Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:174 med förslag till lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965:274), m. m. och del av propositionen 1974:151 (Betänkande 1974:InU33 inu)

Inrikesutskottets betänkande nr 33 år 1974

InU 1974: 33

Nr 33

Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:174
med förslag till lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274),
m. m. och del av propositionen 1974:151.

Propositionerna

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:174 (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att antaga följande förslag till

1. lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274),

2. lag om ändring i lagen (1974: 359) om ändring i statstjänstemannalagen
(1965: 274),

3. lag om ändring i kommunaltjänstemannalagen (1965: 275),

4. lag om ändring i lagen (1965: 276) om inskränkning i rätten att

föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut,

5. lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister,

6. lag om ändring i lagen (1974: 354) om ändring i lagen (1955: 261)
om avstängning av domare,

7. lag om ändring i lagen (1965: 576) om ställföreträdare för kommun
vid vissa avtalsförhandlingar m. m.

I propositionen 1974:151 (justitiedepartementet) med förslag till lag
om bostadsdomstol m. m. har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen bl. a.
att anta i propositionen framlagt förslag om ändring i lagen (1955: 261)
om avstängning av domare (jfr p. 6 ovan). Propositionen har hänvisats
till lagutskottet som med yttrande (LU 1974: 2 y) till inrikesutskottet
överflyttat den del av propositionen som rör ändring i lagen om avstängning
av domare. Yttrandet biläggs detta betänkande. I övrigt behandlas
propositionen av lagutskottet i betänkandet LU 1974: 36.

Lagförslagen

De vid propositionen 1974:174 fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1974.18 sami. Nr 33

InU 1974: 33

Lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274)

Härigenom förordnas i fråga om statstjänstemannalagen (1965: 274),
dels att i 3, 5, 6, 9, 11—14, 18—20, 23, 26, 37, 40 och 41 §§ ordet
”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i
motsvarande form,
dels att i 33 § ordet ”krigsmakten” skall bytas ut mot ”försvarsmakten”,

dels att i 40 § ordet ”riksdagssession” skall bytas ut mot ”riksmöte”,
dels att nuvarande 39, 39 a, 40 och 41 §§ skall betecknas 50, 51, 54
respektive 55 §,

dels att 1, 2, 4, 7, 10, 27, 29, 30, 34 och 38 §§, nya 50 och 51 §§ samt
rubriken närmast före nuvarande 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubrikerna närmast före nuvarande 39 och 40 §§ skall sättas
närmast före nya 50 § respektive nya 54 §,
dels att i lagen skall införas tretton nya paragrafer, 39—49, 52 och
53 §§, samt närmast före 39 och 44 §§ nya rubriker av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §*

Denna lag äger tillämpning på anställning med staten såsom arbetsgivare
och tjänsteman såsom arbetstagare.

Lagen gäller icke statsrådets le- Lagen gäller icke statsråden el damöter

eller riksdagens ombuds- ler riksdagens ombudsmän. Den

män. Den är ej heller tillämplig på är ej heller tillämplig på den som

den som innehar eller uppehåller innehar eller uppehåller prästerlig

prästerlig tjänst. tjänst.

Lagens bestämmelser om tjänst äga motsvarande tillämpning på vikariat,
om annat ej anges.

2 §

I fråga om tjänsteman hos riks- Befogenhet att meddela före dagen

eller dess verk skola de be- skrifter sorn enligt denna lag tillfogenheter
som enligt denna lag kommer regeringen gäller ej i

tillkomma Konungen utövas av fråga om tjänsteman hos riksda riksdagen

eller organ som riksda- gen eller dess verk. Annan befo gen

utser. genhet som enligt lagen tillkom mer

regeringen utövas i fråga om
sådan tjänsteman av organ som
riksdagen bestämmer.

4 §

Om förtjänst och skicklighet Om saklig grund för tjänstetill som

grund för tjänstetillsättning sättning gäller vad som är före 1

Senaste lydelse 1970: 353.

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

och om svenskt medborgarskap
som villkor för innehav eller utövande
av tjänst gäller vad som är
föreskrivet i regeringsformen eller
annan författning.

Villkor i fråga om ålder, hälsotillstånd,
kunskaper eller utbildning
samt andra särskilda villkor
för innehav eller utövande av
tjänst fastställas, i den mån de ej
framgå av särskilda bestämmelser,
av Konungen eller behörig myndighet.
Om pensionsålder må dock
avtal träffas.

Föreslagen lydelse

skrivet i regeringsformen eller annan
författning.

Om svenskt medborgarskap som
villkor för innehav eller utövande
av tjänst gäller vad som är föreskrivet
i regeringsformen eller annan
lag. Vidare får endast den som
är svensk medborgare inneha eller
utöva militär eller civilmilitär
tjänst eller tjänst som åklagare
eller polisman. Regeringen äger i
övrigt föreskriva eller för särskilt
fall besluta, att endast den som är
svensk medborgare får inneha eller
utöva tjänst i regeringskansliet
eller utrikesförvaltningen eller
tjänst med vilken kan vara förenad
myndighetsutövning eller handläggning
av frågor som röra förhållandet
till annan stat eller mellanfolklig
organisation eller tjänst
som kan medföra kännedom om
förhållande av betydelse för rikets
säkerhet eller om förhållande som
rör betydelsefullt allmänt eller enskilt
ekonomiskt intresse.

Villkor i fråga om ålder, hälsotillstånd,
kunskaper eller utbildning
samt andra särskilda villkor
för innehav eller utövande av
tjänst fastställas, i den mån de ej
framgå av särskilda bestämmelser,
av regeringen eller behörig myndighet.
Om pensionsålder må dock
avtal träffas.

7 §2

Ordinarie domartjänst tillsättes med fullmakt. Annan ordinarie tjänst
tillsättes med fullmakt eller konstitutorial eller, om särskilda skäl föreligga,
med förordnande. Övriga tjänster tillsättas med förordnande.

Förordnande meddelas för bestämd tid eller tills vidare. Förordnande
tills vidare må meddelas att gälla längst till viss tidpunkt.

Om ej annat följer av bestämmelser
som Konungen meddelar,
må förordnande meddelas för bestämd
tid eller tills vidare längst
till viss tidpunkt endast om det
föranledes av arbetsuppgifternas
särskilda beskaffenhet eller om

* Senaste lydelse 1974: 359.

Om ej annat följer av föreskrift
som regeringen meddelar,
må förordnande meddelas för bestämd
tid eller tills vidare längst
till viss tidpunkt endast om det
föranledes av arbetsuppgifternas
särskilda beskaffenhet eller om

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anställningen gäller provtjänstgö- anställningen gäller provtjänstgöring,
praktikarbete eller vikariat. ring, praktikarbete eller vikariat.

Har förordnande meddelats i
strid mot tredje stycket eller mot
föreskrift som avses där, skall förordnandet
på yrkande av tjänstemannen
förklaras gälla tills vidare
utan tidsbegränsning.

10 §3

Tjänsteman skall ställa sig till efterrättelse instruktion, arbetsordning
och andra allmänna bestämmelser om arbetet samt särskilda föreskrifter
rörande hans tjänsteutövning.

Oberoende av fastställd arbetsfördelning skall tjänsteman lämna det

biträde som förman bestämmer.

Om justitieråds och regeringsråds
allmänna åligganden i tjänsten
föreskrives i regeringsformen
och med stöd därav meddelade
författningar.

Tjänsteman som ej fullgör sin
tjänst tillfredsställande må avstängas
från utövning av tjänsten
med omedelbar verkan, om den
bristande tjänstdugligheten beror
av sjukdom, vanförhet, lyte eller
annat därmed jämförligt förhållande
eller om den sannolikt har
sådan orsak och tjänstemannen
vägrar att låta sig undersökas av
läkare som anvisas honom. Finnas
ej längre skäl för avstängning,
skall denna omedelbart hävas.

Beslut om avstängning enligt
första stycket eller om läkarundersökning
som avses där meddelas i
fråga om tjänsteman, som icke
kan dömas till disciplinstraff, av
Konungen och eljest av myndighet
som Konungen bestämmer. I sådant
ärende skola bestämmelserna
i 23 § andra stycket iakttagas. Om
tjänstemannen påfordrar det, skall
tillfälle beredas honom att muntligen
uttala sig i ärendet.

* Senaste lydelse 1970: 353.

4 Senaste lydelse 1971:637.

§4

Tjänsteman som ej fullgör sin
tjänst tillfredsställande må avstängas
från utövning av tjänsten
med omedelbar verkan, om den
bristande tjänstdugligheten beror
av sjukdom, vanförhet, lyte eller
annat därmed jämförligt förhållande
eller om den sannolikt har
sådan orsak och tjänstemannen
vägrar att låta sig undersökas av
läkare som anvisas honom. Beslut
om avstängning av justitieråd eller
regeringsråd må dock ej verkställas
förrän beslutets giltighet har
prövats av högsta domstolen. Finnas
ej längre skäl för avstängning,
skall denna omedelbart hävas.

Beslut om avstängning enligt
första stycket eller om läkarundersökning
som avses där meddelas i
fråga om tjänsteman, som icke
kan dömas till disciplinstraff, av
regeringen och eljest av myndighet
som regeringen bestämmer. I
sådant ärende skola bestämmelserna
i 23 § andra stycket iakttagas.
Om tjänstemannen påfordrar
det, skall tillfälle beredas honom
att muntligen uttala sig i ärendet.

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 15, 17 och 18 §§ förvaltningslagen (1971: 290)
skola tillämpas även om beslut som nyss sagts utgör beslut under ärendes
handläggning.

Närmare bestämmelser om till- Närmare bestämmelser om till lämpningen

av första stycket och lämpningen av första stycket och

om läkarundersökning som avses om läkarundersökning som avses

där meddelas av Konungen. där meddelas av regeringen.

Tjänsteman må skiljas från
tjänsten endast av allmän domstol
efter åtal eller av Konungen eller
myndighet med stöd av bestämmelse
i denna lag eller lagen
(1974: 12) om anställningsskydd.

Om skiljande från tjänsten av
justitieråd eller regeringsråd på
grund av ämbetsbrott eller efter
anmälan av riksdagen föreskrives i
regeringsform en.

§5

Tjänsteman må skiljas från
tjänsten endast av allmän domstol
efter åtal eller av regeringen eller
myndighet med stöd av bestämmelse
i denna lag eller, i fråga om
tjänsteman som är förordnad tills
vidare, i lagen (1974: 12) om anställningsskydd.

30 §«

Tjänsteman som är förordnad tills vidare må efter skriftlig uppsägning
skiljas från tjänsten. Uppsägning i annan form är ogiltig.

Även om tjänstemannen intager
verksledande eller därmed jämförlig
ställning, gälla i fråga om
grund för uppsägning och förfarandet
vid uppsägning samt varsel
och överläggning lagen (1974: 12)
om anställningsskydd. I fråga om
förfarandet vid uppsägning samt
om varsel och överläggning får
Konungen dock meddela avvikande
bestämmelser.

Har förordnande meddelats för
bestämd tid eller tills vidare längst
till viss tidpunkt, upphör tjänsten
utan föregående uppsägning vid
förordnandetidens utgång.

" Senaste lydelse 1974: 359.

• Senaste lydelse 1974: 359.

lf Riksdagen 1974.18 sami. Nr 33

Bestämmelserna om grund för
uppsägning, om förfarandet vid
uppsägning, om varsel och överläggning
samt om tvist om giltigheten
av uppsägning i lagen (1974:
12) om anställningsskydd äga motsvarande
tillämpning i fråga om
sådan tjänsteman i verksledande
eller därmed jämförlig ställning
som är förordnad tills vidare, i den
mån annat ej följer av denna lag.
I fråga om förfarandet vid uppsägning,
om varsel och överläggning
samt om tvist om giltigheten
av uppsägning får regeringen dock
meddela avvikande föreskrifter.

Har förordnande medelats för
bestämd tid eller tills vidare längst
till viss tidpunkt, upphör anställningen
på tjänsten utan föregående
uppsägning vid förordnandetidens
utgång.

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34 §

Tjänsteman som är anställd
med fullmakt eller konstitutorial
må förflyttas till annan statlig
tjänst som tillsättes med samma
anställningsform. Inom krigsmakten
må dessutom ordinarie tjänsteman
som är krigsman och är anställd
med förordnande tills vidare
förflyttas till annan ordinarie
tjänst som är avsedd för krigsman.

Tjänsteman som är anställd
med fullmakt eller konstitutorial
må förflyttas till annan statlig
tjänst som tillsättes med samma
anställningsform. Inom försvarsmakten
må dessutom ordinarie
tjänsteman som är krigsman och
är anställd med förordnande tills
vidare förflyttas till annan ordinarie
tjänst som är avsedd för krigsman.

Förflyttning till tjänst hos myndighet inom annat verksamhetsområde
må ske endast om arbetsuppgifterna äro likartade eller tjänstemannen i
allt fall med hänsyn till sin utbildning är lämpad för tjänsten.

Om förflyttning av den som är
utnämnd till domare föreskrives i
regeringsformen.

Om förflyttning av den som är
utnämnd till ordinarie domare
föreskrives i regeringsformen.

Om anställnings upphörande
utan iakttagande av eljest gällande
bestämmelser angående uppsägning
för det fall att tjänsteman är
eller blir innehavare av annan allmän
tjänst och om förening av
tjänster meddelar Konungen bestämmelser.

Om förbud för justitieråd och
regeringsråd att tillika inneha eller
utöva annan statlig tjänst föreskrives
i regeringsformen.

§7

Om förbud för justitieråd och
regeringsråd att tillika inneha eller
utöva annan statlig tjänst gälla
särskilda bestämmelser.

Turordning vid uppsägning på
grund av arbetsbrist

39 §

/ fråga om turordning vid uppsägning
gälla bestämmelserna i lagen
(1974:12) om anställningsskydd,
i den mån annat ej följer
av denna lag eller av föreskrift
om avvikelse från denna som regeringen
har meddelat. Vad som
nu sagts äger tillämpning även i
fråga om tjänsteman i verksledande
eller därmed jämförlig ställning.

7 Senaste lydelse 1970: 353.

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40 §

Uppkommer fråga om uppsägning
på grund av arbetsbrist, skall
turordning för uppsägningen fastställas.

41 §

I stället för vad som föreskrives
i 22 § fjärde stycket lagen (1974:
12) om anställningsskydd gäller,
att turordning för uppsägning enligt
40 § skall omfatta de tjänstemän
vid myndigheten som ha i
huvudsak jämförbara arbetsuppgifter,
om annat ej följer av andra
stycket.

Har staten och arbetstagarorganisation,
som är eller brukar vara
part i kollektivavtal med staten såvitt
gäller berörd tjänstemannakategori,
vid överläggning enats om
att turordning för uppsägning
skall omfatta tjänstemän som avses
i första stycket vid enbart någon
eller några förvaltningsenheter
inom myndigheten, skall turordningen
fastställas i enlighet
härmed.

42 §

Vid bestämmande av tjänstemans
plats i turordning för uppsägning
gäller, utöver bestämmelserna
i 22 § andra och tredje styckena
lagen (1974:12) om anställningsskydd,
att hänsyn skall tagas
även till kravet att myndigheten
på ett riktigt sätt fullgör rättskipnings-
eller förvaltningsuppgift.

Vid tillämpning av första stycket
skall som anställningstid hos
arbetsgivaren räknas all anställningstid
hos staten. Föreligga särskilda
skäl, får med sådan anställningstid
jämställas anställningstid
hos annan arbetsgivare än staten.

43 §

Strider uppsägning mot bestämmelse
om turordning, skall upp -

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sägningen på yrkande av tjänstemannen
förklaras ogiltig.

Vid tvist om giltigheten av uppsugning
som avses i första stycket
äga bestämmelserna i 34 § andra
och tredje styckena samt 36 och
37 §§ lagen (1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

Företrädesrätt till ny anställning

44 §

1 fråga om företrädesrätt till ny
anställning gälla bestämmelserna i
lagen (1974:12) om anställningsskydd,
i den mån annat ej följer
av denna lag eller av föreskrift
om avvikelse från denna som regeringen
har meddelat. Vad som
nu sagts äger tillämpning även i
fråga om tjänsteman i verksledande
eller därmed jämförlig ställning.

Om grund för tjänstetillsättning
föreskrives i regeringsformen.

45 §

Företrädesrätt till ny anställning
gäller ej till högre tjänst än
den som det tidigare förordnandet
avsåg, om ej särskilda skäl föranleda
annat. Sådan företrädesrätt
gäller ej heller gentemot tjänsteman
som skall omplaceras enligt
7 § andra stycket lagen (1974:12)
om anställningsskydd.

46 §

I ärende om tillsättning av
tjänst skall turordning för företrädesrätt
till ny anställning fastställas.

47 §

1 stället för vad som föreskrives
i 25 § tredje stycket lagen (1974:
12) om anställningsskydd gäller,
att turordning för företrädesrätt
till ny anställning enligt 46 § skall
omfatta tjänstemän vid myndighe -

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten i fråga, om ej annat följer av
andra stycket.

Har staten och arbetstagarorganisation,
som är eller brukar vara
part i kollektivavtal med staten såvitt
gäller berörd tjänstemannakategori,
vid överläggning enats om
att turordning för företrädesrätt
till ny anställning skall omfatta
tjänstemän vid enbart någon eller
några förvaltningsenheter inom
myndigheten, skall turordningen
fastställas i enlighet härmed.

48 §

Vid bestämmande av tjänstemans
plats i turordning för företrädesrätt
till ny anställning skall
som anställningstid hos arbetsgivaren
räknas all anställningstid
hos staten. Föreligga särskilda
skäl, får med sådan anställningstid
jämställas anställningstid hos
annan arbetsgivare än staten.

49 §

Anmälan enligt 27 § första stycket
lagen (1974:12) om anställningsskydd
av anspråk på företrädesrätt
till ny anställning skall för
att vara giltig göras skriftligen hos
anställningsmyndigheten.

I beslut om uppsägning på
grund av arbetsbrist eller i underrättelse
om att tidsbegränsat förordnande
på grund av arbetsbrist
ej kommer att förnyas skall intagas
erinran om hos vilken myndighet
anmälan skall göras och
om formen för anmälan.

Rätten att föra talan mot myndighets
beslut enligt denna lag eller
enligt bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen må ej inskränkas.

Om talan mot beslut av riksda -

Talan mot myndighets beslut, m. m.

Där ej annat föreskrives i lag
må rätten att anföra besvär över
myndighets beslut enligt denna lag
eller enligt bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen ej inskränkas.

Om talan mot beslut av riksda -

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

gens organ meddelas bestämmelser
av riksdagen eller organ som
riksdagen utser.

Mål om skadestånd enligt 16 §
prövas av arbetsdomstolen. Sådant
mål, liksom mål om tillämpning
av 7 § tredje stycket, 30 eller 35 §
eller av föreskrift som meddelats
med stöd av 1 % tredje stycket eller
30 § andra stycket, handlägges
enligt lagen (1974: 371) om rättegången
i arbetstvister.

' Senaste lydelse (39 a §) 1974: 383.

Föreslagen lydelse

gens organ gälla särskilda bestämmelser.

§8

Mål om skadestånd enligt 16 §
prövas av arbetsdomstolen. Sådant
mål, liksom mål om tillämpning
av 7 § tredje eller fjärde stycket,
30 §, 35 § eller 39—43 § eller av
föreskrift som avses i 7 § tredje
stycket, 30 § andra stycket eller
39 §, handlägges enligt lagen
(1974: 371) om rättegången i arbetstvister.
Enligt nämnda lag
handlägges även mål om tillämpning
av 27, 31 eller 32 § i fråga
om ordinarie domare. Mål som
gäller justitieråd eller regeringsråd
prövas dock av högsta domstolen
enligt 57 kap. rättegångsbalken på
talan av riksdagens ombudsman
eller justitiekanslern.

I fråga om tvist som rör företrädesrätt
till ny anställning tillämpas
ej 42 § lagen (1974:12) om
anställningsskydd.

Uppkommer tvist i fråga, varom
enligt 3 § avtal ej får träffas, och
skall talan i saken handläggas enligt
lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister, åligger det
arbetsgivare eller arbetstagarorganisation
som avser att väcka talan
vid arbetsdomstolen att bereda
motparten tillfälle till särskild
överläggning i frågan.

Gäller tvisten fråga om uppsägning,
skall vid tillämpning av 37 §
andra stycket lagen (1974:12) om
anställningsskydd med förhandling
jämställas överläggning som
avses i första stycket.

Har i fråga om annan ordinarie
domare än justitieråd eller regeringsråd
meddelats beslut om läkarundersökning
som avses i 27 §

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller om anställningens upphörande
enligt 31 eller 32 § och vill
han ha ändring i beslutet, skall
han väcka talan inom fyra veckor
från den dag då han fick del av
beslutet. Iakttager han ej detta, är
rätten till talan förlorad.

1 fråga om ordinarie domare
må beslut om läkarundersökning
som avses i 27 § ej läggas till
grund för avstängning enligt
nämnda paragraf, förrän beslutet
slutligt prövats av domstolen eller
rätten till talan förlorats. Ej heller
må verkställighet äga rum av beslut,
varigenom ordinarie domare
skilts från tjänsten enligt 32 §
eller, om ej annat följer av tredje
stycket, enligt 31 §, förrän beslutet
slutligt prövats av domstolen
eller rätten till talan förlorats.

I mål som gäller ordinarie domare
äger domstolen för tiden intill
dess lagakraftägande dom
eller beslut föreligger förordna, i
tvist om avstängning enligt 27 §,
att beslutad avstängning skall vara
hävd, och, i tvist om tillämpningen
av 31 § beträffande annan
tjänsteman än justitieråd eller regeringsråd,
att anställningen skall
upphöra när tjänstemannen uppnått
den ålder då skyldighet att
avgå senast inträder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. De nya bestämmelserna
tillämpas dock ej i fråga om beslut som har meddelats dessförinnan eller

1 fråga om talan mot sådant beslut.

Reglerna om turordning vid uppsägning och om företrädesrätt till ny
anställning i lagen (1974: 12) om anställningsskydd tillämpas ej på den
som har blivit uppsagd före ikraftträdandet eller vars förordnandetid
har utlöpt dessförinnan.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 359) om ändring i statstjänstemannalagen
(1965: 274)

Härigenom förordnas att andra stycket i övergångsbestämmelserna till
lagen (1974: 359) om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274) skall
ha nedan angivna lydelse.

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

I fråga om anställningsförhållande
varå denna lag är tillämplig
gäller tills vidare icke reglerna om
avskedande, turordning och företrädesrätt
till ny anställning i lagen
(1974: 12) om anställningsskydd.

Föreslagen lydelse

I anställningsförhållande varå
statstjänstemannalagen är tillämplig
gäller tills vidare icke reglerna
om avskedande i lagen (1974:12)
om anställningsskydd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunaltjänstemannalagen (1965: 275)

Härigenom förordnas i fråga om kommunaltjänstemannalagen
(1965: 275),

dels att i 1 § ordet ”Konungens” skall bytas ut mot ”regeringens”,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 §, av nedan angivna
lydelse.

7 § Uppkommer tvist i fråga, varom enligt 2 § avtal ej får träffas, och
skall talan i saken handläggas enligt lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister, åligger det arbetsgivare eller arbetstagarorganisation som
avser att väcka talan vid arbetsdomstolen att bereda motparten tillfälle
till särskild överläggning i frågan.

Gäller tvisten fråga om uppsägning, skall vid tillämpning av 37 § andra
stycket lagen (1974: 12) om anställningsskydd med förhandling jämställas
överläggning som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Bestämmelserna i 7 §
tillämpas dock ej i fråga om talan mot beslut som har meddelats dessförinnan.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965: 276) om inskränkning i rätten att föra
talan mot offentlig arbetsgivares beslut

Härigenom förordnas att lagen (1965: 276) om inskränkning i rätten
att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse
Arbetstagare får ej anföra besvär
mot offentlig arbetsgivares
beslut rörande hans arbets- eller
anställningsvillkor, om talan i saken
enligt lagen (1974: 371) om
rättegången i arbetstvister kan väc -

Föreslagen lydelse

Arbetstagare får ej anföra besvär
mot offentlig arbetsgivares
beslut rörande hans arbets- eller
anställningsvillkor, om talan i saken
skall handläggas enligt lagen
(1974: 371) om rättegången i ar -

1 Omtryckt 1974: 385.

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

kas vid arbetsdomstolen eller tingsrätt
eller i deras ställe inför skiljemän.

Genom första stycket inskränkes
dock ej rätt att anföra besvär
mot offentlig arbetsgivares beslut i
fråga som enligt avtal får avgöras
av arbetsgivaren.

Föreslagen lydelse
betstvister.

Genom första stycket inskränkes
dock ej rätt att anföra besvär
mot offentlig arbetsgivares beslut i
fråga som enligt avtal skall avgöras
av arbetsgivaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom förordnas att 4 kap. 7 § lagen (1974: 371) om rättegången

i arbetstvister skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Talan får ej upptagas till prövning
av arbetsdomstolen förrän
förhandling, som kan påkallas enligt
lagen (1936:506) om förenings-
och förhandlingsrätt eller
som anges i kollektivavtal, har ägt
rum rörande tvistefrågan. Detta
gäller dock icke tvist huruvida
stridsåtgärd företagits i strid mot
kollektivavtal eller föreskrift i särskild
lag eller tvist om påföljd av
sådan åtgärd.

Utan hinder av första stycket
får talan upptagas till prövning,
om i målet framställes yrkande
om förordnande för tiden intill
dess lagakraftägande dom eller beslut
föreligger i målet. Sedan sådant
yrkande prövats, skall målet
förklaras vilande i avbidan på att
förhandling rörande tvistefrågan
enligt första stycket slutförts. Innan
sådan förhandling slutförts
får målet icke slutligt prövas.

Har förhandling som avses i

Föreslagen lydelse

Talan får ej upptagas till prövning
av arbetsdomstolen förrän
förhandling, som kan påkallas enligt
lagen (1936:506) om förenings-
och förhandlingsrätt eller
som anges i kollektivavtal, eller
överläggning, som avses i 52 §
statstjänstemannalagen (1965:
274) eller 7 § kommunaltjänstemannalagen
(1965:275), har ägt
rum rörande tvistefrågan. Detta
gäller dock icke tvist huruvida
stridsåtgärd företagits i strid mot
kollektivavtal eller föreskrift i särskild
lag eller tvist om påföljd av
sådan åtgärd.

Utan hinder av första stycket
får talan upptagas till prövning,
om i målet framställes yrkande
om förordnande för tiden intill
dess lagakraftägande dom eller beslut
föreligger i målet. Sedan sådant
yrkande prövats, skall målet
förklaras vilande i avbidan på att
förhandling eller överläggning
rörande tvistefrågan enligt första
stycket slutförts. Innan sådan förhandling
eller överläggning slutförts
får målet icke slutligt prövas.

Har förhandling eller överlägg -

7 §

InU 1974: 33

Nuvarande lydelse

första stycket ej ägt rum, får talan
ändå upptagas till prövning, om
mot förhandlingen förelegat hinder
som icke berott av käranden.

Föreslagen lydelse

ning som avses i första stycket ej
ägt rum, får talan ändå upptagas
till prövning, om mot förhandlingen
eller överläggningen förelegat
hinder som icke berott av käranden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975, men tillämpas ej i fråga
om talan mot beslut som har meddelats dessförinnan.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 354) om ändring i lagen (1955: 261)
om avstängning av domare

Härigenom förordnas att 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av
domare i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1974: 354) om
ändring i nyssnämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas
medföra avsättning, må han avstängas från utövning av tjänsten.

ta domstolen eller vid regeringsrät- domstolen eller vid regeringsrätten,
arbetsdomstolen, försäkrings- ten, arbetsdomstolen, försäkrings rådet,

statens hyresråd, kammar- rådet, försäkringsdomstolen, sta rätt,

skatterätt, fastighetstaxerings- tens hyresråd, kammarrätt, skatterätt
eller länsrätt eller, då rege- rätt, fastighetstaxeringsrätt eller

ringen förordnat därom, vid an- länsrätt eller, då regeringen för nan

särskild domstol. ordnat därom, vid annan särskild

domstol.

Denna lag1 träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser utbytet av
ordet ”Konungen” mot ”regeringen” och i övrigt den 1 juli 1975.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

1 Avser 1974: 354.

InU 1974: 33

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965: 576) om ställföreträdare för kommun
vid^ vissa avtalsförhandlingar m. m.

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1965: 576) om ställföreträdare
för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m.,
dels att 9 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1 och 8 §§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall
bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

InU 1974: 33

Det vid propositionen 1974: 151 fogade, här behandlade, lagförslaget
har följande lydelse.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare

Härigenom förordnas att 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av
domare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §J

Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas
medföra avsättning, må han avstängas från utövning av tjänsten.

Med domare avses i denna lag Med domare avses i denna lag
ledamot samt lagfaren befattnings- ledamot samt lagfaren befattningshavare,
som ej är ledamot, vid all- havare, som ej är ledamot, vid allmän
underrätt, hovrätt eller högs- män underrätt, hovrätt eller högsta
domstolen eller vid regerings- ta domstolen eller vid regeringsrätten,
arbetsdomstolen, försäk- rätten, arbetsdomstolen, försäk ringsrådet,

statens hyresråd, ringsrådet, marknadsdomstolen,

kammarrätt, skatterätt, fastighets- bostadsdomstolen, kammarrätt,

taxeringsrätt eller länsrätt eller, då skatterätt, fastighetstaxeringsrätt

regeringen förordnat därom, vid eller länsrätt eller, då regeringen

annan särskild domstol. förordnat därom, vid annan sär skild

domstol.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Utskottet

Propositionen 174 har tre huvudavsnitt. I det första behandlas vissa
frågor om anpassning av statstjänstemannalagen till den nya lagstiftningen
om anställningstrygghet för arbetstagare i allmänhet. Det andra
gäller utlännings tillträde till offentlig tjänst och det tredje formerna för
prövning av ordinarie domares entledigande m. m.

Den av 1973 års höstriksdag antagna lagen (1974: 12) om anställningsskydd
äger i princip tillämpning även på arbetstagare hos stat och kommun.
För statstjänstemän finns grundläggande bestämmelser om anställningsskydd
i statstjänstemannalagen. Denna lag anpassades i stora drag
till lagen om anställningsskydd under vårriksdagen (prop. 1974: 88, InU
1974: 15). Vissa regler i lagen om anställningsskydd gjordes då tillämpliga
på det statliga området, och motsvarande regler i statstjänstemannalagen
mönstrades ut eller arbetades om, så att de bättre stämmer över *

Senaste lydelse 1974:354.

InU 1974: 33

ens med de allmänna reglerna i anställningsskyddslagen. Ändringarna i
statstjänstemannalagen trädde i kraft samtidigt med lagen om anställningsskydd
eller den 1 juli i år.

Den i våras företagna översynen av statstjänstemannalagen lämnade
tre frågor olösta. De regler i lagen om anställningsskydd som behandlar
avskedande, turordning vid uppsägning och företrädesrätt till ny anställning
ansågs då inte kunna göras tillämpliga på statstjänstemännen. Frågan
om avskedande tas inte heller upp i förevarande proposition utan
avses bli behandlad i annat sammanhang vid 1975 års riksmöte. Vad
propositionen sålunda gäller är införande av regler om turordnings- och
företrädesrätt på det statliga området.

Det bör framhållas att även efter den nu aktuella reformen kommer
en viss särreglering att bestå för statstjänstemännen. Detta hänger samman
med den offentliga tjänstens särart och med att statstjänstemannalagen
i vissa avseenden ger de anställda bättre anställningstrygghet än
lagen om anställningsskydd.

Den ordning, som nu föreslås och som tillkommit efter överläggningar
med de anställdas organisationer, innebär att generella bestämmelser
om turordning vid uppsägning och om företrädesrätt till ny anställning
på statens område tas in i statstjänstemannalagen. I huvudsak innebär
bestämmelserna att reglerna i lagen om anställningsskydd blir tillämpliga.
Vissa modifikationer har dock ansetts behövliga. De nya reglerna, som
utformats mot bakgrunden av att 1974 års regeringsform börjar tillämpas
vid årsskiftet 1974-1975, innebär bl. a. att företräde till fortsatt anställning
vid statlig myndighet skall lämnas åt de tjänstemän vid myndigheten
som har längst anställningstid hos staten, oavsett vid vilken myndighet de
har tjänstgjort tidigare. Detta skall gälla såväl vid uppsägning på grund
av arbetsbrist som vid återanställning. Hur turordnings- och företrädesreglerna
närmare utformas blir föremål för överläggning mellan staten
och de anställdas organisationer. Avvikande föreskrifter från bestämmelserna
i statstjänstemannalagen skall vid behov kunna meddelas av
regeringen beträffande särskilda grupper av anställda.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag i detta avsnitt
och tillstyrker således detsamma.

