Socialförsäkringsutskottets betänkande2001/02:SFU15

Integrationspolitik för 2000-talet

Sammanfattning

Utskottet  behandlar  i detta betänkande regeringens
skrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik  för 2000-
talet   jämte   motioner   väcka  med  anledning  av
skrivelsen  samt  ett  flertal   motioner  från  den
allmänna motionstiden år 2000 och 2001.

Regeringen redovisar utvecklingen  på  en  rad olika
områden i förhållande till riksdagens beslut  hösten
1997      om      mål     och     inriktning     för
integrationspolitiken.   Integrationspolitikens  mål
innebär   lika   rättigheter,    skyldigheter    och
möjligheter  för  alla  oavsett etnisk och kulturell
bakgrund.  Den  generella politiken  skall  utformas
efter samhällets  etniska  och  kulturella mångfald,
och  särlösningar  för invandrare skall  i  huvudsak
bara avse den första  tiden  i Sverige. Inriktningen
på integrationspolitiken skall vara att ge stöd till
individers  egen  försörjning  och   delaktighet   i
samhället,  värna  grundläggande demokratiska värden
och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och
möjligheter  samt  förebygga   och  motverka  etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Regeringen redovisar den framtida  inriktningen på
integrationspolitiken.  Den  nuvarande  inriktningen
skall fortsätta, men genomförandet skall  förbättras
och  utvecklas  inom  olika  samhällsområden.  Målen
skall  tydliggöras,  och den gemensamma värdegrunden
skall ges ökad uppmärksamhet liksom uppväxtvillkoren
för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.
I        betänkandet        behandlas        bl.a.
integrationspolitikens   mål,   introduktionen   för
nyanlända  flyktingar  och  invandrare,  arbete  och
försörjning,  svenska  för  invandrare   (sfi)   och
utbildning,      inflytande     och     delaktighet,
storstadsregionerna samt diskrimineringsfrågor.
Utbildningsutskottet    har    yttrat   sig   över
följdmotioner     i     de     delar     som     rör
utbildningsutskottets beredningsområde.

Socialförsäkringsutskottet  avstyrker motionerna och
föreslår  att  riksdagen  lägger   skrivelsen   till
handlingarna.

Till betänkandet har fogats 49 reservationer och 4
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Integrationspolitikens mål

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf28
yrkande 1, 2001/02:Sf31 yrkande 29, 2001/02:Sf334
yrkande  1,  2001/02:Sf400  yrkandena  1  och  2,
2000/01:Sf611   yrkande   3   och   2000/01:Sf617
yrkandena 1 och 8.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (c)
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (mp)

2. Bosättning i kommun

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf30
yrkande 4, 2001/02:Sf31  yrkande  5, 2001/02:Sf32
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.
Reservation 5 (v)
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)
Reservation 8 (mp)

3. Introduktion från första dagen

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf30
yrkande 3 och 2001/02:Sf31 yrkande 2.
Reservation 9 (v, mp)

4. Introduktion i övrigt

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Sf31
yrkandena 1, 4 och 10 samt  2001/02:Sf255 yrkande
3.
Reservation 10 (c)
Reservation 11 (mp)

5. Arbete före uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf27 yrkande 1.
Reservation 12 (m, kd, c)

6. Reformerad flyktingmottagning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf33 yrkande 1.
Reservation 13 (fp)

7. Mottagande av ensamkommande barn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31 yrkande 9.
Reservation 14 (kd, c, mp)

8. Hemutrustningslån

Riksdagen avslår motionerna  2001/02:Sf343  och
2001/02:Sf363.

9. Svenska för invandrare (sfi)

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf27
yrkande   2,   2001/02:Sf28    yrkande    3   och
2001/02:Sf30 yrkande 2.
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (c)

10. Svenska för invandrare och
arbetspraktik

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf27
yrkande   3,   2001/02:Sf31    yrkande    6   och
2000/01:Sf645 yrkande 28.
Reservation 17 (kd, c, mp)

11. Registrering av arbetssökande

Riksdagen  avslår  motion 2000/01:Sf645 yrkande
27.
Reservation 18 (kd)

12. Validering

Riksdagen   avslår   motionerna    2001/02:Sf27
yrkande  4,  2001/02:Sf28 yrkande 4, 2001/02:Sf32
yrkande   2,   2000/01:Sf619    yrkande   1   och
2000/01:Sf629.
Reservation 19 (m, kd, c)

13. Utbildning och språk

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf31
yrkandena 13, 14  och  28, 2001/02:Sf32 yrkande 4
och 2001/02:Sf33 yrkande 2.
Reservation 20 (kd)
Reservation 21 (fp)
Reservation 22 (mp)

14. Gömda barns skolgång

Riksdagen  avslår motion  2001/02:Sf31  yrkande
16.
Reservation 23 (mp)

15. Utvecklingen i storstadsregionerna

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Sf27
yrkande  5,  2001/02:Sf30  yrkandena   1  och  7,
2001/02:Sf399 yrkande 31, 2001/02:A226 yrkande 1,
2001/02:Ju237 yrkande 18, 2000/01:Sf611 yrkandena
6,  7  och  12, 2000/01:Sf613, 2000/01:Sf637  och
2000/01:Bo223 yrkande 10.
Reservation 24 (v)
Reservation 25 (kd)
Reservation 26 (c)

16. Inflytande och delaktighet i
samhället

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Sf31
yrkandena 19 och 20, 2000/01:Sf611  yrkande 5 och
2000/01:Sf624.
Reservation 27 (kd, mp)
Reservation 28 (c)

17. Valdeltagande och rösträtt

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf31
yrkande 18 och 2001/02:Sf32 yrkande 6.
Reservation 29 (v, mp)
Reservation 30 (kd)

18. Arbete och försörjning

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Sf28
yrkandena 2 och 5, 2001/02:Sf31  yrkandena 11, 12
och   21,   2001/02:Sf33   yrkandena  3  och   4,
2001/02:Sf334 yrkande 6, 2000/01:Sf617  yrkande 3
och 2000/01:Sf645 yrkande 29.
Reservation 31 (m)
Reservation 32 (kd)
Reservation 33 (fp)
Reservation 34 (mp)

19. Etnisk diskriminering

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf30
yrkande 5, 2001/02:Sf32  yrkandena  1,  3  och 8,
2001/02:Sf400  yrkandena  8  och 12, 2001/02:U347
yrkande 7, 2001/02:A317 yrkandena  32 och 33 samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.
Reservation 35 (v)
Reservation 36 (kd)
Reservation 37 (c)
Reservation 38 (fp)

20. Folkhälsa

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31  yrkandena
7 och 22-27.
Reservation 39 (mp)

21. Tolkfrågor

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Sf31
yrkande 8, 2001/02:Sf32 yrkande 7, 2001/02:Sf280,
2001/02:Sf284, 2001/02:Sf287 och 2000/01:Sf622.
Reservation 40 (kd, mp)

22. Döva asylsökande och invandrare

Riksdagen  avslår   motionerna   2001/02:Sf260,
2001/02:Sf264,    2001/02:Sf269,   2001/02:Sf288,
2001/02:Sf315 och 2001/02:So631 yrkande 2.
Reservation 41 (kd, mp)

23. Begreppet invandrare

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf611 yrkandena
8 och 9.
Reservation 42 (c)

24. Kvinnor och flickor med utländsk
bakgrund

Riksdagen   avslår    motionerna   2001/02:Sf30
yrkande 6, 2001/02:Sf32 yrkande  9,  2001/02:Sf33
yrkande  5, 2001/02:Sf400 yrkande 9, 2000/01:A812
yrkande 14, 2000/01:Sf609 och 2000/01:Sf621.
Reservation 43 (kd, c, mp)
Reservation 44 (fp)

25. Ungdomar med utländsk bakgrund

Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Sf611
yrkande 4 och 2000/01:
So451 yrkande 3.
Reservation 45 (c)

26. Svenskt medborgarskap

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Sf29,
2001/02:Sf31     yrkande    17,    2001/02:Sf228,
2001/02:Sf251,  2001/02:Sf311  och  2001/02:Sf394
yrkande 7.
Reservation 46 (m)
Reservation 47 (mp)

27. Återvandring

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf31 yrkande 3.
Reservation 48 (mp)

28. Forskning och integrationsfrågor

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Sf31  yrkande
15.
Reservation 49 (mp)

29. Skrivelsen

Riksdagen   lägger   skrivelse   2001/02:129  till
handlingarna.

Stockholm den 16 maj 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar


Berit Andnor


Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Berit
Andnor (s), Bo Könberg  (fp),  Margit  Gennser  (m),
Maud   Björnemalm   (s),  Anita  Jönsson  (s),  Ulla
Hoffmann  (v),  Rose-Marie   Frebran  (kd),  Mariann
Ytterberg (s), Göran Lindblad  (m), Lennart Klockare
(s),  Cecilia  Magnusson  (m), Kerstin-Maria  Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c),  Mona  Berglund Nilsson
(s), Margareta Cederfelt (m), Magda Ayoub  (kd)  och
Kalle Larsson (v).

Ärendet och dess beredning



Socialförsäkringsutskottet    behandlar    i   detta
betänkande    regeringens    skrivelse   2001/02:129
Integrationspolitik   för   2000-talet   jämte   sju
följdmotioner. I betänkandet  behandlas även ett 50-
tal  motionsyrkanden från den allmänna  motionstiden
2000 och  2001.  De  behandlade  förslagen återges i
bilaga 1.

Motionsyrkandena Sf30 yrkandena  8  och  9 som rör
kommunala           bostadsförmedlingar          och
anvisningslagstiftningen    har   överlämnats   till
bostadsutskottet.
Utbildningsutskottet   har   yttrat    sig    över
skrivelsen  och  dess  följdmotioner  i de delar som
berör     utbildningsutskottets     beredningsområde
(yttrande    2001/02:UbU2y).   Utbildningsutskottets
yttrande återges i bilaga 2.
Arbetsmarknadsutskottet  har beretts tillfälle att
yttra sig över följdmotioner  men beslutade att inte
avge något yttrande med motiveringen  att de nyligen
behandlat    motsvarande   frågor   i   betänkandena
2001/02:AU3 och 2001/02:AU5.
Integrationsverket   har   besökt   utskottet  och
informerat om verkets arbete.
Migrationsverket har på utskottets anmodan avgivit
ett   yttrande   över   motionerna   som   rör  döva
asylsökande och invandrare.

Utskottet  har  under  beredningen  av  ärendet fått
muntlig  information  från SKTF och Tolkservicerådet
om  tolkfrågor.  Utskottet  har  även  fått  muntlig
information av Sveriges  Dövas  Riksförbund  om döva
asylsökande och invandrare.

2001/02

SfU15

Utskottets överväganden


Integrationspolitikens mål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     avslå    motioner    om
integrationspolitikens mål.
Jämför reservationerna  1  (m), 2 (c), 3 (fp)
och 4 (mp).

Integrationspolitikens mål

Riksdagen beslutade hösten 1997  om  mål  och inriktning för en
framtida   integrationspolitik   (prop.   1997/98:16
Sverige,    framtiden    och   mångfalden   -   från
invandrarpolitik   till  integrationspolitik,   bet.
1997/98:SfU6, rskr.  1997/98:68).  Beslutet  innebär
att  samhällets etniska och kulturella mångfald  bör
tas som  utgångspunkt  för  den generella politikens
utformning och genomförande på  alla samhällsområden
och   nivåer.  Säråtgärder  som  riktar   sig   till
invandrare som grupp bör begränsas till insatser och
åtgärder  som  kan  behövas under den första tiden i
Sverige.    De    mål    som    fastställdes     för
integrationspolitiken   var   att  alla  som  bor  i
Sverige,  oavsett  etnisk  och  kulturell  bakgrund,
skall  ha  lika  rättigheter  och  möjligheter,   en
samhällsgemenskap  med samhällets mångfald som grund
och  en  samhällsutveckling   som   kännetecknas  av
ömsesidig respekt och tolerans och som  alla oavsett
bakgrund  skall  vara  delaktiga  i och medansvariga
för.   Det   integrationspolitiska   arbetet   skall
inriktas på att ge stöd till individers  försörjning
och  delaktighet  i  samhället,  värna grundläggande
demokratiska värden och verka för  kvinnors och mäns
lika rättigheter och möjligheter samt  förebygga och
motverka  diskriminering,  främlingsfientlighet  och
rasism.

När   riksdagen   antog   målen    för   den   nya
integrationspolitiken   underströks  det   av   både
regeringen och riksdagen  att  målen  om  allas lika
möjligheter    och    rättigheter    också   innebär
skyldigheter. Riksdagen ansåg senare att detta borde
tydliggöras genom en komplettering av  målen, vilket
gavs   regeringen   till   känna   i   samband   med
behandlingen av budgetpropositionen 2001.

Skrivelsen

Regeringen  vill  med  skrivelsen  ge  riksdagen  en
beskrivning  av  integrationspolitikens  resultat  i
förhållande  till de integrationspolitiska målen och
ge   regeringens    bedömning   av   den   fortsatta
inriktningen på integrationspolitiken.

Integrationspolitiska   mål   och   synsätt  skall
införlivas i alla samhällsområden. Invandrares behov
skall, precis som andras behov, beaktas  inom  ramen
för  den  generella politiken. Integrationspolitiken
skall inriktas  på förhållanden i hela samhället och
inte - som tidigare  -  vara inriktad på invandrare.
Introduktionen av nyanlända flyktingar skall däremot
fortsätta  att  vara  en  säråtgärd.  Introduktionen
måste  på  ett bättre sätt utgå  från  den  enskilda
invandrarens     bakgrund    och    förutsättningar.
Invandrare skall inte behandlas som en homogen grupp
utan  åtgärder  skall   utformas  flexibelt  utifrån
individuella behov. Den första tiden i Sverige är av
stor       betydelse      för      den      kommande
integrationsprocessen.   Regeringen  bedömde  i  den
integrationspolitiska    propositionen     att    de
integrationspolitiska  målen  inte kan införlivas  i
den      generella     politiken     utan     aktivt
förändringsarbete.
Regeringen anser att den nuvarande inriktningen på
integrationspolitiken     skall    fortsätta,    men
genomförandet skall förbättras  och  utvecklas  inom
olika områden. Målen skall tydliggöras och de frågor
som  är  förenade  med  den  gemensamma värdegrunden
skall ges ökad uppmärksamhet liksom uppväxtvillkoren
för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.
En  fråga  som  uppstår  är  vilka   etniskt   och
kulturellt  betingade  beteenden  som kan tolereras.
Universiella  överenskommelser  stater   emellan  om
mänskliga  rättigheter är ett rättesnöre som  gäller
för  alla oavsett  etnisk  och  kulturell  bakgrund.
Beteenden som bryter mot sådana överenskommelser kan
därför inte tolereras.
I  de  integrationspolitiska  målen  används  både
begreppen  tolerans  och respekt. Begreppet tolerans
kan tolkas som att olikheter  skall  tolereras, inte
respekteras.  Tolerans  kan även uppfattas  som  att
samhället skall ha överseende  när  det gäller vissa
beteenden,   med   hänvisning  till  den  kulturella
bakgrunden, trots att  beteendet  kanske  bryter mot
lagstiftning  och  mänskliga  rättigheter. Begreppet
respekt är tydligare och innebär att olikheter skall
och kan respekteras om de inte  strider  mot  svensk
lag eller kränker mänskliga rättigheter.
Regeringen avser att senare föreslå riksdagen  att
ändra   målen   för   integrationspolitiken  så  att
begreppet  tolerans  tas   bort   till   förmån  för
begreppet respekt.
Integrationsverkets    framtida   inriktning    på
verksamheten   skall   präglas   av   insatser   som
uppmärksammar den gemensamma  värdegrunden  om allas
lika rättigheter och de krav värdegrunden ställer på
dem  som  är  invandrare  och infödda. Det krävs  en
ständig och öppen dialog om  att alla skall ha samma
rättigheter,  skyldigheter och  möjligheter  och  om
ömsesidig om integration.  Alla  har  ett ansvar för
att  skapa  ett samhälle med den etniska  mångfalden
som grund. Regeringen  kan senare komma att överväga
ytterligare      åtgärder      för      att      öka
integrationspolitikens genomslag inom olika områden.
När  integrationspolitiken infördes  skedde  detta
mot bakgrund  av  en  insikt  om  att  den  tidigare
politiken,   invandrarpolitiken,   hade  kommit  att
befästa invandrarskapet och ett annorlundaskap  samt
förstärkt  känslan av vi-och-dom. När det gäller den
framtida   inriktningen   skriver   regeringen   att
skillnaden är  att  det skall vara behovet i sig och
inte invandrarskapet  som  motiverar olika åtgärder.
Integrationspolitiken  skall   verka   för  att  den
generella  politiken  utformas  med  utgångspunkt  i
mångfalden  och  därmed  bidrar till att  bryta  upp
gränsen mellan de infödda och de som invandrat.
En genomgång av hur de integrationspolitiska målen
slagit  igenom  inom  olika samhällsområden  ger  en
splittrad bild. En positiv  utveckling  är  en  ökad
medvetenhet    hos    individer,   myndigheter   och
organisationer m.m. om  etnisk  mångfald jämfört med
för  fyra  år  sedan.  Den  etniska  mångfalden  har
påverkat samhällsutvecklingen på många  olika  sätt,
och  det  finns  en  större öppenhet i samhället för
intryck från en alltmer internationaliserad värld.
Arbetslösheten  bland   invandrare   har   minskat
påtagligt under slutet av 1990-talet. Fler nyanlända
invandrare  kan försörja sig själva, och kommunernas
utbetalningar av socialbidrag har minskat.
I skrivelsen  anför  regeringen  att  skillnaderna
fortfarande är stora, insatserna tycks inte ha varit
tillräckligt effektiva och de avsedda resultaten har
inte    uppnåtts.    Skillnaderna   är   fortfarande
oacceptabelt stora mellan  invandrare och infödda på
arbetsmarknaden och i arbetslivet,  men skillnaderna
är tydliga även på andra områden.
I det fortsatta arbetet skall uppväxtvillkoren för
barn  och  ungdomar  med utländsk bakgrund  särskilt
uppmärksammas. Även skillnaderna  mellan kvinnor och
män    och    jämställdhetspolitikens   mål    skall
uppmärksammas.  Skillnaderna  i  förutsättningar och
villkor skall tas på största allvar  och  beaktas  i
fortsättningen.
När   det  gäller  metoder  för  genomförandet  av
integrationspolitiken   är  uppföljning  inom  olika
områden en av de viktigaste uppgifterna. Riksdag och
regering skall informeras  om  utvecklingen  och  om
hinder  för  integrationspolitikens genomslag så att
beslut om förändringar  kan  fattas.  En  av verkets
viktigaste  uppgifter  är  att  verka  för  att alla
berörda  myndigheter  inom  sina  verksamhetsområden
arbetar   med   de   integrationspolitiska    målen.
Integrationsverket  har fått i uppdrag av regeringen
att   analysera   myndigheternas   genomförande   av
integrationspolitiken.

Motioner

I motion Sf334 yrkande 1 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs   att   integrationspolitiken    utgår   från
regleringar  och  särlagstiftning. Det bästa  sättet
att skapa förutsättningar  för  snabb  integration i
det  svenska  samhället  är  att skapa en öppen  och
rörlig arbetsmarknad samt en bättre avvägning mellan
skatter och transfereringssystem. Arbetsrätten skall
avregleras  och  anpassas  efter  en  internationell
arbetsmarknad. Utgångspunkter  skall vara människors
lika    intresse    av    att   arbeta   och    vara
självförsörjande och inte att särbehandla inflyttade
människor.       Motionärerna       menar        att
integrationspolitiken     i    huvudsak    är    ett
arbetsmarknadspolitiskt problem.

I motion Sf28 yrkande 1 av  Margit Gennser m.fl. (m)
anförs     att     omsvängningen    i    regeringens
integrationspolitik är positiv, från bidragsberoende
till egenförsörjning,  men det sker med särlösningar
och   särskilda  bidrag.  Motionärerna   anför   att
egenförsörjning  uppnås snabbare genom en förbättrad
introduktion  och  matchning  av  arbetssökande  och
arbetsgivare.  Även en  radikal  omläggning  av  den
generella   ekonomiska    politiken    i   form   av
avregleringar och sänkta skatter behövs.

I  motion  Sf400 yrkande 1 av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) anförs  att många människor har svårigheter att
ta sig in på arbetsmarknaden  på  grund av bristande
språkkunskaper   och   avsaknad   av   kontakter   i
samhället.    Utanförskap    kan    även   bero   på
långtidsarbetslöshet         eller        långvariga
sjukskrivningar. Detta medför  att en del invandrare
fastnar i bidragsberoende och utanförskap.

I  yrkande  2  anförs  att  integrationspolitikens
viktigaste uppgift är att angripa  de strukturer som
försvårar för människor att bryta sig  ur  isolering
och utanförskap. Det är av tradition samhället,  med
myndigheter,  organisationer  och  folkrörelser, som
skall   lösa   individens   problem.   Den  enskilda
individen  förväntas inte vilja eller kunna  ta  itu
med sina svårigheter. Integrationspolitiken skall ge
människor makt över sitt liv och sin vardag.

I motion 2000/01:Sf617  yrkande 1 av Ana Maria Narti
m.fl.   (fp)   anförs   att  minoritetsgrupper   och
individer själva måste få  praktiska möjligheter att
agera,   ta   initiativ,  förverkliga   planer   och
tillfredsställa  sin  egna behov. Integrationen blir
ett  faktum  först när de  människor  som  förväntas
integrera sig i samhället får tala och agera för sig
själva.    Motionärerna     efterlyser     en     ny
integrationspolitik  baserad  på  de  nya invånarnas
initiativ och ansvarstagande.

I yrkande 8 anför motionärerna att det  behövs  en
decentralisering av integrationspolitiken både i ord
och  handling. Minoritetsgrupper och individer skall
själva  komma  med initiativ och ekonomiska resurser
skall ställas till  deras förfogande så att de på så
sätt får praktiska möjligheter  att själva lösa sina
problem.

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) anför  i motion Sf31
yrkande  29  att  mångfald  och  integration,  skall
betonas i regleringsbreven, s.k. mainstreaming.

I motion 2000/01:Sf611 yrkande 3 av  Lennart  Daléus
m.fl.  (c)  anförs  att  efterlevnad  av den svenska
lagstiftningen   skall   gälla   oavsett  kulturella
traditioner.  I Sverige råder demokratiskt  stiftade
lagar  och,  samhället   får  aldrig  acceptera  att
lagarna överskrids av olika kulturella traditioner.

Utskottets ställningstagande

Beslutet om integrationspolitiken 1997 innebär och
markerar  en  viktig  skillnad   från  den  tidigare
invandrarpolitiken  som  befäste  invandrarskap  och
särlösningar. Integrationspolitiken omfattar däremot
hela   befolkningen.   Integrationsprocesserna    är
ömsesidiga  i den meningen att alla är delaktiga och
medansvariga  i  dem,  alla  har  en  skyldighet att
bidra.   Det  integrationspolitiska  arbetet   skall
särskilt inriktas  på  att  ge  stöd till individers
egen försörjning och delaktighet i samhället.
Det  är  den  enskildes behov som  skall  motivera
eventuella åtgärder.  Invandrare  skall inte ses som
en homogen kategori i samhället. På den individuella
nivån bör integration betraktas som ett livsprojekt,
vars  innehåll  och  mål  endast  kan  bestämmas  av
individen själv. På den samhälleliga nivån  kan dock
staten  sätta  upp  mål  för vad som bör uppnås inom
olika  områden  med hjälp av  arbetsmarknadspolitik,
utbildningspolitik  osv. och stödja den individuella
integrationsprocessen  genom att föra en politik som
ger individen förutsättningar  att  förverkliga sina
mål i livet.

Det har gått drygt fyra år sedan riksdagen  godkände
målen  för  den nya integrationspolitiken. Utskottet
anser att det  är  värdefullt  att  regeringen  till
riksdagen  genom  skrivelsen  redovisar utvecklingen
och genomslaget under perioden  samt inriktningen på
det fortsatta arbetet på området.

Utskottet  vill framhålla att integrationsfrågorna
är mycket viktiga,  inte  bara  för de enskilda utan
även  för  samhället  som helhet. Detta  har  blivit
särskilt påtagligt under  senare tid mot bakgrund av
utvecklingen  i  vår  omvärld   och  då  inte  minst
situationen    i   Europa   med   främlingsfientliga
strömningar.

Regeringen   skriver    att   integrationspolitikens
genomförande  bl.a.  bygger  på  att  myndigheternas
verksamhet utformas med  utgångspunkt  i den etniska
mångfalden  så att alla behandlas på ett  likvärdigt
sätt oavsett härkomst och bakgrund. Myndigheterna är
skyldiga att  beakta  integrationsperspektivet,  och
flera     myndigheter     har     fått     särskilda
integrationspolitiska uppdrag.

Utskottet   anser  i  likhet  med  regeringen  att
styrningen  av  myndigheter  är  en  metod  för  att
genomföra  integrationspolitiken   med  avseende  på
deras ansvar för de integrationspolitiska  målen. De
myndigheter    som    har   direkt   betydelse   för
integrationsarbetet får i regleringsbreven i uppdrag
att redovisa hur integrationsarbetet beaktats.

Med  anledning  av  motion   Sf611  yrkande  3  vill
utskottet  understryka att olagliga  handlingar  som
bryter  mot  samhällets   grundläggande  värderingar
aldrig kan accepteras oavsett kulturella skillnader.
En  uppslutning kring grundläggande  värderingar  är
nödvändig  i det mångkulturella samhället. Utskottet
anser  också,   när   det   gäller   den   generella
integrationspolitiken,   att   avgörande   för   ett
framgångsrikt   integrationsarbete   är  att  betona
vikten  av  en  gemensam  grundsyn  för ett  levande
mångkulturellt samhälle, såsom alla människors  lika
värde,  respekt  för  individen  och  ett  gemensamt
rättssystem.

På  utskottets  förslag  har  nyligen skyldigheter
uttryckligen  lagts  till  de  integrationspolitiska
målen rättigheter och möjligheter.
Utskottet finner det angeläget  att  det  finns en
öppen dialog i samhället om de integrationspolitiska
målen   om   lika   rättigheter,   skyldigheter  och
möjligheter  och  om ömsesidig integration  samt  om
allas ansvar för att skapa ett samhälle mot bakgrund
av  den  etniska  mångfalden  och  för  att  utforma
respekt för den gemensamma  värdegrunden.  Utskottet
noterar  att regeringen bl.a. avser att föreslå  att
målen  för   integrationspolitiken   ändras  så  att
begreppet   tolerans   tas  bort  till  förmån   för
begreppet respekt.

Även  om  det  finns  tendenser   till   en  positiv
utveckling kan utskottet konstatera att utvecklingen
inom   integrationsområdet   fortfarande   inte   är
tillfredsställande  i  förhållande  till de mål  som
ställts  upp. Den etniska och sociala  segregationen
är  fortfarande   stor.   Insatser   för  att  vända
utvecklingen  sker visserligen inom en  mängd  olika
samhällsområden, men det behövs ytterligare insatser
för  att den etniska  och  kulturella  mångfalden  i
samhället skall tillvaratas.

Den  tid  som  gått sedan riksdagen godkände målen
för den nya integrationspolitiken  är  alltför  kort
för  att  man  skall ha hunnit åtgärda problemen med
segregation  och   utanförskap   i   samhället.  Att
politiken  ännu  inte  har  fått genomslag  på  alla
områden visar inte minst de åtgärder  som  vidtagits
eller pågår inom en rad områden på både kommunal och
statlig  nivå.  Ett  flertal  utredningar pågår  och
många  förslag  har  lagts och är  under  beredning.
Enligt utskottets mening  är  det  nu mycket viktigt
att  noggrant följa utvecklingen och  resultaten  av
det långsiktiga integrationsarbetet.

Mot bakgrund  av  det  anförda  avstyrker  utskottet
motionerna  Sf334  yrkande 1, Sf28 yrkande 1,  Sf400
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sf617  yrkandena 1 och 8,
samt Sf31 yrkande 29. Motion 2000/01:Sf611 yrkande 3
får anses tillgodosedd med vad utskottet  anfört och
avstyrks.


Bosättning i kommun


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om bosättning  i
kommun.
Jämför  reservationerna  5 (v), 6 (kd), 7 (c)
och 8 (mp.

Gällande ordning

Staten   lämnar  ersättning  till   kommunerna   för
kostnader  i samband med mottagande och introduktion
av flyktingar och deras anhöriga enligt förordningen
(1990:927)     om     statlig     ersättning     för
flyktingmottagande  m.m.  Huvuddelen av den statliga
ersättningen är en schablonersättning som lämnas med
ett   fast   belopp  per  mottagen   person.   Denna
ersättning är flerårig och börjar betalas ut månaden
efter  det att  flyktingen  har  tagits  emot  i  en
kommun.  Ersättningen  avser att täcka kostnader för
försörjningsstöd,   svenskundervisning   och   andra
introduktionsinsatser.   Kommunen   kan   också   få
ersättning  för  vissa  andra  kostnader  för äldre,
varaktigt     sjuka    och    för    personer    med
funktionshinder.

En  kommun  som  träffar  en  överenskommelse  med
Integrationsverket om att ta emot nyanlända får även
en grundersättning,  som  är  oberoende  av  antalet
mottagna nyanlända.

Skrivelsen

Integrationsverket  skall  vid  bosättningen  anvisa
flyktingen  till  kommuner  med  överenskommelse  om
flyktingmottagande.  Koncentrationen  av  invandrare
till  vissa  kommuner skall motverkas. Personer  som
inte har några  önskemål  om  bosättningsort erbjuds
inte  bostad  i  en  kommun där det  finns  en  stor
koncentration av invandrare.

De  som  kan  ordna  eget  boende  under  den  tid
asylansökan prövas, vilket  merparten gör, får också
information  om  vad val av bostadsort  betyder  för
möjligheterna  för   försörjning,   utbildning   och
förvärvande av svenskkunskaper.

Nyanlända  personer  bosätter  sig  till  stor del i
storstadsregionerna  och  de större städerna.  Under
perioden 1996-2001 togs 72  000  personer emot i 278
kommuner.  Över  70  %  av dem som togs  emot  under
perioden  bosatte  sig i Stockholm,  Göteborg  eller
Malmö, förortskommuner  till  dessa  eller  i  någon
större  stad,  totalt  65  kommuner. Lägsta antalet,
tillsammans  knappt  3  %, togs  emot  i  gles-  och
landsbygdskommuner, totalt 48 kommuner.

Motioner

I motion Sf30 yrkande 4 av  Ulla  Hoffmann m.fl. (v)
anförs  att  en  asylsökande  person  som   bor   på
förläggning  får  hjälp  av  Integrationsverket  med
kommunplacering.  Bor personen däremot i eget boende
åligger det kommunen där flyktingen befinner sig när
han eller hon erhåller  uppehållstillstånd att finna
en bostad. I dag skall en person som har eget boende
vara beredd att lämna det  och  acceptera  plats  på
förläggning för att Integrationsverket skall åta sig
att finna en kommunplacering. Motionärerna anser att
ansvaret   för   kommunplacering   bör   ligga   hos
Integrationsverket  även  för  de flyktingar som har
eget boende.

I  motion  Sf31  yrkande  5 av Kerstin-Maria  Stalin
m.fl. (mp) anförs att nyanlända  personer  skall  ha
rätt  att välja bostadsort men även ha möjlighet att
flytta  till en annan kommun. Samhället skall endast
rekommendera   orter.  Motionärerna  anför  att  det
därför är viktigt  att  fler hyresbostäder byggs och
frigörs i kommuner som har få flyktingar.

I motion Sf32 yrkande 5 av  Magda  Ayoub  m.fl. (kd)
anförs  att nyanlända skall få välja bostadsort  och
att   samhället   skall   erbjuda   information   om
förhållanden  i  olika  kommuner och bostadsområden.
Systemet med förhandlingar  och avtal med kommunerna
bör  avskaffas. Stödet till den  nyanlända  personen
bör i  stället  bestå  av  en utvecklingspeng. På så
sätt får individen och den lokala  nivån  ett större
ansvar.

I  motion Sf255 yrkande 4 av Agne Hansson m.fl.  (c)
anförs  att  utgångspunkten  skall vara den enskilda
individens behov och önskningar om hur han eller hon
vill inrätta sitt eget liv. Generella och påtvingade
särlösningar  för  människor med  utländsk  bakgrund
skall undvikas. Besluten  skall  fattas  så nära den
enskilda  individen  som  möjligt.  Då  känner   sig
människor  delaktiga  och  har möjlighet att påverka
beslut. Flyktingmottagandet  bör  decentraliseras så
att  alla kommuner som kan erbjuda god  kvalitet  på
mottagandet  får  möjlighet att göra det. En jämnare
fördelning av mottagandet över landet bidrar till en
positiv syn på flyktingpolitiken och underlättar för
de   mottagande   kommunerna.    Behovet   av   ökad
decentralisering bör ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

Utredningen   om  översyn  av  mottagande   av   och
introduktion för  flyktingar  och  andra  invandrare
(dir.  2001:87) skall beakta frågor rörande  boendet
för  asylsökande   och   bosättning   för  nyanlända
flyktingar. Utredaren skall analysera i  vilken  mån
koncentrationen   av   asylsökande   och   nyanlända
flyktingar  till  vissa  kommuner och bostadsområden
påverkar integrationsprocessen.

Utredaren skall överväga  om  det  finns  behov av
åtgärder  för  att  få personer att välja ett boende
som  innebär  så goda förutsättningar  som  möjligt,
dels under tiden  asylansökan  prövas,  dels  för en
individuellt   anpassad  introduktion  och  dels  en
långsiktigt hållbar integration.
Även vilken betydelse  informationsinsatserna från
Migrationsverket  och  Integrationsverket  om  bl.a.
tillgång på bostäder, arbete och utbildning på olika
orter   haft   för  flyktingars   bosättning   skall
analyseras. Om utredaren  finner att det finns behov
av att i ökad utsträckning söka påverka boendet, bör
olika alternativ övervägas.
Motionerna Sf30 yrkande 4,  Sf31  yrkande  5, Sf32
yrkande   5   och   Sf255  yrkande  4  avstyrks  med
hänvisning till den pågående utredningen.

Introduktion för nyanlända
invandrare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
- introduktion från första dagen
- introduktion i övrigt
- arbete före uppehållstillstånd
- reformerad flyktingmottagning
- mottagande av ensamkommande barn
- hemutrustningslån
Jämför reservationerna  9 (v, mp), 10 (c), 11
(mp), 12 (m, kd, c), 13 (fp)  och  14 (kd, c,
mp).

Gällande ordning

Inom   det   samordnade  flyktingmottagandet   skall
samhällets insatser  under  den  första  tiden syfta
till   att   ge  de  nyanlända  förutsättningar  att
snabbast  möjligt   få   en   bostad,   en  reguljär
sysselsättning    med   normal   försörjning,   goda
svenskkunskaper samt  förutsättningar  för  att  bli
delaktiga i samhällslivet.

Det  krävs  helhetssyn och samordning mellan olika
myndigheter som  är  delaktiga i introduktionen, och
kommunerna  skall  ha  ett  samordnande  ansvar  för
introduktionsinsatser för nyanlända.

Under den första tiden i  en kommun får de nyanlända
flyktingarna  m.fl.  sin  försörjning   tillgodosedd
genom introduktionsersättning eller försörjningsstöd
enligt         socialtjänstlagen         (2001:453).
Introduktionsersättning  lämnas  i enlighet  med  de
normer som varje kommun fastställt.  Möjligheten för
kommunerna   att   bevilja   introduktionsersättning
infördes den 1 januari 1993 genom  lagen (1992:1068)
om introduktionsersättning för flyktingar  och vissa
andra utlänningar. Det är kommunerna som svarar  för
insatserna.  En förutsättning för att kommunen skall
få  ersättning  är  att  den,  tillsammans  med  den
berörda    personen,    upprättar   en   individuell
introduktionsplan. Målet  med introduktionsplanen är
att genom en individuellt anpassad  introduktion  ge
individen     goda     förutsättningar    att    bli
självförsörjande och delaktig  i  samhället.  Samråd
skall alltid ske med andra myndigheter som deltar  i
arbetet  med  introduktionen.  Behovet  av  stöd bör
kunna tillgodoses genom den generella politiken.

Skrivelsen

60   kommuner   har   valt   att   använda   sig  av
introduktionsersättning. Kommunerna bestämmer själva
introduktionsersättningens  storlek, utformning  och
regler.     Antalet    kommuner    som     utbetalar
introduktionsersättning  har sedan år 1998 ökat från
56 till 64 år 2000, vilket  motsvarar  cirka hälften
av   de   kommuner   som   har   överenskommelse  om
flyktingmottagande.    Framför   allt   de    större
kommunerna       har      valt      att       införa
introduktionsersättning.  Av  dem  som  tagits  emot
under  år  2001  bor  två tredjedelar i kommuner som
utbetalar   introduktionsersättning.    Av    totalt
utbetalt            försörjningsstöd           eller
introduktionsersättning till flyktingar under första
halvåret 2001 svarar  introduktionsersättningen  för
något mer än hälften.

