
avstyrks.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U244 (c) om
behovet av bistånd under den period som infaller när en totalitär
regim störtas i ett u-Iand och en uppbyggnad av ett demokratiskt
styrelseskick påbörjas. Svenskt bistånd lämnas också i många former
för att stödja de politiska och ekonomiska processerna från krig till
fred och från diktatur till demokrati. Särskilt stöd kan lämnas inom
ramen för anslaget Projektbistånd till vissa u-länder samt över kata -

1989/90:UU15

strofanslaget eller anslaget för humanitärt bistånd. Exempel på länder
som just nu inleder en ny utvecklingsfas och som tår bistånd för att
överbrygga dessa faser är Namibia, Chile och Centralamerika.

Härmed får kvarvarande del av yrkande 8 i motion U244 (c) anses
besvarad.

Liksom tidigare år framför moderata samlingspartiet (U202) förslag
om praktiska åtgärder för att mer systematiskt och metodiskt genomföra
demokratimålet. Motionärerna föreslår att ett särskilt anslag inrättas
för stöd till demokratisk utveckling och att regeringen anvisar 150
milj.kr. till detta anslag. Moderata samlingspartiet föreslår vidare upprättande
av ett fristående institut för främjande av demokrati och
mänskliga rättigheter. Vidare föreslås att rapporter om situationen vad
gäller de mänskliga rättigheterna i biståndsländerna måste vägas in i
varje förslag och beslut om bistånd. Aven folkpartiet förordar en årlig
oberoende redovisning om förhållandena beträffande demokrati och
mänskliga rättigheter i våra mottagarländer. I motion 641 (fp) yrkas på
stöd för det institut för mänskliga rättigheter som nu planeras av
svenska humanitära organisationer.

Utskottet får liksom tidigare år när dessa frågor varit uppe konstatera
att fristående bedömningar görs redan bl.a. av Amnesty International
och Americas Watch. Dessa samt andra rapporter från oberoende
organisationer samt från FN och de svenska ambassaderna ligger till
grund för svenska insatsbeslut och generellt till de länderbedömningar
som löpande görs inom ramen för det svenska utvecklingsarbetet. Det
är även denna information som ligger till grund för de redovisningar
som görs i budgetpropositionen om situationen för de mänskliga
rättigheterna i mottagarländerna. Ytterligare redovisningar finner utskottet
inte vara påkallade. Det finns ett antal fristående organisationer
som på olika sätt verkar för att främja de mänskliga rättigheterna —
såväl i Sverige som utomlands. Många av dessa erhåller svenskt stöd,
t.ex. Raoul Wallenberg-institutet och Internationella juristkommissionen.
Det kan inte enligt utskottets uppfattning ankomma på statsmakterna
att ta initiativ till ett fristående institut utan detta bör, såsom nu
uppenbarligen är fallet, ske på enskild väg varefter frågan om statligt
stöd får uppkomma.

Vad gäller inrättandet av ett särskilt anslag för finansiering av stöd
till demokratiska insatser får utskottet liksom tidigare år konstatera att
regeringen redan inrättat en särskild delpost under anslagsposten Särskilda
program just för detta ändamål, betitlad Främjande av demokrati
och mänskliga rättigheter. Denna delpost föreslås att öka kraftigt
från 15 milj.kr. till 50 milj.kr. Utskottet anser att den nuvarande
volymen därmed är tillräcklig. Härtill kommer att Sverige förordar en
integrerad syn på biståndet till uppbyggande av demokrati så till vida
att detta bistånd skall kanaliseras via befintliga anslag som landramarna,
anslagsposten för katastrofbistånd och anslagsposten för humanitärt
samarbete.

1989/90:UU 15

Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 6 i motion U202
(m), yrkande 12 i motion U204 (fp), yrkandena 18 och 22 i motion
U246 (m) samt yrkande 14 i motion U641 (fp). Yrkande 4 i motion
U202 (m) får anses besvarat.

Utskottet har under en följd av år behandlat frågan om att de politiska
partierna eller dem närstående stiftelser skulle få tillgång till biståndsmedel
för att stödja opinionsbildande grupper och organisationer i
u-länderna.

Utskottet anser att bistånd bör kunna kanaliseras via politiska organisationer
i Sverige till organisationer i u-länderna om syftet med det
är att bygga upp demokratiska institutioner eller ge stöd åt lokala
folkliga strävanden i ett land där demokratiska traditioner är svaga
eller helt saknas. Den grundläggande motiveringen för bidrag till
politisk verksamhet bör dock vara att stödja framväxten av en demokratisk
struktur, inte att ge stöd åt den ena eller andra politiska
åsiktsriktningen, något som också återspeglas i instruktionen för beredningen
för humanitärt bistånd.

Bidrag till partipolitisk verksamhet och stöd till partiers organisationer
i ett land som redan har en etablerad partistruktur och en
demokratiskt vald regering kan därmed inte anses vara lämpligt för
statlig finansiering. Inte heller kan stöd till partipolitisk press anses
lämpligt annat än i form av grundläggande utbildningsinsatser.

Bistånd till stöd för demokratiinsatser t.ex. genom opinionsbildande
organisationer och till uppbyggnad av demokratiska institutioner ges
redan såväl genom anslagsposterna för humanitärt bistånd och särskilda
program som via anslagsposten för bistånd genom enskilda organisationer.
Utskottet anser självfallet att denna form av bistånd bör
fortsätta och att nya kanaler, t.ex. de politiska partierna närstående
stiftelser, då kan användas. Utskottet utgår emellertid ifrån att nuvarande
ordning för sökande av bidrag via SIDA bibehålls.

Därmed får yrkande 10 i motion U204 anses besvarat.

Bistånd för ekonomisk återhämtning, särskilda
insatser i skuldtyngda länder

Sammanfattning av motionerna

Såväl folkpartiet som vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet
betonar behovet av att de åtgärder för att lösa u-ländernas skuldproblem
som måste vidtas skall ta ökad hänsyn till sociala faktorer och
förhållandena i varje enskilt land. Folkpartiet konstaterar att skuldkrisen
och den missriktade ekonomiska politik många u-länder, särskilt i
Afrika, fört under 1980-talet har drivit fram ett behov av omfattande
och långtgående ekonomiska reformer. Dessa reformer, en kombination
av skuldavskrivningar och strukturanpassning, måste ha ett
mänskligt ansikte, framhåller folkpartiet i motion U204.

Aven centerpartiet pekar i motion U244 på risken att strukturanpassningsprogrammen
och deras krav på ekonomisk åtstramning går ut

1989/90: UU15

över de sociala sektorerna, t.ex. hälsovård, miljövård, utbildning, byutveckling
och livsmedelsförsörjning i storstadsslummen. Centerpartiet
anser att det endast är att behandla symptomen och inte de verkliga
problemen om man ensidigt riktar intresset och åtgärderna mot uländernas
skuldkris. Risken är enligt centerpartiet att skuldkrisen och
strukturanpassningsprogrammen driver fram en kortsiktighet i utvecklingstänkandet
som kan få allvarliga konsekvenser. Den svenska strategin
är enligt centerpartiets uppfattning inte genomtänkt, genom att vi å
ena sidan kritiserar Världsbanken och IMF för alltför hårdhänta
program, å andra sidan knyter det svenska biståndet allt starkare till
dessa program. Enligt centerpartiet (motion U244 och motion U235)
bör bl.a. Sverige arbeta för att bistå u-länderna genom att anpassa de
handelspolitiska spelreglerna bättre till deras förutsättningar. U-ländernas
sårbarhet i världshandeln och deras sämre konkurrensförmåga har
inneburit svåra påfrestningar för deras ekonomier. Konsekvenserna för
relationerna mellan i- och u-länder av en fri och öppen handel bör
därför undersökas, anser motionärerna i motion U235. Sverige bör
också överväga hur vi skall kunna öka de rika marknadernas tillgänglighet
för u-landsvaror, hur vi via internationella försäkringsarrangemang
skall öka investeringar i u-länderna samt hur teknik- och
kunskapsöverföring skall underlättas.

Vänsterpartiet kommunisterna framför i motionerna U213, U216
och U251 uppfattningen att Sverige, för att bistå dessa länder, måste
dels ändra sin egen skuldpolitik, dels ta internationella initiativ. Motionärerna
anser att det sätt på vilket u-ländernas skuldbörda nu åtgärdas
(strukturanpassningsprogram) är ett brott mot FN-deklarationen om
rätten till utveckling. Vänsterpartiet kommunisterna förordar att Sverige
helt tar avstånd från IMF:s strukturanpassningsprogram. 1 stället
förordar motionärerna alternativa strategier, t.ex. den som nyligen
presenterats av ECA (FN:s ekonomiska kommission för Afrika), så att
strukturanpassningen skapar balans i valuta, budget och penningmarknad
samtidigt som den är skonsammare mot de sociala sektorerna och
de utsatta grupperna.

U-ländernas skuldbörda skall enligt vänsterpartiet kommunisterna i
motion U213 lösas genom nya metoder. Skulder till affärsbanker,
stater och multilaterala institutioner måste behandlas olika. Generellt
anser vpk att Sverige skall verka för en allmän avskrivning av uländernas
skulder. Ett sätt att finansiera en avskrivning av skulderna
skulle kunna vara en allmän omsättningsskatt på börshandeln. Denna
fråga bör enligt motion U214 utredas. Därtill bör enligt motionärerna
en arbetsgrupp tillsättas för att analysera de olika förslag till skuldavskrivning
som framförts.

I likhet med vänsterpartiet kommunisterna är miljöpartiet i motion
U220 mycket kritiskt till de strukturanpassningsprogram som pågår
med stöd av IMF och Världsbanken. Sverige bör enligt miljöpartiet
motverka dessa program eftersom de leder till social nedrustning och
ensidig satsning på export. 1 stället bör Sverige lägga fram förslag om
sådana strukturförändringar som bygger på självtillit och i första hand
tillgodoser de grundläggande behoven hos landets fattiga. Biståndsme -

1989/90: UU15

del bör enligt motionärerna inte användas till att ersätta internationella
banker och institutioner för uteblivna skuldåterbetalningar utan dessa
risker får bäras av kreditgivarna själva. Miljöpartiet framför också i
motion U220 att Sverige skall motarbeta de multinationella företagens
världsomspännande inflytande över enskilda länder.

Utskottets överväganden

U-ländernas samlade privata och offentliga skulder uppgår till ca
1 300 miljarder dollar. Den övervägande delen foller på u-länder i
Latinamerika och Asien (ca 40 resp. 25 %). Länderna i Afrika svarar
för 15 % medan övrig skuldsättning foller bl.a. på Europa (Polen och
Jugoslavien). De fattigaste länderna (IDA-länderna), till vilka de flesta
av de afrikanska länderna söder om Sahara hör, svarar endast för 6 %
av upplåningen. Samtidigt är situationen för dessa länder mer betungande
eftersom skuldbördan och skuldtjänsten utgör en relativt sett
större andel av ländernas BNP.

Räntor och amorteringar på skuldbeloppen har medfört att nettokapitalflödet
från i-länder till u-länder sjunkit och i många fall blivit
negativt. Som framförs i propositionen utgör skuldkrisen därmed ett
allvarligt hinder för dessa länders möjligheter att mobilisera de resurser
som behövs för att de skall kunna åstadkomma en ekonomisk och
social återhämtning och lägga grunden för en långsiktigt hållbar utveckling.
Exempelvis Afrika har med denna utveckling ökat sitt biståndsberoende.

För att komma till rätta med den allvarliga situationen skulle man
förenklat och i princip kunna tala om två vägar; att de olika långivarna
av- eller nedskriver skulderna och att u-länderna får hjälp med att
stärka sin produktionsförmåga så att de kan avbetala sina skulder. I
praktiken måste det bli fråga om en kombination av olika åtgärder
anpassade efter vart lands situation och efter de olika långivarna.
Utskottet får konstatera att en total avskrivning av u-ländernas samlade
skulder är helt orealistisk redan av det skälet att det rör sig om många
olika kategorier av lån, låntagare och långivare. Världsbankens och
andra internationella finansieringsorgans lån kan inte skrivas av utan
måste betalas tillbaka om dessa skall kunna fortsätta sin verksamhet.
Det som föreslås i motion U220 om att internationella banker och
institutioner till vilka t.ex. Världsbanken hör inte skall kompenseras
för uteblivna återbetalningar utan själva skall bära sina förluster kan
utskottet inte hålla med om eftersom detta i första hand skulle drabba
u-länderna själva. Om inte ett Världsbankslån sköts fördyras bankens
upplåning och därmed försvåras möjligheten till fördelaktig kreditgivning
till andra medlemsländer. Därmed kan u-ländernas återhämtning
allvarligt försvåras.

Yrkande 16 i motion U220 (mp) avstyrks därför.

En betydande del av u-ländernas skulder har lämnats av kommersiella
långivare i i-länderna. Dessa har till viss del kunnat reduceras genom

1989/90:UU15

olika marknadsbaserade lösningar som t.ex. skuldåterköp, byten av
skulder mot olika former av investeringar (s.k. swaps), räntekapitalisering,
omvandling av skulder till värdepapper m.m.

En ren avskrivning av skulderna har hittills endast ägt rum i fråga
om ett antal biståndskrediter. Sverige skrev redan år 1978 i enlighet
med en resolution i UNCTAD av de skulder som härrörde från det
tidigare systemet med biståndskrediter och som givits till de minst
utvecklade länderna. 1986 gjordes samma sak för Zambia. Under de
senaste åren har flera andra i-länder beslutat vidta liknande åtgärder.

Aven om avskrivning av skulder till de internationella finansiella
institutionerna inte är möjlig med nuvarande regler har det internationella
samfundet insett att de hårdast skuldsatta länderna inte av egen
kraft kommer att kunna klara av sin skuldbörda. Sverige var bland de
första länderna som vidtog skuldlättnadsåtgärder och har därefter varit
pådrivande i arbetet på att få till stånd olika konkreta åtgärder för att
lätta skuldbördan för de fattigaste länderna. Skuldlättnadsåtgärder utarbetas
gemensamt för skulder som u-länderna har till Världsbanken och
andra banker och finansieringsinstitut, för de offentliga skulderna och
de skulder som garanteras offentligt också i långivarländerna, dvs.
bistånds- och exportkrediter (de s.k. Parisklubbsskulderna), och för
kommersiella skulder.

För samtliga dessa skuldvarianter har betydelsefulla genombrott ägt
rum under den allra senaste tiden inte minst på grund av svenska
initiativ. Ett exempel är det initiativ som Sverige år 1987 tog i
Världsbanken om att använda en del av Världsbankens lån på mjuka
villkor, de s.k. IDA-villkoren, för att hjälpa de fattiga länderna med
deras återbetalning av tidigare tagna lån till Världsbankens marknadsmässiga
och därmed hårdare villkor, s.k. IBRD-villkor.

Ett annat bidrag till att minska skuldbördan för de fattigaste länderna
i Afrika var den överenskommelse om mjuka konsolideringsvillkor
som samtliga långivarländer i den s.k. Parisklubben överenskom år
1988 (de s.k. Torontovillkoren). En annan åtgärd är den utvidgade
fonden för strukturanpassning (ESAF) som Internationella valutafonden
(IMF) inrättade år 1987 för att kunna ställa medel till förmånliga
villkor till de fattigaste länderna som genomför strukturanpassningsprogram.
Sverige bidrar till denna fond med 150 milj.kr. per år under
perioden 1988—1991. Sverige har också stött olika åtgärder för att
minska de kommersiella skulderna bl.a. genom återköp av fordringar.

Det arbete som redan utförts med syfte att genom nedskrivning av
lån och uppmjukning av lånevillkor lätta på de fattigaste ländernas
skuldbördor är enligt utskottets uppfattning otillräckligt. Ytterligare
åtgärder behövs. Framför allt krävs ytterligare insatser för de fattigaste
länderna. SIDA har nyligen föreslagit en svensk skuldstrategi för de
fattigaste och svårast skuldsatta länderna. Bland de lösningar på dessa
länders skuldkris som föreslås ingår ökade bilaterala skuldlättnader,
radikal förändring av den administrativa mekanismen för skuldförhandlingar,
omprövning av IMF:s roll, nedskrivning av de kommersiella
krediter Världsbanken givit låginkomstländerna, refinansiering
av lån på kommersiella villkor givna av andra multilaterala kreditinsti -

1989/90: UU15

tut samt bilateralt stöd åt u-länderna att administrativt hantera sina
skulder. Utskottet välkomnar detta initiativ som ett led i ett fortsatt
aktivt svenskt arbete på detta område. I motsats till vad som framförs i
motion U213 (vpk) anser utskottet att de åtgärder som nu vidtas är en
framkomlig väg att lindra skuldbördorna. Vi måste fortsätta att arbeta
på detta sätt samtidigt som nya angreppssätt måste sökas och ett ökat
ansvarstagande uppnås.

Det är som utskottet redan tidigare påpekat inte möjligt för Sverige
att ensamt utarbeta åtgärder för att lösa den väldiga skuldkrisen. I
stället arbetar Sverige tillsammans med andra länder för att finna
lösningar särskilt för de fattigaste länderna i Afrika. Det initiativ till
skuldstrategi som SIDA tagit förutsätter t.ex. samarbete i största möjliga
utsträckning med övriga nordiska länder. En internationell omsättningsskatt
på börshandel som föreslås i motion U214 tillhör dock inte
de åtgärder som utskottet finner realistiska att genomföra.

Utskottet vill betona vikten av att de åtgärder som utarbetas utformas
med hänsyn till situationen i olika länder, att olika typer av skuld
måste behandlas olika och till att en rimlig bördefördelning åstadkoms
mellan de olika långivarna.

Utskottet betonar också behovet av kraftigt ökade resurser från
i-länderna i enlighet med FN:s rekommendationer och i enlighet med
det beslut som fattats av DAC:s medlemsländer att avsätta 0,7 % av
BNP i officiellt bistånd till u-länderna. Ytterligare resurser krävs även
bl.a. genom att de privata bankerna ökar sin nettoutbetalning eller att
de skriver av sina fordringar i samband med skuldreduktionsoperationer.
Utskottet anser dock inte att det finns behov av ytterligare
analyser av olika skuldlättnadsåtgärder annat än de analyser som
löpande görs internationellt med syfte att söka lösa skuldkrisen.

Härmed avstyrks yrkandena 4, 5 och 6 i motion U213 (vpk) och
motion U214 (vpk).

Skuldlättnadsåtgärderna utgör en del av de åtgärder som vidtas för att
minska u-ländernas skuldbördor och därigenom återupprätta deras
kreditvärdighet så att de mer självständigt kan utnyttja internationella
ekonomiska resursflöden för sin utveckling. Utskottet kan konstatera
att det också är endast mindre del av anslaget för särskilda insatser i
skuldtyngda länder som går till direkt skuldlättnad. Huvuddelen av
anslaget används till att inom ramen för internationellt samordnade
insatser på olika sätt stödja olika u-länders ekonomiska återhämtningsprogram.

Dessa återhämtningsprogram (de kallas också strukturanpassningsprogram)
som oftast utarbetas i samarbete med Världsbanken och IMF
har som syfte att reformera skuldländernas ekonomier, avveckla obalanser,
uppnå tillväxt och internationell kreditvärdighet. De åtgärder
som genomförs i allmänhet är en liberalisering av handeln, mer
marknadsanpassade valutakurser, en minskning av budgetunderskotten,
högre jordbrukspriser som incitament till större produktion, effektivisering
av statliga företag m.m.

1989/90:UU 15

Enligt utskottets uppfattning är dessa anpassningsprogram med de
ekonomisk-politiska reformer som de omfattar nödvändiga. I de allra
flesta fallen har anpassningsprogrammen utarbetats i samarbete med
IMF och Världsbanken, och utskottet bedömer att dessa institutioner
oftast kan ge länderna ett viktigt stöd i att utforma programmen. Deras
deltagande är dock inte ett villkor. Det är däremot ekonomisk-politiska
reformer i bl.a. det tjugotal av de fattigaste och mest skuldtyngda
länderna söder om Sahara som genomför denna s.k. strukturanpassning.
Utskottet delar alltså inte den uppfattning som bl.a. framförs i
motionerna U213 och U220 att Sverige inte skall de stödja de strukturanpassningsprogram
som utarbetats i samarbete med IMF och Världsbanken.

Utskottet avstyrker därmed yrkande 2 i motion U213 (vpk) och
yrkande 9 i motion U220 (mp).

En strategi för en hållbar utveckling måste emellertid vara långsiktigt
inriktad. Denna uppfattning delar utskottet med regeringen och motionärerna
i motion U244 (c). Samtliga områden måste omfattas inkl. en
utvecklingsfrämjande miljö, fysiska och sociala investeringar, miljöhänsyn
och institutionell utveckling. IMF och Världsbanken har också
fått kritik för vad som upplevts som institutionernas ensidiga betoning
och förväntningar på kortsiktiga ekonomisk-politiska åtgärder vilket
haft negativa sociala effekter. På grund av denna kritik söker nu
Världsbanken anlägga ett mer långsiktigt perspektiv på sin verksamhet
med de skuldtyngda länderna och ökad hänsyn till de sociala områdena
och miljön. Detta framgår av den långsiktiga perspektivstudie för
Afrika som Världsbanken presenterade år 1989. Större delen av den
utlåning som Världsbanken ger till stöd för anpassningsprogrammen i
Afrika går till projekt som i många fall är inriktade på befolkningens
grundläggande behov som hälsovård, vattenförsörjning, transporter,
energi och utbildning.

Världsbanken har nu enligt vad utskottet erfar ett program i samarbete
med FN:s utvecklingsprogram (UNDP), UNICEF och Afrikanska
utvecklingsbanken varigenom den sociala dimensionen av anpassning
analyseras och där man söker utveckla bättre metoder för att nå
grupper som drabbas under strukturanpassningsprocessen. Sverige bidrar
till detta program. Världsbanken har också i sin långivning för
strukturanpassning utvecklat låneprogram som är inriktade på särskilt
utsatta grupper.

Utskottet har redan tidigare anfört att anpassningen i de berörda
länderna självfallet måste ske i socialt acceptabla former. Detta har
också upprepade gånger internationellt framförts av regeringen.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter agera för att Världsbanken
och IMF i sina anpassningsprogram tar hänsyn till de sämst
ställda grupperna i de berörda länderna.

Samtidigt vill dock utskottet framhålla att de allvarliga konsekvenser
som skuldsättningen och den därmed påföljande ekonomiska krisen
fått för u-länderna i hög grad drabbat de svagaste i samhället. Om den
ekonomiska krisen inte övervinns är det inte möjligt att åstadkomma

1989/90: UU15

några sociala framsteg. Det är också fel att tro att de sämst ställda
grupperna har enbart nackdel av strukturanpassningsprogrammen. Stigande
jordbrukspriser gynnar lantbruksbefolkningen som i de flesta
u länder är den helt övervägande majoriteten. Det yttersta syftet med
reformpolitiken är ju också att stödja en bärkraftig ekonomisk tillväxt
som kan komma alla — även de fattigaste — till godo.

Det är också viktigt att klarlägga vad som är orsak och verkan i
krisförloppet. Det är alltså den ekonomiska krisen i sig — inte
ansträngningarna för återhämtning — som lett till de största påfrestningarna
på de fattiga och på de sociala sektorerna. Om någon form av
strukturanpassningsåtgärder inte sätts in kommer de afrikanska ländernas
ekonomier i alla händelser förr eller senare att behöva anpassa sig
till den ekonomiska verkligheten.

Även om skarp kritik mot bl.a. bristande social hänsyn har framförts
från bl.a. UNICEF och FN:s ekonomiska kommission för Afrika
(ECA) — kritik som alltså Världsbanken och IMF tagit intryck av —
ifrågasätter inte heller dessa organ behovet av strukturanpassning.
ECA:s alternativa rapport "anpassning med omvandling" framför i
många fell en med Världsbanken och IMF gemensam syn. Det finns
alltså vad utskottet kan förstå föga fog för att påstå att u-landsskulden
och strukturanpassningspolitiken skulle vara ett brott mot FN-deklarationen
om rätten till utveckling som framförs i motion U213.

Åtgärderna kan emellertid inte genomföras utan att i-länderna deltar
med stödåtgärder av olika slag. I de flesta fell innebär det att stödet
måste samordnas internationellt. Världsbanken spelar här en viktig
roll. Genom sitt särskilda program för Afrika (SPA) som inleddes år
1988 har Världsbanken lyckats mobilisera givarländerna till ökat biståndsflöde
till de afrikanska länder som vidtar anpassningsåtgärder.
Under anslagsposten Särskilda insatser i skuldtyngda länder (C 3) får
utskottet anledning återkomma till de svenska insatser som gjorts inom
ramen för detta program liksom övriga svenska bidrag till skuldlättnadsåtgärder.

Som utskottet redan tidigare konstaterat går endast en mindre del av
det svenska biståndet till skuldlättnadsoperationer i ordets egentliga
mening som t.ex. nedskrivning av lån eller uppmjukning av lånevillkor.
Huvuddelen av biståndet har använts till stöd för strukturanpassningsprogram
i de svenska programländerna i samarbete med andra
givare. Det svenska biståndet är inte, som påstås i motion U213 (vpk),
avhängigt av mottagarländernas överenskommelser med IMF utan Sverige
gör sina egna bedömningar av programmen och beslutar därefter
om eventuellt stöd.

Med det ovan anförda får berörd del av yrkande 32 i motion U204
(fp), yrkande 1 i motion U213 (vpk) och yrkande 3 i motion U244 (c)
anses besvarade. Yrkandena 3 och 7 i motion U213 (vpk), yrkandena 1
och 2 i motion U216 (vpk) samt yrkande 2 i motion U251 (vpk)
avstyrks.

I motionerna U204 (fp), U244 (c) och U235 (c) framhålls behovet av
att främja u-ländernas export och att bättre anpassa de handelspolitiska

1989/90: UU15

spelreglerna till u-ländernas förutsättningar. Detta framhålls även i
propositionen där det konstateras att "den internationella ekonomiska
miljö som u-länderna möter är av utomordentligt stor betydelse. Iländernas
tillväxt, u-ländernas tillgång till i-ländernas marknader, det
internationella ränteläget, internationella råvaruöverenskommelser
m.m. är exempel på områden där i-ländernas agerande kan få avgörande
konsekvenser för u-länderna." Utskottet konstaterade i förra årets
betänkande (1988/89:UU18) att den enda vägen mot en hållbar utveckling
för u-länderna var att dessa fick möjligheter att på likvärdiga
villkor delta i internationell handel och ekonomiskt samarbete över
gränserna. En av förutsättningarna härför, framhöll utskottet, var att
i-länderna avvecklar de restriktioner på bl.a. textil- och jordbruksområdena
som är ett hinder för en ökad export från u-länderna.

Utskottet får konstatera att dessa frågor behandlas såväl inom ramen
för de pågående handelsförhandlingarna inom GATT, den s.k. Uruguay-rundan,
FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD),
som OECD:s handelskommitté och de internationella råvaruavtalen.

Vissa framsteg har nåtts bl.a. inom Uruguay-rundan genom att
handelshinder sänkts för vissa tropiska produkter och en frysning av
stöd till och skydd för jordbruksområdet kunnat överenskommas.
Ytterligare liberaliseringar av världshandeln som även kan komma
u-länderna till del kommer förhoppningsvis att kunna genomföras.
Häri ingår ytterligare reform av jordbrukspolitiken, liberalisering av
tekohandeln, förbättrat marknadstillträde för u-länderna och nya multilaterala
överenskommelser om handelsrelaterad immaterialrätt och
tjänstehandel.

Enligt utskottets uppfattning ger Uruguay-rundan en möjlighet till
ökad integration av u-länderna i det multilaterala handelssystemet i
takt med deras ekonomiska utveckling.

I OECD:s handelskommitté står sedan länge frågan om u-ländernas
integration i det internationella handelspolitiska samarbetet på dagordningen.
Den förra konferensen för handel och utveckling (UNCTAD
VII) som hölls år 1987 behandlade särskilt de minst utvecklade ländernas
problem. En uppföljning av dessa frågor kommer att äga rum i
september 1990 vid FN:s andra konferens om de minst utvecklade
länderna.

U-ländernas handelspolitiska situation och åtgärder för att stimulera
tillväxten och utvecklingen i dessa länder genom deras aktiva medverkan
i den internationella ekonomin kommer även att diskuteras vid
det extra möte med generalförsamlingen som skall sammankallas våren
1990.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att i relevanta internationella
fora aktivt stödja u-ländernas integrering i världsekonomin på
deras egna villkor. Detsamma gäller åtgärder för att främja investeringar
i u-länder, en begränsning av den del av multinationella bolags
verksamhet som bedöms skadlig samt åtgärder för att främja tekniköverföring
till dessa länder.

Vad övrigt gäller multinationella företag arbetar FN:s kommission
för multinationella företag (UNCTC) sedan många år tillbaka på att

1989/90:UU15

söka utarbeta en uppförandekod för multinationella företag. Arbetet
går dock trögt bl.a. på grund av ointresse från u-ländernas sida. Sverige
har aktivt deltagit i detta arbete. Det svenska intresset gäller emellertid
enbart att påverka de multinationella företagens uppträdande, inte att
motverka deras verksamhet, vilket krävs i motion U220 (mp).

Härmed får berörd del i yrkande 32 i motion U204 (fp), berörd del i
yrkande 3 i motion U244 (c) och yrkande 1 i motion 235 (c) anses
besvarade. Yrkande 17 i motion U220 (mp) avstyrks.

Landsbygdsutveckling och bostäder
Sammanfattning av motionerna

Såväl folkpartiet (U204) som centerpartiet (U244) påtalar behovet av
ökade insatser inom bostadssektorn. Anledningen härtill är den kraftigt
ökande urbaniseringen i u-länderna med åtföljande slum och
social misär. Sverige bör därför, främst genom SIDA, börja med ett
rätt utformat bostadsbistånd, där de boende själva engageras, anser
folkpartiet. Samtidigt betonar båda partier fortsatt kraftig satsning på
landsbygdsutveckling eftersom det är på landsbygden den övervägande
delen av u-landsbefolkningen lever. Det är på grund av fattigdomen på
landsbygden som människorna tvingas flytta till städerna. Åtgärder för
att höja levnadsstandarden på landsbygden bör prioritetas bl.a. genom
förbättrad odlingsteknik i kombination med satsningar på enklare
tillverkningsprocesser, framför centerpartiet.

I enskild motion U201 (s) föreslås biståndsinsatser för utveckling av
postväsendet i u-länderna.

Utskottets överväganden

Sverige har sedan dess tillkomst 1978 aktivt stött FN:s center för
boende och bebyggelseffågor, HABITAT. HABITAT:s uppgift är att
medverka till att u-länderna själva satsar ökade resurser till boende
och bebyggelseåtgärder. En global bostadsstrategi fram till år 2000 har
utarbetats inom centret. Utskottet har tidigare intagit en tveksam
inställning till bilateralt bistånd till bostadssektorn. Skälen härtill har
bl.a. varit de rättsliga aspekter som medföljer fast egendom samt
erfarenheten att de bostäder som tidigare byggts med biståndsmedel
inte alltid kommit de mest behövande till del. Med dessa reservationer
har utskottet tidigare framfört att det inte haft något att invända emot
ett framtida svenskt engagemang inom avgränsade delar av den sociala
bostadssektorn. Den snabba urbaniseringen inom u-länderna som inneburit
att fattigdom och miljöproblem alltmer kommit att koncentreras
till storstäderna har nu enligt utskottets uppfattning drivit fram ett
behov av insatser även på detta område. Anledningen härtill är också

1989/90:UU15

att det är de fattigaste som drabbas hårdast av den ohälsosamma
omgivning som den urbana miljön utgör. Bland dessa drabbas främst
kvinnor och barn.

Enligt vad utskottet erfar kommer en arbetsgrupp på SIDA att
undersöka vad som kan göras för att bistå u-länderna i deras urbaniseringsproblem.
Frågan skall utredas inom ramen för ett större projekt
rörande sambandet miljö, fattigdom och utveckling. Åtgärdsförslag
skall presenteras under år 1990.

Enligt utskottets mening bör emellertid, som framförs i motionerna
U204 (fp) och U244 (c), även fortsättningsvis huvudvikten i det
svenska biståndet ligga på landsbygdens utveckling med insatser av
typen förbättrad odlingsteknik och stöd till småindustri och hantverk.

Yrkande 31 i motion U204 (fp) och yrkande 5 i motion U244 (c) får
härmed anses besvarade.

Vad gäller bistånd till postväsendet i u-länderna erfar utskottet att det
för närvarande pågår två insatser på detta området inom ramen för det
svenska engagemanget i samarbetsorganisationen Southern African Development
Coordination Conference (SADCC). Insatserna gäller en
postterminal i Harare och postsortering i Maputo och Beira. Insatserna
är av försökskaraktär och är kostnadsberäknade till 5 milj.kr.

Därmed får motion U201 (s) anses besvarad.

Befolkning och sociala frågor
Sammanfattning av motionerna

Miljöpartiet framför i motion U220 uppfattningen att biståndsprojekt
skall föregås av sociala konsekvensanalyser.

Såväl folkpartiet (U204) som miljöpartiet (U220) anser att ökat
bistånd bör gå till familjeplaneringsinsatser. Den långa tradition och de
goda kunskaper som Sverige har på familjeplaneringens område bör
användas, anser folkpartiet. Insatserna bör göras på bred front även
utanför programlandskretsen. Enligt motionärerna bör riksdagen markera
att biståndet på befolkningsområdet skall ges större utrymme och
dignitet än tidigare. Folkpartiet kräver också att en redovisning av
vidtagna åtgärder skall lämnas i nästa budgetproposition. Miljöpartiet
kräver att regeringen utarbetar en plan för kraftigt utvidgat bistånd på
familjeplaneringsområdet.

Ökade insatser bör göras för kvinnorna, kräver folkpartiet (U204),
centerpartiet (U244) och miljöpartiet (U220). I en enskild motion
U607 (m) yrkas ökade insatser för kvinnorna i Pakistan. Folkpartiet
anser att SIDA:s handlingsprogram för kvinnoinriktat bistånd måste
genomsyra SIDA:s verksamhet i varje led. De kvinnohandläggare som
tillsatts på biståndskontoren bör vara utsända och inte lokalt anställda
kvinnor, anser motionärerna. Vidare krävs att statistiken rörande utvecklingssamarbetet
skall vara uppdelad på kön. Folkpartiet kräver
också att SIDA:s kvinnoenhet förstärks.

1989/90:UU15

Eftersom u-ländernas kvinnor ofta har huvudansvaret för familjens
livsmedelsförsörjning bör insatser för förbättringar för u-ländernas
befolkning utgå från att förbättra kvinnornas situation, anser centerpartiet.
Utbildningsinsatser bör också i högre utsträckning inriktas på
kvinnorna, anser motionärerna. Nyckeln till utvecklingen såväl på
landsbygden som i storstäderna ligger i insatser som förbättrar kvinnornas
situation, hävdar centerpartiet.

Samma uppfattning framförs av miljöpartiet (U220) som föreslår
omprioriteringar inom programländernas landramar så att kvinnorna
nås i högre utsträckning. Frivilligorganisationernas värdefulla erfarenhet
av kvinnobistånd bör tas till vara bl.a. genom direktstöd till
kvinnorörelser i u-länderna, anser miljöpartiet.

Två enskilda motioner, U236 (s) och U240 (fp), tar upp behovet av
ökade insatser såväl bilateralt som inom FN för att stävja alkoholmissbruket
i u-länderna. I motion U240 efterlyses en utredning med
uppgift att spegla på vilket sätt alkoholproblematiken kan beaktas vid
utformningen av svenskt bistånd. Vidare krävs ökad forskning på
området. Även folkpartiet tar utan yrkande upp det växande problem
som den ökande alkoholkonsumtionen i många u-länder för med sig.

Barnens situation, framför allt de fattigaste barnens, bör i ökad grad
uppmärksammas i FN, anser centerpartiet. Sverige bör därför ta initiativ
till en debatt om barnens situation i FN:s generalförsamling, bl.a.
vad gäller implementeringen av den nyligen antagna barnkonventionen.
Omsorgen om barnens utveckling bör vidare vara ett prioriterat
område i vår biståndspolitik, anser centerpartiet.

Utskottets överväganden

Vad gäller frågan om sociala konsekvensanalyser som tas upp i motion
U 220 (mp) får utskottet konstatera att eftersom det svenska biståndet
har som sitt mål att höja de fattigaste folkens levnadsnivå och att inom
detta totalmål arbeta för resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning,
ekonomisk och politisk självständighet, demokratisk samhällsutveckling
samt framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om
miljön — mål som samtliga har sociala konsekvenser — så bör vart
biståndsbeslut innefatta en analys av de sociala konsekvenser som
insatsen får. Detta gäller såväl svenska bilaterala insatser som svenskt
stöd till FN:s och andra internationella organisationers biståndsprogram.
Som utskottet redan tidigare har konstaterat har t.ex. Världsbanken
och IMF i sina ekonomiska anpassningsprogram bl.a. av
Sverige anklagats för bristande social hänsyn, något som dessa organ
nu söker rätta till.

Naturligtvis sker misstag både i bilateralt och multilateralt bistånd.
Projekt har lått icke önskvärda sociala effekter ofta på grund av brist
på erfarenhet och okunnighet men också på grund av sociala effekter
av projektet som inte kunnat förutses.

Genom förbättrade och utökade analysmetoder, utbyte av erfarenheter
biståndsgivare emellan och information skall dock de sociala kon -

1989/90: UU15

sekvenserna allt bättre kunna analyseras i förväg och förhoppningsvis
allt färre misstag göras. Det är en självklarhet enligt utskottets uppfattning
att svensk biståndsadministration, såväl statlig som enskild, arbetar
med detta mål för ögonen.

Yrkande 3 i motion U220 (mp) får därmed anses vara besvarat.

Familjeplanering

Befolkningsökningen bidrar starkt till den tilltagande fattigdomen i
u-länderna. Ett fortsatt kraftigt stöd till insatser på området är därför
befogat enligt utskottets uppfattning. Det svenska bidraget till de multilaterala
program som finns på detta område ökar också med 35 %
under innevarande budgetår. Sverige hör sedan länge till de länder
som bidrar mest till de familjeplaneringsinsatser som görs av FN (FN:s
befolkningsfond UNFPA) och av Internationella familjeplaneringsfederationen
(IPPF). Sverige har också traditionellt spelat en aktiv roll för
att främja befolkningsinsatser i u-länder.

Sedan 1988 är Sverige åter medlem i FN:s befolkningskommission.
Befolkningsfrågans stora aktualitet och betydelse visar sig bl.a. i att
FN:s generalförsamling beslutat om en ny världskonferens om befolkning
som skall äga rum år 1994.

Sverige har även sedan länge stött WHO:s olika program rörande
familjeplanering och reproduktiv hälsa (dvs. mödrahälsovård). I det
bilaterala biståndet har befolkningsinsatser ofta ingått i andra sektorstöd.
Enligt vad utskottet erfår utarbetar SIDA för närvarande riktlinjer
för bistånd på befolkningsområdet. SAREC har ett program för
reproduktiv hälsa. Inom ramen för detta program pågår eller förbereds
tvärvetenskapliga forskningsprojekt i flera länder med bl.a. tonvikt på
tonårsgraviditeter.

Enligt utskottets uppfattning är det svenska engagemanget på familjeplaneringsområdet
redan betydande, och utskottet finner att den
redovisning av insatserna som görs i budgetpropositionen är till fyllest.

Därmed får yrkande 33 i motion U204 (fp) och yrkande 18 i motion
U220 (mp) anses besvarade.

Kvinnor

Vad gäller biståndsinsatser för kvinnor delar utskottet den uppfattning
som framförs såväl i propositionen som i motion U244 (c) och U220
(mp) om det grundläggande i att få med kvinnor i planerade och
pågående utvecklingsprogram och i beslutsprocessen i u-länderna. Det
handlingsprogram som SIDA utarbetat har som mål att öka kvinnornas
deltagande i de verksamheter som ingår i landprogrammen. Kvinnoaspekten
skall praktiskt integreras i sektorer och projekt i det
bilaterala biståndet. Samtidigt kan det vara nödvändigt att komplettera
arbetet med specifika kvinnoprojekt. Inte heller om denna fråga torde
det föreligga skillnader mellan regeringens och de olika partiernas
uppfattningar. Enighet torde också föreligga rörande behovet av att det
kvinnoinriktade biståndet utvecklas och förbättras. Som ett led i detta
arbete kommer enligt vad utskottet erfar en särskild översyn att göras

1989/90:UU15

under år 1990 av i första hand det bilateralt kvinnoinriktade biståndet.
De synpunkter som framförts i motion U204 torde därmed komma att
beaktas. Förslag kommer därefter att framläggas om hur biståndet kan
förbättras i kvinnohänseende.

Vad gäller miljöpartiets yrkande att bistånd skall gå direkt till
kvinnoorganisationer i u-länderna får utskottet konstatera att så redan
sker.

Därmed får yrkande 34 i motion U204 (fp), yrkande 4 i motion U244
(c) samt yrkande 20 i motion U220 (mp) anses besvarade.

Motion U607 (m) tar upp en hittills obeaktad fråga, nämligen den
mycket eftersatta sociala sektorn och diskrimineringen av kvinnor i
Pakistan. Den sociala sektorn har inte tillnärmelsevis erhållit det stöd
som ges i grannländerna. Detta har medfört att endast en bråkdel av
kvinnorna kan läsa och skriva. Deras förutsättningar att delta i samhällslivet
är också starkt kringskurna. Den nya regimen i Pakistan har
emellertid initierat ett nytänkande med insatser som riktar sig speciellt
till kvinnor. En särskild minister för kvinnofrågor har tillsatts. Fem
kommittéer har tillsatts för utredningar som skall ge underlag för
regeringsförslag för att förbättra kvinnornas utvecklingsmöjligheter.
Den svenska regeringen har redan tagit upp sociala frågor inkl. kvinnornas
situation i samtal och överläggningar som förts med pakistanska
regeringsföreträdare, t.ex. vid biståndsministerns besök i Pakistan i
december 1989.

Enligt vad utskottet erfår ingår sociala frågor inkl. kvinnofrågor i
regeringens uppdrag till BITS om fortsatta insatser i Pakistan. Redan
pågår diskussioner mellan BITS och Pakistan om innehållet i ett
utvidgat samarbete.

Därmed får motion U607 (m) anses besvarad.

Barn

Barnen bör få en mer central roll i biståndet, föreslås det i motion
U244 (c). Enligt utskottets mening är så redan i hög grad fallet. Sverige
har länge varit en av de två största bidragsgivarna till FN:s barnfond
Unicef. Samtidigt som vi ger stora bidrag har Sverige i Unicefc styrelse
arbetat för att barnfondens verksamhet skall utvidgas genom fondens
samarbetsländer, andra FN-organ och internationella organisationer.

Eftersom mer än halva befolkningen i ett u-land är just barn
kommer barnen också i hög grad i åtnjutande av alla andra former av
bistånd som Sverige ger, såväl bilateralt som multilateralt. Exempel på
åtgärder som direkt syftar till att förbättra barnens förutsättningar är
det svenska stödet till primärhälsovård, AIDS-bekämpning och -kontroll,
familjeplanering, nutrition, vatten och sanitet m.m.

Sverige har redan tagit initiativ till ett särskilt toppmöte om barnens
villkor. Mötet skall äga rum i början av FN:s generalförsamling i
september 1990. Förhoppningen är att detta möte skall få konkreta

1989/90: UU15

5 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

resultat genom att barnkonventionens ratificering och tillämpning
påskyndas samt i form av åtaganden i barnkonventionens anda. Barnkonventionen
planeras antas av riksdagen den 8 juni 1990.

Härmed får yrkandena 1 och 2 i motion U244 (c) anses besvarade.

Alkohol

Utskottet delar den oro för alkoholmissbrukets verkningar som framförs
i motionerna U236 (s) och U240 (fp). Alkoholmissbruket skapar
många allvarliga problem för såväl individ som samhälle i u-länderna.
Enligt utskottets uppfattning bör alkoholfrågan ses i ett helhetsperspektiv.
Den måste länkas till olika företeelser och verksamheter i
samhället och angripas inom ramen för den sociala och ekonomiska
utvecklingen i länderna, t.ex. med sysselsättningsskapande åtgärder,
hälsovårdsinsatser och utbildning. Biståndet till landsbygdsutveckling
t.ex. är därför viktigt eftersom det kan engagera och skapa syselsättning
för såväl män som kvinnor.

Inom det bilaterala hälsovårdsbiståndet görs insatser för att minska
och bekämpa alkoholmissbruk, bl.a. inom den allmänna primärhälsovården.
Undernäring bland såväl vuxna som barn är som framförs i
motion U236 (s) ofta ett resultat av alkoholmissbruk även om dess
relation till alkoholmissbruk inte alltid uppmärksammas.

Som framförs i motion U240 (fp) är upplysningen om alkoholens
skadeverkningar viktig. I det stöd som ges till svenska enskilda organisationer
finns också stöd till alkoholupplysning. Exempel härpå är
IOGT/UNF/NTO:s arbete i Gambia, Kenya och Sri Lanka. Bistånd för
alkoholupplysning går även till Verdandis arbete i Gambia och IOGT:s
planering av insatser i Thailand. Vilka kanaler som väljs för information
är också av betydelse för genomslagskraften. Utbildning i skolorna
är därför viktig. Exempel på projekt är ett trafiksäkerhetsprogram i
Botswana och Zimbabwe där speciella kampanjer har initierats som
bl.a. innefattar skolorna.

Utskottet inser också betydelsen av att biståndsarbetarna själva föregår
med gott exempel. I SIDA:s speciella kurser för utresande biståndspersonal
ges alkoholfrågorna ett betydande utrymme.

Vad gäller behovet av forskning om alkohol som utvecklingshinder
som framförs i motion U240 erfar utskottet att SAREC genomfört
forskningsprogram om olika former av stimulantia inkl. alkohol.

Inom FN är det världshälsoorganisationen WHO som har huvudansvaret
för alkoholfrågor. WHO har ett globalt program med syfte att
förhindra och kontrollera alkohol- och drogmissbruk. Därtill har
WHO regionala program i var och en av de sex regionerna. Inom
WHO:s Europaregion har medlemsländerna ställt sig bakom en målsättning
att minska alkoholkonsumtionen med 25 % från 1980 till år
2000.

Medan det tidigare mest varit i-länder (Norden) och arabländer som
intresserat sig för alkoholproblematiken så kan från mitten av 1980-talet
märkas en rörelse mot ökat engagemang även bland u-länderna.
Flera utvecklingsländer har under de senaste åren tagit upp alkohol -

1989/90: UU15

konsumtion som ett hälsoproblem. Ökade resurser har också avsatts
inom flera regioner, bl.a. Afrika, för att begränsa alkoholkonsumtion
och användning av narkotika. Främst är insatserna inriktade på hälsoupplysning
och att fa till stånd en samordnad alkoholpolitik.

Sverige har under många år tillsammas med de andra nordiska
länderna drivit frågan om ytterligare resurser för WHO:s globala
alkoholprogram.

Mot denna bakgrund och med tanke på FN:s ansträngda finansiella
situation anser utskottet det inte befogat med ett nytt specialprogram
inom FN. Inte heller kan ECOSOC etablera alkoholfrågorna som ett
eget insatsområde vilket krävs i motion U236. ECOSOC har ingen
egen operativ verksamhet utan fungerar som beslutande församling.

Enligt utskottets uppfattning är det dock viktigt att WHO som
huvudansvarigt organ inom FN ökar sina insatser för att bekämpa
alkoholmissbruket, såväl det traditionella som det utifrån införda.
Härvidlag spelar naturligtvis kampanjer mot alkoholreklam en roll.
Utskottet utgår ifrån att regeringen fortsätter att få denna fråga uppmärksammad
i bl.a. WHO. Vad gäller marknadsföring av alkohol
uppmanade Sverige under senaste världshälsoförsamlingen WHO att i
sitt fortsatta arbete aktivt driva en internationell samordning av regleringen
av marknadsföring av tobak och alkohol. Denna fråga har
också tagits upp direkt av socialministern med företrädare för WHO.

Härmed får yrkandena 1 och 4 i motion U236 (s) och yrkandena 1 — 4
i motion U240 (fp) anses besvarade. Yrkandena 2 och 3 i motion U236
avstyrks.

Nya samarbetsländer, länderprogram och landval
Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet framför i sina motioner U202 och U246
(utan yrkande) att landramarna successivt bör avvecklas till förmån för
ett projektinriktat bistånd. Biståndet genom statsmakten i enpartiländer
skall avvecklas om inte en utveckling sker i demokratisk riktning.
Därför föreslås en 20-procentig minskning av landramen för huvuddelen
av enpartistaterna. Moderata samlingspartiet menar vidare att bistånd
genom statsmakten till Angola, Etiopien, Zimbabwe och Vietnam
omedelbart skall avvecklas om inte villkoren för att uppnå fred,
försoning eller för att stoppa utvecklingen mot enpartistat infrias.
Landramarna föreslås således avvecklas för dessa länder fr.o.m. nästa
budgetår. Folkpartiet föreslår i motion U204 att Filippinerna, Uganda,
Namibia och Costa Rica blir nya programländer. Partiet menar att
programlandssystemet bör finnas kvar men att ökad rörlighet i systemet
medges. Partiet menar vidare att det måste finnas mycket starka
särskilda skäl om ett land med totalitärt system skall finnas kvar i
kretsen av programländer. Som exempel på ett tänkbart nytt samarbetsland
nämns Nepal. Centerpartiet och miljöpartiet föreslår inga ändringar
av regeringens förslag när det gäller länderval. Vänsterpartiet

1989/90:UU15

kommunisterna föreslår i motion U241 att Uganda och Kambodja bör
bli programländer. Partiet förordar att det långsiktiga bilaterala biståndet
generellt ges högre anslag.

Utskottets överväganden

Biståndet till de för närvarande 17 programländerna motsvarar cirka
en fjärdedel av det totala svenska biståndet och cirka hälften av det
bistånd som kanaliseras via SIDA. Programländerna utgörs av de
länder för vilka riksdagen fastställt en medelsram. Programlandsbiståndet
utmärks främst genom sin långsiktighet. Samarbetet regleras genom
regeringsavtal. Procedur- och samarbetsavtal löper vanligen på fem
resp. två år. För programländerna medges möjlighet att göra biståndsutfästelser
tre gånger större än landramen vilket underlättar långsiktig
planering.

Sverige ger ett omfattande bilateralt bistånd utanför landramarna,
såväl till programländerna som till en rad länder utanför programlandskretsen.
Det gäller exempelvis medel över katastrofanslaget eller
anslaget för projektbistånd, via enskilda organisationer eller genom
BITS.

Biståndet utanför landramarna har ökat successivt. Till en del av
länderna utanför programlandskretsen går numer ett omfattande bistånd.
Exempel på sådana länder är Costa Rica, Filippinerna, Sudan
och Uganda.

