Ingripanden mot unga
Betänkande 1990/91:JuU19
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU19
Ingripanden mot unga
Innehåll
1990/91 JuU19
Propositionen
I proposition 1990/91:86 har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i polislagen (1984:387),
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 8.
I samband med propositionen behandlar utskottet en med anledning av propositionen väckt motion samt ett antal yrkanden i motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motioner
Motion väckt med anledning av propositionen
1990/91:Ju25 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:86 om polisens åtgärder i samband med ingripanden mot ungdomar,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs av de lagrum som i dag tillåter att barn och ungdomar sätts i polisarrester och allmänna häkten,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den svenska lagstiftningen i detta avseende samordnas med internationella åtaganden på området.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1991
1990/91:Ju207 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av generella föreskrifter vid gripande av minderåriga.
1990/91:Ju223 av Hans Leghammar (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att skapa förutsättningar för ett effektivt förebyggande av ungdomars brottsutveckling.
1990/91:Ju713 av Marianne Andersson i Vårgårda och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att polisen blir skyldig att underrätta föräldrarna när deras barn begått ett brott.
1990/91:Ju719 av Gunilla André och Marianne Andersson i Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förundersökningstiderna i ungdomsmål i normalfallet begränsas till en månad.
1990/91:Ju802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjens betydelse i det brottsförebyggande arbetet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska ungdomsbrottsligheten.
1990/91:Ju815 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets behandling av unga lagöverträdare.
1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrarnas/vårdnadshavarnas roll i det brottsförebyggande arbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordnat agerande från polis och socialtjänst för gängbearbetning,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldranärvaro när barn/ungdomar blir föremål för förundersökning, domstolsförhandling m.m.,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsrotlar inom polisen och om åklagarväsendets handläggning av brott begångna av ungdomar,
34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av jourdomstolar främst för unga lagöverträdare,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att lagen om skadelindrande arbete blir mer effektiv,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konfrontation och medling med möjlighet till gottgörelse,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påföljden ungdomskontrakt,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om domstols möjlighet att döma unga lagöverträdare till vård under en minsta tid,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter att ingripa för att stävja ungdomars alkoholmissbruk.
1990/91:Ju823 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om jourdomstolar för unga i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler om närvaroskyldighet för vårdnadshavare när deras barn står inför rätta, i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade förutsättningar för anhållande och häktning av 15--17-åringar så att endast särskilda skäl skall behöva föreligga,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning avseende registrering av brott begångna av barn under 15 år.
1990/91:Ju827 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som innebär att polisen ges befogenhet att informera föräldrarna om missförhållanden som polisen känner till beträffande ungdomar under 18 år på sätt som anges i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om särskilda institutioner under kriminalvårdsstyrelsens huvudmannaskap på sätt som anges i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om snabbare utredning av brott begångna av unga personer på sätt som anges i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om registrering av personer under 15 år som gjort sig skyldiga till brott på sätt som anges i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistik över brott begångna av personer under 15 år,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om jourdomstolar på sätt som anges i motionen,
7. att riksdagen beslutar att upphäva 30 kap. 5 § andra stycket brottsbalken.
1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om jourdomstolar i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Ju835 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagstiftningen om frihetsberövande av barn enligt vad i motionen anförts om att ta bort möjligheten att döma barn till fängelse m.m.
1990/91:Ju836 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att förbjuda fängelse som påföljd för personer under 18 år,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring så att möjligheterna att döma personer mellan 18 och 21 år till fängelse begränsas ytterligare.
Utskottet
Inledning
En parlamentarisk kommitté (dir. 1990:53) har nyligen tillkallats för att utreda hur reaktionssystemet bör vara utformat när det gäller unga som begår brott. Kommittén har antagit namnet ungdomsbrottskommittén.
Justitieministern anför i propositionen att det i samband med de överväganden som ledde fram till beslutet att tillkalla kommittén framstod som nödvändigt att på ett snabbare sätt än genom kommitténs arbete kunna genomföra vissa begränsade ändringar när det gäller polisens möjligheter att omhänderta och hålla kvar ungdomar under 18 år för att se till att de överlämnas till vårdnadshavare, tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan lämplig vuxen person. Bakgrunden var att det från såväl polis som socialtjänst påtalats att det saknas författningsstöd för sådana åtgärder.
I propositionen läggs i enlighet härmed fram förslag till ändringar i polislagen (1984:387) och i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Förslagen grundar sig på en promemoria upprättad inom justitiedepartementet och remissbehandlingen av den.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslagen i propositionen innebär att polisen i samband med ingripanden mot ungdomar under 18 år får befogenhet att vidta särskilda åtgärder för att ungdomarna skall kunna komma under tillsyn av någon vuxen.
När det gäller unga som anträffas i särskilt riskfyllda miljöer föreslås att den övre åldersgränsen för att ta hand om dem höjs från 15 till 18 år.
Ungdomar som omhändertagits av polis för att brott skall kunna avvärjas eller för att ordningen skall kunna upprätthållas får inom den gällande sextimmarsfristen hållas kvar för att skyndsamt överlämnas till någon vuxen.
Ungdomar som är skäligen misstänkta för brott men som åklagaren inte anhåller och ungdomar som tagits med för förhör får hållas kvar i högst tre timmar för att kunna komma under tillsyn av någon vuxen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 april 1991.
Utskottets ställningstaganden i anledning av propositionen m.m.
Den utvidgning av polisens befogenheter som behandlas i propositionen gäller tre situationer, vilka behandlas i det följande.
Den första situation som tas upp i propositionen gäller när en ung person anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans hälsa eller utveckling. Regeringsförslaget innebär att den övre åldersgränsen höjs från 15 år till 18 år för ett omhändertagande i dessa fall (12 § polislagen).
Den andra situationen gäller när någon omhändertagits av polisen med stöd av 13 § andra stycket polislagen efter ordningsstörande uppträdande eller när det behövs för att avvärja en straffbelagd handling. Den som omhändertagits enligt denna bestämmelse skall enligt 16 § polislagen förhöras så snart som möjligt och friges snarast möjligt efter förhöret, dock senast sex timmar efter omhändertagandet.
Förslaget i denna del innebär att en omhändertagen, som är under 18 år, efter avslutat förhör men inom den nu längsta föreskrivna tiden på sex timmar, får hållas kvar hos polisen för att genom en polismans försorg skyndsamt överlämnas till sina föräldrar, annan vårdnadshavare, tjänsteman inom socialtjänsten eller annan lämplig vuxen person (16 § andra stycket polislagen).
Den tredje situation som tas upp i propositionen gäller kvarhållande efter ingripande på grund av misstanke om brott och en reglering härom föreslås upptagen i en ny 6 d § i LUL.
Om åklagaren beslutar att inte anhålla någon som är under 18 år och som polisen har gripit, får polisen, enligt regeringsförslaget, hålla honom kvar i högst tre timmar för att han skall kunna överlämnas till sina föräldrar, någon annan vårdnadshavare, företrädare för socialtjänsten eller någon annan lämplig vuxen person. Kvarhållandet får avse bara den som åklagaren fortfarande anser vara skäligen misstänkt för brott. För samma syfte föreslås att polisen i högst tre timmar skall kunna hålla kvar någon under 18 år som medtagits till polisen för förhör och som är skäligen misstänkt för brott.
