Informationsteknikens användning
Betänkande 1995/96:TU19
Trafikutskottets betänkande
1995/96:TU19
Informationsteknikens användning
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionens förslag till
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Innehållsförteckning
1995/96 TU19
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande informationsteknikens användning med utgångspunkt från regeringens förslag i proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik samt ett 80-tal motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell strategi för informationsteknik, IT. Regeringen lämnar vidare förslag till tre prioriterade statliga uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning - samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Propositionen anges vara en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Regeringen säger sig därutöver vilja värna grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.
Motionerna tar upp utformningen av en nationell IT-strategi och informationsteknikens betydelse för bl.a. demokrati, regional utveckling, sysselsättning och en god miljö. Vidare behandlas i motionerna ett stort antal av de åtgärder som redovisas i regeringens handlingsprogram för att utveckla IT-användningen.
Utskottet konstaterar att det råder en betydande samsyn om informationsteknikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning. Informationstekniken påverkar vår produktionsförmåga och vårt levnadsmönster liksom demokratiska värden som medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i samhällsutvecklingen. Utskottet framhåller vikten av att informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället motverkas.
För att stärka den parlamentariska förankringen anser utskottet att riksdagen bör ge regeringen till känna att den årligen bör återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter för en nationell IT-strategi och framhåller vikten av att det redovisade handlingsprogrammet genomförs snabbt och kraftfullt. Utskottet förutsätter att målen för IT- användningen kommer att vidareutvecklas och förtydligas. Riksdagen föreslås ge regeringen till känna att säkerhets- och sårbarhetsfrågor inom IT-användningen bör uppmärksammas tydligare och att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi för detta arbete.
Med hänvisning till pågående berednings- och utvecklingsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden. Utskottet framhåller att syftet med ett stort antal motionsyrkanden torde komma att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden om åtgärder för att modernisera lagstiftning och regelverk samt yrkanden om att göra tillgången till och kostnaderna för IT mer likvärdiga i landets alla delar. Motionsförslag om att skapa en bred tillgång till information för att möjliggöra ökad delaktighet i samhällsutvecklingen och ökad kunskapsutveckling samt stärkt demokrati bedöms likaså bli uppfyllda. Detta innebär att riksdagens databas Rixlex, som bl.a. innehåller riksdagstryck, förutsätts komma att erbjudas gratis och att informationen successivt kommer att göras tillgänglig på Internet.
Till betänkandet har fogats 22 reservationer samt ett särskilt yttrande av mp-ledamoten. De frågor som reservationerna avser samt de partier som har avgett reservationerna framgår översiktligt av avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s. 57-59).
Propositionens förslag till
riksdagsbeslut
Regeringen (Statsrådsberedningen) föreslår i proposition 1995/96:125
1. att riksdagen antar regeringens förslag till mål för en nationell IT- strategi,
2. att riksdagen godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT- utvecklingen.
Yttranden från andra utskott
Trafikutskottet har berett samtliga övriga utskott tillfälle att avge yttrande över de förslag i proposition 125 jämte motioner som berör resp. utskotts beredningsområde. Jordbruksutskottet, socialförsäkringsutskottet, skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet har beslutat avstå från att avge yttrande. Yttranden har avgivits av
- konstitutionsutskottet (1995/96:KU7y)
- finansutskottet (1995/96:FiU6y)
- justitieutskottet (1995/96:JuU8y)
- lagutskottet (1995/96:LU4y)
- utrikesutskottet (1995/96:UU6y)
- försvarsutskottet (1995/96:FöU4y)
- socialutskottet (1995/96:SoU4y)
- kulturutskottet (1995/96:KrU7y)
- utbildningsutskottet (1995/96:UbU5y)
- näringsutskottet (1995/96:NU8y)
- bostadsutskottet (1995/96:BoU6y)
Yttrandena återfinns i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1995/96:T50 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statliga verk och myndigheter stimuleras till utökad användning av telefonmöten och videokonferenser i sin verksamhet.
1995/96:T51 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att informationsteknikutvecklingen måste ses i ett bredare perspektiv än enbart det tekniska,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för anpassning av lagstiftningen till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny inriktning av arbetet med den enskildes integritetsskydd,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad integritetsskyddslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skoldatanätet som en statlig huvuduppgift för att främja informationsteknikanvändningen i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurscentrum för IT-baserade läromedel, informationssystem för utbildningsområdet och IT-körkort,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknik i lärarutbildningen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ny roll för SUNET i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utbyggd distansutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar om principer för offentliga handlingars tillgänglighet i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en databas för offentlig upphandling,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av delar av Telias nät i en särskild juridisk form,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag om en utbyggnad av ett digitalt marknät för television till förmån för digitala sändningar med utnyttjande av andra distributionskanaler i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:T52 av Mats Odell m.fl. vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationell IT-strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bredare lagöversyn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medianeutralitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personlig integritet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT-strategi för skolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergripande mål för skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SUNET,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lyfta fram exempel på användningen av IT,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets informationsförsörjning och en modern innebörd av offentlighetsprincipen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av Telia,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsvänligt klimat,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk kultur som offentlig handling,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digital TV,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datoriserade parlamentariker,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om papperslös ärendehantering,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om myndigheters ansvar för att öka intresset för IT-användning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privat e-post,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälso- och sjukvård,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av trygghetssystemen.
1995/96:T53 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt stöd för kvinnors IT-användning.
1995/96:T54 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillskapande av ett nationellt resurscentrum för att främja och stimulera tillväxten av IT-baserade läromedel/läromedier med tillvaratagande av de regionala resurser och kompetenser som finns.
1995/96:T55 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medborgarnas tillgänglighet till grunddatabaser med grundläggande samhällsinformation,
2. att riksdagen begär att regeringen inom EU skall verka för att medborgarnas behov av samhällsinformation om EU inte begränsas av privata intressenters vilja att göra pengar på information av betydelse för demokratin i Europa.
1995/96:T56 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgad nationell IT- strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell IT- konferens,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om statens ansvar för ett rundare Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om grundskolor med låga medelbetyg samt om pojkars och flickors IT-användning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de lågutbildades situation på IT-området,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om prissättning på information från myndigheter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sextimmarsdagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättsligt observatorium,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det svenska språket och IT,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibliotekens roll,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om IT:s inverkan på behovet av nya vägar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell digital kommunikationsdatabas,
16. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om IT:s betydelse för byggsektorn,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetsdeklarationer av miljödata och miljöinformation.
1995/96:T57 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen antar de i motionen angivna förslagen till en nationell IT- strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentralisering och regional balans,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokrati och delaktighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillväxt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslutningsavgifter för ISDN- kommunikation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildningsförbundens roll,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av skatteregler för småföretag för att främja användning av IT och företagens behov av kompetensutveckling,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samutnyttjande av datortek,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesutbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SUNET,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning,
13. att riksdagen kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex.
1995/96:T58 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rättslig översyn av IT-användningens berörda lagar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildnings- och utrustningssatsningar i skolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att främja tillväxt på datanäten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmedling av samhällsinformation vid medborgarkontor och till allmänhetens persondatorer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av konsumentupplysning om IT,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att främja miljö, jämlikhet och jämställdhet med hjälp av IT,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddet av den enskildes integritet.
1995/96:T59 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT och miljön,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av problemen med monopol- och oligopolstrukturer på programvarumarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om introduktion av IT inom den statliga kulturvården,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om public service-företagen och den nya tekniken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT och integritetsfrågor,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av säkerhetspolisens ökade kontroll av medborgarna genom den nya tekniken,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Europol och kommersialisering av personuppgifter från myndigheters register till utlandet.
Utskottet
1 Inledning
1.1 Vad är IT?
Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta, vverföra och presentera ljud, text och bild. IT gör denna hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska avstånd. Sammansmältningen av tele-, data- och medieområdena har lett till att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av information. Begreppet informations- och kunskapssamhället används vidare som en benämning på en vidareutveckling av industrisamhället där information och kunskap utgör en allt viktigare resurs för att skapa nationellt välstånd.
Utvecklingen inom IT-området är snabb och starkt internationellt inriktad. Till bilden hör vidare att IT-frågornas spännvidd gör att en rad skilda företag, stiftelser, organisationer samt kommunala och statliga organ i samhället arbetar med olika utvecklingsinsatser. Det är därför svårt att ge en samlad och aktuell beskrivning av kunskapsläge, strukturer och pågående insatser. För en beskrivning av vissa grundfakta om tillgången till och användningen av IT i Sverige hänvisas till proposition 1995/96:125, bilaga 1. En internationell kartläggning av hur olika länder har utformat sina nationella IT-strategier har nyligen utförts av Sveriges tekniska attachéer (IT världen runt - nationella initiativ).
1.2 Ärendets beredning
Informationsteknikens utveckling och användning har - under olika benämningar som datapolitik och ADB-politik - behandlats av riksdag och regering alltsedan 1960-talet. Behandlingen har oftast avsett avgränsade frågor inom särskilda politikområden eller samhällssektorer och då vanligen tekniska utvecklingsfrågor eller förändringar av rättsregler.
Under de senaste åren har IT-frågorna rönt politisk uppmärksamhet i allt större utsträckning. En förklaring är den snabba tekniska utvecklingen på området och att marknadskrafterna nu är så starka att IT-användningen ökar i ett mycket högt tempo. Informationstekniken har därmed fått en allt större betydelse för hela samhällsutvecklingen. Såväl nationellt som internationellt har intresset också alltmer kommit att riktas mot gemensamma IT-frågor och behovet av en IT-strategi för att påskynda utvecklingen av ett informations- och kunskapssamhälle som främjar ökad välfärd och livskvalitet.
För att möjliggöra en mer samlad och övergripande behandling av IT-frågorna inrättades den 17 mars 1994 av den dåvarande regeringen en kommission för att höja livskvaliteten och landets internationella konkurrensförmåga genom användning av informationsteknik. I kommissionens uppgifter ingick bl.a. att analysera behovet av och föreslå åtgärder i syfte att Sverige år 2010 skall tillhöra de absoluta spjutspetsarna när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin (prop. 1993/94:177).
Kommissionen färdigställde i augusti 1994 betänkandet Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118). I utredningen framhålls att statens uppgifter främst är att undanröja hinder, stödja och stimulera och att vara föredöme. Utbildning, rättslig förnyelse och effektivisering av den offentliga förvaltningen angavs som viktiga områden för statliga insatser. Kommissionens verksamhet upphörde i samband med regeringsskiftet hösten 1994. Dessförinnan hade kommissionens rekommendationer delvis överlämnats till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.
Efter regeringsskiftet tillkallades genom direktiv den 19 januari 1995 en ny kommission för att främja en bred användning av informationsteknik (SB1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv vara rådgivande till regeringen i strategiska och övergripande frågor inom informationsteknikens område (dir. 1995:1). Kommissionen skall vidare vara pådrivare och kunskapsspridare i frågor om informationsteknikens användningsmöjligheter i samhället. Av direktiven framgår att kommissionen bl.a. skall följa nätverksutbyggnaden och IT-användningen i offentlig sektor samt bidra till att de rättsliga frågor som är av betydelse för att få till stånd en ökad IT-användning skyndsamt kan lösas.
Den nuvarande IT-kommissionen har i allt väsentligt arbetat vidare på den grund som lades av den förra regeringens IT-kommission. I juni 1995 lämnades betänkandet IT-kommissionens arbetsprogram 1995-1996 (SOU 1995: 68) till regeringen. Av betänkandet framgår att kommissionen ser som sin övergripande uppgift att stimulera användningen av IT inom alla samhällsområden genom att bidra till ett gynnsamt klimat för införande och utnyttjande av IT.
En samlad riksdagsbehandling av övergripande IT-frågor skedde hösten 1995 med utgångspunkt från en rad övergripande motionsförslag om IT- utvecklingen och dess betydelse för regional utveckling, sysselsättning och en god miljö. Enligt sitt av riksdagen godkända betänkande konstaterade trafikutskottet att det fanns en betydande samsyn om informationsteknikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning (bet. 1995/96:TU1). Denna samsyn gällde även vilka frågor som närmare borde övervägas inom ramen för det fortsatta utvecklings- och beredningsarbetet. Enligt riksdagsbeslutet avslogs samtliga motionsyrkanden med hänvisning till pågående utvecklingsarbete och i avvaktan på regeringens aviserade redovisning till riksdagen av en strategi för att utveckla IT- användningen.
2 Nationell IT-strategi
2.1 Regeringens förslag och redovisning
Målen för en nationell IT-strategi
Regeringen anger i propositionen att insatserna inom IT-området skall utgöra en del av en sammanhållen vision om en önskvärd samhällsutveckling och underordnas de övergripande mål som i demokratisk ordning läggs fast för olika samhällsområden. Någon fristående statlig IT-politik erfordras inte utan i stället en politik för skilda samhällsområden som på bästa sätt tar vara på informations- och kunskapssamhällets möjligheter. För att skapa samsyn kring insatserna på IT- området anges dock att gemensamma mål behövs för användningen och utvecklingen av IT. Därmed kan insatserna samlas till en mer slagkraftig helhet så att sambanden mellan olika områden och behoven av gemensamma och övergripande utvecklingsinsatser förtydligas.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att målen för en nationell IT-strategi skall vara:
- att utnyttja IT:s möjligheter på ett aktivt sätt som bidrar till att skapa till- växt och sysselsättning och som stärker Sveriges konkurrenskraft,
- att värna allas lika möjligheter så att IT kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa,
- att utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens i IT- utvecklingen,
- att utnyttja IT för att utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet,
- att använda IT för att stödja grupper med särskilda behov,
- att skapa bred tillgång till information för ökad delaktighet och kunskapsutveckling,
- att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt mer gränslös värld och
- att använda IT för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet och förbättra servicen till medborgare och företag.
En nationell IT-strategi
Regeringen redovisar vidare sin bedömning av hur IT-strategin bör utformas. Syftet med strategin anges vara att rikta nationens samlade krafter mot informations- och kunskapssamhällets krav och behov och att ange en övergripande ansvars- och rollfördelning i den fortsatta IT-utvecklingen. Enligt regeringens uppfattning gäller det nu framför allt att stimulera användningen av den nya tekniken på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.
Politiskt fastställda mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets informations- och kommunikationssystem i stort skall fungera skall vara utgångspunkten för marknadens aktörer. Dessa mål skall förenas med valfrihet för användarna och med en marknadsmässig utveckling av nät, tillämpningar och tjänster. För att bli verkningsfulla måste de övergripande riktlinjerna i stor utsträckning utformas i internationell samverkan. Enligt propositionen har staten en viktig roll när det gäller att bevaka Sveriges intressen på IT-området och ta initiativ på områden där den nationella beslutsrätten inte längre räcker till.
Enligt regeringen kan vidare staten spela en viktig roll som medaktör och katalysator. Staten bör därvid samverka med de utvecklingsaktiviteter som pågår i kommuner, län och regioner samt i näringslivet och olika ideella nätverk och organisationer. I detta regionala och lokala samspel har länsstyrelserna en viktig uppgift.
Prioriterade statliga uppgifter
Regeringen anser att det är nödvändigt att definiera och konkretisera statens uppgifter. Under de kommande åren föreslås att staten prioriterar insatser inom tre områden - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning.
Beträffande rättsordningen anges att det endast är genom ett stabilt och väl förankrat rättsligt regelverk, samt tydliga spelregler i övrigt, som en allmän tilltro till IT:s möjligheter kan växa fram och förutsättningar skapas för en dynamisk tillväxt av olika tjänster och tillämpningar. Rättsordningens förmåga att reglera och stödja användningen av IT tillmäts därför en central betydelse. Enligt regeringens uppfattning måste den IT-anknutna rättsutvecklingen påskyndas. Inriktningen bör vara att genom ett systematiskt och samordnat utvecklingsarbete söka finna en så generell form för rättsliga regleringar som möjligt så att de kan inrymma nya verksamhetsformer och kommunikationsmönster och så långt möjligt göras oberoende av de yttre former som teknikutvecklingen och teknikanvändningen kan anta vid olika tidpunkter. Målet är att genomföra erforderliga författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år. Målet är också att finna effektiva former för en kontinuerlig uppföljning av IT-utvecklingen på rättsområdet.
När det gäller utbildningen anges att kunskapssamhället har en innebörd som är långt vidare än vad som ryms i utbildningsbegreppet. Det rör sig närmast om ett förhållningssätt till kunskaper och kunskapsförvärv som måste genomsyra hela samhället. Utbildning är grundläggande för både individen och samhället och måste därför sättas än mer i centrum i den omvandling som nu pågår. Enligt propositionen bör ett mål därför vara att kunskaper om IT och dess användningsmöjligheter förs in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år. I ett längre perspektiv anges att det framstår som minst lika viktigt att värna om en allmänbildning som är så bred och djup att människornas möjligheter att orientera sig i det växande informationsflödet säkerställs.
Beträffande samhällets informationsförsörjning framhålls att den information och de kunskaper som byggts upp genom gemensamma ansträngningar skall vara en gemensam tillgång och kunna användas till största möjliga nytta för landet och medborgarna. Insatser för att fortlöpande vidga och fördjupa informations- och kunskapsbasen skall därför främjas. Målet bör vara att utforma en infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinformation och som är tillväxtbefrämjande. Informationsförsörjningen, och den infrastruktur som skall bära upp informationsförsörjningen, tonar därmed enligt propositionen fram som en nationell tillgång av stor strategisk vikt och med avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå gemensamma samhällsmål. En informationsförsörjning som svarar mot de nya möjligheterna och kraven måste stödjas av en väl utvecklad infrastruktur. Tekniken måste också kompletteras med en omfattande immateriell överbyggnad i form av bl.a. olika spelregler som underlättar informationsutbytet. Att utforma denna nya infrastruktur för samhällets informationsförsörjning anges vara en stor och komplicerad uppgift som måste ske stegvis i decentraliserade former genom ett nära samspel mellan användare och tjänsteleverantörer.
2.2 Motionsförslag
Regeringens förslag till nationell IT- strategi har behandlats av samtliga riksdagspartier. I motionerna efterlyses bl.a. mer tydliga och ambitiösa mål och en strategi som främjar regional balans och decentralisering samt en utveckling av näringslivet och en miljöanpassad samhällsutveckling.
I motion T51 (m) yrkande 1 (delvis) kritiseras regeringens strategi för håglöshet och otillräcklighet. IT kan inte utvecklas med politiska diktat. Avgörande är enskilda människors och företags intresse och möjligheter att ta tekniken i sin tjänst. Enligt motionen behövs därför en ny typ av politiskt ledarskap för att möta en utmaning som i grunden inte är teknisk. Ett helt samhällssystem måste utvecklas för att kunna möta krav som är annorlunda än de som gällde i det gamla industrisamhället. Motionärerna bedömer att inte heller de nuvarande formerna för vårt demokratiska styrelseskick på sikt kommer att klara de krav som följer av att medborgare som genom den nya tekniken kan sända, motta och bearbeta information oberoende av tid, rum eller andra begränsningar. Utvecklingen av Sverige till en IT-nation i världsklass är en långt större utmaning än vad regeringen tycks inse. Inte minst bör villkoren för företagande och tillväxt förbättras radikalt, eftersom det är i företagen som den avgörande informationstekniska utvecklingen måste äga rum. Ju snabbare den teknologiska utvecklingen är, desto större blir kraven på dynamik i ekonomin. Mot denna bakgrund framhålls vikten av att IT- utvecklingen betraktas i ett vidare perspektiv än enbart det tekniska.
I motion T57 (c) yrkandena 1 och 2 sägs att regeringens förslag till nationella mål för IT-utvecklingen måste förtydligas. Motionärerna anser att regeringens riktlinjer är för övergripande och att kraven på hur strategin skall fullföljas är för små. Det är inte nog, menar motionärerna, att statens uppgift skall vara att stimulera användningen av den nya tekniken i syfte att främja kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Riksdagen borde fatta beslut om en sammanhållen IT-strategi som leder till tillväxt, regional balans, decentralisering och demokratisk utveckling. Rätt använd kan IT leda till att hela vårt land utvecklas. Förutsättningen är dock att grundläggande kommunikationsmöjligheter blir tillgängliga på likvärdiga villkor för alla i hela landet och att användningen av IT stimuleras. Politikens uppgift är därför enligt motionen att formulera målen för utvecklingen av den nya tekniken och skapa de förutsättningar som behövs för att nå dit.
I motion T58 (fp) yrkande 1 (delvis) framhålls att regeringens strategi saknar vision och vilja till offensiva satsningar. Enligt motionen bör ett centralt mål för IT-politiken vara att den snabba utvecklingen på området får genomslag i näringslivet. Motionärerna anser att om inte utvecklingen på IT- området även omfattar företagen kommer landet snart att vara permanent på efterkälken med en ökad arbetslöshet som följd.
I motion T56 (v) yrkande 1 betonas att den nationella IT-strategin bör främja och påskynda utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt samhälle. Strategin föreslås vidare kompletteras med de problem och möjligheter som den nya tekniken innebär. IT kan skapa än större klyftor mellan rika och fattiga länder och IT kan öka, men även minska klyftorna mellan regioner i Sverige. Strategin föreslås även beakta att IT kan påverka klyftorna mellan hög- och lågutbildade i samhället. Motionärerna framhåller att eftersom IT-tekniken är etablerad - men ännu inte var människas egendom - är statens förhållningssätt avgörande för den fortsatta utvecklingen.
I motion T59 (mp) yrkande 1 anges att med en ökad IT-användning finns stora möjligheter att minska förbrukningen av naturresurser och energi. Enligt motionärerna bör därför IT genomsyra såväl miljöarbetet som den nationella IT- strategin. Detta betyder att miljö bör ingå som ett delmål för den övergripande IT-politiken. Enligt motionen bör regeringen mot denna bakgrund återkomma till riksdagen med förslag om hur ett ekologiskt långsiktigt hållbart tänkande kan komma till uttryck i den fortsatta IT-utvecklingen.
I motion T52 (kds) yrkande 1 framhålls att Sverige behöver en nationell IT- strategi. IT är betydelsefull för sysselsättning och export, men dessutom som ett medel att nå andra och högre mål. Motionärerna betecknar regeringens skrivningar om den nationella IT- strategin som tomma och innehållslösa. I stället efterlyses en IT-strategi med konkreta mål och därtill kopplade åtgärdsprogram. Det år 1993 uttalade målet att Sverige år 2010 skall tillhöra världens absoluta spjutspetsar inom alla delområden av IT bör fortfarande gälla.
Vidare framhålls i motionen, vad gäller statens roll, att det vore helt fel av riksdagen eller andra statliga instanser att sätta upp konkreta mål för hur informationstekniken och dess användning skall utvecklas de närmaste decennierna. Staten kan dock tillsammans med kommuner och landsting vidta åtgärder för att skapa förutsättningar för att IT blir tillgänglig för alla som vill ta den till sig och att tekniken ger de fördelar inom den offentliga sektorn som är möjliga att uppnå.
2.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att informationstekniken kommer att få en allt större betydelse för samhällsutvecklingen. En bred och effektiv IT-användning betyder mycket för vår produktionsförmåga och konkurrenskraft. Utvecklingen mot ett informationssamhälle påverkar vidare arbetsliv och levnadsmönster samt demokratiska värden som insyn och påverkansmöjligheter. Det är därför viktigt att IT-användningen sker i sådana former att en positiv samhällsutveckling främjas.
Rätt använd kan alltså IT bidra till att stärka Sveriges produktionsförmåga och den svenska ekonomins konkurrenskraft samt medverka till att skapa nya arbetstillfällen. IT- användningen innebär dock även risker för nya former av kriminalitet samtidigt som problem såsom regionala obalanser, försämrat personligt integritetsskydd, ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället kan uppstå. För att på bästa sätt ta till vara IT:s möjligheter och hantera de risker som kan uppstå är det enligt utskottets mening angeläget att en samlad nationell IT-strategi läggs fast av statsmakterna.
Trafikutskottet konstaterar att denna syn på IT-frågornas betydelse för samhällsutvecklingen delas av regeringen och motionärerna. I propositionen och motionerna betonas sålunda att IT har en nyckelroll för utvecklingen av ett informations- och kunskapssamhälle och att IT har stor betydelse för näringslivets konkurrensförmåga, den regionala utvecklingen, miljön och demokratins utveckling. Utskottet ser för sin del mycket positivt på den uppmärksamhet som ägnats dessa frågor. En bred politisk samsyn om IT-områdets betydelse och vilka insatser som är erforderliga underlättar enligt utskottets mening möjligheterna för Sverige att uppnå en tätposition i världen när det gäller utveckling och användning av informationsteknik.
Trafikutskottet övergår därefter till regeringens förslag om målen för en nationell IT-strategi. Försvarsutskottet och näringsutskottet har i sina yttranden till trafikutskottet behandlat denna fråga.
Försvarsutskottet erinrar inledningsvis om att riksdagen i december 1995 beslutat om att totalförsvaret skall utformas för att möta en vidgad hotbild. Totalförsvaret skall bl.a. bidra till att stärka samhällets samlade förmåga att förebygga och hantera svåra nationella påfrestningar i fred. Försvarsutskottet konstaterar dock att inget av målen för IT-strategin, vare sig i propositionen eller i motionerna, uppmärksammar frågan om samhällets sårbarhets- eller säkerhetsaspekter eller de nya beroendeförhållanden som kan skapas i samhället av den nya tekniken. Enligt försvarsutskottets bedömning är denna fråga av avgörande betydelse för möjligheten att förverkliga de ambitioner som målen med IT-strategin skall tillgodose. Försvarsutskottet anför vidare följande:
Alla insatser i det föreslagna handlingsprogrammet måste enligt utskottets mening förenas med högt ställda säkerhetsmål, och samhällets sårbarhet beaktas. Först därmed skapas förtroende hos allmänhet, företag och myndigheter för informationssamhällets möjligheter. Detta bör enligt utskottets mening - av riksdagen - föras in som ett uttalat mål i den nationella strategin.
Trafikutskottet anser i likhet med försvarsutskottet att informationstekniken har mycket stor betydelse för samhällets säkerhet och sårbarhet. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-området ytterligare utveckla och konkretisera målen för den nationella IT-strategin. Utskottet förutsätter att säkerhetsfrågan därvid kommer att uppmärksammas varvid de synpunkter som framförts av försvarsutskottet beaktas. Trafikutskottet återkommer till säkerhets- och sårbarhetsfrågor vid behandlingen av regeringens förslag till handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).
Näringsutskottet har i sitt yttrande framhållit att man betraktar regeringens förslag till en nationell IT-strategi som principiellt och övergripande i syfte att formulera statens roll vad gäller integrationen av IT i samhällsutvecklingen. IT betecknas av näringsutskottet som en strategisk hörnsten i den nödvändiga förnyelsen av Sverige varför det är värdefullt att regeringen söker definiera statens uppgifter för att främja IT:s roll inom de vitt skilda områden som behandlas i propositionen. Näringsutskottet framhåller vidare följande:
IT är ett instrument att bryta sektoriseringen mellan olika politikområden och skapa nya, intressanta samverkansformer såväl inom som mellan skilda samhällsområden. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som sägs i propositionen om behovet av sektorsövergripande samverkan ställer sig utskottet tveksamt till om det är dndamålsenligt att varje departement, såsom föreslås i propositionen, enskilt skall återrapportera utvecklingen inom respektive område till riksdagen. Detta skulle strida mot ambitionen att bryta ner de sektoriella gränserna. Näringsutskottet ser i denna del behov av en mer samlad och sektorsövergripande redovisning från regeringens sida till riksdagen.
Trafikutskottet delar näringsutskottets uppfattning om behovet av en samlad redovisning från regeringens sida av utvecklingen på IT-området. Därmed ges förutsättningar för att målen skall kunna konkretiseras ytterligare samtidigt som handlingsprogrammet kan vidareutvecklas och genomföras kraftfullt. Utskottet förutsätter sålunda att regeringen för riksdagen regelbundet kommer att följa upp hur målen för IT-strategin uppfylls och återrapportera resultatet samlat för riksdagen.
Trafikutskottet övergår därefter till de motionsyrkanden som väckts om den nationella IT-strategin.
I likhet med vad näringsutskottet anfört i sitt yttrande kan trafikutskottet konstatera att vad som anförs i de aktuella motionerna i stora drag överensstämmer med vad som sägs i propositionen. Regeringens mål för IT- strategin tar sålunda sikte på att övergången till informations- och kunskapssamhället skall omfatta nationen som helhet och att alla medborgare skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter. Huvudinriktningen är vidare att stimulera användningen av IT på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. IT skall även understödja den redan inledda processen mot decentralisering av offentlig verksamhet och stödja småskalighet och lokalt förankrad utveckling. Målet för IT-strategin är även att utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet. Detta innebär att hänsyn måste tas till miljön och till önskvärdheten att minska klyftorna mellan olika grupper i samhället.
Av det anförda följer att kraven i motion T51 (m) yrkande 1 (delvis), om att informationstekniken måste ses i ett bredare perspektiv än enbart det tekniska, blir tillgodosedda. De utgångspunkter som anges i motion T58 (fp) yrkande 1 (delvis) om att IT- utvecklingen måste få genomslag i näringslivet överensstämmer vidare väl med regeringens riktlinjer och tillgodoses därmed. Detsamma gäller motionerna T57 (c) yrkandena 1 och 2 och T52 (kds) yrkande 1, som betonar vikten av regional balans och decentralisering samt att målen måste bli konkretare, samt motionerna T56 (v) yrkande 1 och T59 (mp) yrkande 1 som behandlar miljöfrågor och risken för att IT kan leda till större klyftor i samhället. När det gäller yrkandet om mer konkreta mål vill utskottet erinra om att de verksamhetsansvariga fortlöpande skall konkretisera målsättningarna samt anpassa och vidareutveckla dem i takt med utvecklingen. Utskottet förutsätter därvid att tydliga och mätbara mål kommer att utvecklas så att positionerna på IT-området kan flyttas fram.
Trafikutskottet anser det mycket positivt att det tycks råda stor politisk enighet om informationsteknikens betydelse för samhällsutvecklingen och om de frågor som särskilt behöver uppmärksammas. Av det anförda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi och avstyrker motionerna i nu behandlad del. De blir dock samtliga till väsentlig del tillgodosedda.
Trafikutskottet behandlar därefter regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning.
Trafikutskottet anser att regeringens prioritering av angelägna samhällsområden är väl ägnad att främja en positiv utveckling av informations- och kunskapssamhället. Utskottet kan konstatera att i utredningen Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118) pekade den tidigare IT-kommisionen ut politikområden som bedömdes vara särskilt viktiga. Bland dessa områden ingick såväl rättsordningen, utbildningen som olika frågor som inryms i begreppet samhällets informationsförsörjning.
Försvarsutskottet har i sitt yttrande till trafikutskottet noterat att varken regeringen eller motionärerna särskilt framhåller att det bör vara en prioriterad uppgift för staten att värna om säkerhets- och sårbarhetsaspekterna. Försvarsutskottet framhåller att Sverige redan i dag är utomordentligt beroende av en väl fungerande informations- och kommunikationsteknik. Även om alla som använder IT har ett eget ansvar för sin säkerhet bör staten enligt försvarsutskottets mening ha ett övergripande ansvar för frågor som enskilda knappast kan påverka på egen hand. Försvarsutskottet förordar att riksdagen uttalar att även detta bör vara en central uppgift för staten när det gäller att främja satsningar inom IT.
Trafikutskottet har ingen erinran mot försvarsutskottets bedömning att säkerhets- och sårbarhetsfrågor bör vara en prioriterad statlig uppgift. Trafikutskottet konstaterar att i den av regeringen prioriterade arbetsuppgiften samhällets informationsförsörjning ingår säkerhets- och sårbarhetsfrågor. Utskottet återkommer till dessa frågor i samband med behandlingen av regeringens handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).
Trafikutskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter.
3 Handlingsprogram för informationsteknikens användning
3.1 Inledning
I propositionen redovisas ett handlingsprogram för de kommande åren med åtgärder för att bredda och utveckla IT-användningen. Programmet tar sin utgångspunkt i målen för den övergripande nationella IT-strategin. Åtgärder redovisas inom följande elva samhällssektorer och politikområden:
- Rättsordningen
- Utbildningen
- Samhällets informationsförsörjning
- Näringspolitiken
- Kulturpolitiken
- Den offentliga förvaltningens IT- användning
- Hälso- och sjukvård
- Funktionshindrade och äldre
- Miljöpolitiken
- Transportområdet
- Energiområdet
Vidare ges en samlad redovisning av statistikförsörjningen på IT-området och ekonomiska konsekvenser av de presenterade åtgärderna och bedömningarna.
De delar av handlingsprogrammet som föranlett motionsförslag behandlas i avsnitten 3.2-3.10. Övriga motionsförslag behandlas i avsnitten 3.11-3.15. Kvarstående delar av regeringens handlingsprogram behandlas i avsnittet 3.16 Övriga insatsområden m.m.
3.2 Rättsordningen
3.2.1 Regeringens redovisning
Enligt propositionen föreligger det en rad rättsliga hinder för en rationell användning av IT. Det nuvarande regelverket anges inte heller ge de klara signaler som krävs för att undvika olika typer av missbruk och oönskade följder av den nya tekniken. En generell svårighet är teknikutvecklingens snabba förlopp. Regeringen redovisar att en rad initiativ redan har tagits till översyn av lagstiftning med anledning av utvecklingen på IT-området, t.ex. beträffande persondatalagstiftningen och regelverket för den offentliga förvaltningen.
Enligt regeringen innebär dock takten i teknikutvecklingen att tempot i rättsutvecklingen måste drivas upp. Målet för handlingsprogrammet inom rättsordningen är därför att genomföra nödvändiga författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år. De fem rättsområden som prioriteras i propositionen är integritetsskydd, regelverk för elektronisk dokumenthantering i offentlig förvaltning, upphovsrätt, reglering av distansarbete och telelagen.
Regeringen anger vidare att ett rättsligt observatorium kommer att inrättas för att möjliggöra en effektiv form av kontinuerlig rättslig uppföljning på IT-området. Observatoriet avses knytas till regeringens IT- kommission och organiseras i nätverksform. Observatoriet skall bl.a. göra en samlad kartläggning av alla rättsliga frågor som aktualiseras av utvecklingen på IT-området. Observatoriet skall därvid följa pågående lagstiftningsarbete, fästa uppmärksamhet på akuta problem, hålla kontakt med den privata och offentliga sektorn samt följa den rättsliga utvecklingen internationellt.
3.2.2 Motionsförslag
I motion T51 (m) yrkande 2 behandlas principerna för anpassningen av lagstiftningen till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser. Enligt motionärerna har staten en viktig uppgift att se till att stabila och funktionsdugliga rättsregler utvecklas och upprätthålls. Vidare anges att en översyn av den offentliga rätten är angelägen. Det gäller såväl förvaltnings- lagens som tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens anpassning till den nya tekniken. Väsentliga delar av det lagstiftningsarbete som nu måste ges högsta prioritet handlar enligt motionen snarare om att riva hinder för att fullt ut dra nytta av de nya möjligheter som IT öppnar, än att söka finna nya detaljregler som snabbt kommer att visa sig oanvändbara.
I motionen hemställs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny inriktning av arbetet med den enskildes integritetsskydd (yrkande 3) och att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad integritetsskyddslag (yrkande 4). Enligt motionärerna innebär den tekniska utvecklingen att reglerna för den personliga integriteten bör ses över. Ett EU-direktiv angående dataskydd kräver en omfattande anpassning av den rättsliga strukturen på området. De förestående förändringarna av datalagen och integritetsskyddet motiverar enligt motionärerna en vid diskussion om grunderna för detta skydd. Den personliga integriteten bör ses som en del av en individuell rättighet i stället för som en produkt av parlamentariska beslut. Det finns goda motiv för att stifta en samlad integritetsskyddslag, som bör göras oberoende av den tekniska utvecklingen. Forskningens behov av data bör bli föremål för en särskild analys.
I motion T58 (fp) yrkandena 1 (delvis) och 7 understryks behovet av en rättslig översyn av IT-användningen, bl.a. skyddet av den enskildes integritet. Enligt motionärerna har den snabba IT- utvecklingen lett till att lagstiftningen inte är verklighetsanpassad. Det anges därför vara nödvändigt att av regeringens tre prioriterade mål sätta reformeringen av de rättsregler som berörs av IT främst. I motionen anförs vidare att utvecklingen av elektroniska nätverk innebär att immateriella rättigheter lätt kan spridas utan medgivande. Enligt motionärernas mening bör utredas vilka möjligheter som finns till standardisering av elektronisk märkning på i dag upphovsrättsligt skyddade verk.
Motionärerna framhåller vidare att IT- observatoriet bör ha som en fundamental uppgift att formulera utgångspunkterna för en lagstiftning som i en medieoberoende anda på sikt kan ersätta ett flertal av de grundläggande lagarna om yttrandefrihet, integritet, offentlighet, egendomsrätt m.m. Den svenska datalagstiftningen har länge varit i behov av en förändring, som bör inriktas på en generell integritetslagstiftning och inte på att skapa en ny datalag. Det finns också behov av att modernisera synen på dokumentbegreppet i förvaltningslagen med hänsyn till den stigande andelen elektroniska handlingar i förvaltningen.
I motion T56 (v) yrkande 8 framhålls att det är bra att ett rättsligt observatorium inrättas. Enligt motionen bör dock observatoriet ha en parlamentarisk förankring genom att riksdagsledamöter knyts till arbetet.
I motion T59 (mp) behandlas informationsteknikens följder för integriteten (yrkande 6). Enligt motionärerna bör offentliga myndigheters register med personuppgifter inte kommersialiseras och endast spridas i den omfattning som offentlighetsprincipen tillåter. Regeringen bör också tillsätta en utredning rörande Säkerhetspolisens (säpo) ökade kontrollmöjligheter av medborgarna vilket möjliggörs av ny informationsteknik som medger att man med hjälp av datorer kan söka information i digitaliserat spaningsmaterial. (yrkande 7).
Vidare hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Europol och kommersialiseringen av person-uppgifter från myndigheternas register till utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att i det europeiska polissamarbetet registrera personer efter ras eller livsstil måste avvisas, eftersom det är tvivelaktigt från etisk synpunkt och strider mot förbudet mot åsiktsregistrering. Sverige bör vidare enligt motionen verka inom EU för att inga personuppgifter sprids eller registreras i strid mot svensk lagstiftning. Personuppgifter ur offentliga myndigheters register bör heller inte få säljas till något annat land.
I motion T52 (kds) påtalas behovet av en bred lagöversyn (yrkande 2). Regeringens förslag kritiseras för avsaknad av konkreta tidsplaner. Vidare kritiseras förslagen för att de lyfter fram de rättsområden där resultat bedöms snart kunna förväntas medan andra, minst lika viktiga områden, därmed kommer att styras av föråldrade lagar. Enligt motionärerna finns det en risk för att många kommer att utsättas för obehag och få sin integritet kränkt under den tid då rättsordningen inte är verklighetsanpassad. I väntan på internationella överenskommelser föreslås att vissa luckor i den svenska lagstiftningen tätas, t.ex. kriminalisering av innehav och spridning av barnpornografi.
I motionen efterlyses också medieneutralitet i lagstiftningen (yrkande 3). Med detta avses att t.ex. integritetsskyddet skall gälla oavsett om det rör tryckta medier, etermedier eller datamedier. Lagar bör enligt motionen vara så medieneutrala som möjligt.
Vidare begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personlig integritet (yrkande 4). Enligt motionärerna måste fastslås att den personliga integriteten är absolut och att sekretessbelagd information skall skyddas effektivt. Det behövs också säkra system för att hantera åtkomsten till sekretessbelagd information inom den offentliga sektorn.
I översynen av lagstiftningen bör också ingå att behandla frågan hur privat e- post till tjänstemän inom den offentliga förvaltningen kan förbli privat (yrkande 19).
3.2.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet behandlar inledningsvis regeringens redovisning och de motionsyrkanden som tar upp olika frågor om en rättslig översyn med anledning av IT-utvecklingen.
Konstitutionsutskottet ställer sig i sitt yttrande bakom propositionens handlingsprogram för rättsordningen vad avser inrättandet av ett rättsligt observatorium och regeringens förslag till prioritering av olika rättsområden inkl. tidsplanen för detta arbete.
Konstitutionsutskottet anför vidare följande:
Vad gäller integritetsskyddet framgår det av propositionen att datalagen enligt regeringens intentioner inom tre år skall ersättas av en ny persondata- och integritetslagstiftning, till vilken registerlagarna skall anpassas och samtidigt moderniseras. Till detta vill utskottet, med hänvisning till vad som anförs i motion T51 (m) yrkandena 3 och 4 samt motion T52 (kds) yrkandena 3 och 4 anföra att integritetsskyddet i det pågående översynsarbetet bör utformas mot bakgrund av en mer konsekvent princip, av vilken tydligt framgår att den enskilde förfogar över bl.a. uppgifter om sig själv och sin person. Likaså bör integritetsskyddet framdeles ges en generell och teknik-oberoende utformning.
Med detta torde önskemålen i de motioner som yrkar på en bred översyn av lagstiftning med betydelse för IT- frågorna (motionerna T51 (m) yrkande 2 och T58 (fp) yrkande 1) och de som särskilt yrkar på en översyn av integritetslagstiftningen med anknytning till IT (motionerna T51 (m) yrkandena 3 och 4 T52 (kds) yrkandena 3 och 4, T58 (fp) yrkande 7 och T59 (mp) yrkandena 6 (delvis) och 8 vara tillgodosedda varför de bör avstyrkas.
Vad gäller motion T52 (kds) yrkande 2 enligt vilken svensk lagstiftning, i avvaktan på internationella överenskommelser, bör ändras, t.ex. kriminalisering av innehav och spridning av barnpornografi, hänvisar utskottet till dels vilande förslag till grundlagsändring m.m. (bet. 1993/94:KU28), dels till den pågående Barnpornografiutredningen (Ju 1994:14, dir. 1994:117) som avses avslutas inom kort. Även delar av IT-utredningens betänkande (SOU 1996:40) vad gäller t.ex. ansvarsförhållanden beträffande handhavande av s.k. elektroniska anslagstavlor har anknytning till dessa frågor. Motionen bör mot denna bakgrund avstyrkas.
Justitieutskottet har i sitt yttrande behandlat motion T51 (m) yrkande 2 vad gäller straffrättsliga frågor. Enligt detta utskott pågår ett arbetet inom regeringskansliet med att anpassa straff- och processrättsliga regler till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser. Enligt justitieutskottets uppfattning är därför inte någon åtgärd från riksdagens sida nödvändig med anledning av det aktuella motionsönskemålet.
Lagutskottet har i sitt yttrande behandlat motionerna T51 (m) yrkande 2, T52 (kds) yrkande 2 och T58 (fp) yrkande 1 (delvis). Av lagutskottets yttrande framgår följande:
Lagutskottet kan - såvitt gäller utskottets beredningsområde - inte se att det föreligger något omedelbart behov av att prioritera ytterligare rättsområden. Om det i samband med den kartläggning som det rättsliga observatoriet skall utföra visar sig att det finns ett behov av att ge förtur också till andra än de upphovsrättsliga frågorna på civilrättens område, förutsätter utskottet att IT- kommissionen kommer att uppmärksamma regeringen härpå. Utskottet förordar för sin del att motion T52 yrkande 2 avstyrks.
Lagutskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om behovet av att anpassa den upphovsrättsliga lagstiftningen till de nya krav som aktualiseras genom IT. I sammanhanget måste emellertid beaktas att lagstiftningen sedan länge bygger på internationella konventioner och att IT- utvecklingen i en allt högre grad kräver att de nödvändiga rättsliga anpassningarna får största möjliga internationella acceptans. Detta betyder att tyngdpunkten i de svenska aktiviteterna på området i första hand måste fokuseras på det arbete som bedrivs på det internationella planet. Så är också fallet.
Mot bakgrund av att enskilda länder har ytterst begränsade möjligheter att anta nationella lösningar på det upphovsrättsliga området är det nödvändigt att Sverige aktivt deltar i det internationella arbetet och där med kraft driver de frågor som är angelägna från svenska utgångspunkter. Utskottet utgår från att regeringen i det sammanhanget strävar efter att ta till vara Sveriges intressen i de frågor som motionärerna tar upp. Utskottet utgår också från att regeringen i förhandlingarna verkar för att de nödvändiga internationella harmoniseringarna skall komma till stånd snarast möjligt.
Några formella tillkännagivanden eller andra åtgärder från riksdagens sida kan enligt utskottets mening för närvarande inte anses påkallade. Utskottet anser att motionerna T51 och T58 i nu behandlade delar bör avstyrkas.
Trafikutskottet konstaterar att utvecklingen på IT-området har initierat ett omfattande översynsarbete på det rättsliga området. Som framgår av konstitutions-, justitie- och lagutskottets yttranden bereds såväl nationellt som internationellt för närvarande en rad olika lagstiftningsfrågor. Enligt regeringens handlingsplan kommer anpassningen och utvecklingen av rättsordningen att påskyndas.
Trafikutskottet har inga erinringar mot regeringens redovisning och delar för sin del konstitutionsutskottets uppfattning att syftet med de motioner som bl.a. yrkar på en bred översyn av lagstiftningen torde komma att tillgodoses. De påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Det gäller motionerna T51 (m) yrkandena 2-4, T52 (kds), yrkandena 3-4, T58 (fp) yrkande 1 (delvis) och yrkande 7 samt T59 (mp) yrkande 6. Trafikutskottet delar vidare konstitutionsutskottets och lagutskottets uppfattning att motion T52 (kds) yrkande 2 bör avstyrkas av riksdagen. Med hänsyn till den pågående beredningen av IT-utredningens betänkande Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40) avstyrks vidare motion T52 (kds) yrkande 19 om privat e-post till offentlig förvaltning.
Trafikutskottet övergår därefter till motion T56 (v) yrkande 8 och förslaget om att det rättsliga observatoriet bör ges en parlamentarisk förankring.
Lagutskottet betonar i sitt yttrande att det i lagstiftningsarbete i många fall är viktigt att parlamentariker och olika intressegrupper i allmänhet får tillfälle att medverka på ett så tidigt stadium som möjligt. I förevarande fall är det emellertid inte fråga om något traditionellt lagstiftningsarbete. Observatoriet är, såvitt lagutskottet kan bedöma, snarast avsett att vara ett kontaktorgan som bl.a. skall utföra ett expertbetonat juridiskt kartläggningsarbete. Mot denna bakgrund anser lagutskottet att det inte finns skäl att förorda att det rättsliga observatoriet skall ha en parlamentarisk sammansättning. I de fall observatoriets kartläggningsarbete påvisar behov av lagstiftningsåtgärder utgår lagutskottet från att regeringen tillkallar kommittéer och utredare i den utsträckning som är erforderligt och i samband därmed överväger om parlamentariker bör knytas till utredningsarbetet.
Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande att hela regeringens IT- verksamhet, inkl. det rättsliga observatoriet, bör ges en parlamentarisk anknytning i någon form.
Trafikutskottet delar lagutskottets uppfattning att det rättsliga observatoriet inte synes få sådana funktioner att en parlamentarisk förankring kan anses fullt nödvändig. Spridningen av informationstekniken och utvecklingen mot ett informations- och kunskapssamhälle har nått en sådan nivå att grundläggande strukturer i samhället påverkas vilket är av central politisk betydelse. Trafikutskottet anser därför att regeringen i en skrivelse årligen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av utvecklingen på IT- området såsom trafikutskottet förordar under avsnitt 2.3. Därmed ges det också förutsättningar för parlamentarisk förankring och bedömning av regeringens IT-arbete, som konstitutionsutskottet förespråkar i sitt yttrande. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda påkallar motion T56 (v) yrkande 8 inte någon åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks därför av utskottet.
Beträffande motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8 om säkerhetspolisen och Europol anger justitieutskottet i sitt yttrande att olika frågeställningar som rör registrering och ADB-behandling av bl.a. säpos register är föremål för utredning. En utgångspunkt för utredningsarbetet är att skapa enkla och lättbegripliga regler som är anpassade till den tekniska utvecklingen. Det skall därvid särskilt uppmärksammas att den enskildes personliga integritet får ett erforderligt skydd. Vidare skall hänsyn tas till Sveriges internationella åtaganden. I uppdraget ingår även att överväga säpos register. Arbetet skall redovisas senast den 31 mars 1997. Justitieutskottet anser att det saknas anledning för riksdagen att föregripa detta utredningsarbete varför motions- yrkandet (yrkande 7) bör avslås.
