Internationella miljöfrågor
Betänkande 1990/91:UU2
Utrikesutskottets betänkande
1990/91:UU02
Internationella miljöfrågor
Innehåll
1990/91 UU2
Motionerna
1989/90:U208 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ratificera FN:s havsrättskonvention, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo749. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell kustbevakningsstyrka, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo749.
1989/90:U218 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige snarast skall uppta förhandlingar i syfte att uppnå medlemskap i EEA. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo773.
1989/90:U545 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt arbete för en samordning av miljökraven på bilar. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo861.
1989/90:U637 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inom FN skall verka för en internationell miljödomstol som är öppen för nationer och miljöorganisationer, 2. att riksdagen hos regeringen begär att samtliga internationella konventioner som ingåtts av Sverige på miljö- och naturvårdens område skall få sin motsvarighet i den nationella rätten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inom FN skall verka för att en konvention om fri information till uppgifter som rör miljön upprättas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inom FN skall verka för att etablerade miljöorganisationer får observatörsstatus i de internationella konventionernas kommissioner, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall verka för en världsomfattande havskonvention, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om att Sverige skall arbeta för en skyddskonvention och göra Antarktis till en Världspark, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige måste tala om att det inte kommer att ratificera Mineralkonventionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall verka för att en internationell konvention upprättas som reglerar all mänsklig påverkan i Arktis, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de strängaste miljökraven i något nordiskt land skall vara riktlinje för andra nordiska länder, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör driva frågan om internationella miljöavgifter i internationella förhandlingar,
1989/90:U638 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att regeringen tar initiativ till en global miljöfond i enlighet med vad som anförts i motionen, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822. 2. att riksdagen begär att regeringen hos Nordiska ministerrådet kräver en gemensam nordisk miljölagstiftning utifrån högsta ambitionsnivå, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell luftvårdsfond, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822. 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den finsk-svenska gränsälvskommissionen utvidgas till att omfatta även luftföroreningar, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella åtgärder mot försurningen,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822. 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tar initiativ till att förklara Antarktis som internationell naturpark, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822. 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att rädda regnskogarna, Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822. 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall ratificera den internationella havsrättskonventionen från 1982. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822.
1989/90:U656 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av FN:s miljökonferens 1992 på trafikområdet. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.
1989/90:U657 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala konventioner, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka den icke konventionsbundna miljörätten, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler som möjliggör för Exportkreditnämnden att under vissa villkor sälja skuldandelar som ett sätt att bidra till miljövårdsinsatser i låntagarländerna, 6. att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna prövas att inom ramen för den s.k. Paris-klubben medverka till internationellt förankrade miljösatsningar av det slag som skisserats i motionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell miljöskyddsstyrka,
Utskottet
I ett antal motioner har olika aspekter på det internationella miljösamarbetet tagits upp. De frågor som berörs gäller finansiering av lokala, regionala och globala miljöinsatser, stärkande av miljöskyddet, bl.a. det internationella regelverket på miljöområdet avseende försurning, avgaser, klimatet och den marina miljön, naturvård (Antarktis och Arktis), regionalt samarbete, samarbete med miljöorganisationer och behovet av information om miljöfrågor.
Samtliga motioner yrkar på ett intensifierat svenskt internationellt agerande i syfte att skydda den regionala eller globala miljön.
Det är viktiga och brådskande frågor som tas upp i motionerna. Som utskottet tidigare har konstaterat (1989/90:UU15 om internationellt utvecklingssamarbete) föreligger det en bred politisk enighet om behovet av fortsatta aktiva svenska insatser för att skydda miljön och skapa en globalt varaktigt hållbar utveckling.
Den svenska regeringen är och har under en lång tid varit mycket aktiv internationellt i syfte att väcka och ena världssamfundet inför de miljöhot som nu blir alltmer överhängande. Ett internationellt arbete pågår redan inom samtliga de områden som aktualiseras i motionerna.
De flesta frågeställningar som tas upp i motionerna har därtill nyligen behandlats av utrikesutskottet eller av jordbruksutskottet. I det föreliggande betänkandet kommer utskottet därför att endast kortfattat och med referens till tidigare betänkanden gå igenom de av frågeställningarna som nyligen behandlats.
Bland de frågor som utskottet nyligen har behandlat ingår de som rör internationella åtgärder mot försurningen och klimatförändringen samt hotet mot regnskogarna (senast i 1989/90:UU15 om internationellt utvecklingssamarbete).
Det regionala samarbetet på miljöområdet bl.a. inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), Helsingforskonventionen om Östersjöns miljö m.fl. konventioner till skydd för den regionala marina miljön har senast behandlats av utskottet i betänkande 1989/90:UU7 om samarbete med Östeuropa och vissa internationella miljöinsatser.
Miljövårdssamarbetet med EG har senast behandlats i betänkande 1988/89:UU19 om Sverige och den västeuropeiska integrationen.
Det nordiska miljösamarbetet har behandlats bl.a. i betänkande 1989/90:UU9 om nordiskt samarbete.
Antarktis har senast behandlats av utskottet i betänkande 1989/90:UU4 om Antarktis.
Frågor rörande finanseringen av miljövårdande insatser i enskilda länder, t.ex. i form av skuldbyten, har utskottet behandlat tidigare i betänkande 1989/90:UU7 om samarbete med Östeuropa och vissa internationella miljöinsatser samt i betänkande 1989/90:UU16 om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa.
Jordbruksutskottet har under senare år i ett flertal betänkanden behandlat det internationella samarbetet avseende skyddet av miljön. De betänkanden som närmast berör de frågor som utrikesutskottet nu har att behandla och till vilka utskottet önskar referera är 1989/90:JoU5 om miljölagstiftningen m.m., 1989/90:JoU6 om vattenvård m.m. och 1989/90:JoU11 om naturvård.
