Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek
Betänkande 1995/96:SkU27
Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU27
Inkomstskatteregler med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek
Innehåll
1995/96 SkU27
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om att aktiebolag som inte höjer aktiekapitalet till den nya miniminivån 100 000 kr skall kunna fortsätta sin verksamhet som enskild firma, i handelsbolag, enkelt bolag eller aktiebolag utan att skattereglerna skall hindra detta. Utskottet tillstyrker en sådan lagstiftning, men föreslår med anledning av en i ärendet väckt motion att ett avregistrerat aktiebolags verksamhet skall kunna fortsättas också i en ekonomisk förening. Utskottet föreslår också en justering såvitt gäller beräkning av anskaffningsvärde för vissa fastigheter som övertas och därutöver ett par förtydliganden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:168 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om inkomst skatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek.
I propositionen föreslås regler som gör det möjligt för aktiebolag som inte höjer aktiekapitalet till 100 000 kr att fortsätta verksamheten i annan företagsform. Verksamheten kan fortsättas som enskild näringsverksamhet, i handelsbolag, enkelt bolag eller i ett aktiebolag. Reglerna innebär att aktiebolaget och dess ägare i princip undgår omedelbara beskattningskonsekvenser.
Lager, fordringar och liknande tillgångar skall tas upp till belopp som motsvarar de utgående skattemässiga värdena i aktiebolaget. Skulder behandlas på motsvarande sätt. Särskilda bestämmelser föreslås för bl.a. pensions medel.
För byggnad, markanläggning och inventarium och liknande tillgångar gäller att aktiebolagets avskrivningsplan skall tas över. Det innebär att övertagaren får göra avskrivningar på aktiebolagets anskaffningsvärden.
Ersättningsfonder och periodiseringsfonder får tas över. De behandlas på samma sätt som om avsättningen redan från början gjorts av övertagaren. Denne har vidare, med vissa inskränkningar, samma rätt till avdrag för underskott av näringsverksamhet som aktiebolaget skulle ha haft om inte verksamheten hade tagits över. I den mån aktiebolaget har en skatteutjäm ningsreserv skall denna återföras hos övertagaren.
Bestämmelser finns vidare om beräkningen av övertagande handelsbolags justerade ingångsvärde och fördelningsunderlag enligt lagen om räntefördelning vid beskattningen liksom om beräkningen av expansionsmedel.
Lagen innehåller slutligen bestämmelser som innebär kontinuitet i fråga om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt på pensionskostnader och mervärdesskatt.
Lagförslaget har följande lydelse.
Motion
1995/96:Sk38 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likabehandling av olika företagsformer.
Utskottet
Riksdagen beslutade under 1994 om anpassningar av den svenska aktiebolagsrätten till EG:s bolagsrättsliga direktiv (prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, SFS 1994:802 och bet. 1994/95:LU1, SFS 1994:1395). Beslutet innebar bl.a. att alla aktiebolag som bildas efter den 1 januari 1995 skall ha ett aktiekapital om minst 100 000 kr.
Enligt övergångsbestämmelser till den nämnda lagstiftningen skall aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 anmäla den nödvändiga ökningen av aktiekapitalet till Patent- och registreringsverket före utgången av år 1997. Annars upplöses bolaget genom avregistrering. Ett aktiebolag kan också avregistreras om samtliga aktieägare och styrelseledamöter samt verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1997.
När ett aktiebolag upplöses aktualiseras reavinstbeskattning av aktieägarna och uttagsbeskattning av bolaget. Ombildas aktiebolaget till handelsbolag, enkelt bolag eller enskild firma lämnar tillgångarna den dubbelbeskattade sektorn. Det är då enligt praxis inte möjligt att underlåta uttagsbeskattning trots att verksamheten fortsätter i annan form.
I proposition 1995/96:168 föreslås skatteregler som gör det möjligt för aktiebolag som avregistreras och alltså inte höjer aktiekapitalet till 100 000 kr att fortsätta som enskild näringsverksamhet, i handelsbolag, enkelt bolag eller i ett annat aktiebolag.
Utgångspunkten för förslaget är att skattereglerna skall vara neutrala i fråga om valet av företagsform, dvs. skattereglerna skall varken försvåra eller ge incitament till att driva verksamheten vidare i annan form. Följaktligen skall reglerna inte ge en definitiv skattelättnad till de berörda företagen eller deras ägare.