Av justitieutskottets yttrande framgår vidare att de uppgifter som skall förekomma i de aktuella registren hos Europol härrör från resp. lands nationella polisregister där uppgifterna har förts in i full överensstämmelse med den nationella lagstiftningen. Sverige bestämmer således på nationell nivå vilka uppgifter som skall införas i registren. Vidare anges att olika frågeställningar som rör registrering i polisregister för närvarande är föremål för utredning. Justitieutskottet anser att det saknas anledning för riksdagen att föregripa detta utredningsarbete, varför även motionen i denna del bör avslås (yrkande 8).
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande tagit upp motionärernas kritik mot ett förslag om att inom ramen för det europeiska polissamarbetet registrera personer efter bl.a. ras eller livsstil. Konstitutionsutskottet framhåller därvid att det har för avsikt att följa frågans fortsatta hantering inom EU. Motionsyrkande (yrkande 8) torde därför komma att tillgodoses varför det avstyrks.
Trafikutskottet gör för sin del ingen annan bedömning än justitieutskottet och konstitutionsutskottet och avstyrker motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8.
3.3 Utbildningen
3.3.1 Regeringens redovisning
Regeringen anger att utbildningsområdet är av stor betydelse för Sveriges möjligheter att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det livslånga lärandet kan stödjas av en bred och utvecklad användning av IT inom utbildningen. Insatser krävs på alla nivåer i utbildningsväsendet således även inom vuxenutbildningen och i folkbildningen. Målet är att kunskaper om IT och dess användning förs in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.
Av propositionen framgår att det bör ske en ökad samverkan mellan de olika aktörerna inom vuxenutbildningen. Arbetsmarknadens parter bör samverka för att uppnå en samsyn om IT:s konsekvenser och dess möjligheter i arbetslivet och på arbetsplatserna. En utveckling av skolan till ett kunskaps-centrum anges vara ett bra sätt att bredda tillgången till teknik och öka kunskapen. Även datorteken spelar här en viktig roll. Av de statliga anslagsmedlen till Folkbildningsrådet resp. till Folkrörelserådets verksamhets skall, under en treårsperiod, särskilda medel avse utbildningsinsatser på IT-området.
Regeringen ämnar ge Kungliga biblioteket i uppdrag att utveckla ett IT-baserat nationellt bibliotekssystem och överväga ett särskilt utvecklingsstöd för datorisering av folkbiblioteken.
Regeringen anmäler i propositionen att Högskoleverket skall få i uppdrag att i samråd med Forskningsrådsnämnden m.fl. utarbeta ett förslag till ett forskningsinformationssystem med Internet som informationsbärare. Målet är att nå ett väl utbyggt och överblickbart system över hela landet år 1998. Regeringen framhåller i propositionen att skolorna behöver vägledning och stöd för att utveckla formerna för IT-användningen i undervisningen. Varje kommun bör därför utforma en IT-strategi för skolan utifrån kommunens egna förutsättningar när det gäller bl.a. pedagogisk utveckling, behov av utrustning, ekonomiska resurser och kompetens. Skolans IT-strategi bör utgöra en del av kommunens övergripande IT-strategi och bör ingå i dess skolplan.
I propositionen framhålls att regeringen avser att uppdra åt varje universitet och högskola att redovisa ett handlingsprogram för användning av IT inom utbildning och forskning. Regeringen kommer vidare att överväga ytterligare insatser på 15 miljoner kronor för att främja den pedagogiska användningen av IT inom den högre utbildningen.
I propositionen anförs att regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att i samråd med berörda branscher utveckla nya yrkesinriktade kurser på IT-området inom gymnasieskolan och komvux. Det är också enligt regeringen naturligt att yrkesinriktade utbildningar inom IT- området kan ingå i försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
Regeringen framhåller i propositionen att Swedish University Computer Network (SUNET) är en nationell tillgång som bör kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken och inte minst folkbiblioteken bör ges förutsättningar att spela en roll som informationscentraler och förmedlare av IT-kunskaper. Det är därför ett nationellt intresse att även läns- och folkbiblioteken får tillgång till Internet, t.ex. genom SUNET. För att SUNET skall kunna utvecklas och spela en fortsatt viktig roll för IT-utvecklingen skall styrningen och finansieringen ses över liksom riktlinjerna för anslutning av nya användare. Enligt regeringen bör självfallet en utveckling av SUNET ske så att dess ursprungliga syfte - att betjäna universitet och högskolor - även fortsättningsvis tillgodoses.
Ett mål för lärarutbildningarna skall vara att fr.o.m. år 1998 bör samtliga som erhåller examen avsedd för läraryrket ha kunskaper om och egna erfarenheter av hur IT kan användas i undervisningen. Regeringen har vidare för avsikt att ställa ca 15 miljoner kronor till förfogande för utbildningsinsatser för lärarutbildare.
Vidare framhålls i propositionen att regeringen avser att uppdra åt Skolverket och Högskoleverket att utveckla ett informationssystem på utbildningsområdet. Uppdraget skall genomföras i samråd med Centrala studie- stödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen och EU:s programkontor för utbildning och kompetens. Regeringen kommer vidare att skapa ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum för att främja och stimulera framväxten av IT-baserade läromedel eller s.k. läromedia.
3.3.2 Motionsförslag
Skolverkets uppgifter när det gäller att på nationell nivå främja IT-användningen i skolan behandlas i två motioner.
Enligt motion T51 (m) yrkande 5 är Skolverkets arbete med Skoldatanätet den i dag absolut viktigaste statliga insatsen som görs för att sprida kunskaper om hur IT kan användas i skolan. Förutom informationstjänsten på Internet omfattar utvecklingsarbetet förmedling av erfarenheter i fråga om Internet som pedagogiskt hjälpmedel inom skolväsendet. Motionärerna anser att det är angeläget att Skolverket förstärker och utvidgar sitt framgångsrika arbete med Skoldatanätet. Projektet måste tillåtas ge bidrag till övrig utvecklingsverksamhet inom verket och tillförsäkras resurser under minst fem år till.
I motion T58 (fp) yrkande 2 (delvis) framhålls att Skoldatanätet ännu inte finns i hela landet. För att inte tappa tempo i skolans IT-utveckling vill motionärerna därför att skolor skall kunna ansluta sig till SUNET. Skolverkets uppgifter bör enligt motionen koncentreras på att stödja IT- användningen som pedagogiskt hjälpmedel för lärare.
Synpunkter på vissa elevgruppers IT- användning framförs i två motioner.
Enligt motion T56 (v) yrkande 4 bör riksdagen hos regeringen begära att Skolverket får i uppdrag att komma med förslag om hur grundskolor där betygsgenomsnittet är lågt skall få ökade möjligheter att tillgodogöra sig IT. Skolverket bör även utreda pojkars och flickors IT-användning i syfte att öka jämställdheten.
I motion T59 (mp) yrkande 5 anförs att särskilt stöd bör ges åt de elever i grundskolan som inte har tillgång till eller använder IT i sin hemmiljö. Vidare bör det klarläggas om skolorna har ekonomiska möjligheter att leva upp till regeringens handlingsprogram för IT- frågor eller om det kommer att ske på bekostnad av t.ex. specialundervisningen för elever med svårigheter.
Enligt motion T52 (kds) yrkande 7 bör visionen vara att varje individ i all slags undervisning skall kunna utvecklas till sin fulla individuella potential genom interaktion med lärare, studiekolleger och tekniska hjälpmedel. Ett konkret mål bör vara att alla 16- åriga elever år 2010 skall ha kunskaper och färdigheter som minst motsvarar godkänt studieresultat efter slutförda gymnasiestudier.
Ett riksdagsuttalande begärs i motion T52 (kds) yrkande 6 om att fristående skolor bör erbjudas lika möjligheter som de kommunala skolorna att delta i genomförandet av IT-strategier för skolan. Medel som satsas på IT i skolan måste ingå i den bas utifrån vilken de fristående skolornas anslag beräknas, anser motionärerna.
Invändningar mot förslaget om extra medel för utbildningsinsatser för lärarutbildare riktas i motion T51 (m) yrkande 7. Motionärerna anser att lärarhögskolorna skall använda moderna verktyg i undervisningen utan att staten betalar extra för detta.
I motion T51 (m) yrkande 6 ifrågasätts skapandet av ett statligt resurs-centrum för IT-baserade läromedel. Motionärerna hävdar att ett sådant centrum kan hämma den utveckling på området som i dag bedrivs inom näringslivet och universitetsvärlden. Likaså ställer sig motionärerna tveksamma till utvecklandet av ett informationssystem på utbildningsområdet. De anför bl.a. att arbetet med Skoldatanätet redan avkastat information för skolväsendet. Motionärerna framför i sammanhanget också invändningar mot att ett IT- körkort införs.
Regionala resurser bör enligt motion T54 (s) tas till vara vid bildandet av det nationella resurscentrumet för IT- baserade läromedel. Motionärerna framhåller att i Blekinge län finns både kompetens och erfarenhet när det gäller utveckling av sådana läromedel.
Enligt motion T57 (c) yrkande 8 finns det betydande vinster att göra genom ett mer flexibelt utnyttjande av datorutrustningen i skolorna och genom samordning mellan datortek och skola. Vid inrättande av datortek bör det därför alltid sökas lösningar som möjliggör att en större grupp än de som direkt berörs av datorteken får tillgång till dessa. Dock betonas i motionen att skolans behov av modern datautrustning inte enbart kan lösas på detta sätt.
Det bör enligt motion T57 (c) yrkande 9 vara en självklarhet att yrkesinriktade utbildningar inom IT-området skall ingå i försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Frågan om de lågutbildades situation när det gäller användningen av informationsteknik tas upp i motion T56 (v) yrkande 5. Motionärerna pekar på att lågutbildade ofta är de första som avskedas när den nya tekniken medför att jobb försvinner. De lågutbildade har också ofta svårt att tillgodogöra sig de positiva effekterna av en mer allmän användning av IT i samhället, en situation som de delar med dyslektiker och synskadade. Regeringen bör särskilt se över dessa gruppers möjligheter att använda den nya tekniken.
Enligt motion T52 (kds) yrkande 10 bör staten lyfta fram exempel på användningen av IT för att påskynda och underlätta integreringen av IT i samhället. På Skolverket t.ex. bör ligga ett ansvar för att sprida information om lyckade IT-satsningar i skolor.
Ett tillkännagivande av riksdagen begärs i motion T57 (c) yrkande 11 om att regeringen bör ta initiativ till ökad forskning om pedagogik och metodik för datorbaserad undervisning.
I tre motioner behandlas SUNET.
Avslag på regeringens förslag om en ny roll för SUNET yrkas i motion T51 (m) yrkande 8. Motionärerna menar att SUNET:s roll är att vara Internetleverantör åt högskolevärlden och att därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscenter av yppersta slag. Biblioteken gynnas bäst av de kommersiella Internettjänsternas framväxt och av ett nära samarbete med kommuner och skolor.
Också i motion T52 (kds) yrkande 9 framförs invändningar mot regeringsförslaget. SUNET kommer enligt motionen att behöva uppgraderas betydligt under de närmaste åren för att motsvara universitetens och högskolornas behov. Att i ett sådant läge öppna SUNET för kommunala biblioteks trafik anser motionärerna vore olyckligt.
Motsatta synpunkter anförs i motion T57 (c) yrkande 10. Enligt motionen bör användningen av SUNET breddas och regeringen aktivt sträva efter att ansluta alla skolor till SUNET. Ett likartat yrkande framställs i motion T58 (fp) yrkande 2 i denna del.
Flera motioner tar upp frågor om distansutbildningen och angelägenheten av en utbyggnad av denna.
Enligt motion T51 (m) yrkande 9 bör en betydande del av det företagsstöd som utbetalas till Norrlands inland omvandlas till en bred satsning på IT- baserad distansutbildning, riktad till samma område. En sådan satsning skulle kunna tjäna som pilotprojekt för en mer allmän utveckling av teknik och pedagogik för distansutnyttjande. Motionärerna vill att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett konkret förslag. Förslaget bör ta till vara den utvecklingskraft som programvaruföretagen besitter och förena denna med det offentliga utbildningsväsendets uppenbara utvecklingsbehov.
Regeringen bör enligt motion T57 (c) yrkande 12 återkomma till riksdagen med förslag om hur högskolans utbud av distansutbildning skall kunna förbättras. Motionärerna framhåller att antingen bör högskolorna kompenseras extra för distansutbildning eller så bör staten ålägga högskolorna att viss del av utbildningsuppdragen skall ske som distansutbildning.
Genom lärosalar för bredbandig kommunikation med högskolor och en alltmer nätbaserad undervisning möjliggörs enligt motion T52 (kds) yrkande 8 en kraftigt utbyggd distansutbildning.
I motion T56 (v) yrkande 10 förordas utvecklandet av ett folkuniversitet enligt Open University-modellen, dvs. en universitetsutbildning på distans med lokal förankring och kommunikation via moderna medier.
3.3.3 Trafikutskottets ställningstagande
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande till trafikutskottet behandlat regeringens handlingsprogram på utbildningsområdet samt berörda motionsyrkanden. Av yttrandet framgår att utbildningsutskottet delar regeringens uppfattning om strategier för användningen av IT i skolan.
Beträffande Skolverkets uppgifter med Skoldatanätet, som behandlas i motionerna T51 (m) och T58 (fp) erinrar utbildningsutskottet om att Skolverket sedan augusti 1992 har regeringens uppdrag att ansvara för utvecklingen och genomförandet av den nationella datapolitiken på skolområdet. Skolverket har därefter, i april 1994, fått i uppdrag att utveckla och driva ett svenskt skoldatanät med Internet som teknisk plattform. Skoldatanätet är alltså inte något fristående eller fysiskt nätverk utan en integrerad del av informationssystemet Internet. Genom att ansluta sig till Internet får skolan tillgång till de tjänster som finns i nätverket. Utbildningsutskottet anför vidare i sitt yttrande följande:
Enligt vad utskottet inhämtat från Skolverket berör verket i mycket begränsad omfattning frågor om hur och när skolhuvudmän och skolor bör ansluta sig till Internet. Ansvaret för dessa frågor ligger odelat på skolan och skolhuvudmannen. Generellt gäller att kommunerna eller skolorna självständigt och utifrån sina egna mål och förutsättningar skall välja nivå och typ av Internet-tjänst. Valet av uppkopplingsform, leverantör etc. bör göras utifrån en samlad bedömning av den enskilde skolhuvudmannens eller skolans behov av IT i form av tjänster via Internet och Skoldatanätets informationsutbud. I sammanhanget bör det påpekas att telemarknaden i Sverige numera är avreglerad och att det på marknaden finns ett flertal kommersiella internetleverantörer. Skoldatanätet är ett öppet informationssystem som kan nås i alla delar av landet, oberoende av anslutningsleverantör och användningsverktyg.
Skolverkets arbete med Skoldatanätet fokuseras på dels informationsinsatser av övergripande art om teknik och användning av Internet, dels utvecklande av grundfunktioner såsom adresskatalog över skolor, elektroniska konferenser, informationssökning och spridning av beskrivande exempel på datoranvändning i skolan. Vidare pågår ett utvecklingsprojekt tillsammans med ett fyrtiotal skolor, s.k. pilotskolor, kring användning av Internet och specifikation av innehållet i Skoldatanätet.
Av utskottets redovisning ovan framgår att Skolverket i dag har uppgiften att sprida information om användningen av IT i skolan. Skolverket skall även med hjälp av uppföljning och utvärdering ta fram och värdera resultat och effekter av användning av IT i skolan. Dessa kunskaper skall på olika sätt bearbetas och föras ut i skolväsendet för att stödja och utveckla skolhuvudmännens arbete med IT i skolan.
Utskottet har från Utbildningsdepartementet erfarit att regeringen kommer att ge Skolverket ett samlat uppdrag med utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av den nu aktuella IT-propositionen. Uppdraget kommer bl.a. att omfatta en fortsatt utveckling av Skoldatanätet och av användningen av IT i skolväsendet som pedagogiskt hjälpmedel.
Utbildningsutskottet föreslår mot denna bakgrund att trafikutskottet avstyrker motionerna T51 (m) yrkande 5 och T58 (fp) yrkande 2 i denna del.
Trafikutskottet anser i likhet med utbildningsutskottet att de båda motionsyrkandena inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida varför de avstyrks.
Beträffande motionerna T56 (v) yrkande 4 och T59 (mp) yrkande 5, som behandlar vissa elevgruppers IT-användning och T52 (kds) yrkande 7 om en utbildningsvision, fäster utbildningsutskottet i sitt yttrande uppmärksamhet på att propositionen tydligt markerat skolans särskilda ansvar för att motverka en samhällsutveckling som leder till att en del av befolkningen blir invigd i och resten står utanför informations- och kunskapssamhället. Utbildningsutskottet anför vidare följande:
Utskottet ställer sig bakom vad regeringen uttalat om att i skollagens krav på likvärdig utbildning ligger också en kompensatorisk uppgift för skolan, nämligen att ge alla elever kunskaper oavsett bakgrund, kön eller bostadsort. Detta är inte minst viktigt när det gäller elevernas rätt att få kunskaper om och förtrogenhet med att använda IT som en förberedelse för ett kommande arbetsliv. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att IT-strategier för skolan som utformas av kommunerna i samspel med skolorna därvid kan ge vägledning och stöd.
Inom Skolverket pågår sedan hösten 1995 en större utvärdering beträffande effekterna av användningen av IT i skolundervisningen på elevernas inlärning och motivation samt lärarrollen. Bland annat undersöks vilken betydelse IT-användningen har för elever med behov av särskilt stöd. Som utskottet tidigare nämnt avser regeringen att följa upp intentionerna i propositionen med ytterligare uppdrag till Skolverket. Utskottet förutsätter att sådana frågor som att överbrygga kunskapsklyftor mellan elever och skillnader i pojkars och flickors sätt att närma sig tekniken kommer att uppmärksammas.
Utbildningsutskottet föreslår mot denna bakgrund att motionerna T52 (kds) yrkande 7, T56 (v) yrkande 4 och T59 (mp) yrkande 5 avstyrks.
Beträffande IT-användningen vid fristående skolor, som behandlas i motion T52 (kds) yrkande 6, hänvisar utbildningsutskottet till att enligt skollagen åvilar det elevernas hemkommuner att tilldela fristående skolor bidrag för deras verksamhet. Utbildningsutskottet föreslår mot denna bakgrund att det aktuella motionsyrkandet avstyrks.
Trafikutskottet delar utbildningsutskottets bedömning och avstyrker följaktligen motionerna T52 (kds) yrkandena 6 och 7, T56 (v) yrkande 4 och T59 (mp) yrkande 5.
Beträffande lärarutbildning och fortbildning av lärare framhåller utbildningsutskottet vikten av att IT- användningen utvecklas i lärarutbildningen. Utbildningsutskottet anser det därför motiverat att särskilda medel ställs till förfogande för utbildning av lärarutbildare och avstyrker motion T51 (m) yrkande 7.
Utbildningsutskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att stödja kompetensuppbyggnaden kring produktion av IT-baserade läromedel genom ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum med uppgift bl.a. att erbjuda rådgivning och medverka i utveckling av innehåll och miljöer i näten. Utskottet har inte heller något att erinra mot att olika informationskällor på utbildningsområdet skall kunna kopplas samman i ett informationssystem. I frågan om examination för ett s.k. IT-körkort noterar utbildningsutskottet att arbetet med detta drivs av Dataföreningen i Sverige. Utbildningsutskottet förordar mot denna bakgrund att motion T51 (m) yrkande 6 avstyrks.
För motion T54 (s) som behandlar IT- baserade läromedel för skolan och utbildningssystem på utbildningsområdet konstaterar utbildningsutskottet att det i propositionen nämnda resurscentrumet för IT-baserade läromedel inte innebär en ny fysisk etablering utan en sammankoppling av olika nätverk. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.
Trafikutskottet gör ingen annan bedömning än utbildningsutskottet och avstyrker motion T51 (m) yrkandena 6 och 7 och motion T54 (s).
När det gäller frågan om datortek, som behandlas i motion T57 (c) yrkande 8, redovisar utbildningsutskottet en positiv syn på en utveckling av samarbetet mellan skolor, bibliotek och datortek i syfte att skapa kunskapscentra. Det får dock enligt utbildningsutskottet ankomma på kommunerna att bedöma i vilken omfattning datorteken kan utnyttjas. Med det anförda avstyrker utbildningsutskottet bifall till motionsyrkandet.
Utbildningsutskottet anser vidare att det inte föreligger några motsättningar mellan motion T57 (c) yrkande 9 och vad som förordas i propositionen om nya yrkesinriktade kurser på IT-området varför detta yrkandet avstyrks.
Av utbildningsutskottets yttrande framgår vidare att man har samma uppfattning om lågutbildades situation som redovisas i motion T56 (v) yrkande 5. Utbildningsutskottet anser att motionsyrkandet inte bör föranleda något riksdagsuttalande med hänvisning till vad som anges i regeringens handlingsprogram och föreslår följaktligen att det avstyrks.
Utbildningsutskottet konstaterar att det ingår i Skolverkets uppdrag på dataområdet att sprida information om IT- satsningar och ge beskrivande exempel på datoranvändning i skolan. Motionsyrkandet T52 (kds) yrkande 10 om att lyfta fram exempel på användningen av IT bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd, varför det avstyrks.
Beträffande högre utbildning och forskning tar utbildningsutskottet i sitt yttrande fasta på vad regeringen anfört i propositionen om att särskilda forskningsresurser skall avsättas inom pedagogikämnet med inriktning på användning av IT i undervisningen. Motionsyrkandet T57 (c) yrkande 11 avstyrks med hänvisning härtill.
Trafikutskottet har samma uppfattning som utbildningsutskottet och avstyrker motionerna T52 (kds) yrkande 10, T56 (v) yrkande 5 samt T57 (c) yrkandena 8, 9 och 11.
Motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c) och T58 (fp) behandlar en vidareutveckling av SUNET (Swedish University Computer Network). Utbildningsutskottet har i sitt yttrande redogjort för SUNET:s organisation och verksamhet. Av utbildningsutskottets yttrande framgår följande:
SUNET har ett eget fysiskt nät som utgår från Kungl. Tekniska högskolan till olika universitet och högskolor. Det håller hög kapacitet och mycket god kvalitet. Enligt vad utskottet erfarit från Högskoleverket och SUNET:s styrelse skulle en uppkoppling via SUNET till Internet från ett stort antal folkbibliotek och skolor begränsa SUNET:s handlingsfrihet i vad gäller att utveckla den tekniska strukturen. SUNET drivs med minimala personella resurser, och det gör att SUNET inte heller kan ge adekvat stöd till alla nya användare som ofta har begränsad IT-kompetens. Det hävdas från verket och styrelsen att de erbjudanden som i dag finns från de kommersiella Internetoperatörerna i många fall kan ge dessa nya användare en väl fungerande Internetanslutning.
Utbildningsutskottet anser för sin del att expansionen av IT-användningen vid universitet och högskolor liksom inom biblioteks- och skolväsendet motiverar att en översyn görs av såväl SUNET:s styrning och finansiering som anslutningen av nya användare. Utskottet vill dock betona att det är av betydande vikt att universiteten och högskolorna får fortsatt tillgång till hög kapacitet och kompetens inom datakommunikationsområdet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att de aktuella motionerna avstyrks av trafikutskottet.
Trafikutskottet gör ingen annan bedömning än utbildningsutskottet och avstyrker motionerna T51 (m) yrkande 8, T52 (kds) yrkande 9, T57 (c) yrkande 10 och motion T58 (fp) yrkande 2 i denna del.
Beträffande distansutbildning erinrar utbildningsutskottet om att regeringen genom beslut i maj 1995 tillkallat en utredning om distansmetoder i utbildningen, den s.k. Distansutbildningskommittén. Enligt direktiven för kommittén (dir. 1995:69) har denna till uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och högskolan. Kommitténs huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som IT erbjuder. En annan uppgift är att bereda och till regeringen lämna förslag till beslut om bidrag till distansutbildningsprojekt.
Utbildningsutskottet anser att resultaten av kommitténs arbete med utvecklingen av distansutbildning bör avvaktas, varför motionerna T51 (m) yrkande 9, T52 (kds) yrkande 8 och T57 (c) yrkande 12 avstyrks.
I likhet med utbildningsutskottet anser trafikutskottet att de aktuella mo- tionsyrkandena bör avslås av riksdagen.
Utbildningsutskottet påminner slutligen i sitt yttrande när det gäller utvecklingen av ett folkuniversitet enligt Open University-modellen att regeringen i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 9) framhöll att möjligheterna borde prövas att skapa förutsättningar för ett öppet svenskt folkuniversitet med ett brett utbildningsutbud som når många människor. Därvid borde erfarenheterna från det brittiska Open University studeras. Detta uttalande har återgetts i direktiven till Distansutbildningskommittén. Utbildningsutskottet utgår från att kommittén kommer att pröva frågan, varför motion T56 (v) yrkande 10 avstyrks.
Trafikutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning och avstyrker mo- tionsyrkandet.
3.4 Samhällets informationsförsörjning
3.4.1 Regeringens redovisning
Regeringen framhåller inledningsvis att om IT skall kunna bli en verklig drivkraft för tillväxt och välstånd måste höga krav ställas på samhällets informationsförsörjning. På detta område har staten viktiga och delvis nya uppgifter. Målet anges vara att utforma en ny infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinformation och som är tillväxtbefrämjande. Regeringen redovisar mot denna bakgrund ett handlingsprogram som omfattar kommunikationsfrågor, samhällets grunddatabaser, sårbarhets- och säkerhetsfrågor samt internationell samverkan.
När det gäller kommunikationsfrågor anges att informationsstrukturen skall utvecklas till väl fungerande allmänna plattformar för att stödja produktion, konsumtion, rekreation m.m. och utveckling av nya tjänster. Målet är att skapa flexibilitet och frihet i tillämpningarna. Vidare framgår av redovisningen att telelagen för närvarande ses över i syfte att anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk på teleområdet samt till IT-utvecklingen. Post- och telestyrelsens roll och uppgifter ses även över med särskild inriktning på myndighetens tillämpning av telelagen.
Enligt propositionen kommer särskilda åtgärder att vidtas för att säkerställa säkerheten och stabiliteten i den svenska delen av Internet. Regeringen avser vidare initiera en behovsanalys av erforderlig kompetens för nätbyggnad och drift av nättjänster. Av redogörelsen framgår även att regeringen har tillsatt en utredning för att analysera förutsättningarna för och lämna förslag till en nationell teleadresskatalog.
Beträffande samhällets grunddatabaser framhålls att tillgängligheten till och kvaliteten i offentliga grunddatabaser skall förbättras. Enligt propositionen har inhämtningen, förvaltningen, förmedlingen och användningen av information i hög grad byggts upp och utformats för en speciell verksamhets eller samhällssektors behov. IT- utvecklingen medför enligt regeringens mening att ökad vikt läggs vid kommunikation och informationsöverföring mellan verksamheter och sektorer. Tidigare åtskilda informationssystem växer därmed successivt samman till ett mer enhetligt och samverkande nätverk.
En informationsförsörjning som svarar mot de nya möjligheterna och kraven måste enligt propositionen stödjas av en väl utvecklad infrastruktur. Tekniken måste också kompletteras med en omfattande immateriell överbyggnad i form av bl.a. olika spelregler som underlättar informationsutbytet. Sverige anges ha unika förutsättningar inom geografisk informationsteknik. Dessa fördelar bör enligt propositionen tas till vara inom samhällsplanering, forskning, utbildning och näringspolitik för att stödja utvecklingen av nya tillämpningar och tjänster med anknytning till geografiska data.
Staten har enligt redogörelsen bl.a. ansvaret för att det utvecklas grundläggande principer för hur offentlig information skall tillhandahållas till medborgare och näringsliv. Viktiga frågor som behöver övervägas är ansvar och ägarformer, pris- och avtalsfrågor, ansvarsfördelningen mellan det offentliga och marknaden när det gäller informationsförsörjningen samt ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom den offentliga sektorn.
När det gäller samhällsinformation anges att Samhällsguiden kommer att uppdateras och utvecklas i samarbete med riksdagsförvaltningen. I detta sammanhang är det enligt propositionen naturligt att också undersöka möjligheterna att utveckla ett nätverksbaserat data- och informationssystem för spridning av samhällsinformation till företag, organisationer och till allmänheten, där Samhällsguiden som databas kan utgöra en viktig tillgång.
Utgångspunkten är att systemet skall omfatta övergripande information från riksdag och regering, statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter och verk samt internationella relationer och kontakter särskilt med anknytning till EU. Möjligheten att använda Internet för att koppla samman och sprida information från bl.a. riksdag och regering, myndigheter och EU bör enligt propositionen prövas. Detta arbete beräknas vara avslutat under 1996.
Enligt regeringens mening bör offentliga rättsdatabaser med grundläggande information om den svenska lagstiftningsprocessen och svenska rättskällor på sikt tillhandahållas utan särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa databaser kunna omfattas av de riktlinjer för prissättning av informationstjänster som regeringen angivit för andra centrala grunddatabaser.
Regeringen betonar att sårbarhets- och säkerhetsaspekterna måste tas på stort allvar inom IT-området. Risken för att obehöriga utnyttjar svagheter i teknik och system måste beaktas. Sådana syften kan enligt regeringen vara av politisk, militär eller ekonomisk art och innebära att information otillbörligt utnyttjas, förvanskas eller förstörs. Informationskrigföringen kan på sikt sudda ut gränserna mellan fred, kris och krig och innebära att enskilda personer, grupper eller stater kan uppnå sina syften utan att tillgripa konventionella hot- och påtryckningsmedel. Regeringen framhåller att flera myndigheter och institutioner arbetar med och har kunskap om utvecklingen vad gäller säkerhet och sårbarhet i moderna informationssystem. Det finns dock en risk för att kunskapen inte kan hållas samman och nyttiggöras inom hela den offentliga sektorn. Mot den bakgrunden anmäls att regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att följa utvecklingen av hot och risker inom IT-området såväl inom den civila som inom den militära delen av samhället.
Beträffande internationell samverkan framhåller regeringen att det ökade informationsutbytet inom ramen för EU- medlemskapet innebär att gemensamma lösningar måste utvecklas på europeisk nivå. Det ligger dessutom i Sveriges intresse att de internationella kommunikationerna och informationsutbytet världen över underlättas. Regeringen anser mot denna bakgrund att Sverige bör delta aktivt i informationssäkerhetsarbetet inom EU för att främja en utveckling som är i harmoni med omvärlden.
3.4.2 Motionsförslag
Kommunikationsfrågor
Telia AB och villkoren på telemarknaden behandlas i två motioner.
I motion T51 (m) yrkande 12 föreslås att Telias accessnät, dvs. anslutningarna till slutanvändarna, avskiljs i en särskild juridisk form för att främja en sund konkurrenssituation på telemarknaden. Enligt motionärerna borde denna del ha avskilts från Telia AB redan i samband med bolagiseringen.
I motion T52 (kds) yrkande 12 anges att Telia AB spelar ett högt spel med sin strategi att försvåra det rationella samutnyttjandet av telenätet som telelagen föreskriver. Enligt motionärerna kan värdet av Telias nät komma att sjunka i framtiden när alternativ infrastruktur finns tillgänglig. Bland annat av detta skäl förordas att staten påbörjar en utförsäljning av aktier i Telia AB i samband med att en nödvändig ökning görs av det egna kapitalet i företaget.
Två motioner innehåller yrkanden om att göra tillgången på och kostnaderna för IT mer likvärdiga i landet.
I motion T57 (c) yrkande 5 konstateras att Sverige har en relativt väl utbyggd teknisk infrastruktur. Den är dock inte tillgänglig på lika villkor i hela landet. Enligt motionärernas mening är det en självklar politisk uppgift att den grundläggande teletjänsten skall ha en kvalitet som möjliggör kommunikation med ISDN-kapacitet eller motsvarande. Denna möjlighet skall göras tillgänglig för alla på lika villkor, dvs. anslutningsavgiften skall vara densamma över hela landet. Det är därvid viktigt att alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för finansieringen.
I motion T56 (v) yrkande 3 erinras om att staten historiskt sett har haft en avgörande roll för uppbyggnaden av landets infrastruktur. Så är dock inte längre fallet. Konkurrensen mellan de tre operatörerna inom mobiltelefonin har exempelvis lett till att stora delar av Sverige i dag inte kan använda denna teknik. Motsvarande utveckling kan förväntas uppstå för ny teknik genom att de små orterna saknar påfarter till den elektroniska motorvägen. Motionärerna anser mot denna bakgrund att regeringens politik gör inte Sverige rundare, utan fläckigt genom att stora delar av Sverige lämnas utanför den tekniska utvecklingen. Enligt motionärerna bör staten ha ansvaret för att etablera den nya tekniken i hela Sverige. Ett skyndsamt utredningsarbete bör därför genomföras i syfte att visa hur staten kan ta ansvar för en utbyggnad som kommer hela landet till del.
Samhällets grunddatabaser
I flera motioner behandlas frågan om medborgarnas tillgång till grundläggande samhällsinformation i elektronisk form bestående av lagstiftning, förslag och beslut inom regering och riksdag, myndighetsinformation etc.
Enligt motion T55 (s) yrkande 1 bör medborgarna ha tillgång till grundläggande samhällsinformation i form av lagar, förordningar och föreskrifter från riksdag, regering och myndigheter samt förslag och beslut i riksdag, landsting och kommuner.
I motion T58 (fp) yrkande 4 anförs att kommunerna bör bygga ut medborgarkontor för att underlätta att medborgarna genom IT skall kunna vidga sitt kunnande om samhällets organisation, om de kommunala besluten och om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller. Alla medborgare bör enkelt kunna nå Rixlex, Information Rosenbad samt myndigheters och kommuners databaser.
Frågan om avgiftsbelagd resp. fritt tillgänglig samhällsinformation behandlas i flera motioner, och nästan genomgående hävdas att den grundläggande samhällsinformationen skall vara avgiftsfri.
Enligt motion T51 (m) yrkande 10 (delvis) bör målet vara att regeringens och riksdagens tillkommande offentliga handlingar senast vid utgången av år 1998 skall kunna nås på elektronisk väg. Under en femårig försöksperiod bör Rixlexsystemet vara avgiftsfritt. I första hand skall åtkomsten av Rixlex ske via Internet. För den övriga statsförvaltningen bör målet med handlingars tillgänglighet på elektronisk väg vara uppfyllt vid utgången av år 2000. Äldre offentliga handlingar skall på sikt också de göras åtkomliga på elektronisk väg. Samtliga offentliga förvaltningar och beslutande församlingar bör vara möjliga att nå via elektronisk post senast vid utgången av år 1998.
Enligt motion T55 (s) yrkande 1 bör den grundläggande samhällsinformationen vara kostnadsfri. I samma motion, yrkande 2, anförs att informationen i Sverige om EU inte bör kommersialiseras.
I motion T56 (v) yrkande 6 föreslås bl.a. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om prissättningen på information från myndigheter.
I motion T57 (c) yrkande 3 framhålls att de digitala nätverken gör det möjligt för människor att mycket lättare få tillgång till information snabbt och utan höga kostnader. IT kan skapa en ny digital allemansrätt. Offentlighetsprincipen kommer att användas på ett helt annat sätt än tidigare. Om informationen görs tillgänglig för alla ökas medborgarnas möjlighet till inflytande. I motionen hemställs också att riksdagen kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex (yrkande 13). Svenska myndigheter och förvaltningar bör enligt motionen använda offentlighetsprincipen för att skapa en digital allemansrätt med fri tillgång till information från EU och regeringskansliet.
Enligt motion T58 (fp) yrkande 4 bör det utredas var gränsen mellan samhällsfinansierad och avgiftsbelagd information skall gå.
I motion T52 (kds) yrkande 11 lämnas förslag bl.a. om att alla befintliga databaser, dit fastighetsregistret bör räknas, omedelbart skall göras tillgängliga på Internet. Motionärerna föreslår också att all offentlig information i elektronisk form skall vara kostnadsfri samt att kriterierna för sekretess bör modifieras och preciseras i den mån det skulle upplevas som kränkande för den personliga integriteten att informationen blir tillgänglig.
I samma motion hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll (yrkande 5). Staten bör se till att olika statliga förvaltningar är tillgängliga elektroniskt. I motionen begärs vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets informationsförsörjning och en modern innebörd av offentlighetsprincipen (yrkande 11). Enligt motionärerna bör alla offentliga publikationer göras tillgängliga i publika databaser utan kostnad inom 24 timmar efter offentliggörande. Aktuella elektroniska diarier bör också vara tillgängliga på samma sätt. Vidare föreslås att alla nya offentliga handlingar i stat, kommuner och landsting skall kunna nås elektroniskt senast den 31 december 1997, och att alla historiska handlingar skall kunnas nås elektroniskt senast den 31 december 1999. Dessutom bör enligt motionärerna alla befintliga databaser göras omedelbart tillgängliga på Internet. All offentlig information bör vara kostnadsfri. Kriterierna för sekretess bör modifieras och preciseras. I motionen begärs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datoriserade parlamentariker (yrkande 16). Enligt motionärerna bör den elektroniska informationen bli huvudmediet och papperskopiorna det som hanteras i andra hand, vilket innebär att en ny form bör utvecklas för riksdagens dokument.
Internationell samverkan
I motion T56 (v) yrkande 2 konstateras att det råder en ytterligt ojämn tillgång till informationsteknik i världen. Mot denna bakgrund föreslås att en internationell IT-konferens arrangeras i Förenta nationernas regi. Konferensens syfte bör vara att lägga upp riktlinjer för hur IT inte enbart skall bli en teknik för de redan rika länderna.
3.4.3 Trafikutskottets ställningstagande
Kommunikationsfrågor
Trafikutskottet konstaterar att en utgångspunkt för regeringens handlingsprogram inom kommunikationsområdet är riksdagens beslut om IT-frågor hösten 1995 (bet. 1995/96:TU1). Trafikutskottet framhöll därvid att regeringen har det övergripande ansvaret för att Sverige har ett fungerande kommunikationssystem. I detta ansvar ingår uppgiften att se till att kommunikationsnäten utnyttjas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och att alla medborgare kan få tillgång till tjänster på likvärdiga villkor.
Trafikutskottet delar mot denna bakgrund regeringens uppfattning i propositionen att kommunikationssystemen skall utvecklas till väl fungerande allmänna plattformar för att stödja produktion, konsumtion, rekreation m.m. och utveckling av nya tjänster. Målet bör vara att skapa flexibilitet och frihet i tillämpningen. Trafikutskottet instämmer vidare i att staten har ansvar för att utforma en infrastruktur som ger hög tillgänglighet och som är tillväxtbefrämjande.
Beträffande de två motionsyrkanden som behandlar Telia AB och villkoren på telemarknaden vill trafikutskottet inledningsvis framhålla vikten av att teknikutbyggnaden sker enligt principen att alla skall nå alla, dvs. att olika nät kan knytas samman och att gammal och ny teknik kan förenas. En fungerande samtrafik är enligt utskottets mening en förutsättning för att det svenska telesystemet skall kunna utnyttjas effektivt så att abonnenter i olika nät kan nå varandra. Alla tillståndshavare är också enligt telelagen skyldiga att öppna sina nät för samtrafik med andra tillståndshavare.
Av propositionens redovisning framgår att ett omfattande uppföljnings- och beredningsarbete för närvarande pågår inom området. Regeringen ämnar lägga fram en proposition till riksdagen under hösten 1996 som behandlar telelagen. Därvid avses även behandlas Telias framtida verksamhet och företagets kapitalbehov samt Post- och telestyrelsens roll. I sammanhanget kan vidare nämnas att Riksdagens revisorer tidigare i vår har granskat uppföljningen av de post- och telepolitiska målen (1995/96:RR10). Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har dessutom i maj 1996 tagit fram en rapport som behandlar olika konkurrensfrågor på telemarknaden och däribland särskilt samtrafikvillkor (Nästa steg inom Telepolitiken, Ds 1996:29).
Trafikutskottet anser det nödvändigt att telemarknaden fungerar väl så att de mål som angetts av statsmakterna uppnås. För detta krävs bl.a. en aktiv konkurrensvårdande politik samt en kontinuerlig uppföljning av hur de telepolitiska målen uppnås. Enligt utskottets uppfattning bör därför resultatet av pågående beredningsarbete avvaktas innan ställningstagande tas till de aktuella frågorna om Telia AB och villkoren på telemarknaden. Trafikutskottet avstyrker därmed motionerna T51 (m) yrkande 12 och T52 (kds) yrkande 12.
Trafikutskottet delar den grundsyn som framförs i motionerna T56 (v) yrkande 3 och T57 (c) yrkande 5 om informationsteknikens betydelse för regional balans. Utskottet bedömer att det finns en betydande tillväxtpotential för ny företagsamhet och ny sysselsättning inom bl.a. de delar av tjänstesektorn som har stort IT- utnyttjande. Även inom traditionell tillverkningsindustri kan IT förbättra möjligheterna att skapa sysselsättning i glesbygdsområden. Utvecklingen på IT- området utgör därmed en viktig förutsättning för den regionala utvecklingen.
Enligt trafikutskottets uppfattning är det därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till en god teleservice. Genom de investeringar som Telia och andra operatörer genomför förbättras fortlöpande den elektroniska infrastrukturen. Utskottet konstaterar vidare att anslutningsavgifterna till ISDN-nätet, som väsentligt förbättrar kapaciteten för datakommunikation, blir allt lägre i takt med moderniseringen av telesystemet. Detta betyder att en successiv utjämning sker av anslutningsavgifterna. Som framhålls i propositionen bör emellertid inte statsmakterna ta ställning till utbyggnaden av specifika överföringstekniker såsom t.ex. ISDN. Däremot är det angeläget att överväga hur behovet av rikstäckande tjänster skall tillgodoses i den fortsatta tekniska utveckling som kan förutses. För detta krävs bl.a. en aktiv konkurrensvårdande politik samt en kontinuerlig uppföljning av hur de telepolitiska målen uppnås och att utvecklingen mot ett rundare Sverige kan fortsätta. Det är därför viktigt att det finns klara och rättvisa spelregler på marknaden.
Trafikutskottet anser att Sverige har mycket goda förutsättningar att inta en internationell tätposition när det gäller utveckling och användning av informationsteknik som också kommer hela landet till del. Enligt utskottets mening är det angeläget att denna position befästs och förstärks. Som tidigare angetts avser regeringen lämna en proposition om förändringar i telelagen till riksdagen under hösten 1996. Utskottet anser, med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete och till vad som nu har anförts, att de aktuella motionsyrkandena till väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ från riksdagens sida är därför inte erforderligt. Motionerna T56 (v) yrkande 3 och T57 (c) yrkande 5 avstyrks därför av utskottet i denna del.
Samhällets grunddatabaser
Regeringens handlingsprogram för samhällets grunddatabaser och berörda motionsförslag har behandlats av konstitutionsutskottet. Bostadsutskottet har vidare behandlat användningen av geografiska informationssystem och fastighetsdatasystemets tillgänglighet.
Konstitutionsutskottet instämmer i sitt yttrande i vad som anförts i propositionen om Samhällsguiden som databas och om möjligheterna att använda Internet för spridning av information från bl.a. riksdag, regering, myndigheter och EU. Konstitutionsutskottet delar vidare regeringens uppfattning att offentliga rättsdatabaser och grundläggande information om lagstiftningsprocessen och rättskällor i Sverige på sikt bör tillhandahållas utan särskild avgift. Mot denna bakgrund anser konstitutionsutskottet att önskemålen i motionerna T55 (s) yrkande 1, T57 (c) yrkande 13 och T58 (fp) yrkande 4 (delvis) är tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen.
Vad gäller motion T55 (s) yrkande 2 enligt vilken informationen i Sverige om EU inte bör kommersialiseras, motion T56 (v) yrkande 6 om en utredning om prissättning på myndighetsinformation samt motion T58 (fp) yrkande 4 (delvis), enligt vilken gränsen mellan samhällsfinansierad och avgiftsbelagd samhällsinformation bör utredas, hänvisar konstitutionsutskottet till den pågående beredningen av RRV-rapporten Principer för prissättning av informationstjänster (RRV 1995:64). Konstitutionsutskottet föreslår mot denna bakgrund att de nämnda motionsyrkandena avslås.
När det gäller de motionsförlag som särskilt behandlar prissättningen på riksdagens databas Rixlex hänvisar konstitutionsutskottet till de under år 1995 genomförda avgiftsförändringarna, vilka innebär att folkbibliotek och medborgarkontor har fri tillgång till Rixlex. Utskottet hänvisar vidare till att Riksdagens förvaltningskontor för närvarande planerar att helt ta bort avgifterna på Rixlex samt att i ett senare skede gå ut med delar av Rixlex på Internet, varigenom innehållet blir fritt tillgängligt. Enligt konstitutionsutskottets mening bör prissättningen bli föremål för fortsatta överväganden inom förvaltningskontoret, varvid samordning bör ske med bl.a. det arbete med enhetlig prissättning på informationstjänster som äger rum i regeringskansliet. Motion T51 (m) yrkande 10 (delvis) bör därför avslås av riksdagen.
I motion T58 (fp) yrkande 4 (delvis) begärs att kommunerna bygger ut medborgarkontor för att underlätta medborgarnas kunskapsinhämtning av samhällsinformation m.m. Konstitutionsutskottet erinrar i sammanhanget om att det i regeringskansliet finns en särskild samordningsgrupp för utveckling av medborgarkontor, som torde arbeta med hithörande frågor. Motionen avstyrks därför i denna del.
Beträffande motionerna T51 (m) yrkande 10 (delvis) och T52 (kds) yrkande 11 om att specificerade tidsgränser bör sättas upp för när offentliga handlingar av skilda slag skall kunna nås elektroniskt, framhåller konstitutionsutskottet att detta krav innebär ett mycket långtgående åtagande från det allmänna. Konstitutionsutskottet anser att myndigheterna bör få rimligt rådrum med att fastlägga en policy för att mobilisera resurser och utveckla sin kompetens och rutiner för tjänster på det aktuella området. Mot denna bakgrund föreslås att motionerna avslås.
Konstitutionsutskottet har vidare i sitt yttrande behandlat den offentliga förvaltningens IT-användning och redovisat pågående utrednings- och beredningsarbete. Av redogörelsen framgår att de frågor som behandlats i motionerna är föremål för beredning. Mot denna bakgrund bedöms motionerna T52 (kds) yrkande 16 och T57 (c) yrkande 3 vara tillgodosedda och att de därför kan avslås av riksdagen.
Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande att det ligger en mycket stor potential i en snabb utbyggnad och ökad användning av de geografiska databaserna. Genom den av regeringen föreslagna prioriteringen av samhällets informationsförsörjning bör denna potential kunna komma att tas till vara. Bostadsutskottet har vidare behandlat motion T52 (kds) yrkande 11 om att alla befintliga databaser, dit fastighetsregistret bör räknas, omedelbart skall göras tillgängliga på Internet. Bostadsutskottet som anser att de frågeställningar som tas upp i motionerna är viktiga redovisar pågående utrednings- och beredningsarbete.
Bostadsutskottet anser att det inte finns tillräckliga skäl för riksdagen att nu föra fram de frågor motionärerna tar upp. Det kan beträffande frågornas specifika inriktning på fastighetsdatasystemet dessutom finnas anledning att avvakta resultatet av Fastighetsdatautredningen (dir. 1995:120) som sysslar med fastighetsdatasystemets författningsreglering. Med hänvisning till det sagda avstyrker bostadsutskottet motion T52 (kds) yrkande 11 i motsvarande del.
Trafikutskottet konstaterar att modern informationsteknik ger ökade möjligheter till fördjupad insyn och till ett aktivt deltagande i den demokratiska processen. Riksdagen har därvid ett självklart intresse av att samhällsinformation görs tillgänglig för alla. Trafikutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att syftet med flertalet motionsyrkanden torde komma att tillgodoses. Det gäller exempelvis motionsförslagen om att skapa en bred tillgång till information för att därigenom underlätta möjligheterna för medborgarna att delta i samhällsutvecklingen, öka kunskapsnivån och stärka demokratin. Som framgår av konstitutionsutskottets yttrande planerar riksdagens förvaltningskontor att ta bort avgifterna på Rixlex och lägga ut delar av Rixlex på Internet. Trafikutskottet anser att det är angeläget att de redovisade planerna kan genomföras.
