Internationella adoptionsfrågor
Betänkande 1996/97:SoU15
Socialutskottets betänkande
1996/97:SOU15
Internationella adoptionsfrågor
Innehåll
1996/97 SoU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1996/97:91 Internationella adoptionsfrågor och 18 motionsyrkanden som väckts med anledning av pro- positionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall godkänna 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och att konventionen inkorporeras i svensk lagstiftning. Utskottet tillstyrker även övriga förslag i propositionen, bl.a. att beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta skall fattas av socialnämnderna. För att garantera en snabb handläggning av dessa ärenden anser dock utskottet att prövningen skall ske skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill adoptera gjort en anmälan härom till nämnden och att denna tid endast får förlängas om synnerliga skäl föreligger. Detta föranleder en ändring i 25 § femte stycket i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. Till betänkandet har fogats sex reservationer.
Propositionen
I proposition 1996/97:91 föreslår regeringen (Socialdepartementet) - efter hörande av Lagrådet - att riksdagen dels godkänner den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, dels antar regeringens förslag till - lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, - lag om internationell adoptionsförmedling, - lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), - lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), - lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, - lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn. Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.
Motionerna
1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att de auktoriserade adoptionsorganisationerna anförtros beslutet att adoptionen får fortsätta i enlighet med Haagkonventionens artikel 17 c, 2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till tillägg i socialtjänstlagens 25 § om den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn, 3. att riksdagen beslutar att enskilda adoptioner även fortsättningsvis skall vara möjliga. 1996/97:So24 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ytterligare kontrollstation. 1996/97:So25 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella adoptionsfrågor. 1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en förlängning av giltighetstiden till två år för medgivande från socialnämnd eller motsvarande enligt vad i motionen anförts om hänsynstagandet till barnet, 2. att riksdagen vid bifall av yrkande 1 genom en formulering i socialtjänstlagen låter konventionens krav på uppföljning också utgöra det slutliga samtycket från socialnämndens sida, 3. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 beslutar att det som i 25 § socialtjänstlagen anges om skyndsam prövning ersätts med att socialnämnden inom sju vardagar skall pröva om det skall ges samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta, 4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kostnaderna för internationella adoptioner enligt vad i motionen anförts om ett ökat stöd till personer som önskar adoptera utländska barn, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till könsneutrala åldersregler vid internationella adoptioner enligt vad i motionen anförts om att ersätta den könsdiskriminerande praxis som åldersrekommendationen skapat. 1996/97:So27 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska tillämpningen av Haagkonventionens artikel 17 c. 1996/97:So28 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delegera beslut om fullföljande av adoptioner, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen till förmån för vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner till förmån för vad som anförts i motionen. 1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta de auktoriserade adoptionsförmedlingarna vara ansvariga för den andra prövningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av den enskildes kostnader vid adoption och andra åtgärder för att lösa problem vid barnlöshet, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag till tillägg i socialtjänstlagens 25 § vad gäller föräldrakunskap. 1996/97:So30 av Kerstin Heinemann och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av regeringens förslag till 25 § femte stycket lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) innebärande att socialnämnden genast (i stället för skyndsamt) skall pröva om den skall ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta.
Ärendets beredning i utskottet Under beredningen av ärendet har utskottet den 20 mars 1997 anordnat en sluten utfrågning med företrädare för Socialdepartementet, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) Förbundet Adoptionscentrum (AC) och Familjeföreningen för Internationell Adoption (FFIA). Ett hundratal skrivelser har inkommit, bland annat från De auktoriserade adoptionsorganisationernas samverkansgrupp och Adoptionscentrum Uppland. I princip samtliga skrivelser vänder sig mot förslaget i propositionen att låta socialnämnderna fatta beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta enligt artikel 17.c i Haagkonventionen. Enstaka klagomål avser förslagen om begränsat utrymme för enskilda adoptioner samt kontroll av adoptivföräldrarnas kunskaper om barn.
Utskottet
Bakgrund Sverige har vid Konferensen för internationell privaträtt i Haag deltagit i utarbetandet av en konvention med regler för hanteringen av internationella adoptioner. Arbetet resulterade år 1993 i Konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, benämnd Haagkonventionen. Den 27 maj 1992 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se över verksamheten med internationella adoptioner. Utredningen har avlämnat betänkandet Internationella adoptionsfrågor, 1993 års Haagkonvention m.m. (SOU 1994:137).
Propositionen i huvuddrag I propositionen föreslås att Sverige ratificerar 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och att konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom att intas som bilaga till en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen. Konventionen föranleder vissa ändringar i socialtjänstlagen (1980:620), sekretesslagen (1980:100) och lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap. För att förbättra effektivitet, insyn och rättssäkerhet i adoptionsprocessen föreslås vissa ändringar i socialtjänstlagen och lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn. En ny lag om internationell adoptionsförmedling föreslås vidare ersätta lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp.
Godkännande av Haagkonventionen Sverige har tidigt tagit ställning för att internationella adoptioner skall ske under ordnade former och på ett etiskt godtagbart sätt. Sverige har också aktivt verkat för Haagkonventionens tillkomst vid förberedelsearbetet i Haag. Det blir därmed enligt regeringen naturligt att också ratificera konventionen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Haagkonventionen. Ingen motion har väckts med anledning av regeringens förslag i denna del. Utskottet delar regeringens inställning och tillstyrker förslaget att riksdagen godkänner Haagkonventionen.
Samtycke enligt artikel 17.c i konventionen m.m.
