Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m. jämte motioner (Betänkande 1975:InU3 inu)

Inrikesutskottets betänkande nr 3

InU 1975

Nr 3

Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1975:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet)
- efter föredragning av statsråden Bengtsson
och Leijon - framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1975/76
till Arbetsmarknadm. m., punkterna B 1-B 7 samt C 4. Propositionens förslag
redovisas i den löpande framställningen under rubriker som anknyter till
propositionens uppställning.

Punkterna B8-B10 behandlas i betänkandet InU 1975:2. Punkterna
C 1—C 3 har remitterats till socialutskottet och behandlas i betänkandet SoU
1975:3.

Vidare behandlas i förevarande betänkande vad statsrådet Löfberg i samma
proposition, bilaga 2, för flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkten 6)
anfört om praktikplatser hos statsmyndigheterna. Denna del av propositionen
tas upp i betänkandet under avsnittet om ungdomars inträde på
arbetsmarknaden. Övriga i bilaga 2 till utskottet remitterade punkter behandlas
i betänkandet InU 1975:4.

1 anslutning till propositionen behandlar utskottet nedanstående 37 motioner.

Behandlas

Motionerna

1975:61 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning rörande handikapprörelsens möjligheter
att bli representerad i länsarbetsnämnderna.

1975:151 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att maximibeloppet för näringshjälp åt handikappade höjs till 25 000
kr.

1975:399 av herr Helén m. fl. (fp) vari i yrkandena 2, 3 och 5 hemställs

2. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar inleds med arbetsgivare
inom den statliga sektorn i syfte att skapa ytterligare 3 000 praktikplatser
för ungdom,

3. att riksdagen hos regeringen begär att ett förslag utarbetas som ger
garanti för utbildning och sysselsättning för ungdomar under 25 år,

5. att riksdagen hos regeringen begär att flyttningsbidragen värdesäkras
genom anknytning till basbeloppet.

utsk.
yttr. s.
21

14, 17

utsk.

hemst.

1 Riksdagen 1975.18 sami. Nr 3

InU 1975:3

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1, 4, 6 och 7 av utskottet
i senare betänkanden.

1975:402 av herr Sjönell m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och förslag rörande inrättande av
råd länsvis med uppgift att främja samverkan mellan näringslivet och skyddade
verkstäder.

1975:403 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen
uttalar att ett lokalkontor för arbetsförmedlingen inrättas i Botkyrka kommun.

1975:405 av herr Wikner m. fl. (s) vari anhålls att riksdagen beslutar hemställa
hos regeringen att ge sysselsättningsutredningen i uppdrag att överväga
om statligt bidrag till praktikanter kan komma att utgå enligt vad som
anförs i motionen.

1975:640 av herr Nilsson i Kristianstad (s) vari föreslås att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en skyndsam utredning i syfte att effektivisera
samhällets stöd till bilar åt handikappade.

1975:644 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att arbetsmarknadsstyrelsen ges bemyndigande att när
speciella skäl därtill föreligger försöksvis under två år få medge överföring
till halvskyddat arbete inom skogsbruket av maximalt 100 redan anställda
skogsarbetare per år med nedsatt arbetsförmåga utan krav på nyanställning
samt att försöksverksamheten bör begränsas till det s. k. inre stödområdet.

1975:648 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om riktlinjer och förslag för vidgad praktikverksamhet
vid statliga verk och myndigheter.

1975:649zs fru af Ugglas m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hemställer
att de beredskapsmedel som lämnas till de statliga verken och kommunerna
för vägbyggande förses med villkoret att de skall lämnas ut på entreprenad
i den öppna marknaden.

1975:818 av fru Nordlander m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande ersättningsbestämmelser
för praktikanters arbetsinsats i enlighet med vad i motionen anförs.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande skolstadgans tillämpning vid inbyggd utbildning.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

14, 17

1975:932 av herr Bohman m. fl. (m) vari i yrkandet 1 - med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975:768 - hemställs att riksdagen

InU 1975:3

1. hos regeringen anhåller om inventering av tänkbara beredskapsarbeten
och lämplig arbetsmarknadsutbildning för tjänstemän och akademiker.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 2 och 3 av utskottet i senare
betänkanden.

1975:943 av herrar Johansson i Holmgården (c) och Stridsman (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att de i motionen
nämnda storarbetsplatserna i Norrbotten ombildas till företag i bolagsform
inom Statsföretagskoncernen för att därmed främja en industriell
utveckling i östra Norrbotten.

1975:944 av fru Jonäng (c) och herr Rämgård (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att överlämna motionen till sysselsättningsutredningen för
beaktande.

I motionen behandlas de handikappades ställning på arbetsmarknaden.

1975:949 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) vari i yrkandet 1 hemställs
att riksdagen beslutar

1. att uppdelning av anslagsposterna Allmänna beredskapsarbeten och
Särskilda beredskapsarbeten under programmet Sysselsättningsskapande åtgärder
upphör.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 2-5 i senare betänkanden.

1975:951 av herr Nilsson i Visby m. fl. (s, c, m, fp) vari hemställs att
riksdagen uttalar att av de medel arbetsmarknadsstyrelsen disponerar för
sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1975/76 ett belopp av 2 milj.
kr. avdelas för att användas som statsbidrag med upp till 100 % för kyrkorestaureringar
på Gotland, vilka restaureringar utförs som beredskapsarbeten
för företrädesvis äldre, lokalt bunden arbetskraft.

1975:956 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att öka arbetsmarknadsmyndigheternas
samverkan med företag i arbetslöshetsdrabbade bygder i enlighet
med motionens förslag.

1975:1365 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) vari - med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975:1704 - hemställs

1. att riksdagen uttalar att samhället har skyldighet att engagera sig i
varje ej myndig människas arbets- eller utbildningssituation,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen
att skolstyrelserna har att följa upp varje grundskoleelevs situation fram
till myndighetsåldern.

Behandlas
utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.
28 20

39 41

11 4

26 17

30 24

27 19

15, 17 6

1975:1692 av herr Carlström m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen 38 37

beslutar att bidrag till halvskyddade arbetsplatser skall beräknas på hela

InU 1975:3

arbetskraftskostnaden och således utgöra 40 procent av kontantlön, semesterersättning
och sociala kostnader.

1975:1693 av herr Danell (m) och fru af Ugglas (m) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att ett program för uppsökande
verksamhet utarbetas med syfte att nå alla som ett år efter avslutad skolgång
inte påbörjat andra studier eller börjat förvärvsarbeta,

2. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar inleds med arbetsgivare,
såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn, i syfte
att skapa ytterligare praktikplatser för ungdom,

3. att riksdagen hos regeringen begär att ökad information om utbildningsvägar,
AMS-verksamhet för arbetslös ungdom m. m. tillställs landets
arbetsgivare.

1975:1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) vari i yrkandet 3 hemställs

3. att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara åtgärder sätts in
för att minska arbetslösheten i skogslänen.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 2 av utskottet i senare
betänkanden.

1975:1699 av fru Fraenkel (fp) och herr Ångström (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till höjning av statsbidraget
till bil så att full kostnadstäckning uppkommer,

2. ått riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändrade inkomstprövningsregler
för statsbidraget till inköp av bil för handikappade
så att

a. den övre inkomstgränsen höjs till 50 000 kr. och den lägre i paritet
med detta,

b. vid beräkningen av bruttoinkomsten handikappersättning icke medräknas
som inkomst,

c. makeavdraget höjs till 5 000 kr.,

d. barnavdraget höjs till 2 000 kr.,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopande av bestäm melserna

om återkrav av bidrag till bil,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till rätt till stöd vid
inköp av bil även för hemarbetande handikappade.

1975:1700 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att sysselsättningsutredningen genom tilläggsdirektiv
ges i uppdrag att

1. presentera förslag om en sysselsättningspolitik för ett decentraliserat

samhälle i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. med förtur presentera förslag för att häva ungdomsarbetslösheten.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

15, 17

14, 17

15, 18

16, 17

InU 1975:3

Behandlas
utsk. utsk.
yttr. s. hemst. p.

1975:1704 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) vari hemställs att riks- 15, 17 6

dagen beslutar

1. att arbetsmarknadsmyndigheterna ges i uppdrag att i samverkan med

skolan söka skapa lämpliga arbetsuppgifter för ungdomar, bl. a. med sikte

på en utveckling mot varvad utbildning,

2. att kommunerna ges möjlighet att bedriva beredskapsarbeten för ungdomar
i syfte att ge alla rätt till antingen arbete eller utbildning på sätt
som angivits i motionen.

1975:1707 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen 9 2

beslutar uppdra åt den sittande sysselsättningsutredningen att utarbeta förslag
om ett långsiktigt aktionsprogram i sysselsättningsfrågan i enlighet med
de riktlinjer och mål, som föreslagits i denna motion.

1975:1709 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås 39 42

1. att riksdagen uttalar sig för en ny principiell inriktning av arbetsmarknadspolitiken
i syfte att bereda arbetshandikappade en meningsfull sysselsättning
i produktionsföretag enligt i denna motion skisserad riktning och
med löne- och anställningsvillkor i enlighet med dem som gäller för den
öppna marknaden och där de anställda tillförsäkras inflytande över såväl
produktionsinriktning som anställnings- och arbetsvillkor,

2. att riksdagen uttalar sig för bildandet av ett statligt huvudföretag jämte
på lämpliga platser i skilda delar av landet lokala produktionsföretag samt
att huvudmannaskapet för denna verksamhet blir statligt, förslagsvis genom
AB Statsföretag,

3. att riksdagen i övrigt överlämnar motionen för beaktande till den utredning
som har att utreda frågan om det framtida huvudmannaskapet för
den skyddade verksamheten.

1975:1713 av fru Jonäng (c) vari hemställs

A. att riksdagen hos regeringen begär

1. att ungdomsarbetslösheten utreds med förtur i syfte att minska svå-	16,	17	6
righeterna för nytillträdande på arbetsmarknaden,
2. att undersökningar görs i några utvalda kommuner för att klarlägga	15,	17	6
förhållandet mellan utbildning och arbetsliv,
3. att representanter för de politiska ungdomsförbunden knyts till sys-	16,	18	8
selsättningsutredningens arbete angående ungdomsarbetslösheten,
4. att motionen överlämnas till sysselsättningsutredningen för beaktande,	16		8
B. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna om	16,	19	10
kontant arbetsmarknadsstöd så att kvalifikationstiden för nytillträdande eller

återinträdande på arbetsmarknaden sänks från 3 till 2 månader.

1975:1719 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till moti- 35 33

veringen i motionen 1975:1269 - föreslås att rätten till bidrag för inköp

InU 1975:3

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

av bil och till driftkostnader samt till körkortsutbildning skall omfatta alla
rörelsehandikappade oavsett sysselsättning eller inkomst.

1975:1721 av herr Nilsson i Kristianstad (s) vari hemställs att riksdagen 35 33

beslutar att den förhöjda maximigränsen för bidrag till aggregat m. m. för
handikappades motorfordon skall utgå enligt samma bestämmelser som gäller
för närvarande.

1975:1722 av herr Nordberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos 20 11

regeringen begär en översyn av arbetsförmedlingens organisation och personalförhållanden
i Stockholms län.

1975:1732 av herr Regnéll m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos 10 3

regeringen hemställer om en utredning om arbetsmarknadspolitiken, syftande
till utvärdering av vunna erfarenheter och förslag till den framtida
inriktningen av den av arbetsmarknadsstyrelsen bedrivna verksamheten,
med uppgift att särskilt studera de problem som skapats av den växande
arbetslösheten bland ungdomar, kvinnor och tjänstemän.

1975:1737 av herrar Sundkvist (c) och Karlsson i Mariefred (c) vari hem- 34 32

ställs att riksdagen hos regeringen begär ändring i bestämmelserna om näringshjälp,
så att stöd i fortsättningen kan utgå till egen företagare som
bedriver jordbruksrörelse.

1975:1741 av herr Werner i Malmö (m) vari hemställs att riksdagen hos 37 36

regeringen begär

1. att 300 personliga tjänster för sysselsatta i arkivarbete inrättas för kalenderåret
1975,

2. att varje länsarbetsnämnd tilldelas en skälig kvot i förhållande till hela
antalet i denna verksamhet sysselsatta,

3. att ärenden om personliga tjänster efter de erfarenheter som redan
vunnits finge avgöras direkt i plenum på resp. länsarbetsnämnd under medinflytande
av St-AMS, som är den fackliga organisationstillhörigheten för
här berörda arbetstagare.

1975:1742 av herr Werner i Malmö (m) vari hemställs att riksdagen hos 38 38

regeringen begär förslag till innevarande års vårriksdag om generösare statsbidragsregler
i vad gäller halvskyddad sysselsättning i enlighet med vad
i motionen anförts.

1975:1744 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen 15, 17 6

beslutar att en samrådsgrupp skall tillsättas mellan skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna
med uppgift att åstadkomma ett brett utbud av kurser
för arbetslösa ungdomar, anpassade till efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft
inom näringslivet.

InU 1975:3

Behandlas

1975:1746 av herr Ångström (fp) vari i yrkandena 1 och 3 hemställs att
riksdagen måtte besluta

1. att ställa erforderliga medel för beredskapsarbeten till länsarbetsnämndens
förfogande för sysselsättningsökning i Västerbottens läns mellanbygd
och inland,

3. att starta försöksverksamhet med intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet
bland länets ungdomar.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av utskottet i ett senare betänkande.

1975:1747 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen
uttalar att, när särskilda medel ställs till förfogande för sysselsättningsskapande
åtgärder, i första hand regionalpolitisk! angelägna projekt
som de i motionen åberopade i Jämtlands län kommer till utförande.

utsk.
yttr. s.

16, 18

utsk.

hemst. p.
22

InU 1975:3

Sysselsättningsutredningen

Den 22 mars 1974 tillsattes sysselsättningsutredningen för att utreda frågan
om den långsiktiga sysselsättningspolitiken. Utredningen hade aviserats redan
i statsverkspropositionen, och i sitt den 7 mars 1974 dagtecknade betänkande
om arbetsmarknadspolitiken anlade utskottet i anslutning till motioner
synpunkter på vilka frågor som borde beaktas i utredningsarbetet
(InU 1974:3 s. 9-14). Direktiven för utredningen återfinns i kommittéberättelsen
1975 s. 515-530.

Utredningen skall kartlägga de framtida sysselsättningsmöjligheterna
inom olika samhällssektorer för att skapa bättre underlag för statsmakternas
planering. Enligt direktiven skall utredningen lämna en samlad sysselsättningspolitisk
belysning av långtidstendenserna i vår ekonomi i samband
med att 1975 års långtidsutredning är färdig och efter det att resultatet
av länsplanering 1974 föreligger. Utredningen, som planerar att lämna en
första rapport till årsskiftet 1975-1976, beräknas slutföra sitt arbete i början
av år 1978. I direktiven, som är mycket omfattande, understryks bl. a. att
reformverksamheten på sysselsättningspolitikens område skall fortsätta och
vidareutvecklas även under pågående utredningsverksamhet.

Utredningen arbetar i sex olika arbetsgrupper fördelade på följande områden:
näringspolitik, regionalpolitik, arbetsmarknadspolitik, kommunernas
och landstingens sysselsättningsplanering, frågor om ungdomens inträde i
arbetslivet och finansiella frågor.

I fyra motioner behandlas frågor som rör sysselsättningsutredningens arbete
i stort. Ytterligare ett antal motioner tar upp problem som rör ungdomens
inträde på arbetsmarknaden. Den sistnämnda frågan behandlas separat
i betänkandet i ett följande avsnitt.

I motionen 1700 av herr Fälldin m. fl. (c) görs en allmän genomgång
av sysselsättningsfrågorna. Motionärerna tar upp sysselsättningsutredningens
direktiv från främst arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska utgångspunkter.
De anser att direktiven bör omformas och att centerpartiets
regionalpolitiska program skall läggas till grund för utredningsarbetet. Beträffande
arbetsmarknadspolitiken uttalas att den skall främja full sysselsättning
och en decentraliserad bebyggelse- och näringslivsutveckling. Motionen
mynnar ut i ett yrkande att utredningen genom tilläggsdirektiv skall
få i uppdrag att presentera förslag om en sysselsättningspolitik för ett decentraliserat
samhälle i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet konstaterar att de arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska
avsnitten är tunga delar i utredningens direktiv. Utredningen har också
tillsatt särskilda arbetsgrupper för dessa frågor. I direktiven pekas på att
riksdagen hösten 1972 preciserade de allmänna regionalpolitiska målen och
angav riktlinjer för regionalpolitiken i form av en plan för utveckling av
den regionala strukturen och ramar för planeringen i länen uttryckta i antalet
invånare år 1980. Det anförs vidare att materialet från länsplanering 1974
kommer att vara av betydande värde för att bedöma vilka krav på den

InU 1975:3

allmänna sysselsättningspolitiken, som fullföljandet av de regionalpolitiska
riktlinjerna ställer, och att det ankommer på utredningen att göra en sådan
bedömning.