I sammanhanget kan vidare nämnas att riksdagen planerar att före sommaren 1996 lägga fast en informationspolicy i vilken utnyttjandet av modern IT-teknik ingår. Enligt dessa planer skall riksdagens informationsverksamhet omfatta grundläggande basinformation om riksdagen, information om de demokratiska beslutsvägarna, partipolitiskt neutral information om ärenden och beslut samt basinformation om EU. Vidare planerar riksdagen att etablera en hemsida på Internet med början hösten 1996 som skall innehålla, förutom delar av Rixlex, även information om bl.a. riksdagens organisation, ärendehantering och budgetprocess samt länkar från riksdagen till regeringskansliet och politiska partier. Syftet är bl.a. att alla medborgare oavsett var de befinner sig skall ha möjlighet att ta del av material från och om riksdagen.
Trafikutskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom konstitutionsutskottets och bostadsutskottets uppfattning och avstyrker samtliga nu behandlade motioner, dvs. motionerna T51 (m) yrkande 10, T52 (kds) yrkandena 11 och 16, T55 (s), T56 (v) yrkande 6, T57 (c) yrkandena 3 och 13 samt T58 (fp) yrkande 4. Av det anförda följer dock att flertalet motionsyrkanden till väsentlig del blir tillgodosedda.
Säkerhet och sårbarhet
Försvarsutskottet framhåller inledningsvis i sitt yttrande att ett uttalat samlat ansvar för sårbarhets- och säkerhetsaspekterna på departements- eller myndighetsnivå har saknats. Vidare anges att det numera finns en lång rad föreningar, grupper, företag och forskare som arbetar med IT-säkerhet. Ett betydande antal myndigheter inom staten har viktiga uppgifter och stor kompetens inom IT-säkerhetsområdet - var och en dock inom sitt speciella ansvars- område. Ingen myndighet har emellertid av regeringen getts ett sammanhållet ansvar för helheten och för att ha en samlad överblick inom området. Försvarsutskottet hänvisar vidare till tidigare riksdagsbehandling där det konstaterats att det saknas en samlad bild över sårbarheten/säkerheten i ADB- verksamheten och att rollfördelningen mellan olika centrala myndigheter inte är helt klarlagd. Försvarsutskottet anför mot denna bakgrund följande:
Utskottet anser för sin del att den av regeringen aviserade arbetsgruppen för att följa hot- och sårbarhetsaspekterna är otillräcklig med hänsyn till de krav som numera bör ställas, dels mot bakgrund av vad riksdagen uttalat under 1987/88 års riksmöte, dels mot bakgrund av den vidgade hotbilden och den betydelse som samhällets infrastruktur har både i fred, kriser och i krig -, särskilt lednings- och informationssystemen. Regeringen har anledning att inför propositionen om 1996 års försvarsbeslut på nytt överväga frågorna om informationsteknikens särskilda betydelse för totalförsvaret och hur en hög säkerhet för denna skall ordnas redan i fred. Utskottet har vidare inhämtat att regeringen under hösten 1996 avser att genom en proposition lämna riksdagen förslag i anledning av Hot- och riskutredningens förslag. Med hänsyn till ämnets särskilda betydelse förordar utskottet emellertid att riksdagen ger regeringen i uppdrag att organisera ett mer samlande och samordnande ansvar för IT- säkerhetsfrågorna än för närvarande. I det sammanhanget bör behovet av att koordinera Sveriges medverkan i det internationella IT-säkerhetsarbetet beaktas. Utskottet anser vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi på IT- säkerhetsområdet, där regeringen preciserar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet inordnas i det nationella handlingsprogrammet för IT samt hur säkerhetsarbetet bör organiseras. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Trafikutskottet delar försvarsutskottets uppfattning att informationstekniken har genomgripande effekter på samhällets säkerhet och sårbarhet. Enligt trafikutskottets uppfattning bör därför riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad försvarsutskottet i sitt yttrande anfört om organisationen av ett mer samlande och samordnande ansvar för IT-säkerhetsfrågorna och om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi på området.
Internationell samverkan
Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande att det ligger i Sveriges intresse att de internationella kommunikationerna och informationsutbytet världen över underlättas. Utvecklingen på telekommunikationsområdet och IT-området i övrigt måste ske i harmoni med omvärlden och ett omfattande samarbete inom bl.a. EU är därför nödvändigt. Utrikesutskottet påpekar även den roll som modern informationsteknik spelat för utvecklingen mot demokrati i vår omvärld och anför följande:
Teknikutvecklingen, främst vad avser datakommunikation och satellittelevision, har verksamt bidragit till att tidigare slutna samhällen öppnats också på andra håll i världen och den har därmed förbättrat förutsättningarna för en utveckling i riktning mot demokrati. De beskrivna förhållandena gör det angeläget för Sverige, med vårt traditionellt starka engagemang till stöd för de mänskliga rättigheterna, att i olika internationella fora söka främja utvecklingen av kommunikation och informationsutbyte baserad på ny teknik.
Utrikesutskottet framhåller vidare att i en ökad internationell konkurrens blir effektiv informationshantering av allt större betydelse för ekonomisk tillväxt och för den allmänna utvecklingen av levnadsstandarden. Mot denna bakgrund anser utskottet det naturligt att IT- frågorna beaktas inom ramen för det utvecklingsbistånd Sverige lämnar.
Trafikutskottet delar utrikesutskottets uppfattning och anser att Sverige har ett starkt nationellt intresse av att de internationella kommunikationssystemen utvecklas för att underlätta utbytet av idéer, varor och tjänster. Med hänsyn till IT-arbetets betydelse för tillväxt och utveckling är det vidare naturligt att IT-frågorna uppmärksammas när det gäller utformningen av det svenska utvecklingsbiståndet. Med denna utgångspunkt får också förutsättas, som framhålls i motion T56 (v) yrkande 2, att den ojämna tillgången på IT uppmärksammas. Det är därvid också angeläget att Sverige i olika internationella fora verkar för att allmänt främja utvecklingen av kommunikation och informationsutbyte baserad på ny teknik. Med det anförda anser utskottet att motion T56 (v) inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida varför den avstyrks i denna del.
3.5 Näringspolitiken
3.5.1 Regeringens redovisning
I propositionen framhålls att om Sverige skall kunna försvara en framskjuten position som en kunskapsbaserad industrination måste IT-innehållet i svenska produkter och tjänster öka och IT introduceras snabbt i alla typer av företag. Näringspolitiken skall därför medverka till att främja näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning av IT samt främja utvecklingen av en svensk programvaru- och informationsindustri. Enligt propositionen är vidare teknikutvecklingen och marknadens aktörer de främsta drivkrafterna för näringslivets och programvaruindustrins utveckling. Statens uppgifter avser framför allt utbildning, forskning och utveckling samt offentlig upphandling. Regeringen anger att privat och offentlig sektor mot denna bakgrund måste samverka för att utveckla nya användningsområden och tillämpningar av IT. Sverige bör ligga i framkant i utvecklingen av elektronisk handel. I propositionen betonas vidare att pågående internationella förhandlingar på det handelspolitiska området har stor betydelse för den svenska IT-industrins utveckling.
3.5.2 Motionsförslag
Med informationsteknikens hjälp kommer helt nya uppgifter att kunna fullgöras, framhålls i motion T51 (m) yrkande 1 (delvis). Tvärtemot vanliga föreställningar om informationsteknikens effekter på möjligheterna till att generera sysselsättning visar erfarenheten, menar motionärerna, att nya arbetstillfällen skapas när användningen av den nya tekniken expanderar. Enbart i Förenta staterna har hundratusentals nya arbetstillfällen tillkommit som en direkt följd av det informationstekniska genombrottet.
I motion T57 (c) yrkandena 4 och 7 sägs att även om Sverige hävdar sig väl i det internationella sammanhanget på vissa delar av IT-området finns det anledning att understryka vikten av att det skapas förbättrade villkor generellt sett för den svenska företagsamheten. Sveriges möjligheter att hävda sig på nya tillväxtområden behöver förbättras, menar motionärerna och pekar bl.a. på förändrade skattevillkor och avskrivningsregler som delar i en sådan politik.
Regeringen redovisar i propositionen alltför få förslag om vad den vill göra för att allmänt främja IT i svenska företag, anförs det i motion T58 (fp) yrkande 3. Utvecklingen på IT-området är av avgörande betydelse för förmågan att skapa nya arbetstillfällen. Det finns många nystartade företag inom programvaru- och kommunikationsindustrin. Det är särskilt viktigt, understryker motionärerna, att förändra avskrivningsmöjligheterna för strategiska IT-investeringar eller värderingen av det intellektuella kapitalet i de nya företagen. Vidare sägs att för många små och medelstora företag är en utvecklad förmåga att ta till vara möjligheterna med IT en nödvändighet. Deras förmåga att hantera den nya tekniken kommer att vara avgörande för deras förutsättningar att växa i framtiden. Motionärerna pekar bl.a. på att utvecklingen av globala och lokala marknadsplatser på de digitala näten ännu bara har påbörjats.
I motion T52 (kds) yrkande 13 hävdas att Sverige saknar små högteknologiföretag. IT och verksamheter som förutsätter IT skapar tusentals nya arbeten i Sverige varje månad, påpekas det i motionen. Denna ökning utgör en betydande och sannolikt dominerande del av den industriella sysselsättningstillväxten i landet. Samtidigt understryker motionärerna att staten inte har någon speciell näringspolitik för IT-området. Grunden måste vara en allmänt sund och företagsvänlig näringspolitik. Staten skall endast lägga fast spelreglerna för aktörerna inom området. Det är dock mer än nödvändigt att snabbt i Sverige utveckla ett brett småföretagande inom IT-området.
För programvaruföretagen gäller att de fasta kostnaderna är dominerande, påpekas det i motion T59 (mp) yrkande 2. Motionärerna förutser att en effekt av detta förhållande blir att programvaruföretagen söker hitta en nisch där de mer eller mindre kan skapa sig en monopolställning eller en oligopolställning. Eftersom programkomponenter kan återanvändas gynnas stora företag. Microsoft anförs som ett exempel på ett företag som tack vare sådana marknadsförutsättningar har växt till ett gigantiskt företag. Sverige är ett land med betydande programvarutillverkning. Motionärernas uppfattning är därför att regeringen bör ges i uppdrag att utreda problemen med strukturer på programvarumarknaden som skapar monopol och oligopol.
3.5.3 Trafikutskottets ställningstagande
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att man delar regeringens uppfattning att ett antal strategiska faktorer verkar på ett gynnsamt sätt för en fortsatt tillväxt av IT-industrin i Sverige. Näringsutskottet anför vidare följande:
Nya arbetstillfällen kommer att kunna skapas i Sverige både i IT-branschen som sådan och i näringslivet till följd av en bred tillämpning av IT-baserade produktionsprocesser. I så måtto kan inte utskottet se att det som anförs i motion 1995/96:T51 (m) i denna del väsentligt avviker från regeringens synsätt.
Den offentliga sektorn tilldelas en strategisk roll som katalysator för utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar av väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov. Den offentliga förvaltningen skall också främja utvecklingen av programvaru- och informationsindustrin genom att lägga ut mer av sin programvarutillverkning utanför den egna verksamheten. Näringsutskottet vill understryka att om denna strategi skall lyckas måste uppmärksamhet riktas mot statsmakternas styrning av de ADB-tunga verksamheterna inom den offentliga sektorn för att förstärka incitamenten att lägga ut utvecklingsinsatser till t.ex. små och medelstora företag. Utskottet vill också peka på betydelsen av en konkurrens på lika villkor både vad gäller upphandling och prissättning, så att en spridd och effektiv programvaruindustri enligt regeringens intentioner kan byggas upp i landet. Näringsutskottet ser det som angeläget att en noggrann uppföljning sker i dessa hänseenden både från regeringens och från de konkurrensvårdande myndigheternas sida.
I motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som nämnts, vikten av en förändring av avskrivningsreglerna för strategiska IT- investeringar eller värderingen av det intellektuella kapitalet i de nya företagen. Som framgått av den föregående redogörelsen har regeringen för avsikt att uppdra till NUTEK och ALMI att utreda den sistnämnda frågan. Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59 (mp) angående risken för oligopol- och monopolbildningar i den svenska programvaruindustrin anser utskottet att detta bör övervakas av de konkurrensvårdande myndigheterna enligt vad utskottet nyss anfört.
De krav som framförs i motionerna 1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) på förbättrade ramvillkor för företagandet i allmänhet och en sund företagsvänlig näringspolitik finner utskottet inte lämpligt att behandla just i detta sammanhang. I denna del hänvisas till utskottets yttrande hösten 1995 till finansutskottet (1995/96:NU3y) med anledning av proposition 1995/96: 25 om en politik för arbete, trygghet och utveckling.
Med det anförda avstyrker näringsutskottet motionerna 1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp), 1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52 (kds) i berörda delar.
Trafikutskottet har ingen annan uppfattning än näringsutskottet och avstyrker sålunda motionerna T51 (m) yrkande 1 (delvis), T52 (kds) yrkande 13, T57 (c) yrkandena 4 och 7, T58 (fp) yrkande 3 och T59 (mp) yrkande 2.
3.6 Kulturpolitiken
3.6.1 Regeringens redovisning
Regeringen anger i propositionen att med IT förändras förutsättningarna för att förverkliga de kulturpolitiska målen. En samlad strategi för användning av IT vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet skall därför utformas. Vidare informeras om att en utredning pågår som syftar till att skapa ett svenskt kulturnät. IT anges också öppna helt nya perspektiv för museernas och arkivens möjligheter. Museerna och arkivmyndigheterna bör därför enligt regeringen ta aktiv del i utvecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och telekommunikation. Av propositionen framgår vidare att regeringen avser att utforma riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet, om åtgärder för att stärka och förtydliga public service-verksamheten och om insatser för att säkra framtida svensk TV-produktion med kultur och kvalitet.
3.6.2 Motionsförslag
Svenska språket och IT tas upp i motion T56 (v) yrkande 9. Motionärerna anser att det behövs en handlingsplan för det svenska språket i informationssamhället. På samma sätt som det är en statlig angelägenhet att värna svensk film och svensk litteratur, bör även datorprodukter på svenska eller för det svenska språket uppmärksammas.
I två motioner tas frågor om folkbildningen och bildningsförbundens roll upp.
I motion T56 (v) yrkande 13 framhålls att - om IT-teknikens inriktning mot ökad delaktighet och reella yttrandemöjlighter skall bli verklighet -måste folkbildningen med sin breda verksamhet spela en aktiv och förnyande roll.
Enligt motion T57 (c) yrkande 6 borde regeringens ambition att åstadkomma en bred folkbildningsverksamhet på dator- och IT-områdena varit större. Motionärerna anser det inte tillräckligt att endast föreslå att vissa av Folkbildningsrådets medel skall avsättas för ändamålet. Större insatser i form av bl.a. samordning och prioritering kommer att behövas på dessa områden.
Motionärerna bakom motion T56 (v) yrkande 11 vill starkare än regeringen betona bibliotekens roll. Biblioteken skulle kunna arbeta med olika pilotprojekt, t.ex. med kulturinstitutioner och på barnkulturens område.
Enligt motion T52 (kds) yrkande 14 bör den statligt ägda och förvaltade kulturskatten betraktas som offentlig handling och därmed göras tillgänglig för allmänheten utan kostnad, i de fall det inte skulle strida mot upphovsrättsliga regler och avtal.
Statens kulturråd bör enligt motion T56 (v) yrkande 12 ges ett samlat ansvar för IT-satsningen inom kulturområdet och för fortlöpande information om IT- utvecklingen. Särskilda medel bör tillföras kulturrådet för ändamålet.
I motion T59 (mp) yrkande 3 framhålls att det bör understrykas att ny teknologi bör komma museer och andra kulturinstitutioner till del i sådan omfattning att regeringens ambitioner kan tillgodoses. Motionärerna anser att det har saknats en helhetssyn då IT introducerades inom den statliga kulturvården.
I samma motion (yrkande 4) hemställs vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om public service- företagen och den nya tekniken. I motionen anförs att de besparingar beträffande public service-företagen som riksdagen beslutade om våren 1995 beräknas kunna medföra ett positivt resultat om 400 miljoner kronor på rundradio-kontot. Dessa medel borde i enlighet med en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i maj 1995 användas till att hjälpa public service-företagen att utnyttja den nya digitala sändningstekniken.
Frågan om ett införande av digitala TV- sändningar i marknätet behandlas i två motioner.
I motion T51 (m) yrkande 13 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om en utbyggnad av ett digitalt marknät för television till förmån för digitala sändningar med utnyttjande av andra distributionskanaler. I motionen anförs bl.a. att det finns starka principiella skäl som talar mot den lösning regeringen förordar. Bara det faktum att staten ger sig själv makten att styra vver distributionsmöjligheter som i praktiken är tekniskt obegränsade strider enligt motionen mot grundläggande principer för informationsspridning och opinionsbildning. Kommunikationsnäten bör enligt motionen utvecklas på marknadens villkor. Regeringens planer på ett eget marknät för den digitala televisionen undanröjer möjligheten för Sveriges Radio och Sveriges Television att främja en IT-utveckling utöver de egna företagens direkta intressen.
I motion T52 (kds) yrkande 15 anförs att den av regeringen aviserade utbyggnaden av ett marknät för digital TV inte bör komma till stånd, bl.a. därför att tekniken enligt motionen är föråldrad och dyr samt inte ger garantier för tillfredsställande bildkvalitet.
3.6.3 Trafikutskottets ställningstagande
Regeringens handlingsprogram inom kulturområdet har behandlats av kulturutskottet och - vad gäller digitaliseringen av radio och TV - även av konstitutionsutskottet.
Beträffande motion T56 (v) yrkande 9 om svenska språket och IT har kulturutskottet inget att erinra mot regeringens förslag att ett av målen för den nationella IT-strategin skall vara att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt mer gränslös värld. Mot denna bakgrund anser kulturutskottet att motionen i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
När det gäller vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och folkbildning delar kulturutskottet i sitt yttrande regeringens uppfattning att folkbildning om IT och om frågor som rör informations- och kunskapssamhället bör prioriteras under de närmaste åren och att särskilda medel bör avsättas för ändamålet. Kvinnors behov och intressen bör därvid ägnas särskild uppmärksamhet. Kulturutskottet anser vidare att kommande förslag om medelsberäkning för insatser inom folkbildningen på IT- området inte bör föregripas. Mot bakgrund av det anförda anser kulturutskottet att motionerna T56 (v) yrkande 13 och T57 (c) yrkande 6 bör avstyrkas. Syftet med motionerna bedöms dock bli till väsentlig del tillgodosett.
Beträffande motion T56 (v) yrkande 11 om bibliotekens roll i kunskapssamhället framhåller kulturutskottet att det svenska biblioteksväsendet har varit en föregångare internationellt när det gäller att utnyttja ny teknik för att förnya och utveckla biblioteksverksamheten. I yttrandet erinras om att enligt propositionen krävs insatser som underlättar tillgången till information och som ger breda grupper av människor möjlighet att använda IT. I detta arbete kommer folkbiblioteken att spela en viktig roll. Kulturutskottet betonar vidare vikten av att skolbiblioteken och folkbiblioteken samarbetar för att ge elever, lärare och andra kommuninvånare tillgång till dessa tjänster. Kulturutskottet anser att regeringens arbete med bibliotekens roll i IT- utvecklingen och förberedandet av en bibliotekslag inte bör föregripas varför motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
I kulturutskottets yttrande lämnas vidare en redogörelse för det arbete som pågår med att utforma en samlad strategi för kulturinstitutionernas IT- användning. Av redogörelsen framgår bl.a. att användarvänligheten har en central plats i den IT-strategi som regeringen förbereder. Motion T52 (kds) i här aktuell del föreslås mot denna bakgrund inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Av kulturutskottets yttrande framgår även att frågan om kulturrådets ansvar för IT-satsningarna på kulturområdet bereds i regeringskansliet. Mot denna bakgrund framhålls att inte heller motion T56 (v) yrkande 12 bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till pågående insatser anser kulturutskottet att det också saknas anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motion T59 (mp) yrkande 3 om hur ny teknologi skall komma museer och andra kulturinstitutioner till del.
Trafikutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker följaktligen motionerna T52 (kds) yrkande 14, T56 (v) yrkandena 9 och 11-13, T57 (c) yrkande 6 och T59 (mp) yrkande 3. Utskottet bedömer att syftet med flera motionsyrkanden torde komma att tillgodoses. Det gäller bl.a. motionsförlagen om hur bildningsförbunden skall bidra till en nationell utbildningsinsats inom IT- området.
Digitalisering av TV och radio har behandlats av konstitutionsutskottet och kulturutskottet.
Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande om det betänkande, Från massmedia till multimedia (SOU 1996:25), som nyligen lades fram av en särskild utredare. I betänkandet föreslås att digitala TV- sändningar i marknät skall byggas ut i Sverige. Utredningen remissbehandlas för närvarande. Vidare redovisas att regeringen har beslutat tillsätta en arbetsgrupp som skall belysa en rad frågor om bl.a. det digitala marknätets utbyggnad. I sammanhanget nämns även att frågor om digitalisering av radio- och TV-sändningar kommer att behandlas i kulturutskottets betänkande 1995/96:KrU12 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001. Mot bl.a. denna bakgrund anser kulturutskottet att det saknas anledning för riksdagen att nu göra något uttalande i den här behandlade frågan och avstyrker motionerna T51 (m) och T52 (kds) i nu behandlad del. Då det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet - som också innefattar finansieringsfrågan - inte heller bör föregripas anser kulturutskottet att det saknas anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motion T59 (mp) yrkande 4.
Konstitutionsutskottet erinrar i sitt yttrande om att propositionen inte innehåller något formellt förslag om utbyggnad av ett marknät för digital TV utan endast redovisar ett utredningsförslag som är föremål för remissbehandling. Det finns därför enligt konstitutionsutskottet ingen anledning att nu uttala sig i det ifrågavarande ärendet. Med hänvisning till detta föreslås att motionerna T51 (m) yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15 avstyrks.
Trafikutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets och kulturutskottets uppfattning att det saknas anledning för riksdagen att nu göra något uttalande om digitaliseringen av TV och radio. Trafikutskottet avstyrker därför motionerna T51 (m) yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15. Trafikutskottet anser också i likhet med kulturutskottet att motion T59 (mp) yrkande 4 bör avslås av riksdagen.
3.7 Den offentliga förvaltningens IT- användning
3.7.1 Regeringens redovisning
Regeringen anger i propositionen övergripande mål för den offentliga förvaltningens IT-användning. Vidare redovisas ett åtgärdsprogram i syfte att åstadkomma en förnyelse av offentlig förvaltning med stöd av IT. Av målbeskrivningen framgår bl.a. följande.
Offentlig förvaltning bör vara ett föredöme som IT-användare. Den offentliga förvaltningen skall utnyttja IT för att effektivisera verksamheterna och ge god service till företag och medborgare. Den offentliga förvaltningens IT-användning bör bidra till en öppen och säker elektronisk infrastruktur för samhällets informations- och kunskapsförsörjning. IT skall användas till att utveckla kontakterna med och samspelet mellan allmänhet, företag och offentlig förvaltning. IT:s möjligheter att främja allmänhetens insyn i förvaltningen skall tillvaratas. Alla offentliga organ bör kunna ta emot och besvara elektronisk post och ha möjligheter att söka i informationsdatabaser, varigenom elektronisk ärendehantering främjas. De informationsresurser som finns i den offentliga förvaltningen skall utnyttjas bättre. Enhetliga principer för prissättning av offentlig information skall utformas. Elektronisk offentlig upphandling skall införas i hela den offentliga förvaltningen. Elektroniska kommunikationsmöjligheter med organ i EU skall vidare göra det europeiska förvaltningssamarbetet effektivare.
3.7.2 Motionsförslag
I motion T50 (m) framhålls att statliga verk och myndigheter bör stimuleras till ökad användning av telefonmöten och videokonferenser i sin verksamhet. Enligt motionären kallas ofta till centrala möten av slentrian och tradition när telefonmöte och videokonferens hade varit till fyllest. Det gäller enligt motionären att skapa rutin och erfarenhet av ett annorlunda arbetssätt som i stor omfattning kan spara resekostnader och arbetstid.
I motion T51 (m) yrkande 11 framhålls att inom EU har den IT-baserade offentliga upphandlingen kommit mycket långt. I EU-kommissionens databas, TED (Tenders Electronic Daily), återfinns alla offentliga upphandlingar som har ett värde över 1,6 miljoner kronor. Det inkommer ca 400 nya upphandlingar per dag. Den årliga omsättningen uppgår till 5 500 miljarder kronor. Den svenska andelen är 280 miljarder kronor. För svensk del skulle det vara möjligt att inrätta en informationstjänst som täcker samtliga offentliga upphandlingar som görs av stat, kommuner och landsting, dvs. även de som har ett lägre värde än 1,6 miljoner kronor. En sådan informationstjänst skulle gynna konkurrensen, användningen av IT och leda till betydande effektiviseringar inom den offentliga sektorn. Motionärerna anser att ett initiativ för att pröva upprättandet av en sådan databas snarast bör tas.
I motion T52 (kds) yrkande 5 anförs att den offentliga sektorn bör göra all upphandling elektronisk. Därmed sparas pengar, nya flexibla arbeten kan skapas och mindre företag ges bättre möjligheter att komma in på marknaden. Motionärerna understryker att all upphandling måste ske på sådant sätt att även små företag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lägga anbud.
Vidare anförs i motionen (yrkande 17) att papperslös ärendehantering bör bli normen inom förvaltningen. Myndigheterna lever emellertid i dag i ett regellöst tillstånd, vilket på ett oacceptabelt sätt hotar både offentlighet och rättssäkerhet. Temporära riktlinjer bör därför införas i avvaktan på permanenta regler för elektronisk dokumenthantering.
I samma motion (yrkande 18) framhålls att myndigheter bör agera som lärare och handledare i stället för att bara lämna ut uppgifter. Därmed kan myndigheterna stimulera intresset för en ökad IT- användning i samhället.
3.7.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att den offentliga förvaltningen bör vara ett föredöme som IT-användare. Det statsfinansiella läget och målet för den offentliga sektorn att förbättra servicen till företag och medborgare är viktiga drivkrafter för en ökad IT-användning.
Motionsyrkandena om statlig upphandling har behandlats av finansutskottet som i sitt yttrande redogjort för regelverket på upphandlingsområdet. Av yttrandet framgår att förslaget till en utvidgad databas ställer krav på ändring av lagen om offentlig upphandling (LOU). Som finansutskottet ser det finns det emellertid inte några skäl att ställa omfattande krav på upphandlingsförfarandet för projekt som understiger EU:s tröskelvärde. Möjligheten att genomföra förenklad eller direkt upphandling bör enligt utskottet även fortsättningsvis gälla för sådana projekt. Finansutskottet delar mot denna bakgrund inte motionärernas uppfattning att samtliga upphandlingar skall ingå i den databas som enligt propositionen bör upprättas av NUTEK.
Trafikutskottet konstaterar att enligt propositionen skall elektronisk offentlig upphandling införas i hela den offentliga sektorn. Målet är att 95 % av upphandlingsvolymen för frekventa varor och tjänster och 50 % av upphandlingsvolymen för övriga generella varor och tjänster upphandlas och beställs elektroniskt inom tre år. Utskottet delar regeringens uppfattning att genom utveckling av s.k. elektronisk handel och elektroniska marknadsplatser kan väsentliga effektivitets- och produktivitetsvinster göras. Regeringens handlingsprogram på detta insatsområde har därför stor betydelse.
Som finansutskottet klargjort i sitt yttrande föreligger det dock inte några skäl att ställa omfattande krav på upphandlingsförfarandet genom att inrätta en särskild informationstjänst för projekt som understiger EU:s tröskelvärden. Trafikutskottet avstyrker därför motionerna T51 (m) yrkande 11 och T52 (kds) yrkande 5.
Beträffande övriga motionsförslag om den offentliga förvaltningens IT-användning har konstitutionsutskottet i sitt yttrande behandlat motion T50 (m) som anser att statliga verk och myndigheter bör stimuleras till ökad användning av telefonmöten och videokonferenser i sin verksamhet. Konstitutionsutskottet avstyrker yrkandet med hänvisning till att det bör vara statliga myndigheters ensak att bestämma om formerna för sina sammanträden.
Trafikutskottet anser, i likhet med konstitutionsutskottet, att i statliga myndigheters resultatansvar ingår att självständigt bestämma om formerna för sina sammanträden. Trafikutskottet instämmer samtidigt i motionärens uppfattning att genom att ta i anspråk modern informationsteknik skapas möjligheter att uppnå väsentliga besparingar. Geografiskt spridda myndigheter kan exempelvis lättare hållas samman med IT. Kontakter med andra offentliga organ eller olika intressenter kan likaså underlättas och effektiviseras genom att modern informationsteknik utnyttjas.
Enligt vad trafikutskottet erfarit arbetar Telia AB, teleoperatörer och olika offentliga organ med att främja en ökad användning av modern IT i syfte att ersätta resor med exempelvis videomöten. I sammanhanget kan nämnas att såväl riksdagen som regeringskansliet utnyttjar videomötesteknik för att bl.a. främja en effektivare kontaktverksamhet och för att spara reskostnader. Utskottet förutsätter att myndigheter som ett led i att effektivisera i sin verksamhet aktivt söker utnyttja modern informationsteknik. Med det anförda torde önskemålet i motion T50 (m) bli tillgodosett. Det påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
Beträffande motion T52 (kds) yrkande 17 som anser att papperslös ärendehantering bör bli normen inom förvaltningen, har konstitutionsutskottet i sitt yttrande hänvisat till IT-utredningens nyligen avlämnade betänkande Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40). Konstitutionsutskottet har mot denna bakgrund bedömt att yrkandet bör komma att tillgodoses. Det påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida. Trafikutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning och avstyrker det aktuella motionsyrkandet.
Trafikutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion T52 (kds) yrkande 18 att myndigheter bör agera som lärare och handledare i stället för att bara lämna ut uppgifter. Utvecklingen på IT-området innebär också att myndigheter och företag inte endast presenterar obearbetade uppgifter utan i ökad utsträckning, i syfte att uppnå en ökad kundanpassning och servicenivå, söker ta fram informationssystem som gör det möjligt för intressenter att själv välja specialanpassade uppgifter. Trafikutskottet anser att motionen i nu behandlad del inte påkallar något åtgärd från riksdagen sida och avstyrker följaktligen yrkandet.
3.8 Hälso- och sjukvård
3.8.1 Regeringens redovisning
Regeringen anför i propositionen att förutsättningarna för att utforma ett särskilt IT-program för att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården skall prövas. Programmet skall vara ett led i kompetensutvecklingen av hälso- och sjukvårdens personal. Enligt propositionen ger IT stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården. Spri, som är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, bör enligt propositionen utveckla och samordna insatserna samt lämna förslag till finansiering.
För programmets genomförande krävs enligt propositionen en resursram på ca 100 miljoner kronor under en treårsperiod. Regeringen framhåller att programmet kommer att genomföras endast om det blir möjligt att få fram medel genom en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-satsningar eller om en finansiering kan ske med medel utanför statsbudgeten. Regeringen avser att uppdra till Spri att lämna förslag till finansiering genom medel från olika utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården, forskningsfinansierade organ m.m. samt från EU. På sikt bör IT- satsningarna inom hälso- och sjukvården kunna finansieras genom de produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts ge.
3.8.2 Motionsförslag
I motion T52 (kds) yrkande 20 betecknas det som självklart att IT skall användas inom hälso- och sjukvården för att spara pengar som kan användas till bättre vård och omsorg och för att ge utrymme för personlig utveckling bland personalen. IT-satsningarna inom detta område skall därför enligt motionen bekostas av respektive huvudman eftersom de i ett längre perspektiv sparar pengar. Staten kan stödja forskning och utveckling av IT. Enligt motionärerna behövs dock inte statliga medel för att utbilda hälso- och sjukvårdspersonalen i användningen av IT. Det åligger arbetsgivaren att se till att personalen kontinuerligt får vidareutbildning, allra helst vad gäller ny utrustning och arbetsmetodik.
3.8.3 Trafikutskottets ställningstagande
Socialutskottet har i sitt yttrande framhållit att man instämmer med vad som anförs i propositionen och i motion T52 (kds) om betydelsen av att utnyttja informationstekniken för att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården. Användningen av IT kan förbättra kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården. På sikt bör IT-satsningarna kunna finansieras genom de produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts ge. Socialutskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot det IT-program som anges i propositionen inom hälso- och sjukvården varför yrkande 20 i motion T52 (kds) bör avstyrkas.
Trafikutskottet delar socialutskottets uppfattning och avstyrker motion T52 (kds) i nu behandlad del.
3.9 Miljöpolitiken
3.9.1 Regeringens redovisning
Regeringen framhåller att den nya miljöpolitiken bygger på decentralisering och sektorsansvar, dvs. att omsorgen om miljön skall genomsyra hela samhället. Ansvaret för att genomföra de miljöpolitiska målen skall föras ut och integreras i de verksamheter och samhällssektorer där miljöproblemen uppstår. I propositionen klargörs att en väl fungerande informationsförsörjning och avancerad IT är en av grundförutsättningarna för att genomföra denna politik.
3.9.2 Motionsförslag
I motion T56 (v) yrkande 17 påtalas svårigheten för konsumenterna att välja miljömedvetet som en följd av det stora informationsflöde som finns på marknaden. Motionärerna föreslår därför att Naturvårdsverket ges i uppdrag att kvalitetsdeklarera miljödata och ge förslag om hur miljöinformation snabbt skall kunna nå ut till marknadens aktörer.
3.9.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att IT är ett viktigt stöd för miljöarbetet. För att nå miljöpolitikens mål om en långsiktigt hållbar utveckling krävs att alla tar ett ökat ansvar för miljön. Ett sådant ansvar förutsätter ett växande miljöengagemang och välinformerade konsumenter. Den fråga som väckts i motionen om kvalitetsdeklaration och spridning av miljödata är därför av stor betydelse.
Av propositionen framgår att regeringen kommer att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med Kommunförbundet utarbeta ett förslag till utformning av en kvalitetsdeklaration av miljödata och miljödatabaser. Syftet med en sådan kvalitetsdeklaration är enligt regeringen att säkerställa att data är insamlade, bearbetade och presenterade enligt fastställda rutiner för att undvika att undermålig information sprids och används eller att informationen förvanskas eller används på ett missvisande sätt.
Mot bakgrund av det anförda anser trafikutskottet att önskemålen i motion T56 (v) yrkande 17 är tillgodosedda. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte erforderlig. Yrkandet avstyrks därför.
3.10 Transportområdet
3.10.1 Regeringens redovisning
Enligt regeringen kan en ökad användning av IT i transportsektorn på sikt påtagligt komma att underlätta genomförandet av de trafikpolitiska mål som riksdagen lagt fast, bidra till en effektivare användning av infrastrukturen och övriga transportresurser samt höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds trafikanterna och näringslivet. Sverige anges ha goda förutsättningar att behålla en framskjuten position när det gäller utvecklingen och användningen av transportinformatik.
Regeringen framhåller vidare att en nationell digital vägdatabas bör upprättas. Databasen bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser och vara etablerad senast år 1999. Vägverket skall vara huvudman. Vägverket kommer att få i uppdrag att i samverkan med Lantmäteriverket, Svenska Kommunförbundet och företrädare för skogsnäringen påbörja uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas. Databasen skall finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag.
Regeringen bedömer att vägtrafikledning kommer att bli en allt viktigare funktion i det framtida vägtrafiksystemet och bilda basen för många IT-tillämpningar. För att främja utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet anges att organisationen av vägtrafikledningen bör ges en fastare form och att samverkansformer och ansvarsförhållanden mellan olika berörda myndigheter och organisationer bör preciseras.
3.10.2 Motionsförslag
I motion T56 (v) yrkande 14 anges att forskningen har visat att det finns möjligheter att minska belastningen på vägnätet framför allt i rusningstid med hjälp av IT. Om endast 10-20 % av trafikanterna i rusningstid ges möjlighet och väljer att arbeta hemma en till två dagar i veckan med hjälp av IT så försvinner trängselproblemen i vägnätet. Regeringen bör därför radikalt påskynda arbetet med forskningen kring sambandet mellan IT och resandet. Enligt motionärerna bör riksdagen uttala att inga beslut skall tas om statliga investeringar i nya vägar innan en seriös analys har gjorts av IT:s inverkan på behovet av nya vägar.
Motionärerna behandlar vidare frågan om en nationell digital vägdatabas (yrkande 15). Enligt motionen är det viktigt att databasen inte inskränks till att bara behandla vägar utan att den också inrymmer information om järnväg, sjöfart, flyg, andra kollektiva färdmedel, cykelbanor etc. Det bör med andra ord vara en kommunikationsdatabas - inte minst för att underlätta för de allt mer miljömedvetna företagen och konsumenterna. Enligt motionärerna är det mot denna bakgrund tveksamt om Vägverket bör vara huvudman för denna verksamhet. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) bedöms vara ett lämpligare alternativ. Huvudmannaskapsfrågan bör därför enligt motionen beredas vidare.
3.10.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att en ökad användning av IT i transportsektorn på sikt påtagligt kan komma att underlätta genomförandet av trafikpolitiken, bidra till en effektivare användning av infrastrukturen och övriga transportresurser samt höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds trafikanterna och näringslivet. Samtidigt gäller att den nya tekniken kan medföra risker och komplikationer exempelvis för den personliga integriteten. Mot bakgrund av den betydelse som informationstekniken har för transportområdet ser trafikutskottet därför positivt på de forsknings- och utvecklingsinsatser som pågår inom området transportinformatik och den uppmärksamhet som transportfrågan ägnas i regeringens handlingsprogram för IT-användningen.
Trafikutskottet anser i likhet med motion T56 (v) att sambandet mellan IT och transportbehovet i samhället är av stort intresse. Enligt vad utskottet erfarit pågår såväl nationellt som internationellt omfattande forskningsinsatser i syfte att belysa effekterna av IT-utvecklingen och hur resmönstren kommer att påverkas och förändras. Enligt en nyligen genomförd litteraturgenomgång av telekommunikationernas betydelse för resandet visar de undersökningar som hittills gjorts att IT ger ett minskat resande. Totalt sett ökar dock resandet och transporterna varje år (Telekommunikationers implikationer på resandet, KFB). En slutsats från genomgången är vidare att forskningen mer kommer att inrikta sig på frågeställningar om på vilket sätt vårt resmönster kommer att ändras i det framtida samhället i stället för att undersöka om vi kommer att resa mer eller mindre i framtiden.
Utskottet vill vidare hänvisa till den pågående parlamentariska utredningen som har i uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (Kommunikationskommittén, K 1995:01). Kommittén skall enligt sina direktiv analysera effekterna av informationsteknikens utveckling och behoven av rörlighet och ställa dessa effekter i relation till behoven av en utbyggnad av trafikens infrastruktur (dir. 1994:140). Kommittén skall redovisa sitt slutbetänkande senast den 1 mars 1997 (dir. 1996:35).
Trafikutskottet kan därmed konstatera att frågan om sambandet mellan IT och transportbehovet är väl uppmärksammad. Med det anförda torde önskemålen i motion T56 (v) yrkande 14 till väsentlig del bli tillgodosett. Den påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
Trafikutskottet vill erinra om att frågan om att vidga den nationella digitala vägdatabasen till en kommunikationsdatabas, som tas upp i motion T56 (v) yrkande 15, nyligen har behandlats av Delegationen för Transporttelematik (K1994:08). Enligt delegationens delbetänkande Bättre trafik med väginformatik (SOU 1966:17) bör uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas prioriteras. Delegationen anger dock samtidigt att bl.a. den starkare kopplingen mellan olika trafikslag talar för att den långsiktiga inriktningen bör vara att tillskapa en nationell digital transportbas. Även för planering av investerings- och underhållsinsatser finns enligt delegationen behov av tillgång till data för olika trafikslag. I utredningen påtalas vidare möjligheten att koppla samman olika trafikslagsorienterade datasystem. Enligt delegationen bör mot denna bakgrund en fördjupad analys göras för att ge underlag till ett beslut om en nationell transportdatabas skall byggs upp. Delegationens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling.
Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen nyligen har behandlat Vägverkets sektorsansvar (prop. 1995/96:131, bet. TU18, rskr. 231). Beslutet innebär att Vägverket har ett samlat ansvar för bl.a. vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt för frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet.
Trafikutskottet har mot denna bakgrund inga erinringar mot att en nationell digital vägdatabas etableras med Vägverket som huvudman. Som framgår av propositionen bedöms tillgång till digitala väg- och trafikdata ha stor betydelse för en lång rad verksamheter såsom vägtrafikledning, transportledning, lokalisering av fordon och gods, ruttplanering, navigering och vägvisning. Utskottet förutsätter att frågan om att vidga databasen till att vara en allmän kommunikationsdatabas kommer att beredas närmare. Motion T56 (v) yrkande 15 påkallar mot denna bakgrund ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
3.11 Byggsektorn
I motionen T56 (v) yrkande 16 föreslås att Boverket skall ges i uppdrag att utreda frågor om IT:s betydelse för byggsektorn. Yrkandet motiveras med att det saknas en överblick av IT:s möjligheter och begränsningar inom byggsektorn. Motionärerna pekar bl.a. på möjligheterna att dokumentera byggbeståndet och rationalisera byggandet samt att en dokumentation kan underlätta återvinning och miljöanpassning.
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att det är viktigt att IT kommer till användning inom byggområdet av bl.a. de skäl motionärerna anför. Av yttrandet framgår att frågan om IT:s betydelse har uppmärksammats av Boverket bl.a. genom inrättandet av en särskild tjänst med ansvar för sådana teknikfrågor. På olika håll och i olika former används IT redan i dag inom bo- och byggsektorn. Enligt bostadsutskottet pågår en snabb och dynamisk utveckling på området varför uppbyggnaden av informationsstrukturerna måste tillåtas ske stegvis och i huvudsak i decentraliserade former. Det är därför anför bostadsutskottet tveksamt om ett större samlat grepp ger ett sådant underlag för beslut om framtida satsningar som motionärerna eftersträvar. Bostadsutskottet förutsätter att frågorna om IT- användningen inom bo- och byggsektorn kontinuerligt får nödvändig uppmärksamhet förutom av regeringen och Boverket också av de övriga aktörerna inom denna sektor. Bostadsutskottet föreslår mot denna bakgrund att motionsyrkandet avstyrks.
Trafikutskottet delar bostadsutskottets uppfattning och avstyrker motion T56 (v) yrkande 16.
3.12 Konsumentupplysning
I motion T58 (fp) yrkande 5 framhålls vikten av att allt fler medborgare genom konsumentupplysning görs medvetna om de möjligheter som IT erbjuder. Sådan upplysning kan omfatta råd om villkoren för verksamheten på näten samt praktisk rådgivning om produkter som underlättar nätets användning. Vidare bör, enligt motionärernas mening, kunskaper om lågprisdatorer spridas aktivt. Motionärerna anser att det i fråga om konsumentupplysning om IT finns viktiga uppgifter för Konsumentverket och andra organisationer i konsumenternas tjänst.
Lagutskottet framhåller i sitt yttrande att IT har en stor potential på konsumentområdet. Lagutskottet anför vidare följande:
En viktig uppgift för den framtida konsumentpolitiken är att på olika sätt ge stöd så att dessa möjligheter kan vidareutvecklas. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att det i IT- kommissionens uppdrag ingår att lämna förslag till hur användarnas intressen kan tas till vara inom ramen för en strävan att åstadkomma en så bred användning av tekniken som möjligt. I propositionen anför regeringen också att folkbildning om IT och om frågor som rör informations- och kunskapsanvändning bör prioriteras under de närmaste åren.
I sammanhanget vill utskottet vidare erinra om att det i EU-kommissionens konsumentpolitiska prioriteringar för åren 1996-1999 påpekas att särskilda insatser behöver göras för att uppmuntra konsumentorganisationerna att förändra sina arbetsformer och därmed kunna tillgodogöra sig fördelarna med den nya informationstekniken. Ett av de prioriterade områdena i handlingsprogrammet är åtgärder för att möjliggöra för konsumenterna att dra nytta av informationssamhället. Intensifierade åtgärder som innefattar utbildning och upplärning så att konsumenterna till fullo skall kunna utnyttja informationssamhällets möjligheter föreslås. Enligt vad regeringen anfört i skrivelsen 1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU - mål och inriktning för det svenska arbetet kommer Sverige aktivt att stödja och delta i detta arbete.
Mot bakgrund av vad som sålunda redovisats kan utskottet inte finna annat än att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det pågående arbetet både på nationell och internationell nivå. Utskottet förutsätter att Konsumentverket och konsumentorganisationerna fortlöpande följer frågorna och vidtar de åtgärder som det fortsatta arbetet kan föranleda för att tillgodose konsumenternas krav på information i IT-frågor. Något särskilt tillkännagivande därom från riksdagens sida till regeringen är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet anser således att motion T58 också i denna del bör avstyrkas.
Trafikutskottet delar lagutskottets uppfattning och avstyrker motion T58 (fp) yrkande 5.
3.13 Jämställdhetsfrågor
Jämställdhetsfrågor uppmärksammas i två motioner.
I motion T53 (s) anförs att det krävs särskilda insatser för att främja kvinnors företagande och för att få fler kvinnor att använda datorer. De särskilda företagarlånen till kvinnor som erbjuds av ALMI har haft stor betydelse för kvinnors företagande och möjligheter att starta företag. På liknande sätt bör särskilda insatser göras för kvinnor inom IT-området, menar motionärerna. Därför borde kvinnors företagande och möjligheter särskilt betonas i det uppdrag som regeringen avser att lämna till NUTEK. Vidare framhålls att en jämn könssammansättning bör finnas i olika IT-fora och att stöd bör ges till kvinnliga nätverk.
I motion T58 (fp) yrkande 6 framhålls att IT skulle kunna vara jämställdhetens murbräcka. Hittills har dock tekniken mest fungerat med motsatt verkan. Kvinnor måste därför vara med och utveckla normer för teknikens utformning och pedagogik. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund åtgärder för att främja jämlikhet och jämställdhet med hjälp av IT.
Näringsutskottet understryker i sitt yttrande vikten av att kvinnors möjligheter inom IT-området beaktas. Näringsutskottet anför vidare följande:
Frågan är uppmärksammad i propositionen i vilken påpekas mäns och kvinnors olika synsätt när det gäller IT. Utskottet delar regeringens bedömning att sannolikheten är stor för att kvinnors erfarenhet och kompetens kommer att kunna utnyttjas bättre inom ramen för de nätverksbaserade organisationer som växer fram med stöd av IT. Utskottet utgår från att frågan om kvinnors möjligheter inom IT-området kommer att ges en ökad uppmärksamhet i fortsättningen. Med det sagda avstyrker näringsutskottet motion 1995/96:T53 (s).
Trafikutskottet delar näringsutskottets uppfattning och avstyrker motion T53 (s). Trafikutskottet avstyrker också motion T58 (fp) yrkande 6 med hänvisning till vad näringsutskottet anfört om jämställdhetsfrågor.
3.14 Kortare arbetsdag
I motion T 56 (v) yrkande 7 föreslås att IT-utvecklingen kombineras med en samtidig förändring av arbetets organisation genom lagstiftning om kortare normalarbetsdag.
Trafikutskottet anser inte att det finns anledning för utskottet att uttala sig i den aktuella frågan med hänsyn till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motion T56 (v) yrkande 7 avstyrks följaktligen.
3.15 Konsekvenser för trygghetssystemen
I motion T52 (kds) yrkande 21 föreslås att en utredning tillsätts om konsekvenserna för trygghetssystemen med anledning av utvecklingen på det informationstekniska området. Som motiv hänvisas till att IT förändrar grunderna för trygghetssystemen och statens möjligheter att i framtiden få in intäkter med dagens uppbördssystem.