En särskild lag föreslås för behandlingen av de skattefrågor som behöver lösas för att ett övertagande skall kunna ske utan omedelbara skatte konsekvenser, dvs. uttagsbeskattningen och reavinstbeskattningen och hur i övrigt bolagets tillgångar, skulder, avskrivningar, fonderingar, under skottsavdrag m.m. skall behandlas vid övertagandet. Ett viktigt villkor för lagens tillämpning är att det skall finnas ett strikt ägarsamband mellan det upplösta bolaget och den övertagande verksamheten. I princip skall samma personer som har övertagit ett upplöst aktiebolags verksamhet också ha varit ägare, direkt eller indirekt, till aktierna i bolaget den 31 december 1995.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas i fråga om aktiebolag som avregistrerats efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige yrkar det tillämpas lagen även i fråga om aktiebolag som avregistrerats under perioden den 1 januari 1996-den 30 juni 1996.
Med anledning av propositionen har väckts motion Sk38 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s). Enligt motionen bör en verksamhet i ett avregistrerat bolag kunna fortsättas också i en ekonomisk förening på de villkor som i övrigt framgår av propositionen. Motionärerna hänvisar till det uttalande om likabehandling av olika företagsformer som riksdagen gjorde våren 1994 (bet. 1993/94:NU15 s. 50). Innebörden av detta uttalande är att regelsystemen inte skall utformas på ett sätt som missgynnar den kooperativa företagsformen och åstadkommer en styrning bort från denna företagsform.
Det nya minimikravet för aktiekapital berör ett mycket stort antal bolag. Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket fanns det vid årsskiftet 1994/95 ca 223 000 aktiebolag med 50 000 kr aktiekapital. Ytterligare ca 54 000 aktiebolag hade ett kapital i storleksordningen 51 000-499 000 kr. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är angeläget att införa bestämmelser i syfte att underlätta ett byte av företagsform för bolag som inte har ett aktiekapital som motsvarar den nya minimikravet. Åtgärden ligger i linje med strävandena att åstadkomma skatteregler som är neutrala i fråga om val av företagsform.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen om en särskild lagstiftning som reglerar skattefrågorna när en verksamhet i ett aktiebolag som inte höjer aktiekapitalet till 100 000 kr övergår till en annan företagsform. Önskemålet om att åstadkomma likabehandling av företagsformer motiverar enligt utskottets mening att den särskilda lagen kompletteras så att ekonomiska föreningar också kan ingå i den krets av företag som skall kunna ta över ett aktiebolags verksamhet. Den praktiska betydelsen av denna komplettering torde emellertid bli liten eftersom syftet med den aktuella lagstiftningen är att med bibehållen ägaridentitet möjliggöra en ombildning från aktiebolag till annan företagsform. Denna begränsning bör ligga fast. Detta innebär att aktiebolag med tre eller fler aktieägare kan ombildas till ekonomiska föreningar. Vidare kan ett aktiebolag som ägs av en ekonomisk förening tas över av föreningen. Med anledning av motion Sk38 föreslår utskottet av likformighetsskäl att ekonomisk förening förs in i lagen som en företagsform till vilken aktiebolagets verksamhet kan överföras med de skattefördelar som lagen medger. De ändringar som till följd härav bör göras i 2, 4 och 11 §§ framgår av utskottets hemställan nedan.
I fråga om utformningen av den föreslagna nya lagen i övrigt har utskottet funnit anledning till några ytterligare kommentarer.
Lagförslagets 2 § första stycket 3 uppställer som villkor för lagens tillämpning att aktiebolaget har upprättat en balansräkning med anledning av övertagandet. Balansräkningen behövs för att övertagaren skall ta upp lager, fordringar och liknande tillgångar till belopp som motsvarar aktiebolagets utgående värden. Vidare behövs balansräkningen för att deklarationsskyldigheten för det avregistrerade aktiebolaget skall kunna fullgöras.
Utskottet konstaterar att regeln i det till lagrådet remitterade lagförslaget avsåg bokslut med anledning av övertagandet. Skälet till att lagförslaget har ändrats på denna punkt har inte kommenterats i propositionen.
