Internationella miljöfrågor
Betänkande 1993/94:UU22
Utrikesutskottets betänkande
1993/94:UU22
Internationella miljöfrågor
Innehåll
1993/94 UU22
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner från den allmänna motionstiden som tar upp olika aspekter på det internationella miljösamarbetet. De frågor som berörs gäller åtgärder för att värna om världens vattenresurser, förstärkningar till den s.k. globala miljöfaciliteten (GEF) inom ramen för FN:s miljöarbete, miljö och internationell handel, regionalt samarbete samt miljöfarligt avfall.
Samtliga motioner poängterar vikten av att Sverige aktivt deltar i det internationella miljösamarbetet i syfte att skydda den regionala och globala miljön.
Sverige har under en lång tid varit mycket aktivt internationellt för att motverka de miljöhot och miljöproblem som blir alltmer överhängande. Sverige verkar pådrivande i det internationella samarbetet som pågår inom de områden som aktualiseras i motionerna.
Utskottet besvarar 8 yrkanden och avstyrker 1 yrkande.
Motionerna
1993/94:U206 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige i FN verkar för inrättandet av en global vattenkonvention, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att Sverige i lämpliga forum bör stödja en sådan inriktning att projekt som syftar till hållbart nyttjande av sötvattentillgångar i u-länder prioriteras, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige verkar för att FN-systemet tar initiativ till en utredning om hur resursförstärkningar till GEF kan komma till stånd.
1993/94:U813 av Charlotte Branting och Elver Jonsson (fp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att stats- och miljöministrarna från länderna i Östersjöregionen sammankallas för att följa upp räddningsplanen för Östersjön.
1993/94:U902 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot export av miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder.
1993/94:U903 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvidgat vänortssamarbete för Östersjöns ekologiska rehabilitering.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöarbete inom ramen för GATT-avtalet, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nordeuropeisk miljökonferens.
1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas 11. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för etableringar av FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i Stockholm.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen Jo694 pekar motionärerna på att frihandeln rymmer en rad miljöproblem. Trots detta finns inga direkta bestämmelser om miljön i GATT-avtalet. Det är viktigt att inom GATT-avtalets ram arbeta för ett genomslag för försiktighetsprincipen, principen om förorenarens betalningsansvar samt substitutionsprincipen. Motionärerna ser avtalet som ett av medlen för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Sverige måste därför vara pådrivande för att det miljöprogram GATT nyligen beslutat om utformas på ett sådant sätt att det förpliktigar till effektiva miljöåtgärder. Det är också angeläget att göra en översyn hur miljökrav på produktionsprocesserna påverkar konkurrensen mellan länderna som omfattas av frihandelsavtalet. Även risken för ökade miljöutsläpp till följd av ökade transporter bör beaktas. En långsiktig strategi för hur GATT skall miljöanpassas fullt ut bör arbetas fram (yrkande 9). För att nå målet ett rent Europa krävs genomgripande förändringar i samhället. Motionärerna anser att Sverige (yrkande 10) bör ta initiativ till en miljökonferens för hela Nordeuropa, där en vision för ett framtida hållbart Europa tas fram. En nordeuropeisk konferens skall ses som en fortsättning på Nordsjökonferensen och arbetet i Helsingforskommissionen (HELCOM).
Flerpartimotionen U206 (kds, m, c, fp) behandlar vattentillgången i världen och anför att bristen på tillgång till vatten kan bidra till framtida konflikter. Motionärerna pekar på att frågan om en internationell vattenkonvention aktualiserades vid FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992. En FN-rapport, i vilken den svenska professorn Malin Falkenmark medverkat, betonar behovet av en global vattenkonvention. Särskilt angeläget är det att frågor som rör bl.a. vattenområden som delas av stater, nyttjandet av ändliga grundvattentillgångar och sötvattentillgångar, vatten i atmosfären m.m. regleras i ett internationellt avtal. Enligt yrkande 1 bör Sverige därför i FN och andra lämpliga fora driva frågan om att arbeta fram en internationell vattenkonvention. Vidare framhåller motionärerna i yrkande 2 vikten av att Sverige i lämpliga fora stöder projekt i u-länder som syftar till hållbart nyttjande av sötvattentillgångar. I yrkande 3 föreslås att Sverige verkar för att FN-systemet tar initiativ till en utredning om resursförstärkningar till den globala miljöfaciliteten (GEF).