Propositionen Konventionen föreskriver (art. 17) att innan ett barn får överlämnas till de tilltänkta adoptivföräldrarna skall en sista avstämning göras i respektive land huruvida förutsättningarna för adoptionen är uppfyllda. Denna prövning aktualiseras först när ett visst barn i ursprungsstaten har föreslagits för adoption till vissa sökande i mottagarlandet och de tilltänkta adoptanterna samtycker till adoptionen. Därefter skall enligt artikel 17.c respektive land samtycka till att adoptionsförfarandet får fortskrida. Det är enligt propositionen, förutom en bedömning av de sökandes behörighet och lämplighet att adoptera, fråga om en rättslig kontroll av att det inte finns sådan bristande överensstämmelse mellan de berörda staternas lagar som kan utgöra hinder för adoptionens genomförande. Regeringen påpekar att detta moment inte finns i den nuvarande svenska lagstiftningen utan att det innebär en nyhet. Enligt konventionen är det centralmyndigheten som skall besluta om samtycke enligt artikel 17.c. Uppgiften får emellertid delegeras till offentliga organ eller auktoriserade sammanslutningar (art. 22.1). Enligt regeringens mening bör beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta fattas av socialnämnderna. Förslaget sammanfaller i denna del med utredningens, vilket väckt starka reaktioner från adoptionsorganisationerna. Dessa befarar att det drar ut på tiden och försvårar eller äventyrar adoptionen om socialnämnderna skall fatta beslutet. De har därför framfört önskemål om att själva få ansvara härför. NIA och företrädare för kommunerna har emellertid tillstyrkt att beslut om samtycke enligt artikel 17.c skall fattas av socialnämnderna. Regeringen motiverar sin uppfattning med att socialnämnderna dels fattar beslut om familjens lämplighet att adoptera, dels inte har några intressen i adoptionen samt att beslutet har tydlig karaktär av myndighetsutövning. Regeringen uttalar samtidigt att adoptionsmyndigheternas farhågor om tidsutdräkt måste tas på stort allvar. Kommunerna får inte dröja med detta beslut, om inte väsentliga skäl för dröjsmål finns. Vidare bör det vara möjligt att delegera beslutsrätten till enskild tjänsteman. Regeringen föreslår att föreskrifter om skyndsamhet respektive delegering skall införas i 25 § respektive 47 § socialtjänstlagen. Lagrådet har påpekat att den föreslagna utformningen av 25 § femte stycket socialtjänstlagen innebär att socialnämnden, även i sådana internationella adoptionsärenden som faller utanför konventionen, skall pröva om den skall ge samtycke till ett fortsatt adoptionsförfarande. Lagrådet ifrågasätter starkt om en sådan ordning bör införas. Regeringen anser emellertid att behovet av en något så när enhetlig hantering av olika adoptionsärenden väger tyngre samt påpekar att konventionen är till för att stärka rättssäkerheten och barnets skydd vid internationella adoptioner och att artikel 17.c är ett viktigt moment i de strävandena. Enligt 4 kap. 5 a § första stycket föräldrabalken (FB) skall föräldrarna samtycka till adoptionen om barnet inte har fyllt arton år. Moderns samtycke skall ha lämnats först sedan hon har hämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Enligt praxis skall minst sex veckor ha förflutit från nedkomsten. Andra stycket samma paragraf innehåller vissa undantag från kravet på samtycke. I propositionen (s. 67 f.) anges att det i Haagkonventionen inte finns något preciserat krav på samtycke av föräldrar eller någon annan till en adoption. I vilka fall sådant samtycke skall lämnas skall bedömas i enlighet med ursprungsstatens lag. Konventionen föreskriver att moderns samtycke, där sådant krävs, skall ha givits först efter barnets födelse (art. 4.c 1). Regeringen anför att det särskilt vad gäller moderns samtycke och tidpunkten för det finns en uppenbar risk att lagen i ursprungsstaten inte stämmer överens med svensk lag. Det får särskild betydelse när adoptionen skall äga rum vid svensk domstol eftersom ansökan då enligt 2 § första stycket lagen (1979:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption skall prövas enligt svensk lag. Om ursprungsstatens lag inte är förenlig med svensk lag, exempelvis då moderns samtycke har lämnats direkt efter förlossningen, kan det enligt propositionen finnas anledning för den behöriga svenska myndigheten att vägra ge sitt samtycke enligt artikel 17.c till att förfarandet får fortskrida. I propositionen (s. 51 f.) föreslås vissa ändringar avseende socialnämndens medgivande att ta emot ett barn för adoption (25 § tredje och fjärde styckena förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen). För det första föreslås att giltighetstiden för ett sådant medgivande förlängs från nuvarande ett år till två år, med hänvisning till att vissa adoptionsärenden drar ut på tiden och hemutredningarna därför behöver göras om. Regeringen påpekar att en tvåårsgräns ökar sannolikheten att förutsättningarna under vilka medgivandet givits förändras. Därför föreslås också en skyldighet för de sökande att anmäla om sådana förändringar inträffar. För det tredje bör enligt regeringen möjligheter att återkalla ett medgivande införas. Om förutsättningarna för medgivandet inte längre föreligger skall det återkallas. En sådan återkallelse skall kunna ske även sedan barnet anlänt till sökandena, innan adoptionen ägt rum, om det är till barnets bästa.
Motionerna I sex motioner ifrågasätts regeringens förslag att beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta skall fattas av socialnämnderna och inte av de auktoriserade adoptionsorganisationerna. I två av motionerna yrkas att riksdagen ändrar regeringens lagförslag i denna del medan det i fyra motioner begärs tillkännagivanden till regeringen i frågan. I motion 1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att de auktoriserade adoptionsorganisationerna anförtros beslutet att adoptionen får fortsätta i enlighet med Haagkonventionens artikel 17.c (yrkande 1). Motionärerna anför för det första att socialnämnderna lider en naturlig brist på kunskap samt erfarenhet av adoptioner och adekvat juridisk kompetens. I adoptionsfrågor handlar det om komplicerad juridisk materia. Dokumenten som skall granskas är ofta på ett främmande språk. Det krävs också ingående kunskap om internationella förhållanden. Motionärerna anför vidare att socialtjänstverksamheten i kommunerna är mycket hårt belastad och att de redan i dag långa handläggningstiderna knappast torde bli kortare när socialnämnderna påförs ytterligare ansvar. I motion 1996/97:So28 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delegera beslut om fullföljande av adoptioner (yrkande 1), att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen till förmån för vad som anförts i motionen (yrkande 2) samt att riksdagen avslår regeringens förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner till förmån för vad som anförts i motionen (yrkande 3). Motionärerna anför att adoptionsorganisationerna har kunskap om och lång erfarenhet av de aktuella ländernas lagstiftning och myndighetsorganisation. Rättssäkerhetsaspekten är fullt tillgodosedd genom att konventionen medger delegation av ifrågavarande uppgift till auktoriserade sammanslutningar och genom att socialnämnden genomför den inledande prövningen