Den föreskrivna tidsfristen på tre timmar i gripandefallen räknas från den tidpunkt då åklagaren beslutat att inte anhålla den unge, och i förhörsfallen räknas den från det att förhöret är avslutat.
I motion Ju25 begärs avslag på propositionen. Motionärerna anser att det redan i dag finns tillräckligt med bestämmelser som medger att barn och ungdomar får tas i förvar i polisarrester och allmänna häkten.
Utskottet anser för sin del att det finns miljöer och situationer som polisen kommer i kontakt med i sitt arbete och som för alla måste framstå som uppenbart olämpliga och skadliga även för dem mellan 15 och 18 år och tillstyrker därför att polisen skall ha möjlighet att ingripa i sådana fall.
Utskottet anser vidare i likhet med justitieministern att den föreslagna regleringen är nödvändig för att nå syftet att den unge överlämnas till lämplig vuxen person även efter ett tillfälligt omhändertagande.
Utskottet delar också justitieministerns bedömning att det många gånger kan framstå som motiverat att polisen skall kunna hålla kvar även brottsmisstänkta unga för att ordna deras tillsyn. Olika omständigheter kan visa att någon som är under 18 år är i omedelbart behov av tillsyn efter det att han gripits som skäligen misstänkt för brott, även om åklagaren inte finner skäl att anhålla honom. Detsamma kan gälla någon under 18 år som har medtagits för förhör och som är skäligen misstänkt för brott.
När det gäller förvaringen av de unga anförs i propositionen att ungdomarna normalt skall förvaras i förhörsrum eller liknande utrymmen under bevakning av en polisman, annan lämplig tjänsteman inom myndigheten eller någon som sköter arrestantbevakning eller liknande. Endast om det är absolut nödvändigt i det enskilda fallet får den unge låsas in och i så fall för en mycket kort tid. Barn under 15 år får jämlikt polisens föreskrifter (FAP) inte förvaras i arrest.
Utskottet, som finner att den föreslagna regleringen länder de unga till nytta, kan inte ansluta sig till motionärernas synsätt och avstyrker bifall till motion Ju25 i nu behandlad del.
Under ärendets beredning i riksdagen har uppmärksammats att en jämkning bör ske i den föreslagna lydelsen av förslaget till 6 d § LUL för att möjliggöra en reglering av beslutnivån inom polismyndigheten av nu aktuella beslut. Ändringen framgår av utskottets hemställan i ärendet. Utskottet utgår från att regeringen vidtar vederbörliga förordningsändringar.
I motion Ju827 begärs att det införs en bestämmelse i polislagen enligt vilken polisen får befogenhet att informera föräldrar om missförhållanden som polisen känner till beträffande ungdomar under 18 år. Motionskravet grundar sig på ett förslag, som våldskommissionen lagt fram i sitt betänkande (SOU 1990:92) Våld och brottsoffer.
Vid remissomgången i det nu aktuella ärendet har våldskommissionen föreslagit att det införs en särskild underrättelseskyldighet om sådant som iakttagits i polisverksamheten men som inte föranlett något ingripande av polisen mot den unge.
Justitieministern (prop. s. 11) anför att hon inte vill utesluta att sådana underrättelser i många fall skulle kunna vara av stort värde. Hon noterar samtidigt att det redan enligt gällande rätt normalt inte finns något hinder för polisen att underrätta föräldrar om gjorda iakttagelser. Någon särskild lagreglering är därför, enligt hennes uppfattning, inte nödvändig. Skulle en sådan ändå böra införas, kräver det enligt hennes bedömning närmare överväganden som inte varit möjliga inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet.
Utskottet delar justitieministerns bedömning och avstyrker bifall till motionsyrkandet. Utskottet vill dock inte utesluta att det kan finnas anledning att återkomma till frågan i annat sammanhang.
Utskottets ställningstaganden i anledning av vissa motionsyrkanden om unga lagöverträdare
Inledning
Sedan länge tas vid lagföringen särskild hänsyn till unga lagöverträdare under 18 år. Deras brottslighet skall i betydligt mer begränsad utsträckning än de äldres bli föremål för domstolsprövning och föranleda åtgärder inom kriminalvårdens ram. Principen är i stället att de unga skall uppmärksammas av de sociala myndigheterna och att dessa på olika sätt skall ge råd och stöd eller ingripa med andra åtgärder enligt sociallagstiftningen, i första hand socialtjänstlagen (SOL; 1980:620) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Tanken är att åtal skall kunna underlåtas, om lika goda eller bättre behandlingsmöjligheter för en ung lagöverträdare kan åstadkommas utan att åtal väcks.
Särskilda regler om barn och ungdomar som begår brott finns bl.a. i LUL. Lagen blev senast föremål för ändringar i ett lagstiftningsärende år 1988 (prop. 1987/88:135, JuU36, rskr. 403) varvid bl.a. infördes bestämmelser som syftade till att öka snabbheten i mål om brott av unga. Genom en särskild förordning (1988:217) tog regeringen samtidigt initiativ till en försöksverksamhet med snabbare utredningar rörande unga lagöverträdare. Både försöksverksamheten och den nya lagstiftningen har utvärderats av brottsförebyggande rådet (BRÅ). BRÅs utvärdering har överlämnats till den inledningsvis nämnda ungdomsbrottskommittén.
Brottsförebyggande åtgärder m.m.
I motionerna Ju802 och Ju821 begärs uttalanden om familjens betydelse i det brottsförebyggande arbetet.
Senast förra året behandlade utskottet ett liknande motionsönskemål (1989/90:JuU29 s. 20). Utskottet delade då, liksom tidigare, motionärernas uppfattning att familjens betydelse knappast kan överskattas när det gäller att ge barn och ungdom en trygg uppväxt och konstaterade att det inte torde råda någon oenighet om att goda uppväxtförhållanden är en brottsförebyggande faktor av mycket stor betydelse. Utskottet ansåg det dock inte finnas behov av något särskilt uttalande i saken från riksdagens sida.
Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning. Motionsyrkandena avstyrks.
Motionen Ju223 tar upp frågan om tillsättandet av en utredning om förebyggande verksamhet när det gäller ungdomars brottslighet. Framför allt anser motionären att gränsdragningen mellan olika ansvariga myndigheter bör utredas.
Ungdomsbrottskommittén har som huvuduppgift att undersöka om den nuvarande fördelningen av uppgifter mellan socialtjänsten och rättsväsendet är väl avvägd när det gäller unga lagöverträdare och om samordningen mellan myndigheterna kan förbättras. Kommittén är enligt direktiven fri att, mot bakgrund av den kriminologiska kunskap som finns, mer allmänt belysa det förebyggande arbetets roll och betydelse för att komma till rätta med ungdomsbrottsligheten.
Utskottet anser för sin del att det i den rådande situationen inte finns anledning för riksdagen att initiera ytterligare en utredning på området. Motionsyrkandet avstyrks.
I motion Ju821 begärs ett tillkännagivande om ett utvidgat samarbete mellan polis och socialtjänst för gängbearbetning.