I motion A456 (s) framhävs betydelsen av Stockholmsregionens roll som norra Europas centrum för högteknologi, utbildning och forskning. Stockholm har genom Sveriges insatser i det globala miljövårdsarbetet skaffat sig internationell respekt, och Stockholm Environment Institute kan ge inspiration till ett FN-engagemang. I yrkande 11 hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ för etablering av FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i Stockholm.
I motion U813 (fp) framhålls behovet av att öka stödet till utbyggnad av avloppssystem i länderna kring Östersjön. Östersjön är hårt belastad av föroreningar och utsläpp. Nära en tredjedel av avloppsvattnet från städerna längs Östersjökusten pumpas rakt ut i havet utan rening. Motionärerna refererar till den i september år 1990 antagna räddningsplanen för Östersjön med målsättningen att återställa den ekologiska balansen under en tjugoårsperiod. Trots att åtgärderna skulle finansieras genom bl.a. Världsbanken och Nordiska investeringsbanken har mycket litet hänt, anser motionärerna. Sverige fick vid det senaste uppföljningsmötet i mars 1993 ett samordningsansvar för utbyggnaden av avloppsreningsanläggningar. Därför bör Sverige omedelbart under våren 1994 sammankalla stats- och miljöministrarna i Östersjöregionen i syfte att följa upp räddningsplanen för Östersjön (yrkande 2).
Även motion U903 (c) tar upp frågan om de omfattande miljöproblemen i Östersjön. Motionären anser att ett utvidgat samarbete och erfarenhetsutbyte mellan länderna i Östersjöregionen skulle överbrygga skillnaderna som råder i ekonomisk och ekologisk utveckling. På lokal svensk nivå finns omfattande erfarenheter och kunnande vad avser bl.a. miljörelaterade områden. Genom ett utbyggt vänortssamarbete för Östersjöns ekonomiska rehabilitering kan svenska kommuner överföra detta kunnande till sina vänorter. En del av det ekonomiska biståndet till Östeuropa bör kanaliseras via vänortssamarbetet.
I motion U902 (c) föreslås att regler som förbjuder export av miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder införs. Motionären åberopar den rekommendation som Nordiska rådet antog i november 1992 i vilken de nordiska ländernas regeringar uppmanades att omedelbart förbjuda export av miljöfarligt avfall, oavsett syfte, innefattande även återanvändning, till icke OECD-länder. Regeringarna rekommenderades också att arbeta för ett juridiskt bindande förbud inom Baselkonventionens ram mot export av miljöfarligt avfall från OECD-länderna till länder som inte är medlemmar i OECD.
Utskottet
Miljöhoten måste mötas gemensamt av det internationella samfundet. Det är därför angeläget att internationella avtal följs och att samarbetet såväl regionalt som globalt fortlöpande utvecklas. Utskottet har tidigare framhållit den vikt utskottet fäster vid ett resultatinriktat svenskt engagemang för att motverka miljöförstörelsen. Under flera riksmöten, senast 1993/94 i betänkandet 1993/94:UU4 och yttrandet 1993/94:UU5y, har utskottet poängterat vikten av att besluten från FN:s konferens om miljö och utveckling följs upp både nationellt och internationellt.