Utskottet konstaterar att gränsen mellan programländer och övriga
länder blivit mindre skarp. Biståndssamarbetet med länder som inte är
programländer har i några fall antagit en långsiktig karaktär. Generellt
särskiljs dock programlandssamarbetet genom en större grad av långsiktighet,
exemplifierat genom möjligheten att göra utfästelser upp till
tre gånger landramen.

Utskottet finner att det även i fortsättningen finns goda skäl att
genom landramssystemet koncentrera biståndet till vissa länder. Härför
talar de krav ett effektivt biståndssamarbete ställer beträffande resurser,
kunskapsuppbyggnad och långsiktighet, såväl i Sverige som i mottagarländerna,
inte minst beträffande de fattigaste länderna.

Utskottet välkomnar emellertid att flexibla former för ett omfattande
bistånd till länder utanför programlandskretsen tillhandahålls. Likaledes
är det naturligt att mellanformer uppkommer i länder även
utanför programlandskretsen där samarbetet antagit en mer långsiktig
karaktär. Det bör på sikt och från fall till fall kunna övervägas om
sådana länder skall inkluderas bland programländerna, förutsatt att
erforderlig kapacitet härför finns samt det i övrigt bedöms lämpligt
med hänsyn till utvecklingsnivå och andra i sammanhanget relevanta
faktorer. Programlandskretsen är inte för alltid given även om förändringar
måste ske efter noggranna överväganden.

Det kan nämnas att utredningen om organisation och arbetsformer i
det bilaterala biståndet vars betänkande presenteras under våren 1990

1989/90-.UU15

bl.a. behandlar frågan om programlandsbistånd visavi övrigt bistånd.
Utskottet torde därför få anledning att återkomma till denna fråga i
nästa års betänkande rörande utvecklingssamarbetet.

Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det finns skäl för
riksdagen att nu föreslå att de i motionerna nämnda länderna skall bli
programländer. De biståndsformer som redan nu disponeras ger tillräckligt
utrymme för att genomföra angelägna biståndsinsatser i olika
länder. Det kan gälla exempelvis återuppbyggnad i Kambodja efter det
att fred uppnåtts lika väl som miljöinsatser i Nepal om sådana skulle
aktualiseras.

Yrkande 14 i motion U204 (fp) får därmed anses besvarat. Yrkande 13
i motion U202 (m), yrkandena 15, 21, 24, 30, 47, 48 och 50 i motion
U204 (fp) samt yrkandena 14, 15, 19, 20 i motion U241 (vpk) avstyrks.

Återflöde, bundet bistånd
Sammanfattning av motionerna

Folkpartiet (U204) och miljöpartiet (U220) yrkar att svenskt bistånd
skall vara obundet. Folkpartiet anser att regeringen i nästa budgetpropositionen
skall återkomma med förslag till nya riktlinjer för bindning
av bistånd. Utgångspunkten skall enligt motionärerna vara att varubistånd
i princip skall vara obundet och att det skall krävas biståndspolitiska
skäl för eventuella undantag från denna princip. Miljöpartiet vill
inte ha några undantag utan anser att "detta sätt att bedriva handel har
ingen plats inom det svenska biståndet". Rakt motsatt uppfattning
framförs i enskild motion U205 (m) där motionärerna anser att
Sveriges biståndsinsatser i huvudsak skall utgöras av bundet bistånd för
erhållande av större effektivitet och som stöd för svensk ekonomi.

Utskottets överväganden

Utskottet anser att det svenska biståndet i princip bör vara obundet.
En utveckling har också skett mot minskad bindning. Det svenska
varubiståndet är till allra största delen obundet. SIDA beräknar att den
bundna delen av varubiståndet år 1989/90 uppgår till 20 % eller 120
milj.kr. Den del av varubiståndet som är bunden skall bestå av
konkurrenskraftiga varor som direkt efterfrågas av ett mottagarland.
Under 1989 har SIDA dessutom antagit nya riktlinjer för varubiståndet.
Varubiståndets primära syfte blir att stödja en ekonomisk reformpolitik
i mottagarländerna. I länder som genomför s. k. strukturanpassningsprogram
kan varubiståndet utformas som ett flexibelt stöd avsett
att lätta skuldbördan. Stödet skall vara obundet både vad gäller ändamål
och upphandling, och SIDA:s beredning och uppföljning koncentreras
på landets allmänna makroekonomiska situation och administra -

1989/90:UU15

tiva kapacitet, inte på de varor som skall importeras. Även i andra
länder kommer varubiståndet i minskande omfattning att bindas till
upphandling i Sverige.

Det svenska internationella livsmedelsbiståndet har också blivit
mindre bundet genom att världslivsmedelsprogrammet WFP kan Ii det
svenska stödet som kontantbidrag för uppköp av livsmedel i u-länderna.

Med det ovan anförda finner inte utskottet att behov föreligger för
förslag till nya riktlinjer för bindning av bistånd som föreslås i motion
U204.

U-krediterna och det tekniska biståndet genom BITS är däremot
bundet eftersom det är kontrakt med svensk part som finansieras. I
båda fallen kan dock en stor del av t.ex. utrustning och expertis vara
importerad. Viss finansiering av lokala kostnader kan även inkluderas.
Utskottet får anledning återkomma till BITS verksamhet under anslagsposten
C 3.

Härmed får yrkande 7 i motion U204 (fp) och yrkande 8 i motion
U220 (mp) anses besvarade. Motion U205 (m) avstyrks följaktligen.

Avbrytande av bistånd
Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet anser det inte vara rimligt att Sverige år efter
år ger en betydande andel av biståndet till regimer som inte visar
någon tendens att utvecklas i demokratisk riktning. I motion U202 (m)
krävs därför att statligt bistånd till odemokratiska regimer bör avvecklas
under en tid av fem år. I de enskilda motionerna U612 (vpk) och
U628 (fp) framförs att det svenska biståndet till Marocko skall avbrytas
om den marockanska regeringen inte visar aktiv freds- och förhandlingsvilja
gentemot befolkningen i Västra Sahara och deras representanter
Polisario.

Utskottets överväganden

Frågan om kriterier för när bistånd skall avbrytas har varit en återkommande
fråga för utskottet. En naturlig orsak för avbrytande är
självfallet att utvecklingsarbetet med ett visst land har nått sina mål.
Om så inte är fallet bör det finnas mycket starka skäl om ett avbrytande
av utvecklingssamarbete skall övervägas. Utskottet har emellertid
konstaterat att det kan finnas omständigheter som gör att en omprövning
av ett pågående biståndssamarbete måste kunna övervägas. En är
att själva förutsättningarna för bistånd förändras så att de biståndspolitiska
målen inte går att uppnå. Allvarliga brott mot folkrätten eller
anfallskrig och ockupation är andra omständigheter.

Eftersom den grundläggande anledningen till bistånd är att höja
fattiga människors levnadsnivå och denna anledning i sin mest primä -

1989/90:UU15

ra form (dvs. att ge näring, värme och skydd) kanske i ännu högre
grad kvarstår under situationer då uppfyllandet av andra biståndsmål
ter sig omöjligt, t.ex. i krig, måste även frågan om alternativa kanaler
och former för biståndet först undersökas innan ett avbrytande sker.
Ett exempel som just nu är aktuellt är Etiopien, där utskottet delar
regeringens bedömning att biståndsramen för kommande budgetår till
en betydande del bör reserveras för katastrofhjälp och att detta bistånd
med fördel kan förmedlas via enskilda hjälporganisationer och FN.

Ett annat exempel är Sri Lanka där det enligt utskottets uppfattning
på grund av konflikten i landet är nödvändigt med en viss omdisponering
av biståndet från traditionellt samarbete mot akut nödhjälp som
också kan kanaliseras via enskilda organisationer och FN.

Bedömningar måste dock ske från fall till fall. Utskottet anser att det
inte i förväg går att uppställa entydiga kriterier av den typ som
framförs i motion U202, t.ex. att ett land är en enpartistat. Inte heller
bör bistånd användas för direkt politisk påtryckning i en förhandlingssituation,
vilket föreslås i motionerna U612 och U628.

Med det ovan anförda avstyrks yrkande 3 i motion U202 (m), yrkande
3 i motion U612 (vpk) och yrkande 3 i motion U628 (fp).

Förslag om utredningar om biståndets inriktning,
organisation och former

Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion U202 att en parlamentarisk
kommitté bör tillsättas med uppgift att se över det svenska biståndets
inriktning. Kommittén bör enligt motionärerna kunna lägga fram
förslag om förändringar rörande biståndets organisation och arbetsformer
så att detta i högre grad än vad nu är fallet stödjer en utveckling i
u-länderna mot demokrati och marknadsekonomi.

Centerpartiet begär i motion U244 att en parlamentariskt sammansatt
utredning tillsätts som skall göra en samlad analys av Sveriges
totala u-landspolitik och inte som nu sker studera delproblem i olika
specialutredningar. Utredningen skall ha som uppgift att presentera
sådana förslag att de svenska biståndspolitiska målen säkerställs.

Även vänsterpartiet kommunisterna efterlyser i motion U538 en
totalanalys av utvecklingens villkor och Sveriges roll häri. Utredningen
skall vara parlamentariskt tillsatt med bred förankring i folkrörelserna.
Utgångspunkten för utredningen skall vara att utarbeta en plan för hur
ett höjt biståndsanslag som uppgår till 2 % av BNI skall kunna
genomföras.

1989/90:UU15

Utskottets överväganden

1989/90:UU 15

Under senare år har flera delar av biståndet granskats och utvärderats.
Översyner av SIDA:s organisation (Ds UD 1984:1), av biståndet genom
enskilda organisationer (SIDA 1985), forskningsbiståndet (Ds UD
1985:2), katastrofbiståndet (Ds UD 1986:2), översyn av biståndsmålen
(SOU 1987:28), SWEDFUND:s verksamhet (SOU 1988:4), kultursamarbetet
med u-länderna (Ds UD 1987:2), den statligt finansierade
u-landsinformationen (SOU 1988:19) samt, i samband med exportkreditutredningen,
vissa aspekter av u-kreditsystemet (1988:42).

Den parlamentariska utredning som gjort en översyn av organisation
och arbetsformer i det bilaterala biståndet avlämnade sitt betänkande i
mars 1990. En huvuduppgift för denna utredning har varit att ange
riktlinjer och ramar för en bilateral biståndsorganisation som kan
klara av att förmedla ett växande bistånd som präglas av allt större
mångfald. Andra utredningar som pågår är den utredning om FN:s roll
i utvecklingssamarbetet som de nordiska länderna gemensamt har
inlett. Utredningen som beräknas pågå i tre år skall bl.a. studera
FN-biståndet i ett antal utvalda u-länder och utifrån dessa erfarenheter
söka bedöma hur FN:s biståndsorgan bäst skall kunna utnyttjas av
u-länderna. En parlamentarisk referensgrupp har knutits till utredningen.

Efter ett initiativ av riksdagen beslöts år 1989 att tillsätta en parlamentariskt
förankrad samlad översyn av det multilaterala biståndet.
Utredningen skall avsluta sitt arbete i januari 1991.

1989 inleddes också ett analysarbete rörande effektivitetsfrågorna i
biståndet. Behovet av relevant beslutsunderlag för biståndet har enligt
vad som framförs i propositionen lått allt större uppmärksamhet i
utvecklingssamarbetet. Det analysarbete som inletts syftar till att pröva
om det föreligger behov av förändringar i fråga om utvärderingsverksamhetens
organisation och metoder samt av formerna för resultatuppföljning
inför de fördjupade anslagsframställningar som biståndsmyndigheterna
kommer att behöva göra vid övergången till treårsbudgetering.
Till detta kommer det utvärderingsarbete som SIDA och de andra
biståndsorganen kontinuerligt genomför.

Mot bakgrund av de ovan redovisade avslutade eller pågående utredningarna
som i väsentliga delar sett över och analyserat utvecklingssamarbetet
finner utskottet att det nu inte föreligger behov av en ny
bred parlamentarisk utredning om hela den svenska biståndspolitiken.

Därtill anser utskottet att den helhetssyn på u-landspolitiken och
biståndspolitiken som efterlyses i motionerna redan i stor utsträckning
uppnåtts så långt detta är görligt. Utskottet vill påminna om att det här
är fråga om en process. Med hänsyn till att olika länder har så olika
förutsättningar för sin utveckling och att villkoren i det internationella
samarbetet och i den ekonomiska miljön förändras snabbt har utskottet
svårt att se att man i en allmänt inriktad utredning nu skulle
komma till större klarhet än vad som görs genom delstudier som
genomförts och är under genomförande. Snarare anser utskottet att det
system som används, dvs. att kontinuerligt utreda olika delar av

biståndet, har visat sig effektivt och ökat det svenska biståndets anpassningsförmåga
och flexibilitet. Denna kontinuerliga förändring och
anpassning till u-ländernas utveckling skulle inte kunna vidmakthållas
om vi i stället genomförde alltför stora, tungrodda och långvariga
utredningar som de som efterlyses av motionärerna riskerar att bli.

Härmed avstyrks yrkande 15 i motion U202 (m), yrkande 11 i motion
U244 (c) och motion U538 (vpk).

3. Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1)

Propositionen (s. 68 — 90)

Tabell 3. Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåren
1989/90 och 1990/91 fördelat på organisationer (milj.kr.)

Anslag Förslag Föränd 1989/90

1990/91 ring

FN:S OPERATIVA VERKSAMHET

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)	710,0	770,0	* 60,0
varav
- ordinarie bidrag	575,0	625,0	♦ 50,0
- UNDPrs verksamhet i de
minst utvecklade länderna	60,0	65,0	» 5,0
- Sahe 1 kontoret (UNSO)	25,0	25,0	of
- FN:s kapitalutvecklingsfond
(UNCDF)	50,0	55,0	O +
FN:s befolkningsfond (UNFPA)	115,0	125,0	* 10,0
FN:s barnfond (UNICEF)	290,0	340,0	♦ 50,0
1	115,0	1 235,0	- 120,0
INTERNATIONELLA FINANSIERINGSORGAN
VärIdsbanksgruppen	810,6	843,0	t 32,4
varav
- Internationella utvecklings-
fonden (IDA)	800,6	843,0	t 42,4
- Internationella finansierings-
bolaget (IFC)	10,0	-	- 10.0
Regionala utvecklingsbanker	379,1	382,2	♦ 3,0
varav
- Afrikanska utvecklings-
banken (AfDB)	15,0	15,0	of
- Afrikanska utvecklingsfonden
(AfDF)	255,0	254,2	0,8
• Asiatiska utvecklingsbanken
(AsDB)	17,7	-	- 17,7
- Asiatiska utvecklingsfonden
(AsDF)	91,4	91,4	of
- Interamerikanska utveck-
lingsbanken (IDB) (1)		21,5	* 21,5
Övrigt samarbete med ut-
veck1 i ngsbanker	25.0	-	- 25,0

1989/90: UU15

I 214,7

1 225,2

10,5

1989/90: UU15

INTERNATI OMiLLT L1VSM2DELSBISTÅM) OCH JORDBRUKSUTVECKLING

Interna t ionel11 1ivsmedelsbi stånd varav - VärIds 1ivsmedelsprogrammet	215,0	264,0	+ 49,0
(WFP) - Livsmedelshjälps -	115,0	122,0	♦ 7,0
konventionen (FAC) - Internationella katastrof lagret	40,0	57,0	t 17,0
för livsmedel (IEFR)	60,0	85,0	+ 25,0
Jordbruksutveck 1 ing varav - Internationella jordbruks-	25,0	70,0	+ 45,0
utvecklingsfonden (IFAD)	25,0	70,0	+ 45,0
FLYKTINGSBISTÅT©	240,0	334,0	♦ 94,0
Flyktingbistånd genom FN varav - FN:s hjälporganisation för	245,0	320,0	t 75,0
Palestinaflyktingar (UNRWA)	100,0	130,0	+ 30,0
- FN:s flyktingkommissarie (UhHCR)	145,0	190,0	t 45,0
	245,0	320,0	+ 75,0

ÖVRIGT

Övriga organisationer varav - Internationella familje-	135,0	174,0	♦ 39,0
planerings federationen (IPPF) - UNCTAD/GATT:s internationella	75,0	85,0	+ 10,0
hände 1 scent rum (ITC) - FN:s narkotikafond (UNFDAC)	20,0	22,0	+ 2,0
och annan narkotikabekämpning - Internationella sjöfarts-	25,0	50,0	+ 25,0
univers i tetet	15,0	17,0	♦ 2,0
Andra multilaterala bidrag varav	383,8	278,1	- 105,7
- Mi 1jöinsatser	125,0	125,0	of
- Övriga insatser	258,8	153,1	- 105,7
	518,8	452,1	- 66,7
SUMM	3 333,5	3 566,2	+ 232,7

'Finansieras t.o.m. innevarande budgetår över anslaget E 5. Interamerikanska
utvecklingsbanken

FN:s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond
(UNCDF), befolkningsfond (UNFPA) och barnfond (UNICEF)

FN:s utvecklingsprogram UNDP är FN-systemets centrala organ för
finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har även ett ansvar för att
FN-systemets samlade verksamhet inom detta område samordnas i
mottagarländerna. UNDP har ett världsomfattande program i omkring
150 länder och territorier. Dess resurser är emellertid blygsamma
jämfört med många andra biståndsorgans. De motsvarar ungefär Sveri -

ges bilaterala bistånd i 17 programländer. Behovet av ett FN-organ
som bistår u-länderna med att fa en överblick över sitt totala biståndsbehov
förblir stort enligt propositionen. UNDP har här en väsentlig
roll. Det är också viktigt att FN-systemets biståndsorgan samarbetar
med varandra och att splittring undviks. De ursprungliga intentionerna
med UNDP som samordnare av FN-systemets tekniska bistånd har
dock inte helt kunnat genomföras. En stor del av detta bistånd
finansieras inte av UNDP utan direkt genom fackorganen. Totalt är
FN-systemets biståndsmedel relativt små. Splittring av dess begränsade
resurser leder ofta till mindre effektiv resursanvändning. Dessa problem
har ofta försvagat FN-biståndets roll i u-länderna.

För att komma till rätta med problemen behöver UNDP en solid
resursbas. Den bör enligt regeringen byggas upp genom ökade bidrag
från allt fler givarländer. De nordiska länderna svarar för närvarande
för närmare en tredjedel av bidragen till UNDP. Det är enligt regeringens
mening angeläget med en rimligare bidragsfördelning, och
Sverige kommer därför att verka för ett större och bredare ansvarstagande
bland givarna för tilldelning av resurser till UNDP.

Förhandlingarna om resurstilldelning och -fördelning under
UNDP:s femte programperiod inleds under år 1990. Dessa kommer att
få stor betydelse för den framtida inriktningen av UNDP:s arbete.
Enligt regeringens mening bör huvuddelen av UNDP:s biståndsinsatser
även i fortsättningen gå till de fattigaste u-länderna.

En översyn pågår nu av systemet för hur UNDP ersätter övriga
FN-organ som utför UNDP-finansierade projekt. Regeringen anser det
väsentligt att samarbetet mellan FN-organen på biståndsområdet förbättras
och att splittring undviks.

1 propositionen föreslås att Sverige, intill dess att dessa utredningsresultat
och förhandlingar är klara, har en viss flexibilitet att med extra
bidrag påverka UNDP:s framtida inriktning. Mot denna bakgrund
anser regeringen att Sveriges bidrag bör uppgå till 575 milj.kr. och att
därutöver 50 milj.kr. avsätts för insatser som syftar till att ytterligare
främja en effektiv verksamhet inom UNDP i linje med de svenska
biståndspolitiska målen.

UNDP medverkar till att få till stånd ett ökat och samordnat bistånd
till de minst utvecklade länderna genom att anordna s.k. rundabordskonferenser.
Vidare skall UNDP bistå de minst utvecklade länderna i
deras förberedelser för den nya FN-konferens om de minst utvecklade
länderna som skall äga rum i Paris i september 1990. Regeringen
föreslår att bidraget till verksamheten ökas med 5 milj.kr. till 65
milj.kr. för budgetåret 1990/91.

För att understödja UNDP:s handlingsprogram för torkdrabbade
länder i Afrika förelår regeringen att Sverige för budgetåret 1990/91
lämnar ett bidrag på 25 milj.kr. till FN:s Sahelkontor (UNSO).

FN:s kapitalutvecklingsfond. (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt
bistånd till småskaliga investeringsprojekt som gynnar den lokala företagsamheten
i de minst utvecklade länderna. Regeringen föreslår ett
bidrag på 55 milj.kr. för budgetåret 1990/91, en ökning med 5 milj.kr.

1989/90: UU15

FN:s befolkningsfond (UNFPA) är det centrala finansieringsorganet
inom FN-systemet för bistånd på befolkningsområdet. Dess verksamhetsområden
är familjeplanering, befolkningsstatistik, system för folkbokföring
och folkräkning samt utbildning och forskning.

Regeringen anser att Sverige bör fortsätta att verka för ökade internationella
insatser för befolkningsfrågor i u-länder. Det svenska biståndet
på detta område lämnas dels som en integrerad del av bilaterala
program främst inom hälsosektorn, dels genom internationella program
som UNFPA och Internationella familjeplaneringsfederationen
(IPPF).

UNFPA har för närvarande stora intecknade reservationer. Detta är
en följd bl.a. av att fonden alltmer arbetar för att bygga upp ländernas
egen förmåga att genomföra befolkningsinsatser, vilket medför att de
stora kostnaderna kommer i ett senare skede av programmen. Förra
året ökade det svenska bidraget till UNFPA med 35 %. Regeringen
föreslår att det svenska bidraget till UNFPA nu ökas med 10,0 milj.kr.
till 125,0 milj.kr.

FN:s barnfond (UNICEF)

UNICEF.s programverksamhet, som till övervägande del är förlagd till
de fattigaste länderna, bedrivs inom ramen för fleråriga landprogram.
Programmen omfattar främst hälso- och sjukvård, nutrition, vattenförsörjning
och olika former av utbildning särskilt för barn och mödrar.

Barnfonden har på senare år ägnat ökad uppmärksamhet åt barn i
särskilt svåra omständigheter. Ett led i detta arbete är en ingående
rapportering om hur barnen i Sydafrika och frontstaterna drabbas av
apartheid. Hit hör också biståndet till barn i andra väpnade konflikter,
katastrofdrabbade områden, gatubarn och barn som är offer för exploatering
och övergrepp. Regeringen utgår ifrån att detta arbete intensifieras
i enlighet med FN:s konvention om barnens rättigheter som
antagits av generalförsamlingen hösten 1989. UNICEFrs roll framhålls
även i bevakningen av de sociala aspekterna i strukturanpassningsprocessen
i skuldtyngda länder.

Barnfondens reguljära verksamhet kompletteras av de särskilda insatser
som UNICEF genomför med hjälp av tilläggsbidrag. Inom
ramen för många omfattande gemensamma FN-insatser av katastrofkaraktär,
liksom i olika rehabiliterings- och återuppbyggnadsprogram,
deltar UNICEF aktivt.

Sverige, som finansierar ca 10 % av UNICEF:s budget, har under
många år varit barnfondens största eller näst största bidragsgivare.
Regeringen anser det angeläget att UNiCEF:s arbete för barns överlevnad
och utveckling får ett fortsatt starkt svenskt stöd samtidigt som
Sverige bör fortsätta att arbeta för att organisationens medlemskrets
höjer sin bidragsnivå generellt. Regeringen föreslår att Sveriges bidrag
till fondens allmänna medel för budgetåret 1990/91 höjs från 290
milj.kr. till 340 milj.kr., varav 20 milj.kr. avsätts för insatser varom
UNICEF gör särskild framställning och som inte finansieras över
andra anslagsposter.

1989/90:UU15

Världsbanksgruppen

1989/90:UU15

Världsbanksgruppen, som består av Världsbanken (IBRD), Internationella
utvecklingsfonden (IDA), Internationella finansieringsbolaget
(IFC) och Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA), har länge
varit en av de viktigaste finansieringskällorna för u-länderna. Till följd
av 1980-talets skuldkris med växande svårigheter för u-länderna att
erhålla kommersiella lån har Världsbanken kommit att fa en än större
betydelse. Denna manifesteras dels i en kraftigt ökad utlåning, men
också i en omfattande rådgivning i samband med ekonomiska reformer
i låntagarländerna. Denna utveckling och bankens centrala roll
för mobilisering och samordning av finansiellt bistånd har medfört ett
närmare samarbete mellan banken och svenska biståndsorgan, särskilt
i Afrika.

Världsbanken (IBRD)

IBRD får sitt kapital genom att samtliga medlemsländer, efter ekonomisk
styrka, tecknar andelar i bankens kapital. Banken lånar sedan
medel på kapitalmarknaderna för att finansiera sin egen utlåning.
Därigenom kan utlåning till u-länder ske på förmånligare villkor än
vad annars vore möjligt.

Våren 1988 beslöt bankens medlemmar att öka kapitalet från nära
95 miljarder US dollar till drygt 171 miljarder US dollar. Banken
räknar med att genom denna kapitalhöjning kunna öka sin utlåning
från 15,5 miljarder US dollar budgetåret 1987/88 till ca 24 miljarder
US dollar budgetåret 1992/93.

Sveriges medverkan i Världsbankens kapitalhöjning finansieras av
riksbanken.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

IDA är Världsbanksgruppens fond för utlåning på särskilt förmånliga
villkor till de fattigaste u-länderna. Budgetåret 1988/89 uppgick IDA:s
nya utlåningsåtaganden till ett belopp motsvarande ca 30 miljarder
kronor. Utlåningen finansieras genom bidrag från ett drygt 30-tal
länder, i första hand i-länder.

Sveriges andel av den nionde påfyllnaden till IDA:s resurser uppgår
till 2 528 milj.kr. att utbetalas under tre år med början från budgetåret
1990/91 då ett bidrag om 843 milj.kr. utgår.

Mer än 90 % av IDA-utlåningen går till de fattigaste länderna med
en BNP per capita under 400 US dollar. Utlåningen är inriktad på
landsbygdsutveckling, utbildning, hälsovård, vattenförsörjning och stöd
för ekonomiska reformer som syftar till effektivare resursutnyttjande
(s.k. strukturanpassningsprogram).

Finansiering av det svenska deltagandet i multilaterala
stödarrangemang för Östeuropa

IDA:s åtaganden gentemot u-länderna görs på grundval av skuldsedlar
som garanterar givarländernas bidrag. Dragning på skuldsedlarna sker
först då IDA:s styrelse godkänt projekten och de genomförs. Detta
innebär enligt propositionen att skuldsedlarna förblir outnyttjade under
en följd av år vilket har lett till att relativt stora intecknade
reservationer, och därmed hög likviditet, har byggts upp under anslaget.
Genom ändring av utbetalningstekniken kan reservationerna dras
ner utan att IDA:s möjligheter till utfästelser gentemot u-länderna
påverkas. Regeringen förordar en sådan förändring. Detta innebär
också att ett utrymme kan skapas för finansiering av svenskt deltagande
i multilaterala arrangemang som diskuteras för omvärldens stöd för
reformprocessen i Östeuropa. Regeringen bedömer att ett belopp över
tre år om sammanlagt 375 milj.kr. kan inrymmas under anslaget.

Internationella finansieringsbolaget (IFC)

IFC:s syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att
understödja privata investeringar i industriell verksamhet. Det sista av
fem lika stora svenska årsbidrag om ca 10 milj.kr. under den senaste
kapitalhöjningen från år 1985 inbetalades under budgetåret 1989/90.
Något sådant bidrag till IFC är enligt propositionen inte aktuellt under
budgetåret 1990/91.

Internationellt livsmedelsbistånd
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

Sverige verkar för att en större andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd
skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv
roll för att lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. WFP utför
enligt propositionen ett effektivt biståndsarbete och har en betydelsefull
roll vid samordning av livsmedelsleveranser i internationella hjälporgan.

Två tredjedelar av det ordinarie bidraget till WFP är bundna till
upphandling av livsmedel i u-länder med exportproduktion eller i
Sverige. Utöver det ordinarie bidraget stödjer Sverige WFP genom att
lämna annat multilateralt livsmedelsbistånd och katastrofhjälp genom
WFP.

WFP:s bidragsmål för tvåårsperioden 1991 — 1992 är 1 500 miljoner
US dollar.

WFP:s mottagarländer skall normalt svara för kostnader för lagring,
transporter och övrig utrustning i anslutning till projektverksamheten.
Enligt WFP:s regler får dessa kostnader inte finansieras med reguljära
bidrag. I sådana fall måste därför WFP förlita sig på särskilda bidrag.
Sverige har sedan budgetåret 1982/83 anslagit medel för dessa ändamål.

1989/90:UU 15

Medlen, som huvudsakligen använts till inköp av transportmedel till
WFP:s verksamhet i några av de fattigaste länderna, har enligt samstämmiga
rapporter gjort stor nytta.

Regeringen föreslår oförändrade bidrag till dessa särskilda ändamål,
22 milj.kr., samt ett bidrag till WFP:s ordinarie resurser om 100
milj.kr.

Livsmedelshjälpskonventionen (FAC)

Under 1986 års livsmedelshjälpskonvention har medlemsländerna åtagit
sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton
spannmål per år. Konventionen är treårig. Det svenska årsbidraget
motsvarar 40 000 ton vete.

Medelsbehovet för det svenska bidraget för budgetåret 1990/91 som
lämnas genom WFP och även innefattar frakt- och administrationskostnader
beräknas till 57 milj.kr.

Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR)

Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR) skapades för att
snabbt och effektivt kunna ge bistånd i samband med plötsligt uppkomna
katastrofsituationer. Sverige har bidragit till lagret, som administreras
av WFP, alltsedan dess tillkomst år 1975. IEFR-lagret används
för att tillhandahålla livsmedel till särskilt utsatta grupper i akuta
nödsituationer och inte för utvecklingsinsatser. För att förbättra WFP:s
möjligheter att koppla utvecklingsinsatser till utdragna katastrof- och
flyktingsituationer har WFP nyligen upprättat en särskild fond för
detta ändamål inom sitt reguljära program för år 1990.

För att kunna bidra till fonden föreslår regeringen en beredskap
motsvarande 25 milj.kr. under budgetåret 1990/91. Regeringen föreslår
vidare att 60 milj.kr. anslås för IEFR. Det svenska bidraget till IEFR
och WFP:s fond för utdragna katastrofinsatser motsvarar 40 000 ton
spannmål och 2 500 ton vegetabilisk olja. Sverige lämnar WFP ersättning
även för fraktkostnader.

För de bidrag som ges inom ramen för FAC, IEFR och WFP:s nya
fond för utdragna katastrofsituationer bör WFP företrädesvis välja att
göra uppköp av livsmedel i u-länder med exportproduktion. Om
uppköp inte kan göras i u-länder, skall WFP göra uppköp av svenska
livsmedel till världsmarknadspris.

Flyktingbistånd genom FN

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)

Situationen i Mellanöstern, framför allt i de av Israel ockuperade
områdena, har medfört behov av ytterligare resurser för de palestinska
flyktingarna i regionen. UNRWA beräknar medelsbehovet för verksamhetsåret
1990 till 242 miljoner US dollar, vilket skall jämföras med
1989 års budget på 227 miljoner US dollar.

1989/90: UU15

Sveriges bidrag till UNRWA ökade budgetåret 1989/90 (verksamhetsåret
1989) med 18 milj.kr. till 100 milj.kr.

Ökad belastning på UNRWA:s hälso- och sjukvårdsprogram, behov
av fler skolor samt allmänna kostnadsökningar har medfört att UNRWA:s
totala utgifter och behov av ytterligare resurser har ökat.

Regeringen föreslår en ökning av det svenska bidraget till UNRWA
med 30 milj.kr. till 130 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Härav avser 35
milj.kr. huvudsakligen UNRWA:s särskilda program på Västbanken
och i Gazaområdet. Totalbeloppet avses täcka även sådana extrainsatser
som tidigare har belastat anslagsposten Andra multilaterala bidrag,
delposten Övriga insatser.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Flyktingproblemen har under den senaste tioårsperioden nått en
mycket stor omfattning. Flertalet flyktingar finns i u-länder. Sverige
skall fortsätta stödja det viktiga humanitära arbetet att hjälpa världens
flyktingar. UNHCR:s främsta uppgift är att ge rättsligt skydd åt flyktingar
samt att lämna materiellt bistånd. Alltmer uppmärksamhet
ägnas åt den särskilt utsatta gruppen av flyktingbarn och flyktingkvinnor.

Budgetåret 1989/90 uppgår det svenska reguljära bidraget till
UNHCR till 145 milj.kr. Därutöver utgår bidrag via anslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA, till bl.a. UNHCRrs verksamhet i
Afrika och Centralamerika.

Behoven är långt ifrån täckta i de u-länder som tagit emot ett stort
antal flyktingar. Det är också angeläget att stödja UNHCR:s verksamhet
för främjande och vidmakthållande av flyktingarnas rättsskydd.
Därför föreslår regeringen en höjning av det reguljära bidraget med 45
milj.kr. till 190 milj.kr. för budgetåret 1990/91, varav 35 milj.kr.
reserveras för riktade insatser på grundval av under året inkommande
appeller för stöd till särskilt utsatta flyktinggrupper. Totalbeloppet
avses täcka även sådana extrainsaser som tidigare har belastat anslagsposten
Andra multilaterala bidrag, delposten Övriga insatser.

Övriga organisationer

De bidrag som regeringen föreslagit till övriga organisationer framgår
av nedanstående tabell:

1nternationelia tami 1jcplaner ings-
federationen (IPPF)	85	000	000
UNCTAD/GATT:s internationella
handel scentrum (ITC)	22	000	000
FN:s narkotikafond (UNFDAC)
och annan narkotikabekämpning	50	000	000
Internationella sjöfarts-
un iver s i tetet	17	000	000

1989/90:UU15

Andra multilaterala bidrag

Miljöinsatser

För nästa budgetår förutser regeringen finansiering av experthjälp i
samband med utformning av nationella miljöstrategier inom ramen för
såväl Världsbankens som de regionala utvecklingsbankernas verksamhet.
Dessutom förutser regeringen stöd till finansiering av sådana
kostnader som kan uppkomma i enskilda projekt i samband med en
utökad miljökonsekvensbedömning.

Extra bidrag kommer att utgå till flera av de fackorgan och program
inom FN som upprättat särskilda miljöhandlingsprogram inom sina
respektive verksamhetsområden. Ytterligare bidrag kommer att ges för
stöd till miljöprogrammet inom UNIDO. Vidare förutser regeringen
extra bidrag till FN:s miljöprogram (UNEP), dels att användas för
insatser för att förstärka u-ländernas kapacitet att beakta miljöhänsyn i
utvecklingsplaneringen, dels för att stödja u-landsdeltagande när det
gäller det internationella konventionsarbetet på miljöområdet. Dessutom
kommer vissa internationella frivilligorganisationer, bl.a. det
Internationella institutet för miljö och utveckling (HED), att få fortsatta
bidrag till u-landsinriktat miljöarbete.

Ett intensifierat stöd genom olika internationella organisationer
ställer större krav på svensk multilateral beredningskapacitet, vilket
enligt propositionen innebär att SIDA i detta sammanhang förväntas få
en ökad roll.

Flera internationella organisationer har, som en följd av gjorda
förstärkningar och omprioriteringar, fått en förbättrad institutionell
kapacitet. Detta innebär att de inom sina respektive verksamhetsområden
har goda förutsättningar att utveckla omfattande och högkvalitativa
miljöprogram. Detta gäller t.ex. handlingsplaner för att förhindra
skovling av tropisk regnskog och åtgärder för att förhindra ökenspridning
och markförstörelse.

För att genomföra sådana program krävs enligt propositionen resurser
utöver nuvarande bidrag, framförs det i propositionen. Regeringen
avser att verka för att givarsamfundet tar sitt gemensamma ansvar och
mobiliserar sådana additionella medel till de internationella organisationerna.

Sverige bör också, enligt regeringen, liksom tidigare bistå de uländer
som saknar egna resurser att aktivt delta i förberedelsearbetet
inför olika förhandlingar på miljöområdet inkl. FN:s konferens om
miljö och utveckling som skall hållas år 1992.

För att möta behoven av insatser inom multilateralt miljöbistånd
föreslår regeringen ett jämfört med förra året oförändrat anslag om 125
milj.kr. för Miljöinsatser.

6 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

Övriga insatser

Under delposten Övriga insatser finansieras bidrag till ett stort antal
organisationer, program, seminarier och andra internationella aktiviteter
för främjandet av internationell samverkan.

Extra insatser genom internationella organisationer kan också aktualiseras
under pågående budgetår. Under andra anslagsposter redovisas
beräknade anslag för vissa organisationer. Ibland kan det av förhandlingstekniska
skäl vara svårt att förutse svenska bidrag, framförs det i
propositionen. I andra situationer råder osäkerhet om storlek och
tidpunkt för kommande svenska bidrag. I sådana fall kan delposten
Övriga insatser utnyttjas.

Ett antal bidrag utgår som ett återkommande stöd till verksamhet
som regeringen bedömer som angelägen. För budgetåret 1989/90 räknar
regeringen med bidrag till bl.a.:

-Internationella rödakorskommittén (ICRC)

-FN:s boende- och bebyggelsecenter (HABITAT)

-FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM)

-Internationella forsknings- och utbildningsinstitutet för kvinnors utveckling
(INSTRAW)

-FN:s informations- och forskningscenter för transnationella företag
(UNCTC)

-Svenska UNICEF-kommittén

-UNESCO:s biståndsprogram för kommunikationsutveckling (IPDC)
-FN:s center för vetenskap och teknologi för utveckling (UNCSTD)

- Internationellt handikappbistånd
-Stöd till FN-insatser i Namibia
-Handelsrelaterat bistånd, t.ex. via UNCTAD

-Extra bidrag till studier och utredningar som bedrivs inom internationella
organisationer
-Stöd till organisationer och fonder som verkar för förbättrat internationellt
samarbete, t.ex. Society for International Development, International
Foundation for Development Alternatives och Stiftelsen
Dag Hammarskjölds Minnesfond
-Nordiska Afrika-institutet

-Svenska institutet för personal- och administrativa kostnader för
FN-stipendiater
-Svenska FN-förbundet

Sammanfattning av motionerna

Folkpartiet betonar i motion U204 värdet av bistånd genom multilaterala
biståndsorgan och då särskilt FN. Fördelen med multilateralt
bistånd är att det gör mottagarländerna mindre beroende av politisk
välvilja från enskilda givarländer, framhåller folkpartiet. Motionärerna
konstaterar att såväl IDA som UNDP fått minskade resurser under
1980-talet, vilket drabbar stödet till de fattigaste u-länderna, särskilt i
Afrika söder om Sahara. Folkpartiet vill därför höja anslaget till
UNDP. Andra FN-organ som enligt motionärerna bör ha ökade resurser
för att de står inför växande krav på insatser inom områden som

1989/90: UU15

också prioriteras i svensk biståndspolitik är UNHCR, UNRWA, UNICEF
samt UNFPA. Särskilt UNHCR behöver enligt motionärerna
kraftigt ökade resurser med tanke på den allvarliga flyktingsituationen
i världen och flyktingkommissariens egen ekonomiska kris. Folkpartiet
tar också upp den världskampanj som FN initierat för att söka utrota
analfabetismen till år 2000 och som proklamerat 1990 som det internationella
läskunnighetsåret.

Den nationalkommitté som tillsatts i Sverige i likhet med andra
länder och som har som uppgift att genom opinionsarbete öka medvetenheten
om analfabetismen och samordna svenska initiativ på området
har enligt folkpartiet alldeles för knappa resurser. Ytterligare 2
milj.kr. bör anslås, anser motionärerna.

Centerpartiet anser (U244) att regeringen inte tillräckligt prioriterar
miljöbiståndet. Genom att regeringen föreslår oförändrade bidrag till
miljöinsatserna innebär det i realiteten att biståndet urholkas, något
som centerpartiet finner orimligt med hänsyn till de stora behoven av
miljöbistånd. Motionärerna föreslår en höjning av miljöbiståndet via
multilaterala organ med 25 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

Även miljöpartiet vill öka det svenska biståndet på miljövårdsområdet.
I motion U220 föreslås inrättandet av två miljöfonder på vardera 1
miljard kronor. Den ena fonden skall användas till miljöförbättringar i
Östeuropa. Den andra fonden skall användas för insatser i u-länder,
exempelvis markvårdsinsatser, skogsplantering och bevarande av regnskogar.

Miljöpartiet föreslår vidare i motion U220 att en del av de medel
som regeringen föreslagit till anslagsposten för särskilda insatser i
skuldtyngda länder under anslaget C 3 i stället skall anslås till internationella
organisationer som arbetar med familjeplanering (UNFPA och
1PPF). Utskottet behandlar frågan under berörd anslagspost under
anslaget C 3. Andra biståndsprogram.

Vänsterpartiet kommunisterna kräver i motion U241 att bidraget till
Internationella familjeplaneringsfederationen ökar med 5 milj.kr. jämfört
med regeringens förslag. Motionärerna föreslår också en höjning
av bidraget till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum
(ITC) med 10 milj.kr. att användas till råvaruprogrammet för bistånd
till diversifiering och förädling.

Utskottets överväganden

Sverige är redan en av de allra största bidragsgivarna i UNDP, UNICEF,
UNFPA, UNHCR, UNRWA och ITC samt till mindre fonder
som kvinnofonden UNIFEM och narkotikafonden (UNFDAC). Sverige
är också tillsammans med Japan den största bidragsgivaren till
IPPF. Självfallet skall FN-systemet och de frivilliga organisationer som
regelmässigt erhåller svenskt bidrag även fortsättningsvis kunna lita på
Sverige som en pålitlig bidragsgivare. Utskottet Sr dock åter framföra
betydelsen av att finansieringen av de multilaterala organens verksam -

1989/90: UU15

het delas mellan flera bidragsländer. Sverige har sedan lång tid tillbaka
aktivt arbetat för såväl ökade resurser till FN:s verksamhet som till en
spridd bördefördelning till organisationernas fromma.

Vad gäller UNDP delar utskottet den uppfattning som framförs i
U204 (fp) om behovet av höjda anslag. För närvarande pågår emellertid
en diskussion och i viss mån en omvärdering av FN-biståndet för
att detta bättre skall kunna anpassas till dagens och morgondagens
behov (det nordiska projektet, FN i utvecklingssamarbetet samt översynen
av det multilaterala biståndet). Innan dessa utredningar och förhandlingar
slutförts är det enligt utskottets uppfattning lämpligt att
avvakta och inte ta beslut om ytterligare bidrag.

Utskottet anser att den av regeringen föreslagna fördelningen av
bidragen är rimlig. Utskottet vill erinra om att regeringen har möjlighet
att under löpande budgetår lämna extra bidrag exempelvis till det
flyktingarbete som UNRWA och UNHCR bedriver.

Därmed avstyrks yrkandena 41, 42, 43, 44 och 45 i motion U204 (fp)
samt yrkandena 5 och 6 i motion U241 (vpk).

De medel som regeringen för nästa år vill avsätta för miljövårdsinsatser
genom multilaterala organ finner utskottet lämpliga med tanke på
mottagarnas administrativa kapacitet. Det är utskottets uppfattning att
det svenska biståndet till miljöändamål skall öka. För att det skall bli
effektivt och få genomslagskraft måste det emellertid kunna tas emot
och kanaliseras på ett meningsfullt sätt av organisationerna. Vad vi
med svenskt bistånd nu kan göra är att bidra till att miljöhänsyn
integreras i programmen och att mottagarländerna får stöd att själva
göra nödvändiga miljö- och naturresursbedömningar.

Utskottet delar den oro för bl.a. jordklotets ekologiska balans som
ligger till grund för yrkandet i motion U220 om en fond på en miljard
kronor till markvårdsinsatser, skogsplantering och bevarande av regnskogar.

Som utskottet redan tidigare haft anledning konstatera är emellertid
en förutsättning för att skövlingen av tropiska regnskogar skall kunna
hejdas att vi kan avhjälpa fattigdom i de berörda länderna. Fattigdomen
i sig utgör det största miljöhotet i u-länderna. Det är enligt
utskottets uppfattning endast genom åtgärder för ekonomisk utveckling
som innebär att varken fattiga länder eller fattiga människor tvingas
ägna sig åt rovdrift och förstöring av naturresurser för att kortsiktigt
klara sin överlevnad som skövlingen kan hejdas. För ytterligare kommentarer
får utskottet hänvisa till sitt tidigare resonemang i detta
betänkande om det svenska miljöbiståndet.

Härmed avstyrks yrkande 4 i motion U220 (mp), yrkande 12 i motion
U244 (c) och yrkande 9 i motion U637 (mp).

Folkpartiet yrkar i motion U204 på att ytterligare 2 milj.kr. avsätts till
den svenska nationalkommittén för FN:s läskunnighetsår 1990. Utskottet
får konstatera att regeringen redan insett att utökade resurser för
kommitténs verksamhet kan bli erforderliga och att därför beredskap
finns för ytterligare anslag om så skulle bli fallet.

1989/90: UU15

Yrkande 62 i motion U204 (fp) föranleder därmed ingen åtgärd från
riksdagens sida och avstyrks följaktligen.

Världsbanksgruppen
Sammanfattning av motionerna

Vänsterpartiet kommunisterna kräver i motion U251 att Världsbanken
och IMF reformeras så att u-länderna får ett jämlikt inflytande över
deras politik och struktur. De reformer som motionärerna kräver är
att parlament och allmänhet får insyn i bankens verksamhet och
planering samt att banken decentraliseras genom att regionala rådgivande
organ skapas. Dessa organ skall bestå av frivilliga organisationer.
Om reformer inte är möjliga anser motionärerna att Världsbanken, de
regionala bankerna och de regionala utvecklingsfonderna bör frikopplas
från IMF och att det skapas en ny bank, en FN-bank.

Vidare kräver vänsterpartiet kommunisterna att Sverige lämnar Internationella
finansieringsbolaget IFC eftersom bolagets uppgift är att
privatisera u-ländernas tillgångar, något som enligt motionärerna ofta
betyder att de överförs i utländsk ägo.

I motion U222 (mp) yrkas att Sverige skall begära förslag till nya
riktlinjer för Världsbanken så att banken inte stöder miljöfarliga
projekt eller projekt som skadar urbefolkningar. Om inte nya riktlinjer
om stöd endast till ekologiska och humana långsiktiga projekt kan
genomdrivas bör Sverige enligt motionärerna utträda ur Världsbanken.

Folkpartiet motsätter sig att utvecklingssamarbetet med Central- och
Östeuropa läggs inom enprocentsramen. Därmed motsätter sig folkpartiet
regeringens förslag att dra ner reservationerna till Internationella
utvecklingsfonden IDA så att utrymme skapas för finansiering av
multilaterala arrangemang till stöd för reformprocessen i Central- och
Östeuropa. I stället vill partiet skapa ett nytt anslag för demokratisk
samhällsutveckling i en bred länderkrets och till detta anslag anslå
300 milj .kr.

Som utskottet redan tidigare i detta betänkande återgivit motsätter
sig även centerpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet
att utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa läggs inom
enprocentsramen. Följaktligen motsätter sig dessa partier i likhet med
folkpartiet att reservationerna till IDA används för det svenska deltagandet
i multilaterala insatser till förmån för Central- och Östeuropa.

Utskottets överväganden

Yrkandena rörande Världsbankens verksamhet och struktur är i stort
sett desamma som utskottet behandlade i förra årets betänkande
(1988/89:UU18). Vad gäller öppenheten inom Världsbanken bl.a. gentemot
enskilda organisationer får utskottet konstatera att banken nu
intar en betydligt öppnare attityd till enskilda organisationer jämfört
med tidigare. Ett utvecklat samarbete finns redan på flera plan, bl.a.

1989/90: UU15

finns sedan 1982 en särskild samarbetskommitté, NGO—World Bank
Committee. Banken tillhandahåller i ökad utsträckning information
till organisationerna och låter dem medverka i olika insatser. Detta
gäller inte minst organisationer med bas i u-länderna själva. En
kontinuerlig dialog förs med internationella enskilda organisationer
om såväl allmänna policyfrågor som rörande mer land- och projektspecifika
problem. Lokala enskilda organisationer har också kommit
att spela en större roll vid implementeringen av bankens projekt.
Vidare träffar bankens regionala avdelningar regelbundet företrädare
för olika organisationer för att diskutera olika frågor. Utbyte av
personal sker också mellan banken och t.ex. Världsnaturfonden. Sverige
har tillsammans med de övriga nordiska länderna stött denna
utveckling och betonat de värdefulla bidrag som enskilda organisationer
kan ge inte minst på det lokala planet. Den svenska biståndsverksamheten
sker som bekant i löpande samarbete och samråd med
enskilda organisationer.

Vad i övrigt gäller offentligheten inom Världsbanken får utskottet
konstatera att banken sprider en stor mängd information om verksamheten.
Det torde dock enligt utskottets uppfattning finnas utrymme för
större öppenhet på exempelvis miljöområdet. Samtidigt är det enligt
utskottets uppfattning helt naturligt att alla dokument som rör t.ex.
bankens samarbete med olika länder inte kan ges en allmän spridning.
Det skulle försvåra dialogen mellan banken och enskilda länder, vilket
skulle leda till sämre beslutsunderlag och inte vara i mottagarländeras
intresse. Däremot är naturligtvis samtliga dokument som utges av
Världsbanken och IMF tillgängliga för styrelsen och därmed också för
medlemsländerna.

Härmed avstyrks yrkandena 1 och 3 i motion U251 (vpk).

Som ett resultat av den kritik som Världsbanken erhållit från medlemsländer
och miljöorganisationer om bristande miljöhänsyn tar nu
banken i betydligt större utsträckning sitt ekologiska ansvar.

Nu pågår arbete för att integrera miljöhänsyn i alla delar av verksamheten.
Bland annat skall alla projekt som befaras ha betydande
effekter på miljön underkastas en särskild miljövärdering. Dessa miljövärderingar
kommer förutom renodlade miljöaspekter även att beröra
sociala och kulturella frågor t.ex. i samband med folkomflyttningar.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att i styrelsen samt i
övrigt samarbete med banken uppmärksamma dess sociala och ekologiska
ansvar samt behovet av ökad öppenhet i synnerhet på miljöområdet.
Något behov av en ny FN-bank anser utskottet däremot inte
föreligga.

Världsbanksgruppens verksamhet och syfte studeras inom ramen för
den samlade översyn av det multilaterala biståndet som för närvarande
genomförs. Utredningen skall vara avslutad i början av år 1991.

Med det ovan anförda avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U222 (mp)
samt yrkande 5 i motion U251 (vpk).

1989/90:UU15

Frågan om hur det svenska biståndet till Central- och Östeuropa skall
finansieras har redan tidigare behandlats i detta betänkande. Där
framkommer att det enligt utskottets uppfattning inte behövs ett särskilt
nytt anslag som föreslås av folkpartiet. Utskottet behandlar vidare
denna fråga under anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Utskottet
får också konstatera att den del av insatserna som skall finansieras
under anslagsposten för IDA kan ske genom att utbetalningstekniken
förändras så att reservationerna kan utnyttjas. IDA:s utfästelser
gentemot u-länderna påverkas därmed inte.