De  flesta  kommunerna har valt en ersättningsnivå
som i varierande  grad överstiger kommunens norm för
försörjningsstöd. Uppföljning visar att denna modell
ökar motivationen hos  deltagarna. Ersättningsformen
stimulerar  till ett ekonomiskt  ansvarstagande  som
mer överensstämmer  med  en  lön.  Modellen ger även
möjligheten  att  utbetalning sker vid  någon  annan
enhet  i  kommunerna  än  socialtjänsten.  Drygt  en
tredjedel av  kommunerna  har utgått från normen för
försörjningsstöd  enligt socialtjänstlagen  och  gör
månadsvisa  behovsprövningar  som  påminner  om  den
prövning som  görs  vid  ansökan om försörjningsstöd
enligt socialtjänstlagen.  En  del av dessa kommuner
upplever   inte   någon   större   skillnad   mellan
introduktionsersättning och försörjningsstöd.
En  nationell  uppföljning  startade  under  våren
1999. Integrationsverket har till  uppgift att följa
upp   introduktionen  och  återföra  resultatet   av
uppföljningen   till  kommuner  och  andra  aktörer.
Uppföljningen  skall  visa  hur  introduktionen  har
underlättat etableringen och göra jämförelser mellan
olika kommuner.  På  så  sätt  kan  en  kommun få en
bättre uppfattning om resultatet i den egna kommunen
och  få  en  uppfattning  om hur introduktionen  kan
förbättras.
Ett     trendbrott    har    skett     beträffande
försörjningskostnaderna.    I    Integrationsverkets
rapport   Trenden   vänder   (2001:04)  har   verket
undersökt kommunernas kostnader för försörjningsstöd
för  dem som mottagits år 1997.  Studien  visar  att
försörjningskostnaderna     per    flykting    under
mottagningsåret  och  de tre följande  åren  är  den
lägsta genomsnittliga kostnaden  som  uppmätts under
1990-talet. Den kraftiga förbättringen,  jämfört med
kostnader   för   de   nyanlända  som  togs  emot  i
kommunerna åren 1995 och  1996,  visar  på  en total
minskning med 24 000 kr per person (från ca 140  000
till  116  000  kr).  Minskningen beror på betydligt
färre  äldre  nyanlända    och   på   en  förbättrad
egenförsörjning.  Förbättringen  av  egenförsörjning
sker  i  första hand i de kommuner som inte  tillhör
storstadsregionerna.     Speciellt     gynnsam    är
utvecklingen  i  industrikommuner samt i mindre  och
medelstora kommuner.
En    överenskommelse    har    träffats    mellan
Arbetsmarknadsstyrelsen,         Integrationsverket,
Migrationsverket,     Skolverket     och     Svenska
Kommunförbundet om samverkan för ökad sysselsättning
bland  invandrare  och  för förbättrad introduktion.
Överenskommelsen skall utgöra  en  plattform för ett
förändringsarbete   och   syftar  till  att   stärka
samarbetet mellan berörda myndigheter.  Strategin är
att  asylsökande,  flyktingar  och  andra  nyanlända
invandrare skall kunna tillvarata och utveckla  sina
resurser  bättre  genom  att myndigheterna genom ett
samordnat arbete blir effektivare.
I   budgetpropositionen   för   år   2000   (prop.
1999/2000:1) avsatte regeringen  100 miljoner kronor
per   år   för  perioden  2001-2003  för   att   öka
sysselsättningen   bland  invandrare.  Medlen  skall
bl.a. användas till att utveckla introduktionen.
Regeringen beslutade  om  en översyn av mottagande
av och introduktion för flyktingar  den  1  november
2001. Utredningen skall vara klar den 31 mars  2003.
Utredningen skall se över vilka hinder som finns för
att   flyktingar  m.fl.  skall  få  en  individuellt
anpassad   introduktion,  bli  självförsörjande  och
delaktiga i  samhällslivet. Arbetet med att utveckla
introduktionen för flyktingar och andra invandrare i
samarbete mellan  olika  myndigheter  är viktigt för
att   underlätta  integrationsprocessen.  Regeringen
bedömer att detta arbete kan behöva kompletteras med
strukturella  åtgärder i form av t.ex. författnings-
och regeländringar.
Regeringen  beslutade   i  februari  2002  att  ge
Migrationsverket och Socialstyrelsen  i  uppdrag att
gemensamt   och  i  samråd  med  Integrationsverket,
Barnombudsmannen,    Svenska   Kommunförbundet   och
Landstingsförbundet  förbättra   mottagandet  av  de
ensamkommande barnen. I uppdraget  ingår  bl.a.  att
kartlägga  och  analysera  bakgrunden  till att barn
kommer ensamma till Sverige och förbättra  samverkan
mellan myndigheter så att barnets bästa främjas  och
att  utreda  eventuella  oklarheter i lagstiftningen
och   vid   behov   föreslå   författningsändringar.
Uppdraget  skall  vara slutfört senast  den  31  maj
2002.

Motioner

Det finns två motioner  som behandlar inledningen av
introduktionen. I den första motionen Sf30 yrkande 3
av    Ulla   Hoffmann   m.fl.   (v)    anförs    att
integrationspolitiken  även skall innefatta tiden på
mottagningsenheterna och  att  regeringen bör inleda
ett arbete som syftar till att integrationen  börjar
den dagen en person söker asyl. I den andra motionen
Sf31  yrkande  2  av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
anförs att integration  skall  ske  redan  från  den
första dagen även om en person senare blir avvisad.

I  motion  Sf31  yrkande  1  av Kerstin-Maria Stalin
m.fl.      (mp)      anförs     att     individuella
introduktionsprogram  skall  upprättas  omgående  av
kommunen. Människor med  flyktingerfarenhet och egen
erfarenhet från introduktionsprogrammen  bör utforma
den             övergripande            planeringen.
Introduktionsprogrammet  kan  även  utformas  som en
demokratiskolning   för   nyanlända   och   bofasta.
Istället      för     enbart     information     och
envägskommunikation  bör  det vara en dialog där det
gäller att förändra attityder.

I  yrkande  4 påtalas behovet  av  en  översyn  av
introduktionsersättningens   storlek   eftersom  den
länge legat på samma nivå.
I  yrkande  10  begärs  ett  tillkännagivande   om
tilläggsdirektiv  till  utredningen  om  översyn  av
mottagandet och introduktion. Kvinnors situation bör
särskilt  uppmärksammas då kvinnor och män har olika
möjligheter och förutsättningar.

I motion Sf33 yrkande 1 av Ana Maria Narti och Elver
Jonsson  (fp)   anförs   att   nuvarande   regelverk
försvårar   flyktingars   start   i  Sverige.  Långa
väntetider  och  ovisshet  bidrar till  svårigheter.
Handläggningstiderna   bör   kortas   och   det  bör
lagstiftas   därom.   Motionärerna   vill  reformera
flyktingmottagandet  och  anser  att  handläggningen
inte bör överstiga tre månader.

I  motion  Sf31  yrkande  9 av Kerstin-Maria  Stalin
m.fl.  (mp)  anförs  att  regeringen   snarast   bör
återkomma      till     riksdagen     vad     gäller
ansvarsfördelningen     för    ensamkommande    barn
beträffande asylfrågan, boende och hälsa.

Det    finns   två   motionsyrkanden    som    berör
hemutrustningslån.  Siw  Wittgren-Ahl  (s)  anför  i
motion Sf343 att många flyktingar inte har kommit ut
på  arbetsmarknaden  efter  två  år och söker därför
anstånd med betalningen. Räntan fortsätter  att löpa
under anståndstiden vilket medför att skulden  ökar.
Permanent  skuldsättning  och  socialbidragsberoende
kan    hindra    dessa   grupper   från   att    bli
självförsörjande.  Det finns anledning att följa hur
skuldbördan   hos   flyktingarna    påverkar   deras
möjlighet till integration i samhället.

I motion Sf363 av Ann-Marie Fagerström  m.fl.  (s)
anförs att villkoren för återbetalning ibland medför
att  låntagarna  hamnar  i en ekonomisk fälla. Lånen
till hemutrustning bör vara  räntefria. Motionärerna
menar   att   regeringen   bör  följa   utvecklingen
beträffande hemutrustningslån,  göra  en  översyn av
villkoren   och   vidta   åtgärder   om   det  anses
nödvändigt.

I  motion Sf255 yrkande 3 av Agne Hansson m.fl.  (c)
anförs   att   kommunernas   samarbete  med  berörda
myndigheter är bristfällig på grund av byråkrati och
trubbiga   verktyg.   Genom   ökat   samarbete   vid
mottagandet  av asylsökande skapas en helhetsbild  i
ärendet och individen  får  ökat inflytande över sin
situation. Detta bör ges regeringen till känna.

I motion Sf27 yrkande 1 av Birgitta  Carlsson  m.fl.
(c)   anförs   att   tillfälligt  arbetstillstånd  i
avvaktan på uppehållstillstånd skall införas för att
nyanlända flyktingar så  snart  som möjligt skall få
en bra introduktion så att han eller hon lättare kan
integreras i samhället. Motionärerna  anser  att ett
arbete är bästa vägen till integration.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  gör  i  likhet med regeringen bedömningen
att  introduktionen för  nyanlända  invandrare  ännu
inte  är   anpassad  till  individens  bakgrund  och
förutsättningar.  Uppföljningen  visar att det finns
tydliga utvecklingstendenser i positiv  riktning men
att  det  fortfarande  finns brister i verksamheten.
Under  2001  har  ett  arbete   med   en  förbättrad
introduktion påbörjats. En översyn pågår  också  för
att  ta  reda  på  om det finns behov av ytterligare
åtgärder  för  att  utveckla   en   bättre  och  mer
individanpassad introduktion.

Utskottet  anser  liksom  regeringen  att  det  är
viktigt  för det fortsatta livet i Sverige  att  den
nyanlände     får     en    stabil    grund    under
introduktionsperioden.   En   bostad,   en  reguljär
sysselsättning  med  normal  försörjning  och   goda
svenskkunskaper   är  förutsättningar  för  att  bli
delaktig i samhällslivet.  Vad  gäller introduktion,
för  flyktingar  anser  utskottet  att   det  behövs
förbättringar  av  introduktionen,  men  regeringens
utredning   om   översyn   av   introduktionen   och
eventuella  behov  av  strukturella åtgärder för att
effektivisera  introduktionen   bör   avvaktas.  Med
anledning  av  det anförda avstyrks motionerna  Sf30
yrkande 3, Sf31 yrkandena 1 och 2 samt Sf255 yrkande
3.

Utskottet framhåller  att  det är angeläget att både
mottagandet av och introduktionen  för ensamkommande
barn och ungdomar genomförs på ett bra  sätt och med
barnens bästa som utgångspunkt. Utskottet har senast
i  betänkande 2001/02:SfU8 Migration och asylpolitik
behandlat  frågor rörande de ensamkommande utländska
barnen,  och   därvid  understrukit  vikten  av  att
mottagandet    av   ensamkommande    barn    snarast
förbättras. Med  hänsyn  till  Migrationsverkets och
Socialstyrelsens  uppdrag  är något  uttalande  från
riksdagens sida inte påkallat. Motion Sf31 yrkande 9
bör därför avslås.

När det gäller motion Sf31 yrkande  10 kan utskottet
konstatera att regeringen i skrivelsen anger att det
fortsatta integrationspolitiska arbetet  bl.a. skall
verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och att
de   jämställdhetspolitiska   målen  skall  särskilt
beaktas i integrationsprocessen.

Utskottet   vill   även   påpeka   att    det    i
kommittéförordningen  anges  att  om förslagen i ett
betänkande  har betydelse för jämställdheten  mellan
kvinnor och män  eller  för  möjligheterna att nå de
integrationspolitiska målen skall  konsekvenserna  i
det avseendet anges i betänkandet.
Motion  Sf31  yrkande  10  avstyrks med hänvisning
till det anförda.

Beträffande introduktionsersättningens storlek ingår
den   aspekten   i   den  pågående  utredningen   om
mottagande av och introduktion  för flyktingar m.fl.
Utredaren  skall  undersöka hur kommunerna  hittills
använt introduktionsersättning  och om ersättningens
utformning      haft     någon     betydelse     för
introduktionsresultaten    samt   föreslå   hur   en
obligatorisk introduktionsersättning  kan  utformas.
Motion  Sf31 yrkande 4 avstyrks med hänvisning  till
den pågående utredningen.

Vad gäller  eventuella problem med hemutrustningslån
enligt motionerna  Sf343  och  Sf363  vill utskottet
hänvisa  till  att  det i den pågående översynen  av
mottagande av och introduktion  för  flyktingar även
ingår    att   analysera   om   hemutrustningslånets
utformning   och   syfte  har  någon  betydelse  för
bosättningen och introduktionen. Utskottet anser att
denna analys bör avvaktas.  Med  hänvisning  härtill
avstyrker utskottet motionerna Sf343 och Sf363.

Långa  handläggningstider  i  utlänningsärenden  har
länge  varit  ett  problem.  Utskottet har vid flera
tillfällen nödgats att konstatera  detta. På förslag
av utskottet i betänkande 2001/02:SfU2  tillkännagav
riksdagen   för  regeringen  att  den  snarast   bör
återkomma till  riksdagen med ett förslag till en ny
instans-  och  processordning  i  utlänningsärenden.
Utskottet  har  erfarit  att  regeringen  avser  att
återkomma med en proposition under hösten 2002.

Utskottet  vill   även   påpeka  att  i  2002  års
ekonomiska vårproposition föreslås förstärkningar på
tilläggsbudgeten  för  innevarande   år   dels  till
Migrationsverket  med 60 miljoner kronor, dels  till
Utlänningsnämnden med  20  miljoner kronor. Eftersom
mängden asylsökande överstiger  tidigare bedömningar
utökas anslagen för att inte handläggningstider  och
väntetider skall öka.
Motion Sf33 yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet  behandlade  i betänkande 2001/02:SfU8 ett
yrkande om tillfälliga arbetstillstånd i avvaktan på
uppehållstillstånd     och    anförde     att     om
Migrationsverket  bedömer   att  ett  beslut  i  ett
asylärende inte kan fattas inom fyra månader kan den
asylsökande arbeta utan krav på arbetstillstånd. Mot
bakgrund av det anförda avstyrks motion Sf27 yrkande
1.


Svenska för invandrare (sfi)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner
- svenska för invandrare (sfi)
- svenska för invandrare och arbetspraktik
- registrering av arbetssökande
Jämför  reservationerna 15 (m),  16  (c),  17
(kd, c, mp) och 18 (kd).

Skrivelsen

Svenska för  invandrare  skall  ge  vuxna invandrare
grundläggande kunskaper i svenska språket och om det
svenska     samhället.     Språkutbildningen     och
samhällsinformationen  inom  sfi  utgör  därmed  ett
centralt  inslag  i  introduktionen.  Undervisningen
skall  kunna påbörjas så  snart  som  möjligt,  dock
senast inom  tre  månader från det att den nyanlända
invandraren är folkbokförd  i  en kommun. Riktvärdet
för undervisningens omfattning i tid är 525 timmar.

Regeringen har i propositionen  om  vuxnas lärande
och  utvecklingen  av vuxenutbildningen (2000/01:72)
framhållit att situationen  inom sfi är bekymmersam.
Bara var tredje deltagare når målen för sfi inom fem
terminer.  Efter  fyra  år  har  knappt  hälften  av
deltagarna nått målen för sfi.
Av    Integrationsverkets    rapport   Kommunernas
introduktionsverksamhet  för  nyanlända   invandrare
(2000:5)  framgår att i 97 % av de 113 kommuner  som
deltog  i  undersökningen   är  väntetiden  för  att
påbörja sfi högst tre månader.  De flesta kommunerna
delar  in  deltagarna efter förkunskaper  i  svenska
språket eller  utbildningsbakgrund, men endast ca en
femtedel  efter utbildningsnivåer.  Indelning  efter
yrkesbakgrund sker mer sällan. Praktik i kombination
med sfi förekommer  mer sällan eller aldrig i mer än
hälften av kommunerna.  Samtidigt  uppger  35  %  av
kommunerna att de varvar sfi med praktik varje dag.
Riksdagens  revisorer  har  i  rapporten Språk och
arbete  (RR:2000/01:3)  granskat sfi-undervisningen.
Revisorerna påpekar bland  annat  att  en stor andel
lärare  saknar  utbildning  i svenska som andraspråk
och att endast hälften av de  studerande klarar sfi-
betygsnivån. Revisorerna kritiserar  Skolverket  för
att  en  mer genomgripande analys och utvärdering av
studieresultaten  inom  sfi inte gjorts trots att de
länge varit bristfälliga.  Skolverket borde i större
omfattning ha bedrivit aktiv tillsyn mot bakgrund av
de   dåliga  resultaten.  Enligt   revisorerna   bör
Skolverket tydligare prioritera uppgiften att främja
utvecklingen  av  kvaliteten på svenskundervisningen
för invandrare.
Skollagen har nyligen  ändrats  så att kommunernas
ansvar för svenskundervisningen utvidgats  till  att
gälla  alla  invånare  med  behov  av  utbildningen.
Ändringen    medför   möjlighet   till   en   större
differentiering  av  utbildningen  med  hänsyn  till
deltagarnas förutsättningar och behov.
Regeringen  har  givit  Skolverket  i  uppdrag att
genomföra  en  satsning  på kompetensutveckling  för
lärare  i  sfi  och  anvisat  särskilda   medel  för
ändamålet.  Regeringen  understryker att skolformens
identitet  behöver  stärkas   och   att   sfi  skall
förverkliga   utbildnings-,   sysselsättnings-   och
integrationspolitiska mål i det svenska samhället.
Skolverket fick under 2001 i  uppdrag att utarbeta
förslag  till  nya  kursplaner  för  sfi.   De   nya
kursplanerna   skall   präglas  av  att  deltagarnas
bakgrund, förutsättningar  och behov av att lära sig
tala och skriva svenska varierar  starkt  och att de
därmed  kan  ha olika studiemål. Förslaget till  nya
kursplaner har nyligen redovisats.
Skolverket har  också  i  uppdrag att i samråd med
Högskoleverket och Svenska Kommunförbundet undersöka
hur sfi för högutbildade invandrare  kan  anordnas i
högskolemiljö. Uppdraget skall redovisas senast  den
31 december 2002.

Motioner

I  motion  Sf27 yrkande 2 av Birgitta Carlsson m.fl.
(c)  anförs att  sfi-undervisningen  måste  bli  mer
fordrande  vad gäller resultat. Undervisningen måste
bättre anpassas efter elevernas situation, bakgrund,
förkunskaper  och intresse. Även kvalitet, pedagogik
och metodik bör  förbättras.  Motionärerna anser att
möjligheter  till  arbete  och  ökat   deltagande  i
samhället  uppnås  genom  kvalitet i undervisning  i
svenska   för   invandrare.   Genom   goda   svenska
språkkunskaper uppnås kunskap om  historia,  kultur,
lagar  och  regler  i  Sverige.  God  svenska  är en
förutsättning   för   att   kunna   etablera  sig  i
samhället.

I  yrkande  3 begärs ett tillkännagivande  om  att
svenskundervisning för invandrare bör kombineras med
arbetspraktik.  Motionärerna  menar att erfarenheter
visar att de personer som snabbt  får  tillgång till
arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen
på  ett  bättre  sätt. Tillgång till arbetsmarknaden
skapar känsla av samhörighet och delaktighet.

I motion Sf28 yrkande  3 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs  att  kraven  på  sfi   skall   skärpas   och
utbildningen  individualiseras.  Motionärerna  menar
att  detta  kan uppnås genom en s.k. sfi-check - den
som   invandrat    får    en    check    att    köpa
svenskundervisning  för. En sfi-check ger inflytande
för den det berör, och när pengarna följer individen
kommer konkurrensen mellan utbildningsanordnarna att
höja kvaliteten. Sfi  skall  utvärderas varje år och
resultaten skall offentliggöras.

I  motion  Sf31 yrkande 6 av Kerstin-Maria  Stalin  m.fl.  (mp)
anförs att svenskundervisning  för  invandrare skall
börja ännu tidigare än inom tre månader  som framgår
av skollagen. Motionärerna anser att kommunerna  bör
samarbeta  mer  med de lokala arbetsförmedlingarna i
syfte att finna praktikplatser.  Man lär sig språket
lättare i en relation, t.ex. på en arbetsplats, än i
ett klassrum.

I motion 2000/01:Sf645 yrkande 28  av  Magda  Ayoub  m.fl. (kd)
anför  motionärerna  att  det  är  viktigt  att sfi-
kurserna  är  individualiserade  och anpassade efter
utbildningsnivå,  språkgrupper, förutsättningar  och
ambitionsnivå. I flera  kommuner  har  försök gjorts
där  nyanlända  har  påbörjat språkundervisning  som
kopplats till en praktisk  utbildning med inriktning
på yrkestermer. Metoden har  varit  framgångsrik och
bör praktiseras enligt motionärerna.

Yrkande  27  avser  invandrares  möjligheter   att
tillgodogöra  sig det svenska språket i arbetslivet.
Utan tillräckliga  sfi-poäng  får  en  arbetssökande
inte    registrera    sig   på   arbetsförmedlingen.
Motionärerna anser att utbildaren skall ha möjlighet
att skriva ett intyg om elevens språkkunskaper eller
att arbetsförmedlingen  skall  anordna ett språktest
för att kunna erbjuda en lämplig  praktikplats.  För
många  arbetskraftinvandrade  har vägen till språket
gått via arbetsplatsen.

I motion Sf30 yrkande 2 av Ulla  Hoffmann  m.fl. (v)
anförs att lagstiftningen bör förtydligas så  att en
asylsökande     ges    möjlighet    att    fortsätta
svenskundervisningen  till den dag han eller hon får
ett slutgiltigt besked  i  ärendet  så att han eller
hon inte skall behöva avbryta undervisningen vid det
första avslagsbeskedet.

Utskottets ställningstagande

Allvarlig kritik har tidigare riktats  mot  sfi, och
utskottet   noterar   att  regeringen  i  skrivelsen
redovisar åtgärder som  vidtagits  för att förbättra
svenskundervisningen för invandrare.

Utskottet vill påpeka att Skolverkets förslag till
nya  kursplaner innebär att sfi får en  ny  struktur
med olika  studievägar och olika kurser. Studietakt,
arbetsformer  och  innehåll anpassas till individens
behov,  och  den  studerande   kan  byta  studieväg.
Kurserna kan integreras med annan  verksamhet, t.ex.
praktik,   yrkesutbildning   eller  andra   studier.
Utgångar,  där  den studerande får  både  betyg  och
intyg, finns efter  varje kurs. Utskottet vill också
påpeka      att     kommunernas      ansvar      för
svenskundervisningen  nyligen har vidgats och öppnat
möjligheter  till  en  större   differentiering   av
utbildningen    med    hänsyn    till    deltagarnas
förutsättningar och behov.

Utbildningsutskottet   har   i   yttrande   avstyrkt
ifrågavarande följdmotioner och därvid anfört  bl.a.
följande.

Utbildningsutskottet    har    nyligen   behandlat
motioner om svenskundervisning för  invandrare (bet.
2001/02:UbU10   Skolan  m.m.)  och  föreslagit   att
yrkandena skulle  avslås  med  hänvisning  till  det
arbete  som  pågår inom Regeringskansliet vad gäller
nya   kursplaner    för    svenskundervisning    för
invandrare.
Vad gäller möjligheterna att använda språket t.ex.
på en arbetsplats hänvisar utbildningsutskottet till
de regler om praktik som finns i 9 § förordningen om
svenska   för   invandrare.   Förordningen  reglerar
tillräckligt kommunernas skyldighet  att i samarbete
med        arbetsförmedlingen        verka       för
arbetsplatsorientering eller förvärvsarbete  som ger
deltagarna  möjlighet  att  träna  sig  i  att  tala
svenska.
Utbildningsutskottet  har  understrukit  vikten av
att deltagarna i sfi får delta i en meningsfull  och
språkutvecklande  praktik.  Praktik kan, förutom att
ge  ökade  språkkunskaper,  också   ge   inblick   i
arbetslivet och möjlighet till ett arbete.
Utbildningsutskottet  anser  inte att en sfi-check
skall  införas  eller  att  sfi obligatoriskt  skall
konkurrensutsättas genom upphandling.

Socialförsäkringsutskottet    noterar    att    även
arbetsmarknadsutskottet    (i    bet.    2001/02:AU5
Arbetsmarknadspolitiska    frågor)   har    avstyrkt
motionsyrkanden   om   praktik   i    samband    med
svenskundervisning med hänvisning till att det redan
i  dag  är  möjligt att kombinera svenskundervisning
och arbetspraktik.  Arbetsmarknadsutskottet hänvisar
även till ett pågående arbete inom Regeringskansliet
vad avser möjlighet att  anordna  sfi inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen.

När det gäller sfi och krav för att anses stå till
arbetsmarknadens         förfogande         framhöll
arbetsmarknadsutskottet i betänkande 2001/02:AU5 att
vissa arbetsförmedlingar ställer krav på godkänd sfi
för   att   stå  till  arbetsmarknadens  förfogande.
Arbetsmarknadsutskottet   ansåg  att  man  inte  bör
ställa upp generella regler  utan  se  till bakgrund
och förutsättningar i det enskilda fallet  att komma
ut på arbetsmarknaden.

Socialförsäkringsutskottet  finner  ingen  anledning
att   ha   någon   annan  uppfattning  än  den  ovan
redovisade. Motionerna  Sf27 yrkandena 2 och 3, Sf28
yrkande  3,  Sf31 yrkande 6  avstyrks.  Även  motion
2000/01:Sf645 yrkandena 27 och 28 avstyrks.

Vad gäller svenskundervisning  under  asylprövningen
har utskottet i betänkande 2001/02:SfU8  påpekat att
Migrationsverket  enligt  lagen  om  mottagande   av
asylsökande  skall  ge den asylsökande tillfälle att
delta i svenskundervisning  och  att  detta  inte är
begränsat  till  tiden  för  handläggning  i  första
instans. Motion Sf30 yrkande 2 får därmed anses vara
tillgodosedd.


Validering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om validering.
Jämför reservation 19 (m, kd, c).

Skrivelsen

Utländsk  arbetslivserfarenhet  och utbildning skall
tas till vara; det är av vikt för både individen och
samhället.  Det  är angeläget att den  kompetens  en
enskild person besitter  kan  dokumenteras  både när
det   gäller   kunskaper  validerade  mot  specifika
kompetenskrav i arbetslivet eller när det gäller det
formella utbildningssystemet.

Regeringen tillsatte  i november 1999 en utredning
om validering av vuxnas kunskap  och kompetens (dir.
1999:86), vars huvudsakliga uppdrag var att utveckla
metoder  och  modeller  för validering  av  utländsk
yrkeskompetens   på  gymnasial   nivå.   Utredningen
avlämnade sitt betänkande i oktober 2001. Regeringen
behandlar nu frågorna  kring  validering och har för
avsikt att presentera en proposition under riksmötet
2002/03.

Motioner

I motion Sf28 yrkande 4 av Margit  Gennser m.fl. (m)
framhåller  motionärerna  att personer  med  framför
allt utomnordisk utbildning  och yrkeserfarenhet har
problem   med  att  få  sin  utbildning   och   sina
erfarenheter  validerade.  Invandrade  personer möts
ofta av okunskap och oförståelse för vilken  kunskap
de  har  inom  sitt  yrkesområde.  Det  gäller  både
högutbildade   akademiker   och   de   med   gedigna
yrkeskunskaper.   Dessa   personer   förlorar   sitt
yrkeskunnande genom att hamna utanför yrkeslivet  då
de  i  stället  för  att  arbeta  blir  placerade  i
långdragna grundläggande kurser i svenska.

I  motion  Sf32  yrkande 2 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att det måste skapas möjligheter för personer
med  utbildning  från   andra   länder  att  få  sin
utbildning  värderad  för  att så snart  som  möjlig
kunna börja arbeta eller komplettera  sin utbildning
i  Sverige.  Arbetssökande  med yrkeskunskaper  utan
formell  utbildning  har  ett sämre  utgångsläge  på
arbetsmarknaden, vilket måste  förändras. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag på hur denna fråga
skall lösas.

I motion Sf27 yrkande 4 av Birgitta  Carlsson  m.fl.
(c)   anförs   att  en  bidragande  orsak  till  att
människor med utländsk bakgrund har svårt att ta sig
in  på arbetsmarknaden  är  att  vissa  arbetsgivare
finner   det   svårt   att   översätta   invandrares
kunskaper. Yrkeserfarenhet skall kunna översättas så
att eventuella kompletteringar kan göras.  Genom att
förändra  och  sprida kunskap om valideringssystemet
kan insatser göras på ett tidigt stadium.

I motion 2000/01:Sf619  yrkande  1  av Maud Ekendahl
och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) framförs behovet av
ett   program   och   förslag   för  att  tillvarata
migranters  utbildning  och  yrkeskunskaper  på  ett
effektivare sätt än i dag. Många  av  de  flyktingar
som kommit till Sverige är mycket välutbildade,  och
många  har en bakgrund som småföretagare. Invandrare
riskerar  att  få arbeten inom andra yrken än vad de
är utbildade för.  De  som vill starta företag möter
många hinder. Motionärerna  anför  att  dessa hinder
måste undanröjas.

I  motion 2000/01:Sf629 av Marie Granlund  och  Leif
Jakobsson  (s)  anförs  att  akademiker med utländsk
bakgrund skall tillvaratas på  ett  bättre  sätt  på
arbetsmarknaden,  bl.a.  på  grund  av att det råder
brist på arbetskraft inom vissa områden  men även av
humanitära  skäl.  Långa väntetider kan medföra  att
kunskap och erfarenhet  blir  inaktuella.  En  tidig
kartläggning  av  personens  utbildningsbakgrund och
yrkeserfarenhet skall resultera  i en handlingsplan.
Motionärerna  anför  att  det  behövs  åtgärder  som
validering  av  examina,  särskilt   studiestöd  för
kompletteringskurser,                 differentierad
flyktingintroduktion  samt  arbetspraktik   för  att
underlätta   invandrade   akademikers   inträde   på
arbetsmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet  framför  i  sitt yttrande över
följdmotionerna  att ett väl fungerande  system  för
validering  av utbildning  och  andra  kunskaper  är
viktigt dels  för  individen,  dels  för  samhället.
Validering  av  en  nyanländ  invandrares kunskaper,
framför  allt om den genomförs omgående,  kan  bidra
till att den  enskilde  får  ett  arbete  kort efter
ankomsten till Sverige. Validering kan också  på  så
sätt leda till att samhället bättre kan ta till vara
kunskaperna hos den som kommer till Sverige.

Vad  gäller  validering  av  högskolestudier  vill
utbildningsutskottet        peka        på       den
valideringsverksamhet  som  utförs  av framför  allt
Högskoleverket.   Verket   bedömer  utländsk   högre
utbildning  för  yrkesverksamhet   i   Sverige  samt
forskarutbildning   som  leder  till  doktorsexamen.
Validering är avsedd  att  vara  en  vägledning  för
arbetsgivare   och   för   svenska  universitet  och
högskolor. Valideringsverksamhet  bedrivs  också  av
Sjöbefälsskolan,   Sjöfartsverket,  Socialstyrelsen,
Jordbruksverket och  Luftfartsverket.  Validering av
utländsk  gymnasieutbildning  görs  av  Verket   för
högskoleservice   i   samband   med  antagning  till
högskoleutbildning.
Vad  avser  validering av yrkeskunskaper  hänvisar
utbildningsutskottet  till  att  regeringen  har för
avsikt att presentera en proposition under riksmötet
2002/03.
Utbildningsutskottet    avstyrker    ifrågavarande
följdmotioner.

Med hänvisning till vad utbildningsutskottet  anfört
anser         socialförsäkringsutskottet         att
motionsyrkandena  Sf28 yrkande 4, Sf32 yrkande 2 och
Sf27   yrkande  4  bör   avslås.   Även   motionerna
2000/01:Sf619   yrkande   1  och  2000/01:Sf629  bör
avslås.


Utbildning och språk


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
- utbildning och språk
- gömda barns skolgång
Jämför reservationerna 20 (kd),  21  (fp), 22
(mp) och 23 (mp).

Skrivelsen

Andelen elever med utländsk bakgrund har  ökat under
de  senare  åren.  Många  av  dem  som kommit hit  i
skolåldern  har  bristfällig skolgång  eller  saknar
skolgång  och elever  som  har  invandrat  efter  de
första åren  i grundskolan har sämre skolresultat än
andra. Även elever  med utländsk bakgrund, där också
elever  som  är  födda  i  Sverige  ingår,  uppvisar
generellt  sämre  resultat  i  skolan.  Ett  flertal
orsaker har lyfts fram som förklaring. På senare tid
har det hävdats att social bakgrund och situation är
en starkare bidragande  orsak  till problem i skolan
än utländsk bakgrund.

Inom  storstadssatsningen  satsas  medel  för  att
genom   förbättrade  språkkunskaper   nå   målen   i
grundskolan.   Bland   annat   anordnas  språk-  och
studieverkstäder   där   eleverna  får   hjälp   med
läxläsning  och att på sitt  eget  modersmål  förstå
innebörden i  svenska  ord.  Antalet  barn  som inte
klarar godkänt minskar i flera av dessa skolor.
Förskolesatsningen innebär att alla barn i  åldern
3-5  år,  i  de  bostadsområden som ingår i avtalet,
erbjuds   förskoleverksamhet.   I   samtliga   dessa
förskolor görs  personalförstärkningar samtidigt som
den språkliga kompetensen  hos personalen höjs genom
utbildning och metodutveckling. I skrivelsen betonas
förskolans arbete med att utveckla  både det svenska
språket      och     modersmålet     hos     barnen.
Språkutvecklingen  är mycket aktiv åren närmast före
skolstarten.
Modersmålet är viktigt  för  att barn och ungdomar
skall kunna utveckla sin kulturella identitet och få
en     lyckad     skolgång.     När    det    gäller
modersmålsundervisning är elever enligt grundskole-,
gymnasie- och särskoleförordningen  berättigade  att
få  undervisning  i sitt modersmål. Villkoret är att
språket är ett dagligt  umgängesspråk  mellan eleven
och minst en förälder eller vårdnadshavare.
Det    finns    en    rad   problem   kring   både
modersmålsundervisning  och   studiehandledning   på
modersmål,  bl.a. är det bara ungefär hälften av dem
som är berättigade  till  modersmålsundervisning som
deltar, och modersmålsstöd  i  förskolan  bedrivs  i
begränsad  omfattning.  Med  anledning av detta fick
Skolverket  i  juni  2001  ett  uppdrag   att  bl.a.
kartlägga   organisationen   och   omfattningen   av
modersmålsundervisningen  samt studiehandledningen i
grundskolan och gymnasieskolan.  I  uppdraget  ingår
även  modersmålsstöd  i  förskolan. Skolverket skall
lämna  konkreta  förslag på  stimulansåtgärder  samt
eventuella förordningsändringar  senast  den  15 maj
2002.
Inom  ramen  för  den  särskilda lärarutbildningen
(SÄL)   kommer   behovet   av  lärarutbildning   för
modersmålslärare  att  beaktas.   Lärarhögskolan   i
Stockholm  har  på  regeringens  uppdrag anordnat en
fortbildningskurs för svenskfinska  modersmålslärare
under år 2001.
Det  märks  inga större skillnader mellan  infödda
svenskar och de  som  invandrat  vid  jämförelse  av
utbildningsnivån.  Stora  skillnader  finns  däremot
beroende  på  vilket  land invandraren kommer ifrån.
Skillnaderna  i  utbildningsnivå   beror   också  på
gruppernas  olika  ålderssammansättning.  De utrikes
födda  kvinnorna har en något lägre andel med  högre
utbildning.

Motioner

I motion  Sf32  yrkande  4 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs att hemspråksundervisning  är  positivt  både
för  den  enskilde  individen  och  en  tillgång för
samhället   vad   avser   både   språkkunskaper  och
kulturell  kompetens  på  en  mängd  olika  områden.
Rätten  till  hemspråksundervisning  skall   stärkas
ytterligare.

I  motion  Sf31 yrkande 14 av Kerstin-Maria Stalin  m.fl.  (mp)
anförs att hemspråkslärarnas status måste höjas till
samma nivå som andra språklärares.

I yrkande  13  anförs att förskolan skall förmedla
kunskap om olika kulturer, språk och kunskaper.
I yrkande 16 framförs att det bör vara möjligt att
erbjuda barn som gömmer  sig för att undgå utvisning
någon form av skolundervisning.  Barn kan leva gömda
under lång tid, och möjligheten till skolgång skulle
förbättra   deras   psykiska  hälsa  och   fortsatta
utveckling, oavsett om de får stanna i Sverige eller
inte.
I  yrkande  28  anförs   att  många  ungdomar  med
invandrarbakgrund  inte  tillåts   delta  i  skolans
sexualundervisning för sina föräldrar. Denna kunskap
måste nå dessa ungdomar på annat sätt.  Motionärerna
menar  att  en  möjlighet  är att Integrationsverket
tillsammans med ungdomsmottagningarna  och  skolorna
startar  ett  samarbete  för  att nå ungdomarna.  En
dialog bör även föras med invandrarföreningarna.

Ana  Maria  Narti  och Elver Jonsson  (fp)  anför  i
motion Sf33 yrkande 2 att skolan riskerar att bli en
segregerad del av det svenska samhället där eleverna
med utländsk bakgrund missgynnas. Motionärerna menar
att Sverige behöver  en ny skolpolitik och skola som
kan ge kunskaper till  varje elev utifrån individens
behov och förutsättningar.  Med särskild satsning på
läsning och skrivning redan från  förskolan kan barn
med  utländsk  bakgrund  nå  lika  goda  resultat  i
svenska som barn med helsvensk bakgrund.  Skolan kan
bli   ett  verktyg  för  att  motverka  segregation.
Bostadssegregationens  effekter kan brytas om elever
från olika områden integreras  i  en skola genom att
elever får större möjligheter att gå  på  en skola i
ett   annat   område  än  där  de  bor.  Grund-  och
gymnasieskolor    i   utsatta   bostadsområden   bör
profileras och genomgå  en  kvalitetssäkring.  Varje
skola  skall  forma sin speciella inriktning utifrån
lokala förutsättningar  och  lärarnas  intressen och
kompetens.