Utskottet kan inte finna skäl att begära nya direktiv av det slag som
yrkas i motionen. Ett bifall till motionen skulle i realiteten innebära att
riksdagen upphävde sitt beslut från hösten 1972 om regionalpolitiken. Det
kan inte vara riktigt att i förevarande sammanhang, då arbetet med
länsplanering 1974 går in i ett avgörande skede, fatta ett sådant beslut.
Ställningstagande till regionalpolitikens framtida inriktning bör göras på
grundval av det material som nu arbetas fram. Riksdagen bör alltså avslå
motionen.

En annan motion, 1707, om sysselsättningsutredningens arbete i stort
har väckts av herr Hermansson m. fl. (vpk). Motionärerna begär att sysselsättningsutredningen
skall få i uppdrag att utarbeta förslag om ett långsiktigt
aktionsprogram i sysselsättningsfrågan i enlighet med riktlinjer och mål
som föreslås i motionen. I motionen talas om långsiktigt program enligt
följande tre huvudlinjer.

1. Utbyggnaden av statliga industrier med tyngdpunkten i de regioner,
som har de svåraste sysselsättnings- och utvecklingsproblemen. Organiserandet
av dessa företag som demokratiska spjutspetsar med lönarbetarmajoritet
i alla beslutsorgan. Satsning på tillverkning och industrityper, som
är resursbesparande, som har en framtida expansionskraft i det att de svarar
mot den sociala nyttans och den sociala konsumtionens krav. Brytande
med tesen att det påstådda ”postindustriella samhället” skulle tvinga till
ett accepterande av industrins sysselsättningsmässiga minskning.

2. En långsiktig utbyggnad och strukturförändring i transportväsendet.
Stora långsiktiga satsningar på järnvägsväsendets kapacitet och tekniska nivå.
Uppbyggnad av kollektiva sammanbindande trafiksystem i de storstadsområden
där sådana saknas. Investeringar för att avsevärt öka den billiga
och miljövänliga inrikes sjöfartens roll i transportsystemet. Alla dessa investeringar
bidrar, liksom en medvetet stimulerad och socialt inriktad konsumtion,
till att bilda underlag för de statliga industrierna.

3. Ett stort ekonomiskt och politiskt specialprogram för social och miljömässig
rehabilitering av samhället, ägnat att avvärja och undanröja sociala
bristfenomen och rovdriften med miljön i vid mening. Grundläggande upprustning
av hela vårdsektorn. Snabb kvantitativ och kvalitativ utbyggnad
av förskolor och fritidshem. Materiella och socialpolitiska insatser för den
fysiska och sociala miljöns rehabilitering i städernas förstadsområden och
i avfolkningsbygderna. Miljömässig och trafikmässig sanering av städernas
innerområden. Nya och kvalitativt annorlunda utbildningsinsatser för att
tillgodose behovet av de många specialkunskaper som krävs genom utbyggnaden
och genom arbetarsjälvstyrelse i statsföretagen. Investering i ny,
progressiv forskning på i synnerhet den biologiska, miljötekniska, energipolitiska
och beteendevetenskapliga sidan.

InU 1975:3

Det program motionärerna skisserar förutsätter en allmän omprövning
av grunderna för vårt ekonomiska system. Det bör inte vara en uppgift
för sysselsättningsutredningen att gå in på bedömningar av det slaget. Utredningens
uppdrag bör alltså inte förändras på det sätt motionärerna föreslår
och motionen avstyrks sålunda.

Motionen 1732 av herr Regnéll m. fl. (m) behandlar arbetsmarknadspolitiken.
Motionärerna vill ha en arbetsmarknadspolitisk utredning med uppgift
att utvärdera vunna erfarenheter och lämna förslag till den framtida inriktningen
av den av AMS bedrivna verksamheten. Särskilt skall studeras
problem som skapas av den växande arbetslösheten bland ungdomar, kvinnor
och tjänstemän.

I samband med att utskottet förra året behandlade frågan om en sysselsättningsutredning
tog utskottet ställning till en liknande motion av herr
Regnéll m. fl. (m). Utskottet anförde då i sitt betänkande InU 1974:3 s.
13-14 (reservation till förmån för motionen avgavs inte):

De arbetsmarknadspolitiska frågorna kommer uppenbarligen att bli en
viktig del av sysselsättningsutredningens arbete. Ett centralt problemområde

i det sammanhanget är arbetets anpassning till individerna. Endast genom
att avlägsna de olika slag av arbetshinder som finns blir det möjligt att
erbjuda arbete till dem som i dag önskar gå ut på arbetsmarknaden men
som av olika skäl nödgas avstå därifrån.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det kan vara påkallat med
en utvärdering av arbetsmarknadspolitiken, inte minst med hänsyn till dess
regionalpolitiska konsekvenser. Enligt utskottets uppfattning bör det emellertid
vara möjligt att tillgodose motionärernas önskemål inom ramen för
sysselsättningsutredningens verksamhet och utan att ytterligare en omfattande
utredning tillsätts. För närvarande pågår eller planeras omfattande
utrednings- och utvärderingsarbeten som berör arbetsförmedlingens framtida
uppgifter, anpassningsgruppernas verksamhet, arbetsmarknadsutbildningen
och åtgärder för svårplacerade. Vissa aspekter på beredskapsarbeten
och industribeställningar har utretts av budgetutredningen i dess år 1973
lämnade betänkande. Effekterna av vissa delar av arbetsmarknadspolitiken
undersöks dessutom av EFA, som inom kort beräknas lämna en sammanfattande
redovisning av vissa vetenskapliga projekt. Slutligen kan nämnas
att riksdagens revisorer är sysselsatta med en utvärdering av effekten av
vissa arbetsmarknadspolitiska medel.

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att sysselsättningsutredningen
nära följer det pågående utredningsarbetet inom arbetsmarknadspolitikens
olika delar och sätter in resultaten i det större sammanhang som är sysselsättningsutredningens
verksamhetsfält. Mycket betydelsefulla är därvid
de regionalpolitiska aspekterna. Utredningen bör också initiera kompletterande
undersökningar och vid behov begära att Kungl. Maj:t låter närmare
utreda hur man konkret skall utforma olika arbetsmarknadspolitiska instrument.

Inom ramen för sysselsättningsutredningens verksamhet bör det alltså
vara möjligt att fl till stånd den utvärdering och framtidsbedömning av
arbetsmarknadspolitiken som motionärerna åsyftar. Redan vid årsskiftet
1975-1976 bör det i enlighet med vad utskottet tidigare anfört föreligga
vissa utredningsresultat som innefattar bl. a. arbetsmarknadspolitiken. Ut -

InU 1975:3

skottet har anledning utgå från att vad här anförts kommer att beaktas
av Kungl. Majit. Någon åtgärd i anledning av de aktuella motionerna synes
därför inte erforderlig.

Enligt utskottets uppfattning är det inte rimligt att tillsätta ytterligare
en utredning på det arbetsmarknadspolitiska fältet. Som tidigare sagts utgör
arbetsmarknadspolitiken en central del av sysselsättningsutredningens arbete.
Utredningen måste fl tillfälle att presentera sina förslag innan man
tar ställning till behovet av en ny övergripande utredning. Utskottet förutsätter
att sysselsättningsutredningen skapar sig en bild av effekterna av
den förda arbetsmarknadspolitiken antingen genom egna utvärderingar eller
genom anlitande av andra organ, t. ex. EFA.

Med hänvisning till det anförda bör motionen 1732 inte föranleda någon
åtgärd.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet upp motionen 944 av fru Jonäng
(c) och herr Rämgård (c) i vilken behandlas sysselsättningsutredningens direktiv
i fråga om de handikappades ställning på arbetsmarknaden. Enligt motionärerna
måste åtgärder vidtas bl. a. för att bereda de handikappade stadigvarande
sysselsättning på den ordinarie arbetsmarknaden. Motionärerna
påstår att denna dimension saknas i sysselsättningsutredningens direktiv.
Motionen föreslås bli överlämnad till utredningen.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning. Att på olika sätt stödja
de handikappade och söka bereda dem arbete på den öppna arbetsmarknaden
har sedan länge varit en huvudlinje i svensk arbetsmarknadspolitik. Någon
ändring i det avseendet är inte aktuell, och det framgår enligt utskottets
uppfattning klart av sysselsättningsutredningens direktiv. I avsnittet sysselsättningspolitiken
och arbetslivets villkor sägs det exempelvis att en fortsatt
förändring av arbetsmiljön och en anpassning av arbetskraven är av
stor vikt när det gäller att underlätta deltagande i förvärvsarbete och att
detta är särskilt angeläget när det gäller att bereda sysselsättning på den
öppna arbetsmarknaden åt personer med olika slag av handikapp.

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen.

Ungdomars inträde på arbetsmarknaden

Frågor som rör arbetsmarknadsläget för ungdomar samt bättre anpassning
mellan utbildning och arbetsliv m. m. behandlas i ett stort antal motioner.
Utskottet tar i detta sammanhang upp elva stycken. I samband med att
utskottet senare under riksmötet behandlar arbetsmarknadsutbildningen
kommer ytterligare motioner som rör ungdomar och utbildning att prövas.
Därutöver handläggs i utbildningsutskottet vissa frågor om sambandet mellan
skola och yrkesliv.

Ett delproblem i förevarande sammanhang är möjligheterna till praktik.
Vissa förslag i den frågan såvitt gäller statliga sektorn redovisas i bilaga

2 (gemensamma frågor) till budgetpropositionen. Utskottet behandlar även
den frågan i detta avsnitt.

InU 1975:3

Vissa sia lisl iska uppgifter

I följande tabell redovisas uppgifter från arbetskraftsundersökningarna
(AK.U) som belyser sysselsättningsläget för åldersgruppen 16-24 år under
1970-talet.

År	åldersgrup-pens storlek	sysselsatta	arbetslösa	åldersgrup-pens andel av den tota la arbetslös-heten i %
totalt	därav kvinnor	totalt	därav kvinnor
1970	1 107 500	681 000	311000	20 000	10 000	34
1971	1 090 800	659 000	304 000	35 000	17000	35
1972	1 056 800	637 000	295 000	39 000	19 000	36
1973	1 029 000	625 000	285 000	35 000	18000	36
1974	1 007 700	646 000	297 000	30 000	17000	38

Av tabellen kan utläsas att andelen sysselsatta ungdomar är större 1974
än 1970 liksom arbetslösheten i gruppen. Detta belyser också det kända
förhållandet att antalet ungdomar som väljer gymnasieutbildning eller högre
utbildning gått ned både relativt och absolut. Av tabellen framgår vidare
att trots viss minskning av arbetslösheten mellan 1973 och 1974 bland ungdomar
har deras andel av den totala arbetslösheten ökat. Detta innebär
att ungdomarna har haft svårare än andra grupper att hävda sig i det successivt
förbättrade arbetsmarknadsläget. I synnerhet gäller det för flickor.

Följande diagram belyser ytterligare relationen mellan ungdomsarbetslösheten
och den totala arbetslösheten.

Antalel arbetslösa i procent av antalet personer i arbetskraften enligt

AKU 1970-1974

ungdomar
under
25 år

samtliga

4 kvartal
år

1971

1970

1973

1972

1974

InU 1975:3

Utredningar m. m.

Sysselsättningsutredningen har tagit upp ungdomarnas arbetsmarknad
som ett av utredningens huvudområden. Utredningen har bildat en särskild
arbetsgrupp som skall behandla olika typer av insatser som underlättar ungdomens
inträde i arbetslivet. I direktiven för utredningen nämns särskilt
åtgärder såsom utvidgad praktik och återkommande utbildning. Utredningen
skall som tidigare nämnts lämna en första redovisning av sitt arbete vid
nästa årsskifte.

Vid sidan om sysselsättningsutredningen bedrivs annat utredningsarbete
av direkt betydelse för den aktuella frågan. AMS har bildat en arbetsgrupp
för praktikfrågor i vilken ingåräven företrädare förandra statliga myndigheter
och parterna på arbetsmarknaden. Gruppen skall pröva olika möjligheter
att öka tillgången på praktikplatser. Gruppen beräknas presentera sina förslag
inom de närmaste månaderna.

En arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen (SSA-gruppen) har lagt fram förslag
om inrättande av samrådsorgan på lokal och regional nivå för samverkan
mellan skola och arbetsliv. I sam rådsorganen skall enligt förslaget ingå representanter
för skola, arbetsförmedling, arbetsgivare (offentliga och privata)
samt arbetstagare. Samarbetsorganen skall syssla med bl. a. frågor om studieoch
yrkesorientering, praktik och inbyggd utbildning. Utskottet har inhämtat
att även sysselsättningsutredningen ämnar pröva frågan om inrättande av
samarbetsorgan med uppgift att behandla frågor som hänger samman med
anpassningen mellan utbildning och arbetsliv.

Inom utbildningsdepartementet överväger en arbetsgrupp med representation
även från arbetsmarknadsdepartementet vissa frågor om gymnasieskolan.
Gruppen skall bl. a. pröva inrättandet av kortare yrkesinriktade kurser
som tar sikte på ungdomar med låg studiemotivation eller med önskan
att varva studier med förvärvsarbete. I arbetet ingår vidare frågan om ökad
elasticitet i utbildningssystemet när det gäller ungdoms- och vuxenutbildning,
intagningsförfarandet, betyg samt studie- och yrkesorientering. Gruppen
skall även överväga ett samlat åtgärdsprogram som inbegriper utbildnings*
och arbetsmarknadsåtgärder.

Förutom det utredningsarbete som ovan redovisats har åtskilliga utredningar
på det aktuella området utförts i andra sammanhang, inte minst
inom kommunerna. En uppställning av tillgängligt material finns i den
av arbetsmarknadsdepartementet i oktober förra året publicerade problemöversikten
Ungdom och arbete (II), Ds A 1974:7.

Statliga praktikplatser

Under rubriken Praktikplatser hos statsmyndigheterna i bilaga 2 till budgetpropositionen
bereds riksdagen tillfälle att ta del av synpunkter som föredragande
statsrådet Löfberg anför i anslutning till en utredning som verkställts
av statens personalnämnd (SPN).

InU 1975:3

Föredraganden framhåller inledningsvis att det bör vara en uppgift för
alla arbetsgivare att lämna sitt bidrag till att behovet av praktikplatser fylls.
Han hänvisar till den arbetsgrupp inom AMS som arbetar med frågan och
konstaterar att SPN representerar staten i den gruppen. Även andra mera
kortsiktiga åtgärder bör dock vidtas för att bättre tillgodose behovet av praktikplatser.
Staten som arbetsgivare har härvid en viktig uppgift att fylla.
Föredraganden förutsätter att statsmyndigheterna utnyttjar anvisade medel
för att så långt möjligt tillgodose behovet av praktikplatser. Myndigheter
som har möjlighet att ta emot fler praktikanter men saknar medel härför
bör ta upp saken i sina anslagsframställningar. För den händelse - sägs
det vidare - verksamheten redan under nästa budgetår får sådan omfattning
att anvisade medel visar sig otillräckliga kan regeringen efter särskild prövning
medge anslagsöverskridande.

Motioner

Ett av de ämnen som tas upp i motionerna är tillgången på praktikplatser.
1 motionen 399 av herr Helén m. fl. (fp) uttalas att redovisningen i budgetpropositionen
om statliga praktikplatser innebären alltför passiv hållning.
Motionärerna vill att regeringen skall inleda överläggningar med statliga
arbetsgivare med syfte att skapa ytterligare 3 000 praktikplatser för ungdom.
Även fru Sundberg m. fl. (m) vill i motionen 648 att myndigheterna skall
stimuleras att öka tillgången på praktikplatser. 1 motionen nämns särskilt
ett system med praktiktjänstgöring i samband med universitetsstudier som
tillämpats av försvarets materielverk. Ett vidare perspektiv på praktikfrågan
anläggs i motionen 1693 av herr Danell (m) och fru af Ugglas (m). Motionärerna
föreslår att överläggningar skall inledas inom såväl den offentliga
som den privata sektorn för att skapa ytterligare praktikplatser för ungdomar.