Syftet med den särskilda lagen är att reglera de skatteförhållanden som har samband med att verksamheten i ett avregistrerat aktiebolag vid ett visst tillfälle tas över enligt de villkor som anges i lagen och fortsätts i en annan företagsform. De skyldigheter som aktiebolaget och det övertagande företaget har när det gäller bl.a. att lämna årsredovisning och att lämna uppgifter och handlingar som krävs för aktiebolagets och det övertagande företagets taxeringar för beskattningsår under vilket övertagandet ägt rum följer av andra regler. Såvitt gäller uppgifter till ledning för taxering framgår av lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter vilka uppgifter ur bokföringen som skall lämnas i deklarationen. Det finns mot denna bakgrund inte ett behov av att i den nu förevarande lagstiftningen uppställa något annat krav i detta hänseende än att balansräkning som avser övertagandet skall lämnas.
Den 1 januari 1996 har årsredovisningslagen (1995:1554) trätt i kraft. Som påpekas i propositionen kan de nya bestämmelserna medföra att det avregistrerade aktiebolaget och det övertagande företaget blir skyldiga att upprätta bokslut enligt olika lagar. Den bristande samordningen kan medföra problem vid verksamhetsöverföringen. Av propositionen framgår att denna fråga kommer att beredas vidare.
I de fall de upplösta aktiebolagen ägt fastigheter kan det vara fråga om företagsledarens egen bostad. Ändrar fastigheten (bostadsrätten) karaktär till privatbostadsfastighet (privatbostad) vid avregistreringen ingår den inte i övertagarens näringsverksamhet. I lagförslaget undantas fastigheterna från uttagsbeskattning. Värdeminskningsavdrag m.m. avskattas däremot hos aktiebolaget och en särskild reavinstberäkning tillämpas om fastigheten (bostadsrätten) säljs efter avregistreringen.
Är övertagaren ett handelsbolag ändrar inte fastigheten (bostadsrätten) karaktär. Fastigheter som ägs av juridiska personer är alltid näringsfastigheter. Hos delägare som är fysisk person beskattas vinsten vid handelsbolagets försäljning av fastigheten i inkomstslaget kapital, medan återläggning av värdeminskningsavdrag m.m. sker i inkomstslaget näringsverksamhet. Den skattepliktiga delen av vinsten uppgår till 90 %.
En försäljning av fastigheten bör ge samma skattemässiga resultat oavsett om aktiebolagets verksamhet har tagits över av en enskild näringsidkare eller av ett handelsbolag. Lagförslagets 5 § innebär en merbeskattning i de fall en enskild näringsidkare tar över verksamheten. Anskaffningsvärdet avseende sådana fastigheter som utgjort anläggningstillgångar hos aktiebolaget bör därför ändras så att beskattningen blir neutral i förhållande till övertagarens verksamhetsform. Någon annan justering än att faktorn, som blivit felräknad, rättas till 2,307 behöver inte ske i fråga om sådana fastigheter (bostadsrätter) som utgjort omsättningstillgångar hos aktiebolaget.
Ett byte av jämförelsenorm när det gäller privatbostadsfastigheter i enlighet med vad utskottet redovisat innebär att anskaffningsvärdet för privatbostaden justeras så att det kompenserar för den merbeskattning (i förhållande till 15 %) som skulle skett om verksamheten övergått från aktiebolag till handelsbolag.
I stället för vad som redovisats i propositionen (s. 33 f.) uppgår beskatt ningseffekten under den nya förutsättningen till
där är kapitalskattesatsen. M är marknadsvärdet och är aktiebolagets anskaffningsvärde.
Tekniken är att anskaffningsvärdet reduceras på så sätt att beskattningen motsvarar den som skulle ha uppkommit om verksamheten fortsatts i handelsbolagsformen. Detta innebär att anskaffningsvärdet för fastigheten vid en framtida reavinstberäkning skall reduceras med 0,8 gånger skillnaden mellan aktiebolagets anskaffningsvärde och marknadsvärde vid övergången. Det kan uttryckas i följande formel.
är anskaffningsvärdet som skall användas vid beskattningen. T är taxeringsvärdet. Övriga symboler har samma betydelse som ovan. Faktorn 0,9 härrör från att endast 90 % av vinsten på en fastighet som är anläggningstillgång skall beskattas. Vidare härrör faktorn 0,5 från att endast 50 % av reavinst på privatbostad beskattas.
