Internationella miljöfrågor
Betänkande 1991/92:UU22
Utrikesutskottets betänkande
1991/92:UU22
Internationella miljöfrågor
Innehåll
1991/92 UU22
Motionerna
1991/92:U239 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö och utveckling.
1991/92:Fö313 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED aktivt arbetar för att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien.
1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 17. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED-konferenser aktivt arbetar för att militära resurser används för att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien och motionen.
1991/92:U603 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN:s miljökonferens i Rio 1992.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga den globala miljöfaciliteten till fattigdomsrelaterade miljöproblem och att u-länderna skall garanteras ett rimligt demokratiskt inflytande över styrningen av medel till sådana projekt, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett avtal till skydd för klimatet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar om en skogskonvention, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Agenda 21.
1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges ansvar för ett aktivt agerande i samband med UNCED.
1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvisande av regeringens synpunkter på "kostnadseffektivitet" i internationella miljöåtaganden.
Sammanfattning av motionerna
I socialdemokraternas partimotion Jo612 behandlas ett flertal frågor som berör FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED, i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. I yrkande 3 föreslås att användningsområdet för den globala miljöfaciliteten, GEF, skall utvidgas till att omfatta de miljöproblem som orsakas av fattigdom samt att nya resurser skall tillföras fonden utöver de som följer av olika globala konventioner. Motionärerna föreslår även att u-länderna skall garanteras ett rimligt inflytande över styrningen av medel för projekt som skall minska fattigdomsrelaterade miljöproblem.
I yrkande 5 föreslås att en konvention till skydd för klimatet i ett första steg måste innehålla ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp av koldioxid skall stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå. Konventionen bör också enligt motionärerna innehålla ett system för hur de fortsatta förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla s.k. växthusgaser. Motionärerna säger sig utgå från att den svenska regeringen driver på inom ramen för EG och EFTA för att se till att de beslut som fattades gemensamt av EG och EFTA i november 1990 kan säkerställas.
I förhandlingarna inför den principdeklaration för skydd av världens skogar som torde komma att antas vid konferensen bör Sverige enligt den socialdemokratiska partimotionens yrkande 7 vidare verka för att deklarationen dels behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en konvention på området kan inledas efter konferensen.
Beträffande handlingsprogrammet för vidare åtgärder på miljöområdet efter UNCED:s avslutande, Agenda 21, föreslås i samma motions yrkande 8 att vissa sektorsfrågor, som exempelvis energi och trafik, skall föras upp på global nivå. Regeringen bör därför enligt motionärerna i det förberedande förhandlingsarbetet ta upp frågan om hur uttalanden från det gemensamma miljö- och trafikministermötet 1989 har följts upp i skilda länder.
Frågan om utfasningen av farliga kemikalier måste enligt motionärerna också föras upp på denna nivå i samverkan med OECD. Motionärerna säger vidare att ytterligare koordinering mellan FN-organen behövs, att ett forum behöver inrättas för att öka kunskaperna i u-länderna om kontroll av kemikalier samt att ett globalt märkningssystem behövs.
I den socialdemokratiska partimotionen U402 yrkande 17 föreslås att Sverige vid UNCED skall verka för att militära resurser effektivt används för att rädda och återställa miljön i enlighet med de förslag som har framlagts av en FN-studie under svenskt ordförandeskap. Sverige bör enligt motionärerna aktivt verka för att studiens förslag antas av Brasilienkonferensen. Varje land bör enligt motionärerna granska sina miljöbehov och vilka militära resurser som kan användas för miljön och göra upp en nationell aktionsplan. Regeringen bör vidare genomföra de nationella förslag som föreslås i studien. I motion Fö313 (s) föreslås likaledes att regeringen vid UNCED aktivt skall arbeta för att rädda och återställa miljön i enlighet med den citerade FN-studien.
Enligt motion U627 (fp) bör Sverige i FN verka för att det sker en internationell uppföljning av UNCED:s beslut. I yrkande 1 föreslås att Sverige bör ta ansvar för industriländernas aktiva agerande i samband med UNCED.
I motion U239 (c) föreslås bl.a. att en särskild miljörättighetsförklaring, en "miljöcharter", som fastställer människans rätt till ren luft, rent vatten och en tillvaro utan hälsofarliga gifter skall antas. Vidare bör enligt motionären de rika länderna ta ett större ekonomiskt ansvar, förbrukningen per individ i den rika världen minskas, familjeplaneringsinsatserna i den fattiga världen ökas, i-världen betala igen sin "miljöskuld", FN:s överstatlighet stärkas, klimatförändringarna hejdas genom insatser i de länder som orsakar dem och jordens artrikedom bevaras. Motionären anser även att konsekvenserna av genmodifierade organismer i naturen måste undersökas. Biotekniken inom jordbruket och livsmedelsproduktionen kan enligt motionären komma att förstärka de för kvinnor negativa effekter som den "gröna revolutionen" har påbörjat. Motionären vill slutligen att resultaten från UNCED tas på största allvar genom att överenskomna principer och avtal implementeras i de berörda ländernas lagstiftning.
I motion U603 yrkande 2 föreslås att kvinnornas erfarenheter när det gäller att utnyttja miljön för människornas överlevnad skall tas till vara vid UNCED.
I Vänsterpartiets partimotion Jo646 (v) anser motionärerna att det resonemang som regeringen för om kostnadseffektivitet i proposition 1991/92:100 bilaga 15 som konsekvens får att fattigare länder får proportionellt alltför höga kostnader på miljöskyddsområdet. Kostnaderna för miljöåtgärder kan enligt motionärerna visserligen vara lägre i andra länder, men i det berörda landet kan en kostnad för miljöförbättrande åtgärder ändå bli oöverstiglig i förhållande till landets ekonomiska läge i övrigt. Motionärerna föreslår att riksdagens avvisar regeringens resonemang.
Utskottet
Utskottet konstaterar att Sverige har varit pådrivande i det förhandlingsarbete som har skett inom den förberedande kommittén för FN:s konferens om miljö och utveckling. I många viktiga frågor har Sverige ensamt, eller tillsammans med övriga nordiska länder, presenterat förslag och initiativ. Det gäller bl.a. inom områden som finansiering av föreslagna åtaganden på miljöområdet, utvecklingen av det institutionella samarbetet, innehållet i den s.k. Riodeklarationen (tidigare kallad Earth Charter), frågan om biologisk mångfald samt särskilda avsnitt om förhållandet militära aktiviteter och miljön i det kommande handlingsprogrammet, Agenda 21. Utskottet utgår från att Sverige fortsätter detta aktiva arbete under själva konferensen.