Utskottets ställningstagande

Utskottet framhåller liksom regeringen att kunskaper
i   svenska   språket   är  av  stor  betydelse  för
integrationen. Goda kunskaper  både  i svenska och i
modersmålet  är viktiga för elevens möjligheter  att
få bra skolgång  och  kunna  utveckla sin kulturella
identitet.

Utskottet noterar att det pågår  åtgärder  för att
stärka  det svenska språket och utbildningen ur  ett
integrationsperspektiv.

Utbildningsutskottet  har  i  yttrandet  beträffande
modersmålets  ställning  angivit att det ligger  ett
värde i att modersmålsundervisningen  integreras med
den övriga verksamheten i skolan och ses  som en del
av skolans språkprogram samt att det är viktigt  att
modersmålslärarna  är  en del av skolornas lärarlag.
Utbildningsutskottet menar  dock  att det är viktigt
att  invänta  resultatet  av  Skolverkets  utredning
innan eventuella förändringar vad gäller modersmål i
skolan kan bli aktuella.

Utbildningsutskottet skriver  i  sitt yttrande att
det är en mycket viktig uppgift för  såväl  förskola
som  skola att stimulera och stödja språkinlärningen
hos  barn   och   ungdomar  med  utländsk  bakgrund.
Situationen för de  ungdomar som nyligen kommit till
Sverige med svårigheter att lära sig svenska och att
klara  skolan måste naturligtvis  mötas  med  aktiva
åtgärder.       Utbildningsutskottet      framhåller
storstadssatsningen   som   ett  bra  exempel.  Även
kommuner och stadsdelar bör kunna  använda sig av de
metoder  som används inom satsningen.  Varje  kommun
bör överväga  lämpliga  åtgärder  för  de elever som
behöver   extra   stöd   i  skolan.  Satsningen   på
personalförstärkningar i skola  och  fritidshem  gör
det möjligt att öka insatserna.
Utbildningsutskottet  understryker i sitt yttrande
betydelsen av en väl fungerande sexualundervisning i
skolan. När det gäller frågan  om undervisningen för
ungdomar       med      invandrarbakgrund      menar
utbildningsutskottet  att  det  är  viktigt  att  de
rättigheter  som  tillkommer  elever  i  grund-  och
gymnasieskolan  självfallet  gäller  för  alla.  Det
framstår  således  självklart  att  samtliga  elever
också  bör  delta  i  sexualundervisningen i skolan.
Utbildningsutskottet menar  också att det är viktigt
att  lärarna informerar de föräldrar  som  motsätter
sig att  deras  barn  deltar i sexualundervisning om
syftet  med  undervisningen  och  så  långt  det  är
möjligt samverkar  med  föräldrarna  när  det gäller
genomförandet av undervisningen. Utskottet anser att
det  ankommer på kommunen och skolan att besluta  om
hur undervisningen  skall  genomföras så att den når
alla.
När    det    gäller    profilskolor    behandlade
utbildningsutskottet     frågan     i     betänkande
2001/02:UbU1,  och  utskottet   framhöll   att   det
ankommer  på  kommunerna själva att besluta om t.ex.
eventuella profileringar  av  sina  skolor.  När det
gäller möjligheten att välja skola inom en kommun är
detta också en fråga för kommunen att besluta om.
Utbildningsutskottet    avstyrker    ifrågavarande
följdmotioner.   Socialförsäkringsutskottet    delar
utbildningsutskottets   uppfattning   och  avstyrker
därmed motionerna Sf32 yrkande 4, Sf31 yrkandena 13,
14 och 28 samt Sf33 yrkande 2.

Socialförsäkringsutskottet  har vid behandlingen  av
proposition   2000/01:115   om   asylsökande   barns
skolgång m.m. (yttrande 2000/01:SfU8y)  uttalat  sig
om  gömda  barns  möjligheter  till  bl.a. skolgång.
Enligt  utskottet  var  det ett särskilt  allvarligt
problem att barn antas hålla  sig  gömda  med hänsyn
till riskerna för att barnen skadas i sin hälsa  och
utveckling.  Utskottet  underströk betydelsen av väl
motiverade beslut för att  skapa  förståelse för att
ansökningar   om   uppehållstillstånd  avslås,   när
sökandena inte har tillräckliga  skäl  att  stanna i
landet. Utskottet konstaterade att möjligheten  till
utbildning  är  av  stor betydelse även för barn som
inte har rätt att vistas  i  Sverige.  Utskottet var
dock inte berett att förorda att även gruppen  gömda
barn  skall  ges  en uttrycklig rätt till utbildning
m.m.   Socialförsäkringsutskottet    vidhåller   sin
tidigare intagna uppfattning.

Även  utbildningsutskottet  menar i sitt  yttrande
att  rätt till utbildning inte bör  gälla  barn  som
hålls  gömda  inför  verkställighet av ett beslut om
avvisning eller utvisning.
Med det anförda avstyrker  utskottet  motion  Sf31
yrkande 16.

Utvecklingen i storstadsregionerna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motioner om utvecklingen
i storstadsregionerna.
Jämför reservationerna 24 (v), 25 (kd) och 26
(c).

Skrivelsen

Regeringen skriver  att i segregerade bostadsområden
i storstadsregionerna  pågår inom storstadspolitiken
långsiktiga satsningar för  att  åstadkomma  en  mer
positiv   utveckling.   Satsningarna   inriktas   på
tillväxt,    sysselsättning   och   språkutveckling.
Metoder  och  erfarenheter   som   vuxit  fram  inom
storstadsarbetet  är  viktiga  att  ta  till   vara.
Insatser och åtgärder sker för att öka möjligheterna
till      inflytande      och      delaktighet     i
samhällsutvecklingen   för  personer  med   utländsk
bakgrund.

Regeringen fastställde i den integrationspolitiska
propositionen  att  det  är  viktigt  att  satsa  på
utsatta    bostadsområden.    En    helhetssyn    på
bostadsområdenas  utveckling som  tar  fasta  på  de
boendes  eget engagemang  samt  ökad  sysselsättning
lyftes  fram.  Vidare  konstaterade  regeringen  att
segregerat  boende  har  uppstått  trots en ambitiös
välfärdspolitik. En nationell samling, där särskilda
medel anslogs genom de s.k. Blommanpengarna  för att
stoppa   den   negativa   utvecklingen   i   utsatta
bostadsområden, hade inletts när propositionen lades
fram.  Med  propositionen  följde  utvärderingar  av
denna   satsning  samt  ytterligare  medel  för  att
stimulera  en  positiv utveckling i utsatta områden,
bl.a.    genom    utvecklandet     av     nationella
utvecklingsområden.
Flera studier visar att segregation i första  hand
är   en   klassfråga.  Boendet  är  en  del  av  den
materiella  välfärden. Boendet är också en mätare på
den socioekonomiska  statusen. Det märks bl.a. genom
att  åtskilliga  höginkomsttagare   väljer   att  bo
segregerat.  En  annan  sak  är att många bor i s.k.
utsatta  områden  beroende på låg  inkomst  eftersom
tillgången  till  bostäder   till  rimligt  pris  är
begränsad. Andra väljer att bo där för att vara nära
anhöriga  och  landsmän.  Därtill   finns   de   som
diskrimineras på bostadsmarknaden, t.ex. på grund av
sitt  ursprung,  och  inte  har  möjlighet att välja
boende på samma premisser som andra.  Det  är enligt
svensk    lag   inte   tillåtet   att   diskriminera
bostadssökande   i   något   avseende  på  grund  av
ekonomisk, social eller etnisk bakgrund.
Många nyanlända bosätter sig i storstadsregionerna
och de större städerna. Merparten har ordnat boendet
på egen hand och vill bo kvar  på  samma  ort när de
väl    fått    beslut   om   uppehållstillstånd.   I
storstadsområdena  råder bostadsbrist och konkurrens
med nyinflyttade som  fått  arbete  i  den  aktuella
regionen.   Det   finns   fler  arbetstillfällena  i
storstadsregionerna, och ofta finns släkt och vänner
där. I Integrationsverkets  rapport  Storstad  eller
småstad   -  hur  väljer  man?  (Integrationsverkets
rapportserie 2000:11) bekräftas att boendet har stor
betydelse    för     flyktingarnas     introduktion.
Boendeformen  är också förknippad med vissa  problem
som kan påverka förutsättningarna för integrationen.
I de kommuner som  inte  kan  anvisa  en bostad blir
lösningen  ofta andrahandskontrakt eller  inneboende
hos släktingar  och  vänner. Därmed saknas en viktig
grundförutsättning  för   introduktionen,   nämligen
ordnad bostad.
Integrationsverket  har  som  en försöksverksamhet
ekonomiskt kompenserat kommuner utanför storstäderna
för att de skall ta emot personer  som  först bosatt
sig   i   storstäderna.  Information  ges  om  andra
kommuner   med    tillgång    till    bostäder   och
försörjningsmöjligheter. I Stockholms kommun  har ca
200 personer flyttat vidare till andra kommuner. Det
går  inte  att  säkert säga något om effekterna, men
erfarenheterna hittills är positiva.
Riksdagen  beslöt  i  december  1998  om  mål  för
storstadspolitiken.  Ett viktigt mål, som i hög grad
berör också de integrationspolitiska  målen,  är att
bryta   den  sociala,  etniska  och  diskriminerande
segregationen  i  storstadsregionerna  och att verka
för   jämlika  och  jämställda  levnadsvillkor   för
storstädernas   invånare.  De  integrationspolitiska
aspekterna   av   storstadspolitiken   redovisas   i
skrivelsen.  Storstadspolitikens  utveckling  kommer
att redovisas vid ett annat tillfälle.
För att uppnå  långsiktiga och samordnade insatser
har staten tecknat  lokala  utvecklingsavtal med sju
kommuner i storstadsregionerna om vilka åtgärder som
skall  vidtas.  De  sju  kommunerna   är   Botkyrka,
Göteborg,  Haninge,  Huddinge, Malmö, Stockholm  och
Södertälje.   Sammanlagt    omfattar    de    lokala
utvecklingsavtalen    24   stadsdelar.   De   lokala
utvecklingsavtalen löper  i de flesta fall från 1999
till och med 2003, eller längre.
De  lokala  utvecklingsavtalen   bygger  på  delad
finansiering mellan stat och kommun.  Sammanlagt har
regeringen anvisat två miljarder kronor för perioden
1999-2003   och  kommunerna  förutsätts  bidra   med
motsvarande  belopp.   Åtgärderna   inom  de  lokala
utvecklingsavtalen  är  i stor utsträckning  riktade
mot målet att bryta segregationen i storstäderna.
Målet   med   storstadspolitiken    är   att   öka
sysselsättningen  och minska socialbidragsberoendet.
Merparten av de hittills  fördelade medlen har också
använts  för  dessa målområden.  Därtill  disponerar
Arbetsmarknadsverket  (AMV)  medel  i  samverkan med
kommunerna     inom     ramen    för    de    lokala
utvecklingsavtalen. Rapporter  hittills visar på att
storstadspolitiken medverkat till att arbetslösheten
minskar snabbare i de områden där  utvecklingsarbete
har bedrivits än i kommunen som helhet.

Regeringen betonar att det fortsatta  arbetet är att
långsiktigt  och  systematiskt följa utvecklingen  i
utsatta bostadsområden.  För  närvarande  pågår  ett
arbete  med att löpande utvärdera insatserna inom de
lokala  utvecklingsavtalen.  Integrationsverket  har
fått regeringens uppdrag att koordinera en nationell
utvärdering    av    insatserna.   Uppdraget   skall
slutredovisas senast i  juni  2002.  I detta uppdrag
ingår att samverka med Mångkulturellt  Centrum (MKC)
kring    ett    visst   lokalsamhälles   långsiktiga
utveckling.

En avstämning och utvärdering kommer att redovisas
till riksdagen i  särskild  ordning  vid  ett senare
tillfälle.
Preliminära  utvärderingar visar att insatser  som
skett inom ramen  för  storstadssatsningen  hittills
varit positiva. Avtalen har bland annat medfört  ett
ökat  samarbete  mellan  kommuner och myndigheter på
lokal      nivå,      främst     arbetsförmedlingar,
försäkringskassor    och    polisen,     vilket    i
förlängningen kommer de boende till godo.
Preliminära      uppföljningar      visar      att
sysselsättningen    ökar    och   att   behovet   av
socialbidrag därmed minskar.  Samtidigt  innebär det
att  alltfler  söker  sig till arbetsförmedlingen  i
dessa   områden,  så  att  arbetslöshetstalen   inte
sjunker i samma takt som sysselsättningen ökar.
Det är  för  tidigt  att dra slutsatser om vad som
beror på den allmänna konjunkturutvecklingen och vad
som  är  resultat  av  storstadspolitiken.   Av   de
delrapporter  som  hittills  redovisats  kan  vidare
noteras att deltidsförskolor engagerar både barn och
föräldrar till en positiv språkutveckling, och  fler
människor deltar i aktiviteter.

Motioner

I  motion Sf399 yrkande 31 av Magda Ayoub m.fl. (kd)
anförs   att   utlokalisering   av  myndigheter  och
institutioner skall ske till invandrartäta områden.

I motion 2000/01:Sf611 yrkande 6  av  Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att ett ökat lokalt inflytande  med
aktiva  medborgare  som  ansvarar  för  lokal omsorg
begränsar  segregationens  avigsidor. Människor  som
går samman i lokala utvecklingsgrupper  för att lösa
gemensamma    problem   stärker   det   demokratiska
inflytandet och  det  lokala  självbestämmandet.  De
lokala utvecklingsgruppernas arbetssätt passar bra i
de   stora   städernas   förorter,  och  det  lokala
utvecklingsarbetet bör stimuleras.

I  yrkande  7 anförs att brukarinflytande  är  ett
sätt   att   öka   medborgarnas    inflytande    och
medbestämmande  i  samhället.  Föräldrar  och elever
skall  ha  rätt  att  vara med och fatta besluten  i
lokala    styrelser,    som    t.ex.    i    skolan.
Medborgarinflytande    har   stor   betydelse    för
engagemanget i samhället i stort. Motionärerna anser
att brukarna skall ha direkt  inflytande  och ansvar
över verksamheten. Brukarinflytandet bör öka.
I   yrkande  12  anförs  att  utvecklingszoner   i
förorter   är   ett   sätt  att  ta  till  vara  den
tillväxtkraft som finns. För att stödja utvecklingen
i  utsatta  förorter  vill   Centerpartiet   inrätta
ekonomiska  utvecklingszoner, enligt liknande modell
som prövas i vissa glesbygdsområden i Sverige. Detta
möjliggör  för   människor  att  få  tillträde  till
arbetsmarknaden och stimulerar företagandet. Förslag
om  en  lagstiftning  för  ekonomiska  frizoner  bör
utredas.   Ett   liknande  yrkande  finns  i  motion
2000/01:Bo223 yrkande  10  av  Lennart  Daléus m.fl.
(c).

I motion Ju237 yrkande 18 av Agne Hansson  m.fl. (c)
anför  motionärerna  att  segregerade bostadsområden
och skolor medför att människor  känner  sig utanför
samhället. Politiken har hindrat människor  från att
komma  in  på arbetsmarknaden och ta en aktiv del  i
samhällsarbetet.   För  att  komma  till  rätta  med
problem  som  utanförskap   och   segregation  skall
integrerade  bostadsområden och skolor  skapas.  Ett
liknande yrkande  finns  i  motion A226 yrkande 1 av
Agne Hansson m.fl. (c).

I motion 2000/01:Sf613 av Carina  Moberg  m.fl.  (s)
anförs  att  ett  nytt steg i storstadspolitiken bör
tas.  Denna strategi  bör  bygga  på  den  generella
välfärdens   grund   och  beskriva  hur  de  utsatta
bostadsområdena   kan   ges    möjlighet   till   en
långsiktig,  positiv utveckling och  motverka  ökade
samhällsklyftor och segregation i storstadsområdena.

I motion 2000/01:Sf637  av  Nalin  Pekgul  m.fl. (s)
anförs  att  särskilt  barnens  situation  i utsatta
bostadsområden  i  storstäderna  skall uppmärksammas
och  att  olika  insatser  skall  vidtas   för   att
förbättra barnens möjligheter.

I  motion  Sf27 yrkande 5 av Birgitta Carlsson m.fl.
(c) anför motionärerna  att lokalhyreslagstiftningen
bör  ses  över  så  att mindre  serviceföretag  inte
drabbas av oskäliga hyreshöjningar  som  i  sin  tur
medför att tillgång till service går förlorad.

I  motion  Sf30 yrkande 7 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
föreslår  motionärerna   att   det  införs  krav  på
obligatoriska   boendeplaneringsprogram.    Särskild
hänsyn     skall    tas    till    den    befintliga
sammansättningen   av   upplåtelseformer   för   att
motverka   segregation   såväl  i  miljonprogrammens
områden som i homogent segregerade  områden.  En  av
boendeplaneringens  mest centrala uppgifter bör vara
att  öka  den  andel av  upplåtelseformerna  som  är
underrepresenterad,  för  att undvika ett segregerat
boende.

I yrkande 1 anförs att en  plan för integrering av
människor  från  etniskt segregerade  områden  skall
upprättas för att bryta ett homogent mönster t.ex. i
Danderyd.

Utskottets ställningstagande

En förutsättning för att nå de integrationspolitiska
målen  är  att  bryta   den   sociala,  etniska  och
diskriminerande  situationen  i  storstadsregionerna
och verka för jämlika och jämställda  levnadsvillkor
för storstädernas invånare.

Utskottet  kan  konstatera att olika insatser  för
att förbättra situationen  har vidtagits och att det
finns tendenser till positiv  utveckling.  Utskottet
vill  i  likhet med regeringen betona värdet av  att
långsiktigt  och  systematiskt  följa utvecklingen i
utsatta  bostadsområden.  För närvarande  pågår  ett
omfattande arbete med att utvärdera  insatserna inom
de lokala utvecklingsavtalen. Integrationsverket har
fått regeringens uppdrag att koordinera en nationell
utvärdering av insatserna som skall redovisas i juni
2002.

Riksdagen  har nyligen fattat beslut om  proposition
2001/02:80  Demokrati   för  det  nya  seklet  (bet.
2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190).  Beslutet  innebär
att regeringens förslag om ändringar i kommunallagen
(1991:900)      stärker      möjligheterna      till
brukarinflytande.   Mot   bakgrund  av  det  anförda
avstyrks motion 2000/01:Sf611 yrkandena 6 och 7.

Utskottet     motsätter    sig    en     ytterligare
differentiering  av  socialavgifter i vissa områden.
Utskottet anser att motionerna 2000/01:Sf611 yrkande
12 och 2000/01: Bo223 yrkande 10 bör avslås.

Mot  bakgrund  av den  pågående  utvärderingen  av
utvecklingsavtalen avstyrks motionerna Sf399 yrkande
31, Sf613, Sf637,  Ju237 yrkande 18 och A226 yrkande
1.

I  betänkande  2001/02:BoU3   har   bostadsutskottet
behandlat en proposition med förslag  till ändringar
i  bl.a.  hyreslagen  (12  kap.  jordabalken).   Med
anledning         av        motionsförslag        om
lokalhyreslagstiftningen  och  effekten  av oskäliga
hyreshöjningar  för mindre serviceföretag framhåller
bostadsutskottet att lokalens marknadshyra, dvs. den
hyra som lokalen  vid  hyrestidens  utgång kan antas
betinga  på öppna marknaden, skall utgöra  norm  för
vad som skall  anses som skälig hyra (12 kap. 57 a §
jordabalken). Bostadsutskottet  anger  att  ingen av
remissinstanserna har ifrågasatt detta och att  inte
heller regeringen har ansett att det finns anledning
att  ändra  denna ordning. Bostadsutskottet ansluter
sig till regeringens  bedömningar  och  vill för sin
del inte ställa sig bakom särlösningar av  det  slag
som         förespråkas         i        motionerna.
Socialförsäkringsutskottet anser inte heller att det
finns skäl att ändra på denna ordning  och avstyrker
därmed motion Sf27 yrkande 5.

Enligt   1   §   lagen  (2000:1383)  om  kommunernas
bostadsförsörjningsansvar    skall    varje   kommun
planerna  bostadsförsörjningen  i  syfte  att  skapa
förutsättningar för alla i kommunen att leva  i goda
bostäder  och  för  att  främja  att  ändamålsenliga
åtgärder  för  bostadsförsörjningen  förbereds   och
genomförs.  Vid  planeringen av bostadsförsörjningen
skall kommunen, om  det  behövs,  samråda  med andra
kommuner  som berörs av planeringen. Riktlinjer  för
bostadsförsörjningen       skall       antas      av
kommunfullmäktige    under    varje    mandatperiod.
Bostadsutskottet   har   i  betänkande  2001/02:BoU1
behandlat liknande förslag  och  fann  inga skäl att
ålägga    kommunerna    ytterligare    obligatoriska
uppgifter. Socialförsäkringsutskottet har inte någon
annan uppfattning. Motion Sf30 yrkande 7 avstyrks.

Utskottet  noterar att regeringen i skrivelsen  även
framhåller  att   boendet   är   en  mätare  på  den
socioekonomiska statusen. Det märks  bl.a. genom att
åtskilliga    höginkomsttagare    väljer   att    bo
segregerat. Utskottet avstyrker motion  Sf30 yrkande
1.


Inflytande och delaktighet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
- inflytande och delaktighet i samhället
- valdeltagande och rösträtt
Jämför  reservationerna  27 (kd, mp), 28 (c),
29 (v, mp) och 30 (kd).

Skrivelsen

De  formella  rättigheterna   är   av  grundläggande
betydelse för människors delaktighet  och inflytande
i      Sverige.     Utländska     medborgare     med
uppehållstillstånd  i Sverige har också i stort sett
samma  rättigheter  som   svenska   medborgare.  Men
inflytande och delaktighet handlar inte  bara om att
rösta  utan  det  kan också röra sig om arbete  inom
politiska partier,  kontakt med makthavare eller att
vara  aktiv  inom föreningar  eller  organisationer.
Organisationer  som  verkar  för  integration har en
stor roll för människors känsla av  delaktighet. För
att kunna vara aktiv i samhällslivet  och  kunna  ha
inflytande  krävs  inte  bara  formella rättigheter,
utan  också  reella  möjligheter att  utnyttja  dem.
Riktad samhällsinformation och tolk är av stor vikt.

Den  som  upplever  ett  utanförskap  i  samhället
utnyttjar heller inte de  formella rättigheterna som
samhället erbjuder för delaktighet  och  inflytande.
Insatser  som  främjar  människors  möjligheter  att
påverka och vara delaktiga görs på flera områden det
gäller   framför   allt  inom  arbetsmarknads-   och
utbildningsområdet,   men   också   inom  exempelvis
kulturpolitiken  och  i  arbetet  med  att  motverka
diskriminering och bekämpa främlingsfientlighet  och
rasism.
Rösträtten  vid riksdagsval är förbehållen svenska
medborgare. Däremot  får  utländska  medborgare  som
uppfyller  vissa  villkor  vad gäller bosättningen i
landet rösta i kommunala val.  Den  som har rösträtt
är också valbar.
Valdeltagandet  i  1998  års  allmänna   val  till
riksdagen  var  81,4 %. Valdeltagandet gick i  stort
sett tillbaka i samtliga  väljargrupper  jämfört med
1994  års  val.  Bland  vissa  sociala  grupper  var
valdeltagandet   emellertid   markant   lägre,   och
tillbakagången   var   bl.a.   särskilt  stor  bland
förstagångsväljare.  Bland  naturaliserade  svenskar
var   valdeltagandet   67  %.  Deras   valdeltagande
minskade mellan riksdagsvalen  år  1994  och år 1998
med   10  procentenheter  vilket  är  en  kraftigare
tillbakagång  än  bland  övriga svenskar. Av dem som
under  åren  1991-1998  blivit   svenska  medborgare
deltog endast 58 %, att jämföra med  81 % av dem som
blivit svenska medborgare före år 1971. I valen till
kommun- och landstingsfullmäktige har valdeltagandet
bland  utländska  medborgare  minskat  kontinuerligt
sedan  år  1976.  I  1976  års val deltog 60  %  att
jämföra med 40 % i valet år 1994 och 35 % i valet år
1998.
De    utländska    medborgarna    följer     samma
åldersmönster  vad  gäller  röstning  som den övriga
befolkningen,  dvs.  att  de  unga  röstar i  mindre
utsträckning  än de äldre. Personer som  har  blivit
svenska medborgare röstar i större utsträckning i de
kommunala  valen   än   de   som  inte  har  svenskt
medborgarskap.  Det är en mycket  angelägen  uppgift
att öka människors  delaktighet både generellt och i
den politiska processen.
Integrationsverket  har  i  en  rapport i november
2000 konstaterat att valdeltagandet för personer med
utländsk bakgrund varierar beroende  på  från vilken
del    av    världen   man   kommer.   Vidare   ökar
valdeltagandet  med den tid personen bott i Sverige.
Ett annat resultat  är  att  det  inte  finns  några
tecken  på  att  invandrares  politiska  utanförskap
förstärks   av   att   bo   i   så  kallade  utsatta
bostadsområden.
Ett särskilt fokus för regeringens  arbete  är att
nå ut till de grupper som i dag är mindre delaktiga,
som  unga,  arbetslösa  och  personer  med  utländsk
bakgrund. I proposition 2001/02:80 Demokrati för det
nya   seklet   presenterar  regeringen  bl.a.  några
förslag  som  särskilt   kan  främja  deltagande  av
personer med utländsk bakgrund.  Ett  sådant förslag
är medborgerlig förslagsrätt.
När  det  gäller information om de allmänna  valen
har regeringen  givit  Valmyndigheten  i uppdrag att
bl.a.  rapportera om vilka informationsinsatser  som
planeras  inför valet hösten 2002 för att nå grupper
med  ett  lågt   valdeltagande.   Myndigheten  skall
informera  väljarna  om de allmänna valen,  beskriva
och förklara de administrativa rutinerna kring valen
och se till att de som  är röstberättigade får denna
information på lämpligt språk.
Den     integrationspolitiska      maktutredningen
tillsattes   av   regeringen   i   september   2000.
Utredningen    skall    beskriva    och    analysera
fördelningen   av   makt   och   inflytande  ur  ett
integrationspolitiskt  perspektiv  liksom  politiskt
deltagande.  Senast  den  31  december  2004   skall
uppdraget redovisas.

Motioner

I  motion  2000/01:Sf611 yrkande 5 av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs  att  beslutsfattarna  skall spegla
och representera hela landets befolkning.  Många  av
dem med utländsk bakgrund har inte samma möjligheter
och  förutsättningar  att medverka i samhällsarbetet
eftersom det tar tid att  lära  sig  språket och att
finna  de  formella  och  informella vägarna  i  det
politiska  arbetet.  De  politiska   partierna   har
tillsammans  ett  ansvar för att engagera inflyttade
svenskar i det demokratiska  samhällsarbetet.  Genom
att  fler  invandrare  deltar  i politiken uppkommer
ökad delaktighet och inflytande.

I motion Sf32 yrkande 6 av Magda  Ayoub  m.fl.  (kd)
anförs  att det krävs särskilda insatser för att öka
valdeltagandet  bland  invandrargrupper eftersom det
är val i år.

I  motion Sf31 yrkande 18  av  Kerstin-Maria  Stalin
m.fl.  (mp)  anförs att folkbokförda personer bör få
rösträtt.

I yrkande 19  framförs att satsningar skall ske på
etniska   organisationer   men   även   på   svenska
frivilligorganisationer.  I  yrkande  20  anförs att
projekten  minst  bör  vara  på  3-5  år för att  ge
möjlighet till långsiktigt arbete.

I motion 2000/01:Sf624 av Carina Hägg (s) begärs ett
tillkännagivande om behovet av en utredning  för att
belysa  traditionella  afrikanska  religioner i vårt
samhälle.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  instämmer  i  att  det  är  viktigt   att
stimulera  ett  ökat  deltagande  i politiken och på
olika sätt stärka den lokala demokratin.  Människors
förmåga   och   vilja   att   delta  i  och  påverka
samhällsutvecklingen hänger nära  samman  med  deras
möjligheter att ha makt över sin egen tillvaro.  Det
är   önskvärt   att   samhällsmedborgarna   i   ökad
utsträckning  har  möjlighet  att  påverka  och vara
delaktiga i beslutsfattandet. Utskottet anser att de
långsiktiga mål för demokratipolitiken som riksdagen
nyligen     godkänt    (prop.    2001/02:80,    bet.
2001/02:KU14,  rskr. 2001/02:190), som innebär bl.a.
att  andelen  personer  med  utländsk  bakgrund  som
deltar  i  den  politiska   processen   skall   öka,
uppfyller  det  som  anförs  i  motion 2000/01:Sf611
yrkande    5.    Även    den   integrationspolitiska
maktutredningen  som  pågår  för  närvarande  är  av
betydelse. Motionen avstyrks.

I   2002   års  ekonomiska  vårproposition   skriver
regeringen att  man,  för  att öka det tidigare låga
valdeltagandet bland invandrargrupper, inför höstens
val  kommer  att  göra  en  särskild  satsning  till
riksdagspartierna  för en förbättrad  valinformation
för invandrare. Inför  1998  års  val anvisades 12,4
miljoner      kronor     som     fördelades     till
riksdagspartierna  för  information till invandrare.
Valdeltagandet    sjönk    ändå     för    kategorin
röstberättigade    med    utländskt   medborgarskap.
Regeringen anser därför att  30  miljoner kronor bör
tillföras för ändamålet inför 2002  års  val. Motion
Sf32 yrkande 6 avstyrks.

Konstitutionsutskottet har i betänkande 2001/02:KU14
Demokrati    för    det    nya    seklet   behandlat
motionsyrkanden  om  utökad rösträtt  för  utländska
medborgare som är folkbokförda i landet.

Konstitutionsutskottet   vidhåller  att  sambandet
mellan  medborgarskap och rösträtt  vid  riksdagsval
inte bör  brytas.  Såvitt  avser rösträtt vid övriga
val och vid folkomröstningar  erinrar  utskottet  om
att  förslaget  från Kommittén om medborgarskapskrav
(SOU  2000:106) att  samtliga  utländska  medborgare
skall ges  rösträtt  vid  de kommunala valen och vid
kommunala folkomröstningar,  om de är folkbokförda i
kommunen  respektive  landstinget   och   senast  på
valdagen fyller 18 år, inte har resulterat  i  någon
proposition  inför  årets  val  utan  bereds  enligt
uppgift   från   Regeringskansliet   vidare.   Denna
beredning  bör enligt konstitutionsutskottets mening
avvaktas.
Det      finns       ingen      anledning      för
socialförsäkringsutskottet   att   inta   en   annan
uppfattning  i  denna  fråga. Motion Sf31 yrkande 18
avstyrks.

Utskottet     vill     påpeka     att     ett     av
integrationspolitikens mål är lika  rättigheter  och
att    det    arbetet    innefattar    stödet   till
organisationer med etnisk anknytning. Organisationer
som bildas av människor som har invandrat  eller som
har en gemensam etnisk och kulturell bakgrund spelar
en     roll    i    integrationsarbetet.    En    av
Integrationsverkets  uppgifter  är att ge ekonomiskt
stöd  till  organisationer och projekt  som  främjar
integration.   Motion   Sf31  yrkandena  19  och  20
avstyrks.

För   att  främja  integrationsprocesserna   i   ett
mångkulturellt  samhälle  är  det  också viktigt att
tillgänglig  kunskap  finns om olika religioner  och
att informationen hålls aktuell. Utskottet avstyrker
motion 2000/01:Sf624.


Arbete och försörjning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner  om  arbete  och
försörjning.
Jämför  reservation  31 (m), 32 (kd), 33 (fp)
och 34 (mp).

Skrivelsen

Regeringen  skriver  att   utvecklingen   visar  att
arbetslösheten bland invandrare har minskat  och att
färre invandrare är beroende av socialbidrag.  Trots
omfattande   insatser   för   att   öka  invandrares
sysselsättning och för att ta till vara  den etniska
mångfalden i arbetslivet finns skillnaderna  kvar  i
sysselsättning  mellan  utrikes  födda  och  infödda
svenskar.

I  vårpropositionen  2000  avsatte  regeringen 100
miljoner  kronor  per år för perioden 2001-2003  för
att öka sysselsättningen bland invandrare. Merparten
av dessa medel skulle  användas  för  att  genomföra
kompletterande  utbildning  för  arbetslösa personer
med  utländsk högskoleexamen inom olika  bristyrken,
och för arbetslösa invandrare.
En central  överenskommelse träffades i april 2001
mellan  AMS,  Integrationsverket,  Migrationsverket,
Skolverket och  Svenska Kommunförbundet om samverkan
för ökad sysselsättning  bland invandrare och för en
förbättrad   introduktion.  Regeringen   avser   att
återkomma med en proposition hösten 2002.
Sysselsättningsintensiteten  bland  invandrare har
ökat  varje år sedan år 1997. För personer  födda  i
Europa  utanför  EU/  EES uppgick ökningen till 18 %
1997-2001 och för personer födda utanför Europa till
12 %. För personer med  helt  svensk bakgrund liksom
för personer födda i EU/ EES uppgick ökningen till 4
%.
Sysselsättningsintensiteten    bland    dem    som
invandrat uppgick 2001 till
70 % för personer födda i EU/EES,  61 % för personer
födda  i  övriga Europa och 54 % för personer  födda
utanför  Europa.   Sysselsättningsintensiteten   för
personer med helt svensk bakgrund uppgick till 77 %.
Det  råder  stora  skillnader  mellan könen. För dem
födda utanför Europa är 60 % av  männen  och 48 % av
kvinnorna  sysselsatta.  För  dem  födda i länder  i
Europa utanför EU/EES är 65 % av männen  och 56 % av
kvinnorna sysselsatta.
Arbetslösheten  har  sedan 1996 sjunkit kraftigare
för invandrare än för personer  födda i Sverige. Den
har  gått  ned  med 15 procentenheter  för  personer
födda   i  Europa  utanför   EU/EES   och   med   14
procentenheter  för  personer  födda utanför Europa.
Minskningen har varit 4 procentenheter  för personer
med  helt  svensk  bakgrund.  För  personer födda  i
EU/EES   var   minskningen   5 procentenheter,   men
arbetslösheten har därefter stigit något.
Den  öppna  arbetslösheten  bland   utrikes  födda
uppgick  till 5,3 % för personer födda inom  EU/EES,
9,5 % för  personer födda i övriga Europa och 14,2 %
för  personer   födda   utanför  Europa.  Den  öppna
arbetslösheten för personer med helt svensk bakgrund
uppgick till 3,2 %. För alla  grupper  utom personer
födda  i  Europa  utanför  EU  eller EES-området  är
arbetslösheten  högre  för  män  än   för   kvinnor.
Skillnaderna mellan könen ligger mellan 0,5 och  1,3
procentenheter.
Trots  den  positiva utvecklingen under de senaste
åren är situationen  långt ifrån tillfredsställande.
Skillnaderna mellan invandrare  och personer födda i
Sverige,  såväl  när  det gäller sysselsättning  och
arbetslöshet som i fråga  om arbetskraftsdeltagande,
är  fortfarande  stora.  Skillnaderna  mellan  olika
invandrargrupper blir än tydligare  om  man studerar
enskilda världsdelar och länder. Arbetslösheten  var
exempelvis  högre  och  sysselsättningen  lägre  för
invandrare  från  afrikanska och asiatiska länder än
för övriga invandrare.  Invandrare  är också i högre
grad egna företagare.
De med utländsk bakgrund arbetar oftare  i  mindre
kvalificerade och tyngre yrken, med lägre lön, sämre
arbetsmiljö och sämre karriärmöjligheter. Endast  39
%  av  de invandrade akademikerna har ett arbete som
motsvarar  deras utbildningsnivå jämfört med 85 % av
dem som är födda i Sverige.
Forskning  tyder  på att den relativt underordnade
ställning som invandrare generellt har till stor del
går i arv till deras  barn.  Detta  gäller även barn
som vuxit upp och utbildats i Sverige.