Härmed avstyrks ifrågavarande del av yrkande 6 i motion U204 (fp).

Frågan om det svenska medlemskapet i 1FC behandlade utskottet i
förra årets betänkande (1989/90:UU18) och framförde då att IFC enligt
utskottets uppfattning är ett organ som utgör ett nyttigt komplement
till Världsbankens övriga verksamhet. IFC fyller en viktig funktion för
att främja investeringar inom den privata sektorn i u-länderna. Denna
sektor är svag och outvecklad i många av länderna, bl.a. beroende på
svårigheten med finansiering och onödigt komplicerade byråkratiska
procedurer vilket gör det svårt att starta och driva företag. IFC:s
verksamhet är därmed även ett viktigt led i försöken att motverka
kapitalflykt från u-länderna. Behovet av IFC:s insatser, dvs. riskkapitalförsörjning
och rådgivning i investeringsfrågor, har enligt vad utskottet
erfår blivit allt större under 1980-talet. IFC har under senare år givit
ökat stöd till afrikanska små och medelstora företag och i ökad
utsträckning stött företagsamhet inom jordbrukssektorn. Liksom tidigare
ser utskottet ingen grund för ett svenskt utträde ur IFC.

Därmed avstyrks yrkande 4 i motion U251 (vpk).

Livsmedelsbistånd
Sammanfattning av motionerna

Tre motioner U223 (m), U224 (c) och U238 (s) tar upp frågan om
fortsatta leveranser av svensk matolja till WFP. Tidigare var två tredjedelar
av det svenska ordinarie bidraget till WFP bundna till upphandling
i Sverige. Medlen användes till köp av matolja från Karlshamns
Oils & Fats AB. Från och med budgetåret 1989/90 kommer två
tredjedelar av det svenska ordinarie bidraget i stället att kunna användas
för inköp av livsmedel i u-länderna med exportproduktion eller i
Sverige. Samma regler gäller för de svenska bidragen via livsmedelshjälpskonventionen
(FAC), katastroflagret för livsmedel (IEFR) och
WFP:s fond för utdragna katastrofsituationer. Enligt motionärerna
innebär denna förändring av uppköpsordningen att leveranserna av
matolja från Karlshamns Oils & Fats AB riskerar avbrytas och upphandling
i stället kommer att ske i u-länderna. Samtidigt har företaget
sedan 1987 i samarbete med SIDA och WFP utvecklat en ny förpackning
för matoljan som förutom förvaring av matolja kan användas på
olika sätt i u-länderna. Investeringar på ca 20 milj.kr. gjordes av
företaget i samband med framtagandet av denna nya förpackning.

1989/90:UU15

I motion U233 (m) yrkas att det svenska livsmedelsöverskottet används
till livsmedelshjälp till svältande människor i olika länder.

1989/90: UU15

Utskottets överväganden

Enligt vad utskottet erfar finns det ingen anledning att befara att den
nya ordningen för upphandling av svenska bidrag till WFP skulle
innebära att leveranserna från Karlshamns Oils & Fats avbryts. Det
svenska bidraget till det internationella katastroflagret för livsmedel
(IEFR) och WFP:s fond för utdragna katastrofinsatser motsvarar
40 000 ton spannmål och 2 500 ton vegetabilisk olja. Bidraget är inte
bundet till inköp i Sverige annat än om WFP inte kan göra uppköp
från u-länder med exportproduktion. WFP har fortsatt köpa oljan från
Sverige (Karlshamns), och det finns ingen anledning enligt utskottets
uppfattning att tro att WFP härvidlag skulle ändra sina rutiner.

Härmed avstyrks motionerna U223 (m), U224 (c) och U238 (s).

Vad gäller kravet i motion U233 (m) att det svenska livsmedelsöverskottet
skall användas till bistånd till svältande i olika länder får
utskottet anföra följande:

Den svenska inställningen är att livsmedelsbistånd endast skall ges
vid akuta katastrofsituationer. Av detta skäl bidrar Sverige t.ex. till
WFP:s katastroflager. Ett stort inflöde av livsmedel under normala
situationer kan ha den effekten att det lokala prissättningssystemet sätts
ur spel. Hjälpsändningar kan då komma att ersätta den inhemska
jordbruksproduktionen med långsiktigt skadliga konsekvenser. Landet
kan lätt bli beroende av livsmedelshjälp och den egna överlevnadsförmågan
förändras.

Med det ovan anförda avstyrks motion U233 (m).

4. Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)

Propositionen (s. 90—112)

För budgetåret 1990/91 föreslår regeringen att 6 787,0 milj. kr. ställs
till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Detta innebär
en anslagsökning med 597,0 milj.kr. i förhållande till föregående
budgetår.

Regeringens förslag till fördelning av biståndet genom SIDA framgår
av tabell 5.

Tabell 5. Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren

1989/90-1990/91 (milj.kr.)

Anslag Förslag För 1989/90

1990/91 ändring

AFRIKA

Angola	170	200	+	30
Bot swana	95	95		of
Et iopien	145	145		of
Guinea-Bissau	80	90	+	10
Kap Verde	65	70	+■	5
Kenya	140	150	+	10
Lesotho	35	35		of
Mozambique	395	445	+	50
Nami bi a		100	+	100(1)
Tanzania	540	550	+	10
Zambia	240	240		of
Zimbabwe	180	200	+	20
Regionala insatser i Afrika	235	255	+	20
Humanitärt bistånd i södra Af r i ka	350	310	•	40(1)
ASIEN Bangladesh	135	145	+	10
Indien	380	400	+	20
Laos	85	100	+	15
Sr i Lanka	70	70		of
Vietnam	300	300		of
Regionala insatser i Asien	15	25	+	10
LATINAKER1KA Nicaragua	230	270	+	40
Regionala insatser i Centralamerika	55	90	+	35
Humanitärt bistånd i Lat inamcr ika	190	190		of
ÖVRIGT Katastrofbistånd m.m.	800(2)	597	(♦	47(2)
Stöd till återuppbyggnad Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer (3)	575	250 675	+	100
Särskilda miljöinsatser	225	225		of
Sär sk i Ida program	328	408	+	80
Rekrytering och utbildning av fältpersonal	81	88	+	7
Vissa landprogramkostnader	51	55	+	4
Information genom SIDA (3)		14	+	14
SUNNA	6 190	6 787	+	597

'Ny anslagskonstruktion.

'T.o.m. innevarande budgetår redovisas medlen för katastrofer, stöd till
återuppbyggnad m.m. under en anslagspost.

'Medel för information genom folkrörelser, andra enskilda organisationer och
SIDA anvisas t.o.m. budgetåret 1989/90 över anslaget C 9. Information.

I propositionen föreslås att medelsramarna för samarbetsländerna ökas
med sammanlagt 320 milj.kr. till sammanlagt 3 605,0 milj.kr. För
närmare motivering till regeringens förslag om bistånd till enskilda
samarbetsländer hänvisas till propositionen (s.94—105).

1989/90:UU15

4.1. Samarbete med enskilda länder

1989/90:UU15

Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motionerna U202 och U246 att
landramarna avvecklas vad gäller Angola, Etiopien, Zimbabwe, Vietnam
och Nicaragua då enligt partiet inget statsstöd bör gå till enpartistater.
För övriga programländer utom Botswana förordas sänkningar
av landramarna i linje med att programlandsbistånd successivt bör
avvecklas till förmån för projektinriktat bistånd. Avvecklingen föreslås
ske under en femårsperiod, och för nästa budgetår föreslås därför en
minskning av landramen till huvuddelen av enpartistaterna. För
Botswana förordas höjning. Biståndet till Namibia skall enligt partiet
föras till anslagsposten Projektbistånd till vissa länder.

Folkpartiet ansluter sig till regeringens förslag i sin motion U204 på
flertalet punkter vad gäller programländerna. Partiet förordar dock ett
större stöd till Namibia som föreslås bli programland samt en minskning
av biståndet till Vietnam. Folkpartiet förordar vidare en utökning
av programlandskretsen med förutom Namibia Uganda, Filippinerna
och Costa Rica.

Centerpartiet ansluter sig i sin motion U244 till regeringens förslag i
denna del utom vad gäller Botswana där ett större bistånd föreslås.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i sin motion U241 höjningar
till samtliga programländer utom för Etiopien, Kenya, Namibia, Bangladesh
och Indien där regeringens förslag godtas. Vpk föreslår vidare
att Sri Lanka upphör att vara programland.

Miljöpartiet ansluter sig i sin motion U220 till regeringens förslag.

Utskottets överväganden

Angola

Angolas befolkning har drabbats hårt av kriget. Produktionen inom
jordbruk och industri har minskat. Transport- och kommunikationsleder
har förstörts. I landet finns till följd av kriget ca 550 000 internflyktingar.
Utskottet konstaterar att biståndsbehovet således är mycket
stort.

Angola inledde 1987 ett ekonomiskt reformprogram som i sitt
innehåll ligger i linje med de anpassningsprogram som Världsbanken
och Internationella valutafonden stödjer i många andra afrikanska
länder. 1989 beviljades Angola inträde i dessa båda nämnda organisationer.

Ett viktigt steg mot fred togs 1988 när Angola, Sydafrika och Kuba
slöt avtal om bl.a. tillbakadragande av de kubanska trupperna. 1989
nåddes en överenskommelse om vapenvila i konflikten mellan Angola
och UNITA, vilken dock senare tidvis har brutits.

I anslutning till den pågående fredsprocessen har Angolas regering
signalerat beredvillighet till försoning, bl.a. genom åtgärder för en
politisk liberalisering.

Svenskt bistånd går bl.a. till insatser inom hälsovård, transporter,
fiske och varubistånd i form av reservdelar m.m.

Utskottet anser att fortsatt bistånd i den omfattning regeringen
föreslår är väl motiverat mot bakgrund av de stora behoven och
befolkningens utsatta situation.

Utskottet delar inte uppfattningen som framförs i motionerna U202,
U246 och U658 (samtliga m) att bistånd genom den angolanska
statsmakten bör upphöra om inte villkoren för fred och försoning
infrias. Ett avbrytande av biståndet skulle enligt utskottet drabba den
redan svårt lidande befolkningen. Det finns enligt utskottet i stället
anledning för Sverige att stödja och uppmuntra en fortsatt rörelse mot
ökad demokrati och försoning i Angola. Utskottet förordar därför en
fortsatt humanitär och demokratifrämjande inriktning av biståndet.

Den medelsram om 200 milj.kr. som regeringen föreslår är baserad
på en bedömning av kapaciteten från svensk och angolansk sida att
framgångsrikt förvalta anslaget. En höjning enligt motion U241 (vpk)
är därför inte motiverad. Mot bakgrund av de stora humanitära
behoven i Angola välkomnar utskottet i sammanhanget att betydande
bistånd utanför landramen kan lämnas för nödhjälps- och flyktinginsatser.
Sådant bistånd lämnas för närvarande via Internationella röda
korset och enskilda organisationer.

Det är vidare utskottets uppfattning att Sverige fortsätter att ge
politiskt stöd till FN:s ansträngningar att uppnå försoning och varaktig
fred i Angola.

Därmed avstyrks yrkande 9 i motion U202 (m), yrkande 7 i motion
U241 (vpk), yrkande 14 i motion U246 (m) samt yrkandena 1, 2 och 3
i motion U658 (m).

Botswana

Motionerna U241 (vpk), U244 (c) och U246 (m) föreslår samtliga en
högre medelsram för Botswana än vad regeringen föreslagit.

Den botswanska ekonomin har utvecklats i en mer gynnsam riktning
än i flertalet andra afrikanska länder. Valutareserven är förhållandevis
stor. Ett antal problem kvarstår emellertid, såsom hög arbetslöshet,
vattenbrist och stor livsmedelsimport. Vidare kvarstår det starka
beroendet av Sydafrika.

Det svenska biståndet syftar till att minska beroendet av Sydafrika
samt att möjliggöra social utveckling på landsbygden. Utskottet erfar
att en omorientering för närvarande sker i biståndet mot utveckling av
landets mänskliga resurser genom kunskapsöverföring. Reservationerna
i biståndet har ökat.

1989/90:UU15

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen föreslår den medelsram
som är ändamålsenlig för Botswana. Yrkande 8 i motion U241
(vpk), yrkande 18 i motion U244 (c) samt yrkande 1 i motion U246
(m) avstyrks.

Etiopien

Samtliga partier utom moderata samlingspartiet ansluter sig till regeringens
förslag om medelsram för Etiopien. I motionerna U202 (m),
U246 (m) och U635 (m) föreslås att landramsbiståndet till Etiopien
avvecklas. I motionerna U211 (s) och U204 (fp) understryks vikten av
att biståndet anpassas till den rådande kris- och krigssituationen i
landet och i högre grad inriktas på katastrofinsatser via enskilda
organisationer och FN. Liknande tankar framförs i ett antal motioner
om Eritrea vilka behandlas under anslagsposten Katastrofbistånd.

Etiopien har härjats svårt av ett sedan lång tid pågående inbördeskrig
som skördat hundratusentals människoliv. Under senare tid har
de eritreanska befrielserörelserna och den tigreanska befrielserörelsen
fått kontroll över stora delar av norra Etiopien.

Situationen i Etiopien har förvärrats genom en utvecklingspolitik
som missgynnat effektiv produktion inom bl.a. jordbruket. Allvarliga
brott mot de mänskliga rättigheterna har begåtts, bl.a. i samband med
den militära mobiliseringen i norr och bybildningsprogrammet. Den
hotande svältkatastrofen ger anledning till djup oro.

Mot denna bakgrund har det svenska biståndet successivt omorienterats
mot humanitärt inriktade och katastrofförebyggande insatser. En
minskande del av biståndet går till fortsatta reguljära bilaterala program.
Stödet till jordbrukssektorn har helt avvecklats, medan insatser
inom undervisnings- och hälsosektorerna enligt utskottets uppfattning
bör kunna fortsätta under nästa budgetår.

Utskottet finner att förutsättningarna för ett reguljärt långsiktigt
bilateralt utvecklingssamarbete med Etiopien kraftigt försämrats under
senare år. Omorienteringen mot humanitära och katastrofinriktade
insatser via FN och enskilda organisationer är därför angelägen och
motiverad, inte minst mot bakgrund av det utbredda mänskliga lidande
som konflikterna i landet fört med sig. Utskottet understryker
vikten av en fortlöpande prövning av biståndssamarbetets förutsättningar
och effektivitet. Det bör härvid övervägas om programlandssamarbete
är den lämpligaste formen för att nå de mest nödställda människorna.
Utskottet utgår från att landets allmänpolitiska utveckling och de
begynnande fredsansträngningarna även i fortsättningen noga följs från
svensk sida.

Den politiska utvecklingen i Etiopien är föremål för ett antal
motioner vilka behandlas i ett separat betänkande under våren 1990.

Utskottets överväganden vad gäller katastrofbistånd till Etiopien
återfinns under anslagsposten Katastrofbistånd, Stöd till återuppbyggnad
m.m. längre fram i betänkandet.

1989/90:UU15

Med det ovan anförda får yrkande 18 i motion U204 (fp) och yrkandena
1 och 2 i motion U211 (s) anses besvarade. Yrkande 11 i motion
U202 (m), yrkande 15 i motion U246 (m) samt yrkande 1 i motion
U635 (m) avstyrks.

Guinea-Bissau

I motion U241 (vpk) föreslås en höjning, medan i motion U246 (m)
föreslås en sänkning av landramen.

Guinea-Bissau är ett av världens fattigaste länder. Efter en lång
period av ekonomisk stagnation slöts en överenskommelse med Internationella
valutafonden och Världsbanken om ett strukturanpassningslån.
Utskottet noterar att i anslutning till överenskommelsen har en ny
ekonomisk politik introducerats som omfattar bl.a. devalveringar, privatisering
av detaljhandel och friare prissystem. Det ekonomiska reformprogrammet
har lett till vissa positiva resultat, även om arbetslösheten
stigit och utlandsskulden alltjämt är mycket stor.

Det svenska biståndet syftar till en bättre resurstillväxt både vad
gäller materiella och mänskliga resurser. Bistånd lämnas till bl.a.
landsbygdsutveckling, fiske, undervisning, industri och varubistånd.
Utanför landramen har betalningsbalansstöd tidigare lämnats för Världsbankens
Afrikaprogram.

Enligt utskottets uppfattning är den av regeringen föreslagna medelsramen
väl motiverad med hänsyn till behoven i Guinea- Bissau och
utvecklingen i landet.

Utskottet avstyrker därför yrkande 9 i motion U241 (vpk) samt yrkande
5 i motion U246 (m).

Kap Verde

Även Kap Verde tillhör jordens fattigaste länder. Landet är starkt
beroende av livsmedelsimport för sin försörjning. En växande utlandsskuld
utgör ett allvarligt problem.

Det svenska biståndssamarbetet med Kap Verde är inriktat på insatser
för att trygga befolkningens överlevnad i tider av extrem torka samt
i övrigt stödja produktiv verksamhet och öka möjligheterna till självförsörjning.
Enligt vad utskottet erfarit administreras biståndet effektivt.

Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen för Kap
Verde väl anpassad till landets behov och utveckling i övrigt.

Yrkande 10 i motion U241 (vpk) som föreslår höjning samt yrkande
6 i motion U246 (m) som föreslår en sänkning av landramen avstyrks.

Kenya

I motion U246 (m) föreslås en lägre medelsram än vad regeringen
föreslagit.

Den mycket höga befolkningstillväxten i Kenya har lett till stora
påfrestningar på samhället. Tillgången på odlingsbar jord är alltför
knapp. Det svenska biståndet har därför koncentrerats till landsbygds -

1989/90:UU15

utveckling inom sektorerna markvård, vattenförsörjning och hälsovård
med familjeplanering. Kvinnor och miljö är prioriterade områden. Det
bör enligt utskottets uppfattning vara en strävan att fortsatt medverka
till aktivt folkligt deltagande i biståndsinsatserna och därigenom främja
en demokratisk samhällsutveckling. Biståndet är såvitt utskottet kan
bedöma effektivt. Utskottet anser mot denna bakgrund samt med tanke
på att medelsramen varit oförändrad under tre år att regeringens
förslag om en höjning av medelsramen för nästkommande budgetår är
motiverad.

Därmed avstyrks yrkande 7 i motion U246 (m).

Lesotho

I motion U241 (vpk) föreslås en högre och i motion U246 (m) en
lägre landram jämfört med regeringens förslag.

Biståndet till Lesotho syftar till att slå vakt om landets självständighetssträvanden
och minska sårbarheten gentemot Sydafrika. Biståndet
är koncentrerat till förvaltningsutveckling, miljö- och markvård och
sysselsättningsskapande åtgärder.

Utskottet konstaterar att Lesotho genomgår en politiskt problemfylld
period med militärstyre sedan 1986. Det finns klara brister när det
gäller respekten för demokratiska fri- och rättigheter. Den senaste
tidens utveckling, som bl.a. inneburit en ytterligare koncentration av
makten till militärjuntan, inger oro och har ytterligare försämrat
landets internationella anseende. Det är därför enligt utskottet desto
angelägnare att, som anges i propositionen, utvecklingen i Lesotho
underkastas en särskild analys som underlag inför beslut om biståndssamarbete
nästkommande avtalsperiod. Utskottet förutsätter att analysens
resultat redovisas för riksdagen. I avvaktan härpå biträder utskottet
regeringens förslag om oförändrad medelsram.

Härmed avstyrks yrkande 11 i motion U241 (vpk) och yrkande 8 i
motion U246 (m).

Moqambique

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion U241 en höjning och
moderata samlingspartiet i motion U246 en sänkning av landramen
jämfört med regeringens förslag.

Mozambique är det land som hårdast drabbats av Sydafrikas destabiliseringspolitik.
Terror och sabotagehandlingar från rebellrörelsen
RNM, som har stöd inne i Sydafrika, har givit upphov till utbrett
mänskligt lidande. Produktion och social verksamhet har till vissa
delar lamslagits.

Det svenska biståndet syftar till att minska Mozambiques beroende
av Sydafrika samt främja ekonomisk utveckling och resurstillväxt för
att därigenom söka lindra något av den nöd som terrorn skapat.
Biståndet har successivt anpassats till säkerhetsläget och till det ekonomiska
reformprogrammet som stöds av bl.a. Världsbanken. Biståndet
är koncentrerat till jordbrukssektorn, undervisning, industriupprust -

1989/90: UU15

ning och energi. En viktig del utgörs av varubistånd. Biståndet utanför
landramen i form av katastrofhjälp och betalningsbalansstöd har varit
betydande.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser utskottet det motiverat
med ett omfattande biståndssamarbete med Mozambique. Den omprioritering
mot ekonomiska reformer, liberalisering och demokratisering
som ägt rum i landet under senare tid utgör ytterligare motiv härför.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsram för biståndssamarbetet.

Härmed avstyrks yrkandena 12 i motion U241 (vpk) och 9 i motion
U246 (m).

Namibia

I motion U202 (m) förordas att Namibiabiståndet skall utgå i projektform.
Motion U204 (fp) föreslår dels att Namibia skall bli programland,
dels en höjd medelsram jämfört med regeringens förslag. I
motion U642 (c) förordas att svenskt stöd bör ges till FN:s arbete i
Namibia och till landets demokratisering.

Det fria Namibia högtidlighöll sin självständighetsdag den 21 mars
1990. Utskottet hälsar den namibiska självständigheten med stor tillfredsställelse.

Sverige har sedan länge stött utvecklingen mot självständighet och
demokrati, både med humanitära insatser och genom stöd till FN:s
Namibiakår, UNTAG. Nu förestår planeringen av det framtida reguljära
biståndssamarbetet med det självständiga Namibia. FN och ett stort
antal länder har förberett det framtida Namibiabiståndet. Sverige har
tillsammans med övriga nordiska länder initierat ett antal förberedande
studier, särskilt inom sektorerna transporter, kommunikationer,
utbildning och finansväsende. Som anges i budgetpropositionen får det
närmare innehållet och utformningen av det kommande samarbetet
med Namibia avgöras efter förhandlingar med landets demokratiskt
tillsatta regering.

Utskottet får konstatera att det råder bred parlamentarisk enighet
om att etablera ett omfattande biståndssamarbete med det fria och
självständiga Namibia. Det är enligt utskottets uppfattning uppenbart
att biståndsbehoven är stora efter den långdragna och svåra frigörelseprocessen,
i synnerhet de första åren efter självständigheten. Utskottet
anser vidare att samarbetet bör få en långsiktig karaktär och att
Namibia bör bli ett programland. Utskottet välkomnar att resurser
avsätts för att inrätta ett biståndskontor i Windhoek. FN kommer
genom sina biståndsinsatser att fortsätta sin närvaro och sitt stöd till
Namibia. Genom Sveriges stora bidrag till UNDP och andra biståndsorgan
inom FN stöder Sverige FN:s fortsatta verksamhet i landet.

Med det ovan anförda anser utskottet yrkande 16 i motion U204 (fp)
och yrkande 7 i motion U642 (c) besvarade. Yrkande 49 i motion
U204 (fp) samt yrkande 14 i motion U202 (m) avstyrks.

1989/90:UU15

Tanzania

Moderata samlingspartiet föreslår i motion U246 en lägre landram för
Tanzania och begär i motion U202 en utvärdering av Tanzaniabiståndet.
I motion U241 (vpk) förordas en höjning av landramen jämfört
med regeringens förslag.

Utskottet vill understryka vikten av att regelbundna utvärderingar
görs i biståndsverksamheten. Under 1987—1988 genomförde regeringen
ett analysarbete om biståndet till Afrika under 90-talet, det s.k.
Afrikaprojektet. I den fallstudie om Tanzania som projektet även
innefattade gjordes en utförlig genomgång av Tanzaniabiståndet. Detta
arbete har därefter följts upp i samband med olika biståndsförhandlingar.
Vidare görs i internationella sammanhang kontinuerligt översyner
av biståndet till Tanzania, exempelvis i form av konsultativa möten
under Världsbankens ledning. Sverige deltar i dessa möten.

Det ekonomiska återhämtningsprogram som Tanzania genomför sedan
1986 har enligt vad utskottet erfarit gett vissa positiva resultat
under senare år. Under 1987 och 1988 översteg BNP-ökningen befolkningstillväxten
för första gången sedan 1977. Huvudmålsättningen i det
svenska biståndet är att stödja detta reformprogram. Vidare utgår stöd
till sociala sektorer såsom undervisning och hälsovård. Ett fortsatt
omfattande internationellt bistånd bedöms av utskottet som nödvändigt
för att den resurskrävande strukturomvandlingen skall kunna genomföras
och en stabil ekonomisk tillväxt komma till stånd.

Med det ovan anförda får yrkande 7 i motion U202 (m) anses besvarat.
Yrkande 13 i motion U241 (vpk) och yrkande 10 i motion U246 (m)
avstyrks.

Zambia

Även i Zambia pågår en genomgripande ekonomisk reformprocess. En
viktig del i det långsiktiga svenska biståndet är att underlätta en
strukturomvandling med syftet att skapa en bärkraftig utveckling.
Prioriterade sektorer är jordbruk, hälsa och undervisning. Utskottet
anser det motiverat med den av regeringen föreslagna landramen. Det
bör i sammanhanget nämnas att ytterligare bistånd till stöd för anpassningsprogrammet
kan komma att aktualiseras genom utnyttjande av
anslagsposten Särskilda insatser i skuldtyngda länder.

Därmed avstyrks yrkande 16 i motion U241 (vpk) och yrkande 11 i
motion U246 (m) vilka föreslagit en höjd resp. sänkt landram jämfört
med regeringens förslag.

Zimbabwe

Moderata samlingspartiet yrkar i motionerna U202 och U246 att
Zimbabwe skall avvecklas som programland eftersom landet är en
enpartistat. Vänsterpartiet kommunisterna (U241) förordar en höjning
av landramen.

Det svenska biståndet syftar främst till att minska de sociala och
ekonomiska klyftorna i landet och minska beroendet av Sydafrika. De

1989/90: UU15

sektorer som prioriteras i det landramsfinansierade biståndet är undervisning,
hälsovård, förvaltningsutveckling, transporter och varubistånd.
I biståndet ingår insatser för att främja demokrati och folkligt deltagande
på lokal nivå. Bistånd utanför landramen utgår bl.a. genom det
regionala SADCC-stödet.

Utskottet bedömer att det långsiktiga biståndssamarbetet med Zimbabwe
fyller en viktig funktion och har förutsättningar att nå de
avsedda befolkningsgrupperna. Samtidigt är det enligt utskottets uppfattning
viktigt att noggrant följa den politiska utvecklingen i Zimbabwe
och i synnerhet frågan om respekten för de mänskliga rättigheterna.
Fortsatta och om möjligt utökade demokratifrämjande biståndsinsatser
är angelägna. Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelsramen.

Härmed avstyrks yrkande 8 i motion U202 (m), yrkande 17 i motion
U241 (vpk) och yrkande 16 i motion U246 (m).

Bangladesh

Motion U246 (m) förordar en jämfört med regeringens förslag sänkt
landram.

Det svenska biståndet inriktas på att hjälpa den fattiga landsbygdsbefolkningen.
Sysselsättningsskapande åtgärder prioriteras. Biståndet koncentreras
till landsbygdsutveckling, hälsostöd och undervisning. Utskottet
finner den föreslagna medelsramen för det långsiktiga bilaterala
biståndet befogad.

Därmed avstyrks yrkande 2 i motion U246 (m).

Indien

I motion U246 (m) förordas en sänkt medelsram jämfört med regeringens
förslag.

Det långsiktiga svenska biståndet till Indien är inriktat på att bekämpa
fattigdomen och miljöförstöringen. Prioriterade områden är hälsovård,
vattenförsörjning, energi, skogsbruk med markvård och undervisning.
Utskottet anser det motiverat med den föreslagna landramen för
att fullfölja de fattigdomsinriktade insatserna.

Härmed avstyrks yrkande 3 i motion U246 (m).

Laos

I motionerna U241 (vpk) och U246 (m) föreslås höjning resp. sänkning
av landramen för Laos.

Biståndssamarbetet med Laos koncentreras till skogs-, transport- och
elkraftssektorerna. Regeringen avser kommande år att lägga större vikt
vid kunskapsöverföring avseende företagsskötsel och offentlig förvaltning.
Utskottet anser den föreslagna medelsramen motiverad. Det är
bl.a. med tanke på biståndets effektivitet väsentligt att den påbörjade
utvecklingen mot politisk och ekonomisk liberalisering fortsätter. Fortsatt
bistånd kan också bidra till att bryta landets isolering.

1989/90: UU15

7 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

Därmed avstyrks yrkande 21 i motion 241 (vpk) och yrkande 12 i
motion U246 (m).

Sri Lanka

I motion U241 (vpk) förordas att Sri Lanka avvecklas som programland.
I motion U246 (m) föreslås en i jämförelse med regeringens
förslag oförändrad medelsram.

Det svenska biståndet till Sri Lanka har, sedan vattenkraftsprojektet
i Kotmale avslutats, koncentrerats till landsbygdsutveckling, hälsovård
och utbildning. Till viss del har biståndsinsatserna försvårats genom
konflikten i landet.

Utskottet konstaterar med oro att utvecklingen i Sri Lanka fortsätter
att präglas av allvarliga konflikter mellan olika befolkningsgrupper.
Det utbredda våldet har krävt ett stort antal människoliv. Utskottet
anser det nödvändigt att nogsamt söka anpassa biståndssamarbetet till
de rådande förhållandena. Utskottet vill särskilt understryka vikten av
att, såsom angetts i propositionen, en betydande del av landramsmedlen
skall kunna inriktas mot att lindra den akuta krisens verkningar.
Sådant stöd bör där så befinns lämpligt kunna kanaliseras via FNorgan
och enskilda organisationer. Utskottet vill vidare framhålla
fattigdomsinriktningen som angelägen i ett fortsatt biståndssamarbete.
Det bör enligt utskottet fortlöpande prövas vilka biståndsformer som
är bäst lämpade och effektivast i det rådande läget. Med de ovannämnda
möjligheterna till flexibel anpassning av biståndet skulle ett avbrytande
av programlandssamarbetet inte behöva aktualiseras.

Härmed avstyrks yrkande 22 i motion U241 (vpk). Yrkande 4 i motion
U246 (m) får anses besvarat.

Vietnam

Moderata samlingspartiet yrkar i motionerna U246 och U202 att
Vietnam bör avvecklas som programland. Biståndet måste enligt motionerna
inriktas på att stödja en utveckling mot demokrati och
marknadsekonomi. Bai-Bang-projektet måste avslutas. Folkpartiet menar
i sin motion U204 att ett begränsat programlandssamarbete bör
fortsätta under några år, varefter frågan på nytt bör prövas. Ett starkt
stöd bör ges till demokratifrämjande insatser samt inom områdena
miljö, företagsdrift, ekonomi och offentlig förvaltning. Folkpartiet förordar
en sänkning av landramen. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår
i motion U212 att Sverige i FN bör aktualisera frågan om
internationellt bistånd till Vietnam och att USA måste uppfylla sin
utfästelse om biståndet för återuppbyggnad. Vidare yrkar vänsterpartiet
kommunisterna på att Sverige ger stöd till utvecklingen av VinhPhu-projektet
till ett socio-ekonomiskt område samt att Vietnam får
tillgång till betalningsbalansstöd för skuldavskrivning. Vänsterpartiet
kommunisterna förordar vidare en höjning av landramen.

Yrkandena beträffande biståndet till Vietnam är till en del desamma
som utskottet behandlat tidigare år och senast i föregående betänkande
1988/89:UU18. Utskottet har tidigare konstaterat att ett fortsatt svenskt

1989/90:UU15

biståndssamarbete efter 1990 förutsatte ett vietnamesiskt tillbakadragande
av trupperna i Kambodja. Den vietnamesiska regeringen utfäste sig
att göra detta. Under det gångna året har såvitt utskottet nu kan
bedöma tillbakadragandet genomförts. Det bör dock noteras att sporadiska
uppgifter om vietnamesisk truppnärvaro fortfarande förekommer.
Genom att en freds- och förhandlingsprocess nu kommit i gång i
regionen ter sig möjligheterna till en lösning av konflikten i Kambodja
nu ljusare, även om parterna i konflikten fortfarande står långt ifrån
varandra. I Vietnam har en relativt långtgående ekonomisk reformverksamhet
inletts med vissa marknadsekonomiskt orienterade inslag.
Den ekonomiska reformpolitiken har åtföljts av en viss öppning i den
kommunistiska enpartistaten, även om det mesta återstår att göra
beträffande respekten för mänskliga rättigheter och demokratisering,
vilket bl.a. berörs i Amnesty fnternationals senaste rapport om Vietnam.
Utskottet gör bedömningen att reformarbete, ekonomisk återhämtning
och demokratisering har större möjligheter om Vietnam får
internationellt stöd och om isoleringen bryts. Biståndet från Sverige i
sin nuvarande utformning inkluderar insatser för att främja demokrati
och fortsatt reformverksamhet. Mot denna bakgrund anser utskottet att
programlandsbistånd även i fortsättningen bör lämnas till Vietnam.
Den av regeringen föreslagna medelsramen får anses motiverad.

Härmed avstyrks yrkande 10 i motion U202 (m), yrkande 46 i motion
U204 (fp), yrkande 23 i motion U241 (vpk) och yrkande 13 i motion
U246 (m).

Utskottet har erfarit att den svenska regeringen agerar aktivt för att
bryta Vietnams internationella isolering både vad avser internationella
institutioner och utvecklingsorgan, exempelvis Världsbanken och Internationella
valutafonden samt bilaterala givare. Utskottet välkomnar
detta. När det gäller relationerna mellan Vietnam och USA kan
utskottet notera ett visst begränsat samarbete mellan länderna när det
gäller att lösa utestående humanitära frågor efter Vietnamkriget. En
normalisering av förbindelserna eller ens något återupptagande av de
diplomatiska relationerna har emellertid inte ägt rum. USA fortsätter
att blockera ett samarbete mellan Vietnam och internationella utvecklingsorgan
som Världsbanken.

Härmed får yrkande 1 i motion U212 (vpk) anses besvarat. Yrkande 2
i samma motion avstyrks.

Avtalet om pappersbruket i Bai-Bang löper ut den 30 juni 1990. Vissa
biståndsinsatser kan komma att aktualiseras även efter denna tid, inte
minst på miljöområdet. Utskottet ser positivt på denna möjlighet och
vill särskilt understryka betydelsen av miljöinsatser såväl i anslutning
till Bai-Bang-projektet som i Vietnambiståndet i övrigt. Utskottet får
konstatera att Sveriges bistånd till Vinh-Phu-området inte enbart har
koncentrerats till pappersbruket Bai-Bang utan haft en bredare inriktning.
Exempel på detta är stöd till skogsbruk och yrkesskola. Utskottet
har noterat att bistånd inom ekonomi och förvaltning planeras. Vidare
har utskottet erfarit att i det framtida biståndssamarbetet med Vietnam

1989/90:UU15

någon form av skuldlättnadsåtgärder eventuellt kan komma att aktualiseras,
exempelvis i form av betalningsbalansstöd. Avgörande faktorer
bör enligt utskottets uppfattning i sammanhanget vara om landet kan
genomföra ett långsiktigt ekonomiskt anpassningsprogram samt om
utvecklingen i övrigt fortsätter i positiv riktning.

Med det ovan anförda får yrkande 27 i motion U204 (fp) och yrkande
5 i motion U212 (vpk) anses besvarade. Yrkande 6 i motion U212
(vpk) avstyrks.

Nicaragua

Moderata samlingspartiet framför i motion U246 att programlandsbiståndet
till Nicaragua bör avslutas och att ökat stöd i stället lämnas till
hela den centralamerikanska regionen. Folkpartiet biträder i sin motion
U204 regeringens förslag till landram men med förutsättningen att
valen i Nicaragua genomförs i demokratiska former. Vänsterpartiet
kommunisterna vill enligt motion U241 höja landramen.

Det svenska biståndet är inriktat på produktiva sektorer inom industri
och jordbruk. Varubistånd har givits med syftet att underlätta den
pågående ekonomiska reformprocessen. Att främja demokrati har varit
en viktig målsättning i biståndsinsatserna. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att fria och demokratiska val hölls den 25 februari i
Nicaragua.

Mot bakgrund av den utbredda fattigdomen i landet och den återuppbyggnad
som är nödvändig efter de många åren av krig och
konflikter anser utskottet det motiverat med ett fortsatt biståndssamarbete
i den omfattning regeringen föreslagit. Utskottet välkomnar fortsatta
demokratifrämjande insatser.

Härmed besvaras yrkande 22 i motion U204 (fp). Yrkande 26 i motion
U241 (vpk) och yrkande 17 i motion U246 (m) avstyrks.

Regionalt och humanitärt bistånd i Afrika, Asien och
Latinamerika

Propositionen (s.100—101)

Regionala insatser i Afrika

Enligt propositionen går huvuddelen av medlen från anslagsposten till
regionala projekt i södra Afrika genom samarbetsorganisationen Southern
African Development Coordination Conference (SADCC). Posten
används även för stöd till Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB)
och till Intergovernmental Authority on Drought and Development
(IGADD).

I februari 1989 i Luanda ingick de nordiska länderna en överenskommelse
med SADCC om att sätta upp en fond för lån i utländsk
valuta till gemensamma företag i SADCC-regionen. "The NORSAD
Fund" — NORSAD-fonden — avses fa ett revolverande kapital på 180
milj.kr. Lån erbjuds företag som bedöms ha möjligheter att inom fem

1989/90:UU15

100

år tjäna in utländsk valuta. Lånen avser i första hand import av
insatsvaror, maskiner, reservdelar, licenser och köp av kvalificerade
tjänster. NORSAD-fonden kompletterar andra finansiella instrument
som bidrar till ökade investeringar av nordisk industri i SADCCländerna.

För innevarande budgetår föreslår regeringen avsättning av medel
för NORSAD-fonden under anslagsposten Regionala insatser i Afrika,
delposten Regionala insatser i södra Afrika (Norden/SADCC). Regeringen
begär riksdagens bemyndigande om godkännande av en svensk
anslutning till fonden. För budgetåret 1989/90 kommer då 24 milj.kr.
att utbetalas, och för budgetåret 1990/91 beräknas ytterligare ett svenskt
bidrag på 24 milj.kr.

Sammanlagt föreslås att anslagsposten Regionala insatser i Afrika
uppförs med 255 milj.kr. Härav avser 230 milj.kr. stöd till regionala
insatser inom SADCC.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Propositionen konstaterar att apartheidsystemet i Sydafrika består och
därmed förtrycket mot befolkningsmajoriteten.

Genom anslagsposten Humanitärt bistånd i södra Afrika får rörelser
och människor som är motståndare till eller offer för apartheidsystemet
ekonomiskt, moraliskt och politiskt stöd från Sverige. Utformningen
av det humanitära biståndet syftar även till att stödja uppbyggnaden
av ett demokratiskt och icke-rasistiskt Sydafrika.

Biståndet omfattar stöd till försörjning av flyktingar, rättshjälp, uppbyggnad
av demokratiska organisationer, studiestöd, facklig utbildning,
bidrag till försörjning av politiska fångar och deras familjer samt
information och forskning om apartheidsystemet och dess följder.

En stor del av biståndet föreslås även i fortsättningen ges i form av
stöd till humanitär verksamhet inom befrielserörelsen African National
Congress (ANC). Särskild hänsyn skall därvid tas till behovet av
stöd till utbildning och planering inför framtida majoritetsstyre i
Sydafrika. Regeringen finner att situationen i södra Afrika ger anledning
till en medelsram för det humanitära biståndet om 310 milj.kr.
Eftersom det humanitära biståndet via SWAPO upphör, innebär den
föreslagna anslagsvolymen ett ökat utrymme för andra humanitära
insatser i södra Afrika.

4.2. Regionalt och humanitärt bistånd i Afrika
Sammanfattning av motionerna

Folkpartiet i motion U204, centerpartiet i motion U244 och vänsterpartiet
kommunisterna i motion U241 föreslår en höjning av det
humanitära biståndet till Afrika. Centerpartiet anför vidare att det
humanitära biståndet inte bör begränsas till södra Afrika utan kunna
användas till stöd för befrielse- och demokratirörelser i hela Afrika. I
motionen omnämns Polisario och motståndsrörelser i Etiopien som
möjliga mottagare av sådant bistånd. Även folkpartiet och vänsterparti -

1989/90:UU15

101

et kommunisterna berör Polisario i sina motioner, vilkas yrkanden
behandlas under anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad
m.m. senare i betänkandet.

Utskottets överväganden

Det råder en bred enighet i utskottet om vikten av fortsatta humanitära
insatser i södra Afrika. Detta bistånd fyller en viktig funktion och
angelägna behov. En huvudmålsättning är att stödja utvecklingen mot
ett demokratiskt Sydafrika fritt från apartheid. En annan målsättning
har nu uppnåtts — namibisk självständighet. Biståndet omfattar bl.a.
stöd till uppbyggnad av folkliga organisationer, rättshjälp till fängslade
apartheidmotståndare och deras familjer, utbildningsinsatser, flyktinghjälp,
stipendier och informationsverksamhet. Riktlinjerna för användningen
av medlen för humanitärt bistånd är utformade av SIDA och
antagna av beredningen för humanitärt bistånd. På grundval av rekommendationer
från beredningen fattar regeringen beslut om humanitära
insatser överstigande 5 milj.kr. Beslut rörande insatser understigande
5 milj.kr. har delegerats till SIDA. En särskilt angelägen uppgift för
det fortsatta humanitära biståndet är enligt utskottet att stödja den
demokratiseringsprocess som nu synes ha inletts i Sydafrika. De önskemål
om ytterligare utökning av de humanitära insatserna i södra
Afrika som kommit till uttryck i motionerna tillgodoses enligt utskottet
genom att Namibia i fortsättningen ges programlandsbistånd och att
medel härigenom frigörs för ökade humanitära insatser i Sydafrika.

Härmed avstyrks yrkande 51 i motion U204 (fp), yrkande 18 i motion
U241 (vpk) och yrkande 16 i motion U244 (c).

Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion U244 (c) att det
finns stora humanitära biståndsbehov även i andra delar av Afrika. Det
omfattande bistånd av humanitär karaktär som i praktiken redan går
till andra delar av Afrika finansieras över andra anslagsposter, främst
Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m. Utskottet bedömer att möjligheterna
att ge fortsatt humanitärt bistånd till andra delar av Afrika
är goda och att anslagsposterna Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad
samt delposten Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter
härvid kan utnyttjas även i fortsättningen. Vad gäller länder och
regioner i Afrika till vilka bistånd av humanitär karaktär kanaliseras
utanför anslagsposten för humanitärt bistånd återfinns utskottets överväganden
i betänkandet under anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad
m.m.

Härmed avstyrks yrkande 17 i motion U244 (c).

Folkpartiet anför i sin motion U204 att regeringen bör överväga
åtgärder för en långsiktig kunskapsuppbyggnad i det fransktalande
Afrika. Utskottet delar uppfattningen om betydelsen av kunskap om
fransktalande Afrika. Utskottet konstaterar att svenskt bistånd redan
går till dessa områden och att ett framtida ökat bistånd inte kan

1989/90:UU15

102

uteslutas mot bakgrund av de föreliggande behoven. Utskottet anser att
denna fråga förtjänar att uppmärksammas av i Sverige berörda institutioner,
inte minst vad gäller behovet av kunskaper i franska språket.

Härmed tillstyrks yrkande 20 i motion U204 (fp).

4.3. Regionalt och humanitärt bistånd i Latinamerika
och Asien

Regionala insatser i Asien
Propositionen (s. 104)

Från anslagsposten utgår stöd till Mekongkommittén. Det gradvis
ökande svenska stödet kommer att inriktas på regionala miljövårdsinsatser.
Hantverksfiske i Bengaliska viken stöds genom FAO under ett
avtal som löper ut år 1991. Regeringen föreslår att anslagsposten
Regionala insatser i Asien beräknas till 25 milj.kr.

Utskottets överväganden

I motion U227 (s) förordas ökat bistånd till Mekongkommittén. Utskottet
får konstatera att stödet till Mekongkommittén gradvis ökat. I
stödet ingår miljöinsatser. Utskottet finner det rimligt att stödja det
regionala samarbete som Mekongkommittén verkar för. Den ökning
för nästa budgetår som regeringen föreslår för anslagsposten Regionala
insatser i Asien tillstyrks.

Härmed får motion U227 (s) anses besvarad.

4.4. Humanitärt bistånd i Asien

Folkpartiet i motion U204 och vänsterpartiet kommunisterna i motion
U241 förordar att en ny anslagspost för humanitärt bistånd i Asien
inrättas. Yrkanden beträffande bistånd av humanitär karaktär till Afghanistan,
Libanon och Kambodja behandlas längre fram i betänkandet
under anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m.

Utskottets överväganden

Utskottet får konstatera att det under de senaste åren avsatts ökande
belopp för humanitärt inriktade insatser i Asien. I första hand har
finansieringen skett från anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad
m.m. Exempel på insatser är det omfattande biståndet till
förmån för det krigsdrabbade afghanska folket, humanitära insatser i
Kampuchea och längs gränsen mellan Thailand och Kampuchea, insatser
i Libanon samt hälso- och rehabiliteringsinsatser på Västbanken
och i Gaza. Utskottets överväganden vad gäller sådant bistånd till

1989/90: UU15

103

enskilda länder och områden återfinns längre fram i betänkandet
under anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m. I såväl
de nämnda områdena som i andra länder och regioner i Asien verkar
Internationella Rödakorskommittén (ICRC). Sverige får som en av de
största bidragsgivarna till ICRC härigenom goda möjligheter att stödja
angelägna humanitära insatser som kommmer krigsdrabbade, förföljda
och andra utsatta grupper till del. Katastrofer, stöd till återuppbyggnad
m.m. är enligt utskottet ändamålsenliga anslagsposter för fortsatta
insatser av humanitär karaktär i Asien av denna typ. Vidare finns
möjligheter att finansiera sådana insatser över delposten Främjande av
demokrati och mänskliga rättigheter. Det är enligt utskottets uppfattning
särskilt värt att uppmärksamma den positiva roll biståndet kan
spela i områden eller länder där processer mot fred och demokrati har
inletts.

Härmed avstyrks yrkandena 11 och 52 i motion U204 (fp) samt
yrkandena 24 och 25 i motion U241 (vpk).

Regionala insatser i Centralamerika
Propositionen (s. 105)

Sveriges bidrag till regionala insatser i Centralamerika syftar till att
främja fredssträvandena i regionen och ansträngningarna att öka samarbetet
mellan länderna. Verksamheten bör i första hand främja personkontakter
och kunskapsutveckling inom skilda områden, t.ex. hälsovård,
miljövård och utbildning. Särskilt beaktas möjligheterna att
främja och befästa en demokratisk utveckling och att bidra till ökad
respekt för mänskliga rättigheter. Regeringen finner det motiverat med
en ökning av anslagsposten från 55 milj.kr. till 90 milj.kr.

Utskottets överväganden

I motionerna U202 (m) och U246 (m) föreslås en ökning av anslagsposten
Regionala insatser i Centralamerika jämfört med regeringens
förslag. Utskottet kan konstatera att biståndet för regionala insatser i
Centralamerika ökat mycket kraftigt sedan detta bistånd inleddes år
1987. För nästa budgetår föreslår regeringen en ytterligare ökning av
stödet till 90 milj.kr. Bidragen syftar till att främja fredssträvandena i
regionen och öka samarbetet mellan länderna. Verksamheten innefattar
bl.a. främjande av personkontakter och kunskapsutveckling inom
områden som exempelvis hälsovård, miljövård och utbildning. Att
verka för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är en viktig
målsättning. Utskottet bedömer att det regionala biståndet i Centralamerika
har en viktig roll att spela, inte minst i de regionala fredssträvandena.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens anslagsförslag.

1989/90: UU15

Med det ovan anförda avstyrks yrkande 20 i motion U246 (m).

104

Humanitärt bistånd i Latinamerika
Propositionen (s. 105—106)

De flesta diktaturer i Latinamerika har ersatts av civila och demokratiskt
valda regeringar. Trots detta kvarstår enligt propositionen bilden
av en kontinent med politiskt våld och kränkningar av de mänskliga
rättigheterna. Särskilt utvecklingen i Centralamerika ställer krav på
fortsatta nödhjälpsinsatser för ett stort antal flyktingar och hemlösa. I
Sydamerika finns behov av fortsatt stöd för att främja demokratisträvanden
och respekten för mänskliga rättigheter samt för att bistå
ekonomiskt och socialt eftersatta grupper.

Biståndet utgår huvudsakligen som bidrag till enskilda svenska och
internationella organisationer som Diakonia, Rädda barnen, Röda korset,
Kyrkornas Världsråd och World University Service och till enskilda
grupper och organisationer i mottagarländerna.

Särskilda biståndsinsatser för att stödja demokratin i Chile under de
forsta åren planeras. Samtidigt bör enligt propositionen det humanitära
stödet till Chile gradvis minska. Utrymme för utvecklingssamarbete
med Chile har också avsatts under anslaget C 3 Andra biståndsprogram.

Regeringen anser att situationen i Latinamerika motiverar fortsatta
och betydande humanitära biståndsinsatser. Anslagsposten Humanitärt
bistånd i Latinamerika kan därmed även för det kommande året
beräknas till 190 milj.kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsram vad gäller humanitärt
bistånd i Latinamerika. Utskottet vill understryka betydelsen
av fortsatta humanitära insatser särskilt i länder där den bristande
respekten för mänskliga rättigheter ger fortsatt anledning till oro, som
i El Salvador och Guatemala.

4.4. Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m.
Propositionen (s. 106—107)

Katastrofbistånd lämnas i första hand som hjälp åt människor i uländer
som drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska
konflikter. Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd till
länder som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning
och utveckling hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde
utgörs av åtgärder för att förbättra katastrofberedskapen och
förebygga katastrofer. Under det gångna året har försörjningssituationen
åter varit mycket ansträngd i flera afrikanska länder. Den svåra
situationen i bl.a. Angola, Etiopien, Mozambique och Sudan har
tvingat flera miljoner människor på flykt i sökandet efter mat eller för
att rädda sig undan övergrepp och terror. Behov av betydande kata -

1989/90:UU15

105

strofhjälpsinsatser kan förutses i bl.a. ovan nämnda länder och i andra
länder och regioner som drabbas av återkommande och omfattande
naturkatastrofer. I propositionen föreslås att 597 milj.kr. avsätts för
katastrofbistånd m.m. vilket innebär en substantiell ökning för katastrofhjälpsinsatser
mot bakgrund av uppdelningen av Katastrofbistånd
m.m. och Stöd till återuppbyggnad av anslagsposten.