De ekonomiska villkoren vid praktik m. m. behandlas i två motioner. Herr
Wikner m. fl. (s) tar i motionen 405 upp de ekonomiska villkoren för ungdomar
vid sådan praktik som fordras för inträde i en del skolor. Motionärerna
anför att ungdomarna ofta underbetalas och att det kan vara svårt att fö
arbetsgivare att ta emot ungdomar om avtalsenlig lön skall utgå. Motionärerna
föreslår att sysselsättningsutredningen skall få i uppdrag att överväga
ett statligt bidrag till praktikanter som utfyllnad av löneförmåner. Även
i motionen 818 av fru Nordlander m. fl. (vpk) behandlas de ekonomiska
frågorna vid praktik. Motionärerna uttalar att praktikanter bör betalas efter
sina arbetsinsatser och att det ekonomiska utnyttjandet av praktikanterna
måste stoppas. I motionen begärs att regeringen skall lägga fram förslag
om ersättningsregler vid praktik. Dessutom vill motionärerna att vid inbyggd
utbildning skolstadgans disciplinära regler skall gälla i stället för bestämmelser
i kollektivavtal.

Förslag till åtgärder för att hjälpa ungdomar som slutat skolan men inte fått
arbete förs fram i flera motioner. I folkpartimotionen 399 lanseras ett förslag

InU 1975:3

om ”utbildnings- och sysselsättningsgaranti” för ungdomar. Motionärerna
vill att ungdomar under t. ex. 25 år skall kunna lovas ett meningsfyllt arbete
eller meningsfull utbildning. Garantin skall kompletteras med uppsökande
verksamhet från samhällets sida. Den som ett år efter avslutad skolgång
inte påbörjat andra studier eller förvärvsarbetar skall kontaktas av arbetsförmedlingen
och erbjudas fortsatt utbildning eller ett arbete. Liknande tankegångar
om en sysselsättnings- och utbildningsgaranti för arbetslösa ungdomar
finns i motionerna 1365 och 1704, båda av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl. (c). Motionärerna yrkar att riksdagen skall uttala att samhället har
skyldighet att engagera sig i varje omyndig människas arbets- eller utbildningssituation.
Konkret föreslås en bestämmelse i skollagen som ålägger
skolstyrelse att följa varje grundskoleelevs situation fram till myndighetsåldern.
I motionerna förslås vidare att arbetsmarknadsmyndigheterna skall
ges i uppdrag att i samverkan med skolan skapa lämpliga arbetsuppgifter
för ungdomar bl. a. med sikte på varvad utbildning. Slutligen förordas ökade
möjligheter för kommunerna att anordna beredskapsarbeten för ungdomar
såsom en sista garanti för att sysselsättning ordnas.

Herr Danell (m) och fru af Ugglas (m) är i sin motion 1693 också inne
på frågan om uppsökande verksamhet för att nå arbetslösa ungdomar. Motionärerna
vill att riksdagen skall begära att ett program utarbetas med syfte
att nå alla som ett år efter avslutad skolgång inte påbörjat andra studier
eller förvärvsarbete. Målet bör vara att ungdomar som inte kan fl arbete
skall erbjudas antingen fortsatt utbildning eller praktikplats. Programmet
skall enligt motionärerna gälla alla under 25 år, således även dem som avbrutit
högre utbildning.

1 några av de ovan redovisade motionerna behandlas frågor som rör samarbete
skola-arbetsmarknadsmyndigheter-arbelsliv. Dessa problem tas dessutom
upp i motionen 1744 av herr Westberg i Ljusdal (fp). Motionären
vill att det skall skapas fasta och väl fungerande samarbetsformer mellan
skol- och arbetsmarknadsmyndigheter på de lokala och regionala områdena
lika väl som mellan de centrala myndigheterna och på departementsplanet.
Likartade tankegångar återfinns i motionen 1713 av fru Jonäng (c). Herr
Westbergs motion mynnar ut i ett yrkande att en samrådsgrupp skall tillsättas
med uppgift att skapa ett brett utbud av kurser för arbetslösa ungdomar.
Kurserna skall vara anpassade till den föreliggande efterfrågan på yrkesutbildade
arbetssökande. Fru Jonängs motion innehåller ett yrkande om
undersökningar i några utvalda kommuner för att klarlägga förhållandet
mellan utbildning och arbetsliv. '

1 den tidigare behandlade motionen 1693 av herr Danell (m) och fru
af Ugglas (m) berörs en annan fråga som rör kontakten arbetsmarknadsmyndigheter-arbetsliv.
Motionärerna vill ha ökad information till arbetsgivarna
om den högre utbildningen och om innehållet i de beredskapsarbeten
som anordnas, det sistnämnda för att undvika att sådant arbete nedvärderas
av arbetsgivarna.

InU 1975:3

Frågan om hur utredningsarbetet skall bedrivas behandlas i ett par motioner.
I centerpartiets motion 1700 yrkas att sysselsättningsutredningen med förtur
skall presentera förslag som är ägnade att häva ungdomsarbetslösheten. I
motionen framhålls att introduktionen i arbetslivet måste underlättas genom
fler praktikplatser och genom stöd till utbildningsinsatser inom företagen.
Därutöver måste de regionala variationerna i sysselsättningsläget snarast
hävas.

Även fru Jonäng (c) yrkar i sin motion 1713 att frågan om ungdomsarbetslösheten
skall tas upp med förtur. Motionären vill att motionen skall
överlämnas till sysselsättningsutredningen för beaktande. Hon anser att representanter
förde politiska ungdomsförbunden skall knytas till utredningen
när det gäller arbetet med frågor om ungdomsarbetslösheten. Fru Jonäng
framställer dessutom ett yrkande att riksdagen skall begära förslag om ändring
i reglerna om kontant arbetsmarknadsstöd. Enligt gällande regler kan
den som genomgått utbildning och i anslutning därtill stått till arbetsmarknadens
förfogande i tre månader utan att kunnat erbjudas godtagbart arbete
få sådant stöd. Motionären vill att väntetiden skall kortas till två månader.

Ett yrkande av mera speciellt slag finns i motionen 1746 av herr Ångström
(fp). I den motionen som rör sysselsättningsfrågor i Västerbottens län framställs
ett delyrkande om försöksverksamhet med intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet
bland länets ungdomar.

Utskottet

Ungdomarnas problem på arbetsmarknaden har accentuerats under 1970-talet. Frågorna har uppmärksammats i allt större grad, och det stora antal
motioner som nu föreligger ger belägg för ämnets ökade betydelse. Problemen
är emellertid inte nya för i år. Det framgår av bl. a. det utredningsarbete
som redan pågår och som inom loppet av detta år kan väntas
ge vissa resultat. Det är också värt att notera att i januari förra året
väcktes en motion av herr Hellström m. fl. (s) i vilken begärdes utredning
om praktikarbetets framtida ställning i utbildnings- och arbetsmarknadssystemet.
Motionens syfte ansågs tillgodosett genom sysselsättningsutredningens
tillkomst, och motionen föranledde därför ingen åtgärd (InU
1974:26).

Såsom tidigare redovisats presenteras i budgetpropositionen vissa synpunkter
och förslag som syftar till att öka tillgången på statliga praktikplatser.
Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet anför
men vill betona vikten av att myndigheterna på ett effektivt sätt påverkas
att verkligen inrätta flera praktikplatser. Utskottet förutsätter att regeringen
även i fortsättningen håller sig fortlöpande informerad om resultatet av ansträngningarna
att öka möjligheterna till praktik samt lämnar riksdagen en
redovisning för utfallet av verksamheten. Om verksamheten inte leder till
önskat resultat bör redovisningen kombineras med förslag om effektivare
åtgärder för framtiden.

InU 1975:3

Aldrig så effektiva åtgärder på den statliga sidan kan emellertid inte lösa
problemen, utan det är nödvändigt att man också överväger vad som kan
göras inom andra sektorer av arbetslivet. Vissa förslag kan väntas från AMS
arbetsgrupp redan i vår. Ett större grepp på ämnet kan man räkna med
att sysselsättningsutredningen kommer att ta. Utskottet förutsätter att det
kommer att inkludera ekonomiska och liknande frågor som berör villkoren
för praktik.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfort om praktikfrågorna
och som förutom till budgetpropositionen ansluter till synpunkter som förs
fram i motionerna 399 av herr Helén m. fl. (fp), 405 av herr Wikner m. fl.
(s), 648 av fru Sundberg m. fl. (m), 818 av fru Nordlander m. fl. (vpk) och
1693 av herr Danell (m) och fru af Ugglas (m).

Utskottet tar härefter upp motionsyrkanden om uppsökande verksamhet
bland arbetslösa ungdomar och om erbjudande om arbete eller utbildning till
dem. Dessa frågor har aktualiserats i motionerna 399 av herr Helén m. fl.
(fp), 1365 och 1704, båda av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c), samt 1693 av
herr Danell (m) och fru af Ugglas (m).

I sammanhanget prövar utskottet också de närliggande motionsförslagen
om inrättandet av samrådsorgan mellan skola, arbetsmarknadsmyndigheter och
arbetsmarknadens parter. Motionerna 1704 av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl. (c), 1713 av fru Jonäng (c) och 1744 av herr Westberg i Ljusdal (fp)
syftar till att fasta samrådsorgan skall skapas. Dessutom behandlas två motionsyrkanden
som går ut på att frågorna om ungdomsarbetslösheten skall
få förtur i utredningsarbetet. Yrkandena återfinns i motionerna 1700 av herr
Fälldin m. fl. (c) och 1713.

Utskottet vill först slå fast att rätten till arbete är en central utgångspunkt
för det politiska reformarbetet. Det gäller för ungdomar lika väl som för
andra grupper i samhället. För ungdomarnas del finns det, som framgår
bl. a. av motionerna,särskilda problem som hängersamman med övergången
mellan utbildning och arbetsliv. Det gäller att skapa praktiska lösningar
för att överbrygga dessa problem. Motionerna innehåller intressanta uppslag
i det hänseendet.

En viktig fråga som tas upp i flera av motionerna är kontakten med
ungdomar som har lämnat skolan. Enligt utskottets uppfattning är det mycket
som talar för att bibehålla kontakten med sådana ungdomar för att
utröna om de är i behov av hjälp eller stöd i något avseende.

Ungdomar som visar sig sakna arbete eller inte deltar i utbildning eller
som har andra problem skall därvid erbjudas bistånd som naturligtvis måste
avpassas till vederbörandes situation. Erfarenheterna visar att arbetshinder
oftast består av bristande utbildning eller brist på arbetserfarenhet. Samhällets
stödåtgärder bör därför i första hand vara inriktade på att undanröja sådana
hinder. Ungdomar bör alltså erbjudas arbete (eventuellt såsom praktik) eller
utbildning eller stöd av annat slag som de kan ha behov av. En sådan
ordning visar för de unga att samhället har ett aktivt intresse att lösa den

2 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 3

InU 1975:3

enskildes problem på arbetsmarknaden och utgör därmed en viktig trygghetsgaranti.

Utskottet är medvetet om att åtskilliga aspekter kan läggas på en ordning
av det slag som skisserats ovan. För att det skall bli möjligt att tillgodose
önskemål om arbete måste åtgärder övervägas som berör alla sektorer av
arbetsmarknaden. Vissa möjligheter erbjuder därvid exempelvis lagen om
anställningsfrämjande åtgärder. Åtskilliga frågor av organisatorisk och ekonomisk
natur måste dessutom klarläggas. Bl. a. måste utredas vilket organ
som skall ha hand om verksamheten och vilka resurser som fordras för
att man skall nå effektiva resultat.

Enligt utskottets mening är det naturligt att sysselsättningsutredningen,
som arbetar med problemet hur man på ett smidigt sätt skall föra ut ungdomar
i arbetslivet, prövar de uppslag om uppsökande verksamhet m. m.
som förs fram i motionerna.

Det är viktigt att förslag arbetas fram så snart som möjligt. Utskottet
föreslår därför att sysselsättningsutredningen får i uppdrag att ta upp frågorna
med förtur.

I utredningsarbetet bör beaktas de erfarenheter man har gjort i vissa kommuner
där det drivits försök med uppsökande SYO och liknande åtgärder.
Likaså bör erfarenheterna av de av AMS och SÖ bedrivna ALU-kurserna
för ungdomar kunna ge vägledning. Utskottet förutsätter även att utredningen
i detta sammanhang prövar frågan om inrättande av samrådsorgan
mellan skola och arbetsliv, en fråga som enligt vad utskottet inhämtat f. ö.
redan tagits upp inom utredningen.

Vad utskottet i anslutning till förevarande motioner anfort om uppsökande
verksamhet, samrådsorgan för skola och arbetsliv och utredningsarbetets
bedrivande bör regeringen underrättas om.

Herr Danell (m) och fru af Ugglas (m) tar upp en annan samarbetsfråga,
nämligen mellan arbetsförmedling och arbetsgivare. Motionärerna vill, som
tidigare redovisats, att arbetsgivare skall få en effektivare information om utbildningsvägar
och AMS-verksamhet för arbetslös ungdom. Denna fråga
tillhör dem som bör kunna lösas genom ett effektivare samrådsförfarande
som ovan berörts. De förslag om förbättrad platsinformation som lades fram
i höstas och som väntas föranleda proposition till nästa riksmöte har också
betydelse i sammanhanget. Med hänvisning till det anförda bör motionsyrkandet
inte föranleda någon åtgärd.

Inte heller bör yrkandet i motionen 1713 om representation för de politiska
ungdomsförbunden när det gäller sysselsättningsutredningens arbete med frågorna
om ungdomsarbetslöshet föranleda någon åtgärd. Utskottet förutsätter att
utredningen, som enligt direktiven skall arbeta under stor öppenhet, tillgodoser
behovet av kontakter med bl. a. de politiska ungdomsförbunden
under det löpande arbetet.

När det gäller förslaget i motionen 1746 av herr Ångström (fp) om försöksverksamhet
i Västerbottens län är utskottet inte berett att ta ställning på

InU 1975:3

förevarande material. 1 den mån det finns behov av försöksverksamhet med
intensifierad arbetsförmedling som omfattar en del av landet får det prövas
i annan ordning var sådan verksamhet skall bedrivas. Motionsyrkandet avstyrks
således.

Vad slutligen angår yrkandet i fru Jonängs motion om sänkning från tre
till två månader av väntetiden för kontant arbetsmarknadsstöd för den som bedrivit
studier och inte kan erbjudas lämpligt arbete vill utskottet hänvisa
till den pågående utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring. Utskottet
är alltså inte berett att nu förorda en ändring i reglerna om kontant
arbetsmark nadsstöd.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att under detta avsnitt inte behandlats
sådana åtgärder mot ungdomsarbetslösheten som ingår som en
reguljär del av AMS verksamhet och som varieras i förhållande till sysselsättningsläget.
I fråga om aktuella åtgärder kan här erinras om att
länsarbetsnämnderna fått särskilda tjänstemän för att ägna sig åt arbetslös
ungdom, att f. n. ca 16 000 ungdomar deltar i arbetsmarknadsutbildning, att
ALU-kurser och kortare gymnasiekurser anordnas och planeras för ett stort
antal arbetslösa ungdomar samt att särskilda beredskapsarbeten planeras
för ungdomar. I fråga om arbetsmarknadsutbildning kan tilläggas att regeringen
nyligen beslutat ge AMS möjlighet att placera arbetslösa ungdomar
på vakanta platser vid AMU-centren. Särskilda ekonomiska bidrag skall
därvid utgå. Därutöver har AMS fått fortsatta möjligheter att inom vårdsektorn
placera redan anställda i vidareutbildning och genom beredskapsarbete
rekrytera ersättare.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är indelad i tio program. Av programmen
gäller ett åtgärder för flyktingar och ett annat regionalpolitiska stödåtgärder.
Dessa program behandlas i betänkandena InU 1975:6 resp. 1975:7. Programindelningen
i övrigt framgår av den följande framställningen.

