Inlösen av villkorslån till Broströms Rederi AB

Betänkande 1989/90:TU29

Trafikutskottets betänkande
1989/90:TU29

Inlösen av villkorslån till Broströms
Rederi AB

Sammanfattning

I proposition 1989/90:122 om inlösen av villkorslån till Broströms
Rederi AB föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna
ett avtal mellan staten och Broströms om ändrade villkor för återbetalning
av ett villkorslån på ursprungligen 250 milj. kr. som staten har
beviljat Broströms och som sedermera har nedsatts till 213 milj. kr.
Överenskommelsen innebär att en förtida inlösen av villkorslånet skall
ske med ett belopp av totalt 145 milj. kr., varifrån skall avräknas en av
Broströms under år 1989 gjord återbetalning med 85 milj. kr.

I en med anledning av propositionen väckt motion föreslås att riksdagen
skall avslå propositionen samt att riksdagen hos regeringen skall
begära en redovisning av Broströms ekonomiska situation, m.m. Broströms
är numera ett av ASEA AB helt ägt bolag.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.

Mot utskottets beslut har vpk-ledamoten anfört reservation till förmån
för motionsförslagen.

Propositionen

I proposition 1989/90:122 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det nya
avtalet mellan staten och Broströms Rederi AB.

Motionen

1989/90:T50 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens proposition
1989/90:122,

2. att riksdagen begär en fullständig och korrekt redovisning beträffande
Broströms Rederi AB i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90

TU29

1 Riksdagen 1989190. 15 sami. Nr 29

Bakgrund

1989/90: TU29

Nedgången i sjöfartskonjunkturen under 1970-talet medförde stora
påfrestningar för de svenska rederiernas finansiella ställning. För två
rederier, Saléninvest AB och Broströms Rederi AB, blev den finansiella
krisen akut år 1978. En särskild rederikommission tillsattes i juni
1978 med uppgift att skyndsamt ange åtgärder för att bibehålla på sikt
livskraftiga och för landet viktiga delar av svensk rederiverksamhet. I
en rapport i september 1978 förordade kommissionen vissa åtaganden
från statens sida till stöd för nämnda rederier. I huvudsaklig överensstämmelse
med förslag i rapporten upprättades avtal mellan å ena
sidan staten och å andra sidan vart och ett av de båda rederiföretagen.
Avtalen, som träffades under förbehåll av regeringens godkännande,
jämte förslag grundade på avtalen anmäldes för riksdagen i proposition
1978/79:35 om ekonomiskt stöd till vissa rederiföretag. Det förutsattes
att de båda rederiföretagen skulle upprätthålla viss miniminivå på den
svenskbaserade verksamheten.

Avtalet mellan staten och Brostöms Rederi AB (Broströms), som
träffades i oktober 1978, innebar bl.a. att staten övertog betalningsansvaret
för sammanlagt 250 milj. kr. av fartygslån om 455 milj. kr. Intill
utgången av avtalsperioden — åren 1979—1983 — skulle Broströms
med skepp under svensk flagg upprätthålla svenskbaserad rederiverksamhet
inom Broströms linjedivision på i stort sett oförändrad nivå.
Villkoren för lånet till Broströms angavs i ett vid avtalet fogat formulär
till skuldförbindelse. Under tiden t.o.m. den 31 december 1983 skulle
lånet löpa utan ränta. Därefter skulle ränta utgå på hela lånet. Lånet
förutsattes bli återbetalat i takt med att Broströms lämnade aktieutdelning.

För resterande fartygslån om 205 milj. kr. skulle staten enligt avtalet
medverka till att amorteringsanstånd beviljades. Vidare skulle ett särskilt
kontantstöd i form av ett engångsbelopp på 80 milj. kr. utgå till
rederiet.

På förslag i propositionen beslutade riksdagen (bet. TU 1978/79:9,
rskr. 101) om medelsanvisningar m.m. på grundval av avtalet med
rederiet.

Utskottet

Propositionsförslaget

År 1982 bemyndigade riksdagen (prop. 1982/83:32, bet. TU 3, rskr. 37)
regeringen att godkänna ett avtal i september 1982 med Broström
Rederi AB (Broströms), varigenom lånet skulle nedsättas med 100
milj. kr. till 150 milj. kr. och vissa ändringar göras i villkoren för
lånet.

År 1983 bemyndigade riksdagen (prop. 1983/84:15, bet. TU 4, rskr. 38)
regeringen att godkänna ett avtal i september 1983 med Broströms,
vilket ersatte 1982 års avtal. I 1983 års avtal angavs — liksom i 1982
års — att syftet var att underlätta en ökning av aktiekapitalet i
Broströms genom nyemission av aktier samt en fortsatt utveckling av i
1978 års avtal angivna verksamhetsgrenar. 1983 års avtal innehåller de
ännu gällande huvudsakliga villkoren för lånet, vilka är följande.

Lånet nedsattes med 37 milj. kr. till 213 milj. kr. Det återstående
lånebeloppet skulle vara ränte- och amorteringsfritt intill utgången av
år 1989 för att därefter återbetalas som ett 25-årigt annuitetslån med en
på marknadsmässiga grunder fastställd ränta. Skulle Broströms resultat
eller likviditet hindra en sådan återbetalning skulle Broströms underrätta
staten om detta förhållande och parterna ta upp förhandlingar
om de förändringar i återbetalningsvillkoren som kunde föranledas av
sådant hinder. Om förutsättningarna för avtalet och villkorslånet i
övrigt för Broströms del påtagligt förändrades skulle också omförhandling
kunna ske av hela ärendet.

I juli 1989 påkallade Broströms omförhandling med staten. Broströms
åberopade att bolagets resultat utgjorde hinder för återbetalning av
lånet samt att Broströms verksamhetsomfång var en sådan påtagligt
förändrad förutsättning som berättigade till omförhandling av ärendet.
Med den sistnämnda grunden for omförhandling avsågs en överenskommelse
i mars 1984 mellan bl.a. staten och Broströms beträffande
åtgärder för rekonstruktion av Broströms och bildandet av ett nytt
svenskt linjerederi som dotterföretag till Rederi AB Transatlantic bl.a.
genom att till detta överföra Broströms linjeverksamhet.

I oktober 1989 uppdrog regeringen åt regeringsrådet Bertil Voss att
företräda staten i överläggningar med Broströms om en revidering av
1983 års avtal. I januari 1990 överlämnade Bertil Voss ett förslag till
överenskommelse och avtal för regeringens och riksdagens prövning.

Sedan Broströms i december 1989 återbetalat 85 milj. kr. av villkorslånet
uppgår detta numera till 128 milj. kr.

Det av Bertil Voss överlämnade förslaget till avtal innebär att Broströms
skall betala totalt 145 milj. kr. till staten, varefter villkorslånet
skall anses vara till fullo återbetalat. Från detta belopp skall avräknas
det belopp om 85 milj. kr. som Broströms återbetalade i december
1989. Återstående återbetalningspliktigt belopp om 60 milj. kr. skall
betalas in tre månader efter det att avtalet har trätt i kraft. Avtalet
träder i kraft när såväl regeringen som Broströms styrelse har godkänt
avtalet. Broströms styrelse har godkänt avtalet den 21 februari 1990.

I proposition 1989/90:122 begärs att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att godkänna det nya avtalet mellan staten och Broströms.

1989/90:TU29

Motionsförslagen och utskottets ställningstaganden

1989/90: TU29

I motion T50 (vpk) kritiseras propositionen för att där inte nämns att
ASEA AB år 1988 förvärvade aktier i Broströms så att företaget
numera redovisas som dotterbolag till ASEA AB. Enligt motionärerna
finns det i tillgängliga resultatredovisningar inte något som ger belägg
lör att ASEA-Broströms inte skulle ha råd att betala tillbaka numera
återstående 128 milj. kr. av villkorslånet på 213 milj. kr. Motionärerna
begär med hänsyn härtill att riksdagen skall avslå propositionen (yrkande
1).

Enligt motionärerna är regeringens redovisning av ägarförhållandena
i Broströms oacceptabla och det är enligt dem anmärkningsvärt att
regeringen förväntar sig att riksdagen med detta som grund skall godta
ett förslag som innebär ytterligare statliga eftergifter i miljonklassen till
ett privat rederibolag. Motionärerna anser att riksdagen före ett eventuellt
beslut om eftergifter måste kräva en godtagbar beredning och
handläggning och begär en fullständig redovisning av olika transaktioner
som berör Broströms sedan år 1983 samt en korrekt redovisning
av bolagets ekonomiska resultat (yrkande 2).

Föredragande departementschefen framhåller att den år 1984 träffade
överenskommelsen om Broströms linjeverksamhet innebär att verksamheten
inom Broströms i dag är väsentligt förändrad och därmed
också de förhållanden som rådde vid undertecknandet av avtalet mellan
staten och Broströms år 1983. Han framhåller vidare att det vid
förhandlingarna med Broströms har rått enighet om att Broströms
beräknade resultat för åren 1989 och 1990 fick anses hindra återbetalning
av villkorslånet i den ordning som föreskrivs i 1983 års avtal samt
att det har rått enighet om att det för båda parter lämpligaste är att
villkorslånet löses in i förtid med belopp som är anpassat till Broströms
nu beräknade resultat och likviditet samt till utformningen av
återbetalningsvillkoren i 1983 års avtal.

Bertil Voss har vid sammanträde i utskottet den 17 maj 1990 lämnat
information kring det nya avtalet mellan staten och Broströms.

Vid en avvägning mellan alternativet att staten har kvar en fordran
på Broströms på numera 128 milj. kr. utan garanti för att den kan i en
framtid infrias helt och alternativet att staten inom en nära framtid
erhåller en slutlikvid på 60 milj. kr. vill utskottet förorda det senare
alternativet. Utskottet kan således ansluta sig till departementschefens
förslag och förordar att riksdagen godkänner det nya avtalet mellan
staten och Broströms. Motionsförslaget om avslag på propositionen
avstyrks därmed.

Utskottet anser att det inte finns anledning till annat än att godta den
bedömning av Broströms ekonomi och förutsättningar att betala villkorslånet,
som statens förhandlingsman och regeringen har gjort. Motionsyrkandet
om att regeringen skall återkomma med en redovisning
av Broströms ekonomiska situation bör därför inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1989/90:T50 och med
bifall till proposition 1989/90:122 bemyndigar regeringen att
godkänna det nya avtalet mellan staten och Broströms Rederi
AB.

res. (vpk)

Stockholm den 22 maj 1990
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s),
Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit
Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson
i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola
Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Tom Heyman (m)
och Anders Castberger (fp).

Reservation

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Föredragande
departementschefen" och slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:

Broströms köptes år 1988 upp av ASEA AB, som äger hälften av
världsföretaget ABB Asea Brown Boveri och bl.a. svenska kraftföretag
och eldistributionsföretag m.m. I propositionen sägs inte ett ord om att
ASEA AB numera äger Broströms och att Broströms sålunda ingår
som dotterbolag i en ekonomiskt stark företagsgrupp. I tillgängliga
resultatredovisningar finns det som motionärerna påpekar inte något
som ger belägg för att ASEA och Broström inte skulle ha råd att betala
tillbaka det som numera återstår av lånet till Broströms. Tvärtom har
ASEA genom uppköp av ett skuld- och förlustföretag vunnit skattemässiga
föredelar på Broströmsaffären. Utskottet kan sålunda inte
förorda att någon nedsättning av det återstående lånebeloppet, för
närvarande på 128 milj. kr., skall medges. Utskottet tillstyrker därmed
yrkande 1 i motonen och avstyrker propositionen.

Regeringens redovisning i propositionen av ägarförhållandena beträffande
Broströms och företagets ekonomiska situation inom ramen
för den företagsgrupp i vilken Broströms ingår är som motionärerna
framhåller oacceptabla. Innan det kan bli tal om eftergifter från statens
sida när det gäller återbetalning av lånet måste, som motionärerna
också framhåller, regeringen lämna en fullständig redovisning av de

1989/90:TU29

olika transaktioner beträffande Broströms ställning och ekonomi som
har skett sedan är 1983 och en korrekt redovisning lämnas av företagets
ekonomiska resultat och ställning.

Vad utskottet sålunda har anfört om redovisning av Broströms
ekonomi, m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen

a) med bifall till motion 1989/90:T50 yrkande 1 avslår proposition
1989/90:122,

b) med bifall till motion 1989/90:T50 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redovisning
av Broströms ekonomi, m.m.

1989/90:TU29

■■

■

Stockholm 1990