I propositionens inledningsavsnitt redovisas biståndets viktiga roll
beträffande bistånd i processer mot fred och demokrati. Erfarenheten
visar enligt propositionen att insatser av återuppbyggnadskaraktär i
krigsdrabbade områden får en allt större betydelse.

Regeringen anser att ett generöst och flexibelt bistånd till krigsdrabbade
länder och regioner kan bidra till att skapa framtidstro och
därmed underlätta fredsprocessen. Biståndet till Uganda, som innevarande
budgetår finansieras från anslagsposten Katastrofer, stöd och
återuppbyggnad, föreslås nu finansieras inom anslaget C 3. Andra
biståndsprogram, anslagsposten Projektbistånd till vissa länder.

Regeringen föreslår att 250 milj.kr. utnyttjas för Stöd till återuppbyggnad.

Katastrofpostens användning och omfattning
Sammanfattning av motionerna

Folkpartiet (U204) och centerpartiet (U244) föreslår höjningar av
anslagsposten för katastrofbistånd jämfört med regeringens förslag.
Folkpartiet anför vidare att biståndet i högre grad bör inriktas på
katastrofförebyggande insatser och katastrofberedskap.

Utskottets överväganden

Behovet av katastrofinriktat bistånd har ökat under senare år. Allt fler
människor och länder har de senaste åren drabbats av akuta nödsituationer
som blivit följden av krig, politiska konflikter, hungersnöd,
miljöförstörelse och naturkatastrofer. Den kraftiga ökningen av katastrofanslaget
under senare år har enligt utskottets uppfattning varit väl
motiverad. Utskottet får vidare konstatera att katastrofbistånd även
måste ses i ett långsiktigt perspektiv i form av katastrofberedskap och
förebyggande åtgärder. Ett annat viktigt användningsområde för katastrofbiståndet
är att bidra till återuppbyggnad efter krig eller interna
konflikter. Ett framgångsrikt katastrofbistånd bygger på ett nära internationellt
samarbete mellan regeringar, FN och enskilda organisationer.

Utskottet välkomnar den anslagsuppdelning som föreslås i årets
proposition, med innebörden att katastrofinriktat bistånd finansieras
över dels den sedvanliga anslagsposten Katastrofbistånd m.m., dels över
en ny anslagspost: Stöd till återuppbyggnad. Utskottet vill framhålla att
biståndsinsatser av återuppbyggnadskaraktär kan spela en betydelsefull
roll för fredsansträngningarna i konfliktdrabbade områden. Katastrof -

1989/90: UU15

106

bistånd bör vidare, som anges i propositionen, kunna användas som
extra bistånd till länder som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och
vilkas försörjning hotas av oförutsedda händelser.

Utskottet godkänner förslaget till medelsram för nästa budgetår vad
gäller de ovannämnda anslagsposterna för katastrofinriktat bistånd.

Härmed avstyrks yrkande 53 i motion U204 (fp) och yrkande 15 i
motion U244 (c).

Katastrofbistånd till vissa ändamål

Afghanistan

I motion U629 (m) föreslås att Sverige bidrar till omfattande humanitär
hjälp till människorna i Afghanistan och för landets återuppbyggnad.
Vidare förordas att Sverige tar initiativ till en internationell
återuppbyggnadsplan, till återuppbyggnad av jordbruket, till undanröjande
av kvarlämnad krigsmateriel samt till oskadliggörande av mineringar.
Folkpartiet yrkar i motion U204 att katastrofbiståndet till
Afghanistan bör fortsätta och utvecklas. Vidare anser motionärerna att
stödet till UNHCR:s arbete med de afghanska flyktingarna måste öka.

Utskottet får konstatera att behovet av bistånd till Afghanistan och
afghanska flyktingar är mycket stort. Över anslagsposten Katastrofer
m.m. förmedlas hela det svenska stödet till Afghanistan. Biståndet har
ökat starkt och successivt under 1980-talet, särskilt åren 1988—1989.
Omfattande svenska bidrag till de afghanska flyktingarna i Pakistan har
lämnats via UNHCR och enskilda organisationer som Röda korset,
Rädda barnen och Lutherhjälpen. Sverige stödjer också humanitära
hjälpinsatser inne i Afghanistan, främst genom Svenska Afghanistankommittén
och Internationella röda korset.

Betydande bidrag för insatser såväl inne i Afghanistan som för
flyktingarna i Pakistan utgår till FN:s koordinator för Afghanistan,
UNOCA. I FN-programmet ingår bl.a. jordbruksinsatser, livsmedelshjälp,
transporter, hälsovård, vattenförsörjning, utbildning och minröjning.
Utskottet konstaterar att Sverige är en av de största bidragsgivarna
till denna verksamhet.

Utskottet anser det synnerligen väl motiverat med ett fortsatt omfattande
bistånd för att söka lindra det afghanska folkets lidande. Katastrofanslaget
och delposten Stöd till återuppbyggnad är lämpliga anslagsformer
för det fortsatta biståndet till det afghanska folket.

Med det anförda får yrkandena 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14 i motion
U629 (m) anses besvarade.

Som ovan angetts har Sverige gett omfattande stöd till det afghanska
folket via UNHCR. En utökning av biståndet via UNHCR är i och för
sig tänkbar. Storleken på stödet avgörs bl.a. på grundval av UNHCR:s
framställningar och UNOCAS:s bedömningar samt utifrån en avvägning
mellan de olika typerna av hjälpinsatser som måste göras. Utskottet
är inte berett att i detalj utfärda rekommendationer om vilken typ
av stöd som bör öka.

1989/90:UU15

107

Härmed avstyrks yrkande 28 i motion 204 (fp).

Etiopien

Folkpartiet framför i motion U204 att biståndet till Etiopien bör ges
en utpräglad katastrofinriktad karaktär samt att biståndet i högre grad
bör gå till offren för kriget i Eritrea såväl inne i landet som i
flyktinglägren utomlands. Biståndet bör enligt motionärerna förmedlas
genom andra kanaler än den etiopiska regeringen. I motion U634 (fp)
framförs att Sverige måste medverka i att ställa resurser till förfogande
för att möta den svältkatastrof som står för dörren samt att Sverige
gentemot regimen i Addis Abeba verkar för att alla hinder för de
internationella hjälpsändningarna undanröjs. I motion U640 (s) pekas
på risken för svältkatastrof, behovet av ökat bistånd samt behovet av att
kanalisera biståndet genom andra kanaler än den etiopiska regeringen.

1 motion U646 (vpk) framförs att Sverige bör ge katastrofhjälp direkt
till Eritreas resp. Tigrays biståndsorganisationer samt till det etiopiska
biståndsorganet RRC. Vidare framförs att Sverige gentemot den etiopiska
regeringen skall verka för fri lejd för hjälpsändningarna i norra
Etiopien.

Utskottet kan konstatera att omfattande svenskt katastrofbistånd går
till de nödlidande i Etiopien. Under innevarande budgetår har regeringen
hittills beviljat drygt 60 milj.kr. för nödhjälp i Tigray och
Eritrea. Merparten av biståndet förmedlas av FN-organ och enskilda
organisationer. Flera svenska enskilda organisationer har etablerade
kanaler för biståndet i Eritrea och Tigray.

Utskottet noterar med djup oro den förvärrade situationen i Etiopien,
såväl vad gäller befolkningens försörjningssituation som de ökande
krigshandlingarna och det utbredda lidande dessa medför. Kraftfulla
internationella åtgärder måste vidtas för att den hotande svältkatastrofen
skall kunna undvikas eller åtminstone lindras. Det är viktigt att de
svenska biståndsmyndigheterna har beredskap för utökad katastrofhjälp
i Etiopien för den drabbade befolkningen inkluderande självfallet
insatser i Eritrea, Tigray och Wollo. Utskottet har vidare i samband
med behandlingen av det bilaterala biståndet till Etiopien pekat på
behovet av att detta flexibelt anpassas till den rådande krisen. Liksom
tidigare bedömer utskottet att bistånd via enskilda organisationer och
FN-organ med väl upparbetade kontakter i de aktuella områdena ofta
är den mest effektiva formen. Enligt vad utskottet erfarit verkar
Sverige aktivt tillsammans med det övriga givarsamfundet för att få
parterna i konflikterna att medge fri lejd för nödhjälpstransporterna.
Det är väsentligt att ansträngningar görs även i fortsättningen. Alla
parter i konflikten måste verka för att hjälpsändningarna kommer
fram.

Härmed får yrkande 19 i motion U204 (fp), yrkande 5 i motion U634
(fp) och yrkande 2 i motion U640 (s) anses besvarade. Yrkande 5 i
motion U646 (vpk) avstyrks. Utskottet överlåter åt regeringen att i
detalj utfärda rekommendationer om vilka organisationer som bör
förmedla biståndet.

1989/90: UU15

108

Libanon

1989/90:UU15

I motion U229 (fp) yrkas att det humanitära biståndet till Libanon bör
öka.

Svenska hjälpinsatser till Libanon finansieras över katastrofanslaget
och kanaliseras via svenska enskilda organisationer. Den största delen
går till Svenska röda korset som i sin tur samarbetar med Internationella
röda korset som har en omfattande humanitär verksamhet i
Libanon.

Utskottet kan konstatera att hjälpbehoven i det av krig svårt sargade
Libanon är mycket omfattande. Samtidigt innebär den kaotiska situationen
svårigheter när det gäller att förmedla hjälpen på platsen till de
mest behövande. Utskottet framhåller vikten av att förnyade ansträngningar
görs för att finna lämpliga metoder för biståndet. En volymmässig
ökning av biståndet bör medges under förutsättning att lämpliga
kanaler för biståndet kan identifieras. Insatser för att hjälpa krigets
offer såväl som för återuppbyggnad bör med den förutsättningen
kunna aktualiseras.

Härmed får motion U229 (fp) anses besvarad.

Polisario

I motion U204 (fp) och i motion U628 (fp) framförs att ett ökat
bistånd bör kanaliseras direkt till Polisario. I motion U612 (vpk)
förordas att Västra Sahara/Polisario ges 40 milj.kr. i bilateralt bistånd.

I centerpartiets motion U244 yrkas att stöd till Polisario bör ges från
en nyinrättad anslagspost för Humanitärt bistånd i södra Afrika. Detta
förslag har även behandlats under avsnittet om Regionalt och humanitärt
bistånd i Afrika.

FN:s generalförsamling antog i december 1989 enhälligt en resolution
om Västra Sahara. Resolutionen bekräftar att Västra Sahara är en
avkoioniseringsfråga som måste lösas på basis av det västsahariska
folkets rätt till självbestämmande och oberoende. Stöd uttalas till de
ansträngningar som görs av FN och OAU att genomföra en folkomröstning
och finna en rättvis och bestående lösning. Resolutionen
uppmanar också till en fortsatt direkt dialog mellan parterna. FN:s
generalsekreterare fortsätter sina ansträngningar att få till stånd en
fredsdialog, bl.a. genom en särskild representant.

Det svenska biståndet till Västra Sahara kanaliseras via svenska
enskilda organisationer och belastar anslagsposten Katastrofer m.m.

Budgetåret 1988/89 uppgick detta bistånd till ca 21 milj.kr. Enligt vad
utskottet erfar har metoden att förmedla biståndet via enskilda organisationer
visat sig vara effektiv. Därför bör denna biståndsform användas
också nästa budgetår. Utskottet får vidare konstatera att det från
svensk sida finns beredskap att bredda stödet genom att fler organisationer
involveras.

Härmed avstyrks yrkande 17 i motion U204 (fp), ifrågavarande del av

yrkande 17 i motion U244 (c), yrkandena 1 och 2 i motion U612 109

(vpk) och yrkande 2 i motion U628 (fp).

Kambodja

I motion U212 (vpk) anges att Sverige bör överväga att delta i ett av
FN planerat återuppbyggnadsprogram för Kambodja. I motion U611
(s) föreslås att Sverige anslår 100 milj.kr. i utvecklingsbistånd för
Kambodja och utökar katastrofbiståndet med 30 milj.kr.

Under 1989 beslöts från svensk sida om ca 27 milj.kr. i stöd av
humanitär karaktär till Kambodja, att finansieras över anslagsposten
Katastrofer m.m. Stödet går via enskilda organisationer och FN-organ,
främst UNICEF. Huvuddelen av stödet är insatser inne i Kambodja
med inriktning på bl.a. hälsovård, jordbruk och flyktinghjälp.

Utskottet ser positivt på dessa insatser och har erfarit att fortsatt
verksamhet planeras i ungefär samma omfattning som tidigare. Utskottet
anser vidare att utökade insatser bör kunna övervägas.

Mer långsiktigt reguljärt bilateralt utvecklingssamarbete kan inte
komma igång förrän konflikten i Kambodja är löst.

Med det anförda anses yrkande 8 i motion U212 (vpk) besvarat.
Yrkande 5 i motion U611 (s) avstyrks.

4.5. Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer

Propositionen (s. 107—108)

Sammanlagt kanaliseras upp emot 20 % av det totala bilaterala biståndet
genom folkrörelser och andra enskilda organisationer. Regeringen
anser att folkrörelser och andra enskilda organisationer bör spela en
fortsatt viktig roll i biståndet. Därför förutses årliga ökningar av denna
anslagspost med ungefär den ökningstakt som skett under senare år.

En ökning av samarbetet med Chile förutses, liksom vidare att
miljöfrågor kommer att spela en större roll inom enskilda organisationers
bistånd. Regeringen föreslår att anslagsposten Bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer höjs med 100 milj.kr.
till 675 milj.kr. I beloppet ingår medel för folkrörelsernas informationsverksamhet
som tidigare anvisats under anslaget C 9. Information.

Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet framför i sin motion U202 att stöd till
frivilliga organisationer som bekämpar brott mot mänskliga rättigheter
bör vara ett prioriterat område i svenskt bistånd. I motion U629 (m)
anförs att stöd till afghanska befrielserörelser bör kunna finansieras
över anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer. I motion U204 (fp) förordas en ökning av biståndet via
enskilda organisationer till en miljard kronor inom tre år. För budgetåret
1990/91 bör anslagsposten höjas med 25 milj.kr. I motion U253
(fp) framförs att ökat stöd bör ges till svenska frivilligorganisationers
projekt för återvändande flyktingar. I motion U244 (c) förordas att
regeringen medger fleråriga utfästelser för att underlätta de enskilda
organisationernas långsiktiga planering. Enligt motionärerna bör riks -

1989/90:UU15

110

dagen hos regeringen begära förslag om långtidsplanering beträffande
biståndet genom enskilda organisationer. Vänsterpartiet kommunisterna
föreslår i motion U241 en sänkning av anslagsposten med
25 milj.kr. I samma motion framför partiet att solidaritetsorganisationer
skall kunna fa generella icke projektbundna bidrag till sin verksamhet.
Vidare går vpk emot regeringens förslag att överflytta medel
till folkrörelsernas informationsverksamhet från det tidigare anslaget
C 9 till anslaget C 2. Partiet vill således att stödet till enskilda organisationers
informationsarbete även i fortsättningen bör föras till en
särskild anslagspost. Denna anslagspost bör enligt partiet uppgå till
25 milj.kr. Motion U243 (mp) framför att regeringen bör medge att
minst 12 % av det totala projektbiståndet via enskilda organisationer
skall kunna vara administrativa kostnader. Vidare anser miljöpartiet i
samma motion att krav på myndighetsintyg samt 20-procentsregeln
beträffande egeninsats skall slopas när det gäller bistånd genom enskilda
organisationer. Miljöpartiet yrkar vidare i motion U220 att en del
av de medel som regeringen föreslagit under anslagsposten för Särskilda
insatser i skuldtyngda länder under anslaget C 3 i stället skall anslås
till bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Utskottet behandlar frågan under berörd anslagspost under anslaget
C 3 (Andra biståndsprogram). Motionerna U221 (s), U248 (fp) och
U306 (c) yrkar samtliga på bidrag till föreningen Appropriate Technology
Sweden.

Utskottets överväganden

Utskottet delar den positiva syn på folkrörelsernas och de enskilda
organisationernas biståndsverksamhet som kommer till uttryck i motionerna.
Mot bakgrund av det breda stödet och förtroendet för denna
biståndsform bör organisationerna och folkrörelserna kunna spela en
allt viktigare roll i biståndet. Till grund för detta stöd ligger bl.a. att
organisationerna och folkrörelserna har en betydande kunskap om
förhållandena i u-länderna, att de engagerar många människor i Sverige
för u-ländernas problem och att de är bärare av demokratiska ideal
och traditioner. Utskottet konstaterar att biståndet genom de enskilda
organisationerna har vuxit mycket snabbt under de senaste åren.
Regeringens förslag om 675 milj.kr. över anslagsposten Bistånd genom
folkrörelser och enskilda organisationer innebär en ökning med
170 % jämfört med anslaget 1984/85. Innevarande budgetår förmedlas
mer än 1,1 miljard kronor via de enskilda organisationerna. Då
inräknas även de medel som belastar andra anslag över vilka viktiga
insatser genom de enskilda organisationerna finansieras. Det gäller i
första hand anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m.
och anslagsposterna för humanitärt bistånd till Latinamerika och södra
Afrika. Även andra anslagsposter kan finansiera denna typ av bistånd
som Särskilda program, Särskilda miljöinsatser och Projektbistånd till
vissa länder liksom även i vissa fall landramarna. Utskottet bedömer
regeringens anslagsförslag vara rimligt.

1989/90:UU15

lil

I sin biståndsverksamhet stöter de enskilda organisationerna på
likartade krav och problem som andra biståndsgivare. Att effektivt
förmedla sitt kunnande och samtidigt hålla en hög kvalitet i en
expanderande biståndsverksamhet ställer också krav på ökande administrativa
resurser. Det är därför viktigt att ökningstakten i biståndet
ligger i linje med organisationernas kapacitet. Det är också väsentligt
att organisationerna kan bibehålla sin integritet och särart trots att en
stor del av deras verksamhet finansieras med statliga medel. Det är ju i
många fall organisationernas specifika egenskaper och särart som deras
unika kompetens grundas på. Utskottet förutsätter att ett nära och
fortlöpande samråd sker mellan organisationerna, regeringen och
SIDA i dessa frågor.

Utskottet är nu, liksom tidigare år, inte berett att uppställa något
särskilt mål för anslagspostens storlek. Utskottet finner att regeringens
anslagsförslag för nästkommande budgetår innebär en rimlig ökningstakt
för denna form av bistånd.

Härmed avstyrks yrkandena 13 och 54 i motion U204 (fp) samt
yrkande 27 i motion U241 (vpk).

Det bistånd som förmedlas via folkrörelser och enskilda organisationer
bidrar i många fall till främjandet av respekt för de mänskliga rättigheterna
och demokrati, inte minst mot bakgrund av det folkliga engagemang
som ligger bakom organisationernas och folkrörelsernas framväxt
och verksamhet i Sverige. I biståndsinsatser inom ramen för de
humanitära anslagsposterna och anslagsdelposten Främjande av demokrati
och mänskliga rättigheter är demokratimålet särskilt uttalat.
Ökningen av biståndet via folkrörelserna och de enskilda organisationerna
förstärker därmed demokratimålet.

Yrkande 5 i motion U202 (m) får härmed anses besvarat.

Den av SIDA tillämpade riktlinjen om krav på en 20-procentig egeninsats
har tillkommit i samråd med organisationerna. Syftet är att
påvisa organisationernas egen vilja och prioritering av den aktuella
biståndsinsatsen samt att värna om organisationernas särart. Utskottet
anser det motiverat att fortsätta tillämpa denna riktlinje. Mot bakgrund
av detta bistånds speciella karaktär som bl.a. innebär att biståndsansökningarna
liksom de sökande organisationerna är sinsemellan mycket
olika är det naturligt att 20-procentsregeln tillämpas med flexibilitet.
Utskottet har erfarit att när SIDA tar initiativ till insatsen krävs inte
20-procentig egeninsats. Det är emellertid önskvärt att en rimlig balans
mellan kraven på flexibilitet och önskemålet om enhetlighet i bedömningen
eftersträvas. Det är vidare önskvärt att SIDA i sin nära dialog
med de projektbidragssökande organisationerna visar öppenhet i de
resonemang som ligger till grund för bedömningarna av biståndsansökningarna.

Härmed avstyrks yrkande 2 i motion U243 (mp).

1989/90:UU15

Utskottet finner det viktigt och önskvärt att enskilda organisationer ges
möjligheter till långsiktig planering av biståndet. Genom att en stor del

112

av de biståndsprojekt som de enskilda organisationerna genomför i
u-länderna har en långsiktig karaktär bör organisationerna beredas
möjlighet till att också budgetmässigt ha en långsiktig planering. Flera
viktiga steg har redan tagits i syfte att underlätta den långsiktiga
planeringen. Ramavtal har ingåtts med elva större organisationer vilka
tillsammans tar emot ca 85 % av medlen på anslagsposten. Rambidrag
beviljas i allmänhet på basis av ettåriga framställningar men indikativa
planeringsbelopp fastställs för ytterligare två år vilket innebär ett
treårigt planeringsperspektiv. På försök införs från och med nästa
budgetår tvååriga avtal. Utskottet anser att regeringen och SIDA bör
fortsatt undersöka lämpliga former för att underlätta långsiktig planering
för organisationerna och folkrörelserna i biståndssamarbetet.

Härmed får yrkande 9 i motion U244 (c) anses besvarat.

När det gäller organisationernas administrativa kostnader innebär enligt
vad utskottet erfarit nuvarande ordning att för de stora organisationerna
ingår ersättning för samtliga dessa kostnader i rambidraget.
Också för de mindre organisationerna inräknas kostnaderna för biståndsinsatsens
genomförande i mottagarlandet i det totala projektbidraget.
För de mindre organisationerna medger SIDA härutöver
ersättning för administrativa merkostnader i Sverige upp till 3 % av
den totala kostnaden. Detta är snarast att betrakta som en riktlinje, och
avsteg kan göras utifrån en skälighetsbedömning i varje enskilt fall.
Utskottet utgår från att denna riktlinje är väl underbyggd och att den
tillämpas med en rimlig balans mellan flexibilitet och enhetlighet.
Kravet på myndighetsintyg för insatser finansierade över anslagsposten
för bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer är avsett
utgöra en bekräftelse på att organisationernas verksamhet ligger i linje
med mottagarlandets egna utvecklingsansträngningar. Utskottet anser
det motiverat att detta krav kvarstår mot bakgrund av biståndets
långsiktiga karaktär och önskemålen om effektivitet och öppenhet.
Utskottet erinrar samtidigt om att bistånd via enskilda organisationer
över anslagsposterna för humanitära insatser och katastrofer inte innefattar
krav om myndighetsintyg.

Härmed avstyrks yrkandena 1 och 3 i motion U243 (mp).

Utskottet har under anslagsposten Katastrofbistånd behandlat bistånd
till den afghanska befolkningen. De humanitära hjälpinsatserna till
förmån för den afghanska befolkningen inne i Afghanistan har till
största delen förmedlats av Svenska Afghanistankommittén som är
verksam även inom områden som kontrolleras av motståndsrörelsen.
Anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m.m. har bedömts
vara den mest lämpade anslagsformen. Finansiering från denna anslagspost,
som ff.o.rn. nästa budgetår uppdelas, bedöms av utskottet
vara ändamålsenlig även i fortsättningen. Framtida biståndsinsatser i
ett Afghanistan i fred kan dock mycket väl finansieras över andra
anslag, t.ex. anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och enskilda
organisationer. An så länge föreligger dock inte förutsättningar för den
typen av långsiktiga insatser.

1989/90:UU15

113

8 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

Härmed avstyrks yrkande 6 i motion U629.

1989/90:UU15

Det finns enligt utskottets mening ett stort behov av inhemsk, lokalt
förankrad teknologi i u-länderna. Det är viktigt att forskning och
utveckling äger rum vad gäller till förhållandena i u-länderna anpassad
teknologi. Utskottet stöder tanken att ytterligare utveckla sådan teknologi.
På flera håll, inte minst inom de enskilda organisationerna,
försöker man bygga upp kompetens kring frågor rörande småskalig
och hantverksbaserad teknologi, dess överföring och anpassning. En
betydande del av svenskt stöd till forskning i u-länderna avser anpassad
teknologi. Detta begrepp beaktas vid den bedömning som sker inför
beredningen av forskningsstödet. Insatser inom detta område förekommer
exempelvis inom jordbruk, industri och hälsovård. Ofta utgår
stödet inom ramen för forskningssamarbete mellan institutioner i
u-länder och svenska forskningsinstitutioner och innefattar således
därigenom verksamhet i Sverige. För biståndet genom SIDA finns
under anslagsposten Särskilda program en delpost benämnd försöksverksamhet
och metodutveckling, vilket skulle kunna ha aktualitet i
detta sammanhang. Föreningen Appropriate Technology Sweden
(ATS) har möjlighet att genom SIDA och SAREC ansöka om bidrag
till sina projekt i enlighet med vad som gäller för andra organisationer.
Generellt gäller dock att anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och
andra enskilda organisationer är avsedd för projektinriktade insatser i
u-länderna. Utskottet vill emellertid erinra om att kunnande av det
slag som t.ex. ATS tillhandahåller kan komma till användning dels
genom samarbete med mottagarland eller svensk biståndsorganisation,
dels genom att erbjuda biståndsmyndighet sina tjänster på konsultbasis.
Utskottet har erfarit att en dialog pågår mellan föreningen ATS och
SIDA. Det ankommer inte på utskottet att bedöma föreningens
bidragsönskemål utan frågan får underställas prövning av SIDA eller
SAREC.

Härmed avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U221 (s) och motionerna
U248 (fp) och U306 (c, m, mp).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medel för de enskilda
organisationernas informationsverksamhet flyttas från det förutvarande
anslaget C 9 till anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och enskilda
organisationer. Motivet till denna omflyttning är enligt vad utskottet
erfarit att åstadkomma administrativ förenkling och samordning. Utskottet
utgår från att flyttningen inte innebär några innehållsmässiga
förändringar vad gäller de enskilda organisationernas informationsverksamhet.
Således bör även i fortsättningen organisationer som inte
bedriver projektverksamhet i u-länder kunna erhålla bidrag för information
i Sverige om detta bedöms lämpligt. Utskottet framhåller den
allmänt stora betydelse som de enskilda organisationerna och folkrörelsernas
informationsverksamhet har för att skapa stöd och förståelse
för svenskt utvecklingssamarbete.

Härmed avstyrks yrkandena 28 och 30 i motion U241 (vpk).

114

Utskottet har ovan konstaterat att anslagsposten är avsedd för projektinriktad
långsiktig verksamhet i u-länder förutom när det gäller informationsverksamhet.
Utskottet är inte berett att som framförs i motion
U241 (vpk) rekommendera att solidaritets- m.fl. organisationer skall
kunna få generella, icke projektbundna bidrag till sin verksamhet.

Yrkande 29 i motion U241 avstyrks härmed.

Stöd till återvändande flyktingar (repatriering) har tidigare lämnats, i
flera fall med betydande beloppp, till bl.a. Centralamerika, Chile,
Mo9ambique, Namibia och Kambodja. Biståndet har kanaliserats via
UNHCR och enskilda organisationer. Utskottet bedömer dessa biståndsinsatser
som viktiga och utgår från att beredskap finns hos
regeringen och biståndsmyndigheter för fortsatta och om så bedöms
nödvändigt ökade insatser.

Härmed får motion U253 (fp) anses besvarad.

Slutligen när det gäller bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer
har utskottet erfarit att SIDA inom den närmaste tiden
kommer att se över sina riktlinjer för detta bistånd. Med tanke på det
mycket stora intresset för denna biståndsform från allmänhetens och
riksdagens sida liksom den betydande omfattningen biståndet fått utgår
utskottet från att information kommer att lämnas beträffande översynens
slutsatser och resultat, inte minst vad gäller de aspekter av
biståndet som berörts ovan.

4.6. Särskilda miljöinsatser
Propositionen (s. 108—109)

Uppfyllandet av miljömålet förutsätter enligt propositionen att miljöaspekterna
integreras i allt utvecklingsarbete som påverkar miljön.
Därför måste miljöhänsyn få betydande utrymme inom det landprogrammerade
utvecklingssamarbetet.

Det särskilda miljöbiståndet bör enligt propositionen användas strategiskt
och koncentreras både geografiskt och innehållsmässigt. Insatser
tillsammans med organisationer som vi redan samarbetar med och
insatser i programländerna, som komplement till de miljöinsatser som
redan pågår inom landprogrammen, bör prioriteras.

Ett framgångsrikt miljöbistånd kräver också stöd till forskning och
utbildning samt förstärkning av administration och institutioner på
miljöområdet.

Enligt propositionen bör fortsatta insatser göras inom markvårdsoch
byskogsområdena, med en klar fattigdomsinriktning, i första hand
på landsbygden. Det är därvid viktigt att också stödja produktiv verksamhet
som samtidigt förbättrar miljösituationen, t.ex. kombinerat
jord- och skogsbruk, samt brännvedsproduktion. Ökad uppmärksamhet
bör ges åt den för u-länderna allt viktigare vattenresursplaneringen
liksom åt den moderna sektorns miljöproblem, bl.a. avseende utveck -

1989/90:UU15

115

ling och spridning av miljövänlig teknik, förnyelsebara energikällor
och industriell miljövård. Vidare krävs insatser inom den marina
miljövården och för att skydda den biologiska mångfalden.

Mot bakgrund av den kraftiga anslagsökningen för innevarande
budgetår och behovet av att främja kvalitet och effektivitet föreslår
propositionen en oförändrad medelsram om 225 milj.kr. för särskilda
miljöinsatser under kommande budgetår.

Utskottets överväganden

I likhet med tidigare år yrkar vänsterpartiet kommunisterna (U212
och U241) att särskilt miljöbistånd skall lämnas till Indokina för att
reparera skador efter USA:s miljökrig. Motionärerna yrkar också i
likhet med tidigare år att en betydande del av anslaget skall anslås till
miljörörelser i u-länder.

USA:s krig i Indokina förorsakade svåra skador på miljön. Dessa
skador är i många fall alltjämt bestående, vilket bidragit till att det
svenska biståndssamarbetet med Vietnam gradvis och inom redan
befintliga sektorer anpassats till landets miljövårdsbehov. Bistånd ges
framför allt till trädplanterings- och markvårdsprojekt. De ökade miljövårdsinsatser
som möjliggjordes genom beslut vid förra riksmötet om
att höja anslagen för bl.a. bilateralt miljösamarbete kommer enligt vad
utskottet erfar att gå till Vietnam. Även i samarbetet med Laos ingår
miljöinsatser inom skogssektorn (t.ex. mot svedjejordbruk). Direkt
samarbete äger här rum med internationella naturvårdsunionen.

Utskottet utgår från att dessa insatser fortsätter.

Vad gäller Kambodja får utskottet liksom tidigare år konstatera att
biståndet kanaliseras genom olika FN-organ och enskilda organisationer
så länge någon lösning på konflikten i landet inte åstadkommits. I
det svenska miljövårdsarbetet ingår som bekant också ansträngningar
på att få miljöhänsynen inlemmad i de multilaterala biståndsorganens
verksamhet.

Svenskt bidrag går även till Mekongkommittén som är ett mellanstatligt
organ för samråd mellan Vietnam, Laos och Thailand om den
gemensamma Mekongflodens utnyttjande. Miljövård ingår även i samarbetet.
Bistånd via Mekongkommittén kommer att kunna utsträckas
till Kampuchea när förutsättningar härför föreligger. Det ankommer
dock inte på Sverige att agera för att Kambodja skall få delta i
kommitténs arbete utan på medlemmarna i Mekongkommittén. Biståndet
till kommittén, vilket gradvis utökas, kommer enligt vad som
framgår av propositionen att inriktas på regionala miljövårdsinsatser.

Därmed avstyrks yrkandena 3 och 4 i motion U212 (vpk) och yrkande
33 i motion U241 (vpk).

Vad gäller yrkandet i motion U241 (vpk) om att en betydande del av
anslaget Särskilda miljöinsatser skall gå till miljörörelser i u-länderna
får utskottet liksom tidigare år anföra att det är regeringens ambition

1989/90:UU15

116

att utöka antalet kanaler för miljöbiståndet. Samstämmighet torde
föreligga om den viktiga roll de enskilda organisationerna kan spela i
genomförande av miljömålet. Regeringen har enligt vad utskottet erfar
fattat beslut om stöd till enskilda miljöorganisationer i u-länderna.
Enligt utskottets uppfattning bör dock även fortsättningsvis grundprincipen
vara den att biståndet kanaliseras genom svenska organisationer
som också svarar för en egeninsats. Exempel på sådana organisationer
är Svenska naturskyddsföreningen och Framtidsjorden.

Därmed får yrkande 32 i motion U241 (vpk) anses besvarat.

I motion U241 yrkar vänsterpartiet kommunisterna på en höjning av
anslaget för särskilda miljöinsatser från det av regeringen föreslagna
225 milj.kr. till 600 milj.kr. Moderata samlingspartiet föreslår i motion
U246 att anslaget höjs med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag,
och centerpartiet (U244) yrkar på en höjning med 25 milj.kr.

Mot bakgrund av förra årets kraftiga höjning av anslaget och med
tanke på kapaciteten för genomförande både hos givare och mottagare
anser utskottet att det av regeringen föreslagna beloppet är lämpligt.

Därmed avstyrks yrkande 31 i motion U241 (vpk), yrkande 13 i
motion U244 (c) och yrkande 21 i motion U246 (m).

Miljöpartiet yrkar i motion U220 att en del av de medel som regeringen
föreslagit till särskilda insatser i skuldtyngda länder under anslaget
C 3 (Särskilda program) i stället används till särskilda miljöinsatser.
Utskottet behandlar frågan under anslagsposten Särskilda insatser i
skuldtyngda länder under anslaget C 3.

4.7. Särskilda program
Propositionen (s. 109—110)

Anslagsposten Särskilda program är, som framgår av propositionen,
avsedd att vara ett komplement till i första hand det övriga biståndet
genom SIDA. Syftet är dels att skapa förutsättningar för att särskilt
uppmärksamma ämnesområden där initiativ och utökade insatser är
speciellt angelägna, dels att främja metodutveckling för biståndsverksamheten.
Från anslagsposten finansieras även insatsförberedelser och
resultatvärdering.

Följande områden föreslås i propositionen ingå som delposter under
Särskilda program: energi, hälsovård, AlDS-bekämpning, befolkningsfrågor,
kvinnofrågor, kultur och massmedia, främjande av demokrati
och mänskliga rättigheter, försöksverksamhet och metodutveckling,
samt insatsförberedelser och resultatvärdering.

Verksamheten inom de ämnesinriktade delposterna bör enligt propositionen
omfatta insatser med anknytning till det långsiktiga utvecklingssamarbetet,
såväl bilateralt som multilateralt.

Under delposten AIDS-bekämpning avsätts medel för kampen mot
AIDS dels globalt genom WHO, dels genom bilateralt samarbete och
enskilda organisationer. Regeringen har för budgetåren

1989/90:UU15

117

1988/89—1990/91 ut fast 60 milj.kr. för forskning om AIDS och tropiska
sjukdomar. För innevarande budgetår har 20 milj.kr. anvisats.
Medlen disponeras av SAREC.

Till delposten Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter
bör insatser med denna inriktning gradvis föras samman. Under innevarande
budgetår avser regeringen se över fördelningen av insatser för
mänskliga rättigheter mellan de humanitära anslagen och delposten för
främjande av demokrati och mänskliga rättigheter. De fortsatt stora
behoven av särskilda insatser för demokrati och mänskliga rättigheter
yttrar sig bl.a. i ett högt medelsutnyttjande under delposten.

Stöd från delposten Försöksverksamhet och metodutveckling bör i
första hand ges för insatser i programländer. Anknytning till sektorer
där SIDA har betydande aktiviteter och behov bör eftersträvas.

Den rationalisering av verksamheten som SIDA eftersträvar bl.a.
genom att verksamheten koncentreras till större sammanhållna program
välkomnas. Mot bakgrund av Sveriges aktiva engagemang för
förbättringar av de internationella organisationernas verksamhet inom
och utom FN-systemet finner propositionen det motiverat att insatser
genom olika FN-organ bedöms även i detta perspektiv. Denna aspekt
bör enligt propositionen bevakas i samråd med utrikesdepartementet.

Regeringen räknar medelsbehovet under Särskilda program till 408
milj.kr. budgetåret 1990/91.

Utskottets överväganden

I motion U204 föreslår folkpartiet en utökning med 10 milj.kr. för
handikappinsatser. Centerpartiet föreslår i motion U244 en ökning av
anslaget för särskilda program om 50 milj.kr. att användas till utveckling
av u-landsanpassad teknik och förnybara energikällor. I motion
U206 (c) anges att biståndet för AIDS-bekämpning måste bli bättre
anpassat till förhållandena i u-länderna. Vänsterpartiet kommunisterna
vill i motion U241 utöka bidragen för AIDS-bekämpning. I motion
U220 (mp) föreslås en ökning om 10 milj.kr. inom ramen för anslagsposten
Särskilda program för befolkningsfrågor och familjeplanering.
Vidare föreslår partiet ytterligare bidrag om 10 milj.kr. för kvinnoinsatser.
Medlen härför skall tas från anslagsposten Särskilda insatser i
skuldtyngda länder under anslaget C 3. Frågan behandlas av utskottet
under berörd anslagspost under C 3.

Som framgår av propositionen är anslagsposten Särskilda program
avsedd att vara ett komplement till i första hand det övriga biståndet
genom SIDA med syftet att särskilt uppmärksamma vissa angelägna
ämnesområden och främja metodutveckling.

Utskottet har erfarit att Sverige gör relativt betydande biståndsinsatser
på handikappområdet. Under budgetåret 1988/89 stödde SIDA
sådana insatser till ett belopp av ca 15 milj.kr. Bistånd på handikappområdet
stöds vidare genom UNDP och FN:s center för social utveckling
och humanitära frågor. Utskottet ser positivt på utökade insatser

1989/90:UU15

118

inom detta område vilka bör kunna finansieras över anslaget Särskilda
program om så befinns lämpligt. Det ankommer emellertid inte på
utskottet att ange ett exakt belopp för sådana insatser.

Härmed avstyrks yrkandena 35 och 55 i motion U204 (fp).

Utskottet har med stor oro följt AIDS-epidemins utbredning och dess
allvarliga följder inte minst för befolkningen i många u-länder, i
synnerhet i Afrika. Enligt vad utskottet erfarit syftar det svenska
biståndet till att hindra spridningen av HIV-smittan, att minska insjuknandet
i AIDS och att lindra de sociala och ekonomiska följderna av
sjukdomen. Stödet administreras av SIDA och SAREC. I biståndet
ingår dels ett brett stöd till WHO inkl. WHO:s samarbete med UNDP,
dels bilateralt stöd till nationella program och forskning. Huvudansvaret
för samtliga nationella AIDS-program ligger på WHO tillsammans
med de enskilda länderna. Programmen utformas enligt vad utskottet
erfarit med hänsyn till kapacitet och prioriteringar i mottagarländerna.
SIDA har i sin anslagsframställan angett ett medelsbehov om
130 milj.kr.

Utskottet anser att biståndet för AlDS-bekämpning bör fa fortsatt
hög prioritet. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta utformningen
av biståndet för AIDS-bekämpning och utgår från att biståndsmyndigheterna
och regeringen gjort erforderliga bedömningar vad gäller
lämplig medelstilldelning för ändamålet.

Härmed avstyrks motion U206 (c) samt yrkande 34 i motion U241
(vpk).

Även under anslaget Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer
har utskottet berört ämnesområdet anpassad teknik. Det är
motiverat att, som redan sker, forskning och metodutveckling inom
detta viktiga område även stöds med statliga biståndsmedel. Sådant stöd
kan finansieras såväl genom anslaget till u-landsforskning som inom
anslagsposten Särskilda program. Det ankommer emellertid inte på
utskottet att mer specifikt ge rekommendationer om lämplig medelstilldelning
för ändamålet.

Även inom energiområdet sker viktiga biståndsinsatser. Exempelvis
beräknar SIDA i sin anslagsframställan ett medelsbehov för den
ämnesinriktade verksamheten inom energiområdet till 20 milj.kr. för
nästkommande budgetår. U-Iandsanpassad energiforskning stöds av SAREC.
I januari i år arrangerade SAREC ett seminarium om nya och
förnyelsebara energikällors roll i integrerad landsbygdsutveckling. Bistånd
på energiområdet utgår även bl.a. från landramsanslagen. Regeringen
och SIDA bör även framdeles ägna stor uppmärksamhet åt
energiområdet. Utskottet har ingen erinran mot den medelstilldelning
regeringen föreslår för ändamålet.

Härmed avstyrks yrkande 14 i motion U244 (c).

1989/90: UU15

119

4.8 Rekrytering och utbildning av fältpersonal

1989/90: UU15

Propositionen (s. 110—111)

Enligt propositionen utnyttjas anslagsposten för rekrytering och utbildning
av biträdande experter, volontärer och Junior Professional Officers
inom FN-systemet, för rekrytering av biträdande experter inom de
bilaterala programmen, för aktivering av den svenska resursbasen, för
s.k. mindre fältstudier samt för rekrytering och utbildning av fältpersonal.
I propositionen välkomnas att SIDA planerar att successivt öka
rekryteringen av biträdande experter och Junior Professional Officers.
Regeringen förordar att 88 milj.kr. avsätts för anslagsposten Rekrytering
och utbildning av fältpersonal.

Utskottets överväganden

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig i motion U241 att i högre
grad anlita konsulter i personalbiståndet. I stället hävdar vpk att det är
viktigt att den svenska resursbasen stärks. Anslaget för rekrytering och
utbildning av fältpersonal bör därför enligt motionen inte höjas i
enlighet med regeringens förslag.

I såväl UU:s betänkande 1987/88:20 som i förra årets betänkande
1988/89:UU18 framförde utskottet att SIDA för uppgifter av myndighetskaraktär
inte skall behöva anlita konsulter. Denna bedömning
kvarstår. För hjälp i beredning och för genomförande av biståndsinsatser
är SIDA samtidigt beroende av en stark resursbas i det svenska
samhället. I denna resursbas ingår enskilda experter, myndigheter och
organisationer och även konsulter. Kontinuerliga insatser för att stärka
denna resursbas är viktiga, inklusive utbildningsinsatser för all personal
involverad i biståndssamarbetet. Delposten under C 2. Rekrytering
och utbildning av fältpersonal gäller inte SIDA:s egen personal utan
experter, volontärer och biträdande experter inom FN-systemet etc.
Utbildningsinsatser för dessa kategorier är likaledes angelägna och
stärker resursbasen. Det viktigaste är enligt utskottet att lämpliga
personer rekryteras till biståndssamarbetet. Det styrande bör alltid vara
u-ländernas behov.

Härmed avstyrks yrkande 35 i motion U241 (vpk).

4.9. Information genom SIDA
Propositionen (s. lil)

SIDA:s informationsverksamhet bör enligt propositionen främst avse
information om svenskt utvecklingssamarbete men information bör
också ges om förhållandena i u-länderna.

Regeringen understryker vikten av att SIDA, folkrörelser, enskilda
organisationer och andra aktörer på informationsområdet utbyter erfarenheter
och fortlöpande samråder om sina informationsverksamheter.

Enligt propositionen bör SIDA i sitt informationsarbete fortsätta att
prioritera angelägna områden såsom information kring miljöfrågor,
demokrati och mänskliga rättigheter samt kvinnans roll i utvecklingen.
Situationen i södra Afrika är ett annat angeläget område.

Vidare bör medel finnas tillgängliga för informationssatsningar av
det slag som informations- och debattdagarna Biståndet Behövs utgör.

Regeringen förordar att 14 milj.kr. avsätts för anslagsposten Information
genom SIDA.

Utskottets överväganden

I motion U241 (vpk) föreslås ett 6 milj.kr. högre belopp än vad
regeringen föreslagit för SIDArs informationsverksamhet. I motion
U246 (m) yrkas en 5 milj.kr. lägre medlemsram jämfört med regeringens
förslag. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att
avsätta 14 milj.kr. för anslagsposten Information genom SIDA.

Härmed avstyrks yrkande 36 i motion U241 (vpk) och yrkande 23 i
motion U246 (m).

I motion U246 (m) föreslås att 5 592 milj.kr. anvisas för utvecklingssamarbete
genom SIDA.

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag att anvisa ett reservationsanslag
för Utvecklingssamarbete genom SIDA på
6 787 000 000 kr. för budgetåret 1990/91.

Utskottet avstyrker således yrkande 24 i motion U246 (m).

5. Andra biståndsprogram (C 3)

Propositionen (s. 112—129)

Under anslaget anvisas medel för u-landsforskning genom styrelsen för
u-landsforskning (SAREC), tekniskt samarbete och u-krediter genom
beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS),
gäststipendieprogram genom Svenska institutet, främjande av u-länders
export genom importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), industriellt
samarbete genom fonden för industriellt samarbete med u-länder
(SWEDFUND), projektbistånd till vissa länder, särskilda insatser i
skuldtyngda u-länder samt utredningar m.m.

Tabell 6. Andra biståndsprogram budgetåren 1989/90—1990/91
(milj.kr.)

Anslag Förslag För 1989/90

1990/91 ändring

U-landsforskning 315,0 360,0 + 45,0

BITS verksamhet, därav (610,0) (700,0) ( + 90,0)

Tekniskt samarbete 210,0 300,0 + 90,0

1989/90: UU15

121

U-krediter 400,0 400,0 of

Gäststipendieprogram 4,5 5,0 ♦ 0,5

IMPOD:s verksamhet 3,8 14.0(1) v 10,2

Industriellt samarbete (25,0)(2)

Projekt b iständ till vissa

länder 70,0 390,0 + 320,0

SärskiIda insatser i

skuldtyngda länder 640,0 640,0 of

Utredningar m.m. 4,0 8,0 + 4,0

SUM4A 1 647,3 2 117,0 t 469,7

'Därutöver föreslås att 8,7 milj.kr. anvisas över anslaget E 5. Importkontoret
för u-landsprodukter.

2KapitaltilIskott finansierat med reservationsmedel under u-krediter. Medel
för del av SWEDFUND:s verksamhet (framför allt utbildningsstöd) föreslås
under budgetåret 1990/91 anvisas under BITS tekniska samarbete.

1989/90: UU15

122

U-landsforskning

Propositionen (s. 113—116)

SAREC

SAREC:s verksamhet omfattar enligt propositionen stöd till forskning i
och forskningssamarbete med länder i Afrika, Asien och Latinamerika,
bidrag till internationella forskningsprogram samt stöd till svensk
u-landsforskning. Ett centralt mål är att stärka nationell forskningskapacitet
i u-länder.

Regeringen framhåller att forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet
är av stor betydelse för u-ländernas möjligheter att lösa
grundläggande utvecklingsproblem. En central uppgift för SAREC är
att bidra till att bygga upp och stärka forskningskapaciteten i enskilda
u-länder, vilket sker bl.a. genom samarbete mellan forskningsinstitutioner
i Sverige och institutioner i u-länder.

SAREC:s verksamhet har enligt propositionen under senare år blivit
allt viktigare eftersom den ekonomiska krisen hårt har drabbat forskningen
i många u-länder. Forskningens kapacitetskris är särskilt framträdande
i Afrika. Det är därför naturligt att SAREC, liksom övriga
biståndsmyndigheter, ger Afrika fortsatt hög prioritet i sin verksamhet.
De ökade satsningarna på forskarutbildning är enligt propositionen väl
motiverade liksom strävanden att främja kontakter mellan nationella
institutioner och internationella institut liksom mellan u-landsinstitutioner.

De fattigaste u-länderna utgör SAREC:s främsta verksamhetsområde.
Det kan dock enligt propositionen även i fortsättningen vara motiverat
att bedriva visst forskningssamarbete med u-länder som har en starkare
bas för forskning.

SAREC:s nya satsning på stöd till samhällsvetenskaplig forskning i
Asien välkomnas i propositionen. Likaså anser regeringen att SAREC:s
stöd till forskning om demokrati och mänskliga rättigheter är ett gott
komplement till övriga insatser som görs på området.

Forskning på jordbrukets, skogsbrukets och miljöns områden är
enligt propositionen angelägen.

SAREC ämnar genomföra en utredning om verksamheten på SAREC:s
regionkontor i Afrika. Resultatet av utredningen blir vägledande
för regeringens inställning till stöd för SAREC:s fortsatta fältrepresentation.

Regeringen noterar med tillfredsställelse SIDA:s och SARECrs växande
samarbete avseende forskning och övrigt utvecklingssamarbete.

Anslagen för u-landsforskning har ökat starkt under en följd av år
och anslagsutnyttjandet är högt. För budgetåret 1990/91 föreslår regeringen
att 360 milj.kr. anvisas för u-landsforskning. Av beloppet avser
20 milj.kr. det särskilda forskningsprogrammet om skog och miljö.

Medel för SAREC:s förvaltningskostnader tas upp under anslaget C

6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

Utskottets överväganden

I motion U204 (fp) föreslås att anslaget för u-landsforskning höjs med
10 milj.kr. jämfört med regeringens förslag. Folkpartiet anser att den
föreslagna ökade medelstilldelningen bör användas för forskningssamarbete
i Asien, företrädesvis Filippinerna. Även vänsterpartiet
kommunisterna motiverar till en del sitt förslag i motion U241 (vpk)
om anslagsökning med 15 milj.kr. med behoven av ökad satsning på
Asien. I motion U239 (vpk) föreslås att 3 milj.kr. anslås för forskning
kring cassava.

Utskottet tillmäter u-landsforskning mycket stor betydelse. Anslaget
för u-landsforskning har ökat starkt under en följd av år. Regeringens
förslag för nästa budgetår innebär en ökning med nära 12 % jämfört
med innevarande budgetår. För SARECis del ökar sakanslaget från 315
milj.kr. till 360 milj.kr. enligt regeringens förslag. Detta innebär en
större ökning än det generella påslaget för svenskt bistånd. Utskottet
finnér ökningen motiverad och har ingen invändning mot regeringens
förslag till medelstilldelning.

SARECrs nya satsning på stöd till samhällsvetenskaplig forskning i
Asien välkomnas. Enligt vad utskottet erfarit är Asienprogrammet nu
under utarbetande. Insatser i Filippinerna planeras bli inkluderade i
detta program.

Utskottet är dock inte berett ange något specificerat belopp för
Asieninsatserna.

Med det ovan anförda får yrkandena 26 och 60 i motion U204 (fp)
anses besvarade. Yrkande 59 i motion U204 (fp) och yrkande 37 i
motion U241 (vpk) avstyrks.

Forskning om cassava är ett för många u-länder viktigt område.
SAREC ger stöd för forskning om cassava till en enskild svensk
forskare. SAREC bidrar vidare till den internationella forskningen på
området genom några institut som ingår i den konsultativa gruppen
för internationell jordbruksforskning (CGLAR).

Flärmed avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U239 (vpk).

