Indirekta skatter
Betänkande 1991/92:SkU22
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU22
Indirekta skatter
Innehåll
1991/92 SkU22
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet de motioner som väckts under den allmänna motionstiden beträffande indirekta skatter.
De frågor som behandlas gäller bl.a. industrins energiskatter, miljöklasserna för oljor, bensinskatten, flygmiljöskatten, miljöskatter för försvaret, miljöklasserna för nya fordon, avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel, förpackningsskatten, en skatt på mjuka freoner, reklamskatten, reseskatten, hundskatten, stämpelskatten på fastigheter och stämpelskatten på aktier.
Utskottet föreslår tillkännagivanden till regeringen när det gäller råtalloljeindustrins konkurrenssituation och när det gäller stämpelskatten på fastigheter som överförs i samband med den s.k. Ädel-reformen. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats 14 reservationer och ett särskilt yttrande samt en meningsyttring.
Motionerna
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ej avskaffa den särskilda varuskatten samt vissa punktskatter,
43. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd reklamskatt enligt vad i motionen anförts,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för energibeskattningen,
45. att riksdagen beslutar avskaffa mervärdebeskattningen på fjärrvärme från den 1 januari 1993,
46. att riksdagen beslutar höja skatten på el från kärnkraftverk med 3 öre per kWh den 1 juli 1992,
47. att riksdagen beslutar höja skatten på el från vattenkraftverk med 3 öre per kWh den 1 juli 1992,
48. att riksdagen beslutar att all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el blir befriad från elskatt oavsett storlek och årsproduktion,
49. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el som säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning av avräkningspriset,
50. att riksdagen beslutar att miljöbonusen på vindkraftsproducerad el utformas så att även eldistributörer stimuleras till ökad aktivitet inom vindkraftssektorn,
51. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbonus som komplettering till elskattebefrielsen så att den totala miljöbonusen blir 20 öre/kWh,
52. att riksdagen beslutar höja koldioxidavgiften med 15 öre den 1 juli 1992,
53. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd bensinskatt med 15 öre i de tre storstadsregionerna enligt vad i motionen anförts,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning angående nya principer för bensin- och fordonsbeskattningen,
55. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatt på flygbränsle enligt samma principer som för fordonsbränsle,
56. att riksdagen, vid avslag på yrkande 55, hos regeringen begär förslag om höjd flygmiljöavgift enligt vad i motionen anförts.
1991/92:Sk601 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till skattebefrielse för varudeklarerade motorsågsbränslen, som medför hälsofördelar, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sk603 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället.
1991/92:Sk604 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om charterskattens utformning.
1991/92:Sk607 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av lagen om hundskatt och slopande av kommunernas skyldighet att föra ett särskilt hundskatteregister.
1991/92:Sk609 av Jarl Lander och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentiering av bensinskatten.
1991/92:Sk610 av Ulf Melin och Christer Lindblom (m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa lagen om hundregister.
1991/92:Sk611 av Bo Arvidson och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas skyldighet att ta ut hundskatt och föra hundskatteregister.
1991/92:Sk613 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till upphävande eller ändring av hundskattelagen i enlighet med vad som i motionen anförts.
1991/92:Sk614 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en differentierad förpackningsskatt.
1991/92:Sk615 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av dispensavgiften för amatörfordon,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en rullande 30-årsregel för befrielse från fordonsskatt,
3. att riksdagen hos regeringen begär att regler utarbetas som underlättar import av kulturhistoriskt intressanta fordon.
1991/92:Sk616 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder omgående bör vidtas för att skapa konkurrens på lika villkor för den industri som använder råtallolja som råvara.
1991/92:Sk619 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ökad differentiering av drivmedelsbeskattningen.
1991/92:Sk620 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att restitution medges på erlagd skatt på varor i lager samt att sänkningen av den särskilda varuskatten för denna produktgrupp införs först den 1 juli 1993.
1991/92:Sk624 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undanröja den extra energiskattebörda som svensk basindustri har jämfört med konkurrenterna inom EG och i bl.a. USA och Kanada och att detta sker inom tre år.
1991/92:Sk631 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av skatt på reklam i radio och TV.
1991/92:Sk634 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en elitklass för elbilar och andra speciellt miljövänliga bilar.
1991/92:Sk636 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kilometerskatt för icke-katalysatorrenade bilar samt höjd skatt för blyad bensin.
1991/92:Sk639 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om miljöavgifter på elproduktionen.
1991/92:Sk641 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett successivt borttagande av kilometerskatten för tunga lastfordon.
1991/92:Sk643 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra vägtrafikskattelagen.
1991/92:Sk647 av Per-Richard Molén och Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med huvuddragen i det betänkande som avgivits av kommittén för konkurrensneutral energibeskattning.
1991/92:Sk650 av Hans Karlsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika behandling av landstingskommunala fastighetsbolag och primärkommunala i fråga om stämpelskatt vid överförande av fastigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild lagstiftning för huvudmannaskapsförändringar vad gäller stämpelskatt.
1991/92:Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatterabatt på el för Vansbro kommun.
1991/92:Sk652 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upphäva lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier.
1991/92:Sk655 av Wiggo Komstedt och Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöklassindelning av nya fordon.
1991/92:Sk669 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående prissättningen på råtallolja.
1991/92:Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att föreslå nya miljöklasser för vägfordon som grundas på vad den effektivaste tekniken kan prestera.
1991/92:Fö304 av Ulla-Britt Åbark och Hans Göran Franck (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den miljöskatt på avgasutsläpp som tas ut av det civila flyget bör utvidgas till att också omfatta den militära flygverksamheten.
1991/92:Fö313 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den miljöskatt på avgasutsläpp som tas ut av det civila flyget bör utvidgas till att omfatta den militära flygverksamheten.
1991/92:Fö323 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flyg och andra militära fordon bör omfattas av miljöbeskattning på samma sätt som civil verksamhet.
1991/92:Fö330 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att också den militära flygverksamheten skall erlägga miljöavgifter.
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att uppmuntra utveckling av miljöanpassade fordon.
1991/92:T220 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöaccisen tas bort.
1991/92:T402 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av släpfordon dragna av jordbrukstraktorer.
1991/92:T429 av Max Montalvo m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av flytande 30-årsgräns för införselavgifter.
1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av differentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel,
8. att riksdagen beslutar att höja miljöavgiften på handelsgödsel så att den kompenserar tidigare genomförd sänkning av regleringsavgiften.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av skatt på HCFC, s.k. mjuka freoner,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av skatt på osorterat avfall,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen nu bör förbereda nästa steg i miljöklassningen av fordon,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av miljöklassningen av brännoljor och av den borttagna etanolskatten,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett miljöklassningssystem för bensin,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av differentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel,
49. att riksdagen beslutar att höja miljöavgiften på handelsgödsel så att det kompenserar tidigare genomförd sänkning av prisregleringsavgiften.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkta punktskatter så att miljövänliga bränslen blir ekonomiskt attraktivare för konsumenterna.