I en programbudget skall förvaltningskostnaderna belasta varje program.
Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
i ett sammanhang vid sidan av andra yrkanden under programmen. Kostnaderna
fördelas sedan på programmen med hjälp av s. k. fördelningsnycklar.

Förvaltningskostnaderna beräknas för nästa budgetår till 398,8 (+56,7)
milj. kr. I propositionen specificeras kostnaderna på s. 52-53 och deras fördelning
på program på s. 61.

Ca 80 % av förvaltningskostnaderna belastar programmet Arbetsmark -nadsinformation (arbetsförmedling, yrkesvägledning och arbetsvärd). Programmet
finansieras från anslaget Arbetsmarknadsservice.

InU 1975:3

Arbetsmarknadsverket tillfördes innevarande budgetår en personalförstärkning
om 350 nya tjänster. En fortsatt förstärkning av samma storlek
bedöms i propositionen som nödvändig. Liksom i år bör förstärkningen
tillföras verket i form av en medelsram. Den beräknas till 46 160 000 kr.,
vartill kommer följdkostnader för ny personal om 1,5 milj. kr. Av medelsramen
faller ca 26,7 milj. kr. på automatiska utgiftsökningar. Medelsramen
beräknas förslå till inrättande av ca 290 nya tjänster och ytterligare
60 arbetsförmedlingsaspiranter. De nya tjänsterna gäller både handläggande
personal och biträdespersonal och skall täcka personalbehov såväl hos styrelsen
som vid länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren.
Även resursbehov på personalsidan till följd av utvidgad verksamhet
med ADB i förmedlingsarbetet skall tillgodoses inom den angivna ramen.
Det är förutsatt att den närmare fördelningen av de nya tjänsterna skall
fastställas av regeringen efter förslag av AMS.

Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att en fortsatt prioritering
av arbetsförmedlingsverksamheten är angelägen. Den snabba utbyggnaden
av anpassningsgrupperna för att förverkliga intentionerna i lagstiftningen
om trygghet i anställningen ställer stora krav på arbetsförmedlingens resurser.
Vid sidan härav bör noteras den växande andelen kvinnor och ungdomar
bland de arbetssökande. Dessa nytillträdande arbetssökande kräver
ofta speciella förmedlingsinsatser. Även ombytessökande bör kunna ställa
berättigade krav på förmedlingsservice. Mot denna bakgrund är det välmotiverat
med föreslagen fortsatt upprustning av arbetsmarknadsverkets
personalsida. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag i denna
del.

Arbetsförmedlingens organisation i Storstockholmsområdet behandlas i
två motioner. I motionen 1722 av herr Nordberg m. fl. (s) framhålls att
utbyggnaden av kommunikationsnätet och tillkomsten av nya bostadsområden
i Stockholmsregionen har medfört stora förändringar i befolkningsstrukturen
i förhållande till befintliga arbetsplatser och lediga arbetstillfällen.
Dessa förändringar kan, trots tillkomsten av nya förmedlingskontor, ha lett
til! ökade svårigheter i kontakten mellan förmedlingen och den arbetssökande
allmänheten liksom till minskade möjligheter för förmedlingen att
överblicka arbetsmarknaden. Motionärerna begär därför en översyn av arbetsförmedlingen
i Stockholms län. Herr Strömberg i Botkyrka (fp) yrkar i motionen
403 att arbetsförmedlingskontor inrättas i Botkyrka med hänvisning till
att kommunen trots sin storlek f. n. saknar eget kontor.

Trots den starka upprustning av arbetsförmedlingsorganisationen som ägt
rum under 1970-talet finns det behov av fortsatt utbyggnad av förmedlingens
service. Detta gäller emellertid inte bara om Stockholmsområdet utan även
om andra delar av landet. I Stockholmsregionen finns vid sidan av distriktskontoret
i innerstaden f. n. 13 förmedlingskontor. Dessa är med
undantag för det nya kontoret på Södermalm förlagda till Stockholms förorter

InU 1975:3

och angränsande kommuner. Kontorsorganisationen har i stort anpassats
till bebyggelsemönstret i regionen. Med hänsyn till de mestadels goda
kommunikationerna blir restiden förde arbetssökande tämligen begränsade.
Det bör vidare erinras om att de senaste årens arbete i Stockholmsområdet
på utveckling av ADB-teknik för framställning av platslistor ger förbättrade
möjligheter för arbetsförmedlare och arbetssökande att skaffa sig överblick
över det lokala platsutbudet. Förutsättningarna för att bedriva en effektiv
arbetsförmedlingsverksamhet i Stockholmsregionen får med hänsyn till det
sagda bedömas vara på det hela taget goda. Samtidigt får man hålla
i minnet att det befintliga nätet av förmedlingskontor skall täcka landets
befolkningstätaste region. Varje kontor har därför ett mycket stort befolkningsunderlag.
1 takt med att arbetsförmedlingen tillförs ytterligare resurser
finns det anledning räkna med att en fortsatt utbyggnad av kontorsorganisationen
i området prövas, varvid Botkyrka kommun kommer att bli aktuell.

Dimensionering och lokalisering av arbetsförmedlingens service i Stockholmsregionen
liksom i landet i övrigt ingår som ett led i AMS’ och de
regionala arbetsmarknadsmyndigheternas ständigt pågående planeringsarbete.
På grund härav och med hänvisning till vad i övrigt anförts avstyrker
utskottet de båda motionerna.

I sammanhanget tar utskottet upp yrkandet i motionen 61 av herr Börjesson
i Falköping (c) om representation för handikapprörelsen i
länsarbetsnämnderna för att ge de handikappade större möjlighet att påverka
sin egen situation på arbetsmarknaden. Samma motionsyrkande framställdes
i fjol. Utskottet erinrade i det sammanhanget om att representanter för
organisationerna på arbetsmarknaden ingår i de av regeringen utsedda styrelserna
för länsarbetsnämnderna och att nämnderna instruktionsenligt skall
samarbeta med enskilda organisationer som berörs av nämndernas verksamhet.
Utskottet framhöll att när det gäller handikapporganisationerna har
samarbetet givits fasta former genom inrättande av särskilda regionala arbetsvårdsdelegationer
med representation för handikapprörelsen. Vidare pekade
utskottet på att mari alltmer strävar efter att söka lösa den svårplacerade
arbetskraftens problem direkt ute på arbetsplatserna och att länsarbetsnämnderna
numera har stöd för denna verksamhet genom lagen om vissa sysselsättningsfrämjande
åtgärder. De skäl som utskottet anförde föregående
år är alltjämt bärande, och utskottet avstyrker därför motionen.

Arbetsmarknadsservice

Som framgår av följande sammanställning finansierar anslaget programmen
Arbetsmarknadsinformation samt Yrkesmässig och geografisk rörlighet.

InU 1975:3

1973/74 1974/75

Utgift Anslag

1975/76

Beräknad ändring

AMS

Före draganden -

Programmet Arbetsmarknadsinformation Förmedling,

arbetsvärd och
yrkesvägledning1

298 592 000

321 438 000

+ 114 723 000 + 58 485 000

Programmet Yrkesmässig
och geografisk rörlighet

Arbetsmarknadsutbildning

Flyttningsbidrag

S63 727 000
64 663 000

1 058 400 000

73 500 000
1 000 000
18 456 000

— 45 800 000 + 28 300 000

+ 5 300 000 + 13 800 000

Inlösen av egnahem m. m.
Förvaltningskostnader

84 000
19 407 000

+ 4 744 000 + 3 479 000

* + 78 967 000 +104 064 000

Summa :1 246 877 000

1 472 794 000

* Inberäknat förvaltningskostnader.

! Inkl. 403 000 kr. avseende det tidigare under anslaget redovisade delprogrammet Bostäder för flyttande
arbetskraft.

3 I förekommande fall har höjt lönekostnadspålägg inräknats.

I propositionen föreslås under punkten B 1 (s. 62-82) riksdagen att

1. godkänna i propositionen förordade ändringar av grunderna för utbildningsbidrag
och flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1975,

2. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 1 576 858 000 kr.

A rbetsmarknadsinformation

Huvuddelen av utgifterna under programmet avser de under det närmast
föregående avsnittet behandlade förvaltningskostnaderna för arbetsförmedling,
yrkesvägledning och arbetsvärd.

Våren 1973 inleddes i Stockholm försök med framställning av lokala platslistor
med hjälp av datatekniken. Försöksverksamheten utvidgades senare
till att gälla också Malmö och Göteborg. Databehandlingen avser sortering
och redigering av platsnotiserna och datastyrd fotosättning av texten. Tekniken
gör det möjligt att varje morgon tillhandahålla förmedlingskontoren
en ny platslista där föregående dag anmälda nya platser förts in och avanmälda
platser har tagits bort. De på detta sätt framställda platslistorna
är alltså mycket aktuella. Erfarenheterna av verksamheten anses goda.

I propositionen redovisas ett förslag av AMS till ADB-system för arbetsförmedlingen.
Förslaget innebär bl. a. att ADB-platslistor successivt införs
i hela landet samtidigt som nuvarande manuella framställning av listor
avvecklas. Under innevarande och nästa budgetår införs ADB-listor i Stockholms,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus län (nuvarande försöksverksamhet
gäller enbart själva storstadsområdena) samt i de nio län som gränsar till
storstadslänen. Övergången beräknas vara fullt genomförd i hela landet budgetåret
1977/78. Då kommer att finnas ADB-platslistor som täcker varje
län.

InU 1975:3

Kostnaderna för listproduktion i den etapp som nås budgetåret 1975/76
beräknas till 12,9 milj. kr. Därtill kommer kostnader för löner till biträdespersonal
och systemutredare. Medel för sistnämnda utgifter har beräknats
under de gemensamma förvaltningskostnaderna.

Enligt AMS bör ADB-platslistorna kompletteras med mikrokort för att
göra det möjligt att redigera platserna på annat sätt än som sker i platslistorna.
För ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete beträffande mikrokorten
och deras användningsmöjligheter beräknas 0,1 milj. kr.

AMS förslag innebär slutligen införande av ett system för sökning och
matchning av arbetssökande resp. lediga platser med hjälp av ADB-terminaler.
Det gäller här ett omfattande men ännu helt oprövat system. Åtskilliga
problem behöver enligt propositionen närmare övervägas. För fortsatt
utredningsarbete beräknas 3,4 milj. kr. Statsmakterna förutsätts kunna ta
ställning till frågan om införande av systemet och upphandling av datautrustning
vid behandlingen av anslagsframställningarna för budgetåret
1976/77.

Övriga utgifter under programmet gäller psykotekniska undersökningar,
manuell framställning av platslistor, arbetsmarknadspolitisk annonsering
m. m. Utgifterna beräknas till ca 41 milj. kr. Utskottet har ingen erinran
mot beräkningen.

Yrkesmässig och geografisk rörlighet

Kostnaderna för arbetsmarknadsutbildning beräknas för nästa budgetår till

1 086 700 000 kr. Medelsberäkningen liksom andra frågor om arbetsmarknadsutbildning
och utbildningsbidrag behandlas av utskottet i ett senare
betänkande med anledning av aviserad proposition i ämnet på grundval
av de förslag som förra året avgavs av kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen
(KAMU) i betänkandet Utbildning för arbete (SOU
1974:79).

För flyttningsb i dra gens d e I föreslås i propositionen en höjning av starthjälpen
från 1 500 till 2 500 kr. för familjeförsörjare och från 750 till 1 250 kr. för
övriga. Samtidigt föreslås att grundbeloppet för utrustningsbidraget sänks från

2 000 till 1 000 kr. Utrustningsbidrag utgår till arbetslösa som flyttar inom
eller från allmänna stödområdet, medan starthjälpen utgår till flyttande arbetslösa
i hela landet.

Av de undersökningar som redovisats av expertgruppen för utredningsverksamhet
i arbetsmarknadsfrågor (EFA) framgår att flyttningsbidragen
i allmänhet är otillräckliga för att täcka de arbetslösas flyttningskostnader.
Propositionens förslag flr ses mot denna bakgrund. Utskottet tillstyrker
desamma. Förslagen innebär också steg mot utjämning av skillnaderna i
bidragsförmåner mellan olika delar av landet.

Sedan år 1969 kan flyttande arbetslösa som skaffat sig familjebostad på
inflyttningsorten få s. k. hyrestillskott, en arbetsmarknadspolitiskt motiverad

InU 1975:3

bostadssubventionering för att övergångsvis minska boendekostnaderna i
samband med inflyttningen på den nya anställningsorten. Det gäller här
en försöksverksamhet. Det kan tilläggas att hyrestillskottet är ett alternativ
till det reguljära, traktamentsliknande flyttningsbidrag som benämns bortavistelsebidrag.
I propositionen föreslås att försöksverksamheten permanentas
och att reglerna om hyrestillskott tas in i arbetsmarknadskungörelsen.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

I partimotionen 399 återkommer folkpartiet till tidigare år framfört krav
på värdesäkring av flyttningsbidragen genom att bidragen anknyts till basbeloppet
i allmänna försäkringen.

Utskottet kan inte finna att den av motionärerna förordade ordningen
skulle innebära några fördelar vare sig för de flyttande eller eljest. Flyttningsbidrag
i form av starthjälp har genom åren höjts betydligt mer än
vad en basbeloppsanknytning skulle ha inneburit. Starthjälpen är jämte bidrag
till resor och flyttning av bohag de ojämförligt vanligaste formerna
av flyttningsbidrag. Resebidragen och flyttningsersättningarna täcker de faktiska
kostnaderna och följer därmed automatiskt kostnadsutvecklingen. I
övrigt vidhåller utskottet sin tidigare intagna principiella ståndpunkt att bidrag
av det slag det här galler bör fastställas av statsmakterna från fall
till fall efter avvägning mot andra reformbehov. På grund av det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Kostnaderna för flyttningsbidrag beräknas öka till 87,3 (+13,8) milj. kr.
Kostnadsökningen föranleds i huvudsak av den ovan förordade höjningen
av starthjälpen. Utskottet har ingen erinran mot beräkningen eller mot vad
som anförts och föreslagits beträffande inlösen av egna hem m. m.

Medelsberäkning

Anslaget beräknas i propositionen till totalt 1 576 858 000 kr. Utskottet
har i det föregående i och för sig godtagit medelsberäkningen under de
båda delprogrammen. Utskottet har därvid påpekat att utskottet i ett senare
sammanhang avser att ta upp frågan om medelsanvisningen för arbetsmarknadsutbildningen.
Kostnaderna för denna utbildning har i propositionen
angetts till 1 086 700 000 kr. I avvaktan på denna behandling bör anslaget
tills vidare föras upp med 490 158 000 kr.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Från anslaget betalas kostnaderna för programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder utom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad. Indelningen
i delprogram framgår av följande sammanställning.

InU 1975:3

	1973/74 Utgift	1974/75 Anslag	1975/76 Beräknad ändring AMS Före-draganden
Allmänna beredskaps-
arbeten	717 819 000	320 000 000	+ 10 000 000 -
Särskilda beredskaps-
arbeten	770 765 000	373 000 000	+ 45 000 000 -
Industribeställningar	>-1 939 000	10 000 000	_ _
Detaljplaneringsbidrag	24 971 000	20 000 000	+ 5 000 000 -
Förvaltningskostnader	12 305 000	16431 000	+ 3 569 000 +3 504 000
Summa	1 523 921 000	739 431 000	+ 63 569 000 + 3 504 000

1 Återbetalningar av förskotterade medel överstiger utbetalningarna.

Regeringen har under punkten B 2 (s. 82-92) föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1975/76
besluta om avskrivning av lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket,
beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen att
vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande
ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller
också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med
arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ekonomiskt
lönande, allt under förutsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade
av andra än ekonomiska förhållanden,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 742 935 000 kr., varav förslagsvis 200 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Beredskapsarbeten

En redovisning för beredskapsarbetenas omfattning och inriktning under
de närmast föregående budgetåren lämnas i propositionen på s. 84-88.