Enligt vad utskottet erfarit förekommer samarbete mellan polis och socialtjänst lokalt på många platser och med mångskiftande innehåll runt om i landet. Utskottet ser positivt på sådana samarbeten, men anser att dessa bör utformas enligt de lokala förutsättningarna på platsen. Utskottet anser det inte nödvändigt att riksdagen vidtar några åtgärder i anledning av motionsönskemålen. I sammanhanget kan nämnas att ungdomsbrottskommittén i sitt arbete skall utreda om förutsättningarna för lokalt samarbete mellan polis och socialtjänst kan förbättras och då särskilt överväga om gällande föreskrifter för uppgiftsutbyte och annat samarbete mellan de berörda myndigheterna är ändamålsenligt utformade. Yrkandet avstyrks.
Motionen Ju821 tar upp spörsmålet om åtgärder för att ingripa mot ungas alkoholmissbruk som en viktig brottsförebyggande faktor.
I en interpellationsdebatt i november förra året angående frågor om unga lagöverträdare (riksdagens protokoll 1990/91:21 s. 77 f) har justitieministern när det gäller frågan om alkoholens betydelse för våldsbrottslighet bland ungdomar hänvisat till att våldskommissionens promemoria om alkohol och gatuvåld bereds inom departementet. Våldskommissionen har föreslagit dels att restaurangägare m.fl., som har tillstånd att servera alkohol, skall svara för ordningen utanför serveringslokalen, dels att berusade personer som uppträder störande skall bötfällas. Hon hänvisar vidare till att regeringen i samband med den alkoholpolitiska proposition som skall lämnas till riksdagen under innevarande riksmöte också skall överväga alkoholpolitikens betydelse för gatuvåld och annan kriminalitet bland ungdomar. I dessa sammanhang finns det, enligt hennes mening, anledning att föreslå de ytterligare åtgärder som framstår som påkallade och möjliga.
I rådande beredningsläge saknas det enligt utskottets mening anledning för riksdagen att göra några särskilda uttalanden i anledning av motionsförslagen (jfr också 1990/91:SoU7, rskr. 51). Yrkandet avstyrks.
I motionerna Ju823 och Ju827 förordas att registrering av brott av barn under femton år skall ske och att statistik skall föras när det gäller sådan brottslighet. I den sistnämnda motionen förespråkas också registrering av unga under 15 år som begår brott.
Nämnda spörsmål har senast behandlats av utskottet under förra riksmötet (1989/90:JuU29 s. 20 f). Utskottet avstyrkte då bifall till liknande motionsönskemål. I sin motivering hänvisade utskottet till att frågorna var aktuella inom regeringskansliet och att det saknades anledning för riksdagen att i rådande beredningsläge göra något uttalande.
Frågan om registrering av brott av barn är nu föremål för överväganden av ungdomsbrottskommittén. Det arbetet bör inte föregripas. Utskottet avstyrker bifall till nu behandlade yrkanden i motionerna Ju823 och Ju827.
Detsamma gäller frågan om registrering av barn som begått brott. Även detta motionsyrkande avstyrks.
Föräldramedverkan
I motionerna Ju207 och Ju713 efterlyses bestämmelser av innebörd att föräldrar skall underrättas när deras barn är misstänkta för brott.
Vid behandling av liknande motionsönskemål förra året ansåg utskottet att dessa fick anses tillgodosedda genom den uttryckliga regel om underrättelse till vårdnadshavare som åligger polis eller åklagare jämlikt 6 c § LUL när någon som är under 18 år är skäligen misstänkt för brott. Sådan underättelse skall meddelas om det inte finns särskilda skäl däremot.
Utskottet saknar anledning att nu inta annan ståndpunkt. Utskottet vill emellertid påpeka att den proposition som behandlas i detta betänkande innehåller förslag till bestämmelser om kontakt med föräldrar även i andra situationer än vid misstanke om brott. Motionsyrkandena avstyrks.
Regler om närvaro av föräldrar vid förundersökning förordas i motion Ju821.
Förra året behandlade utskottet ett liknande motionsönskemål innebärande att myndigheterna skulle verka aktivt för föräldrars medverkan vid förundersökning (1989/90:JuU29 s. 21 f). Utskottet avstyrkte bifall till motionen. Utskottet hänvisade till att det finns ett flertal bestämmelser beträffande förundersökningen som syftar till att väcka vårdnadshavares uppmärksamhet och få dessa att engagera sig i den unges situation. Utskottet utgick från att vederbörande myndigheter agerar i enlighet med detta och ansåg att något uttalande i saken inte krävdes från riksdagens sida.
BRÅ anför i sin ovannämnda utvärdering att åtgärder bör övervägas för att öka föräldranärvaron vid förhör med underåriga.
Utskottet utgår från att ungdomsbrottskommittén i sitt arbete behandlar hithörande frågor. Detta arbete bör inte föregripas av något initiativ i ärendet från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.
Införandet av regler om närvaroplikt för föräldrar vid huvudförhandling beträffande unga lagöverträdare förordas i motion Ju823. I motion Ju821 begärs ett riksdagsuttalande i ämnet.
Utskottet behandlade förra året liknande motionsönskemål (1989/90:JuU29 s. 21 f). Utskottet lämnade då en redogörelse för de bestämmelser som gäller beträffande domstols möjlighet att på olika sätt kontakta den unges vårdnadshavare om rättegången, och till vilka här hänvisas. Utskottet konstaterade att dessa bestämmelser i praktiken innebär att vårdnadshavaren som regel kallas till huvudförhandlingen.
Under år 1988 behandlade utskottet också ett liknande yrkande (JuU 1987/88:36 s. 20). Utskottet erinrade då om vad som gäller om underrättelse till vårdnadshavare vid brottsmisstanke. Sådan underrättelse får, som framgått ovan, underlåtas om det finns särskilda skäl. Undantaget är avsett bl.a. för fall när underrättelse skulle vara till större skada än nytta för den unge. Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande att ett motsvarande synsätt kunde anläggas på frågan om vårdnadshavare skall åläggas närvaroskyldighet vid huvudförhandling. Övervägande skäl talade, ansåg utskottet, för den gällande ordningen där vårdnadshavare i regel kallas till hvudförhandlingen men själv avgör om han vill inställa sig. Utskottet hade samma inställning förra året.
I sammanhanget vill utskottet nu endast tillägga att våldskommissionen i sitt slutbetänkande föreslagit att det införs en regel av innebörd att föräldrarna alltid skall underrättas rörande rättegång mot ungdomar under 18 år.
Utskottet är nu inte berett att ändra sitt tidigare ställningstagande. Frågan kommer att bli vidare belyst i ungdomsbrottskommitténs arbete. Motionsyrkandena avstyrks.
Kortare utredningstider m.m.
I motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 förespråkas en tidsgräns inom vilken en förundersökning mot en ung lagöverträdare bör vara färdig. I motion Ju821 begärs att det inrättas särskilda ungdomsrotlar hos polis och åklagare i syfte att effektivisera brottsutredningarna.
Några särskilda frister för brottsutredningar mot unga finns inte. Av 2 § förundersökningskungörelsen (1947:948) följer emellertid att åklagarna och polisen regelbundet skall samråda för att motverka dröjsmål i förundersökningar mot dem som inte fyllt 18 år.