1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning av skattesystemet i riktning mot ett uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning.
Utskottet
Inledning
I det följande behandlar utskottet de allmänna motioner som väckts beträffande de indirekta skatterna. Mervärdesskattefrågor kommer utskottet att behandla i ett senare betänkande. Frågan om mervärdesskatt på fjärrvärme tas dock upp i detta sammanhang.
Energibeskattningen
Inriktningen
Energibeskattningen fick genom skattereformen en klarare miljöprofil. Reformen innebar att en stor del av skatteuttaget på arbetsinkomster och sparande omvandlades till energi- och miljöskatter. Vidare jämställdes energi med annan komsumtion i mervärdesskattehänseende.
Riksdagen har våren 1991 fastställt riktlinjer för energipolitiken. Dessa grundar sig på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet och innebär att energipolitiken har som mål att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi till konkurrenskraftiga priser och att energipolitiken utgår från vad natur och miljö kan bära. Omställningen av energisystemet sker enligt riktlinjerna med hänsynstagande till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd och är därför beroende av resultatet av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Särskilda energipolitiska program har utarbetats för att påskynda omställningen och utvecklingen av energisystemet, och en särskild kommission, Biobränslekommissionen, har tillsatts för att analysera förutsättningarna för en väsentligt ökad användning av biobränslen och lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt.
I motion Sk639 av Ivar Franzén (c) lägger motionären fram ett förslag som syftar till en bättre styrning av bränslevalet vid elproduktion. För att gynna biobränslen föreslår motionären att en särskild koldioxidavgift tas ut vid elproduktion och att inflytande medel återbetalas till elproducenter som använder biobränslen. Motionären hemställer att riksdagen hos regeringen begär ett förslag av denna innebörd.
I motion Jo645 (yrkande 16) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att miljövänliga bränslen bör gynnas genom sänkta punktskatter.
I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna ett tillkännagivande om att resurshushållning och användning av miljövänliga energiformer bör stimuleras på olika sätt (yrkande 44). De hemställer att riksdagen slopar momsen på fjärrvärme den 1 januari 1993 (yrkande 45), höjer skatten på el från vatten- och kärnkraftverk med 3 öre den 1 juli 1992 (yrkandena 46 och 47) och slopar skatten på el från vindkraftverk (yrkandena 48--50). Vidare yrkar motionärerna att riksdagen begär ett förslag som innebär att ett särskilt miljöbidrag införs för vindkraftsel så att miljöbonusen uppgår till 20 öre/kWh (yrkande 51). Slutligen yrkas att koldioxidskatten höjs med 15 öre den 1 juli 1992 (yrkande 52). I motion Jo646 (yrkande 2) anför samma motionärer att energibeskattningen bör läggas om så att förbrukningen styrs över från fossil- och kärnkraftsenergi till förnyelsebara energiformer och vill att riksdagen begär ett förslag av denna innebörd.
Det framgår av regeringsförklaringen och av vad som anförts i andra sammanhang att regeringen har för avsikt att redovisa riktlinjer för en EG-anpassning av de svenska skatterna, däribland energiskatterna. I regeringsförklaringen sägs också att miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och vindkraft utvecklas och stimuleras och att arbetet med att ersätta fossila bränslen med biobränslen påskyndas. Vidare har utredningen om översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och växthusnäringen under 1991 lagt fram betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (SOU 1991:90). I betänkandet föreslås att industrins energiskatter sätts ner till europeisk nivå. Förslaget är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande i dessa frågor avvaktas innan beslut fattas om olika förändringar i energibeskattningen. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka de förslag om ändringar i beskattningen som läggs fram i dessa motioner och avstyrker därför desamma.
Industrins nedsättning
Allmän energiskatt och koldioxidskatt som erläggs vid industriell tillverkning begränsas till 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. Det är det genomsnittliga förhållandet mellan skatt och försäljningsvärde inom en bransch som är avgörande för denna nedsättning. Regeringen kan vidare medge nedsättning av energiskatten för visst företag. Fram till årsskiftet 1991/92 begränsades skatten på detta sätt till 1,7 % av försäljningsvärdet. Fr.o.m. 1992 går gränsen vid 1,2 % av försäljningsvärdet. För olja gäller att endast 473 kr./m3 av den totala skatten på 810--1260 kr./m3 beaktas. Nedsättning är aktuell främst inom cement-, kalk- och tegelindustrin, massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin samt kemi- och gruvindustrin.
Utredningen (Fi 1990:10) om översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och växthusnäringen (Dir 1990:41) har i betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (SOU 1991:90) föreslagit att nedsättningsreglerna för industrin ersätts med särskilda energi- och koldioxidskattesatser för industriell tillverkning och för växthusnäringen. Skattesatserna bygger på EG:s s.k. 3-dollarnivå och ansluter enligt utredningen till dagens genomsnittliga europeiska förhållanden. Förslaget innebär att skatten för bränsle sätts ner till 10--20 % av nuvarande nivå och att skatten för el blir 0 kr.
I motionerna Sk647 av Per-Richard Molén och Olle Lindström (båda m) och Sk624 av Ian Wachtmeister (nyd) framställs yrkanden som går ut på att utredningens förslag bör genomföras.
Utskottet anser att regeringens ställningstagande till förslaget bör avvaktas och avstyrker därför motionerna.
Råtallolja
Råtallolja framkommer som en biprodukt inom massa- och pappersindustrin och används för framställning av specialkemikalier. Oljan kan också användas som ersättning för eldningsolja och andra bränslen. Någon allmän energiskatt eller koldioxidskatt tas inte ut för råtallolja. Inom massaindustrin sätts priset till externa köpare emellertid så högt att det motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den eldningsolja som råtalloljan skulle kunna ersätta.
I två motioner -- Sk616 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) och Sk669 av Karin Starrin (c) -- tar motionärerna upp bränslebeskattningens prishöjande effekt på råtalloljan. Motionärerna framhåller att svensk industri måste betala ett väsentligt högre pris för råtallolja än sina konkurrenter på världsmarknaden och begär ett tillkännagivande om att åtgärder bör vidtas för att skapa konkurrens på lika villkor.
Riksdagen har vid sin tidigare behandling av liknande yrkanden våren 1991 givit regeringen till känna att det är angeläget att problemen för den råtalloljebaserade industrin får sin lösning och att regeringen bör pröva frågan skyndsamt och vidta erforderliga åtgärder (1990/91:SkU26, rskr. 375).
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och anser således alltjämt att det är angeläget att konkurrensneutralitet skapas för den råtalloljebaserade industrin. Sedan riksdagens tillkännagivande har situationen emellertid förändrats genom det förslag om en Europaanpassning av industrins energiskatter som lagts fram i betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (jfr. föregående rubrik). Om detta förslag genomförs behövs inte längre några särskilda åtgärder för att skapa konkurrensneutralitet för råtalloljeindustrin. Även om det finns goda skäl att avvakta regeringens ställningstagande till förslaget anser utskottet att detta, bl.a. mot bakgrund av frågans tidigare behandling, inte får innebära att frågan på nytt skjuts framåt i tiden. Enligt utskottets mening är det nu angeläget att åtgärder omgående vidtas för att skapa konkurrens på lika villkor för råtalloljeindustrin. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk616 och Sk669.