För budgetåret 1975/76 beräknas beredskapsarbetenas volym till 1,1 milj.
dagsverken i allmänna och 1,9 milj. dagsverken i särskilda beredskapsarbeten.
Kostnaderna anges till oförändrat 320 resp. 373 eller sammanlagt
693 milj. kr. Det har vid medelsberäkningen förutsatts att andelen vägarbeten
bör begränsas så långt möjligt. I sammanhanget erinras om att för såväl
innevarande som för nästa budgetår under sjätte huvudtiteln upptagits ett
särskilt anslag om 200 milj. kr. för vägbyggnadsarbeten som utförs av sysselsätta
ngsskäl. Även i fortsättningen måste dock vägarbeten utföras som
beredskapsarbeten. Liksom för innevarande budgetår beräknas överslagsvis
200 milj. kr. komma att förbrukas för ändamålet. Utskottet godtar propositionens
medelsberäkning. I sammanhanget bör tilläggas att finansutskottet
i betänkandet FiU 1975:1 har tillstyrkt att regeringen får begärda
finansfullmakter och lämnat utan erinran att de föreslagna fullmakterna

InU 1975:3

används på i finansplanen föreslaget sätt. I anslutning härtill har finansutskottet
uttalat att fullmakterna för såväl innevarande som nästa budgetår
bör fö användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande
av statliga investeringar som normalt finansieras med anslag
på drift- eller kapitalbudgeten. Vidare bör de få användas för utgifter för
beredskapsarbeten samt för bidrag till kommunala projekt för investering
och sysselsättning. Bidragsprocenten bör, anför finansutskottet avslutningsvis,
fö fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet, dock högst till
75 %. Finansutskottets betänkande är i denna del inte enhälligt.

I enlighet med vad AMS förordat i sin anslagsframställning föreslås i
motionen 949 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) gemensam anslagspost
för allmänna och särskilda beredskapsarbeten. Nuvarande uppdelning i två
anslagsposter är enligt motionärerna obehövlig.

De särskilda beredskapsarbetena bekostades tidigare från anslaget Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning (C 4) men flyttades innevarande budgetår
till förevarande anslag där de särskilda och de allmänna beredskapsarbetena
upptas under separata anslagsposter.

Utskottet kan hålla med motionärerna så till vida att det inte alltid är
möjligt att strikt upprätthålla skillnaden mellan allmänna och särskilda beredskapsarbeten
och att en sammanslagning av anslagsposterna därför skulle
kunna ge vissa praktiska fördelar. Som framhålls i propositionen är de allmänna
beredskapsarbetena avsedda att temporärt bereda sysselsättning åt
arbetslösa i allmänhet, medan de särskilda beredskapsarbetena däremot i
princip är avsedda för personer som på grund av ålder, nedsatt arbetsförmåga
m. m. har svårt att oavsett det aktuella arbetsmarknadsläget erhålla eller
behålla anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. De särskilda beredskapsarbetena
blir därigenom en form av skyddad sysselsättning och har
för många sysselsatta grupper ett rehabiliteringssyfte. De allmänna resp.
särskilda beredskapsarbetena har alltså delvis olika syften, och utskottet
anser liksom föredragande statsrådet att detta också bör komma till formellt
uttryck genom uppdelning i skilda anslagsposter. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.

I motionen 649 av fru af Ugglas m. fl. (m) yrkas att bidrag till statliga
verk och kommuner för byggande av vägar som beredskapsarbeten skall lämnas
på villkor att arbetena lämnas ut pä entreprenad i öppna marknaden.
Det påpekas bl. a. att gjorda stickprov visar att personal som friställs inom
byggnadsindustrin under vintern i hög grad sysselsätts vid beredskapsarbeten.

Såväl statliga som kommunala och enskilda beredskapsarbeten kan lämnas
ut på entreprenad. I sådana fall skall följas av AMS utfärdade arbetskraftsoch
entreprenadbestämmelser. Sådana bestämmelser har meddelats senast
den 30 december 1974.

Det bör framhållas att beredskapsarbeten är avsedda att sysselsätta arbetslösa
som anvisats av arbetsförmedlingen. AMS entreprenadbestäm -

InU 1975:3

melser innebär att entreprenören är skyldig att anställa sådana arbetslösa.
Undantag görs endast för yrkeskunnig arbetskraft som oundgängligen behövs
för arbetets bedrivande och som inte kan anvisas av förmedlingen.

I motionen nämns vissa förslag som lagts fram av kommittén för den
långsiktiga vägplaneringen om AMS och vägverkets verksamhet beträffande
beredskapsarbeten på vägar. Förslagen redovisas i budgetpropositionen, bilaga
8 (kommunikationsdepartementet) s. 64-65. Kommittén förordar med
instämmande av föredraganden, statsrådet Norling, att vägarbetena i viss
omfattning utförs av AMS i egen regi. Det gäller särskilt om arbeten avsedda
för s. k. specialanvisad arbetskraft, dvs. av sociala eller andra skäl handikappad
arbetskraft. Huvuddelen av beredskapsarbetena på vägar bör dock
utföras i vägverkets egen regi. De förordade principerna för vägverkets resp.
AMS ansvar för beredskapsarbeten på vägar överensstämmer i huvudsak
med vad som gällt hittills.

När beredskapsarbeten på vägar utförs i vägverkets egen regi svarar främmande
entreprenader för 15-20 % av arbetsvolymen. I anslutning till det
i motionen framställda önskemålet att arbetena i större utsträckning lämnas
ut på entreprenad vill utskottet erinra om att en motion om åtgärder för
att minska det statliga och kommunala byggandet i egen regi, däribland
vägbyggen, i höstas avstyrktes av ett enhälligt finansutskott (FiU 1974:34).
Finansutskottet förutsatte i sitt av riksdagen godkända betänkande att de
statliga myndigheterna fortlöpande noga prövar i vilken regiform de bäst
kan bedriva sin byggnads- och anläggningsverksamhet och att byggandet
i egen regi avpassas så att en ekonomisk rationell produktion främjas. Finansutskottet
påpekade samtidigt att en myndighet vid sidan av kortsiktiga
lönsamhetskriterier kan finna andra fullgoda motiv för verksamhet i egen
regi. Som exempel härpå anfördes bl. a. att verksamhet kan bedrivas i rent
sysselsättningsskapande syfte och därmed fö bedömas i annan ordning.

Det finns inte skäl för riksdagen att ändra sin inställning från i höstas.
Med hänvisning härtill och till vad i övrigt anförts avstyrker utskottet motionen.

Enligt motionen 956 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c) bör AMS
målmedvetet eftersträva att lokalt ordna materieljorsörjning och service lill beredskapsarbetsplatser
med anlitande av företag i bygden.

I princip gäller upphandlingskungörelsens regler vid inköp av det slag
motionärerna avser. AMS kan emellertid i undantagsfall medge avsteg från
upphandlingskungörelsens bestämmelser om det är påkallat med hänsyn
till upphandlingens syfte. Härigenom bör det vara möjligt att i viss omfattning
tillgodose syften av det slag som avses i motionen. De aktuella
bestämmelserna trädde i kraft så sent som den 1 januari 1974, och tillräckliga
erfarenheter av deras verkan torde därför ännu inte föreligga. Utskottet
utgår från att AMS aktualiserar de modifieringar av riktlinjerna för upphandlingen
som kan visa sig vara påkallade. Med hänvisning till det anförda
bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

InU 1975:3

I några motioner behandlas inriktningen av beredskapsarbetena.

En inventering av tänkbara beredskapsarbeten oell lämplig arbetsmarknadsutbildning
för tjänstemän och akademiker begärs sålunda i moderata samlingspartiets
partimotion 932. Motionärerna hänvisar till att tillgänglig statistik
visar att tjänstemännen i genomsnitt har längre arbetslöshetstid än andra
arbetstagare. Särskilt gäller det om tjänstemän över 40 år. Men också ungdomar,
inte minst akademiker, har i stor utsträckning svårt att skaffa sig
en anställning som motsvarar deras utbildning.

Beredskapsarbetena var tidigare i hög grad inriktade på tyngre anläggningsarbeten.
Utskottet har i de senaste årens arbetsmarknadsbetänkanden
uttalat som sin principiella inställning att beredskapsarbetena bör breddas
till nya yrkesområden. I enlighet med utskottets intentioner har också skett
en snabb tillväxt av beredskapsarbeten inom tjänstesektorn, dvs. av bl. a.
arbeten som kan bli aktuella för de arbetslösa som motionärerna vill stödja.
Volymmässigt utgör beredskapsarbetena inom tjänstesektorn numera hälften
av samtliga allmänna beredskapsarbeten. Äldre och handikappade tjänstemän
kan alternativt beredas sysselsättning i de på senare år kraftigt utbyggda
arkivarbetena, som kan sägas vara en form av beredskapsarbeten
inom kontor och förvaltning.

Såvitt utskottet kan bedöma får behovet av sysselsättningsberedskapen
för de grupper som berörs i motionen anses tillfredsställande. Utskottet
kan samtidigt inte underlåta att erinra om de konkurrerande anspråk på
sysselsättningsstödjande insatser i form av beredskapsarbeten som förts fram
inte minst i riksdagen. Utskottet återkommer till den frågan i det följande.

Vad sedan beträffar behovet av särskilda typer av arbetsmarknadsutbildning
för tjänstemän och akademiker bör framhållas att det redan nu finns
ett förhållandevis stort antal särskilda kurser för dessa kategorier arbetslösa.
Som motionärerna synes utgå från är det emellertid troligt att urvalet av
sådana kurser kan breddas ytterligare. Utskottet noterar att behovet härav
redan har beaktats av AMS och skolöverstyrelsen, som tillsatt en arbetsgrupp
för arbetsmarknadsutbildningsfrågor inom tjänstemannaområdet med uppgift
att ge förslag på kurser som är lämpliga att med kort varsel genomföras
som arbetsmarknadsutbildning. Även i denna del får önskemålen i motionen
anses tillgodosedda. Något initiativ med anledning av densamma är därför
inte påkallat.

En ökad inriktning på tyngre anläggningsarbeten begärs i tre motioner.

1 motionen 1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) förespråkas byggande
och underhåll av vägar som beredskapsarbeten i skogslänen för att där minska
arbetslösheten.

Motionskravet för ses mot bakgrunden av det i propositionen gjorda uttalandet
att vägarbetenas andel av beredskapsarbetena bör begränsas så långt
möjligt. Uttalandet görs emellertid under framhållande av att ett särskilt
anslag om 200 milj. kr. förvägbyggnadsarbeten av sysselsättningsskäl liksom
för innevarande budgetår föreslås under kommunikationsdepartementets

InU 1975:3

huvudtitel. Därutöver kalkyleras att omfattningen av egentliga beredskapsarbeten
på vägar kommer att uppgå till likaledes 200 milj. kr. Anslaget
på kommunikationshuvudtiteln och medlen till vägbyggnad som beredskapsarbete
bör alltså inte ses oberoende av varandra. Medlen för beredskapsarbeten
på vägar måste också vägas mot andra angelägna ändamål
i fråga om beredskapsarbeten. Utskottet vill tillägga att möjligheterna att
tillgodose motionärernas önskemål vidgas i ett ändrat sysselsättningsläge.
Om det då befinns nödvändigt att öka insatserna av beredskapsarbeten,
kan det vara ändamålsenligt att en ökad andel sådana arbeten utförs på
vägar. Förutom samhällsekonomiska skäl talar även andra skäl härför. För
det första finns erfarenhetsmässigt en god projektreserv av vägarbeten. Sådana
arbeten kan också dras i gång snabbt, vilket är betydelsefullt vid en
nedgång i sysselsättningen. För det andra ger vägarbeten liksom andra tyngre
anläggningsarbeten sysselsättningsmässiga sekundäreffekter, något som kan
vara önskvärt i en konjunkturnedgång.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen, som inte bör föranleda
någon åtgärd.

Motionen 1746 av herr Ångström (fp) pekar ut upprustning av vissa vägar
i Västerbottens inland som lämpliga beredskapsarbeten. Herrar Åsling (c) och
Stjernström (c) vill i motionen 1747 att riksdagen skall uttala sig för att
regionalpolitisk! angelägna projekt i första hand kommer till utförande som
beredskapsarbeten när särskilda medel ställs till förfogande för sysselsättningsskapande
åtgärder. Motionärerna åberopar därvid vissa broprojekt i
Storsjöbygden som lämpliga beredskapsarbeten liksom vissa underhålls- och
nybyggnadsarbeten på vägnätet i Jämtlands län.

Tidigare framförda förslag om utförande av konkreta vägprojekt som beredskapsarbeten
har avstyrkts av utskottet med hänvisning till att riksdagen

i enlighet med trafikutskottets ställningstaganden konsekvent avvisat motionsförslag
beträffande särskilda vägprojekt, avsedda att utföras med anlitande
av ordinarie anslag till vägbyggandet (se bl. a. TU 1974:1 s. 13).
Utskottet vidhåller att samma princip även bör tillämpas när det gäller att
bygga vägar och broar som beredskapsarbeten. Utskottet anser således att
sammanställning och utnyttjande av projektreserven på vägsektorn som
hittills bör göras i samråd mellan AMS och vägverket på grundval av de
prioriteringar som regionalt görs av länsstyrelser, länsarbetsnämnder och
vägförvaltningar. I anslutning till formuleringen av yrkandet i motionen
1747 vill utskottet tillägga att det i och för sig är värdefullt att regionalpolitisk!
angelägna projekt kommer i fråga som beredskapsarbeten. Det är sörjt för
att en sådan prioritering kommer till stånd genom bestämmelsen i 78 8
arbetsmarknadskungörelsen om att byggnads- eller anläggningsarbete får
utnyttjas till beredskapsarbete endast om länsstyrelsen godkänt arbetet med
hänsyn till regionalpolitiska synpunkter. Vid val mellan sådana tyngre arbeten
och andra typer av beredskapsarbeten måste dock sysselsättningseffekten
beaktas liksom att arbetena lämpar sig för de aktuella arbetssö -

InU 1975:3

kandena. Beträffande motionen 1746 bör tillfogas att medel för utbyggnad
av en av de i motionen nämnda vägarna (nr 363) utgår i extraordinär ordning
från anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder.

Av det ovan anförda framgår att utskottet inte kan biträda de båda aktuella
motionerna.

1 motionen 951 av herr Nilsson i Visby m. fl. (s, c, m, fp) begärs att

2 milj. kr. specialdestineras för fortsatta kyrkorestaureringar på Gotland som
beredskapsarbeten. Motionärerna förutsätter att arbetena i sin helhet bekostas
av AMS under förutsättning att företrädesvis äldre, lokalt bunden arbetskraft
används.

Av Gotlands 94 kyrkor är 92 från medeltiden. Sedan slutet av 1960-talet
har hittills 18 av de medeltida kyrkorna restaurerats genom beredskapsarbeten.
Kostnaderna härför, 6,4 milj. kr., har praktiskt taget helt finansierats
av AMS. Fr. o. m. innevarande budgetår har AMS inte ansett sig kunna
erbjuda högre statsbidrag än 40 96. Motionärerna framhåller att de små församlingarna
på Gotland inte har råd att svara för resterande kostnad och
att det därför kan befaras att kyrkorna i fortsättningen inte kan bli föremål
för nödvändiga restaureringar. De tillägger att bevarandet av Gotlandskyrkorna
är ett riksintresse.

Statsbidrag till kommunalt beredskapsarbete utgår med 33 % av de godkända
kostnaderna för arbetet. Föreligger synnerliga skäl i visst fall får bidraget
höjas om beredskapsarbetet anordnas i område med hög och långvarig
arbetslöshet samt sjunkande befolkningstal. I praxis ges bidrag till kommuner
inom allmänna stödområdet med 40 %. Motionärerna har som skäl för
yrkandet särskilt framhållit kulturminnesvårdande aspekter. Enligt vad utskottet
erfarit överväger en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet f. n.
förutsättningarna för alternativa finansieringsformer som kan tillgodose dels
kulturminnesvårdens intressen, dels AMS behov av sysselsättning för äldre
och ha-ndikappad arbetskraft. Gruppens arbete bör avvaktas, och motionen
bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Två motioner, 941 och 1734, om uppförande av industribyggnader som
beredskapsarbeten behandlas i betänkandet InU 1975:7.

/ndustribeställningar

Medelsbehovet beräknas till oförändrat 10 milj. kr. Utskottet har ingen
erinran mot medelsberäkningen.

Detaljplaneringsbidrag

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen, som innebär anvisning
av ett oförändrat belopp om 20 milj. kr., eller vad i övrigt anförts
under anslagsposten.

InU 1975:3

Medelsberäkningen, m. m.