Vad beträffar den i motion Jo612 (s) föreslagna utvidgningen av den globala miljöfaciliteten GEF (Global Environment Facility) har långtgående diskussioner om fondens mandat och framtida arbetsformer förts inom ramen för den förberedande kommitténs arbete. Faciliteten skapades i juli 1991 för att hjälpa utvecklingsländerna med åtgärder på fyra huvudområden -- klimatfrågan, särskilt effekterna av den s.k. växthuseffekten, föroreningar av internationella vatten, hotet mot den biologiska mångfalden samt ozonproblemet.
GEF är ett treårigt projekt som förmedlar anslag till investeringsprojekt, tekniskt bistånd och -- i mindre grad -- forskning. Alla länder med en BNP per capita som understiger USD 4 000 och som har ett pågående UNDP-program (United Nations Development Programme) är kvalificerade för GEF-bidrag. Ansvaret för handläggningen av GEF delas av UNDP, UNEP (United Nations Environment Programme) och Världsbanken. Avsikten är att faciliteten skall kunna skötas på ett sådant sätt att en harmonisering med dessa organs verksamhet underlättas samt att en ny byråkratisk organisation inte tillskapas. GEF:s verksamhet är avsedd att komplementera -- inte ersätta -- reguljära hjälpprogram. Resurserna är inriktade på insatser där globala fördelar uppnås och där annat bistånd normalt inte är tillgängligt. GEF-projekt kan även föreslås av regionala utvecklingsbanker och andra FN-organ än de ovan nämnda. De tre implementerande organen har redan från facilitetens tillskapande dessutom varit inriktade på ett nära samarbete med enskilda organisationer.
Vad u-ländernas inflytande över faciliteten beträffar har minimibidraget till facilitetens s.k. core fund (ung. "centrala fond") satts medvetet lågt, SDR 4 miljoner, för att just möjliggöra dessa länders aktiva deltagande. Inbetalningen av dessa medel kan u-länderna dela upp på en åttaårsperiod. Dessutom har Världsbanken utfäst sig att bidra med hälften.
Utskottet anser det väsentligt att fondens mandat och arbetsformer även i framtiden utformas på ett sätt som effektivt kompletterar, dvs. inte onödigtvis överlappar, det arbete som bedrivs inom andra internationella organ.
Fattigdomsaspekten bör självfallet ges en central plats i det arbete som bedrivs inför, under och efter UNCED. Utskottet konstaterar att i det förhandlingsunderlag som föreligger efter den förberedande kommitténs förhandlingar i New York under våren 1992 (den s.k. PrepCom 4) också finns en särskild princip om vikten av mellanstatligt samarbete för fattigdomens bekämpande.
Därmed får yrkande 3 i motion Jo612 (s) anses besvarat.
Våren 1991 uttalade riksdagen som sin mening att UNCED-konferensen bl.a. bör anta bindande konventioner om klimatförändringar, om biologisk mångfald och om skogsvård. Det konstaterades även att Sverige aktivt deltar i utarbetandet av dessa konventioner (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). I årets budgetproposition bilaga15 redogör miljöministern för det arbete som pågår inför konferensen. I den särskilda kommitté, nationalkommittén (ME1990:01) för förberedelser inför UNCED, som tillkallats av regeringen, ingår representanter för bl.a. riksdagspartierna. De internationella förhandlingarna leds av en förberedande kommitté som är öppen för alla stater. Parallellt härmed arbetar särskilda förhandlingskommittéer med konventioner om bl.a. klimatfrågan. Förhandlingarna på detta område är inriktade mot en ramkonvention om klimatfrågor i syfte att begränsa utsläppen av växthusgaser, bl.a. koldioxid. Avsikten är att konventionen skall kunna öppnas för undertecknande vid UNCED.
Ett samlat handlingsprogram för nationella och internationella miljöåtaganden under detta och in i nästa århundrade, den s.k. Agenda21, är även föremål för förhandlingar. I handlingsprogrammet ingår bl.a. markvård och skogsvård, och i arbetet diskuteras även möjligheterna att inleda förhandlingar om en internationell överenskommelse om förvaltning och utnyttjande av jordens skogstillgångar. Från svensk sida har bedrivits ett aktivt arbete för att få till stånd en sådan konvention. Trots att frågan har visat sig kontroversiell har begreppet "ett varaktigt hållbart skogsbruk" fått stort genomslag i debatten. Sverige fortsätter sitt arbete för att beslut om en internationell skogskonvention kommer att fattas vid UNCED.
Slutligen bör framhållas att Sverige har tagit initiativet till att söka anordna en världskonferens om trafik- och miljöfrågor i FN:s regi. Ett beslut härom skulle enligt miljöministern kunna fattas vid UNCED. Sammanfattningsvis kan konstateras att det svenska förberedelsearbetet bedrivs med sikte på att Sverige kraftfullt skall medverka till att FN-konferensen blir en framgång för det multilaterala miljösamarbetet inom FN:s ram och i linje med de övergripande målen för den svenska miljöpolitiken.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkandena 5, 7 och 8 i motion Jo612 (s) samt yrkande 1 i motion U627 (fp) som besvarade.
Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det internationella miljöläget, snabbt ökar. Den FN-studie för tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det militära området och som kommer att framläggas vid UNCED innehåller förslag om omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och produktion. Utskottet anser att studien mycket väl kan komma att utgöra grund för en överföring av sådana resurser till miljöområdet och förutsätter att Sverige även på detta område aktivt kommer att medverka i det internationella arbetet.
Sveriges aktiva agerande i förberedelsearbetet inför UNCED har bl.a. lett till att ökad uppmärksamhet har riktats på möjligheterna att använda militär teknik och kunskaper för miljöändamål samt vikten av strikta miljönormer för militära aktiviteter i fredstid. Utskottet utgår från att regeringen fortsatt driver dessa frågor på ett sätt som den finner ändamålsenligt.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 17 i motion U402 (s) och yrkande 1 i motion Fö313 (s) som besvarade.
Frågan om UNCED har också behandlats av jordbruksutskottet, vars yttrande 1991/92:JoU8y bifogas detta betänkande.
Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge aktivt verkar för att synliggöra kvinnors roll i samhällsutvecklingen och för att kvinnofrågorna uppmärksammas även internationellt. Detta gäller inte minst inom ramen för biståndsarbetet och i det multilaterala arbetet inom FN. På senare år kan noteras en ökad medvetenhet hos flera FN-organ om betydelsen av att främja kvinnors roll i hela utvecklingsprocessen. Utskottet har bl.a. i sitt senaste biståndsbetänkande (1991/92:UU15) mycket klart markerat den vikt utskottet anser att kvinnofrågorna har och utgår från att regeringen även framdeles driver dessa frågor i alla relevanta fora.
Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 2 i motion U603 (kds) som besvarat.
Utskottet instämmer vidare i mycket av vad som framförs i motion U239 (c) om de internationella miljöfrågorna. Som motionären framhåller är det väsentligt att förverkliga överenskomna principer och avtal i UNCED på såväl nationell som regional nivå. Även om utskottet inte helt delar motionärens åsikt att bioteknikens utveckling inom jordbruk och livsmedelsproduktion ger effekter som skulle vara specifikt negativa för kvinnor är det naturligtvis viktigt att konsekvenserna av introduktionen av genmodifierade organismer studeras med stor omsorg. Det är vidare väsentligt att den erfarenhet som finns samlad hos kvinnor inom jordbruket och livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna tas till vara. Det är angeläget att tekniska landvinningar utnyttjas på ett sätt som kan bidra till en förstärkning av kvinnornas ställning i dessa samhällen.
Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U239 (c) som besvarad.
Utskottet delar inte de åsikter som framförs i motion Jo646 (v) om kostnadseffektivitet på miljöskyddsområdet. Kostnader för miljöförbättrande åtgärder bör självfallet inte läggas på utvecklingsländerna på ett sätt som kan betecknas som orättvist eller ineffektivt. Tillkomsten av den globala miljöfaciliteten, GEF, är ett exempel på att det finns internationellt stöd för tanken att angelägna miljöåtgärder inte skall hindras av bristande ekonomiska resurser hos utvecklingsländerna. Sverige har också tillsammans med den nordiska kretsen i förberedelsearbetet för UNCED varit mycket drivande i frågan om finansiella resurser för miljö och utveckling. Vidare bör enligt utskottets mening eventuella oklarheter om de verkliga orsakerna till globala miljöproblem inte användas som argument mot finansiering av miljöåtgärder i industriländerna. Däremot anser utskottet det vara naturligt att källorna till gränsöverskridande miljöproblem åtgärdas på mest kostnadseffektiva sätt.
Därmed avstyrks yrkande 14 i motion Jo646 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den globala miljöfaciliteten att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 3 besvarad med vad utskottet anfört, res. 1 (s)
2. beträffande klimatkonvention att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 5 besvarad med vad utskottet anfört, res. 2 (s)
3. beträffande skogskonvention att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 7 besvarad med vad utskottet anfört, res. 2 (s)
4. beträffande Agenda 21 att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U627 och 1991/92:Jo612 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört, res. 2 (s)
5. beträffande militära aktiviteter och miljö att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U402 yrkande 17 och 1991/92:Fö313 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört, res. 3 (s)
6. beträffande kvinnor och miljö att riksdagen förklarar motion 1991/92:U603 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,
7. beträffande internationella principer och avtal på miljöområdet att riksdagen förklarar motion 1991/92:U239 besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande kostnadseffektivitet och miljö att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo646 yrkande 14. men. (v)
Stockholm den 12 maj 1992
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c), Hans Göran Franck (s), Sonia Karlsson (s), Bertil Måbrink (v) och Ian Wachtmeister (nyd).
Reservationer
1. GEF (mom. 1)
Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "anses besvarat" bort ha följande lydelse:
Fonden har uppfattats som trovärdig, inte minst av givarländerna, varför den har goda förutsättningar att fortsätta att verka. Hittills har fonden verkat inom sådana områden där i-länderna är orsak till problemen eller har särskilt intresse av att de löses. Enligt utskottets mening måste fondens användningsområde utvidgas till de miljöproblem som orsakas av fattigdom. Det innebär dels att fonden måste tillföras nya resurser, utöver de som följer av olika globala konventioner, dels att u-länderna garanteras ett rimligt inflytande över styrningen av medel för projekt som skall minska fattigdomsrelaterade miljöproblem. Den svenska regeringen bör driva dessa frågor. Detta bör ges regeringen till känna.
Därutöver bör fattigdomsaspekten självfallet helt allmänt ges en central plats i det arbete som bedrivs inför och under UNCED. Utskottet konstaterar att i det förhandlingsunderlag som föreligger efter den förberedande kommitténs förhandlingar i New York under våren 1992 (den s.k. PrepCom 4) också finns en särskild princip om vikten av mellanstatligt samarbete för fattigdomens bekämpande.
Därmed tillstyrks yrkande 3 i motion Jo612 (s).
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande den globala miljöfaciliteten att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:Jo612 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Klimatkonvention m.m. (mom. 2--4 )
Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Ett samlat" och slutar med "som besvarade" bort ha följande lydelse:
Som anförts i motion Jo612 har Sverige varit pådrivande i arbetet för att UNCED skall kunna anta en konvention till skydd för klimatet. Ett bindande avtal på området kan bli den enskilt viktigaste teknikdrivande faktorn för en internationell utveckling av förnybara energikällor, bränslesnåla motorer m.m. och en betydelsefull signal till såväl regeringar som industrier. Det är utskottets uppfattning att i en sådan konvention måste som ett första steg ingå ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990 års nivå. Konventionen bör även innehålla ett system för hur de fortsatta förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla s.k. växthusgaser. Sverige har även arbetat aktivt för EG:s och EFTA:s gemensamma åtagande att stabilisera koldioxidutsläppen. Vi utgår från att regeringen driver på så att det beslut som i november 1990 fattades gemensamt av EG och EFTA kan säkerställas.
Beklagligt nog har det hittills inte visat sig möjligt att få till stånd en konvention om skydd av världens skogar. I stället kommer UNCED att med all sannolikhet anta en principdeklaration härom. Regeringen bör verka för att denna deklaration dels behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en konvention kan inledas efter konferensen.