Nedsättningen av elskatten på vissa orter
Sedan den 1 juli 1981 är skatten på el lägre i vissa kommuner i norra Sverige. Skillnaden var ursprungligen 1 öre/kWh men sedan den 1 mars 1990 gäller att elskatten är 2,2 öre i dessa kommuner och 7,2 öre/kWh i övriga landet. När gränsen för området med lägre elskatt drogs 1981 togs bl.a. hänsyn till medeltemperaturen under eldningssäsongen. I underlaget ingick då mätningar för normalperioden 1931--1960. Gränsen drogs från norra delen av Värmland till trakten av Örnsköldsvik.
I motion Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att Vansbro kommun bör ingå i området med lägre elskatt. Motionären hänvisar till SMHI:s mätningar av årsmedeltemperaturen under normalperioden 1961--1990.
Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att frångå den tidigare gränsdragningen och utskottet avstyrker därför motionen.
Trafikområdet
Miljöklassningen av oljor, m.m.
I motion Jo612 (yrkande 37) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att regeringen noga bör följa effekten av miljöklassningen av oljor och av den slopade etanolskatten och vid behov återkomma med förslag till ändringar.
Miljöklassningen av oljor infördes den 1 januari 1991 och innebär att diesel- och eldningsoljor delas in i tre miljöklasser vid energibeskattningen. Den 1 januari 1992 genomfördes vissa justeringar av miljökraven. Bl.a. skärptes svavelkravet i miljöklass 2 för att bränslet i denna miljöklass skall passa vissa s.k. LETT-fordon (lågemitterande tunga tätortsfordon) som finns i produktion. Samtidigt sänktes skatten i klass 1 och 2.
Bensinskatten för oblandad etanol avskaffades den 1 januari 1992 för att göra det möjligt att bedriva en tillräckligt omfattande försöksverksamhet med etanoldrivna bussar och för att stödja användningen av miljövänliga drivmedel.
Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller miljöklassindelningen av oljor och den slopade skatten på etanol och att regeringen vid behov återkommer med de förslag till förändringar som kan anses påkallade. Någon anledning till ett tillkännagivande i saken föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför motion Jo612.
I motion Sk619 av Hans Stenberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att fler miljöklasser bör införas för dieseloljor och skatteskillnaden ökas.
Utskottet erinrar om att miljöklassindelningen av oljor ändrats så sent som den 1 januari 1992. Enligt utskottets mening finns det skäl att avvakta erfarenheterna av dessa förändringar innan ytterligare justeringar övervägs. Utskottet avstyrker motion Sk619.
Kilometerskatten
I motion Sk641 av Bengt Dalström (nyd) hemställer motionärerna att frågan om en successivt slopad kilometerskatt för tunga fordon utreds, och i motion Sk636 (delvis) av Tuve Skånberg (kds) begärs ett tillkännagivande om att en progressiv kilometerskatt bör införas för bilar utan katalysatorrening.
Regeringen har den 5 december 1991 beslutat tillkalla en utredare för att se över beskattningen av dieseldrivna fordon och föreslå en ny form för beskattning som är anpassad efter vad som kommer att gälla inom EG. Enligt direktiven skall utredaren ta fram ett förslag som kan ersätta kilometerskattesystemet. Utredaren bör också överväga om detta bör föranleda ändringar i fordonsskatteuttaget och om anpassningen till EG bör föranleda ändringar i beskattningen när det gäller tunga fordon (Dir 1991:106).
Enligt utskottets mening bör resultatet av den nyligen tillsatta utredningen om de dieseldrivna fordonens beskattning avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.
Bensinskatten
I motion Jo612 (yrkande 38) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vill motionärerna ha ett tillkännagivande om att miljöklasser bör införas också för bensin. Utgångspunkten skall vara bensinkvaliteten, t.ex. innehållet av aromatiska kolväten. I motion Sk636 (delvis) av Tuve Skånberg (kds) begär motionären ett tillkännagivande om att skatten för blyad bensin bör höjas med 10 öre/l.
Enligt utskottets uppfattning måste miljövinsten av att införa ytterligare bensinkvaliteter vägas mot praktiska, administrativa och andra problem som en sådan ordning för med sig. Ytterligare kvaliteter innebär bl.a. att det ställs krav på fler tankställen på bensinstationerna. Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs ytterligare bensinkvaliteter och avstyrker därför motion Jo612 yrkande 38.
När det gäller kravet på en höjning av skatten för blyad bensin vill utskottet framhålla att skillnaden ökats så sent som den 1 juli 1991. Användningen av blyfri bensin ökar och är nu uppe i 58 %. Utskottet anser att den fortsatta utvecklingen bör avvaktas och avstyrker därför även motion Sk636.
I två motioner väcks frågor om en regional differentiering av bensinskatten. I motion Sk609 hemställer Jarl Lander och Sten-Ove Sundström (s) om ett tillkännagivande om att en regionalt differentierad bensinskatt bör införas. I motion Sk351 (yrkande 54) begärs ett tillkännagivande om att delar av fordonsskatten bör omvandlas till en drivmedelsbeskattning som görs regionalt differentierad. Motionärerna hemställer också om att bensinskatten i Stockholm, Malmö och Göteborg höjs med 15 öre/l (yrkande 53).
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden om olika former av regional differentiering av bensinskatten med hänvisning till de praktiska och administrativa problem som detta skulle medföra. För övrigt pågår det nu ett arbete med regionala avgifter på bilism i storstadsregionerna. Utskottet avstyrker motionerna Sk609 och Sk351 yrkande 54.
Motorsågsbränsle
I motion Sk601 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) yrkar motionärerna att riksdagen begär förslag om en skattebefrielse för motorsågsbränsle med hälsofördelar.
Utskottet vill liksom vid sin tidigare behandling (jfr 1990/91:SkU5) av liknande yrkanden framhålla att utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs för att få fram en motorsågsbensin som reducerar de hälsorisker som skogsarbetare upplever på grund av motorsågens avgaser. Utskottet är dock inte övertygat om att en skattebefrielse är den bästa metoden för att säkerställa användningen av det nya bränslet. En skattebefrielse skulle inte få en avgörande betydelse i sammanhanget men ge upphov till administrativa och kontrollmässiga problem. Utskottet avstyrker därför motionen.
Beskattningen av flyget
I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar beskatta flygbränsle på samma sätt som fordonsbränsle fr.o.m. den 1 juli 1992 (yrkande 55) och, vid avslag på detta yrkande, att miljöskatten på inrikesflyget höjs så att intäkterna ökar med 680 milj.kr. (yrkande 56).
Enligt utskottets uppfattning medger inte de regler som gäller för det internationella flyget att flygbränsle beskattas. Då delar av den nationella flygplansflottan har möjlighet att ekonomitanka utomlands blir härigenom också utrymmet för en beskattning av inrikesflygets bränsle begränsat.