BRÅ har i sin ovannämnda utvärdering funnit att de lagändringar som vidtogs i LUL år 1988 knappast, generellt sett, lett till kortare handläggningstider. Däremot har handläggningstiden varit kortare i de distrikt som tillämpat den särskilda förordningen (SFS 1988:217) om snabbare utredningar rörande unga lagöverträdare. Detta beror dock enligt BRÅ inte på själva förordningsföreskrifterna utan på det faktum att försöksverksamheten bidragit till att frågor rörande handläggning av ungdomsärenden uppmärksammats särskilt i dessa distrikt. BRÅ noterar att polisens genomsnittliga handläggningstider är påtagligt längre i de polisdistrikt som har ungdomsrotlar/ungdomsenheter än där sådana rotlar inte finns. Förklaringen härtill kan bl.a. vara, säger BRÅ, att noggrannheten är större i de distrikt där sådana enheter finns.
När utskottet nu åter har att ta ställning till frågor om tidsfrister m.m. för att göra utredningstiderna i ungdomsmålen kortare, kan utskottet konstatera att dessa varit föremål för försöksverksamhet och utvärdering och att ungdomsbrottskommittén också kommer att behandla liknande frågor.
I detta beredningsläge saknas det, enligt utskottets uppfattning, anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan om de förslag till organisatoriska förändringar som föreslås i motion Ju821.
Inte heller är utskottet berett att förorda en sådan tidsgräns för förundersökning som förespråkas i motionerna Ju719, Ju802 och Ju827.
I syfte att korta ned handläggningstiderna framförs i motionerna Ju802, Ju821, Ju823, Ju827 och Ju828 yrkanden om att det skall inrättas jourdomstolar, främst för unga lagöverträdare.
Förra våren tog utskottet senast ställning till liknande motionsönskemål (se 1989/90:JuU29 s. 23). Utskottet avstyrkte bifall till motionerna med hänvisning till att unga lagöverträdare i princip inte skall bli föremål för domstolsbehandling utan att andra vägar i huvudsak bör väljas för att få till stånd en snabbare behandling.
Frågan kommer att bli föremål för överväganden inom ungdomsbrottskommittén.
Mot bakgrund av rådande beredningsläge bör riksdagen inte vidta några åtgärder enligt utskottets uppfattning. Motionsyrkandena avstyrks.
Häktning av unga m.m.
Enligt 17 § LUL får barn under 15 år inte häktas eller anhållas. Enligt 7 § samma lag krävs synnerliga skäl för häktning av misstänkt som är under 18 år.
I motion Ju823 begärs ändrade förutsättningar för anhållande och häktning av 15--17-åringar. Motionärerna anser att det bör räcka med särskilda skäl för att sådan häktning skall komma till stånd. Syftet är dels att få en kontroll över ungdomar som begått brott, dels att påskynda handläggningen i dessa mål.
Utskottet tog förra året (1989/90:JuU29 s. 23 f) avstånd från en sådan tanke. Ungdomsbrottskommittén har enligt sina direktiv att överväga behovet av ändring av bl.a. dessa regler. Utskottet är inte berett att förorda att riksdagen tar några initiativ i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks.
I motion Ju25 begärs en översyn av de bestämmelser som tillåter att barn och ungdomar sätts i polisarrest eller häkte och en samordning av dem med Sveriges konventionsåtaganden på området.
Inledningsvis vill utskottet dels anmärka att barn under 15 år enligt rikspolisens föreskrifter inte får låsas in i arrest (FAP 102-1), dels erinra om de särregler som ovan beskrivits när det gäller anhållande och häktning av unga. Vidare vill utskottet i denna del hänvisa till att det vid riksdagens godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter gjordes en genomgång av i vilka sammanhang en ung person kan sättas i polisarrest eller häkte. De svenska reglerna ansågs inte kränka konventionen i aktuella delar (prop. 1989/90:107, SoU28, rskr. 350). Riksdagen uttalade sig dock för en viss översyn vid sidan härav, och en interdepartemental arbetsgrupp har tillsatts för att utföra detta arbete. Utskottet vill här också hänvisa till vad som anförs om internationella utblickar i ungdomsbrottskommitténs direktiv. Något behov av en sådan översyn som förordas i motionen föreligger enligt utskottets mening för närvarande inte.
När det gäller de föreslagna ändringarna i den aktuella propositionen har frågan om förslagens konventionsförenlighet övervägts under förarbetena. Utskottet ansluter sig till de överväganden härvidlag som justitieministern redovisar (prop. s. 19--21).
Några åtgärder med anledning av motion Ju25 i nu behandlade delar påkallas inte.
Skadelindrande arbete m.m.
Motion Ju821 tar upp regeln i 6 b § LUL om polismans rätt att i vissa fall få anmoda en ung lagöverträdare (15--17 år) att utföra skadelindrande arbete. Enligt motionärerna fungerar föreskriften inte på ett tillfredsställande sätt, och motionärerna vill ha en effektivare utformning av reglerna.
Den nämnda föreskriften trädde i kraft den 1 juli 1988. BRÅ har utvärderat lagstiftningen. I utvärderingen anförs att det är viktigt att en rutin för uppföljning av polisanmodan införs.
I motionen begärs också att konfrontation mellan främst unga lagöverträdare och målsägande bör prövas i större omfattning än vad nu är fallet.
Viss försöksverksamhet med konfrontation har bedrivits på vissa orter i landet, och BRÅ har för avsikt att, så snart verksamheten fått viss omfattning, utvärdera den.
Vid tidigare behandling av motionsönskemål liknande de nu aktuella har utskottet uttalat stor förståelse för motionärernas syfte med yrkandena om konfrontation och skadelindrande arbete. Utskottet har understrukit både vikten av att den unge får klart för sig att hans brottslighet inte accepteras och av att han kommer till insikt om vad brottsligheten betyder för den som drabbats. Tanken på ett medlingsförfarande fann utskottet i detta sammanhang värd att överväga närmare. Utskottet har dock avstyrkt bifall till motionsönskemålen (se senast 1989/90:JuU29 s. 24 f) med tanke på det beredningsläge som rått.
Båda de aktuella motionsspörsmålen kan bli föremål för överväganden inom ungdomsbrottskommittén.
Utskottets tidigare ställningstagande har alltjämt bärighet och något sådant riksdagsuttalande om effektivisering av bestämmelserna om skadelindrande arbete som begärs i motion Ju821 påkallas inte. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets tidigare ståndpunkt har också alltjämt bärighet när det gäller frågan om konfrontation. Utskottet avstyrker bifall till berört yrkande i motion Ju821.
Motion Ju821 tar också upp frågan om s.k. ungdomskontrakt enligt dansk modell. Motionärerna förordar att ett liknande förfarande skall prövas i Sverige. Det föreslås att sådana kontrakt skall kunna kombineras med föreskrifter av olika slag, t.ex. föreskrift om skadelindrande arbete.
Den försöksverksamhet med ungdomskontrakt, som inletts i Danmark, innebär att ett kontrakt skrivs under av den unge, hans föräldrar samt polisen och de sociala myndigheterna. Kontraktet innebär att den unge skall avhålla sig från brott och förplikta sig att delta i olika aktiviteter. Om den unge sluter ett sådant kontrakt, väcks inte åtal och brottet registreras inte i kriminalregistret.