Tekniskt samarbete och u-krediter
Propositionen (s. 116—118)

BITS

BITS uppgift är att främja ekonomisk och social utveckling i vissa
u-länder samt att utvidga och stärka Sveriges förbindelser med dessa
länder. Verksamheten omfattar bidrag till tekniskt samarbete inkl.
internationella kurser i Sverige och u-kreditfinansiering av
investeringsprojekt i u-länder.

Det tekniska samarbetet genom BITS är enligt propositionen ett
flexibelt instrument som möjliggör insatser i olika former som kan
anpassas till mottagarländernas behov och utvecklingsnivå. I kretsen av

1989/90:UU15

124

ett tjugotal samarbetsländer ingår främst länder med vilka Sverige
ingått samarbetsavtal, men också några tidigare programländer för
SIDA och länder som av statsmakterna bedömts som lämpliga för
samarbete genom BITS.

BITS tekniska samarbete utgör enligt propositionen en viktig kanal
för överföring av svenskt kunnande till u-länderna. Regeringen anser
att det finns anledning att öka stödet till denna verksamhet på grund
av det starka intresset hos samarbetständerna för tekniskt samarbete
med Sverige.

Under senare år har BITS insatser inom det tekniska samarbetet
breddats t.ex. genom att verksamheter med förvaltningsinriktat innehåll
inkluderats. Samtidigt har miljö- och naturresursfrågor tillmätts
en allt större vikt. Detta har gällt såväl de internationella kurserna som
övrigt tekniskt samarbete. Denna utveckling välkomnas i propositionen.

Regeringen förordar en medelsram för tekniskt samarbete inkl.
internationella kurser på 300 milj.kr. för budgetåret 1990/91. För att
öka allmänhetens kännedom om BITS verksamhet anser regeringen att
medel under det tekniska samarbetet också bör tas i anspråk för
information. BITS bör även få bemyndigande att under budgetåret
1990/91 utnyttja 20 milj.kr. för utbildnings- och företagsledningsinsatser
inom SWEDFUND:s verksamhet, anser regeringen.

Inom ramen för tekniskt samarbete har BITS räknat in medel för
expertutbyte genom Svenska institutet. Regeringen beräknar medelsbehovet
för denna verksamhet till 4 milj.kr.

Regeringen har givit BITS i uppdrag att svara för huvuddelen av det
av regeringen beslutade biståndet till Polen. Medel för detta anvisas
under anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. I propositionen
förutses att BITS under budgetåret 1990/91 kommer att utveckla ett
biståndssamarbete med Chile. Regeringen har också givit BITS i uppdrag
att bereda och genomföra biståndsinsatser i Pakistan, företrädesvis
inom miljöområdet, infrastruktur och förvaltning samt inom områden
som främjar den sociala sektorns utveckling.

U-krediter

Genom u-krediter överförs finansiella resurser på koncessionella villkor
för att finansiera svenska varor och tjänster i projekt som prioriteras
av låntagarlandet och som av BITS bedöms få betydande utvecklingseffekter
för landet. Efter att projektet granskats av BITS lämnas
utfästelse om u-kredit. Krediten kan utnyttjas först när ett kontrakt har
vunnits i internationell konkurrens.

Vad gäller inriktningen på u-kreditgivningen finner regeringen det
värdefullt att BITS söker samarbete med utvecklingsbanker i mottagarländerna
och att samfinansiering med Världsbanksgruppen och regionala
utvecklingsbanker främjas i former som säkerställer konkurrens i
projektupphandlingen.

Reservationen under u-kreditposten har kraftigt förändrats under
senare år. Vid ingången av budgetåret 1988/89 uppgick reservationen

1989/90:UU15

125

till 1 022 milj.kr. Den 1 juli 1989 var motsvarande belopp 871 milj.kr.
Kreditgivningen under innevarande år kommer bl.a. till följd av Uriprojektet,
som belastar anslaget med 550 milj.kr., att väsentligt överstiga
anslaget och reducera reservationen och därmed de tillgängliga
medlen för nya åtaganden. Regeringen delar BITS uppfattning att den
återstående reservationen kan anses rimlig och nödvändig för att möta
oförutsedda svängningar i anslagsbelastningen. I sammanhanget understryks
att ett eventuellt återupptagande av u-kreditgjvningen till Kina
skulle medföra att anslagsbehovet för budgetåret 1990/91 skulle överstiga
föreslagna 400 milj. kr. I propositionen förordas att BITS under
budgetåret 1990/91 får göra utfästelse om biståndsmedel för u-krediter
med ett belopp om högst tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga
medlen. För närvarande har BITS möjlighet att göra sådana utfåstelser
upp till två gånger nämnda belopp.

Regeringen noterar beredningens avsikt att utreda frågor som rör
garantiordningen i u-kreditsystemet.

Regeringen föreslår att 400 milj.kr. anvisas för gåvoelement i ukrediter
under budgetåret 1990/91.

Sammanfattning av motionerna

Folkpartiet tar i motion U204 upp BITS verksamhet och konstaterar
att såväl det tekniska samarbetet som de internationella kurserna är
värdefulla inslag i det svenska biståndet. Verksamheten behöver dock
breddas och byggas ut. Det tekniska samarbetet bör enligt folkpartiet
omfatta fler av biståndsmålen, t.ex. miljö och social utjämning, och
kurserna bör i ännu högre grad än vad som nu är fallet inriktas på
annat än infrastruktur. Folkpartiet anser också att BITS vid valet av
samarbetsland såväl vid kreditgjvning som i det tekniska samarbetet i
högre grad bör inrikta sig på låginkomstländer. Vad gäller samarbetet
med relativt rika och ekonomiskt framgångsrika länder som t.ex.
Malaysia anser partiet att biståndet inte bör ges en allmän utvecklingskaraktär
utan i stället motiveras av miljö- eller demokratiskäl. För
detta ändamål anser folkpartiet att ett särskilt miljöanslag bör inrättas
för BITS och att 20 milj.kr. bör avsättas för nästa budgetår. På samma
sätt föreslår folkpartiet inrättandet av ett särskilt anslag till BITS för
främjande av demokrati och mänskliga rättigheter och att 10 milj.kr.
anslås till anslaget.

Bindningen av BITS tekniska bistånd till upphandling i Sverige bör
upphävas anser motionärerna vidare. Detta får främst konsekvenser för
det finansiella stödet, men folkpartiet utesluter inte att BITS också
skulle kunna finansiera kunskapsöverföring från en utländsk part t.ex.
från Norden eller från ett u-land.

Cuba bör inte ingå bland BITS samarbetsländer, anser folkpartiet.
Anledningen är avsaknaden av demokratisk utveckling i landet. Enstaka
insatser främst av social karaktär kan enligt motionärerna göras i
framtiden, dock inte något reguljärt samarbete. Folkpartiet har länge
kritiserat systemet med bundna u-krediter eftersom det är osäkert hur
mycket av det s.k. gåvoelementet som kommer u-länderna till del.

1989/90:UU15

126

Subventioner av detta slag har i stället enligt motionärerna en tendens
att driva upp priserna vilket innebär att del av gåvoeiementet tillfaller
företaget. Folkpartiet vill därför genomföra en samlad parlamentarisk
översyn av systemet med u-krediter och andra kreditinstrument från
biståndspolitisk synpunkt. Frågor som bör utredas är u-krediterna som
biståndsinstrument jämfört med andra, t.ex. obundna biståndskrediter,
kretsen av mottagarländer som enligt motionärerna bör fa tydligare
låginkomstprofil samt garantisystemets utformning. Vidare anser motionärerna
att frågan om politisk prövning av mottagarländer kunde
studeras.

Slutligen anser folkpartiet att anslaget för u-krediter för nästa budgetår
minskas med 100 milj.kr.

Vänsterpartiet kommunisterna framför i motion U241 att hela anslaget
till u-krediter bör avslås samt att BITS inte skall få bemyndigande
att fa göra utfästelser tre gånger de tillgängliga medlen bl.a. för att
möta behoven om den nu frysta kreditgivningen till Kina skulle
återupptas. I stället föreslår motionärerna att riksdagen får ta ställning
till samarbetet med Kina och eventuella nya insatser.

I en enskild motion U217 (s) yrkas att BITS kursversamhet skall
erhålla större ekonomiska resurser för att utvidga och öka kursverksamheten
bl.a. i Malmö—Lund-området.

Utskottets överväganden

Enligt utskottets uppfattning genomför BITS en viktig insats inom
ramen för det svenska biståndet. Överföring av finansiella resurser,
teknologi och kunskap till u-länder som nått en viss industrialiseringsgrad
och som inriktas på former som inte skapar biståndsberoende och
som erbjuder konkurrenskraftiga svenska produkter och tjänster samt
tillför additionella resurser fyller väl sin plats i biståndet. Verksamheten
är i första hand inriktad på tillväxtfrämjande åtgärder. Den ökade
inriktningen på andra biståndspolitiska mål som t.ex. miljö och
mänskliga rättigheter som successivt gjorts i det tekniska samarbetet
och i de internationella kurserna välkomnas emellertid. Enligt vad
som framförs i propositionen avser BITS att etablera ett samarbete
med Världsbanken på miljöområdet. Utskottet vill framhålla vikten av
ökade insatser vad avser miljöfrämjande verksamhet med hänsyn till
de stora behoven.

Vad gäller BITS samarbete med Malaysia som tas upp i motion
U204 (fp) kommer detta att omfatta miljöinsatser. BITS har finansierat
en studie vars syfte var att utifrån malaysiska förslag formulera tänkbara
samarbetsprojekt. Som redan nämnts i detta betänkande (under
inledande avsnittet om miljö, markvård och energi) skall insatser
avseende bedömning och hantering av giftiga kemikalier genomföras
under våren 1990.

BITS verksamhet på områden av miljö- och demokratifrämjande
karaktär bör emellertid kunna bedrivas på i huvudsak samma sätt som
BITS nuvarande verksamhet t.ex. genom kontraktsfinansiering. Finan -

1989/90: UU15

127

sieringen av verksamheten bör vidare kunna rymmas inom ramen för
den budget för det tekniska samarbetet på 300 milj.kr. som regeringen
föreslår. Utskottet anser inte att några nya anslag behövs för ändamålet.

Vad gäller inkomstnivån på de länder som BITS samarbetar med får
utskottet konstatera att en stor del av verksamheten är inriktad på låginkomstländer.
Drygt 60 % av u-kreditgivningen går också till denna
grupp av länder. Av de elva länder som enbart erhåller u-krediter är
tio också mottagare av reguljärt bistånd från SIDA, dvs. de hör till
programländerna.

Aven BITS kursverksamhet riktar sig till såväl programländer som
andra låg- och medelinkomstländer. Den tekniska verksamheten riktar
sig däremot till länder som inte ingår i programlandskretsen. Vissa har
tidigare tillhört denna krets som Cuba, Pakistan och Tunisien. Ett av
syftena med BITS verksamhet är just att stimulera och utveckla Sveriges
samarbete med andra u-länder än programländerna. Biståndet
genom BITS kan också ses som ett led i genomförandet av avtal om
industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete som vi ingått med ett
antal u-länder, t.ex. Ecuador, Kina och Malaysia. I några fall har BITS
biståndsinsatser tillkommit för att stödja en demokratisk utveckling
t.ex. i flera länder i Latinamerika och i Filippinerna. I andra fall har
kommersiella förbindelser eller forskarkontakter väckt ett ömsesidigt
intresse även för biståndssamarbete, och BITS har då befunnits vara
det mest lämpliga organet för att genomföra samarbetet.

Utskottet har velat skildra hur den grupp av länder som i dag har
samarbete med BITS i någon form har vuxit fram över åren. Inkomstnivån
har självfallet varit ett kriterium. Det gäller som framgår ovan i
hög grad för u-kreditgivningen. Det är dock att märka att länderna
måste vara kreditvärdiga, något som utesluter vissa skuldtyngda låginkomstländer.
Fattigdomskriteriet kan alltså inte i lika stor utsträckning
som i övrig svensk biståndsverksamhet tillämpas på BITS verksamhet.

Andra kriterier för valet av BITS samarbetsländer är med nödvändighet
en följd av BITS speciella sätt att förmedla bistånd. BITS uppgift
är att pröva projektförslag och bidra till finansieringen. Arbetet genomförs
av berörd myndighet, institutioner eller företag i ett u-land i
samarbete med en svensk institution, företag eller myndighet. Denna
uppläggning ställer stora krav på det mottagande u-landet som också
måste svara för en del av kostnaden. Det förutsätter alltså med nödvändighet
en viss utvecklingsnivå och förvaltningskompetens. Vissa av de
länder som kommit i fråga för samarbete har nått en utvecklingsnivå
som hänför dem till medelinkomstländerna. Även dessa länder kan
dock enligt utskottets uppfattning ha behov av bistånd av olika slag.

Utskottet håller alltså till en del med vad som framförs i motion
U204 (fp) om att tekniskt bistånd till medelinkomstländer av typ
Malaysia kan vara motiverat av miljöskäl eller för att befästa demokrati.
Samtidigt vill inte utskottet utesluta andra områden för samarbete
som är tillväxtfrämjande. Med den målsättning för det svenska biståndet
som riksdagen många gånger fastslagit skall även tillväxtinriktade

1989/90: UU15

128

insatser ha positiva miljö- och demokratieffekter. Hänsynen till t.ex.
miljön skall som utskottet redan tidigare påpekat prägla hela det
svenska biståndet.

Utskottet har vidare i motsats till vad som framförs i motion U204
(fp) inget att erinra mot att den grupp av länder som BITS samarbetar
med inkluderar Cuba. Utskottet utgår självfallet från att BITS i sitt
löpande arbete ser till att samarbetsprojekten och u-krediterna är
biståndspolitiskt motiverade, såväl i vart enskilt fall som i en totalsyn
på verksamheten.

Härmed får yrkandena 36 och 38 i motion U204 (fp) anses besvarade.
Yrkandena 23, 56 och 57 i motion U204 avstyrks.

En viktig del av BITS verksamhet är de många korttidskurserna i
Sverige för vidareutbildning av specialister av olika slag från u-länderna.
Utskottet välkomnar BITS strävan att utvidga dessa kurser till nya
områden t.ex. miljö, förvaltning och demokrati. Sedan 1988 ges en
kurs i internationell konfliktlösning. För nästa budgetår planeras kurser
i faktasökning och källkritik för journalister, internationell upphandlingsteknik
samt mobilisering av inhemskt sparande. Ett kurspaket
med arbetsmarknads- och arbetsmiljöfrågor övervägs vidare enligt
vad utskottet erfar.

Som utskottet haft anledning tidigare framföra måste all expansion
av kursverksamheten styras av u-ländernas behov och BITS egna
bedömningar. Utskottet vill därför inte heller i år ta ställning till
huruvida just de i motion U217 nämnda utbildningsmöjligheterna i
Malmö—Lund-regionen är lämpliga i detta sammanhang.

Därmed får yrkande 39 i motion U204 anses vara besvarat. Motion
U217 avstyrks.

Regeringen föreslår att anslagsposten för u-krediter fylls på med
400 milj.kr. Utskottet tillstyrker den föreslagna påfyllnaden. Som
framgår av propositionen har reservationen under u-kreditposten kraftigt
förändrats under senare år. Vid ingången av budgetåret 1988/89
uppgick reservationen till 1 022 milj.kr. Den första juli 1989 var
motsvarande belopp 871 milj.kr. För innevarande år kommer kreditgivningen
att väsentligt överstiga anslaget och reducera reservationen
ytterligare och därmed de tillgängliga medlem för nya åtagande. Orsaken
härtill är bl.a. kreditgivningen till Uri-projektet i Indien som
kommer att belasta anslaget med 550 milj.kr. I och med att tidigare
beslutad kreditgivning till Kina effektueras under kommande budgetår
kommer behoven att överstiga tillgängligt anslag om 400 milj.kr. Utskottet
finner därför att det är rimligt att BITS för kommande budgetår
skall ha rätt att göra utfästelser om biståndsmedel för u-krediter om
belopp som är högst tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga
medlen.

Vad gäller folkpartiets invändningar mot u-kreditsystemet, vilket går
ut på att gåvoelementet inte alltid kommer u-länderna till del utan i
stället exportörerna och att det är en form av bundet bistånd, får
utskottet anföra följande: u-krediter ges för att finansiera projekt som

1989/90:UU15

129

9 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

vunnits i internationell konkurrens. Detta bör medverka till att huvuddelen
av gåvoelementet tillgodogörs mottagarlandet snarare än den
svenske leverantören. Genom att BITS inte erbjuder högre gåvoelement
än den internationellt överenskomna miniminivån, om 50 % för
de minst utvecklade länderna enligt FN-definitionen och 35 % för
övriga låg- och medelinkomstländer, bidrar inte det svenska systemet
till den osunda kreditvillkorskonkurrensen. Som påpekats i motionen
tyder emellertid gjorda utredningar på att förekomsten av detta system
leder till en allmänt höjd prisnivå. Mot denna bakgrund har bl.a.
Sverige tagit initiativ till ytterligare förhandlingar internationellt om
krav på projektgranskning och harmonisering av kreditregler i denna
typ av finansiering.

Utskottet anser generellt att u-kreditsystemet har visat sig fylla ett
ömsesidigt behov. Systemet kan självfallet förbättras. Som framgår av
propositionen kommer BITS att utreda frågor som rör garantiordningen
i u-kreditsystemet. Tanken är att man skall kunna komma fram till
en från biståndsmässiga utgångspunkter bättre anpassad garantiordning.

Ytterligare analys av BITS u-kreditgivning behövs dock enligt utskottets
uppfattning. Vad som behövs granskas är hur u-kreditgivningen
uppfyller sin roll som biståndsinstrument jämfört med andra
kreditinstrument. Andra aspekter på kreditgivningen som bör studeras
är hur kretsen av mottagarländer skall kunna få en tydligare låginkomstprofil
samt bindningen till Sverige av uppköpen. Utskottet tillstyrker
därmed förslaget i motion U204 om att en utredning tillsätts
med parlamentarisk medverkan, vars uppgift blir att göra en översyn
av u-krediterna och andra kreditinstrument från biståndspolitisk synpunkt.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 8 i motion U204 (fp). Yrkandena
37 och 58 i motion U204 (fp) samt yrkandena 38 och 39 i
motion U241 (vpk) avstyrks.

IMPOD:s verksamhet
Propositionen (s. 121 — 122)

Regeringen ser positivt på att IMPOD:s engagemang växer och finner
att särskilda medel för SADOC-samarbetet bör anvisas över anslaget C

2. Utvecklingssamarbete genom SIDA även för budgetåret 1990/91.

Regeringen föreslår en budgetteknisk förändring som innebär att
enbart förvaltningskostnaderna för IMPOD:s verksamhet redovisas under
anslaget E 5. Importkontoret för u-landsprodukter och att de
kostnader som täcker IMPOD:s verksamhet anvisas under anslaget C 3.
Andra biståndsprogram. Mot denna bakgrund föreslås att 14 milj.kr.
från denna anslagspost anvisas för lMPOD:s verksamhet. Importkontoret
för u-landsprodukter föreslår under anslaget E 5. att 8 683 000 kr.
anvisas för förvaltningen av IMPOD.

1989/90:UU 15

130

1989/90:UU15

I motion U228 (s) föreslås ytterligare handelspolitiska insatser för att
främja en ökad import till Sverige från de av Israel ockuperade
områdena.

Enligt vad utskottet erfarit undersöker IMPOD för närvarande möjligheterna
att stödja en ökad import från de ockuperade områdena.

Bl.a. utvärderas en konsultrapport. Utskottet ser positivt på sådana
insatser och utgår från att IMPOD fortsätter att aktivt verka för att
främja import från dessa områden.

Med det ovan anförda Sr motion U228 (s) anses besvarad.

Projektbistånd till vissa länder
Propositionen (s. 123—125)

Våren 1988 beslutade riksdagen om inrättande av anslagsposten Projektbistånd
till vissa u-länder. Den positiva utveckling mot fred och
demokrati som nu pågår i flera länder och regioner gör att regeringen
förutser ett starkt ökat medelsbehov under budgetåret 1990/91. Därtill
föranleder den dynamiska utvecklingen i Östeuropa särskilda stödåtgärder.

I flera länder som präglats av krig, konflikter och diktatur har
Sverige stött strävanden mot fred och demokrati. Sådant stöd har
huvudsakligen lämnats över anslagsposterna för katastrofer och humanitärt
bistånd. Flera av dessa länder har nu inlett nya utvecklingsfaser
mot demokrati och ökad öppenhet. I detta läge är det enligt propositionen
naturligt att erbjuda biståndssamarbete i andra former. Genom
projektbistånd kan Sverige verksamt bidra till att främja en utveckling
mot demokrati.

Regeringen beräknar biståndet till Uganda till 90 milj.kr. att finansieras
över anslagsposten Projektbistånd till vissa länder budgetåret
1990/91.

Detsamma gäller de fortsatta insatser i Costa Rica som förutses
under budgetåret 1990/91.

Också i Filippinerna finansieras biståndsinsatser med medel från
denna anslagspost. Regeringen förutser ett fortsatt stöd finansierat över
denna anslagspost bl.a. genom det uppdrag som IMPOD och BITS fatt
att bereda insatser i Filippinerna.

Det svenska stödet till Bolivia har under innevarande budgetår
anvisats över anslagsposten för humanitärt bistånd i Latinamerika.

Regeringen anser att stödet under budgetåret 1990/91 bör belasta
anslagsposten Projektbistånd till vissa länder.

Aven utvecklingssamarbetet med Chile bör enligt regeringen belasta
denna anslagspost. Utvecklingssamarbetet har aktualiserats genom den
fortlöpande demokratiseringsprocessen. Regeringen har givit SIDA,

Utskottets överväganden

131

SAREC, BITS och SWEDFUND i uppdrag att förbereda insatser i
landet. Ett begränsat stöd till landet kommer enligt propositionen att
behövas under en övergångsperiod.

I Pakistan har enligt propositionen förutsättningar skapats för ett
breddat och fördjupat samarbete. Anslagsposten bör utnyttjas för att
finansiera ett utökat samarbete med Pakistan vid sidan av de insatser
som BITS redan genomför.

Omvärlden måste enligt propositionen vara beredd till snabba insatser
för att stödja den pågående förändringsprocessen i Östeuropa. Mot
denna bakgrund presenterade regeringen under hösten 1989 planer på
bistånd till Polen om sammanlagt 300 milj. kr. under tre år. Samarbetet
har inletts under budgetåret 1989/90 bl.a. genom planering av stöd
till miljö- och utbildningsinsatser liksom för projekt och humanitära
insatser genom folkrörelser. Utbetalningar kan under innevarande
budgetår finansieras från outnyttjade reservationer under anslagen C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA och C 3. Andra biståndsprogram.
Under de kommande budgetåren bör enligt propositionen dessa Poleninsatser
främst finansieras från anslaget C 3. Andra biståndsprogram,
anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Under avsnittet Biståndsanslagen
m.m. i propositionen redogörs för regeringens avsikt att skapa
ett medelsutrymme om en miljard kronor under tre år för insatser i
Östeuropa. Under anslagsposten beräknar regeringen ett behov av 75
milj.kr. under vardera av de tre närmaste budgetåren för insatser i
Östeuropa.

Regeringen föreslår att 390 milj.kr. anvisas för Projektbistånd till
vissa länder under budgetåret 1990/91. En del av insatserna som
finansieras under anslagsposten är av flerårig karaktär. Regeringen
begär vidare riksdagens bemyndigande att få göra utfästelser om högst
tre gånger anslagsbeloppet.

Utskottets överväganden

Folkpartiet och miljöpartiet anser att biståndet till Central- och Östeuropa
inte skall ligga inom enprocentsramen. Centerpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna anser att biståndet till Central- och Östeuropa
inte skall finansieras över biståndsanslaget. Inget av dessa partier
anser att biståndet skall belasta anslagsposten Projektbistånd till vissa
länder. Som framgår av propositionen har regeringen härunder föreslagit
insatser uppgående till 300 milj.kr. under tre år för Polen och
75 milj.kr. per år under en treårsperiod för övriga Östeuropa. Moderata
samlingspartiet stödjer regeringens förslag om att finansiera Östeuropabiståndet
över biståndsanslaget men föreslår i motionerna U202 och
U246 upprättandet av särskilda anslagsposter för Östeuropa och Baltikum.
Partiet vill från dessa anslagsposter för nästa budgetår anslå
100 milj.kr. för Baltikum och 300 milj.kr. för Central- och Östeuropa.
Samtidigt vill moderata samlingspartiet att biståndet till Namibia
belastar anslaget Projektbistånd till vissa länder, eftersom Namibia
enligt partiet inte bör bli programland.

1989/90:UU15

132

Folkpartiet föreslår i motion U204 att ett nytt anslag inrättas för
demokratisk samhällsutveckling i en bred länderkrets. För nästa budgetår
föreslås anslaget uppgå till 300 milj.kr. för insatser i Östeuropa. I
framtiden bör enligt motionen detta anslag kunna utnyttjas även för
insatser i andra regioner.

De medel som på detta vis frigörs inom anslagsposten Projektbistånd
till vissa länder kan enligt folkpartiet användas till insatser utöver vad
regeringen föreslagit i bl.a. Pakistan, Bolivia, Nepal och i västafrikanska
länder. Eftersom partiet vill göra Uganda, Filippinerna och
Costa Rica till programländer och därigenom överföra dessa länder till
annat anslag (C 2 SIDA) skapas ytterligare utrymme för dessa insatser
enligt vad som framförs i motion U204.

I motion U237 (fp) föreslår folkpartiet stöd på olika områden till
Baltikum: kultur och erfarenhetsutbyte (2 milj.kr.), utbildningsinsatser
för studenter (8 milj.kr.), Baltiska institutet (250 000 kr.), forskare
(300 000 kr.), miljösamverkan (3 milj.kr.). Vidare föreslår partiet att
medel anslås till Kungliga skogs- och lantbruksakademien för insatser i
Östeuropa. Även enligt centerpartiets motion U244 frigörs medel för
projektbistånd genom att partiet föreslår att Östeuropabiståndet skall
finansieras från annat anslag. Partiet anger inte specifikt hur det
medelsutrymme som därvid skapas skall användas men anger ett om
75 milj.kr. lägre medelsbehov under anslagsposten jämfört med regeringens
förslag. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion U241 på
en 165 milj.kr. lägre medelsram för projektbistånd till vissa länder än
vad regeringen föreslagit. I motion U219 (m) yrkas att riksdagen till
Andra biståndsprogram (C 3) för budgetåret 1990/91 anvisar ett med
4 milj.kr. reducerat belopp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om kraftigt ökad medelstilldelning
för anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Utskottet
kan notera att den av regeringen föreslagna ökningen är betydligt
större än vad som motsvaras av de nya insatserna i Östeuropa. I flera
länder har under senare tid nya utvecklingsfaser inletts som innebär
att konflikter ersätts av en fredlig utveckling och att demokrati avlöser
diktaturer och militärstyre. Mot denna bakgrund är det enligt utskottet
väl motiverat att tillhandahålla ett flexibelt och effektivt projektinriktat
bistånd utanför landramarna som kan administreras av de biståndsmyndigheter
som bedöms mest lämpliga i de enskilda fallen.

Kraven på flexibilitet i biståndet bör inte förhindra att långsiktiga
åtaganden kan göras även inom ramen för denna anslagspost. Exempel
på sådant långsiktigt bistånd på anslagsposten är främst stödet till
Uganda. Även insatser i exempelvis Costa Rica och Chile bör enligt
utskottets uppfattning kunna ha en långsiktig karaktär. Den av regeringen
angivna möjligheten till treåriga utfästelser välkomnas därför.
Av de länder som nämns i folkpartiets motion U204 är Pakistan och
Bolivia exempel på länder som redan erhåller bidrag över denna
anslagspost. Insatser i Nepal och i västafrikanska länder bör kunna
övervägas framdeles. Utskottet är dock inte berett att ange några
specifika belopp för biståndet till de olika länderna under anslagsposten.
Ett undantag är Uganda där utskottet inte har något att invända

1989/90:UU 15

133

mot den planerade medelstilldelningen om 90 milj.kr. för nästa budgetår.
Eftersom Namibia föreslås bli programland förs inte bistånd till
Namibia till anslagsposten Projektbistånd till vissa länder.

Utskottet noterar att utredningen om organisation och arbetsformer
i det bilaterala biståndet behandlar projektbiståndet. Utskottet ser fram
emot att ta del av detta analysarbete inför behandlingen av nästa års
biståndsbe tänkande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att från anslagsposten Projektbistånd
till vissa länder kanalisera bistånd till Polen om sammanlagt
300 milj.kr. under tre år samt insatser i Östeuropa om 75 milj.kr.
per år över en treårsperiod. En av målsättningarna när denna anslagspost
inrättades 1988 var att kunna markera stöd i kritiska skeden,
exempelvis vid övergång till demokrati.

Genom att utnyttja denna anslagspost ges möjligheter till en flexibel
utformning av biståndet genom medverkan av de biståndsmyndigheter
som bedöms lämpliga. Utskottet anser inte att det föreligger behov av
nya anslagsposter för detta ändamål.

Med det anförda avstyrks yrkande 5, ifrågavarande del av yrkande 6
samt yrkande 29 i motion U204 (fp), motion U219 (m), yrkande 40 i
motion U241, yrkande 19 i motion U244 (c), yrkandena 19 och 25 i
motion U246 (m) och yrkande 2 i motion U514 (m).

Utskottet får notera att de förslag till samarbetsprojekt i Baltikum och
Östeuropa som framförs i motion U237 (fp) generellt berör områden
som av regeringen föreslås prioriteras inom samarbetet med Östeuropa,
dvs. miljö, utbildning, forskning, kultur och information. Utskottet
konstaterar att en administrativ ordning etablerats för beredning av
enskilda insatser som finansieras med medel för östsamarbetet. De
förslag som framförs i nämnda yrkanden är enligt utskottets mening av
den arten att de kan bli föremål för prövning inom ramen för denna
beredning. Utskottet är därför inte berett att göra några uttalanden om
dessa förslag. När det gäller en mer detaljerad behandling av samarbetet
med Östeuropa vill utskottet hänvisa till det separata Östeuropabetänkandet
som utskottet behandlade våren 1990.

Härmed avstyrks yrkandena 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 13 i motion U237 (fp).

I motion U204 (fp) framförs att Sverige bör engagera sig i Philippine
Aid Plan i syfte att medverka till bistånd av god kvalitet. Partiets
yrkande om att göra Filippinerna till programland avstyrks i betänkandet
under avsnitt Nya samarbetsländer, länderprogram och landval. I
motion U226 (vpk) framförs att allt bistånd till Filippinerna bör gå
genom enskilda organisationer.

Det svenska biståndet till Filippinerna innefattar främst insatser via
BITS (tekniskt samarbete) och enskilda organisationer. Sammanlagt
uppgick stödet till ca 10 milj.kr. förra budgetåret. Biståndet inkluderade
bl.a. stöd till förvaltning, jordbruk och hälsovård.

Utskottet bedömer att biståndet fungerar väl i den form som hittills
använts även om utökade insatser under kommande år inte bör
uteslutas.

1989/90: UU15

134

Philippine Aid Plan är såvitt utskottet kunnat utröna en plan
utarbetad av filippinska regeringen i syfte att samordna de större
internationella biståndsprogrammen. Sverige ser i och för sig positivt
på biståndssamordning. Inriktningen och omfattningen av svenskt bistånd
är för närvarande inte av den arten att samarbete med Philippine
Aid Plan hittills aktualiserats. Utskottet utgår från att de berörda
svenska biståndsmyndigheterna fortlöpande överväger lämpliga samarbetsformer
och arrangemang.

Härmed avstyrks yrkande 25 i motion U204 (fp) och motion U226
(vpk).

Särskilda insatser i skuldtyngda länder
Propositionen (s. 125—129)

Skuldkrisen utgör enligt propositionen ett allvarligt hinder för uländernas
möjligheter att mobilisera de resurser som behövs för att de
skall kunna åstadkomma en ekonomisk och social återhämtning och
lägga grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. Särskilt utsatta är
de fattigaste, skuldtyngda länderna i Afrika, men också för många
medelinkomstländer, främst i Latinamerika, utgör skuldkrisen ett allvarligt
utvecklingshinder.

För stöd till ekonomisk återhämtning i de skuldtyngda u-länderna
krävs såväl ökade nya resursflöden som särskilda åtgärder för skuldlättnad,
anser regeringen.

Under loppet av åttiotalet har enligt propositionen biståndet till de
skuldkrisdrabbade länderna kontinuerligt förändrats i syfte att utgöra
ett bättre stöd. Biståndet genom landramarna — varubiståndet liksom
sektor- och projektstöden— har anpassats till skiftande behov i programländerna.
Regeringen framhåller att betalningsbalansstödet utgör
ett komplement, om än ett viktigt komplement, till detta långsiktiga
stöd.

Världsbanken har enligt propositionen kommit att spela en viktig
roll i att stödja utformningen och finansieringen av många skuldtyngda
länders ekonomiska återhämtningsprogram. Under slutet av år 1987
tog Världsbanken initiativ till att öka och förbättra biståndsflödet till
stöd för de fattigaste^ afrikanska ländernas strukturanpassning. Detta
resulterade i det särskilda programmet för Afrika (SPA). Programmets
syfte är att mobilisera ökade resursflöden för att hjälpa länderna att
uppnå den nödvändiga importökning som strukturanpassningsprogrammen
förutsätter. Programmet omfattar ökade resurser från Världsbanken,
bilaterala givare och Internationella valutafonden (IMF) samt
olika typer av skuldlättnad.

Sverige har enligt propositionen i denna samordnade internationella
aktion bidragit med såväl varubistånd inom landramarna som särskilda
insatser under den nu behandlade anslagsposten. Beslut om sådana
särskilda insatser har inom ramen för det särskilda programmet för
Afrika fattats vid tre tillfällen: under budgetåret 1987/88 med 150
milj.kr., 1988/89 med 225 milj.kr. och 1989/90 med 265 milj.kr. De

1989/90:UU15

135

afrikanska länder som t.o.m. budgetåret 1989/90 på detta sätt fatt stöd
är, i storleksordning, Tanzania, Mozambique, Uganda, Guinea-Bissau,
Ghana, Kenya, Sao Tomé och Principe. Ett nytt SPA-samarbete förbereds
för perioden 1991—1993. Regeringen har uppdragit åt SIDA att
inför detta göra en översyn över det hittillsvarande stödet.

I detta sammanhang nämner också propositionen den insats om 65
milj.kr. som gjorts till stöd för Nicaraguas återhämtningsprogram.
Sverige stod i maj 1989 värd för ett internationellt möte där en grupp
länder utfäste ökat bistånd till programmet. Anslaget används även för
att finansiera olika skuldlättnadsåtgärder bl.a. bidrag till IMFrs utvidgade
fond för strukturanpassning (ESAF) och skuldåterköp.

Mot bakgrund av den förlängning av SPA-samarbetet som förbereds
föreslår regeringen att möjlighet ges att göra utfästelser upp till ett
belopp motsvarande tre gånger beloppet under anslagsposten.

Huvuddelen av anslagsposten används i dag till särskilda insatser i
programländer eller andra länder, med vilka Sverige bedriver annat
utvecklingssamarbete. Det är enligt propositionen viktigt att de olika
stödformerna är väl samordnade. Särskilt gäller detta varubiståndet
inom landramarna och det additionella varubiståndet inom betalningsbalansstödet.
Beredning av särskilda insatser i skuldtyngda länder måste
enligt propositionen därför ske i nära samråd mellan utrikesdepartementet
och SIDA.

Regeringen föreslår att 640 milj.kr. anvisas för budgetåret 1990/91
för särskilda insatser i skuldtyngda länder.

Utskottets överväganden

Vänsterpartiet kommunisterna framför i motion U241 en annan syn
än regeringens på hur u-ländernas skuldbördor skall kunna lyftas av.
Partiet föreslår skapande av en skuldavskrivningsfond med ett kapital
uppgående till 1 394 miljarder kronor. Regeringens förslag om att
640 milj.kr. till insatser i skuldtyngda länder avstyrks däremot.

Miljöpartiet (U220) yrkar också avslag på regeringens förslag om
insatser för skuldtyngda länder. Partiet anser inte att biståndsmedel
skall användas för att betala internationella bankers och institutioners
förluster i samband med att fottiga länder inte kan återbetala sina
skulder. I stället skall de 640 milj.kr. som regeringen föreslagit överföras
till enskilda organisationer (140 milj.kr.), särskilda mijöinsatser
(405 milj.kr.), kvinno- och familjeplaneringsinsatser inom ramen för
särskilda program (10 milj.kr. till vardera) samt till internationella
familjeplaneringsinsatser (75 milj.kr.)

Med hänvisning till vad utskottet tidigare i detta betänkande anfört
om inriktningen av det svenska biståndet till särskilda insatser i
skuldtyngda länder tillstyrker utskottet regeringens förslag om en medelsanvisning
på 640 milj.kr. budgetåret 1990/91.

1989/90: UU15

Följaktligen avstyrks yrkande 7 i motion U220 (mp) samt yrkandena
41 och 42 i motion U241 (vpk).

136

6. Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA) C 4

Propositionen (s. 129—130)

SIDA framhåller i sin anslagsframställning att nya biståndsmål och
växande anslag också bör åtföljas av ökade administrativa resurser.

I propositionen konstateras att för att hantera de senaste årens stora
volymökningar har höga krav ställts på flexibilitet och kompetens
inom SIDA. Stora ansträngningar har gjorts för att möta kraven med
rationaliseringar och koncentration.

Regeringen välkomnar SIDA:s förslag att utveckla utbildningsfunktionen.
Vid beräkningen av lönemedel har hänsyn tagits till SIDA:s
önskemål.

1 enlighet med vad som tidigare anförts om Namibia delar regeringen
SIDA.s uppfattning att ett biståndskontor bör inrättas i Windhoek.

Utskottets överväganden

I motion U204 föreslår folkpartiet att anslaget till SIDA:s administration
höjs med 10 milj.kr. jämfört med regeringens förslag. Partiet
anger de växande biståndsanslagen och SIDA:s allmänna kompetens
och kapacitetsbehov som motiv. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår
i motion U241 ett myndighetsanslag som är 9 milj.kr. högre än
regeringens förslag. Motivet är detsamma som folkpartiet angett. Kvalitetsaspekten
betonas särskilt. Vänsterpartiet kommunisterna anser vidare
att SIDA och andra biståndsorgan skall vara undantagna från
generella nedskärningar av förvaltningens kostnader. I motion U204
(fp) understryks vikten av att ta vara på hemvändande biståndsarbetares
erfarenheter.

Utskottet har tidigare haft anledning att diskutera sambanden mellan
växande biståndsvolym, effektivitet och kvalitet i biståndet och
administrativa resurser. I förra årets betänkande visade utskottet förståelse
för den oro motionärerna då uttryckte vad gäller SIDA:s administrativa
kapacitet. En bibehållen hög kvalitet i ett växande bistånd
kräver oundgängligen en förstärkning av den administrativa kapaciteten.
Det finns vidare skäl att kritiskt granska den ökande utkontrakteringen
till utomstående konsulter i den mån detta återspeglar en
bristande administrativ kapacitet hos SIDA. Detta innebär dock inte
någon generellt sätt negativ inställning från utskottets sida till konsulter
och konsultföretag vilka har en roll att spela i det svenska biståndet.

Utskottet får konstatera att regeringens förslag till förvaltningsanslag
för SIDA nästkommande budgetår innebär en realförstärkning. Samtidigt
tillkommer ständigt nya uppgifter i biståndet i och med förändringsprocesser
i u-länderna. Exempel på detta är inrättandet av ett nytt
biståndskontor i Windhoek.

1989/90: UU15

137

Utskottet har erfarit att SIDA under 1990 för första gången skall
inleda ett arbete med fördjupad anslagsframställning för en treårig
budgetering. Under våren 1990 kommer regeringen att ge SIDA direktiv
inför detta omfattande och delvis nya budgetarbete. I detta sammanhang
bör regeringen uttryckligen ge SIDA i uppdrag att grundligt
analysera kapacitetsfrågorna. I avvaktan på SIDArs fördjupade anslagsframställan
som kommer att gälla för budgetåren 1992/93 och framåt
gör utskottet bedömningen att SIDA bör ges möjlighet till en administrativ
kapacitetsförstärkning redan nästa budgetår. På de områden där
SIDA påläggs nya uppgifter och där särskilda krav ställs på insatser av
biståndet under budgetåret 1990/91 bör sålunda SIDA beredas möjligheter
till förstärkning av sin administration intill ett belopp av 10
milj.kr. Medlen för detta får tillhandahållas genom omdisponering
från sakanslag. Med dessa förutsättningar godkänner utskottet regeringens
förslag till medelsram för SIDA:s verksamhet.

Härmed avstyrks yrkandena 43 och 44 i motion U241 (vpk) och
yrkande 61 i motion U204 (fp).

Utskottet delar uppfattningen i motion U204 (fp) beträffande vikten av
att ta till vara hemvändande biståndsarbetares erfarenheter. Enligt vad
utskottet erfarit finns det fastlagda rutiner för detta hos SIDA, baserat i
första hand på avrapportering via biståndskontoren. Detta hindrar inte
att frågan ges ytterligare uppmärksamhet. Den utbildningsbyrå som
avses bli inrättad inom SIDA bör enligt utskottet kunna spela en viktig
roll när det gäller att samordna och systematisera den vidare användningen
av de erfarenheter som biståndsarbetare kan förmedla.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 63 i motion U204 (fp).

7. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum) C 5

Propositionen (s. 131 — 132)

Utskottets överväganden

Motion U241 (vpk) yrkar på ett i jämförelse med regeringens förslag
650 000 kr. högre anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under avsnitt C 5 i budgetpropositionen.

Härmed avstyrks yrkande 45 i motion U241 (vpk).

1989/90:UU15

138

8. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) C 6

Propositionen (s. 132—133)

Utskottets överväganden

I motion U241 (vpk) föreslås en höjning av SAREC:s förvaltningsanslag
med 177 000 kr. jämfört med regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till förvaltningsanslag för
SAREC under avsnitt C 6 i propopsitionen.

Härmed avstyrks yrkande 46 i motion U241 (vpk).

9. Nordiska Afrikainstitutet C 7

Propositionen (s. 133—134)

Utskottets överväganden

I motion U241 (vpk) förordas en höjning av anslaget till Nordiska
Afrikainstitutet med 1 032 000 kr. jämfört med regeringens förslag.

Utskottet konstaterar att Nordiska Afrikainstitutet även erhåller medel
från annat anslag för sin forsknings- och programverksamhet.
Under anslaget C 9 förs främst uppgifter av förvaltningskaraktär. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under avsnitt C 7 i propositionen.

Härmed avstyrks yrkande 47 i motion U241 (vpk).

10. Biståndsramen

Utskottets ställningstagande i det föregående leder till en biståndsram
på 13 000 milj.kr. I konsekvens härmed avstyrks yrkande 40 i motion
U204 (fp), vari föreslås en biståndsram på 13 400 milj.kr. och yrkande
2 i motion 241 (vpk), vari föreslås en biståndsram på 14 300 milj.kr.
Därmed tillstyrker utskottet vad som förordas i propositionen under
rubriken Biståndsanslagen m.m.

1989/90:UU15

139

Hemställan

Biståndsanslagens storlek

1. beträffande biståndet till Östeuropa

att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1989/90:U204, yrkande 1
i motion 1989/90:U241, yrkande 1 i motion 1989/90:U242 samt
yrkande 10 i motion 1989/90:U244,

res. I. (fp, c)
res. 2. (vpk)

2. beträffande biståndets framtida storlek

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1989/90:U204 och yrkande
3 i motion 1989/90:U241,

res. 3. (fp)
res. 4. (vpk)

3. beträffande det bilaterala biståndets andel

att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1989/90:U241,

res. 5. (vpk)

Allmänna riktlinjer för biståndet

4. beträffande införande av ett sjätte biståndsmål

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U220,

res. 6. (mp)

5. beträffande biståndets inriktning att riksdagen förklarar yrkandena
1 och 2 i motion 1989/90:U204 och yrkandena 12, 13,
14 och 19 i motion 1989/90:U220 besvarade med vad utskottet
anfört,

6. beträffande solidaritet med de fattiga

att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1989/90:U220,

res. 7. (mp)

7. beträffande utveckling mot demokrati och marknadsekonomi
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U202,

res. 8. (m)

8. beträffande nya mått för utveckling
att riksdagen avslår motion 1989/90:U215,

res. 9. (vpk)

9. beträffande miljöhänsyn i det svenska biståndet

att riksdagen förklarar yrkandena 11, 15 och 21 i motion
1989/90:11220, yrkande 7 i motion 1989/90:11244, yrkande 6 i
motion 1989/90:11519 samt yrkande 8 i motion 1989/90:11657
besvarade med vad utskottet anfört,

10. beträffande u-landsanpassad teknik

att riksdagen förklarar yrkande 6 i motion 1989/90:11244 besvarat
med vad utskottet anfört,

11. beträffande internationella åtgärder angående bioteknik

att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1989/90:11422 besvarat
med vad utskottet anfört,

12. beträffande utomeuropeisk miljöfond

att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1989/90:11220 samt
yrkande 11 i motion 1989/90:11637,

res. 10 (c)

1989/90: UU15

140

13. beträffande internationell beskattning

att riksdagen avslår yrkande 22 i motion 1989/90:U220,

res. 10 (c)

14. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U220 besvarat
med vad utskottet anfört,

15. beträffande Världsbankens insatser i regnskogsrika länder
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:U250,

16. beträffande tropiska regnskogar

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U218, motion
1989/90:U247 samt yrkande 1 i motion 1989/90:U250 besvarade
med vad utskottet anfört,

17. beträffande miljöteknikprojekt i Malaysia

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1989/90:U250 besvarat
med vad utskottet anfört,

18. beträffande arbetsmiljö

att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion
1989/90:U203 besvarade med vad utskottet anfört,

19. beträffande demokratimålet

att riksdagen avslår yrkande 12 i motion 1989/90:202 samt
förklarar yrkandena 2 och 16 i motion 1989/90:U202, yrkande 9
i motion 1989/90:U204, del av yrkande 8 i motion 1989/90:U244
samt yrkande 1 i motion 1989/90:U642 besvarade med vad
utskottet anfört,

res. 11 (m)

20. beträffande bistånd mellan diktatur och demokrati

att riksdagen förklarar kvarvarande del av yrkande 8 motion
1989/90:U244 besvarat med vad utskottet anfört,

21. beträffande institut för demokrati och mänskliga rättigheter
att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1989/90:U202, yrkande
22 i motion 1989/90:U246 och yrkande 14 i motion
1989/90:11641,

res. 12 (m)
res. 13 (fp)

22. beträffande oberoende rapporter om demokrati och mänskliga
rättigheter

att riksdagen avslår yrkande 12 i motion 1989/90:11204,

res. 13 (fp)

23. beträffande särskilt anslag för demokratibistånd
att riksdagen avslår yrkande 18 i motion 1989/90:U246,

res. 12 (m)

24. beträffande hänsyn till mänskliga rättigheter vid biståndsbeslut att

riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1989/90:11202 besvarat
med vad utskottet anfört,

25. beträffande bistånd genom politiska partier

att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1989/90:11204 besvarat
med vad utskottet anfört,

26. beträffande skuldavskrivning

att riksdagen avslår yrkande 16 i motion 1989/90:11220,

1989/90: UU15

141

res. 18 (c)
res. 14 (mp)

27. beträffande metoder att lösa skuldkrisen

att riksdagen avslår yrkandena 4, 5 och 6 i motion 1989/90:U213
samt motion 1989/90:U214,

res. 18 (c)
res. 15 (vpk)

28. beträffande deltagande i strukturanpassningsprogram

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:U213 och yrkande
9 i motion 1989/90:U220,

res.18 (c)
res. 16 (mp)

29. beträffande förändring av strukturanpassningsprogram

att riksdagen avslår yrkandena 3 och 7 i motion 1989/90:U213,
yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:U216 samt yrkande 2 i
motion 1989/90:U251,

res. 18 (c)
res. 17 (vpk)

30. beträffande sociala effekter av skuldsanering

att riksdagen förklarar berörd del i yrkande 32 i motion
1989/90:U204, yrkande 1 i motion 1989/90:U213 och berörd del
av yrkande 3 i motion 1989/90:U244 besvarade med vad utskottet
anfört,

res. 18 (c)

31. beträffande u-ländernas exportmöjligheter

att riksdagen förklarar kvarvarande del av yrkande 32 i motion
1989/90:11204, kvarvarande del av yrkande 3 i motion
1989/90:11244 och yrkande 1 i motion 1989/90:11235 besvarade
med vad utskottet anfört,

res. 18 (c)

32. beträffande multinationella företag

att riksdagen avslår yrkande 17 i motion 1989/90:11220,

res. 19 (mp)

33. beträffande insatser för landsbygdsutveckling och bostäder
att riksdagen förklarar yrkande 31 i motion 1989/90:11204 och
yrkande 5 i motion 1989/90:11244 besvarade med vad utskottet
anfört,

34. beträffande utveckling av postservice att riksdagen förklarar
motion 1989/90:11201 besvarad med vad utskottet anfört,

35. beräffande stöd till familjeplanering

att riksdagen förklarar yrkande 33 i motion 1989/90:11204 och
yrkande 18 i motion 1989/90:11220 besvarade med vad utskottet
anfört,

36. beträffande kvinnobistånd

att riksdagen förklarar yrkande 34 i motion 1989/90:11204, yrkande
20 i motion 1989/90:11220, yrkande 4 i motion
1989/90:11244, samt motion 1989/90:11607 besvarade med vad
utskottet anfört,

res. 20 (fp)

1989/90: UU15

142

37. beträffande barnens situation

att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion

1989/90:U244 besvarade med vad utskottet anfört,

38. beträffande alkoholproblem i u-länderna

att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 4 i motion

1989/90:U236 samt yrkandena 1—4 i motion 1989/90:U240 besvarade
med vad utskottet anfört,

39. beträffande alkoholfrågorna i FN

att riksdagen avslår yrkandena 2 och 3 i motion 1989/90:U236,

40. beträffande sociala konsekvensanalyser

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion U220 besvarat med
vad utskottet anfört,

41. beträffande systemet med programländer

att riksdagen förklarar yrkande 14 i motion 1989/90.U204 besvarat
med vad utskottet anfört,

42. beträffande programlandssamarbete

att riksdagen avslår yrkandena 15, 21, 24, 30, 47, 48 och 50 i
motion 1989/90:U204 samt yrkandena 14, 15, 19 och 20 i
motion 1989/90:11241,

res. 21 (fp)
res. 22 (vpk)

43. beträffande projektinriktal bistånd

att riksdagen avslår yrkande 13 i motion 1989/90:11202,

res. 23 (m)

44. beträffande obundet bistånd

att riksdagen förklarar yrkande 7 i motion 1989/90:11204 och
yrkande 8 i motion 1989/90:11220 besvarade med vad utskottet
anfört,

res. 24 (fp)

45. beträffande bindning av biståndet
att riksdagen avslår motion 1989/90:11205,

46. beträffande avbrytande av bistånd till odemokratiska
regimer

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1989/90:11202,

res. 25 (m)

47. beträffande fortsatt bistånd till Marocko

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1989/90:11612 och yrkande
3 i motion 1989/90:11628,

res. 26 (vpk)

48. beträffande biståndsulredningar

att riksdagen avslår yrkande 15 i motion 1989/90:11202, yrkande
11 i motion 1989/90:11244 samt motion 1989/90:11538,

res. 27 (m, c)
res. 28 (vpk)

49. att riksdagen godkänner de riktlinjer för internationellt
utvecklingssamarbete som förordas under rubrikerna Bistånd för
ekonomisk återhämtning och långsiktig utveckling, Bistånd i
processer mot fred och demokrati, Miljö och utveckling, Utvecklingssamarbete
i förändring och u-lands- och biståndsinformation.