Det totala medelsbehovet under anslaget uppgår till 742 935 000 kr. Utskottet
har tillstyrkt medelsanvisningen under de fyra delprogrammen. Riksdagen
bör alltså bevilja det begärda anslaget.

Liksom tidigare år begärs i propositionen bemyndigande för regeringen
att medge AMS att på vissa villkor avskriva vissa lånefordringar inom arbetsmarknadsverket.
Utskottet tillstyrker att det begärda bemyndigandet lämnas.

Stöd till lageruppbyggnad

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.

Regeringen har under punkten B 3 (s. 92-93) föreslagit riksdagen att till
Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

Anslaget finansierar det på hösten 1971 beslutade temporära stödet till
lageruppbyggnad. Stödformen begränsades till räkenskapsår som utgick senast
den 28 februari 1973. I propositionen erinras om att chefen för finansdepartementet
vid anmälan av finansplanen hemställt om bemyndigande
för regeringen att om arbetsmarknadsläget kräver det besluta om
att på nytt bevilja stöd till lageruppbyggnad. Om bemyndigandet utnyttjas
kommer beviljat stöd att belasta förevarande anslag.

Det begärda bemyndigandet att vid behov på nytt fö bevilja lagerstöd
har prövats av finansutskottet (FiU 1975:1). Om bemyndigandet behöver
utnyttjas, bör finansiering ske över förevarande anslag. Eftersom det är fråga
om en åtgärd av beredskapskaraktär, är det till fyllest att anslaget förs upp
med föreslaget formellt belopp om 1 000 kr.

Kontant stöd vid arbetslöshet

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet.
Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning.

1973/74 1974/75 1975/76

Utgift Anslag Beräknad ändring

AMS Före draganden Ersättning

till

arbetslöshetskassor 3S8 755 000 895 557 000 + 26 043 000 ; 114 743 G00

Omställningsbidrag 25 361 000 30 000 000 - 10 000 000— 10 000 000

Kontant arbetsmarknadsstöd
7 380 000 45 000 000 - 10 000 000

Förvaltningskostnader 5 284 000 4 443 000 + 1 157 000 + 1 142 000

Summa 1434 423 000 975 000 000 + 7 200 000 +105 885 000

1 Inkl. 7 643 000 kr. avseende det tidigare under anslaget redovisade delpro
grammet Kommunalt kontantunderstöd.

InU 1975:3

Regeringen har under punkten B 4 (s. 93-96) föreslagit riksdagen att till
Kontant stöd vid arbetslöshet anvisa ett förslagsanslag av 1 080 855 000 kr.

Utgifterna under anslaget styrs framför allt av det genomsnittliga antalet
ersättningsdagar per medlem i arbetslöshetskassorna. Detta antal uppskattas
till 5,5 av föredragande statsrådet, som på grundval härav beräknar medelsbehovet
till 1 080,9 milj. kr. Häri ingår 20 milj. kr. för särskilt stöd
till vissa kassor.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen eller vad i övrigt
anförts under denna punkt.

Totalförsvarsverksamhet

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Totalförsvarsverksamhet.
Indelningen i delprogram framgår av nedanstående sammanställning.

	1973/74	1974/75	1975/76
	Utgift	Anslag	Beräknad ändring
			AMS Före-
			draganden
Försvars- och beredskaps-
planering	1 741 000	1 850 000	+ 1 310 000 + 50 000
Vapenfria tjänstepliktiga	12 319 000	14 920 000	+ 1 580 000 —2 775 000
Förvaltningskostnader	7 812 000	6 836 000	+ 1 304 000 +1 139 000
Summa	21 872 000	23 606 000	+ 4194 000 -1 586 000

Regeringen har under punkten B 5 (s. 96-98) föreslagit riksdagen att till
Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 22 020 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts och föreslagits
under denna punkt.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning av
utrustning med värde över 10 000 kr. och livslängd över tre år. Annan
utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Regeringen har under punkten B 6 (s. 98-101) föreslagit riksdagen att till
Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 milj. kr. På tilläggsstat

II har anvisats ytterligare 1,5 milj. kr. (InU 1975:1).

Utskottet har ingen invändning mot medelsberäkningen för nästa budgetår.

InU 1975:3

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning
av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av
övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning för
hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas
så, att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen
Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Regeringen har under punkten B 7 (s. 101-103) föreslagit riksdagen att
till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Rehabiliterings- och
stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade.
Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning
över propositionens medelsberäkning.

1973/74 1974/75 1975/76

Utgift Anslag Beräknad ändring

AMS Före draganden -

Programmet Rehabiliterings- och
stödåtgärder för svårplacerade

Arbetsprövning / arbetsträning	25 970 000	40 400 000	+	9 800 000	+	760 000
Utbildning av svårplacerade	34 808 000	41 700 000	+	20 300 000	+	12 300 000
Förvaltningskostnader	3 051 000	2 734 000	+	666 000	+	456 000

Programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder för svårplacerade Arbetshjälpmedel

åt

handikappade	15 579 000	30 845 000	o.	15 955 000	+	5 150 000
Näringshjälp	S 983 000	15 500 000		5 500 000		—
Arkivarbete	292 349 000	344 677 000	+	40 323 000	+	51 742 000
Halvskyddad sysselsättning	39 109 000	60 000 000	+	40 000 000	+	60 000 000
Skyddad sysselsättning	82 214 000	129 500 000	+	19 500 000	+	7 700 000
Hemarbete	1 464 000	2 100 000	+	800 000		—
Förvaltningskostnader	17 003 000	8 544 000	+	1 756 000	+	1 821 000
Summa	520 530 000	676 000 000	+ 154 600 000	+139 929 000

Regeringen har under punkten C 4 (s. 120-135) föreslagit riksdagen att

1. godkänna förordade ändringar av grunderna för bidrag till arbetshjälpmedel
åt handikappade, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1975,

2. bemyndiga regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande
av verkstäder inom arbetsvärden under budgetåret 1975/76,

3 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 3

InU 1975:3

3. till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 815 929 000 kr.

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svärplacerade

Beträffande arbetsprövning och arbetsträning anmäls i propositionen att en
särskild utredning tillsatts med uppgift att utreda huvudmannaskapet för
och åstadkomma ändamålsenlig samordning av resurserna inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen (utredningen om den yrkesinriktade rehabiliteringen).

Delprogrammet utbildning av svärplacerade har hittills avsett anpassningskurserna
för handikappade vid skolöverstyrelsens arbetsmarknadsutbildningscenter.
Det har ansetts lämpligt att hit föra också kostnaderna för
introduktionsutbildning av anställda vid skyddad verkstad. Denna utbildning
har tidigare bekostats av medel för arbetsmarknadsutbildning (anslaget
B 1). Utskottet har ingen erinran mot denna anordning eller mot medelsberäkningen
i övrigt under programmet.

Sysselsättningsskapande åtgärder för svärplacerade

Till bidragsberättigade arbetshjälpmedel åt handikappade hör arbetsbiträde,
särskilda anordningar på arbetsplatsen och speciella arbetstekniska hjälpmedel.

När det gäller bidraget till särskilda anordningar på arbetsplatsen - som
kan utgå även till företagare och fria yrkesutövare - lämnas i propositionen
en av förra årets riksdag (InU 1974:3, rskr 1974:68) begärd redovisning och
utvärdering av samordningen av denna stödform med rationaliseringsstödet
m. m. till jordbruk. För det fall att lantbruksnämnd träder in med bidrag
kan handikappad jordbrukare komma att fö sämre ekonomiska förmåner
än handikappad som driver annan rörelse än jordbruk. Detta har dock enligt
propositionen endast inträffat i ett fåtal fall. 1 propositionen uttalas att bidrag
från länsarbetsnämnd till handikappkompenserande anordningar inte heller
i fortsättningen bör utgå för ändamål för vilket rationaliseringsstöd tidigare
beviljats. Handikappade jordbrukare bör dock ha samma möjligheter till
bidrag för sådana anordningar som andra handikappade. Nuvarande samordningsföreskrift
som innebär att ansökan först måste göras hos lantbruksnämnd
om rationaliseringsstöd innan bidrag kan beviljas av
länsarbetsnämnd kommer därför att upphävas.

I motionen 1737 av herrar Sundkvist (c) och Karlsson i Mariefred (c)
begärs att bestämmelserna om näringshjälp ändras så att stöd kan utgå till
jordbrukare. Av vad motionärerna anför framgår att de åsyftar ovan behandlade
bidrag till handikappkompenserande anordningar. De åtgärder som
vidtagits med anledning av förra årets riksdagsuttalande på området innebär
att motionsyrkandet är tillgodosett.

InU 1975:3

I fråga om speciella arbetstekniska hjälpmedel föreslås i propositionen
att bidrag härtill skall kunna utgå även till egna företagare och fria yrkesutövare.
Bidrag bör även i skälig utsträckning kunna ges till reparationer
av sådana hjälpmedel. Utskottet tillstyrker förslaget.

Till arbetshjälpmedel åt handikappade hör även motorfordon. Maximibidraget
till fordon föreslås höjt från 15 000 till 17 000 kr. Reglerna för den
inkomstprövning som nu tillämpas föreslås uppmjukad genom att inkomstgränserna
höjs från 21 000 till 26 000 kr. för gift handikappad eller
ensamstående handikappad med barn och från 18 000 till 21 000 kr. för
annan handikappad. Gränserna sammanfaller med de inkomstgränser som
fr. o. m. den 1 januari 1975 gäller för oreducerat bostadstillägg för barnfamiljer
resp. för hushåll utan barn. Slutligen förordas att det särskilda bidraget
till kostnader för handikappaggregat eller andra särskilda anordningar
skall fö utgå med högst 6 000 kr.

Stödet till handikappbilar behandlas i fyra motioner. I motionen 640 av
herr Nilsson i Kristianstad (s) begärs en skyndsam utredning i syfte att
effektivisera samhällets stöd till bilar åt handikappade. Vad motionären tar
sikte på är att höjningen av maximibidraget till 17 000 kr. inte är tillräcklig
på grund av höjda bilpriser som till en del är en följd av att bilföretagen
avvecklat tidigare rabatter till handikappade bilförare. Samme motionär erinrar
i motionen 1721 om att bidraget till handikappaggregat m. m. f. n. kan
utgå med upp till 4 000 kr., dock att i vissa fall hela kostnaden kan ersättas.
Propositionens förslag om maximering av bidraget till 6 000 kr. innebär
därför en försämring för gravt handikappade. Det yrkas därför i den senare
motionen att höjningen av bidraget inte skall leda till ändrade regler i övrigt.

Fru Fraenkel (fp) och herr Ångström (fp) begär i motionen 1699 förslag
till väsentligt förbättrade villkor i bidragsgivningen till handikappbilar. De föreslår
att maximibidraget skall ge full kostnadstäckning. Övre inkomstgränsen
för bidrag bör sättas till 50 000 kr. och den lägre gränsen i paritet härmed.
Vid beräkning av inkomst bör inte som nu sker avdrag göras för handikappersättning
från allmänna försäkringen. Det avdrag som görs för makes
inkomst bör höjas från 3 000 till 5 000 kr. och avdraget för barn från 1 000
till 2 000 kr.

Om person inte längre är yrkesverksam skall bidrag återkrävas om det
utbetalats senast inom fem år. Denna återkravsregel vill motionärerna avskaffa.
Slutligen föreslår motionärerna att även hemarbetande handikappad
skall kunna fö bidrag till inköp av bil.

I motionen 1719 av fru Marklund m. fl. (vpk) yrkas att rätten till inköp
av bil och till driftkostnader samt till körkortsutbildning skall omfatta rörelsehandikappade
oavsett sysselsättning eller inkomst. Motionen hänvisar
beträffande motiveringen till motionen 1269, som behandlas av socialutskottet.
I den sistnämnda motionen yrkas att bilen erkänns som tekniskt
hjälpmedel för rörelsehandikappade. Med utgångspunkt häri anser motionärerna
att nuvarande inkomstprövning bör slopas. De föreslår att an -

InU 1975:3

skaffningsbidraget utformas efter den modell som handikapputredningen
förordade i betänkandet SoU 1970:64 och som innebar att den handikappade
står för 10 % av kostnaden, kommunen för 30 % och staten för 60 96. Rätten
till driftbidrag och till körkortsutbildning bör göras oberoende av om den
handikappade behöver bilen för förvärvsarbete eller studier.

Motionerna 640, 1699 och 1719 går samtliga ut på väsentligt förstärkt
bidragsgivning till handikappbilar. Utskottet är inte berett att på grundval
av föreliggande material ta ställning till enskildheterna i motionsförsiagen.
Som framgått av redovisningen av de olika förslagen gäller det här ett komplicerat
och svåröverblickbart bidragssystem. Utskottet finner det angeläget att
systemet ses över med syfte att så långt möjligt förenkla och effektivisera
detsamma. Det är sannolikt att man för att nå det resultatet får ge avkall
på den långt drivna individuella behovsprövning som det nuvarande systemet
bygger på. Utskottet vill vidare peka på att bidragets storlek för
gift handikappad f. n. är avhängigt av makarnas samlade inkomst. Efter
bidragssystemets tillkomst vid mitten av 1960-talet har vuxit fram en ändrad
syn på makars inbördes ekonomiska relationer. Även detta bör beaktas vid
översynen. Vid övervägandena om tänkbara modifieringar av bidragssystemet
får självfallet hänsyn tas till det stöd som i annan ordning utgår
för att underlätta anskaffning och drift av handikappbilar.

Vad utskottet anfört om översyn av bidragsgivningen till handikappbilar
bör ges regeringen till känna. I avvaktan på resultatet av denna översyn
bör maximibidrag och inkomstgränser höjas i enlighet med propositionens
förslag. Beträffande det särskilda bidraget till aggregatkostnader m. m. vill
utskottet anföra följande.

F. n. utgår bidrag till installation av handikappaggregat och andra behövliga
anordningar med normalt högst 4 000 kr. Om den handikappade
till följd av inkomstprövningen för reducerat eller inget bidrag till själva
bilköpet kan i stället hela aggregatkostnaden ersättas. Tanken har varit att
speciella handikappanordningar skall ersättas oavsett inkomst. I propositionen
föreslås att bidraget höjs till 6 000 kr. Beloppsgränsen görs samtidigt
absolut. Detta kommer att drabba personer som på grund av grava handikapp
måste vidkännas höga aggregatkostnader. Det gäller endast ett fätal personer.
Utskottet kan inte godta denna konsekvens av propositionsförslaget utan
föreslår att bidraget för normalfallen höjs till 6 000 kr. och i övrigt utgår
enligt oförändrade bestämmelser. Ställningstagandet innebär att utskottet
tillstyrker motionen 1721. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Beträffande näringshjälpen anmäls i propositionen den förändringen att
länsarbetsnämnderna, som hittills handlagt ärenden om sådan hjälp till start
av eget företag, i fortsättningen skall få handlägga även ärenden om näringshjälp
till fortsatt verksamhet som företagare och om kompletterande
räntebelagt lån vid start av företag. Sistnämnda två slag av ärenden har
hittills ankommit på AMS att handlägga. Medelsbehovet för näringshjälp
beräknas till oförändrat 15,5 milj. kr.

InU 1975:3

Näringshjälpens högsta bidragsbelopp är f. n. 15 000 kr. 1 enlighet med
vad AMS förordat i anslagsframställningen föreslås i motionen 151 av herr
Börjesson i Falköping (c) att maximibeloppet höjs till 25 000 kr.

Näringshjälpens maximibelopp höjdes senast år 1970. En justering av
bidragsbeloppet kan i och för sig te sig motiverad med hänsyn till därefter
inträffade prisförändringar. Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda
en höjning av beloppet. Enligt utskottets mening bör nämligen näringshjälpsverksamheten
allmänt utvärderas. En undersökning av näringshjälpen
redovisades för tio år sedan av arbetsmarknadsutredningen (SOU 1965:9).
Sedan dess har näringshjälpen byggts ut med vidgade lånemöjligheter. Det
är angeläget att få ett grepp om effekten av verksamheten som underlag
för ställningstagande till stödets framtida dimensionering och fortsatta inriktning.
En utvärdering av detta begränsade slag bör kunna genomföras
snabbt. Resultatet och härav föranledda förslag bör redovisas för riksdagen
snarast möjligt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

För arkivarbete beräknas ett belopp om 396,4 (+51,7) milj. kr. Beloppet
anses göra det möjligt att sysselsätta ca 15 000 personer.