De flesta frågeställningarna som tas upp i motionerna är föremål för svenskt engagemang. Frågan om en global vattenkonvention, som förs fram i motion U206 (kds, m, c, fp) yrkande 1 behandlades i utrikesutskottets yttrande 1993/94:UU5y. Utskottet konstaterade i yttrandet att vattenfrågorna kommer att behandlas vid årets möte (i maj 1994) med FN:s kommission för hållbar utveckling och utgick från att regeringen då avser inta en aktiv hållning eftersom vattnet är en avgörande livsförutsättning. Utskottet får återigen understryka det angelägna i att regeringen arbetar fram underlag för att i den internationella förhandlingsprocessen initiera mer precisa överläggningar om en vattenkonvention. Utskottet vidhåller sin uppfattning, som bl.a. uttrycktes i yttrande 1993/94:UU5y, att Sverige i olika internationella fora bör poängtera vikten av att projekt kring ett hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i u-länder prioriteras.
Utskottet anser därmed att yrkandena 1 och 2 är besvarade i motion U206 (kds, m, c, fp).
Beträffande yrkande 3 i motion U206 om resursförstärkning till GEF konstaterar utskottet att Sverige aktivt medverkar i de mellanstatliga förhandlingarna som syftar till att göra GEF så effektivt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra utvecklingsländerna att aktivt medverka i GEF. Utskottet, som senast i betänkandet 1993/94:UU4 behandlade frågan, förutsätter att regeringen fortsätter sina ansträngningar i detta avseende. Ansvaret för GEF delas av Världsbanken, UNDP och UNEP. Påfyllnaden av GEF sker genom mellanstatliga förhandlingar och inte genom uttaxerade bidrag i FN-systemet. Utskottet bedömer därför att en utredning i FN rörande GEF inte är den rätta formen för att stärka och omstrukturera GEF.
Utskottet anser med det ovan anförda att motion U206 (kds, m, c, fp) yrkande 3 är besvarad.
Det regionala samarbetet på miljöområdet, bl.a. inom ramen för Helsingforskonventionen och Helsingforskommissionen om Östersjöns miljö, har utskottet bl.a. behandlat i betänkandet 1993/94:UU16 om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa. Utskottet anförde då bl.a. att en av målsättningarna för det svenska östsamarbetet är att stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. Utskottet konstaterade också att Sverige deltar i åtgärdsprogrammet för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Svenska miljöinsatser inom ramen för Östersjöprogrammet har en tydlig inriktning på avloppsreningsanläggningar.
Utskottet konstaterade vidare i betänkandet 1993/94:UU16 att folkrörelser och andra enskilda organisationer, liksom landsting och kommuner, redan idag spelar en viktig roll i kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med Central- och Östeuropa. För s.k. fördjupat vänortssamarbete mellan svenska kommuner och kommuner i de baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland har BITS nyligen beviljat ytterligare 18 miljoner kronor, utöver de 14 miljoner kronor som tidigare avsatts för detta ändamål. Medlen förvaltas av Kommunförbundet.
Utskottet vill i detta sammanhang nämna det utbildningsprojekt som sedan år 1991 genomförs inom ramen för "Baltic Sea University" vid Uppsala universitet. I detta projekt deltar studenter från mer än 100 universitet i 14 länder i Östersjöregionen. Projektet omfattar således inte bara Östersjöns kuststater utan också de stater som genom flodsystemen står i kontakt med Östersjön. Utbildningen sker via satellit och innefattar kurser i bl.a. Östersjöns ekologi, miljörätt, historia och kultur. I utbildningen ingår också kurser om demokratiutveckling och minoriteters rättigheter.
Utskottet anser därmed att motionerna U903 (c) och U813 (fp) yrkande 2, delvis, är besvarade.
Med anledning av motion U902 (c) som behandlar förbudsregler om miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder konstaterar utskottet följande. Parterna i Baselkonventionen beslöt vid sitt första möte i slutet av år 1992 att industriländerna skulle förbjuda all gränsöverskridande transport av miljöfarligt avfall och annat avfall för deponering till utvecklingsländerna. I detta beslut åberopades konventionens artikel 15 p. 7 enligt vilken en utvärdering av konventionens verkan skall göras tre år efter konventionens ikraftträdande, dvs. tidigast i maj 1995. Konventionsstaterna skall därefter överväga om ett totalt eller partiellt exportförbud är nödvändigt för att konventionens syfte skall anses vara uppfyllt. Enligt vad utskottet inhämtat var Sverige i samband med att detta beslut antogs berett att aktivt verka för ett bindande konventionsåtagande med innebörd att förbjuda export av miljöfarligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder oavsett om avfallet avsågs deponeras eller återvinnas. I samband med det Nordiska ministerrådets möte förklarade de nordiska miljöministrarna den 8 mars 1994 att de nordiska länderna gemensamt inom ramen för Baselkonventionen aktivt skall verka för ett förbud mot export av farligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder. Denna gemensamma nordiska ståndpunkt lades också fram under det andra mötet som ägde rum 21--25 mars 1994.