1989/90: UU15

143

Multilateralt bistånd (Cl)

50. beträffande bidrag till UNDP

att riksdagen med avslag på yrkande 41 i motion 1989/90:U204
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 29 (fp)

51. beträffande bidrag till UNFPA

att riksdagen med avslag på yrkande 42 i motion 1989/90:U204
och berörd del av yrkande 7 i motion 1989/90:U220 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,

res. 29 (fp)
resJO (mp)

52. beträffande bidrag lill UNICEF

att riksdagen med avslag på yrkande 43 i motion 1989/90:U204
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 29 (fp)

53. beträffande bidrag till UNRWA

att riksdagen med avslag på yrkande 44 i motion 1989/90:U204
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 29 (fp)

54. beträffande bidrag till UNHCR

att riksdagen med avslag på yrkande 45 i motion 1989/90:U204
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 29 (fp)

55. beträffande bidrag till IPPF

att riksdagen med avslag på yrkande 5 i motion 1989/90:U241
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 31 (vpk)

56. beträffande bidrag till ITC

att riksdagen med avslag på yrkande 6 i motion 1989/90:U241
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 31 (vpk)

57. beträffande bidrag till miljöfonder

att riksdagen med avslag på yrkande 4 i motion 1989/90:U220
och yrkande 9 i motion 1989/90:U637 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 32 (mp)

58. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser

att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1989/90:U244
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 33 (c)

59. beträffande bidrag till internationella läskunnighetsåret

att riksdagen med avslag på yrkande 62 i motion 1989/90:U204
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 34 (fp)

60. beträffande Världsbankens verksamhet

att riksdagen avslår yrkande 1 och 3 i motion 1989/90:U251,

res. 35 (vpk)

61. beträffande Världsbankens miljöhänsyn

att riksdagen avslår yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:U222,

62. beträffande skapande av en FN-bank

att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1989/90:U251,

1989/90:UU15

144

res. 36 (vpk, mp)

63. beträffande medel för östsamarbete

att riksdagen avslår berörd del av yrkande 6 i motion
1989/90:U204,

res. 37 (fp)

64. beträffande utträde ur IFC

att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1989/90:13251,

res. 38 (vpk)

65. beträffande upphandling av svenska bidrag till WFP

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:U223, 1989/90:U224 och
1989/90:13238,

66. beträffande livsmedelsöverskott som bistånd
att riksdagen avslår motion 1989/90:U233,

67. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete som förordas i budgetpropositionen,

68. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits
under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,

69. att riksdagen med avslag på den del av yrkande 20 i
motion 1989/90:U244 som avser anslaget C 1 bemyndigar regeringen
att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som
härutöver föreslagits i budgetpropositionen,

70. beträffande Bidrag till internationella biståndsprogram

att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion U637 för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
3 566 216 000 kr.

Utvecklingssamarbete genom SIDA iC 2)

71. beträffande inriktningen av biståndet till Angola

att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1989/90:U202 och yrkandena
1, 2 och 3 i motion 1989/90:U658,

72. beträffande medelsram för Angola

att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1989/90:U241
och yrkande 14 i motion 1989/90:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 39 (m)
res. 40 (vpk)

73. beträffande medelsram för Botswana

att riksdagen med avslag på yrkande 8 i motion 1989/90:241,
yrkande 18 i motion 1989/90:U244 och yrkande 1 i motion
1989/90:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 41 (m)
res. 42 (c, vpk)

74. beträffande inriktningen av biståndet till Etiopien

att riksdagen förklarar yrkande 18 i motion 1989/90:U204 och
yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:13211 besvarade med vad
utskottet anfört,

75. beträffande medelsram för Etiopien

att riksdagen med avslag på yrkande 11 i motion 1989/90:13202,
yrkande 15 i motion 1989/90:13246 och yrkande 1 i motion
1989/90:13635 godkänner budgetpropositionens medelstörslag,

1989/90: UU15

145

10 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

res. 43 (m)

76. beträffande medelsram för Guinea-Bissau

att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1989/90:U241
och yrkande 5 i motion 1989/90:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 44 (m)
res. 45 (vpk)

77. beträffande medelsram för Kap Verde

att riksdagen med avslag på yrkande 10 i motion 1989/90:U241
och yrkande 6 i motion 1989/90:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 46 (m)
res. 47 (vpk)

78. beträffande medelsram för Kenya

att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1989/90:U246
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 48 (m)

79. beträffande medelsram för Lesotho

att riksdagen med avslag på yrkande 11 i motion 1989/90:U241
och yrkande 8 i motion 1989/90:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 49 (m)

80. beträffande medelsram för Mogambique

att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1989/90:11241
och yrkande 9 i motion 1989/90:11246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 50 (m)
res. 51 (vpk)

81. beträffande inriktningen av biståndet till Namibia

att riksdagen avslår yrkandena 14 i motion 1989/90:11202 och
förklarar yrkande 16 i motion 1989/90:11204 och yrkande 7 i
motion 1989/90:11642 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 52 (m)

82. beträffande medelsram för Namibia

att riksdagen med avslag på yrkande 49 i motion 1989/90:11204
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 53 (fp)

83. beträffande utvärdering av biståndet till Tanzania

att riksdagen förklarar yrkande 7 i motion 1989/90:11202 besvarat
med vad utskottet anfört,

res. 54 (m)

84. beträffande medelsram för Tanzania

att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1989/90:11241
och yrkande 10 i motion 1989/90:11246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 54 (m)
res. 55 (vpk)

85. beträffande medelsram för Zambia

att riksdagen med avslag på yrkande 16 i motion 1989/90:11241
och yrkande 11 i motion 1989/90:11246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

1989/90: UU15

146

res. 56 (m)
res. 57 (vpk)

86. beträffande medelsram för Zimbabwe

att riksdagen med avslag på yrkande 8 i motion 1989/90:11202,
yrkande 17 i motion 1989/90:U241 och yrkande 16 i motion
1989/90:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 58 (m)
res. 59 (vpk)

87. beträffande medelsram för Bangladesh

att riksdagen med avslag på yrkande 2 i motion 1989/90:U246
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 60 (m)

88. beträffande medelsram för Indien

att riksdagen med avslag på yrkande 3 i motion 1989/90:11246
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 61 (m)

89. beträffande medelsram för Laos

att riksdagen med avslag på yrkande 21 i motion 1989/90:11241
och yrkande 12 i motion 1989/90:11246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 62 (m)
res. 63 (vpk)

90. beträffande medelsram för Sri Lanka

att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1989/90:11246 besvarat
samt med avslag på yrkande 22 i motion 1989/90:11241
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 64 (vpk)

91. beträffande medelsram för Vietnam

att riksdagen med avslag på yrkande 10 i motion 1989/90:11202,
yrkande 46 i motion 1989/90:11204, yrkande 23 i motion
1989/90:11241 och yrkande 13 i motion 1989/90:11246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,

res. 65 (m)
res. 66 (fp)
res. 67 (vpk)

92. beträffande internationelli bistånd till Vietnam

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:11212 och förklarar
yrkande 1 i motion 1989/90:11212 besvarat med vad
utskottet anfört,

93. beträffande inriktning av biståndet till Vietnam

att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1989/90:11212 och förklarar
yrkande 27 i motion 1989/90:11204 och yrkande 5 i
motion 1989/90:11212 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 68 (vpk)

94. beträffande medelsram för Nicaragua

att riksdagen med avslag på yrkande 26 i motion 1989/90:11241
och yrkande 17 i motion 1989/90:11246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 69 (m)
res. 70 (vpk)

1989/90:UU15

147

95. beträffande inriktning av biståndet till Nicaragua

att riksdagen förklarar yrkande 22 i motion 1989/90:U204 besvarat
med vad utskottet anfört,

96. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Afrika

att riksdagen med avslag på yrkande 51 i motion 1989/90:U204,
yrkande 18 i motion 1989/90:U241 och yrkande 16 i motion
1989/90:U244 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 71 (fp)
res. 72 (c)
res. 73 (vpk)

97. beträffande inriktning av humanitärt bistånd i Afrika

att riksdagen avslår berörd del av yrkande 17 i motion
1989/90:U244,

res. 72 (c)

98. beträffande kunskapsuppbyggnad om fransktalande Afrika
att riksdagen med bifall till yrkande 20 i motion 1989/90:11204
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

99. beträffande inriktning av regionala insatser i Asien

att riksdagen förklarar motion 1989/90:11227 besvarad med vad
utskottet anfört,

100. beträffande anslag för humanitärt bistånd i Asien

att riksdagen avslår yrkandena 11 och 52 i motion 1989/90:11204
och yrkandena 24 och 25 i motion 1989/90:11241,

res. 74 (fp)
res. 75 (vpk)

101. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika att

riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1989/90:11246
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 76 (m)

102. beträffande medelsram för katastrofbistånd

att riksdagen med avslag på yrkande 53 i motion 1989/90:11204
och yrkande 15 i motion 1989/90:11244 godkänner budgetpropositionens
förslag till medelsram,

res. 77 (fp)
res. 78 (c)

103. beträffande humanitärt bistånd till Afghanistan

att riksdagen avslår yrkande 28 i motion 1989/90:11204 och
förklarar yrkandena 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14 i motion
1989/90:11629 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 79 (fp)

104. beträffande katastrofhjälp i Etiopien

att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1989/90:11646 och förklarar
yrkande 19 i motion 1989/90:11204, yrkande 5 i motion
1989/90:11634 och yrkande 2 i motion 1989/90:11640 besvarade
med vad utskottet anfört,

res. 80 (vpk)

105. beträffande humanitärt bistånd i Libanon

att riksdagen förklarar motion 1989/90:11229 besvarad med vad
utskottet anfört,

1989/90:UU15

148

106. beträffande humanitärt bistånd i Västra Sahara

att riksdagen avslår yrkande 17 i motion 1989/90:U204, berörd
del av yrkande 17 i motion 1989/90:U244, yrkandena 1 och 2 i
motion 1989/90:U612 och yrkande 2 i motion 1989/90:U628,

res. 81 (fp)
res. 82 (vpk)

107. beträffande humanitärt bistånd till Kambodja

att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1989/90:U611 och förklarar
yrkande 8 i motion 1989/90:U212 besvarat med vad
utskottet anfört,

108. beträffande medelsram för bistånd genom enskilda organisationer att

riksdagen med avslag på yrkande 54 i motion 1989/90:U204,
berörd del av yrkande 7 i motion 1989/90:U220 och yrkande 27
i motion 1989/90:U241 godkänner budgetpropositionens förslag
till medelsram,

res. 83 (fp)
res. 84 (mp)

109. beträffande framtida storlek av anslagsposten för enskilda
organisationer

att riksdagen avslår yrkande 13 i motion 1989/90:U204,

res. 83 (fp)

110. beträffande inriktning av humanitärt bistånd

att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1989/90:U202 och
yrkande 9 i motion 1989/90:U244 besvarade med vad utskottet
anfört,

111. beträffande befrielse från egeninsats

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:U243,

res. 85 (mp)

112. beträffande administrativa kostnader och myndighetsintyg
att riksdagen avslår yrkandena 1 och 3 i motion 1989/90:U243,

res. 86 (mp)

113. beträffande bistånd till enskilda organisationer för kontakter
med afghanska befrielserörelser

att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1989/90:U629,

114. beträffande Appropriate Technology Sweden

att riksdagen avslår yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:U221
och motionerna 1989/90:U248 och 1989/90:U306,

115. beträffande enskilda organisationers informationsverksamhet att

riksdagen avslår yrkandena 28 och 30 i motion
1989/90:U241,

116. beträffande generella bidrag till solidaritetsorgantsationer
att riksdagen avslår yrkande 29 i motion 1989/90:U241,

117. beträffande stöd till återvändande flyktingar

att riksdagen förklarar motion 1989/90:U253 besvarad med vad
utskottet anfört,

118. beträffande särskilt miljöbistånd till Indokina

att riksdagen avslår yrkandena 3 och 4 i motion 1989/90:U212
och yrkande 33 i motion 1989/90:U241,

1989/90: UU15

149

res. 87 (vpk)

119. beträffande bistånd via miljörörelser i u-länder

att riksdagen förklarar yrkande 32 i motion 1989/90:U241 besvarat
med vad utskottet anfört,

120. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser

att riksdagen med avslag på berörd del av yrkande 7 i motion
1989/90:U220, yrkande 31 i motion 1989/90:U241, yrkande 13 i
motion 1989/90:U244 och yrkande 21 i motion 1989/90:U246
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 88 (m)
res. 89 (c)
res. 90 (vpk)
res. 91 (mp)

121. beträffande medelsram för Särskilda program

att riksdagen med avslag på yrkandena 35 och 55 i motion
1989/90:U204 och berörd del av yrkande 7 i motion
1989/90:U220 godkänner budgetpropositionens förslag till medelsram,

res. 92 (fp)
res. 93 (mp)

122. beträffande medelsram för Särskilda program (AIDS-insatser) att

riksdagen med avslag på motion 1989/90:U206 och på yrkande
34 i motion 1989/90:U241 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

res. 94 (vpk)

123. beträffande medelsram för Särskilda program (anpassad
teknik)

att riksdagen med avslag på yrkande 14 i motion 1989/90:11244
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

res. 95 (c)

124. beträffande rekrytering av fältpersonal

att riksdagen med avslag på yrkande 35 i motion 1989/90:11241
godkänner budgetpropositionens förslag till medelsram,

125. beträffande information genom SIDA

att riksdagen med avslag på yrkande 36 i motion 1989/90:11241
och yrkande 23 i motion 1989/90:11246 godkänner budgetpropositionens
förslag till medelsram,

res. 96 (m)

126. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för
utvecklingssamarbete genom SIDA som förordas i budgetpropositionen,

127. att riksdagen godkänner en svensk anslutning till NORSAD-fonden
("The NORSAD Fund"),

128. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser
och åtaganden som förordas under avsnittet C 2 i budgetpropositionen,

129. beträffande bidrag till Utvecklingssamarbete genom SIDA
att riksdagen med avslag på yrkande 24 i motion 1989/90:11246
till Utvecklingssamarbete genom SIDA anvisar ett reservationsanslag
på 6 787 000 000 kr.

1989/90:UU15

150

res. 97 (m)

1989/90:UU 15

Andra biståndsprogram (C 3)

130. beträffande medelsram för U-landsforskning

att riksdagen med avslag på yrkande 59 i motion 1989/90:U204
och yrkande 37 i motion 1989/90:U241 godkänner budgetpropositionens
förslag till medelsram,

res. 98 (fp)
res. 99 (vpk)

131. beträffande SAREC.s verksamhet i Asien

att riksdagen förklarar yrkandena 26 och 60 i motion

1989/90:U204 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 98 (fp)
res. 99 (vpk)

132. beträffande forskning om cassava

att riksdagen avslår yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:11239,

res. 100 (vpk)

133. beträffande BITS tekniska samarbete

att riksdagen förklarar yrkandena 36 och 38 i motion

1989/90:U204 besvarade med vad utskottet anfört,

134. beträffande inrättande av särskilda anslag för BITS

att riksdagen avslår yrkandena 56 och 57 i motion

1989/90:U204,

res. 101 (fp)

135. beträffande BITS samarbete med Cuba

att riksdagen avslår yrkande 23 i motion 1989/90:U204,

res. 102 (fp)

136. beträffande BITS internationella kurser

att riksdagen förklarar yrkande 39 i motion 1989/90:U204 besvarat
med vad utskottet anfört,

137. beträffande BITS-kurser i Malmö—Lund-regionen
att riksdagen avslår motion 1989/90:11217,

138. beträffande medelsram för u-krediter

att riksdagen med avslag på yrkande 58 i motion 1989/90:U204
samt yrkandena 38 och 39 i motion 1989/90:U241 godkänner
budgetpropositionens förslag till medelsram för budgetåret
1990/91,

res. 103 (fp)
res. 104 (vpk)

139. beträffande bindningen av BITS tekniska bistånd
att riksdagen avslår yrkande 37 i motion 1989/90:U204,

res. 105 (fp)

140. beträffande översyn av u-kreditsystemet

att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1989/90:11204
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

141. beträffande import från Västbanken och Gaza

att riksdagen förklarar motion 1989/90:11228 besvarad med vad
utskottet anfört,

142. beträffande medelsram för Projektbistånd till vissa länder

att riksdagen med avslag på yrkande 5, ifrågavarande del av 151

yrkande 6 och yrkande 29 i motion 1989/90:11204, motion

1989/90:U219, yrkande 40 i motion 1989/90:U241, yrkande 19 i
motion 1989/90:U244, yrkande 25 i motion 1989/90:U246 samt
yrkande 2 i motion 1989/90:U514 godkänner budgetpropositionens
förslag till medelsram,

res. 106 (m)
res. 107 (fp)
res. 108 (c)
res. 109 (vpk)

143. beträffande vissa samarbetsprojekt i Baltikum och Östeuropa att

riksdagen avslår yrkandena 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 13 i motion
1989/90: U237,

res. 107 (fp)

144. beträffande bistånd till Filippinerna

att riksdagen avslår yrkande 25 i motion 1989/90:U204 och
motion 1989/90:11226,

res. 110 (fp)
res. Ill (vpk)

145. beträffande projektbistånd till Namibia

att riksdagen avslår yrkande 19 i motion 1989/90:U246,

res. 112 (m)

146. beträffande medelsram för insatser i skuldtyngda länder

att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1989/90:U220
samt yrkandena 41 och 42 i motion 1989/90:U241 godkänner
budgetpropositionens förslag till medelsram för budgetåret
1990/91,

res. 113 (vpk)
res. 114 (mp)

147. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som
förordats i budgetpropositionen under rubriken Andra biståndsprogram,

148. att riksdagen med avslag på den del av yrkande 20 i
motion 244 som avser anslaget C 3 bemyndigar regeringen att
göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits i budgetpropositionen,

149. att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret
1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 2 117 000 000 kr.,

Övriga biståndsanslag (C 4—C S)

150. beträffande myndighetsanslag för SIDA

att riksdagen med avslag på yrkande 61 i motion 1989/90:U204
och yrkande 43 och 44 i motion 1989/90:U241 till Styrelsen för
internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1990/91 anvisar
ett förslagsanslag på 246 009 000 kr.,

151. beträffande hemvändande biståndsarbetares erfarenheter

att riksdagen med bifall till yrkande 63 i motion 1989/90:U204
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

152. beträffande medelsram för Sandö U-centrum

att riksdagen med avslag på yrkande 45 i motion 1989/90:U241

1989/90: U U15

152

till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag om 49 902 000 kr.
varav 25 000 000 kr. till regeringens förfogande,

res. II6 (vpk)

153. beträffande SAREC.s myndighetsanslag

att riksdagen med avslag på yrkande 46 i motion 1989/90:U241
till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 15 448 000 kr.,

res. 117 (vpk)

154. beträffande Nordiska Afrikainstilutet

att riksdagen med avslag på yrkande 47 i motion 1989/90:U241

till Nordiska Afrikainstilutet för budgetåret 1990/91 anvisar ett

förslagsanslag på 5 036 000 kr.,

res. 118 (vpk)

155. att riksdagen till Beredningen för internationellt teknisktekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 10 795 000 kr.,

156. beträffande Biståndsramen

att riksdagen med avslag på yrkande 40 i motion 1989/90:U204

och yrkande 2 i motion 1989/90:17241 godkänner vad som

förordas i propositionen under rubriken Biståndsanslagen.

res. 119 (fp)
res. 120 (vpk)

Stockholm den 5 april 1990
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Maj
Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel
Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp). Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina
Svensson (s), Eva Björne (m), Håkan Holmberg (fp), Bengt Hurtig
(vpk) och Marianne Samuelsson (mp).

Reservationer

1. Biståndet till Östeuropa (mom. 1)

Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c),
Håkan Holmberg (fp) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "I flera
motioner" och slutar med "i motion U244 (c)" bort ha följande
lydelse:

1989/90: UU15

153

Den snabba omvandlingen av de östeuropeiska samhällena i demokratisk
riktning under 1989 har skapat en helt ny situation. Att stödja
övergången till demokrati och marknadsekonomi lika väl som kampen
mot den i många fell katastrofala miljöförstöringen i Östeuropa är en
ny utmaning. Den minskar inte behoven av hjälp på andra håll i
världen. Den kan och får inte upphäva eller urholka de utfästelser vi
har gjort till u-länderna. Enprocentsmålet är ett moraliskt bindande
åtagande från Sverige som nation gentemot de fettiga länderna. För att
detta skall kunna upprätthållas måste vi nu kraftigt utöka våra samlade
internationella stödinsatser. Finansieringen av biståndet till Baltikum,
Central- och Östeuropa skall ske på sådant sätt att enprocentsmålet
riksdagen beslutat om ligger fast och att östbiståndet således ligger
utanför enprocentsramen.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 4 i motion U204 (fp), yrkande 1 i
motion U241 (vpk), yrkande 1 i motion U242 (vpk) samt yrkande 10 i
motion U244 (c).

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande biståndet till Östeuropa
att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1989/90:U204,
yrkande 1 i motion 1989/90:U241, yrkande 1 i motion
1989/90:U242 samt yrkande 10 i motion 1989/90:U244 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Biståndet till Östeuropa (mom. 1)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Så är
enligt utskottet" och slutar med "motion U244 (c)" bort ha följande
lydelse:

Länderna i Central- och Östeuropa bör icke räknas till kategorin
u-länder även om de har behov av utvecklingshjälp. De insatser som
nu planeras och har påbörjats för det svenska biståndet till Centraloch
Östeuropa kommer till övervägande del att vara miljöbistånd och
stöd till den demokratiska processen. Detta bistånd skall inte sammanblandas
med u-landsbiståndet utan redovisas på ett särskilt anslag
benämnt A 10. Därigenom markeras skillnaderna mellan de olika
typerna av bistånd och motverkas lättare oron för att östbistånd finansieras
med u-landsbistånd.

Biståndsramen under C Internationellt utvecklingssamarbete för
kommande budgetår höjs med 1 300 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslår eller således 14 300 milj.kr.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion U241, yrkande 1 i
motion U242 samt yrkande 10 i motion U244. Yrkande 4 i motion
U204 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande biståndet till Östeuropa
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U241,

1989/90:UU15

154

yrkande 1 i motion 1989/90:U242 och yrkande 10 i motion
1989/90:U244 samt med avslag på yrkande 4 i motion
1989/90:U204 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Biståndets framtida storlek (mom. 2)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Vad
gäller storleken" och "i motion U241 (vpk)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det dags att formulera en ny långsiktig
målsättning för utvecklingssamarbetet. Det samlade biståndet bör varje
år öka sin andel av BNI. Målet bör vara att på sikt nå upp till ett
biståndsanslag motsvarande 2% av bruttonationalinkomsten. Samtidigt
bör det tydligt markeras att innehållet i enprocentsramen skall ha en
tydlig fattigdomsprofil. Det utvecklingssamarbete som ligger utöver 1
% kan ha ett något bredare innehåll och inkludera insatser i skiftande
ländergrupper, såväl något mer utvecklade u-länder i färd med att
bygga upp en fungerande demokrati som östeuropeiska länder med
liknande problem och mål. Som ett första steg att uppnå det nya målet
föreslår utskottet att årets biståndsram ökar med 400 milj.kr. i förhållande
till regeringens förslag.

Härmed tillstyrker utskottet yrkande 3 i motion U204 (fp). Yrkande 3
i motion U241 får anses besvarat.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande biståndets framtida storlek
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:U204
och med anledning av yrkande 3 i motion 1989/90:U241 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Biståndets framtida storlek (mom. 2)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Detta
mål står" och slutar med "i motion U241 (vpk)." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att den krisartade utvecklingen särskilt i de fattigaste
u-länderna gör det nödvändigt att sätta upp ett nytt mål för en ökning
av biståndet. Skuldkriser slår hårt. För de fattiga, speciellt i Sydamerika
och Afrika, har 1980-talet inneburit ett årtionde med sjunkande
löner, växande skulder, krympande matlager och högre dödstal. Utskottet
föreslår att riksdagen uttalar att biståndsanslagen år 1995 bör
uppgå till 2% av BNP. Sverige måste fortsätta att arbeta för att andra
länder uppfyller FN-målet att 0,7 % av nationalinkomsten skall gå till
bistånd.

1989/90:UU15

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 3 i motion U241. Yrkande 3 i
motion U204 får anses besvarat.

155

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande biståndets framtida storlek

att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:U241
och med anledning av yrkande 3 i motion 1989/90:U204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Det bilaterala biståndets andel (mom. 3)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Detta
är onekligen" och på s. 31 slutar med "till vara i utvecklingssamarbete"
bort ha följande lydelse:

Detta är en liten sänkning jämfört med innevarande budgetår.
Räknat i fasta priser ligger biståndet genom SIDA lägre nu än 1981/82.
Det långsiktiga bilaterala biståndssamarbetet måste fa betydligt högre
anslag. Såväl biståndet till programländer som vissa andra biståndsformer
måste öka. Särskilt förstärkta miljöinsatser är viktiga.

dels att meningen "Med det ovan anförda avstyrks yrkande 4 i motion
U241" bort ha följande lydelse:

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 4 i motion U241.

dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande det bilaterala biståndets andel

att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1989/90:U241
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Införande av ett sjätte biståndsmål (mom. 4)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Den
stagnation" och på s. 41 slutar med "i motion U220 (mp)" bort ha
följande lydelse:

U-ländernas alltför stora beroende av de rika länderna bidrar till
ökad fattigdom. Det är därför angeläget att deras ekonomier stimuleras
till ett minskat beroende. Att öka självtilliten i dessa länder innebär att
så långt möjligt klara av att tillgodose sina behov genom att ta vara på
de resurser som finns inom landet. Eftersom inte alla världens länder
samtidigt kan ha exportöverskott måste varje lands, regions och lokalsamhälles
basförsörjning ske inom det egna närområdet.

Därmed tillstyrks yrkande 1 i motion U220.

dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande införande av ett sjätte biståndsmål

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U220
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UU15

156

7. Solidaritet med de fattiga (mom. 6)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Med
undantag för" och slutar med "U220 (mp) avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Resurstillväxten i u-länderna måste kopplas till ett minskat resursuttag
i de rika länderna, däribland Sverige. Tillväxtmålet måste därför
tydligt definieras utifrån ekologiska villkor och tillväxtens innehåll
anpassas till de fattigas behov. Ländernas fördelningspolitik måste
dessutom vara sådan att tillväxten ger de fattiga möjlighet att tillgodose
sina basbehov.

Yrkande 10 i motion U220 tillstyrks därmed. Yrkandena 1 och 2 i
motion U204 och yrkandena 12, 13, 14 och 19 i motion U220 får
anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande solidaritet med de fattiga

att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1989/90:U220
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Utveckling mot demokrati och marknadsekonomi
(mom. 7)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med
"Däremot anser utskottet" och på s. 43 slutar med "U202 (m)" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör Sverige inte längre okritiskt stödja
enpartistater och regimer som inte tar minsta steg i riktning mot
demokrati. Sverige har gjort sig känt för att tillsammans med östblocket
stödja kommunistiska och socialistiska diktaturer. Politiken gentemot
biståndsländerna måste radikalt förändras när det gäller synen på
mänskliga rättigheter, frihet och demokrati. Utvecklingen på dessa
områden bör noggrant studeras och rapporter finnas som underlag
inför riksdagens beslut om bistånd. Vi kan inte begära att u-länder
omedelbart skall utveckla en fullständig demokrati. Däremot kan vi
kräva att utvecklingen nu skall gå i en demokratisk riktning.

Härmed tillstyrks yrkande 1 i motion U202.

dels att utskottets hemställan i moment 7 bprt ha följande lydelse:

7. beträffande utveckling mot demokrati och marknadsekonomi
att riksdagen pted bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U202
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

157

9. Nya mått för utveckling (mom. 8)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med
"Utskottet anser att" och slutar med "motion U21S (vpk)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att mått av typen U5MR, miljö-BNP etc. bör kunna
ge värdefulla mått på utveckling vid sidan av traditionella BNP-siffror.

Av ovan anförda skäl tillstyrks motion U215.

dels att utskottets hemställan i moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande nya mått för utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U215 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Internationella miljöinsatser (mom. 12 och 13)

Pär Granstedt (c), Birgitta Hambraeus (c) och Marianne Samuelsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med "De
medel för" och på s. 47 slutar med "motion U637 (mp)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att resurserna för
miljöinsatser i tredje världen behöver öka. Den uppräkning för ändamålet
som riksdagen med anledning av ett antal motionsyrkanden
gjorde förra året är ingen anledning att som regeringen föreslår nu
frysa anslaget — vilket i praktiken med hänsyn till inflationen medför
en minskning. Den förstärkning av anslagen till miljöbistånd som
föreslås i centerns partimotion bör därför genomföras.

Utskottet sympatiserar med förslaget i U220 om en internationell
beskattning för att förstärka resurserna för internationella miljöinsatser.
Det lämpligaste sättet att tillgodose det önskemål som ligger bakom
förslaget torde vara att göra det som föreslås i den centerpartistiska
partimotionen Jo246 som behandlas i jordbruksutskottet. Där föreslås
att Sverige skall verka för en internationell miljöfond där varje land
skulle bidra med inledningsvis 0,1 % av BNP som sedermera skulle
växa till 0,5 % av BNP. En sådan fond skulle fullt utbyggd erhålla 500
miljarder kronor årligen, vilket enligt utskottets uppfattning är den
nivå som är erforderlig för att på ett avgörande sätt lösa globala
miljöproblem som förödelsen av regnskogar, ökenutbredning och de
nya miljökriser som avslöjats i Östeuropa. Detta skulle också tillgodose
önskemålet bakom miljöpartiets yrkande om en "utomeuropeisk miljöfond".

Utskottet anser det angeläget att tillskapa en europeisk miljöfond
som skall göra miljösatsningar för att rädda den förstörda miljön i
Europa.

Utskottet anser det angeläget att få till stånd en internationell
beskattning av råvaror för att komma till rätta med miljöproblemen
och minska resursslöseriet.

1989/90:UU15

158

Yrkandena 6 och 22 i motion U220 och yrkande 11 i motion U637
tillstyrks.

dels att utskottets yttrande i momenten 12 och 13 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande utomeuropeisk miljöfond

att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1989/90:U220
och till yrkande 11 i motion 1989/90:U637 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande internationell beskattning

att riksdagen med bifall till yrkande 22 i motion 1989/90:U220
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Demokratimålet (mom. 19)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med "Om
detta är" och slutar med "U202 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige bör utforma en strategi för demokratisk
utveckling i tredje världen. Viktiga komponenter i denna strategi är att
Sverige på ett klart och entydigt sätt markerar avståndstagande från
totalitära och auktoritära tendenser, var de än förekommer. Sverige
bör moraliskt, politiskt och ekonomiskt stödja en demokratisk utveckling
i u-länderna. Detta skall bl.a. ske genom att vårt u-landsbistånd
ges en uttalad demokratiprofil. I dialogen med mottagarländerna måste
Sverige verka för en utveckling i demokratisk riktning. Demokrati är
ett vitt begrepp. I sin vida mening kan det sägas innehålla fyra delar
som alla är nödvändiga för att ett land skall kunna kallas demokratiskt:
rättssäkerhet, fri opinionsbildning, fria val och flerpartisystem.

Knappt en fjärdedel av det landprogrammerade biståndet går till
länder med demokratiska regeringar. Den andelen måste öka. Därför
skall Sverige i allt högre grad orientera biståndsinsatser till demokratiska
länder. Detta har också en effektivitetsaspekt. Om inte landets
utvecklingspolitik har en folklig förankring är risken stor att den
misslyckas och att den i själva verket får en för befolkningen negativ
effekt.

Härmed tillstyrks yrkandena 2 och 12 i U202. Yrkande 16 i motion
U202, yrkande 9 i motion U204, del av yrkande 8 i motion U244 samt
yrkande 1 i motion U642 får anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i moment 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande demokratimålet
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 2 och 12 i motion
1989/90:U202, dels med besvarande av yrkande 16 i motion
1989/90:U202, yrkande 9 i motion 1989/90:U204, del av yrkande
8 i motion 1989/90:U244 samt yrkande 1 i motion 1989/90:U642
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

159

12. Demokratibistånd (mom. 21 och 23)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med
"Utskottet får liksom" och på s. 53 slutar med "anses besvarat" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att för att öka tillgången på kompetens inom den del
av folkrätten som avser mänskliga fri- och rättigheter är det angeläget
att stimulera till forskning som studerar framväxt och förutsättningar
för demokrati i tredje världen.

Utskottet anser att det bör inrättas ett fristående institut som utan
styrande direktiv får mandat att studera utvecklingen av de mänskliga
fri- och rättigheterna i våra samarbetsländer. Institutet skall redovisa
sina iakttagelser i årliga rapporter. Denna rapportering kan ge underlag
för diskussion och debatt om till vilka länder och i vilken form
bistånd bör ges.

Även i våra samarbetsländer kan kännedom om sådana årliga studier
ha viss effekt även om betydelsen av Sveriges roll i detta sammanhang
måste ses ur ett internationellt perspektiv.

En sådan rapportering måste också vara av speciellt intresse för våra
biståndsmyndigheter. Den är i sig även ett slags utvärdering av biståndsinsatserna.
Den utvärdering som sker i dag är enligt utskottets
uppfattning otillräcklig. En utvärdering bör vara av två slag. Den bör
dels avse en löpande uppföljning av verksamheten, dels se till hur de
övergripande målen för biståndet infrias och ge underlag för en kritisk
debatt och eventuell omprövning av inriktningen.

Det är enligt utskottets mening inte lämpligt att den myndighet som
ansvarar för verksamhetens bedrivande också svarar för den övergripande
utvärderingen.

De av institutet genomförda utvärderingarna blir en god resursbas
för enskilda personer och organisationer som är intresserade av att
följa hur de mänskliga fri- och rättigheterna respekteras i olika länder.

Det är viktigt att Sverige gentemot omvärlden markerar den vikt vi
fäster vid en demokratisk utveckling i u-länderna. Utskottet anser att
ett särskilt anslag för detta ändamål skulle bli just en sådan markering.

Härmed tillstyrks yrkande 6 i motion U202, yrkande 12 i motion
U204, yrkandena 18 och 22 i motion U246 samt yrkande 14 i motion
U641. Yrkande 4 i motion U202 får anses besvarat.

dels att utskottets hemställan i momenten 21 och 23 bort ha följande
lydelse:

21. beträffande institut för demokrati och mänskliga rättigheter
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1989/90:U202,
yrkande 14 i motion 1989/90:U641 och yrkande 22 i motion
1989/90:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

23. beträffande särskilt anslag för demokratibistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 19S91>0:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: UU15

160

13. Institut för och oberoende rapporter om
demokrati och mänskliga rättigheter (mom. 21, 22)

Ingemar Eliasson och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med
"Utskottet får" och på s. 53 slutar med "motion U641 (fp)" bort ha
följande lydelse:

Ett fristående svenskt institut för mänskliga rättigheter skulle fylla
flera behov med anknytning till svensk utrikes- och biståndspolitik.
För det första skulle ett institut innebära en kunskapsuppbyggnad om
mänskliga rättigheter och humanitär rätt. För det andra skulle det
kunna utgöra en välkommen kanal för delar av det humanitära
biståndet och en kontaktyta gentemot organisationer och grupper i
andra länder som verkar för mänskliga rättigheter. Ett sådant institut
skulle väl kunna komplettera den verksamhet på framför allt forskningsområdet
som i dag bedrivs av Raoul Wallenberginstitutet i Lund.

Att ta initiativ till ett sådant institut är inte i första hand en uppgift
för staten. För att institutets verksamhet skall ha trovärdighet är det
väsentligt att institutet får en oberoende och fristående karaktär.

Därför ser utskottet mycket positivt på de diskussioner som nu förs
melian flera enskilda organisationer om ett eventuellt bildande av en
stiftelse i syfte att ägna sig åt såväl kunskapsuppbyggnad om mänskliga
rättigheter i Sverige som praktiska insatser till värn för mänskliga
rättigheter internationellt. Statligt stöd till en sådan stiftelse kan dock
behandlas först när diskussionerna tagit fastare form och det föreligger
en konkret framställan om sådant stöd. En fristående stiftelse med den
nämnda inriktningen skulle kunna utgöra ett värdefullt komplement
till de biståndskanaler som redan finns.

Utskottet instämmer med motionärerna om värdet av att få till stånd
oberoende årliga redovisningar av situationen för de mänskliga rättigheterna
i biståndsmottagarländerna. Dessa skulle t.ex. kunna utarbetas
i samarbete med den ovan skisserade stiftelsen.

Med detta bifaller utskottet yrkande 12 i motion U204, yrkande 14 i
motion U641 och yrkande 6 i motion U202 (m). Yrkandena 18 och 22
i motion U246 får anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i momenten 21 och 22 bort ha följande
lydelse:

22. beträffande oberoende rapporter om demokrati och mänskliga
rättigheter

att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1989/90:U204
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

161

11 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

14. Skuldavskrivning (mom. 26)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "För att
komma" och på s. 56 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:

Sverige bör aktivt medverka till en lösning av de skuldproblem som
drabbat många u-länder och i synnerhet de fottiga i dessa länder.
Nettoflödet av ekonomiska resurser går i dag från fattiga människor i
u-länderna till rika människor i i-länderna. Miljöpartiet anser inte att
biståndsmedel, som är avsedda för de fottiga, skall tillfalla de rika
bankerna i i-länderna. Det måste därför till en annan finansieringsform
än via biståndsbudgeten.

Yrkande 16 i motion U220 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande skuldavskrivning

att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1989/90:U220
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Metoder att lösa skuldkrisen (mom. 27)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med
"Utskottet välkomnar detta" och slutar med "och motion U214 (vpk)"
bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att Sverige tar ytterligare initiativ för att effektivare
bidra till en lösning av skuldkrisen. Många är medvetna om att det är
mycket sannolikt att en stor del av skulderna aldrig kommer att
betalas tillbaka. Den mest realistiska vägen är att inrikta politiken mot
en avskrivning av skulderna. Därvid kan nya regler behöva skapas av
långivarna. Det är givetvis tillsammans med andra länder som Sverige
kan arbeta för att lösa skuldkrisen. Särskilt viktigt är det att finna
lösningar för de allra fattigaste länderna. Den internationella börshandeln
omsätter ca 500 miljarder dollar per dag. Om alla länder går med
på att beskatta denna omsättning med förslagsvis en promille skulle
resurser skapas som kunde användas för att betala u-ländernas skulder.
Idén kan vara värd att granska närmare.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 4, 5 och 6 i motion U213
(vpk) och motion U214 (vpk).

dels att utskottets hemställan i moment 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande metoder att lösa skuldkrisen

att riksdagen med bifall till yrkandena 4, 5 och 6 i motion
1989/90:U213 och till motion 1989/90:U214 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

162

16. Deltagande i strukturanpassningsprogram
(mom. 28)

Bengt Hurtig (vpk) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Enligt
utskottets uppfattning" och på s. 59 slutar med "motion U220 (mp)."
bort ha följande lydelse:

Den minskning av budgetunderskotten som IMF ordinerat har också
inneburit sänkta sociala utgifter och minskade subventioner till
livsmedel och tjänster. De kraftiga åtstramningarna har lett till skarpa
sociala konflikter, polisvåld och undantagstillstånd på sina håll. Demokratin
undergrävs. IMF är en hårdhänt företrädare för fordringsägarnas
intressen. Det för Sverige mest lämpliga är att avstå från att delta i
IMF:s strukturanpassningsprogram.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 2 i motion U213 (vpk) och
yrkande 9 i motion U220 (mp).

dels att utskottets hemställan i moment 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande deltagande i strukturanpassningsprogram
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1989/90:U213
och yrkande 9 i motion 1989/90:U220 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Förändring av strukturanpassningsprogram
(mom. 29)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med "Det
finns alltså" och slutar med "i motion U213 (vpk)" bort ha följande
lydelse:

Det är emellertid inte utan skäl som FN:s kommission för de
mänskliga rättigheterna beslutat ta upp skuldfrågan och anpassningspolitiken
som ett brott mot FN-deklarationen om rätten till utveckling.
Kritiken som framförs i motion U213 har således visst stöd i den
internationella opinionen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med "Det
svenska biståndet är inte" och slutar med "motion U251 (vpk) avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Det svenska biståndet får inte villkoras av att mottagarländerna gjort
överenskommelser med IMF.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 3 och 7 i motion U213
(vpk), yrkandena 1 och 2 i motion U216 (vpk) och yrkande 2 i
motion U251 (vpk). Yrkande 1 i motion U213 (vpk), berörd del av
yrkande 32 i motion U204 (fp) och yrkande 3 i motion U244 (c) får
anses besvarade.

1989/90:UU15

163

dels att utskottets hemställan i moment 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande förändring av strukturanpassningsprogram
att riksdagen med bifall till yrkandena 3 och 7 i motion
1989/90:U213, yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:U216 samt
yrkande 2 i motion 1989/90:U251 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfort,

18. Alternativ till strukturanpassning (mom. 26—31)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med
"Räntor och amorteringar" och på s. 61 slutar med "U220 (mp)
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Räntor och amorteringar på skuldbeloppen har medfört att nettokapitalflödet
från i-länderna till u-länderna blivit negativt, dvs. u-länderna
betalar mer till den rika världen än de får i bistånd.

U-ländernas tunga skuldbörda är en relativt ny företeelse. Bakgrunden
till u-ländernas skuldkris är de kraftiga oljeprisökningarna 1973/74
och 1979/80, vilka medförde betydande betalningsbalansöverskott i
OPEC-länderna. Följden blev ett överskott av s.k. petrodollar i det
internationella finansiella systemet. Dessa lånades ut till mycket förmånliga
villkor och utan tillräcklig kreditgranskning. I de finansiella
institutionerna, bl.a. Världsbanken, uppmuntrades u-ländernas låntagning.
Som resultat bl.a. av den amerikanska finanspolitiken höjdes de
reala räntorna till 7—10 % i början av 1980-talet. Samtidigt steg
dollarkursen. Skuldtjänsten ökade radikalt.

Enligt utskottets mening står det klart att Världsbankens agerande
inte alltid stått i överenskommelse med dess instruktion att endast låna
ut till kreditvärdiga, produktiva investeringar och med hänsyn till
låntagarnas möjlighet att betala tillbaka. Detta gäller i än högre grad de
enskilda bankerna, Världsbanken och de privata långivarna måste ta
konsekvenserna av sitt agerande och genomföra avskrivningar av de
fattigaste ländernas skulder.

Därmed får yrkandena 4, 5 och 6 i motion U213 (vpk), motion U214
(vpk) och yrkande 16 i motion U220 (mp) anses besvarade.

För att fa tillgång till nya krediter och bistånd tvingas u-länderna att
anta s.k. strukturanpassningsprogram, föreskrivna av Internationella
valutafonden, IMF. Dessa har till syfte att reformera skuldländernas
ekonomier, avveckla obalanser, uppnå tillväxt och internationell kreditvärdighet.

De åtgärder som genomförs är vanligen en liberalisering av handeln,
mer marknadsanpassade valutakurser, en minskning av budgetunderskotten,
högre jordbrukspriser som incitament till större produktion,
effektivisering av statliga företag m.m.

Programmen har i allmänhet visat sig främja den ekonomiska tillväxten
på kort sikt men skapar samtidigt allvarliga sociala problem
och kan bli ett hot mot den långsiktiga utvecklingen. De är främst
ägnade att öka u-ländernas förmåga att betala sina skulder.

1989/90: UU15

164

Som framhålls i centerns partimotion U244, går åtstramningarna ut
över hälsovård, miljövård, utbildning, byutveckling och livsmedelsförsörjning
i storstadsslummen. Detta motverkar direkt uppbyggnaden av
ett produktivt näringsliv.

U-ländernas administrativa kapacitet används till tidsödande förhandlingar
i Paris i stället för att ägnas åt att lösa landets konkreta
problem.

De makroekonomiska modellerna, som Världsbanken och IMF arbetar
efter, bortser från den stora självförsörjningssektorn. Det drabbar
särskilt kvinnorna som i u-länderna beräknas stå för 80% av familjens
försörjning med livsnödvändigheter genom jordbruk och småföretagsamhet
i den informella sektorn.

Centermotionen U235 tar upp vikten av att u-ländernas handel
gynnas. Det är otillfredsställande att Sveriges biståndspolitik gradvis
ändrat riktning från att stödja UNCTAD:s nya ekonomiska världsordning
till krav på u-länderna att anpassa sig till den ekonomiska
världsordning som passar de rika länderna. Sverige biståndsinriktningen
bygger i ökande grad på Världsbankens makroekonomiska analys i
stället för ett samarbete i enlighet med u-ländernas egna utveckiingsansträngningar.

Världsbanken har tagit intryck av kritiken och söker lägga ett mer
långsiktigt perspektiv. Man analyserar den sociala dimensionen men
den praktiska effekten har hittills varit begränsad.

Den NGO-arbetsgrupp som är knuten till Världsbanken är djupt
kritisk. I denna arbetsgrupp ingår Kyrkornas världsråd, den katolska
kyrkans Caritas internationalis, olika frivilliga organisationer från bl.a.
Storbritannien, Brasilien, USA, Indien, Bangladesh, Canada, Frankrike,
Senegal, Filippinerna, Sudan, Västtyskland, Belgien, Japan, Chile,
Malaysia och Zimbabwe.

Gruppen menar att det är ekonomiskt självmord för u-länderna att
följa strukturanpassningsprogrammen. Det finns inga tecken på att de
negativa effekterna för de fattiga blir tillfälliga, som banken hävdar. De
sociala stödprogram som Världsbanken initierar blir punktvisa insatser
mest ägnade att lugna opinionen och miljöprogrammen blir mest ord,
menar NGO-arbetsgruppen. Det är nödvändigt att byta till en ekologiskt
och ekonomiskt hållbar utvecklingsstrategi och fokusera u-ländernas
egna problem mer än fordringsägarnas.

Den lokala befolkningens medverkan är nödvändig. Självförsörjning
med basförnödenheter och lokal produktion i småindustrier för den
inhemska marknaden måste främjas. Världsbanken bör stödja
syd—syd-samarbete, landreformer och en rättvis fördelningspolitik.

U-länderna är som regel själva medvetna om att de måste ändra sin
struktur för att utvecklas. De är medvetna om att de behöver en
effektivare administration, mindre byråkrati och mindre centralstyrning.
Men Världsbankens utvecklingsmodell hindrar den sturkturomvandling
de vill arbeta för.

Världsbankens och IMF:s strukturanpassningsprogram kan komma i
konflikt med Sveriges biståndspolitiska mål, att främja demokrati,

1989/90: UU15

165

resurstillväxt, ekonomisk, och social utjämning, ekonomisk och politisk
självständighet samt en framsynt hushållning med naturresurser
och omsorg om miljön i mottagarlandet.

Andra FN-organ har mer konstruktiva utvecklingsstrategier. FN:s
ekonomiska kommission för Afrika (ECA) har lagt fram en rapport
kallad "En Afrikansk alternativram för ett strukturanpassningsprogram
för social-ekonomisk återhämtning och förändring" (AAF-SAP). Den
är samstämmig med den ovan relaterade NGO-arbetsgruppen. UNICEF
kritiserar Världsbanken och har utvecklat strategier för Adjustment
with a Human Face.

UNCTAD skriver i sin Trade and Development Report 1989 om
stagnation, kaos och reformer i världsekonomin och är starkt kritisk
till världsbanksmetoderna och föreslår en särskild strategi för de fattigaste
länderna.

Europarådets Nord/Syd-kampanj 1987/88 genomfördes av Svenska
Nord/Syd-koalitionen, som är en paraplyorganisation knuten till
Svenska FN-förbundet. Koalitionen arbetar bl.a. för skuldavskrivning,
nya former för strukturanpassningsprogrammen, speciella dragningsrätter
för de skuldtyngda fattigaste länderna, för att kvinnoperspektivet
skall inkorporeras i allt utvecklingsbistånd på ett synligt och konkret
sätt och för att Brundtlandrapporten skall ligga till grund för utvecklingssamarbetet.

Dessa förslag överensstämmer med tankegångarna i motion U244.

Enligt utskottets mening bör Sverige inte koppla sitt bistånd till
Världsbankens och IMF:s strukturanpassningsprogram. Vi bör göra en
självständig analys av problemen tillsammans med u-länderna och
även stödja länder som inte accepterar strukturanpassningsprogrammen.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 3 i motion U244 och
yrkande 1 i motion U235. Yrkande 32 i motion U204 (fp), yrkandena
1, 2, 3 och 7 i motion U213 (vpk), yrkandena 1 och 2 i motion U216,
yrkandena 9 och 17 i motion U220 (mp) och yrkande 2 i motion
U251 får anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i momenten 26, 27, 28, 29, 30 och 31
bort ha följande lydelse:

26. beträffande skuldavskrivning

att riksdagen förklarar yrkande 16 i motion 1989/90:U220 besvarat
med vad utskottet anfört,

27. beträffande metoder att lösa skuldkrisen

att riksdagen förklarar yrkandena 4, 5 och 6 i motion
1989/90:U213 samt motion 1989/90:U214 besvarade med vad
utskottet anfört,

28. beträffande deltagande i strukturanpassningsprogram

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U213 och
yrkande 9 i motion 1989/90:U220 besvarade med vad utskottet
anfört,

29. beträffande förändring av strukturanpassningsprogram

att riksdagen förklarar yrkandena 3 och 7 i motion

1989/90: UU15

166

1989/90:U213, yrkandena 1 och 2 i motion 1989/90:U216 samt
yrkande 2 i motion 1989/90:U251 besvarade med vad utskottet
anfört,

30. beträffande sociala effekter av skuldsanering

att riksdagen dels bifaller berörd del av yrkande 3 i motion
1989/90:U244, dels förklarar berörd del av yrkande 32 i motion
1989/90:U204 och yrkande 1 i motion 1989/90:U213 besvarade
med vad utskottet anfört,

31. beträffande u-låndernas exportmöjligheter

att riksdagen dels bifaller yrkande 1 i motion 1989/90:U235 och
kvarvarande del av yrkande 3 i motion 1989/90:U244, dels förklarar
kvarvarande del av yrkande 32 i motion 1989/90:U204
besvarad med vad utskottet anfört,

19. Multinationella företag (mom. 32)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Det
svenska intresset" och slutar med "U220 (mp) avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Det är angeläget för u-länderna att de transnationella företagens
makt minskas. Deras makt och möjligheter är i dag långt större än
enskilda staters. De transnationella företagen är ofta i dag ett instrument
för överföring av resurser från u-länder till i-länder.

Härmed tillstyrker utskottet yrkande 17 i motion U220. Berörd del av
yrkande 32 i motion U214, berörd del av yrkande 3 i motion U244
samt yrkande l i motion U235 får anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i moment 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande multinationella företag

att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1989/90:U220
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Kvinnobistånd (mom. 36)

Karl-Göran Biörsmark (fp), Håkan Holmberg (fp) och Marianne Samuelsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Särskilda s.k. kvinnohandläggare har tillsatts på många biståndskontor
i programländerna. Problemet är att dessa oftast är lokalanställda
och därmed har lägre status än utsänd personal. En annan nackdel är
att lokalanställda inte har samma kontakt med SIDA som de anställda
som tidvis verkat i Sverige. Utskottet menar att kvinnohandläggarna
normalt skall vara utsänd personal och att en övergång till ett sådant
system successivt skall ske. Utskottet konstaterar vidare att kvinnohandläggarna
i de flesta fall endast delvis arbetar med kvinnofrågor i
biståndet. Uppgifter av annat slag ingår i deras arbete som gör att de ej
fullt ut kan ägna sig åt kvinnor i biståndet.

1989/90:UU15

167

Utskottet menar vidare att ett problem vid bedömningen av kvinnobiståndet
är att statistiken inte är uppdelad på kvinnor och män.
Utskottet föreslår därför att en målsättning för all statistik om utvecklingssamarbete
skall vara att där det är möjligt göra den uppdelad på
kön.

Enligt utskottet bör SIDA:s kvinnoenhet förstärkas. Detta är nödvändigt
bl.a. för att den skall kunna fungera som sekretariat för SIDA:s
kvinnoråd, KIB, samt för att under året få möjlighet att göra en
särskild översyn av det bilaterala kvinnoinriktade biståndet.

Kvinnoenheten har en viktig koordinerande roll. Den bevakar att
svenska åtaganden förverkligas, SlDA:s handlingsprogram för ett kvinnoinriktat
bistånd tillämpas och att deras riktlinjer efterlevs.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 34 i motion U204 (fp), yrkande
20 i motion U220 och yrkande 4 i motion U244.

dels att utskottets hemställan i moment 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande kvinnobistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 34 i motion 1989/90:U204,
yrkande 20 i motion 1989/90:U220, yrkande 4 i motion
1989/90:U244 och motion 1989/90:U607 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Programlandssamarbete (mom. 42)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med
"Utskottet konstaterar att" och på s. 69 slutar med "U241 (vpk)
avstyrks." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet har systemet med programländer många fördelar.
En sådan fördel är att en betydande del av det svenska bilaterala
biståndet koncentreras till ett begränsat antal länder. Vi bygger upp
landkunskap. Koncentrationen minskar bördan på administrationen.
Utskottet kan således instämma i de synpunkter på systemet med
programländer som redovisas i motion U204. Rörligheten i programlandssystemet
bör öka genom att samarbete tas upp med nya länder.

Uganda

Utskottet konstaterar att efter mer än 15 års fruktansvärt inbördeskrig
söker nu den nya ledningen i Uganda starta en fredlig utveckling i
landet. Ledningen har av många bedömts ha goda förutsättningar för
att få landet på rätt väg och vad gäller demokratimålet torde förutsättningarna
i Uganda vara bättre än de varit sedan 1960-talet. Utskottet
föreslår att Uganda blir nytt programland och tilldelas en landram på
110 milj.kr.

1989/90: UU15

168

Namibia

Enligt utskottet är det väsentligt att den hjälp Namibia erhållit under
det namibiska folkets frigörelsekamp mot det orättfärdiga apartheidsystemet
fortsätter även nu när Namibia som nyfödd demokrati skall
forma sin framtid. Särskilt i ett inledningsskede fordras det ett omfattande
bistånd för att trygga demokratin och det nationella oberoendet.
Regeringen har valt att sätta upp en biståndsram på 100 milj.kr. Mot
bakgrund av de stora behoven och den ömtåliga situationen det unga
landet befinner sig i under de närmaste åren anser utskottet att
biståndsramen för Namibia som programland skall uppgå till
120 milj.kr.

Costa Rica

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion U204 om Costa Rica.
Landet har ett utsatt läge i en krigshärjad region och dras med en tung
utlandsskuld. Att göra Costa Rica till programland skulle bli en stark
markering till förmån för demokratin och den utvecklingspolitik som
förs. Utskottet föreslår därför att Costa Rica blir nytt programland och
tilldelas en landram på 60 milj.kr.

Filippinerna

Utvecklingen på Filippinerna sedan några år tillbaka tillhör det mer
positiva som hänt i tredje världen vad gäller demokratisk samhällsutveckling.
Utskottet instämmer i den analys av läget på Filippinerna
som redovisas i motion U204 och de synpunkter på biståndets innehåll
som där framförs. Utskottet föreslår således att Filippinerna görs till
nytt programland och tilldelas en landram på 50 milj.kr. Det är viktigt
att etablera ett fungerande samarbete med lokala enskilda organisationer
och uppmuntra svenska folkrörelser att bedriva ett liknande stöd.
Sverige bör enligt utskottet engagera sig i Philippine Aid Plan. I likhet
med motionärerna anser utskottet också att ett beslut om programlandssamarbete
bör följas av åtgärder i syfte att åstadkomma en långsiktig
kunskapsuppbyggnad i Sverige om Filippinerna.

Nepal

Enligt utskottets mening bör Sverige söka former för ett ökat bistånd
till Nepal. Ett framtida programlandssamarbete bör inte uteslutas. På
kort sikt bör ett mer avgränsat stöd ges. Detta kan lämpligen utgå i
form av multi-bi-bistånd. I första hand bör miljöinsatser komma i
fråga.

Härmed tillstyrker utskottet yrkandena 14, 15, 21, 24, 30, 47, 48 och
50 i motion U204 samt yrkande 14 i motion U241. Yrkande 13 i
motion U202 samt yrkandena 15, 19 och 20 i motion U241 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande programlandssamarbete
att riksdagen med bifall till yrkandena 15, 21, 24, 30, 47, 48 och

1989/90: UU15

169

50 i motion U204, yrkande 14 i motion U241 samt med avslag
på yrkandena 15, 19 och 20 i motion U241 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Programlandssamarbete (mom. 42)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "U241 (vpk) avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser emellertid mot denna bakgrund att länder med
behov av starkt och uthålligt stöd bör kunna bli nya samarbetsländer
med fastställda landramar. Två sådana aktuella länder är Kampuchea
och Uganda.

Yrkandena 14, 15, 19 och 20 i motion U241 och yrkande 15 i motion
U204 tillstyrks. Yrkandena 21, 24, 30, 47, 48 och 50 i motion U204
och yrkande 13 i motion U202 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande programlandssamarbete
att riksdagen med bifall till yrkandena 14, 15, 19 och 20 i
motion U241, yrkande 15 i motion U204 samt med avslag på
yrkandena 21, 24, 30, 47, 48 och 50 i motion U204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Projektinriktat bistånd (mom. 43)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 69 slutar med "U241 (vpk) avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är positivt att kunna konstatera att Sverige via
projektbistånd stöder sådana nya demokratier som Filippinerna, Pakistan,
Chile och Bolivia. En utveckling av projektbiståndet i den
riktningen bör ske genom att man undersöker förutsättningar för
biståndsprojekt också i andra länder i Latinamerika och Asien som
nyligen har demokratiserats eller som befinner sig i en sådan process.

Det är en riktig princip att inte söka etablera nya programländer.
Biståndet bör i stället vara projektinriktat. 1 bedömningen av projekten
måste självfallet vägas in också projektets påverkan på den allmänna
samhällsutvecklingen och om möjligheten att projektet direkt eller
indirekt understödjer en korrupt eller förtryckande regim.

Härmed tillstyrks yrkande 13 i motion U202. Yrkande 14 i motion
U204 (fp), yrkandena 15, 21, 24, 30, 47, 48 och 50 i motion U204 samt
yrkandena 14, 15, 19 och 20 i motion U241 avstyrks.

1989/90: UU15

170

dels att utskottets hemställan i moment 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande projektinriktat bistånd

att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1989/90:U202
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Obundet bistånd (mom. 44)

Karl-Göran Biörsmark (fp), Håkan Holmberg (fp) och Marianne Samuelsson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande
lydelse:

Bundet bistånd strider mot frihandelstanken. Mottagarlandets valfrihet
begränsas. Det riskerar att fördyra de upphandlade varorna, eftersom
konkurrensen begränsas. En ökad bindning kan i princip betraktas
som ett slags subvention till en produktion som annars inte skulle
vara konkurrenskraftig.

Sverige har länge i internationella sammanhang arbetat för obundet
bistånd. SIDA beräknar att den bundna delen av varubiståndet 1989/90
uppgår till 20 %.

Utskottet anser att det bundna biståndet i princip bör avvecklas.
Enligt utskottets mening bör därför regeringen i nästa budgetproposition
återkomma med förslag till nya riktlinjer för ytterligare minskning
av det bundna biståndet. Utgångspunkten skall vara att varubiståndet
skall vara obundet och att det skall krävas biståndspolitiska
skäl för eventuella undantag från denna princip.

Härmed tillstyrker utskottet yrkande 7 i motion U204 (fp) och yrkande
8 i motion U220.

dels att utskottets hemställan i moment 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande obundet bistånd

att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion U204 och
yrkande 8 i motion U220 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

25. Avbrytande av bistånd till odemokratiska regimer
(mom. 46)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Frågan
om" och slutar med "motion U628 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att huvuddelen av Sveriges landramsbistånd går till
enpartistater. Innevarande budgetår beräknas 77% av detta bistånd gå
till dessa länder. Det kan inte vara rimligt att Sverige år efter år ger ett
betydande bistånd till regimer som inte visar någon tendens att utvecklas
i demokratisk riktning. Sverige skall därför klart uttala att vi inte
avser att ge något bistånd till statsmakten i enpartiländer. Redan nu
bör en aweckJingstid på fem år aviseras till dessa regimer. Därmed ges

1989/90: UU15

171

de klart besked om Sveriges fasta beslutsamhet att stimulera till en
demokratisk utveckling. Sverige måste helt enkelt stå på medborgarnas
sida och inte på regimens sida i enpartistaterna.

Det är också väsentligt att bedöma situationen för de mänskliga
rättigheterna i mottagarländerna. Därför måste rapporter om mänskliga
rättighetssituationen vägas in i varje beslut om bistånd. Även här är
det viktigt att inte understödja de strukturer som gör sig skyldiga till
övergreppen eller som understödjer det. Stöd till fria och frivilliga
organisationer och andra krafter som bekämpar brott mot mänskliga
rättigheter bör vara ett prioriterat område. Det gäller i första hand i
mottagarländerna för svenskt bistånd.

Härmed tillstyrks yrkande 3 i motion U202. Yrkande 3 i motion U612
och yrkande 3 i motion U628 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande avbrytande av bistånd till odemokratiska
regimer

att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:U202
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Fortsatt bistånd till Marocko (mom. 47)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Inte
heller bör bistånd" och slutar med "i motion U628 (fp)." bort ha
följande lydelse:

Vad gäller Marocko är detta land den makt som har kvar den sista
kolonin i Afrika, Västra Sahara. I slutet av år 1989 ställde sig FN:s
generalförsamling enhälligt bakom den tidigare utarbetade fredsplanen
och bekräftade det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Om
inte den marockanska statsledningen inom en snar framtid visar sin
freds- och förhandlingsvilja bör Sverige ta sitt bistånd till Marocko
under övervägande.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 3 i motion U612 och yrkande
3 i motion U628. Yrkande 3 i motion U202 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande fortsatt bistånd till Marocko

att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:U612
och yrkande 3 i motion 1989/90:11628 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Biståndsutredningar (mom. 48)

Pär Granstedt (c), Alf Wennerfors (m), Inger Koch (m), Birgitta
Hambraeus (c) och Eva Björne (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Mot
bakgrund av" och slutar med "motion U538 (vpk)." bort ha följande
lydelse:

1989/90:UU15

172

Under senare år har det svenska utvecklingssamarbetet således varit
föremål för utredningar och översyner på ett flertal delområden.
Parallellt härmed har emellertid situationen i u-länderna som grupp
förändrats. Många u-länder har genomgått en snabb ekonomisk utveckling
och är nu på väg att inta sin plats i det ekonomiska samarbetet.

I andra u-länder, inte minst de med vilka Sverige har biståndssamarbete,
har utvecklingen närmast varit den motsatta. Fattigdomen har
ökat, och krisen har fördjupats. Denna negativa utveckling har delvis
haft yttre orsaker men delvis också förorsakats av att det i dessa länder
förts en kortsiktig och verklighetsfrämmande ekonomisk politik.

I flera viktiga hänseenden har förutsättningar för det svenska utvecklingssamarbetet
härigenom ändrats. På initiativ av riksdagen har ett
nytt biståndspolitiskt mål om miljö och hushållning med naturresurser
tillkommit. Det är viktigt att säkerställa att detta får fullt genomslag i
det praktiska arbetet, I riksdagen har det under många år framförts att
tiden kan vara inne att ompröva den traditionella landprogrammeringen
och överväga ett mer projektinriktat bistånd, baserat på bedömningar
av vilka problem i u-länderna det är mest angeläget att angripa.

Mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns av Sveriges insatser
på biståndsområdet är det enligt utskottets mening motiverat att regeringen
tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över
det svenska biståndets inriktning. Kommittén bör också kunna lägga
fram förslag om förändringar rörande biståndets organisation och
arbetsformer.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 15 i motion U202 och yrkande
11 i motion U244. Motion U538 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande biståndsutredningar
att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1989/90:U202
och yrkande 11 i motion 1989/90:U244 samt med avslag på
motion 1989/90.U538 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

28. Biståndsutredningar (mom. 48)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Därtill
anser utskottet" och slutar med "motion U538 (vpk)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att många av de utredningar om delar av biståndet
som görs är värdefulla men menar att det nu åter är tid att göra en
övergripande översyn av biståndets inriktning och innehåll. 1 utredningen
bör göras en en saklig och genomträngande analys av utvecklingens
villkor och Sveriges roll. I anslutning till motion U538 föreslår
därför utskottet att en parlamentarisk utredning med bred förankring i

1989/90:UU15

173

organisationer som Rädda barnen och Röda korset görs. Utgångspunkten
för utredningen bör vara att klarlägga hur en ökning av biståndet
till 2% av BNI år 1995 skall kunna uppnås.

Med det anförda tillstyrks motion U538 medan yrkande 15 i motion
U202 och yrkande 11 i motion U244 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande biståndsutredningar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U538 och med
avslag på yrkande 15 i motion 1989/90:U202 och yrkande 11 i
motion 1989/90:U244 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

29. Bidrag till UNDP, UNFPA, UNICEF, UNRWA
och UNHRC (mom. 50—54)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med
"Sverige är" och slutar med "U241 (vpk)" bort ha följande lydelse:

Den stora fördelen med det multilaterala biståndet är att det gör
mottagarländerna mindre beroende av politisk välvilja från enskilda
givarländer. För svensk del är det multilaterala biståndet genom FN:s
olika biståndsorgan ett uttryck för den stora vikt vi vill lägga vid
Förenta nationernas arbete för fred och utveckling.

UNDP har fått minskade resurser under 1980-talet. Det slår hårt
mot de fattigaste u-ländernas särskilt i Afrika söder om Sahara. Enligt
utskottets mening bör det vara Sveriges målsättning att söka få till
stånd ökade resurser till detta arbete. Utskottet anser därför att anslaget
till UNDP bör öka med 20 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

Med tanke på den utomordentligt allvarliga flyktingsituationen i
världen och den ekonomiska kris UNHCR befinner sig i föreslår
utskottet en mycket kraftig höjning av det svenska stödet till FN:s
flyktingskommissarie med 100 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet anser vidare att anslagen till UNFPA bör öka med
15 milj.kr., till UNICEF med 20 milj.kr. och till UNRWA med
10 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Härmed tillstyrker utskottet yrkandena 41, 42, 43, 44 och 45 i motion
U204 (fp). Yrkandena 5 och 6 i motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i momenten 50, 51, 52, 53 och 54 bort
ha följande lydelser:

50. beträffande bidrag till UNDP

att riksdagen med bifall till yrkande 41 i motion 1989/90:U204
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
berörd del i motion 1989/90:U220 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

51. beträffande bidrag till UNFPA

att riksdagen med bifall till yrkande 42 i motion 1989/90:U204

1989/90: UU15

174

samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
berörd del av yrkande 7 i motion 1989/90:U220 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

52. beträffande bidrag till UNICEF

att riksdagen med bifall till yrkande 43 i motion 1989/90:U204
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. beträffande bidrag till UNRWA

att riksdagen med bifall till yrkande 44 i motion 1989/90:U204
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. beträffande bidrag till UNHCR

att riksdagen med bifall till yrkande 45 i motion 1989/90:U204
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Bidrag till UNFPA (mom. 51)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 84 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "UNHCR bedriver." bort ha följande
lydelse:

Miljöpartiet yrkar i motion U220 på att de medel för insatser i
särskilt skuldtyngda länder som regeringen föreslår under anslaget C 3
i stället skall användas bl.a. till familjeplaneringsinsatser.

Utskottet ansluter sig till miljöpartiets yrkande om höjda bidrag om
75 milj.kr. till förmån för familjeplaneringsinsatser bl.a. genom UNFPA.

Härmed tillstyrker utskottet berörd del i yrkande 7 i motion U220
(mp).

dels att utskottets hemställan i moment 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 7 i motion
1989/90:U220 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag
och på yrkande 42 i motion 1989/90:U204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Bidrag till IPPF och ITC (mom. 55 och 56)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med
"Utskottet anser att" och slutar med "motion U241 (vpk)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser dock att en viss justering uppåt av anslaget till den
internationella familjeplaneringsfederationen IPPF på 5 milj.kr. är befogad.
Även anslaget till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum
ITC bör ökas med 10 milj.kr.

1989/90: UU15

175

Därmed tillstyrks yrkandena 5 och 6 i motion U241 (vpk) och avstyrks
yrkandena 41, 42, 43, 44 och 45 i motion U204 (fp).

dels att utskottets hemställan i momenten 55 och 56 bort ha följande
lydelse:

55. beträffande bidrag till IPPF

att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1989/90:U241
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

56. beträffande bidrag till ITC

att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1989/90:U241
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Bidrag till miljöfonder (mom. 57)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "De
medel som" och på s. 85 slutar med "motion U637 (mp)." bort ha
följande lydelse:

Miljöproblemen utgör i dag ett hot mot vår överlevnad. Det är
därför ytterst angeläget att medel sätts undan både för miljösatsningar i
vår egen närmiljö, t.ex. Östeuropa, och i övriga världen.

Utskottet tillstyrker därför yrkande 4 i motion U220 och yrkande 9 i
motion U637. Yrkande 12 i motion U244 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande bidrag till miljöfonder

att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1989/90:U220
och yrkande 9 i motion 1989/90:U637 samt med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

33. Bidrag till multilaterala miljöinsatser (mom. 58)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "De
medel som" och på s. 85 slutar med "motion U637 (mp)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att resurserna för miljöinsatser
bör öka. Det faktum att riksdagen förra året med anledning av
motionsförslag kraftigt ökade anslagen på detta område får inte nu tas
till intäkt för en frysning. Det förslag som förs fram i motion U244
yrkande 12 om en förstärkning av anslaget C 1, Bidrag till internationella
biståndsinsatser, Miljöinsatser, med 25 milj.kr. förefaller väl avvägt.

Däremot kan inte utskottet nu biträda yrkandet i motion U220 om
en fond på en miljard kronor till markvårdsinsatser, skogplantering
och bevarande av regnskogar. Utskottet har tidigare hänvisat till cen -

1989/90: UU15

176

terförslaget om en omfattande internationell miljövårdsfond som behandlas
av jordbruksutskottet. Det svenska bidraget skulle där bli av
samma storleksordning som miljöpartiet här föreslår. Utskottet finner
detta vara bättre ägnat att åstadkomma den internationella samverkan
som är nödvändig varför yrkandet i motion U220 avstyrks.

Härmed tillstyrks yrkande 12 i motion U244 (c). Yrkande 4 i motion
U220 (mp) och yrkande 9 i motion U637 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser

att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1989/90:U244
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Bidrag till internationella läskunnighetsåret
(mom. 59)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med
"Folkpartiet yrkar" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha
följande lydelse:

FN har tagit initiativet till en världskampanj för att söka utrota
analfabetismen till år 2000. 1990 har därför av FN proklamerats som
internationella läskunnighetsåret, och ett intensivt alfabetiseringsarbete
skall pågå under det kommande decenniet. Länder över hela världen
har tillsatt nationalkommittéer för att intensifiera arbetet. Så även
Sverige.

Enligt utskottets mening arbetar den svenska kommittén med knappa
resurser. Utskottet föreslår därför att 2 milj.kr. ställs till kommitténs
förfogande utöver den ram på ca 1 milj.kr. kommittén tidigare
tilldelats exkl. kostnader för det sekretariat som inrättats på utbildningsdepartementet.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 62 i motion U204 (fp).

dels att utskottets hemställan i moment 59 bort ha följande lydelse:

59. beträffande bidrag till internationella läskunnighetsåret

att riksdagen med bifall till yrkande 62 i motion 1989/90:U204
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Världsbankens verksamhet (mom. 60)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med "Vad
gäller öppenheten" och på s. 87 slutar med "motion U251 (vpk)." bort
ha följande lydelse:

Allt fler kräver att Världsbanken och IMF reformeras. I SIDA:s
skrivelse till regeringen av den 22 februari i år beskrivs hur skuldkrisen
i utvecklingsländerna förvärrats under 1980-talet genom IMF:s och

1989/90: UU15

177

12 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 15

Världsbankens politik. Brundtlandkommissionen konstaterade att det
visserligen var lovande att Världsbanken börjat lägga om sina projekt
så att större hänsyn till miljön skulle tas. Men det räckte inte, skrev
kommissionen. Världsbanken måste omforma hela sin struktur och sitt
arbetssätt.

Utskottets uppfattning är att USA:s dominans i Världsbanken och
IMF måste brytas. Röstreglerna måste demokratiseras. Struktur, direktiv,
framgångsmetoder och rekrytering måste ändras. Kraven på ekonomisk
tillväxt måste förenas med krav på en helt annan hänsyn till
sociala konsekvenser och ekologiska följder av föreslagna projekt.

Parlamenten måste fa bättre möjligheter att utöva insyn och kontroll
av Världsbankens och IMF:s verksamhet. Det bör klarläggas hur offentlighetsprincipen
skall kunna tillämpas i IMF och Värdsbanksgruppen
samtidigt som behovet av sekretess tillgodoses. De strukturanpassningsprogram
som genomförs måste motverka kapitalflykt och stimulera
investeringar i en hållbar utveckling.

Med det anförda tillstyrks yrkandena 1 och 3 i motion U251 (vpk).

dels att utskottets hemställan i moment 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande Världsbankens verksamhet
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 3 i motion
1989/90:U251 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

36. Skapande av en FN-bank (mom. 62)

Bengt Hurtig (vpk) och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Något
behov av" och slutar med "motion U251 (vpk)" bort ha följande
lydelse:

Om det trots alla försäkringar visar sig att Världsbanken och IMF
inte tar sitt sociala och ekologiska ansvar kan det bli nödvändigt att en
ny bank inom FN-systemet skapas. Det vore värdefullt om regeringen
för riksdagen redovisade efter vilka riktlinjer man för närvarande
arbetar. Världsbanksgruppens verksamhet och syfte studeras inom ramen
för den samlade översynen av det multilaterala biståndet som för
närvarande genomförs. Utredningen skall vara avslutad i början av år
1991.

Med det anförda tillstyrks yrkande 5 i motion U251 och yrkande 1 i
motion U222 (mp). Yrkande 2 i motion U222 får anses besvarat.

dels att utskottets hemställan i moment 62 bort ha följande lydelse:

62. beträffande skapande av en FN-bank
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1989/90:U251
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UU15

178

37. Medel för östsamarbete (mom. 63)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som börjar med "Frågan
om hur" och som slutar med "motion U204 (fp)" bort ha följande
lydelse:

Vad gäller insatser till förmån för Central- och Östeuropa innebär
regeringens förslag att enprocentsramen nästa budgetår urholkas på två
sätt. Dels inkluderas 300 milj.kr. för östsamarbete, dels läggs det
svenska stödet till Interamerikanska utvecklingsbanken på 21,5 milj.kr.
in i biståndsbudgeten.

Utskottet föreslår att utvecklingssamarbetet med Östeuropa finansieras
från ett nytt anslag för demokratisk samhällsutveckling i en bred
länderkrets. Före nästa budgetår föreslås detta uppgå till 300 milj.kr. I
den mån dessa medel inte räcker till för nödvändiga satsningar i
Östeuropa bör regeringen återkomma med begäran om anslag på
tilläggsbudget.

Därmed tillstyrker utskottet berörd del av yrkande 6 i motion U204
(fp)-

dels att utskottets hemställan i moment 63 bort ha följande lydelse:

63. beträffande medel för östsamarbete

att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 6 i motion
1989/90:U204 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

38. Utträde ur IFC (mom. 64)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Frågan
om det svenska" och på s. 88 slutar med "motion U251 (vpk)" bort ha
följande lydelse:

Under budgetåret 1990/91 utgår inget bidrag till det internationella
finansieringsbolaget IFC. Den privatisering av u-ländernas tillgångar
som IFC verkar för ökar risken för att dessa tillgångar hamnar i
utländsk ägo. Utskottet anser att Sverige under året bör utträda ur IFC.

Därmed tillstyrks yrkande 4 i motion U251.

dels att utskottets hemställan i moment 64 bort ha följande lydelse:

64. beträffande utträde ur IFC

att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1989/90:U251
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

179

39. Medelsram för Angola (mom. 72)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "U246 (m)." bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar att så länge Angolas ledning inte aktivt arbetar för
att uppnå fred, försoning och ett flerpartisystem skall landramen
avvecklas fr.o.m. nästa budgetår. Sverige bör aktivt verka för fred och
försoning i landet samt stödja en demokratisk utveckling. Biståndet till
enskilda organisationer för humanitära insatser, katastrofhjälp, demokratiutveckling
osv. berörs inte.

Utskottet delar uppfattningen som framförs i motionerna U202 (m)
och U246 (m) att bistånd genom den angolanska statsmakten bör
upphöra om inte villkoren för fred och försoning infrias. Ett svenskt
bistånd till Angola skall villkoras med att försoningsprocessen inleds
och att en utveckling mot demokrati därmed kan påbörjas.

Härmed tillstyrks yrkande 9 i motion U202 (m) och yrkande 14 i
motion U246 (m). Yrkande 7 i motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

72. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 7 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

40. Medelsram för Angola (mom. 72)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motion U658 (m)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att fortsatt bistånd i den omfattning motion U241
föreslår är väl motiverat mot bakgrund av de stora behoven och
befolkningens utsatta situation.

Utskottet delar inte uppfattningen som framförs i motionerna U202,
U246 och U658 att bistånd genom den angolanska statsmakten bör
upphöra om inte villkoren för fred och försoning infrias. Ett avbrytande
av biståndet skulle enligt utskottet drabba den redan svårt lidande
befolkningen. Det finns enligt utskottet i stället anledning för Sverige
att stödja och uppmuntra en fortsatt rörelse mot ökad demokrati och
försoning i Angola.

Mot bakgrund av de stora humanitära behoven i Angola välkomnar
utskottet i sammanhanget att betydande bistånd utanför landramen kan
lämnas för nödhjälps- och flyktinginsatser. Sådant bistånd lämnas för
närvarande via Internationella röda korset och enskilda organisationer.

Det är vidare utskottets uppfattning att Sverige fortsätter att ge
politiskt stöd till FN:s ansträngningar att uppnå försoning och varaktig
fred i Angola.

1989/90:UU15

180

Härmed tillstyrker utskottet yrkande 7 i motion U241 (vpk). Yrkande
9 i motion U202 (m), yrkande 14 i motion U246 (m) samt yrkandena
1, 2 och 3 i motion U658 (m) avstyrks.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

72. beträffande medelsram för Angola

att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 14 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

41. Medelsram för Botswana (mom. 73)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med "Mot
denna" och slutar med "U246 (m) avstyrks." bort ha följande lydelse:
Botswanas positiva och stabila demokratiska utveckling bör stödjas.
Utvecklingen mot demokrati i södra Afrika bidrar också till demokratiutvecklingen
i Sydafrika. Utskottet anser att landramen skall fastställas
till 170 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 1 i motion U246 (m). Yrkande 8 i motion
U241 (vpk) och yrkande 18 i motion U244 (c) avstyrks.

dels att moment 73 i utskottets hemställan bort ha följande tydelse:

73. beträffande medelsram för Botswana

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande
8 i motion 1989/90:U241 och yrkande 18 i motion
1989/90:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

42. Medelsram för Botswana (mom. 73)

Pär Granstedt (c), Birgitta Hambraeus (c) och Bengt Hurtig (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med
"Utskottet erfar" och på s. 92 slutar med "U246 (m) avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner det dock motiverat att låta anslaget utvecklas så att
dess köpkraft inte urholkas. Landets förhållandevis demokratiska
struktur gör det särskilt angeläget att bibehålla det svenska stödet. Den
nivå som föreslås i motion U244 (c) yrkande 18 och i motion U241
(vpk) yrkande 8 förefaller väl avvägd varför dessa yrkanden tillstyrks.
Däremot är det knappast rimligt med en så kraftig ökning som föreslås
i motion U246 (m) vars yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 73 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

73. beträffande medelsram för Botswana
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1989/90:U241
och yrkande 18 i motion 1989/90:U244, med avslag på budget -

1989/90: UU15

181

propositionens medelsförslag och med avslag på yrkande 1 i
motion U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

43. Medelsram för Etiopien (mom. 75)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar med "Mot
denna bakgrund" och på s. 93 slutar med "U635 (m) avstyrks." bort
ha följande lydelse:

Utskottet finner att förutsättningarna för ett reguljärt långsiktigt
bilateralt utvecklingssamarbete med Etiopien kraftigt försämrats under
senare år. Regimen i Etiopien har under lång tid bedrivit hårt förtryck.
Det svenska biståndet som förmedlas genom den etiopiska staten
bör därför avvecklas eftersom det kan bidra till att inbördeskriget och
förtrycket förlängs. En omorientering mot humanitära och katastrofinriktade
insatser via FN och enskilda organisationer är angelägen och
motiverad, mot bakgrund av det utbredda mänskliga lidande som
konflikterna i landet fört med sig. Utskottet utgår från att landets
allmänpolitiska utveckling och de begynnande fredsansträngningarna
även i fortsättningen noga följs från svensk sida.

Härmed tillstyrks yrkande 11 i motion U202 (m), yrkande 15 i motion
U246 (m) samt yrkande 1 i motion U635 (m). Yrkande 18 i motion
U204 (fp) och yrkandena 1 och 2 i motion U211 får anses besvarade.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

75. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1989/90:U202,
yrkande 15 i motion 1989/90:U246 och yrkande 1 i motion
1989/90:U635 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

44. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 76)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 93 som börjar med "Enligt
utskottet" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige bör utforma en strategi för demokratisk
utveckling i den tredje världen. Sverige bör moraliskt, politiskt och
ekonomiskt stödja en demokratisk utveckling i u-länderna. Biståndet
inom landramarna bör därför avvecklas under en fem-årsperiod och
om en utveckling mot demokrati inte förekommer minskas med ca
20 % per år.

Guinea-Bissau är en enpartistat där regimen inte visat någon vilja att
förändra detta förhållande. Brott mot mänskliga rättigheter har förekommit
vid utrensningar i statsförvaltningen. Utskottet anser därför att
nästa års biståndsram bör minskas med ca 20 % och sättas till
65 milj.kr.

1989/90: UU15

182

Härmed tillstyrks yrkande 5 i motion U246 (m). Yrkande 9 i motion
U241 (vpk) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 76 bort ha följande lydelse:

76. beträffande medelsram för Cuinea-Bissau
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 9 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

45. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 76)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 93 som börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "U246 (m)." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den i motion U241 föreslagna medelsramen
väl motiverad med hänsyn till behoven i Guinea-Bissau och
utvecklingen i landet.

Utskottet tillstyrker därför yrkande 9 i motion U241 (vpk) och avstyrker
yrkande 5 i motion U246 (m).

dels att utskottets hemställan i moment 76 bort ha följande lydelse:

76. beträffande medelsram för Cuinea-Bissau

att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 5 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

46. Medelsram för Kap Verde (mom. 77)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 93 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "landramen avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att eftersom Kap Verde domineras av ett parti,
PAICV, vars monopol t.o.m. är inskrivet i konstitutionen så bör
biståndet genom statsledningen villkoras. Så länge en utveckling mot
demokrati inte förekommer skall landramen minskas med ca 20% per
år, med början under nästa budgetår. Landramen skall således sättas
till 50 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 6 i motion U246 (m). Yrkande 10 i motion
U241 (vpk) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 77 bort ha följande lydelse:

77. beträffande medelsram för Kap Verde

att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 10 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

183

47. Medelsram för Kap Verde (mom. 77)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 95 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "av landramen avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Utskottet finnér den i yrkande 10 i motion U241 (vpk) föreslagna
medelsramen för Kap Verde väl anpassad till landets behov och
utveckling i övrigt.

Yrkande 10 i motion U241 (vpk) som föreslår höjning tillstyrks.
Yrkande 6 i motion U246 (m) som föreslår sänkning av landramen
avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 77 bort ha följande lydelse:

77. beträffande medelsram för Kap Verde

att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 6 i motion 1989/90:U246 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

48. Medelsram för Kenya (mom. 78)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 94 som börjar med
"Biståndet är" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha följande
lydelse:

Biståndet inom landramen som förmedlas via statsmakten skall
enligt utskottet användas som ett aktivt påtryckningsmedel på den
enväldiga regimen för att främja en demokratisk utveckling. Utskottet
anser därför att landramen bör minska med ca 20% och sättas till 110
milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U246 (m).

dels att utskottets hemställan i moment 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande medelsram för Kenya

att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen tili känna vad utskottet anfört,

49. Medelsram för Lesotho (mom. 79)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 94 som börjar med
"Utskottet förutsätter" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha
följande lydelse:

Det är bra att regeringen föreslår att en speciell analys skall göras
inför nästa års biståndsbeslut. Utskottet förutsätter att analysens resultat
redovisas för riksdagen, men anser att biståndet redan nu skall minskas
med ca 20%. Landramen blir för nästa budgetår 30 milj.kr.

1989/90: UU15

184

Härmed tillstyrks yrkande 8 motion U246 (m). Yrkande 11 i motion
U241 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 79 bort ha följande lydelse:

79. beträffande medelsram för Lesotho

att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 11 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

50. Medelsram för Mozambique (mom. 80)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 95 som börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha följande
lydelse:

Det är väsentligt att enpartistaten Mozambique känner omvärldens
tryck att påbörja en demokratisk utveckling och en utveckling mot
mänskliga fri- och rättigheter. Utskottet anser därför att biståndet bör
minskas med ca 20 % och sättas till 315 milj.kr.

Utskottet noterar att ett betydande katastrofbistånd ges och att det
även fortsättningsvis kommer att utgå.

Härmed tillstyrks yrkande 9 i motion U246. Yrkande 12 i motion
U241 (vpk) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 80 bort ha följande lydelse:

80. beträffande medelsram för Moqambique

att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 12 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

51. Medelsram för Mozambique (mom. 80)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 95 som börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkande 12 i motion U241. Yrkande 9 i motion
U246 (m) avstyrks.

deb att utskottets hemställan i moment 80 bort ha följande lydelse:

80. beträffande medebram för Moqambique
att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 9 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

185

52. Inriktningen av biståndet till Namibia (mom. 81)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 95 sorn börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "U202 (m) avstyrks." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det utvecklingsbistånd som skall gå till det nu
självständiga och demokratiska Namibia skall ges som projektbistånd.
Det är mycket angeläget att Sverige hjälper och stöder framväxten av
denna en av de ytterst få demokratierna i Afrika. 80 milj .kr. skall
avsättas härför. FN kommer genom sina biståndsinsatser att fortsätta
sin närvaro och sitt stöd till Namibia. Genom Sveriges stora bidrag till
UNDP och andra biståndsorgan inom FN stöder Sverige FN:s fortsatta
verksamhet i landet.

Härmed tillstyrks yrkande 14 i motion U202 (m). Yrkandena 16 och
49 i motion U204 (fp) samt yrkande 7 i motion U642 (c) får anses
besvarade.

dels att utskottets hemställan i moment 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande inriktning av biståndet till Namibia

att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1989/90:U202
och med avslag på yrkande 16 i motion 1989/90:U204 och
yrkande 2 i motion 1989/90:U642 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

53. Medelsram för Namibia (mom. 82)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att utskottets yttrande på s. 95 som börjar med "Med det ovan
anförda" och slutar med "U204 (fp)." bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de stora behoven och den ömtåliga situation det
unga landet befinner sig i under de närmaste åren anser utskottet att
biståndsramen för Namibia bör uppgå till 120 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 49 i motion U204 (fp). Yrkande 16 i
motion U204 (fp) och yrkande 7 i motion U642 (c) får anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i moment 82 bort ha följande lydelse:

82. beträffande medelsram för Namibia

att riksdagen med bifall till yrkande 49 i motion 1989/90:U204
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UU15

186

54. Bistånd till Tanzania (mom. 83 och 84)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med
"Huvudmålsättningen i" och slutar med "U246 (m) avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Trots detta ekonomiska program har den ekonomiska krisen inte
kunnat övervinnas vilket fått många negativa effekter.

Det finns anledning att ställa frågan om det svenska biståndet har
varit fattigdomsskapande i stället för välståndsskapande. Det är uppenbart
att ett utvecklingsbistånd till en regim som för en felaktig politik
är direkt skadligt. Utskottet anser därför att det är väsentligt att
biståndet till enpartistaten Tanzania minskas med ca 20 % om inte
regimen börjar arbeta för en demokratisk utveckling och att landramen
sätts till 430 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U202 (m) och yrkande 10 i
motion U246 (m). Yrkande 13 i motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att momenten 83 och 84 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

83. beträffande utvärdering av biståndet till Tanzania

att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1989/90:U202
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. beträffande medelsram för Tanzania

att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 13 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

55. Medelsram för Tanzania (mom. 84)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med "Med
det ovan" och slutar med "motion U246 (m) avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Mot bakgrund av den positiva utvecklingen är det befogat att höja
medelsramen för Tanzania.

Därmed tillstyrks yrkande 13 i motion U241 (vpk). Yrkande 7 i
motion U202 (m) får anses besvarat och yrkande 10 i motion U246
(m) avstyrks.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

84. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 10 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UU15

187

56. Medelsman för Zambia (mom. 85)

Alf Wennerfbrs, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med "Även i
Zambia" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att trots positiva inslag i den zambiska ekonomin
och en rekordskörd 1988 är den ekonomiska situationen fortsatt svår.
De hittills vidtagna och nödvändiga ekonomiska åtgärderna har drabbat
utsatta grupper i städerna bl.a. genom priser på livsmedel. En
viktig del i det svenska biståndet är att underlätta en strukturomvandling
med syftet att skapa en bärkraftig utveckling. Prioriterade sektorer
är jordbruk, hälsa och undervisning.

Zambia är en enpartistat med all makt samlad hos presidenten. För
att om möjligt ändra utvecklingen mot en demokratisk flerpartistat
skall biståndet som ges inom landramen minskas med ca 20 % och
sättas till 190 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 11 i motion U246 (m). Yrkande 16 i
motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

85. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 16 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

57. Medelsram för Zambia (mom. 85)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med
"Utskottet anser det" och slutar med "med regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att medelsramen för Zambia bör justeras upp i
enlighet med förslaget i motion U241 (vpk). Utöver en höjning av
landramen kan ytterligare bistånd aktualiseras genom utnyttjande av
anslagsposten Särskilda insatser i skuldtyngda länder.

Därmed tillstyrks yrkande 16 i motion U241 (vpk) och avstyrks
yrkande 11 i motion U246 (m).

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

85. beträffande medelsramen för Zambia
att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 11 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

188

58. Medelsram för Zimbabwe (mom. 86)

Alf Wen nerförs, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med
"Utskottet bedömer" och slutar med "U246 (m)" bort ha följande
lydelse:

Zimbabwe blev självständigt genom en överenskommelse som skulle
garantera landet en demokratisk utveckling. Tio år efter självständigheten
står dock landets regering inför det tragiska beslutet att genomföra
en enpartistat. Utskottet anser därför att det svenska biståndet som
förmedlas via regimen skall avvecklas eftersom utvecklingen går i fel
riktning. Någon ny landram för nästa budgetår bör därför inte sättas
upp.

Härmed tillstyrks yrkande 8 i motion U202 (m) och yrkande 16 i
motion U246 (m). Yrkande 17 i motion 1989/90:U241 (vpk) avstyrks.

dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

86. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1989/90:U202
och yrkande 16 i motion 1989/90:U246 och med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 17 i motion
1989/90:U241 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

59. Medelsram för Zimbabwe (mom. 86)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med
"Utskottet tillstyrker den av" och slutar med "motion U246 (m)." bort
ha följande lydelse:

En höjning av medelsramen för Zimbabwe är motiverad.

Härmed tillstyrks yrkande 17 i motion U241 (vpk). Yrkande 8 i
motion U202 (m) och yrkande 16 i motion U246 (m) avstyrks.

dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

86. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande
8 i motion 1989/90:U202 och yrkande 16 i motion
1989/90:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

60. Medelsram för Bangladesh (mom. 87)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (aila m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "motion U246 (m)" bort ha följande
lydelse:

1989/90:UU15

189

Utskottet anser att bistånd genom enskilda organisationer spelar en
viktig roll i Bangladesh. Organisationerna söker att genom olika insatser
fylla bristerna i statliga program vad gäller alfabetisering, primärhälsovård,
katastrofförebyggande verksamhet m.m.

Den inrikespolitiska situationen har stabiliserats under det gångna
året. Utskottet anser att medelsramen för det bilaterala biståndet skall
vara 135 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 2 i motion U246 (m).

dels att moment 87i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

87. beträffande medelsram för Bangladesh

att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. Medelsram för Indien (mom. 88)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det motiverat med en oförändrad medelsram.

Härmed tillstyrks yrkande 3 i motion U246 (m).

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

88. beträffande medelsram för Indien

att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion U246 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. Medelsram för Laos (mom. 89)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med
"Utskottet anser" och på s. 98 slutar med "motion U246 (m)." bort ha
följande lydelse:

Trots en viss ekonomisk liberalisering är Laos fortfarande en enpartistat
som har människor i "omskolningsläger". Utskottet anser därför
att landramen till Laos bör minskas med ca 20 % till 70 milj.kr. för
att därigenom markera nödvändigheten av en demokratisk utveckling
och mänskliga fri- och rättigheter.

Härmed tillstyrks yrkande 12 i motion U246 (m). Yrkande 21 i
motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

89. beträffande medelsram för Laos

att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1989/90:U246

1989/90: UU15

190

och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 21 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

63. Medelsram för Laos (mom. 89)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar med
"Utskottet anser" och på S. 98 slutar med "motion U246 (m)." bort ha
följande lydelse:

Det är av vikt att biståndet till Laos förstärks. Fortsatt bistånd kan
medverka till att landets isolering bryts. Därmed tillstyrks yrkande 21 i
motion U241 (vpk) och avstyrks yrkande 12 i motion U246 (m).

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

89. beträffande medelsram för Laos

att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 12 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

64. Medelsram för Sri Lanka (mom. 90)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "får anses besvarat." bort ha följande
lydelse:

Våldet och konflikterna gör det närmast omöjligt att bedriva det
långsiktiga och uthålliga biståndsarbete som avses när ett land har
landramsmedel. Biståndet till Sri Lanka bör ske i andra former.

Därmed tillstyrks yrkande 22 i motion U241 (vpk) och avstyrks
yrkande 4 i motion U246 (m).

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

90. beträffande medelsram för Sri Lanka

att riksdagen med bifall till yrkande 22 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 4 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

65. Medelsram för Vietnam (mom. 91)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Den
ekonomiska" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att den ekonomiska reformpolitiken har inneburit
en viss ekonomisk liberalisering. Någon politisk liberalisering har
ännu inte skett. Det finns inte heller några tecken som tyder på att

1989/90:UU15

191

regimen i Vietnam vill ersätta enpartisystemet med ett flerpartisystem.
Det är angeläget att biståndet till Vietnam inriktas på att stödja en
utveckling mot demokrati och marknadsekonomi. Utskottet finner det
lämpligt att detta stöd utgår från huvudprogrammet "Demokrati och
mänskliga rättigheter" och att biståndet som ges via regeringen avvecklas.
För nästa budgetår bör någon ny landram ej anvisas.

Härmed tillstyrks yrkande 10 i motion U202 (m) och yrkande 13 i
motion U246 (m). Yrkande 46 i motion U204 (fp) och yrkande 23 i
motion U241 (vpk) avstyrks.

deb att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

91. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1989/90:U202
och yrkande 13 i motion 1989/90:U246 och med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 46 i motion
1989/90:U204 och på yrkande 23 i motion 1989/90:U241 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. Medelsram för Vietnam (mom. 91)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Mot
denna bakgrund" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha följande
lydelse:

Mot denna bakgrund delar utskottet den uppfattning som redovisas i
motion U204 att Sverige inte nu bör avveckla Vietnam som programland.
Ett begränsat samarbete bör således fortsätta under några år
varefter frågan bör prövas på nytt bl.a. mot bakgrund av demokratimålet.

Utskottet vill liksom motionen betona att biståndet mer än i dag bör
inriktas på överföring av kunskaper vad gäller företagsdrift, ekonomi
och offentlig förvaltning i syfte att stödja det ekonomiska reformarbetet.
Ett starkt stöd bör ges till åtgärder som kan främja en demokratisk
samhällsutveckling. Aven miljö och hälsovård är lämpliga samarbetsområden.
Liksom motionärerna bedömer utskottet att 225 milj.kr. ger
utrymme för nödvändiga insatser.

Yrkande 46 i motion U204 (fp) tillstyrks. Yrkande 10 i motion
1989/90:U202, yrkande 23 i motion 1989/90:U241 (vpk) och yrkande
13 i motion 1989/90:U246 (m) avstyrks.

dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

91. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 46 i motion 1989/90:U204
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande
10 i motion 1989/90:U202, yrkande 23 i motion
1989/90:U241 och på yrkande 13 i motion 1989/90:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU 15

192

67. Medelsram för Vietnam (mom. 91)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Den
av regeringen" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha följande
lydelse:

Landramen för Vietnam bör höjas med 200 milj.kr. i enlighet med
förslaget i motion U241 (vpk).

Härmed tillstyrks yrkande 23 i motion U241 (vpk). Yrkande 10 i
motion U202 (m), yrkande 13 i motion U246 (m) och yrkande 46 i
motion U204 (fp) avstyrks.

dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

91. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1989/90:U241
och med avslag på regeringens medelsförslag, på yrkande 10 i
motion 1989/90:U202, yrkande 46 i motion 1989/90:U204 och
yrkande 13 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

68. Inriktning av biståndet till Vietnam (mom. 93)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med
"Avgörande faktorer bör" och slutar med "motion U212(vpk) avstyrks.
" bort ha följande lydelse:

Det är emellertid inte rimligt att de medel Vietnam får för skuldavskrivning
skall vara beroende av de villkor IMF ställer upp.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 6 i motion U212 (vpk).
Yrkande 27 i motion U204 (fp) och yrkande 5 i motion U212 (vpk)
får anses besvarade.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

93. beträffande inriktning av biståndet till Vietnam
dels att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion
1989/90:U212 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

dels att riksdagen förklarar yrkande 27 i motion 1989/90:U204
och yrkande 5 i motion 1989/90:U212 besvarade med vad utskottet
anfört,

69. Medelsram för Nicaragua (mom. 94)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "motion U246 (m) avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Den demokratiska utvecklingen skapar nya och bättre förutsättningar
för ett effektivt bistånd till Nicaragua. Utskottet anser stmMdigt att

13 Riksdagen 1998/90. 9 sami. Nr 15

Rättelse: S. 20 rad 10 nedifrån Står: 109 Rättat till: 108

1989/90:UU15

193

detta bistånd bör utgå inom ramen för anslaget Regionala insatser i
Centralamerika. Bistånd till regionala samarbetsprojekt är en mycket
bra metod att bidraga till ett öppet arbetsklimat och till frihandel
mellan länder. Sveriges bidrag till regionala insatser i Centralamerika
syftar till att främja fredssträvandena i regionen och ansträngningarna
att öka samarbetet mellan länderna. Särskilt beaktas möjligheterna att
främja och befästa en demokratisk utveckling och bidra till ökad
respekt för mänskliga rättigheter.

Utskottet anser att biståndet till Nicaragua bör bedrivas inom anslagsposten
Regionala insatser för Centralamerika. Någon ny landram
för Nicaragua skall således inte anvisas.

Härmed tillstyrks yrkande 17 i motion U246 (m). Yrkande 22 i
motion U204 (fp) och yrkande 26 i motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt på
yrkande 26 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

70. Medelsram för Nicaragua (mom. 94)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med
"Utskottet noterar med" och slutar med "i motion U246 (m) avstyTks."
bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar med tillfredsställelse att demokratiska val kunde
genomföras den 25 februari i Nicaragua, trots contras brutala verksamhet
samt USA:s inblandning i valkampanjen. Mot bakgrund av den
utbredda fattigdomen i landet och den återuppbyggnad som är nödvändig
efter de många åren av krig och konflikter anser utskottet det
motiverat med ett fortsatt biståndssamarbete i den omfattning som
föreslås i motion U241 (vpk) yrkande 26.

Utskottet utgår ifrån att svenskt bistånd också i fortsättningen kommer
de fattigaste till del.

Utskottet välkomnar fortsatta demokratifrämjande insatser.