av adoptionsföräldrarna. Motionärerna föreslår att regeringens förslag till 25 § femte stycket socialtjänstlagen utgår samt att 3 § b) i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner flyttas till 4 § och därmed blir 4 § d) i samma lag. I motion 1996/97:So24 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ytterligare kontrollstation. Motionärerna anför att de svenska adoptions- organisationerna har en bred erfarenhet av adoptionsförmedling från ett 40-tal länder. Arbetet bygger på en god kännedom om varje lands specifika lagstiftning, sedvänjor och kulturmönster. Organisationerna bedriver enligt motionärerna ett seriöst arbete som har skapat ett förtroende hos respektive lands sociala myndigheter att placera barn för adoption hos svenska föräldrar. Motionärerna menar att förslaget om att införa ytterligare en byråkratisk kontroll av svenska familjer försvårar adoptioner till Sverige, medför längre väntetid för barnet och kräver resurser av kommunerna. Motionärerna påpekar att de funktioner som tas upp i Haagkonventionens artikel 17 får delegeras till godkända organ. De svenska adoptionsorganisationerna uppfyller de krav på kompetens som kan ställas, anförs det. I motion 1996/97:So25 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts angående internationella adoptionsfrågor. Även dessa motionärer påtalar att de svenska auktoriserade adoptionsorganisationerna är seriösa och har hög kompetens. Dröjsmål vid socialtjänstens lämplighetsutredning drabbar inget utvalt barn. Vid den föreslagna andra prövningen har familjen däremot foton och uppgifter om barnet samt ?går i väntans tider?, anförs det. Kommunernas socialförvaltningar är redan nu pressade av alla arbetsuppgifter. Ingen kan heller begära att tjänstemän vid socialnämnderna skall vara eller bli lika insatta i frågorna som handläggarna i adoptionsorganisationerna är. Alla ärenden rörande barn och ungdomar skall handläggas skyndsamt. Enligt motionärerna kommer regeringens förslag att innebära att barn som far illa i Sverige ställs mot barn som väntar på barnhem. Sjuka barn drabbas hårdast, adoptionskostnaderna blir högre och väntetiderna gör att Sverige blir ett sämre alternativ att arbeta med från de utländska ländernas sida. Motionärerna invänder vidare mot vad som sägs i propositionen om att föräldrabalkens regler om moderns samtycke till att adoptera bort sitt barn skall gälla vid internationella adoptioner. De svenska reglerna om att modern skall ha återhämtat sig efter förlossningen kan innebära att barn som övergivits direkt efter födseln inte kan få svenska adoptivföräldrar. Det avgörande måste enligt motionärerna vara om en biologisk förälder har möjligheter att behålla sitt barn. Förslaget att socialnämnden skall fatta ett nytt beslut enligt artikel 17.c riskerar att skapa problem som inte finns i nuvarande ordning. Motionärerna anser att det i föräldrabalken bör göras ett tillägg om att samtycke vid internationell adoption även kan ges enligt lagen i barnets ursprungsland. I motion 1996/97:So27 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska tillämpningen av Haagkonventionens artikel 17.c. Motionärerna framhåller att barnets bästa måste sättas främst. Bedömningen av huruvida det föreligger bristande överensstämmelse mellan de berörda staternas lagar som kan utgöra hinder för adoptionens genomförande har sedan 1969 gjorts av de auktoriserade adoptionsorganisationerna, vilka med sin samlade kompetens och kunskap om ländernas lagstiftning kan fatta ett snabbt beslut. Motionärerna anför vidare att trots att konventionen inte anger under vilka förutsättningar som samtycke får vägras, bör det finnas möjlighet att överklaga beslut i de fall samtycke inte givits. Överklagandena bör enligt motionärerna ske till NIA. I motionen påpekas också att svensk praxis innebärande att moderns samtycke till adoption får ske först sex veckor efter nedkomsten kan innebära administrativa svårigheter vid internationella adoptioner. Enligt motionärerna förekommer det ofta att modern i ursprungslandet ger sitt samtycke direkt efter nedkomsten och att hon av sekretesskäl inte vill ha ytterligare kontakt med barnhemmet. Svensk praxis får inte medföra att internationella adoptioner inte går att genomföra, anförs det. I motion 1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta de auktoriserade adoptionsförmedlingarna vara ansvariga för den andra prövningen (yrkande 1). Även dessa motionärer anser att socialnämnderna på grund av sina huvuduppgifter inte har tid och möjlighet att engagera sig på nödvändigt sätt i adoptionsärenden, att den bästa kompetensen finns hos de godkända adoptionsorganisationerna och att den försening av adoptioner som regeringens förslag skulle leda till riskerar att drabba barnen hårt genom onödigt långa barnhemsvistelser och försvårade anpassningsmöjligheter. I två motioner begärs bl.a. ändringar av regeringens förslag till 25 § femte stycket socialtjänstlagen, i syfte att skärpa kravet på skyndsam handläggning av ärenden om samtycke i socialnämnderna. I motion 1996/97:So30 av Kerstin Heinemann och Lennart Rohdin (fp) yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av regeringens förslag till 25 § femte stycket lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) innebärande att socialnämnden genast (i stället för skyndsamt) skall pröva om den skall ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Enligt motionärerna måste kravet på snabbhet i förfarandet markeras. Genom att byta ut ?skyndsamt? mot ?genast? skulle socialnämnderna åläggas att hantera ärendena på en betydligt kortare tid än vad regeringens förslag innebär. Motionärerna anser att ärendena måste hanteras inom några dagar eller allra längst en vecka. I motion 1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om en förlängning av giltighetstiden till två år för medgivande från socialnämnd eller motsvarande enligt vad i motionen anförts om hänsynstagande till barnet (yrkande 1) samt att riksdagen vid bifall av yrkande 1 genom en formulering i socialtjänstlagen låter konventionens krav på uppföljning också utgöra det slutliga samtycket från socialnämndens sida (yrkande 2). Motionärerna påpekar att många länder kräver att adoptivföräldrarna skall vistas i barnets hemland och där träffa barnet samt att detta kan innebära att barnet hinner knyta an till sina blivande föräldrar. Enligt motionärerna är det inte acceptabelt att riskera att barnet utsätts för att tas ifrån sina adoptivföräldrar enbart av den anledningen att kommunerna skall slippa göra utredningar. Motionärerna motsätter sig inte att socialnämnderna har möjlighet att omhänderta ett adoptivbarn innan hemmet godkänts men anser, för att minimera antalet omhändertaganden, att giltighetstiden om ett år för socialnämndens medgivande skall vara kvar. I så fall torde enligt motionärerna adoptionsförfarandet kunna gå till som i dag och avslutas med en uppföljning från socialnämndens sida av hur barnet har det i familjen i stället för med det föreslagna samtycket. Riksdagen behöver inte avvakta den ytterligare översyn av socialtjänstlagen som regeringen föreslår i sin proposition om ändringar i socialtjänstlagen, anförs det. Uppföljningen bör enligt motionärerna göras inom en rimlig tid efter det att adoptivbarnet kommit till Sverige. Adoptionsförfarandet torde kunna vara klart efter 12 till 15 månader. För det fall yrkandena 1 och 2 skulle avslås yrkar motionärerna i andra hand att riksdagen beslutar att det som i 25 § socialtjänstlagen anges om skyndsam prövning ersätts med att socialnämnden inom sju vardagar skall pröva om det skall ges samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta (yrkande 3). Motionärerna anför att om det ovan beskrivna adoptionsförfarandet skulle strida mot Haagkonventionen bör en press sättas på socialnämnderna att snabbt behandla adoptionsärenden enligt propositionens intentioner. Regeringens förslag att socialnämnderna ?skyndsamt? skall pröva om samtycke skall ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta är för oprecist. Motionärerna anser, trots socialnämndernas stora arbetsbelastning, att dessa ärenden skall ha hög prioritet och få förtur framför andra viktiga göromål.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens bedömning att giltighetstiden för socialnämndernas medgivande bör utsträckas till två år. Den förlängda giltighetstiden medför att socialtjänstens handläggare som regel inte behöver göra en ny hemutredning när en adoption drar ut på tiden. Härigenom besparas nämnderna arbetsuppgifter. Genom att även införa en anmälningsplikt beträffande ändrade förhållanden samt möjlighet att återkalla ett medgivande undanröjs enligt utskottets mening risken för att ett barn förmedlas till en familj som inte längre kan anses lämplig att adoptera. Haagkonventionen kräver att centralmyndigheterna i ursprungsstaten och mottagarstaten innan barnet överlämnas till de tilltänkta adoptionsföräldrarna samtycker till att adoptionsförfarandet får fortskrida. En uppföljning av socialnämnden efter det att barnet lämnats över kan således inte ersätta detta samtycke. Utskottet tillstyrker 25 § tredje stycket sista meningen samt fjärde stycket förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen med den ändringen i fjärde stycket att ordet ?sökandena? ersätts av orden ?den eller de som vill adoptera?. Utskottet avstyrker motion So26 (v) yrkandena 1 och 2. Utskottet delar regeringens inställning att beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortskrida bör fattas av socialnämnderna. Ändamålet med konventionen är att säkerställa att adoptionerna sker med beaktande av barnets bästa. De tilltänkta föräldrarna skall vara lämpliga. Utskottet anser liksom regeringen att uppgiften att fatta ifrågavarande beslut har klar karaktär av myndighetsutövning och att den därför bör anförtros socialnämnderna. Det skulle enligt utskottet vara principiellt olämpligt att låta organisationerna överpröva socialnämndernas beslut om adoptionssökandenas lämplighet. Den av regeringen föreslagna ordningen står enligt utskottet i god överensstämmelse med svensk rättstradition i motsats till motionärernas uppfattning. Det sagda får inte tolkas som ett misstroende mot adoptionsorganisationerna utan enbart som ett ställningstagande när det gäller rollfördelningen i adoptionsförfarandet. Såsom argument mot att socialnämnderna skall fatta ifrågavarande beslut har huvudsakligen anförts att nämnderna saknar erforderlig kompetens att pröva om rättsliga hinder för adoptionens genomförande föreligger och att det skulle förorsaka långa väntetider, till nackdel inte minst för det föreslagna barnet. Utskottet konstaterar att adoptionsorganisationerna även fortsättningsvis skall ansvara för den dokumentation från barnets ursprungsland som krävs för att adoptionen skall kunna fullföljas i Sverige. NIA ger auktorisation till en adoptionsorganisation endast för samarbete med ett land vars adoptionslagstiftning är förenlig med den svenska lagstiftningen. NIA erbjuder vidare utbildning av och rådgivning till handläggare av internationella adoptionsärenden i kommunerna. NIA bedriver redan i dag utbildning för handläggare av adoptionsärenden inom socialnämnderna. Dessa kurser kommer att fortsätta i utvidgad form. Nämnden planerar att under våren rikta en informationskampanj till samtliga kommuner och bl.a. erbjuda gratis deltagande vid sex särskilda endagskurser över hela landet. NIA kommer vidare att i samarbete med Svenska Kommunförbundet utarbeta olika blanketter samt förlagor till socialnämndernas beslut. Socialnämnderna kommer slutligen att i svårbedömda fall kunna inhämta synpunkter från NIA vid prövningen av huruvida samtycke till fortsatt adoptionsförfarande i ett enskilt fall skall ges eller ej. Enligt utskottet bör inte svårigheten att fatta beslut i dessa ärenden överdrivas. I de allra flesta fall kommer frågan att vara ganska okomplicerad och snabbt kunna avgöras av en enskild tjänsteman. Det är samtidigt en uppföljning av socialnämndens tidigare beslut om medgivande till adoption. För att garantera en snabb handläggning bör enligt utskottets mening förslaget till 25 § femte stycket socialtjänstlagen ändras på följande sätt. Socialnämnderna skall skyndsamt, och senast inom två veckor från det att anmälan kom in, pröva om samtycke skall ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Ändringen innebär att den tjänsteman till vilken nämnden delegerat att handlägga dessa frågor utan onödigt dröjsmål måste pröva ärendet. I normalfallet bör handläggningen kunna gå betydligt snabbare än fjorton dagar. Tiden för prövning av ärendet bör enligt utskottet kunna förlängas endast om synnerliga skäl gör det nödvändigt. Avgörandet skall kunna skjutas upp om anmälan måste kompletteras eller om socialnämnden i undantagsfall behöver inhämta ytterligare information i ärendet, t.ex. från NIA, eller inte kan få kontakt med adoptionssökandena. Synnerliga skäl får också anses föreligga om frågan inte kan delegeras därför att samtycke bör vägras. För att undvika kompletteringar bör det klart framgå av informationen till sökandena, av blanketter o.dyl. vad som förväntas av dem. Utskottet avstyrker motionerna So23 (m) yrkande 1, So24 (s), So25 (s) (delvis), So27 (c) (delvis), So28 (mp) yrkandena 1-3 och So29 (kd) yrkande 1. Motionerna So26 (v) yrkande 3 och So30 (fp) får anses tillgodosedda och avstyrks på den grunden. Utskottet tillstyrker 3 och 4 §§ förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner med den ändringen i 3 § första stycket att orden ?sökandens eller? förs in före ordet ?sökandenas? samt med ytterligare en mindre justering av texten. Utskottet tillstyrker 30 § andra och tredje styckena, 47 § och 73 § första stycket förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till 25 § femte stycket socialtjänstlagen med den ändringen att paragrafen får den lydelse som framgår av bilaga 2. Enligt 2 § lagen om internationella rättsförhållanden rörande adoption skall ansökan om adoption prövas enligt svensk lag. Det problem som tas upp i motionerna So25 och So27 om att moderns samtycke till adoption enligt svensk praxis får lämnas först sedan sex veckor förflutit från födelsen skall beaktas vid domstolsprövningen. Det ingår i adoptionsorganisationernas uppgift att förhindra att de i motionerna beskrivna situationerna uppkommer. Någon anledning att nu ändra svensk lagstiftning på detta område finns inte enligt utskottet. Utskottet avstyrker motionerna So25 (s) (delvis) och So27 (c) (delvis).
Enskilda adoptioner
Propositionen Regeringen föreslår att en bestämmelse införs som begränsar utrymmet för enskilda (privata) internationella adoptioner. Enligt 4 § förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling skall den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet anlita en auktoriserad sammanslutning. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning. Regeringen anser det rimligt att de enskilda adoptionerna begränsas dels med hänsyn till effekterna av Haagkonventionen för svensk del, dels mot bakgrund av de risker som är förknippade med enskilda adoptioner. Konventionen kräver att något organ förmedlar de nödvändiga adoptionshandlingarna från familjen till givarlandet. Regeringen anför att något annat organ än NIA knappast kan tänkas för en sådan förmedling och att det finns en uppenbar risk att NIA utåt kommer att framstå som en organisation som förmedlar adoptioner i konkurrens med de vanliga adoptionsorganisationerna. Enligt regeringen är detta inte någon önskvärd utveckling. Regeringen påpekar också att de oetiskt genomförda adoptioner som uppmärksammats internationellt ofta varit enskilda adoptioner och att det alltså finns risker kopplade till denna typ av verksamhet. De enskilda adoptionerna bör begränsas till särskilda fall där det inte framstår som nödvändigt att anlita en adoptionsorganisation. Regeringen uttalar att särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning kan anses föreligga i fall då de sökande bott och arbetat i givarlandet eller har sitt ursprung där eller har någon annan speciell relation till landet.
Motionen I motion 1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att enskilda adoptioner även fortsättningsvis skall vara möjliga (yrkande 3). Enligt motionärerna innebär konventionens krav på att förmedlingen av adoptionshandlingar från familjen till givarlandet skall ske av ett organ inte nödvändigtvis att enskilda adoptioner i praktiken måste avskaffas. Motionärerna anser att den rent formella hanteringen av nödvändiga dokument vid enskilda adoptioner fortsättningsvis skulle kunna skötas av de auktoriserade adoptionsorganisationerna.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens uppfattning att utrymmet för enskilda adoptioner bör begränsas. Haagkonventionen har tillkommit bl.a. för att säkerställa att internationella adoptioner genomförs med beaktande av barnets bästa och för att förhindra bortförande av, försäljning av eller handel med barn. Detta syfte väger enligt utskottets mening tyngre än adoptionssökandenas intresse av att kunna välja adoptionsförfarande. NIA:s medverkan vid en enskild adoption kan också ge ursprungsstaten intryck av att adoptionen inte är privat. Adoptionsorganisationerna kan enligt utskottets mening inte åläggas ansvaret för att vid en privat adoption förmedla adoptionshandlingar till ursprungsstaten. Utskottet tillstyrker 4 § förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling och avstyrker motion So23 (m) yrkande 3.
Adoptivföräldrarnas ålder
Propositionen Enligt 4 kap. 1 § FB skall en adoptionssökande ha fyllt 25 år för att få adoptera ett barn. Regeringen påtalar i propositionen (s. 65 f.) att Haagkonventionen inte ställer några uttryckliga krav när det gäller adoptionssökandenas ålder. Eftersom ett sådant krav har att göra med de sökandes behörighet och lämplighet att adoptera är det emellertid en sådan förutsättning för adoption som den mottagande staten bör ansvara för (artiklarna 5 och 15).
Motionen I motion 1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till könsneutrala åldersregler vid internationella adoptioner enligt vad i motionen anförts om att ersätta den könsdiskriminerande praxis som åldersrekommendationen skapat (yrkande 5). Motionärerna anför att NIA har utgivit rekommendationer om att medgivande till adoption generellt sett inte bör beviljas personer som är över 45 år. När det gäller förstagångsföräldrar bör dessa inte vara över 40 år. I rekommendationerna anges vidare att när en kvinna uppnått eller närmar sig slutet av sin fertila tid och då man som regel försöker adoptera barn, är mannen inte så sällan 50 år. Detta har enligt motionärerna skapat en praxis innebärande att socialnämnderna ger sitt medgivande till adoption om den blivande adoptionsmodern är 40 år och fadern är 45 år men inte tvärtom, dvs. när fadern är 40 år och modern 45 år. Motionärerna anser detta vara könsdiskriminerande och vill ersätta den praxis som uppstått med av riksdagen beslutade könsneutrala regler.
Utskottets bedömning Utskottet förutsätter att socialnämnderna i varje enskilt fall gör en bedömning av adoptionssökandenas lämplighet med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet. Det av motionärerna nämnda uttalandet av NIA om adoptivföräldrarnas ålder utgör endast en rekommendation till socialnämnderna. Något behov av ytterligare lagreglering såvitt avser adoptanternas ålder föreligger inte enligt utskottets mening. Motion So26 (v) yrkande 5 avstyrks därför.
Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn
Propositionen Regeringen föreslår (s. 73) att socialnämnden får lämna medgivande till adoption endast om den eller de sökande har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Bestämmelsen föreslås införas i 25 § tredje stycket socialtjänstlagen. Regeringen anför att det redan ligger i den nuvarande svenska lagstiftningens intentioner att de personer som adopterar skall ha goda kunskaper om barn. I Haagkonventionens artikel 5.b stadgas att det skall vara säkerställt att de tilltänkta adoptivföräldrarna har erhållit den rådgivning som kan vara nödvändig. Regeringen påpekar också att blivande adoptivföräldrar i regel själva är medvetna om behovet av barnkunskaper och att ett stort antal av dem deltar i föräldrautbildning. Socialnämnden bör i samband med hemutredningen bedöma om föräldrarnas kunskaper är tillräckliga. Om så ej är fallet bör enligt regeringen föräldrautbildning före adoptionen vara en förutsättning för att adoptionen skall få genomföras.
Motionerna I motion 1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till tillägg i socialtjänstlagens 25 § om att den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn (yrkande 2). Motionärerna anför att det torde vara få föräldrar som är så motiverade att få barn som de som beslutar sig för att adoptera ett barn. Ofta har beslutet om adoption föregåtts av år av försök att få egna barn. Motionärerna påpekar också att familjesekreterarnas adoptionsutredningar, vilka ofta är av mycket hög kvalitet, redan i dag innehåller en bedömning av föräldrarnas lämplighet. I motion 1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till tillägg i socialtjänstlagens 25 § vad gäller föräldrakunskap (yrkande 3). Regeringens förslag i denna del är enligt motionärernas mening onödigt, även om det finns speciella problem relaterade till adoptivbarn och deras rätt till sitt ursprung. Motionärerna anser att föräldrautbildning är viktig för alla föräldrar och motsätter sig att lyfta ut en grupp föräldrar såsom varande i särskilt behov av sådan utbildning. Förslaget ger lätt intrycket att regeringen anser att adoptivföräldrar är mindre förberedda och lämpade för föräldraskap än de som får biologiska barn, anförs det.
Utskottets bedömning Haagkonventionen stadgar att det skall vara säkerställt att de tilltänkta adoptivföräldrarna har erhållit den information som kan vara nödvändig. Utskottet konstaterar på nytt att en adoption främst skall tillgodose barnets bästa. Den kontroll av adoptionssökandenas kunskaper om barn och barns behov som redan i dag ingår i socialnämndens lämplighetsbedömning utgör enligt utskottets mening en mycket viktig del av samhällets medverkan vid adoptioner. Utskottet tvivlar inte på att merparten av adoptionssökandena är mycket motiverade att skaffa tillfredsställande kunskaper om barn men anser ändå liksom regeringen att en bestämmelse härom bör införas för att uppfylla kraven i Haagkonventionen. Utskottet tillstyrker 25 § tredje stycket andra meningen förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen samt avstyrker motionerna So23 (m) yrkande 2 och So29 (kd) yrkande 3.
Kostnader för internationella adoptioner
Propositionen I propositionen föreslås att NIA vid beslut om auktorisation får förbinda den med villkor rörande principerna för inbetalning av avgifter och för redovisning (7 § förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling). Regeringen konstaterar att utredningen har lagt ner ett omfattande arbete på att kartlägga och analysera adoptionsorganisationernas ekonomi, i syfte att begränsa de enskildas kostnader vid adoption. Utredningen har med avsikt att möjliggöra för konsumenterna, dvs. de sökande, att jämföra kostnaderna mellan olika organisationer föreslagit att redovisningsprinciperna skall göras likformiga mellan organisationerna. Regeringen ser också detta som ett viktigt intresse och ansluter sig därför till förslaget. Regeringen förutsätter att de gemensamma redovisningsprinciperna utarbetas av NIA efter samråd med adoptionsorganisationerna. För att jämförelserna skall kunna bli rättvisande bör också en samordning ske av de tidpunkter när familjerna betalar sina avgifter till organisationerna, anförs det. Regeringen påpekar vidare att det är viktigt att den vanliga verksamheten med adoptionsförmedling hålls åtskild från de sidoverksamheter som organisationerna bedriver, främst biståndsverksamhet. Det gäller såväl organisatoriskt som personellt och ekonomiskt. Hur det skall gå till är enligt regeringen också en fråga för NIA och organisationerna. Regeringen nämner vidare att utredningen redovisar en omfattande fonduppbyggnad som skett i vissa organisationer och att dessa i sin tur framhåller att svackor förekommer i verksamheten och att reservkapital därför behövs. Regeringen accepterar behovet av reservkapital men betonar samtidigt vikten av att organisationerna är försiktiga med att belasta de sökande familjerna med höga avgifter. Enligt regeringen bör även i övrigt utredningens genomgång, analys och bedömningar användas i arbetet med att göra verksamheten så effektiv som möjligt. I propositionen föreslås vidare en ändring av reglerna om bidrag vid adoption av utländska barn. Enligt förslaget skall, för det fall bidrag beviljas, sådant bidrag alltid utgå med 24 000 kr, dvs. det nuvarande maxbeloppet. Motivet härtill anges vara att kostnadsvariationerna är mycket mindre än vad som förutsågs när bidraget infördes. Bidraget blir i allmänhet 24 000 kr. Regeringen anför att några förutsättningar för en höjning av adoptionsbidraget inte finns i rådande statsfinansiella läge.
Motionerna I motion 1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kostnaderna för internationella adoptioner enligt vad i motionen anförts om ett ökat stöd till personer som önskar adoptera utländska barn (yrkande 4). Motionärerna påpekar att kostnaderna för en ?normal? internationell adoption ligger en bit över 100 000 kr och att det på grund av regeringens vägran att höja adoptionsbidraget är mycket svårt för vanliga inkomsttagare att adoptera utländska barn. Andra sätt att ekonomiskt stödja människor som vill adoptera barn är enligt motionärerna att täcka kostnaderna för resa och uppehälle när barnet hämtas samt att ersätta inkomstbortfall i de fall det krävs att de blivande adoptivföräldrarna vistas en tid i barnets hemland. Motionärerna påpekar att antalet internationella adoptioner minskar och menar att förbättringar av det ekonomiska stödet skulle vända den utvecklingen. Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur den enskilde kan stödjas ekonomiskt utan att det för den skull driver upp kostnaderna för internationella adoptioner. I motion 1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av den enskildes kostnader vid adoption och andra åtgärder för att lösa problem vid barnlöshet (yrkande 2). Motionärerna anför att barnlöshet för många par kan bli en outhärdlig känsla av att något av det viktigaste i livet saknas och att det därför är en viktig uppgift att underlätta för fler att få bli föräldrar. Motionärerna påpekar att adoptionsförfarandet bl.a. är mycket kostsamt och att många inte har råd med adoption. Enligt motionärerna skall det inte vara ekonomin som styr hur ett barnlöst par skall bli föräldrar. Regeringen bör därför göra en översyn för att få mer rättvisa förhållanden när det gäller kostnader för barnlösa som vill bli föräldrar. Adoptioner skall på olika sätt underlättas av staten som ett alternativ till olika metoder för assisterad befruktning, anförs det.
Utskottets bedömning Enligt sin instruktion skall NIA i verksamheten särskilt följa utvecklingen av kostnaderna för adoptioner av utländska barn. I nuvarande statsfinansiella läge saknas förutsättningar för att öka det ekonomiska stödet till de adoptionssökande. Någon anledning att närmare utreda frågan kan mot denna bakgrund inte anses föreligga. Utskottet delar regeringens uppfattning att adoptionsorganisationerna bör vara återhållsamma vid sin avgiftsdebitering. Motionerna So26 (v) yrkande 4 och So29 (kd) yrkande 2 avstyrks. Utskottet tillstyrker 7 § förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling och 4 § förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn.
Övriga lagförslag Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag i övrigt.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande godkännande av Haagkonventionen att riksdagen godkänner den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, 2. beträffande giltighetstiden för medgivande från socialnämnd m.m. att riksdagen med avslag på motion 1996/97:So26 yrkandena 1 och 2 antar 25 § tredje stycket sista meningen och fjärde stycket i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen i fjärde stycket att ordet ?sökandena? ersätts av orden ?den eller de som vill adoptera?, 3. beträffande samtycke enligt artikel 17.c i konventionen att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:So23 yrkande 1, 1996/97:So24, 1996/97:So25 (delvis), 1996/97:So26 yrkande 3, 1996/97:So27 (delvis), 1996/97:So28 yrkandena 1-3, 1996/97:So29 yrkande 1 och 1996/97:So30 antar a) 3 och 4 §§ i regeringens förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner med de ändringarna i 3 § att orden ?sökandens eller? förs in före ordet ?sökandenas? i första stycket och ?d)? ersätts av ?c)? i andra stycket, b) 30 § andra och tredje styckena, 47 § och 73 § första stycket i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), c) 25 § femte stycket i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som ?Utskottets förslag? betecknade lydelse, res. 1 (m, c, mp, kd) 4. beträffande moderns samtycke till adoption att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So25 (delvis) och 1996/97:So27 (delvis), res. 2 (c) 5. beträffande enskilda adoptioner att riksdagen med avslag på motion 1996/97:So23 yrkande 3 antar 4 § i regeringens förslag till lag om internationell adoptionsförmedling, res. 3 (m) 6. beträffande adoptivföräldrarnas ålder att riksdagen avslår motion 1996/97:So26 yrkande 5, res. 4 (v) 7. beträffande kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:So23 yrkande 2 och 1996/97:So29 yrkande 3 antar 25 § tredje stycket andra meningen i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620), res. 5 (m, kd) 8. beträffande kostnader för internationella adoptioner att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:So26 yrkande 4 och 1996/97:So29 yrkande 2 antar 7 § i regeringens förslag till lag om internationell adoptionsförmedling och 4 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, res. 6 (m, v, kd) 9. beträffande övriga lagförslag att riksdagen antar regeringens förslag till a) lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställer under moment 3, b) lag om internationell adoptionsförmedling i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställer under momenten 5 och 8, c) lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställer under momenten 2, 3 och 7, d) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), e) lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, f) lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställer under moment 8.