Agenda 21, dvs. ett handlingsprogram fram till och in i 2000-talet, kan enligt vår mening visa sig vara en effektiv form för rekommendationer om åtgärder och om fortsatta internationella förhandlingar på miljöområdet. Programmet måste innehålla den förebyggande miljöpolitiken och hur hänsyn till miljön skall påverka alla områden av regeringarnas politik. Sverige har länge krävt att de s.k. sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, skall föras in i det globala miljöarbetet. Inom ramen för den europeiska transportministerkonferensen och OECD år 1989 lyftes på svenskt initiativ frågan om transporternas miljöpåverkan fram. Den problematiken bör nu föras upp på global nivå. Därutöver bör regeringen ta upp frågan om hur uttalandena från det gemensamma miljö- och trafikministermötet har följts upp i olika länder.
Frågan om utfasningen av farliga kemikalier bör också föras upp på denna nivå i nära samverkan med OECD. Ytterligare koordinering mellan FN:s olika organ behövs. Ett forum behöver inrättas för att öka kunskaperna i u-länderna om kontroll av kemikalier. Vidare erfordras ett globalt märkningssystem.
Vad som anförts om klimatkonventionen, skogskonventionen och Agenda 21 bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker härmed yrkandena 5, 7 och 8 i motion Jo612 (s) samt yrkande 1 i motion U627 (fp).
dels att momenten 2, 3 och 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande klimatkonvention att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande skogskonvention att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U627 och motion 1991/92:Jo612 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande Agenda 21 att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Militära aktiviteter och miljö (mom. 5)
Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Som anförs" och på s. 6 slutar med "som besvarade" bort ha följande lydelse:
FN-studie
Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det internationella miljöläget, snabbt ökar. Under svenskt ordförandeskap har en FN-studie för tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det militära området genomförts. Studiens enhälliga förslag om omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och produktion kommer att framläggas vid UNCED. Utskottet anser att regeringen dels aktivt bör verka för att förslagen antas vid FN:s miljökonferens, dels genomför de nationella förslag som föreslås i studien. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 17 i motion U402 (s) och yrkande 1 i motion Fö313 (s).
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande militära aktiviteter och miljö att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:U402 yrkande 17 och 1991/92:Fö313 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Vänsterpartiet avvisar det resonemang som regeringen för kring det internationella miljösamarbetet och som går ut på att svenska åtaganden inte är kostnadseffektiva. Regeringen skriver: "Även om alla länder använder kostnadseffektiva styrmedel nationellt för att nå miljömålen leder inte detta nödvändigtvis till en internationellt kostnadseffektiv lösning. För att uppnå detta måste utsläppsreduktioner etc. vara störst i de länder där kostnaderna för dessa är låga." Man skriver vidare: "När avtalen skall revideras och nya förhandlas fram är det viktigt att de leder till kostnadseffektiva och flexibla lösningar."
Det är upprörande att regeringen på detta sätt försöker maskera sjunkande ambitioner i termer av kostnadseffektivitet. Med svenska mått mätt kan naturligtvis kostnaderna för miljöåtgärder vara lägre i andra länder, men i det landets perspektiv kan kostnaden ändå vara oöverstiglig i förhållande till landets ekonomiska läge i övrigt. Detta blir uppenbart när man betänker hur världen delas upp i rika i-länder och fattiga u-länder. Regeringen lämnar inget förslag på vems bedömning av kostnadseffektiviteten som skall gälla. Det kommer att finnas lika många åsikter som berörda länder.
Regeringens resonemang förutsätter en koppling till förslag om överföring av resurser från rika länder till fattiga för att vidta miljöåtgärder. Ett accepterande av regeringens cyniska resonemang kan leda till stora problem att upprätthålla internationella överenskommelser. Vänsterpartiet finner förslaget oacceptabelt och anser att riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 borde ha hemställt:
8. beträffande kostnadseffektivitet och miljö att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Jordbruksutskottets yttrande
1991/92:JoU8y
FN:s konferens Miljö och utveckling m.m.
Bilaga
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 10 mars 1992 berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över vissa under den allmänna motionstiden 1992 väckta motioner om FN:s konferens Miljö och utveckling (UNCED), om Sverige och den västeuropeiska integrationen och om Östersjöns miljö.
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 17. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED-konferensen aktivt arbetar för att militära resurser används för att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien och motionen.
1991/92:U603 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN:s miljökonferens i Rio 1992.
1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges ansvar för ett aktivt agerande i samband med UNCED.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett avtal till skydd för klimatet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar om en skogskonvention, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Agenda 21, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör redovisa en samlad strategi för ett offensivt miljöarbete inom EES och inför ett EG-medlemskap under 1992, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör redovisa på vilka områden som Sverige bör begära undantag från EG:s regler i avvaktan på att de senare blir strängare, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör verka för att den s.k. substitutionsprincipen omsätts i lag inom EG, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör föra fram kravet på ökad användning av miljöavgifter/skatter inom EG och att svenska ej bör sänkas i avvaktan på resultat i förhandlingar med EG, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av samarbetet för att återställa Östersjöns miljö.
Utskottet
FN:s konferens Miljö och utveckling
Den socialdemokratiska partimotionen Jo612 behandlar ett antal frågor inför FN:s konferens Miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992. Ett avtal till skydd för klimatet tas upp i motionens yrkande5. I avtalet måste som ett första steg ingå ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990 års nivå och att ett system måste utarbetas för hur de fortsatta förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla s.k. växthusgaser. I förhandlingarna inför den principdeklaration för skydd av världens skogar som torde komma att antas vid konferensen bör Sverige enligt motionens yrkande7 verka för att deklarationen dels behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en konvention på området kan inledas efter konferensen. Inom ramen för den s.k. Agenda21, dvs. ett handlingsprogram fram till och in i 2000-talet, bör även sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, föras in i det globala arbetet. Även frågan om uppföljningen i skilda länder av uttalandena från det gemensamma miljö- och trafikministermötet (den europeiska transportministerkonferensen och OECD år 1989) bör tas upp i detta sammanhang (yrkande8). Enligt partimotion U402(s) yrkande17 bör regeringen vid UNCED-konferensen arbeta för att militära resurser aktivt används för att rädda och återställa miljön i enlighet med de förslag som har framlagts av en FN-studie under svenskt ordförandeskap. Vikten av att kvinnors erfarenheter när det gäller att utnyttja miljön för sin egen och familjens överlevnad tas till vara vid konferensen betonas i motion U603(kds) yrkande2. Sveriges ansvar för ett aktivt agerande i samband med UNCED-konferensen framhålls i motion U627(fp) yrkande1.