Trafikutskottet kan konstatera att i IT- kommissionens direktiv ingår att allmänt belysa vilka följder utnyttjandet av informationsteknik kan få i samhällslivet i vid mening (dir. 1995:01).
Med hänvisning härtill avstyrker trafikutskottet motion T52 (kds) yrkande 21.
3.16 Övriga insatsområden m.m.
3.16.1 Regeringens redovisning
Inom området funktionshindrade och äldre skall enligt propositionen förutsättningarna prövas för att genomföra ett IT-program med inriktning på att främja funktionshindrades samt äldre personers användning av IT. Rätt använd kan IT skapa helt nya förutsättningar att uppnå målen för handikappolitiken, nämligen full delaktighet och jämlikhet. Förutsättningarna för att genomföra ett IT-program med inriktning på att främja funktionshindrades samt äldre personers användning av IT skall prövas. Regeringen aviserar i propositionen ett uppdrag åt Handikappinstitutet att i nära samverkan med övriga aktörer utarbeta ett förslag till IT-program. I uppdraget skall ingå att föreslå handlingslinjer och åtgärder, att kostnadsberäkna förslagen samt att lämna förslag om finansiering. Detta program kommer endast att genomföras om regeringen kan få fram medel genom en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-satsningar i propositionen eller att finansieringen kan ske genom externa medel.
Av propositionen framgår vidare att regeringen senare under våren 1996 kommer att lägga förslag om radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001. En utgångspunkt är härvid att det ingår i public service-uppdraget att ta ett stort ansvar för att funktionshindrades intressen tillgodoses. För att ta till vara den stora potential som IT innebär för funktionshindrade och äldre bör ett samlat grepp tas över området i ett särskilt IT-program, sägs det i propositionen. Vidare framhålls att det är väsentligt att alla de aktörer som verkar inom området involveras i programmet.
Beträffande energiområdet anges att omregleringen av elmarknaden inte skulle ha varit möjlig utan de senaste årens utveckling inom IT-området. Den har bl.a. skapat effektiva och billiga lösningar för insamling, överföring och bearbetning av mätvärden. Regeringen anger att utvecklingen på detta område nu bör drivas framåt ytterligare. Utbyggnaden av ett optofibernät för informationsöverföring i det svenska s.k. storkraftnätet ger även möjligheter till överföring av information till externa intressenter. Teknikutveckling för att överföra information i kraftledningar samt för styrning och reglering av energianvändningen i bl.a. anläggningar och processer inom olika samhällssektorer pågår. Om de lösningar som utvecklas bedöms som effektiva och konkurrenskraftiga bör staten verka för att underlätta utvecklingen och införandet. I handlingsprogrammet framhålls vidare att utveckling av system och programvara på energiområdet skapar exportförutsättningar.
När det gäller statistikförsörjningen på IT-området anger regeringen att statistiken behöver utvecklas och göras mer ändamålsenlig i syfte att belysa utvecklingen på IT-området. Vidare framhålls att ett samlat program för statistik på IT-området skall utformas.
Beträffande ekonomiska konsekvenser anges att utgångspunkten är att insatserna skall finansieras genom att befintliga medel omfördelas. Enligt regeringen åvilar det varje departement att svara för finansiering och genomförande av sina resp. åtgärder samt för återrapportering av genomfört arbete till riksdagen. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-området anges att programmet bör ses som ett första samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande kommer att behöva anpassas och vidareutvecklas.
3.16.2 Trafikutskottets ställningstagande
Inga motioner har väckts med anledning av regeringens redovisning. Trafik- utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört i dessa frågor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande målen för en nationell IT-strategi och prioriterade statliga uppgifter
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i denna del, 1995/96:T52 yrkande 1, 1995/96:T56 yrkande 1, 1995/96:T57 yrkandena 1 och 2, 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del och 1995/96: T59 yrkande 1,
dels antar regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi,
dels godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT- utvecklingen,
res. 1 (m, c, fp)
res. 2 (v, mp)
2. beträffande rättslig översyn
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkandena 2-4, 1995/96: T52 yrkandena 2-4 och 19, 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del och yrkande 7 samt 1995/96:T59 yrkande 6,
res. 3 (m)
res. 4 (mp)
3. beträffande parlamentarisk förankring
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:T56 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en samlad årlig redovisning av utvecklingen på IT- området,
4. beträffande säkerhetspolisen och Europol
att riksdagen avslår motion 1995/96:T59 yrkandena 7 och 8,
res. 5 (mp)
5. beträffande strategier för användningen av IT i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 5 och 1995/96: T58 yrkande 2 i denna del,
res. 6 (m)
6. beträffande vissa elevgruppers IT-användning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T52 yrkandena 6 och 7, 1995/96:T56 yrkande 4 och 1995/96:T59 yrkande 5,
res. 7 (mp)
7. beträffande lärarutbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkandena 6 och 7 och 1995/96:T54,
res. 8 (m)
8. beträffande datortek m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T52 yrkande 10, 1995/96: T56 yrkande 5 och 1995/96:T57 yrkandena 8, 9 och 11,
9. beträffande SUNET
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 8, 1995/96:T52 yrkande 9, 1995/96:T57 yrkande 10 och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del,
res. 9 (m)
res. 10 (c, fp)
10. beträffande distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 9, 1995/96:T52 yrkande 8 och 1995/96:T57 yrkande 12,
res. 11 (m)
res. 12 (c)
11. beträffande Open University- modellen
att riksdagen avslår motion 1995/96:T56 yrkande 10,
res. 13 (m, c, fp, v)
12. beträffande Telia AB och villkoren på telemarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 12 och 1995/96: T52 yrkande 12,
res. 14 (m)
13. beträffande regional balans
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T56 yrkande 3 och 1995/96: T57 yrkande 5,
res. 15 (c, v, mp)
14. beträffande samhällets grunddatabaser
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 10, 1995/96: T52 yrkandena 11 och 16, 1995/96:T55, 1995/96:T56 yrkande 6, 1995/96:T57 yrkandena 3 och 13 och 1995/96:T58 yrkande 4,
15. beträffande säkerhet och sårbarhet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett samlande och samordnande ansvar för IT-säker- hetsfrågorna samt om en strategi på området,
16. beträffande internationell samverkan
att riksdagen avslår motion 1995/96:T56 yrkande 2,
17. beträffande näringspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i denna del, 1995/96:T52 yrkande 13, 1995/96:T57 yrkandena 4 och 7, 1995/96: T58 yrkande 3 och 1995/96:T59 yrkande 2,
res. 16 (m, c, fp)
res. 17 (mp)
18. beträffande kulturområdet
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T52 yrkande 14, 1995/96: T56 yrkandena 9 och 11-13, 1995/96:T57 yrkande 6 och 1995/96:T59 yrkande 3,
res. 18 (v)
res. 19 (mp)
19. beträffande digitalisering av TV och radio m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 13, 1995/96: T52 yrkande 15 och 1995/96:T59 yrkande 4,
res. 20 (m)
res. 21 (mp)
20. beträffande statlig upphandling
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T51 yrkande 11 och 1995/96: T52 yrkande 5,
res. 22 (m, fp)
21. beträffande den offentliga förvaltningens IT-användning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T50 och 1995/96:T52 yrkandena 17 och 18,
22. beträffande hälso- och sjukvård
att riksdagen avslår motion 1995/96:T52 yrkande 20,
23. beträffande miljöpolitiken
att riksdagen avslår motion 1995/96:T56 yrkande 17,
24. beträffande transportområdet
att riksdagen avslår motion 1995/96:T56 yrkandena 14 och 15,
25. beträffande byggsektorn
att riksdagen avslår motion 1995/96:T56 yrkande 16,
26. beträffande konsumentupplysning
att riksdagen avslår motion 1995/96:T58 yrkande 5,
27. beträffande jämställdhetsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:T53 och 1995/96:T58 yrkande 6,
28. beträffande kortare arbetsdag
att riksdagen avslår motion 1995/96:T56 yrkande 7,
29. beträffande konsekvenser för trygghetssystemen
att riksdagen avslår motion 1995/96:T52 yrkande 21.
Stockholm den 23 maj 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Green (s), Karl- Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s) och Torsten Gavelin (fp).
Reservationer
1. Målen för en nationell IT-strategi och prioriterade statliga uppgifter (mom. 1)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med I likhet och på s. 16 slutar med statliga uppgifter bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, såsom framhålls i motion T51 (m), att den nya tekniken måste ses i ett bredare perspektiv än vad regeringen gör. Nya levnads- och arbetsvillkor utvecklas som kommer att påverka samhället på ett mycket mer långtgående sätt än vad som anges i propositionen. Tillsammans med andra förändringar kommer den nya informationstekniken att påverka det svenska samhällets ekonomiska och sociala struktur och ställa krav på ett förändrat politiskt ledarskap. IT- strategin måste därför ta sin utgångspunkt i vetskapen om de fundamentala förändringar som IT aktualiserar och fogas in i en moderniseringsstrategi för hela det svenska samhället.
Trafikutskottet anser mot denna bakgrund - i enlighet med vad som också sägs i motionerna T57 (c) och T52 (kds) - att de mål som formuleras i propositionen för den nationella IT- politiken är oklara. För att effektivt kunna utnyttja den kraft som IT representerar krävs mycket tydliga målformuleringar och en konkret strategi för det som skall uppnås med hjälp av den nya tekniken. Rätt använd kan informationstekniken leda till att hela vårt land utvecklas och därmed stödja decentralisering och en ökad regional balans.
Trafikutskottet delar vidare den uppfattning som framförs i motion T58 (fp) att utgångspunkten för IT- användningen bör vara den enskilde individens perspektiv. Det innebär bl.a. att information om IT måste utformas i syfte att undanröja mentala hinder och skapa möjlighet för bred förståelse för tekniken. Ett centralt mål i strategin måste vidare vara att den snabba utvecklingen på IT-området får genomslag i näringslivet. Enligt utskottets uppfattning är det väsentligt att ta till vara de möjligheter som informationstekniken kan skapa för svenska företag att utveckla tjänster som både kan konsumeras inom landet och exporteras.
Trafikutskottet anser att regeringen mot bakgrund av det anförda snarast bör återkomma till riksdagen med ett mer framtidsinriktat förslag till nationell IT-strategi.
Vad utskottet nu anfört - och som till väsentlig del tillgodoser syftet med motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c) och T58 (fp) i nu behandlad del - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på regeringens redovisning av en ny nationell IT- strategi avstyrks motionerna T56 (v) och T59 (mp), såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande målen för en nationell IT-strategi och prioriterade statliga uppgifter
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:125 och motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i denna del, 1995/96:T52 yrkande 1, 1995/96:T57 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del samt med avslag på motionerna 1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Målen för en nationell IT-strategi och prioriterade statliga uppgifter (mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med I likhet och på s. 16 slutar med statliga uppgifter bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att den nationella IT-strategin bör främja och påskynda utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt samhälle. Enligt utskottets mening finns med en ökad IT-användning stora möjligheter att minska förbrukningen av naturresurser och energi. Detta betyder att miljöhänsyn bör genomsyra IT-strategin och ingå som ett delmål för den övergripande IT- politiken. Trafik-utskottet anser mot denna bakgrund att den nationella IT- strategin bör kompletteras med miljömålet, i enlighet med vad som framhålls i motion T59 (mp), och att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur ett ekologiskt långsiktigt hållbart tänkande kan komma till uttryck i den fortsatta IT- utvecklingen.
Strategin bör vidare kompletteras i ytterligare avseenden. Det gäller bl.a. att beakta risken att IT kan skapa än större klyftor mellan rika och fattiga länder och att IT kan öka, men även minska klyftorna mellan regioner i Sverige. Strategin bör även behandla frågan om att IT kan påverka klyftorna mellan hög- och lågutbildade i samhället.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T56 (v) och T59 (mp) tillstyrks i nu behandlad del - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på regeringens redovisning av en ny nationell IT- strategi avstyrks motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c) och T58 (fp), såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande målen för en nationell IT-strategi och prioriterade statliga uppgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59 yrkande 1, med anledning av proposition 1995/96:125 samt med avslag på motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i denna del, 1995/96:T52 yrkande 1, 1995/96:T57 yrkandena 1 och 2 och 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Rättslig översyn (mom. 2)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med Trafikutskottet har och slutar med offentlig förvaltning bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet konstaterar att den pågående översynen av rättsordningen är angelägen men anser att arbetet bör bedrivas mer kraftfullt och målmedvetet. Utgångspunkten bör vara att lagstiftningen utformas så att användningen av IT inte onödigtvis hindras eller kompliceras. Allmänna krav på rättssäkerhet, IT-säkerhet och skydd av den enskildes integritet måste uppfyllas. Genom ett väl förankrat rättsligt regelverk, samt spelregler i övrigt, kan ett allmänt förtroende och en dynamisk utveckling för IT skapas och kompetensen höjas. Väsentliga delar av det lagstiftningsarbete som måste ges högsta prioritet handlar därmed snarare om att riva hinder för att fullt ut dra nytta av de nya möjligheter som informationstekniken öppnar, än att söka finna nya detaljregler som snabbt kommer att visa sig oanvändbara.
Beträffande integritetsskyddet anser trafikutskottet att det är angeläget att Sverige också fortsättningsvis aktivt deltar i det internationella arbetet och där med kraft driver frågor som är angelägna från svenska utgångspunkter. Enligt utskottets mening är det särskilt viktigt att det synsätt på upphovsrätt och IT som förs fram i motion T51 (m) därvid görs gällande från svensk sida. Som framhålls i motionen bör det i framtiden i huvudsak vara upphovsmännen själva som får se till och ansvara för att de verk de framställer inte kan missbrukas genom exempelvis mångfaldigande och olovligt spridande. En sådan huvudprincip ger nämligen upphovsmännen ett utökat incitament att utveckla från tekniska utgångspunkter upphovsrättsligt säkra system. Behovet av lagstiftning på ifrågavarande område, som på grund av IT-teknikens snabba utveckling ständigt behöver ändras, skulle därmed reduceras betydligt. Också i övrigt anser trafikutskottet att man från svensk sida internationellt bör arbeta i syfte att så långt det är möjligt undvika ny och omfattande lagstiftning. Utgångspunkten bör i stället vara att de möjligheter som finns att reglera rättsförhållandena mellan upphovsmännen och användarna genom civilrättsliga avtal i första hand tas till vara. Härigenom uppnås bl.a. den fördelen att rättsförhållandena successivt kan anpassas till den nya tekniken på IT-området och att lagstiftning kan undvaras. Inriktningen för arbetet med den enskildes integritetsskyddslag bör därmed vara att stifta en samlad integritetsskyddslag. Lagen bör göras oberoende av den tekniska utvecklingen och betrakta den personliga integriteten som en del av en individuell rättighet i stället för som en produkt av parlamentariska beslut.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T51 (m) yrkandena 2-4 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att önskemålen i motionerna T52 (kds) yrkandena 2-4 och T58 (fp) yrkande 1 (delvis) och yrkande 7 till väsentlig del blir tillgodosedda. Trafikutskottet avstyrker motion T59 (mp) yrkande 6. Med hänsyn till den pågående beredningen av IT-utredningens betänkande Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40) avstyrks vidare motion T52 (kds) yrkande 19 om privat e-post till offentlig förvaltning.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande rättslig översyn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T51 yrkandena 2-4, med anledning av motionerna 1995/96:T52 yrkandena 2-4, 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del och yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1995/96:T52 yrkande 19 och 1995/96:T59 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Rättslig översyn (mom. 2)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med Trafik- utskottet har och slutar med offentlig förvaltning bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att en utgångspunkt för detta beredningsarbete skall vara att offentliga myndigheters register med personuppgifter inte kommersialiseras och att de endast skall kunna spridas i den omfattning som offentlighetsprincipen tillåter. Utskottet tillstyrker därmed motion T59 (mp) yrkande 6. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts.
Övriga motioner bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida, varför de avstyrks av utskottet. Det gäller T51 (m) yrkandena 2-4, T52 (kds) yrkandena 2-4, T58 (fp) yrkande 1 i denna del och yrkande 7. Beträffande motion T52 (kds) yrkande 19 kan hänvisas till den pågående beredningen av IT- utredningens betänkande Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40), varför även detta yrkande avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande rättslig översyn
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T59 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1995/96:T51 yrkandena 2-4, 1995/96:T52 yrkandena 2-4 och 19, 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del och yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Säkerhetspolisen och Europol (mom. 4)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Trafik- utskottet gör och slutar med T59 (mp) yrkandena 7 och 8 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet konstaterar att användningen av IT ger säpo stora möjligheter att öka sin kontroll av medborgarna bl.a. genom att eftersökning av uppgifter i digitaliserat material m.m. underlättar en sådan kontroll. Det är olyckligt att säpos kontrollmöjligheter på detta sätt ökas utan att det fattats något beslut i demokratisk ordning om att så skall ske. Regeringen bör därför ges i uppdrag att utreda vilken betydelse IT har för säpo:s spaningsmetoder och i vilken omfattning kontrollen av medborgarna vkar som en följd av IT-utvecklingen.
Enligt trafikutskottets mening kommer vidare införandet av den fria rörligheten för personer inom EU att leda till ökade krav på bl.a. registrering i olika dataregister för att uppväga frånvaron av gränskontroller. Det bör härvid uppmärksammas att det i många EU-länder inte finns samma integritetsskydd som i Sverige. Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att starkt begränsa de uppgifter som kan bli föremål för registrering. Sverige, som alltid har varit ett föregångsland i kampen för medborgerliga fri- och rättigheter, måste aktivt motverka registerföring i t.ex. Europols register av integritetskränkande uppgifter.
Trafikutskottet tillstyrker därmed motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande säkerhetspolisen och Europol
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T59 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Strategier för användningen av IT i skolan (mom. 5)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Trafik- utskottet anser och slutar med de avstyrks bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser det angeläget att det aviserade uppdraget till Skolverket även innefattar att verket förstärker och utvidgar sitt arbete med Skoldatanätet. Projektet måste tillförsäkras resurser under minst fem år till. Enligt utskottets mening måste också användningen av IT på ett helt annat sätt än i dag komma in i de olika utvecklingsprojekt som Skolverket bedriver.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T51 (m) yrkande 5 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T58 (fp) yrkande 2, såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande strategier för användningen av IT i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T51 yrkande 5 och med avslag på motion 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Vissa elevgruppers IT-användning (mom. 6)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med Trafikutskottet delar och slutar med T59 (mp) yrkande 5 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, som framhålls i motion T59 (mp) yrkande 5, att regeringens program för att införa IT i grundskolans olika etapper måste preciseras. Utgångspunkten för handlingsprogrammet bör vara att främja en rättvis IT-användning. Särskilt stöd bör därför ges åt de elever i grundskolan som inte har tillgång till eller använder IT i sin hemmiljö. Syftet bör därmed inte bara vara att förbättra Sveriges konkurrenssituation och skapa en IT-elit utan syftet bör också vara att satsa på en bred och folklig användning av den nya tekniken. På detta sätt kan IT användas för att på sikt öka människors livskvalitet. Vidare bör det klarläggas om skolorna har ekonomiska möjligheter att leva upp till regeringens handlingsprogram för IT- frågor eller om det kommer att ske på bekostnad av t.ex. specialundervisningen för elever med svårigheter.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T59 (mp) yrkande 5 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Trafik- utskottet delar i övrigt utbildningsutskottets uppfattning. Motionerna T52 (kds) yrkandena 6 och 7 och T56 (v) yrkande 4 avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande vissa elevgruppers IT- användning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T59 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1995/96:T52 yrkandena 6 och 7 samt 1995/96: T56 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Lärarutbildning m.m. (mom. 7)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med Trafik- utskottet gör och slutar med motion T54 (s) bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet delar uppfattningen i motion T51 (m) att lärarhögskolorna själva bör fatta beslut om att använda modern informationsteknik i undervisningen av blivande lärare. Några extra medel för utbildningsinsatser för lärarutbildare bör därmed inte utgå. Trafikutskottet anser, i likhet med motionärerna, att ett statligt resurscentrum för IT-baserade läromedel kan hämma den utveckling på området som i dag bedrivs såväl inom näringslivet som inom universitetsvärlden.
Trafikutskottet anser sig inte heller kunna godkänna regeringens planer på ett sammanhållet informationssystem på utbildningsområdet. Det bör enligt utskottets mening ligga i alla intressenters egenintresse att göra sin information allmänt tillgänglig. Vad gäller Skolverket har arbetet med Skoldatanätet redan avkastat information för skolväsendet.
Trafikutskottet ställer sig vidare helt avvisande till tanken på ett IT-körkort. Körkorten kan lätt upplevas som en påtvingad aktivitet som inte på något sätt underlättar IT-användningen utan snarare får till effekt att IT-tekniken även i framtiden betraktas som något svårt.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T51 (m) yrkandena 6 och 7 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T54 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande lärarutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T51 yrkandena 6 och 7 och med avslag på motion 1995/96:T54 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. SUNET (mom. 9)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med Trafik- utskottet gör och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet delar den uppfattning om SUNET:s roll som framförs i motionerna T51 (m) och T52 (kds). SUNET bör främst vara Internetleverantör åt högskolevärlden och därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscenter av yppersta slag. Det vore enligt utskottets mening olyckligt att i ett läge då IT-användningen expanderar vid universitet och högskolor tillåta att ett stort antal folkbibliotek och skolor får ansluta sig till SUNET. Detta kommer att kräva så mycket resurser - personellt och utrustningsmässigt - att universiteten och högskolorna riskerar att drabbas hårt av dålig service, dålig tillgänglighet och kapacitetsbrister.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T51 (m) yrkande 8 och T52 (kds) yrkande 9 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motionerna T57 (c) yrkande 10 och T58 (fp) yrkande 2, såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande SUNET
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T51 yrkande 8 och 1995/96:T52 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1995/96:T57 yrkande 10 och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. SUNET (mom. 9)
Karin Starrin (c) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med Trafik- utskottet gör och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet ser det som positivt att regeringen i propositionen anger att SUNET bör kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom hela biblioteksväsendet. Enligt utskottets mening bör regeringen även aktivt verka för att alla skolor skall kunna kopplas upp på SUNET. Därmed kan på sikt underlaget för finansieringen av SUNET breddas.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T57 (c) yrkande 10 och T58 (fp) yrkande 2 i denna del, tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motionerna T51 (m) yrkande 8 och T52 (kds) yrkande 9 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande SUNET
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T57 yrkande 10 och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del och med avslag på motionerna 1995/96:T51 yrkande 8 och 1995/96:T52 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Distansutbildning (mom. 10)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med I likhet och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet ställer sig för sin del bakom förslaget i motion T51 (m) yrkande 9 att en betydande del av företagsstödet till Norrlands inland bör omvandlas till en bred satsning på IT-baserad distansutbildning. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett konkret förslag som tar till vara den utvecklingskraft som programvaruföretagen har. Förslaget bör också beakta utvecklingsbehovet på området inom det offentliga utbildningsväsendet.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T51 (m) yrkande 9 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på regeringens redovisning avstyrks motionerna T52 (kds) yrkande 8 och T57 (c) yrkande 12.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande distansutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T51 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1995/96:T52 yrkande 8 och 1995/96:T57 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Distansutbildning (mom. 10)
Karin Starrin (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med I likhet och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet konstaterar att det nya resurstilldelningssystemet för högskolan har inneburit att distansutbildningen på flera håll minskat i omfattning. Detta hänger samman med att distansutbildning generellt sett är dyrare än reguljär utbildning och att genomströmningen är lägre. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur högskolans utbud av distansutbildning skall kunna förbättras, i första hand genom att högskolorna kompenseras extra för sådan utbildning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T57 (c) yrkande 12 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på regeringens redovisning bör motionerna T51 (m) yrkande 9 och T52 (kds) yrkande 8 avstyrkas.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande distansutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T57 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1995/96:T51 yrkande 9 och 1995/96:T52 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Open University-modellen (mom. 11)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand (m), Karl-Erik Persson (v), Lars Björkman (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med Trafik- utskottet delar och slutar med avstyrker motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att motionsyrkandet om att skapa ett öppet svenskt folkuniversitet efter modell av det brittiska Open University är ett konkret förslag som bör kunna realiseras utan att kommitténs förslag inväntas. Ett sådant folkuniversitet kan tjäna som en brygga mellan folkbildningen och högskolan.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T56 (v) yrkande 10 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Open University- modellen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T56 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Telia AB och villkoren på telemarknaden (mom. 12)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med Av propositionens och slutar med T52 (kds) yrkande 12 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att reglerna för samtrafik i det svenska telenätet inte främjar uppkomsten av en väl fungerande marknadssituation. Orsaken är Telias dominerande ställning som bl.a. gör att bolaget kan bestämma priserna på väsentliga delar i telesystemet. I sammanhanget kan hänvisas till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som nyligen tagit fram en rapport som behandlar olika konkurrensfrågor på telemarknaden och däribland särskilt frågan om samtrafikvillkor (Nästa steg inom Telepolitiken, Ds 1996:29). Av rapporten framgår att regelverket för samtrafiken inte fungerar. En slutsats i rapporten är därför att krav bör införas i telelagen på separat organisation av accessnätet och att de villkor som bolaget tillämpar skall vara skäliga och icke-diskriminerande.
Trafikutskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion T51 (m) yrkande 12, att Telias accessnät, dvs. anslutningarna till slutanvändarna, bör särskiljas för att främja en sund konkurrenssituation på telemarknaden. Det bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen med förslag till organisationsförändring.
Trafikutskottet anser vidare, som framhålls i motion T52 (kds) yrkande 12, att staten bör påbörja en utförsäljning av aktier i Telia AB i samband med att en nödvändig ökning görs av det egna kapitalet i företaget.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T51 (m) yrkande 12 och T52 (kds) yrkande 12 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande Telia AB och villkoren på telemarknaden
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T51 yrkande 12 och 1995/96:T52 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Regional balans (mom. 13)
Karin Starrin (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med Enligt trafik- utskottets och på s. 36 slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, som framhålls i motionerna T56 (v) yrkande 3 och T57 (c) yrkande 5, att Sverige har en relativt väl utbyggd teknisk infrastruktur. Den är dock inte tillgänglig på lika villkor i hela landet. Anslutningsavgiften till ISDN-nätet varierar i dag kraftigt. Enligt trafikutskottets mening är det en självklar politisk uppgift att den grundläggande teletjänsten skall ha en kvalitet som möjliggör kommunikation med ISDN-kapacitet eller motsvarande. Denna möjlighet skall göras tillgänglig för alla på lika villkor, dvs. anslutningsavgiften bör vara densamma över hela landet Det är därvid viktigt att alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för finansieringen. Trafikutskottet anser därför att regeringen snarast för riksdagen bör redovisa hur ett system med enhetstaxa för ISDN-nätet kan genomföras.
Trafikutskottet vill framhålla risken för att motsvarande skillnader mellan glesbygd och tätort kan uppstå även för annan ny informationsteknik genom att stora delar av Sverige riskerar att lämnas utanför den senaste tekniska utvecklingen. Enligt utskottet bör det därför klarläggas att staten har ansvaret för att etablera den nya tekniken i hela Sverige. Ett skyndsamt utredningsarbete bör genomföras som visar hur staten kan ta ansvar för en utbyggnad av IT som kommer hela landet till del.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T56 (v) yrkande 3 och T57 (c) yrkande 5 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande regional balans
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T56 yrkande 3 och 1995/96:T57 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Näringspolitiken (mom. 17)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med Trafik- utskottet har och slutar med T59 (mp) yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet vill, i likhet med vad som anförs i motion T57 (c), understryka vikten av att det skapas förbättrade villkor generellt sett för den svenska företagsamheten. Grunden måste vara en allmänt sund, företagsvänlig näringspolitik. Utskottets uppfattning är, vilket också ligger i linje med vad som sägs i motion T52 (kds), att staten endast skall lägga fast spelreglerna för aktörerna inom området. Det är nödvändigt att det i Sverige skapas förutsättningar för ett brett småföretagande inom IT-området. IT skapar tusentals nya arbeten i Sverige varje månad. Som framhålls i motion T51 (m) har i Förenta staterna hundratusentals nya arbetstillfällen tillkommit enbart som en direkt följd av det informationstekniska genombrottet. IT svarar för en betydande och sannolikt dominerande del av den nuvarande industriella sysselsättningstillväxten i vårt land. Sveriges möjligheter att hävda sig på nya tillväxtområden måste mot denna bakgrund förbättras. Det finns - som påpekas i motion T58 (fp) - många nystartade och potentiella företag inom programvaru- och kommunikationsindustrin. Det är därför särskilt viktigt, menar utskottet, att förändra värderingen av det intellektuella kapitalet i de nya företagen.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c) och T58 (fp) tillstyrks i berörda delar - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T59 (mp) yrkande 2 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande näringspolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i denna del, 1995/96:T52 yrkande 13, 1995/96:T57 yrkandena 4 och 7 samt 1995/96:T58 yrkande 3 och med avslag på motion 1995/96:T59 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Näringspolitiken (mom. 17)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med Trafik- utskottet har och slutar med T59 (mp) yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet vill, i likhet med vad som sägs i motion T59 (mp), peka på risken för uppkomsten av marknadsdominans i form av oligopol eller monopol till följd av programvaruföretagens positionering i egna nischer där ingen konkurrens tillåts uppkomma. Eftersom programkomponenter kan återanvändas gynnas stora företag. Sverige är ett land med betydande programvarutillverkning. Riksdagen bör mot denna bakgrund ge regeringen i uppdrag att utreda problemen med strukturer på programvarumarknaden som skapar monopol eller oligopol. Vad gäller övriga nu behandlade motionsförslag delar trafikutskottet näringsutskottets uppfattning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T59 (mp) yrkande 2 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T51 (m) yrkande 1 i denna del, T52 (kds) yrkande 13, T57 (c) yrkandena 4 och 7 och T58 (fp) yrkande 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande näringspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T59 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i denna del, 1995/96: T52 yrkande 13, 1995/96:T57 yrkandena 4 och 7 samt 1995/96:T58 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Kulturområdet (mom. 18)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med Trafik- utskottet delar och slutar med inom IT- området bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet vill inledningsvis betona svenska språkets betydelse i arbetet med att omvandla information till kunskap. I propositionen föreslås visserligen att ett av målen för en nationell IT-strategi skall vara att det svenska språket bevaras och utvecklas men förslag till åtgärder saknas. I likhet med vad som gäller för svensk film och svensk litteratur bör även datorprodukter för det svenska språket uppmärksammas från statsmakternas sida. Som anförs i motion T56 (v) yrkande 9, finns det behov av en handlingsplan för det svenska språket i informationssamhället.
Trafikutskottet anser vidare, som framhålls i motion T56 (v) yrkande 13, att folkbildningen med sin breda verksamhet måste spela en stor, aktiv och förnyande roll i framtiden om IT- teknikens inriktning mot ökad delaktighet och reella yttrandemöjligheter skall bli verklighet. Det är enligt utskottet angeläget att det vid anslagsfördelningen tas hänsyn till de ökade kostnader som en IT-satsning inom folkbildningsområdet kan medföra.
Utskottet vill starkt betona att folkbiblioteken har en samlande funktion i kommunerna då det gäller information och kunskapsspridning. Som anförs i motion T56 (v) yrkande 11, skulle biblioteken även kunna arbeta med olika pilotprojekt, t.ex. tillsammans med kulturinstitutioner och på barnkulturens område. Biblioteken har en viktig uppgift för framtiden också när det gäller medborgarnas möjligheter att använda sig av de nya nätverken och hämta information ur databaser. Utskottet vill understryka statens ansvar för att kommunernas ekonomiska situation inte leder till att folkbibliotekens informations- och kunskapsspridande verksamhet hotas. Därför är det angeläget att erforderliga medel för detta ändamål ställs till folkbibliotekens förfogande.
Genom IT ökar allmänhetens möjligheter att få tillgång till den svenska kulturskatten. I likhet med vad som framhålls i motion T52 (kds) yrkande 14, anser utskottet att den statligt ägda och förvaltade kulturskatten - i den mån det inte kan anses strida mot upphovsrättsliga regler och avtal - i IT- sammanhang bör anses som offentlig handling och därigenom kostnadsfritt hållas tillgänglig för medborgarna. På så sätt kan t.ex. stora delar av radio-, film- och TV-arkiven bli tillgängliga även om detta skulle medföra intäktsbortfall för Sveriges Radio- koncernen.
Trafikutskottet anser att Statens kulturråd, som framhålls i motion T56 (v) yrkande 12, bör ges ett samlat ansvar för IT-satsningen inom kulturområdet. Rådet bör stödja utveckling och samordning av databaser i ett särskilt nätverk, multimedieproduktioner, ett kreativt centrum samt försöksverksamhet med informationsinsatser vid biblioteken. Även ansvaret för fortlöpande information om IT-utvecklingen på kulturområdet bör ligga på Kulturrådet. För insatser på IT-området bör särskilda medel tillföras rådet.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T56 (v) och T52 (kds), i nu behandlad del, tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av vad utskottet i övrigt anfört under detta avsnitt bör motionerna T57 (c) och T59 (mp), i här aktuella delar, inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Syftet med motion T57 (c) torde dock i väsentlig del komma att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande kulturområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T52 yrkande 14 och 1995/96:T56 yrkandena 9 och 11-13 samt med avslag på motionerna 1995/96:T57 yrkande 6 och 1995/96:T59 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Kulturområdet (mom. 18)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med Trafik- utskottet delar och slutar med inom IT- området bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet delar den uppfattning som redovisas i motion T59 (mp), att det saknades en helhetssyn när regeringen introducerade IT inom den statliga kulturvården. Mot bakgrund av de erfarenheter som hittills har vunnits av det s.k. SESAM-projektet, till vilket tillräckliga medel inte ställdes till förfogande, vill trafikutskottet understryka vikten av att ny teknologi och ekonomiska resurser kommer museer och andra kulturinstitutioner till del i sådan omfattning att institutionerna även i realiteten kan leva upp till regeringens ambitioner. Beträffande övriga nu behandlade motionsförslag delar trafikutskottet kulturutskottets uppfattning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T59 (mp) yrkande 3 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande kulturområdet
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T59 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1995/96:T52 yrkande 14, 1995/96:T56 yrkandena 9 och 11-13 och 1995/96:T57 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Digitalisering av TV och radio m.m. (mom. 19)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med Trafik- utskottet ansluter och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Enligt trafikutskottets mening talar flera principiella skäl mot prioriteringen av ett utbyggt digitalt marknät. Det faktum att staten härigenom ger sig själv makten att styra över i praktiken obegränsade distributionsmöjligheter anser utskottet strida mot grundläggande principer för informationsspridning och opinionsbildning. Public service- uppdraget kan aldrig vara mer långtgående än ansvaret för programmens innehåll. Etablerandet av ett digitalt marknät skulle dessutom försena den ytterligare utbyggnad av nätet som vårt land är i behov av, inte minst för utvecklande av kombinationstjänster mellan mer traditionell informationsteknik och broadcasting. Samtidigt som kraven på interaktivitet ökar, integreras systemen för IT-teknik och radio/TV, tekniskt såväl som innehållsmässigt. Varken televisionen eller datoranvändningen kommer att kunna utvecklas på ett ändamålsenligt sätt om teknikens möjligheter till integration och utvecklad flervägskommunikation försvåras. Som anförs i motion T51 (m) bör kommunikationsnäten utvecklas på marknadens villkor. Därmed blir användningen avgörande för hur och i vilken takt näten byggs ut.
I vårt land - liksom i flertalet jämförbara länder - åvilar huvudansvaret för utbildningen det offentliga. Genom det offentligas roll som kund blir också en målmedveten utveckling av informationstekniska undervisningsmetoder en betydande stimulans för en snabb och angelägen utbyggnad av nätverket. På samma sätt kan den i praktiken statliga public service-televisionen och public service- radion genom sitt agerande på marknaden främja en IT-utveckling som går utöver de egna företagens direkta intressen. Regeringens planer på ett särskilt marknät för den digitala televisionen undanröjer enligt trafikutskottets mening möjligheten för Sveriges Radio och Sveriges Television att spela en sådan konstruktiv roll.
Sammanfattningsvis motsätter sig trafikutskottet av flera skäl en utbyggnad av ett digitalt marknät. Det är från yttrandefrihetssynpunkt oacceptabelt. Det är dyrbart i jämförelse med tillgängliga alternativ och motverkar intresset av att utveckla de svenska näten till kraftfulla strukturer för integrerad informationsförsörjning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T51 (m) yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T59 (mp) yrkande 4 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande digitalisering av TV och radio m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T51 yrkande 13 och 1995/96:T52 yrkande 15 samt med avslag på motion 1995/96:T59 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Digitalisering av TV och radio m.m. (mom. 19)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med Trafik- utskottet ansluter och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion T59 (mp) yrkande 4, att de besparingar beträffande public service-företagen som riksdagen beslutade om våren 1995, och som beräknas kunna medföra ett positivt resultat om 400 miljoner kronor på rundradiokontot, snarast bör tas i anspråk. Härigenom kan Sveriges Radio och Sveriges Television utveckla den digitala tekniken oavsett vilket sändningssystem regeringen kommer att förorda. I synnerhet inom Sveriges Radio, som drabbats särskilt hårt av regeringens besparingskrav, är det av vikt att dessa medel används för teknik- utveckling så att kostnaderna för digitaliseringen inte drabbar programverksamheten.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motion T59 (mp) yrkande 4 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motionerna T51 (m) yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande digitalisering av TV och radio m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T59 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1995/96:T51 yrkande 13 och 1995/96:T52 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Statlig upphandling (mom. 20)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med Som finansutskottet och slutar med T52 (kds) yrkande 5 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att möjligheten att genomföra förenklad upphandling och direktupphandling för projekt under EG:s tröskelvärden bör kvarstå. För projekt under tröskelvärdena där det finns en väl etablerad leverantörsmarknad kommer upphandlingen att ske genom annonsering och inte genom skrivelse. Därigenom blir upphandlingen affärsmässig och effektiv.
Även om någon obligatorisk anmälningsskyldighet inte föreligger enligt lagen om offentlig upphandling för projekt under EG:s tröskelvärden är det av stor vikt, som framhålls i motionerna, att dessa kommer ut på upphandlingsmarknaden. NUTEK bör därför finna vägar - t.ex. genom någon form av löpande information till upphandlande enheter - för att projekt som annonseras skall komma med i den databas som skall ge information om aktuella upphandlingar.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket innebär att motionerna T51 (m) yrkande 11 och T52 (kds) yrkande 5 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande statlig upphandling
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T51 yrkande 11 och 1995/96:T52 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Open University-modellen (mom. 11)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Jag bedömer att modern informationsteknik kommer att få en allt större betydelse för framtidens utbildning. Genom kurser som bygger på nya metoder för kommunikation mellan studerande och handledare finns stora möjligheter att såväl främja utbildningen i samhället som stärka bryggan mellan folkbildning och högskola. Förslaget att skapa ett öppet svenskt folkuniversitet är därför mycket intressant. En fortsatt bedömning bör dock ske av vilken organisationsform som är den mest lämpade. Jag är därför inte nu beredd att förorda att den brittiska modellen för Open University genomförs.
Yttranden från andra utskott
Konstitutionsutskottets yttrande 1995/96:KU7y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars beslutat att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Tio motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet behandlar endast de delar av propositionen som avser rättsordningen (avsnitt 5.1), samhällsinformationen (del av avsnitt 5.3.4), digitaliseringen av TV och radio (del av avsnitt 5.4.2) samt den offentliga förvaltningens IT- användning (delar av avsnitt 5.4.3).
Utskottet
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell informationsteknisk strategi (IT-strategi), som avses peka ut Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnar förslag till prioriterade statliga uppgifter vad avser rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Propositionen anges vara en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Regeringen säger sig därutöver vilja värna grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.
Propositionen innehåller inga lagförslag.
Motionerna
Tio motioner har väckts med anledning av propositionen. Endast de motioner och motionsyrkanden som behandlas av utskottet redovisas.
I motion 1995/96:T50 begär Tom Heyman (m) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statliga verk och myndigheter stimuleras till ökad användning av telefonmöten och videokonferenser i sin verksamhet. Enligt motionären kallas ofta till centrala möten av slentrian och tradition när telefonmöte och videokonferens hade varit till fyllest. Det gäller enligt motionären att skapa rutin och erfarenhet av ett annorlunda arbetssätt som i stor omfattning kan spara resekostnader och arbetstid.
I motion 1995/96:T51 begär Carl Bildt m.fl. (m) bl.a. att riksdagen som sin mening ger till känna vad i motionen anförts om principerna för anpassning av lagstiftningen till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser (yrkande 2). De frågor som här avses är bl.a. den pågående översynen av datalagstiftningen samt en översyn av förvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Även upphovsrätten och andra delar av civilrätten samt regler om innehållet i informationsflödet vad gäller förråande skildringar kan behöva ses över.
I motionen hemställs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny inriktning av arbetet med den enskildes integritetsskydd (yrkande 3) och att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad integritetsskyddslag i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 4). Enligt motionärerna ger den tekniska utvecklingen anledning till att se över reglerna för den personliga integriteten. Ett EU-direktiv angående dataskydd kräver en omfattande anpassning av den rättsliga strukturen på området. De förestående förändringarna av datalagen och integritetsskyddet motiverar enligt motionärerna en vid diskussion om grunderna för integritetsskyddet. Den personliga integriteten bör enligt motionärerna ses som en del av en individuell rättighet i stället för som en produkt av parlamentariska beslut. Det finns enligt motionärerna goda motiv för att inrätta en samlad integritetsskyddslag, som bör göras oberoende av den tekniska utvecklingen. Forskningens behov av data bör bli föremål för en särskild analys.
I motionen begärs också att riksdagen beslutar om principer för offentliga handlingars tillgänglighet i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 10). Enligt motionärerna bör målet vara att regeringens och riksdagens tillkommande offentliga handlingar senast vid utgången av år 1998 skall kunna nås på elektronisk väg. Under en femårig försöksperiod bör Rixlexsystemet vara avgiftsfritt. I första hand skall åtkomsten av Rixlex ske via Internet. För den övriga statsförvaltningen bör målet med handlingars tillgänglighet på elektronisk väg vara uppfyllt vid utgången av år 2000. Äldre offentliga handlingar skall på sikt också de göras åtkomliga på elektronisk väg. Samtliga offentliga förvaltningar och beslutande församlingar bör vara möjliga att nå via elektronisk post senast vid utgången av år 1998.
I motionen hemställs också att riksdagen avslår regeringens förslag om en utbyggnad av ett digitalt marknätverk för television till förmån för digitala sändningar med utnyttjande av andra distributionskanaler i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 13). Enligt motionen bör förslaget avvisas av flera skäl, bl.a. därför att det är principiellt oacceptabelt från yttrandefrihetssynpunkt i den meningen att staten ger sig själv makten att styra över distributionsmöjligheter som i praktiken är tekniskt obegränsade.
I motion 1995/96:T52 av Mats Odell m.fl. (kds) begärs bl.a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bredare lagöversyn (yrkande 2). Enligt motionärerna finns det en risk för att många kommer att utsättas för obehag och få sin integritet kränkt under den tid då en rättsordning anpassad till dagens verklighet saknas. I väntan på internationella överenskommelser bör vissa luckor i den svenska lagstiftningen tätas, t.ex. kriminalisering av innehav och spridning av barnpornografi. I motionen begärs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medieneutralitet i lagstiftningen (yrkande 3). Med detta avses enligt motionen att t.ex. integritetsskyddet skall gälla oavsett om det rör tryckta medier, etermedier eller datamedier. Lagar bör enligt motionen vara så medieneutrala som möjligt. Vidare begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personlig integritet (yrkande 4). Enligt motionärerna måste fastslås att den personliga integriteten är absolut och att den skall skyddas effektivt. Sekretessbelagd information skall vara säker mot obehörig tillgång till information. Det behövs också säkra system för att hantera åtkomsten till sekretessbelagd information om den offentliga sektorn.
I motionen hemställs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll (yrkande 5). Staten bör se till att olika statliga förvaltningar är tillgängliga elektroniskt. Vidare bör staten göra alla sina upphandlingar elektroniskt på ett sätt som gör det möjligt även för små företag att ta del av förfrågningar och lägga anbud. I motionen begärs vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets informationsförsörjning och en modern innebörd av offentlighetsprincipen (yrkande 11). Enligt motionärerna bör alla offentliga publikationer, såsom riksdagstryck, propositioner, författningar och statliga utredningar, göras tillgängliga i publika databaser utan kostnad inom 24 timmar efter offentliggörande. Aktuella elektroniska diarier bör också vara tillgängliga på samma sätt. Vidare föreslås att alla nya offentliga handlingar i stat, kommuner och landsting skall kunna nås elektroniskt senast den 31 december 1997, och alla historiska handlingar skall kunnas nås elektroniskt senast den 31 december 1999. Dessutom bör enligt motionärerna alla befintliga databaser göras omedelbart tillgängliga på Internet. All offentlig information bör enligt motionärerna vara kostnadsfri. Kriterierna för sekretess bör modifieras och preciseras.
I motionen begärs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digital TV (yrkande 15). Enligt motionen är det mindre klokt att som regeringen har aviserat satsa på en föråldrad teknik som dessutom är dyr och inte garanterar en tillfredsställande bildkvalitet. I motionen begärs också att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datoriserade parlamentariker (yrkande 16) och papperslös ärendehantering (yrkande 17). Enligt motionärerna bör den elektroniska informationen bli huvudmediet och papperskopiorna det som hanteras i andra hand, vilket innebär att en ny form bör utvecklas för riksdagens dokument. I förvaltningen bör papperslös ärendehantering bli normen, vilket enligt motionärerna stärker offentlighetsprincipen och bidrar till ökad effektivitet.
I motion 1995/96:T55 begär Inger Lundberg m.fl. (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om medborgarnas tillgång till grunddatabaser med grundläggande samhällsinformation (yrkande 1). Medborgarna bör enligt motionärerna ha tillgång till grundläggande samhällsinformation i form av lagar, förordningar och föreskrifter från riksdag, regering och myndigheter samt förslag och beslut i riksdag, landsting och kommuner. Dessa uppgifter bör vara kostnadsfria. Vidare begärs i motionen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen inom EU skall verka för att medborgarnas behov av information om EU inte begränsas av privata intressenters vilja att göra pengar på information av betydelse för demokratin i Europa (yrkande 2). Enligt motionärerna är det oacceptabelt att svenska väljares tillgång till samhällsinformation görs beroende av EU:s eventuella ambitioner att tillåta privata intressenter att begränsa allmänhetens tillgång till information som har betydelse för demokratin. Sverige måste enligt motionärerna markera sin rätt att oavsett EU-beslut ge allmänheten bästa tänkbara möjligheter att delta i samhällsdebatten.
I motion 1995/96:T56 hemställer Stig Sandström m.fl. (v) bl.a. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad som anförts i motionen om prissättning på information från myndigheter (yrkande 6). Enligt motionärerna bör utvecklingen mot en ökad prissättning från de politiska instanserna inte fortsätta. En utredning bör se över hur man kan lösgöra mer information utan kostnad över nätet. I motionen anförs vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättsligt observatorium (yrkande 8). Enligt motionärerna är förslaget om att inrätta ett rättsligt observatorium bra. Dock bör det ha en parlamentarisk förankring med ledamöter från riksdagen.
I motion 1995/96:T57 begär Kerstin Warnerbring m.fl. (c) bl.a. att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om demokrati och delaktighet (yrkande 3). Enligt motionärerna gör de digitala nätverken det möjligt för människor att mycket lättare få tillgång till information snabbt och utan höga kostnader. IT kan skapa en ny, digital allemansrätt. Offentlighetsprincipen kommer att användas på ett helt annat sätt än tidigare. Om informationen görs tillgänglig för alla ökas medborgarnas möjlighet till inflytande. I motionen hemställs också att riksdagen kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex (yrkande 13). Svenska myndigheter och förvaltningar bör enligt motionen använda offentlighetsprincipen för att skapa en digital allemansrätt med fri tillgång till information från EU och regeringskansliet.
I motion 1995/96:T58 begär Eva Flyborg m.fl. (fp) bl.a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av en rättslig översyn av IT-användningen i berörda lagar (yrkande 1), däribland skyddet av den enskildes integritet (yrkande 7). Enligt motionärerna har den snabba IT-utvecklingen lett till att lagstiftningen inte har förmått följa med i detta tempo. Därför är det nödvändigt att av regeringens tre prioriterade mål sätta reformeringen av rättsreglerna som berörs av IT främst. Beträffande förslaget om ett IT- observatorium bör enligt motionärerna betonas att en fundamental uppgift för observatoriet bör vara att formulera utgångspunkterna för en lagstiftning som i en medieoberoende anda på sikt kan ersätta ett flertal av de grundläggande lagarna om yttrandefrihet, integritet, offentlighet, egendomsrätt m.m. Den svenska datalagstiftningen har enligt motionärerna länge varit i behov av en förändring, som bör inriktas på en generell integritetslagstiftning och inte att skapa en ny datalag. Det finns enligt motionärerna också ett behov av att modernisera synen på handlingsbegreppet i förvaltningslagen med hänsyn till den stigande andelen elektroniska handlingar i förvaltningen.
I motionen begärs vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående förmedlingen av samhällsinformation vid medborgarkontor och till allmänhetens persondatorer (yrkande 4). Motionärerna förordar att kommunerna engagerar sig i en aktiv utbyggnad av medborgarkontor bl.a. för att underlätta för medborgarna att genom IT kunna utvidga sitt kunnande om samhällets organisation, om de kommunala besluten och om vilka medborgerliga rättigheter och skyldigheter som gäller. Det beslutsfattande som byggs in i IT bör omfatta demokratiska fönster genom vilka medborgarna kan ha insyn. I motionen förordas också att samhällsinformationen organiseras så att alla medborgare enkelt kan nå väsentliga delar av samhällets grunddatabaser, innefattande Rixlex, Information Rosenbad samt myndigheters och kommuners databaser. Det bör utredas var gränsen mellan samhällsfinansierad och avgiftsbelagd samhällsinformation skall gå.
I motion 1995/96:T59 begär Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) bl.a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om IT och integritetsfrågor (yrkande 6). Enligt motionärerna bör offentliga myndigheters register med personuppgifter inte kommersialiseras och endast spridas i den omfattning som offentlighetsprincipen tillåter. Regeringen bör också tillsätta en utredning om vad IT innebär för polisens spaningsmetoder och i vilken omfattning kontrollen av medborgarna ökar. Vidare hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Europol och kommersialiseringen av personuppgifter från myndigheternas register till utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att i det europeiska polissamarbetet registrera personer efter ras eller livsstil bör avvisas eftersom det är tvivelaktigt från etisk synpunkt och strider mot förbudet mot åsiktsregistrering. Sverige bör inom EU verka för att inga personuppgifter sprids eller registreras som strider mot svensk lagstiftning. Personuppgifter ur offentliga myndigheters register bör inte få säljas till något annat land.
Rättsordningen
Propositionen
Enligt propositionen föreligger en rad rättsliga hinder för en rationell användning av IT, och det nuvarande regelverket ger inte heller i alla avseenden de klara signaler som krävs för att undvika olika typer av missbruk och oönskade följder av den nya tekniken. En generell svårighet är teknikutvecklingens snabba förlopp som medför att även tempot i rättsutvecklingen måste drivas upp. Regeringen har redan tagit initiativ till översyn av lagstiftning med anledning av utvecklingen på IT-området, t.ex. beträffande persondatalagstiftningen och regelverket för den offentliga förvaltningen. Målet för det handlingsprogram på det aktuella området som regeringen föreslår i propositionen är att de nödvändiga författningsändringarna inom prioriterade rättsområden skall genomföras på tre år samt att finna effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning på IT-området.
I propositionen föreslås att ett rättsligt observatorium med inriktning på IT-frågorna inrättas. Det skall knytas till regeringens IT-kommission och organiseras i nätverksform. Observatoriet skall bl.a. göra en samlad kartläggning av alla rättsliga frågor som aktualiseras av utvecklingen på IT- området. Observatoriet skall därvid följa pågående lagstiftningsarbete, fästa uppmärksamhet på akuta problem, hålla kontakt med den privata och den offentliga sektorn samt följa den rättsliga utvecklingen internationellt.
Fem rättsområden prioriteras i propositionen: integritetsskydd, regelverk för elektronisk dokumenthantering i offentlig förvaltning, upphovsrätt, reglering av distansarbete och telelagen. Målet är att inom tre år genomföra erforderliga författningsändringar inom dessa prioriterade områden.
Bland dessa rättsområden finner utskottet anledning att behandla integritetsskyddet och reglerna för elektroniska dokument i offentlig förvaltning. Pågående eller nyligen avslutat utredningsarbete med anknytning till dessa rättsområden är IT- utredningen (Ju 1994:05), som nyligen avlämnat sitt betänkande, Kommittén om nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13) som skall avsluta sitt arbete vid utgången av 1996, Datalagskommittén (Ju 1995:08) vars arbete skall vara avslutat våren 1997 samt den kontinuerliga översynen av sekretesslagstiftningen som pågår inom Justitiedepartementet.
Enligt propositionen har den svenska datalagen, som härrör från 1970-talet och en annan teknikkultur, länge varit i behov av en totalrevision. Detta tillsammans med EU:s s.k. dataskyddsdirektiv från oktober 1995 gör en allmän översyn av datalagstiftningen liksom den översyn av offentlighetslagstiftningen som ingår i Datalagskommitténs uppdrag mycket angelägen. Datalagen skall enligt regeringens intentioner inom tre år ersättas av en ny persondata- och integritetslagstiftning. I anslutning till detta bör enligt regeringen även en modernisering och anpassning av registerlagarna till en ny persondata- och integritetslagstiftning påbörjas.
Det saknas för närvarande en fungerande rättslig reglering av hanteringen av elektroniska dokument, som blir allt vanligare i såväl offentlig som privat verksamhet. Enligt det nyligen avgivna betänkandet (SOU 1996:40) från IT- utredningen skall elektronisk post klassas som inkommen när den nått den elektroniska adressen och därmed omfattas av offentlighetsprincipen. IT- utredningen föreslår också att begrepp som elektronisk handling, digitalt dokument, digital signatur och digital stämpel skall definieras och föras in i förvaltningslagen. Betänkandet innehåller även förslag till reglering av elektroniska förmedlingstjänster, hemsidor på Internet och elektroniska diskussionsgrupper. Enligt förslaget till lagreglering på detta område måste den som har en tjänst som förmedlare av elektroniska meddelanden informera användarna om vem som tillhandahåller tjänsten. Denna skyldighet skall enligt utredningen vara straffsanktionerad liksom skyldigheten att hindra fortsatt spridning av ett meddelande i vissa fall. Den som medvetet tillåter spridning av t.ex. barnpornografi eller rasistiska yttringar skall kunna dömas till fängelse upp till två år för detta. Den som förmedlar en informationstjänst skall också ha en osanktionerad plikt att hålla uppsikt över verksamheten. Enligt regeringens planer i propositionen skall det inom tre år finnas en generell rättslig reglering för elektroniska dokument inklusive elektroniska signaturer inom förvaltningen.
Motionerna
I flera motioner (T51 yrkande 2, T52 yrkande 2 och T58 yrkande 1) behandlas frågan om en bred översyn av den lagstiftning som har betydelse för IT- frågorna, omfattande t.ex. datalagstiftningen, förvaltningslagen samt tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagarna. I motion T51 yrkande 2 anförs bl.a. att lagstiftningen bör anpassas till de krav den informationstekniska utvecklingen reser. I motion T52 yrkande 2 föreslås att viss svensk lagstiftning bör ändras i väntan på att internationella överenskommelser kommer till stånd, t.ex. kriminalisering av innehav och spridning av barnpornografi. I motion T58 yrkande 1 framhålls behovet av en rättslig översyn av IT-användningen.
I flera motioner (T51 yrkandena 3 och 4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande 7, T59 yrkandena 6 och 8) behandlas olika aspekter av integritetsskyddet i samband med IT. I motion T51 yrkandena 3 och 4 hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till en samlad integritetsskyddslag som bör göras oberoende av den tekniska utvecklingen. I motion T52 yrkande 3 pläderas för att integritetslagstiftningen bör vara så medieneutral som möjligt. I motion T52 yrkande 4 betonas att den personliga integriteten bör skyddas effektivt och att det behövs säkra system för att hantera åtkomsten av sekretessbelagd information inom den offentliga sektorn. Behovet av en översyn av integritetslagstiftningen framhålls också i motion T58 yrkande 7. Enligt motion T59 yrkande 6 bör uppgifter ur myndigheternas personregister spridas endast i begränsad omfattning och i enlighet med sekretesslagstiftningen och inte på kommersiell grund, vare sig inom eller utanför landet. Vidare bör enligt motionen regeringen tillsätta en utredning om vad IT innebär för polisens spaningsmetoder och i vilken omfattning kontrollen av medborgarna ökar. Enligt yrkande 8 i samma motion bör ett förslag om att i det europeiska polissamarbetet registrera personer efter ras och livsstil avvisas, eftersom det är etiskt tvivelaktigt och strider mot förbudet att registrera åsikter. Enligt motionen bör Sverige inom ramen för EU verka för att inga personuppgifter sprids eller registreras som strider mot svensk lagstiftning.
I motion T56 yrkande 8 kommenteras förslaget om inrättande av ett rättsligt observatorium. Enligt motionen bör observatoriet ha en parlamentarisk förankring.
Tidigare behandling
Utskottet har behandlat frågor om rättsordningen avseende elektroniska dokument m.m. senast våren 1995 (1994/95:KU41) och därvid bl.a. framhållit vikten av att de redovisade problemen uppmärksammas och löses så snart som möjligt, vilket enligt utskottets mening borde kunna ske inom ramen för det pågående utvecklings- och utredningsarbetet. Utskottet förutsatte att regeringen därvidlag spelade en aktiv och pådrivande roll och att den bl.a. avdelade nödvändiga resurser till IT-kommissionen för frågornas fortsatta beredning.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom propositionens förslag till handlingsprogram för rättsordningen vad avser inrättande av ett rättsligt observatorium och de prioriterade rättsområdena inklusive tidsplanen för detta arbete.
Som framgått i det föregående pågår ett omfattande utredningsarbete i regeringskansliet med inriktning på att ta fram underlag för en rationell användning av IT. Bland rättsområden som enligt propositionen är prioriterade återfinns integritetsskydd och regler för elektronisk dokumenthantering, områden som enligt utskottets mening är särskilt angelägna.
Vad gäller integritetsskyddet framgår det av propositionen att datalagen enligt regeringens intentioner inom tre år skall ersättas av en ny persondata- och integritetslagstiftning, till vilken registerlagarna skall anpassas och samtidigt moderniseras. Till detta vill utskottet, med hänvisning till vad som anförs i motion T51 yrkandena 3 och 4 samt motion T52 yrkandena 3 och 4, anföra att integritetsskyddet i det pågående översynsarbetet bör utformas mot bakgrund av en mer konsekvent princip, av vilken tydligt framgår att den enskilde förfogar över bl.a. uppgifter om sig själv och sin person. Likaså bör integritetsskyddet framdeles ges en generell och teknikoberoende utformning. Beträffande motion T59 yrkande 8, i vilken motionärerna riktar kritik mot ett förslag om att inom ramen för det europeiska polissamarbetet registrera personer efter bl.a. ras eller livsstil, vill utskottet meddela sin avsikt att följa frågans fortsatta hantering inom EU.
Med detta torde önskemålen i de motioner som yrkar på en bred översyn av lagstiftning med betydelse för IT- frågorna (motionerna T51 yrkande 2 och T58 yrkande 1) och de som särskilt yrkar på en översyn av integritetslagstiftningen med anknytning till IT (motionerna T51 yrkandena 3 och 4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande 7 och T59 yrkande 6 delvis och 8) vara tillgodosedda varför de bör avstyrkas.
Vad gäller motion T52 yrkande 2 enligt vilken svensk lagstiftning, i avvaktan på internationella överenskommelser, bör ändras, t.ex. kriminalisering av innehav och spridning av barnpornografi, hänvisar utskottet till dels vilande förslag till grundlagsändring m.m. (bet. 1993/94:KU28), dels den pågående Barnpornografiutredningen (Ju 1994:14, dir. 1994:117) som avses avslutas inom kort. Även delar av IT-utredningens betänkande (SOU 1996:40) vad gäller t.ex. ansvarsförhållanden beträffande handhavande av s.k. elektroniska anslagstavlor har anknytning till dessa frågor. Motionen bör mot denna bakgrund avstyrkas.
Beträffande motion T59 yrkande 6 (delvis), enligt vilken regeringen bör tillsätta en utredning om IT:s konsekvenser för polisens spaningsmetoder etc., anser utskottet att frågan bör väckas i annat sammanhang, varför motionen i denna del bör avstyrkas.
I motion T56 yrkande 8 föreslås att det i propositionen föreslagna rättsliga observatoriet ges en parlamentarisk förankring. Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att knyta observatoriet till IT-kommissionen. Enligt utskottets mening bör regeringens hela IT-verksamhet inklusive det rättsliga observatoriet, i enlighet med motionens intentioner ges en parlamentarisk anknytning i någon form. Med detta får önskemålen i motionen anses tillgodosedda varför den bör avstyrkas.
Samhällsinformationsfrågor
Propositionen
Enligt propositionen har inhämtningen, förvaltningen, förmedlingen och användningen av information i hög grad byggts upp och utformats för en speciell verksamhets eller samhällssektors behov. IT-utvecklingen medför nu enligt regeringens mening att ökad vikt läggs vid kommunikation och informationsöverföring mellan verksamheter och sektorer och vid interaktivitet. Tidigare åtskilda informationssystem växer successivt till ett mer enhetligt och samverkande nätverk. En informationsförsörjning som svarar mot de nya möjligheterna och kraven måste enligt propositionen stödjas av en väl utvecklad infrastruktur. Tekniken måste också kompletteras med en omfattande immateriell överbyggnad i form av bl.a. olika spelregler som underlättar informationsutbytet.
Staten har enligt propositionen bl.a. ansvaret för att det utvecklas grundläggande principer för hur offentlig information skall tillhandahållas till medborgare och näringsliv. Viktiga frågor som behöver övervägas är ansvar och ägarformer, pris- och avtalsfrågor, ansvarsfördelningen mellan det offentliga och marknaden när det gäller informationsförsörjningen samt ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom den offentliga sektorn.
Enligt regeringens handlingsprogram är målet för informationsförsörjningen att utforma en infrastruktur som ger en hög tillgänglighet till basinformation och som är tillväxtfrämjande.
När det gäller särskilt samhällsinformationen föreslås att Samhällsguiden uppdateras och utvecklas i samarbete med riksdagsförvaltningen. I detta sammanhang är det enligt propositionen naturligt att också undersöka möjligheterna att utveckla ett nätverksbaserat data- och informationssystem för spridning av samhällsinformation till företag, organisationer och till allmänheten, där Samhällsguiden som databas kan utgöra en viktig tillgång.
Utgångspunkten är att systemet skall omfatta övergripande information från riksdag och regering, statliga, kommmunala och landstingskommunala myndigheter och verk samt internationella relationer och kontakter särskilt med anknytning till EU. Möjligheten att använda Internet för att koppla samman och sprida information från bl.a. riksdag och regering, myndigheter och EU bör enligt propositionen prövas. Detta arbete beräknas vara avslutat under 1996.
Riksdagens databas Rixlex, som bl.a. innehåller propositioner, motioner, frågor, utskottsbetänkanden och protokoll från kammardebatterna samt delar av rättsdatasystemet, bl.a. SFS och uppgifter om kommittéerna, är på försök öppet för externa användare. Användarna får erlägga en avgift på 6 000 kr/år, med undantag för skolor som betalar en lägre avgift och folkbiblioteken som får ta del av innehållet i databasen utan avgift.
Enligt regeringens mening bör offentliga rättsdatabaser med grundläggande information om den svenska lagstiftningsprocessen och svenska rättskällor på sikt tillhandahållas utan särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa databaser kunna omfattas av de riktlinjer för prissättning av informationstjänster som regeringen angivit för andra centrala grunddatabaser. Det gäller t.ex. register om fastigheter, byggnader m.m. och olika geografiska databaser, där regeringen anser att det bör utformas enhetliga principer för prissättningen på informationstjänsterna. Regeringen har gett RRV i uppdrag att lämna förslag till sådana principer. RRV:s rapport är föremål för remissbehandling. I rapporten föreslås att en enhetlig princip för prissättning av uttag av information ur databaser tillämpas inom den offentliga sektorn, såvida inget annat beslutas. Den föreslagna prissättningsprincipen innebär att avgifterna för uttagen skall beräknas så att samtliga kostnader för att framställa och distribuera uttagen täcks. Denna princip för prissättning kan tillämpas oberoende av vilken teknik som används för överföring av information, vilken typ av information uttaget avser eller vilken kundkategori det är tal om.
När det gäller prissättningen på Rixlex tjänster hänvisar regeringen till den diskussion som pågår inom riksdagen på detta område. I propositionen hänvisas också till ett arbete som pågår inom EU rörande den privata sektorns roll i detta sammanhang, som enligt regeringens mening kan komma att få betydelse för Rixlex och andra offentliga rättsdatabasers vidare utveckling och användning.
Motionerna
I några motioner behandlas frågan om medborgarnas tillgång till grundläggande samhällsinformation i elektronisk form bestående av lagstiftning, förslag och beslut inom regering och riksdag, myndighetsinformation etc. (T55 yrkande 1, T58 yrkande 4). Enligt motion T55 yrkande 1 bör medborgarna ha tillgång till grundläggande samhällsinformation i form av lagar, förordningar och föreskrifter från riksdag, regering och myndigheter samt förslag och beslut i riksdag, landsting och kommuner. I motion T58 yrkande 4 anförs att kommunerna bör bygga ut medborgarkontor för att underlätta att medborgarna genom IT skall kunna vidga sitt kunnande om samhällets organisation, om de kommunala besluten och om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller. Alla medborgare bör enkelt kunna nå Rixlex, Information Rosenbad samt myndigheters och kommuners databaser. I några fall betonas att information om EU bör ingå i denna samhällsinformation.
Frågan om avgiftsbelagd respektive fritt tillgänglig samhällsinformation behandlas i flera motioner (T51 yrkande 10 delvis, T55 yrkandena 1 och 2, T56 yrkande 6, T57 yrkande 13, T58 yrkande 4) och nästan genomgående hävdas att den grundläggande samhällsinformationen skall vara avgiftsfri. I motion T51 yrkande 10 (delvis) anförs att Rixlex under en femårig försöksperiod bör vara avgiftsfri. Enligt motion T55 yrkande 1 bör den grundläggande samhällsinformationen vara kostnadsfri. I samma motion, yrkande 2, anförs att informationen i Sverige om EU inte bör kommersialiseras. I motion T56 yrkande 6 föreslås bl.a. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om prissättning på information från myndigheter. I motion T57 yrkande 13 anförs att myndigheter och förvaltningar bör ge medborgarna fri tillgång till information från EU och regeringskansliet samt från Rixlex. Enligt motion T58 yrkande 4 bör det utredas var gränsen mellan samhällsfinansierad och avgiftsbelagd information skall gå.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har senast behandlat frågor om samhällsinformation våren 1995 (bet. 1994/95:KU41) och därvid beträffande prissättning på Rixlex tjänster principiellt förordat en differentiering av priset utgående från riksdagens kapacitet att hantera de aktuella datamängderna och kvaliteten i kontakterna med användarna, eventuell differentiering av priset med avseende på vilka användarna är (enskilda, företag, skolor etc.) samt kostnaderna för kommunikationen. Riksdagen står för kommunikationskostnaderna som uppgår till betydande belopp. Förvaltningskontoret har senare med verkan från den 1 juli 1995 beslutat att folkbibliotek och medborgarkontor skall ha fri tillgång till Rixlex. Förvaltningskontoret planerar för närvarande att helt ta bort avgifterna för Rixlex samt att i ett senare skede gå ut med delar av innehållet i Rixlex på Internet, vilket innebär fri tillgång till innehållet.
Beträffande utvecklingen av medborgarkontor hänvisade utskottet i det nämnda betänkandet till den samordningsgrupp för medborgarkontor som arbetar i regeringskansliet med dessa frågor.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i propositionens förslag under rubriken Samhällsinformation vad avser Samhällsguiden som databas och möjligheter att använda Internet för spridning av information från bl.a. riksdagen, regeringen, myndigheter och EU.
Utskottet delar regeringens uppfattning att offentliga rättsdatabaser och grundläggande information om lagstiftningsprocessen och rättskällor i Sverige på sikt bör tillhandahållas utan särskild avgift. De bör mot denna bakgrund inte omfattas av någon prissättning i likhet med de s.k. centrala databaserna, såsom centrala register över personer, företag och fastigheter/byggnader. Regeringen anser att det bör finnas enhetliga principer för prissättningen av informationstjänster med anknytning till dessa databaser.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört bör önskemålen i motionerna T55 yrkande 1, T57 yrkande 13 och T58 yrkande 4 (delvis) vara tillgodosedda, varför de bör avstyrkas.
Vad gäller motion T55 yrkande 2, enligt vilken informationen i Sverige om EU inte bör kommersialiseras, motion T56 yrkande 6 om en utredning om prissättning på myndighetsinformation samt motion T58 yrkande 4 (delvis) enligt vilken gränsen mellan samhällsfinansierad och avgiftsbelagd samhällsinformation bör utredas hänvisar utskottet till den pågående beredningen av RRV-rapporten Principer för prissättning av informationstjänster (RRV 1995:64), vars förslag i sammandrag redovisats ovan. De nämnda motionerna bör enligt utskottets mening avstyrkas.
När det gäller prissättningen på riksdagens databas Rixlex, beträffande vilken i motion T51 yrkande 10 (delvis) föreslås att Rixlex under en femårig försöksverksamhet bör vara avgiftsfri, hänvisar utskottet till vad som anförts ovan om de under 1995 genomförda avgiftsförändringarna, vilka innebär att folkbibliotek och medborgarkontor har fri tillgång till Rixlex, och de redovisade planerna inom förvaltningskontoret på att lägga ut delar av Rixlex på Internet, varigenom innehållet blir fritt tillgängligt. Enligt utskottets mening bör prissättningen bli föremål för fortsatta överväganden inom förvaltningskontoret, varvid samordning bör ske med bl.a. det arbete med enhetlig prissättning på informationstjänster som äger rum i regeringskansliet. Motionen bör avstyrkas i denna del.
I motion T58 yrkande 4 (delvis) begärs att kommunerna bör bygga ut medborgarkontor för att underlätta medborgarnas kunskapsinhämtning av samhällsinformation m.m. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det i regeringskansliet finns en särskild samordningsgrupp för utveckling av medborgarkontor, som torde arbeta med hithörande frågor. Motionen avstyrks även i denna del.
Övriga frågor
Digitalisering av TV och radio
Propositionen
Radio- och TV-sändningar, både de som kommer från markbundna sändare och satelliter, sker i dag till allra största delen med analog teknik. Digitala ljudradiosändningar från markbundna sändare inleddes 1995. Satellitsändningar med digital teknik förekommer också. I betänkandet Från massmedia till multimedia (SOU 1996:25) föreslås att digitala TV-sändningar i marknät skall byggas ut i Sverige. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Enligt propositionen kan ett snabbt införande av digital marksänd TV- teknik öka yttrandefriheten och mångfalden samt motverka privat och offentlig maktkoncentration. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har enats om riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet, om åtgärder för att stärka och förtydliga public service-verksamheten och om insatser för att säkra framtida svensk TV-produktion med kultur och kvalitet. Enligt propositionen måste, innan beslut kan fattas om digital uppbyggnad av marknätet, frågor besvaras om i vilken takt det digitala marknätet kan byggas ut, hur snabbt det kan utvecklas etc.
Motionerna
I motion T51 yrkande 15 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om en utbyggnad av ett digitalt marknät för television till förmån för digitala sändningar med utnyttjande av andra distributionskanaler i enlighet med vad som anförts i motionen. I motionen anförs bl.a. att det finns starka principiella skäl som talar emot den lösning regeringen förordar. Bara det faktum att staten ger sig själv makten att styra över distributionsmöjligheter som i praktiken är tekniskt obegränsade strider enligt motionen mot grundläggande principer för informationsspridning och opinionsbildning. Kommunikationsnäten bör enligt motionen utvecklas på marknadens villkor. Regeringens planer på ett eget marknät för den digitala televisionen undanröjer möjligheten för Sveriges Radio och Sveriges Television att främja en IT-utveckling utöver de egna företagens direkta intressen.
I motion T52 yrkande 15 anförs att den av regeringen aviserade utbyggnaden av ett marknät för digital TV inte bör komma till stånd, bl.a. därför att tekniken enligt motionen är föråldrad och dyr samt inte ger garantier för tillfredsställande bildkvalitet.
Utskottets bedömning
Utskottet erinrar om att propositionen inte innehåller något formellt förslag om utbyggnad av ett marknät för digital TV utan endast redovisar ett utredningsförslag som är föremål för remissbehandling. Det finns därför ingen anledning för utskottet att nu uttala sig i det ifrågavarande ärendet. Med hänvisning till detta bör motionerna T51 yrkande 13 och T52 yrkande 15 avstyrkas.
Den offentliga förvaltningens IT- användning
Propositionen
Regeringen anger i propositionen (avsnitt 5.4.3) ett antal övergripande mål för den offentliga förvaltningens IT- användning. Av målbeskrivningen framgår bl.a. följande. Offentlig förvaltning bör vara ett föredöme som IT-användare. Den offentliga förvaltningen skall utnyttja IT för att effektivisera verksamheterna och ge en god service till företag och medborgare. Den offentliga förvaltningens IT-användning bör bidra till en öppen och säker elektronisk infrastruktur för samhällets informations- och kunskapsförsörjning. IT skall användas till att utveckla kontakterna och samspelet mellan allmänhet, företag och offentlig förvaltning, och kontakterna skall göras enklare och mer öppna. IT:s möjligheter att främja allmänhetens insyn i förvaltningen skall tillvaratas. Alla offentliga organ bör kunna ta emot och besvara elektronisk post och ha möjligheter att söka i informationsdatabaser, varigenom elektronisk ärendehantering främjas. De informationsresurser som finns i den offentliga förvaltningen skall utnyttjas bättre. Enhetliga principer för prissättning av offentlig information skall utformas. Elektroniska kommunikationsmöjligheter med organ i EU skall göra det europeiska förvaltningssamarbetet effektivare.
Rättsliga frågor i samband med IT- användningen i den offentliga förvaltningen har delvis behandlats i det föregående. Utöver detta kan nämnas att det enligt regeringen inom tre år skall finnas en generell rättslig reglering för elektronisk dokumenthantering inom förvaltningen. Samtliga regelverk som styr förvaltningens IT-användning skall ses över i syfte att förbättra samordningen och öka tydligheten. Ökad samverkan bör komma till stånd mellan de myndigheter som svarar för rådgivning och tillsyn, bl.a. Datainspektionen, Riksarkivet och Statskontoret.
Det övergripande målet för den offentliga förvaltningens tillhandahållande av informationstjänster bör vara att uppnå en effektiv användning av den information som finns i offentliga databaser. Finansierings- och prissätt ningsprinciper får inte motverka målet att uppnå en effektiv användning av befintlig information i offentliga databaser. En effektiv informationsöverföring mellan olika aktörer underlättas av enhetliga riktlinjer för prissättningen. Riktlinjerna för prissättning skall vara generellt tillämpbara för den offentliga förvaltningen.
Enligt propositionen bör överenskommelser träffas om gemensamma IT-plattformar, t.ex. gemensamma val av standarder, inom den offentliga förvaltningen i syfte att erbjuda medborgare och företag enkla och likartade rutiner. Ett arbete med denna inriktning äger rum inom det s.k. Toppledarforum.
Beträffande nya elektroniska medier anförs i propositionen att alla offentliga myndigheter skall kunna nås med elektronisk post före utgången av 1996. Rutiner för hur inkommande och utgående elektroniska brev hanteras måste finnas vid varje myndighet. Myndigheterna skall också ha en lätt åtkomlig elektronisk adress och en regelbunden bevakning av myndighetens elektroniska brevlåda. Elektronisk post bör så snart som möjligt kompletteras med användning av digitala signaturer och samordnade rutiner för nyckelhantering.
Offentlig information skall göras tillgänglig också elektroniskt för medborgare och företag. Myndigheterna bör pröva möjligheterna att utveckla nya förvaltningstjänster via bl.a. telefon, fax och s.k. elektroniska anslagstavlor som komplement till konventionella former för informationsspridning. De rättsliga förutsättningarna för en sådan utveckling behöver klargöras.
Informationsutbytet mellan förvaltningarna i EU:s medlemsländer och gemenskapens institutioner måste enligt propositionen effektiviseras. Sverige skall delta aktivt i det gemensamma arbetet med att utforma och införa all europeiska datanätverk för informationsutbyte mellan förvaltningar, det s.k. IDA-programmet inom EU. Statskontoret arbetar på regeringens uppdrag med att samordna den statliga förvaltningens medverkan i programmet.
Motionerna
I tre motioner (T51 yrkande 10 delvis, T52 yrkandena 5 och 11 och T57 yrkande 3) behandlas offentlighetsprincipens tillämpning på IT-frågorna och allmänhetens tillgång till myndigheternas elektroniskt lagrade information. I motion T51 yrkande 10 (delvis) hemställs att tillkommande offentliga handlingar inom regeringen och riksdagen skall kunna nås elektroniskt senast vid utgången av år 1998. I motion T52 yrkande 5 anförs att staten bör se till att olika statliga förvaltningar är tillgängliga elektroniskt. I samma motion, yrkande 11, krävs att alla offentliga handlingar som riksdagstryck, propositioner, författningar och statliga utredningar kostnadsfritt skall göras tillgängliga i publika databaser inom 24 timmar efter deras offentliggörande och att alla elektroniska diarier skall vara tillgängliga på samma sätt. Alla nya offentliga handlingar i stat, kommuner och landsting skall kunna nås elektroniskt senast den 31 december 1997. Alla historiska handlingar skall kunna nås elektroniskt senast den 31 december 1999. Alla befintliga databaser bör enligt motionärerna omedelbart göras tillgängliga på Internet. I motion T57 yrkande 3 anförs bl.a. att offentlighetsprincipen inom ramen för IT kommer att användas på ett annat sätt än tidigare med betydelse för medborgarinflytandet.
I motion T50 föreslås att statliga verk och myndigheter stimuleras till att i ökad utsträckning använda telefonmöten och videokonferenser i sin verksamhet i stället för att slentrianmässigt kalla till centrala möten.
I motion T52 anförs att den elektroniska informationen bör bli huvudmediet och papperskopior det sekundära mediet i riksdagens ärendehantering, vilket medför behov av att utveckla en ny redaktionell form för riksdagens dokument (yrkande 16). I motionen anförs vidare att papperslös ärendehantering bör bli normen inom förvaltningen. Myndigheterna lever emellertid i dag i ett regellöst tillstånd, vilket på ett oacceptabelt sätt hotar både offentlighet och rättssäkerhet. Temporära riktlinjer bör därför införas i avvaktan på permanenta regler för elektronisk dokumenthantering (yrkande 17).
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har senast behandlat frågor om tillgången till allmänna handlingar på elektronisk väg m.m. våren 1995 (bet. 1994/95:KU41). Utskottet konstaterade bl.a. att krav på att alla nya statliga och kommunala handlingar skall finnas tillgängliga elektroniskt utgör ett mycket långtgående åtagande från det allmänna.
När det gäller speciellt informationen om EU finns sedan den 1 januari 1996 en särskild enhet inom riksdagsförvaltningen som svarar för EU- information till allmänheten.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i de övergripande mål för den offentliga förvaltningens IT- användning som föreslås i propositionen. Utskottet vill särskilt fästa uppmärksamheten på förslaget att alla offentliga organ bör kunna ta emot och besvara elektronisk post före utgången av 1996 och ha möjlighet att söka i informationsdatabaser, varigenom elektronisk ärendehantering främjas. Även förslaget om enhetlig prissättning av offentlig information förtjänar uppmärksammas. Utskottet fäster här uppmärksamheten på det pågående arbetet i regeringskansliet med Riksrevisionsverkets rapport Principer för prissättning av informationstjänster (RRV 1995:64). I propositionen deklareras även att elektronisk dokumenthantering skall ha reglerats rättsligt inom tre år. Här finner utskottet anledning erinra om IT- utredningens nyligen avlämnade betänkande (SOU 1996:40) Elektronisk dokumenthantering. Mot denna bakgrund bör motionerna T52 yrkandena 5, 16 och 17 samt T57 yrkande 3 vara tillgodosedda varför de bör avstyrkas.
I motionerna T51 yrkande 10 och T52 yrkande 11 begärs att specificerade tidsgränser sätts upp för när offentliga handlingar av skilda slag skall kunna nås elektroniskt. Utskottet har tidigare beträffande likartade förslag (bet. 1994/95:KU41) uttalat att kraven innebär ett mycket långtgående åtagande från det allmänna. Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, anser också att myndigheterna bör få rimligt rådrum med att fastlägga policy för att mobilisera resurser och utveckla sin kompetens och rutiner för tjänster på det aktuella området. Motionerna bör mot denna bakgrund avstyrkas. På liknande grunder bör även motion T50 avstyrkas. Det bör vara statliga myndigheters ensak att bestämma om formerna för sina sammanträden.
Stockholm den 18 april 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Finansutskottets yttrande 1995/96:FiU6y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996 beslutat bereda finansutskottet tillfälle att senast den 23 april 1996 yttra sig över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknologi jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Avgränsning av yttrandet
Det område som i detta sammanhang anknyter till finansutskottets område rör frågor om offentlig upphandling. Dessa frågor behandlas i propositionen i avsnitten 5.4.1 Näringspolitiken (s. 56-57 och s. 60-61) och 5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT-användning (s. 70).
De motionsyrkanden som behandlar offentlig upphandling återfinns i motion 1995/96:T51 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. (m) och motion 1995/96: T52 yrkande 5 av Mats Odell m.fl. (kds).
I motion 1995/96:T58 av Eva Flyborg m.fl. (fp) nämns att EDI (elektronisk handel) inom en snar framtid kommer att vara en förutsättning för även de mindre företagen att göra affärer. Något särskilt yrkande som rör offentlig upphandling och IT har emellertid inte väckts i motionen.
Propositionen
I propositionen framhålls att den offentliga sektorns upphandlings- och inköpsprocesser kan förenklas och rationaliseras genom elektronisk handel (med elektronisk handel avses bl.a. att man vid upphandlingar använder elektronikens hjälpmedel baserade på datorkommunikation). Kostnaderna i samband med inköp och upphandling kan sänkas väsentligt samtidigt som kontrollen underlättas. Stat, kommun och landsting finansierar och genomför inom ramen för Toppledarforums arbete ett projekt som syftar till att införa elektroniskt baserade rutiner i den offentliga sektorns upphandlings- och inköpsverksamhet. Målet är att 95 % av upphandlingsvolymen för frekventa varor och tjänster och 50 % av upphandlingsvolymen för övriga generella varor och tjänster upphandlas och beställs elektroniskt inom tre år. En av huvuduppgifterna för projektet är att få till stånd ett ramavtal för programvaror och tjänster för elektronisk handel. En annan viktig uppgift är att öka kunskaperna om och intresset för elektronisk handel genom informationsinsatser riktade till både offentliga organ och leverantörsföretag. För att ge vägledning om hur man inför elektroniska handelsprocesser kommer särskilda handböcker att utarbetas. Praktiska försök att införa elektronisk handel kommer att stimuleras och stödjas.
Den offentliga upphandlingen inom EU uppgår till totalt mer än 5 400 miljarder kronor per år. Svenska företag, särskilt de mindre och medelstora företagen, har i likhet med motsvarande företag i andra EU-länder svårigheter att få information angående offentliga upphandlingar i EU:s medlemsländer. Regeringen avser därför att uppdra åt NUTEK att finna former för en effektivare informationsspridning till svenska företag när det gäller offentliga upphandlingar inom EU.
I propositionen anförs att huvuddelen av programutvecklingen inom industrin ännu bedrivs internt utan konkurrens. Även administrativa system inom näringslivet och i den offentliga förvaltningen utvecklas och förvaltas till stor del i egen regi. Jämfört med annan produktion är graden av industrialisering låg inom programvarutillverkningen. I propositionen understryks vikten av att offentlig förvaltning i högre utsträckning än i dag bör agera katalysator för utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar av väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov. Offentlig förvaltning och näringsliv förutsätts kunna lägga ut mer av sin programvarutillverkning utanför den egna verksamheten. Möjligheten att använda s.k. teknikupphandling på IT-området är föremål för en särskild utredning (Utredningen om former och områden för offentlig teknikupphandling, N 1955:06). Utredningen skall redovisa sitt arbete under våren 1996.
Motionerna
I motion T51 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs i yrkande 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en databas för offentlig upphandling.
I motionstexten framhålls att inom EU har den IT-baserade offentliga upphandlingen kommit mycket långt. I EU- kommissionens databas, TED (Tenders Electronic Daily), återfinns alla offentliga upphandlingar till ett värde över 1,6 miljoner kronor. Det inkommer ca 400 nya upphandlingar per dag. Den årliga omsättningen uppgår till 5 500 miljarder kronor. Den svenska andelen är 280 miljarder kronor. För svensk del skulle det vara möjligt att inrätta en informationstjänst som täcker in samtliga offentliga upphandlingar som görs av stat, kommuner och landsting, dvs. även de till ett lägre värde än 1,6 miljoner kronor. En sådan informationstjänst skulle gynna konkurrensen, användningen av IT och leda till betydande effektiviseringar inom den offentliga sektorn. Motionärerna anser att ett initiativ för att pröva upprättandet av en sådan databas snarast bör tas.
I motion T52 av Mats Odell m.fl. (kds) återfinns ett allmänt formulerat yrkande 5 där det hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll. I motionen finns ett särskilt avsnitt om upphandling där det anförs att den offentliga sektorn måste göra all upphandling elektronisk. Därmed sparas pengar, nya flexibla arbeten kan skapas och mindre företag ges bättre möjligheter att komma in på marknaden. Motionärerna understryker att all upphandling måste ske på sådant sätt att även små företag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lägga anbud.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna IT-användningen inom det område som berör offentlig upphandling.
I motion T51 (m) föreslås att den databas som skall upprättas för aktuella upphandlingsprojekt också bör omfatta sådana projekt vars storlek ligger under de enligt EG-direktiven angivna tröskelvärdena. I motion T52 (kds) finns ett yrkande med liknande innebörd.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.
Den svenska lagen om offentlig upphandling (LOU) omfattar krav på upphandlingen även för sådana projekt som understiger EG-direktivens tröskelvärden. För att undvika ett alltför omfattande byråkratiskt förfarande är det enligt LOU för dessa enligt EG:s definition mindre upphandlingsprojekt tillåtet att använda förenklad upphandling och för projekt av mycket ringa omfattning direktupphandling.
Förenklad upphandling innebär en upphandling där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna skriftligt anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare. Direkt upphandling innebär en upphandling utan infordrande av skriftligt anbud.
Varken vid förenklad upphandling eller vid direktupphandling ställs några krav på annonsering. Infordring av anbud kan ske genom skrivelse. Detta innebär att upphandlingsprojekt under EG-direktivens tröskelvärde inte kräver någon obligatorisk registrering. Det förslag till en utvidgad databas som föreslås i motion T51 (m) ställer krav på ändring av LOU. Som utskottet ser det föreligger det emellertid inte några skäl till att ställa omfattande krav på upphandlingsförfarandet för sådana projekt. Möjligheten att genomföra förenklad eller direkt upphandling bör även fortsättningsvis gälla för sådana projekt. Vad utskottet här anfört innebär att utskottet inte delar motionärernas uppfattning att samtliga upphandlingar - dvs. även de som understiger EG:s tröskelvärde - skall ingå i den databas som enligt propositionen bör upprättas av NUTEK.
Stockholm den 18 april 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s) och Per Bill (m).
Avvikande mening
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds) och Per Bill (m) anför:
Som vi ser det bör möjligheten att genomföra förenklad upphandling och direktupphandling för projekt under EG:s tröskelvärden kvarstå. För projekt under tröskelvärdena där det finns en väl etablerad leverantörsmarknad kommer upphandlingen att ske genom annonsering och inte genom skrivelse. Därigenom blir upphandlingen affärsmässig och effektiv.
Även om någon obligatorisk anmälningsskyldighet inte föreligger enligt LOU för projekt under EG:s tröskelvärden är det av stor vikt, som framhålls i motionerna T51 (m) och T52 (kds), att dessa kommer ut på upphandlingsmarknaden. NUTEK bör därför finna vägar - t.ex. genom någon form av löpande information till upphandlande enheter - för att projekt som annonseras skall komma med i den databas som skall ge information om aktuella upphandlingar.
Justitieutskottets yttrande 1995/96:JuU8y
Informationsteknik
Till trafikutskottet
Inledning
Trafikutskottet har den 19 mars 1996 beslutat bereda samtliga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, jämte motioner, i de delar som rör resp. utskotts beredningsområde.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1995/96:T50-T59.
Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.
Utskottet
Informationsteknik (IT) är ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta, överföra och presentera ljud, text och bild. IT gör denna hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska avstånd. Sammansmältningen av tele-, data- och medieområdena har lett till att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av information.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnar förslag till prioriterade statliga uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning - samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Propositionen är en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Regeringen vill därutöver värna grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.
Allmänt
Utskottet har inga invändningar mot regeringens allmänna inriktning av IT- arbetet. Utskottet avgränsar således sitt yttrande till att avse de frågor inom utskottets beredningsområde som väckts motionsvägen.
Lagöversyn
Motionen
I motion T5l (m) yrkas ett riksdagens tillkännagivande att det behövs en mera genomtänkt handlingslinje från regeringens sida i fråga om anpassning av lagstiftningen till de krav informationstekniken medför. I motionen framhålls bl.a. att nuvarande kriminaliserade handlingar bör vara straffbara också när de begås med hjälp av modern teknik.
Utskottet inskränker sitt yttrande till den del av motionsyrkandet som avser de straffrättsliga frågorna.
Bakgrund
Brottsbalken (BrB) trädde i kraft år 1965. I centrala delar bygger reglerna i BrB på lagar av äldre datum. Sålunda har t.ex. bestämmelserna om förmögenhetsbrotten i huvudsak behållit den utformning de fick genom lagstiftning år 1942.
Det är med hänsyn till den tid som förflutit sedan tillkomsten av reglerna i BrB naturligt att samhällsutvecklingen och inte minst de senaste årens snabba utveckling av informationstekniken inneburit att nya brottstyper och brottsmetoder uppkommit som inte kunde förutses när lagbestämmelserna utarbetades. I stor utsträckning har dock de befintliga straffrättsliga reglerna visat sig kunna användas även i fråga om brottslighet med anknytning till datorer och annan modern teknik.
Regeringen tillkallade i november 1989 en särskild utredare (Data straffrättsutredningen, dir. 1989:54) för att överväga vilka förändringar av de straffrättsliga och processrättsliga reglerna som var påkallade med hänsyn till utvecklingen inom data- och teletekniken. Utredaren överlämnade i december 1992 betänkandet (SOU 1992:110) Information och den nya InformationsTeknologin - straff- och processrättsliga frågor m.m.
I utredarens förslag ingår dels förändringar i BrB vad gäller bl.a. urkundsbrotten och brott mot andra bevismedel och nya straffbestämmelser rörande informationsintrång och skadegörande angrepp på data, dels förslag rörande en IT-anpassning av bestämmelserna i rättegångsbalken om bl.a. begreppet skriftlig handling och skriftliga bevis m.m. Betänkandet har remissbehand-lats och bereds vidare i Justitiedepartementet.
En IT-anpassning av BrB och RB ger inte endast upphov till straffrättsliga och processrättsliga frågor. Även civilrättsliga regleringar aktualiseras i mycket stor omfattning. I sammanhanget kan nämnas IT-utredningens (dir. 1994:42) nyligen avlämnade betänkande (SOU 1996:40) Elektronisk dokumenthantering, i vilket framförs förslag i fråga om användningen av elektroniska dokument. Betänkandet är föremål för remissbehandling.
Utskottets ställningstagande
Arbete med att anpassa straff- och processrättsliga regler till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser pågår inom regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning är någon riksdagsåtgärd inte nödvändig med anledning av det aktuella motionsönskemålet.
IT hos Säkerhetspolisen
Motionen
I motion T59 (mp) begärs en utredning rörande Säkerhetspolisens (SÄPO) ökade kontrollmöjligheter av medborgarna som en följd av ny informationsteknik som medger att man med hjälp av datorer kan söka information i digitaliserat spaningsmaterial.
Bakgrund
Den säkerhetsunderrättelsetjänst som SÄPO bedriver går ut på att inhämta, bearbeta och vidarebefordra uppgifter rörande brott mot rikets säkerhet eller annan säkerhetshotande verksamhet. SÄPO inhämtar underrättelser och information på många sätt och från många olika slags källor.
Det material som SÄPO på olika sätt har inhämtat blir föremål för bearbetning och analys. I bearbetningen kan - om så anses nödvändigt - ingå att föra in uppgifterna i SÄPO:s register eller se till att informationen lagras och finns åtkomlig på annat sätt. Inhämtade och bearbetade uppgifter kan också sammanställas med redan tillgänglig information.
Redan i mitten av 1960-talet började ett registersystem baserat på ADB utvecklas inom SÄPO, och med stöd av 2 § personalkontrollkungörelsen (1969:446) samt ett särskilt regeringsbeslut den 26 juni 1980 finns ett särskilt ADB-baserat spaningsregister för verksamheten med att förebygga och uppdaga brott mot rikets säkerhet (SÄPO-registret). I registret får antecknas sådana uppgifter som behövs för den särskilda polisverksamhet som SÄPO bedriver, bl.a. uppgifter från spaning inom kontraspionage och terroristbekämpning. I registret får även antecknas uppgifter om misstänkt subversiv verksamhet, dvs. försök att undergräva och omstörta det rådande statsskicket.
Med polisregister avses enligt 1 § polisregisterlagen (1965:94) register som förs hos Rikspolisstyrelsen (RPS) eller någon annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott för vilka någon har misstänkts, åtalats eller dömts eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Polisregisterlagen gäller även för SÄPO:s register.
Närmare föreskrifter om polisregister finns i polisregisterkungörelsen (1969:38). Särskilda föreskrifter gäller dock för SÄPO:s register. Dessa bestämmelser finns i personalkontrollkungörelsen.
Riksdagen har nyligen antagit riktlinjer för uppbyggnaden av en ny struktur avseende de brottsregister m.m. som i dag förs hos RPS (prop. 1994/95:144, JuU21, rskr. 378).
Regeringen har tillsatt en utredare (Registerutredningen, dir. 1995:38) med uppgift att med utgångspunkt i riktlinjerna utarbeta förslag till en rättslig reglering av de nya registren. I uppdraget ingår också att överväga om det behövs några ändringar i polisregisterlagen. Utredaren skall vidare överväga och lämna förslag till andra närliggande författningsändringar som kan komma att aktualiseras under arbetets gång.
En utgångspunkt för utredningsarbetet bör enligt direktiven vara att skapa enkla och lättbegripliga regler som är anpassade efter den tekniska utvecklingen. Det skall därvid särskilt uppmärksammas att den enskildes personliga integritet får ett erforderligt skydd. Vidare anförs det i direktiven att hänsyn måste tas till Sveriges internationella åtaganden, bl.a. Europarådets konvention till skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k. dataskyddskonventionen och Europarådets rekommendation, No. R (87) 15, om användningen av personuppgifter inom polissektorn.
Uppdraget omfattar numera enligt tilläggsdirektiv (dir. 1996:22 ) även SÄPO:s register. Arbetet skall redovisas senast den 31 mars 1997.
Registerutredningen avlämnade under sistlidna mars delbetänkandet (SOU 1996:35) Kriminalunderrättelseregister - DNA- register. Betänkandet är föremål för remissbehandling.
Utskottets ställningstagande
Olika frågeställningar som rör registrering och ADB-behandling av bl.a. SÄPO:s register är föremål för utredning. Utskottet anser att det saknas anledning för riksdagen att föregripa detta utredningsarbete. Motionen bör inte föranleda någon åtgärd.
Europols register
Motionen
I motion T59 (mp) yrkas ett tillkännagivande att Sverige inom det Europeiska polissamarbetet (Europol) skall verka för restriktivitet vid registrering i Europols register så att inga uppgifter som strider mot svensk lagstiftning skall få registreras eller spridas och att det även fortsättningsvis bör gälla att personuppgifter ur offentliga myndighetsregister inte skall få säljas till något annat land. Utskottet begränsar sitt yttrande till den del av motionsyrkandet som avser Europolsamarbetet.
Bakgrund
Internationellt polissamarbete har en lång tradition, och Interpol, som är den mest kända och världsomfattande polisorganisationen, har verkat sedan 1923.
Polissamarbete inom EG inleddes år 1976 genom det s.k. TREVI-samarbetet. Det var ett mellanstatligt samarbete mellan EG:s medlemsländer, och därutöver deltog sju likasinnade länder, däribland Sverige, som gavs särskild information om det arbete som bedrevs.
I och med Maastrichtfördraget reglerades polissamarbetet inom EG, och i fördragets kapitel VI, artikel K (K.1 punkt 9) nämns polissamarbete i syfte att förebygga och bekämpa olika former av grov internationell brottslighet. Europol nämns uttryckligen som ett organ inom EU för utbyte av informationer avseende de angivna områdena.
Europolkonventionen, som utgör den rättsliga grunden för en europeisk polisbyrås (Europol) verksamhet, undertecknades i juli 1995. Konventionen skall nu ratificeras av de nationella parlamenten. För svensk del kommer en departementspromemoria att utarbetas inom Justitiedepartementet med förslag till ratificering och till lagändringar.
Europol har som målsättning att förbättra effektiviteten hos behöriga myndigheter i medlemsstaterna och deras samarbete när det gäller förebyggandet och kampen mot terrorism, olaglig narkotikahandel och andra allvarliga former av internationell brottslighet.
Varje medlemsstat skall upprätta en nationell enhet med ansvar för att utföra vissa arbetsuppgifter, bl.a. att förse Europol med den information och de underrättelser som är nödvändiga för att Europol skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
Europol skall således vara ett organ för informations- och underrättelseutbyte mellan poliskårerna i medlemsländerna. Tanken är att medlemsländerna genom Europol skall kunna få del av uppgifter som finns i andra länder och att Europol dessutom, bl.a. genom kvalificerad analysverksamhet, skall kunna förädla denna information så att förundersökning och lagföring kan ske på nationell nivå. Europol har inte några operativa befogenheter.
Hos Europol skall föras tre slags dataregister. Ett informationsregister som bl.a. innehåller uppgifter om personer som dömts för eller som misstänkts för att ha begått eller varit delaktiga i sådana brott som Europol skall ägna sig åt. Vidare skall ett analysregister föras där Europol för analysändamål kan lagra även andra uppgifter än de från informationsregistret. Uppgifterna skall röra de brott som Europol skall ägna sig åt samt därmed sammanhängande brott. Vidare skall ett indexregister upprättas över de uppgifter som lagras i analysregistret.
De uppgifter som skall förekomma i de aktuella registren härrör från respektive lands nationella polisregister där uppgiften har förts in i full överensstämmelse med respektive lands nationella lagstiftning.
Justitieministern har den 16 januari 1996 i riksdagen som svar på fråga 1995/96:166 om Europolregister anfört att Europolkonventionen och dess tillämpningsföreskrifter inte urholkar och förändrar det skydd som följer av de konventioner och rekommendationer som Sverige och andra medlemsländer sedan länge har tillämpat i sina nationella rättsordningar när det gäller registerföring. Här åsyftas Europarådets dataskyddskonvention och Europarådets rekommendation om användningen av personuppgifter inom polissektorn som nämnts i det föregående.
Som redovisats ovan har riksdagen nyligen antagit riktlinjer för uppbyggnaden av en ny struktur avseende de brottsregister m.m. som i dag förs hos RPS (prop. 1994/95:144, JuU21, rskr. 378). Riksdagen behandlade i ärendet en motion med yrkande om ställningstagande till hur de nya riktlinjerna förhåller sig till uppbyggnaden av de register som bl.a. skall föras hos Europol. Riksdagen avstyrkte motionen under hänvisning till att regeringen beslutat om en översyn av den rättsliga regleringen av svenska register.
Vidare behandlade riksdagen tidigare under innevarande vår motionsönskemål liknande det nu aktuella i samband med sina överväganden beträffande förberedelsearbetet inför EU:s regeringskonferens 1996 (skr. 1995/96: 30, UU13, rskr. 199).
I sitt yttrande till utrikesutskottet i ärendet (1995/96:JuU3y) erinrade utskottet bl.a. om att de uppgifter som skall förekomma i de aktuella registren hos Europol härrör från resp. lands nationella polisregister där uppgiften har förts in i full överensstämmelse med den nationella lagstiftningen. Sverige bestämmer således på nationell nivå vilka uppgifter som skall införas i registren. Utskottet konstaterade vidare att olika frågeställningar som rör registrering i polisregister är föremål för utredning. Utskottet ansåg att det saknades anledning för riksdagen att föregripa det utredningsarbetet, och utskottet avstyrkte bifall till de aktuella motionsyrkandena.
Utrikesutskottet ansåg i sitt av riksdagen antagna betänkande motions önskemålen tillgodosedda genom vad bl.a. justitieutskottet anfört i sitt yttrande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin ovan redovisade uppfattning. Motion T59 i nu behandlad del bör således inte föranleda någon åtgärd.
Stockholm den 25 april 1996
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe Sörestedt (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Pär Nuder (s), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Görel Thurdin (c) och Michael Stjernström (kds).
Avvikande meningar
1. Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (alla m) anför:
Allmänt
Propositionens förslag på olika områden, vilka enligt regeringen skall ses som en IT-strategi, är enligt vår mening alltför håglösa och otillräckliga. En satsning på utnyttjande av varje del av informationsteknikens möjligheter som skulle ha kunnat utvecklas till en av vårt lands främsta konkurrensfördelar har av regeringen inrangerats bland andra dussinfrågor. Propositionen uppfyller enligt vår mening inte de krav som bör ställas på en offensiv IT- strategi med målet att öka livskvaliteten och vårt lands internationella konkurrenskraft. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lagöversyn
Enligt vår uppfattning bör brott som begås med hjälp av nya tekniska hjälpmedel inte särskiljas i straffrättsligt hänseende. Översynen och IT-anpassning av straffrätten bör enligt vår uppfattning väsentligt mera uttalat än vad som anges i regeringsförslaget gå ut på att finna lösningar som innebär att generella straffbestämmelser kan tillämpas på de skilda brotten oberoende av om den straffbelagda gärningen begåtts med ny eller gammal teknik.
Den snabba tekniska utvecklingen, vilken möjliggör brottslighet med användande av modern datorkommunikation och annan ny teknik, får emellertid inte heller föranleda att censur eller annan offentlig kontroll av elektroniskt lagrad information införs i onödan. En vägledande princip bör vara frihet under ansvar när det gäller möjligheterna att utnyttja den nya tekniken.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion T51 yrkande 2 bör göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det ovan sagda.
2. Kia Andreasson (mp) anför:
IT hos Säkerhetspolisen
Användningen av IT ger SÄPO kraftigt förbättrade tekniska möjligheter att öka sin kontroll av medborgarna bl.a. genom att eftersökning av uppgifter i digitaliserat material m.m. innebär en betydande effektivisering. Det är olyckligt att SÄPO:s kontrollmöjligheter på detta sätt ökas utan att det fattats något beslut i demokratisk ordning om att så skall ske. Regeringen bör ges i uppdrag att utreda vilken betydelse IT har för SÄPO:s spaningsmetoder och i vilken omfattning kontrollen av medborgarna ökar på grund av denna.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion T59 yrkande 7 bör göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det ovan sagda.
3. Alice Åström (v) och Kia Andreasson (mp) anför:
Europols register
Införandet av den fria rörligheten för personer inom EU kommer att leda till krav på ett ökande antal kompensatoriska åtgärder i form av bl.a. registrering i olika dataregister för att uppväga frånvaron av gränskontroller. Det bör härvid uppmärksammas att det i många EU- länder inte finns samma integritetsskydd som i Sverige. Enligt vår uppfattning finns det anledning att starkt begränsa de uppgifter som kan bli föremål för registrering. Sverige, som alltid har varit ett föregångsland i kampen för medborgerliga fri- och rättigheter, måste aktivt motverka registerföring i t.ex. Europols register av integritetskränkande uppgifter. Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder härför.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion T59 yrkande 8 bör göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det ovan sagda.
Lagutskottets yttrande 1995/96:LU4y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996 beslutat att bereda samtliga utskott tillfälle att senast den 23 april 1996 avge yttrande över förslag i proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde.
I propositionen föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi (avsnitt 4.1) samt godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT-utvecklingen (avsnitt 4.3). Prioriteringarna gäller rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. Lagutskottets beredningsområde berörs i avsnitt 5.1, som behandlar rättsordningen.
Med anledning av propositionen har väckts sammanlagt tio motioner med ett 80-tal yrkanden. Fem motionsyrkanden berör helt eller delvis lagutskottets beredningsområde.
Lagutskottet, som beslutat avge yttrande i ärendet, får anföra följande.
I propositionens avsnitt 5.1 anför regeringen att anpassningen och utvecklingen av rättsordningen skall påskyndas i syfte att undanröja de rättsliga hindren för en rationell användning av IT. Målet är att genomföra vissa högprioriterade författningsändringar inom tre år. Målet är också att finna effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området. Mot bakgrund av de IT-rättsliga frågornas komplexitet och gränsöverskridande karaktär skall ett rättsligt observatorium inrättas. Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens IT-kommission. Observatoriet skall bl.a. göra en samlad kartläggning av alla rättsliga frågor som aktualiseras av utvecklingen på IT- området.
Ett spörsmål som gäller det rättsliga observatoriet tas upp i motion T56 av Stig Sandström m.fl. (v). Motionärerna anser att riksdagsledamöter bör ingå i observatoriet. I motionen yrkas tillkännagivande härom (yrkande 8).
Enligt utskottets mening är det i lagstiftningsarbete i många fall viktigt att parlamentariker och olika intressegrupper i allmänhet får tillfälle att på ett så tidigt stadium som möjligt komma in i ett reformarbete. Politiker och specialister bereds därmed goda förutsättningar för ett fruktbart samarbete. I förevarande fall är det emellertid inte fråga om något traditionellt lagstiftningsarbete. Observatoriet är, såvitt utskottet kan bedöma, snarast avsett att vara ett kontaktorgan som bl.a. skall utföra ett expertbetonat juridiskt kartläggningsarbete. Arbetet skall bedrivas i nära samverkan med regeringens IT-kommission, som är ett rådgivande organ till regeringen i övergripande och strategiska frågor på IT-området. Inte heller kommissionen, vars arbete skall pågå till utgången av år 1996, har i uppdrag att framlägga konkreta lagförslag. IT-kommissionen skall endast belysa rättsliga frågor, bl.a. upphovsrätt, sekretess, integritetsskydd och datasäkerhet, och är inte parlamentariskt sammansatt (dir. 1995:1, skr. 1995/96:103 s. 9-10).
Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att förorda att det rättsliga observatoriet skall ha en parlamentarisk sammansättning. I de fall observatoriets kartläggningsarbete påvisar behov av lagstiftningsåtgärder utgår utskottet från att regeringen tillkallar kommittéer och utredare i den utsträckning som är erforderligt och i samband därmed överväger om parlamentariker bör knytas till utredningsarbetet. Det anförda innebär att utskottet anser att motion T56 yrkande 8 bör avstyrkas.
I propositionen anger regeringen fem rättsområden som skall prioriteras. De prioriterade rättsområdena avser integritetsskyddet, regelverket för elektronisk dokumenthantering i offentlig förvaltning, upphovsrätt, reglering av distansarbete och telelagen. Målet är att inom tre år genomföra erforderliga författningsändringar inom dessa prioriterade områden. Av de prioriterade rättsområdena tillhör upphovsrätten lagutskottets beredningsområde.
Mats Odell m.fl. (kds) anser i motion T52 att det behövs en bredare lagöversyn än vad regeringen angett. Enligt motionärernas mening verkar regeringens prioritering vara gjord mest i syfte att lyfta fram de rättsområden där man bedömer att resultat kan förväntas. I motionen yrkas tillkännagivande om att en bredare lagöversyn bör komma till stånd (yrkande 2).
Lagutskottet kan - såvitt gäller utskottets beredningsområde - inte se att det föreligger något omedelbart behov av att prioritera ytterligare rättsområden. Om det i samband med den kartläggning som det rättsliga observatoriet skall utföra visar sig att det finns ett behov av att ge förtur också till andra än de upphovsrättsliga frågorna på civilrättens område, förutsätter utskottet att IT- kommissionen kommer att uppmärksamma regeringen härpå. Utskottet förordar för sin del att motion T52 yrkande 2 avstyrks.
Beträffande det prioriterade rättsområde som berör lagutskottet - upphovsrätten - anförs i propositionen att den s.k. mediasammansmältningen och användningen av datorlagrade verk innebär nya krav på rättsskyddet och på rättighetsadministrationen. Upphovsrättssystemet och skyddet för intellektuella äganderätter utsätts för betydande påfrestningar genom digitaliseringen. Denna gör det möjligt att, på sätt som inte varit möjliga tidigare, komprimera verk och annan information, komprimera informationen i multimediaform, överföra och kopiera information med stor hastighet och slutligen även att manipulera informationen. Den nya tekniken kan, anförs vidare, medföra att upphovsmännen och andra rättighetshavare i hög grad förlorar kontrollen över användningen av sina verk och prestationer. Samtidigt finns det risker att IT:s långtgående kontrollmöjligheter utnyttjas på ett sätt som äventyrar olika intressen i informationsfrihet och som måste stämmas av mot ensamrättsanspråken. Den nya tekniken har, enligt vad som anförs i propositionen, inverkan på verksbegreppet, upphovsmannabegreppet, tillämpningen av de ekonomiska rättigheterna, tillämpningen av rätten att kontrollera offentliga framträdanden samt tillämplig lag i samband med internationell överföring av information.
Upphovsrättsliga frågor tas upp i två motioner. I motion T58 anför Eva Flyborg m.fl. (fp) att den nuvarande lagstiftningen inte är anpassad till den snabba utvecklingen som skett på IT- området. I motionen anförs vidare att utvecklingen av elektroniska nätverk innebär att immateriella rättigheter lätt kan spridas utan medgivande. Enligt motionärernas mening bör utredas vilka möjligheter som finns till standardisering av elektronisk märkning på i dag upphovsrättsligt skyddade verk. I motionen yrkas tillkännagivande om vad i motionen anförts angående behovet av rättslig översyn över av IT-användingen berörda lagar (yrkande 1).
I motion T51 anför Carl Bildt m.fl. (m) att förutsättningarna för upphovsrätten radikalt förändrats genom de möjligheter som nu finns att med digital teknik sprida verk och framställa nya exemplar med enkla metoder till nästan obefintliga kostnader. Enligt motionärernas mening är det viktigt att upphovsrätter skyddas samtidigt som ett effektivt användande av tekniken inte hämmas. I motionen ställs frågan om elektroniskt baserad information, exempelvis texter, ljud och bilder, skall skyddas på samma sätt som datorprogram. Motionärerna anser att det till stor del bör vara upphovsmännens uppgift att se till att de verk de framställer inte kan missbrukas genom mångfaldigande och spridande. Om upphovsmännen ges ett utökat ansvar ökar incitamenten för att utveckla säkra system, exempelvis kopieringsskydd och elektroniska signaturer som kan styrka behörigheter. Sverige bör enligt motionärernas mening kunna spela en pådrivande roll inom framför allt EU för att få till stånd internationella anpassningar. Motsvarande bör gälla för de förändringar som kan behövas på andra områden inom civilrätten. I huvudsak bör dock enligt motionärerna den internationella anpassningen ske inom ramen för rådande avtalsfrihet. I motionen yrkas tillkännagivande om vad som sålunda anförts om principerna för anpassningen av lagstiftningen till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser (yrkande 2).
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om behovet av att anpassa den upphovsrättsliga lagstiftningen till de nya krav som aktualiseras genom IT. I sammanhanget måste emellertid beaktas att lagstiftningen sedan länge bygger på internationella konventioner och att IT- utvecklingen i en allt högre grad kräver att de nödvändiga rättsliga anpassningarna får största möjliga internationella acceptans. Detta betyder att tyngdpunkten i de svenska aktiviteterna på området i första hand måste fokuseras på det arbete som bedrivs på det internationella planet. Så är också fallet. Inom FN-organet WIPO (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) pågår arbete med nya internationella konventioner om immateriella rättigheter med anledning av den nya informationstekniken. Avsikten är att frågorna skall behandlas vid en diplomatkonferens, om möjligt redan under december månad 1996. Arbete sker på grundval av förslag från WIPO:s medlemsländer. Sverige deltar aktivt i det förberedande arbetet inför diplomatkonferensen genom deltagandet i industriländernas samarbetsgrupp för immaterialrätt, den s.k. Stockholmsgruppen. Inom EU deltar Sverige i rådets arbetsgrupp om immaterialrätt, där arbetet för närvarande är inriktat bl.a. på att utarbeta förslag som gemenskapen avser att lägga fram vid den kommande diplomatkonferensen.
När det gäller arbetet inom EU vill utskottet vidare erinrar om att kommissionen år 1995 framlade en grönbok om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM (95) 382. Boken är avsedd som ett underlag för diskussioner om en mängd frågor som främst hänger samman med internationella digitala överföringar av upphovsrättsligt skyddat material. I grönboken konstateras att utvecklingen av informationssamhället förutsätter att en mängd nya varor och tjänster skapas och att dessa i full utsträckning kan dra nytta av de s.k. elektroniska motorvägarna. Skapandet av nya tjänster och varor bygger på betydande investeringar. Vidare påpekas att ansträngningar för att främja investeringar endast är genomförbara om det finns ett tillräckligt skydd i den digitala miljön för upphovsrätt och närstående rättigheter. Det framhålls att stora skillnader i skyddsnivån kommer att innebära hinder för uppbyggandet av informationssamhället. I grönboken ställs frågan om redan genomförda harmoniseringsåtgärder, däribland skyddet för databaser, är tillräckliga eller om mer långtgående harmoniseringar av den nationella lagstiftningen behövs. Därvid framhålls att bristande harmonisering av ensamrätten till utnyttjande, reproduktion m.m. av skyddade verk och tjänster skulle leda till en uppsplittring av marknaderna. Om marknaderna splittras kan det hindra skapandet av sådana nya tjänster som endast kan bli lönsamma om de förs ut på en större marknad än den nationella. Mot den bakgrunden tas i grönboken upp vissa både övergripande och mera specifika frågor om mera långtgående harmoniseringsåtgärder. En övergripande fråga gäller huruvida man också i framtiden bör hålla fast vid principen om lagstiftningens territoriella begränsning, dvs. om skyddets omfattning skall avgöras enligt reglerna i den stat där skyddet i varje särskilt fall begärs eller om man kan tänka sig en annan ordning, t.ex. att lagstiftningen i den stat där tjänsten har sitt ursprung alltid skall vara styrande. Bland de specifika frågorna som tas upp i grönboken kan nämnas bl.a. rätten till mångfaldigande, överföring till allmänheten, rätten till digital överföring och spridning samt rätten till digital sändning.
Också de frågeställningar som särskilt aktualiseras i motionerna är behandlade i grönboken. Sålunda konstateras att det genom digital teknik är möjligt att automatiskt identifiera ( tatuera ), skydda och förvalta verk och tjänster förutsatt att det byggs upp sådana system. För att undvika att informationssamhällets framväxt sker på rättighetshavarnas bekostnad framstår sådana system med internationell räckvidd som nödvändiga. I grönboken redovisas vidare ett särskilt projekt, CITED-projektet (Copyright in Transmitted Electronic Documents), som finansieras av kommissionen. Projektet grundar sig på informationsindustrins behov i vid mening och syftar till att skydda upphovsrätt och närstående rättigheter för alla verk och tjänster som lagras och överförs i digital form. Målet är att det skall införas ett skyddssystem för att stilla rättighetshavarnas farhågor och göra det enklare att ställa information till förfogande för så många som möjligt. Inom projektet eftersträvas att definiera en generell modell som är tillämplig för olika sektorer och som tar alla aktörer och hela informationskedjan med i beräkningen. Modellen definierar nödvändiga åtgärder mot privatkopiering och modellen prövas i pilotprojekt.
Grönböcker brukar följas av s.k. vitböcker där kommissionen drar upp riktlinjer för den lagstiftning som bör åstadkommas. I kommissionens arbetsprogram för år 1996 har uppföljning av grönboken om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället tagits upp som ett särskilt projekt.
Mot bakgrund av att enskilda länder har ytterst begränsade möjligheter att anta nationella lösningar på det upphovsrättsliga området är nödvändigt att Sverige aktivt deltar i det internationella arbetet och där med kraft driver de frågor som är angelägna från svenska utgångspunkter. Utskottet utgår från att regeringen i det sammanhanget strävar efter att ta till vara Sveriges intressen i de frågor som motionärerna tar upp. Utskottet utgår också från att regeringen i förhandlingarna verkar för att de nödvändiga internationella harmoniseringarna skall komma till stånd snarast möjligt.
Några formella tillkännagivanden eller andra åtgärder från riksdagens sida kan enligt utskottets mening för närvarande inte anses påkallade. Utskottet anser att motionerna T51 och T58 i nu behandlade delar bör avstyrkas.
I motion T58 anför Eva Flyborg m.fl. (fp) att allt fler medborgare genom konsumentupplysning bör göras medvetna om de möjligheter som IT erbjuder. Sådan upplysning kan omfatta råd om villkoren för verksamheten på näten samt praktisk rådgivning om produkter som underlättar nätets användning. Vidare bör, enligt motionärernas mening, kunskaper om lågprisdatorer spridas aktivt. Motionärerna anser att det i fråga om konsumentupplysning om IT finns viktiga uppgifter för Konsumentverket och andra organisationer i konsumenternas tjänst. I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konsumentupplysning (yrkande 5).
Enligt utskottets mening har IT en stor potential på konsumentområdet. En viktig uppgift för den framtida konsumentpolitiken är att på olika sätt ge stöd så att dessa möjligheter kan vidareutvecklas. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att det i IT- kommissionens uppdrag ingår att lämna förslag till hur användarnas intressen kan tas till vara inom ramen för en strävan att åstadkomma en så bred användning av tekniken som möjligt. I propositionen anför regeringen också att folkbildning om IT och om frågor som rör informations- och kunskapsanvändning bör prioriteras under de närmaste åren.
I sammanhanget vill utskottet vidare erinra om att det i EU-kommissionens konsumentpolitiska prioriteringar för åren 1996-1999 påpekas att särskilda insatser behöver göras för att uppmuntra konsumentorganisationerna att förändra sina arbetsformer och därmed kunna tillgodogöra sig fördelarna med den nya informationstekniken. Ett av de prioriterade områdena i handlingsprogrammet är åtgärder för att möjliggöra för konsumenterna att dra nytta av informationssamhället. Intensifierade åtgärder som innefattar utbildning och upplärning så att konsumenterna till fullo skall kunna utnyttja informationssamhällets möjligheter föreslås. Enligt vad regeringen anfört i skrivelsen 1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU - mål och inriktning för det svenska arbetet kommer Sverige aktivt att stödja och delta i detta arbete.
Mot bakgrund av vad som sålunda redovisats kan utskottet inte finna annat än att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det pågående arbetet både på nationell och internationell nivå. Utskottet förutsätter att Konsumentverket och konsumentorganisationerna fortlöpande följer frågorna och vidtar de åtgärder som det fortsatta arbetet kan föranleda för att tillgodose konsumenternas krav på information i IT-frågor. Något särskilt tillkännagivande därom från riksdagens sida till regeringen är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet anser således att motion T58 också i denna del bör avstyrkas.
Stockholm den 23 april 1996
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta Carlsson (c), Eva Persson Sellin (s) och Marietta de Pourbaix- Lundin (m).
Avvikande mening
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Tomas Högström och Marietta de Pourbaix-Lundin (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Mot bakgrund och slutar med bör avstyrkas bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att Sverige också fortsättningsvis aktivt deltar i det internationella arbetet och där med kraft driver frågor som är angelägna från svenska utgångspunkter. Enligt utskottets mening är det särskilt viktigt att det synsätt på upphovsrätt och IT som förs fram i motion T51 därvid görs gällande från svensk sida. Som framhålls i motionen bör det i framtiden i huvudsak vara upphovsmännen själva som får se till och ansvara för att de verk de framställer inte kan missbrukas genom exempelvis mångfaldigande och olovligt spridande. En sådan huvudprincip ger nämligen upphovsmännen ett utökat incitament att utveckla från tekniska utgångspunkter upphovsrättsligt säkra system. Behovet av lagstiftning på ifrågavarande område, som på grund av IT- teknikens snabba utveckling ständigt behöver ändras, skulle därmed reduceras betydligt. Också i övrigt anser utskottet att man från svensk sida internationellt bör arbeta i syfte att så långt det är möjligt undvika ny och omfattande lagstiftning. Utgångspunkten bör i stället vara att de möjligheter som finns att reglera rättsförhållandena mellan upphovsmännen och användarna genom civilrättsliga avtal i första hand tas till vara. Härigenom uppnås bl.a. den fördelen att rättsförhållandena successivt kan anpassas till den nya tekniken på IT-området och att lagstiftning kan undvaras.
Mot bakgrund av vad som sålunda anförts anser utskottet att motion T51 yrkande 2 bör tillstyrkas. Däremot bör motion T58 yrkande 1 inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Utrikesutskottets yttrande 1995/96:UU6y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har genom beslut den 19 mars 1996 berett samtliga övriga utskott tillfälle att yttra sig över de förslag i proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Med anledning härav beslöt utrikesutskottet vid sammanträde den 28 mars att yttra sig till trafikutskottet. Utrikesutskottets yttrande begränsas till den del av propositionen som berör dess beredningsområde.
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnar förlag till prioriterade statliga uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning - samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.
Propositionen är en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Regeringen vill därutöver värna grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.
IT är ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta, överföra och presentera ljud, text och bild. IT gör denna hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska avstånd. Sammansmältningen av tele-, data- och mediaområdet har lett till att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av information.
Informations- och kunskapssamhället är en vidareutveckling av industrisamhället där information och kunskap blir en allt viktigare resurs för att skapa nationellt välstånd.
I en alltmer uppdriven internationell konkurrens blir effektiv informationshantering och förmåga att förädla information till kunskap avgörande för den ekonomiska tillväxten, för tillgången till arbeten och för den allmänna utvecklingen av levnadsstandarden.
IT kan göra information och kunskap tillgänglig för individer och organisationer på ett generellt, kostnadseffektivt sätt.
EU:s arbete och G7-ländernas initiativ
EU:s arbete på IT-området har som övergripande mål att stödja framväxten av informationssamhället. Inriktningen av arbetet har konkretiserats i en rad dokument, bl.a. i ett White Paper från hösten 1993 (Growth, competitiveness, employment. The challenges and ways forward into the 21st century). År 1994 beslutade EU-kommissionen om en aktionsplan som berör samtliga EU- institutioner. En kommissionärsgrupp och en särskild organisation (Information Society Project Office) har inrättats för att samordna och följa upp arbetet.
Arbetet omfattar aktiviteter inom tre huvudområden:
- det legala ramverket inklusive avregleringen av telekommunikationsmarknaden,
- gemensamma nät, grundtjänster och användningsområden samt
- samhälleliga, sociala och kulturella frågor.
Motiven för EU:s engagemang på IT- området anges framför allt vara av näringspolitisk och handelspolitisk karaktär. Men även kulturfrågorna tillmäts en stor betydelse liksom möjligheterna att med hjälp av IT få den inre gemensamma marknaden att fungera. Omfattande resurser har avsatts till forskning och utveckling på IT-området. Ett av de större forskningsprogrammen avser s.k. telematik och syftar till att stödja nya IT-tillämpningar för t.ex. transporter, biblioteksverksamhet, forskarsamverkan, stöd till handikappade och äldre samt hälso- och sjukvård.
G7-länderna, dvs. Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA, har i samarbete med EU- kommissionen inlett ett arbete kring IT- frågorna och den globala informationsinfrastrukturen. G7-länderna och EU-kommissionen beslutade i februari 1995 om en gemensam policy och om pilotprojekt inom bl.a. standardisering, utbildning, elektronisk handel, biblioteksverksamhet samt hälso- och sjukvård.
Internationell samverkan
Det ligger i Sveriges intresse att de internationella kommunikationerna och informationsutbytet världen över underlättas. Utvecklingen på telekommunikationsområdet och IT-området i övrigt måste ske i harmoni med omvärlden och ett omfattande samarbete inom bl.a. EU är därför nödvändigt.
Enligt regeringens uppfattning har Sverige ett starkt nationellt intresse av att de internationella kommunikationssystemen utvecklas för att underlätta utbytet av idéer, varor och tjänster. Den kanske viktigaste grunden för denna hållning är vår förvissning om de fördelar som ett öppet samhälle har för fredens bevarande och för utvecklingen av demokratin. Att underlätta olika former av kommunikation och informationsutbyte också över gränserna blir en naturlig följd av denna inställning. För Sverige, vårt internationellt inriktade näringsliv och något perifera läge i förhållande till de stora marknaderna och knutpunkterna i världen, är också goda internationella kommunikationer ett centralt intresse.
Utskottets överväganden
Enligt utskottets mening är det ett starkt svenskt intresse att de internationella kommunikationerna och informationsutbytet underlättas. Utvecklingen på telekommunikationsområdet och IT-området i övrigt måste ske i harmoni med omvärlden. Samtidigt kan Sverige, genom EU och på egen hand, i internationella sammanhang lämna bidrag för att underlätta utbytet av idéer, varor och tjänster.
Utskottet finner mot denna bakgrund det angeläget att påpeka den roll som modern informationsteknik spelat för utvecklingen mot demokrati i vår omvärld. Det kan exempelvis nämnas att många bedömare anser att denna teknik var av avgörande betydelse för utvecklingen från diktatur till demokrati i många central- och östeuropeiska stater. Som illustration av teknikens betydelse kan också nämnas att den process som ledde till de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen i vissa sammanhang betecknats som "faxarnas krig".
Teknikutvecklingen, främst vad avser datakommunikation och satellittelevision, har verksamt bidragit till att tidigare slutna samhällen öppnats också på andra håll i världen och den har därmed förbättrat förutsättningarna för en utveckling i riktning mot demokrati. De beskrivna förhållandena gör det angeläget för Sverige, med vår traditionellt starka engagemang till stöd för de mänskliga rättigheterna, att i olika internationella fora söka främja utvecklingen av kommunikation och informationsutbyte baserad på ny teknik.
I propositionen framhåller regeringen IT- arbetets betydelse vad avser att främja tillväxt och utvecklingen. I en ökad internationell konkurrens blir effektiv informationshantering av allt större betydelse för ekonomisk tillväxt och för den allmänna utvecklingen av levnadsstandarden. Mot denna bakgrund anser utskottet det naturligt att IT- frågorna beaktas inom ramen för det utvecklingsbistånd Sverige lämnar.
Stockholm den 23 april 1996
På utrikesutskottets vägnar
Nils T Svensson
I beslutet har deltagit: Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg- Fries (s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Agneta Brendt (s), Christina Axelsson (s), Håkan Juholt (s) och Anna Corshammar-Bojerud (c).
Försvarsutskottets yttrande 1995/96:FöU4y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, jämte motioner, såvitt gäller försvarsutskottets beredningsområde.
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som utpekar Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Vidare lämnnar regeringen förslag till prioriterade statliga uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning - samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.
Regeringens förslag till beslut
Regeringen föreslår riksdagen att målen för en nationell IT-strategi skall vara:
- att utnyttja IT:s möjligheter på ett aktivt sätt som bidrar till att skapa tillväxt och sysselsättning och som stärker Sveriges konkurrenskraft
- att värna allas lika möjligheter så att IT kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa
- att utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens i IT- utvecklingen
- att utnyttja IT för att utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet
- att använda IT för att stödja grupper med särskilda behov
- att skapa en bred tillgång till information för ökad delaktighet och kunskapsutveckling
- att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en alltmer gränslös värld
- att använda IT för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet och förbättra sevicen till medborgare och företag.
Regeringen föreslår riksdagen att staten skall prioritera uppgifter inom tre områden i syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället i enlighet med målen för den övergripande nationella IT- strategin. Dessa uppgifter är:
- rättsordningen
- utbildningen
- samhällets informationsförsörjning
Regeringens överväganden
Informationstekniken har inget egenvärde i sig. Insatserna på IT-området måste därför bli en del av en sammanhållen vision om vilken samhällsutveckling vi önskar och underordnas de övergripande mål som i demokratisk ordning läggs fast för olika samhällsområden.
För att skapa en samsyn kring insatserna på IT-området behövs dock gemensamma mål för användningen och utvecklingen av IT. De mål för en nationell strategi som regeringen nu föreslår tar sikte på att övergången till informations- och kunskapssamhället skall omfatta nationen i dess helhet.
Målen utgår från regeringens strävan att använda IT som ett led i en politik för tillväxt och sysselsättning samt att värna andra grundläggande samhällsmål.
Eftersom IT, och de nya verksamhetsformer som den ger upphov till, på ett helt avgörande sätt kommer att lägga grunden för samhällets fortsatta utveckling ekonomiskt, socialt och kulturellt är IT-användningen enligt regeringens mening en angelägenhet för alla.
Staten, kommunerna, näringslivet och arbetsmarknadens parter måste - enligt regeringens mening - alla bidra till att IT får ett brett genomslag i Sverige. Staten bör därvid i internationell samverkan fastställa spelreglerna för marknadens aktörer på IT-området.
Regeringen föreslår att staten skall prioritera uppgifter inom tre områden i syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället. De prioriterade statliga uppgifterna bör enligt regeringen vara:
- rättsordningen
- utbildningen
- samhällets informationsförsörjning.
Regeringen anser det nödvändigt att definiera och konkretisera statens uppgifter. När det gäller just uppgiften inom samhällets informationsförsörjning anser regeringen att staten bör medverka till utvecklingen av en grundläggande informationsstruktur som svarar mot medborgarnas och näringslivets behov. Samhällets informationsförsörjning måste bygga på en effektiv, tillförlitlig och allmänt tillgänglig informationsinfrastruktur.
Hittills har inhämtningen, förvaltningen, förmedlingen och användningen av information i hög grad byggts upp och utformats för en speciell verksamhets eller samhällssektors behov.
Tidigare åtskilda informationssystem växer successivt till ett mer enhetligt och samverkande nätverk. I denna utveckling ligger också att informationen och informationsystemen alltmer blir en gemensam resurs och angelägenhet för alla företag, myndigheter och enskilda.
Informationsförsörjningen - och den infrastruktur som skall bära upp informationsförsörjningen - tonar därmed fram som en nationell tillgång av stor strategisk vikt och med avgörande betydelse för möjligheterna att nå gemensamma samhällsmål.
Säkerhets- och sårbarhetsaspekterna inom IT-området måste - enligt regeringens mening - tas på stort allvar. Risken för att obehöriga utnyttjar svagheter i teknik och system för att uppnå olovliga syften måste beaktas. Sådana syften kan enligt regeringen vara av politisk, militär eller ekonomisk art och kan ta sig uttryck i att otillbörligt utnyttja, förvanska eller förstöra information.
Verksamhet av detta slag, inom försvarsområdet benämnt informtionskrigföring, kan på sikt sudda ut gränserna mellan fred, kris och krig och kan innebära att enskilda personer, grupper eller stater kan uppnå sina syften utan att behöva tillgripa konventionella hot- och påtryckningsmedel. Utvecklingen inom IT- området kommer således sannolikt att medföra försvarspolitiska förnyelsekrav.
Regeringen framhåller att flera myndigheter och institutioner arbetar med och har kunskap om utvecklingen vad gäller säkerhet och sårbarhet i moderna informationssystem. Det finns dock en risk för att kunskapen inte kan hållas samman och nyttiggöras inom hela den offentliga sektorn. Mot den bakgrunden avser regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att följa utvecklingen av hot och risker inom IT- området såväl inom den civila som inom den militära delen av samhället.
Vidare framhåller regeringen att ett ökat informationsutbyte inom ramen för EU-medlemskapet innebär att gemensamma lösningar måste utvecklas på europeisk nivå. Sverige bör därför delta aktivt i informationssäkerhetsarbetet inom EU.
Försvarsutskottet
Informationstekniken har genomgripande effekter på samhällets säkerhet och sårbarhet
Försvarsutskottet erinrar inledningsvis om att riksdagen i december 1995 beslutat om att totalförsvaret skall utformas för att möta en vidgad hotbild. Riksdagen har beslutat att totalförsvaret inte bara skall möta traditionella säkerhetspolitiska hot, utan även ett bredare spektrum av hot och risker. Totalförsvaret skall - vid sidan av andra uppgifter - också bidra till att stärka samhällets samlade förmåga att förebygga och hantera svåra nationella påfrestningar i fred.
Försvarsutskottet framhöll i sammanhanget (bet. 1995/96:FöU1, s. 63) att det är samhällets grundstrukturs robusthet och flexibilitet i olika avseenden som är avgörande för förmågan att klara extrema påfrestningar i fred och vid ett väpnat angrepp. Genom främst långsiktiga investeringar i fred byggs grundstrukturens förmåga upp. Tonvikt skall läggas på att åstadkomma en robust och flexibel infrastruktur främst inom områdena elförsörjning, telekommunikationer, informationssystem och ledningssystem. Utskottet betonade särskilt betydelsen av att civila lednings- och informationssystem är tillräckligt ändamålsenliga och uthålliga.
De IT-satsningar som regeringen och motionärerna nu föreslår bör enligt utskottet bedömas mot den bakgrunden.
Regeringen framhåller i den nu aktuella propositionen att sårbarhets- och säkerhetsaspekterna måste tas på stort allvar inom IT-området. Risken för att obehöriga utnyttjar svagheter i teknik och system måste beaktas. Sådana syften kan enligt regeringen vara av politisk, militär eller ekonomisk art och ta sig uttryck att otillbörligt utnyttja, förvanska eller förstöra information. Informationskrigföringen kan på sikt sudda ut gränserna mellan fred, kris och krig och innebära att enskilda personer, grupper eller stater kan uppnå sina syften utan att tillgripa konventionella hot- och påtryckningsmedel.
Säkerhetsfrågorna av strategisk betydelse
Regeringen föreslår att riksdagen antar mål för en nationell IT-strategi.
Försvarsutskottet konstaterar att inget av målen - varken av regeringen eller motionärerna - behandlar behovet av att ta hänsyn till samhällets sårbarhets- eller säkerhetsaspekter eller de nya beroendeförhållanden som kan skapas i samhället. Enligt utskottets bedömning är denna fråga dock av avgörande betydelse för möjligheten att förverkliga de ambitioner som målen med IT-strategin skall tillgodose. Alla insatser i det föreslagna handlingsprogrammet måste enligt utskottets mening förenas med högt ställda säkerhetsmål, och att samhällets sårbarhet beaktas. Först därmed skapas förtroende hos allmänhet, företag och myndigheter för informationssamhällets möjligheter. Detta bör enligt utskottets mening - av riksdagen - föras in som ett uttalat mål i den nationella strategin.
Säkerhetsarbetet måste ges hög prioritet
Regeringen föreslår att riksdagen skall besluta om tre prioriterade uppgifter för staten.
Eftersom informationsinfrastrukturen sannolikt kommer att utgöra en av de viktigaste grundstenarna i framtidens samhälle har statsmakterna ett stort ansvar för att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för denna utveckling. I detta ligger enligt regeringen bl. a. att säkerställa tillgången till effektiva och flexibla data- och telekommunikationsnät.
Försvarsutskottet noterar att varken regeringen eller motionärerna särskilt framhåller att det bör vara en prioriterad uppgift för staten att värna om säkerhets- och sårbarhetsaspekterna. Sverige är redan i dag utomordentligt beroende av väl fungerande informations- och kommunikationsteknik. Säkerhetsfrågorna är enligt utskottets mening mångdimensionella. De inrymmer såväl legala, kompetensmässiga som tekniska och andra typer av insatser. Frågan berör många olika aspekter, t. ex. sekretess, integritet, databrottslighet, teknisk driftsäkerhet (infrastrukturens robusthet och flexibilitet), nationella säkerhetsaspekter m.m.
Grundläggande för allmänhetens, företagens och förvaltningens förtroende för att använda informationssystem är att informationen hanteras på ett säkert sätt och inte förvanskas i system och kommunikationer samt att kraven på sekretess och konfidentionalitet kan uppfyllas. Även om alla som använder IT har ett eget ansvar för sin säkerhet, så bör staten - enligt utskottets mening - ha ett övergripande ansvar för frågor som enskilda knappast kan påverka på egen hand.
Enligt utskottets bedömning finns ingen annan instans i samhället som har de resurser eller inflytande som staten har i detta sammanhang. Utskottet förordar sålunda att riksdagen bör uttala att även detta bör vara en central uppgift för staten när det gäller att främja satsningar inom IT och kommer till uttryck på ett mer tydligt sätt än vad som redovisas i propositionen och motionerna.
Ansvaret för IT-säkerhetsfrågorna
Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att följa utvecklingen av hot och risker inom IT- området.
Försvarsutskottet erinrar inledningsvis om att det funnits många utredningar och arbetsgrupper inom området sedan slutet av 1970-talet, t. ex. Sårbarhetskommittén (SÅRK), Sårbarhetsberedningen (SÅRB) och senast Samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS). Dessa har sorterat under försvars-, civil- resp. finansdepartementet. Något uttalat och utpekat samlat ansvar för sårbarhets- och säkerhetsaspekterna på departements- eller myndighetsnivå har saknats.
Hot- och riskutredningen har i sitt huvudbetänkande (SOU 1995:19) Ett säkrare samhälle även behandlat frågor som rör störningar i telekommunikationer och datasystem. Utredningen har lämnat regeringen förslag till åtgärder för att förbättra säkerheten.
Numera finns en lång rad föreningar, grupper, företag och forskare som arbetar med IT-säkerhet. Ett betydande antal myndigheter inom staten, t. ex. Datainspektionen, Finansinspektionen, Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Post- och telestyrelsen och Överstyrelsen för civil beredskap har viktiga uppgifter och stor kompetens inom IT-säkerhetsområdet - var och en dock inom sitt speciella ansvarsområde. Ingen myndighet har emellertid av regeringen utpekats att ha ett särskilt uttalat sammanhållet ansvar för helheten och för att ha en samlad överblick inom området.
Försvarsutskottet har under 1987/88 års riksmöte vid två skilda tillfällen (FöU 1987/88:1, s. 2-4 samt FöU 1987/88:2y s. 4-6) behandlat hithörande frågor och därvid konstaterat att det saknas en samlad bild över sårbarheten/säkerheten i ADB-verksamheten och att rollfördelningen mellan olika centrala myndigheter - var och en med sitt partiella ansvar - inte är helt klarlagd. Vid två tillfällen uttalade utskottet vidare att det bör skapas en organisatorisk grund för att nå en kraftsamling, samordning och överblick i sårbarhets- och säkerhetsarbetet inom ADB-området .
Utskottet anser för sin del att den av regeringen aviserade arbetsgruppen för att följa hot- och sårbarhetsaspekterna är otillräcklig med hänsyn till de krav som numera bör ställas, dels mot bakgrund av vad riksdagen uttalat under 1987/88 års riksmöte, dels mot bakgrund av den vidgade hotbilden och den betydelse som samhällets infrastruktur har både i fred, kriser och i krig -, särskilt lednings- och informationssystemen.
Regeringen har anledning att inför propositionen om 1996 års försvarsbeslut på nytt överväga frågorna om informationsteknikens särskilda betydelse för totalförsvaret och hur en hög säkerhet för denna skall ordnas redan i fred. Utskottet har vidare inhämtat att regeringen under hösten 1996 avser att genom en proposition lämna riksdagen förslag i anledning av Hot- och riskutredningens förslag.
Med hänsyn till ämnets särskilda betydelse förordar utskottet emellertid att riksdagen ger regeringen i uppdrag att organisera ett mer samlande och samordnande ansvar för IT- säkerhetsfrågorna än för närvarande. I det sammanhanget bör behovet av att koordinera Sveriges medverkan i det internationella IT-säkerhetsarbetet beaktas. Utskottet anser vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvecklad strategi på IT- säkerhetsområdet, där regeringen preciserar statens ansvar och anger hur säkerhetsarbetet inordnas i det nationella handlingsprogrammet för IT samt hur säkerhetsarbetet bör organiseras.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 23 april 1996
På försvarsutskottets vägnar
Britt Bohlin
I beslutet har deltagit: Britt Bohlin (s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kds), Jörgen Persson (s), Rolf Gunnarsson (m) och Göthe Knutson (m).
Socialutskottets yttrande 1995/96:SoU4y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till den redovisning som lämnas i propositionen av ett handlingsprogram för de kommande åren för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik inom områdena hälso- och sjukvården, funktionshindrade och äldre (avsnitt 5.4.4 och 5.4.5 i propositionen) samt till motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 20.
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell strategi inom informationstekniken, IT. Målsättningen är att övergången till informations- och kunskapssamhället skall omfatta nationen i dess helhet och att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter. Propositionen är också en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Kvalificerad och innovativ användning av IT skall enligt propositionen stimuleras för att främja kreativitet, tillväxt och sysselsättning.
För att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället föreslås i propositionen att staten under de kommande åren skall prioritera uppgifter inom rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. En kraftsamling inom dessa tre områden lägger enligt propositionen en allmän grund för IT- utvecklingen och bidrar till att uppnå de mål som föreslås för den övergripande nationella IT-strategin.
Handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av IT
Utöver åtgärder inom de tre statliga insatsområdena som föreslås bli prioriterade redovisas i propositionen ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av IT inom ett antal samhällssektorer och politikområden, bl.a. inom hälso- och sjukvården samt funktionshindrade och äldre. Varje departement skall svara för finansiering och genomförande av sina respektive åtgärder samt för återrapportering av genomfört arbete till riksdagen. Något ställningstagande från riksdagens sida över handlingsprogrammen begärs inte i propositionen.
Hälso- och sjukvård
I propositionen anges att förutsättningarna för att utforma ett särskilt IT-program för att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården skall prövas. Programmet skall också vara ett led i kompetensutvecklingen av hälso- och sjukvårdens personal. Hälso- och sjukvården är för närvarande inne i ett intensivt skede av förändring och förnyelse. Ett viktigt inslag är att stärka patienternas ställning och öka patienternas delaktighet i vården, sägs det i propositionen. Framsteg inom det medicintekniska området motiverar en ändrad inriktning av vården och nya arbetssätt. Krav ställs på förbättrad kvalitet och bättre resursutnyttjande. Ett offensivt folkhälsoarbete kräver samhällsplanering för att minska hälsorisker och ge medborgarna livsvillkor som befrämjar hälsan. Hälso- och sjukvården skall tillhandahålla information om ohälsans utbredning, dess orsaker, hur den utvecklas över tiden samt hur den är fördelad i befolkningen. Enligt propositionen ger IT stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården.
Spri, som är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut och som enligt avtalet med staten har uppgifter inom bl.a. områdena informationsteknik och informationsförsörjning, bör enligt propositionen utveckla och samordna insatserna samt lämna förslag till finansiering. Spri bör bedriva verksamheten i nära samarbete med centrala myndigheter, sjukvårdshuvudmännen, de fackliga organisationerna och de IT-resurser som i övrigt finns inom t.ex. näringslivet och forskningsorganisationerna. För programmets genomförande krävs en resursram på ca 100 miljoner kronor under en treårsperiod. Enligt propositionen kommer programmet att genomföras endast om regeringen finner det möjligt att få fram medel genom en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-satsningar i propositionen eller alternativt att finansiering kan ske med medel utanför statsbudgeten. Regeringen avser att uppdra till Spri att lämna förslag till finansiering genom medel från olika utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården, forskningsfinansierade organ m.m. samt från EU. På sikt bör IT- satsningarna inom hälso- och sjukvården kunna finansieras genom de produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts ge.
I propositionen anges att programmet bl.a. skall inriktas på att stärka patientens ställning genom att utveckla publika självbetjäningsterminaler och system som vänder sig till speciella patientgrupper, att öka vårdens kvalitet, att ge god tillgänglighet till vård i hela landet med hjälp av s.k. telemedicin, att möjliggöra ett effektivt folkhälsoarbete genom bl.a. kontinuerligt förda och individbaserade register över dem som insjuknar i olika sjukdomar, att förbättra hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet genom effektivare informationsbehandling. Programmet skall också inriktas på att främja säkerheten och den personliga integriteten. Den av Spri påbörjade satsningen avseende IT- säkerhet och integritet inom hälso- och sjukvården skall fullföljas, sägs det i propositionen.
I motion 1995/96:T52 av Mats Odell m.fl. (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälso- och sjukvård (yrkande 20). För att spara pengar som kan användas till bättre vård och omsorg och för att ge utrymme för personlig utveckling bland personalen anser motionärerna det självklart att IT skall användas inom hälso- och sjukvården. IT- satsningarna inom detta område skall bekostas av respektive huvudman eftersom de i ett längre perspektiv sparar pengar. Staten kan stödja forskning och utveckling av IT. Enligt motionärerna behövs heller inte statliga medel för att utbilda hälso- och sjukvårdspersonalen i användningen av IT. Det åligger arbetsgivaren att se till att personalen kontinuerligt får vidareutbildning, allra helst vad gäller ny utrustning och arbetsmetodik.
Funktionshindrade och äldre
Enligt propositionen skall också förutsättningarna prövas för att genomföra ett IT-program med inriktning på att främja funktionshindrades samt äldre personers användning av IT. Rätt använd kan IT skapa helt nya förutsättningar för att uppnå målen med handikappolitiken: full delaktighet och jämlikhet. För personer med svåra funktionshinder har IT inneburit helt nya möjligheter att leva aktivt och självständigt. För att ta till vara den stora potential som IT innebär för funktionshindrade och äldre bör ett samlat grepp tas över området i ett särskilt IT-program, sägs det i propositionen. Vidare sägs att det är väsentligt att alla de aktörer som verkar inom området involveras i programmet. Regeringen avser att uppdra åt Handikappinstitutet att i nära samverkan med övriga aktörer utarbeta ett förslag till IT-program med inriktning på funktionshindrade och äldre personer. I uppdraget skall ingå att föreslå handlingslinjer och åtgärder, att kostnadsberäkna förslagen samt att lämna förslag om finansiering. Detta program kommer liksom programmet för hälso- och sjukvården endast att genomföras om regeringen kan få fram medel genom en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT- satsningar i propositionen eller att finansieringen kan ske genom externa medel.
I propositionen anges närmare vilka områden programmet skall inriktas på. Bl.a. nämns skola och utbildning, arbetslivet, kultur, fritid och boende. IT skapar möjligheter till kulturaktiviteter som tidigare varit svåra att utföra för funktionshindrade. Som exempel nämns mediaverkstäder för funktionshindrade, program för egen skapande konstnärlig verksamhet på datorn, möjlighet att via Internet kommunicera med andra, hämta hem och läsa en bok. Tidningar för synskade kan inom ramen för statens stöd till radio- och kassettidningar överföras digitalt. Datorstöd i hemmet kan öka äldre och funktionshindrade personers självständighet och oberoende. Rehabilitering liksom vård och omsorg i hemmet kommer enligt propositionen också att kunna underlättas med hjälp av IT.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar inställningen i propositionen och i motion T52 (kds) om betydelsen av att utnyttja informationstekniken för att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården. Användningen av IT kan förbättra kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården. På sikt bör IT-satsningarna kunna finansieras genom de produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts ge.
Enligt utskottet är den s.k. telemedicinen ett utmärkt exempel på den nytta hälso- och sjukvården kan förväntas ha av IT-utvecklingen. Med hjälp av telemedicin kan tillgången på hälso- och sjukvård och expertkunskap spridas geografiskt. Telemedicinen bör kunna medföra både kvalitetsförbättringar och effektiviseringar inom hälso- och sjukvården. För att fullt ut kunna utnytja telemedicinens möjligheter kan dock organisatoriska och strukturella förändringar krävas. Tillämpning och utvecklingsarbete sker inom ett stort antal medicinska specialiteter och på flera håll i Norden, bl.a. i Tromsö i Norge. En delegation inom utskottet besökte förra året regionsjukhuset i Tromsö och informerades om arbetet med dessa frågor. Ett forskningsprogram finns också inom EU. Endast ett fåtal applikationer av telemedicinen används dock i daglig rutinsjukvård. Ett fortsatt utrednings- och utvärderingsarbete krävs därför.
Utskottet vill betona vikten av att integritetsfrågorna noga uppmärksammas för att förtroendet för hälso- och sjukvården skall kunna upprätthållas. Spri bör därför som anges i propositionen aktivt arbeta med dessa frågor, och den av Spri påbörjade satsningen avseende IT-säkerhet och integritet inom hälso- och sjukvården fullföljas. De kontinuerligt förda och individbaserade register över personer som insjuknar i olika sjukdomar, t.ex. Socialstyrelsens cancerregister, måste få en utformning som garanterar den enskildes rätt till integritet. Ur integritetssynpunkt och även med tanke på forskningen bör möjligheten prövas att upprätta regionala register, som vid behov kan användas nationellt. T.ex. kan så kallade pekarregister användas för olika sjukdomar. För att kunna påverka synen inom Europa på frågor om personlig integritet inom hälso- och sjukvården är det betydelsefullt att Sverige medverkar i det europeiska arbetet inom detta område.
Utskottet har ingen erinran mot det IT- program som anges i propositionen för att bredda och utveckla användningen av IT inom hälso- och sjukvården. Yrkande 20 i motion T52 bör avstyrkas.
Utskottet har heller inget att erinra mot det angivna handlingsprogrammet som syftar till att främja funktionshindrades och äldre personers användning av IT. Detta är enligt utskottets mening en viktig del i arbetet för att uppnå målen för handikappolitiken, full delaktighet och jämlikhet.
Stockholm den 25 april 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Kerstin Heinemann (fp) och Tuve Skånberg (kds).
Kulturutskottets yttrande 1995/96:KrU7y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner, allt i de delar som berör kulturutskottets beredningsområde.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1995/96:T50-T59.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen i vad avser kapitel 4 Nationell IT-strategi, avsnitten 4.1 Målen för en nationell IT- strategi och 4.3 Prioriterade statliga uppgifter jämte motioner avseende dessa avsnitt. Härutöver yttrar sig utskottet över motioner som ansluter till propositionens kapitel 5 Handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av IT, avsnitten 5.2.2 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och folkbildning, 5.2.5 Bibliotekens roll i kunskapssamhället och 5.4.2 Kulturpolitiken.
Utskottet
Målen för en nationell IT-strategi m.m.
I propositionen (s. 13 f.) framlägger regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som anger Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnar också förslag till prioriterade statliga uppgifter. Slutligen redovisar regeringen - utan att några förslag till riksdagen lämnas - ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.
Regeringens förslag till mål innebär bl.a. att en nationell IT-strategi utformas så att IT för så många som möjligt kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa. Detta uppnås bl.a. genom skapande av bred tillgång till information för ökad delaktighet och kunskapsutveckling och genom utvecklande och bevarande av det svenska språket och kulturen.
I syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället i enlighet med de övergripande målen föreslås (prop. s. 17) att staten skall prioritera uppgifter inom områdena rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning.
Svenska språket och IT
Svenska språket och IT tas upp i motion T56 (v) yrkande 9. Motionärerna anser att det behövs en handlingsplan för det svenska språket i informationssamhället. På samma sätt som det är en statlig angelägenhet att värna svensk film och svensk litteratur, bör även datorprodukter på svenska eller för det svenska språket uppmärksammas.
När det gäller användningen av svenska språket i datorsammanhang kom kulturutskottet hösten 1987 (bet. KrU 1987/88:6) till den slutsatsen, att det är motiverat med ett fackspråk på datorområdet lika väl som på andra områden. Utskottet gjorde emellertid ett uttalande om nödvändigheten av konkreta åtgärder för att främja det svenska språket i syfte att bevara dess egenart och variationsrikedom i samband med den allt större datoranvändningen.Vid flera tillfällen därefter och senast hösten 1995 (bet. 1995/96:KrU7) har utskottet ånyo understrukit betydelsen av att det svenska språket vårdas och att dess ställning stärks. Som utskottet redovisat föreslås i den nu aktuella propositionen bevarande och utvecklande av det svenska språket som ett av målen för en nationell IT-strategi. Den svenska kulturen, det svenska språket och vår nationella identitet blir än viktigare att bevara och utveckla när gränserna mellan länder, kulturer och språkområden inte längre är lika tydliga, anförs det vidare. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om målen för en nationell IT- strategi i den del förslaget avser det svenska språket. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionen i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och folkbildning
Regeringen framhåller (prop. s. 32) att behovet av en allmänt hög utbildningsnivå i samhället är större än någonsin. Huvuddelen av den i dag verksamma arbetskraften kommer även att vara verksam långt in i nästa sekel. Kunskaper om IT måste därför komma även vuxna till del. Regeringen anser att det bör finnas goda möjligheter till samverkan mellan de olika aktörerna inom vuxenutbildningen, t.ex. komvux, studieförbund och folkhögskolor, i syfte att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt.
Folkbildning om IT och om frågor som rör informations- och kunskapssamhället bör enligt regeringens mening prioriteras under de närmaste åren. Av de statliga anslagsmedlen till Folkbildningsrådet avser regeringen att avsätta särskilda medel under en treårsperiod till folkbildning på IT- området. I två motioner tas frågor om folkbildningen och bildningsförbundens roll upp. I motion T56 (v) yrkande 13 framhålls att - om IT-teknikens inriktning mot ökad delaktighet och reella yttrandemöjlighter skall bli verklighet -folkbildningen med sin breda verksamhet behöver spela en aktiv och förnyande roll i framtiden.
Enligt motion T57 (c) yrkande 6 borde regeringens ambition att åstadkomma en bred folkbildningsverksamhet på dator- och IT-områdena varit högre. Motionärerna anser det inte tillräckligt att endast föreslå att vissa av Folkbildningsrådets medel skall avsättas för ändamålet. Större insatser i form av bl.a. samordning och prioritering kommer att behövas på dessa områden.
Folkbildningen är enligt kulturutskottet ett viktigt komplement till den allmänna vuxenutbildningen i arbetet med att höja utbildningskompetensen i samhället. Med sina arbetsformer och sin tillgänglighet kan folkbildningen därför spela stor roll och göra betydelsefulla insatser när det gäller vuxnas kunskaper om IT. Kulturutskottet delar regeringens uppfattning att folkbildning om IT och om frågor som rör informations- och kunskapssamhället bör prioriteras under de närmaste åren och att särskilda medel bör avsättas för ändamålet. Som anförs i propositionen bör kvinnors behov och intressen ägnas särskild uppmärksamhet. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna T56 och T57 i nu aktuella delar är tillgodosedda. Utskottet anser att kommande förslag om medelsberäkning för insatser inom folkbildningen på IT-området inte bör föregripas, varför motion T57 i här aktuell del avstyrks.
Bibliotekens roll i kunskapsamhället
I propositionen (s. 38-39) uttalar regeringen sin avsikt att ge Kungliga biblioteket i uppdrag att utveckla ett IT-baserat nationellt bibliotekssystem. Vidare avser regeringen att överväga ett särskilt utvecklingsstöd för datorisering av folkbiblioteken. Regeringen erinrar om det arbete som pågår inom regeringskansliet i syfte att skapa en samlad syn på bibliotekens roll i IT-utvecklingen och om den bibliotekslag som förbereds.
Motionärerna i motion T56 (v) vill starkare än regeringen betona bibliotekens roll (yrkande 11). Biblioteken skulle kunna arbeta med olika pilotprojekt, t.ex. med kulturinstitutioner och på barnkulturens område.
Utskottet konstaterar, i likhet med vad som anförs i propositionen, att det svenska biblioteksväsendet har varit en föregångare internationellt när det gäller att utnyttja ny teknik för att förnya och utveckla biblioteksverksamheten. IT:s genomslag och risken för att informationsklyftorna ökar kräver enligt propositionen insatser som underlättar tillgången till information och ger breda grupper av människor möjlighet att använda IT. I detta arbete kommer folkbiblioteken att spela en viktig roll. Som en del av ett större nätverk kan folkbiblioteken hämta information på ett effektivt sätt. Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att skolbiblioteken och folkbiblioteken samarbetar för att ge elever, lärare och andra kommuninvånare tillgång till dessa tjänster. Utskottet anser att regeringens arbete med bibliotekens roll i IT-utvecklingen och förberedandet av en bibliotekslag inte bör föregripas. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen (T56 yrkande 11).
Kulturpolitiken
Kulturmiljövården, museerna och arkiven, m.m.
Regeringen konstaterar (prop. s. 62-63) att förutsättningarna för att förverkliga de kulturpolitiska målen förändras med IT. En samlad strategi för användning av IT vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet skall därför utformas, och en utredning för att skapa ett svenskt kulturnät pågår.
Även för museernas och arkivens möjligheter öppnar IT helt nya perspektiv. Museerna och arkivmyndigheterna bör därför enligt regeringen ta aktiv del i utvecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och telekommunikation.
Enligt motion T52 (kds) bör den statligt ägda och förvaltade kulturskatten betraktas som offentliga handlingar och därmed göras tillgänglig för allmänheten utan kostnad, i de fall det inte skulle strida mot upphovsrättsliga regler och avtal (yrkande 14).
Statens kulturråd bör enligt motionärerna i motion T56 (v) yrkande 12 ges ett samlat ansvar för IT-satsningen inom kulturområdet och för fortlöpande information om IT-utvecklingen. Särskilda medel bör tillföras kulturrådet för ändamålet.
I motion T59 (mp) yrkande 3 betonas att det för framtiden bör understrykas att en ny teknologi kommer museer och andra kulturinstitutioner till del i den omfattningen att de reellt kan tillgodose regeringens ambitioner. Motionärerna anser att det har saknats en helhetssyn då IT introducerades inom den statliga kulturvården.
Som anförs i propositionen förändras med IT förutsättningarna för att förverkliga de kulturpolitiska målen. IT- teknikens utveckling kan för kulturkonsumenten öka mångfalden i det tillgängliga kulturutbudet, för kulturproducenten medföra att kulturen kan förmedlas på nya vägar och att nya konstformer växer fram. Museer, arkiv, bibliotek och de kulturmiljövårdande institutionerna har sedan länge arbetat med att inventera, dokumentera och registrera olika yttringar av kulturarvet. Sammantaget är en förhållandevis stor andel av kulturarvsinstitutionernas resurser inriktade på detta slag av kunskapsuppbyggnad. Avsikten med dessa institutioners arbete med att bygga upp system för datorbaserad registrering har varit dels att underlätta det interna arbetet, dels att göra kulturarvet mer lättillgängligt för forskningen och för allmänheten. I sitt betänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) har Kulturutredningen uttalat att nya nätverk och informationssy-stem bör säkras för fritt tankeutbyte, att databaser inom kulturområdet bör utvecklas som gör informationen tillgänglig för allmänheten samt att ett särskilt IT-nät, Kulturnät Sverige , bör skapas för att öka tillgängligheten till den samlade kunskapen och informationen inom kulturinstitutionerna. Statens kulturråd föreslås ges ett samlat ansvar för IT- satsningarna på kulturområdet. Kulturutredningens förslag bereds i Kulturdepartementet. Det har aviserats att en proposition om kulturpolitiken skall föreläggas riksdagen under hösten 1996.
För kulturinstitutionernas IT- användning krävs en samlad strategi. Utskottet vill erinra om att regeringen därför har uppdragit åt en särskild utredare att lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät (dir. 1995:129). Uppdraget innebär bl.a. att utredaren skall kartlägga kulturinstitutionernas IT-användning och planerade projekt samt ange de grundläggande ekonomiska, tekniska och rättsliga förutsättningarna för en samlad strategi inom kulturområdet. Frågan om användarvänligheten skall sättas i centrum. Utredningen skall senast den 24 maj 1996 redovisa ett delbetänkande om övergripande IT- strategi, kartläggningen av institutionernas IT-användning och planerade projekt. Uppdraget skall slutredovisas senast den 15 november 1996.
Av utskottets redogörelse ovan framgår att frågan om användarvänligheten har en central plats i den IT-strategi för kulturinstitutionerna som regeringen förbereder. Enligt utskottets mening bör regeringens beredning inte föregripas. Motion T52 i här aktuell del bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Även frågan om kulturrådets ansvar för IT-satsningarna på kulturområdet bereds i regeringskansliet. Mot denna bakgrund bör inte heller motion T56 yrkande 12 föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till det ovan anförda anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motion T59 i här aktuell del.
Digitaliseringen av TV och radio, m.m.
I propositionen (s. 64-65) redovisar regeringen sin avsikt att utforma och förankra riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet, om åtgärder för att stärka och förtydliga public service-verksamheten och om insatser för att säkra framtida svensk TV-produktion med kultur och kvalitet. Regeringens avsikt är att samtliga kostnader i samband med digitaliseringen skall finansieras fullt ut och inte medföra några kostnader för staten.
I motion T51 (m) yrkande 13 anges flera skäl mot utbyggnaden av ett digitalt marknät för televisionen. Det faktum att staten ger sig själv makten att styra över i praktiken obegränsade distributionsmöjligheter strider enligt motionärerna mot grundläggande principer för informationsspridning och opinionsbildning. Motionärerna framhåller att public service-uppdraget aldrig kan anses vara mer långtgående än ansvaret för programmens innehåll. Kommunikationsnäten skall utvecklas på marknadens villkor. Även motionärerna i motion T52 (kds) motsätter sig en storskalig satsning på markbaserad digital TV (yrkande 15). Satsningar bör inte göras på föråldrad teknik, utan fiberoptiken bör inväntas. Abonnenterna skall inte tvingas betala för ett markbaserat, digitalt nät som de har ingen eller ringa nytta av.
Kulturutskottet erinrar om det betänkande, Från massmedia till multimedia (SOU 1996:25), som nyligen lades fram av en särskild utredare. I betänkandet föreslås att digitala TV- sändningar i marknät skall byggas ut i Sverige. Utredningen remissbehandlas för närvarande.
Regeringen beslutade i slutet av mars i år att en arbetsgrupp skall tillsättas som skall belysa frågor om i vilken takt det digitala marknätet kan byggas ut, hur snabbt det analoga marknätet kan avvecklas, i vilken mån särskilda stimulanser behövs för att underlätta för hushållen att ta emot digitala sändningar och vilka ändringar i lagstiftningen som behövs. Arbetsgruppens uppdrag skall redovisas i sådan tid att regeringen under hösten 1996 kan lägga fram förslag i fråga om utbyggnad av digital marksänd TV. Vidare gav regeringen i uppdrag åt Post- och telestyrelsen att koordinera de frekvenser som kommer att behövas för digital marksänd TV och åt Närings- och tek-nikutvecklingsverket (NUTEK) att inkomma med information om avkodningsutrustning för digital marksänd TV. Dessa uppdrag skall redovisas den 30 juni resp. den 1 augusti 1996.
I sammanhanget kan också nämnas att frågor om digitalisering av radio- och TV-sändningar kommer att behandlas i kulturutskottets betänkande 1995/96:KrU12 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 (jfr prop. 1995/96:161 s. 80-81 och 86-87).
Mot denna bakgrund anser kulturutskottet att det saknas anledning för riksdagen att nu göra något uttalande i den här behandlade frågan.
I motion T59 (mp) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om public service-företagen och den nya tekniken (yrkande 4). I motionen anförs att de besparingar beträffande public service-företagen som riksdagen beslutade om våren 1995 beräknas kunna medföra ett positivt resultat om 400 miljoner kronor på rundradio-kontot. Dessa medel borde i enlighet med en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i maj 1995 användas till att hjälpa public service-företagen att utnyttja den nya digitala sändningstekniken.
Utskottet har i det föregående redovisat att regeringen genom olika utredningar förbereder förslag om utbyggnad av digital marksänd TV. Denna utbyggnad skall enligt den nu aktuella propositionen (s. 65) inte medföra några kostnader för staten, dvs. finansieras på annat sätt än via statsbudgeten. Då det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet - som också innefattar finansieringsfrågan - inte bör föregripas anser kulturutskottet att det saknas anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motions- yrkandet.
Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag om mål och prioritering av insatser inom utskottets beredningsområde i de delar förslagen inte omfattas av utskottets yttrande i det föregående.
Stockholm den 23 april 1996
På kulturutskottets vägnar
Berit Oscarsson
I beslutet har deltagit: Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lena Klevenås (s) Lars Lilja (s), Margareta Andersson (c) och Elizabeth Nyström (m).
Avvikande meningar
1. Svenska språket och IT
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med När det och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet vill inledningsvis betona svenska språket som ett betydelsefullt verktyg när det gäller att omvandla information till kunskap. I propositionen föreslås visserligen bevarande och utvecklande av det svenska språket som ett av målen för en nationell IT-strategi men förslag till åtgärder saknas. I likhet med vad som gäller för svensk film och svensk litteratur bör även datorprodukter på svenska eller för det svenska språket uppmärksammas från statsmakternas sida. Som anförs i motion T56 finns det behov av en handlingsplan för det svenska språket i informationssamhället. Trafikutskottet bör därför hemställa att riksdagen med bifall till motionens yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört.
2. Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och folkbildning
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Folkbildningen är och slutar med del avstyrks bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att folkbildningen med sin breda verksamhet måste spela en stor, aktiv och förnyande roll i framtiden om IT-teknikens inriktning mot ökad delaktighet och reella yttrandemöjligheter skall bli verklighet. Det är enligt utskottet angeläget att det vid anslagsfördelningen tas hänsyn till de ökade kostnader som en IT-satstning inom folkbildningsområdet kan medföra. Trafikutskottet bör därför hemställa att riksdagen med bifall till motion T56 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört.
Med det anförda finner kulturutskottet motion T57 yrkande 6 i väsentliga delar tillgodosedd. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
3. Bibliotekens roll i kunskapssamhället
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med Utskottet konstaterar och slutar med yrkande 11) bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet vill starkt betona att folkbiblioteken har en samlande funktion i kommunerna då det gäller information och kunskapsspridning. Som anförs i motion T56 skulle biblioteken även kunna arbeta med olika pilotprojekt, t.ex. tillsammans med kulturinstitutioner och på barnkulturens område. Biblioteken har en viktig uppgift för framtiden också när det gäller medborgarnas möjligheter att använda sig av de nya nätverken och att hämta information ur databaser. Kulturutskottet vill understryka statens ansvar för att kommunernas ekonomiska situation inte medför att folkbibliotekens informations- och kunskapsspridande verksamhet hotas. Därför är det enligt utskottet angeläget att erforderliga medel för detta ändamål ställs till folkbibliotekens förfogande. Trafikutskottet bör hemställa att riksdagen med bifall till motion T56 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört.
4. Tillgängligheten till den svenska kulturskatten
Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kds) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kulturmiljövården, museerna och arkiven m.m. börjar med Av utskottets och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Genom IT ökar allmänhetens möjligheter att få tillgång till den svenska kulturskatten. I likhet med motionärerna i motion T52 anser kulturutskottet att den statligt ägda och förvaltade kulturskatten - i den mån det inte kan anses strida mot upphovsrättsliga regler och avtal - i IT-sammanhang bör anses som offentliga handlingar och därigenom kostnadsfritt hållas tillgänglig för medborgarna. På så sätt kan t.ex. stora delar av radio-, film- och TV-arkiven bli tillgängliga även om detta skulle medföra intäktsbortfall för Sveriges Radio-koncernen. Trafikutskottet bör hemställa att riksdagen med bifall till motionen i här aktuell del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört.
5. Kulturrådets ansvar för IT-frågor
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kulturmiljövården, museerna och arkiven m.m. börjar med Även frågan och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att Statens kulturråd bör ges ett samlat ansvar för IT-satsningen inom kulturområdet. Rådet bör stödja utveckling och samordning av databaser i ett särskilt nätverk, multimedieproduktioner, ett kreativt centrum samt försöksverksamhet med informationsinsatser vid biblioteken. Även ansvaret för fortlöpande information om IT-utvecklingen på kulturområdet bör ligga på Kulturrådet. För insatser på IT-området bör särskilda medel tillföras rådet. Trafikutskottet bör hemställa att riksdagen med bifall till motion T56 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört.
Mot bakgrund av vad utskottet i övrigt anfört under detta avsnitt bör motionerna T52 och T59 i här aktuella delar inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
6. Kulturinstitutionerna och IT
Ewa Larsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Kulturmiljövården, museerna och arkiven m.m. börjar med Med hänvisning och slutar med aktuell del bort ha följande lydelse:
Enligt kulturutskottets mening saknade regeringen en helhetssyn när IT introducerades inom den statliga kulturvården. Mot bakgrund av de erfarenheter som hittills har vunnits av det s.k. SESAM-projektet, där tillräckliga medel inte ställdes till förfogande, vill kulturutskottet understryka vikten av att ny teknologi och ekonomiska resurser kommer museer och andra kulturinstitutioner till del i sådan omfattning att institutionerna även i realiteten kan leva upp till regeringens ambitioner. Trafikutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av motion T69 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Digitaliseringen av TV och radio
Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Digitaliseringen av TV och radio, m.m. börjar med Mot denna och slutar med behandlade frågan bort ha följande lydelse:
Enligt kulturutskottets mening talar flera principiella skäl mot prioriteringen av ett utbyggt marknät. Det faktum att staten härigenom ger sig själv makten att styra över i praktiken obegränsade distributionsmöjligheter anser utskottet strida mot grundläggande principer för informationsspridning och opinionsbildning. Public service- uppdraget kan aldrig vara mer långtgående än ansvaret för programmens innehåll. Etablerandet av ett digitalt marknät skulle dessutom försena den ytterligare utbyggnad av nätet som vårt land är i behov av, inte minst för utvecklande av kombinationstjänster mellan mer traditionell informationsteknik och broadcasting. Samtidigt som kraven på interaktivitet ökar, integreras systemen för IT-teknik och radio/TV, tekniskt såväl som innehållsmässigt. Varken televisionen eller datoranvändningen kommer att kunna utvecklas på ett ändamålsenligt sätt om teknikens möjligheter till integration och utvecklad flervägskommunikation försvåras. Som anförs i motion T51 skall kommunikationsnäten utvecklas på marknadens villkor. Därmed blir användningen avgörande för hur och i vilken takt näten byggs ut.
I vårt land - liksom i flertalet jämförbara länder - åvilar huvudansvaret för utbildningen det offentliga. Genom det offentligas roll som kund blir också en målmedveten utveckling av informationstekniska undervisningsmetoder en betydande stimulans för en snabb och angelägen utbyggnad av nätverket. På samma sätt kan den i praktiken statliga public service-televisionen och public service- radion genom sitt agerande på marknaden främja en IT-utveckling som går utöver de egna företagens direkta intressen. Regeringens planer på ett särskilt marknät för den digitala televisionen undanröjer enligt utskottets mening möjligheten för Sveriges Radio och Sveriges Television att spela en sådan konstruktiv roll.
Sammanfattningsvis motsätter sig utskottet av flera skäl en utbyggnad av ett digitalt marknät. Det är från yttrandefrihetssynpunkt oacceptabelt dyrbart i jämförelse med tillgängliga alternativ och motverkar intresset av att utveckla de svenska näten till kraftfulla strukturer för integrerad informationsförsörjning. Det anförda innebär att trafikutskottet bör hemställa att riksdagen med bifall till motion T51 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda bör motion T52 i nu aktuell del inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
8. Digitaliseringen av TV och radio
Fanny Rizell (kds) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Digitaliseringen av TV och radio, m.m. börjar med Mot denna och slutar med behandlade frågan bort ha följande lydelse:
Enligt kulturutskottet talar flera skäl mot en storskalig satsning på markbaserad digital TV. Det framstår som föga välbetänkt med satsningar på en redan föråldrad teknik i stället för att invänta fiberoptiktekniken. Projektet är dessutom kostsamt, och garantier saknas för en tillfredsställande bildkvalitet. I propositionen anförs att det markbaserade nätet skall finansieras fullt ut och inte belasta statsbudgeten. Härvid vill utskottet betona vikten av att de abonnenter som är anslutna till kabel-TV eller har egna satellitmottagare som är avgiftsbelagda inte dessutom tvingas betala för ett digitalt nät som de har ingen eller endast marginell nytta av. Det anförda innebär att trafikutskottet bör hemställa att riksdagen med bifall till motion T52 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört. Mot bakgrund av det anförda bör motion T51 i nu aktuell del inte medföra någon åtgärd av riksdagen.
9. Finansieringen av public service- företagens användning av digital teknik
Ewa Larsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Digitaliseringen av TV och radio, m.m. börjar med Utskottet har och slutar med av motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion T59, att de besparingar beträffande public service- företagen som riksdagen beslutade om våren 1995, och som beräknas kunna medföra ett positivt resultat om 400 miljoner kronor på rundradiokontot, snarast bör tas i anspråk. Härigenom kan Sveriges Radio och Sveriges Television utveckla den digitala tekniken oavsett vilket sändningssystem regeringen kommer att förorda. I synnerhet inom Sveriges Radio, som drabbats särskilt hårt av regeringens besparingskrav, är det av vikt att dessa medel används för teknikutveckling så att kostnaderna för digitaliseringen inte drabbar programverksamheten. Det anförda innebär att trafikutskottet bör hemställa att riksdagen med bifall till motion T59 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har anfört.
Särskilt yttrande
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Kulturutskottet har ansett sig inte vilja föregripa regeringens utredningsarbete - som även omfattar finansieringsfrågan - vad gäller digitaliseringen av TV och radio. Jag har ställt mig bakom detta uttalande. Eftersom det enligt min mening bör ankomma på statsmakterna att garantera hushållens tillgång till den nya digitala tekniken, hade jag hellre sett att utskottet redan i detta sammanhang framhållit att kostnaderna för digitaliseringen bör vara en statlig angelägenhet.
Utbildningsutskottets yttrande 1995/96:UbU5y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996 beslutat bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner i de delar propositionen och motionerna berör utbildningsutskottets beredningsområde.
I det följande behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja utvecklingen av informationsteknik (IT), såvitt avser utbildningen (avsnitt 4.3 delvis och 5.2.1-5.2.4 i prop.) samt motionerna 1995/96:T51 (m) yrkandena 5-9, 1995/96:T52 (kds) yrkandena 6-10, 1995/96:T54 (s), 1995/96:T56 (v) yrkandena 4, 5 och 10, 1995/96:T57 (c) yrkandena 8-12, 1995/96:T58 (fp) yrkande 2 och 1995/96:T59 (mp) yrkande 5.
Regeringen föreslår att staten under de närmaste åren skall prioritera insatser för IT-utvecklingen inom tre områden - rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. Ett handlingsprogram redovisas med åt-gärder i syfte att bredda och utveckla användningen av IT.
Utbildninginsatser med inriktning på ett livslångt lärande skapar enligt regeringen förutsättningar för ett informations- och kunskapssamhälle där alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter. Målet är att kunskaper om IT och dess användning skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.
Strategier för användningen av informationsteknik i skolan
Regeringen framhåller i propositionen att skolorna behöver vägledning och stöd för att utveckla formerna för IT- användningen i undervisningen. Varje kommun bör därför utforma en IT-strategi för skolan utifrån kommunens egna förutsättningar när det gäller bl.a. pedagogisk utveckling, behov av utrustning, ekonomiska resurser och kompetens. Skolans IT-strategi bör utgöra en del av kommunens övergripande IT-strategi och bör ingå i dess skolplan.
Utbildningsutskottet delar regeringens uppfattning om behovet av en på lokal nivå förankrad strategi för utvecklingen av IT-användningen i skolan och har inget att erinra mot den föreslagna åtgärden.
Skolverkets uppgifter när det gäller att på nationell nivå främja IT-användningen i skolan lyfts fram i två motioner.
Enligt motion 1995/96:T51 (m) yrkande 5 är Skolverkets arbete med Skoldatanätet den i dag absolut viktigaste statliga insatsen som görs för att sprida kunskaper om hur IT kan användas i skolan. Förutom informationstjänsten på Internet omfattar utvecklingsarbetet förmedling av erfarenheter i fråga om Internet som pedagogiskt hjälpmedel inom skolväsendet. Motionärerna anser att det dr angeläget att Skolverket förstärker och utvidgar sitt framgångsrika arbete med Skoldatanätet. Projektet måste tillåtas ge sitt bidrag till övrig utvecklingsverksamhet inom verket och tillförsäkras resurser under minst fem år till.
I motion 1995/96:T58 (fp) yrkande 2 hävdas att Skoldatanätet ännu inte finns för hela landet. För att inte tappa tempo i skolans IT-utveckling vill motionärerna därför att skolor skall kunna ansluta sig till SUNET - Swedish University Computer Network. Skolverkets uppgifter bör koncentreras på att stödja IT-användningen som pedagogiskt hjälpmedel för lärare, anför de.
Utbildningsutskottet erinrar om att Skolverket sedan augusti 1992 har regeringens uppdrag att ansvara för utvecklingen och genomförandet av den nationella datapolitiken för skolområdet. Användningen av datorn i skolan som ett redskap bland andra skall stimuleras. Skolverket har därefter, i april 1994, fått uppdraget att utveckla och driva ett svenskt skoldatanät med Internet som teknisk plattform. Skoldatanätet är alltså inte något fristående eller fysiskt nätverk utan en integrerad del av informationssystemet Internet. Genom att ansluta sig till Internet får skolan tillgång till de tjänster som finns i nätverket.
Enligt vad utskottet inhämtat från Skolverket berör verket i mycket begränsad omfattning frågor om hur och när skolhuvudmän och skolor bör ansluta sig till Internet. Ansvaret för dessa frågor ligger odelat på skolan och skolhuvudmannen. Generellt gäller att kommunerna eller skolorna självständigt och utifrån sina egna mål och förutsättningar skall välja nivå och typ av Internet-tjänst. Valet av uppkopplingsform, leverantör etc. bör göras utifrån en samlad bedömning av den enskilde skolhuvudmannens eller skolans behov av IT i form av tjänster via Internet och Skoldatanätets informationsutbud. I sammanhanget bör det påpekas att telemarknaden i Sverige numera är avreglerad och att det på marknaden finns ett flertal kommersiella internetleverantörer. Skoldatanätet är ett öppet informationssystem som kan nås i alla delar av alla, oberoende av anslutningsleverantör och användningsverktyg.
Skolverkets arbete med Skoldatanätet fokuseras på dels informationsinsatser av övergripande art om teknik och användning av Internet, dels utvecklande av grundfunktioner såsom adresskatalog över skolor, elektroniska konferenser, informationssökning och spridning av beskrivande exempel på datoranvändning i skolan. Vidare pågår ett utvecklingsprojekt tillsammans med ett fyrtiotal skolor, s.k. pilotskolor, kring användning av Internet och specifikation av innehållet i Skoldatanätet.
Av utskottets redovisning ovan framgår att Skolverket i dag har uppgiften att sprida information om användningen av IT i skolan. Skolverket skall även med hjälp av uppföljning och utvärdering ta fram och värdera resultat och effekter av användning av IT i skolan. Dessa kunskaper skall på olika sätt bearbetas och föras ut i skolväsendet för att stödja och utveckla skolhuvudmännens arbete med IT i skolan.
Utskottet har från Utbildningsdepartementet erfarit att regeringen kommer att ge Skolverket ett samlat uppdrag med utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av den nu aktuella IT-propositionen. Uppdraget kommer bl.a. att omfatta en fortsatt utveckling av Skoldatanätet och av användningen av IT i skolväsendet som pedagogiskt hjälpmedel.
Till frågan om uppkoppling av skolor till SUNET återkommer utskottet i ett senare avsnitt i detta yttrande.
Utbildningsutskottet föreslår med hänvisning till det anförda att trafikutskottet avstyrker motionerna 1995/96:T51 yrkande 5 och 1995/96:T58 yrkan-de 2 i denna del.
Synpunkter på vissa elevgruppers IT- användning läggs i ett par motioner. Enligt motion 1995/96:T56 (v) yrkande 4 bör riksdagen hos regeringen begära att Skolverket får i uppdrag att komma med förslag till hur grundskolor där betygsgenomsnittet är lågt skall få ökade möjligheter att tillgodogöra sig IT. Skolverket bör även utreda pojkars och flickors IT-användning i syfte att öka jämställdheten. I motion 1995/96:T59 (mp) yrkande 5 anförs att särskilt stöd bör ges åt de elever i grundskolan som inte har tillgång till eller använder IT i sin hemmiljö. Vidare bör det klarläggas om skolorna har ekonomiska möjligheter att leva upp till regeringens handlingsprogram för IT- frågor eller om det kommer att ske på bekostnad av t.ex. specialundervisningen för elever med svårigheter.
Enligt motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 7 bör visionen vara att varje individ i all slags undervisning skall kunna utvecklas till sin fulla individuella potential genom interaktion med lärare, studiekolleger och tekniska hjälpmedel. Ett konkret mål bör vara att alla elever som fyller 16 år 2010 skall ha kunskaper och färdigheter som minst motsvarar godkänt studieresultat efter slutförda gymnasiestudier.
Utbildningsutskottet vill fästa uppmärksamheten på att regeringen i propositionen tydligt markerat skolans särskilda ansvar för att motverka en samhällsutveckling med en del av befolkningen invigd i och resten utanför informations- och kunskapssamhället. Utskottet ställer sig bakom vad regeringen uttalat om att i skollagens krav på likvärdig utbildning ligger också en kompensatorisk uppgift för skolan, nämligen att ge alla elever kunskaper oavsett bakgrund, kön eller bostadsort. Detta är inte minst viktigt när det gäller elevernas rätt att få kunskaper om och förtrogenhet med att använda IT som en förberedelse för ett kommande arbetsliv. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att IT-strategier för skolan som utformas av kommunerna i samspel med skolorna därvid kan ge vägledning och stöd.
Inom Skolverket pågår sedan hösten 1995 en större utvärdering beträffande effekterna av användningen av IT i skolundervisningen på elevernas inlärning och motivation samt lärarrollen. Bland annat undersöks vilken betydelse IT-användningen har för elever med behov av särskilt stöd. Som utskottet tidigare nämnt avser regeringen att följa upp intentionerna i propositionen med ytterligare uppdrag till Skolverket. Utskottet förutsätter att sådana frågor som att överbrygga kunskapsklyftor mellan elever och skillnader i pojkars och flickors sätt att närma sig tekniken kommer att uppmärksammas.
Med det anförda anser utbildningsutskottet att motionerna 1995/96:T52 yrkande 7, 1995/96:T56 yrkande 4 och 1995/96:T59 yrkande 5 bör avstyrkas.
Ett riksdagsuttalande begärs i motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 6 om att fristående skolor bör erbjudas lika möjligheter som de kommunala skolorna att delta i genomförandet av IT- strategier för skolan. Medel som satsas för IT i skolan måste ingå i den bas utifrån vilken de fristående skolornas anslag beräknas, anser motionärerna.
Utbildningsutskottet hänvisar till att det enligt bestämmelserna i 9 kap. skollagen åvilar elevernas hemkommuner att tilldela fristående skolor bidrag för deras verksamhet. Motionsyrkandet bör avstyrkas av trafikutskottet.
Lärarutbildning och fortbildning av lärare
I propositionen anför regeringen att ett särskilt mål för lärarutbildningarna såvitt gäller IT skall fastställas. Målet skall vara att fr.o.m. år 1998 skall samtliga som erhåller examen avsedd för läraryrke ha kunskaper om och egna erfarenheter av hur IT kan användas i undervisningen. Ett uppdrag kommer att lämnas till Högskoleverket att följa upp genomförandet. Regeringen meddelar sin avsikt att ställa ca 15 miljoner kronor till förfogande för utbildningsinsatser för lärarutbildare. Det anges vidare att skolhuvudmännen och berörda högskolor bör ta initiativ till fortbildning av lärare för att öka intresset för och kunskaperna om IT:s möjligheter i undervisningen.
Invändningar mot förslaget om extra medel för utbildningsinsatser för lärarutbildare riktas i motion 1995/96:T51 (m) yrkande 7. Motionärerna anser att lärarhögskolorna skall använda moderna verktyg i undervisningen utan att staten betalar extra för detta.
Utbildningsutskottet har tidigare behandlat motioner om IT i lärarutbildning och lärarfortbildning (bet. 1994/95:UbU10 och UbU18). Utskottet har därvid understrukit vikten av en god IT-utbildning för lärare och hänvisat till en pågående översyn inom Utbildningsdepartementet av lärarutbildningarna. Denna översyn har nu genomförts (Lärarutbildning i förändring, Ds 1996:16). I propositionen anges att i den fortsatta beredningen kommer bl.a. IT-frågorna att behandlas.
Enligt utskottets mening är det angeläget att utveckla IT-användningen i lärarutbildningen. En förutsättning härför är att samtliga högskolelärare som är engagerade i lärarutbildning själva har goda kunskaper om och förmåga att använda datorer och nätverk som pedagogiska hjälpmedel. Utskottet anser det därför motiverat att särskilda medel ställs till förfogande för utbildning av lärarutbildare. Utbildningsutskottet avstyrker således motion 1995/96:T51 yrkande 7 och godkänner vad regeringen anfört under detta avsnitt.
IT-baserade läromedel för skolan och informationssystem på utbildningsområdet
Regeringen anmäler i propositionen sin avsikt att skapa ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum för att främja och stimulera framväxten av IT-baserade läromedel eller s.k. läromedia. Det nationella resurscentrumet bör baseras på befintliga organisationer, t.ex. universitet och högskolor och kommunala resurscentra. Skolverket med sitt uppdrag att utveckla Skoldatanätet bör medverka i uppbyggnaden.
Vidare avser regeringen att uppdra åt Skolverket och Högskoleverket att utveckla ett informationssystem på utbildningsområdet. Uppdraget skall genomföras i samråd med Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen och EU:s programkontor för utbildning och kompetens.
I motion 1995/96:T51 (m) yrkande 6 ifrågasätts skapandet av ett statligt resurscentrum för IT-baserade läromedel. Motionärerna hävdar att ett sådant centrum kan hämma den utveckling på området som i dag bedrivs inom näringslivet och universitetsvärlden. Likaså ställer sig motionärerna tveksamma till utvecklandet av ett informationssystem på utbildningsområdet. De anför bl.a. att arbetet med Skoldatanätet redan avkastat information för skolväsendet. Motionärerna framför i sammanhanget också invändningar mot regeringens förslag att ett IT-körkort införs. Detta skulle snarast få till effekt att IT:s aura av något svårt bibehålls, anför de.
Regionala resurser bör enligt motion 1995/96:T54 (s) tas till vara vid bildandet av det nationella resurscentrumet för IT-baserade läromedel. Motionärerna framhåller att i Blekinge län finns både kompetens och erfarenhet när det gäller utveckling av sådana läromedel.
Utbildningsutskottet konstaterar när det gäller resurscentrumet för IT- baserade läromedel att det inte är fråga om en ny fysisk etablering utan om sammankoppling av olika nätverk, t.ex. vid universitet och högskolor och kommunala resurscentra. I sistnämnda avseende kan även regionala resurser tas till vara. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1995/96:T54.
Utskottet instämmer med regeringen att det är angeläget att stödja kompetensuppbyggnaden kring produktion av IT-baserade läromedel genom ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum med uppgift bl.a. att erbjuda rådgivning och medverka i utveckling av innehåll och miljöer i näten.
Utskottet har inte heller något att erinra mot att olika informationskällor på utbildningsområdet skall kunna kopplas samman i ett informationssystem.
I frågan om examination för ett s.k. IT- körkort noterar utskottet att arbetet med detta drivs av Dataföreningen i Sverige, vilket omnämns i propositionen.
Trafikutskottet bör med godkännande av vad regeringen förordat avstyrka motion 1995/96:T51 yrkande 6.
Vuxenutbildning m.m.
En utveckling av skolan till ett kunskapscentrum mitt i byn , anger regeringen, är ett bra sätt att bredda tillgången till teknik och kunskap. Även datorteken spelar här en viktig roll.
Enligt motion 1995/96:T57 (c) yrkande 8 finns det betydande vinster att göra med ett mer flexibelt utnyttjande av och samordning mellan datortek och skola. Vid inrättande av datortek bör det därför alltid sökas lösningar som möjliggör att en större grupp än de som direkt berörs av datorteken får tillgång till dessa. Dock betonas i motionen att skolans behov av modern datautrustning inte enbart kan lösas genom detta.
Utbildningsutskottet erinrar om att datortek infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 för arbetslösa ungdomar i åldern 20 - 24 år som ett led i arbetet med att utveckla Sverige till ett ledande land inom informationstekniken. Kommunerna är huvudmän för verksamheten. Syftet med datortek är att arbetssökande skall kunna få möjlighet att lära sig använda informationsteknik som ett hjälpmedel inom olika yrken och verksamheter. Enligt ett förslag under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel i proposition 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m. bör datorteken öppnas även för personer som har fyllt 25 år.
Utskottets ser positivt på en utveckling av samarbetet mellan skolor, bibliotek och datortek i syfte att skapa kunskapscentra. Det får dock ankomma på kommunerna att bedöma i vilken omfattning datorteken kan utnyttjas. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.
I propositionen anförs att regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att i samråd med berörda branscher utveckla nya yrkesinriktade kurser på IT-området inom gymnasieskolan och komvux. Det är också enligt regeringen naturligt att yrkesinriktade utbildningar inom IT- området kan ingå i försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
Det bör enligt motion 1995/96:T57 (c) yrkande 9 vara en självklarhet att yrkesinriktade utbildningar inom IT- området skall ingå i försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utbildningsutskottet anser inte att det föreligger några motsättningar mellan motionsyrkandet och vad som förordas i propositionen. Utskottet föreslår att trafikutskottet med godkännande av regeringens planerade åtgärd avstyrker motion 1995/96:T57 yrkande 9.
Frågan om de lågutbildades situation när det gäller användningen av informationsteknik tas upp i motion 1995/96:T56 (v) yrkande 5. Motionärerna pekar på att lågutbildade ofta är de första som avskedas när den nya tekniken slår ut jobb. De har också ofta svårt att tillgodogöra sig de positiva effekterna av en mer allmän användning av IT i samhället, en situation som de delar med dyslektiker och synskadade. Regeringen bör särskilt se över dessa gruppers möjligheter till användande av den nya tekniken, anser motionärerna.
Utbildningsutskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt att gruppen vuxna lågutbildade ges förutsättningar att lära sig informationsteknik. Här har den kommunala vuxenutbildningen liksom studieförbund och folkhögskolor ett särskilt ansvar för att vuxna inte ställs utanför informations- och kunskapssamhället utan får kunskaper om IT. Regeringen avser också, som meddelas i propositionen, att avsätta särskilda medel under en treårsperiod till folkbildning på IT-området.
När det gäller dyslektiker och synskadade hänvisar utskottet till att regeringen avser att uppdra åt Handikappinstitutet att i samråd med berörda myndigheter och organisationer utarbeta ett förslag till IT-program med inriktning på funktionshindrade och äldre personer (prop. s. 77 f.).
Utbildningsutskottet anser inte att motionsyrkandet bör föranleda något riksdagsuttalande utan föreslår att trafikutskottet avstyrker detsamma.
Enligt motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 10 bör staten lyfta fram exempel på användningen av IT för att påskynda och underlätta integreringen av IT i samhället. På Skolverket t.ex. bör ligga ett ansvar för att sprida information om lyckade IT-satsningar i skolor.
Utbildningsutskottet konstaterar att det ingår i Skolverkets uppdrag på dataområdet att sprida information om IT- satsningar och ge beskrivande exempel på datoranvändning i skolan, vilket utskottet har redovisat i det föregående. Därutöver bör nämnas att Ungdomens IT-råd nyligen har lämnat ett delbetänkande till regeringen Möss och människor (SOU 1996:32) som lyfter fram 34 exempel på bra användning av informationsteknik (IT) bland barn och ungdomar. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd utan avstyrkas.