Ett exempel illustrerar. Aktiebolaget A äger en fastighet vars anskaffningsvärde är 200 000 kr. Aktieägaren bor i fastigheten, en villa, och tänker göra det i fortsättningen också. Aktiebolaget A höjer inte aktiekapitalet till 100 000 kr. Aktieägaren tar i egenskap av (a) delägare i handelsbolag eller (b) enskild näringsidkare över verksamheten. Vid denna tidpunkt har fastigheten stigit i värde med 80 000 kr. När fastigheten avyttras är den värd 865 000 kr.
(a) Ägaren säljer fastigheten ur handelsbolaget för 865 000 kr. Realisa tionsvinsten uppgår till 665 000 kr (865 000-200 000). Denna beskattas med 179 550 kr (0,9*0,3*665 000). Den andel av denna värdestegring som har uppkommit under aktiebolagets livstid är 80 000 kr och den skatt som härrör från denna värdestegring uppgår till 21 600 kr.
(b) Ägaren säljer privatbostaden för 865 000 kr. De 80 % av de 80 000 kr som fastigheten har stigit i värde i aktiebolaget reducerar anskaffningsvärdet, som sedan uppgår till 136 000 kr. Den totala beskattningen uppgår således till 109 350 kr ((865 000-(200 000-0,8*80 000))*0,5*0,3) , varav 21 600 kr ((280 000-(200 000-0,8*80 000))*0,5*0,3) härrör från värdestegringen i aktiebolaget.
Beskattningen av vinsten som uppkommit i aktiebolaget blir således den samma oavsett om verksamheten fortsätter i handelsbolag eller som enskild näringsverksamhet.
Vad utskottet anfört föranleder den ändring i förslaget till 5 § som framgår i utskottets hemställan.
Med anledning av reglerna om pensionsskuld i lagförslagets 8 § vill utskottet anmärka att skulden endast kan överföras och kontoföras i den utsträckning som anges i 5 och 23 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Pensionsmedel som är hänförliga till företagsledaren eller av annat skäl inte får tas upp skall således inte ingå i avräknings underlaget för övertagarens avdragsrätt det första verksamhetsåret.
Förslaget till 14 § innehåller en bestämmelse om hur expansionsmedel skall behandlas vid övertagandet. Bestämmelsen syftar till att bibehålla kontinuiteten i beskattningen på så sätt att endast förstaledsbeskattat kapital i aktiebolaget kan fortsätta att utgöra förstaledsbeskattat kapital hos över tagaren. Avsikten är att övertagaren vid taxeringen för det närmast föregående beskattningsåret skall anses ha expansionsmedel som svarar mot 138,89 procent av aktiebolagets kapital sedan detta kapital först minskats med tillskjutet kapital. För att regeln tydligt skall uttrycka detta bör den omformuleras. En rättelse bör göras i sista meningen i paragrafen. Utskottets förslag till lydelse av paragrafen framgår av hemställan nedan.
Enligt lagförslagets 17 § skall övertagaren svara för sådana aktiebolagets skatter och avgifter som anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmåns berättigade skattefordringar.
I punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), till vilken punkt 6 i samma övergångs bestämmelser hänvisar, anges den personkrets som svarar för det upplösta bolagets förpliktelser. Dessa personer svarar för det upplösta bolagets förpliktelser även i processuellt hänseende. (Beträffande tillämpningen av bestämmelser av liknande slag, se RÅ 1988 not 708). Avsikten är inte, såvitt avser ansvaret för det upplösta bolagets förpliktelser, att göra någon annan dndring av gällande rätt än den som följer av den utvidgning som anges i det följande. Det får med hänsyn till att de föreslagna skattelättnaderna bygger på att kontinuiteten i verksamheten inte skall brytas genom bytet av företagsform dock anses motiverat att ansvaret för sådana aktiebolagets skatter och avgifter som anges i lagförslagets 17 § utvidgas till att omfatta även över tagaren. Förslaget till 17 § bör emellertid förtydligas i enlighet med förslaget i utskottets hemställan.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda det framlagda lagförslaget med de justeringar som framgår av utskottets hemställan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inkomstskatteregler för vissa aktiebolag
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:168 i denna del beslutar att införa särskilda inkomstskatteregler med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,
2. beträffande ekonomiska föreningar
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:SkU38 beslutar att de särskilda inkomstskattereglerna skall omfatta även ekonomiska föreningar,
3. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:168 i denna del och till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek med de ändringarna beträffande 2, 4, 5, 11, 14 och 17 §§ att lagrummen får följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 § Lagen tillämpas om Lagen tillämpas om verksamheten i ett verksamheten i ett sådant aktiebolag sådant aktiebolag som avses i 1 § tas som avses i 1 § tas över av en fysisk över av en fysisk person, delägare i person, delägare i ett enkelt bolag, ett enkelt bolag, ett dödsbo, ett ett dödsbo, ett handelsbolag eller handelsbolag, en ett aktiebolag ekonomisk förening (övertagaren) under eller ett aktie förutsättning att bolag (övertagaren) under förutsättning att 1. aktiebolaget sedan ingången av år 1995 i mer än obetydlig omfattning har bedrivit näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskattelagen (1928:370),
2. övertagaren har tagit över aktiebolagets hela verksamhet och fortfarande bedriver denna vid utgången av det beskattningsår då den övertagna verksamheten skall redovisas första gången, och
3. aktiebolaget har upprättat en balansräkning med anledning av övertagandet. Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den eller de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången av år 1995. Är det fråga om flera personer, krävs dessutom att de skall ha ägt lika stora andelar vid utgången av år 1995 som vid övertagandet. Skillnader som beror på arv, testamente eller bodelning med anledning av en makes död utgör dock inte hinder för lagens tillämpning.
4 § Skattepliktig Skattepliktig realisationsvinst realisationsvinst eller avdragsgill eller avdragsgill realisationsförlust realisationsförlust skall inte anses skall inte anses uppkomma genom uppkomma genom sådan sådan avregistrering som avregistrering som anges i 1 §. anges i 1 §. Detsamma gäller i Detsamma gäller i fråga om tillskott fråga om tillskott av aktier till av aktier till handelsbolag som handelsbolag eller övertar ekonomisk förening verksamheten enligt som övertar 2 §. verksamheten enligt 2 §. Avyttras övertagna tillgångar som inte föranlett uttagsbeskattning enligt 3 §, skall aktiebolaget och övertagaren anses utgöra en skattskyldig när frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust bedöms.
5 § När ett sådant småhus eller en sådan bostadsrätt som avses i 25 respektive 26 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ändrar karaktär till privat bostadsfastighet respektive privatbostad vid övertagandet, skall punkterna 4 eller 5 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas beträffande aktiebolaget.
När en sådan När en sådan fastighet eller fastighet eller bostadsrätt som bostadsrätt som avses i första avses i första stycket avyttras, stycket avyttras, skall, om skall, om fastigheten fastigheten respektive respektive bostadsrätten bostadsrätten utgjort utgjort anläggningstillgång anläggningstillgång hos aktiebolaget, hos aktiebolaget, anskaffningsvärdet anskaffningsvärdet vid realisations vid realisations vinstberäkningen vinstberäkningen reduceras med 2,176 reduceras med 0,8 gånger skillnaden gånger skillnaden mellan mellan aktie aktiebolagets bolagets anskaffningsvärde anskaffningsvärde och marknadsvärdet och marknadsvärdet vid övergången. Om vid övergången. Om fastigheten fastigheten respektive respektive bostadsrätten bostadsrätten utgjort utgjort lagertillgång hos lagertillgång hos aktiebolaget, skall aktiebolaget, skall anskaffningsvärdet anskaffningsvärdet utgöras av det utgöras av det bokförda värdet i bokförda värdet i aktiebolaget och aktiebolaget och reduceras med 3,307 reduceras med 2,307 gånger skillnaden gånger skillnaden mellan det bokförda mellan det bokförda värdet och värdet och marknadsvärdet vid marknadsvärdet vid övergången. Om övergången. Om annat inte visas annat inte visas skall skall marknadsvärdet vid marknadsvärdet vid övergången anses övergången anses vara 133 procent av vara 133 procent av taxeringsvärdet taxeringsvärdet och, i fråga om och, i fråga om bostadsrätt, 150 bostadsrätt, 150 procent av procent av bostadsrättens bostadsrättens andel av andel av föreningens eller föreningens eller bolagets behållna bolagets behållna förmögenhet, förmögenhet, beräknad med beräknad med utgångspunkt i utgångspunkt i taxeringsvärdet för taxeringsvärdet för år 1994 och med år 1994 och med hänsyn till hänsyn till föreningens eller föreningens eller bolagets övriga bolagets övriga tillgångar och tillgångar och skulder enligt bok skulder enligt bok slutet för det slutet för det räkenskapsår som räkenskapsår som har avslutats har avslutats närmast före närmast före ingången av år ingången av år 1994. 1994. Reduktion enligt andra stycket skall göras endast om marknadsvärdet överstiger anskaffningsvärdet.