När det gäller miljöskatten på inrikesflyget bör det framhållas att miljöskatten på kolväten och kväveoxider den 1 januari 1991 kompletterats med en koldioxidskatt. Vidare pågår det ett arbete med att ta fram ekonomiska styrmedel för flyget. När utskottet senast behandlade denna fråga förelåg förslag från luftfartsverket och miljöavgiftsutredningen som innebar att Sverige skulle använda sig av de landningsavgifter som den internationella regleringen medger och differentiera dessa med hänsyn till flygplanens avgasutsläpp och bulleregenskaper. Av de överväganden som då redovisades framgick emellertid att den internationella regleringen bedömdes lägga hinder i vägen för ett genomförande av detta förslag. Som en följd härav gav regeringen luftfartsverket i uppdrag dels att utreda och lämna förslag till ekonomiska styrmedel beträffande inrikesflyget, dels att inom den Europeiska civila luftfartsorganisationen (ECAO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) driva frågan om ekonomiska styrmedel också för utrikesflyget. Luftfartsverket har i december 1991 presenterat resultatet av sin utredning i rapporten Projekt Pris 92. Rapporten är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande nu avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
Militära flygplan och fordon
I fyra motioner framställs yrkanden som tar sikte på en miljöbeskattning av försvarets flygplan och fordon. Sådana yrkanden framställs i motionerna Fö323 (yrkande 3) av Birgitta Dahl m.fl. (s), Fö304 (yrkande 2) av Ulla-Britt Åbark och Hans Göran Franck (båda s), Fö313 (yrkande 6) av Maj Britt Theorin (s) och Fö330 (yrkande 2) av Gudrun Schyman m.fl. (v).
Enligt utskottets mening skulle en allmän energibeskattning eller en koldioxidbeskattning av försvarets fordon och flygplan endast leda till att försvarsanslaget måste höjas i motsvarande mån och dessutom kräva att skattelagarna anpassas efter de särskilda förhållandena på detta område. När det gäller de skatter som motiveras av miljöstyrningsskäl är det främst flygmiljöskatten på kolväten och kväveoxidutsläpp som skulle vara aktuell. Med hänsyn bl.a. till att försvarets användning inte grundar sig på kommersiella överväganden framstår det enligt utskottets mening som tveksamt om en sådan styrskatt skulle få någon inverkan på de militära flygplanens användning och utformning. Det anförda gäller i viss mån också för den differentierade försäljningsskatt som den 1 januari 1993 införs på tunga fordon. I vart fall framstår här andra metoder som mer ändamålsenliga. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen inom kort att ta upp dessa frågor i sina årliga anvisningar till överbefälhavaren. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att tillstyrka förslagen om en miljöbeskattning av militära fordon eller flygplan och avstyrker därför motionerna.
Miljöklasserna för nya fordon
Fr.o.m. den 1 januari 1993 delas nya personbilar, lastbilar och bussar in i tre olika miljöklasser (prop. 1990/91:156, SkU25). Bilar som uppfyller bilavgaslagens krav hänförs till miljöklass 3. Miljöklass 2 är utformad så att den så nära som möjligt överensstämmer med de krav som planeras införas i Sverige senast år 1996 och som ligger på den nivå som införs federalt i USA från 1994 års modeller. Miljöklass 2 skall således inrymma bilar som uppfyller de krav som kommer att införas inom EFTA och EG 1996, om dessa från miljömässiga utgångspunkter motsvarar de krav som gäller från 1994 års modeller i USA. I miljöklass 1 ställs högre krav. Under hösten 1991 har detaljerade bestämmelser om hur miljöklass 1 och 2 är avgränsade tagits in i bilavgasförordningen (SFS 1991:1481). Försäljningsskatten för personbilar, lätta lastbilar och bussar reduceras den 1 januari 1993 med 4 000 kr. i miljöklass 1 och höjs med 2 000 kr. i miljöklass 3. För de lätta lastbilar med flak som i dag inte är försäljningsskattepliktiga införs en försäljningsskatt om 6 000 kr. i miljöklass 3 och om 4 000 kr. i miljöklass 2. Också för tunga lastbilar och bussar införs bestämmelser om försäljningsskatt. I miljöklass 3 uppgår skatten till 20 000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7 000 kg och annars 65 000 kr. I miljöklass 2 utgår skatten med 6 000 kr. resp. 20 000 kr. De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. För bilar av 1992 års eller tidigare modell erläggs fr.o.m. den 1 januari 1993 försäljningsskatt efter de regler som gäller för fordon i miljöklass 3. För att hålla förändringarna statsfinansiellt neutrala återförs intäkterna från försäljningsskatten för tunga lastbilar och bussar samt lätta lastbilar med flak genom att kilometerskatten sänks den 1 januari 1993.
I motion T212 (yrkande 3) av Birger Rosqvist m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att kravnivån bör flyttas fram ett steg 1996. I motion Jo612 (yrkande 36) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att regeringen inför 1996 bör förbereda en ny klass som är minst lika sträng som de kommande USA-kraven och innebär att det uppställs krav på energieffektivitet och flerbränsledrift. Samtidigt bör enligt motionärerna kraven i klass II göras obligatoriska.
I motion Sk655 av Wiggo Komstedt och Jan Sandberg (båda m) begärs ett tillkännagivande om att EG-certifikat bör vara tillräckligt för godkännande och att Euro 2 bör godtas som miljöklass 2. Är även EG:s bullernorm uppfylld bör fordonet placeras i miljöklass 1. Styrmedlen bör enligt motionärerna belasta även äldre fordon så att de nuvarande tröskeleffekterna för tunga fordon undviks.
I motion Sk634 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) begärs ett tillkännagivande om att en särskild klass bör införas för elbilar och andra särskilt miljövänliga bilar. Avsikten är att de fordon som uppfyller särskilda krav skall få en kostnadsfördel på 30 000--40 000 kr. genom slopad försäljningsskatt och mervärdesskatt.
I motion Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v) anförs att naturvårdsverket bör få i uppdrag att föreslå nya miljöklasser som grundas på vad den effektivaste tekniken kan prestera och hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
I motion T220 (yrkande 3) av Max Montalvo (nyd) hemställer motionärerna att riksdagen slopar försäljningsskatten för tunga fordon för att på det sättet eliminera den tröskeleffekt som uppkommer genom att dessa fordon beläggs med försäljningsskatt fr.o.m. 1993 års modell.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen inom EG på detta område och härvid uppmärksammar eventuella skillnader mellan de krav som uppställs i Sverige och inom EG och vid behov återkommer med de förslag till åtgärder för att åstadkomma en anpassning som bedöms motiverade. Den tröskeleffekt som uppkommer genom att tunga fordon beläggs med försäljningsskatt fr.o.m. 1993 års modell, då skärpta avgaskrav införs för denna kategori, är enligt utskottets mening olycklig och kan, som framhålls i motion Sk655, få negativa miljöeffekter. Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar även detta problem. Av det anförda följer att någon åtgärd från riksdagens sida inte behövs i dessa delar. Utskottet avstyrker motionerna Sk655 och T220.