Regeringen  skriver  att  bristande  kunskaper   i
svenska   är  en  viktig  orsak  till  att  särskilt
nyanlända    invandrare     har    svårigheter    på
arbetsmarknaden.  Det  är  dock   ingen  tillräcklig
förklaring till varför invandrare fortfarande  efter
en lång tid i Sverige har högre arbetslöshet. De som
invandrat är både lågutbildade och högutbildade  med
kvalificerad   yrkeserfarenhet.  Den  genomsnittliga
utbildningsnivån  bland invandrare är ungefär i nivå
med utbildningsnivån bland den övriga befolkningens.
Arbetsmarknadspolitiken  skall  vara  generell men
skall  även tillgodose behov som kan vara  specifika
för invandrare.  Även  individuella  handlingsplaner
för   arbetssökande   på  arbetsförmedlingen   skall
utvecklas till att bli  ett mer effektivt instrument
i sökprocessen efter ett  nytt  jobb. AMS har fått i
uppdrag av regeringen att genomföra  ett projekt där
bemanningsföretag   utgör   ett   komplement    till
ordinarie  verksamhet. Syftet är att öka möjligheten
för invandrare  som  saknar  kontakt med det svenska
arbetslivet  att  få  reguljärt  arbete.   Uppdraget
kommer att redovisas under senvåren 2002.
I  det  arbetsmarknadspolitiska regelverket  finns
ett  antal  särregleringar  för  att  tillgodose  de
särskilda behov  som invandrare kan ha. Utbildning i
svenska  språket,  med   undantag   för   sfi,   får
exempelvis   ges   till   invandrare   i   form   av
arbetsmarknadsutbildning. Även för arbetspraktik och
stöd   till  näringsverksamhet  (starta-eget-bidrag)
finns särskilda möjligheter för invandrare.
Regeringen    uppdrog    i    februari   2002   åt
Statskontoret   att  genomföra  en  utvärdering   av
insatserna   för  integration   av   invandrare   på
arbetsmarknaden.   Syftet   är   att  kartlägga  hur
program,    insatser    och    aktörer   inom    det
arbetsmarknadsrelaterade         integrationsområdet
kompletterar  och  överlappar varandra  och  försöka
bedöma  mervärde  samt   lämna   förslag   till  hur
uppföljning    och   utvärdering   kan   förbättras.
Uppdraget omfattar  också att redovisa och analysera
brister när det gäller ansvarsfördelning, samordning
och  inriktning på arbetsmarknadsområdet.  Uppdraget
skall redovisas senast den 31 december 2002.
Inom EU-samarbetet skall varje medlemsstat inkomma
med årliga  handlingsplaner  för sysselsättning till
Europeiska     kommissionen.    Den    sjunde     av
sysselsättningsriktlinjerna  är den som är av störst
intresse i ett integrationspolitiskt perspektiv. Den
tar sikte på att motverka diskriminering  och främja
social     integrering    genom    möjlighet    till
sysselsättning.  Sverige  har för år 2002, i en s.k.
länderspecifik rekommendation,  bl.a.  förordats att
särskilt  uppmärksamma  långtidsarbetslösheten   och
speciellt   etniska   minoriteters   och  invandrade
arbetstagares behov.

Motioner

I motion Sf28 yrkande 2 av Margit Gennser  m.fl. (m)
anförs  att regeringens integrationspolitik har  låg
måluppfyllelse.  Arbetslösheten är högre för dem med
utländsk   bakgrund.   För   dem   med   arbete   är
anställningsvillkor   och  lön  i  förhållande  till
utbildningsbakgrund och arbetslivsefarenhet sämre än
för infödda svenskar. Den  underordnade  ställningen
går   i   arv   till   barnen.  Bidragsberoendet  är
fortfarande högre bland utrikes födda personer.

I  yrkande  5  anförs  att  förutsättningarna  för
företagande skall förbättras  genom skattesänkningar
på    företagande    och    en    avreglering     på
arbetsmarknaden.        Förutsättningarna        för
egenförsörjning  förbättras  för  såväl  infödda som
invandrade  svenskar.  Motionärerna  menar  att  det
behövs en radikal förändring av politiken för arbete
och  företagande  för  att  det  skall  löna sig att
arbeta och få möjlighet att leva på sin lön.

I  motion  Sf31  yrkande 11 av Kerstin-Maria  Stalin
m.fl.   (mp)   påtalas   behovet   av   språkkunniga
studievägledare  och arbetsförmedlare med kunskap om
andra  kulturer.  De   skall   medverka   till   att
tillvarata  invandrade  personers  utbildningar  och
eventuella kompletteringar av utbildningar.

I yrkande 12 framhålls att starta ett eget företag
inte  skall  vara  enda  möjligheten  att inträda på
arbetsmarknaden utan beslutet skall baseras  på  ett
eget val.
I  yrkande  21 anförs att kvinnliga kulturarbetare
skall få ett särskilt ekonomiskt och praktiskt stöd.

I motion Sf33 yrkande 3 av Ana Maria Narti och Elver
Jonsson  (fp)  anförs   att  arbetsmarknadspolitiken
behöver  reformeras.  Arbetslösa   skall   genom  en
"omställningspeng"  få  möjlighet  att  välja mellan
flera   arbetsförmedlingar,  bemanningsföretag   och
utbildningsföretag.  För  personer  som utförsäkrats
från  arbetsförmedlingen skall jobbgaranti  införas.
Resurser   skall   inriktas   på  att  ge  fler  med
invandrarbakgrund möjlighet att  arbeta inom områden
som de har utbildning för.

I  yrkande  4  anförs att AMS bör ersättas  av  ny
myndighet  vars  roll  blir  myndighetsutövning  och
tillsyn. Servicefunktioner  som arbetsförmedling och
yrkesutbildning  kan  privatiseras  och  övertas  av
andra   aktörer,  som  privata   arbetsförmedlingar,
arbetsförmedlingar   för  olika  verksamhetsområden,
privata       utbildningsföretag       och       nya
bemanningsföretag.  Någon form av statlig förmedling
bör   dock   finnas   i   glest    befolkade   eller
arbetsmarknadssvaga områden i Sverige.

I motion 2000/01:Sf617 yrkande 3 av  Ana Maria Narti
m.fl.    (fp)    anförs    att   ersättningar   till
långtidsarbetslösa och socialbidragstagare  är låga.
Få människor orkar etablera nya verksamheter med den
stress   som   växer   av  en  svag  ekonomi.  Många
myndigheter saknar fortfarande  anvisningar  för  en
övergång från bidrag till betalda uppdrag. Särskilda
kompetenskonton  på  vilka socialbidragstagare skall
kunna samla inkomsterna  från  olika betalda uppdrag
kan  vara  en  möjlig  väg  ut  ur bidragsberoendet.
Kompetenskontona  skall användas för  uppbyggnad  av
ett nytt yrkesliv.

I motion Sf334 yrkande 6 av Margit Gennser m.fl. (m)
anförs att nätverk  av  s.k. inkubatorer har provats
utomlands  med  goda resultat.  Det  är  nätverk  av
institutioner  som   tar   tillvara   och  utvecklar
kompetensen   hos   såväl   infödda  som  invandrade
innovatörer  för att t.ex. utveckla  högteknologiska
exportprodukter.

I motion 2000/01:Sf645  yrkande  29  av  Magda Ayoub
m.fl.  (kd)  anförs  att det skall vara lättare  att
starta  eget företag. Det  skall  finnas  ekonomiska
incitament    att    lämna    ett   bidragsberoende.
Motionärerna  menar  att  ett  förslag   är  att  ge
människor anpassade lärlings- och praktikplatser.

Utskottets ställningstagande

Frågan  om invandrares integration i arbetslivet  är
central.    Alla    bör    ha    möjligheter    till
egenförsörjning.  Den  utbildning  och kompetens som
personer  med utländsk bakgrund har måste  tas  till
vara, vilket  är  en  förutsättning för att säkra en
långsiktigt  hållbar  tillväxt   och   välfärd.  För
individen   innebär  ett  arbete  försörjning,   ett
socialt nätverk och möjlighet att utveckla kunskaper
i svenska och  om samhället. Såväl generella som mer
riktade  åtgärder   har   vidtagits   för   att  öka
invandrares sysselsättning på arbetsmarknaden.

Enligt   utskottet   är   det  av  stor  vikt  att
arbetskraftens  samlade  kompetens   tas  till  vara
oavsett  sådana  faktorer  som  kön, ålder,  etniskt
ursprung, funktionshinder och sexuell  läggning. Att
varje individ ges lika möjligheter i arbetslivet  är
en rättvisefråga.
Det  finns  en  tendens till att tala om människor
med utländsk bakgrund  som  en  enda homogen grupp i
förhållande till infödda svenskar.  Förhållanden  på
arbetsmarknaden  visar  att  människor  med utländsk
bakgrund  inte  är  någon  homogen grupp. Det  råder
stora  skillnader i situationen  på  arbetsmarknaden
för människor  med  olika  etnisk härkomst. Personer
från afrikanska och asiatiska  länder har exempelvis
generellt sett högre genomsnittlig  arbetslöshet och
lägre  sysselsättningstal  än  övriga födda  utanför
Sverige.

Beträffande kritiken i motion Sf28  yrkande 2 av den
låga måluppfyllelsen i integrationspolitiken  ur ett
arbetsmarknadsperspektiv   vill   utskottet   anföra
följande.

I arbetsmarknadsutskottets budgetbetänkande hösten
2001     (bet.    2001/02:AU1)    konstateras    att
arbetsmarknadspolitiken de senaste fem åren lagts om
mot en tydligare  tillväxtfrämjande  inriktning  och
att  insatserna  för  dem som har svårast att få ett
arbete   har  stärkts.  De   arbetsmarknadspolitiska
insatserna   måste   inriktas   på  kärnuppgifterna,
exempelvis matchning.
Vidare   har  regeringen  vidtagit   ett   flertal
åtgärder  för   att   t.ex.  motverka  problemen  på
arbetsmarknaden för dem med invandrarbakgrund. Under
2002 får AMS använda 70  miljoner för kompletterande
utbildning     för     personer     med     utländsk
högskoleutbildning   inom   olika   bristyrken.   En
särskild  satsning  med  30  miljoner  kronor  under
2002-2004   sker   för  att  anordna  kompletterande
utbildning  vid  universitet   och   högskolor   för
utrikesfödda med utländsk examen. Integrationsverket
förfogar  över  30  miljoner kronor år 2001 och 2002
för att förbättra introduktionen  av  nyanlända  och
främja  etnisk  och  kulturell  mångfald  inom såväl
privat som offentlig verksamhet. Utskottet vill även
peka  på  att  det inom ramen för storstadspolitiken
satsas  ytterligare   600   miljoner   kronor  under
perioden  2002-2004. Fokus skall ligga på  tillväxt,
sysselsättning och språkutbildning.
Regeringen     överlämnade     till     Europeiska
kommissionen  den  2  maj 2002 en handlingsplan  för
sysselsättning och särskilda  insatser  för  att den
arbetskraft    som   inte   deltar   fullt   ut   på
arbetsmarknaden skall få möjlighet att göra det. Det
gäller särskilt  invandrare,  arbetshandikappade och
äldre personer.
Utskotten kan konstatera att  det  sker en positiv
utveckling   på   arbetsmarknaden   men   att    det
fortfarande  behövs  ytterligare  åtgärder  för  att
uppnå  de  integrationspolitiska  målen. Motion Sf28
yrkande 2 avstyrks.

I dag startas vart femte företag av  en  person  med
utländsk  bakgrund. Uppskattningsvis finns det ca 70
000 företag  som  drivs  av  en  person med utländsk
bakgrund,  vilket  motsvarar  ungefär  vart  åttonde
företag. Detta utgör en viktig  del  av  den svenska
ekonomin. Det finns också ett stort intresse  av att
starta  eget  bland  många med utländsk bakgrund och
intresset  skall  tillvaratas   och  vägledning  och
information  till  dem  som vill starta  eget  skall
förbättras.

Utskottet vill erinra om  att det har vidtagits en
rad  åtgärder för att öka företagandet.  Förutom  de
mer  generella  insatserna  har  särskilda  åtgärder
satts  in för att stimulera invandrares företagande,
bl.a. har  särskilda  medel  avsatts  för ändamålet.
Invandrare tillhör också de grupper som  kan  få  en
förlängd   anvisningstid  vid  stöd  till  start  av
näringsverksamhet.     Utskottet    avstyrker    med
hänvisning till vad som  anförts motion Sf28 yrkande
5.
Utskottet förutsätter att  valet  att  starta eget
baseras  på  individens  intresse  och  motion  Sf31
yrkande 12 bör avslås.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrks även
motion Sf645 yrkande 29.

Vad    gäller    motion    Sf31    yrkande   11   om
studievägledning och arbetsförmedling  har  liknande
förslag  behandlats  i  betänkande 2001/02:AU5 under
avsnittet     Invandrare.    Arbetsmarknadsutskottet
betonar att decentralisering och lokal anpassning av
verksamheten  är   ledstjärnor   i   den   praktiska
utformningen  av  arbetsmarknadspolitiken.  AMV  har
även    fått    ökade   resurser   för   att   genom
personalförstärkningar    stärka    ställningen   på
arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund.

Socialförsäkringsutskottet vill påpeka att AMS har
utarbetat  en handlingsplan för myndighetens  arbete
med  mångfaldsfrågor   och   att  det  på  flertalet
länsarbetsnämnder  finns s.k. mångfaldsspecialister.
AMS  skall  även vidta  åtgärder  för  att  motverka
diskriminering  i  arbetsförmedlingarnas verksamhet.
Uppdraget är en del i uppföljningen av skrivelsen En
nationell      handlingsplan       mot       rasism,
främlingsfientlighet,  homofobi  och  diskriminering
(skr. 2000/01:59). I nyss nämnda skrivelse framhålls
att  Integrationsverket  och  DO våren 2000  fick  i
uppdrag att utbilda nyckelpersoner,  företrädare för
myndigheter     och    branschorganisationer,     om
diskriminering och gällande regler.
Med det anförda  avstyrker  utskottet  motion Sf31
yrkande 11.

Vad  avser  stöd  för  kvinnliga kulturarbetare  kan
utskottet erinra om att  Statens  kulturråd  årligen
har  ca  1,3  miljarder  kronor  att fördela i olika
former av kulturstöd. Yrkesverksamma  konstnärer med
utländsk bakgrund får statligt kulturstöd  på  samma
grunder   som   gäller  för  konstnärer  med  svensk
bakgrund.

Med hänvisning  till  det  ovan anförda får motion
Sf31 yrkande 21 anses vara tillgodosedd.

Arbetsmarknadsutskottet  har nyligen  behandlat  och
avstyrkt liknande motionsförslag  som  i motion Sf33
yrkandena  3  och 4 i betänkande 2001/02:AU1,  under
avsnittet  Arbetsmarknadsverkets  organisation  m.m.
Arbetsmarknadsutskottet   påminde   om   att  en  av
arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter är att
stödja  dem  som  har  svårast  att  få  arbete  och
avstyrkte  förslagen  med  angivande  av  att  en så
drastisk   förändring   kan  vara  svårförenlig  med
arbetsmarknadspolitikens fördelningspolitiska mål.

Arbetsmarknadsutskottet   ansåg  det  heller  inte
realistiskt      att      tro      att     offentlig
arbetsförmedlingsverksamhet  kan  bedrivas   på  ett
effektivt   sätt  enbart  i  glest  befolkade  eller
arbetsmarknadssvaga  regioner.  Därmed inte sagt att
specialistförmedlingar         eller         privata
arbetsförmedlingar   skulle   sakna   betydelse  för
utvecklingen på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutskottet   skriver   i   betänkande
2001/02:AU5              under             avsnittet
Arbetsförmedlingsverksamhet         m.m.         att
bemanningsföretag   redan   i   dag   används   inom
förmedlingsverksamheten och kan ha en kompletterande
funktion  inom verksamheten. Arbetsmarknadsutskottet
erinrade i  det  sammanhanget om den arbetsgrupp som
tillsatts inom Regeringskansliet  för  att  se  över
olika    frågor    som    rör   bemanningsföretagens
verksamhet. Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
måste   utformas   så   att   man   beaktar   lokala
förutsättningar.
Som tidigare nämnts konstaterades det i betänkande
2001/02:AU1 att arbetsmarknadspolitiken  de  senaste
fem åren lagts om mot en tydligare tillväxtfrämjande
inriktning, samtidigt har insatserna för dem som har
svårast    att    få    ett   arbete   stärkts.   De
arbetsmarknadspolitiska insatserna måste inriktas på
kärnuppgifterna, exempelvis matchning.
Med   hänvisning   till  det   anförda   avstyrker
socialförsäkringsutskottet  motion  Sf33 yrkandena 3
och 4.

Utskottet  kan  inte  ställa sig bakom förslaget  om
kompetenskonton       för       socialbidragstagare.
Socialtjänstlagens  grundläggande   syfte   är   att
garantera  att medborgarna får sina behov av bistånd
tillgodosedda.  Utgångspunkten  är  därvid  att alla
personer  skall  ha  rätt  till  insats efter behov.
Ingen  grupps behov skall vara starkare  än  andras.
Den enskildes  eget  ansvar  är  att  efter sin egen
förmåga      bidra     till     sin     försörjning.
Försörjningsstödets  syfte  är  att vara en yttersta
garanti för livsföring i olika avseenden.  Långvarig
arbetslöshet  skall,  förutom  genom  den  generella
politiken,        främst        avhjälpas        via
arbetsmarknadspolitiska insatser.

Motion 2000/01:Sf617 yrkande 3 avstyrks.

Näringsutskottet behandlade i betänkande 2000/01:NU7
motioner  beträffande  förslag  om  en utveckling av
inkubatorer.  Näringsutskottet  hänvisade  till  att
översynen  av  lagstiftningen  om värdepappersfonder
syftar    till    att    generellt   förbättra    de
institutionella förutsättningarna för etablering och
uppbyggnad av fonder, vilket  bör underlätta privata
satsningar inom detta område. Det fanns då ett antal
privata företag som bedrev verksamhet som liknar den
som beskrivs i motionerna.

Socialförsäkringsutskottet intar  inte någon annan
uppfattning.  Med anledning av det anförda  avstyrks
motion Sf334 yrkande 6.

Etnisk diskriminering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå   motioner   om  etnisk
diskriminering.
Jämför  reservation 35 (v), 36 (kd),  37  (c)
och 38 (fp).

Skrivelsen

Lagen   (1999:130)    om    åtgärder    mot   etnisk
diskriminering  i arbetslivet trädde i kraft  den  1
maj 1999 i syfte  att  få  till stånd en effektivare
lagstiftning  på området. Lagens  tillämpningsområde
när det gäller arbetslivet är vidare än den tidigare
lagen och ställer  bl.a.  krav  på arbetsgivarna att
aktivt   främja   etnisk   mångfald  i  arbetslivet.
Samtidigt    fick    Ombudsmannen     mot     etnisk
diskriminering (DO) en kraftig förstärkning av  sina
resurser.  DO  fick  genom den nya lagstiftningen en
helt   ny   uppgift   att   utöva    tillsyn    över
arbetsgivarnas  arbete  med att aktivt främja etnisk
mångfald   i  arbetslivet.  Myndigheten   tar   även
initiativ till  åtgärder mot etnisk diskriminering i
form  av  bl.a.  överläggningar,   information   och
opinionsbildning.

Uppbyggnad  av lokal verksamhet mot diskriminering
sker       bl.a.       genom       s.k.       lokala
antidiskrimineringsbyråer   som  har  etablerats  på
olika  orter  i  landet  och  bygger  på  frivilliga
krafter. Integrationsverket och DO har en aktiv roll
när det gäller att ge stöd och råd till byråerna och
stimulera  uppbyggnaden  av  ett nätverk  mellan  de
olika antidiskrimineringsbyråerna.
Regeringen   anvisade   4   miljoner    kronor   i
statsbudgeten  för  år  2002  för att stimulera  och
utveckla lokala initiativ, och i februari beslutades
om riktlinjer för försöksverksamheten  med lokal och
regional              antidiskrimineringsverksamhet.
Integrationsverket fördelar  stödet och skall senast
den   1  april  2004  redovisa  en  utvärdering   av
insatserna. DO, HomO, JämO och HO har fått i uppgift
att  bistå   verksamheterna  med  informations-  och
utbildningsinsatser samt rådgivning.
Regeringen ser  mycket  positivt  på denna form av
verksamheter.  De  kan  spela  en  viktig   roll   i
lokalsamhället  när  det gäller att uppmärksamma och
synliggöra  olika  former   av  diskriminering  samt
sprida kunskap om t.ex. gällande  lagstiftning.  Mot
denna  bakgrund  finns  det  anledning att stimulera
ytterligare och utveckla lokala  initiativ med denna
inriktning.
Uppdelningen  av  den  svenska lagstiftningen  mot
diskriminering i olika lagar  ger  anledning  att se
över möjligheterna till en generell lagstiftning mot
diskriminering  som  omfattar alla eller ett flertal
diskrimineringsgrunder      och     samhällsområden.
Riksdagen  har  även  vid  ett  flertal   tillfällen
uttalat att en sådan samordning bör övervägas.
Regeringen  tillsatte  i  juni  1999 en utredning,
vilken bl.a. fick i uppdrag att ta ställning till om
lagstiftningen  om  olaga  diskriminering   har   en
lämplig  omfattning  och  utformning  för  att kunna
utgöra ett effektivt medel mot diskriminering. Genom
tilläggsdirektiv begränsades utredningens uppdrag så
att  den  endast  övergripande skulle redovisa  sina
resultat och ställningstaganden  samt  lämna förslag
på  inriktningen  på  det fortsatta arbetet  med  de
aktuella  frågorna.  Avsikten  var  att  utredningen
skulle lämna ett användbart underlag för arbetet med
en bredare översyn av diskrimineringsfrågorna.
Den  31  januari  2002  beslutade  regeringen  att
tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering
som      omfattar      alla     eller      flertalet
diskrimineringsgrunder och  samhällsområden.  Vidare
skall   kommittén  överväga  om  regler  om  positiv
särbehandling  på  grund  av etnisk tillhörighet bör
införas  i  arbetslivet  samt  överväga  om  det  är
möjligt att utmönstra termen ras ur de författningar
där det förekommer.
Europeiska  unionens ministerråd  antog  under  år
2000  två  direktiv   som  syftar  till  att  främja
likabehandling    och    motverka    diskriminering.
Direktivet  om  likabehandling   oavsett  ras  eller
etniskt ursprung och direktivet om  likabehandling i
arbetslivet    utgör    en    del   av   ett   anti-
diskrimineringspaket som består  av  direktiven  och
dessutom  ett  handlingsprogram  mot diskriminering.
Direktiven   skall   vara  genomförda  under   2003.
Regeringen beslutade i december 2000 att en särskild
utredare skulle lämna  förslag  till  hur direktiven
skall genomföras i Sverige.
Den  2 maj 2002 överlämnade utredaren  betänkandet
Ett utvidgat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43).
Skyddet   mot  diskriminering  på  grund  av  etnisk
tillhörighet,  religion, funktionshinder och sexuell
läggning  skall  utökas.   Trakasserier   och  annan
diskriminering   skall   vara   förbjudna   bl.a.  i
arbetslivet,  hos  den fackliga organisationen,  hos
arbetsförmedlingen,  när  någon vill starta ett eget
företag, inom skola och annan utbildning, hälso- och
sjukvården, sociala förmåner  och  handel med varor,
tjänster  och bostäder. Den som diskriminerar  någon
annan på dessa  områden skall kunna dömas att betala
skadestånd.  Diskriminerande   avtal   skall   kunna
förklaras    ogiltiga.    Förslaget    innebär   att
lagstiftningen mot diskriminering utökas väsentligt.
Regeringen  gav  i  oktober 1999 ett uppdrag  till
samtliga   myndigheter  som   lyder   direkt   under
regeringen  att  upprätta  handlingsplaner  för  att
främja etnisk mångfald bland sina anställda. År 2001
hade drygt 70  %  av  myndigheterna redovisat att de
vidtagit någon typ av åtgärd   för att främja etnisk
mångfald  bland  personalen.  År  2000   hade  drygt
hälften  av myndigheterna vidtagit åtgärder  jämfört
med knappt 10 % året innan.
Regeringen   har   för   avsikt   att   följa  upp
myndigheternas arbete för att stimulera den  etniska
mångfalden   och   för  att  öka  medvetenheten  hos
myndigheterna  om de  kvaliteter  som  bl.a.  etnisk
mångfald  kan tillföra  verksamheten.  Myndigheterna
skall även  uppmärksammas  på  skyldigheterna enligt
lagen    (1999:130)    om   åtgärder   mot    etnisk
diskriminering i arbetslivet.
Regeringen har uppdragit åt Integrationsverket att
etablera  samråd  och  dialog  med  aktörer  som  är
verksamma   mot  rasism,  främlingsfientlighet   och
etnisk diskriminering.  I  en rapport i augusti 2001
redovisar verket förslag, synpunkter  och idéer från
ett trettiotal olika frivilligorganisationer.
Regeringen  uppdrog  vidare  åt Integrationsverket
att bygga upp en nationell kunskapsbank  om  arbetet
mot    rasism,   främlingsfientlighet   och   etnisk
diskriminering.  Integrationsverket  har  öppnat  en
webbsida  med information bl.a. om olika metoder för
och erfarenheter av sådant arbete.
Regeringen    har   beslutat   att   en   särskild
arbetsgrupp skall  tillsättas  för  att utarbeta ett
förslag till hur det framtida antirasistiska arbetet
skall  utformas  och  bedrivas. Arbetet  skall  avse
åtgärder   mot   rasism,  främlingsfientlighet   och
homofobi  samt  andra   former  av  antidemokratiska
yttringar som t.ex. nazism, antisemitism, islamofobi
eller antiziganism. Arbetsgruppen skall avrapportera
sitt uppdrag senast den 31 maj 2002.
DO etablerade i början  av  år  2001 ett samarbete
med  AMS.  Det har resulterat i bl.a.  att  AMS  har
beslutat om  en  kvalitetssäkrad  handlingsplan  för
myndighetens    arbete   med   mångfaldsfrågor   och
särskilda   mångfaldsspecialister    som   genomgått
särskild utbildning.
Regeringen uppdrog i januari 2002 åt AMS att vidta
åtgärder   för   att   motverka   diskriminering   i
arbetsförmedlingarnas  verksamhet. AMS  skall  bl.a.
analysera  och  bedöma riskerna  för  diskriminering
inom olika delar  av  arbetsförmedlingens verksamhet
och skall bl.a. försäkra sig om att arbetsförmedlare
har  kunskaper om diskriminering  samt  om  gällande
regler på området.

Motioner

I motion  Sf400  yrkande  8 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp)   anförs   att   lagstiftningen    mot   etnisk
diskriminering  i arbetslivet är ett steg  på  vägen
mot en effektivare  och mer rättssäker lagstiftning.
Tillämpningen av lagen  har  inte  åstadkommit några
större   förändringar   i  arbetslivets  strukturer.
Antalet anmälningar och klagomål  har  dock ökat. DO
är  en  liten myndighet och kan trots förstärkningar
inte  hantera   antalet   anmälningar.  Motionärerna
föreslår att problemet skall  lösas  med ett nätverk
av organisationer som skall försvara de  invandrades
och de arbetslösas rättigheter.

I  motion 2000/01:Sf611 yrkande 2 av Lennart  Daléus
m.fl. (c) anförs att människor skall bli medvetna om
att  det  förekommer etnisk diskriminering, på samma
sätt     som     jämställdhetsarbetet      tydliggör
diskriminering  på grund av kön. Förändringar  krävs
inom  alla områden  på  olika  samhällsnivåer.  Ökad
kunskap och medvetenhet bland majoritetsbefolkningen
medför  naturlig  mångfald  och framhäver fördelarna
med mångkulturellt arbete. Minoritetsgrupper behöver
ökad kunskap om varandra för  att  minska risken för
motsättningar. Integration består av  en process där
alla   invånarna   tar   till  sig,  förändras   och
tillsammans skapar något nytt.

I motion Sf32 yrkande 1 av  Magda  Ayoub  m.fl. (kd)
anförs  att  en  utvärdering  bör göras av DO:s  och
Arbetsmarknadsverkets samarbete  för  att  undersöka
uppgifter    om    att    det    förekommer   etnisk
diskriminering bland arbetsförmedlare.

I  yrkande 3 anförs att arbetet för  myndigheterna
att upprätta  handlingsplaner  för att främja etnisk
mångfald skall påskyndas. Alla myndigheter  har inte
fastställt någon plan med åtgärder och således  inte
genomfört uppdraget från regeringen.
I  yrkande  8  begärs  ett tillkännagivande om att
avveckla  Integrationsverket   och  att  ge  DO  ett
särskilt  ansvar som motor i opinionsbildningen  mot
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

I motion A317 yrkande 32 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
anförs att statens roll i det antirasistiska arbetet
skall ändras.  En  ansvarsfördelning  och uppdelning
bör  ske  mellan  staten och partier, organisationer
och enskildas uppgifter i arbetet mot rasism. Staten
skall  genom  sina  myndigheter   direkt   motarbeta
diskriminering,  och  partier,  organisationer  m.m.
skall leda det opinionsbildande arbetet.

I yrkande 33 anförs att ett antirasistiskt  center
bör   bildas.   Frivilligorganisationerna   utformar
verksamheten  och  Integrationsverket ger ekonomiskt
stöd. Motionärerna föreslår  att  det antirasistiska
centrets  uppgifter  skall vara att sprida  kunskap,
förebygga   och   direkt   motarbeta    rasism   och
främlingsfientlighet.

I motion Sf30 yrkande 5 av Ulla Hoffmann  m.fl.  (v)
anförs  att  t.ex.  små invandrarföreningar i mindre
orter    eller    föreningar     för    homosexuella
kulturarbetare har svårare att hitta medfinansiärer.
ESF-rådet skall tilldelas särskilda  medel  för  att
stödja små och resurssvaga projekt som har svårt att
få medfinansiering.

I  motion  Sf400 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anförs att invandrargrupper kan bli delaktiga i
samhället genom stöd från EU:s sociala fonder. Dessa
program kan  skapa  nya möjligheter för s.k. utsatta
grupper genom att invandrarorganisationer  kan komma
med  egna  initiativ, och ekonomiska resurser  skall
ställas till  deras  förfogande så att de själva kan
finna  lösningar  på  sina   problem.  Ett  liknande
förslag finns i motion U347 yrkande  7  av Ana Maria
Narti m.fl. (fp).

Utskottets ställningstagande

Regeringen  uppdrog  åt AMS i januari 2002  som  ett
komplement   till   pågående   arbete   mot   etnisk
diskriminering att vidta  åtgärder  för att motverka
diskriminering  i arbetsförmedlingarnas  verksamhet.
AMS skall bl.a. analysera  och  bedöma  riskerna för
diskriminering  inom arbetsförmedlingens verksamhet.
AMS skall försäkra  sig  om att arbetsförmedlare och
annan personal inom AMV har  kunskaper om mekanismer
bakom    diskriminering   från   arbetsgivare    som
efterfrågar  AMS  tjänster och om gällande regler på
området och frågor  om  mångfald  i arbetslivet. AMS
skall  senast  den  1  november 2002 redovisa  vilka
åtgärder som vidtagits till  följd  av uppdraget och
vad   som   för   övrigt   görs   för  att  motverka
diskriminering  samt  presentera  en  plan  för  det
fortsatta   arbetet.  Utskottet  anser  att   nämnda
redovisning bör avvaktas och avstyrker därmed motion
Sf32 yrkande 1.

Det   finns   all    anledning   för   de   statliga
arbetsgivarna att tillvarata  mångfald  och  undvika
alla former av diskriminering i sina organisationer.
Som  framgår  av  skrivelsen  pågår  arbetet med att
samtliga myndigheter under regeringen skall utarbeta
handlingsplaner för att främja mångfalden  bland  de
anställda.   Utskottet   förutsätter   att  samtliga
myndigheter   upprättar   handlingsplaner  för   att
påskynda arbetet med etnisk  mångfald.  Motion  Sf32
yrkande 3 avstyrks.

Integrationsverket  är central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor.  Verket har ett övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får genomslag inom olika samhällsområden och för att
aktivt    stimulera    integrationsprocesserna     i
samhället.  Det  kan i dagsläget vara svårt att mäta
effekterna  av  verkets   arbete   men   regeringens
skrivelse  redovisar  en  del av utvecklingen  sedan
verket  startade  1998.  Integrationsverkets  första
årsrapport, Rapport Integration 2001, publicerades i
februari 2002 och redovisade  en del av utvecklingen
på verkets område.

Utskottet  har nyligen föreslagit  att  Riksdagens
revisorer  inom  ramen  för  sitt  granskningsarbete
granskar Integrationsverkets verksamhet för att se i
vilken omfattning  myndigheten  fyller det syfte som
avsetts.
Utskottet avstyrker motionerna Sf400 yrkande 8 och
Sf32 yrkandena 1 och 8.

Utskottet  kan  konstatera  att  ett   antal  lokala
diskrimineringsbyråer   som   bygger  på  frivilliga
krafter har etablerats på olika  orter  i landet och
att DO bl.a. svarar för utbildning av nyckelpersoner
i antidiskrimineringsarbetet. Utskottet noterar  att
DO  har  haft  och  kommer  att ha en central roll i
arbetet  med  handlingsplanen mot  rasism  m.m.  För
arbetet  med handlingsplanen  utökades  DO:s  anslag
budgetåret  2001  med  4  miljoner  kronor. För 2002
tillfördes  försöksverksamheten  med  regionala  och
lokala diskrimineringsombudsmän 4 miljoner kronor.

Utskottet  ser positivt på den rollfördelning  som
tydliggjorts      mellan       myndigheter       och
frivilligorganisationer    när    det   gäller   det
antirasistiska   arbetet.  Frivilligorganisationerna
kan söka ekonomiskt stöd från Integrationsverket och
är  ett  led  i  en  målsättning   som  innebär  att
frivilligorganisationerna skall sköta  det  konkreta
arbetet  mot  rasism  och främlingsfientlighet.  Med
anledning  av  det  anförda   avstyrks  motion  A317
yrkande 32.

En  utgångspunkt  för  regeringens   arbete  är  att
samhällsproblem  som  rasism,  främlingsfientlighet,
homofobi  och  diskriminering  skall   angripas   på
bredast möjliga vis, och särskilt viktigt är arbetet
på den lokala nivån.

För  närvarande  pågår  ett arbete med en särskild
arbetsgrupp som regeringen tillsatt för att utarbeta
ett förslag till hur det framtida arbetet mot rasism
skall  utformas  och bedrivas.  Arbetet  skall  avse
åtgärder   mot  rasism,   främlingsfientlighet   och
homofobi  samt   andra  former  av  antidemokratiska
yttringar som t.ex. nazism, antisemitism, islamofobi
eller antiziganism. Arbetsgruppen skall avrapportera
sitt uppdrag senast den 31 maj 2002.
Utskottet anser att arbetsgruppens redovisning bör
inväntas och avstyrker motion A317 yrkande 33.

Vad gäller EFS-medel  för  små projekt som har svårt
att finna nationell medfinansiering  anser utskottet
att  Rådet  för Europeiska socialfonden,  ESF-rådet,
har  en  viktig   roll  när  det  gäller  att  bistå
frivilligorganisationer som ansöker om bidrag enligt
programmet.

I    betänkande   2000/01:SfU11    En    nationell
handlingsplan   mot   rasism,  främlingsfientlighet,
homofobi och diskriminering  anförde  utskottet  att
drygt 86 miljoner euro från Europeiska socialfonden,
jämte  nationell  medfinansiering  till  motsvarande
belopp under perioden 2001-2006 kommer att satsas på
projekt  med  syfte  att  motverka diskriminering  i
arbetslivet inom ramen för Equal. Verksamheten skall
bedrivas i form av utvecklingsprojekt  som  omfattar
ett     flertal    aktörer,    såsom    myndigheter,
arbetsmarknadens    organisationer,    företag   och
frivilligorganisationer.
Utskottet kan erinra om att t.ex. Växtkraft  mål 3
har till uppgift att stärka individens ställning  på
arbetsmarknaden  genom  kompetensutveckling  för att
bidra  till  tillväxt  och  ökad sysselsättning. Det
finns  fyra  insatsområden,  av  vilka  insatsområde
fyra,   Lokal   utveckling,   inte   kräver    någon
medfinansiering.     Syftet     är     att    stödja
kompetensutveckling      inom      mindre     lokala
organisationer och att stärka de lokala aktörerna så
att   de   kan   åta  sig  vidgade  uppgifter   inom
sysselsättningsområdet.   Lokala  aktörer  är  t.ex.
föreningar,   kooperativ,  stiftelser   och   lokala
utvecklingsgrupper      med      små      ekonomiska
förutsättningar.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna
Sf30 yrkande 5, Sf400 yrkande 12, U347 yrkande 7 och
2000/01:Sf611 yrkande 2.

Folkhälsa


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
folkhälsa.
Jämför reservation 39 (mp).

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas  att  insatser skall inriktas
på   att   förebygga  ojämlikheter   i   folkhälsan.
Integrationsperspektivet   kommer   att  få  en  mer
framträdande  plats i folkhälsoarbetet  och  för  de
insatser som skall  förbättra hälsan hos invandrare.
Det  handlar  om  förverkligande   av   målen   lika
rättigheter,  skyldigheter  och möjligheter för alla
oavsett etnisk och kulturell  bakgrund och om att ge
förutsättningar   till  individers   delaktighet   i
samhället. Detta förutsätter  en  god  hälsa.  I den
integrationspolitiska   propositionen   finns  inget
separat avsnitt om folkhälsa men regeringen  bedömer
att området bör lyftas fram.