Stockholm den 10 april 1997
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Elisebeth Markström (s), Catherine Persson (s) och Tuve Skånberg (kd).
Reservationer
1. Samtycke enligt artikel 17.c i konventionen (mom. 3) Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp) och Tuve Skånberg (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar med ?Utskottet delar regeringens inställning? och på s. 10 slutar med ?bilaga 2? bort ha följande lydelse: Utskottet delar inställningen i motionerna So23 (m), So24 (s), So25 (s), So27 (c), So28 (mp) och So29 (kd) att beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta bör fattas av de auktoriserade adoptionsorganisationerna. Handläggningen av ärendena förutsätter kompetens att hantera de komplicerade juridiska spörsmål som kan uppkomma. De dokument som skall granskas är ofta på ett främmande språk. Det fordras vidare ingående kunskap om internationella förhållanden. Socialnämnderna i kommunerna är redan i dag mycket hårt belastade och har på grund av sina huvuduppgifter inte tid och möjlighet att engagera sig tillräckligt i adoptionsärenden. Enligt utskottet är risken uppenbar att adoptionsförfarandet drar ut på tiden om beslut om samtycke skall fattas av socialnämnderna. En fördröjning kan innebära en risk för barnets hälsa och överlevnad, försvårade anpassningsmöjligheter för barnet och även att adoptionen helt går om intet. Konventionen medger att uppgiften delegeras till auktoriserad sammanslutning. Enligt utskottet har de auktoriserade adoptionsorganisationerna den kunskap och erfarenhet som krävs för en snabb och kompetent handläggning av ifrågavarande ärenden. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion So28 (mp) yrkandena 1-3 och med anledning av motionerna So23 (m) yrkande 1, So24 (s), So25 (s) (delvis), So27 (c) (delvis) och So29 (kd) yrkande 1 avslår regeringens förslag till 25 § femte stycket, 30 § andra och tredje styckena, 47 § och 73 § första stycket socialtjänstlagen (1980:620) och motionerna So26 (v) yrkande 3 och So30 (fp) samt antar det av reservanterna utarbetade förslaget till 3 och 4 §§ lagen med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande samtycke enligt artikel 17.c i konventionen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So28 yrkandena 1-3 och med anledning av motionerna 1996/97:So23 yrkande 1, 1996/97: So24, 1996/97:So25 (delvis), 1996/97:So27 (delvis) och 1996/97:So29 yrkande 1 a) avslår 25 § femte stycket, 30 § andra och tredje styckena, 47 § och 73 § första stycket i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) och motionerna 1996/97:So26 yrkande 3 och 1996/97:So30, b) beslutar att 3 och 4 §§ förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner skall ha följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
------------------------------------------------------- |Utskottets förslag |Reservanternas förslag | -------------------------------------------------------- | | | 3 § | | | | Ansökningar som avses i artikel 14 i konventionen| |skall göras hos socialnämnden i sökandens eller| |sökandenas hemkommun. | | Socialnämnden skall | | a) sammanställa rapporter enligt artikel 15.1 i| |konventionen, | ------------------------------------------------------- |b) pröva frågor om | b) vidta åtgärder enligt| |samtycke enligt artikel |artikel 21 i konventionen.| |17.c i konventionen, | | | c) vidta åtgärder enligt | | |artikel 21 i konventionen. | | | I 25 § socialtjänstlagen | | |(1980:620) finns | | |bestämmelser om att | | |socialnämnden prövar | | |frågor om medgivande att i | | |adoptionssyfte ta emot | | |barn med hemvist | | |utomlands. | | -------------------------------------------------------- | | | 4 § | | | | Om en auktoriserad sammanslutning har anlitats för| |förmedling av adoption, skall sammanslutningen | | a) i enlighet med artikel 15.2 i konventionen| |överlämna rapporter som av- | |ses i artikel 15.1, | | b) i enlighet med artikel 16.2 i konventionen ta emot| |rapporter som avses i artikel 16.1, | ------------------------------------------------------- |c) vidta åtgärder som | c) vidta åtgärder som| |enligt artiklarna 18-20 i |enligt artiklarna 18-20 i| |konventionen ankommer på |konventionen ankommer på| |centralmyndigheten. |centralmyndigheten, | | | d) pröva frågor om| | |samtycke enligt artikel| | |17.c i konventionen. | ------------------------------------------------------- 2. Moderns samtycke till adoption (mom. 4) Roland Larsson (c) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med ?Enligt 2 §? och slutar med ?So27 (c) delvis? bort ha följande lydelse: Enligt föräldrabalken får barn under arton år inte adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har hämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Enligt svensk praxis skall minst sex veckor ha förflutit från nedkomsten. Utskottet har erfarit att det ofta förekommer att modern i ursprungslandet ger sitt samtycke direkt efter nedkomsten och att hon av sekretesskäl inte vill ha ytterligare kontakt med barnhemmet. I Haagkonventionen finns inget preciserat krav på samtycke. I vilka fall samtycke skall lämnas skall bedömas i enlighet med ursprungsstatens lag. I propositionen påpekas att det finns en uppenbar risk att lagen om samtycke i ursprungslandet inte stämmer överens med svensk lag och att detta får särskild betydelse när adoptionen skall äga rum vid svensk domstol. Ansökan om adoption skall då alltid prövas enligt svensk lag, viket kan innebära att adoptionen inte kommer till stånd. Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att påverka praxis för adoptioner som sker inom nationen. Svensk praxis får emellertid inte vara ett hinder för internationella adoptioner. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion So27 (c) (delvis) och med anledning av motion So25 (s) (delvis) som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande moderns samtycke till adoption att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So27 (delvis) och med anledning av motion 1996/97:So25 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Enskilda adoptioner (mom. 5) Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Birgitta Wichne (alla m) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?yrkande 3?bort ha följande lydelse: Regeringens förslag till 4 § lagen om internationell adoptionsförmedling innebär att möjligheten att adoptera enskilt i praktiken helt avskaffas. Detta är enligt utskottets mening mycket olyckligt. Haagkonventionen kräver visserligen att förmedlingen av adoptionshandlingar från mottagarstaten till ursprungsstaten sköts av ett organ. Enligt utskottet kan emellertid den rent formella hanteringen av nödvändiga dokument skötas av de auktoriserade adoptionsorganisationerna vid enskilda adoptioner. Denna konstruktion innebär att det även i fortsättningen blir möjligt att adoptera privat. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lagre- glering. Vad utskottet anfört bör med bifall till motion So23 (m) yrkande 3 ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande enskilda adoptioner att riksdagen a) antar 4 § i regeringens förslag till lag om internationell adoptionsförmedling, b) med bifall till motion 1996/97:So23 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Adoptivföräldrarnas ålder (mom. 6) Stig Sandström (v) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?Utskottet förutsätter? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: Enligt föräldrabalken är den nedre åldersgränsen för adoptivföräldrar 25 år. Någon lagstadgad övre gräns finns inte. Enligt NIA:s rekommendationer bör medgivande till adoption generellt sett inte beviljas personer som är över 45 år. Förstagångsföräldrar bör enligt NIA inte vara över 40 år gamla. I rekommendationerna sägs vidare att det inte är ovanligt att kvinnan uppnått eller närmat sig slutet av sin fertila tid innan makarna beslutar sig för att försöka adoptera ett barn och att mannen då inte så sällan är 50 år. Utskottet har erfarit att detta uttalande har skapat en praxis innebärande att social- nämnderna ger sitt medgivande till adoption av utländska barn om den blivande adoptivmodern är 40 år och fadern är 45 år men inte tvärtom, dvs. när fadern är 40 år och modern 45 år. Enligt utskottets mening är denna praxis könsdiskriminerande. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till könsneutrala regler vad avser adoptivföräldrars ålder vid internationella adoptioner. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion So26 (v) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande adoptivföräldrarnas ålder att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So26 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn (mom. 7) Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Tuve Skånberg (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Haag- konventionen stadgar? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Utskottet delar inställningen i motionerna So23 (m) och So29 (kd) om att det är onödigt att i lag införa krav på att de tilltänkta adoptivföräldrarna skall ha tillfredsställande kunskaper om barn. Det torde vara få föräldrar som är så motiverade att tillägna sig kunskaper om barn och barns behov som de som har beslutat sig för att adoptera ett barn. Ofta har beslutet föregåtts av flera års försök att få egna barn. Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att lyfta ut endast denna grupp av föräldrar såsom varande i särskilt behov av föräldrautbildning. Vidare görs redan i dag i adoptionsutredningarna, vilka ofta är av mycket hög kvalitet, en bedömning av de tilltänkta adoptivföräldrarnas lämplighet. Utskottet anser att regeringens förslag i denna del bör avslås. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna So23 yrkande 2 och So29 yrkande 3 avslår 25 § tredje stycket andra meningen i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:So23 yrkande 2 och 1996/97:So29 yrkande 3 avslår 25 § tredje stycket andra meningen i regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
6. Kostnader för internationella adoptioner (mom. 8) Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m), Stig Sandström (v), Birgitta Wichne (m) och Tuve Skånberg (kd) anser dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Enligt sin? och på s. 16 slutar med ?yrkande 2 avstyrks? bort ha följande lydelse: Barnlöshet kan för många bli en outhärdlig känsla av att något av det viktigaste i livet saknas. Utskottet anser därför att det är en viktig uppgift att underlätta för fler att få bli föräldrar. Adoption är ett av de alternativ som finns för barnlösa par. Adoptionsförfarandet är emellertid både kostsamt och krångligt. Kostnaderna för en internationell adoption överstiger normalt sett 100 000 kr medan samhällsstödet i form av bidrag vid adoption av utländska barn uppgår till 24 000 kr. De höga kostnaderna får till följd att många inte har råd att adoptera utländska barn. Att höja bidraget vid adoption av utländska barn skulle troligtvis vara kostnadsdrivande. Andra sätt att stödja människor som vill adoptera barn är att täcka kostnaderna för resa och uppehälle då barnet hämtas samt att ersätta inkomstbortfall i de fall det krävs att de blivande adoptivföräldrarna vistas en tid i barnets hemland. Utskottet anser det väsentligt att adoption inte blir en möjlighet endast för dem med stora ekonomiska resurser. Adoptioner bör vidare på olika sätt underlättas av staten som ett alternativ till olika metoder för assisterad befruktning. Utskottet anser att regeringen bör göra en översyn av kostnaderna för internationella adoptioner och hur den enskilde kan stödjas ekonomiskt. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna So26 (v) yrkande 4 och So29 (kd) yrkande 2 ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande kostnader för internationella adoptioner att riksdagen a) antar 7 § i regeringens förslag till lag om internationell adoptionsförmedling och 4 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, b) med anledning av motionerna 1996/97:So26 yrkande 4 och 1996/97:So29 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, Av utskottet föreslagen ändring i 25 § femte stycket regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Regeringens förslag Utskottets förslag
25 §
------------------------------------------------------ | När ett visst barn har ||När ett visst barn har| |föreslagits för adoption, ||föreslagits för adoption,| |skall socialnämnden ||skall socialnämnden| |skyndsamt pröva om den ||skyndsamt och senast inom| |skall ge samtycke till ||två veckor från det att| |att adoptionsförfarandet ||den eller de som vill| |får fortsätta. Om det är ||adoptera kommit in med en| |fråga om ett ||anmälan härom pröva om| |adoptionsförfarande som ||samtycke skall ges till| |omfattas av lagen ||att adoptionsförfarandet| |(1997:000) med anledning ||får fortsätta. Om det är| |av Sveriges tillträde ||fråga om ett| |till Haagkonventionen om ||adoptionsförfarande som| |skydd av barn och ||omfattas av lagen| |samarbete vid ||(1997:000) med anledning| |internationella ||av Sveriges tillträde| |adoptioner, skall därvid ||till Haagkonventionen om| |3 § i den lagen ||skydd av barn och| |tillämpas. ||samarbete vid| | ||internationella | | ||adoptioner, skall därvid| | ||3 § i den lagen| | ||tillämpas. Den tid inom| | ||vilken prövning enligt| | ||detta stycke skall ske| | ||får förlängas om| | ||synnerliga skäl| | ||föreligger. | ------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................2 Ärendets beredning i utskottet........................3 Utskottet.............................................3 Bakgrund............................................3 Propositionen i huvuddrag...........................3 Godkännande av Haagkonventionen.....................4 Samtycke enligt artikel 17.c i konventionen m.m.....4 Enskilda adoptioner................................11 Adoptivföräldrarnas ålder..........................12 Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn13 Kostnader för internationella adoptioner...........14 Övriga lagförslag..................................16 Hemställan.........................................16 Reservationer........................................18 Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag............................................. 23 Bilaga 2 Av utskottet framlagt lagförslag.................................................... 61