Utskottet kan vidare konstatera att två utredningar för närvarande pågår vilka båda har stor relevans för de frågor som tas upp i motionerna. En redogörelse för dem lämnas därför inledningsvis nedan.
Översyn av miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32)
I maj 1990 beslöt regeringen tillkalla en kommitté med parlamentarisk sammansättning för att se över miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32). Enligt direktiven skall kommittén utreda hur de olika lagar som gäller miljöskydd kan bli effektivare i arbetet för en bättre miljö. Ändamålet med utredningen skall vara att utforma förslag till lagstiftning som bidrar till att miljöhänsynen genomsyrar hela samhället. I det syftet skall utredningen kartlägga gällande lagstiftning och föreslå samordnad lagstiftning. Miljöskyddslagens tillåtlighetsregler bör skärpas. Reglerna för omprövning av meddelade tillstånd vid ändrade miljöförhållanden bör övervägas liksom frågan om eventuellt införande av normregler för utsläppsgränser. Som en konsekvens av förslagen inom de områden som berörs av översynen kan det bli aktuellt att lägga fram förslag som också berör miljöskyddets organisation. Sanktionssystemet enligt brottsbalken och olika miljöskyddslagar bör harmoniseras och effektiviseras. Kommittén bör vidare utforma lämplig lagteknisk lösning för att komma till rätta med trafikens miljöproblem.
Kommittén bör enligt direktiven också kartlägga de internationella avtal och åtaganden som finns på miljöområdet och hur den svenska lagstiftningen förhåller sig till dessa.
Enligt beslut av riksdagen den 22 november 1989 överlämnades till kommittén ett stort antal förslag som hade väckts i motioner från 1988/89 års riksmöte och som berörde de frågor som kommittén hade att överväga (1989/90:JoU5, rskr. 30). Bland de yrkanden som överlämnades ingick yrkanden som tog upp de frågeställningar avseende gemensamma nordiska miljökrav och miljölagstiftning och omvandling av internationella konventioner till svensk nationell lagstiftning vilka tas upp i motionerna U637 (mp) och U638 (c).
Utskottet finner att dessa yrkanden därmed inte kräver någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Härmed avstyrks yrkande 2 och 13 i motion U637 (mp) och yrkande 2 i motion U638 (c).
Värdering av det svenska deltagandet i det internationella miljösamarbetet m.m. (dir.1990:6)
Den andra utredningen som har relevans för detta betänkande är den enmansutredning som tillkallades den 15 februari 1990 för att utvärdera det svenska deltagandet i det internationella miljösamarbetet. Enligt direktiven från miljö- och energiministern skall följande frågor söka besvaras:
1) Vilken avvägning i stort bör göras mellan nationellt och internationellt miljöarbete? Frågan bör besvaras bl.a. utifrån en analys av den utifrån kommande belastningen på den svenska miljön och av de nationella miljövårdsåtgärderna.
2) Vilken avvägning bör göras mellan olika former av internationellt miljöarbete? Frågan bör besvaras utifrån en analys och en värdering av såväl det arbete som nu pågår inom olika internationella organisationer som rent bilateralt samarbete.
3) Hur bör arbets- och kompetensfördelningen mellan regeringskansliet och centrala myndigheter samt inom regeringskansliet se ut för att på bästa sätt driva det internationella miljöarbetet?
4) Vilka övergripande principer bör vägleda Sveriges agerande inom de internationella organ som har störst betydelse för den svenska miljön som FN:s miljöprogram (UNEP), FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Världshälsoorganisationen (WHO), Världsbanken, Världsmeteorologiska organisationen (WMO), den mellanstatliga expertpanelen rörande klimatförändringar (IPCC), Montrealprotokollet om ämnen som bryter ner ozonskiktet etc.
Enligt direktiven skall utredarna presentera sina förslag senast den 25 september 1990 vad avser punkterna 1, 2 och 3 och den 1 november 1990 vad avser punkt 4.
Finansiering av olika miljöinsatser
Sammanfattning av motionerna
För att kunna avvärja stora globala miljöhot som hotar mänskligheten krävs vilja, strategi och ekonomiska resurser, framför centerpartiet i motion U638. Partiet föreslår att en omfattande global miljöfond inrättas som skall finansieras genom att industriländerna avsätter en andel av sin bruttonationalinkomst varje år. Centerpartiet tar även i motion U638 upp kravet på svenska initiativ rörande inrättande av en luftvårdsfond. Denna luftvårdsfond skall främst användas för finansiering av insatser i Europa. I motion U637 yrkar miljöpartiet att regeringen skall driva frågan om internationella miljöavgifter i internationella förhandlingar. I motionen anförs att det i många länder börjar bli allt mer etablerat att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Det är instrument som det även går att använda sig av internationellt, i synnerhet när det gäller långväga föroreningar och speciellt globala föroreningar, framhålls det i motionen.
Utskottet
Utskottet får konstatera att frågor rörande ekonomiska styrmedel och finansiering får ett allt större utrymme i de internationella miljödiskussionerna. Det gäller i synnerhet frågan om u-ländernas behov av utökade finansiella resurser så att de skall kunna genomföra utvecklingsprogram som tar hänsyn till den egna och den globala miljön, något som inkluderar överföring av miljöanpassad teknik. Internationellt diskuteras även i allt större utsträckning frågan om hur globala miljöinsatser skall kunna finansieras. I synnerhet diskuteras i-ländernas ansvar att bistå de länder t.ex. u-länder som inte själva kan klara av de åtgärder som krävs. Vid 1992 års konferens om miljö och utveckling skall olika finansieringsalternativ diskuteras inkl. möjligheten av en särskild internationell fond.
Vad gäller ekonomiska styrmedel antog de 34 stater som deltog i det möte som hölls i Bergen den 8--16 maj 1990 som en uppföljning av Brundtlandskommissionen bl.a. flera åtaganden på detta område.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 1 i motion U638 (c) och yrkande 15 i motion U637 (mp).
Jordbruksutskottet behandlade frågan om en internationell luftvårdsfond i sitt betänkande 1989/90:JoU5. Jordbruksutskottet konstaterade där att denna fråga vid olika tillfällen behandlats av riksdagen. JoU anförde vidare: "Våren 1988 uttalade riksdagen med anledning av motioner (fp, c) att regeringen bör fortsatt verka för uppbyggnad av en internationell luftvårdsfond för investeringar i reningsteknik, övergång till miljövänligare energislag och energieffektivisering. Enligt vad utskottet erfar utgör denna fråga ett stående inslag i det internationella förhandlingsarbetet. Utskottet utgår från att regeringen och dess förhandlare aktivt driver frågan vidare. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av motionen synes således icke påkallat."
Utskottet har erfarit att frågan om en luftvårdsfond som väckts av Sverige i FN:s ekonomiska komission för Europa (ECE) kommer att behandlas vid ECE:s möte år 1991. Frågan utreds för närvarande av ECE:s sekretariat.
Därmed avstyrks yrkande 3 i motion U638 (c).
Skuldbyten
I motion U657 (fp) tas frågan upp om möjligheten att omvandla fordringar som Sverige och andra långivare har på olika u- och östländer till satsningar på miljövårdsprojekt, s.k. debt-for-nature-swaps. I motionen yrkas att regeringen skall föreslå regler som möjliggör för exportkreditnämnden att under vissa förutsättningar sälja skuldandelar. Vidare yrkas att möjligheterna att medverka till sådana miljösatsningar bör prövas inom ramen för den s.k. Parisklubben.
Frågan har tidigare behandlats av utskottet (1989/90:UU7 och UU16). Utskottet konstaterade då att det genomförts framgångsrika projekt av detta slag, bl.a. ett SIDA projekt i Costa Rica där SIDA med utnyttjande av konvertering av privata fordringar framgångsrikt genomfört ett miljövårdsprojekt. Utskottet konstaterade vidare i dessa betänkanden att "en rad förutsättningar måste vara uppfyllda för att önskvärd effekt skall uppnås med en omvandlig av en skuld i utländsk valuta till lokal valuta att utnyttjas till ett angeläget projekt, t.ex. på miljövårdsområdet. Inte minst är de allmänekonomiska betingelserna i landet i fråga väsentliga. Utbytet i stor skala mellan skuld i utländsk valuta och en satsning på miljöprojekt i lokal valuta skulle innebära en påspädning av låntagarlandets inhemska likviditet. En sådan kan knappast rymmas inom ramen för en balanserad ekonomisk politik. Hotas balansen kan penningpolitiska motåtgärder tvingas fram i mottagarlandet med negativa konsekvenser för andra prioriterade utvecklingsmål. Effekterna på mottagarlandets ekonomi av ett byte mellan skuld och miljöinsatser bör därför vägas in i det enskilda fallet.
I detta perspektiv framstår det enligt utskottets mening också klarare att 'debt-environment-swaps' knappast kan bli ett huvudmedel vare sig för att lösa skuldkrisen eller miljöproblemen i u-länder eller östländer. I det enskilda fallet kan dylika insatser däremot ha positiva effekter, inte minst genom engagemang från frivilliga organisationers sida. Skuldbyten kan därför för vissa situationer vara en av flera alternativa metoder att tillföra finansiering och därmed ha en positiv betydelse."
Vad gäller samarbetet inom Paris-klubben konstaterade utskottet att Sverige stöder Paris-klubben i dess strävan att genom multilateralt samarbete framförhandla en skuldlättnad som är anpassad till det enskilda skuldlandets betalningsförmåga samt att tillförsäkra olika kreditorer en rättvis andel av de betalningar som skuldlandet gör. Utskottet konstaterade vidare i betänkande 1989/90:UU16: "Paris-klubben har hittills tagit avstånd från tanken att konvertera offentliga fordringar. För närvarande har emellertid en diskussion börjat föras om för- och nackdelar med denna typ av transaktioner. De frågor som ännu är olösta gäller t.ex. hur den s.k. bördefördelningen mellan Parisklubbens medlemmar sinsemellan och mellan dem och de utanförstående kreditorerna kommer att påverkas, liksom vad konsekvenserna kan bli för ny garantigivning från långivarländerna. Utskottet finner det angeläget att Sverige deltar aktivt och konstruktivt i dessa diskussioner."
Sedan utskottet senast behandlade denna fråga har ingenting skett som föranleder en ändring av utskottets ställningstagande.
Härmed avstyrks yrkande 5 och 6 i motion U657 (fp).
Stärkande av miljöskyddet
Det internationella regelverket
I motion U637 (mp) yrkas att Sverige inom FN skall verka för en internationell miljödomstol som är öppen för stater och miljöorganisationer.
Utskottet får konstatera att motionärerna tagit upp en fråga av principiellt stor betydelse som man nu har börjat diskutera internationellt. Det mellanstatliga regelverk som hittills skapats har av nödvändighet tvingats bygga på de medverkande staternas bredvillighet att komma överens. Alla konventioner som finns i dag är visserligen bindande men innehåller inga stadganden om tvistelösning, sanktioner etc. En ökande medvetenhet om miljöskyddets betydelse, en ökad insikt om frågans angelägenhet och brådska samt framför allt en ökad politisk vilja att motverka hoten mot vår planet har emellertid lett till att vissa regeringar börjar överväga behovet av sanktioner. Senast diskuterades denna fråga vid ett internationellt miljörättsligt seminarium som hölls efter initiativ som togs vid toppmötet 1989 mellan världens sju största industrinationer. Värd för seminariet var den italienska regeringen. Fortfarande är dock de länder som förespråkar användandet av tvingande regler inkl. en överstatlig dömande instans i minoritet. Frågans natur är också sådan att arbetet för att kunna komma till rätta med de globala hoten mot miljön måste inkludera så många av världens stater som möjligt. Generellt får utskottet också utgå ifrån att fördragsslutande stater respekterar sina förpliktelser enligt ingångna avtal även om någon överstatlig dömande instans inte finns. Diskussioner om eventuella sanktioner vid brott mot bindande internationella konventioner bör dock föras vidare.
Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis följer utvecklingen på detta område.
Därmed får yrkande 1 i motion U637 (mp) anses besvarat.
Vad gäller stärkandet av den icke konventionsbundna miljörätten som tas upp i motion U657 får utskottet hänvisa till sitt betänkande 1989/90:UU7 där utskottet anförde följande: "En annan viktig del i det internationella arbetet på att bevara den globala miljön är den icke konventionsbundna miljörätten vari ingår sic utere-principen (använd din egendom på ett sådant sätt att den inte skadar någon annan). Denna princip har återspeglats i 1972 års miljödeklaration (Stockholmsdeklarationen). Sic utere-principen kan anses som sedvanerätt.
I Brundtland-rapporten föreslås att tidigare principer skall kodifieras genom antagandet av en konvention om miljöskydd och varaktigt hållbar utveckling. Från svensk sida har framförts att vi ställer oss positiva till en diskussion av denna fråga. Utskottet utgår från att regeringen aktivt kommer att följa utvecklingen på detta område."
Sedan utskottet senast behandlade frågan har ingenting skett som föranleder en ändring av utskottets bedömning. Det kan tilläggas att frågan kommer att behandlas vid 1992 års konferens om miljö och utveckling.
Härmed får yrkande 4 i motion U657 (fp) anses besvarat.
Frågan om en internationell miljöskyddsstyrka alternativt kustbevakningsstyrka som tas upp i motionerna U208 (c) och U657 (fp) har tidigare behandlats av utskottet (1989/90:UU7). Utskottet konstaterade då: "Frågan om en katastroffond diskuterades vid 1989 års möte med FN:s miljöstyrelse, och en resolution antogs med bl.a. svenskt medförslagsställarskap om att man skulle undersöka möjligheter att skapa ett center för brådskande miljöinsatser som krävs antingen på grund av en plötslig olycka eller i ekologiska katastrofområden." Frågan utreds för närvarande inom FN och förväntas kunna behandlas vid miljöstyrelsen möte år 1991. Samarbetsåtgärder för att komma till rätta med föroreningar av den marina miljön, t.ex. den som förorsakas av sjöfarten eller av verksamhet som bedrivs till havs, har utarbetats inom den internationella sjöfartsorganisationen International Maritime Organization (IMO). IMO:s medlemstater har undertecknat konventioner som reglerar utsläpp av olja från fartyg. Frågan om en skyddsstyrka diskuteras. Sverige deltar aktivt. En annan internationell överenskommelse som innehåller begränsningar av utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg är den s.k. MARPOL-konventionen 73/78 eller Havsföroreningskonventionen.
Helsingforskonventionen, som omfattar det s.k. Östersjöområdet och till vilken samtliga strandstater är anslutna, innehåller regler för samarbete mellan dessa stater för upprätthållande av beredskap för bekämpning av föroreningar genom olja och andra skadliga ämnen till havs. Konventionen innehåller även regler för formerna för övervakning för att upptäcka och registrera utsläpp samt för bekämpning av vattenföroreningar från fartyg.
Inom ECE diskuteras en internationell överenskommelse för att förhindra industriolyckor och ömsesidigt bistå varandra om sådana inträffar.
Utskottet utgår från att regeringen fortsatt aktivt följer denna fråga.
Därmed får yrkande 2 i motion U208 (c) och yrkande 7 i motion U657 (fp) anses besvarade.
I motion U638 (c) betonas behovet av ytterligare internationella åtgärder mot försurningen. Bl.a. anbefalls att de internationella protokollen till ECE-konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar för reducering av svavel och kväve måste revideras och skärpas. Nya överläggningar måste initieras om svavel och kväveoxidbegränsningar. Nya överenskommelser bör enligt motionärerna utgå från den vetenskapliga kunskap som finns i dag om kritiska belastningsvärden och naturens egna gränser. I motionen tas även upp krav på initiativ till överläggningar med den danska regeringen om begränsning av luftföroreningar från Danmark. Enligt motionärerna bör överläggningar även initieras med Finland för att få gränsälvskommissionens uppgifter att utvidgas till att även omfatta luftföroreningar.
Utskottet får konstatera att de frågor som tas upp i motion U638 för närvarande behandlas inom ramen för ECE. I den konventionsstyrelse som tillkom för att övervaka efterlevnaden av konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar pågår ett löpande arbete på att förbättra och utvidga denna. Konventionen är en s.k. ramkonvention inom vilken konkreta åtaganden beträffande utsläppsbegränsningar görs genom särskilda protokoll eller utfärdade rekommendationer. Sålunda pågår arbete på ett nytt protokoll avseende ytterligare reduceringar av svavelutsläppen. Det protokoll som tidigare antagits om en 30-procentig reduktion av svavelutsläppen har ännu inte undertecknats av samtliga öststater.
År 1988 kunde ett protokoll som fryser utsläppen av kväveoxider eller dessas gränsöverskridande flöden antas. Överenskommelsen var det första steget i en process som siktar mot en reglering av utsläppen. Det andra steget avseende en begränsning av utsläppen av kväveoxid siktar till att uppnå utsläppsminskningar som hänför sig till kritiska belastningsgränser. Förhandlingar pågår redan avseende frågan om kritiska belastningsgränser, då främst vad avser svavelutsläpp.
Annat arbete inom konventionsstyrelsen pågår för att utarbeta strategier för begränsningar av utsläpp av föroreningar i atmosfären och för att utarbeta ett protokoll som skall begränsa utsläpp av flyktiga organiska ämnen "Volatile, Organic Compounds" (s.k. VOC).
Försurningsfrågan togs upp vid det möte i Bergen som de 34 medlemsstaterna i ECE på inbjudan av den norska regeringen höll den 8--16 maj 1990 som en uppföljning till Brundtlandtkommissionens rapport. Ministrarna underströk behovet av fortsatt arbete för att begränsa utsläppen av bl.a. svavel och kväve. Försurningsfrågorna kommer självfallet att tas upp vid 1992 års konferens om miljö och utveckling.
Utskottet utgår ifrån att det aktiva svenska engagemanget i dessa frågor kommer att fortsätta.
Därmed avstyrks yrkande 5 i motion U638 (c).
Vad gäller det finsk-svenska gränsälvssamarbetet enligt den överenskommelse som gjordes mellan länderna år 1971 och vad yrkande 4 i motion U638 anför om en utvidgning av kommissionens uppgifter till att också omfatta luftföroreningar, får utskottet hänvisa till jordbruksutskottets betänkande 1989/90:JoU5. Jordbruksutskottet anför bl.a.: "Utskottet har erfarit att man från de svenska och finska regeringarnas sida uppmärksamt följer utvecklingen i gränsälvsområdet. Miljöfrågornas betydelse i området har därvid särskilt uppmärksammats. Enligt utskottets mening synes anledning icke föreligga att utvidga överenskommelsens innehåll till att omfatta frågor om luftvård. Syftet med motionen kan bäst tillgodoses inom ramen för ett sådant samarbete mellan de nordiska länderna som innefattas i den nordiska miljöskyddskonventionen (SÖ 1974:99). Däremot anser utskottet att det finns skäl som talar för att regeringen överväger möjligheten att till gränsälvskommissionen tillföra sakkunskap även på miljövårdsområdet." Utskottet ansluter sig till jordbruksutskottets yttrande.
Därmed avstyrks yrkande 4 i motion U638 (c).
I motion U638 tas olika åtgärder till skydd för de tropiska regnskogarna upp. Utskottet delar den oro för de tropiska regnskogarna som ligger bakom yrkandet. Utskottet har tidigare uttalat sig om behovet av kraftfulla internationella åtgärder på detta område (1988/89:UU18 och 1989/90:UU15). Utskottet får hänvisa till dessa betänkanden och liksom då framhålla den höga prioriteringsgrad som skyddet av den tropiska regnskogen måste ha. Vad som anförs i motionen om att svenska biståndsinsatser bör ges ökad miljöinrikting och bidra till att framkalla en positiv attityd till biologisk mångfald överensstämmer med regeringens politik. Sverige agerar vidare aktivt för att öka mijömedvetandet och ansvaret inom internationella organisationer inkl. Världsbanken samt bidrar till forskningsprojekt och kunskapsöverföring.
En konvention om skydd av regnskog skulle enligt utskottets uppfattning kunna vara ett sätt att skydda denna omistliga naturresurs. För att en sådan konvention skall få största möjliga anslutning och bli effektiv krävs emellertid att de stater inom vilkas territorium regnskogarna ligger konstruktivt engagerar sig i frågan.
För frågan om ett totalstopp för svensk import av tropiskt timmer och produkter därav får utskottet hänvisa till näringsutskottets betänkande 1989/90:NU8. Näringsutskottet anför bl.a. rörande restriktioner av importen från u-länder: "Denna intressemotsättning illustreras genom diskussionen om social- och miljöklausuler. Ett krav från i-länderna att sådana klausuler skall tillämpas eller tillskapas kan i vissa u-länder uppfattas som cyniskt men framför allt som ett utslag av protektionism. Det torde mot denna bakgrund vara mer ändamålsenligt att, åtminstone inledningsvis, driva hithörande frågor på en principiell bas och i andra organ än GATT. Utskottet vill erinra om det angelägna i att tredje världens länder, där regnskogarna huvudsakligen är belägna, får möjligheter att utveckla ett rationellt och miljövänligt skogsbruk med de tropiska trädslagen som en viktig resurs. En förutsättning för detta är att en marknad finns för tropiska träprodukter. Ett generellt importförbud skulle motverka en sådan utveckling.
Frågorna om hoten mot den tropiska regnskogen har bevakats under en följd av år i internationella sammanhang. Utskottet noterar emellertid nu ett avsevärt ökat intresse för ämnet. Arbetet i internationella timmerorganisationen ITTO har engagerat ett stort antal länder, företrädande såväl producent- som konsumentintressen. Sverige deltar aktivt i detta arbete. Inom ITTO förhandlas och godkänns projekt som har till syfte att åstadkomma skydd av den tropiska regnskogen, bl.a. genom s.k. uthålligt skogsbruk. Flera av de förslag till åtgärder som därvid har kommit fram kan förutsättas ha goda möjligheter att leda till målet att en miljövänlig och uthållig produktion av tropiskt timmer skall komma till stånd, vilket också är syftet med kraven i motionerna. Enligt utskottets mening bör den angelägna strävan att förhindra fortsatt förstörelse av regnskogen i första hand kanaliseras genom ITTO."
Utskottet ansluter sig till näringsutskottets yttrande.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i motion U638 (c).
I motion U656 (c) krävs att Sverige skall agera kraftfullt i internationella fora för att få till stånd begränsningar av fossila bränslen bl.a. för att minska trafikens försurande inverkan på luft och hav. Vid 1992 års konferens måste frågan tas upp anser motionärerna. I motion U545 (s) yrkas på internationell samordning av miljökraven på bilar.