11 § Övertagaren övertar aktiebolagets rätt till avdrag enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet med de begränsningar som följer av andra stycket. Har aktiebolaget Har aktiebolaget genomgått en genomgått en ägarförändring inom ägarförändring inom fem år före det fem år före det beskattningsår då beskattningsår då övertagandet sker övertagandet sker har övertagaren har övertagaren rätt till avdrag rätt till avdrag för gammalt för gammalt underskott först underskott först vid taxeringen för vid taxeringen för det sjätte det sjätte beskattningsåret beskattningsåret efter efter ägarförändringen. ägarförändringen. Detta gäller om Detta gäller om
1. övertagaren är 1. övertagaren är ett annat aktie ett annat aktie bolag, bolag eller en ekonomisk förening, 2. övertagaren vid tiden för över 2. övertagaren vid tagandet även tiden för över bedriver annan verk tagandet även samhet eller bedriver annan verk samhet eller 3. övertagaren är ett handelsbolag 3. övertagaren är som helt eller ett handelsbolag delvis ägs av ett som helt eller företag som avses i delvis ägs av ett 3 § första stycket företag som avses i lagen (1993:1539) 3 § första stycket om avdrag för lagen (1993:1539) underskott av om avdrag för näringsverksamhet. underskott av näringsverksamhet. I fråga om fysisk person medges inte avdrag för underskott enligt bestäm melserna i 46 § 1 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370). Underskott som Underskott som avses i 2 § 14 mom. avses i 2 § 14 mom. första stycket första stycket lagen (1947:576) om lagen (1947:576) om statlig statlig inkomstskatt får inkomstskatt får tas över av tas över av aktiebolag eller aktiebolag, handelsbolag. ekonomisk förening Avdragsrätten för eller handelsbolag. sådant underskott Avdragsrätten för är för handelsbolag sådant underskott begränsad till 70 är för handelsbolag procent av begränsad till 70 underskottet. procent av underskottet.
14 § Vid tillämpning av Vid tillämpning av lagen (1993:1537) lagen (1993:1537) om expansionsmedel om expansionsmedel gäller att gäller att övertagaren vid övertagaren vid taxeringen för det taxeringen för det närmast föregående närmast föregående beskattningsåret beskattningsåret skall anses ha skall anses ha expansionsmedel som expansionsmedel som svarar mot 138,89 svarar mot 138,89 procent av procent av ett aktiebolagets eget belopp som utgörs kapital, minskat av aktiebolagets med tillskjutet eget kapital kapital. I fråga om minskat med delägare i tillskjutet handelsbolag gäller kapital. I fråga om motsvarande delägare i beträffande dennes handelsbolag och del av kapitalet. enkelt bolag gäller motsvarande beträf fande dennes del av kapitalet. Överstiger anskaffningsvärdet för aktierna, beräknat enligt 27 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, det tillskjutna kapitalet, skall det egna kapitalet minskas med anskaffningsvärdet.
17 § Övertagaren svarar Övertagaren svarar för sådana solidariskt med de aktiebolagets personer, som skatter och enligt punkt 5 avgifter som anges eller 6 av i 1 § lagen övergångsbestämmels (1971:1072) om erna till lagen förmånsberättigade (1994:802) om skattefordringar ändring i m.m. aktiebolagslagen (1975:1385) svarar för bolagets förpliktelser, för sådana aktiebolagets skatter och avgifter som anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
Stockholm den 28 maj 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan- Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg (s) och Carl Erik Hedlund (m).