Enligt 1809 års regeringsform var offentliga tjänster i princip förbehållna
svenska medborgare. Den nya regeringsformen, som träder i kraft
den 1 januari 1975, likställer i princip utlänningar med svenska medborgare
i detta hänseende. Den nya regeringsformen (11 kap. 9 §) gör
undantag för vissa särskilt betydelsefulla tjänster eller uppdrag (ledamöter
av riksdagen, domare, verkschefer, svenska sändebud m. fl.). I övrigt
förutsätts att krav på svenskt medborgarskap får uppställas endast i lag
eller enligt förutsättningar som anges i lag. I propositionen föreslås nu att
i statstjänstemannalagen anges de ytterligare bestämmelser som krävs

InU 1974: 33

för att man efter den 1 januari 1975 skall kunna förbehålla tjänster för
svenska medborgare i behövlig omfattning. Enligt förslaget skall endast
svensk medborgare få inneha militär eller civilmilitär tjänst eller tjänst
som åklagare eller polisman. I övrigt skall regeringen kunna meddela
generella föreskrifter eller för särskilt fall besluta om att statliga och
kommunala tjänster skall vara förbehållna svenska medborgare, allt inom
vissa ramar. Härmed avses bl. a. tjänster i regeringens kansli och i utrikesförvaltningen
samt tjänster som är förenade med myndighetsutövning
eller handläggning av internationella frågor eller medför att innehavaren
får kännedom om förhållande av betydelse för rikets säkerhet
eller förhållande som rör betydelsefullt allmänt eller enskilt ekonomiskt
intresse.

Utskottet lämnar propositionens förslag i denna del utan erinran. Som
nämnts innebär förslaget att tjänsterna i regeringens kansli i betydande
utsträckning kommer att reserveras för svenska medborgare. I propositionen
påpekas att det torde vara lika angeläget att de tjänster som är
inrättade i riksdagen i huvudsak förbehålls svenska medborgare. F. n.
har sådant förbehåll endast gjorts för utskottens huvudsekreterare. Som
framhålls i propositionen ankommer det inte på regeringen att besluta
om tjänster inom riksdagens förvaltningsområde. Med anledning härav
vill utskottet upplysa om att dessa frågor prövats inom konstitutionsoch
finansutskotten (KU 1974: 65 resp. FiU 1974: 40 och 41).

Propositionen tar slutligen upp frågan om formerna för prövning av
frågor om entledigande i samband med pensionering, avstängning och
läkarundersökning av ordinarie domare. Till följd av vad som föreskrivs
i den nya regeringsformen (11 kap. 5 § och 12 kap. 8 §) föreslås i form
av en provisorisk reglering bättre möjligheter för ordinarie domare att
få till stånd domstolsprövning av de betydande ingrepp i domares ställning
varom här är fråga. Tvister av sådant slag skall enligt förslaget
handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister. För justitieråd
och regeringsråd gäller särskilda regler. Den föreslagna ordningen kan
senare väntas bli avlöst av ett nytt sanktionssystem för statliga tjänstemän,
baserat på de förslag som tidigare lagts fram av ämbetsansvarskommittén.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag även i detta avsnitt liksom
avslutningsvis föreslagna formella ändringar. I anslutning till de synpunkter
som framförts av lagutskottet i dess till detta betänkande fogade
yttrande LU 1974: 2 y vill dock utskottet föreslå viss redaktionell jämkning.
Det gäller föreslagna ändringar i lagstiftningen om avstängning av
domare.

Enligt lagen (1955: 261) om avstängning av domare kan domare avstängas
från sin tjänst om han på sannolika skäl misstänks för brott som
kan medföra avsättning. I 1 § lagen anges att med domare skall avses
ledamot samt lagfaren befattningshavare som ej är ledamot vid allmän

InU 1974:33

underrätt, hovrätt, högsta domstolen m. fl. angivna domstolar. I propositionen
174 föreslås att listan över domstolar kompletteras med försäkringsdomstolen.
I propositionen 151 med förslag till lag om inrättande
av en bostadsdomstol föreslås att lagen om avstängning av domare blir
tillämplig även på bostadsdomstolen. I den propositionen föreslås dessutom
att marknadsdomstolen tas med i uppräkningen av berörda domstolar.
I enlighet med vad lagutskottet förordat har inom inrikesutskottet
gjorts en sammanjämkning av de båda propositionernas vart för sig något
avvikande förslag. Beträffande de två redan befintliga domstolarna föreslås
lagregleringen träda i kraft den 1 januari 1975, medan ikraftträdandet
för bostadsdomstolens del föreslås till den 1 juli 1975, då den domstolen
skall börja sin verksamhet. Det bör slutligen framhållas att ett bifall
till utskottets förslag till lagtext förutsätter att riksdagen dessförinnan
antagit den i propositionen 151 föreslagna lagen om bostadsdomstol. En
erinran härom har gjorts även i utskottets hemställan.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av propositionerna 1974: 151, lagförslaget
10, och 1974: 174 och under förutsättning att riksdagen
bifallit förslaget i propositionen 1974: 151 om inrättande
av en bostadsdomstol för sin del antar följande lag om ändring
i lagen (1974: 354) om ändring i lagen (1955: 261) om
avstängning av domare i nedan såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Förslag i propositionen 1974: Förslag i propositionen 1974: Utskottets förslag

151 174

Lag om ändring i lagen Lag om ändring i lagen (1974:354) om ändring i lagen

(1955: 261) om avstängning (1955: 261) om avstängning av domare

av domare

Härigenom förordnas att Härigenom förordnas att 1 § lagen (1955: 261) om av1
§ lagen (1955: 261) om av- stängning av domare i den lydelse paragrafen erhållit genom

stängning av domare skall ha lagen (1974: 354) om ändring i nyssnämnda lag skall ha

nedan angivna lydelse. nedan angivna lydelse.