Enligt sina direktiv skall ungdomsbrottskommittén bl.a. kunna överväga om det är lämpligt att kunna tillämpa en reaktionsform som ett ungdomskontrakt enligt dansk modell.
Socialutskottet har under innevarande riksmöte (1990/91:SoU7 s. 28 ff) avstyrkt bifall till motionsvägen framförda förslag rörande s.k. ungdomskontrakt under motivering att frågan var föremål för överväganden inom ungdomsbrottskommittén.
Justitieutskottet saknar anledning att inta annan ståndpunkt.
Vård inom socialtjänsten m.m.
Grundprincipen när det gäller unga lagöverträdare är, som framgått ovan, att de i första hand skall bli föremål för socialtjänstens uppmärksamhet, och då enligt bestämmelserna i SOL och LVU.
Vissa av de unga som omhändertas för vård med stöd av LVU behöver särskilt kvalificerad vård och behandling. I 12 § LVU anges att för vård av unga, som på någon grund som anges i 3 § (missbruk, brottslig verksamhet eller annat social nedbrytande beteende), behöver stå under särskilt noggrann tillsyn, skall det finnas särskilda ungdomshem. En intagen i sådan institution får underkastas vissa begränsningar i rörelsefriheten, och den unge kan under vissa förutsättningar tas in på en enhet som är låsbar eller på annat sätt inrättad för särskilt noggrann tillsyn. Vård på sådan låsbar enhet får pågå högst två månader i följd eller undantagsvis för längre tid, om den unge samtidigt bereds tillfälle till vistelse i öppnare former eller utanför hemmet.
Den 1 januari 1983 övergick huvudmannaskapet för dessa institutioner (förutvarande ungdomsvårdsskolor) från staten till landstingskommuner och primärkommuner.
Socialutskottet behandlade under förra riksmötet, i samband med att utskottet tog ställning till propositionen om en ny LVU, ett stort antal motioner om problem och brister när det gäller vården vid de särskilda ungdomshemmen (1989/90:SoU15). Förutom att det råder platsbrist på dessa hem, konstaterade socialutskottet att det finns ett uttalat behov av en mer differentierad vård än den som då kunde erbjudas vid hemmen. Det påpekades bl.a. att det krävs en samverkan på riksnivå och vidare att statsbidragen borde kunna utnyttjas som styrinstrument, när det gäller att stimulera uppbyggnaden av en mer differentierad vård vid hemmen. Vad socialutskottet anförde då gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1989/90:112).
I höstas vidhöll socialutskottet sin tidigare uttalade inställning. Detta gavs regeringen till känna (1990/91:SoU7, rskr. 51).
Våldskommissionen har i sin promemoria Ungdomar och brott (SOU 1990:92, bilaga 2) föreslagit att det inrättas ett eller flera särskilda ungdomshem med staten som huvudman och hela landet som upptagningsområde. Intagning skall ske efter förordnande av allmän domstol i brottmålsprocess. Som en påföljd för brott skall domstolen, i samband med att den unge överlämnas för vård inom socialtjänsten, kunna förordna att den unge skall tas in på ett statligt särskilt ungdomshem under viss tid, normalt sex månader och högst ett år. Vården av den unge skall i övrigt följa bestämmelserna i LVU. Kommissionens förslag har överlämnats till ungdomsbrottskommittén för övervägande.
I motionerna Ju802, Ju821, och Ju827 framförs liknande förslag. Motion Ju815 innehåller begäran om att ungdomsbrottskommittén skall utreda förutsättningarna för införande av en sådan ordning som våldskommissionen föreslår. Utskottet utgår från att ungdomsbrottskommittén i sitt arbete kommer att utreda hithörande frågor. Motion Ju815 får därmed anses tillgodosedd i denna del.
I detta läge bör övriga motionsyrkanden inte heller föranleda några särskilda uttalanden från riksdagens sida. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att förutsättningarna för att öka antalet erforderliga platser vid de särskilda ungdomshemmen kan komma att förbättras genom förslag som regeringen nyligen presenterat riksdagen om statsbidrag till missbrukarvård och ungdomsvård m.m. (se prop. 1990/91:96).
I ett flertal motioner tas upp frågan om fängelse som påföljd för unga lagöverträdare. I motionen Ju836 begärs att det införs ett förbud att döma ungdomar under 18 år till fängelse, och i motionerna Ju815 och Ju835 begärs en utredning om detta. I den förstnämnda motionen begärs vidare att möjligheterna att döma unga i åldern 18--21 år till fängelse begränsas ytterligare. I motion Ju827 begärs å andra sidan att nuvarande begränsningar när det gäller att döma personer ur sistnämnda åldersgrupp till fängelse avskaffas.
Förutsättningarna för att döma ungdomar till fängelse anges i 30 kap. 5 § brottsbalken (BrB). När det gäller brott av ungdomar under 18 år krävs synnerliga skäl. För brott som ungdomar i åldersgruppen 18 till 21 år begått får dömas till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat och avstyrkt bifall till liknande motionsyrkanden (1989/90:JuU29 s. 25 f). I dessa sammanhang har utskottet understrukit att fängelsestraff när det gäller 15--17-åringar bör ses som en absolut sista utväg när socialtjänstens möjligheter till hjälp och stöd är uttömda eller när brottslighetens art kräver ett fängelsestraff. När det gäller de äldre ungdomarna har utskottet uttalat att nödvändigheten av att undvika fängelsestraff inte gör sig gällande med samma styrka. Utskottet har här pekat på strafflindringsbestämmelsen i 29 kap. 7 § BrB och vidare hänvisat till försöksverksamheten med samhällstjänst.
Förra året hänvisade utskottet till att frågorna var föremål för överväganden inom utredningsväsendet och ansåg att några åtgärder i saken inte var påkallade från riksdagens sida. Utskottet tänkte då på påföljdsutredningen, som enligt sina direktiv skall se över om föreskrifterna i 30 kap. 5 § BrB är väl avvägda, och vidare på ungdomsbrottskommittén, som skall överväga samhällets insatser i stort när det gäller de unga lagöverträdarna.
Utskottet är alltjämt av samma uppfattning och avstyrker bifall till berörda motionsyrkanden såvitt gäller förbud att döma ungdomar under 18 år till fängelse.
Detsamma gäller motionsyrkandena om ändringar i reglerna om fängelsestraff för 18--21-åringar.