När det gäller frågan om en elitklass för elbilar och särskilt miljövänliga fordon är det förslag som läggs fram i motion Sk634 långtgående. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget men anser att det är värt att uppmärksamma. Utskottet utgår ifrån att regeringen tar upp och prövar behovet av en elitklass för särskilt miljövänliga fordon i lämpligt sammanhang. Någon åtgärd från riksdagens sida torde inte heller behövas i detta fall, varför utskottet avstyrker motion Sk634.
I övrigt har utskottet inte funnit skäl att tillstyrka eller gå närmare in på de förslag som lagts fram. Utskottet avstyrker således även motionerna T212, Jo612 och Sk674.
Veteranbilar
Fordon med årsmodellbeteckning 1950 eller äldre är befriade från fordonsskatt men inte från försäljningsskatt.
I motion Sk615 (yrkande 2) yrkar Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) att den årsmodellgräns som gäller för fordonsskatten omvandlas till en flytande 30-årsgräns. När det gäller försäljningsskatten hemställs (yrkande 3) att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att införsel av äldre och historiskt intressanta fordon underlättas genom en schablonaccis. I motion T429 (yrkande 5) av Max Montalvo m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att fordon som är äldre än 30 bör vara befriade från skatter och avgifter vid införsel.
Enligt utskottets mening finns det anledning att överväga om inte de angivna frågorna bör lösas på ett annat sätt än för närvarande. Utskottet är inte berett att nu gå närmare in på en prövning härav men förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang överväger dessa frågor. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida kan för närvarande inte anses påkallad. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Amatörbyggda fordon
I bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen (1987:586) uppställs särskilda avgasreningskrav för fordon av 1976 års och senare modeller. Statens naturvårdsverk har meddelat föreskrifter (SNFS 1990:12) om dispens från reningskraven för bl.a. ombyggda och amatörbyggda fordon. Med stöd av 10 § bilavgaslagen tas en dispensavgift ut som är avsedd att jämna ut den ekonomiska fördelen av att fordonet inte behöver uppfylla uppställda krav. Avgiften är 7 000 kr. för fordon av årsmodell 1976 och senare.
I motion Sk615 (yrkande 1) yrkar Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dispensavgiften bör slopas för amatörbyggda fordon.
Utskottet har erfarit att frågan om bilhobbyns situation aktualiserats i regeringskansliet med anledning av inkomna skrivelser och att en särskild arbetsgrupp kommer att tillsättas inom kommunikationsdepartementet för att se över dessa frågor. Utskottet utgår ifrån att den fråga som motionärerna tar upp kommer att omfattas av den översyn som skall göras av gruppen. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets mening nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.
Jordbrukstraktorer
Trafiktraktorer är traktorer över 2 ton som används för transport på allmän väg. En traktor som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske betraktas emellertid som en jordbrukstraktor. För skogsbruk gäller detta under förutsättning att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton. Om en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på ett sådant sätt att den blir att anse som en trafiktraktor skall tilläggsskatt betalas för en minsta period om 15 dagar. För trafiktraktorer utgår fordonsskatten efter vikt. Fordonsskatten för en bensindriven trafiktraktor med en tjänstevikt på 3 ton uppgår till 1 360 kr. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor över 2 500 kg är 225 kr. Släpvagnar som dras av jordbrukstraktorer vid transporter för jordbrukets behov är inte registreringspliktiga och därmed inte heller skattepliktiga.
I motion T402 (yrkande 1) av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att släp som dras av jordbrukstraktorer beskattas på samma sätt som andra släp. I motion Sk603 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) begärs ett tillkännagivande om att jordbrukstraktorer som används på allmän väg bör beskattas som lastbilar.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att en sådan ökad beskattning kan medföra en ökning av antalet transporter, vilket inte skulle förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionerna.
Betalningsskyldigheten för fordonsskatt
Enligt vägtrafikskattelagen (1988:327) skall fordonsskatt för ett skatteår betalas under månaden före skatteårets början. Betalningsskyldig är den som äger fordonet vid betalningsmånadens ingång.
I motion Sk643 av Ingrid Hemmingsson (m) begärs ett tillkännagivande om att ansvaret för fordonsskatten bör träffa den som äger fordonet vid beskattningsårets ingång.
Enligt utskottets mening har ordningen med skattskyldighet och betalning före skatteperiodens ingång den fördelen att skatten kan kontrolleras på ett enkelt sätt genom att ett särskilt skattemärke anbringas på bilen. Någon olägenhet som inte kan lösas genom information till de skattskyldiga bör denna ordning inte medföra. Utskottet avstyrker motionen.
Övriga punktskatter
Avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel
Enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel tas avgift ut med 60 öre per kg kväve och 1:20 kr. per kg fosfor i gödselmedel. Enligt lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel tas en avgift om 8 kr. per kg verksam beståndsdel ut av bekämpningsmedel. Handelsgödsel och bekämpningsmedel är också belagda med en prisregleringsavgift. Denna har höjts med 30 % hösten 1990 och med ytterligare 20 % våren 1991 i syfte att amortera den räntefria kredit som finansierar 1990 års spannmålsöverskott. I planerna ingår att avgiften åter reduceras med 20 % den 1 juli 1992.
Riksdagen har i beslut om tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 anvisat ett större belopp för omställningsåtgärder inom jordbruket. Av beloppet gäller 200 milj.kr. en avbetalning på den räntefria kredit som finansierar exporten av 1990 års skörd. Härigenom kan enligt vad som anförs i propositionen den särskilda höjning av prisregleringsavgiften som vidtogs för att finansiera dessa kostnader reduceras ytterligare den 1 juli 1992. Riksdagen avslog samtidigt ett yrkande om att den aviserade sänkningen av prisregleringsavgiften av miljöpolitiska skäl inte skulle genomföras. Härvid framhöll jordbruksutskottet att riksdagen i olika sammanhang beslutat om långtgående miljökrav för jordbruket och näringens hänsynstagande till naturvårdens intressen och erinrade också om att den särskilda höjningen av prisregleringsavgiften inte motiverats av miljöskäl (prop. 1991/92:25, JoU7).
I motion Jo612 (yrkande 49) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) hemställs att miljöavgiften på handelsgödsel höjs så att den planerade sänkningen av prisregleringsavgiften kompenseras. I motion Jo203 (yrkande 8) framställer Göran Persson m.fl. (s) ett liknande yrkande.
Skatteutskottet gör inte någon annan bedömning än den som ligger till grund för jordbruksutskottets nyss redovisade ställningstagande beträffande den aviserade sänkningen av prisregleringsavgiften och avstyrker därför de nu aktuella yrkandena om en kompenserande höjning av avgiften på handelsgödsel.