Våren 1991 uttalade riksdagen som sin mening att UNCED-konferensen bl.a. bör anta bindande konventioner om klimatförändringar, om biologisk mångfald och om skogsvård. Det konstaterades även att Sverige aktivt deltar i utarbetandet av dessa konventioner (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). I årets budgetproposition, bilaga15, redogör miljöministern för det arbete som pågår inför konferensen. I den särskilda kommitté, nationalkommittén (ME1990:01) för förberedelser inför UNCED, som tillkallats av regeringen, ingår representanter för bl.a. riksdagspartierna. De internationella förhandlingarna leds av en förberedande kommitté som är öppen för alla stater. Parallellt härmed arbetar särskilda förhandlingskommittéer med konventioner om bl.a. klimatfrågan. Förhandlingarna på detta område är inriktade mot en ramkonvention om klimatfrågor i syfte att begränsa utsläppen av växthusgaser, bl.a. koldioxid. Avsikten är att konventionen skall kunna öppnas för undertecknande vidUNCED. Ett samlat handlingsprogram för nationella och internationella miljöåtaganden under detta och in i nästa århundrade, den s.k. Agenda21, är även föremål för förhandlingar. I handlingsprogrammet ingår bl.a. markvård och skogsvård, och i arbetet diskuteras även möjligheterna att inleda förhandlingar om en internationell överenskommelse om förvaltning och utnyttjande av jordens skogstillgångar. Som utskottet konstaterade våren 1991 har från svensk sida bedrivits ett aktivt arbete att få till stånd en sådan konvention. Trots att frågan har visat sig kontroversiell har begreppet "ett varaktigt hållbart skogsbruk" fått stort genomslag i debatten. Sverige fortsätter sitt arbete för att beslut om en internationell skogskonvention kommer att fattas vid UNCED. Slutligen bör framhållas att Sverige har tagit initiativet till att söka anordna en världskonferens om trafik- och miljöfrågor i FN:s regi. Ett beslut härom skulle enligt miljöministern kunna fattas vid UNCED. Sammanfattningsvis kan konstateras att det svenska förberedelsearbetet bedrivs med sikte på att Sverige kraftfullt skall medverka till att FN-konferensen blir en framgång för det multilaterala miljösamarbetet inom FN:s ram och i linje med de övergripande målen för den svenska miljöpolitiken. Det anförda innebär att något särskilt uttalande med anledning av motionerna Jo612 yrkandena5, 7 och8 och U627 yrkande1 inte kan anses påkallat.
Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det internationella miljöläget, snabbt ökar. Den FN-studie för tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det militära området och som kommer att framläggas vid UNCED innehåller förslag om omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och produktion. Utskottet anser att studien mycket väl kan komma att utgöra grund för en överföring av sådana resurser till miljöområdet och förutsätter att Sverige även på detta område aktivt kommer att medverka i det internationella arbetet. Något särskilt uttalande härom finner utskottet emellertid inte påkallat och föreslår att motionens yrkande17 lämnas utan någon vidare åtgärd.
Utskottet kan konstatera att Sverige sedan länge aktivt verkar för att synliggöra kvinnors roll i samhällsutvecklingen och för att kvinnofrågorna uppmärksammas även internationellt. Detta gäller inte minst inom ramen för biståndsarbetet och i det multilaterala arbetet inom FN. På senare år kan noteras en ökad medvetenhet hos flera FN-organ om betydelsen av att främja kvinnors roll i hela utvecklingsprocessen. Utskottet utgår från att regeringen även framdeles driver dessa frågor i lämpliga fora och är därför inte berett att särskilt tillmötesgå motion U603 yrkande2. Motionsyrkandet torde kunna tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Sverige och den västeuropeiska integrationen
I motion Jo612(s) konstateras att EES-avtalet och ett EG-medlemskap innebär nya förutsättningar för miljöarbetet. För att Sverige skall kunna fortsätta en offensiv miljöpolitik behövs en samlad strategi som utgår från dessa förutsättningar. Närmandet till EG får inte bli en fråga om ensidig anpassning från Sveriges sida till EG:s regelverk. Redan nu måste insatserna för att påverka EG:s miljöpolitik förstärkas, och regeringen bör under år1992 redovisa en samlad strategi härför (yrkande9). Vidare bör regeringen redovisa på vilka områden Sverige bör begära undantag från EG:s regler i avvaktan på att de senare blir strängare(yrkande10). Regeringen bör även verka för att den s.k. substitutionsprincipen omsätts i lag inom EG(yrkande11). I EG-kommissionens studie av miljökonsekvenserna av den inre marknaden som redovisades hösten 1989 framhölls att sambandet mellan tillväxt och ökad miljöbelastning måste brytas, bl.a. med hjälp av miljöavgifter. Sverige bör i sina förhandlingar med EG föra fram kravet på ökad användning av miljöavgifter/skatter inom EG. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna bör inte några svenska miljörelaterade skatter eller avgifter sänkas (yrkande12).
En allmän utgångspunkt för miljöområdet är att Sverige skall uppfylla de kravnivåer som EG:s regler innehåller. Generellt kan sägas att på de områden som regleras såväl av EG:s bestämmelser som av den svenska miljölagstiftningen de svenska bestämmelserna redan i praktiken uppfyller EG:s kravnivåer. I sammanhaget bör påpekas att de nu aktuella reglerna i huvudsak har status som rådsdirektiv, vilka är bindande för medlemsstaterna i fråga om det resultat som skall uppnås vid en viss tidpunkt. Medlemsstaterna får däremot välja form och metod för att uppnå resultatet.
När det gäller EG:s miljöpolitik bör inledningsvis framhållas att varje land har rätt att införa strängare miljöskyddsregler än de gemensamt beslutade, så länge de är förenliga med Romfördraget i övrigt. Genom den s.k. Maastrichtöverenskommelsen (unionsfördraget) i december 1991 föreslås miljöintressena bli förstärkta genom att Romfördragets artikel om gemenskapens mål utvidgas till att innefatta bl.a. en långsiktigt hållbar utveckling utan inflation, respekt för miljökraven samt livskvalitet. Den s.k. subsidiaritetsprincipen fastslås på ett sätt som ger den allmän giltighet inom gemenskapens verksamhetsområde, vilket innebär att gemensamma åtgärder skall vidtas endast om sådana åtgärder ger bättre resultat än åtgärder av individuella medlemsstater. Enhetsaktens miljökapitel utvidgas och revideras. En nyinförd passus behandlar åtgärder på internationell nivå för att komma till rätta med globala och regionala miljöproblem. En bestämmelse införs om en hög miljöskyddsnivå och att hänsyn tas till de skiftande förhållandena i olika delar och regioner av gemenskapen. Politiken på miljöområdet skall bygga på principerna om förebyggande åtgärder, åtgärder vid källan och förorenarens ansvar. Miljöskyddskraven skall integreras i definitionen och i genomförandet av EG:s politik på övriga områden. Vidare införs en bestämmelse om att EG:s harmoniseringsåtgärder skall förses med undantagsklausuler för att möjliggöra för medlemsstaterna att vidta provisoriska åtgärder av icke-ekonomiska miljöskäl. Enhetsaktens bestämmelser om att miljöpolitiken skall grundas på vetenskapligt och tekniskt tillgängliga fakta och ta hänsyn till skilda förhållanden m.m. återkommer i unionsfördraget. Likaså återkommer den bestämmelse som medger medlemsstaterna att behålla resp. införa strängare miljökrav än dem som beslutats av gemenskapen. De måste emellertid vara förenliga med fördraget i övrigt och, vilket är ett tillägg, notificeras med kommissionen. Det har visat sig förekomma åtskilliga brister i efterlevnaden av EG:s miljöregler. Nu införs en möjlighet för domstolen att besluta om sanktioner genom att bötfälla ett land som inte har vidtagit erforderliga åtgärder för att rätta sig efter domstolens utslag.
Romfördragets artiklar om förbud mot vissa handelshinder och om undantag från förbudet kan påverka Sveriges möjligheter till egna bestämmelser på miljöområdet. Undantag utgör åtgärder som motiveras av hänsyn till bl.a. skydd för allmän hälsa, djur eller växter eller allmän ordning och säkerhet. I EG-domstolens praxis har det visat sig att t.ex. skydd för miljön kan utgöra sådana tvingande nationella hänsyn som medger hinder för varors fria rörlighet, i den mån åtgärderna inte är diskriminerande.
Den överenskommelse om ett EES-avtal som träffades i oktober 1991 omfattar EG:s inre marknad samt utvecklar och breddar samarbetet även på angränsande områden, t.ex. miljöpolitiken. I relationen EG--EFTA motsvarar EES-avtalet Romfördraget. Avtalet innehåller således dels den generella skyddsklausulen om rätt att under vissa förhållanden temporärt göra avsteg från avtalets regler, dels de tre principerna om förebyggande åtgärder, åtgärder vid källan och förorenarens ansvar. Likaså skall krav på miljöskydd ingå i de avtalsslutande parternas övriga politik.
I syfte att etablera ett samordnande regelverk innebär EES-avtalet också att EFTA-länderna skall tillämpa EG:s regler på bl.a. områdena miljökonsekvensbedömningar, tillgång till miljöinformation, utsläpp till luften av svavel, bly och kväve samt utsläpp från stora förbränningsanläggningar och kommunala anläggningar för avfallsförbränning samt avfall, inkl. gränsöverskridande transporter. Vad gäller dessa regler är det i princip ingenting som hindrar att Sverige har eller inför strängare miljöskyddsåtgärder.
Betydande framsteg har på senare år gjorts i det miljöpolitiska arbetet inom EG, och miljölagstiftningen är numera en mycket viktig del av EG:s rättssystem. Detta visar sig inte minst genom de skärpningar av Romfördraget som föreslagits i den s.k. Maastrichtöverenskommelsen och som utskottet har redogjort för ovan. För ministerrådets beslut i miljöfrågor skall som huvudregel gälla att rådet fattar sina beslut med kvalificerad majoritet i stället för som hittills i enhällighet. Kommissionen har i dagarna presenterat en femte aktionsplan för miljön som är avsedd att gälla för återstoden av 1900-talet. I planen föreslår kommissionen att tre nya institutioner inrättas. En konsultativ församling skall bildas med representanter för fackliga organisationer, företag, konsumenter och berörda organisationer och myndigheter. Vidare skall en församling, bestående av representanter för kommissionen och nationella miljömyndigheter inrättas bl.a. för att följa miljöpolitiken. Slutligen skall tjänstemän på generaldirektörsnivå från medlemsländerna och kommissionen bilda en grupp bl.a. för att utbyta synpunkter på miljöpolitiken och på vidtagna åtgärder. Genom EES-avtalet skapas nya möjligheter för ett intensifierat miljösamarbete, och Sverige erhåller en plattform för att påverka den framtida gemensamma miljöpolitiken i Västeuropa. Sverige och övriga EFTA-länder kommer vidare att samarbeta med EG på en rad miljöområden såsom miljöavgifter, framtagande av aktionsprogram på miljöområdet samt samråd inför internationella förhandlingar. Det bör tilläggas att enligt EES-avtalet kommer Sverige och de övriga EFTA-länderna att delta i EG:s hela ramforskningsprogram, i vilket miljöforskningen ingår som en del.