Härmed bifalles yrkande 26 i motion U241 (vpk). Yrkande 22 i
motion U204 (fp) och yrkande 17 i motion U246 (m) avstyrks.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till yrkande 26 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt på
yrkande 17 i motion 1989/90:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UU15

194

71. Medelsram för humanitärt bistånd i Afrika
(mom. 96)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med "De
önskemål" och slutar med "i motion U244 (c)." bort ha följande
lydelse:

Situationen i södra Afrika motiverar en ytterligare höjning av anslaget
för humanitärt bistånd med 20 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Yrkande 51 i motion U204 (fp) tillstyrks. Yrkande 18 i motion U241
(vpk) och yrkande 16 i motion U244 (c) avstyrks.

dels att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

96. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Afrika
att riksdagen med bifall till yrkande 51 i motion 1989/90:U204
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande
18 i motion 1989/90:U241 och yrkande 16 i motion
1989/90:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

72. Medelsram för humanitärt bistånd i Afrika
(mom. 96 och 97)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 103 börjar med
"Utskottet delar uppfattningen" och på s. 104 slutar med "motion
U244 (c)." bort ha följande lydelse:

Det är därför motiverat att, så som föreslås i motion U244 (c),
omvandla anslaget till att gälla humanitärt bistånd i hela Afrika samt
att göra den förstärkning av anslaget med 40 milj.kr. utöver regeringens
förslag som också föreslås. Berörd del av yrkande 17 i motion
U244 tillstyrks således.

dels att momenten 96 och 97 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

96. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Afrika

att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1989/90:U244
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande
51 i motion 1989/90:U204 och yrkande 18 i motion
1989/90:U241 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

97. beträffande inriktning av humanitärt bistånd i Afrika

att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 17 i motion
1989/90:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90: UU15

195

73. Medelsram för humanitärt bistånd i Afrika
(mom. 96)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 103 börjar med "De
önskemål" och slutar med "motion U244 (c)." bort ha följande lydelse:
En ytterligare förstärkning av det humanitära biståndet i södra
Afrika är nödvändig. Demokratiseringsprocessen i Sydafrika måste ges
kraftfullt stöd. En förstärkning av anslaget med 50 milj.kr. i förhållande
till propositionens föreslås.

Därmed tillstyrks yrkande 18 i motion U241 (vpk) och avstyrks
yrkande 51 i motion U204 (fp) och yrkande 16 i motion U244 (c).

dels att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

96. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Afrika
att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsram, på yrkande
51 i motion 1989/90:U204 och yrkande 16 i motion
1989/90:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

74. Anslag för humanitärt bistånd i Asien
(mom. 100)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105 börjar med
"Katastrofer, stöd till" och slutar med "motion U241 (vpk)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser emellertid i likhet med vad som anförs i motion
U204 att det nu är naturligt att utöka det humanitära biståndet i Asien
och ge det fastare former genom inrättande av en särskild anslagspost.
Det belopp på 38 milj.kr. som utskottet tillstyrker bör bl.a. kunna
användas för kurderna och för utökade insatser i Mellanöstern.

Härmed tillstyrks yrkandena 11 och 52 i motion U204 (fp) samt
yrkande 24 i motion U241 (vpk). Yrkande 25 i motion U241 (vpk)
avstyrks.

dels att moment 100 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

100. beträffande humanitärt bistånd i Asien
att riksdagen med bifall till yrkandena 11 och 52 i motion
1989/90:U204 och yrkande 24 i motion 1989/90:U241 och med
avslag på yrkande 25 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

196

75. Anslag för humanitärt bistånd i Asien
(mom. 100)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105 börjar med "Det
är enligt" och slutar med "motion U241 (vpk)" bort ha följande
lydelse:

För att effektivare kunna bistå organisationer i olika asiatiska länder
som arbetar för de mänskliga rättigheterna bör en särskild anslagspost
Humanitärt bistånd i Asien införas. För nästa budgetår föreslås ett
anslag på 100 milj.kr.

Därmed tillstyrks yrkandena 24 och 25 i motion U241 (vpk) och
yrkande 11 i motion U204 (fp). Yrkande 52 i motion U204 (fp)
avstyrks.

dels att moment 100 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

100. beträffande anslag för humanitärt bistånd i Asien

att riksdagen med bifall till yrkandena 24 och 25 i motion
1989/90:U241 och yrkande 11 i motion 1989/90:U204 samt med
avslag på yrkande 52 i motion 1989/90:11204 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. Medelsram för regionala insatser i Centralamerika
(mom. 101)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med
"Utskottet bedömer" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha
följande lydelse:

Det regionala biståndet i Centralamerika är av stor betydelse inte
minst för de regionala fredssträvandena. Utskottet tillstyrker därmed
att ramen för regionala insatser i Centralamerika sätts till 230 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 20 i motion U246 (m).

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

101. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika att

riksdagen med bifall till yrkande 20 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

77. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 102)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med
"Utskottet godkänner" och slutar med "motion U244 (c)." bort ha
följande lydelse:

1989/90-.UU15

197

Det är angeläget att brist på resurser inte lägger hinder i vägen för
snara och omfattande insatser för att rädda liv när katastrofer inträffar.
Risken för nya svältkatastrofer har på senare tid ökat.

Utskottet bedömer att medelsramen för katastrofbistånd bör höjas
med 35 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 53 i motion U204 (fp). Yrkande
15 i motion U244 (c) avstyrks.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande medelsram för katastrofbistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 53 i motion 1989/90:U204
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 15 i motion 1989/90:U244 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

78. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 102)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med
"Utskottet godkänner" och slutar med "motion U244 (c)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner det med anledning av de stora behoven motiverat
att katastrofanslagen ökas till 700 milj.kr. så som föreslås i yrkande 15
i motion U244 (c). Detta motionsyrkande tillstyrks således, medan
yrkande 53 i motion U204 (fp) avstyrks.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

102. beträffande medelsram för katastrofbistånd
att riksdagen med bilall till yrkande 15 i motion 1989/90:U244
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 53 i motion 1989/90:U204 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

79. Humanitärt bistånd till Afghanistan (mom. 103)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "En
utökning" och slutar med "motion U204 (fp)" bort ha följande lydelse:
Det bör dock finnas utrymme för ytterligare insatser. Utskottet delar
den uppfattning som redovisas i motion U204 att detta stöd liksom
hjälpen i andra former till det afghanska folket måste öka i det läge
som nu råder. Utskottet konstaterar att dessa insatser utgör en god
grund för framtida svenskt bistånd den dag ett oberoende Afghanistan
kunnat återupprättas.

Härmed tillstyrks yrkande 28 i motion U204. Yrkandena 7—14 i
motion U629 (m) får anses besvarade.

1989/90: UU15

198

dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

103. beträffande humanitärt bistånd till Afghanistan

dels att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion
1989/90:U204 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

dels att riksdagen förklarar yrkandena 7—14 i motion
1989/90:U629 besvarade med vad utskottet anfört,

80. Katastrofhjälp till Etiopien (mom. 104)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 110 börjar med
"Härmed får" och slutar med "förmedla biståndet." bort ha följande
lydelse:

Bäst förutsättningar att bistå de svältande i Eritrea har den eritreanska
biståndsorganisationen ERA, och i Tigray och Wollo torde Tigrays
biståndsorganisation REST kunna få fram bistånd över gränsen från
Sudan.

Därmed tillstyrks yrkande 5 i motion U646 (vpk). Yrkande 19 i
motion U204 (fp), yrkande 5 i motion U634 (fp) och yrkande 2 i
motion U640 (s) anses besvarade.

dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

104. beträffande katastrofhjälp i Etiopien

dels att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion
1989/90:U646 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

dels att riksdagen förklarar yrkande 19 i motion 1989/90:U204,
yrkande 5 i motion 1989/90:U634 och yrkande 2 i motion
1989/90:U640 besvarade med vad utskottet anfört,

81. Humanitärt bistånd i Västra Sahara (mom. 106)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. lil börjar med "Det
svenska biståndet" och slutar med "motion U628 (fp)." bort ha följande
lydelse:

Polisarios kamp för frihet åt Västra Sahara har nu pågått under
mycket lång tid. Stora delar av den västsahariska befolkningen tvingades
på 1970-talet fly undan de marockanska ockupanterna. Polisarios
sätt att organisera verksamheten i flyktinglägren i södra Algeriet imponerar.
Sverige har också under en längre tid lämnat bistånd till de
västsahariska flyktingarna. Enligt utskottets uppfattning finns det skäl
att kanalisera ett ökat bistånd också direkt via Polisario som visat sig
kunna väl motsvara ett sådant förtroende.

Härmed tillstyrks yrkande 17 i motion U204 (fp), yrkande 2 i motion
U628 och berörd del av yrkande 17 i motion U244 (c). Yrkandena 1
och 2 i motion U612 (vpk) avstyrks.

1989/90:UU 15

199

dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande humanitärt bistånd i Västra Sahara
att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1989/90:U204,
berörd del av yrkande 17 i motion 1989/90:U244 och yrkande 2
i motion U628 (fp) samt med avslag på yrkandena 1 och 2 i
motion 1989/90:U612 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

82. Humanitärt bistånd i Västra Sahara (mom. 106)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. lil börjar med
"Därför bör" och slutar med "motion U628 (fp)." bort ha följande
lydelse:

Nästa budgetår bör biståndsformen till Västra Sahara vidgas så att
bistånd enligt motionerna U612 (vpk) och U628 (fp) kan utgå direkt
till Polisario.

Härmed tillstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U612 (vpk), yrkande 2 i
motion U628 (fp), yrkande 17 i motion U204 (fp) och ifrågavarande
del av yrkande 17 i motion U244 (c).

dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande humanitärt bistånd i Västra Sahara
att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1989/90:U204,
berörd del av yrkande 17 i motion 1989/90:U244, yrkandena 1
och 2 i motion 1989/90:U612 samt yrkande 2 i motion
1989/90:U628 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

83. Medelsram och framtida storlekar av anslag för
bistånd genom enskilda organisationer (mom. 108
och 109)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "motion U241 (vpk)." bort ha
följande lydelse:

Enskilda organisationer, särskilt missionen, utgjorde pionjärerna i
svenskt internationellt solidaritetsarbete i de fattiga länderna. Den
kunskap, erfarenhet och förståelse för de människor och kulturer det
rör sig om som organisationerna givit har varit och är ovärderlig.

Utskottet delar den positiva syn på folkrörelsernas och de enskilda
organisationernas biståndsverksamhet som kommer till uttryck i motionerna.
Ideella organisationer är flexibla och kan gå direkt på problemen
utan formella omvägar. Deras administration på hemmaplan är
oftast liten och obyråkratisk. Enskilda medarbetare gör engagerade
insatser som biståndsarbetare, ofta till lägre kostnader än offentlig

1989/90: UU15

200

biståndsverksamhet. Mot bakgrund av det breda stödet och förtroendet
för denna biståndsform bör organisationerna och folkrörelserna kunna
spela en allt viktigare roll i biståndet.

Enligt utskottet bör en långsiktig utfästelse nu göras om fortsatt
växande anslag till en miljard kronor inom tre år. Det skulle öka
organisationernas möjligheter att planera för nya insatser och vidga sin
biståndsförmedlande kapacitet. Utskottet föreslår därför en höjning
med 25 milj.kr. utöver regeringens förslag för nästa budgetår.

Härmed tillstyrks yrkandena 13 och 54 i motion U204 (fp). Yrkande
27 i motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att momenten 108 och 109 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

108. beträffande medelsram för bistånd genom enskilda organisationer att

riksdagen med bifall till yrkande 54 i motion 1989/90:U204
och med avslag på budgetpropositionens medelsram, på berörd
del av yrkande 7 i motion 1989/90:U220 och på yrkande 27 i
motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

109. beträffande framtida storlek av anslagsposten för enskilda
organisationer

att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1989/90:U204
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. Medelsram för bistånd genom enskilda
organisationer (mom. 108)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 113 som börjar med
"Utskottet är" och slutar med "därmed demokratimålet" bort ha
följande lydelse:

Miljöpartiet yrkar i motion U220 att de medel för insatser i särskilt
skuldtyngda länder som regeringen föreslår under anslaget C 3 i stället
skall användas bl.a. till bistånd genom enskilda organisationer.

Utskottet anser i likhet med miljöpartiet att anslagsposten bör ökas
med ett belopp av 140 milj.kr.

1989/90:UU15

201

Härmed tillstyrker utskottet berörd del av yrkande 7 i motion U220
(mp).

dels att utskottets hemställan i moment 109 bort ha följande lydelse:

109. beträffande medelsram för bistånd genom enskilda organisationer att

riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 7 i motion
1989/90:U220 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag,
yrkande 54 i motion 1989/90:U204 och yrkande 27 i
motion 1989/90-.U241 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

85. Befrielse från egeninsats (mom. lil)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med "Den
av SIDA" och på s. 114 slutar med "motion U234 (mp)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det arbete som de
ideella organisationerna utför i de fattiga länderna har ett stort värde.
Det är därför utskottets mening att regeringen på bästa vis skall
underlätta för organisationerna i deras arbete. Den i dag tillämpade
20 procentsregeln kan då vara ett hinder som innebär att viktig hjälp
inte når ut.

Utskottet tillstyrker yrkande 2 i motion U243 (mp).

dels att moment lili utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

lil. beträffande befrielse från egeninsats
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1989/90:U243
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

86. Administrativa kostnader och myndighetsintyg
(mom. 112)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med
"Utskottet utgår" och på s. 115 slutar med "motion U243 (mp)." bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i dag utgående
administrativa bidraget till ideella organisationer bör höjas. Det är
värdefullt med fungerande administration inte bara för att få bra
projekt att fungera utan också för att få bra information om uländernas
situation.

Utskottet tillstyrker yrkandena 1 och 3 i motion U243 (mp).

1989/90: UU15

202

dels att moment 112 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

112. beträffande administrativa kostnader och myndighetsintyg
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 3 i motion
1989/90:U243 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

87. Särskilt miljöbistånd till Indokina (mom. 118)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med
"Biståndet till kommittén" och slutar med "motion U241 (vpk)" bort
ha följande lydelse:

På grund av de bestående skador kriget i Indokina förorsakat och på
grund av att det miljösamarbete som kommit i gång behöver utvecklas
och förstärkas bör det bilaterala miljösamarbetet ges fastare former
genom att ett särskilt program utarbetas.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 4 i motion U212 (vpk) och
yrkande 33 i motion U241 (vpk) medan yrkande 3 i motion U212 får
anses besvarat.

dels att utskottets hemställan i moment 118 bort ha följande lydelse:
118. beträffande särskilt miljöbistånd till Indokina
dels att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion
1989/90:U212 och yrkande 33 i motion 1989/90:U241 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1989/90:U212
besvarat med vad utskottet anfört,

88. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 120)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 118 som börjar med "Mot
bakgrund av" och slutar med "U246 (m)" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de stora behov som redovisas finner utskottet det
angeläget att höja anslaget med 50 milj.kr. som föreslås i motion U246
(m).

Därmed tillstyrks yrkande 21 i motion U246 (m). Yrkande 31 i
motion U241 och yrkande 13 i motion U244 avstyrks.

dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
120. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1989/90:U246
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, berörd
del av yrkande 7 i motion 1989790:U220 samt yrkande 31 i
motion 1989/90:U241 och yrkande 13 i motion 1989/90:U244
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UU15

203

89. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 120)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 118 som börjar med "Mot
bakgrund av" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha följande
lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit får inte den höjning av miljöanslaget
som genomfördes förra året innebära att den nu fryses. Det är
viktigt att anslaget minst kan bibehålla sin köpkraft och att det
långsiktigt kan ökas. Den uppräkning med 25 milj.kr. som centern
föreslår är därför befogad.

Utskottet tillstyrker yrkande 13 i motion U244 (c) men avstyrker
yrkande 13 i motion U241 (vpk) och yrkande 21 i motion U246.

dels att utskottets hemställan i moment 120 bort ha följande lydelse:
120. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1989/90:U244
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, berörd
del av yrkande 7 i motion 1989/90:U220 samt på yrkande 31 i
motion 1989/90:U241 och yrkande 21 i motion 1989/90:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

90. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 120)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med "Mot
bakgrund av" och slutar med "motion U246 (m)" bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av den på många håll förvärrade miljösituationen i
tredje världen är det motiverat med en kraftig höjning av anslaget
Särskilda miljöinsatser. Detta anslag bör höjas till 600 milj.kr.

Därmed tillstyrks yrkande 31 i motion U241 (vpk). Yrkande 13 i
motion U244 (c) och yrkande 21 i motion U246 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 120 bort ha följande lydelse:

120. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till yrkande 31 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, berörd
del av yrkande 7 i motion 1989/90:U220 samt yrkande 13 i
motion 1989/90:U244 och yrkande 21 i motion 1989/90:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

91. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 120)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 118 som börjar med
"Utskottet behandlar frågan" och slutar med "anslaget C 3." bort ha
följande lydelse:

1989/90:UU15

204

Utskottet tillstyrker miljöpartiets förslag om att anslå ytterligare
405 milj.kr. till anslagsposten Särskilda miljöinsatser.

Härmed tillstyrker utskottet berörd del i yrkande 7 i motion U220
(mp).

dels att utskottets hemställan i moment 120 bort ha följande lydelse:

120. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser

att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 7 i motion
1989/90:U220 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag
och på yrkande 31 i motion 1989/90:U241, yrkande 13 i
motion 1989/90:U244 samt yrkande 21 i motion 1989/90:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

92. Medelsram för Särskilda program (mom. 121)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med
"Utskottet ser positivt" slutar med "motion U204 (fp)." bort ha följande
lydelse:

Utskottet menar att insatserna för de handikappade inom ramen för
biståndet nu bör utökas. Flera olika möjligheter bör utnyttjas för att
åstadkomma detta stöd. Som framhålls i motion U204 gör enskilda
organisationer såsom Handikapprörelsens internationella biståndsstiftelse
(SHIA) värdefulla insatser. Utskottet instämmer också i motionens
förslag att ytterligare 10 milj.kr. bör anslås för handikappinsatser
inom Särskilda program som en nedre gräns för den ökade satsning
utskottet förordar.

Härmed bifalles motion U204 (fp), yrkandena 35 och 55.

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

121. beträffande medelsram för Särskilda program

att riksdagen med bifall till yrkandena 35 och 55 i motion
1989/90:U204, med avslag på budgetpropositionens medelsförslag
och på berörd del av yrkande 7 i motion 1989/90:U220 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

93. Medelsram för Särskilda program ( mom. 121)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 120 som börjar med
"Frågan behandlas" och slutar med "under C 3." bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar miljöpartiets uppfattning om behoven av ytterligare
medel som kan användas till insatser för kvinnor och på befolkningsområdet.
10 milj.kr. vardera som föreslås av miljöpartiet synes vara
rimligt.

Därmed tillstyrker utskottet berörd del av yrkande 7 i motion U220.

1989/90:UU15

205

dels att utskottets hemställan i moment 121 bort ha följande lydelse:

121. beträffande medelsram för Särskilda program

att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 7 i motion
1989/90:U220 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag
och yrkandena 35 och 55 i motion 1989/90:11204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

94. Medelsram för Särskilda program (AIDS-insatser)
(mom. 122)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med
"Utskottet ser" och på s. 121 slutar med "motion U241 (vpk)" bort ha
följande lydelse:

Det är därför rimligt att resurser ställs till förfogande så att AJDSbekämpningen
åtminstone inte begränsas av brist på pengar.

Härmed tillstyrks yrkande 34 i motion U241 (vpk) och motion U206

(c).

dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

122. beträffande medelsram för Särskilda program (AIDS-insatser) att

riksdagen med bifall till motion 1989/90:U206 och till yrkande
34 i motion 1989/90:U241 och med avslag på budgetpropositionens
medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

95. Medelsram för Särskilda program (anpassad
teknik) (mom. 123)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "motion U244 (c)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i centerns partimotion
U244 om vikten av att satsa på u-landsanpassad teknik. Det gäller
såväl energiområdet som andra områden. Vad som krävs är en teknik
som tar väl vara på mottagarlandets mänskliga resurser, tar hänsyn till
den rådande utbildningsnivån och utgår från naturens förutsättningar.
Bristen på sådan teknik är för närvarande ett stort problem och leder
till många felsatsningar. Betydande insatser görs redan för att utveckla
och främja u-landsanpassad teknik men mycket återstår. Den särskilda
satsning på 50 milj.kr. under Särskilda program som föreslås i centermotionen
är därför väl motiverad.

Utskottet tillstyrker härmed yrkande 14 i motion U244 (c).

dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

123. beträffande medelsram för Särskilda program (anpassad
teknik)

1989/90:UU15

206

att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1989/90:U244
och med avslag på budgetpropositionens medelsram som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

96. Information genom SIDA (mom. 125)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att Institutet för bevakning av mänskliga rättigheter
bör svara för en väsentlig del av informationen om programländerna.
Till anslaget för information genom SIDA avsätts därför 9 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 23 i motion U246 (m). Yrkande 36 i
motion U241 (vpk) avstyrks.

dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
125. beträffande information genom SIDA
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt på
yrkande 36 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

97. Bidrag till utvecklingssamarbete genom SIDA
(mom. 129)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 122 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och på s. 123 slutar med "motion U246 (m)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har tillstyrkt de förändringar av landramsbelopp och andra
anslagsposter som föreslagits i motion U246 (m). Därmed bör anslaget
för utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåret 1990/91 uppgå till
5 592 000 000 kr.

dels att moment 129 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

129. beträffande bidrag till utvecklingssamarbete genom SIDA
att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1989/90:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag till Utvecklingssamarbete
genom SIDA anvisar ett reservationsanslag
på 5 592 000 000 kr.,

98. U-landsforskning (mom. 130 och 131)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 125 börjar med
"Utskottet tillmäter" och slutar med "motion U241 (vpk) avstyrks."
bort ha följande lydelse:

1989/90:UU15

207

Utskottet tillmäter u-landsforskning mycket stor betydelse och vill
mot den bakgrunden betona vikten av att otillräckliga anslag inte
lägger hinder i vägen för en angelägen ytterligare expansion av verksamheten.

Utskottet har noterat det höga anslagsutnyttjandet och det faktum att
SAREC har äskat väsentligt mer än regeringen velat tillstyrka. Utskottet
kan för sin del konstatera att det också finns en rad viktiga
ändamål, bl.a. inom miljöområdet, där omfattande svenska insatser är
angelägna.

SAREC:s nya satsning på stöd till samhällsvetenskaplig forskning i
Asien välkomnas. Enligt vad utskottet erfarit är Asienprogrammet nu
under utarbetande. Insatser i Filippinerna planeras bli inkluderade i
detta program. Utskottet vill i likhet med vad som anförs i motion
U204 understryka det angelägna i att detta forskningssamarbete kommer
till stånd och att erforderliga resurser avdelas.

Mot denna bakgrund anser utskottet att SAREC bör tillföras de
ytterligare 10 milj.kr. som förordas i motion U204. Yrkandena 26, 59
och 60 i motion U204 (fp) tillstyrks. Yrkande 37 i motion U241 (vpk)
avstyTks.

dels att momenten 130 och 131 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

130. beträffande medelsram för u-landsforskning

att riksdagen med bifall till yrkande 59 i motion 1989/90:U204
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt på
yrkande 37 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

131. beträffande SAREC:s verksamhet i Asien

att riksdagen med bifall till yrkandena 26 och 60 i motion
1989/90:U204 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

99. U-landsforskning (mom. 130 och 131)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 125 börjar med "Detta
innebär" och slutar med "motion U241 (vpk) avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner en ytterligare ökning enligt motion U241 befogad.
SAREC:s satsning på Asien välkomnas och motiverar en höjning i den
storleksordning motionen U241 förespråkar.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 37 i motion U241 (vpk).
Yrkande 60 i motion U204 (fp) anses besvarad och yrkandena 26 och
59 i motion U204 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i momenten 130 och 131 bort ha följande
lydelse:

130. beträffande medelsram för u-landsforskning
att riksdagen med bifall till yrkande 37 i motion 1989/90:U241

1989/90: UU15

208

och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 59 i motion 1989/90:U204 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

131. beträffande SARECss verksamhet i Asien

att riksdagen dels avslår yrkande 26 i motion 1989/90:U204,
dels förklarar yrkande 60 i motion 1989/90:U204 besvarat med
vad utskottet anfört,

100. Forskning om cassava (mom. 132)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att utskottets mening på s. 125 som lyder "Härmed avstyrks
yrkandena 1 och 2 i motion U239 (vpk)." bort ha följande lydelse:

Det är rimligt att forskningen om cassava får förstärkta resurser
enligt motion U239. Därmed tillstyrks denna motion.

dels att utskottets hemställan i moment 132 bort ha följande lydelse:

132. beträffande forskning om cassava

att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion
1989/90:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

101. Inrättande av särskilda anslag för BITS
(mom. 134)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att utskottets yttrande på s. 129 som börjar med "Utskottet håller
alltså" och på s. 130 slutar med "U204 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion U204 att
BITS bör få särskilda ämnesanslag för miljövård och för demokratifrämjande
verksamhet. Utskottet tillstyrker förslagen att miljöanslaget
bör uppgå till 20 milj.kr. och demokratianslaget till 10 milj.kr. Detta
ger utrymme för en angelägen expansion av denna typ av insatser
liksom till en ytterligare förstärkning av BITS’ tekniska bistånd som
utskottet finner väl motiverad.

Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 56 och 57 i motion U204 (fp).
Yrkandena 36 och 38 får anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i moment 134 bort ha följande lydelse:

134. beträffande inrättande av särskilda anslag för BITS
att riksdagen med bifall till yrkandena 56 och 57 i motion
1989/90:U204 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90:UU15

209

13 Riksdagen 1989/90. 7 sami. Nr 24

Rättelse: S. 218 rad 1 — 13 och s. 219 rad 12—13 delvis ändrad text

102. BITS samarbete med Cuba (mom. 135)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 130 som börjar med
"Yrkandena 23, 56" och slutar med "motion U204 avstyrks." bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om utvecklingen på Cuba som
redovisas i motion U204. Kontrasten mellan den frigörelse som nu
pågår i Östeuropa och den traditionellt kommunistiska kurs som Cuba
följer med åtföljande negativa effekter bl.a. på möjligheterna att åstadkomma
en utveckling i demokratisk riktning är slående. Mot den
bakgrunden anser utskottet att Cuba inte längre bör ingå i kretsen av
länder som är reguljära mottagare av tekniskt bistånd från BITS. Som
framhålls i motion U204 hindrar detta inte att enstaka insatser kan
göras även i framtiden precis som i en rad andra länder. Men det
reguljära samarbetet bör avvecklas.

Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 23, 56 och 57 i motion U204.

dels att utskottets hemställan i moment 135 bort ha följande lydelse:

135. beträffande BITS samarbete med Cuba
att riksdagen bifaller yrkande 23 i motion 1989/90:U204.

103. Medelsram för u-krediter (mom. 138)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och på s. 131 slutar med "U241 (vpk) avstyrks."
bort ha följande lydelse:

Utskottet har för sin del funnit att andra ändamål, bl.a. behovet av
ett omfattande stöd till FN:s flyktingkommissarie, är mer angelägna än
en u-kreditgivning på den nivå regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motion U204 om en minskning av anslaget med 100
milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan i moment 138 bort ha följande lydelse:

138. beträffande medelsram för u-krediter
att riksdagen med bifall till yrkande 58 i motion 1989/90:U204
samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkandena 38 och 39 i motion 1989/90:U241 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

104. Medelsram för u-krediter (mom. 138)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med
"Regeringen föreslår att" och på s. 131 slutar med "U241 (vpk)
avstyrks." utgår.

I avvaktan på resultatet av denna översyn och med beaktande av de
tveksamheter som ändå vidlåder systemet med u-krediter bör anslag till

1989/90:UU15

210

u-krediter ej beviljas. Propositionens förslag att BITS skall få göra
utfästelser med ett belopp upp till tre gånger vid varje tillfälle tillgängliga
medel avslås. Kreditgivningen till Kina måste tills vidare frysas.

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 8 i motion U204 (fp), yrkandena
38 och 39 i motion U241. Yrkandena 37 och 58 i motion U204
(fp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 138 bort ha följande lydelse:

138. beträffande medelsram för u-krediter

att riksdagen med bifall till yrkandena 38 och 39 i motion
1989/90:U241 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag
och på yrkande 58 i motion 1989/90:U204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

105. Bindningen av BITS tekniska bistånd
(mom. 139)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 131 börjar med
"Yrkandena 37 och 58" och som slutar med "U241 (vpk) avstyrks."
bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det tekniska bistånd som förmedlas via
BITS, som framhålls i motion U204, är bundet till upphandling i
Sverige. Utskottet tillstyrker motionens förslag att denna bindning bör
upphöra. För detta talar till att börja med samma skäl som kan vändas
mot alla typer av bindning av bistånd till upphandling i givarlandet. I
vissa fall skulle, som framhålls i motionen, möjligheterna att finansiera
kunskapsöverföring och utrustning från andra länder kunna vara
värdefulla för biståndets innehåll. På detta sätt skulle också BITS
karaktär av biståndspolitiskt instrument styrt av samma mål som
övriga biståndsorgan ytterligare understrykas.

Utskottet tillstyrker således yrkandena 37 och 58 i motion U204.
Yrkandena 38 och 39 i motion U241 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 139 bort ha följande lydelse:

139. beträffande bindningen av BITS tekniska bistånd

att riksdagen med bifall till yrkande 37 i motion 1989/90:U204
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

106. Medelsram för projektbistånd till vissa länder
(mom. 142)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "U514 (m)." bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att i likhet med vad som föreslås i motion U246
skall ett nytt huvudprogram inrättas för utvecklingssamarbete med
Central- och Östeuropa. Det ger möjligheter för ett brett upplagt

1989/90:UU15

211

samarbete vid bl.a. uppbyggnaden av demokratiska strukturer. Till
detta huvudprogram förordar utskottet att de 300 milj.kr. förs som
regeringen föreslagit som bistånd till Polen samt ytterligare
200 milj.kr. som reservationsanslag.

För att underlätta ett brett samarbete med Baltikum anser utskottet
att ett särskilt anslag om 100 milj.kr. bör inrättas i enlighet med vad
som föreslås i motion U514. De nära mänskliga, kulturella och historiska
band, etablerade genom sekler, som binder samman svenskar och
de baltiska folken ger Sverige ett särskilt ansvar att stödja de baltiska
länderna i deras strävan efter frigörelse och politisk och ekonomisk
utveckling.

Härmed tillstyrks yrkande 25 i motion U246 (m) och yrkande 2 i
motion U514 (m). Yrkandena 5 och 6 i motion U204 (fp) avstyrks.

dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

142. beträffande mede Isram för projektbbtånd till vbsa länder
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U219, yrkande 25 i
motion 1989/90:U246 och yrkande 2 i motion 1989/90:U514 och
med avslag på budgetpropositionens medelsram och på yrkande
5, ifrågavarande del av yrkandena 6 och 29 i motion
1989/90:U204, yrkande 19 i motion 1989/90:U244 och yrkande
40 i motion 1989/90:U241 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

107. Medelsram för projektbistånd till vissa länder
och vissa samarbetsprojekt i Baltikum och Östeuropa
(mom. 142 och 143)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 134 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och på s. 135 slutar med "motion U237 (fp)."
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag att medel
för samarbete med Östeuropa skall tas innanför enprocentsramen från
anslag som är avsedda för u-landsbistånd. Utskottet har i stället förordat
en höjning av biståndsramen utöver 1 % av BNI och menar att ett
särskilt anslag för demokratisk samhällsuppbyggnad i en bredare länderkrets
bör inrättas.

Budgetpropositionen ger ingen klar bild av hur det samlade östbiståndet
i regeringens förslag fördelar sig på olika anslag och delposter.
Det framgår dock att betydande belopp för östsamarbete kommer att
tas från anslagsposten Projektbistånd till vissa länder.

Enligt utskottets mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen
med ett reviderat förslag beträffande denna och andra anslagsposter
som påverkas av beslutet i fråga om östsamarbetet. Här betänkandets
ursprungliga text: "I flera länder har — — — nästa års biståndsbe
tänkande."

1989/90: UU15

212

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 29 i motion U204 (fp).
Motion U219 (m), yrkande 40 i motion U241 (vpk), yrkande 19 i
motion U244 (c) samt yrkande 19 i motion U246 (m) avstyrks.

I budgeten föreslår regeringen att 900 milj.kr. under en treårsperiod
skall tas till utvecklingssamarbete med Östeuropa från enprocentsramen
under anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. Med detta
förslag går Sverige i spetsen för en utveckling som u-länderna, inte
minst i FN, uttryckt stor oro inför. Därför avvisar utskottet regeringens
förslag att lägga östbiståndet innanför enprocentsramen samt föreslår
att ett särskilt anslag på 300 milj.kr. inrättas för demokratisk samhällsuppbyggnad
som ställs till regeringens förfogande i enlighet med vad
som anförts i motion U204 (fp).

Härmed tillstyrks yrkandena 5 och ifrågavarande del av yrkande 6 i
motion U204 (fp). Yrkande 25 i motion U246 (m) och yrkande 2 i
motion U514 (m) avstyrks.

Utskottet tillstyrker de yrkanden som framförs i motion U237 (fp) och
som anger konkreta förslag beträffande användningen av de pengar
som anslås för östsamarbetet. Detta innebär att Svenska institutet
tilldelas 2 milj.kr. för kultur- och erfarenhetsutbyte med Baltikum,
8 milj.kr. för utbildningsinsatser för baltiska studenter. Baltiska institutet
erhåller 250 000 kr. utöver vad regeringen föreslår. 2 milj.kr.
anslås till stöd för kulturminnesvård i Baltikum samt 300 000 kr. för
stöd till baltiska forskare. Till Kungliga skogs- och lantbruksakademien
anslås 2,2 milj.kr. och till naturvårdsverket 3 milj.kr. för miljösamverkan
med Baltikum.

Härmed tillstyrks yrkandena 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 13 i motion U237 (fp).

dels att utskottets hemställan i moment 142 och 143 bort ha följande
lydelse:

142. beträffande mede bram för projektbbtånd till vbsa länder
att riksdagen med bifall till yrkande 5, berörd del av yrkande 6
och yrkande 29 i motion 1989/90:U237 och med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag och på motion
1989/90:U219, yrkande 40 i motion 1989/90:U241, yrkande 19 i
motion 1989/90:U244, yrkande 25 i motion 1989/90:U246 och
yrkande 2 i motion 1989/90:U514 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

143. beträffande vbsa samarbetsprojekt i Baltikum och Östeuropa att

riksdagen med bifall till yrkandena 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 13 i
motion 1989/90:U237 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1989/90: UU15

213

108. Medelsram för projektbistånd till vissa länder
(mom. 142)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Med
det ovan anförda" och slutar med "motion U514 (m)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet som förkastar regeringens förslag att östbiståndet skall
finansieras med medel avsedda för u-länderna avvisar därmed förslaget
om att 300 milj.kr. under tre år till Polen och 75 milj.kr. till Östeuropa
i övrigt skall anvisas ur anslaget Projektbistånd till vissa länder.
Utskottet tillstyrker därmed vad som anförs i motion U244 yrkande
19. I likhet med motionärerna förordar utskottet att anslaget räknas
ned med 75 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.

Detta innebär att det inom anslaget finns ytterligare resurser, i
förhållande till regeringsförslaget, för insatser till de u-länder som
normalt får stöd över detta anslag. Utskottet vill därvid särskilt peka på
behovet av insatser i Nepal mot avskogningen i Himalaya och i
Västafrika för att stödja ett demokratiskt uppbyggnadsarbete i bl.a.
Uganda och i Filippinerna.

Yrkande 19 i motion U244 tillstyrks härmed. Berörd del av yrkandena
5 och 6 samt yrkande 29 i motion U204 (fp), motion U219 (m) och
yrkande 2 i motion U514 (m) avstyrks.

dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
142. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa länder
att riksdagen med bifall till yrkande 19 i motion 1989/90:U244
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 5, berörd del av yrkande 6 och yrkande 29 i motion
1989/90:U204, motion 1989/90:U219, yrkande 40 i motion
1989/90:U241, yrkande 25 i motion 1989/90:U246 och yrkande 2
i motion 1989/90:U514 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

109. Medelsram för projektbistånd till vissa länder
(mom. 142)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 134 börjar med "Ett
undantag" och på s. 135 slutar med "motion U514 (m)." bort ha
följande lydelse:

Uganda bör emellertid bli ett samarbetsland med egen medelsram på
100 milj.kr. varför projektanslaget minskas med 90 milj.kr. Eftersom
östbiståndet inte bör tas över biståndsbudgeten bör projektanslaget
dessutom minskas med 75 milj.kr.

1989/90: UU15

214

Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 40 i motion U241 (vpk) och
avstyrks yrkandena 5, 29 och ifrågavarande del av yrkande 6 i motion
U204 (fp), motion U219, yrkande 19 i motion U244 (c) samt yrkande
19 i motion U246 (m).

dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
141. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa länder
att riksdagen med bifall till yrkande 40 i motion 1989/90:U241
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 5, berörd del av yrkande 6 och 29 i motion
1989/90:U204, motion 1989/90:U219, yrkande 19 i motion
1989/90:U244, yrkande 25 i motion 1989/90:U246 och yrkande 2
i motion 1989/90:U514 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

110. Bistånd till Filippinerna (mom. 144)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Partiets yrkande" och på s. 136 slutar med "motion U226 (vpk)."
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det naturligt att Sverige medverkar i
samordnande insatser till stöd för nyupprättade demokratier såsom
Filippinerna. Enligt motion U204 är det svenska biståndets innehåll
visserligen värdefullt men det bedöms samtidigt vara för lågt, för smalt
och för kortsiktigt. Motionärerna konstaterar bl.a. att det i huvudsak
saknar fattigdomsinriktning.

Utskottet delar denna bedömning. Med tanke på den starkare inriktning
på demokratifrämjande som utskottet vill ge biståndet och Sveriges
positiva inställning till biståndssamordning är det naturligt att
Sverige nu gör utfästelser om ett utökat bistånd inom ramen för
Philippine Aid Plan.

Utskottet tillstyrker således yrkande 25 i motion U204 (fp). Motion
U226 (vpk) avstyrks.

dels att moment 144 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

144. beträffande bistånd till Filippinerna
att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1989/90:U204
och med avslag på motion 1989/90:U226 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

111. Bistånd till Filippinerna (mom. 144)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Utskottet bedömer" och på s. 136 slutar med "motion U226 (vpk)."
bort ha följande lydelse:

1989/90: UU15

215

Med hänsyn till de kränkningar av demokratiska rättigheter som
fortfarande pågår och oförmågan att ta itu med den nödvändiga
jordreformen bör tills vidare allt bistånd till Filippinerna utgå genom
enskilda organisationer.

Härmed tillstyrks motion U226 (vpk). Yrkande 25 i motion U204 (fp)
avstyrks.

dels att moment 144 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

144. beträffande bistånd till Filippinerna

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U226 och med
avslag på yrkande 25 i motion 1989/90:U204 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

112. Projektbistånd till Namibia (mom. 145)

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Eftersom Namibia" och slutar med "motion U246 (m)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att ett projektinriktat bistånd ges
till Namibia. Det är angeläget att stödet till denna nya demokrati i
Afrika är flexibelt och kan utformas så att den demokratiska utvecklingen
kan fortsätta. För detta speciella ändamål avsätts 80 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 19 i motion U246 (m). Yrkande 29 i
motion U204 (fp), yrkande 40 i motion U241 och yrkande 19 i motion
U244 (c) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 145 bort ha följande lydelse:

145. beträffande projektbistånd till Namibia

att riksdagen med bifall till yrkande 19 i motion 1989/90:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: UU15

216

113. Medelsram för insatser i skuldtyngda länder
(mom. 146)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 137 som börjar med "Med
hänvisning till" och slutar med "motion U241 (vpk)" bort ha följande
lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare i detta betänkande sagt om
skuldproblemen i u-länderna anser utskottet att mer kraftfulla åtgärder
bör vidtas från svensk sida. En skuldavskrivningsfond enligt motion
U241 med inriktning på särskilt utsatta länder är en framkomlig väg.
Propositionens förslag om medelsanvisning på 640 milj.kr. avstyrks. I
stället anvisas 1 403 milj.kr. till en särskild skuldavskrivningsfond.

Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 41 och 42 i motion U241
(vpk). Yrkande 7 i motion U220 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i moment 146 bort ha följande lydelse:
146. beträffande medelsram för insatser i skuldtyngda länder
att riksdagen med bifall till yrkandena 41 och 42 i motion
1989/90:U241 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag
och yrkande 7 i motion 1989/90:U220 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

114. Medelsram för insatser i skuldtyngda länder
(mom. 146)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 30, 84, 91 och 93
Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 137 som börjar med "med
hänvisning till" och som slutar med "U241 (vpk)." bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående bifallit miljöpartiets förslag om att
använda de av regeringen föreslagna medlen om 640 milj.kr. till
insatser inom områdena miljövård, för kvinnor, befolkningsfrågor
samt till bistånd genom folkrörelser och enskilda organisatoner. Till
följd härav avstyrker utskottet regeringens förslag om en medelsanvisning
på 640 milj.kr. till insatser i skuldtyngda länder för budgetåret
1990/91.

dels att utskottets hemställan i moment 146 bort ha följande lydelse:

146. beträffande medelsram för insatser i skuldtyngda länder
att riksdagen bifaller yrkande 7 i motion 1989/90:U220 samt
avslår budgetpropositionens medelsförslag och yrkandena 41 och
42 i motion 1989/90:U241,

1989/90:UU15

217

115. Myndighetsanslag för SIDA (motiveringen)

1989/90: UU15

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med "Utskottet får konstatera"
och på s. 139 slutar med "SIDA:s verksamhet." bort ha följande
lydelse:

Utskottet stöder regeringens förslag att SIDA utvecklar utbildningsfunktionen
vilket främjar ett bättre arbetssätt för de olika rollerna i
biståndet samt även arbetar med att rationalisera servicen till fältpersonalen.
Det ger utrymme för förstärkningar av angelägna myndighetsuppgifter
inom förvaltningsanslaget.

Utskottet har erfarit att SIDA under år 1990 skall inleda ett arbete
med fördjupad anslagsframställning för en treårig budgetering. Regeringen
kommer att ge SIDA direktiv inför detta budgetarbete under
våren 1990. I detta sammanhang bör regeringen uttryckligen ge SIDA i
uppdrag att grundligt analysera kapacitetsfrågorna och inför budgetåret
1992/93 ange de behov som kan föreligga av ytterligare administrativ
personal.

Regeringens förslag till anslag för SIDA:s förvaltning är en förstärkning
som utskottet stöder.

116. Medelsram för Sandö u-centrum (mom. 152)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 139 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "motion U241 (vpk)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker den i motion U241 föreslagna ökningen av
anslaget till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö.

dels att moment 152 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

152. beträffande medelsram för Sandö u-centrum

att riksdagen med bifall till yrkande 45 i motion 1989/90:U241
med ändring av budgetpropositionens medelsförslag till medelsram
för Sandö u-centrum för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 50 552 000 kr.,

117. SAREC:s myndighetsanslag (mom. 153)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "motion U241 (vpk)." bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker den höjning av anslaget till SAREC som föreslås
i yrkande 46 i motion U241 (vpk).

dels att moment 153 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

153. beträffande SAREC:s myndighetsanslag

att riksdagen med bifall till yrkande 46 i motion 1989/90:U241
och med ändring av budgetpropositionens medelsförslag till SAREC.
s myndighetsanslag för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 15 625 000 kr.,

118. Nordiska Afrikainstitutet (mom. 154)

1989/90:UU15

Bengt Hurtig (vpk.) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "C 7 i propositionen." bort ha
följande lydelse:

Nordiska Afrikainstitutet bör få de medel de begärt i det s.k.
alternativ B vilket innebär att anslaget höjs enligt yrkande 47 i motion
U241 (vpk). Detta yrkande tillstyrks således.

dels att moment 154 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

154. beträffande Nordiska Afrikainstitutet
att riksdagen med bifall till yrkande 47 i motion 1989/90:U241
och med ändring av budgetpropositionens medelsförslag till Nordiska
Afrikainstitutet för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 6 068 000 kr.,

119. Biståndsramen (mom. 156)

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med
"Utskottets ställningstagande" och slutar med "Biståndsanslagen m.m."
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående behandlat det svenska utvecklingssamarbetets
inriktning och omfattning. Utskottets medelsförslag för de
olika samarbetsområdena har lett till ett förutsett medelsbehov nästkommande
budgetår som överstiger regeringens förslag med
400 milj.kr. Utskottet föreslår därför i enlighet med yrkande 40 i
motion U204 (fp) att biståndsramen för budgetåret 1990/91 fastställs
till 13 400 milj.kr.

Härmed tillstyrks yrkande 40 i motion U204 (fp). Yrkande 2 i motion
U241 (vpk) avstyrks.

dels att moment 156 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
156. beträffande Biståndsramen
att riksdagen med bifall till yrkande 40 i motion 1989/90:U204
och med ändring av budgetpropositionens medelsförslag och
med avslag på yrkande 2 i motion 1989/90:U241 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

120. Biståndsramen (mom. 156)

Bengt Hurtig (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 140 börjar med
"Utskottets ställningstagande" och slutar med "Biståndsanslagen m.m."
bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstaganden i det föregående har lett till att medelsbehov
under de olika biståndsanslagen som svarar mot en biståndsram

på sammanlagt 14 300 milj.kr. Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet
med yrkande 2 i motion U241 fastställer denna ram för utvecklingssamarbetet
budgetåret 1990/91.

dels att utskottets hemställan i moment 156 bort ha följande lydelse:
156. beträffande Biståndsramen
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1989/90:U241
och med ändring av budgetpropositionens anslagsförslag och
med avslag på yrkande 40 i motion 1989/90:U204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Bidrag till politiska partier via stiftelser

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anför:

1 motion U204 har folkpartiet förordat biståndsgivning till opinionsbildande
organisationer i u-länder, t.ex. via riksdagspartierna närstående
stiftelser. Syftet skulle vara att på detta sätt nå människor och
organisationer som är väsentliga för opinionsbildningen och skulle
kunna utgöra katalysatorer för en demokratisk utveckling. Denna typ
av biståndsgivning skulle kunna användas också för uppbyggnad av
politiska partier i sköra demokratier och bl.a. på det sättet medverka
till att en demokratisk infrastruktur skapas i fattiga länder. Exempel
från Västtyskland visar på goda erfarenheter.

Vi noterar att utskottet nu uttalar sig positivt om verksamhet av
denna karaktär och har därför avstått från att reservera oss.

2. BITS samarbete med Cuba

Pär Granstedt (c), Alf Wennerfors (m), Inger Koch (m), Birgitta
Hambraeus (c) och Eva Björne (m) anför:

Cuba kvarstår nu som ett av de få länder i Latinamerika och bland
kommuniststaterna där inga tecken till demokratisering kan iakttas.
Det är viktigt att Sverige noga följer utvecklingen i landet i vad avser
demokrati och mänskliga rättigheter. Om en mer positiv utveckling
inte bedöms sannolik måste detta leda till att det svenska utvecklingssamarbetet
avvecklas.

3. Översyn av u-kreditsystemet

Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:

Visserligen är det bra att en översyn av u-kreditsystemet görs. Enligt
vår uppfattning är dock denna utredning inte tillräcklig utan vad som
behövs är en utredning över hela det svenska biståndets inriktning.
Moderata samlingspartiet har i motion lagt förslag om tillsättandet av
en parlamentarisk kommitté som skall se över det svenska biståndet
och lägga förslag om förändringar rörande biståndets organisation och
arbetsformer.

1989/90:UU15

220

4. Översyn av u-kreditsystemet

Bengt Hurtig (vpk) anför:

Mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns av Sveriges insatser
på biståndsområdet är det motiverat att regeringen tillsätter en parlamentarisk
kommitté med uppgift att se över det svenska biståndets
inriktning i dess helhet.

Det är därför inte nödvändigt att tillsätta en speciell utredning med
uppgift att göra en översyn av u-krediterna och andra kreditinstrument.
Denna uppgift kan ingå i den stora utredningens uppdrag.

5. Förstärkning av SIDA:s administration

Karl-Göran Biörsmark och Håkan Holmberg (båda fp) anför:

Folkpartiet har, mot bakgrund av växande biståndsanslag och ökade
åtaganden inom SIDA, föreslagit en förstärkning av SIDA:s administration
med 10 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Det har varit
möjligt att i utskottet nå enighet om en förstärkning av SIDA:s
administration intill ett belopp av 10 milj.kr. Folkpartiet godtar den
finansiella lösning utskottet beslutat.

6. Biståndets inriktning

Marianne Samuelsson (mp) anför:

I dag pågår en utveckling som ökar den orättvisa fördelningen av
världens tillgångar. Vi i de rika länderna måste ändra vår handelspolitik
så att en rättvisare fördelning av världens inkomster och förmögenhet
kan komma till stånd.

En rättvisare fördelning av resurserna kommer att innebära knappare
resurstillgång i Sverige och den övriga i-världen vilket vi måste
acceptera. Användningen av naturresurser måste beskattas och ett
annat sätt att räkna nationalräkenskaper än nuvarande BNP måste
införas.

Natur- och miljökatastrofer orsakar en alltmer desperat situation i
världen. Jorden utarmas och förgiftas av ett intensivt kemikaiiejordbruk,
av ett skogsbruk där jordens skogbevuxna arealer minskar i en
ekologiskt ohållbar takt med torka och översvämningar som följer i
skogsavverkningarnas spår, industriutsläpp sker med förgiftning av
mark och vatten som följd. Detta leder till att vi får ett ständigt ökande
antal flyktingar, de så kallade miljöflyktingarna.

Det är orimligt att de 20% av jordens befolkning som bor i de rika
länderna förbrukar 80% av världens naturresurser.

Miljöpartiet de gröna anser att "miljömålet" i svensk biståndspolitik
måste ges en centralare roll än idag. Miljökunskapen måste ökas både i
svenskt och internationellt arbete. Miljökonsekvensanalyser och sociala
konsekvensanalyser måste genomföras innan projekt startas. Det är
viktigt att inte bistånd leder till att fungerande sociala nätverk och
kulturer slås sönder. Infrastrukturförändringar som leder till centralism
och storskalighet måste undvikas.

1989/90: UU15

221

Det svenska biståndsarbetet måste vara inriktat på hjälp till självhjälp
och en rättvisare resursfördelning. Vi anser därför att det arbete
som utförs av ideella organisationer bör uppmuntras och underlättas,
kvinnoprojekt och markvårdsprojekt är andra områden som har lyckats
bra och dit ytterligare resurser bör tillföras. Befolkningsutvecklingsfrågorna
måste aktualiseras på nytt.

Skuldfrågan måste få en lösning. Det är dock orimligt att det skall
ske inom nuvarande biståndsbudget. Detta skulle endast leda till att
biståndsmedlen, som är avsedda till att komma de fattiga till del,
hamnar i de rika ländernas banker. Sverige måste i internationella
organ arbeta för att skulderna avskrivs.

Världsbanken får inte utnyttja sin makt för att styra utvecklingen i
de skuldtyngda länderna på ett odemokratiskt miljöförstörande sätt.

1989/90: UU15

222