I motion Jo612 (yrkande 7) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att bekämpningsmedlen bör beläggas med en avgift som avpassas efter deras farlighet och risken med deras användning. Ett liknande yrkande framställs i motion Jo203 (yrkande 48) av Göran Persson m.fl. (s).
Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket pröva möjligheterna att införa differentierade miljöavgifter i förhållande till bekämpningsmedlens farlighet. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1992.
I avvaktan på resultatet av denna utredning avstyrker utskottet även dessa motionsyrkanden.
Förpackningsskatten, m.m.
I september 1991 avlämnade förpackningsutredningen sitt slutbetänkande Miljön och förpackningarna (SOU 1991:76). Utredningen föreslår att en lagstadgad skyldighet införs för producenter och andra intressenter att ta tillbaka förpackningar.
I motion Sk614 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) begärs ett tillkännagivande om att en differentierad förpackningsskatt bör införas, och i motion Jo612 (yrkande 24) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att en skatt på osorterat avfall bör införas.
Enligt vad som framgår av årets finansplan (bilaga 1.5) kommer en särskild arbetsgrupp att klarlägga effekterna av en avfallsskatt och därvid pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att minska avfallsvolymerna och främja avfallssortering. Arbetgruppen skall beakta de åtgärder som redan har genomförts eller kommer att genomföras i kommunerna. Vidare framgår det att regeringen under våren kommer att behandla förslagen från förpackningsutredningen.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande i dessa frågor avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.
En skatt på mjuka freoner
Miljöavgiftsutredningen redovisade i sitt slutbetänkande (SOU 1990:59) Sätt värde på miljön hur ett system med ekonomiska styrmedel kan utformas för att utjämna den ekonomiska fördelen av att använda HCFC-föreningar (s.k. mjuka freoner) som köldmedium och isolergas. Utredningen lade inte fram något förslag utan ansåg att frågan om ekonomiska styrmedel borde aktualiseras efter revideringen av Montrealprotokollet om ozonnedbrytande substanser i juni 1990.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö anfördes (s. 274) att enligt det reviderade protokollet är HCFC ämnen som behövs för att få till stånd en snabb avveckling av freonerna (CFC). Alla HCFC bör dock i sin tur ha ersatts med bättre alternativ senast år 2040 och om möjligt före år 2020. Beträffande ekonomiska styrmedel anfördes i propositionen att de kan vara en väg att påskynda utvecklingen av bättre alternativ och att regeringen avsåg att driva denna fråga nordiskt och internationellt. Regeringen var dock för tillfället inte beredd att föreslå införande av ekonomiska styrmedel för HCFC. Som ett första steg föreslogs i stället att den vanligaste HCFC-föreningen HCFC 22 förbjuds från den 1 januari 1994 med undantag för användningen som köldmedium och vid tillverkning av skumplast. Regeringen avsåg vidare att i samråd med EG och EFTA förbjuda användningen av alla HCFC-föreningar med nämnda undantag fr.o.m. den 1 januari 1994.
I motion Jo612 (yrkande 23) begär Ingvar Carlsson m.fl. (s) ett tillkännagivande om att en skatt på HCFC bör införas.
Regeringen har i bilaga 1.5 till finansplanen redovisat vissa grundläggande riktlinjer för användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och avser enligt vad som framgår att presentera en mer preciserad helhetsstrategi avseende ekonomiska styrmedels praktiska användning i miljöpolitiken i 1992 års kompletteringsproposition. Denna redovisning bör enligt utskottets mening avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Den särskilda varuskatten, m.m.
Skattereformen innebär att vissa punktskatter slopas fr.o.m. den 1 januari 1993. Bl.a. slopas den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat och på choklad- och konfektyrvaror samt vissa söta kex och wafers, dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten, skatten på videobandspelare och skatten på kassettband.
I motion Sk620 av Peter Kling m.fl. (nyd) yrkas att den särskilda varuskatt på kemisk-tekniska preparat som tagits ut för varor som finns i lager när skatten upphör restitueras och att slopandet senareläggs till den 1 juli 1993 för att kompensera skattebortfallet. I motion Sk351 (yrkande 28) begär Lars Werner m.fl. (v) ett tillkännagivande om att dessa skatter bör bibehållas också efter den 1 januari 1993.
Utskottet är inte berett att medverka till en ändring av beslutet att slopa dessa skatter och ser inte heller något skäl till ändrat ställningstagande när det gäller frågan om en restitution av skatten på de varor som finns i lager när skatten upphör. Liksom tidigare vill utskottet i denna del hänvisa till att den långa tid som ligger mellan beslutet att avskaffa skatterna och ikraftträdandet gör det möjligt för branschen att anpassa sin lagerhållning. Utskottet avstyrker motionerna.
Reklamskatten
I två motioner framställs yrkanden som rör beskattningen av reklam. I motion Sk631 av Berit Löfstedt m.fl. (s) framhåller motionärerna att det är angeläget att frågan om skatt på reklam i TV, radio och på video prövas snarast och begär ett tillkännagivande härom. I motion Sk351 (yrkande 43) av Lars Werner m.fl. (v) anför motionärerna att tillväxten i reklamsatsningarna bör begränsas genom att reklamskatten höjs och breddas med verkan fr.o.m. den 1 juli 1992.
Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat syfte har varit att förenkla administrationen av reklamskatten. Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1988:17) Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta behandlingen av reklamskatteutredningens betänkande bör avvaktas och är därför inte berett att tillstyrka något av de aktuella motionsyrkandena utan avstyrker dessa.
Reseskatten
I motion Sk604 av Leif Marklund m.fl. (s) yrkar motionärerna att reseskatten omvandlas till en procentavgift så att den inte missgynnar korta resor.
Utskottet har förståelse för de synpunkter som motionärerna anför men anser nu liksom tidigare att praktiska och administrativa hänsyn måste få överväga i detta fall. Utskottet avstyrker motionen.
Hundskatten
Enligt 7 § hundskattelagen åligger det varje kommun att föra ett hundskatteregister över anmälda innehav av skattepliktiga hundar. Kommunerna har rätt att själva bestämma hundskattens storlek.
I flera motioner yrkar motionärerna att hundskatten skall slopas. Yrkanden av denna innebörd har framställts i motionerna Sk607 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m), Sk610 av Ulf Melin och Christer Lindblom (m,fp), Sk611 av Bo Arvidson och Maud Ekendahl (m) och Sk613 av Inger Koch (m).
Enligt vad utskottet inhämtat pågår det inom regeringskansliet ett arbete som syftar till en förändring av dessa regler. Enligt utskottets mening bör resultatet av detta arbete nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionerna.
Stämpelskatten på fastigheter
Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter erläggs stämpelskatt vid förvärv av fastigheter. Föreligger synnerliga skäl kan dock befrielse från stämpelskatten medges. Enligt den praxis som utvecklats kan befrielse komma i fråga när en kommun eller ett kommunalt allmännyttigt bolag överför fastigheter som huvudsakligen används för bostadsändamål. Ett krav är att det är fråga om bostäder som står till allmänt förfogande. Används fastigheten t.ex. som personalbostad är detta krav inte uppfyllt. Ett annat fall när befrielse kan komma i fråga är när överföringen är en direkt följd av att riksdagen eller regeringen beslutat om ändrat huvudmannaskap för den verksamhet som fastigheten ingår i.