Med anledning av motion Jo612 yrkande9 vill utskottet erinra om att inom regeringskansliet pågår ett intensivt arbete med de förslag om lagändringar som kan bli aktuella i samband med den till maj 1992 aviserade propositionen om ett EES-avtal. Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag om lagändringar på miljöområdet att föreläggas riksdagen under hösten 1992. Utskottet förutsätter härvid att regeringen i detta arbete fullföljer den målsättning som slogs fast i riksdagens beslut våren 1991 om miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr.338) och vill erinra om att det i regeringsförklaringen uttalades att Sverige i förhandlingarna om svenskt medlemskap i EG skall utgå från att högsta tillämpade ambitionsnivå skall gälla på miljöområdet. Med det nu anförda finner utskottet syftet med motion Jo612 yrkande9 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet kan konstatera att Sverige i förhandlingarna om ett EES-avtal har lyckats få gehör för principen att de högre skyddsnivåerna på miljöområdet skall bibehållas tills vidare. Utskottet förutsätter att denna princip kommer att beaktas även i kommande förhandlingar om ett medlemskap i EG. Utskottet finner i allt väsentligt syftet med motion Jo612 yrkande10 tillgodosett utan något särskilt uttalande av den innebörd som föreslås i motionen. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Under en följd av år har utskottet betonat den roll en skärpt kemikaliekontroll spelar för ett framgångsrikt miljöarbete och framhållit det internationella samarbetets avgörande betydelse för en effektiv kemikaliekontroll. Utskottet har även uttryckt sin tillfredsställelse med det arbete kemikalieinspektionen utför på det internationella planet. Av EES-avtalet framgår att parterna är eniga om syftet att EFTA-länderna skall acceptera EG:s regler om klassificering och märkning av farliga kemikalier så som de kommer att vara utformade den 1 januari 1995. Skulle Sverige eller något annat EFTA-land då finna att EG:s regler inte kan godtas föreligger inte skyldighet för landet i fråga att tillämpa dessa regler. Detta innebär emellertid att landet kommer att stå utanför samarbetet i denna del såvida man inte kommer överens om en annan ordning. Utskottet förutsätter att Sverige även i internationella sammanhang kommer att fortsätta sitt aktiva arbete på kemikaliekontrollens område, t.ex. vad gäller substitutionsprincipen. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå något särskilt uttalande härom och avstyrker således motion Jo612 yrkande11.
Enligt vad utskottet erfarit är EG:s ministerråd numera av den uppfattningen att ekonomiska styrmedel bör spela en större roll i miljöpolitiken. Inom kommissionen pågår arbete med ett formellt förslag om energi/koldioxidskatt, och avsikten är att förslaget skall presenteras senast i maj 1992. Även frågor om beskattning av elproduktion och energikrävande industri är föremål för överväganden. Kommissionen diskuterar också frågan om införande av avgifter och skatter på bl.a. avfall, avloppsvatten och handelsgödsel. Inom EFTA är Sverige pådrivande när det gäller ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. En arbetsgrupp inom EFTA har kontakter med EG för bl.a. kunskapsutbyte på området. Det saknas således anledning till något särskilt uttalande av den innebörd som föreslås i motion Jo612 yrkande12. Motionsyrkandet avstyrks.
Östersjöns miljö
I september 1990 enades länderna kring Östersjön om att gemensamt arbeta fram en plan för hur Östersjöns miljö skall återställas och hur detta arbete skall finansieras. Enligt motion Jo612(s) yrkande13 måste Sverige vara pådrivande för att utveckla och fullfölja dessa ambitioner.
Som anförs i motionen beslöts vid den s.k. Ronnebykonferensen år 1990 att ett åtgärdsprogram för att återställa Östersjön i ekologisk balans skulle tas fram. Sverige var tillsammans med Polen initiativtagare till konferensen. Utskottet har erfarit att arbetet pågår i enlighet med de direktiv som lades fram vid konferensen med undantag av den exakta tidpunkten för färdigställande av själva rapporten. Arbetet beräknas vara slutfört till den 8 och 9april1992 då miljöministrarna kommer att underteckna en deklaration om åtgärdsprogrammet. I arbetet deltar samtliga berörda länder. Åtgärder i såväl Sverige som övriga länder ingår i programmet. I programmet redovisas varje lands föroreningskällor uppdelade efter de områden i Östersjön som påverkas. Som miljöministern framhåller i budgetpropositionens bilaga 15 är en förutsättning för att åtgärder skall kunna påbörjas under år1993, i enlighet med regeringschefernas beslut, att projekteringsarbeten påbörjas snarast. Av miljöministerns uttalanden framgår även att de insatser som inletts på miljöområdet när det gäller Öst- och Centraleuropa och som främst avser Östersjön kommer att fortsätta i än högre grad än hittills. Med anledning av bl.a. Östersjöns miljösituation konstaterade utskottet våren 1991 (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338) att ett konsekvent och målmedvetet arbete måste göras för att minska dagens hot mot våra hav, i nära samarbete med övriga strandstater. Som ett led i detta aktiva arbete framhöll utskottet bl.a. det nu aktuella åtgärdsprogrammet. Utskottet ansåg att det multilaterala miljösamarbetet i Östersjöområdet bör ha sin bas i Helsingforskommissionen men att det knappast kan vara riksdagens uppgift att i detalj reglera hur verksamheten inom kommissionen skall utformas och hur de enskilda staterna skall genomföra de överenskommelser som träffas inom kommissionen. Utskottet vill erinra om att regeringen i årets budgetproposition föreslår att medel avsätts för insatser till följd av programmet under utrikesdepartementets anslag för samarbete med Central- och Östeuropa (bilaga4). Mark- och planministern har vidare tagit initiativ till en konferens i Karlskrona i augusti i år. Konferensen skall inleda ett större tvärvetenskapligt projekt vid Östersjöinstitutet. I projektet kommer bl.a. att studeras frågor om utveckling av transporter och kommunikationer, energi- och miljöfrågor samt strandförhållandena runt Östersjön. För ändamålet har regeringen avsatt 325000kr. Det nu anförda innebär att utskottet inte finner anledning till något särskilt uttalande med den inriktning som föreslås i motion Jo612 yrkande13.
Stockholm den 19 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s), Lennart Brunander(c), Åke Selberg(s), Mona Saint Cyr(m), Inge Carlsson(s), Dan Ericsson i Kolmården(kds), Christer Windén(nyd), Kaj Larsson(s), CarlG Nilsson(m), Sinikka Bohlin(s), Lena Klevenås(s) och Lennart Fremling(fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås(allas) anför:
Som anförs i motion Jo612 har Sverige varit pådrivande i arbetet för att UNCED skall kunna anta en konvention till skydd för klimatet. Ett bindande avtal på området kan bli den enskilt viktigaste teknikdrivande faktorn för en internationell utveckling av förnybara energikällor, bränslesnåla motorer m.m. och en betydelsefull signal till såväl regeringar som industrier. I en sådan konvention måste som ett första steg ingå ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990års nivå. Konventionen bör även innehålla ett system för hur de fortsatta förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla s.k. växthusgaser. Sverige har även arbetat aktivt för EG:s och EFTA:s gemensamma åtagande att stabilisera koldioxidutsläppen. Vi utgår från att regeringen driver på så att det beslut som i november 1990 fattades gemensamt av EG och EFTA kan säkerställas. Detta bör ges regeringen till känna och utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande5.