I övrigt föranleder propositionen eller motionerna inget särskilt uttalande från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju25 yrkande 1 antar de i proposition 1990/91:86 framlagda förslagen till lag om ändring i polislagen (1984:387) och lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, dock med den ändringen såvitt gäller sistnämnda lagförslag att i 6 d § första och andra styckena ordet "polisen" byts ut mot "polismyndigheten", res. 1 (v)
2. beträffande information från polis att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 1, res. 2 (m)
3. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 4 och 1990/91:Ju821 yrkande 2, res. 3 (m, c)
4. beträffande utredning om brottsförebyggande verksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju223, res. 4 (mp)
5. beträffande gängbearbetning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 3, res. 5 (c)
6. beträffande ungdomars alkoholmissbruk att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 39, res. 6 (c)
7. beträffande statistik över brott av unga att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju823 yrkande 8 och 1990/91:Ju827 yrkande 5, res. 7 (m, c)
8. beträffande registrering av unga som begått brott att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 4, res. 8 (m, fp)
9. beträffande information om brottsmisstankar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju207 och 1990/91:Ju713,
10. beträffande föräldranärvaro vid förundersökning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna del, res. 9 (c)
11. beträffande föräldranärvaro vid domstolsförhandling att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna del och 1990/91:Ju823 yrkande 4, res. 10 (fp, c)
12. beträffande ungdomsrotlar hos polis m.fl. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 33, res. 11 (fp, c)
13. beträffande tidsgräns för förundersökning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju719, 1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del och 1990/91:Ju827 yrkande 3, res. 12 (m, c)
14. beträffande jourdomstolar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 34, 1990/91:Ju823 yrkande 3, 1990/91:Ju827 yrkande 6 och 1990/91:Ju828 yrkande 4, res. 13 (m, fp, c)
15. beträffande häktning av unga att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju823 yrkande 6,
16. beträffande översyn av bestämmelser om unga i arrest m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju25 yrkandena 2 och 3, res. 14 (v)
17. beträffande skadelindrande arbete att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 35, res. 15 (fp, c)
18. beträffande konfrontation m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 36, res. 16 (fp, c)
19. beträffande ungdomskontrakt att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 37, res. 17 (fp, c)
20. beträffande utredning om särskilda ungdomshem m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju815 i denna del,
21. beträffande särskilda ungdomshem m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och 1990/91:Ju827 yrkande 2, res. 18 (m, fp, c)
22. beträffande utredning om förbud mot fängelse för unga under 18 år att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju815 i denna del och 1990/91:Ju835 yrkande 8,
23. beträffande fängelsestraff för unga under 18 år att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju836 yrkande 2, res. 19 (v, mp)
24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju827 yrkande 7 och 1990/91:Ju836 yrkande 3. res. 20 (m) res. 21 (mp)
Stockholm den 26 mars 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Lagförslagen (mom. 1)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet anser för" och slutar med "vederbörliga förordningsändringar" bort ha följande lydelse:
Som framförs i motion Ju25 har ungdomsbrottsligheten inte ökat i den takt som framställts i massmedia. Tvärtom visar forskningen att ökningen av ungdomars brottslighet är liten och att den aldrig varit så låg som nu. Bl.a. mot denna bakgrund finns det, som framförs i motionen, anledning att ifrågasätta om det är åtgärder i form av ny tvångslagstiftning som behövs. Redan enligt gällande rätt finns ett stort antal bestämmelser som möjliggör att unga kan förvaras i polisarrest eller häkte. Detta är enligt utskottets uppfattning inte tillfredsställande och några nya regler om frihetsberövande av unga bör nu inte införas. Som framförs i motion Ju25 bör propositionen därför avslås.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju25 yrkande 1 avslår de i proposition 1990/91:86 framlagda förslagen till lag om ändring i polislagen (1984:387) och lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
2. Information från polis (mom. 2)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "annat sammanhang" bort ha följande lydelse:
Utskottet är här av annan mening och anser i likhet med vad som framförs i motion Ju827 att våldskommissionens förslag i denna del bör genomföras snarast. Till grund härför bör ligga motionärernas tankar att det i polislagen införs en bestämmelse av innebörd att polis alltid skall meddela föräldrar till ungdomar under 18 år om sådana missförhållanden som polisen ser men som inte är av den karaktären att ett ingripande är motiverat. Det får ankomma på regeringen att snarast utarbeta ett lagförslag med denna innebörd och återkomma till riksdagen därmed. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju827 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande information från polis att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Familjens brottsförebyggande betydelse (mom. 3)
Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet saknar" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som motionärerna anför har familjen en avgörande betydelse då det gäller att förhindra att unga människor begår brott. Föräldrarna måste alltid ha huvudansvaret för att barn och ungdomar lär sig att känna respekt för andra människor. Att barnen får handlingsmönster och uppfostras till att ta ansvar för sig själva och sina medmänniskor är bästa vägen att förebygga brottslighet. Familjens ställning måste således stärkas och föräldrarna ges vidgade möjligheter att själva bestämma över sina villkor. Möjligheterna att välja om en eller om båda föräldrarna skall yrkesarbeta är därvid av mycket stor betydelse. I detta hänseende bör observeras bl.a. de möjligheter som införandet av vårdnadsbidrag innebär. Minst lika viktig är möjligheten att välja skola och boendeform, och skattesystemets utformning är också av betydelse. Även härvidlag måste sålunda förändringar företas i det rådande systemet i syfte att öka familjens valfrihet. Föräldrarna måste, i större utsträckning än vad som i dag sker, betraktas som en resurs i det brottsförebyggande arbetet. Kraftfulla insatser måste göras i nu berörda hänseenden, och regeringen bör snarast lägga fram förslag för riksdagen i enlighet med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju802 yrkande 4 och 1990/91:Ju821 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Utredning om brottsförebyggande verksamhet (mom. 4)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet anser för" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar emellertid också att det i direktiven för ungdomsbrottskommittén anges att det inte bör ankomma på kommittén att ta upp frågan om det allmännas åtgärder för att förebygga brott av ungdomar i hela dess vidd eftersom denna fråga är omfattande och komplicerad. Utskottet är här av motsatt uppfattning och anser i linje med vad som framförs i motion Ju223 att denna fråga bör utredas ur ett brett perspektiv. Tilläggsdirektiv för ungdomsbrottskommittén bör utarbetas i enlighet med de riktlinjer som framförs i motionen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utredning om brottsförebyggande verksamhet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Gängbearbetning (mom. 5)
Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottet yttrande på s. 11 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Ju821 och anser att polisen och socialtjänsten i större utsträckning än för närvarande bör samordna sitt brottsförebyggande arbete genom t.ex. gängbearbetning. Det får ankomma på regeringen att undersöka möjligheterna att åstadkomma ett ökat sådant samarbete mellan polis och socialtjänst. Här bör vad som framförs i motion Ju821 vara vägledande. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju821 uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande gängbearbetning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Ungdomars alkoholmissbruk (mom. 6)
Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "I rådande" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar detta och vill här endast tillägga att dessa ytterligare åtgärder bör utformas under beaktande av de förslag om möjligheter att ingripa mot ungdomars alkoholmissbruk som framförs i motion Ju821, nämligen ökade möjligheter för polis att dels omhänderta berusade, dels utröna och utreda varifrån ungdomar under 20 år fått alkohol. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju821 uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ungdomars alkoholmissbruk att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Statistik över brott av unga (mom. 7)
Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Frågan om" och slutar med "och Ju827" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill såsom tidigare skett betona att det skulle vara av stort värde att ha tillgång till tillförlitlig information om brott av unga under 15 år. Frågan kommer att behandlas av ungdomsbrottskommittén. Då en majoritet i utskottet tidigare i olika sammanhang ställt sig avvisande till tanken på införande av statistik av aktuellt slag, finns det anledning för utskottet att här understryka att utskottet numera är berett att ställa sig bakom att det upprättas statistik över brott begångna av unga under 15 år. Frågan, som enligt utskottets mening är kriminalpolitiskt mycket betydelsefull för att möjliggöra nödvändiga förebyggande insatser, bör behandlas med förtur av ungdomsbrottskommittén. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande statistik över brott av unga att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju823 yrkande 8 och 1990/91:Ju827 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Registrering av unga som begått brott (mom. 8)
Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "motionsyrkande avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att det skulle vara av stort värde att ha tillgång till tillförlitlig information om unga under 15 år som begår brott. Detsamma gäller naturligtvis statistik om sådana brott. Frågorna kommer att behandlas av ungdomsbrottskommittén. Då en majoritet i utskottet tidigare i olika sammanhang ställt sig avvisande till tanken på införande av registrering av aktuellt slag, finns det anledning för utskottet att här understryka att utskottet numera är berett att ställa sig bakom inhämtande och registrering av sådana uppgifter som efterfrågas i motion Ju827. Frågorna, som enligt utskottets mening är kriminalpolitiskt mycket betydelsefulla, bör behandlas med största skyndsamhet. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande registrering av unga som begått brott att utskottet med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Föräldranärvaro vid förundersökning (mom. 10)
Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Ju821 bör en uttrycklig regel införas om att föräldrar skall kallas tillsammans med den unge till förhör m.m. under förundersökningen.