Det är därför glädjande att staterna i detta möte lyckades enas om ett totalförbud mot export av giftigt avfall från industriländerna till utvecklingsländerna och länderna i Östeuropa. Det nya förslaget innebär totalstopp för både slutlig dumpning och återvinning från och med år 1998. Avfallsexportörerna får tiden fram till och med år 1997 på sig att avveckla exporten för återvinning. Därefter råder totalt exportförbud. Frågan om den formella ändringen i själva Baselkonventionen kommer konventionsstaterna att diskutera på det tredje konventionsstatsmötet, vilket kommer att äga rum år 1995.
Med det anförda anser utskottet motion U902 (c) besvarad.
Utskottet noterar med anledning av motion Jo694 yrkande 10 att
Sverige aktivt medverkat till en rad konferenser på
miljöområdet, varav flera på ministernivå, avseende Nordeuropas
miljö. Ett miljöministermöte inom Helsingforskommissionen ägde
rum i Helsingfors den 8--11 mars 1994. Ministrarna antog bl.a.
en rekommendation beträffande skyddet av Östersjöns
kuststräckor. Ett första miljöministermöte inom ramen för
Barentsrådet är planerat att äga rum den 15 juni 1994 i Bodö.
Vidare har utskottet erfarit att en miljökonferens i Apatity på
Kolahalvön kommer att äga rum den 7--8 juni 1994. Frågor som
står på dagordningen är radioaktivitet och försurning. Inom
ramen för Östersjövisionen ("Visions and Strategies around the
Baltic Sea 2010") kommer på svenskt initiativ ett möte i Tallinn
att äga rum på ministernivå hösten 1994. Ett miljöministermöte
med titeln "Environment for Europe" kommer, enligt vad utskottet
erfarit, att äga rum i Sofia år 1995. Nästa Nordsjökonferens på
ministernivå kommer att äga rum år 1995. Utskottet bedömer att
den rad möten på hög nivå som äger rum den närmsta tiden täcker
behovet för att fortlöpande diskutera nödvändiga åtgärder för
att förbättra miljön i Nordeuropa, inklusive Östersjön.
Utskottet anser därmed att motionerna Jo694 (s) yrkande 10 och U813 (fp) yrkande 2, delvis, är besvarade.
Inom regeringskansliet har, enligt vad utskottet inhämtat, en gemensam plattform för ett samlat svenskt miljöagerande såväl i GATT och OECD som i UNCTAD arbetats fram mellan utrikes- samt miljö- och naturresursdepartementen. Sverige har intagit en hög profil i dessa organisationer.
I likhet med motionärerna i motion Jo694 anser utskottet att konflikter mellan internationella miljökonventioner och GATT måste undanröjas. Sverige har i detta syfte drivit frågan om handel och miljö inom ramen för den tekniska arbetsgrupp som funnits i GATT. När Uruguayrundan avslutades i december 1993 var det inte möjligt att få gehör för beslut om att inrätta en miljökommitté i GATT. Sverige har emellertid i den efterföljande konsultationsprocessen tillsammans med de övriga nordiska länderna verkat pådrivande för att nå enhällighet kring ett arbetsprogram om handel och miljö. Ett sådant beslut kommer nu bl.a. att antas vid ministerkonferensen i Marrakesh den 12--14 april 1994.