I motion Sk650 av Hans Karlsson (s) begärs tillkännagivanden om att landstingskommunala och primärkommunala bolag bör ha samma möjlighet till befrielse från stämpelskatt (yrkande 1) samt att ett särskilt undantag bör införas för huvudmannaskapsförändringar (yrkande 2). Motionären hänvisar till det stora antal överföringar som kommer att genomföras som en följd av riksdagens beslut att flytta huvudmannaskapet för äldrevården till primärkommunerna, den s.k. Ädel-reformen.
Enligt utskottets uppfattning innebär de regler som tillämpas på detta område inte att det görs skillnad mellan primärkommunala och landstingskommunala bolag. När det gäller av regering och riksdag beslutade huvudmannaskapsförändringar finns det en möjlighet till befrielse från stämpelskatten. Enligt utskottets mening finns det emellertid skäl att överväga en särskild regel för de överföringar som har samband med den s.k. Ädel-reformen. Det anförda bör riksdagen med anledning av den nu ifrågavarande motionen som sin mening ge regeringen till känna.
Stämpelskatten på aktier
En särskild stämpelskatt tas ut vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital. Skatten är två procent av aktiernas nominella belopp. Skattskyldigheten åligger aktiebolaget.
I motion Sk652 av Hugo Hegeland (m) begär motionären ett tillkännagivande om att stämpelskatten på aktier bör slopas. Motionären anför att skatten torde vara skadlig ur samhällsekonomisk synpunkt och att EG planerar att begränsa denna typ av skatter till högst en procent.
Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade redovisning av riktlinjer för en anpassning av de svenska skatterna till EG avvaktas innan ställning tas i denna fråga. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande energibeskattningens inriktning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 44--52, 1991/92:Sk639, 1991/92:Jo645 yrkande 16 och 1991/92:Jo646 yrkande 2, res. 1 (nyd) men. (v)
2. beträffande industrins nedsättning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk624 och 1991/92:Sk647, res. 2 (nyd)
3. beträffande råtallolja att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk616 och 1991/92:Sk669 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om råtalloljeindustrin,
4. beträffande nedsättningen av elskatten på vissa orter att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk651, men. (v)
5. beträffande effekten av miljöklasserna för oljor, m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 37, res. 3 (s)
6. beträffande fler miljöklasser för oljor att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk619, men. (v)
7. beträffande kilometerskatten att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk636 i denna del och 1991/92:Sk641, res. 4 (nyd)
8. beträffande miljöklasser för bensin att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 38, res. 5 (s)
9. beträffande skatten för blyad bensin att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk636 i denna del,
10. beträffande en regionalt differentierad bensinskatt att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 53 och 54 och 1991/92:Sk609, men. (v)
11. beträffande motorsågsbränsle att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk601,
12. beträffande beskattningen av flyget att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkandena 55 och 56, men. (v)
13. beträffande militära flygplan och fordon att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fö304 yrkande 2, 1991/92:Fö313 yrkande 6, 1991/92:Fö323 yrkande 3 och 1991/92:Fö330 yrkande 2, s.y. (s) men. (v)
14. beträffande miljöklasserna för nya fordon att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk655, 1991/92:Sk674, 1991/92:Jo612 yrkande 36, 1991/92:T212 yrkande 3 och 1991/92:T220 yrkande 3, res. 6 (s) res. 7 (nyd) men. (v)
15. beträffande en elitklass för särskilt miljövänliga fordon att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk634, men. (v)
16. beträffande veteranbilar att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk615 yrkandena 2 och 3 och 1991/92:T429 yrkande 5, res. 8 (nyd) men. (v)
17. beträffande amatörbyggda fordon att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk615 yrkande 1, res. 9 (nyd) men. (v)
18. beträffande jordbrukstraktorer att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk603 och 1991/92:T402 yrkande 1,
19. beträffande betalningsskyldigheten för fordonsskatt att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk643,
20. beträffande avgiften på handelsgödsel att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 8 och 1991/92:Jo612 yrkande 49, res. 10 (s)
21. beträffande avgiften på bekämpningsmedel att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 7 och 1991/92:Jo612 yrkande 48, res. 11 (s)
22. beträffande förpackningsskatten, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk614 och 1991/92:Jo612 yrkande 24, res. 12 (s)
23. beträffande en skatt på mjuka freoner att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 23, res. 13 (s)
24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m. att riksdagen avlsår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 28 och 1991/92:Sk620, res. 14 (nyd) men. (v)
25. beträffande reklamskatten att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 43 och 1991/92:Sk631, men. (v)
26. beträffande reseskatten att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk604,
27. beträffande hundskatten att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk607, 1991/92:Sk610, 1991/92:Sk611 och 1991/92:Sk613,
28. beträffande stämpelskatten på fastigheter att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk650 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en särskild regel för de överföringar som har samband med den s.k. Ädel-reformen,
29. beträffande stämpelskatten på aktier att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk652.
Stockholm den 17 mars 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Tage Påhlsson (c) och Ulf Eriksson (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Energibeskattningens inriktning (mom. 1)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Ny demokrati vill utveckla samhället så att miljön i vid bemärkelse blir den bästa möjliga. Givetvis måste miljökraven vara realistiska, men god arbetsmiljö, ren luft, friska vatten och en grönskande natur är självklara önskemål. Dessa önskemål måste dock kunna förenas med den ekonomiska verkligheten. Vi måste skapa de resurser som är en absolut förutsättning för att få råd att förbättra miljön.
Principen bör vara att svenskarna, näringslivet och samhället får så billig och säker energi som möjligt. Detta har en direkt inverkan på sysselsättningen, på internationell konkurrenskraft, på utländska företags benägenhet att investera i Sverige, liksom på allas vår livskvalitet. Det bästa sättet att nå detta mål är att avreglera och avmonopolisera energisektorn. Vi anser att Sverige skall utnyttja kärnkraftverken, förbättra säkerheten och vidareutveckla kärnkraftsteknologin som är en av Sveriges spetsteknologier. Över hälften av elproduktionen kommer i dag från kärnkraftverken! I ett längre perspektiv och med känd teknologi är det kärnkraft och vattenkraft som Sverige måste satsa på. Det är den enda realistiska vägen som inte ökar utsläppen av växthusgaser.
Miljöfrågorna är internationella för att inte säga globala. Till de stora frågorna hör bl.a. uttunningen av ozonskiktet och försurningen av mark och vatten. Miljövänliga bränslen har fördelar som måste tas till vara genom en ökad användning. Punktskatterna på miljövänliga bränslen bör därför sänkas.
Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad som anförts om sänkta skatter på miljövänliga bränslen och tillstyrker därför motion Jo645.
dels vid moment 1 hemställt 1. beträffande energibeskattningens inriktning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 16, och med avslag på motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 44--52, 1991/92:Sk639 och 1991/92:Jo646 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om sänkta punktskatter på miljövänliga bränslen.