Arkivarbetare som under minst fem år med stor duglighet tjänstgjort
vid statlig myndighet eller institution kan erhålla personlig tjänst. AMS
har medgivits att inrätta högst 150 sådana tjänster. I motionen 1741 av
herr Werner i Malmö (m) föreslås att 300 personliga tjänster får inrättas
för kalenderåret 1975. Varje länsarbetsnämnd bör tilldelas en skälig kvot
av dessa tjänster. Vidare förordas att ärenden om inrättande av personliga
tjänster får avgöras av vederbörande länsarbetsnämnd i samråd med arkivarbetarnas
fackliga organisation (St-AMS).

De 150 personliga tjänster som AMS i januari 1974 bemyndigades att
inrätta har kunnat tillsättas först under loppet av samma år. Fortfarande
torde enstaka tjänster vara obesatta. Den snabba ökningen av antalet arkivarbetare
på senare år medför att fler arkivarbetare kommer att kvalificera
sig för personliga tjänster. Utskottet vill därför liksom i fjol understryka
som önskvärt att fler personliga tjänster tillkommer för arkivarbetare som
uppfyller villkoren härför. Mot den bakgrunden noterar utskottet med tillfredsställelse
att AMS f. n. förbereder en framställning till regeringen om
inrättande av ytterligare 150 personliga tjänster.

Om utskottet sålunda ser positivt på yrkandet i den aktuella motionen
om fler personliga tjänster, ställer sig utskottet däremot tveksamt till övriga
i motionen framförda förslag. Det är inte givet att de mest kvalificerade
arkivarbetarna får personliga tjänster, om tjänsterna kvoteras på länen. Om
samrådet vid tillsättande av tjänsterna i enlighet med motionsförslaget begränsas
till länsarbetsnämnderna och arkivarbetarnas fackliga organisation,
innebär det att bl. a. statens personalnämnd kopplas bort som samrådsorgan.
Nuvarande samråd med personal nämnden har den viktiga funktionen att
förhindra olycklig konkurrens mellan arkivarbetarnas legitima intresse av
personliga tjänster och statsverkets behov att omplacera övertalig personal

4 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 3

InU 1975:3

och anställda vid omlokaliseringsmyndigheter.

På grund av vad ovan anförts anser utskottet det inte vara aktuellt med
någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen.

När det gäller halvskyddad sysselsättning anmäls att antalet platser numera
uppgår till närmare 7 500. Det föreslås att anvisade medel fördubblas, från
60 till 120 milj. kr. Beloppet beräknas medge att antalet platser ökar successivt
till 13 000-14 000.

Vid halvskyddad sysselsättning utgår bidrag till arbetsgivaren med belopp
motsvarande 40 % av kontantlönen inkl. semesterersättning. I motionen
1692 av herr Carlström m. fl. (fp, c, m) förordas att bidragsunderlaget skall
inkludera även sociala kostnader för den anställde. Motionärerna hävdar att
bidraget successivt urholkats till följd av höjda sociala kostnader, arbetsgivaravgifter
m. m.

Av det sammanlagda antalet platser för halvskyddad sysselsättning får
högst hälften tillsättas med personer som redan är anställda inom företaget.
I motionen 1742 av herr Werner i Malmö (m) yrkas på generösare bidragsregler
i nämnt avseende. Vad motionären tänker sig är möjlighet för företagen
att få statsbidrag för redan anställda med påtagligt nedsatt arbetsförmåga,
i första hand personer över 45 år.

I motionen 644 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) föreslås viss försöksverksamhet
med halvskyddad sysselsättning inom skogsbruket. Motionärerna
menar att AMS bör fö bemyndigande att under två år få överföra
högst 100 redan anställda skogsarbetare till halvskyddad sysselsättning utan
krav på nyanställning. Verksamheten bör begränsas till inre stödområdet.

Det nuvarande bidraget till halvskyddad sysselsättning infördes år 1972
och innebar en avsevärd förstärkning i förhållande till tidigare utgående
bidrag. En viss förskjutning av bidragets andel av de totala personalkostnaderna
kan ha ägt rum under de senast förflutna åren, men utskottet anser
inte att ändringen är av den storleksordningen att den nu motiverar en förändring
av bidraget. Om det framdeles visar sig att bidraget har otillräcklig
stimulanseffekt, får frågan om justering av bidraget tas upp.

I anslutning till motionerna 1742 och 644 vill utskottet erinra om att
utskottet senast i betänkandet InU 1974:3 betonat att den halvskyddade
verksamheten inte får resultera i minskat ansvar hos företagen för deras
anställda. I sammanhanget bör erinras om lagstiftningen om trygghet i anställningen.
De möjligheter som finns för företag att överföra redan anställda
till halvskyddad verksamhet bör användas restriktivt. Utskottet vidhåller
denna inställning.

Utskottets ställningstaganden innebär att de tre nu behandlade motionerna
avstyrks. Beträffande motionen 644 kan tilläggas att AMS under år 1974
ingav en framställning till regeringen i samma ärende. Genom beslut den
23 januari i år lämnade regeringen framställningen utan bifall.

Under propositionens avsnitt om skyddad sysselsättning anmäls att en utredning
tillkallats för att utarbeta förslag i fråga om den organisatoriska

InU 1975:3

uppbyggnaden av skyddat arbete i form av skyddade verkstäder, industriella
beredskapsarbeten, kontorsarbetscentraler för arkivarbetare och olika former
av hemarbete (organisationskommittén för skyddat arbete).

Medelsbehovet för delprogrammet beräknas till 137,2 (+ 7,7) milj. kr. Liksom
för innevarande budgetår föreslås AMS fö disponera en ram om 25
milj. kr. för att bevilja anordningsbidrag med möjlighet för regeringen att
vid behov vidga ramen.

I propositionen (s. 134) framhålls att skyddat arbete har ett arbetsrehabiliterande
syfte och således inte bör uppfattas som en permanent sysselsättning.
Målet skall genomgående vara att stärka de sysselsattas möjligheter
på den reguljära arbetsmarknaden. Utbyggnaden av det statliga stödet till
den halvskyddade sysselsättningen anges som uttryck för denna inriktning.

Utskottet delar i och för sig den uppfattning som kommer till uttryck
i propositionen och vill framhålla som angeläget att de anställda får stöd
i försöken till omplacering i arbete på den öppna marknaden. Samtidigt
är det realistiskt att räkna med att inte obetydliga grupper måste förbli i
skyddade arbetsformer. För dem torde enda utkomstalternativ eljest vara
förtidspension.

I motionen 402 av herr Sjönell m. fl. (c,m,fp) yrkas på utredning och
förslag som syftar till att särskilda råd inrättas i länen med uppgift att främja
samverkan mellan näringsliv och skyddade verkstäder. Enligt motionärerna bör
eftersträvas att skyddade verkstäder etableras eller utvidgas i samråd med
regionens enskilda näringsliv. För ändamålet bör utses en speciell referensgrupp
inom varje län. Gruppens ledamöter tänks representera skilda delar
av länets företagsamhet.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning att på länsplanet inrättade
råd av föreslagen typ skulle vara lämplig väg att främja en ändamålsenlig
verksamhet vid de skyddade verkstäderna. En annan sak är att
det samarbete som sker på det lokala planet mellan verkstäder och enskilda
företag är värdefullt och ger positiva resultat. Utskottet avstyrker motionen.

Motionen 943 av herrar Johansson i Holmgården (c) och Stridsman (c)
behandlar tre industriella beredskapsarbeten i Norrbotten, nämligen de i Pajala,
Överkalix och Övertorneå. Motionärerna erinrar om att var och en av dessa
arbetsplatser planerats för 100 anställda. Det målet har nåtts och t. o. m.
överträffats i Överkalix. De två andra arbetsplatserna har emellertid fortfarande
långt kvar till etappmålet. Motionärerna anser angeläget att arbetsplatserna
byggs ut för i första hand 600 anställda. För att sådan utveckling
skall bli möjlig bör arbetsplatserna ombildas till företag i bolagsform under
Statsföretag AB.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1709 föreslås med utförlig
motivering att riksdagen uttalar sig för en ny principiell inriktning av arbetsmarknadspolitiken
i syfte att bereda handikappade meningsfull sysselsättning
i produktionsföretag av det slag som skisseras i motionen. I dessa
företag förutsätts löne- och anställningsvillkor överensstämma med vad som

InU 1975:3

gäller på den öppna marknaden. De anställda skall tillförsäkras inflytande
över både produktionsinriktning och löne- och anställningsvillkor. Vidare
föreslår motionärerna att riksdagen skall uttala sig för att staten tar över
huvudmannaskapet för den skyddade sektorn och - förslagsvis genom Statsföretag
AB - startar ett statligt huvudföretag och på lämpliga platser i skilda
delar av landet lokala produktionsföretag.

I övriga delar föreslås motionen bli överlämnad till organisationskommittén
för skyddat arbete för beaktande.

Den förut omnämnda organisationskommittén för skyddat arbete har till
uppgift att göra en översyn av möjligheterna till samordning av olika former
av skyddat arbete, bl. a. skyddade verkstäder och industriella beredskapsarbeten.
Målet för översynen är att lägga fram förslag till framtida organisation
m. m. för nuvarande verksamhetsformer.

Kommittén väntas lägga fram principförslag redan i vår. I avvaktan härpå
synes det mindre lämpligt att nu ta upp till sakprövning förslag av den
art som förs fram i de båda motionerna. I den mån kommitténs förslag
ger anledning därtill, finns möjlighet att föra fram ändringsförslag såväl
vid avgivandet av remissyttranden som vid riksdagsbehandlingen. Kommittén
befinner sig som nämnts i slutskedet av sitt arbete. Det är därför
inte heller ändamålsenligt att, som föreslås i motionen 1709, överlämna
densamma i vissa delar till kommittén. Utskottet anser sig sålunda inte
kunna biträda motionerna.

Vad slutligen gäller medelsberäkningen lämnar utskottet densamma utan
erinran i den mån utskottet inte yttrat sig häröver i det föregående. Det
kan noteras att ändrade utbildningsbidrag i samband med den reformering
av arbetsmarknadsutbildningen som riksdagen senare i vår skall ta ställning
till kan få effekt även på detta anslag. Denna effekt är emellertid begränsad.
Medel bör följaktligen anvisas under anslaget i enlighet med propositionens
förslag.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen om en
politik för ett decentraliserat samhälle att riksdagen avslår motionen
1975:1700, yrkandet 1,

2. beträffande uppdrag dt sysselsättningsutredningen att utarbeta ett
långsiktigt aktionsprogram att riksdagen avslår motionen
1975:1707,

3. beträffande utredning om arbetsmarknadspolitiken att motionen
1975:1732 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande utformningen av sysselsättningsutredningens direktiv i
fråga om de handikappade att riksdagen avslår motionen
1975:944,

InU 1975:3

5. beträffande praktikfrågorna att riksdagen med anledning av propositionen
1975:1, bilaga 2, punkt 6, samt motionerna 1975:399,
yrkandet 2, 1975:405, 1975:648, 1975:818 och 1975:1693, yrkandet
2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande uppsökande verksamhet, samverkan mellan skola och
arbetsliv samt förtur i utredningsarbetet att riksdagen med anledning
av motionerna 1975:399, yrkandet 3, 1975:1365,
1975:1693, yrkandet 1, 1975:1700, yrkandet 2, 1975:1704,
1975:1713, yrkandena A 1 och A 2, och 1975:1744 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande information till arbetsgivare att motionen 1975:1693,
yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

8. beträffande representation för de politiska ungdomsförbunden i
sysselsättningsutredningen m. m. att motionen 1975:1713, yrkandena
A 3 och A 4, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. bettåffande försöksverksamhet i Västerbottens län att riksdagen
avslår motionen 1975:1746, yrkandet 3,

10. beträffande ändring i reglerna om kontant arbetsmarknadsstöd att
riksdagen avslår motionen 1975:1713, yrkandet B,

11. beträffande översyn av arbetsförmedlingen i Stockholms län att
motionen 1975:1722 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande inrättande av arbetsförmedlingskontor i Botkyrka att
motionen 1975:403 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

13. beträffande representation för handikapprörelsen i
länsarbetsnämnderna att riksdagen avslår motionen 1975:61,

14. beträffande värdesäkring av flyttningsbidrag att riksdagen avslår
motionen 1975:399, yrkandet 5,

15. beträffande starthjälp, utrustningsbidrag och permanentning av
försöksverksamhet med hyrestillskott att riksdagen godkänner i
propositionen förordade ändringar av grunderna för flyttningsbidrag,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1975,

16. att riksdagen till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 490 158 000 kr.,

17. beträffande gemensam anslagspost för allmänna och särskilda beredskapsarbeten
att motionen 1975:949, yrkandet 1, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande utlämnande på entreprenad av beredskapsarbeten på
vägar att motionen 1975:649 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

19. beträffande lokal upphandling av materiel och service till beredskapsarbetsplatser
att motionen 1975:956 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

InU 1975:3

20. beträffande beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för
tjänstemän och akademiker att motionen 1975:932, yrkandet 1,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

21. beträffande byggande och underhåll av vägar som beredskapsarbeten
att motionen 1975:1695, yrkandet 3, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

22. beträffande upprustning av vissa vägar i Västerbottens inland som
beredskapsarbeten att motionen 1975:1746, yrkandet 1, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

23. beträffande utförande av regionalpolitiskt angelägna projekt som
beredskapsarbeten att motionen 1975:1747 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

24. beträffande kyrkorestaureringar pä Gotland som beredskapsarbeten
att motionen 1975:951 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

25. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1975/76 besluta om avskrivning
av vissa länefordringar enligt regeringens förslag,

26. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 742 935 000 kr., varav
förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

27. att riksdagen till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

28. att riksdagen till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 080 885 000 kr.,

29. att riksdagen till Totalforsvarsverksamhet för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 22 020 000 kr.,

30. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
7 000000 kr.,

31. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.,

32. beträffande bidrag till handikappkompenserande anordningar för
jordbrukare att motionen 1975:1737 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

33. beträffande stödet till motorfordon för handikappade att riksdagen dels

med anledning av propositionens förslag samt med bifall
till motionen 1975:1721 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om bidrag till aggregatkostnader,
dels godkänner övriga i propositionen förordade ändringar av

InU 1975:3

grunderna för bidrag och lån till motorfordon för handikappade,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1975,
dels med anledning av motionerna 1975:640, 1975:1699 och
1975:1719 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om översyn av reglerna för bidrag och lån till
motorfordon för handikappade,

34. att riksdagen godkänner i propositionen förordade ändringar
av grunderna för bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1975, i den mån dessa grunder
inte behandlas i föregående punkt,

35. beträffande näringshjälp att riksdagen med anledning av motionen
1975:151 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om utvärdering av näringshjälpsverksamheten,

36. beträffande personliga tjänster för arkivarbetare att motionen
1975:1741 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

37. beträffande bidrag till sociala kostnader vid halvskyddad sysselsättning
att motionen 1975:1692 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

38. beträffande generösare bidragsregler vid halvskyddad sysselsättning
att motionen 1975:1742 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

39. beträffande halvskyddad sysselsättning inom skogsbruket att motionen
1975:644 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

40. beträffande inrättande av råd med uppgift att i länen främja samverkan
mellan näringsliv och skyddade verkstäder att riksdagen
avslår motionen 1975:402,

41. beträffande industriella beredskapsarbeten i Norrbotten att motionen
1975:943 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

42. beträffande huvudmannaskapet för och verksamheten vid skyddade
verkstäder m. m. att motionen 1975:1709 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

43. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ram för
bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under
budgetåret 1975/76,

44. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 815 929 000
kr.

Stockholm den 5 mars 1975

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

InU 1975:3

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund
(c), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s),
herr Johansson i Simrishamn (s)‘, fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar
Oskarson (m)', Nilsson i Kalmar (s), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp)
och Granstedt (c).

' Vid behandlingen av avsnittet om ungdomars inträde på arbetsmarknaden (punkterna
5-10 i hemställan) har deltagit herr Andréasson i Falkenberg (s) i stället för herr
Johansson i Simrishamn och fru af Ugglas (m) i stället för herr Oskarson.