Enligt vad utskottet erfarit är frågan om miljökrav på produktionsprocesserna för närvarande föremål för analys i OECD. Sverige verkar här för en fokusering på produktionsmetoder som har gränsöverskridande effekter och som påverkar den globala miljön. Avsikten är att OECD-arbetet skall utgöra grund för kommande förhandlingar i GATT. Även i UNCTAD verkar Sverige tillsammans med övriga nordiska länder pådrivande för att en speciell arbetsgrupp om handel och miljö inrättas.
Utskottet förutsätter att regeringen på ändamålsenligt sätt fortsätter att aktivt driva dessa frågor i GATT, men också i OECD och UNCTAD.
Utskottet anser att yrkande 9 i motion Jo694 (s) därmed är besvarat.
Vad beträffar förslaget i motion A456 (s) yrkande 11 om att i Stockholm inrätta ett FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor behandlade utskottet en likalydande motion i betänkandet 1993/94:UU4. Därvid konstaterade utskottet bl.a. att Sverige spelar en framträdande roll i syfte att effektivisera olika verksamheter i FN och dess olika program, något som är angeläget mot bakgrund av världsorganisationens växande arbetsuppgifter och de ökande kostnader som följer därav. Riktmärket för Sverige är ett aktivt deltagande i de organisationer vi är medlemmar i och i de program som vi ekonomiskt och på annat sätt stöder. Stockholm Environment Institute är ett institut som på ett förtjänstfullt och kompetent sätt medverkat i UNCED-processen och som kommer att fortsätta att delta i uppföljningen av UNCED. Mot denna bakgrund ansåg sig utskottet inte kunna biträda förslaget om att inrätta ett FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i Stockholm.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker följaktligen förslaget i motion A456 (s) yrkande 11.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en global vattenkonvention att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 1 besvarad med vad utskottet anfört,
2. beträffande hållbart utnyttjande av sötvattentillgångar i u-länder att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande den globala miljöfaciliteten (GEF) att riksdagen förklarar motion 1993/94:U206 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört,
4. beträffande vänortssamarbete för Östersjöns miljö att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkande 2, berörd del, och 1993/94:U903 besvarade med vad utskottet anfört,
5. beträffande miljöfarligt avfall från OECD-länder att riksdagen förklarar motion 1993/94:U902 besvarad med vad utskottet anfört,
6. beträffande nordeuropeisk miljökonferens att riksdagen förklarar motionerna 1993/94:U813 yrkande 2, berörd del, och 1993/94:Jo694 yrkande 10 besvarade med vad utskottet anfört. res. (s)
7. beträffande miljöarbete i GATT att riksdagen förklarar motion 1993/94:Jo694 yrkande 9 besvarat med vad utskottet anfört,
8. beträffande FN-organ för vatten- och luftvårdsfrågor i Stockholm att riksdagen avslår motion 1993/94:A456 yrkande 11.
Stockholm den 14 april 1994
På utrikesutskottets vägnar
Alf Wennerfors
I beslutet har deltagit: Alf Wennerfors (m), Inger Koch (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Birgitta Hambraeus (c), Lena Boström (s) och Sonia Karlsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Nordeuropeisk miljökonferens (mom. 6)
Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Berndt Ekholm, Lena Boström och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "delvis, är besvarade" bort ha följande lydelse:
Europa skall bli föregångare vad gäller omställning av konsumtion, produktion och energiförsörjning i mer miljövänlig riktning. En europeisk marknad skapar i sig miljöproblem framför allt genom ökade transporter. Därför måste Sverige aktivt driva en gemensam miljöpolitik. För att nå målet ett rent Europa krävs genomgripande förändringar i samhället. Utskottet anser därför att regeringen bör ta initiativ till en miljökonferens för hela Nordeuropa, där en vision för ett framtida hållbart Europa tas fram. En sådan konferens skall ses som en fortsättning på Nordsjökonferensen och arbetet i HELCOM.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 10 i motion Jo694 (s). Motion U813 (fp) yrkande 2 anses därmed besvarad.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande nordeuropeisk miljökonferens att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och förklarar motion 1993/94:U813 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört.