Inteckning av bostadsrätt

Betänkande 1988/89:LU24

Lagutskottets betänkande
1988/89:LU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en motion om införande av en möjlighet
att inteckna bostadsrätt.

Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Motionen

1988/89:L505 av Knut Billing m.fl. (m) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1988/89:Bo417 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till författningsändring så att inteckning av bostadsrätt möjliggörs.

Gällande ordning

I bostadsrättslagen (1971:479) saknas särskilda bestämmelser om pantsättning
av bostadsrätt. Bestämmelserna i lagen tar nämligen i huvudsak sikte på
att reglera rättsförhållandet mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren.
Förhållandet mellan bostadsrättshavaren och tredje man får därför
bedömas efter allmänna civilrättsliga bestämmelser.

Trots avsaknaden av bestämmelser om pantsättning av bostadsrätt har
bostadsrätt sedan länge utnyttjats som pantobjekt. Det som då pantsätts kan
sägas vara det ekonomiska värde som bostadsrätten representerar. Pantsättningen
sker genom avtal om pantförskrivning. Några särskilda formföreskrifter
för själva avtalet finns inte, men regelmässigt torde ett sådant avtal
upprättas skriftligen.

Vid bedömandet av hur en pantsättning bör vara beskaffad för att vara
giltig mot bostadsrättshavarens övriga borgenärer har i viss utsträckning
reglerna om enkla skuldebrev i lagen (1936:81) om skuldebrev fått en analog
tillämpning. Det innebär att pantsättningen inte anses giltig förrän bostadsrättsföreningen
underrättats om åtgärden. Underrättelsen skall enligt 49 §
bostadsrättslagen antecknas i lägenhetsförteckningen. Föreningen har skyldighet
att på begäran av bostadsrättshavaren lämna utdrag ur förteckningen
beträffande lägenheten (50 §). Sådant utdrag skall innehålla bl.a. uppgift om
anteckning om pantsättning.

En pantsatt bostadsrätt kan alltid utmätas för panthavarens fordran (5 kap.
1 och 13 §§ utsökningsbalken). Panthavaren har också enligt 4 § första stycket
2. förmånsrättslagen (1970:979) s.k. särskild förmånsrätt för sin fordran vid
utmätning eller konkurs.

1988/89

LU24

1 Riksdagen 1988/89. 8sami. Nr 24

I syfte att stärka pantens värde som säkerhet har i 37 § bostadsrättslagen
tagits in bestämmelser om skyldighet för bostadsrättsföreningen att underrätta
panthavaren när bostadsrättshavare häftar i skuld till föreningen. I
paragrafen föreskrivs (tredje stycket) att om en bostadsrättsförening har
underrättats om pantsättningen av en bostadsrätt så skall föreningen i sin tur
underrätta panthavaren så snart bostadsrättshavaren har obetalda avgifter
tili föreningen som överstiger en månadsavgift och bostadsrättshavaren
dröjer med betalningen mer än två veckor. Försummar föreningen sin
underrättelseskyldighet har föreningen vid en försäljning på offentlig
auktion företräde till betalning före panthavaren endast i fråga om belopp
som skulle ha betalats innan underrättelse skulle ha skett.

Motionsmotivering

Motiveringen till yrkandet i motion L505 av Knut Billing m.fl. (m) finns i
motion 1988/89:Bo417. I den sistnämnda motionen framhålls att det, till
skillnad från vad som gäller beträffande egnahem, i dag inte är möjligt att
inteckna bostadsrätt. För att underlätta bostadsrättsbildande och övergång
från hyresrätt till bostadsrätt borde en sådan möjlighet införas. Det skulle
enligt motionärerna leda till en förstärkning av bostadsrättens värde som
kreditsäkerhet och därmed till lägre kreditkostnader och möjlighet för fler
människor att bo i bostadsrätt. Med hänvisning till det anförda begär
motionärerna förslag till författningsändring så att inteckning av bostadsrätt
möjliggörs.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om införande av en möjlighet att inteckna bostadsrätt har åtskilliga
gånger prövats av riksdagen, senast våren 1988 (se LU 1987/88:29), med
anledning av motioner. På hemställan av utskottet har motionerna avslagits
av riksdagen. Beträffande de närmare skälen till ställningstagandena i övrigt
hänvisas till LU 1983/84:4, LU 1983/84:16, LU 1985/86:20, LU 1986/87:17
och LU 1987/88:29.

Pågående lagstiftningsarbete

År 1986 tillkallades en utredare med uppgift att se över bostadsrättslagen.
Utredaren lade i januari 1989 fram betänkandet Översyn av bostadsrättslagen
m.m. (SOU 1988:14). I betänkandet lämnas förslag till en ny bostadsrättslag
samt föreslås bl.a. vissa ändringar i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Vidare föreslås att vissa
äldre bostadsföreningar genom en särskild lag ges möjlighet att omregistreras
till bostadsrättsförening. I enlighet med vad som anfördes i direktiven
(Dir. 1986:5) har utredaren däremot inte tagit upp sådana frågor om
bostadsrätt i vilka klara ställningstaganden nyligen gjorts av riksdagen. Till
dessa frågor hör bl.a. frågan om inteckning i bostadsrätt.