Reservationer

1. Sysselsättningspolitik för ett decentraliserat samhälle (punkt 1)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet konstaterar”
och på följande sida slutar "avslå motionen” bort ha följande lydelse:

De regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågorna är centrala för
den framtida sysselsättningspolitiken. Sysselsättningsutredningens direktiv
bygger i de regionalpolitiska avsnitten på riksdagens beslut hösten 1972
om målen och riktlinjerna för denna politik. Enligt utskottets uppfattning
är detta en olycklig utgångspunkt, då 1972 års beslut i praktiken innebär
ett fortsatt stöd för strävandena till centralisering och koncentration på olika
områden i samhället. Utvecklingen sedan 1972 har dock visat att viljan
till decentralisering är så stark att de av riksdagen föreslagna riktlinjerna
inte kommer att hålla i verkligheten.

Enligt utskottets uppfattning kan det inte vara riktigt att sysselsättningsutredningen
bygger sitt arbete på ett föråldrat regionalpolitisk! synsätt som
utvecklingen i väsentliga delar redan passerat. Utredningsarbetet måste alltså
på denna punkt få en ny inriktning. Centerpartiets motion representerar
ett synsätt som riksdagen bör ansluta sig till. Utskottet förordar därför att
riksdagen begär att sysselsättningsutredningen får tilläggsdirektiv att med
utgångspunkt i motionen utarbeta förslag om en sysselsättningspolitik för
ett decentraliserat samhälle.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen om en politik,
för ett decentraliserat samhälle att riksdagen med bifall till
motionen 1975:1700, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

InU 1975:3

2. Långsiktigt sysselsättningspolitiskt aktionsprogram (punkt 2)

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Det program”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I motionen anges övertygande skäl för ett långsiktigt program för kampen
mot arbetslöshet och undersysselsättning. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att ett effektivt sådant program förutsätter en socialistisk ekonomi
och samhällsordning. Samtidigt framhåller emellertid motionärerna,
att programmets omedelbara steg förverkligas redan i kampen under de
kapitalistiska grundförhållandena och sålunda får betydelse också i nuet.
Utskottet biträder de tre huvudlinjer som motionärerna anger bör ligga till
grund för programmet. I det sammanhanget vill utskottet med instämmande
citera följande passus ur motionen.

Ett sådant program tar inte upp endast formen av sysselsättningspolitik
i begränsad mening. Det aktualiserar också hela frågan om var nya arbetstillfällen
står att vinna, dvs. var en satsning från folkflertalets synpunkt
är mest angelägen. Det handlar inte endast om att skapa ett visst antal
arbeten, det handlar också om sociala värderingar rörande vad sorts behov
som skall sättas i främsta rummet. I detta avseende blir programmet inte
bara riktat mot arbetslösheten i allmänhet utan lika mycket mot profitsystemet,
som skapat höggradig kommersialisering i sin ena del och social
efterblivenhet och likgiltighet för väsentliga samhällsproblem i den andra.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet att
sysselsättningsutredningen skall få i uppdrag att i enlighet med motionen
utarbeta ett långsiktigt aktionsprogram i sysselsättningsfrågan.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande uppdrag åt sysselsättningsutredningen att utarbeta ett
långsiktigt aktionsprogram att riksdagen med bifall till motionen
1975:1707 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

3. Löne- och anställningsvillkor för praktikanter (punkt 5)

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Aldrig så”
och slutar "för praktik” bort ha följande lydelse:

Aldrig så (= utskottet) att ta. I utredningsarbetet bör de frågor

behandlas som fru Nordlander m. fl. aktualiserar i motionen 818. Det måste
slås fast att praktikanter skall ha rätt till ersättning för sina arbetsinsatser
på samma grunder som andra arbetstagare. När det gäller inbyggd utbildning
bör i enlighet med motionärernas förslag övervägas att ge eleverna det stöd
på det sociala området som en tillämpning av skolförfattningarna innebär.

InU 1975:3

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande praktikfrågorna att riksdagen med bifall till motionen
1975:818 samt med anledning av dels propositionen 1975:1,
bilaga 2, punkt 6, dels motionerna 1975:399, yrkandet 2,
1975:405, 1975:648 och 1975:1693, yrkandet 2, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden (punkt 6)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”En viktig”
och på följande sida slutar ”med förtur” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att man snabbt får till stånd
en bättre anpassning mellan skola och arbetsliv. Ungdomar som har lämnat
skolan och har svårigheter att fö ett arbete måste få aktiv hjälp från samhällets
sida. Samhället bör genom uppsökande verksamhet söka kontakt med alla
ungdomar som lämnat skolan för att utröna om de är arbetslösa. Om så
är fallet skall de erbjudas hjälp genom erbjudande av arbete (eventuellt
i form av praktik) eller fortsatt utbildning. Erfarenheterna visar nämligen
att arbetshindren i regel består i bristande utbildning eller brist på arbetserfarenhet.

Det är av många skäl viktigt att ungdomarna erbjuds realistiska alternativ
så att de får klart för sig att de verkligen har samhällets stöd när det gäller
att skaffa dem fotfäste på arbetsmarknaden. Verksamheten bör därför ha
en sådan inriktning att den som verkligen vill ha arbete eller utbildning
skall få erbjudande härom. Detta innebär en sådan garanti för ungdomar
om arbete eller utbildning som föreslås i motionen 399 av herr Helén m. fl.
(fp).

Utskottet är medvetet om att åtskilliga frågor måste utredas i sammanhanget,
däribland vilket organ som skall svara för verksamheten och vilka
resurser som bör ställas till förfogande för att systemet skall bli effektivt.
Sysselsättningsutredningen prövar frågor om ungdomars möjligheter att hävda
sig på arbetsmarknaden. Det ter sig därför naturligt att utredningen får
ta hand om även det nu aktuella utredningsarbetet. Utredningen bör ta
upp frågan med förtur så att förslag kan läggas fram så snart som möjligt.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande uppsökande verksamhet, samverkan mellan skola och
arbetsliv samt förtur i utredningsarbetet att riksdagen med bifall
till motionen 1975:399, yrkandet 3, samt med anledning av
motionerna 1975:1365, 1975:1693, yrkandet 1, 1975:1700, yrkandet
2, 1975:1704, 1975:1713, yrkandena A 1 och A 2, och
1975:1744 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

InU 1975:3

5. Värdesäkring av flyttningsbidrag (punkt 14)

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

De förändringar i relationerna mellan starthjälp och utrustningsbidrag som
utskottet ovan förordat innebär allmänt sett en förstärkning av flyttningsbidragen.
Det är angeläget att dessa bidrag får behålla den uppnådda nivån
och inte urholkas genom fortgående penningvärdeförsämring. Detsamma
gäller om andra flyttningsbidrag som utgår med fasta belopp, exempelvis
bortavistelsebidraget. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag om
att flyttningsbidragen värdesäkras genom att anknytas till basbeloppet i den
allmänna försäkringen. För att vinna en administrativ förenkling bör anpassningen
till basbeloppet göras en gång om året före budgetårsskiftet. Regeringen
bör erhålla erforderligt bemyndigande att företa nu avsedda bidragsjusteringar.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande värdesäkring avflyttningsbidrag att riksdagen med bifall
till motionen 1975:399, yrkandet 5, bemyndigar regeringen
att justera flyttningsbidragens belopp i enlighet med vad utskottet
föreslagit.

6. Gemensam anslagspost för allmänna och särskilda beredskapsarbeten
(punkt 17)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr
Granstedt (c) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar "därför motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det har i praktiken visat sig svårt att strikt upprätthålla skillnaden mellan
allmänna och särskilda beredskapsarbeten. En sammanslagning av de båda
anslagsposterna till en gemensam post skulle således medföra en administrativ
förenkling. Anordningen ger också från psykologisk synpunkt vissa
fördelar. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet. Regeringen bör underrättas
om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande gemensam anslagspost för allmänna och särskilda beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motionen 1975:949,
yrkandet 1, beslutar att delprogrammen allmänna och särskilda
beredskapsarbeten sammanförs till ett gemensamt delprogram,
benämnt Beredskapsarbeten.

InU 1975:3

7. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för tjänstemän och
akademiker (punkt 20)

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Beredskapsarbetena
var” och slutar ”inte påkallat” bort ha följande lydelse:

1 enlighet med de önskemål som utskottet tidigare framfört om en breddning
av beredskapsarbetena till nya yrkesområden har de senaste åren skett
en snabb tillväxt av beredskapsarbeten inom tjänstesektorn. Denna utveckling
är i och för sig tillfredsställande. Arbetslösa medelålders och äldre tjänstemäns
många gånger bekymmersamma situation tyder emellertid på att
man behöver gå vidare och finna sysselsättningar för dem. Som motionärerna
föreslagit bör en inventering av lämpliga beredskapsarbeten för arbetslösa
tjänstemän snarast komma till stånd. En sådan åtgärd bör ses som ett led
i strävandena att upprätthålla en hög sysselsättningsberedskap. Vid en sådan
inventering faller det sig naturligt att även beakta nyexaminerade akademikers
sysselsättningsproblem.

Motionärerna för även fram önskemål om breddning av kursutbudet inom
arbetsmarknadsutbildningen till förmån för de aktuella grupperna arbetslösa.
Det kan noteras att AMS och skolöverstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp
för arbetsmarknadsutbildningsfrågor inom tjänstemannaområdet med uppgift
att ge förslag på kurser som är lämpliga att med kort varsel genomföras
som arbetsmarknadsutbildning. Utskottet understryker angelägenheten av
detta planeringsarbete och utgår från att det fullföljs skyndsamt.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av
motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för
tjänstemän och akademiker att riksdagen med bifall till motionen
1975:932, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

8. Bidrag till sociala kostnader vid halvskyddad sysselsättning (punkt 37)

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Det nuvarande”
och slutar ”utan bifall” bort ha följande lydelse:

Det nuvarande bidraget till halvskyddad sysselsättning infördes år 1972
och innebar då en avsevärd förstärkning i förhållande till tidigare utgående
bidrag. Därefter har emellertid höjda arbetsgivaravgifter och ökade sociala
kostnader minskat bidragets andel av de totala personalkostnaderna. En
fortsatt krympning av bidragets relativa andel av personalkostnaderna kan
förutses. Utskottet anser det angeläget att den halvskyddade sysselsättningen

InU 1975:3

byggs ut i snabb takt även i fortsättningen. Mot den bakgrunden är det
inte önskvärt att bidragets stimulanseffekt successivt urholkas. Föratt hindra
en sådan utveckling är det lämpligt att låta bidragsunderlaget omfatta såväl
lön och semesterersättning som sociala kostnader.

I anslutning till motionerna 1742 och 644 vill utskottet erinra om att
utskottet senast i betänkandet InU 1974:3 betonat att den halvskyddade
verksamheten inte för resultera i minskat ansvar hos företagen för deras
anställda. I sammanhanget bör erinras om lagstiftningen om trygghet i anställningen.
De möjligheter som finns för företag att överföra redan anställda
till halvskyddad verksamhet bör användas restriktivt. Utskottet vidhåller
denna inställning.

Utskottets ställningstaganden innebär att motionen 1692 tillstyrks. Däremot
anser sig utskottet inte kunna biträda de båda andra nu behandlade
motionerna.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört och föreslagit med
anledning av motionen 1692.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande bidrag lill sociala kostnader vid halvskyddad sysselsättning
att riksdagen med bifall till motionen 1975:1692 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och föreslagit.

Särskilda yttranden

1. Anpassningen mellan skola och arbetsliv (punkt 6)

av herr Lorentzon (vpk):

I likhet med utskottet vill jag understryka vikten av att ungdomar som
fullgjort sin utbildning bereds möjligheter att få ett meningsfullt arbete.
Om ett sådant program skall förverkligas och inte enbart stanna på papperet
fordras att samhället och de anställda i företagen får ett radikalt annorlunda
inflytande i det ekonomiska livet. Vänsterpartiet kommunisterna har i motionen
1707 utvecklat sina synpunkter på sysselsättningsfrågan på längre
sikt. Jag hänvisar härtill och till reservation nr 2.

2. Kyrkorestaureringar på Gotland som beredskapsarbeten (punkt 24)

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

De medeltida Gotlandskyrkorna representerar ett betydande kulturarv.
Det är ett riksintresse att de bevaras. Mot bakgrunden härav är det inte
rimligt att de små gotländska församlingarna skall bära huvuddelen av kostnaderna
för nödvändiga restaureringsarbeten. Vi förutsätter därför att de
överväganden som f. n. pågår inom utbildningsdepartementet om att finna

InU 1975:3

nya former för att finansiera kulturminnesvården bedrivs med kraft och
snabbt leder till positiva resultat.

3. Stödet till motorfordon för handikappade (punkt 33)

av herr Lorentzon (vpk):

Bilen är ett hjälpmedel som de rörelsehandikappade från allmänna utgångspunkter
har behov av. Samhällets stöd för anskaffning och drift av
bilar för handikappade bör därför inte vara avhängigt av om den handikappade
har arbete eller ej. Frågan om stödet och dess inriktning bör tas
upp till en samlad bedömning från allmänna sociala utgångspunkter. I avvaktan
på att en sådan utredning kommer till stånd anser jag mig nu kunna
biträda det förslag om stöd som utskottet ställt sig bakom. Det måste dock
kunna förutsättas att den utredning som utskottet begärt kommer att ta
upp frågan från de utgångspunkter som förordas i motionen 1719. Detta
torde nämligen vara det bästa sättet att fl fram ett effektivt och lättadministrerat
stöd.

4. Huvudmannaskapet för och verksamheten vid skyddade verkstäder
(punkt 42)

av herr Lorentzon (vpk):

Enligt min uppfattning måste det s. k. skyddade arbetet ges en helt annan
►

utformning och inriktning än den sysselsättning som nu bjuds i vad som
med gällande statsbidragskungörelses terminologi kallas verkstäder inom
arbetsvärden. De människor som slås ut från den öppna marknaden måste
på nytt inlemmas i det ordinarie arbetslivet, och i de fall sysselsättning
ordnas i särskilda former måste det tillses att sysselsättningen upplevs som
meningsfull och ger samma status som på andra arbetsplatser. Jag vidhåller
denna inställning. Organisationskommittén för skyddat arbete kommer under
våren att lägga fram förslag om det framtida huvudmannaskapet för
olika former av skyddad sysselsättning. Det kan alltså väntas att de i motionen
1709 aktualiserade principfrågorna inom kort kan prövas från delvis
nya utgångspunkter. Jag har därför i detta sammanhang begränsat mig till
här gjorda uttalanden och får således snart tillfälle att återkomma till nämnda
frågor.

InU 1975:3 51

Innehållsförteckning

Inledning 1

Motionerna 1

Sysselsättningsutredningen 8

Ungdomars inträde på arbetsmarknaden 11

Vissa statistiska uppgifter 12

Utredningar m. m 13

Statliga praktikplatser 13

Motioner 14

Utskottet 16

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m 19

Arbetsmarknadsservice 21

Arbetsmarknadsinformation 22

Yrkesmässig och geografisk rörlighet 23

Medelsberäkning 24

Sysselsättningsskapande åtgärder 24

Beredskapsarbeten 25

Industribeställningar 30

Detaljplaneringsbidrag 30

Medelsberäkningen, m. m 31

Stöd till lageruppbyggnad 31

Kontant stöd vid arbetslöshet 31

Totalförsvarsverksamhet 32

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 32

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 33

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning 33

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade 34

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade 34

Utskottets hemställan 40

Reservationer 44

1. Sysselsättningspolitik för ett decentraliserat samhälle (c).... 44

2. Långsiktigt sysselsättningspolitiskt aktionsprogram (vpk).... 45

3. Löne- och anställningsvillkor för praktikanter (vpk) 45

4. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden (fp) 46

5. Värdesäkring av flyttningsbidrag (fp) 47

InU 1975:3 52

6. Gemensam anslagspost för allmänna och särskilda beredskapsarbeten
(c) 47

7. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för tjänstemän
och akademiker (m) 48

8. Bidrag till sociala kostnader vid halvskyddad sysselsättning (m) 48

Särskilda yttranden 49

1. Anpassningen mellan skola och arbetsliv (vpk) 49

2. Kyrkorestaureringar på Gotland som beredskapsarbeten (m). 49

3. Stödet til) motorfordon för handikappade (vpk) 50

4. Huvudmannaskapet för och verksamheten vid skyddade verkstäder
(vpk) 50

GOTAB 75 9007 S Slockholm 1974