Utskottet får med anledning av motionerna konstatera att åtgärder för att motverka och minska de skadliga effekter som trafiken, i synnerhet bilavgaserna, har på jordens klimat är en fråga av mycket hög prioritet för den svenska regeringen. Vid det möte som hölls i Bergen den 8--16 maj 1990 som en uppföljning av Brundtlandkommissionen drev Sverige denna fråga. Trafikens inverkan på luft och havsmiljöer kommer även att behandlas vid 1992 års konferens om miljö och utveckling.
Regeringen följer noga utvecklingen inom EG på detta området. Inom OECD behandlas bilavgasfrågor inom bl.a. expertgruppen luftvård (Air Management Policy Group). Vid det ministermöte som hölls den 26 april 1990 diskuterades bl.a. arbetet rörande bilavgaser. Dessa frågor diskuteras även inom ECE. Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis aktivt driver denna fråga.
Därmed får motion U656 (c) och motion U545 (s) anses besvarade.
Behovet av fri och utökad information om uppgifter som rör miljön och ökat officiellt medverkande av olika miljöorganisationer i det internationella miljösamarbetet tas upp i motion U637 (mp).
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U637 om att en förutsättning för att det internationella rättssystemet skall bli effektivt är att det finns en fri och öppen information om de olika ländernas åtgärder och avsaknad av åtgärder. Frågan har tagits upp inom Nordiska rådet, vilket även påpekas i motionen, och vid miljömötet i Bergen. Vid ett internationellt expertmöte som anordnades av den holländska regeringen har ett förslag utarbetats till stadga rörande delaktighet i information om miljöåtgärder etc. Frågan kommer även att behandlas vid 1992 års konferens om miljö och utveckling.
Utskottet utgår från att regeringen fortsatt driver denna fråga.
Detsamma gäller de etablerade miljöorganisationernas möjlighet att få observatörsskap i de internationella konventionernas kommissioner. Detta är enligt utskottets uppfattning en rimlig begäran, som, enligt vad utskottet erfar, redan i många fall tillgodosetts. Utskottet noterar att regeringarna och de frivilliga miljöorganisationerna i allt högre grad samarbetar på miljöområdet. Ett exempel var den första delen av Bergen-konferensen där regeringsrepresentanter, forskare, näringsliv och miljöorganisationer möttes och gemensamt sökte formulera målsättningar på miljöområdet.
Därmed får yrkande 3 och 4 i motion U637 (mp) anses besvarade.
Den marina miljön
Sammanfattning av motionerna
I två motioner U208 (c) och U638 (c) yrkar centerpartiet att Sverige ratificerar FN:s havsrättskonvention. Miljöpartiet yrkar i motion U637 (mp) att Sverige skall verka för en världsomspännande havskonvention.
Utskottet får konstatera att det i många avseenden fortfarande saknas en heltäckande internationell reglering till skydd för den marina miljön. Ett internationellt antagande av havsrättskonventionens miljöbestämmelser vore därför att välkomna. Konventionen innehåller emellertid bestämmelser som reglerar andra ämnesområden med anknytning till världshaven. Den återger många av de regler som tidigare fastställts i de fyra s.k. Genèvekonventionerna från 1958 rörande det fria havet, fisket, territorialhavet och kontinentalsockeln. Konventionen innehåller bl.a. regler om geografiskt missgynnade staters rättigheter, marin forskning och överföring av djuphavsteknologi m.m. Konventionen innehåller även stadganden rörande begreppet ekonomisk zon och en regim om djuphavsutvinning av mineraler på bottnarna utanför nationell jurisdiktion.
Det är framför allt de finansiella implikationerna av ett deltagande i den enligt konventionen föreslagna havsbottenregimen som visat sig göra det svårt för Sverige och flertalet andra länder att ratificera konventionen.
Havsrättskonventionen undertecknades år 1982 av Sverige och drygt 100 andra stater. Endast 43 stater har emellertid hittills ratificerat konventionen. För att den skall träda i kraft krävs 60 ratifikationer. USA, Storbritannien och Västyskland m.fl. i-länder har inte ens undertecknat konventionen, främst på grund av motstånd mot konventionens regler rörande djuphavsutvinning av vissa mineraler.
Mot denna bakgrund anser utskottet att yrkande 1 i motion U208 (c) och yrkande 9 i U638 (c) om ratificering av FN:s havsrättskonvention inte föranleder någon åtgärd från riksdagens sida.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U208 (c) och yrkande 9 i motion U638 (c).
Enligt vad som framgår bl.a. av jordbruksutskottets betänkande 1989/90:JoU6 är det internationella samarbetet på havsmiljöområdet mycket omfattande och ständigt föremål för nya avtal och överenskommelser. En världsomfattande konvention till skydd för världshaven, enligt vad som framförs i motion U637 (mp), bör självfallet vara ett mål för det internationella förhandlingsarbetet i den mån regionala överenskommelser inte kan anses komma att täcka behovet av skydd för den marina miljön.
Som utskottet anfört ovan innehåller 1982 års havsrättskonvention flera internationellt täckande bestämmelser till skydd för den marina miljön. Utan att utskottet i förväg vill precisera utformningen och den geografiska omfattningen är det utskottets uppfattning att regeringen bör fortsätta sitt arbete på internationellt täckande regleringar till skydd för den marina miljön.
Härmed får yrkande 5 i motion U637 (mp) anses besvarat.
Antarktis och Arktis
Sammanfattning av motionerna
I motion U637 (mp) yrkas att Sverige skall arbeta för en skyddskonvention för Antarktis och för att Antarktis görs till en världspark. Motionärerna i motion U638 (c) yrkar att Antarktis skall förklaras vara en internationell naturpark. Syftet är detsamma; att skydda Antarktis miljö. Samma oro för Arktis sårbara och alltmer utsatta miljö ligger bakom yrkandet i motion U637 att Sverige skall arbeta för en internationell konvention som reglerar all mänsklig påverkan i Arktis.