Flera  studier visar att de som har invandrat  har
sämre hälsa  än  genomsnittsbefolkningen  i Sverige.
Det  kan  bero  på  att  de  befinner  sig i utsatta
situationer,   avseende   sociala   och   materiella
villkor,  som en följd av att de har invandrat.  Det
kan  t.ex.  handla   om   diskriminering,  bristande
kunskaper    i   svenska   och   anledningen    till
migrationen.
Studier visar  att  det förekommer hälsoskillnader
mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund. Enligt
Socialstyrelsens rapport Olika villkor - olika hälsa
(1998) har kvinnor från  en  och  en  halv  till tre
gånger större risk än män att drabbas av ohälsa.
Regeringen  bereder för närvarande förslagen  från
Nationella folkhälsokommittén  om mål för folkhälsan
(SOU 2000:91) och avser att under  hösten 2002 lägga
fram en proposition. Ojämlikheter i  hälsa  på grund
av  etnisk  tillhörighet uppmärksammas som en viktig
del i arbetet.
I   propositionen    om    narkotika,    Nationell
narkotikahandlingsplan (2001/02:91), föreslås  bl.a.
ett ökat fokus på sambanden mellan narkotikamissbruk
och   bakgrundsförklaringar   såsom   socioekonomisk
bakgrund, etnisk tillhörighet, ålder och kön.
Åtgärder  för att förbättra folkhälsan  sker  även
inom  storstadspolitiken.  I  storstadspropositionen
(prop.    1997/98:165)    anges   folkhälsomål   och
folkhälsoläge  i  form  av ohälsotal.  I  de  lokala
utvecklingsavtalen finns  olika målformuleringar och
åtgärder med inriktning på bättre folkhälsa.
Statens folkhälsoinstitut (FHI) arbetar med att ta
fram en rapport om olika invandrargruppers  hälsa  i
Sverige.  Rapporten skall vara klar under våren 2002
och bygger  på  tidigare studier av hälsa och ohälsa
hos ett antal invandrargrupper.
Institutet för  psykosocial  medicin, IPM, har som
verksamhetsmål att öka kunskapen om den psykosociala
hälsan hos flyktingar och övriga invandrare.
De  bägge myndigheterna FHI och  IPM  skall  också
beakta  etnisk och kulturell mångfald i sitt arbete.
Integrationsverket    och    Karolinska   Institutet
bedriver    tillsammans   ett   fyraårigt    projekt
Hälsofrämjande  introduktion  som  skall  belysa hur
introduktionen för nyanlända invandrare bör vara för
att   stärka   hälsa  och  välbefinnande.  Projektet
startade år 2001  och  stöds  av  en  internationell
expertgrupp.

Motionen

I motion Sf31 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) rör
yrkandena   7  och  22-27  hälsoaspekter  m.m.   för
flyktingar  och   invandrare.   Motionärerna   anför
följande.

Vissa  äldre  invandrare  kommer inte att lära sig
svenska och en del yngre invandrare kommer att tappa
svenska  språket när de blir äldre.  Regeringen  bör
återkomma  med  åtgärder  för hur äldres behov skall
mötas i samhället då de inte  kan  tala  eller  helt
förstå svenska.
Det  finns  skillnader  mellan  mäns  och kvinnors
hälsa, t.ex. löper kvinnor en och en halv  till  tre
gånger  större  risk  än  män att drabbas av ohälsa.
Motionärerna  efterlyser  åtgärder  för  att  minska
kvinnors ohälsa.
I välfärdsbokslutet SOU 2001:55  påpekas  att barn
och   ungdomar   med   invandrarbakgrund  har  högre
frekvens  olycksfallsdödlighet.  I  utredningen  Det
gäller   livet    konstateras   att   ungdomar   med
invandrarbakgrund  har   sämre  hälsa.  Motionärerna
efterlyser     åtgärder     för    att     förbättra
invandrarungdomars hälsa.
Många nyanlända har ett stort  behov  av tandhälsa
och  de  saknar  de  pengar  som krävs för tandvård.
Tandhälsa  riskerar  att bli en  etnisk  klassfråga.
Motionärerna efterfrågar åtgärder för tandvård.
Kommuner    bör    anordna    föräldrautbildningar
och/eller pappautbildningar  för  dem  med  utländsk
bakgrund.    Kurserna   bör   ledas   av   dem   med
invandrarbakgrund.

När   flyktingar    anländer    och    genomgår   en
hälsoundersökning    framkommer    inte   eventuella
hälsoproblem    på   grund   av   rädsla.   En    ny
läkarundersökning  skall  ske  när personen erhållit
uppehållstillstånd för då vågar  personen berätta om
eventuella hälsoproblem.

Det behöver byggas ett nätverk inom sjukvården för
specialkunskap  om flyktingars eventuella  särskilda
symptom.    Särskilda     utbildningsinsatser    för
sjukvårdspersonal bör genomföras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   delar   regeringens    uppfattning   att
integrationsperspektivet bör få en mer  framträdande
plats i folkhälsoarbetet mot bakgrund av  att  flera
studier  på  området  visar  på  en  sämre hälsa för
invandrare och flyktingar än för infödda svenskar.

För  att  kunna uppnå integrationspolitikens  mål,
lika rättigheter,  skyldigheter  och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, krävs en
ökad medvetenhet om dessa frågeställningar.
Det   fortsatta   arbetet   bör   utgå  från   den
folkhälsoproposition  som  regeringen aviserat  till
hösten 2002.

Utskottet  behandlade  i betänkande  1999/2000:SfU10
äldre  invandrares  behov   och   angav   bl.a.  att
situationen  för  olika  grupper av äldre invandrare
skiljer  sig  markant  åt,  varför   också   behoven
varierar.  Enligt  utskottets mening medför Sveriges
alltmer mångkulturella  karaktär att nya krav ställs
på äldreomsorgen. Denna måste  utformas  med  hänsyn
till  människors olika språk och ursprung. Utskottet
såg positivt  på  att  åtgärder  vidtas  för att öka
antalet invandrare inom äldreomsorgen.

Socialutskottet  har  i  betänkande  2001/02:SoU12
behandlat   motioner   om   situationen   för  äldre
invandrare och flyktingar. Socialutskottet  hänvisar
till  att  Äldreberedningen  (dir.  1998:109) har  i
uppgift att skapa förutsättningar för  en långsiktig
utveckling  av  äldrepolitiken.  Beredningen   skall
beakta   det   ökande  antalet  äldre  med  utländsk
bakgrund  och de  konsekvenser  detta  kan  medföra.
Beredningen  skall  redovisa resultatet senast den 1
maj 2003.
Socialförsäkringsutskottet   förutsätter   att  de
äldre   invandrarnas   eventuella   språksvårigheter
beaktas   inom   ramen  för  utredningen.  Utskottet
noterar att det i SOU 2002:29 Riv ålderstrappan, ett
diskussionsbetänkande   av  Äldreberedningen,  bl.a.
ingår frågor om etnicitet och åldrande.
Utskottet  anser  att motion  Sf31  yrkande  7  är
tillgodosedd med det  anförda,  varför  motionen bör
avslås.

Utskottet    kan   konstatera   att   regeringen   i
budgetpropositionen   för   2002  (prop.  2001/02:1)
utgiftsområde  9  skriver att målen  för  folkhälsan
skall ha tydliga köns- och klassperspektiv. Dessutom
skall   Statens   folkhälsoinstitut   fr.o.m.   2001
utvärdera och arbeta  med uppföljning för att ge bra
beslutsunderlag på området.

Vad  det  gäller  ungdomars  hälsa  kan  utskottet
påpeka att en barnsäkerhetsdelegation för närvarande
arbetar med frågor om  säkerhet  och förebyggande av
skador i barns och ungdomars miljö.  Man skall bl.a.
kartlägga  vilka skador och olycksfall  som  drabbar
barn  och ungdomar  och  kartlägga  vilka  barn  och
ungdomar  som  drabbas  beroende på bl.a. ålder, kön
och bostadsform. Dessutom  skall man överväga om det
behövs några förändringar av  lagstiftningen för att
stärka  barns  och  ungdomars  skydd  och  säkerhet.
Delegationen skall redovisa sitt uppdrag i slutet av
2003.

När  det  gäller stöd i föräldraskapet  har  Statens
folkhälsoinstitut  fått  i  uppdrag  att  samla  in,
analysera  och sprida kunskap om hur föräldrastöd av
olika slag kan  utformas.  Institutet  har  erhållit
särskilda  medel för detta uppdrag. Bakgrunden  till
utredningen  är  betänkandet  Stöd  i föräldraskapet
(SOU   1997:161)   som   pekade  på  behov  av   att
föräldrastödet stärks inom  kommuner  och  landsting
och  att  frivilligorganisationer  får  stöd  i sitt
arbete  med  att  informera föräldrar. Arbetet skall
ske     i     samverkan    med     Barnombudsmannen,
Socialstyrelsen,    Skolverket,    Ungdomsstyrelsen,
Landstingsförbundet   och  Svenska  Kommunförbundet.
Arbetet skall bedrivas i projektform och redovisas i
slutet av 2004.

Socialutskottet behandlade i betänkande 2001/02:SoU1
bl.a. motioner om tandvård  för  vissa  grupper  och
avstyrkte  dessa  med  hänvisning  till den pågående
utvärderingen  av tandvårdsreformen (dir.  2000:65).
Bland  annat  skall   tandvårdens   kompetens-   och
resursbehov        belysas        utifrån        ett
integrationsperspektiv.   Arbetet   skall  slutföras
under  våren  2002,  och  socialförsäkringsutskottet
bedömer att yrkandet i motionen  faller  inom  ramen
för utredningsuppdraget.

För   nyanlända   finns  som  regel  inte  särskilda
introduktionsinsatser  när  det gäller hälsoarbetet.
Det  är  kommunerna  som svarar  för  och  samordnar
introduktionen. Utskottet  framhåller  att  det inte
får     förekomma    att    asylsökande    bibringas
uppfattningen  att  eventuella hälsoproblem negativt
kan  påverka  beslut  om   uppehållstillstånd.   Som
framgår  av  skrivelsen  bedriver Integrationsverket
och  Karolinska  Institutet  ett  fyraårigt  projekt
Hälsofrämjande introduktion,  som  kommer att belysa
hur  introduktionen  för  nyanlända  invandrare  bör
organiseras och genomföras för att den  skall  bidra
till att stärka hälsa och välbefinnande.

Utskottet  förutsätter  att den fråga som tas upp  i
motionens yrkande 27 om nätverk  och utbildning inom
sjukvården   kommer   att   behandlas  utifrån   ett
integrationsperspektiv i propositionen om folkhälsa.

Med   hänvisning   till   det  anförda   avstyrker
utskottet motion Sf31 yrkandena 22-27.

Tolkfrågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör    avslå    motioner     om
tolkverksamheten.
Jämför reservation 40 (kd, mp).

Skrivelsen

Många  invandrare  i  Sverige  har  svårigheter  att
förstå och  bli  förstådda i komplicerade sammanhang
som  t.ex. i kontakterna  med  myndigheter  och  med
sjukvården.  Myndigheterna skall i sådana sammanhang
använda tolk och  det är en förutsättning för att de
skall kunna utföra  sina  uppdrag.  Ansvaret för att
tolk  anlitas ligger hos myndigheten,  och  klagomål
mot att  tolk inte anlitats eller att tolken saknade
nödvändig    kompetens    skall    framföras    till
myndigheten.   Det   finns   alltså   ingen  central
myndighet  som ansvarar för tolkfrågor i  allmänhet.
Utvecklingen de senaste åren har inneburit att många
tolkförmedlingar  som tidigare drevs i kommunal regi
har  ersatts  av  förmedlingar  som  drivs  i  andra
former.  De kommunala  tolkförmedlingarna  dominerar
marknaden,  men  de  privata tolkförmedlingarna står
för  en  växande  del  av   det  totala  utbudet  av
tolkservice. Det förekommer också  uppgifter  om att
förmedlingar  anlitar okvalificerade tolkar för  att
kunna lämna så  låga  anbud på sina tolktjänster som
möjligt.

Integrationsverket har i sin rapport Tillgång till
tolk  - en samhällsservice  (1999:2)  redogjort  för
olika problem  när  det  gäller tillhandahållande av
tolkservice till myndigheter  och  till personer som
inte  behärskar  svenska  språket. Verket  pekar  på
problem   som  bl.a.  rör  bristande   tillgång   på
kvalificerade  tolkar  samt tolkarnas ersättning och
arbetsvillkor. Regeringen  har tillsatt en utredning
(dir. 2001:114) för att utreda  behovet  av  tillsyn
och   kvalitetskontroll   över   tolkförmedlingarnas
verksamhet och, om det finns behov,  föreslå  hur en
sådan  tillsyn  och  kvalitetskontroll kan utformas.
Utredaren skall klarlägga  om en branschorganisation
kan     utgöra    lämpligt    kontrollorgan     över
tolkförmedlingar  eller om en myndighet bör få detta
uppdrag.   Utredaren    skall   även   överväga   om
auktorisation av tolkförmedlare bör införas och i så
fall  vilka krav som bör ställas  för  bemyndigande.
Utredningen skall redovisas den 31 oktober 2002.

Motioner

I motion  Sf31  yrkande  8  av  Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att tolkservicen  är eftersatt och
att  tillsyn och kvalitetskontroll saknas  samt  att
myndigheterna  av  ekonomiska  skäl  underlåter  att
använda auktoriserade tolkar. Motionärerna vill även
betona  skillnaden  mellan  tolkar  och översättare.
Tolk och översättare skall finnas till hands för den
nyanlände    för    att    förhindra   missförstånd.
Användandet av barn som tolkar  kan medföra risk för
familjekonflikter.

I motion Sf32 yrkande 7 av Magda  Ayoub  m.fl.  (kd)
anförs  att  tillgången  på auktoriserade tolkar och
översättare varierar beroende  på  var i Sverige man
bor.  Myndigheterna baserar sina beslut  på  vad  en
tolk eller  översättare  har  låtit översätta åt den
asylsökande. En bristfällig eller dålig tolkning kan
vara ödesdiger för den asylsökande  personen. Det är
av  största  vikt  att tolkning och översättning  är
korrekt och kvalitetsmärkt  genom  en auktorisation.
Rättssäkerheten  hotas  och känslig information  kan
komma i orätta händer om  icke  auktoriserade tolkar
används, anför motionärerna.

Eva  Arvidsson  och  Siw Wittgren-Ahl  (s)  anför  i
motionerna Sf280 och 2000/01:Sf622  att  behovet  av
tolkservice    vid    myndighetsutövning    är    en
samhällsservice för att trygga medborgarnas rätt att
förstå     och     göra     sig     förstådda    vid
myndighetskontakter. Myndigheter och  organisationer
använder  inte  alltid auktoriserade tolkar.  Risken
för fel vid översättning  blir  därmed  ett  hot mot
rättssäkerheten.    Tolkanvändningen   bekostas   av
allmänna medel och det  är  angeläget att få insyn i
verksamheten  för  att  garantera   rättssäkerheten.
Motionärerna   anser   att  det  bör  övervägas   om
upphandling av tolktjänster  vid  myndighetsutövning
är  förenligt  med  rättssäkerhet  och   om  det  är
lämpligt med privat tolkverksamhet. Barn användas  i
vissa  fall som tolkar åt sina föräldrar och får ett
för stort ansvar för familjens situation. Det behövs
fler auktoriserade  tolkar.  Motionärerna  anser att
tolkverksamheten bör ses över.

I motion Sf284 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s)  anförs
att  tolkservice  är  en  viktig  förutsättning  för
integrationsmöjligheterna  för  de nyanlända och dem
med  bristande  språkkunskaper.  I förvaltningslagen
fastställs   samhällets   ansvar  för  tolkservicen.
Upphandling   utan   kvalitetsgarantier    är   inte
förenligt med rättssäkerheten. Motionärerna föreslår
att, förutom förslagen i Integrationsverkets rapport
från  1999  Tillgång till tolk - en samhällsservice,
åtgärder  vidtas  för  att  förbättra  tolkservicen.
Bland annat behövs en samordning av tolkförmedlingen
eftersom kommunen  kan  vara  en för liten enhet för
att klara behoven. Tolkarnas arbetsvillkor  bör  ses
över  och  en  tillsynsmyndighet bör inrättas, anför
motionärerna.

I  motion  Sf287 av  Nalin  Pekgul  (s)  anförs  att
invandrare i dag har rätt till avgiftsfritt tolkstöd
när de anländer  till Sverige men detta får inte bli
ett skäl till att  inte  lära  sig svenska och på så
sätt  fördjupa utanförskapet. Motionären  anser  att
rätten  till avgiftsfri tolkhjälp bör begränsas till
två år, och därefter skall tolkservicen beläggas med
avgift. Regeringen bör överväga att införa avgift på
tolkservice efter två år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet framhåller att det är ett samhällsintresse
att  myndigheterna   får   tillgång   till  effektiv
tolkservice   som   innebär  att  tolkar  med   rätt
kvalifikationer får uppdraget. Tolkning är en viktig
samhällsservice som ger  möjlighet  för personer som
inte behärskar svenska att förstå vad  som  sägs och
att  komma  till tals i kontakterna med myndigheter.
Det är viktigt  att  myndigheterna använder tolk när
behov föreligger. Vid  ärendets  beredning  har SKTF
och  Tolkservicerådet  informerat  om situationen  i
tolkverksamheten,    synpunkter   som   i   huvudsak
överensstämmer med uppgifterna i skrivelsen.

Utskottet  anser att  utredningens  resultat,  som
skall redovisas  den  31  oktober 2002, bör inväntas
och avstyrker därmed motionerna Sf31 yrkande 8, Sf32
yrkande 7, Sf280, 2000/01:Sf622 och Sf284.

Vad gäller förslaget i motion  Sf287 anser utskottet
inte   att   tolkservicen   generellt    sett    kan
avgiftsbeläggas  efter  en viss tid. Bland annat kan
problem   uppkomma   för  vissa   äldre   nyanländna
invandrare. Motion Sf287 bör därför avslås.


Döva asylsökande och invandrare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motioner   om   döva
asylsökande och invandrare.
Jämför reservation 41 (kd, mp).

Motioner

Det  finns  sex  motioner   som   handlar   om  döva
asylsökande  och  invandrare:  Sf260  av Ulla Wester
(s),  Sf264  av  Rose-Marie Frebran och Magda  Ayoub
(kd), Sf269 av Margareta  Andersson och Lena Ek (c),
Sf288 av Nils-Göran Holmqvist  m.fl.  (s),  Sf315 av
Sonja  Fransson  och  Christina  Nenes (s) och So631
yrkande 2 av Helena Hillar Rosenqvist  m.fl. (mp). I
motionerna anförs i huvudsak följande.

Vissa döva asylsökande kommer från länder där döva
utsätts  för  diskriminering,  där  t.ex. döva  barn
förväntas lära sig tala och avläsa munrörelser  utan
någon  tillgång till kommunikation på dövas villkor.
Detta minskar  människors möjligheter att förstå och
göra sig förstådda  i  samhället, och därför behöver
döva  särskilt  upplysas  om   dövas  rättigheter  i
Sverige.  Särskild  hänsyn bör tas  vid  utplacering
till förläggning. Döva  asylsökande placeras ofta på
olika förläggningar i Sverige och blir isolerade när
omgivningen  inte kan teckenspråk,  varken  det  som
invandraren    använder     eller     det    svenska
teckenspråket.  Resurserna för döva asylsökande  bör
samordnas till en förläggning.
Många döva asylsökande  och  invandrare  kontaktar
Sveriges Dövas Riksförbund för att få information på
teckenspråk  om rättigheter och samhällsinformation.
Kommunerna  bör   informera   om   förhållanden  som
underlättar  inte-grationen  i  samhället  för  döva
asylsökande.  Undervisning  i tfi,  teckenspråk  för
invandrare, bör ske först och  därefter kan den döve
personen  lära  sig  läsa  och  skriva  på  svenska.
Situationen för döva asylsökande barn skall särskilt
beaktas, och familjer med döva barn  bör  placeras i
närheten   av   en   teckenspråkig   förskola  eller
dövskola.   På   dessa  orter  bör  föräldrarna   få
möjlighet  till  undervisning   på  teckenspråk  för
invandrare.

Migrationsverkets yttrande

Migrationsverket har beretts tillfälle att yttra sig
över  motionerna. Enligt Migrationsverkets  yttrande
finns det  i  dag  inga  uppgifter om hur många döva
eller hörselskadade asylsökande  som  är inskrivna i
mottagningssystemet. Döva asylsökande har  rätt till
teckenspråkstolk  när  tolk behövs och kan användas.
Är personen döv skall myndigheterna  ordna tolk inom
ramen  för  sitt  uppdrag  och  huvudmannaskap.  Det
gäller landstinget om det gäller tand-, hälso- eller
sjukvård  och  kommunerna  när  det  gäller  barnens
undervisning.

Vad  gäller  döva  vuxna  och barn som söker  asyl
används en teckenspråkstolk i  de  fall det går. När
den  döve  inte  behärskar eller endast  delvis  kan
kommunicera på teckenspråk  men  kan läsa och skriva
sker asylutredningen med skriftlig  kommunikation på
personens hemspråk. För personer som  har  utvecklat
en  egen  kommunikation  med  sin  familj  kan någon
familjemedlem  göra  sig  till tolk för den sökande.
Verket skriver att de gör allt  vad  de  kan för att
lösa  den  uppkomna  situationen  utifrån individens
perspektiv.
Asylsökande barn har från den 1 januari 2002 samma
rätt  till undervisning och vid behov  specialskolor
som barn som är bosatta i Sverige. Det är kommunerna
som är  huvudmän  för skolan och som tillsammans med
barnets föräldrar avgör  vilken form av undervisning
som   bäst   tillgodoser  barnets   behov.   Statlig
ersättning utgår  till  kommunerna  i  enlighet  med
bestämmelserna  i förordningen (1990:927) om statlig
ersättning      för     flyktingmottagande      m.m.
Migrationsverket  bidrar  med  det stöd åt föräldrar
till  döva barn som behövs för att  de  skall  kunna
delta i barnets utveckling i den mån det är möjligt.
Om barnet behöver undervisning i en specialskola som
finns på  annan ort, försöker verket ordna boende åt
familjen    i    närheten    av    barnets    skola.
Migrationsverket  erinrar  om att det är föräldrarna
som  själva bestämmer om de vill  acceptera  verkets
erbjudande om en annan bostad eller ej.
Migrationsverket  har  begränsade  möjligheter att
ordna  tillrättalagd  svenskundervisning   för  döva
asylsökande  och  då  framför  allt för analfabeter.
Asylsökande  vuxna  har  ingen omedelbar  rätt  till
samma förmåner som personer bosatta i landet. Det är
individuella  ställningstaganden   som  ligger  till
grund  för  vilka  möjligheter som kan  erbjudas  en
individ. När en döv  person  fått uppehållstillstånd
försöker Migrationsverket att i samtal med individen
och  i  samråd  med  Integrationsverket   hitta   en
bosättning. I de fall personen har eget boende, Ebo,
och   inte   vill   flytta,  detta  oaktat  framtida
möjligheter i förhållande till sitt eller sitt barns
handikapp, bosätts personen  automatiskt på sin Ebo-
adress en månad efter beviljat uppehållstillstånd.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening tar motionerna  upp  mycket
viktiga  frågor.  De  förhållanden  som beskrivs har
utskottet   fått   bekräftade   av  Sveriges   Dövas
Riksförbund som informerat utskottet  om situationen
för   döva  asylsökande  och  invandrare.  Utskottet
kommer  därför att för kännedom översända motionerna
till utredningen  om  översyn  av  mottagande av och
introduktion  för  flyktingar  och andra  invandrare
(dir. 2001:87). Utskottet förutsätter  att de frågor
som  tas  upp  i motionerna kommer att övervägas  av
utredningen.

Enligt  utskottets  mening  bör  utredningsarbetet
därför avvaktas.  Utskottet  förutsätter  vidare att
Migrationsverket även fortsättningsvis uppmärksammar
problemen  när  det  gäller  döva  asylsökande.  Med
hänsyn till det anförda bör motionerna Sf260, Sf264,
Sf269, Sf288, Sf315 och So631 yrkande 2 avslås.

Begreppet invandrare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
begreppet invandrare.
Jämför reservation 42 (c).

Skrivelsen

Mer  än  en  miljon  av   Sveriges   befolkning  har
invandrat,  vilket  innebär  att  mer än var  tionde
invånare är född utomlands. Därtill  finns  det  800
000 personer som är födda i Sverige men har en eller
två utrikes födda föräldrar.

Regeringen  skriver att begreppet invandrare skall
användas  nyanserat   och   på  ett  relevant  sätt.
Regeringen   angav   i   den   integrationspolitiska
propositionen att ingen skall bli  klassificerad som
invandrare när det saknar betydelse för sammanhanget
och  att  begreppet  inte bör användas  så  att  det
förstärker  ett  "vi-och-dom-tänkande".  Enligt  den
arbetsgrupp  som  har   sett  över  användningen  av
begreppet invandrare i lagar  och förordningar och i
myndigheters verksamhet (Ds 1999:48  och Ds 2000:43)
bör  begreppet  invandrare användas endast  när  det
gäller människor som själva har flyttat till Sverige
och folkbokförts här. Personer med utländsk bakgrund
avser såväl utrikes födda personer som har invandrat
som personer födda  i  Sverige med minst en förälder
född utrikes. Invandrarbegreppet är inte tillämpligt
på asylsökande och andra  som  väntar  på  beslut om
uppehållstillstånd.

Motionen

I  motion 2000/01:Sf611 yrkande 8 av Lennart  Daléus
m.fl.  (c)  anförs  att  invandrarbegreppet  inte är
enhetligt    och   att   statistiken   därför   blir
missvisande.  Motionärerna   efterlyser  en  snävare
användning  av  begreppet  invandrare  och  att  det
endast bör användas när man beskriver invandring.

I yrkande 9 anförs att uppgift  om bosättningslandet
och     inte    födelseland    skall    anges     på
identitetshandlingar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    delar   regeringens   uppfattning   att
begreppet invandrare skall användas nyanserat och på
ett  relevant sätt.  I  skrivelsen  avser  begreppet
invandrare  personer  som  själva har invandrat till
Sverige.

Utskottet  anser  även  att begreppet  främst  bör
användas när detta förhållande har betydelse för det
man vill beskriva. Av samma  skäl bör som huvudregel
inte      heller      födelseland      anges      på
identitetshandlingar.
När det gäller begreppet invandrare i  statistiken
utformade      Statistiska      centralbyrån     och
Invandrarverket   riktlinjer   (MIS   1996:5)    för
redovisning   i  statistiken  1996.  I  riktlinjerna
rekommenderas en  grundläggande  indelning  antingen
efter   personers   födelseland  eller  efter  deras
medborgarskap. I det första fallet görs en indelning
efter utrikes födda eller  födda  i  Sverige.  I det
andra  fallet  sker  en  indelning  i  svenska eller
utländska medborgare. Kategorin utländska medborgare
delas  även  in  i kategorierna födda utomlands  och
födda i Sverige.
Det pågår ett arbete med att införa ett nationellt
ID-kort som styrker  identitet och medborgarskap och
kan ersätta passet vid resa inom Schengenområdet.
I ett interpellationssvar (2001/02:290) från den 2
april  2002  anför  justitieminister   Bodström  att
införandet   av   eventuella   identitetskort    med
nationalitetsangivelse  så  långt  som möjligt skall
kunna erbjudas alla som stadigvarande  bor i landet.
Hur detta skall lösas för de utländska medborgarna i
Sverige     är     komplicerat.    Ett    fungerande
identitetskort förutsätter  godkännande  från övriga
EU-länder. Nästa steg i processen är därför  att för
övriga  medlemsstater  presentera  ett  förslag  som
innefattar    identitetskort    både   för   svenska
medborgare    och    utländska    medborgare     som
stadigvarande bor i Sverige.
Underlag till en sådan presentation kommer att tas
fram    inom   kort.   När   övriga   medlemsstaters
uppfattning  har inhämtats kommer ställning tas till
den fortsatta beredningen.
Med  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker
utskottet motion 2000/01:Sf611 yrkandena 8 och 9.

Kvinnor och flickor med utländsk
bakgrund


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motioner om kvinnor och
flickor med utländsk bakgrund.
Jämför reservation  43  (kd,  c,  mp)  och 44
(fp).

Skrivelsen

Målet för jämställdhetspolitiken är att  kvinnor och
män  skall  ha  samma  möjligheter, rättigheter  och
skyldigheter inom livets  alla områden. Detta gäller
alla  kvinnor  och män, oberoende  av  bakgrund  och
härkomst.  Därmed   är   jämställdhet   en   del  av
integrationspolitiken.

Regeringen avser att öka ansträngningarna för  att
uppnå    jämställdhetspolitikens    mål    om   lika
rättigheter och möjligheter för kvinnor och  män med
utländsk  bakgrund. Målen måste införlivas bättre  i
integrationsprocessen.   Det   handlar   ytterst  om
rättvisa  och  fördelning  av ekonomisk och politisk
makt. Det är också en fråga om demokrati att värdera
kvinnor och män lika. Jämställdhet  skall fr.o.m. år
2003 vara ett prioriterat område vid fördelningen av
stöd till organisationer bildade på etnisk grund.
Integrationsverket prioriterar projekt  som syftar
till  jämställdhet  mellan könen. Integrationsverket
skall enligt regleringsbrevet  för  år 2002 särskilt
beakta jämställdheten mellan könen för att förbättra
livsvillkoren  för utsatta flickor och  kvinnor  med
utländsk   bakgrund.   Integrationsverket   har   nu
beslutat att  2,7  miljoner  kronor skall användas i
projektstöd  och  särskilt skall  uppmärksammas  hur
organisationer bildade  på  etnisk  grund  kan delta
aktivt i detta arbete.

Integrations- och jämställdhetspolitiken är viktig i
arbetet  med att motverka förekomsten av patriarkala
värderingar.  Insatserna  berör  områden  som  t.ex.
rättsväsende, socialpolitik, utbildningspolitik  och
ungdomspolitik.      Regeringens     åtgärder     är
huvudsakligen inriktade  på  förebyggande arbete och
förbättrat skydd för individen.

Integrationsverket  har  på  regeringens   uppdrag
utarbetat  rapporten  Låt  oss  tala  om  flickor...
(rapport  2000:6)  om situationen för vissa särskilt
utsatta flickor. Verket  föreslår  i  rapporten  ett
antal  åtgärder  för  att  på  kort  och  lång  sikt
uppmärksamma och underlätta flickornas situation.
I   Rapport   om  flickor  med  annan  etnisk  och
kulturell    bakgrund    (maj    2000)    redovisade
Ungdomsstyrelsen de erfarenheter som finns av arbete
för att stärka  ställningen  för  flickor  med annan
etnisk  och  kulturell bakgrund. En slutsats är  att
arbetet  med att  synliggöra  flickor  med  utländsk
bakgrund bör  ha  sin  utgångspunkt  i ett generellt
jämställdhetsperspektiv,  där  fokus  måste  flyttas
från  den  enskilda  individen  till  det  omgivande
samhället.
Under  åren  1998-2001  har ca 2,3 miljoner kronor
från    anslaget   Särskilda   jämställdhetsåtgärder
satsats på olika projekt som riktar sig till kvinnor
och flickor med invandrarbakgrund.
I december  2001  avsatte  regeringen 1,5 miljoner
kronor  för  år  2002  för  att stödja  projekt  som
belyser problemställningar ur ett jämställdhets- och
inte- grationsperspektiv och  stöder utsatta flickor
i patriarkala familjer.
Bland   flera   åtgärder   som  presenterades   av
regeringen i februari 2002 kan nämnas att 2 miljoner
kronor har avsatts till skyddat  boende  för utsatta
flickor i patriarkala familjer. Regeringen avser att
i   samarbete   med   länsstyrelserna   i   de   tre
storstadslänen  finna  en skyndsam lösning på frågan
om  behovet  av jourbostäder  särskilt  avsedda  för
utsatta flickor. Vidare aviseras lagändringar så att
den svenska lagens  18-årsgräns  för  äktenskap blir
tillämplig även för utländska medborgare. Regeringen
kommer  också  att  tillsätta  en  expertgrupp   med
uppdrag att ge förslag på åtgärder och arbetsmetoder
som   kan   skydda   och   stödja  utsatta  flickor.
Expertgruppen skall också ge förslag på åtgärder för
att  nå  män  och  pojkar  med  starkt   patriarkala
värderingar.
Regeringen inrättade 2000 ett Nationellt  råd  för
kvinnofrid.  Rådet  utgör  ett  rådgivande organ för
frågor som rör våld mot kvinnor.  Det  är  också ett
forum  där  regeringen  kan utbyta erfarenheter  och
idéer   med  företrädare  för   organisationer   och
forskare som är engagerade i frågor som rör våld mot
kvinnor. Rådet skall uppmärksamma problemområden som
behöver åtgärdas.  Bland  de arbetsområden som rådet
särskilt beaktar finns våld  mot  invandrade kvinnor
och insatser för män som misshandlar kvinnor.

Motioner

I  motion Sf32 yrkande 9 av Magda Ayoub  m.fl.  (kd)
anförs  att  man  skall  tillvarata  kvinnojourernas
kunskap  om  utsatta flickor och stödja  dem  i  den
fortsatta verksamheten.

I motion Sf33 yrkande 5 av Ana Maria Narti och Elver
Jonsson (fp) anförs att många invandrarkvinnor lever
ett segregerat  liv och att en förutsättning för att
bli   delaktig   i  samhället   är   språkkunskaper.
Motionärerna vill  även  belysa kulturkonflikter för
unga kvinnor i invandrarfamiljer.  Liknade  yrkanden
finns   i   motionerna   Sf400  yrkande  9  av  Lars
Leijonborg m.fl. (fp) och 2000/01:A812 yrkande 14 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp).

I motion 2000/01:Sf609 av  Kalle  Larsson  m.fl. (v)
anförs att kvinnor med utländsk bakgrund utsätts för
trefaldig  diskriminering  i form av kön, klass  och
etnicitet.  Detta  leder  till  marginalisering  och
osynliggörande.   Regeringen    bör   tillsätta   en
utredning   för   att  belysa  invandrade   kvinnors
situation samt utvärdera könsperspektivets genomslag
i integrationspolitiken.

I motion 2000/01:Sf621  av  Margareta  Sandgren  (s)
krävs  särskilda  insatser  för kvinnor med utländsk
bakgrund,   som   har  språksvårigheter,   bristande
utbildning eller är  arbetslösa,  för  att öka deras
delaktighet i samhället.

I motion Sf30 yrkande 6 av Ulla Hoffmann  m.fl.  (v)
anförs  att  bestämmelser  skall införas som innebär
att de föräldrar som arrangerar  barnäktenskap skall
ställas   till   svars   på   samma  sätt  som   vid
könsstympning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning  att  större
kraft  måste  läggas  på  arbetet  med  att  utjämna
skillnader i villkor mellan män och kvinnor och  att
jämställdhetsperspektivet  måste  införlivas  i alla
led  av  integrationsarbetet. I skrivelsen redovisas
åtskilliga  åtgärder  i detta syfte. Bland annat har
inom Regeringskansliet  en arbetsgrupp tillsatts för
att studera vilka konkreta  insatser  som  kan göras
för  att underlätta situationen för utsatta flickor.
Det  krävs  bättre  kunskap  hos  myndigheterna  och
samarbete mellan myndigheter om flickornas speciella
problem.  Det utanförskap som drabbar vissa familjer
kan   bidra   till    att   permanenta   patriarkala
värderingar  rörande  mäns  och  kvinnors  roller  i
familjen  och samhället.  Insatser  för  att  stärka
flickors och unga kvinnors ställning bör riktas till
båda könen.

Vidare kommer regeringens forum Nationellt råd för
kvinnofrid   att   samråda  med  organisationer  för
invandrarkvinnor. Rådet  skall  utbyta  erfarenheter
med frivilligorganisationer och myndigheter,  och  i
arbetet   ingår   även   att   göra  en  översyn  av
kvinnojourernas ekonomiska villkor.
Motion  Sf32  yrkande  9  får  därmed  anses  vara
tillgodosedd.

Utskottet vill påpeka att regeringen  i oktober 2001
påbörjade  en tvåårig satsning som syftar  till  att
utveckla        ungdomars         arbete         med
generationsövergripande   frågor  i  föreningslivet.
Bland  annat skall projekt som  syftar  till  dialog
över generationsgränserna om värdegrundsfrågor kunna
få  stöd.   4  miljoner  kronor  skall  avsättas  ur
Allmänna     arvsfonden      och     fördelas     av
Ungdomsstyrelsen.

Mot  bakgrund av det anförda  avstyrks  motionerna
Sf33 yrkande  5,  Sf400  yrkande  9 och 2000/01:A812
yrkande 14.

När det gäller information och kunskap om invandrade
kvinnors situation vill utskottet betona  att ett av
målen       med       integrationspolitiken       är
jämställdhetsaspekter  och  att särskilda insatser i
det  fortsatta integrationspolitiska  arbetet  skall
riktas  mot invandrade kvinnor. Motion 2000/01:Sf609
avstyrks.

Även i storstadsarbetet  pågår arbete med att stärka
ställningen  för  kvinnor  med   utländsk  bakgrund.
Parallellt   med  språkförskolor  anordnades   t.ex.
studier i svenska  för mammor med barn i åldern noll
till fem år. Mammorna får möjlighet till kontakt med
det  svenska  samhället   via   de   vardagsanknutna
språkstudierna.  Med  anledning  av det anförda  får
motion 2000/01:Sf621 anses vara tillgodosedd.

Utskottet  vill erinra om att riksdagen  i  februari
2002  (bet. 2001/02:LU13,  rskr.  2001/02:148),  med
anledning   av   motionsförslag,  gav  regeringen  i
uppdrag  att  återkomma  med  lagförslag  som  skall
förhindra barnäktenskap  och  arrangerade äktenskap.
Socialförsäkringsutskottet         anser         att
lagstiftningsåtgärderna  bör avvaktas.  Motion  Sf30
yrkande 6 avstyrks.


Ungdomar med utländsk bakgrund


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner  om ungdomar med
utländsk bakgrund.
Jämför reservation 45 (c).

Skrivelsen

I  skrivelsen  står  att integrationspolitikens  mål
skall tydliggöras och  de frågor som är förenade med
den   gemensamma   värdegrunden   skall   ges   ökad
uppmärksamhet    i   integrationsprocessen    liksom
uppväxtvillkoren för  barn och ungdomar med utländsk
bakgrund.

En fråga som behöver uppmärksammas är att barn och
ungdomar  vars föräldrar  har  invandrat  får  sämre
möjligheter  i samhället. Forskning tyder på att den
relativt  underordnade   ställning   som  invandrare
generellt  har  till  stor  del ärvs av deras  barn.
Detta gäller även barn som vuxit upp och utbildats i
Sverige.
Förskolan och skolan skall  förmedla grundläggande
värden:    om   människolivets   okränkbarhet,    om
individens frihet och integritet, om alla människors
lika värde,  om  jämställdhet mellan kvinnor och män
och om solidaritet med svaga och utsatta. Regeringen
har uppdragit åt Skolverket  att  ta fram och sprida
exempel på hur skolor och kommuner  i  samverkan med
olika  organisationer  och  myndigheter arbetar  med
jämställdhet   och   social  och  etnisk   mångfald.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.
Särskilda   resurspersoner    skall   utbildas   i
jämställdhet   och  genuskunskap  och   arbeta   med
jämställdhetsfrågorna  i förskolan och skolan. Målet
är  att det skall finnas  minst  en  sådan  utbildad
person i samtliga 289 kommuner år 2004.
I oktober  2001  initierade  regeringen en tvåårig
satsning  som  syftar  till  att utveckla  ungdomars
arbete   med   generationsövergripande    frågor   i
föreningslivet. Bland annat skall projekt som syftar
till    dialog    över    generationsgränserna    om
värdegrundsfrågor   kunna   få  stöd.  Totalt  avser
regeringen   att   avsätta   4   miljoner    kronor.
Projektmedlen fördelas av Ungdomsstyrelsen.
I  Integrationsverkets uppgifter ingår att ur  ett
integrationsperspektiv   analysera  tillståndet  och
utvecklingen  i  samhället.   Under  år  2002  skall
uppväxtvillkoren   för   barn   och   ungdomar   med
invandrarbakgrund särskilt belysas. Regeringen avser
att  uppdra åt Integrationsverket att redovisa  goda
exempel  och  metoder  för  att förebygga konflikter
mellan individen och familjen där orsakerna kan vara
patriarkala normer.

Motioner

I motion 2000/01:Sf611 yrkande  4  av Lennart Daléus
m.fl. (c) anförs att särskilda åtgärder  behövs  för
att  undvika  att  invandrarungdomar får problem med
kulturkonflikter   inom   sin   familj   i   samband
integrationsprocessen i det svenska samhället.

I motion 2000/01:So451  yrkande  3  av Sofia Jonsson
(c) anförs att Integrationsverket bör  få  i uppdrag
att stärka invandrarungdomars ställning i samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   noterar   att  regeringen  i  skrivelsen
framhåller  att  uppväxtvillkoren   för   barn   och
ungdomar   med  utländsk  bakgrund  skall  ges  ökad
uppmärksamhet  i  integrationsprocessen.  Regeringen
har  därför  ålagt  Integrationsverket  att särskilt
följa  upp och analysera uppväxtvillkoren  för  barn
och ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet skall
presenteras  i  Integrationsrapport 2002 den 15 mars
2003.

Utskottet vill även peka på att det är viktigt att
det  fokuseras mer  på  ungdomars  introduktion  och
förutsättningar  för  integration  än  tidigare  och
noterar  att  det  i översynen av mottagandet av och
introduktionen för flyktingar  och  andra invandrare
(dir. 2001:87) bl.a. ingår att se över hur nyanlända
skall   få   bättre   kunskap  och  förståelse   för
grundläggande   normer   i    samhället    och   det
demokratiska systemet.
I  skrivelsen  anges  att det de senaste åren  har
uppmärksammats att pojkar med utländsk bakgrund ofta
får svårigheter såväl med kulturell tillhörighet som
sin egen självbild och att  regeringen  har  gett  i
uppdrag  till  Integrationsverket  att  se  över hur
ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund och
deras ställning i samhället kan stärkas.
Utskottet  anser  med  hänvisning  till  det  ovan
framförda    att    motionerna   Sf30   yrkande   6,
2000/01:Sf611 yrkande  4 och 2000/01:So451 yrkande 3
är tillgodosedda och bör avslås.

Svenskt medborgarskap


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motioner   om  svenskt
medborgarskap.
Jämför reservationerna 46 (m) och 47 (mp).

Skrivelsen

Att få svenskt medborgarskap kan ses som ett viktigt
steg   i   integrationsprocessen.  Att  ha   svenskt
medborgarskap  är i hög grad en fråga om delaktighet
och  inflytande.  I  allt  högre  grad  känner  dock
människor  i  dag  nära  anknytning  till mer än ett
land.

Knappt en halv miljon, drygt 5 % av  befolkningen,
var  år  2000  inte  svenska  medborgare  utan  hade
medborgarskap i något annat land. Majoriteten av dem
med annat medborgarskap var födda utomlands,  83  %,
medan  17 % var födda i Sverige. Samtidigt finns det
många som  inte  är  födda  i  Sverige,  men som har
blivit svenska medborgare. Av samtliga som invandrat
till Sverige och som bodde här år 2000 var  drygt 60
%  naturaliserade.  För  att  bli  svensk medborgare
krävs i princip att man har fyllt arton  år  och har
varit  bosatt  i  Sverige  sedan  fem år (två år för
nordiska  medborgare).  Den  som  är flykting  eller
statslös skall ha bott fyra år i Sverige  för att få
medborgarskap.   Därutöver   ställs   krav   på  ett
hederligt  levnadssätt.  Enligt  den  nya  lagen  om
svenskt  medborgarskap som trädde i kraft den 1 juli
2001 är det möjligt att ha dubbelt medborgarskap.
Medborgarskap   kan   ha  betydelse  för  enskilda
människors   integrationsprocess   och   känsla   av
inflytande och  delaktighet.  Utöver en känslomässig
aspekt och formella rättigheter som rösträtt, medför
medborgarskap andra fördelar som att det underlättar
resandet och känsla av tillhörighet.  Den  nya lagen
är  ur  integrationshänseende viktig då den markerar
att en individ  inte  behöver välja en identitet och
ett hemland, utan kan vara tillhörig mer än ett land
samtidigt.

Motioner

I motion Sf29 av Jeppe  Johnsson (m) anförs att fler
invandrare skulle känna sig  motiverade  att delta i
svenskundervisningen  om  ett  språkkrav införs  för
svenskt medborgarskap. Även kunskaper om det svenska
samhället bör krävas. Bättre svenskkunskaper  skapar
också   större  delaktighet  i  samhället.  Liknande
förslag framförs  i  motionerna Sf228 av Marietta de
Pourbaix-Lundin och Inger  René  (m)  och  Sf251  av
Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m).

I  motion  Sf31  av  Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
yrkande 17 anförs att  för att förtydliga att de som
bor i Sverige ingår i det  svenska  samhället bör de
erhålla   svenskt   medborgarskap   efter  tre   års
folkbokföring och inte som i dag efter  fem år. Även
barn skall ha denna möjlighet.

I  motion Sf394 yrkande 7 av Lotta N Hedström  m.fl.
(mp)    anförs    att   barn   som   ges   permanent
uppehållstillstånd  omgående  skall  kunna ansöka om
medborgarskap, ett visst antal år för  s.k.  hemvist
skall inte behövas,.

I  motion Sf311 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m)  anförs att synnerliga skäl skall krävas för att
Migrationsverket       skall       kunna      frångå
Säkerhetspolisens  rekommendation  om  avslag  inför
beslut   om   permanent   uppehållstillstånd   eller
medborgarskap.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade i betänkande  2000/01:SfU8  Lag
om   svenskt   medborgarskap   liknande  förslag  om
språkkrav  och  kunskaper  om  samhället.  Utskottet
ansåg att det var mycket viktigt  för  den  enskilde
invandraren  att ha kunskaper i svenska språket  och
att man på alla  sätt bör underlätta för invandrarna
att få såndana kunskaper.  Enligt  utskottets mening
ökar goda kunskaper i svenska språket och om svenska
samhällsförhållanden  förutsättningarna  för  arbete
och deltagande i samhällslivet.  Utskottet menar att
det bör vara det allmännas uppgift  att  se till att
professionell undervisning erbjuds och att den är av
god  kvalitet  samt att undervisningen så långt  som
möjligt anpassas  till  individuella förutsättningar
och behov. Utskottet anser  också att det ytterst är
de enskilda individerna som måste  ta ansvar för sin
språkinlärning.      Samhället     kan     stimulera
språkinlärning men motivationen  och kunskaperna kan
inte  tvingas  fram.  Enligt utskottets  uppfattning
skulle  ett  språkkrav  för  erhållande  av  svenskt
medborgarskap  medföra  svårigheter.   Bland   annat
uppkommer  frågan  om  vilken kunskapsnivå som skall
uppnås  och  hur  denna skall  dokumenteras.  Vidare
skulle  kontrollen av  att  kunskapskravet  uppnåtts
innebära en ökad administration, och det skulle vara
förenat med  betydande svårigheter att få till stånd
ett rättvist och praktiskt system.

Utskottet   vidhåller    sin    tidigare   intagna
uppfattning.  Med hänsyn till det anförda  avstyrker
utskottet motionerna Sf228, Sf251 och Sf29.

Genom den nya lagen  om  svenskt  medborgarskap  har
möjligheterna   för   att  barn  skall  bli  svenska
medborgare förstärkts.  Ett statslöst barn som fötts
i Sverige skall kunna få svenskt medborgarskap genom
anmälan om barnet har permanent uppehållstillstånd i
Sverige  och hemvist här.  Ett  statslöst  barn  som
kommer till Sverige under sin uppväxt skall kunna få
svenskt medborgarskap  genom  anmälan  om barnet har
permanent  uppehållstillstånd i Sverige och  hemvist
här  sedan  minst   tre   år.   Barn  med  utländskt
medborgarskap  skall kunna få svenskt  medborgarskap
om barnet har permanent  uppehållstillstånd i landet
och hemvist här sedan minst fem år.

Beträffande   statslösa   barn   födda   utomlands
uttalade utskottet i betänkande 2000/01:SfU8 att det
genom krav på viss hemvisttid  i  dessa fall erhålls
en  verklig koppling mellan barnet och  det  svenska
samhället.  Utskottet vidhåller sin tidigare intagna
ståndpunkt som  i än högre grad gäller barn som inte
är statslösa utan har ett annat medborgarskap.
Med  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna
Sf32 yrkande 17 och Sf394 yrkande 7.

Ett av de villkor för naturalisation som uppställs i
11 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap är att
sökanden  fört  och  kan  förväntas komma att ha ett
hederligt levnadssätt. Som  ett  led i prövningen av
om detta villkor är uppfyllt begär  Migrationsverket
i naturalisationsärenden där sökanden  fyllt  15  år
ett   s.k.   kontrollbesked  hos  Rikspolisstyrelsen
(Säkerhetspolisen).  Syftet med denna begäran är att
utröna om det finns några  hinder av säkerhetsmässig
karaktär   mot   att   bevilja   sökanden    svenskt
medborgarskap.

Genom  den nya lagen om svenskt medborgarskap  har
Migrationsverket  övertagit  funktionen  som  första
instans.  Migrationsverkets  beslut  i dessa ärenden
kan  överklagas hos regeringen. Regeringen  har  det
yttersta  ansvaret  för  rikets säkerhet och för den
allmänna    säkerheten.    Såväl     sökanden    som
Rikspolisstyrelsen    har    rätt    att   överklaga
Migrationsverkets  beslut,  om beslutet  går  parten
emot. Därför gäller förvärv av svenskt medborgarskap
i  ett  säkerhetsärende  från och  med  den  dag  då
beslutet har vunnit laga kraft.  Definitionen av ett
säkerhetsärende     anges    i    lagtexten.     Med
säkerhetsärende     avses     ett     ärende     där
Rikspolisstyrelsen    hos    Migrationsverket    har
föreslagit att ansökan avslås av skäl som rör rikets
säkerhet eller allmän säkerhet.
Utskottet  anser  att  denna  ordning  tillgodoser
kraven     i     motion    Sf311    såvitt     avser
medborgarskapsärenden.
När det gäller frågan  om  uppehållstillstånd  kan
nämnas    att    en    särskild   processordning   i
säkerhetsärenden har föreslagits i utredningsförslag
om   ny   rättsordning   i  utlänningsärenden   (SOU
1999:16).  Regeringen avser  att  i  höst  lämna  en
proposition om ny instans- och processordning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf311.

Återvandring


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå  ett  motionsyrkande  om
återvandring.
Jämför reservation 48 (mp).

Motionen

I  motion  Sf31  yrkande  3  av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) anförs att stat och kommun i dag indirekt
utövar påtryckning på invandrare  för  att förmå dem
att  återvända.  Motionärna anser att det  inte  får
förekomma utan anser  att  återvändandeprogram skall
vara frivilliga och utan påtryckning.

Utskottets ställningstagande

I den svenska migrationspolitiken, som utgår från en
helhetssyn,  ingår  bl.a.  en  återvandringspolitik.
Staten  ger  bidrag  till  åtgärder   för  frivillig
återvandring  av  personer  som efter att  ha  varit
bosatta  i Sverige under längre  eller  kortare  tid
väljer att återvandra till sitt ursprungliga hemland
eller till annat bosättningsland.

I samband  med beslutet om en ny migrationspolitik
år  1996  lade  riksdagen   fast   riktlinjerna  för
återvandringspolitiken. I det sammanhanget uttalades
att  ingen  tvekan  får  råda  om att den  som  fått
permanent uppehållstillstånd själv  avgör om och när
han    eller    hon   vill   återvända   till   sitt
ursprungsland. Påtryckningar  av  stat  eller kommun
för   att  få  en  person  att  återvända  kan  inte
accepteras.
Utskottet   har   tidigare   behandlat  frågan  om
återvandring,  se  senast i betänkande  2001/02:SfU8
Migration och asylpolitik,  och framhållit att ingen
tvekan får råda om att den som  fått  ett  permanent
uppehållstillstånd själv avgör om och när han  eller
hon   vill   återvända   till   sitt  ursprungsland.
Utskottet har även uttalat att personer  som ansetts
som  skyddsbehövande,  men  som vill återvända  till
ursprungslandet,   i  de  statliga   och   kommunala
mottagningsprogrammen  i  princip från början bör få
stöd  för  att  i  möjligaste mån  integrera  sig  i
Sverige. Det bör ske  på ett sätt som samtidigt, för
den som så önskar, främjar möjligheten att återvända
till det tidigare hemlandet.
Utskottet   vidhåller   sin    tidigare    intagna
uppfattning och avstyrker motion Sf31 yrkande 3.

Forskning om integrationsfrågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  ett  motionsyrkande om
forskning om integrationsfrågor.
Jämför reservation 49 (mp)

Motionen

Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)  anför i motion Sf31
yrkande 15 att det finns ett kontinuerligt  behov av
kunskap   om   integrationsfrågor  genom  forskning,
djupstudier och  statistik. Det finns också behov av
att ta del av den  forskning  och  diskussion om ett
mångkulturellt  samhälle  som  finns i  många  andra
länder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påpeka att en av  Integrationsverkets
uppgifter  är  att ha ett samlat ansvar  och  samlad
kompetens,     att     följa      och      utvärdera
samhällsutvecklingen  ur  ett  integrationspolitiskt
perspektiv samt att verka för att  öka kunskaperna i
samhället   inom   integrationsområdet.    Utskottet
noterar   att   Integrationsverket   på  uppdrag  av
regeringen  har byggt upp en nationell  kunskapsbank
om  arbetet  mot  rasism,  främlingsfientlighet  och
etnisk   diskriminering   -   Sverige   mot   rasism
(www.sverigemotrasism.nu). Kunskapsbanken innehåller
information  och  erfarenheter av arbete mot rasism,
främlingsfientlighet   och   etnisk  diskriminering,
kunskap    om    nationellt   arbete   inom    olika
samhällssektorer  och  på  olika  nivåer  samt  även
motsvarande information  som kan inhämtas om arbetet
i  andra  länder. I kunskapsbanken  redovisas  såväl
nationell som internationell forskning.

Utbildningsutskottet  framhåller  i  sitt yttrande
den   mängd   forskning   som   pågår  inom  området
invandring     och    integration,    bl.a.     inom
verksamhetsområdet för Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap  (FAS).  Andra  finansiärer inom
området    är    Vetenskapsrådet   och   Riksbankens
Jubileumsfond. Inom området internationell migration
och etniska relationer  pågår  projekt  vid  en  rad
högskolor,     och     möjligheten    att    bedriva
forskarutbildning  inom området  finns  sedan  1999.
Vidare tas en mängd  statistik  som rör dess områden
fram.
Med  hänvisning härtill anser utbildningsutskottet
att yrkandet bör avstyrkas.
Socialförsäkringsutskottet avstyrker med anledning
av det ovan anförda motion Sf31 yrkande 15.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Integrationspolitikens mål (punkt 1)

av   Margit  Gennser,  Göran  Lindblad,   Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  1.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Sf28  yrkande  1 samt
2001/02:Sf334   yrkande   1  och  avslår  motionerna
2001/02:Sf31 yrkande 29, 2001/02:Sf400  yrkandena  1
och  2,  2000/01:Sf611  yrkande 3 och 2000/01: Sf617
yrkandena 1 och 8.

Ställningstagande

Omsvängningen i regeringens  integrationspolitik  är
positiv,  från bidragsberoende till egenförsörjning.
Men  det  sker  med  regleringar,  särlösningar  och
särskilda bidrag.  Vi anser att det bästa sättet att
skapa förutsättningar  för egenförsörjning och snabb
integration i det svenska samhället sker bl.a. genom
matchning av arbetssökande  och  arbetsgivare. Detta
förutsätter  en öppen och rörlig arbetsmarknad  samt
en    bättre   avvägning    mellan    skatter    och
transfereringssystem.  Arbetsrätten skall avregleras
och anpassas efter en internationell  arbetsmarknad.
Utgångspunkten  skall vara människors lika  intresse
av att arbeta och vara självförsörjande och inte att
särbehandla inflyttade  människor.  Även  en radikal
omläggning  av den generella ekonomiska politiken  i
form av avregleringar och sänkta skatter behövs.


2. Integrationspolitikens mål (punkt 1)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  2.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf611 yrkande 3 och  avslår
motionerna   2001/02:Sf28  yrkande  1,  2001/02:Sf31
yrkande 29, 2001/02:Sf334  yrkande  1, 2001/02:Sf400
yrkandena  1 och 2 samt 2000/01: Sf617  yrkandena  1
och 8.

Ställningstagande

Efterlevnad  av  den  svenska  lagstiftningen  skall
gälla  oavsett  kulturella  traditioner.  I  Sverige
råder demokratiskt stiftade lagar, och samhället får
aldrig acceptera att lagarna överskrids på grund  av
olika kulturella traditioner.


3. Integrationspolitikens mål (punkt 1)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad
som   anförs   i   reservation  3.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf400 yrkandena 1 och 2
samt 2000/01:Sf617 yrkandena  1  och  8  samt avslår
motionerna   2001/02:Sf28  yrkande  1,  2001/02:Sf31
yrkande   29,   2001/02:Sf334    yrkande    1    och
2000/01:Sf611 yrkande 3.

Ställningstagande

Integrationspolitikens  viktigaste  uppgift  är  att
angripa  de  strukturer  som försvårar för människor
att bryta sig ur isolering  och  utanförskap samt ge
människor makt över sitt liv och sin  vardag. Det är
av    tradition    samhället,    med    myndigheter,
organisationer  och  folkrörelser,  som  skall  lösa
individens problem. Den enskilda individen förväntas
inte  vilja eller kunna ta itu med sina svårigheter.
Många människor  har  svårigheter  att  ta sig in på
arbetsmarknaden på grund av bristande språkkunskaper
och    avsaknad    av    kontakter    i   samhället.
Minoritetsgrupper  och individer måste få  praktiska
möjligheter  att agera,  ta  initiativ,  förverkliga
planer   och   tillfredsställa   sin   egna   behov.
Integrationen blir  ett  faktum  när människorna får
tala    och   agera   för   sig   själva.   En    ny
integrationspolitik   skall   baseras   på   de  nya
invånarnas initiativ och ansvarstagande.


4. Integrationspolitikens mål (punkt 1)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande  29 och avslår
motionerna  2001/02:Sf28  yrkande  1,  2001/02:Sf334
yrkande   1,   2001/02:Sf400  yrkandena  1  och   2,
2000/01:Sf611 yrkande 3 och 2000/01: Sf617 yrkandena
1 och 8.

Ställningstagande

Det är viktigt att  mångfald och integration betonas
i regleringsbreven. Alla  myndigheter  skall präglas
av detta och inte bara de direkt berörda.


5. Bosättning i kommun (punkt 2)

av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf30 yrkande  4  och avslår
motionerna   2001/02:Sf31  yrkande  5,  2001/02:Sf32
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.

Ställningstagande

En asylsökande  person  som  bor  på förläggning får
hjälp av Integrationsverket med kommunplacering. Bor
personen däremot i eget boende åligger  det kommunen
där  flyktingen  befinner  sig  när  han  eller  hon
erhåller  uppehållstillstånd att finna en bostad.  I
dag skall en  person som har eget boende vara beredd
att lämna det och acceptera plats på förläggning för
att Integrationsverket  skall  åta  sig att finna en
kommunplacering.   Vi   anser   att   ansvaret   för
kommunplacering  bör  ligga  hos  Integrationsverket
även för de flyktingar som har eget boende.


6. Bosättning i kommun (punkt 2)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf32 yrkande  5  och avslår
motionerna   2001/02:Sf30  yrkande  4,  2001/02:Sf31
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att nyanlända  personer  skall  ha rätt att
välja  bostadsort  men även ha möjlighet att  flytta
till  en  annan  kommun.   Samhället  skall  erbjuda
information om förhållanden  i  olika  kommuner  och
bostadsområden. Systemet med förhandlingar och avtal
med   kommunerna  bör  avskaffas.  Stödet  till  den
nyanlände   personen  bör  i  stället  bestå  av  en
utvecklingspeng.  På  så  sätt får individen och den
lokala nivån ett större ansvar.


7. Bosättning i kommun (punkt 2)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  7.  Därmed  bifaller
riksdagen motion  2001/02:Sf255 yrkande 4 och avslår
motionerna  2001/02:Sf30   yrkande  4,  2001/02:Sf31
yrkande 5 och 2001/02:Sf32 yrkande 5.

Ställningstagande

Utgångspunkten för samhället skall vara den enskilda
individens behov och önskningar om hur han eller hon
vill inrätta sitt eget liv. Generella och påtvingade
särlösningar  för  människor med  utländsk  bakgrund
skall undvikas. Besluten  skall  fattas  så nära den
enskilda  individen  som  möjligt.  Då  känner   sig
människor  delaktiga  och  har möjlighet att påverka
beslut. Flyktingmottagandet  bör  decentraliseras så
att  alla kommuner som kan erbjuda god  kvalitet  på
mottagandet  får  möjlighet att göra det. En jämnare
fördelning av mottagandet över landet bidrar till en
positiv syn på flyktingpolitiken och underlättar för
de mottagande kommunerna.


8. Bosättning i kommun (punkt 2)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag   anser att utskottets  förslag  under  punkt  2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  8.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande  5  och avslår
motionerna   2001/02:Sf30  yrkande  4,  2001/02:Sf32
yrkande 5 och 2001/02:Sf255 yrkande 4.

Ställningstagande

Nyanlända  personer   skall   ha   rätt   att  välja
bostadsort men även ha möjlighet att flytta  till en
annan  kommun.  Samhället  skall endast rekommendera
orter. Det är därför viktigt  att fler hyresbostäder
byggs och frigörs i kommuner som har få flyktingar.


9. Introduktion från första dagen (punkt 3)

av Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria  Stalin  (mp)
och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  9.  Därmed bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Sf30  yrkande  3  och
2001/02:Sf31 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi  anser att integrationspolitiken skall  innefatta
tiden  på  mottagningsenheterna  även  om  en person
senare blir avvisad.

Regeringen  bör inleda ett arbete som syftar  till
att integrationen  börjar  den dagen en person söker
asyl.

10. Introduktion i övrigt (punkt 4)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  10.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf255 yrkande 3 samt avslår
motion 2001/02:Sf31 yrkandena 1, 4 och 10.

Ställningstagande

Kommunernas  samarbete  med  berörda  myndigheter är
bristfällig. Genom ökat samarbete vid mottagandet av
asylsökande  skapas  en  helhetsbild  i ärendet  och
individen får ökat inflytande över sin situation.


11. Introduktion i övrigt (punkt 4)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 11. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31  yrkandena 1, 4 och 10
samt avslår motion 2001/02:Sf255 yrkande 3.

Ställningstagande

Individuella  introduktionsprogram   skall  omgående
upprättas     av     kommunen.     Människor     med
flyktingerfarenhet    och   egen   erfarenhet   från
introduktionsprogrammen bör utforma den övergripande
planeringen.   Introduktionsprogrammet    kan   även
utformas som en demokratiskolning för nyanlända  och
bofasta.        Även       en       översyn       av
introduktionsersättningens    storlek    bör   göras
eftersom den länge varit på samma nivå. Dessutom bör
ett tilläggsdirektiv ges till utredningen om översyn
av mottagande av och introduktion för flyktingar och
andra  invandrare om kvinnors situation, då  kvinnor
och män har olika möjligheter och förutsättningar.


12. Arbete före uppehållstillstånd (punkt 5)

av Margit  Gennser  (m), Rose-Marie Frebran (kd),
Göran  Lindblad  (m),  Cecilia   Magnusson   (m),
Birgitta  Carlsson  (c),  Margareta Cederfelt (m)
och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 12. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf27 yrkande 1.

Ställningstagande

Ett  tillfälligt  arbetstillstånd   i   avvaktan  på
uppehållstillstånd  bör  införas  så  att  nyanlända
flyktingar  lättare kan integreras i samhället.  Ett
arbete är bästa vägen till integration.


13. Reformerad flyktingmottagning (punkt 6)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  13.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf33 yrkande 1.

Ställningstagande

Nuvarande  regelverk försvårar flyktingars  start  i
Sverige. Långa  väntetider  och ovisshet bidrar till
svårigheter. Handläggningstiderna bör kortas och det
bör   lagstiftas   därom.  Flyktingmottagandet   bör
reformeras, och handläggningen  bör  inte  överstiga
tre månader.


14. Mottagande av ensamkommande barn (punkt 7)

av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria  Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c) och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  14. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen snarast bör  återkomma  till
riksdagen   vad   gäller   ansvarsfördelningen   för
ensamkommande  barn  beträffande asylfrågan, boendet
och hälsan.


15. Svenska för invandrare (sfi) (punkt 9)

av  Margit  Gennser,   Göran   Lindblad,  Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 15. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf28  yrkande  3 och avslår
motionerna  2001/02:Sf27  yrkande 2 och 2001/02:Sf30
yrkande 2.

Ställningstagande

Vi  anser  att  kraven  på  sfi  skall  skärpas  och
utbildningen  individualiseras.   Detta  kan  uppnås
genom en s.k. sfi-check, dvs. den som  invandrat får
en  check att köpa svenskundervisning för.  En  sfi-
check  ger  inflytande  för  den  det berör, och när
pengarna följer individen kommer konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna att höja kvaliteten. Sfi skall
utvärderas    varje   år   och   resultaten    skall
offentliggöras.


16. Svenska för invandrare (sfi) (punkt 9)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  16.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf27 yrkande  2  och avslår
motionerna  2001/02:Sf28  yrkande 3 och 2001/02:Sf30
yrkande 2.

Ställningstagande

Sfi-undervisningen  måste  bli   mer  fordrande  vad
gäller   resultat.   Undervisningen   måste   bättre
anpassas   efter   elevernas   situation,  bakgrund,
förkunskaper och intresse. Även  kvalitet, pedagogik
och metodik bör förbättras. Möjligheter  till arbete
och   ökat   deltagande  i  samhället  uppnås  genom
kvalitet i undervisning  i  svenska  för invandrare.
Genom goda svenska språkkunskaper uppnås  kunskap om
historia, kultur, lagar och regler i Sverige.


17. Svenska för invandrare och arbetspraktik
(punkt 10)

av Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria  Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c) och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 17. Därmed bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Sf27   yrkande   3,
2001/02:Sf31 yrkande 6 och 2000/01:Sf645 yrkande 28.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt  att  svenskundervisning
för  invandrare  kombineras med arbetspraktik.  Sfi-
kurserna skall vara  individualiserade och anpassade
efter utbildningsnivå, språkgrupper, förutsättningar
och  ambitionsnivå.  I  flera  kommuner  har  försök
gjorts där nyanlända har  påbörjat språkundervisning
som  kopplats  till  en  praktisk   utbildning   med
inriktning på yrkestermer. Erfarenheter visar att de
personer    som    snabbt    får    tillgång    till
arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen
på ett bättre sätt. För många arbetskraftsinvandrade
har vägen till språket gått via arbetsplatsen.


18. Registrering av arbetssökande (punkt 11)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub ( båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 18. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf645 yrkande 27.

Ställningstagande

Arbetssökande utan tillräckliga  sfi-poäng  får ofta
inte    registrera    sig   som   arbetssökande   på
arbetsförmedlingen. Ibland måste kravet på kunskapen
i svenska modereras. Utbildare  skall  ha  möjlighet
att skriva ett intyg om elevens språkkunskaper. Även
arbetsförmedlingen bör anordna ett språktest för att
kunna erbjuda en lämplig praktikplats.


19. Validering (punkt 12)

av  Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran  (kd),
Göran   Lindblad   (m),  Cecilia  Magnusson  (m),
Birgitta Carlsson (c),  Margareta  Cederfelt  (m)
och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Sf27   yrkande   4,
2001/02:Sf28 yrkande 4, 2001/02:Sf32  yrkande  2 och
2000/01:Sf619   yrkande   1   samt   avslår   motion
2000/01:Sf629.

Ställningstagande

Personer med framför allt utomnordisk utbildning och
yrkeserfarenhet   har   problem   med   att  få  sin
utbildning   och   sina   erfarenheter   validerade.
Invandrade  personer  möts  ofta  av  okunskap   och
oförståelse  för  vilken  kunskap  de  har inom sitt
yrkesområde. Det gäller både högutbildade akademiker
och   de   med  gedigna  yrkeskunskaper.  Invandrare
riskerar att  få  arbeten inom andra yrken än vad de
är utbildade för. De  skall  därför  ges möjligheter
att få sin utbildning värderad så snart  som  möjlig
för  att  kunna  börja arbeta. Yrkeserfarenhet skall
kunna översättas så  att  eventuella kompletteringar
kan göras. Det behövs ett program,  och  förslag bör
snarast   läggas   för   att  tillvarata  migranters
utbildning  och yrkeskunskaper  på  ett  effektivare
sätt än i dag.


20. Utbildning och språk (punkt 13)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  20.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf32 yrkande  4  och avslår
motionerna 2001/02:Sf31 yrkandena 13, 14 och 28 samt
2001/02:Sf33 yrkande 2.

Ställningstagande

Modersmålsundervisning  är  positiv  både  för   den
enskilda individen och en tillgång för samhället vad
avser både språkkunskaper och kulturell kompetens på
en     mängd     olika    områden.    Rätten    till
modersmålsundervisning bör stärkas ytterligare.


21. Utbildning och språk (punkt 13)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  13
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  21. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf33 yrkande  2  och avslår
motionerna 2001/02:Sf31 yrkandena 13, 14 och  28 och
2001/02:Sf32 yrkande 4.

Ställningstagande

Skolan  riskerar  att  bli  en segregerad del av det
svenska samhället där eleverna med utländsk bakgrund
missgynnas. Sverige behöver en  ny  skolpolitik  och
skola  som  kan ge kunskaper till varje elev utifrån
individens behov  och  förutsättningar. Med särskild
satsning  på  läsning  och   skrivning   redan  från
förskolan  kan  barn  med utländsk bakgrund nå  lika
goda  resultat  i svenska  som  barn  med  helsvensk
bakgrund.  Skolan   kan  bli  ett  verktyg  för  att
motverka segregation. Bostadssegregationens effekter
kan brytas om elever från olika områden integreras i
en skola genom att elever får större möjligheter att
gå på en skola i ett  annat  område  än  där de bor.
Grund-  och  gymnasieskolor i utsatta bostadsområden
bör profileras och genomgå en kvalitetssäkring.


22. Utbildning och språk (punkt 13)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  13
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 22. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31  yrkandena  13, 14 och
28 samt avslår motionerna 2001/02:Sf32 yrkande 4 och
2001/02:Sf33 yrkande 2.

Ställningstagande

Hemspråkslärarnas status måste höjas till samma nivå
som andra språklärares. Vidare bör förskolan  ha  en
roll  som  förmedlare  av kunskap om olika kulturer,
språk  och  kunskaper.  Därtill   bör  ungdomar  med
invandrarbakgrund, som inte tillåts  delta i skolans
sexualundervisning  för  sina  föräldrar,  få  denna
kunskap   på  annat  sätt.  En  möjlighet   är   att
Integrationsverket          tillsammans          med
ungdomsmottagningarna   och   skolorna  startar  ett
samarbete för att nå ungdomarna.  En dialog bör även
föras med invandrarföreningarna.


23. Gömda barns skolgång (punkt 14)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  14
borde ha följande  lydelse:  Riksdagen  tillkännager
för  regeringen  som  sin  mening  vad som anförs  i
reservation  23.  Därmed  bifaller riksdagen  motion
2001/02:Sf31 yrkande 16.

Ställningstagande

Det bör vara möjligt att erbjuda barn som gömmer sig
för    att   undgå   utvisning   någon    form    av
skolundervisning. Barn kan leva gömda under lång tid
och möjligheten till skolgång skulle förbättra deras
psykiska  hälsa och fortsatta utveckling, oavsett om
de får stanna i Sverige eller inte.


24. Utvecklingen i storstadsregionerna
(punkt 15)

av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  24.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf30 yrkandena 1 och 7 samt
avslår    motionerna    2001/02:Sf27   yrkande    5,
2001/02:Sf399 yrkande 31,  2001/02:A226  yrkande  1,
2001/02:Ju237 yrkande 18, 2000/01:Sf611 yrkandena 6,
7   och   12,   2000/01:Sf613,   2000/01:Sf637   och
2000/01:Bo223 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi  anser  att det bör införas krav på obligatoriska
boendeplaneringsprogram.  Särskild  hänsyn skall tas
till    den    befintliga    sammansättningen     av
upplåtelseformer  för att motverka segregation såväl
i   miljonprogrammens   områden   som   i   homogent
segregerade  områden.  En av boendeplaneringens mest
centrala uppgifter, bör  vara  att  öka den andel av
upplåtelseformerna  som  är underrepresenterad,  för
att undvika ett segregerat boende. Förutom detta bör
en plan för integrering av  människor  från  etniskt
segregerade  områden  upprättas  för  att  bryta ett
homogent mönster, t.ex. i Danderyd.


25. Utvecklingen i storstadsregionerna
(punkt 15)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 25. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf399 yrkande 31 och avslår
motionerna  2001/02:Sf27   yrkande  5,  2001/02:Sf30
yrkandena   1   och  7,  2001/02:A226   yrkande   1,
2001/02:Ju237 yrkande 18, 2000/01:Sf611 yrkandena 6,
7   och   12,   2000/01:Sf613,   2000/01:Sf637   och
2000/01:Bo223 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi  anser  att  utlokalisering  av  myndigheter  och
institutioner bör ske till invandrartäta områden.


26. Utvecklingen i storstadsregionerna
(punkt 15)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  26. Därmed bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Sf27   yrkande   5,
2001/02:Ju237 yrkande 18,  2001/02:A226  yrkande  1,
2000/01:Sf611   yrkandena   6,   7   och   12   samt
2000/01:Bo223   yrkande  10  och  avslår  motionerna
2001/02:Sf30  yrkandena   1   och  7,  2001/02:Sf399
yrkande 31, 2000/01:Sf613 och 2000/01:Sf637.

Ställningstagande

Segregerade  bostadsområden och  skolor  medför  att
människor känner  sig  utanför  samhället.  För  att
komma  till  rätta  med  problem som utanförskap och
segregation  skall  integrerade  bostadsområden  och
skolor  skapas.  Även  ökat  lokalt  inflytande  med
aktiva  medborgare  som ansvarar  för  lokal  omsorg
begränsar segregationens  avigsidor.  Människor  som
går  samman i lokala utvecklingsgrupper för att lösa
gemensamma    problem   stärker   det   demokratiska
inflytandet  och   det   lokala   självbestämmandet.
Därutöver  är  brukarinflytande  ett  sätt  att  öka
medborgarnas   inflytande   och   medbestämmande   i
samhället. Föräldrar och elever skall  ha  rätt  att
vara  med och fatta besluten i lokala styrelser, som
t.ex.  i  skolan.  För  att  stödja  utvecklingen  i
utsatta  förorter  bör  ekonomiska  utvecklingszoner
inrättas, enligt liknande modell som  prövas i vissa
glesbygdsområden   i   Sverige.   Förslag   om    en
lagstiftning  för  ekonomiska  frizoner bör utredas.
Slutligen bör lokalhyreslagstiftningen  ses  över så
att  mindre  serviceföretag inte drabbas av oskäliga
hyreshöjningar,  vilka i sin tur medför att tillgång
till service går förlorad.


27. Inflytande och delaktighet i samhället
(punkt 16)

av Rose-Marie Frebran  (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp) och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  27.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2001/02:Sf31  yrkandena 19 och 20
samt avslår motionerna 2000/01:Sf611  yrkande  5 och
2000/01:Sf624.

Ställningstagande

Satsningar  skall  ske på etniska organisationer men
även på svenska frivilligorganisationer. Det är även
viktigt att eventuella  projekt  ger  möjlighet till
långsiktigt arbete.


28. Inflytande och delaktighet i samhället
(punkt 16)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  16
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  28.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2000/01:Sf611 yrkande 5 och avslår
motionerna 2001/02:Sf31  yrkandena  19  samt  20 och
2000/01:Sf624.

Ställningstagande

Många  av  dem  med utländsk bakgrund har inte samma
möjligheter  och  förutsättningar   som   andra  att
medverka i samhällsarbetet eftersom det tar  tid att
lära  sig  språket  och  att  finna  de formella och
informella  vägarna  i  det  politiska  arbetet.  De
politiska  partierna har tillsammans ett ansvar  för
att engagera  inflyttade svenskar i det demokratiska
samhällsarbetet.


29. Valdeltagande och rösträtt (punkt 17)

av Ulla Hoffmann  (v),  Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  29.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2001/02:Sf31 yrkande 18 och avslår
motion 2001/02:Sf32 yrkande 6.

Ställningstagande

Personer  med   utländskt   medborgarskap   som   är
folkbokförda  här  i  landet bör få rösträtt i såväl
riksdags- som kommunalval.


30. Valdeltagande och rösträtt (punkt 17)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  30.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2001/02:Sf32 yrkande 6 och avslår
motion 2001/02:Sf31 yrkande 18.

Ställningstagande

Särskilda   insatser   bör   göras   för   att   öka
valdeltagandet bland invandrargrupper.


31. Arbete och försörjning (punkt 18)

av  Margit  Gennser,  Göran   Lindblad,   Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 31. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf28  yrkandena 2 och 5
samt  2001/02:Sf334 yrkande 6 och avslår  motionerna
2001/02:Sf31  yrkandena  11, 12 och 21, 2001/02:Sf33
yrkandena  3  och  4, 2000/01:Sf617  yrkande  3  och
2000/01:Sf645 yrkande 29.

Ställningstagande

Arbetslösheten  är  högre   för   dem  med  utländsk
bakgrund.  För dem med arbete är anställningsvillkor
och lön i förhållande  till  utbildningsbakgrund och
arbetslivsefarenhet sämre än för  infödda  svenskar.
Den underordnade ställningen går i arv till  barnen.
Bidragsberoendet  är fortfarande högre bland utrikes
födda  personer. Förutsättningarna  för  företagande
bör förbättras genom skattesänkningar på företagande
och    en    avreglering     på     arbetsmarknaden.
Förutsättningarna för egenförsörjning förbättras för
såväl infödda som invandrade svenskar. Det behövs en
radikal  förändring  av  politiken  för  arbete  och
företagande  för  att det skall löna sig att  arbeta
och få möjlighet att  leva  på  sin lön. Därtill bör
s.k. inkubatorer, ett nätverk av  institutioner  som
tar  till  vara  och utvecklar kompetensen hos såväl
infödda som invandrade  innovatörer  för  att  t.ex.
utveckla högteknologiska exportprodukter, införas.


32. Arbete och försörjning (punkt 18)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 32. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf645 yrkande 29 och avslår
motionerna   2001/02:Sf28   yrkandena   2   och   5,
2001/02:Sf31 yrkandena  11,  12 och 21, 2001/02:Sf33
yrkandena  3  och  4, 2001/02:Sf334  yrkande  6  och
2000/01:Sf617 yrkande 3.

Ställningstagande

Det skall vara lättare  att starta eget företag. Det
skall  finnas ekonomiska incitament  att  lämna  ett
bidragsberoende.  Ett  förslag  är  att ge människor
anpassade lärlings- och praktikplatser.


33. Arbete och försörjning (punkt 18)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  33.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2001/02:Sf33 yrkandena 3 och 4 och
avslår motionerna  2001/02:Sf28  yrkandena  2 och 5,
2001/02:Sf31  yrkandena 11, 12 och 21, 2001/02:Sf334
yrkande 6, 2000/01:Sf617 yrkande 3 och 2000/01:Sf645
yrkande 29.

Ställningstagande

Arbetslösa  skall   genom   en  omställningspeng  få
möjlighet att välja mellan flera arbetsförmedlingar,
bemanningsföretag   och   utbildningsföretag.    För
personer  som  utförsäkrats  från arbetsförmedlingen
skall jobbgaranti införas. Resurser  skall  inriktas
på  att ge fler med invandrarbakgrund möjlighet  att
arbeta inom områden de har utbildning för.

Därtill bör AMS ersättas av ny myndighet vars roll
blir       myndighetsutövning      och      tillsyn.
Servicefunktioner     som    arbetsförmedling    och
yrkesutbildning  kan  privatiseras  och  övertas  av
andra   aktörer   som  privata   arbetsförmedlingar,
arbetsförmedlingar   för  olika  verksamhetsområden,
privata       utbildningsföretag       och       nya
bemanningsföretag.  Någon form av statlig förmedling
bör   dock   finnas   i   glest    befolkade   eller
arbetsmarknadssvaga områden i Sverige.

34. Arbete och försörjning (punkt 18)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  18
borde ha följande  lydelse:  Riksdagen  tillkännager
för  regeringen  som  sin  mening  vad som anförs  i
reservation  34.  Därmed  bifaller riksdagen  motion
2001/02:Sf31 yrkandena 11,  12  och  21  samt avslår
motionerna   2001/02:Sf28   yrkandena   2   och   5,
2001/02:Sf33   yrkandena   3  och  4,  2001/02:Sf334
yrkande 6, 2000/01:Sf617 yrkande 3 och 2000/01:Sf645
yrkande 29.

Ställningstagande

Det   behövs   språkkunniga   studievägledare    och
arbetsförmedlare  med  kunskap om andra kulturer. De
skall  medverka  till  att   tillvarata   invandrade
personers      utbildningar      och      eventuella
kompletteringar av utbildningar.

Beslutet  att  starta ett eget företag skall  inte
vara enda möjligheten att inträda på arbetsmarknaden
utan skall baseras  på  ett  eget  val. Dessutom bör
kvinnliga kulturarbetare få ett särskilt  ekonomiskt
och praktiskt stöd.

35. Etnisk diskriminering (punkt 19)

av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 35. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf30  yrkande 5 samt avslår
motionerna  2001/02:Sf32  yrkandena   1,  3  och  8,
2001/02:Sf400   yrkandena  8  och  12,  2001/02:U347
yrkande 7, 2001/02:A317  yrkandena  32  och  33 samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.

Ställningstagande

Små   invandrarföreningar   i   mindre   orter   och
föreningar   för   homosexuella   kulturarbetare  är
exempel  på  grupper  som  har  svårare   att  hitta
medfinansiärer.  ESF-rådet skall tilldelas särskilda
medel för att stödja små och resurssvaga projekt som
har svårt att få medfinansiering.


36. Etnisk diskriminering (punkt 19)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  36.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2001/02:Sf32 yrkandena 1, 3 och 8
samt  avslår  motionerna   2001/02:Sf30  yrkande  5,
2001/02:Sf400  yrkandena  8  och   12,  2001/02:U347
yrkande  7, 2001/02:A317 yrkandena 32  och  33  samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.

Ställningstagande

En   utvärdering    bör    göras    av    DO:s   och
Arbetsmarknadsverkets  samarbete  för  att undersöka
uppgifter    om    att    det    förekommer   etnisk
diskriminering bland arbetsförmedlare.

Därutöver skall arbetet på myndigheterna  med  att
upprätta   handlingsplaner  för  att  främja  etnisk
mångfald påskyndas.
Dessutom bör  Integrationsverket avvecklas, och DO
bör   ges   ett  särskilt   ansvar   som   motor   i
opinionsbildningen        mot        diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.

37. Etnisk diskriminering (punkt 19)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  37.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2000/01:Sf611 yrkande 2 och avslår
motionerna  2001/02:Sf30   yrkande  5,  2001/02:Sf32
yrkandena 1, 3 och 8, 2001/02:Sf400  yrkandena 8 och
12,   2001/02:U347   yrkande   7   och  2001/02:A317
yrkandena 32 och 33.

Ställningstagande

Människor skall bli medvetna om att  det  förekommer
diskriminering,      på      samma      sätt     som
jämställdhetsarbetet  tydliggör  diskriminering   på
grund  av  kön. Förändringar krävs inom alla områden
på   olika   samhällsnivåer.    Ökad   kunskap   och
medvetenhet   bland  majoritetsbefolkningen   medför
naturlig  mångfald   och  framhäver  fördelarna  med
mångkulturellt   arbete.    Även   minoritetsgrupper
behöver  ökad  kunskap om varandra  för  att  minska
risken för motsättningar.


38. Etnisk diskriminering (punkt 19)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  38. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sf400  yrkandena  8 och
12 samt 2001/02:U347 yrkande 7 och avslår motionerna
2001/02:Sf30 yrkande 5, 2001/02:Sf32 yrkandena 1,  3
och   8,  2001/02:A317  yrkandena  32  och  33  samt
2000/01:Sf611 yrkande 2.

Ställningstagande

Lagstiftningen    mot    etnisk   diskriminering   i
arbetslivet är ett steg på  vägen mot en effektivare
och  mer rättssäker lagstiftning.  Tillämpningen  av
lagen har inte åstadkommit några större förändringar
i arbetslivets strukturer. Problemet skall lösas med
ett nätverk  av  organisationer  som arbetar för att
försvara   de   invandrades   och   de   arbetslösas
rättigheter.

Förutom detta kan invandrargrupper bli delaktiga i
samhället genom stöd från EU:s sociala fonder. Dessa
program  kan skapa nya möjligheter för s.k.  utsatta
grupper genom  att invandrarorganisationer kan komma
med egna initiativ,  och  ekonomiska  resurser skall
ställas till deras förfogande så att de  själva  kan
finna lösningar på sina problem.

39. Folkhälsa (punkt 20)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 20
borde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager
för  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i
reservation  39.  Därmed  bifaller  riksdagen motion
2001/02:Sf31 yrkandena 7 och 22-27.

Ställningstagande

Vissa  äldre  invandrare  kommer inte att  lära  sig
svenska och en del yngre invandrare kommer att tappa
svenska språket när de blir  äldre.  Regeringen  bör
återkomma  med  åtgärder  för hur äldres behov skall
mötas i samhället då de inte  kan  tala  eller  helt
förstå  svenska.  Vidare efterlyses åtgärder för att
minska kvinnors ohälsa.  Det finns skillnader mellan
mäns och kvinnors hälsa, t.ex.  löper kvinnor en och
halv till tre gånger större risk  än män att drabbas
av   ohälsa.   Även   åtgärder   för  att  förbättra
invandrarungdomars   hälsa   efterlyses   då   flera
utredningar visar på behovet av detta. Därutöver bör
åtgärder för tandvård förbättras  då många nyanlända
har ett stort behov av tandvård och saknar de pengar
som  krävs för denna. Dessutom bör kommuner  anordna
föräldrautbildningar och/eller pappautbildningar för
dem med  utländsk  bakgrund.  Kurserna  bör ledas av
personer med invandrarbakgrund.

En  ny  läkarundersökning  bör  ske när en  person
erhållit uppehållstillstånd för då  vågar  han eller
hon   berätta   om   eventuella   hälsoproblem.  När
flyktingar      anländer     och     genomgår     en
hälsoundersökning    framkommer    inte   eventuella
hälsoproblem  på grund av rädsla. Därutöver  behöver
ett    nätverk   byggas    inom    sjukvården    för
specialkunskap  om  flyktingars eventuella särskilda
symtom.     Särskilda    utbildningsinsatser     för
sjukvårdspersonal bör också genomföras.

40. Tolkfrågor (punkt 21)

av Rose-Marie  Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp) och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  40.  Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Sf31  yrkande  8  och
2001/02:Sf32   yrkande   7   och  avslår  motionerna
2001/02:Sf280, 2001/02:
Sf284, 2001/02:Sf287 och 2000/01:Sf622.

Ställningstagande

Rättssäkerheten  hotas och känslig  information  kan
komma i orätta händer  om  icke auktoriserade tolkar
används. Myndigheterna baserar sina beslut på vad en
tolk eller översättare har låtit  tolka/översätta åt
den asylsökande. Det är av största vikt att tolkning
och översättning är korrekt och kvalitetsmärkt genom
en auktorisation. Tolk och översättare  skall finnas
till  hands  för  den  nyanlände  för  att förhindra
missförstånd.  Användandet  av  barn som tolkar  kan
medföra risk för familjekonflikter.

Tolkservicen   är   eftersatt   och  tillsyn   och
kvalitetskontroll saknas. Åtgärder  bör  vidtas  för
att  förbättra  tolkservicen.  Bland annat behövs en
samordning  av tolkförmedlingen eftersom  en  kommun
kan vara en för  liten  enhet för att klara behoven.
Även tolkarnas arbetsvillkor  bör  ses  över, och en
tillsynsmyndighet bör inrättas. Vi konstaterar  dock
att en utredning av tolkverksamheten pågår.

41. Döva asylsökande och invandrare (punkt 22)

av  Rose-Marie Frebran (kd), Kerstin-Maria Stalin
(mp) och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  41. Därmed bifaller
riksdagen  motionerna 2001/02:Sf260,  2001/02:Sf264,
2001/02:Sf269,   2001/02:Sf288,   2001/02:Sf315  och
2001/02: So631 yrkande 2.

Ställningstagande

Vissa döva asylsökande kommer från  länder där t.ex.
döva  barn  förväntas  lära  sig  tala  och   avläsa
munrörelser  utan  någon tillgång till kommunikation
på  dövas  villkor.  Särskild  hänsyn  bör  tas  vid
utplacering  till  förläggning.   Döva   asylsökande
placeras  ofta på olika förläggningar i Sverige  och
blir isolerade när omgivningen inte kan teckenspråk,
varken  det   som  invandraren  använder  eller  det
svenska teckenspråket.  Många  döva  asylsökande och
invandrare kontaktar Sveriges Dövas Riksförbund  för
att   få   information   på   teckenspråk   om  dels
rättigheter,  dels  samhällsinformation.  Kommunerna
bör   informera   om  förhållanden  som  underlättar
integrationen  i  samhället  för  döva  asylsökande.
Undervisning i tfi,  teckenspråk för invandrare, bör
ske först och därefter  kan  den  döve personen lära
sig läsa och skriva på svenska. Situationen för döva
asylsökande barn skall särskilt beaktas och familjer
med  döva  barn  bör  placeras  i  närheten   av  en
teckenspråkig  förskola  eller  dövskola.  På  dessa
orter bör föräldrarna få möjlighet till undervisning
på teckenspråk för invandrare.


42. Begreppet invandrare (punkt 23)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 23
borde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager
för  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i
reservation  42.  Därmed  bifaller  riksdagen motion
2000/01:Sf611 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Invandrarbegreppet är inte enhetligt och därför blir
statistiken  missvisande.  En snävare användning  av
begreppet invandrare bör eftersträvas, och begreppet
bör  endast användas när man  beskriver  invandring.
Vidare  skall  uppgift  om  bosättningsland och inte
födelseland anges på identitetshandlingar.


43. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund
(punkt 24)

av Rose-Marie Frebran (kd),  Kerstin-Maria Stalin
(mp), Birgitta Carlsson (c) och Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 43.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2001/02:Sf30   yrkande   6,
2001/02:Sf32   yrkande  9,  och  2000/01:Sf609  samt
avslår   motionerna    2001/02:Sf33    yrkande    5,
2001/02:Sf400 yrkande 9, 2000/01:A812 yrkande 14 och
2000/01:Sf621.

Ställningstagande

Kvinnojourernas  kunskap  om  utsatta  flickor skall
bättre  tillvaratas  och  deras fortsatta verksamhet
skall stödjas.


44. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund
(punkt 24)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  24
borde ha följande  lydelse:  Riksdagen  tillkännager
för  regeringen  som  sin  mening  vad som anförs  i
reservation 44. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sf33 yrkande 5, 2001/02:Sf400  yrkande 9 och
2000/01:A812   yrkande  14  samt  avslår  motionerna
2001/02:Sf30  yrkande  6,  2001/02:Sf32  yrkande  9,
2000/01:Sf609 och 2000/01:Sf621.

Ställningstagande

Många invandrarkvinnor  lever  ett isolerat liv. För
att bli delaktiga i samhället behöver  man kunskaper
i  svenska  språket. Därför måste möjligheterna  för
invandrarkvinnor  att  lära  sig svenska förbättras.
Det     är    även    viktigt    att    uppmärksamma
kulturkonflikter      för     unga     kvinnor     i
invandrarfamiljer.


45. Ungdomar med utländsk bakgrund (punkt 25)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  25
borde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager
för  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i
reservation 45. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:Sf611  yrkande  4 samt 2000/01:So451 yrkande
3.

Ställningstagande


Särskilda åtgärder skall satsas på att undvika
att invandrarungdomar får problem med
kulturkonflikter inom sin familj i samband
med integrationsprocessen i det svenska
samhället. Dessutom bör Integrationsverket
få i uppdrag att stärka invandrarungdomars
ställning i samhället.


46. Svenskt medborgarskap (punkt 26)

av  Margit  Gennser,  Göran   Lindblad,   Cecilia
Magnusson och Margareta Cederfelt (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 46. Därmed bifaller
riksdagen  motionerna  2001/02:Sf29,   2001/02:Sf228
samt    2001/02:Sf251    och    avslår    motionerna
2001/02:Sf31    yrkande    17,   2001/02:Sf311   och
2001/02:Sf394 yrkande 7.

Ställningstagande

Fler  invandrare  skulle känna  sig  motiverade  att
delta i svenskundervisningen om ett språkkrav införs
för svenskt medborgarskap.  Även  kunskaper  om  det
svenska samhället bör krävas. Bättre svenskkunskaper
skapar också större delaktighet i samhället.


47. Svenskt medborgarskap (punkt 26)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 26
borde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager
för  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i
reservation 47. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2001/02:Sf31 yrkande 17 samt 2001/02:Sf394 yrkande 7
och avslår  motionerna  2001/02:Sf29, 2001/02:Sf228,
2001/02:Sf251 och 2001/02:Sf311.

Ställningstagande

Barn  som  ges  permanent  uppehållstillstånd  skall
omgående kunna ansöka om medborgarskap, dvs. hemvist
ett visst antal år skall inte  behövas. Det bör även
förtydligas  att  de som bor i Sverige  bör  erhålla
svenskt medborgarskap  efter  tre  års folkbokföring
och  inte  efter  fem år. Även barn skall  ha  denna
möjlighet.


48. Återvandring (punkt 27)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  27
borde  ha  följande  lydelse: Riksdagen tillkännager
för  regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i
reservation  48.  Därmed  bifaller  riksdagen motion
2001/02:Sf31 yrkande 3.

Ställningstagande

Stat och kommun utövar i dag indirekt påtryckning på
invandrare  för  att förmå dem att återvända.  Detta
inte får förekomma,  utan  återvändandeprogram skall
vara frivilliga och utan påtryckning.


49. Forskning och integrationsfrågor (punkt 28)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  49.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Sf31 yrkande 15.

Ställningstagande

Det  finns ett kontinuerligt behov av  kunskap  om
integrationsfrågor  genom forskning, djupstudier och
statistik. Det finns  också  behov  av att ta del av
den  forskning  och diskussion om ett mångkulturellt
samhälle som finns i många andra länder.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Integrationspolitikens mål (punkt 1)

av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub (båda kd)

Vår  utgångspunkt  är att integrationspolitiken  bör
ändras från omhändertagande  till  att  ge människor
förutsättningar  för  att  kunna ta ansvar för  sitt
eget  liv.  Vi  vill  ge  människor  möjlighet  till
egenmakt. Statens roll bör  vara  att underlätta och
skapa   förutsättningar.   Samhället   bör   erbjuda
medborgarna  jämlika  levnadsvillkor och lika  stora
möjligheter att utvecklas och förverkliga projekt så
länge   de   inte  strider  mot   andra   människors
rättigheter  eller   strider   mot  våra  gemensamma
rättsnormer. Integrationspolitiken  skall präglas av
ett medborgarperspektiv.


2. Svenska för invandrare (sfi) (punkt 9)

av  Ulla  Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran  (kd),
Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v).

Vi anser att en  asylsökande  skall ha möjlighet att
fortsätta  svenskundervisningen  till  den  dag  han
eller hon får  ett slutgiltigt besked i ärendet. Det
förekommer  i  dag   att  Migrationsverket  avbryter
undervisningen  vid  det   första   avslagsbeskedet.
Utskottet  anger  att  svenskundervisning   inte  är
begränsat  till  tiden  för  handläggning  i  första
instans, och vi behöver därför inte reservera oss  i
frågan.


3. Etnisk diskriminering (punkt 19)

av  Ulla  Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp)
och Kalle Larsson (v).

Statens  roll i  det  antirasistiska  arbetet  bör  ändras.  En
ansvarsfördelning  och  uppdelning  bör  ske  mellan
staten  och  partier,  organisationer  och enskildas
uppgifter  i arbetet mot rasism. Staten skall  genom
sina myndigheter  direkt  motarbeta  diskriminering.
Partier  och  organisationer  m.m.  skall  leda  det
opinionsbildande arbetet.  Ett antirasistiskt center
bör  bildas. Frivilligorganisationerna  bör  utforma
verksamheten    och    Integrationsverket   bör   ge
ekonomiskt   stöd.   Det   antirasistiska   centrets
uppgifter skall vara att sprida  kunskap,  förebygga
och       direkt      motarbeta      rasism      och
främlingsfientlighet.

Vi noterar att ett arbete pågår i dessa frågor och
avstår därmed från att reservera oss.

4. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund
(punkt 24)

av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v).

Kvinnor   med   utländsk   bakgrund   utsätts   för   trefaldig
diskriminering  i  form av kön, klass och etnicitet.
Detta leder till marginalisering och osynliggörande.
Det  är  viktigt att invandrade  kvinnors  situation
belyses och  att  könsperspektivet  får  genomslag i
integrationspolitiken.

Vad     gäller     arrangerade    äktenskap    och
äktenskapsålder   anser    Vänsterpartiet   att   de
föräldrar som gifter bort sina  döttrar  eller söner
innan  de  uppnått  lagstadgad  äktenskapsålder  bör
kunna straffas. Det pågår en översyn av de lagregler
som    styr    valet    av   tillämplig   lag    vid
hindersprövning,  med  särskild   uppmärksamhet   på
lägsta  äktenskapsålder.  En grupp som inte omfattas
av den översynen är de barn  som  gifts bort och där
äktenskapet inte registreras. Den som viger har inte
alltid rätt att viga enligt svensk lagstiftning, men
har  legitimitet  i det religiösa samfundet,  vilket
gör att äktenskapet  är legitimerat av en högre makt
än svensk lagstiftning.  Genom att justitieministern
i en interpellationsdebatt  (2001/02:417) den 14 maj
2002  gjorts  uppmärksam  på frågan  och  lovat  att
återkomma, avstår vi från att reservera oss.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Skrivelsen

Regeringen har till riksdagen  överlämnat  skrivelse
2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet.

Följdmotioner


2001/02:Sf27 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  tillfälligt
arbetstillstånd i avvaktan på uppehållstillstånd.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om förbättringar av
sfi-undervisningen (svenska för invandrare).

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  sfi  bör
kombineras med arbetsplatspraktik.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  snabbare
validering av flyktingars kunskaper.

5.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag   om   ett  indirekt  besittningsskydd   i
hyreslagstiftningen.

2001/02:Sf28 av Margit Gennser m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om omsvängningen i
regeringens integrationspolitik.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  den  låga
måluppfyllelsen i regeringens integrationspolitik.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en
bättre introduktion för nyanlända flyktingar.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  en
bättre fungerande arbetsmarknad.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om behovet  av  en
radikal förändring  av  politiken  för  arbete och
företagande.

2001/02:Sf29 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen
anförs  om  krav på svenkkunskaper och kunskaper  om
det  svenska  samhället   för  att  erhålla  svenskt
medborgarskap.

2001/02:Sf30 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om upprättandet av en
plan  för  integrering  av  människor från etniskt
segregerade områden.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att lagstiftningen
bör  förtydligas   så   att  den  asylsökande  ges
möjlighet att fortsätta svenskundervisningen  till
den dag han eller hon får ett slutgiltigt besked.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
integrationspolitiken måste  omfatta även tiden på
mottagningsenheterna och att regeringen därför bör
inleda   ett   arbete   som   syftar   till    att
integrationen  börjar den dag en asylsökande söker
asyl.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att ansvaret för
att hjälpa till  med kommunplacering bör ligga hos
Integrationsverket  även för de flyktingar som har
eget boende.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om tilldelning av
medel till ESF-rådet.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  det bör
införas   en   bestämmelse   som  innebär  att  de
föräldrar som utsätter sina barn för barnäktenskap
skall kunna ställas till svars  på  samma sätt som
gjorts vad gäller könsstympning.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om boendeplaneringen.

2001/02:Sf31 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om individuella
introduktionsprogram.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om integration
från den första dagen.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
återvändandeprogram.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
introduktionsersättningens       storlek       och
administration.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om  valfrihet om
bostadsort.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som    i    motionen    anförs   om
svenskundervisning.

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  som i motionen anförs  om  de  äldres
språksvårigheter.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om tolkservice.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    som   i   motionen   anförs    om
ansvarsfördelningen vad gäller ensamkommande barn.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
tilläggsdirektiv  till  utredningen   Översyn   av
mottagandet  och introduktion om kvinnors och mäns
olika möjligheter och förutsättningar.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
studievägledare och arbetsförmedlare.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om invandrare som
egenföretagare.

13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs om förskolan.

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
modersmålsundervisning.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om forskning.

16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om gömda barns
skolgång.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om medborgarskap.

18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om  rösträtt och
valbarhet.

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om satsningar på
enbart etniska organisationer.

20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs   om   långa
projektdirektiv.

21.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som  i motionen anförs  om  kvinnliga
kulturarbetare.

22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om kvinnors
ohälsa.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om tandhälsa.

24. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad som i motionen anförs  om  barns-  och
ungdomars ohälsa.

25. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  stöd  i
föräldraskap.

26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
läkarundersökning i introduktionen.

27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som i motionen anförs om nätverk  inom
sjukvården.

28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    som   i   motionen   anförs    om
sexualundervisning i skolan.

29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som i motionen anförs om mainstreaming
i regleringsbreven.

2001/02:Sf32 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att en utvärdering
bör   göras   av  DO:s  och  Arbetsmarknadsverkets
samarbete.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
kunskapsvalidering.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  påskynda
arbetet    för    myndigheterna    att    upprätta
handlingsplaner för att främja etnisk mångfald.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
modersmålsundervisning.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att inrätta ett
system med utvecklingspeng som följer nyanlända.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  prioritera
frågan    om    att   öka   valdeltagandet   bland
invandrargrupper.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av
auktoriserad tolkning och översättning.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att avveckla
Integrationsverket  och ge DO ett särskilt  ansvar
som motor i opinionsbildningen mot diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att tillvarata
kvinnojourernas  kunskap om  utsatta  flickor  och
stödja dem i den fortsatta verksamheten.

2001/02:Sf33 av Ana Maria Narti och Elver Jonsson
(fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
reformerad flyktingmottagning.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  skolans  och
utbildningens betydelse i integrationsarbetet.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  arbete   och
företagande i integrationspolitiken.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om behovet  av  att
reformera AMS.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
invandrarkvinnornas situation.


Motioner från allmänna motionstiden
2000


2000/01:Sf609 av Kalle Larsson m.fl. (v):

Riksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en
utredning  som  får  till   uppgift   att   beskriva
invandrade    kvinnors    livssituation,   inventera
kunskapsläget  gällande  de  mekanismer  som  ligger
bakom diskriminering av invandrade  kvinnor samt att
utvärdera     könsperspektivets     genomslag      i
integrationspolitiken.

2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om ökade  kunskaper
och medvetenhet i integrationsprocessen.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om efterlevnad av den
svenska    lagstiftningen    oavsett    kulturella
traditioner.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om särskilda åtgärder
för ungdomars integrationsprocess.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om ökad delaktighet
och inflytande.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att stimulera
lokalt utvecklingsarbete.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om brukarinflytande.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  en  snävare
användning av begreppet invandrare.

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  enhetliga
identitetshandlingar.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om en utredning  om
lagstiftning för ekonomiska utvecklingszoner.

2000/01:Sf613 av Carina Moberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om behovet av ett nytt steg i
storstadspolitiken      inom      den      generella
välfärdspolitikens  ram  för   att   motverka  ökade
samhällsklyftor och segregation i storstadsområdena.

2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om behovet av en ny
integrationspolitik  byggd  på de  nya  invånarnas
initiativ och ansvarstagande.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  socialbidrag,
övergångsregler   från  socialbidrag  till  aktivt
inkomstbringande   liv,    betalda   uppdrag   och
kompetenskonton för socialbidragens mottagare.

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om decentraliserad
integrationspolitik.

2000/01:Sf619 av Maud Ekendahl och Hans Hjortzberg-
Nordlund (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  program  och
förslag  för  att tillvarata migranters utbildning
och yrkeskunskaper  på  ett  effektivare sätt än i
dag.

2000/01:Sf621 av Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om särskilda  insatser  för
kvinnor med invandrarbakgrund.

2000/01:Sf622 av Siw Wittgren-Ahl och Eva Arvidsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen   anförs  om  tolkservice  vid
myndighetsutövning.

2000/01:Sf624 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning för
att  belysa traditionella  afrikanska  religioner  i
vårt samhälle.

2000/01:Sf629 av Marie Granlund och Leif Jakobsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om vikten av att ta vara på
invandrade akademikers kompetens.

2000/01:Sf637 av Nalin Pekgul m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om vikten  av  att  särskilt
uppmärksamma barnens situation i storstäderna.

2000/01:Sf645 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

27. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjliggöra för
invandrare   att  tillgodogöra  sig  det   svenska
språket i arbetslivet.

28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att sfi-kurser
individualiseras   och   kopplas   till   praktisk
utbildning.

29. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om förenkling för den
som  vill  starta  eget  företag  och  att erbjuda
människor anpassade lärlings- och praktikplatser.

2000/01:So451 av Sofia Jonsson (c):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  uppdrag  till
Integrationsverket.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om invandrarkvinnors
situation.

2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c):

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
arbetsgivaravgifterna i vissa förortsområden.


Motioner från den allmänna
motionstiden 2001


2001/02:Sf228 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):

Riksdagen  begär att regeringen lägger fram  förslag
till ändring i lagen om medborgarskap i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2001/02:Sf251 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   krav   på   vissa
svenskkunskaper    för    erhållande    av   svenskt
medborgarskap.

2001/02:Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  ökat  samarbete
mellan   kommuner   och  berörda  myndigheter  vid
mottagandet av asylsökande och flyktingar.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad
decentralisering av flyktingmottagandet.

2001/02:Sf260 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om att ge berörda myndigheter
i uppdrag att tillse att även döva asylsökande skall
få   tillgång   till  kontakter,   information   och
utbildning vid flyktingmottagandet.

2001/02:Sf264 av Rose-Marie Frebran och Magda Ayoub
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  mottagandet  av  döva
asylsökande och invandrare.

2001/02:Sf269 av Margareta Andersson och Lena Ek
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge Migrationsverket och
Integrationsverket   ett   uppdrag   att   förbättra
mottagande och integration av  döva  flyktingar  och
invandrare.

2001/02:Sf280 av Eva Arvidsson och Siw Wittgren-Ahl
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bättre tolkverksamhet.

2001/02:Sf284 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om åtgärder för att förbättra
tolkservicen.

2001/02:Sf287 av Nalin Pekgul (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  införande  av en mindre
avgift  för  tolkhjälp  efter  två  års  vistelse  i
Sverige.

2001/02:Sf288 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   att   uppdra   åt
Migrationsverket  och Integrationsverket att planera
för döva asylsökande och invandrare.

2001/02:Sf311 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om personkontroll inför beslut
om permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap.

2001/02:Sf315 av Sonja Fransson och Christina Nenes
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  motionen   om   att  uppdra  åt
Migrationsverket och Integrationsverket  att planera
för  döva asylsökande/invandrare enligt förslagen  i
motionen.

2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att det som  i dag
kallas   integrationspolitik  erkänns  som  ett  i
huvudsak arbetsmarknadspolitiskt problem.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  s.k.
inkubatorer för tillvaratagande  av spetskompetens
bland inflyttade människor införs.

2001/02:Sf343 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om skuldbördans  betydelse
för flyktingars integration.

2001/02:Sf363 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om att regeringen bör  följa
utvecklingen beträffande hemutrustningslån och vidta
åtgärder om det anses nödvändigt.

2001/02:Sf394 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

7.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  ändring  angående  medborgarskap  i
enlighet med vad som anförs i motionen,

2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om utplacering  av
myndigheter  och  institutioner   i  invandrartäta
områden.

2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om utanförskapets
orsaker.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att angripa de
strukturer i samhället som skapar utanförskap.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs  om  att bryta
segregationen för invandrarkvinnor.

12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   som    i    motionen    anförs   om
invandrargruppernas delaktighet.

2001/02:So631 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl.
(mp):

2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  uppdrar   åt
Migrationsverket    och   Integrationsverket   att
planera  för  döva  asylsökande/invandrare  enligt
förslagen i motionen.

2001/02:A226 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ökade insatser för
att minska segregeringen i samhället.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

32.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av att ändra
statens   roll   vad   gäller  det  antirasistiska
arbetet.

33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om antirasistiskt
center.

2001/02:Ju237 av Agne Hansson m.fl. (c):

18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om utanförskap och
segregation.

2001/02:U347 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
invandrarorganisationernas betydelse i arbetet för
ett tolerant samhälle.

Bilaga 2

Utbildningsutskottets yttrande 2001/02:UbU2y


Integrationspolitik inför 2000-talet

Till socialförsäkringsutskottet



Socialförsäkringsutskottet  har  den  9  april  2002
beslutat  att  bereda utbildningsutskottet tillfälle
att  avge  yttrande   över   skrivelse   2001/02:129
Integrationspolitik för 2000-talet jämte motioner  i
de    delar    som    berör    utbildningsutskottets
beredningsområde.
Utbildningsutskottet  behandlar   i  det  följande
motionerna    2001/02:Sf27   yrkandena   2-4    (c),
2001/02:Sf28   yrkandena   2-4   (m),   2001/02:Sf31
yrkandena  6  och   7,   13-16,   24  och  28  (mp),
2001/02:Sf32   yrkandena   2   och   4   (kd)   samt
2001/02:Sf33 yrkande 2 (fp).

Svenskundervisning för invandrare


Skrivelsen

I   skrivelsen   gör   regeringen   bedömningen  att
introduktionen för nyanlända invandrare ännu inte är
anpassad     till     individens     bakgrund    och
förutsättningar.  Man  menar att även om  det  finns
tydliga  utvecklingstendenser   i  positiv  riktning
kvarstår  fortfarande brister i verksamheten.  Under
2001 har ett  arbete  med en förbättrad introduktion
påbörjats.  Regeringen  meddelar  att  man  har  för
avsikt  att  vidta  ytterligare   åtgärder  för  att
åstadkomma en effektivare och bättre individanpassad
introduktion för flyktingar och andra invandrare och
att en översyn har startats med detta syfte.

Regeringen redovisar också åtgärder  som vidtagits
för    att    förbättra   svenskundervisningen   för
invandrare. Regeringen har i propositionen om vuxnas
lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop.
2000/01:72) framhållit  att  situationen inom sfi är
bekymmersam, bl.a. för att bara var tredje deltagare
når målen för sfi inom fem terminer.  Efter  fyra år
har knappt hälften av deltagarna nått målen för sfi.
Skollagen  har  nyligen  ändrats  så att kommunernas
ansvar  för  svenskundervisning utvidgats  till  att
gälla  alla  invånare   med   behov  av  utbildning.
Ändringen öppnade också möjligheten  för  en  större
differen-
tiering  av utbildningen med hänsyn till deltagarnas
förutsättningar  och  behov.  Regeringen  informerar
också  om  att  Skolverket under 2001 fick i uppdrag
att utarbeta förslag till nya kursplaner för sfi. De
nya kursplanerna  skall  präglas  av att deltagarnas
bakgrund,  förutsättningar och behov  att  lära  sig
tala och skriva  svenska  varierar starkt och att de
därmed kan ha olika studiemål.  Förslaget  till  nya
kursplaner  har  nyligen  redovisats. Skolverket har
också i uppdrag att i samråd  med Högskoleverket och
Svenska  Kommunförbundet  undersöka   hur   sfi  för
högutbildade     invandrare     kan    anordnas    i
högskolemiljö. Uppdraget skall redovisas  senast den
31   december   2002.  Regeringen  anser  också  att
skolformens  identitet   behöver   stärkas  och  den
särskilda professionalitet som krävs av lärarna inom
sfi bör betonas samt den ämnesteoretiska kompetensen
hos  lärarna  understrykas. Förhållningssättet  till
sfi och till dem  som är verksamma inom denna måste,
enligt regeringens  mening,  präglas  av  den  stora
betydelse   verksamheten  har  för  att  förverkliga
utbildningspolitiska,  sysselsättningspolitiska  och
integrationspolitiska mål i det svenska samhället.

Motioner

Moderaterna  menar  i  motion 2001/02:Sf28 yrkande 2
att de brister som finns  i introduktionen förlänger
bidragsberoendet och försvårar möjligheten till egen
försörjning  för  nyanlända flyktingar.  Moderaterna
framhåller svenskundervisning  för invandrare som en
av  bristerna i introduktionen. I  yrkande  3  menar
Moderaterna   vidare   att  kraven  på  svenska  för
invandrare    måste   skärpas    och    utbildningen
individualiseras.   Utbildningen   i  svenska  skall
skapas     kring    den    enskildes    behov    och
förutsättningar. För att åstadkomma detta bör de som
invandrat få en check som de kan köpa undervisning i
svenska för. En modell med sfi-check ger makten till
dem det berör.  Checken skall individanpassas så att
var och en ges möjligheter till undervisning utifrån
sina  individuella   behov.   När   pengarna  följer
individen       kommer      konkurrensen      mellan
utbildningsanordnarna   att  höja  kvaliteten.  Sfi-
undervisningen skall också  årligen  utvärderas  och
resultaten offentliggöras.

Även  Centerpartiet  menar  i  motion 2001/02:Sf27
yrkande  2  att  sfi-undervisningen  måste  bli  mer
fordrande vad gäller resultat. Undervisningen  måste
bättre   anpassas   efter  elevernas  livssituation,
bakgrund, förkunskaper  och intresse. Även kvalitet,
pedagogik   och   metodik  i  undervisningen   måste
förbättras. Centerpartiet framhåller att möjligheter
till  arbete  och  ökat  deltagande  i  det  svenska
samhällslivet nås genom  kvalitetssäker undervisning
i svenska för invandrare.  Genom god svenska når man
kunskap  om  Sveriges historia,  kultur,  lagar  och
regler. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning
för att kunna  etablera sig i samhället. I yrkande 3
begär  Centerpartiet  ett  tillkännagivande  om  att
svenskundervisning för invandrare bör kombineras med
arbetspraktik.  Centerpartiet framför att erfarenhet
visar att de personer  som  snabbt får tillgång till
arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen
på  ett bättre sätt. Tillgång  till  arbetsmarknaden
ger känslan av såväl samhörighet som delaktighet.
Miljöpartiet yrkar i motion 2001/02:Sf31 yrkande 6
att svenskundervisning  för  invandrare  skall börja
ännu tidigare än inom de tre månader som framgår  av
skollagen.  Miljöpartiet  anser också att kommunerna
bör samarbeta mer med de lokala arbetsförmedlingarna
i  syfte  att  finna  praktikplatser.  Man  lär  sig
lättare   språk   i  en  relation,   t.ex.   på   en
arbetsplats,  än  från   katedern.   I   yrkande   7
framhåller  Miljöpartiet att en del äldre invandrare
kanske aldrig kommer att lära sig svenska och att en
del  yngre  invandrare   kommer  att  tappa  svenska
språket när de blir äldre.  Regeringen bör återkomma
med åtgärder för hur de äldres behov skall mötas ute
i samhället då de inte kan tala  eller  helt  förstå
svenska.

Utskottets bedömning

Utskottet  har  nyligen  behandlat liknande yrkanden
avseende  svenskundervisning  för  invandrare  (bet.
2001/02:UbU10  Skolan, m.m.). Utskottet föreslog att
yrkandena skulle  avslås  med  hänvisning  till  det
arbete     som    för    närvarande    pågår    inom
Regeringskansliet  vad  gäller  nya  kursplaner  för
svenskundervisning  för  invandrare. Utskottet delar
motionärernas mening att möjligheterna  att  använda
språket,  t.ex.  på  en  arbetsplats, är viktiga för
studieresultatet. Utskottet menar dock att de regler
om praktik som finns i 9 §  förordningen  om svenska
för  invandrare  tillräckligt  reglerar  kommunernas
skyldighet  att  i  samarbete med arbetsförmedlingen
verka      för     arbetsplatsorientering      eller
förvärvsarbete  som  ger  deltagaren  möjlighet  att
träna  sig  i att tala svenska.  Utskottet avstyrkte
också införandet  av  att  en  sfi-check och att sfi
obligatoriskt    skall   konkurrensutsättas    genom
upphandling.  Riksdagen  beslutade  i  enlighet  med
utskottets förslag. Utskottet finner ingen anledning
att  nu  ändra  uppfattning.   Med  hänvisning  till
ovanstående        anser        utskottet        att
socialförsäkringsutskottet        bör       avstyrka
motionsyrkandena.


Språk och utbildning


Skrivelsen

I   skrivelsen   gör   regeringen  bedömningen   att
kunskaper i svenska språket är av stor betydelse för
integrationen. Regeringens  arbete  med  att  stärka
svenskundervisningen     kommer    att    fortsätta.
Regeringen  framhåller  att   också  modersmålet  är
viktigt  för  att  barn  och  ungdomar  skall  kunna
utveckla sin kulturella identitet  och  få en lyckad
skolgång.  Regeringen  informerar om sin avsikt  att
förstärka området, med utgångspunkt från Skolverkets
kommande  redovisning av  modersmålets  ställning  i
grundskolan och gymnasieskolan. En särskild satsning
görs också  under  en treårsperiod från 2002 för att
anordna  kompletterande   teoretisk   och   praktisk
utbildning   vid   universitet   och  högskolor  för
invandrare med utländsk bakgrund.

Andelen barn och ungdomar med utländsk  bakgrund i
Sverige har stadigt ökat under de senare åren. Många
av   dem  som  kommit  hit  i  skolåldern  har  haft
bristfällig  eller ingen skolgång före ankomsten och
elever som har  invandrat  efter  de  första  åren i
grundskolan  har  sämre skolresultat än andra. Också
elever med utländsk  bakgrund,  där också elever som
är födda i Sverige ingår, uppvisar  generellt  sämre
resultat  i  skolan  än  elever med svensk bakgrund,
även  om  det  också  går  väldigt  bra  för  vissa.
Regeringen framhåller att föräldrarnas  skolbakgrund
är  av  stor  betydelse  för barns inställning  till
skolan och deras skolresultat.  På  senare  tid  har
också  hävdats  att social bakgrund och situation är
en starkare bidragande  orsak  till problem i skolan
än  utländsk  bakgrund.  En annan viktig  faktor  är
bristande  språkkunskaper.  Goda  kunskaper  både  i
svenska och  i  modersmålet  är  viktiga för elevens
möjligheter  att  få  en  bra  skolgång   och  kunna
utveckla     sin    kulturella    identitet.    Inom
storstadssatsningen satsas medel för språkutveckling
i  skolan  som syftar  till  att  ge  barnen  bättre
förutsättningar för att nå målen i grundskolan genom
förbättrade  språkkunskaper.  Medlen syftar till att
ge  barnen bättre förutsättningar  att  nå  målen  i
grundskolan   genom  förbättrade  språkkunskaper.  I
flera bostadsområden har särskilda verksamheter till
stöd för skolarbetet  utvecklats,  såsom  språk- och
studieverkstäder  i vilka eleverna kan få hjälp  med
läxläsning och hjälp  med att på sitt eget modersmål
förstå  innebörden i svenska  ord  och  uttryck  och
därför   få   bättre   förutsättningar   att   följa
undervisningen. Antalet barn som inte klarar godkänt
i basämnena minskar i flera av dessa skolor.
I skrivelsen  betonas  förskolans  arbete  med att
utveckla  både  det  svenska språket och modersmålet
hos barnen. Språkutvecklingen  är  mycket aktiv åren
närmast innan skolstarten. Regeringen  redogör också
i skrivelsen för förskolesatsningen inom  ramen  för
storstadspolitiken. Förskolesatsningen innebär att i
alla  de  bostadsområden som ingår i avtalet erbjuds
samtliga barn  i  åldern  3-5  år,  som  i  dag står
utanför  förskoleverksamheten,  förskola  på deltid.
Ansträngningar  görs  för  att  höja antalet barn  i
förskoleverksamheten, vilket bl.a.  sker genom olika
kanaler  för  kontakter  med föräldrar med  utländsk
bakgrund.  I  samtliga  förskolor  i  områdena  görs
personalförstärkningar samtidigt  som  den språkliga
kompetensen hos personalen höjs genom utbildning och
genom metodutveckling.
Regeringen pekar i skrivelsen på att det  finns en
rad     uppmärksammade     problem     kring    både
modersmålsundervisning   och  studiehandledning   på
modersmål, bl.a. är det bara  ungefär  hälften av de
elever       som       är      berättigade      till
modersmålsundervisning   som    deltar    i    sådan
undervisning.    Ännu    färre    elever    erhåller
studiehandledning  på modersmålet och modersmålsstöd
i  förskolan bedrivs  i  begränsad  omfattning.  Med
anledning  av  detta fick Skolverket i juni 2001 ett
regeringsuppdrag  att bl.a. kartlägga organisationen
och  omfattningen av  modersmålsundervisningen  samt
studiehandledningen      i      grundskolan      och
gymnasieskolan.    I   uppdraget   innefattas   även
modersmålsstöd  i  förskolan.  Verket  skall  belysa
attityder   till   modersmålet   samt   behovet   av
studiehandledning      på       modersmålet      och
modersmålsundervisning. Skolverket skall också lämna
konkreta    förslag   på   stimulansåtgärder    samt
eventuella  förordningsändringar.   Uppdraget  skall
redovisas senast den 15 maj 2002.

Motionerna

Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:Sf33 yrkande
2  att skolan riskerar att bli ännu en  segregerande
del   av   det   svenska  samhället,  där  de  redan
missgynnade   eleverna    med    utländsk   bakgrund
missgynnas på nytt. Sverige är sämre än genomsnittet
i  OECD  när  det  gäller att ge barn  med  utländsk
bakgrund en likvärdig  utbildning.  Dubbelt så många
elever  med  utländsk  bakgrund  misslyckas   i   de
nationella proven som elever utan utländsk bakgrund.
Folkpartiet   menar   att   Sverige  behöver  en  ny
skolpolitik  och att det är hög  tid  att  skapa  en
skola  som  kan  ge  kunskaper  till  varje  individ
utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar.
Man anser också att genom att prioritera läsning och
skrivning redan  från  förskoleklassen  kan barn med
utländsk bakgrund komma lika långt i svenska  som de
med helsvensk bakgrund. Folkpartiet framhåller också
att  skolan kan bli ett aktivt verktyg i kampen  mot
segregation.   En   viktig   förutsättning   är  att
bostadssegregationens effekter kan brytas och elever
från  olika  boendemiljöer integreras i en och samma
skola. Detta kan  åstadkommas  genom  att elever får
större  möjligheter att gå på en skola i  ett  annat
område än det där de bor. Det är orimligt att enbart
barn som  råkar  bo  i  närheten  kan komma in på en
attraktiv skola. Folkpartiet menar dock att det inte
måste vara så att skolor i utsatta områden är mindre
attraktiva  än  andra.  Grund- och gymnasieskolor  i
utsatta bostadsområden bör profileras och genomgå en
särskild kvalitetssäkring. Varje skola skall ha stor
frihet  att forma sin speciella  inriktning  utifrån
lokala förutsättningar  och  lärarnas  intressen och
kompetens.

Miljöpartiet  anser i motion 2001/02:Sf31  yrkande
13 att förskolan  måste  fylla  sin viktiga roll att
förmedla  kunskap  om  olika  kulturer,   språk  och
traditioner  till  den  generation  som  i framtiden
skall leva i det mångkulturella samhället. I yrkande
24   menar  Miljöpartiet  att  det  är  viktigt  att
flyktingbarn  tidigt  får tillgång till förskola och
att man därmed kan uttrycka  sig  och  förmedla  och
bearbeta sina upplevelser.
Kristdemokraterna     understryker     i    motion
2001/02:Sf32    yrkande    4    att    rätten   till
hemspråksundervisning   måste  stärkas  ytterligare.
Hemspråksundervisning är  positiv  för  den enskilde
individen. Dessutom är det en tillgång för samhället
med   olika  invandrargruppers  språkkunskaper   och
kulturella  kompetens. Sverige har nytta av två- och
flerspråkiga  invånare  på  en  mängd olika områden.
Miljöpartiet  menar i 2001/02:Sf31  yrkande  14  att
hemspråkslärarnas status måste höjas till samma nivå
som  andra  språklärares.   Alla  elever  skall  ges
möjlighet att välja språk som talas i deras närhet.

Utskottets bedömning

Utskottet menar att det är en  mycket viktig uppgift
för  såväl  förskola  som  skola att  stimulera  och
stödja språkinlärningen hos  barn  och  ungdomar med
utländsk  bakgrund. Situationen för de ungdomar  som
nyligen kommit till Sverige med svårigheter att lära
sig svenska  och att klara skolan måste naturligtvis
mötas med aktiva  åtgärder. Utskottet vill framhålla
Storstadssatsningen   som   ett  bra  exempel.  Även
kommuner och stadsdelar utanför satsningen bör kunna
använda   sig  av  de  metoder  som   används   inom
satsningen.   Varje  kommun  bör  överväga  lämpliga
åtgärder för de  elever  som  behöver  extra  stöd i
skolan. Satsningen på personalförstärkningar i skola
och  fritidshem  gör  det möjligt att öka insatserna
(jfr prop. 2001/02:1, utg.  omr.  16,  s.  142, bet.
2001/01:UbU1,    rskr.    97).    När   det   gäller
modersmålslärarnas ställning hänvisar utskottet till
sitt   uttalande   i  betänkande  om  skolan   (bet.
2001/02:UbU10)  att  det  ligger  ett  värde  i  att
modersmålsundervisningen  integreras  med den övriga
verksamheten i skolan och ses som en del  av skolans
språkprogram   samt   att   det   är   viktigt   att
modersmålslärarna  är  en del av skolornas lärarlag.
Utskottet menar dock att  det är viktigt att invänta
resultatet av Skolverkets utredning innan eventuella
förändringar vad gäller modersmål  i  skolan kan bli
aktuella.

Utskottet  behandlade  frågan  om  profilskolor  i
samband med behandlingen av budgetpropositionen  för
2002  (bet. 2001/02:UbU1, s. 29). Utskottet framhöll
att det ankommer på kommunerna själva att besluta om
t.ex.  eventuella   profileringar  av  sina  skolor.
Utskottet har samma uppfattning  nu.  När det gäller
möjligheten att välja skola inom en kommun  är detta
också en fråga för kommunen att besluta om.
Utskottet vill vidare peka på OECD:s rapport  från
hösten  1999  (Early  Childhood  Education  and Care
Policy). OECD-experterna framhöll där mångfalden och
flexibiliteten i det svenska systemet där det  finns
en  mängd  former  och inriktningar som är anpassade
till   barnens   och   familjernas    behov,   bl.a.
språkprogram för invandrarbarn. En tidig satsning på
språkinlärning får effekter då barnen börjar  skolan
genom  att  de  kan  följa undervisningen redan från
skolstart.  Utskottet  menar   dock   att  läs-  och
skrivträning   i  förskolan  skall  ske  på  barnens
villkor, så att  inte  förskolan  i praktiken kommer
att  bli  en  del  av skolan. Utskottet  vill  också
framhålla formuleringar  i  läroplanen för förskolan
(Lpfö 98). När det gäller förskolans  värdegrund och
uppdrag  skall  förskolan  lägga stor vikt  vid  att
stimulera varje barns språkutveckling  och uppmuntra
och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för
den  skriftspråkliga världen. Förskolan skall  bidra
till att  barn  med  annat  modersmål än svenska får
möjlighet att både utveckla det  svenska språket och
sitt  modersmål.  Förskolan skall sträva  efter  att
varje barn utvecklar  sitt  ord-  och begreppsförråd
och sin förmåga att leka med ord, sitt  intresse för
skriftspråk  och  för  förståelsen av symboler  samt
deras kommunikativa funktioner.
Slutligen vill utskottet  framhålla  att  den  nya
lärarutbildningen    gör   att   förskollärare   och
fritidspedagoger blir bättre rustade att möta de nya
krav  som  finns  på  förskolan.   Sedan   den   nya
utbildningens start hösten 2001 utbildas också dessa
grupper  inom  lärarutbildningen.  Utbildningen  för
förskollärare och fritidspedagoger är också förlängd
till  140  poäng.  Vidare ger den nya strukturen för
lärarutbildningen utrymme för lärosätena att erbjuda
inriktningar som handlar  om läs- och skrivinlärning
(jfr prop. 1999/2000:135, bet.  2000/01:UbU3,  rskr.
2000/01:5).
Med  hänvisning  till  ovanstående anser utskottet
att    socialförsäkringsutskottet    bör    avstyrka
motionsyrkandena.

Validering


Skrivelsen

Regeringen   framhåller  i  skrivelsen  att  det  är
angeläget  att   den  kompetens  en  enskild  person
besitter  kan  dokumenteras.   Människor   som   har
studerat och arbetat utomlands bär med sig kunskaper
och  arbetslivserfarenheter som måste tas till vara.
Detta  är  av  vikt  för  individen  såväl  som  för
samhället.  Regeringen  tillsatte i november 1999 en
särskild utredning om validering  av  vuxnas kunskap
och  kompetens  (dir.  1999:86),  vars  huvudsakliga
uppdrag var att bl.a. organisera och leda  ett antal
pilotprojekt  för  att utveckla metoder och modeller
för  validering  av  utländsk  yrkeskompetens  på  i
första hand gymnasial  nivå.  Utredningen  avlämnade
sitt   slutbetänkande  i  oktober  2001.  Regeringen
bereder  för  närvarande  frågorna om validering och
har för avsikt att presentera  en  proposition under
riksmötet 2002/03.

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2001/02:Sf28 yrkande
4   att   personer   med  framför  allt  utomnordisk
utbildning och yrkeserfarenhet  har svårt att få sin
utbildning  och sina erfarenheter  "översatta"  till
svenska förhållanden.  Det är inte sällan invandrade
personer möts av en okunskap  och en oförståelse för
vilken  kunskap  de har inom sitt  yrkesområde.  Det
handlar om såväl högutbildade  akademiker  som många
andra  med  gedigna  yrkeskunskaper.  Dessa personer
förlorar  i  yrkeskunnande  genom att hamna  utanför
yrkeslivet  då de, i stället för  att  arbeta,  blir
placerade  i  långdragna   grundläggande   kurser  i
svenska.

Kristdemokraterna   menar  i  motion  2001/02:Sf32
yrkande  2  att  det måste  skapas  möjligheter  för
personer med utbildning från andra länder att få sin
utbildning värderad  för  att  så  snart som möjligt
kunna börja arbeta eller komplettera  sin utbildning
i  Sverige.  Arbetssökande med reella kunskaper  men
utan formell utbildning har ett sämre utgångsläge på
arbetsmarknaden  vilket  måste förändras. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag på hur denna fråga
skall lösas.
Centerpartiet menar i motion  2001/02:Sf27 yrkande
4  att  en bidragande orsak till att  människor  med
utländsk  bakgrund  har  svårt  att  ta  sig  in  på
arbetsmarknaden  är  att  arbetsgivare kan tycka att
det är svårt att översätta dessa gruppers kunskaper,
både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Det borde
vara  naturligt att rena yrkeskompetenser  översätts
så att  eventuella  kompletteringar  kan göras. I de
fall där utbildningsnivån är låg är det  viktigt att
insatser  görs  så  snabbt  som  möjligt genom  sfi-
utbildningar.   Genom   att  förändra  det   svenska
valideringssystemet  och  se   till  att  det  finns
kunskap om detta på både central  och  regional nivå
kan insatser göras på ett tidigare stadium.

Utskottets bedömning

Utskottet   delar   regeringens   och  motionärernas
uppfattning  att  ett  väl  fungerande   system  för
validering  av  utbildning  och  andra kunskaper  är
viktigt  dels  för  individen,  dels för  samhället.
Validering  av  en  nyanländ invandrares  kunskaper,
framför allt om den genomförs  omgående,  kan  bidra
till  att  den  enskilde  får  ett arbete kort efter
ankomsten till Sverige. Validering  kan  också på så
sätt leda till att samhället bättre kan ta  tillvara
kunskaperna hos den som kommer till Sverige.

Vad  gäller  validering  av  högskolestudier  vill
utskottet  peka  på  den  valideringsverksamhet  som
utförs   av   framför  allt  Högskoleverket.  Verket
bedömer    utländsk     högre     utbildning     för
yrkesverksamhet i Sverige samt forskarutbildning som
leder till doktorsexamen. Valideringen är avsedd att
vara  en vägledning för arbetsgivare och för svenska
universitet   och  högskolor.  Valideringsverksamhet
bedrivs  också av  Sjöbefälsskolan,  Sjöfartsverket,
Socialstyrelsen,         Jordbruksverket         och
Luftfartsverket.      Validering     av     utländsk
gymnasieutbildning    görs     av     Verket     för
högskoleservice   i   samband   med  antagning  till
högskoleutbildning.
Vad  gäller  validering av yrkeskunskaper  noterar
utskottet  att  regeringen   har   för   avsikt  att
presentera  en proposition under riksmötet  2002/03.
Med hänvisning  till ovanstående anser utskottet att
socialförsäkringsutskottet        bör       avstyrka
motionsyrkandena.

Behovet av forskning


Motionen

Miljöpartiet anser i motion 2001/02:Sf31  yrkande 15
att det finns ett kontinuerligt behov av kunskap  om
integrationsfrågor  genom forskning, djupstudier och
statistik. Det finns  också  behov  av att ta del av
den    forskning   och   den   diskussion   om   ett
mångkulturellt  samhälle  som  finns  i  många andra
länder.

Utskottets bedömning

Utskottet  vill  framhålla  den mängd forskning  som
pågår inom området invandring och integration, bl.a.
inom  verksamhetsområdet  för  Forskningsrådet   för
arbetsliv    och    socialvetenskap   (FAS).   Andra
finansiärer  inom  området  är  Vetenskapsrådet  och
Riksbankens     Jubileumsfond.      Inom     området
internationell  migration  och  etniska   relationer
pågår  projekt  vid en rad högskolor och möjligheten
att  bedriva forskarutbildning  inom  området  finns
sedan  1999.  Vidare  tas en mängd statistik som rör
dessa   områden   fram.   Det    ingår    också    i
Integrationsverkets uppgifter att följa den aktuella
forskningen  i  frågor som rör verkets arbetsområde.
Utskottet vill också  peka  på  den kunskapsbank som
håller på att byggas upp inom ramen  för arbetet med
handlingsplanen  mot  rasism,  främlingsfientlighet,
homofobi och etnisk diskriminering  där  en  central
del är uppbyggnaden av en nationell kunskapsbank med
information  om  olika metoder för ett framgångsrikt
arbete där även internationella  erfarenheter  ingår
(jfr  prop.  2001/02:1,  utg.  omr.  8,  s.  22).  I
kunskapsbanken    kommer    såväl    nationell   som
internationell   forskning   att   redovisas.    Med
hänvisning  till  ovanstående  anser  utskottet  att
socialförsäkringsutskottet        bör       avstyrka
motionsyrkandet.


Gömda barns skolgång


Motionen

Miljöpartiet menar i motion 2001/02:Sf31  yrkande 16
att det bör vara möjligt att erbjuda barn som gömmer
sig  för att undgå utvisning någon form av skolgång.
Barn kan  leva gömda under lång tid i Sverige vilket
innebär en  påfrestning  för  dem.  Möjligheten till
skolgång skulle underlätta för deras  psykiska hälsa
och fortsatta utveckling, oavsett om de får stanna i
Sverige eller inte.

Utskottets bedömning

Utskottet har nyligen behandlat frågan  om  skolgång
för  gömda  barn.  I  betänkandet  Asylsökande barns
skolgång m.m. (2001/02:UbU3) avstyrktes  ett yrkande
om en utredning om vilka möjligheter som kan  finnas
att  erbjuda  gömda barn skolgång. Riksdagen fattade
beslut  i enlighet  med  utskottets  förslag  (rskr.
2001/02:11).  I betänkandet menar utskottet att rätt
till utbildning  inte bör gälla barn som hålls gömda
inför verkställighet  av  ett  beslut  om  avvisning
eller   utvisning.   Utskottet   har   ingen   annan
uppfattning  nu.  Med  hänvisning  till  ovanstående
anser  utskottet att socialförsäkringsutskottet  bör
avstyrka motionsyrkandet.


Sexualundervisning i skolan


Motionen

I motion 2001/02:Sf31 yrkande 28 fäster Miljöpartiet
uppmärksamheten    på   att   många   ungdomar   med
invandrarbakgrund  inte   tillåts  delta  i  skolans
sexualundervisning  för sina  föräldrar.  Hur  denna
kunskap skall komma dessa  ungdomar  till  del måste
lösas.  Miljöpartiet  menar att en möjlighet är  att
Integrationsverket          tillsammans          med
ungdomsmottagningarna  och  skolorna   startar   ett
samarbete  för att nå ungdomarna. En dialog bör även
föras med invandrarföreningarna.

Utskottets bedömning

Utskottet vill  inledningsvis understryka betydelsen
av en väl fungerande  sexualundervisning  i  skolan.
Det  är  viktigt  att  unga människor diskuterar och
reflekterar över begrepp  som identitet, sexualitet,
kärlek och jämställdhet.  När  det  gäller frågan om
undervisningen     just     för     ungdomar     med
invandrarbakgrund menar utskottet att det är viktigt
att  de  rättigheter  som tillkommer elever i grund-
och gymnasieskolan självfallet  gäller för alla. Det
framstår  således som självklart för  utskottet  att
samtliga    elever     också     bör     delta     i
sexualundervisningen i skolan. Utskottet menar också
att   det  är  viktigt  att  lärarna  informerar  de
föräldrar  som motsätter sig att deras barn deltar i
sexualundervisning  om syftet med undervisningen och
också  så  långt  det  är   möjligt   samverkar  med
föräldrarna   när   det   gäller  genomförandet   av
undervisningen. Utskottet anser  att det ankommer på
kommunen    och   skolan   att   besluta   om    hur
undervisningen skall genomföras så att den når alla.
Med hänvisning  till ovanstående anser utskottet att
socialförsäkringsutskottet        bör       avstyrka
motionsyrkandet.

Stockholm den 25 april 2002

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


Följande  ledamöter  har  deltagit  i beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg  (s),  Yvonne
Andersson  (kd),  Majléne  Westerlund Panke (s), Per
Bill (m), Torgny Danielsson  (s),  Erling  Wälivaara
(kd),  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Gunnar Goude
(mp),  Sofia  Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp),  Agneta
Lundberg (s) och Anders Sjölund (m).

Avvikande meningar


1. Svenskundervisning för invandrare

av Beatrice  Ask  (m),  Per  Bill  (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Moderaterna     menar    att    måluppfyllelsen    i
integrationspolitiken,      bl.a.     vad     gäller
introduktionen för nyanlända  flyktingar  är alltför
låg. Introduktionen är inte anpassad till individens
bakgrund  och  förutsättningar. Exempel på detta  är
att en stor del  av de flyktingmottagande kommunerna
inte erbjuder några möjligheter att välja inriktning
på  introduktionsprogrammet  och  att  deltagarna  i
svenskundervisning  för  invandrare  sällan delas in
efter  yrkesbakgrund.  En  stor  del  av  deltagarna
fullföljer  inte heller undervisningen. Bristerna  i
introduktionen    förlänger   bidragsberoendet   och
försvårar möjligheten till egenförsörjning. Vi anser
att kraven på svenska  för  invandrare måste skärpas
och   utbildningen  individualiseras.   Utbildningen
skall  skapas   kring   den   enskildes   behov  och
förutsättningar. För att åstadkomma detta bör de som
invandrat  ges möjlighet att välja undervisning  och
utbildningsanordnare  genom ett s.k. checksystem. På
så  vis  undviks  många  av   de   problem   som  är
förknippade  med  dagens svenskundervisning. Checken
skall individanpassas  efter  behovsprövning  så att
var och en ges möjligheter till undervisning utifrån
sina   individuella   behov.   När  pengarna  följer
individen       kommer      konkurrensen      mellan
utbildningsanordnarna     att    höja    kvaliteten.
Resultaten  av sfi-undervisningen  skall  utvärderas
årligen, och resultaten skall offentliggöras.


2. Svenskundervisning för invandrare


av Sofia Jonsson (c).

Centerpartiet  anser  att  möjligheterna till arbete
och ökat deltagande i det svenska  samhällslivet nås
genom  kvalitetssäker  undervisning  i  svenska  för
invandrare.  Genom  god svenska når man  kunskap  om
Sveriges historia, kultur,  lagar  och  regler.  Jag
menar   att   goda   kunskaper   i   svenska  är  en
förutsättning   för   att   kunna  etablera  sig   i
samhället. Svenskundervisningen för invandrare måste
bli  mer  fordrande  när  det  gäller  resultat  och
undervisningen   bättre  anpassas  efter   elevernas
livssituation, bakgrund, förkunskaper samt intresse.
Även   kvalitet,   pedagogik   och   metodik   måste
förbättras. Erfarenhet  visar  att  de  personer som
snabbt får tillgång till arbetsmarknaden tillgodogör
sig svenskundervisningen bättre och tillgången  till
arbetsmarknaden ger känslan av såväl samhörighet som
delaktighet.      Jag      menar      därför     att
svenskundervisningen  för invandrare bör  kombineras
med praktik på arbetsplatser.


3. Svenskundervisning för invandrare


av Gunnar Goude (mp).

Miljöpartiet   anser  att   svenskundervisning   för
invandrare skall  börja  ännu  tidigare  än inom tre
månader från det att den nyanlände folkbokförts i en
kommun.  Svenskundervisning  kan  gärna  erbjudas  i
samband med något annat integreringsprojekt eftersom
det  är lättare att lära sig språk i en relation  än
från katedern.  Kommunerna  bör  också samarbeta mer
med de lokala arbetsförmedlingarna i syfte att finna
praktikplatser.


4. Språk och utbildning


av Ulf Nilsson (fp).

Folkpartiet  menar  att  en  bra utbildning  kan  ge
människor  självförtroende  och   identitet.  I  dag
riskerar skolan att bli ännu en segregerande  del av
det  svenska  samhället,  där  de  redan missgynnade
eleverna med utländsk bakgrund missgynnas på nytt. I
en  jämförelse med andra OECD-länder  lyckas  elever
som är  första  generationens  invandrare  betydligt
bättre  i  de flesta andra OECD-länder än i Sverige.
Dubbelt  så  många   elever  med  utländsk  bakgrund
misslyckas i de nationella  proven,  som elever utan
utländsk bakgrund. Det behövs en ny skolpolitik  som
kan  skapa  en skola som kan ge kunskaper till varje
individ  utifrån   hans   eller   hennes  behov  och
förutsättningar.  Genom att prioritera  läsning  och
skrivning redan från  förskoleklassen  kan  barn med
utländsk  bakgrund  komma  lika  långt  som  de  med
helsvensk   bakgrund.   Jag   anser  också  att  den
bostadssegregation  som finns i  Sverige  befästs  i
skolan. Skolan kan dock  bli  ett  aktivt  verktyg i
kampen  mot segregation genom att elever får  större
möjlighet  att  gå på en skola i ett annat område än
där de bor. Det måste inte heller vara så att skolor
i utsatta områden  är  mindre  attraktiva  än andra.
Grund-  och  gymnasieskolor i utsatta bostadsområden
bör   profileras    och    genomgå    en    särskild
kvalitetssatsning. Varje skola skall ha stor  frihet
att  forma  sin  speciella inriktning utifrån lokala
förutsättningar   och    lärarnas    intressen   och
kompetens.


5. Validering


av  Beatrice  Ask  (m),  Per Bill (m),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Moderaterna  menar  att det finns  problem  med  att
personer med framför allt utomnordisk utbildning och
yrkeserfarenhet har svårt  att få sin utbildning och
sina   erfarenheter   "översatta"    till    svenska
förhållanden. Det är inte sällan invandrade personer
möts  av okunskap och oförståelse för vilken kunskap
de har  inom  sitt yrkesområde. Det handlar såväl om
högutbildade  akademiker  som  om  många  andra  med
gedigna yrkeskunskaper.  Vad  dessa personer behöver
är inte att bli placerade i långdragna grundläggande
kurser i svenska språket och under  tiden  förlora i
yrkeskunnande  genom  att  hamna utanför yrkeslivet.
För  att få en väl fungerande  arbetsmarknad  behövs
hjälp  med  "översättningen"  av kompetensen. Det är
beklagligt att problemet har fått  fortgå  så  länge
och  vi  förutsätter  att  regeringen presenterar en
proposition om validering under hösten 2002.


6. Validering


av  Yvonne Andersson (kd)  och  Erling  Wälivaara
(kd).

Kristdemokraterna menar att kunskapsvalidering är av
stor betydelse för möjligheterna till inträde på den
svenska  arbetsmarknaden.  Vi  anser  därför att det
måste skapas möjligheter för personer med utbildning
från andra länder att få sin utbildning värderad för
att  så  snart som möjligt kunna börja arbeta  eller
komplettera  sin  utbildning  i  Sverige.  I dag har
arbetssökande med reella kunskaper men utan  formell
utbildning ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden,
vilket  måste förändras. Vi uppmanar regeringen  att
snarast komma med förslag på hur frågan skall lösas.


7. Validering


av Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp).

Centerpartiet menar att en bidragande orsak till att
människor med utländsk bakgrund har svårt att ta sig
in på arbetsmarknaden, är att arbetsgivare kan finna
det svårt  att  översätta  dessa gruppers kunskaper,
både  på  gymnasial  och eftergymnasial  nivå,  till
svenska förhållanden.  Det  borde vara naturligt att
ren  yrkeskompetens  valideras,   precis   som   för
högskolestudier,  så  att eventuella kompletteringar
kan göras. I de fall där  utbildningsnivån är låg är
det viktigt att insatser görs  så snabbt som möjligt
genom  sfi-utbildningar.  På  detta  sätt  blir  det
möjligt för dessa grupper att snabbare  komma  in  i
det   aktiva  yrkeslivet.  Genom  att  förändra  det
svenska  valideringssystemet  och  se  till  att det
finns  kunskap om detta på både central och regional
nivå kan insatser göras på ett tidigare stadium.

Särkilda yttranden


1. Svenskundervisning för invandrare

av Yvonne  Andersson  (kd)  och  Erling Wälivaara
(kd).

Kristdemokraterna stöder det förslag  som Riksdagens
revisorer framfört om att sfi skall kunna  samordnas
med arbetsmarknadspolitiska program. Vi anser att en
pedagogisk   metod  som  innebär  svenskundervisning
kombinerat med en praktikplats eller ett arbete inte
enbart  skulle  främja  språkinlärningen  utan  även
underlätta    det    fortsatta    steget    ut    på
arbetsmarknaden.     Enligt     vår    mening    bör
arbetspraktiken i första hand ske  inom  den bransch
eller det yrke där personen tidigare arbetat.


2. Svenskundervisning för invandrare


av Ulf Nilsson (fp).

Folkpartiet  menar  att  till  invandringspolitikens
stora misstag räknas den minskning av antalet timmar
i svenskundervisningen som genomförts  under  en rad
av   år   samt   den   ökade   centraliseringen   av
undervisningen.  Större flexibilitet och mångfald är
absolut nödvändigt  om undervisningen skall kunna nå
goda  resultat bland varierande  grupper  studerande
med olikartade  förutsättningar. Jag anser också att
för invandrare med tillfälliga arbeten eller praktik
på någon arbetsplats  bör  det finnas möjlighet till
deltidsstudier med anknytning till det egna arbetet.
Likaså bör studierna kunna ske  i  annan  "naturlig"
miljö,  särskilt  för  dem  som  inte  är  vana  vid
teoretiska studier. För lågutbildade är de praktiska
yrkesstudierna   avgörande.  Genom  ett  system  med
studiecheckar    kan     individen     välja     den
svenskutbildning som passar henne bäst. Konkurrensen
mellan   studiearrangörerna   kan   ge  upphov  till
ständiga förbättringar, och elevernas  initiativ och
ansvar  skulle  få  direkt  uttryck i deras  val  av
studieplats.


3. Språk och utbildning


av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet  anser  att elevernas  möjlighet  att
fritt välja skola förstärker  segregationen,  vilket
bekräftas  bl.a.  av den forskning som bedrivits  av
Donald Broady, Mats  B  Andersson  och  Mikael Palme
inom  det  s.k. Välfärdsbokslutet. Även etableringen
av fristående  skolor på etnisk eller religiös grund
har enligt vår mening en segregerande effekt. Enligt
Skolverket har också  den  sociala snedrekryteringen
till gymnasieskolans studieförberedande program ökat
under de senaste åren. Man bör  också  vara medveten
om  att  det  som avgör elevernas val av skola  inte
alltid  är  faktiska   skillnader   när  det  gäller
utbildningens innehåll eller kvalitet, utan faktorer
som  status  och livsstil. Alltför homogena  grupper
skapar  inte  den   dynamik  som  är  en  pedagogisk
tillgång och som bidrar till tolerans och förståelse
mellan elever med olika social och etnisk bakgrund.

Vi  delar uppfattningen  att  barn  till  dem  som
gömmer  sig  undan  avvisning från Sverige skall har
rätt till skola och förskola. Glädjande nog fungerar
det så i praktiken redan  i  dag  på  många  håll  i
landet.