1988/89: LU24

Utskottet

1988/89:LU24

I betänkandet behandlar utskottet en motion om införande av en möjlighet
att inteckna bostadsrätt.

För närvarande saknas möjlighet för en bostadsrättsinnehavare att få
inteckning i bostadsrätten. Sedan länge har bostadsrätter ändå utnyttjats som
pantobjekt. Pantsättningen sker genom avtal om pantförskrivning av bostadsrätten.
Reglerna om enkla skuldebrev i lagen (1936:81) om skuldebrev
tillämpas därvid i viss utsträckning analogt. Detta innebär bl.a. att bostadsrättsföreningen
måste underrättas om pantsättningen för att denna skall bli
giltig mot pantsättarens borgenärer. En pantsatt bostadsrätt kan utmätas för
panthavarens fordran, och panthavaren har särskild förmånsrätt för sin
fordran enligt förmånsrättslagen (1970:979). Vid försäljning på offentlig
auktion som skall ske när bostadsrättshavaren skilts från lägenheten belastas
bostadsrätten emellertid i första hand av bostadsrättsföreningens eventuella
fordringar på obetalda avgifter. En pantsättning av bostadsrätten kan därför,
såsom anförts i det ovan nämnda betänkandet Översyn av bostadsrättslagen
m. m. (SOU 1988:14), beskrivas som en pantsättning av bostadsrättshavarens
nettobehållning i förhållandet mellan honom och föreningen. I syfte att
motverka de olägenheter som denna ordning kan medföra för panthavaren
har i bostadsrättslagen (1971:479) införts bestämmelser om skyldighet för
bostadsrättsförening att underrätta panthavaren så snart bostadsrättshavaren
står i skuld till föreningen för obetalda avgifter av viss omfattning.

I motiveringen till motion L505 av Knut Billing m.fl. (m) anförs att en
möjlighet att inteckna bostadsrätt bör införas i syfte att underlätta bostadsrättsbildande
och övergång från hyresrätt till bostadsrätt. Det skulle enligt
motionärerna leda till en förstärkning av bostadsrättens värde som kreditsäkerhet
och därmed till lägre kreditkostnader och möjlighet för fler människor
att bo i bostadsrätt. Motionären hemställer om förslag till författningsändring
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet erinrar om att motioner med liknande syfte som den nu aktuella
åtskilliga gånger tidigare behandlats av riksdagen. På hemställan av lagutskottet
har motionerna avslagits. Som skäl för ställningstagandena har
utskottet anfört att utvecklingen under senare år visat att bostadsrätt anses
som en tämligen god säkerhet för lån till förvärv av bostadsrätt och att det
inte synes föreligga något behov av ytterligare möjligheter att belåna
bostadsrätter. Sedan frågan senast prövades (LU 1987/88:29) har några nya
omständigheter inte framkommit som ger utskottet anledning att frångå sin
tidigare inställning. Snarare har utvecklingen gått därhän att bostadsrätt
numera betraktas som en god och av långivarna allmänt accepterad säkerhet
för lån till bostadsrättsinnehavare och bostadsrättsköpare.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1988/89:L505.

Stockholm den 21 mars 1989
På utskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger Hestvik
(s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Hans
Rosengren (s), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth
Persson (vpk), Elisabet Franzén (mp), Lena Boström (s) och Charlotte
Cederschiöld (m).

Reservation

Rolf Dahlberg (m). Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m),
Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c) och Charlotte Cederschiöld (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att upplåtelseformen bostadsrätt i likhet med småhusägandet
har betydande fördelar från både samhällsekonomisk och familjeekonomisk
synpunkt. Det är därför enligt utskottets mening rimligt att möjligheterna
att få lån vid förvärv av bostadsrätt och småhus är likvärdiga, vilket de inte
är i dag.

I likhet med motionärerna anser utskottet att bostadsrättens värde som
kreditsäkerhet bör stärkas. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa en
möjlighet att inteckna bostadsrätt. Vid remissbehandling år 1983 av en
motion med liknande syfte som den nu aktuella ställde sig också flera
remissinstanser bakom motionens syfte (se LU 1983/84:4).

På grund av det anförda bör regeringen enligt utskottets mening lägga fram
förslag till författningsändring så att inteckning av bostadsrätt möjliggörs.
Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till motionen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:L505 hos regeringen
begär förslag till författningsändring så att inteckning av bostadsrätt
möjliggörs.

1988/89:LU24

gotab 88430, Stockholm 1989