Denna fråga är så enkel att något utredande av saken inom ungdomsbrottskommittén inte erfordras. Regeringen bör snarast föranstalta om erforderlig författningsreglering. Undantag bör givetvis föreligga då en närvaro skulle vara till större skada än nytta för den unge. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju821 uttalat bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande föräldranärvaro vid förundersökning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Föräldranärvaro vid domstolsförhandling (mom. 11)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid nu att det är viktigt att föräldrarna är närvarande när en ung lagöverträdare ställs inför domstol. Föräldrarnas uppgift är inte endast att ge den unge stöd utan även att informera sig om den eventuella påföljd som den unge får. I likhet med vad som framförs i motion Ju823 anser utskottet att föräldrar eller andra vårdnadshavare till unga under 18 år bör åläggas närvaroplikt vid huvudförhandling mot deras barn. Skyldigheten att närvara skall jämställas med den som gäller för t.ex. vittnen. Undantag bör dock kunna gälla om det är uppenbart att barnet kan ta skada om vårdnadshavaren kallas. Saken behöver inte bli föremål för utredning, utan regeringen bör snarast lägga fram ett förslag i enlighet med vad som nu anförts. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande föräldranärvaro vid domstolsförhandling att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna del och 1990/91:Ju823 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Ungdomsrotlar hos polis m.fl. (mom. 12)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "I detta" och slutar med "motion Ju821" bort ha följande lydelse:
I sitt arbete bör ungdomsbrottskommittén särskilt beakta de förslag till organisatoriska lösningar med ungdomsrotlar hos polis och åklagare som framförs i motion Ju821. Dessa förslag är, enligt utskottets mening, väl ägnade att få till stånd effektivare och snabbare förundersökningar i ungdomsmålen samtidigt som de poliser och åklagare som har ett särskilt intresse för att arbeta med ungdomar söker sig till dessa funktioner. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ungdomsrotlar hos polis m.fl. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Tidsgräns för förundersökning (mom. 13)
Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Inte heller" och slutar med "och Ju827" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det synnerligen angeläget att det snarast genomförs förändringar för att korta ned utrednings- och handläggningstiderna. Tankarna att införa en tidsgräns för förundersökningarna i ungdomsmålen i linje med vad som framförs i motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 bör i detta sammanhang vara värda att närmare överväga, och denna fråga bör ungdomsbrottskommittén behandla med förtur. Målet bör vara att ett av regeringen utarbetat lagförslag sedan presenteras riksdagen med sikte på att nya bestämmelser skall kunna träda i kraft senast vid nästa årsskifte. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande tidsgräns för förundersökning att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju719, 1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del och 1990/91:Ju827 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Jourdomstolar (mom. 14)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionerna ligger det ett värde i att samhället snabbt visar sin reaktion när en ung person begår brott. Mot denna bakgrund bör, som framförs i motionerna, jourdomstolar för unga inrättas på försök. Härigenom skulle också själva domstolsförfarandet påskyndas, och den unge skulle i omedelbar anslutning till brottet möta en reaktion på sin brottslighet. Utskottet vill i sammanhanget peka på att det finns möjlighet att utveckla jourdomstolar ur den basorganisation som tillskapats i syfte att under jourtid handlägga häktningsfrågor. Saken behöver inte bli föremål för utredning, utan regeringen bör snarast lägga fram ett förslag för riksdagen i linje med vad utskottet nu anfört. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande jourdomstolar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 34, 1990/91:Ju823 yrkande 3, 1990/91:Ju827 yrkande 6 och 1990/91:Ju828 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Översyn av bestämmelser om unga i arrest m.m. (mom. 16)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "påkallas inte" bort ha följande lydelse:
Som framförs i motionen är ett omhändertagande en allvarlig och ofta traumatisk händelse för den som drabbas. Detta gäller naturligtvis särskilt unga människor. Det är därför otillfredsställande att det finns så många möjligheter att tämligen osorterat ta ungdomar i fängsligt förvar på sätt som utvecklas i motionen. Mot bakgrund härav bör enligt utskottets uppfattning en omfattande utredning äga rum där samtliga bestämmelser som innebär att ungdomar kan frihetsberövas ses över i syfte att begränsa möjligheterna till frihetsberövande. Samtidigt måste en granskning ske av bestämmelsernas förenlighet med Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser. Denna översyn bör lämpligen anförtros åt ungdomsbrottskommittén, och tilläggsdirektiv enligt de riktlinjer som finns i motion Ju25 bör utarbetas av regeringen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande översyn av bestämmelser om unga i arrest m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju25 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Skadelindrande arbete (mom. 17)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottets tidigare ställningstagande" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att syftet med bestämmelserna om skadelindrande arbete är lovvärt. Som motionärerna påpekar visar erfarenheterna emellertid att bestämmelserna inte fungerar i praktiken. Av BRÅs utvärdering framgår att bestämmelserna bara delvis slagit igenom, att kännedom om dem saknas på flera håll och att tillämpningen är begränsad. Här behövs åtgärder som kan åstadkomma en effektivisering av regleringen, och bl.a. bör, som BRÅ föreslagit, en reglering eller rutin om uppföljning införas. Ungdomsbrottskommittén bör genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att i sitt arbete beakta vad utskottet nu anfört. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande skadelindrande arbete att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Konfrontation m.m. (mom. 18)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp) och Kjell ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottets tidigare ståndpunkt" och slutar med "motion Ju821" bort ha följande lydelse:
Många brott av ungdomar begås av oförstånd eller förhastande, och ungdomar får ofta inte klart för sig vilka konsekvenser brottet får för den som drabbas. Utskottet tänker här inte endast på de ekonomiska konsekvenserna av ett brott utan även t.ex. på den känsla av otrygghet som under lång tid kan följa en drabbad person. Det måste därför vara ett starkt önskemål att på olika sätt tydliggöra effekterna av brott, särskilt för unga lagöverträdare. Ett sådant sätt är, som motionärerna framhåller, konfrontation mellan den unge och målsäganden i syfte att hos den unge skapa en medvetenhet om och förståelse för vad brottsligheten innebär för den som drabbas. Konfrontation i detta syfte måste förväntas ha en stark brottsavhållande effekt på många unga lagöverträdare. Med konfrontationen bör även -- där så är lämpligt -- följa någon form av gottgörelse eller annan reparerande eller återställande åtgärd från brottslingens sida. Självfallet skall konfrontationen inte få äga rum mot brottsoffrets vilja. Försöksverksamhet med konfrontation bör snarast utökas och ges en sådan omfattning att BRÅ kan utvärdera verksamheten. Sammanträffandet kan, på sätt som föreslås i motion Ju821, ske i s.k. konfliktråd efter norsk modell. Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder härför. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande konfrontation m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Ungdomskontrakt (mom. 19)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 16 börjar "Justitieutskottet saknar" och slutar med "annan ståndpunkt" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med tillfredsställelse på att frågan om ungdomskontrakt blir föremål för utredning och överväganden. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid utgångspunkten för ungdomsbrottskommitténs arbete vara att en ordning med ungdomskontrakt nu införs i vårt land. Den modell för ändamålet som skisseras i motion Ju821 bör vara vägledande i detta arbete. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju821 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ungdomskontrakt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Särskilda ungdomshem m.m. (mom. 21)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "I detta" och slutar med "prop. 1990/91:96)" bort ha följande lydelse:
Utgångspunkten för ungdomsbrottskommitténs arbete bör, enligt utskottets uppfattning, vara att den ordning med särskilda ungdomshem som våldskommissionen föreslagit skall komma till stånd. Kommittén bör vid sina överväganden ta hänsyn till, förutom kommissionens förslag, även vad som anförs i motionerna Ju802 yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och 1990/91:Ju827 yrkande 2 i nu berört hänseende. Det bör utfärdas tilläggsdirektiv härom. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande särskilda ungdomshem m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och 1990/91:Ju827 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Fängelsestraff för unga under 18 år (mom. 23)
Berith Eriksson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "till fängelse" bort ha följande lydelse:
Som framgått ovan konstaterade utskottet förra året, när det gäller fängelse för ungdomar under 18 år, att det inte i alla situationer är möjligt att undvika fängelsestraff.
Utskottet anser nu att tiden är mogen att ompröva denna inställning. Enligt utskottets uppfattning har fängelsestraff visat sig vara en alltigenom olämplig påföljd för de unga lagöverträdare varom här är fråga, och ett förbud att ådöma dem fängelsestraff bör, som framförs i motion Ju836, införas. Dessa unga bör i stället bli föremål för vård inom socialtjänsten. Saken behöver inte utredas. Det bör ankomma på regeringen att upprätta ett lagförslag med den innebörd som utskottet nu förordat. Förslaget bör snarast föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu uttalat bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande fängelsestraff för unga under 18 år att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju836 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Fängelsestraff för 18--21-åringar (mom. 24)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "18--21-åringar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser således att gällande begränsningar när det gäller att döma unga lagöverträdare under 18 år till fängelse alltjämt bör råda. Däremot har utskottet uppfattningen att det är kriminalpolitiskt förfelat att behålla en sådan inskränkning när det gäller unga i åldersgruppen 18--21 år. Dessa personer är, som framhålls i motion Ju827, myndiga och bör fullt ut svara för sina handlingar. Någon särreglering när det gäller att döma till fängelse i dessa fall bör alltså inte finnas. Erforderlig hänsyn till den dömdes ungdom kan i stället beaktas vid straffmätningen jämlikt 29 kap. 7 § BrB, där den allmänna strafflindringsbestämmelsen för unga under 21 år finns. Det bör ankomma på regeringen att upprätta förslag till lagstiftning med den innebörd som utskottet nu förordat. Förslaget bör snarast föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu uttalat bör ges regeringen till känna.
Av utskottets ställningstagande framgår att utskottet inte kan ställa sig bakom kraven i motion Ju836 på att ytterligare begränsa möjligheterna att döma personer i den aktuella ålderskategorien till fängelse.
dels att utskottets hemställan under moment 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar att riksdagen dels avslår motion 1990/91:Ju836 yrkande 3, dels med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Fängelsestraff för 18--21-åringar (mom. 24)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "18--21-åringar" bort ha följande lydelse:
Utskottet är nu av den inställningen att möjligheterna att döma ungdomar mellan 18 och 21 år till fängelse måste ytterligare begränsas. Utskottet vill därför förorda att det i forsättningen skall krävas synnerliga skäl för fängelse i dessa fall. Detta innebär att den praxis som tidigare gällt i fråga om fängelse för ungdomar under 18 år i princip blir tillämplig när det gäller ungdomar mellan 18 och 21 år. Ett fängelsestraff bör alltså ses som en sista utväg som kan ifrågakomma först när socialtjänstens möjligheter uttömts och samhällstjänst prövats eller när gärningen är sådan att ett fängelsestraff är oundvikligt. Naturligtvis bör strafflindringsbestämmelsen i 29 kap. 7 § BrB tillämpas i de få fall det blir aktuellt med en dom på fängelse. Det bör ankomma på regeringen att upprätta ett lagförslag med den innebörd som utskottet nu förordat. Förslaget bör snarast föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu uttalat bör ges regeringen till känna.
Av utskottets ställningstagande framgår att utskottet inte kan ställa sig bakom kravet i motion Ju827 på vidgade möjligheter att döma personer i den aktuella åldersgruppen till fängelse.
dels att utskottets hemställan under moment 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar att riksdagen dels avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 7, dels med anledning av motion 1990/91:Ju836 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Konfrontation m.m. (mom. 18)
Krister Skånberg (mp) anför:
I likhet med vad utskottsmajoriteten tidigare uttalat anser jag att ett medlingsförfarande är värt att närmare överväga. Ungdomsbrottskommittén skall emellertid enligt sina direktiv inventera olika tänkbara reaktioner avpassade för ungdomar, bl.a. medling. Jag har utgått från att så kommer att ske och avstår i nuvarande situation från att reservera mig. Skulle saken inte tas under övervägande av kommittén har jag för avsikt att återkomma.
2. Ungdomskontrakt (mom. 19)
Krister Skånberg (mp) anför:
Jag anser att ett förfarande med ungdomskontrakt enligt dansk modell bör igångsättas på försök så snart det är möjligt med hänsyn till ungdomsbrottskommitténs pågående utredning.
Innehållsförteckning
Propositionen 1 Lagförslagen 2 Motioner 5 Utskottet 7 Inledning 7 Propositionens huvudsakliga innehåll 8 Utskottets ställningstaganden i anledning av propositionen m.m. 8 Utskottets ställningstaganden i anledning av vissa motionsyrkanden om unga lagöverträdare 10 Inledning 10 Brottsförebyggande åtgärder m.m. 10 Föräldramedverkan 12 Kortare utredningstider m.m.13 Häktning av unga m.m. 14 Skadelindrande arbete m.m. 15 Vård inom socialtjänsten m.m. 16 Hemställan 18 Reservationer 20 Särskilda yttranden 31