Utskottet delar den oro inför en miljöförstörande exploatering som hotar de känsliga och för den globala forskningen omistliga resurserna som utgörs av jordklotets båda isklädda poler. Denna oro har även tidigare framförts i olika betänkanden, senast i 1989/90:UU4 om Antarktis.
Utskottet får hänvisa till detta betänkande med tillägget att vad som där anförs om en utveckling bland Antarktisfördragets medlemsstater i riktning mot en allt större förståelse för nödvändigheten av ett rigoröst miljöskydd nu gäller i ännu högre grad. Förutsättningarna att nå en överenskommelse om miljöskyddet av Antarktis är nu enligt utskottets uppfattning gynnsammare än någonsin tidigare. Hösten 1990 skall Antarktisfördragets parter hålla ett möte om miljöfrågorna. Sverige har alltsedan tillträdet till Antarktisfördraget år 1984 konsekvent arbetat för att stärka miljöskyddet på den sydliga kontinenten i en riktning som benämningen "världspark" eller "internationell naturpark" kan sägas vara ett uttryck för. En ratificering av mineralkonventionen, vilket tas upp i motion U637, saknar aktualitet för svensk del. Det svenska intresset för mineralkonventionen har aldrig varit förknippat med mineralutvinning utan med en strävan att uppnå ett så rigoröst skydd för Antarktis miljö som möjligt. Mineralkonventionen var ett första steg för att hejda en exploatering av Antarktis. Utskottet ser det som naturligt att Sverige nu eftersträvar ett mer långsiktigt skydd av det slag som motionen efterlyser.
Därmed får yrkandena 6 och 7 i motion U637 (mp) och yrkande 7 i motion U638 (c) anses besvarade.
Vad gäller Arktis saknas en övergripande multinationell överenskommelse. Senare tids utnyttjande av området har emellertid medfört ett ökat medvetande om behovet av att skydda miljön. I september 1989 hölls på finskt initiativ ett möte i Rovaniemi där berörda polarstater, dvs. de nordiska länderna, Sovjetunionen, Canada och USA, diskuterade former för miljöskydd och miljösamarbete i Arktis. Vid mötet beslutades att genomföra studier av miljöläget i Arktis, om utarbetande av ett övervakningssystem för regionen och en strategi för miljöåtgärder på kort och lång sikt. Ett andra möte har nyligen hållits i Canada med deltagande även av Storbritannien och Västtyskland samt av representanter för urbefolkningarna i polarområdet. Ett tredje möte skall hållas i Sverige år 1991.
Utskottet utgår från att Sverige aktivt deltar i arbetet.
Därmed får yrkande 8 i motion U637 (mp) anses besvarat.
Regionalt samarbete
I motion U657 anförs att Sverige bör verka för fler regionala konventioner eftersom det har visat sig att konventioner som omfattar mindre områden både är lättare att förhandla färdigt och lättare att få mer långtgående.
Utskottet har tidigare behandlat denna fråga (1989/90:UU7). Utskottet konstaterade då att det delade den uppfattning om betydelsen av regionalt samarbete på miljövårdsområdet som framfördes i den berörda motionen. "Det samarbete som sker i Europa såväl regionalt som över hela Europa inom ramen för det nordiska samarbetet, Östersjöstaterna, Nordsjöstaterna, ECE, ESK etc. resulterar i konventioner och andra former av mellanstatliga överenskommelser.
Ett liknande arbete äger rum inom andra regioner runt om i världen. Sverige stöder generellt regionalt samarbete och naturligtvis regionala konventioner ägnade att skydda miljön. Det kan dock inte anses ankomma på Sverige att driva denna fråga utan på de i regionerna ingående länderna själva."
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Därmed får yrkande 3 i motion U657 (fp) anses vara besvarat.
Vad gäller svenskt medlemskap i European Environmental Agency som framförs i motionerna U218 (m) får utskottet konstatera att detta är just vad den svenska regeringen tillsammans med övriga EFTA-staters regeringar eftersträvar. Vid det möte mellan miljöministrarna i EFTA-länderna som ägde rum i april 1990 uttalade samtliga EFTA-länder önskemål om att bli medlemmar i EEA.
Därmed får yrkande 3 i motion U218 anses besvarat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande miljölagstiftning att riksdagen avslår yrkandena 2 och 13 i motion 1989/90:U637 och yrkande 2 i motion 1989/90:U638,
2. beräffande global miljöfond att riksdagen avslår yrkande 15 i motion 1989/90:U637 och yrkande 1 i motion 1989/90:U638, res. 1 (fp, c, v, mp)
3. beträffande luftvårdsfond att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1989/90:U638 besvarat med vad utskottet anfört,
4. beträffande skuldbyten att riksdagen avslår yrkandena 5 och 6 i motion 1989/90:U657, res. 2 (fp, c, mp)
5. beträffande miljödomstol att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion U637 besvarat med vad utskottet anfört,
6. beträffande den icke-konventionsbundna miljörätten att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1989/90:U657 besvarat med vad utskottet anfört,
7. beträffande internationell miljöskyddsstyrka att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U208 och yrkande 7 i motion 1989/90:U657 besvarade med vad utskottet anfört,
8. beträffande försurning att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1989/90:U638, res. 3 (c)
9. beträffande gränsälvsöverenskommelsen att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1989/90:U638, res. 4 (c)
10. beträffande tropiska regnskogar att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1989/90:U638, res. 5 (fp, c, v, mp)
11. beträffande trafikens skadliga effekter att riksdagen förklarar motion 1989/90:U656 och motion 1989/90:U545 besvarade med vad utskottet anfört,
12. beträffande information och medverkan att riksdagen förklarar yrkandena 3 och 4 i motion 1989/90:U637 besvarade med vad utskottet anfört,
13. beträffande ratificering av FN:s havsrättskonvention att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U208 och yrkande 9 i motion 1989/90:U638, res. 6 (c, v, mp)
14. beträffande den marina miljön att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1989/90:U637 besvarat med vad utskottet anfört,
15. beträffande Antarktis att riksdagen förklarar yrkandena 6 och 7 i motion 1989/90:U637 och yrkande 7 i motion 1989/90:U638 besvarade med vad utskottet anfört,
16. beträffande Arktis att riksdagen förklarar yrkande 8 i motion 1989/90:U637 besvarat med vad utskottet anfört,
17. beträffande regionalt samarbete att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1989/90:U657 besvarat med vad utskottet anfört,
18. beträffande medlemskap i EEA att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1989/90:U218 och besvarat med vad utskottet anfört.