1 §

Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas medföra avsättning, må
han avstängas från utövning av tjänsten.

Med domare avses i denna Med domare avses i denna Med domare avses i denna

lag ledamot samt lagfaren be- lag ledamot samt lagfaren be- lag ledamot samt lagfaren befattningshavare,
som ej är le- fattningshavare, som ej är le- fattningshavare, som ej är ledamot,
vid allmän underrätt, damot, vid allmän underrätt, damot, vid allmän underrätt,

hovrätt eller högsta domstolen hovrätt eller högsta domstolen hovrätt eller högsta domsto eller

vid regeringsrätten, ar- eller vid regeringsrätten, ar- len eller vid regeringsrätten,

betsdomstolen, försäkringsrå- betsdomstolen, försäkringsrå- arbetsdomstolen, försäkrings det,

marknadsdomstolen, bo- det, försäkringsdomstolen, sta- rådet, försäkringsdomstolen,

InU 1974: 33

tens hyresråd, kammarrätt, marknadsdomstolen, bostadsskatterätt,
fastighetstaxerings- domstolen, kammarrätt, skaträtt
eller länsrätt eller, då re- terätt, fastighetstaxeringsrätt
geringen förordnat därom, vid eller länsrätt eller, då regeannan
särskild domstol. ringen förordnat därom, vid

annan särskild domstol.

Denna lag1 träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser
utbytet av ordet ”Konungen” mot ”regeringen” och i övrigt
den 1 juli 1975.

Denna lag träder i kraft den Denna lag träder i kraft
1 januari 1975. den 1 januari 1975 såvitt avser

försäkringsdomstolen och
marknadsdomstolen och i övrigt
den 1 juli 1975.

2. att riksdagen antar övriga i propositionen 1974: 174 framlagda
lagförslag.

Stockholm den 5 december 1974
BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren
(m), Stridsman (c), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i
Kalmar (s), Jonsson i Mora (fp), fru Berglund (s), herrar Strindberg (m),
Andréasson i Falkenberg (s), fru Ekholm-Frank (s), herrar Rämgård
(c), Hallgren (vpk) och Carlström (fp).

stadsdomstolen, kammarrätt,
skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt eller, då regeringen
förordnat därom, vid
annan särskild domstol.

Denna lag träder i kraft den
1 juli 1975.

1 Avser 1974: 354.

InU 1974: 33

Bilaga

Nr 2 y

Lagutskottets yttrande över i propositionen 1974:151 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare.

Till inrikesutskottet

Propositionen 1974: 151 med förslag till lag om bostadsdomstol,
m. m., har hänvisats till behandling av lagutskottet. I propositionen föreslås
att en särskild domstol — bostadsdomstolen — skall inrättas den 1
juli 1975 för överprövning av hyresnämnds avgöranden. Den föreslagna
hyresprocessreformen föranleder följdändringar i bl. a. lagen
(1955: 261) om avstängning av domare (i det följande kallad 1955
års lag). I propositionen föreslås sålunda att 1955 års lag ändras så
att den blir tillämplig på ledamot och lagfaren tjänsteman vid bostadsdomstolen.
I detta sammanhang föreslås också en ändring som inte
föranleds av hyresprocessreformen. Ändringen innebär att 1955 års lag
görs tillämplig även på ledamot och lagfaren tjänsteman vid marknadsdomstolen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.

Enligt av riksdagen antagna lagändringar (SFS 1974: 352—r354) inrättas
den 1 juli 1975 taxeringsrätter för handläggning av bl. a. mål
om fastighetstaxering. I lagstiftningsärendet antogs också ändringar i
1955 års lag, vilka avses träda i kraft den 1 januari resp. den 1 juli
1975.

Sedan utskottet påbörjat behandlingen av propositionen 1974: 151
har Kungl. Maj:t i propositionen 1974: 174, vilken hänvisats till behandling
av inrikesutskottet, lagt fram förslag till ändring i bl. a. lagen
(1974: 354) om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare.
Ändringen innebär att 1955 års lag kompletteras så att den blir tilllämplig
också på domare i försäkringsdomstolen. Ändringen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1975.

Såsom framgår av det ovan anförda är det nödvändigt att riksdagen
företar en samlad behandling av förekommande frågor om ändring i
dels 1955 års lag, dels lagen (1974: 354) om ändring i denna lag. För
att möjliggöra en sådan behandling vill lagutskottet till inrikesutskottet
överflytta det i propositionen 1974:151 under punkten 10 upptagna
förslaget till lag om ändring i 1955 års lag.

InU 1974: 33

Lagutskottet avger härvid det yttrandet att ifrågavarande lagförslag
inte föranleder någon erinran från utskottets sida.

Stockholm den 26 november 1974

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: herrar Svanström (c), Hammarberg (s), Andersson i Södertälje
(s), Torwald (c), Olsson i Timrå (s), Winberg (m), fru Nilsson i
Sunne (s), herrar Olsson i Sundsvall (c), Israelsson (vpk), fru Fredgardh
(c), fru Lindquist (m), fru Hjalmarsson (s), fru Johansson i Hovmanstorp
(s), herr Henmark (fp) och fru Karlsson (c).

Avvikande mening

av herrar Winberg (m), Israelsson (vpk) och fru Lindquist (m) som
anser att den avslutande satsen överst på s. 2 i utskottets yttrande bort
ha följande utformning:

Lagutskottet avger härvid följande yttrande. Lagförslaget avstyrks,
såvitt gäller den ändring som sammanhänger med propositionens förslag
om inrättande av en bostadsdomstol. I övrigt föranleder ifrågavarande
lagförslag ingen erinran från utskottets sida.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 74005»