Högre utbildning och forskning
I propositionen anmäls att regeringen avser att uppdra åt varje universitet och högskola att redovisa ett handlingsprogram för användning av IT inom utbildning och forskning. Regeringen kommer vidare att överväga ytterligare insatser om 15 miljoner kronor för att främja den pedagogiska användningen av IT inom den högre utbildningen.
Ett tillkännagivande av riksdagen begärs i motion 1995/96:T57 (c) yrkande 11 om att regeringen bör ta initiativ till ökad forskning om pedagogik och metodik för datorbaserad undervisning.
Utbildningsutskottet tar fasta på vad regeringen anfört i propositionen om att särskilda forskningsresurser - 5 miljoner kronor av sammanlagt 15 - skall avsättas inom pedagogikämnet med inriktning på användning av IT i undervisningen. Motionsyrkandet bör med hänvisning härtill avstyrkas.
Utskottet har inte något att invända mot vad regeringen anfört om handlingsprogram och ytterligare insatser för att främja den pedagogiska användningen av IT.
Regeringen anför i propositionen att Swedish University Computer Network (SUNET) är en nationell tillgång som bör kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken och inte minst folkbiblioteken bör ges förutsättningar att spela en roll som informationscentraler och förmedlare av IT-kunskaper. Det är därför ett nationellt intresse att även läns- och folkbiblioteken får tillgång till Internet, t.ex. genom SUNET. För att SUNET skall kunna utvecklas och spela en fortsatt viktig roll för IT-utvecklingen skall styrningen och finansieringen ses över liksom riktlinjerna för anslutning av nya användare. Enligt regeringen bör självfallet en utveckling av SUNET ske så att dess ursprungliga syfte - att betjäna universitet och högskolor - även fortsättningsvis tillgodoses.
Avslag på regeringens förslag om en ny roll för SUNET yrkas i motion 1995/96:T51 (m) yrkande 8. Motionärerna menar att SUNET:s roll är att vara Internetleverantör åt högskolevärlden och att därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscenter av yppersta slag. Biblioteken gynnas bäst av de kommersiella Internettjänsternas framväxt och av ett nära samarbete med kommuner och skolor, anser de.
Också i motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 9 görs invändningar mot regeringsförslaget. SUNET kommer enligt motionen att behöva uppgraderas betydligt under de närmaste åren för att fylla universitetens och högskolornas behov. Att i ett sådant läge öppna SUNET för kommunala biblioteks trafik anser motionärerna vore olyckligt.
Motsatta synpunkter anförs i motion 1995/96:T57 (c) yrkande 10. Enligt denna bör användningen av SUNET breddas och regeringen aktivt sträva efter att ansluta alla skolor till SUNET. Ett likartat yrkande, att skolor skall kunna anslutas till SUNET, framställs i motion 1995/96:T58 (fp) yrkande 2 i denna del.
Utbildningsutskottet har inhämtat att universitetsdatornätet SUNET byggts upp i ett samarbete mellan universitet och högskolor i syfte att ge högskolorna tillgång till nationell och internationell datakommunikation. SUNET skall vid varje tidpunkt erbjuda universitet och högskolor de tjänster som dessa efterfrågar inom främst datakommunikationsområdet. Högskoleverket har sedan den 1 juli 1995 det administrativa ansvaret för SUNET. Verket har i samråd med Sveriges universitets- och högskoleförbund utsett en styrelse för SUNET och delegerat åt denna att leda verksamheten. På det internationella planet samarbetar SUNET med övriga nordiska länder i organisationen NORDUnet. SUNET:s verksamhet är till största delen anslagsfinansierad via den nationella högskolemyndigheten. Organisationer utanför högskolan och nya högskolor som ansluts får emellertid betala en avgift, om de vill använda sig av SUNET:s tjänster.
SUNET har ett eget fysiskt nät som utgår från Kungl. Tekniska högskolan till olika universitet och högskolor. Det håller hög kapacitet och mycket god kvalitet. Enligt vad utskottet erfarit från Högskoleverket och SUNET:s styrelse skulle en uppkoppling via SUNET till Internet från ett stort antal folkbibliotek och skolor begränsa SUNET:s handlingsfrihet i vad gäller att utveckla den tekniska strukturen. SUNET drivs med minimala personella resurser, och det gör att SUNET inte heller kan ge adekvat stöd till alla nya användare som ofta har begränsad IT-kompetens. Det hävdas från verket och styrelsen att de erbjudanden som i dag finns från de kommersiella Internetoperatörerna i många fall kan ge dessa nya användare en väl fungerande Internetanslutning.
Utbildningsutskottet anser för sin del att expansionen av IT-användningen vid universitet och högskolor liksom inom biblioteks- och skolväsendet motiverar att en översyn görs av såväl SUNET:s styrning och finansiering som anslutningen av nya användare. Utskottet vill dock betona att det är av betydande vikt att universiteten och högskolorna får fortsatt tillgång till hög kapacitet och kompetens inom datakommunikationsområdet.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att motionerna 1995/96:T51 yrkande 8, 1995/96:T52 yrkande 9, 1995/96:T57 yrkande 10 och 1995/96: T58 yrkande 2 i denna del avstyrks av trafikutskottet.
Regeringen anmäler i propositionen att Högskoleverket skall få i uppdrag att i samråd med Forskningsrådsnämnden m.fl. utarbeta ett förslag till ett forskningsinformationssystem med Internet som informationsbärare. Målet är att nå ett väl utbyggt och överblickbart system över hela landet år 1998.
Utskottet har inget att erinra häremot.
Distansutbildning
Flera motioner tar upp frågor om distansutbildningen och angelägenheten av en utbyggnad av denna.
Enligt motion 1995/96:T51 (m) yrkande 9 bör en betydande del av det företagsstöd som utbetalas till Norrlands inland omvandlas till en bred satsning på IT- baserad distansutbildning, riktad till samma område. En sådan satsning skulle kunna tjäna som pilotprojekt för en mer allmän utveckling av teknik och pedagogik för distansutnyttjande. Motionärerna vill att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen med ett konkret förslag. Förslaget bör ta till vara den utvecklingskraft som programvaruföretagen besitter och förena denna med det offentliga utbildningsväsendets uppenbara utvecklingsbehov.
Regeringen bör enligt motion 1995/96:T57 (c) yrkande 12 återkomma till riksdagen med förslag om hur högskolans utbud av distansutbildning skall kunna förbättras. Motionärerna framhåller att endera bör högskolorna kompenseras extra för distansutbildning eller bör staten ålägga högskolorna att viss del av utbildningsuppdragen skall ske som distansutbildning.
Genom lärosalar för bredbandig kommunikation med högskolor och en alltmer nätbaserad undervisning möjliggörs enligt motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 8 en kraftigt utbyggd distansutbildning.
Utbildningsutskottet erinrar om att regeringen genom beslut i maj 1995 tillkallat en utredning om distansmetoder i utbildningen, den s.k. Distansutbildningskommittén. Enligt direktiven för kommittén (dir. 1995:69) har denna till uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och högskolan. Kommitténs huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som IT erbjuder. En annan uppgift är att bereda och till regeringen lämna förslag till beslut om bidrag till distansutbildningsprojekt. I sammanhanget kan nämnas att Distansutbildningskommittén i skrivelse i april 1996 till regeringen (Utbild- ningsdepartementet) föreslagit att bidrag skall utgå om sammanlagt 45 miljoner kronor till ett fyrtiotal utvecklingsprojekt inom högskolan. Lika mycket vill kommittén att regeringen skall dela ut till distansutbildningsprojekt inom företagsutbildning, vuxenutbildning och folkbildning.
Utskottet anser att resultaten av kommitténs arbete med utvecklingen av distansutbildning bör avvaktas, varför motionerna 1995/96:T51 yrkande 9, 1995/96:T52 yrkande 8 och 1995/96:T57 yrkande 12 bör avstyrkas.
I motion 1995/96:T56 (v) yrkande 10 förespråkas utvecklandet av ett folk- universitet enligt Open University- modellen, dvs. en universitetsutbildning på distans med lokal förankring och kommunikation via moderna medier.
Utbildningsutskottet vill påminna om att regeringen i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 9) framhöll att möjligheterna borde prövas att skapa förutsättningar för ett öppet svenskt folkuniversitet med ett brett utbildningsutbud som når många människor. Därvid borde erfarenheterna från det brittiska Open University studeras. Detta uttalande har återgetts i direktiven till Distansutbildningskommittén. Utskottet utgår från att kommittén kommer att pröva frågan. Också motion 1995/96:T56 yrkande 10 bör därmed avstyrkas.
Stockholm den 25 april 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt- Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg- Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Nalin Baksi (s) och Nils- Erik Söderqvist (s).
Avvikande meningar
Strategier för användningen av informationsteknik i skolan
1. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utskottet har från Utbildningsdepartementet och slutar med i denna del bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet har erfarit att regeringen kommer att ge Skolverket ett förnyat och fortsatt uppdrag bl.a. i fråga om utvecklingen av Skoldatanätet och av användningen av IT som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Utskottet vill betona att uppdraget även bör innefatta att Skolverket förstärker och utvidgar sitt arbete med Skoldatanätet. Projektet måste tillförsäkras resurser under minst fem år till. Användningen av IT måste också på ett helt annat sätt än i dag komma in i de olika utvecklingsprojekt som Skolverket bedriver.
Med det anförda anser utbildningsutskottet att trafikutskottet bör föreslå att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T51 yrkande 5 och med avslag på motion 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört.
2. Inger Davidson (kds) anser dels att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Med det anförda och slutar med bör avstyrkas bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:T52 yrkande 7, att skolan behöver en övergripande vision och ett konkret mål för att kunna kraftsamla inför de stora tekniska förändringar som IT- användningen innebär. Visionen bör vara att varje individ i all slags undervisning skall kunna utvecklas till sin fulla individuella potential genom interaktion med lärare, studiekolleger och tekniska hjälpmedel. Som konkret mål bör gälla att alla elever som år 2010 fyller 16 år skall ha kunskaper och färdigheter som minst motsvarar godkänt studieresultat efter slutförda gymnasiestudier. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utbildningsutskottet hänvisar till och slutar med av trafikutskottet bort ha följande lydelse:
Enligt utbildningsutskottets mening är det viktigt att de fristående skolorna omfattas av den kommunala IT-strategin för skolan. De bör erbjudas lika möjligheter som de kommunala skolorna att delta i genomförandet av planerna, och medlen som satsas av kommunen för IT bör också komma de fristående skolorna till del. Trafikutskottet bör föreslå att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T52 yrkande 6 som sin mening ger regeringen detta till känna.
Lärarutbildning och fortbildning av lärare
3. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Enligt utskottets och slutar med detta avsnitt bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att det självklart åligger lärarhögskolorna att använda modern informationsteknik i undervisningen av blivande lärare. Några extra medel för utbildningsinsatser för lärarutbildare bör därmed inte utgå. Trafikutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till motion 1995/96:T51 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört.
IT-baserade läromedel för skolan och informationssystem på utbildningsområdet
4. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utskottet instämmer och slutar med yrkande 6 bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser, i likhet med motionärerna, att ett statligt resurs-centrum för IT-baserade läromedel kan hämma den utveckling på området som i dag bedrivs såväl inom näringslivet som inom universitetsvärlden. Området bör vara helt fritt för enskilda initiativ.
Utskottet anser sig inte heller kunna godkänna regeringens planer för ett sammanhållet informationssystem på utbildningsområdet. Det bör enligt utskottets mening ligga i alla intressenters egenintresse att göra sin information allmänt tillgänglig. Vad gäller Skolverket har arbetet med Skoldatanätet redan avkastat information för skolväsendet.
Utskottet ställer sig vidare helt avvisande till tanken på ett IT-körkort. Körkorten kan lätt upplevas som en påtvingad aktivitet som inte på något sätt underlättar IT-användningen utan snarare får till effekt att IT-teknikens aura av något svårt bibehålls.
Vad utbildningsutskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:T51 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Högre utbildning och forskning
5. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utbildningsutskottet anser för och slutar med av trafikutskottet bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar den uppfattning om SUNET:s roll som framförts i motionerna 1995/96:T51 och 1995/96:T52. SUNET bör främst vara Internetleverantör åt högskolevärlden och därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscenter av yppersta slag. Det vore enligt utskottets mening olyckligt att i ett läge då IT-användningen expanderar vid universitet och högskolor tillåta att ett stort antal folkbibliotek och skolor får ansluta sig till SUNET. Detta kommer att kräva så mycket resurser - personellt och utrustningsmässigt - att universiteten och högskolorna riskerar att drabbas hårt av dålig service, dålig tillgänglighet och kapacitetsbrister.
Vad utbildningsutskottet här anfört bör trafikutskottet föreslå riksdagen att med bifall till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
6. Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utbildningsutskottet anser för och slutar med av trafikutskottet bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet ser det som positivt att regeringen i propositionen anger att SUNET bör kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom hela biblioteksväsendet. Enligt utskottets mening bör regeringen även aktivt verka för att alla skolor skall kunna kopplas upp på SUNET. Därmed kan på sikt underlaget för finansiering av SUNET breddas. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:T57 yrkande 10 och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Distansutbildning
7. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utskottet anser att och slutar med bör avstyrkas bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet ställer sig bakom förslaget i motion 1995/96:T51 yrkande 9 om att en betydande del av företagsstödet till Norrlands inland bör omvandlas till en bred satsning på IT- baserad distansutbildning. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett konkret förslag som tar till vara den utvecklingskraft som programvaruföretagen har. Förslaget bör också beakta utvecklingsbehovet på området inom det offentliga utbildningsväsendet. Trafikutskottet bör tillstyrka motionsyrkandet och föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört.
8. Andreas Carlgren (c) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utskottet anser att och slutar med bör avstyrkas bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet konstaterar att det nya resurstilldelningssystemet för högskolan har inneburit att distansutbildningen på flera håll minskat i omfattning. Detta hänger samman med att distansutbildning generellt sett är dyrare och att genomströmningen är lägre än för reguljär utbildning. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur högskolans utbud av distansutbildning skall kunna förbättras, i första hand genom att högskolorna kompenseras extra för distansutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1995/96:T57 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
9. Inger Davidson (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utskottet anser att och slutar med bör avstyrkas bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar uppfattningen i motion 1995/96:T52 yrkande 8 att en kraftigt utbyggd distansutbildning kan åstadkommas genom satsningar på lärosalar med tillgång till bredbandig datakommunikation med högskolor. Utskottet föreslår att motionsyrkandet tillstyrks och att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som här anförts.
10. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg- Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande som börjar med Utbildningsutskottet vill påminna och slutar med därmed avstyrkas bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser att motionsyrkandet om att skapa ett öppet svenskt folkuniversitet efter modell av det brittiska Open University är ett konkret förslag som bör kunna realiseras utan att kommitténs förslag inväntas. Ett sådant folkuniversitet kan tjäna som en brygga mellan folkbildningen och högskolan. Vad utbildningsutskottet nu anfört bör trafikutskottet föreslå riksdagen att med bifall till motion 1995/96:T56 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Distansutbildning
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet delar majoritetens uppfattning att arbetet i Distansutbildningskommittén bör avvaktas innan utskottet tar ställning till förslag om distansutbildning. Vi vill med detta yttrande föra fram att varje högskola har ett ansvar för att utveckla högre utbildning på distans. Detta ansvar bärs på olika sätt och med olika grad av entusiasm och kunnande av olika högskolor.
Det bedrivs mycket högre utbildning med distansmetoder i Sverige. Vi har alltså flera levande distansmiljöer att dra erfarenheter av. Ett exempel är Statens skolor för vuxna i Härnösand där man har hela sin verksamhet byggd på distansutbildningsmetodik för vuxna på gymnasienivå.
Ett annat exempel är att redan år 1987 fick Universitetet i Umeå öronmärkta medel för distansutveckling och distansutbildning i norra regionen. Ett samverkanskonsortium bildades år 1993 mellan Högskolan i Växjö, Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm samt universiteten i Linköping och Umeå i syfte att samverka i planering, utveckling och genomförande av distansutbildning på högskolenivå med nationell räckvidd och i utbildning av lärare inom distansutbildningen.
Ytterligare exempel är samarbetet om distansutbildning i landets norra län där Universitetet i Umeå, Högskolan i Luleå och Mitthögskolan samverkar i något som kan kallas Norrlands distansuniversitet. Dessutom har Rådet för grundläggande högskoleutbildning (HGUR) ett nätverk för datorstödd utbildning som har intresse för och kunnande om internationell och nationell distansutbildning som en gemensam nämnare.
Distansutbildning kräver naturligtvis djupgående diskussioner inom utbildningarna om distansundervisningens villkor, möjligheter och svårigheter liksom en förändrad organisation.
Näringsutskottets yttrande 1995/96:NU8y
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:125 om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna rör näringsutskottets beredningsområde.
Näringsutskottet
Inledning
I propositionen anges att huvudinriktningen för politiken skall vara att stimulera användningen av informationsteknik (IT) på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. En nationell IT-strategi formuleras i syfte att bl.a. ange en övergripande ansvars- och rollfördelning i den fortsatta IT-utvecklingen.
Åtta mål redovisas för den nationella IT-strategin. Bland annat anförs att IT:s möjligheter skall utnyttjas på ett aktivt sätt i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Statens uppgifter måste enligt regeringen definieras och konkretiseras när det gäller sätten på vilka IT-användningen och utvecklingen av informations- och kunskapssamhället skall främjas. Regeringen utpekar rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning som tre prioriterade områden för statens insatser under de kommande åren. I propositionen redovisas ett handlingsprogram med åtgärder för att bredda och utveckla IT-användningen inom tolv huvudområden, däribland närings- och energipolitiken. Förslag till riksdagsbeslut framläggs vad gäller dels målen för en nationell IT-strategi, dels prioriterade statliga uppgifter i fråga om att främja IT-utvecklingen.
I yttrandet behandlar näringsutskottet motionsyrkanden som dels direkt tar sikte på regeringens förslag till riksdagen, dels gäller tillämpningen av den nämnda IT-strategin inom näringsutskottets beredningsområde.
Nationell IT-strategi
Regeringen framhåller att det behövs gemensamma mål för användningen och utvecklingen av IT i syfte att det skall skapas samsyn kring insatserna på området. En kvalificerad och innovativ användning av IT skall stimuleras för att främja en utveckling av nya tjänster och ny kompetens. I propositionen påpekas att den fysiska infrastrukturen för IT är väl utbyggd i Sverige. En nationell IT-strategi bör därför se annorlunda ut i Sverige jämfört med många andra länder. Enligt regeringens uppfattning gäller det, som redan redovisats, att stimulera användningen av den nya tekniken på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Statens strategi skall därför bygga på ett främjande av ett decentraliserat beslutsfattande och på avreglering, samverkan och samordning. Härutöver skall fastställas politiska mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets informations- och kommunikationssystem skall fungera. Dessa komponenter skall tjäna som utgångspunkter för marknadens aktörer, skapa valfrihet för användarna och möjliggöra en marknadsmässig utveckling av näten. Regeringen anför att det åvilar varje departement att svara för finansiering och genomförande av sina respektive åtgärder samt att återrapportera genomfört arbete till riksdagen.
Sveriges förhållningssätt till den nya tekniken måste ses i ett bredare perspektiv än vad som görs i propositionen, sägs det i motion 1995/96:T51 (m). Nya levnads- och arbetsvillkor bryter fram. Ett helt samhällssystem måste utvecklas för att kunna möta krav som är annorlunda än de som gällde i det gamla industrisamhället, menar motionärerna. Införandet av den nya informationstekniken kommer tillsammans med andra förändringar att påverka det svenska samhällets ekonomiska och sociala struktur. En IT-strategi värd namnet måste ta utgångspunkt i vetskapen om de fundamentala förändringar som tekniken aktualiserar, heter det i motionen. Likväl kommer Sveriges ekonomiska stabilitet att för överskådlig tid vara beroende av den industri som för närvarande tjänar vårt land. Enligt motionärerna kommer emellertid den nya tekniken att innebära att utrymme skapas för ett betydande nyföretagande, inte minst i de tjänste- och kunskapsorienterade delarna av ekonomin. Alla företag, även sådana som inte är IT-företag, kommer att påverkas av teknikskiftet, påpekas det.
I motion 1995/96:T57 (c) sägs att regeringens förslag till nationella mål för IT-utvecklingen måste förtydligas. Motionärerna anser att regeringens riktlinjer är för övergripande och att kraven på hur strategin skall fullföljas är för få. Det är inte nog, menar motionärerna, att statens uppgift skall vara att stimulera användningen av den nya tekniken i syfte att främja kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Riksdagen borde fatta beslut om en sammanhållen IT-strategi som leder till tillväxt, regional balans, decentralisering och demokratisk utveckling.
Ett centralt mål för IT-politiken skall vara att den snabba utvecklingen på området får genomslag i näringslivet, anförs det i motion 1995/96:T58 (fp). Motionärerna anser att om inte utvecklingen på IT-området även omfattar företagen kommer landet snart att vara permanent på efterkälken med en ökad arbetslöshet som följd.
Statens roll och val av medel för att nå målen i regeringens IT-strategi tas upp i motion 1995/96:T52 (kds). Där riktas kritik mot att förslagen i propositionen om den nationella IT- strategin är innehållslösa. I stället behövs en IT-strategi med konkreta mål och därtill kopplade åtgärdsprogram, understryker motionärerna. De menar att det gäller att ta till vara de möjligheter som informationstekniken skapar för svenska företag att utveckla tjänster som både kan konsumeras inom landet och exporteras.
Näringsutskottet betraktar regeringens förslag till en nationell IT-strategi, och det redovisade handlingsprogrammet, som principiellt och övergripande i syfte att formulera statens roll vad gäller integrationen av IT i samhällsutvecklingen. Detta kan ses som en del i det överordnade arbetet med att stärka tillväxten och sysselsättningen i landet. Det knyts stora förhoppningar till IT:s möjligheter att skapa tillväxt och sysselsättning som kan stärka Sveriges konkurrenskraft. IT är enligt näringsutskottets uppfattning en strategisk hörnsten i den nödvändiga förnyelsen av Sverige.
Utskottet finner det värdefullt att regeringen söker definiera statens uppgifter för att främja IT:s roll inom de vitt skilda områden som behandlas i propositionen. I denna konstateras att statens övergripande roll är att formulera politiskt fastställda mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets informations- och kommunikationssystem i stort skall fungera, vilka skall bilda utgångspunkt för marknadens aktörer. De fastställda riktlinjerna skall förenas med valfrihet för användarna och med en marknadsmässig utveckling av nät, tillämpningar och tjänster. Näringsutskottet kan se fördelarna med att göra en sådan distinktion när det gäller statens roll i förhållande till dels företagsamheten inom IT-sektorn, dels användarna av IT inom offentlig och privat sektor. Sätten att formulera mål, att utöva statens styrning och att följa upp resultaten av IT-politiken inom dessa båda områden skiljer sig väsentligt åt. Samtidigt finns det ett samspel dem emellan till vilken hänsyn måste tas när de politiska målen och ramarna för olika verksamheter formuleras. Sålunda kommer det att vara av stor betydelse för den svenska programvaruindustrin vilka strategier ADB-tunga offentliga verksamheter kommer att välja framöver vad gäller t.ex. mjukvaruutvecklingen. Utskottet kommer längre fram i yttrandet att beröra denna frågeställning.
IT är ett instrument att bryta sektoriseringen mellan olika politikområden och skapa nya, intressanta samverkansformer såväl inom som mellan skilda samhällsområden. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som sägs i propositionen om behovet av sektorsövergripande samverkan ställer sig utskottet tveksamt till om det är ändamålsenligt att varje departement, såsom föreslås i propositionen, enskilt skall återrapportera utvecklingen inom respektive område till riksdagen. Detta skulle strida mot ambitionen att bryta ner de sektoriella gränserna. Näringsutskottet ser i denna del behov av en mer samlad och sektorsövergripande redovisning från regeringens sida till riksdagen.
Nya arbets- och levnadsvillkor kommer att utvecklas till följd av en alltmer spridd tillämpning av IT i landet. På denna punkt motsäger inte propositionen vad som anförs i motion 1995/96:T51 (m). Däremot finner utskottet det vara överdrivet att, som påstås i motionen, ett nytt samhällssystem måste utvecklas för att möta de krav som IT-samhället kommer att ställa. Likaså avvisar utskottet den kritik som kommer till uttryck i motion 1995/96:T57 (c) om att de nationella målen för IT-utvecklingen måste förtydligas. Uppläggningen är sådan att de verksamhetsansvariga fortlöpande skall konkretisera målsättningarna, anpassa och vidareutveckla dem i takt med utvecklingen. Utskottet vill också påpeka att de mål som förespråkas i den sistnämnda motionen - bl.a. decentralisering och regional balans - överensstämmer med vad som anförs i propositionen, nämligen att IT skall understödja den redan inledda processen mot decentralisering av offentlig verksamhet och att IT kan bli ett stöd för småskalighet och lokalt förankrad utveckling. Av samma skäl tillbakavisar utskottet de invändningar som riktas mot propositionen i motion 1995/96:T52 (kds) om att förslagen om den nationella IT- strategin skulle vara innehållslösa. Den konkretisering som motionärerna efterlyser kommer enligt utskottets uppfattning fortlöpande att arbetas fram. Detta är en del av strategin att anpassa åtgärdsprogrammen i förhållande till den fortgående utvecklingen. Utskottet kan ej heller finna att någon avgörande motsättning finns mellan det som sägs i motion 1995/96:T58 (fp) om vikten av att statens IT-politik prioriterar näringslivet och det som sägs i propositionen om regeringens principiella syn på sambandet mellan Sveriges förmåga att försvara sin position som en kunskapsbaserad industrination och IT-innehållet i svenska produkter och tjänster.
Med det sagda avstyrker näringsutskottet de nämnda motionerna såvitt här är i fråga.
Näringspolitiken och IT
I propositionen redovisas, som tidigare nämnts, ett handlingsprogram för de kommande åren med åtgärder för att bredda och utveckla IT-användningen. Handlingsprogrammet omfattar tolv huvudområden. Näringsutskottet begränsar sig i denna del till att avge synpunkter med anledning av väckta motioner inom den del av handlingsprogrammet som gäller näringspolitiken.
I propositionen sägs att insatser inom näringspolitiken som främjar näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning av IT skall prioriteras. Även åtgärder för att stimulera utvecklingen av en svensk programvaru- och informationsindustri, bl.a. i syfte att frambringa nya exportprodukter, står högt på dagordningen. Insatserna avser utbildning, forsk-ning och utveckling samt offentlig upphandling.
Den svenska programvaruindustrin sysselsätter för närvarande ca 150 000 personer. Omsättningen beräknas uppgå till närmare 100 miljarder kronor. I propositionen konstateras att Sverige i ett internationellt perspektiv är relativt svagt inom industriell programvaruteknik, trots att det svenska näringslivets konkurrenskraft är starkt beroende av kompetens på området.
I propositionen behandlas ett antal åtgärder för att stärka expansionen av denna industrigren. Bland annat sägs att offentlig förvaltning bör agera katalysator för utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar och att den offentliga förvaltningen och näringslivet bör främja utvecklingen av programvaru- och informationsindustrin genom att lägga ut mer av sin programvarutillverkning utanför den egna verksamheten. Detta skall leda till ökad konkurrens på programvaruområdet och framväxt av en industristruktur bestående av en stor mängd mindre programvaruföretag som levererar färdiga programprodukter till industriföretagen och till den offentliga förvaltningen.
Härutöver aviseras i propositionen att förutsättningarna för inrättande av ett EU-institut eller ett svenskt forskningscentrum för utveckling av IT skall prövas. Vidare skall Sveriges Exportråd under år 1996 utse ett antal svenska programvaruföretag för en gemensam exportsatsning. Att programvaruföretagens främsta tillgångar inte är materiella, utan består av kunskap och idéer, ställer till problem vid bl.a. bankernas kreditprövning, konstaterar regeringen och meddelar att frågan skall utredas. Regeringen har för avsikt att uppdra åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att i samarbete med ALMI Företagspartner AB se över kapitalförsörjningen till programvaruföretag och andra nya kunskapsintensiva IT-baserade företag. Uppgiften är att belysa i vad mån kreditgivare kan behöva utveckla ytterligare kreditvärderingsvillkor för att bättre svara upp mot kunskapsföretagens behov. Regeringen avser därutöver att ge NUTEK ytterligare ett uppdrag att i samverkan med ALMI och Svenska Kommunförbundet utveckla informationen om goda IT-tillämpningar för småföretagen. Syftet med detta är att underlätta den fortsatta utvecklingen av lokala IT-strategier.
Med informationsteknikens hjälp kommer helt nya uppgifter att kunna fullgöras, heter det i motion 1995/96:T51 (m). Tvärtemot vanliga föreställningar om informationsteknikens effekter på möjligheterna till att generera sysselsättning visar erfarenheten, menar motionärerna, att nya arbetstillfällen skapas när användningen av den nya tekniken expanderar. Enbart i Förenta staterna har hundratusentals nya arbetstillfällen tillkommit som en direkt följd av det informationstekniska genombrottet, påpekas det.
I motion 1995/96:T57 (c) sägs att även om Sverige hävdar sig väl i det internationella sammanhanget på vissa delar av IT-området finns det anledning att understryka vikten av att det skapas förbättrade ramvillkor generellt sett för den svenska företagsamheten. Sveriges möjligheter att hävda sig på nya tillväxtområden behöver förbättras, menar motionärerna och pekar bl.a. på förändrade skattevillkor och avskrivningsregler som delar i en sådan politik.
Regeringen redovisar i propositionen alltför få förslag på vad den vill göra för att allmänt främja IT i svenska företag, anförs det i motion 1995/96:T58 (fp). Utvecklingen på IT-området är av avgörande betydelse för förmågan att skapa nya arbetstillfällen. Det finns många nystartade och potentiella företag inom programvaru- och kommunikationsindustrin. Det är särskilt viktigt, understryker motionärerna, att förändra avskrivningsmöjligheterna för strategiska IT-investeringar eller värderingen av det intellektuella kapitalet i de nya företagen. Vidare sägs att för många små och medelstora företag är en utvecklad förmåga att ta till vara möjligheterna med IT en nödvändighet. Deras förmåga att hantera den nya tekniken kommer att vara avgörande för deras förutsättningar att växa i framtiden. Motionärerna pekar bl.a. på att utvecklingen av globala och lokala marknadsplatser på de digitala näten ännu bara har påbörjats.
I motion 1995/96:T52 (kds) hävdas att Sverige saknar små högteknologiföretag. IT och verksamheter som förutsätter IT skapar tusentals nya arbeten i Sverige varje månad, påpekas det i motionen. Detta utgör en betydande och sannolikt dominerande del av den industriella sysselsättningstillväxten i landet för närvarande. Samtidigt understryker motionärerna att staten inte har någon speciell näringspolitik för IT-området. Grunden måste vara en allmänt sund och företagsvänlig näringspolitik. Staten skall endast lägga fast spelreglerna för aktörerna inom området, anser motionärerna. Det är dock mer än nödvändigt att snabbt i Sverige utveckla ett brett småföretagande inom IT- området, sägs det.
För programvaruföretagen gäller att de fasta kostnaderna är dominerande, påpekas det i motion 1995/96:T59 (mp). Motionärerna förutser att en effekt av detta förhållande blir att programvaruföretagen söker hitta en nisch där de mer eller mindre kan skapa sig en monopolställning eller en oligopolställning. Eftersom programkomponenter kan återanvändas gynnas stora företag, anför motionärerna och anger Microsoft som ett exempel på ett företag som tack vare sådana marknadsförutsättningar har växt till ett gigantiskt företag. Sverige är ett land med betydande programvarutillverkning. Motionärernas uppfattning är därför att regeringen bör ges i uppdrag att utreda problemen med strukturer på programvarumarknaden som skapar monopol och oligopol.
Näringsutskottet delar regeringens bedömning att ett antal strategiska faktorer verkar på ett gynnsamt sätt för en fortsatt tillväxt av IT-industrin i Sverige. Utskottet välkomnar den prioritering som görs i propositionen att näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning av IT skall främjas. Utskottet ställer sig också bakom riktlinjerna i propositionen för utvecklingen av en svensk programvaru- och informationsindustri med inriktning mot exportmarknaden. Nya arbetstillfällen kommer att kunna skapas i Sverige både i IT-branschen som sådan och i näringslivet till följd av en bred tillämpning av IT-baserade produktionsprocesser. I så måtto kan inte utskottet se att det som anförs i motion 1995/96:T51 (m) i denna del väsentligt avviker från regeringens synsätt.
Den offentliga sektorn tilldelas en strategisk roll som katalysator för utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar av väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov. Den offentliga förvaltningen skall också främja utvecklingen av programvaru- och informationsindustrin genom att lägga ut mer av sin programvarutillverkning utanför den egna verksamheten. Näringsutskottet vill understryka att om denna strategi skall lyckas måste uppmärksamhet riktas mot statsmakternas styrning av de ADB-tunga verksamheterna inom den offentliga sektorn för att förstärka incitamenten att lägga ut utvecklingsinsatser till t.ex. små och medelstora företag. Utskottet vill också peka på betydelsen av en konkurrens på lika villkor både vad gäller upphandling och prissättning, så att en spridd och effektiv programvaruindustri enligt regeringens intentioner kan byggas upp i landet. Näringsutskottet ser det som angeläget att en noggrann uppföljning sker i dessa hänseenden både från regeringens och från de konkurrensvårdande myndigheternas sida.
I motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som nämts, vikten av en förändring av avskrivningsreglerna för strategiska IT- investeringar eller värderingen av det intellektuella kapitalet i de nya företagen. Som framgått av den föregående redogörelsen har regeringen för avsikt att uppdra till NUTEK och ALMI att utreda den sistnämnda frågan. Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59 (mp) angående risken för oligopol- och monopolbildningar i den svenska programvaruindustrin anser utskottet att detta bör övervakas av de konkurrensvårdande myndigheterna enligt vad utskottet nyss anfört.
De krav som framförs i motionerna 1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) på förbättrade ramvillkor för företagandet i allmänhet och en sund företagsvänlig näringspolitik finner utskottet inte lämpligt att behandla just i detta sammanhang. I denna del hänvisas till utskottets yttrande hösten 1995 till finansutskottet (1995/96:NU3y) med anledning av proposition 1995/96: 25 om en politik för arbete, trygghet och utveckling.
Härutöver vill utskottet erinra om vad som anfördes våren 1995 i det näringspolitiska betänkandet 1994/95:NU18 (s. 71) om arbetet med att digitalisera olika typer av information av relevans för småföretag, bl.a. avseende den tekniska informationen hos Patent- och registreringsverket. Utskottet vill påpeka vikten av att detta arbete påskyndas och slutförs.
Med det anförda avstyrker näringsutskottet motionerna 1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp), 1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52 (kds) i berörda delar.
Kvinnors IT-användning
I motion 1995/96:T53 (s) anförs att det krävs särskilda insatser för att främja kvinnors företagande och för att få fler kvinnor som datoranvändare. De särskilda företagarlånen till kvinnor som erbjuds av ALMI har haft stor betydelse för kvinnors företagande och möjligheter att starta företag. På liknande sätt bör särskilda insatser göras för kvinnors möjligheter inom IT-området, menar motionärerna. Därför borde kvinnors företagande och möjligheter särskilt betonas i det uppdrag som regeringen avser lämna till NUTEK.
Näringsutskottet vill understryka vikten av att kvinnors möjligheter inom IT-området beaktas. Frågan är uppmärksammad i propositionen i vilken påpekas mäns och kvinnors olika synsätt när det gäller IT. Utskottet delar regeringens bedömning att sannolikheten är stor för att kvinnors erfarenhet och kompetens kommer att kunna utnyttjas bättre inom ramen för de nätverksbaserade organisationer som växer fram med stöd av IT. Utskottet utgår från att frågan om kvinnors möjligheter inom IT-området kommer att ges en ökad uppmärksamhet i fortsättningen.
Med det sagda avstyrker näringsutskottet motion 1995/96:T53 (s).
Stockholm den 24 april 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp).
Avvikande meningar
1. Nationell IT-strategi
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Nationell IT-strategi - som börjar med Näringsutskottet betraktar och slutar med i fråga bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet instämmer i det som anförs i motion 1995/96:T51 (m) om att den nya tekniken måste ses i ett bredare perspektiv än vad som görs i propositionen. Nya levnads- och arbetsvillkor utvecklas som kommer att påverka samhället på ett mycket mer långtgående sätt än vad som anges i propositionen. Tillsammans med andra förändringar kommer den nya informationstekniken att påverka det svenska samhällets ekonomiska och sociala struktur. Mot denna bakgrund framstår - i enlighet med vad som också sägs i motionerna 1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) - de mål som formuleras för den nationella IT- politiken som oklara. För att effektivt kunna utnyttja den kraft som IT representerar krävs mycket tydliga målformuleringar och en konkret strategi för det som skall uppnås med hjälp av den nya tekniken. Näringsutskottet delar vidare den uppfattning som förs till torgs i motion 1995/96:T58 (fp) om att det måste vara ett centralt mål i strategin att den snabba utvecklingen på IT-området får genomslag i näringslivet. Enligt näringsutskottets uppfattning är det väsentligt att ta till vara de möjligheter som informationstekniken skapar för svenska företag att utveckla tjänster som både kan konsumeras inom landet och exporteras.
IT är - - - (= utskottet) - - - till riksdagen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet motionerna 1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp) och 1995/96:T52 (kds) såvitt här är i fråga.
2. Näringspolitiken och IT
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Näringspolitiken och IT - som börjar med Näringsutskottet delar och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet vill - i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:T57 (c) - understryka vikten av att det skapas förbättrade ramvillkor generellt sett för den svenska företagsamheten. Grunden måste vara en allmänt sund, företagsvänlig näringspolitik. Utskottets uppfattning är, vilket också ligger i linje med vad som sägs i motion 1995/96:T52 (kds), att staten endast skall lägga fast spelreglerna för aktörerna inom området. Det är nödvändigt att det i Sverige skapas förutsättningar för ett brett småföretagande inom IT-området. IT skapar tusentals nya arbeten i Sverige varje månad. Som framhålls i motion 1995/96:T51 (m) har i Förenta staterna hundratusentals nya arbetstillfällen tillkommit enbart som en direkt följd av det informationstekniska genombrottet. IT svarar för en betydande och sannolikt dominerande del av den nuvarande industriella sysselsättningstillväxten i vårt land. Sveriges möjligheter att hävda sig på nya tillväxtområden måste mot denna bakgrund förbättras. Det finns - som påpekas i motion 1995/96:T58 (fp) - många nystartade och potentiella företag inom programvaru- och kommunikationsindustrin. Det är därför särskilt viktigt, menar utskottet, att förändra värderingen av det intellektuella kapitalet i de nya företagen.
Härutöver vill - - - (= utskottet) - - - och slutförs.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet motionerna 1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp) och 1995/96:T52 (kds) i berörda delar.
3. Näringspolitiken och IT
Eva Goës (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Näringspoli- tiken och IT - som börjar med Näringsutskottet delar och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet vill i likhet med vad som sägs i motion 1995/96:T59 (mp) peka på risken för uppkomsten av marknadsdominans i form av oligopol eller monopol till följd av programvaruföretagens positionering i egna nischer där ingen konkurrens tillåts uppkomma. Eftersom programkomponenter kan återanvändas gynnas stora företag. Sverige är ett land med betydande programvarutillverkning. Riksdagen bör mot denna bakgrund ge regeringen i uppdrag att utreda problemen med strukturer på programvarumarknaden som skapar monopol eller oligopol.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den aktuella motionen i berörd del.
Bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU6y
Informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har genom beslut den 19 mars 1996 berett samtliga övriga utskott tillfälle att avge yttrande över de förslag i proposition 1995/96:125 om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner som väckts med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagen omfattar endast målen för en nationell IT-strategi (avsnitt 4.1) och prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT-utvecklingen (avsnitt 4.3). Ett av förslagen till prioriterade områden avser samhällets informationsförsörjning. Utskottet vill uppmärksamma att det ligger en mycket stor potential i en snabb utbyggnad och ökad användning av de geografiska databaserna. Genom den av regeringen föreslagna prioriteringen av samhällets informationsförsörjning bör denna potential kunna komma att tas till vara.
Det avsnitt i regeringsförslaget i övrigt som närmast berör bostadsutskottets ansvarsområde omfattar en del av det handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av IT som behandlas i propositionen. De delar av detta program som får anses direkt relevant för de frågor som utskottet har att bereda rör delar av avsnitt 5.3.4 i propositionen - Utvecklingen av samhällets grunddatabaser (prop. 45-50). Handlingsprogrammet är en redovisning från regeringen till riksdagen. I propositionen förs beträffande programmet inte fram något förslag till riksdagen.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran eller uttalande i vad i programmet behandlas frågor som rör bostadsutskottets beredningsområde.
I två motioner aktualiseras frågor som mera direkt berör utskottets beredningsområde. Det gäller motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 11 och 1995/96:T56 (v) yrkande 16.
I v-motionen föreslås att Boverket skall ges i uppdrag att utreda frågor om IT:s betydelse för byggsektorn. Yrkandet motiveras med att det saknas en överblick av IT:s möjligheter och begränsningar inom byggsektorn. Motionärerna pekar bl.a. på möjligheterna att dokumentera byggbeståndet och rationalisera byggandet samt att en dokumentation kan underlätta återvinning och miljöanpassning.
Enligt utskottets mening är det viktigt att IT kommer till användning inom byggområdet av bl.a. de skäl motionärerna anför. Frågan om IT:s betydelse har uppmärksammats av Boverket bl.a. genom inrättandet av en särskild tjänst med ansvar för sådana teknikfrågor. På olika håll och i olika former används IT redan i dag inom bo- och byggsektorn. Det gäller t.ex. IT- baserade marknader för begagnat byggmaterial och kommuner som har IT- dokumenterat sina byggbestånd ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt. Utvecklingen inom området är mycket snabb och dynamisk. Uppbyggnaden av informationsstrukturerna måste därför tillåtas ske stegvis och i huvudsak i decenraliserade former. Det är därför enligt utskottets mening tveksamt om ett större samlat grepp ger ett sådant underlag för beslut om framtida satsningar som motionärerna eftersträvar. Det kan förutsättas att frågorna om IT-användningen inom bo- och byggsektorn kontinuerligt får nödvändig uppmärksamhet förutom av regeringen och Boverket också av de övriga aktörerna inom denna sektor. Utskottet, som i sakfrågan inte har någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller IT:s betydelse för byggsektorn, avstyrker av anförda skäl v-motionen i nu behandlad del.
I motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 11 lämnas förslag bl.a. om att alla befintliga databaser, dit fastighetsregistret bör räknas, skall omedelbart göras tillgängliga på Internet. Motionärernas förslag omfattar också att all offentlig information i elektronisk form skall vara kostnadsfri samt att kriterierna för sekretess bör modifieras och preciseras i den mån det skulle upplevas som kränkande för den personliga integriteten att informationen blir tillgänglig.
Utskottet anser att de frågeställningar motionärerna tar upp är viktiga. Tillgängligheten till information hänger intimt samman med hur finansieringen av databaserna ordnas och i förlängningen med frågan om kostnaderna för den enskilde att använda sig av baserna. I propositionen redovisar regeringen att ett samhällsekonomiskt riktigt nyttjande av den information som den offentliga förvaltningen förfogar över inte får begränsas eller hindras av att kostnaderna för att utnyttja de offentliga registren blir för höga. Vidare sägs att investeringarna och driften av grunddatabaserna bör finansieras av det offentliga när registren i huvudsak motiveras av deras administrativa användning. Riksrevisionsverket har i en rapport till regeringen lämnat förslag till prissättningsprinciper. Rapporten bereds. Det finns emellertid andra principiella frågor som behöver få sin belysning. Regeringen redovisar i propositionen några sådana, bl.a. om finansiering av investering och drift när registrens uppbyggnad inte i huvudsak motiveras av administrativ användning, möjligheter att direkt betala för tillgång till databaser över nätet och vilka kvalitets- och säkerhetskrav som skall ställas på register med en bred användning. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning avseende vissa frågor vad gäller de centrala person-, företags- och fastighetsregistren. Enligt regeringen bör utredningens resultat även ge vägledning för ställningstaganden avseende andra centrala databaser.
Bostadsutskottet anser mot bakgrund av vad som ovan redovisats att det inte finns tillräckliga skäl för riksdagen att nu föra fram de frågor motionärerna tar upp. Det kan beträffande frågornas specifika inriktning på fastighetsdatasystemet dessutom finnas anledning att avvakta resultatet av Fastighetsdatautredningen (dir. 1995:120) som sysslar med fastighetsdatasystemets författningsreglering. Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet kds- motionen T52 yrkande 11 i motsvarande del.
Stockholm den 18 april 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Juan Fonseca (s) och Michael Stjernström (kds).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionens förslag till riksdagsbeslut 2 Yttranden från andra utskott 2 Motionerna 3 Utskottet 7 1 Inledning 7 1.1 Vad är IT? 7 1.2 Ärendets beredning 7 2 Nationell IT-strategi 9 2.1 Regeringens förslag och redovisning 9 2.2 Motionsförslag 11 2.3 Trafikutskottets ställningstagande 13 3 Handlingsprogram för informationsteknikens användning 16 3.1 Inledning 16 3.2 Rättsordningen 16 3.2.1 Regeringens redovisning 16 3.2.2 Motionsförslag 17 3.2.3 Trafikutskottets ställningstagande 19 3.3 Utbildningen 22 3.3.1 Regeringens redovisning 22 3.3.2 Motionsförslag 23 3.3.3 Trafikutskottets ställningstagande 26 3.4 Samhällets informationsförsörjning 30 3.4.1 Regeringens redovisning 30 3.4.2 Motionsförslag 32 3.4.3 Trafikutskottets ställningstagande 34 Kommunikationsfrågor 34 Samhällets grunddatabaser 36 Säkerhet och sårbarhet 38 Internationell samverkan 39 3.5 Näringspolitiken 40 3.5.1 Regeringens redovisning 40 3.5.2 Motionsförslag 40 3.5.3 Trafikutskottets ställningstagande 41 3.6 Kulturpolitiken 42 3.6.1 Regeringens redovisning 42 3.6.2 Motionsförslag 42 3.6.3 Trafikutskottets ställningstagande 44 3.7 Den offentliga förvaltningens IT-användning 46 3.7.1 Regeringens redovisning 46 3.7.2 Motionsförslag 46 3.7.3 Trafikutskottets ställningstagande 47 3.8 Hälso- och sjukvård 48 3.8.1 Regeringens redovisning 48 3.8.2 Motionsförslag 49 3.8.3 Trafikutskottets ställningstagande 49 3.9 Miljöpolitiken 49 3.9.1 Regeringens redovisning 49 3.9.2 Motionsförslag 50 3.9.3 Trafikutskottets ställningstagande 50 3.10 Transportområdet 50 3.10.1 Regeringens redovisning 50 3.10.2 Motionsförslag 51 3.10.3 Trafikutskottets ställningstagande 51 3.11 Byggsektorn 53 3.12 Konsumentupplysning 53 3.13 Jämställdhetsfrågor 54 3.14 Kortare arbetsdag 55 3.15 Konsekvenser för trygghetssystemen 55 3.16 Övriga insatsområden m.m. 55 3.16.1 Regeringens redovisning 55 3.16.2 Trafikutskottets ställningstagande 56 Hemställan 57 Reservationer 60 Särskilt yttrande 76 Bilaga Yttranden från andra utskott 77 Konstitutionsutskottets yttrande 1995/96:KU7y 77 Finansutskottets yttrande 1995/96:FiU6y 93 Justitieutskottets yttrande 1995/96:JuU8y 97 Lagutskottets yttrande 1995/96:LU4y 105 Utrikesutskottets yttrande 1995/96:UU6y 112 Försvarsutskottets yttrande 1995/96:FöU4y 115 Socialutskottets yttrande 1995/96:SoU4y 121 Kulturutskottets yttrande 1995/96:KrU7y 126 Utbildningsutskottets yttrande 1995/96:UbU5y 137 Näringsutskottets yttrande 1995/96:NU8y 151 Bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU6y 160 Gotab, Stockholm 1996