Stockholm den 29 maj 1990
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s), Sture Ericson (s), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (vpk), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Eva Björne (m) och Håkan Holmberg (fp).
Reservationer
1. Global miljöfond (mom. 2)
Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v), Per Gahrton (mp) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "i motion U637 (mp)." bort ha följande lydelse:
Centermotionens förslag om en omfattande global miljöfond, finansierad genom att industriländerna avsätter en del av sin bruttonationalinkomst varje år bör enligt utskottets uppfattning föras fram i detta sammanhang. Medlen skulle användas för att möta de från global synpunkt allvarligaste miljöhoten, som utplåning av regnskog, ökenutbredningen, jordförstöringen m.m. Arbetet för att få till stånd en global miljösatsning bör enligt utskottets uppfattning få högsta prioritet i Sveriges utrikespolitik, såväl i internationella organ som vid bilaterala kontakter. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion U638 och till yrkande 15 i motion U637 (mp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande global miljöfond att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1989/90:U637 och yrkande 1 i motion 1989/90:U638 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Skuldbyten för att finansiera miljövårdsprojekt (mom. 4)
Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Sedan utskottet" och slutar med "U657 (fp)." bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör nu, enligt utskottets mening, med bifall till yrkande 5 i motion U657 hos regeringen begära förslag till regler som möjliggör för exportkreditnämnden att under vissa villkor sälja skuldandelar som ett sätt att finansiera miljövårdsinsatser i låntagarländerna. På samma sätt bör riksdagen nu, med bifall till yrkande 6 i samma motion, uppdra åt regeringen att aktivt pröva möjligheterna att inom ramen för den s.k. Parisklubben medverka till internationellt förankrade miljösatsningar av det slag som skisseras i motionen.
dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande skuldbyten att riksdagen med bifall till yrkandena 5 och 6 i motion 1989/90:U657 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Försurning (mom. 8)
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "i motion U638 (c)." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att ytterligare initiativ bör tas för internationella åtgärder mot försurningen. Åtgärder av det slag som föreslås i motionen bör därvid komma i fråga.
dels att utskottets hemställan i moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande försurning att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1989/90:U638 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Gränsälvsöverenskommelsen (mom. 9)
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Vad gäller det" och slutar på s. 11 med "i motion U638 (c)." bort ha följande lydelse:
Vad gäller det finsk-svenska gränsälvssamarbetet enligt den överenskommelse som gjordes mellan länderna år 1971 och vad yrkande 4 i motion U638 anför om en utvidgning av kommissionens uppgifter till att också omfatta luftföroreningar, finner utskottet motionens förslag befogat. Jordbruksutskottet har i sitt betänkande 1989/90:Jo5 utalat sig för att gränsälvskommissionen tillförs sakkunskap även på miljöområdet. Att uttryckligen inkludera luftmiljöfrågorna i uppdraget vore en ytterligare åtgärd för att betona miljöfrågornas betydelse i gränsälvssamarbetet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion U638 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande gränsälvsöverenskommelsen att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1989/90:U638 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Tropiska regnskogar (mom. 10)
Pär Granstedt (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v), Per Gahrton (mp) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "i motion U638 (c)." bort ha följande lydelse:
För egen del vill utskottet framhålla att åtgärder för att rädda de tropiska regnskogarna blir alltmer brådskande. Målet måste vara en internationell konvention till skydd för regnskogarna. För att detta skall bli möjligt utan svåra ekonomiska konsekvenser och därav följande politiskt motstånd från de berörda länderna, krävs att industriländerna tar ett ekonomiskt ansvar. Den globala miljöfond som utskottet behandlar på annan plats i detta betänkande skulle kunna vara ett sätt att finansiera sådana insatser. I avvaktan på en sådan fond krävs bilaterala insatser och stöd genom existerande kanaler som UNDP och UNEP. Ett program för att kompensera de berörda länderna ekonomiskt och utveckla ett ekologiskt skogsbruk bör lämpligen förenas med åtgärder mot import av tropiskt timmer som inte producerats på ett ekologiskt godtagbart sätt.
Vad utskottet här anför bör riksdagen, med bifall till yrkande 8 i motion U638 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande tropiska regnskogar att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1989/90:U638 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Ratificering av havsrättskonventionen (mom. 13)
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c), Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anser
dels att utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Mot denna bakgrund" och slutar med "i motion U638 (c)." bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det anmärkningsvärt att Sverige ännu inte ratificerat avtalet. Det är ett agerande som strider mot vårt lands utrikespolitiska traditioner, såväl våra strävanden allmänt att främja ett internationellt samarbete byggt på rättsprinciper fastlagda i internationella konventioner som Sveriges pådrivande roll när det gäller internationella miljö- och naturresursfrågor. Regeringen bör utan ytterligare dröjsmål vidta åtgärder så att konventionen kan ratificeras.
Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion U208 (c) och yrkande 9 i motion U638 (c) ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande ratificering av FN:s havsrättskonvention att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U208 och yrkande 9 i motion 1989/90:U638 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.