Beklagligt nog har det hittills inte visat sig möjligt att få till stånd en konvention om skydd av världens skogar. I stället kommer UNCED att med all sannolikhet anta en principdeklaration härom. Regeringen bör verka för att denna deklaration dels behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en konvention kan inledas efter konferensen. Utskottet borde ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande 7 om ett tillkännagivande av denna innebörd.
Agenda21, dvs. ett handlingsprogram fram till och in i 2000-talet, kan enligt vår mening visa sig vara en effektiv form för rekommendationer om åtgärder och om fortsatta internationella förhandlingar på miljöområdet. Programmet måste innehålla den förebyggande miljöpolitiken och hur hänsyn till miljön skall påverka alla områden av regeringarnas politik. Sverige har länge krävt att de s.k. sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, skall föras in i det globala miljöarbetet. Inom ramen för den europeiska transportministerkonferensen och OECD år1989 lyftes på svenskt initiativ frågan om transporternas miljöpåverkan fram. Den problematiken bör nu föras upp på global nivå. Därutöver bör regeringen ta upp frågan om hur uttalandena från det gemensamma miljö- och trafikministermötet har följts upp i olika länder. Även detta bör ges regeringen till känna och utskottet borde således ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande8.
Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att vi anser att utskottet borde ha tillstyrkt även motion U627 yrkande1 om Sveriges ansvar för ett aktivt deltagande i samband med UNCED.
Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det internationella miljöläget, snabbt ökar. Under svenskt ordförandeskap har en FN-studie för tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det militära området genomförts. Studiens enhälliga förslag om omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och produktion kommer att framläggas vid UNCED. Vi anser att regeringen dels aktivt bör verka för att förslagen antas vid FN:s miljökonferens, dels genomför de nationella förslag som föreslås i studien. Utskottet borde ha tillstyrkt motionens yrkande17 att ge det nu anförda regeringen till känna.
Europaintegrationen, rätt skött, kan innebära en stor möjlighet för utvecklingen mot en bättre miljö. Om många länder samtidigt tillämpar höga miljökrav kan utsläpp och negativ miljöpåverkan minska samtidigt som konkurrensen inte snedvrids. Ett svenskt medlemskap i EG måste därför innebära en skärpning av miljöambitionerna. Sverige måste gå före och hävda sådana krav. Progressiva miljökrav i våra förhandlingar med EG är avgörande för vilken attityd som en stor del av den svenska opinionen kommer att inta till ett EG-medlemskap.
Regeringen har inte redovisat någon heltäckande strategi för hur det miljöpolitiska arbetet skall drivas under ett EES-avtal och vid ett eventuellt medlemskap i EG. Sverige måste självklart ha denna framförhållning. I motion Jo612 framhålls att en sådan strategi måste utarbetas under år 1992. Utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande9 att detta bör ges regeringen till känna.
I förslaget till EES-avtal har enighet uppnåtts om att undantag medges på några för miljöpolitiken centrala områden. Vi kräver i motion Jo612 att regeringen redan nu, eftersom förhandlingarna om medlemskap i praktiken har startat, redovisar på vilka områden som Sverige skall begära undantag från EG:s regler i avvaktan på att dessa blir strängare. Hittills har regeringen lagt tonvikten på medlemskapets eventuella ekonomisk-politiska konsekvenser. Regeringen måste skyndsamt redovisa en lista över vilka ämnen eller områden för vilka Sverige tills vidare måste begära undantag från EG:s regler. Utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande10 att detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har med framgång drivit kemikaliefrågorna inom EG, bl.a. i form av en bilateral arbetsgrupp mellan EG-kommissionen och Sverige. Det synsätt som sedan länge varit gällande i vårt land, bl.a. riskvärderingen, synen på tillverkarens ansvarm.m., kommer numera alltmer till uttryck i EG:s arbete. Nästa steg bör vara att principen om att byta ut skadliga ämnen mot sådana som är mindre skadliga, den s.k. substitutionsprincipen, införs i hela Västeuropa. Sverige bör verka för att denna princip på lämpligt sätt förs in i EG:s regelverk. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande11 att detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen och enskilda ledamöter i regeringen har på olika sätt tagit EG till intäkt för att sänka skatter och avgifter. Inriktningen har lagts fram utan analys av de konsekvenser detta skulle få för såväl välfärds- som miljöpolitiken. I motion Jo612 konstateras att Sverige har kommit längst i världen med att införa miljöpolitiskt relaterade avgifter. Sverige har i flera sammanhang förts fram som en förebild. Regeringens avsiktsförklaringar, bl.a. i propositioner, har skapat osäkerhet och delvis underminerat argumentationen för de medlemsländer inom EG som vill driva på den miljöpolitiska utvecklingen, bl.a. genom införande av avgifter. I motion Jo612 anför vi att Sverige i förhandlingarna med EG bör föra fram kravet på ökad användning av miljöavgifter/skatter inom EG, och att några svenska miljörelaterade skatter eller avgifter inte bör sänkas i avvaktan på resultat i förhandlingarna med EG. Utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande12 att detta bör ges regeringen till känna.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Annika Åhnberg(v) anför:
Enligt min mening bör ett avtal till skydd för klimatet som första steg innebära dels ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år2000 skall stabiliseras på 1990 års nivå, dels att ett system utarbetas för hur de fortsatta förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla s.k. växthusgaser. I förhandlingarna om en skogskonvention bör Sverige verka för att en eventuell principdeklaration dels behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en konvention kan inledas efter konferensen. Inom ramen för Agenda 21 bör även sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, föras in i det globala arbetet, och regeringen bör ta upp frågan om uppföljningen i skilda länder av uttalandena från det gemensamma miljö- och trafikministermötet vid den europeiska transportministerkonferensen och OECD år 1989. Vid FN-konferensen bör regeringen aktivt arbeta för att militära resurser som teknik, forskning, kunskap, organisation och produktion används för att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien.
Jag ansluter mig således till synpunkterna i motionerna Jo612 yrkandena 5, 7 och 8 och U402 yrkande17.
Vänsterpartiet, som anser att Sverige inte bör bli medlem i EG, delar emellertid uppfattningen i motion Jo612 yrkandena 9, 10, 11 och 12 om en fortsatt hög ambitionsnivå från Sveriges sida vad avser det europeiska samarbetet på miljöns område.