2. Industrins nedsättning (mom. 2)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Sveriges industri bär i dag på en extra energiskattebörda på drygt 4 miljarder kronor. Den höga svenska energibeskattningen är ett av de allvarligaste hemmagjorda och kostnadsfördyrande hindren för särskilt den energiintensiva industrins konkurrenskraft.
Vi kan dagligen läsa om neddragningar och permitteringar inom stål- och skogsindustrin på grund av vikande marknader eller kostnadsproblem. Svensk skogs- och kemiindustri har under senare år gjort stora investeringar utomlands. Med ett bättre kostnadsläge i Sverige skulle investeringarna i flera fall i stället ha kunnat komma Sverige till del. Även om energibeskattningen endast utgör en bland flera kostnadsfaktorer, utgör den ett speciellt svenskt kostnadsförhöjande inslag, som medför minskade investeringar i Sverige och förlust av arbetstillfällen.
I betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (SOU 1991:90) föreslås att den svenska industrins energiskatter sänks till Europanivå. Sänkningen föreslås för att de svenska företagen skall kunna konkurrera på mer lika villkor med sina utländska konkurrenter. Utredningen redovisar undersökningar som visar att ett slopande av industrins energiskattebelastning skulle kunna medföra en ökning av industrins årliga produktion med ca 20 miljarder kronor och av antalet arbetstillfällen i industrin med ca 10 000 -- mest i de sysselsättningssvaga länen. Därtill kommer de indirekta effekterna i bl.a. servicenäringarna. De kan vara lika stora.
Det är viktigt att snarast undanröja den extra skattebörda som svensk basindustri har jämfört med konkurrenterna inom EG och i bl.a. USA och Kanada. Förslaget om en Europaanpassning av den svenska industrins energiskatter bör därför genomföras snarast och senast inom tre år. Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen det anförda till känna och tillstyrker således motion Sk624.
dels vid moment 2 hemställt 2. beträffande industrins nedsättning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk624 och med anledning av motion 1991/92:Sk647 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om industrins energiskatter.
3. Effekten av miljöklasserna för oljor, m.m. (mom. 5)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut om miljöklassindelning och differentierad beskattning av brännoljor har i stort haft den avsedda effekten. Renare dieselbränslen har varit en effektiv väg för att snabbt nedbringa utsläppen av framför allt cancerframkallande partiklar.
Bränslen som är väsentligt renare introduceras nu på marknaden. Regeringen bör, som det uttalades i miljöpropositionen, noga följa utvecklingen på marknaden och återkomma till riksdagen med förslag, om vissa regler i systemet behöver omprövas. I det sammanhanget bör miljöeffekterna av den slopade skatten på motoretanol bedömas.
Vi anser att riksdagen bör understryka betydelsen av en noggrann uppföljning genom att som sin mening ge regeringen det anförda till känna och tillstyrker således motion Jo612 yrkande 37.
dels vid moment 5 hemställt 5. beträffande effekten av miljöklasserna för oljor, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av att noga följa effekten av miljöklassningen av oljor och av den slopade skatten på etanol för motordrift.
4. Kilometerskatten (mom. 7)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
När det gäller transporter lever Sveriges industri med ett naturligt geografiskt handikapp. Transportavståndet mellan kunder och leverantörer är ofta 70 till 80 mil längre för den svenske tillverkaren än för konkurrerande företag på kontinenten. Samtidigt ökar transportintensiteten på grund av snabbare och mindre leveranser, eftersom detta ger en mindre kapitalkrävande lagerhållning.
Till det geografiska handikappet kommer bördan av extra tunga skatter och avgifter. Skattebelastningen för svenska tunga fordon är i dag mer än dubbelt så hög som för EG-genomsnittet (ca 100 000 kr. per år för ett 40-tons ekipage). Detta sammanhänger med den för Sverige (och Norge) unika kilometerskatten, som inte finns inom EG. Vad detta betyder ur konkurrenssynpunkt för svensk industri och svenska åkerier är uppenbart. Enligt industrins beräkning skulle ett slopande av kilometerskatten innebära ca 5 % lägre vägtransportkostnader -- motsvarande ca 2,5--3 miljarder kronor. Att ta bort kilometerskatten skulle stärka den svenska industrins konkurrenskraft.
Regeringen har tillsatt en utredare som ser över dessa regler, men uppgiften är inte att befria svensk industri från denna belastning utan att hitta en annan form för beskattningen!
Vi anser att målsättningen bör vara att kilometerskatten slopas och föreslår därför att riksdagen med bifall till motion Sk641 hos regeringen begär en utredning om ett successivt borttagande av kilometerskatten för tunga lastfordon.
dels vid moment 7 hemställt 7. beträffande kilometerskatten att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk641 och med avslag på motion 1991/92:Sk636 i denna del hos regeringen begär en utredning om successivt slopad kilometerskatt.
5. Miljöklasser för bensin (mom. 8)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Trafiken är en av de största källorna till miljöförstöringen. Det är därför viktigt att systemet med skatterabatter för drivmedel med goda miljöegenskaper används på de områden där miljövinster kan göras.
Miljöklassningen av oljor har, som vi framhållit ovan, i stort haft avsedd effekt. Miljöklassningen har bl.a. den fördelen att kraven kan utformas i nära anslutning till vad miljöhänsynen kräver.
När det gäller bensin har skatterabatten för blyfri bensin fått avsedd verkan genom att användningen av blyad bensin minskar. En ännu bättre miljöanpassning kan emellertid uppnås om miljöklasser införs också för bensin. Utgångspunkten för en sådan klassindelning bör vara bensinens miljöegenskaper, t.ex. innehållet av aromater.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande 38 som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 8 hemställt 8. beträffande miljöklasser för bensin att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om miljöklasser för bensin.
6. Miljöklasserna för nya fordon (mom. 14)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Sverige var först i Europa med att införa skärpta krav på personbilar. Motståndet mot skärpta avgaskrav har tidvis varit hårt i Sverige men framför allt i vissa delar av Västeuropa. Utvecklingen under senare år har därför varit glädjande. EG:s beslut att från 1993 införa i stort sett de svenska kraven och att man uttalat en vilja att ytterligare skärpa dessa krav är ett exempel på detta.
Det är också glädjande att den borgerliga regeringen har givit ut en förordning för miljöklassindelning av fordon fr.o.m. 1993 års modeller, trots att moderater och folkpartister så sent som våren 1991 var emot detta beslut.
Sverige bör spela en fortsatt aktiv roll i detta arbete. Nästa kravnivå måste vara minst lika sträng som de kommande USA-kraven. Utvecklingen av mer miljöanpassade fordon måste präglas av långsiktighet. Kraven måste också omfattas av så många länder som möjligt. De bör vidare vara teknikneutrala. Hittills har kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar reglerats. I nästa steg bör även krav på energieffektivitet och flerbränsledrift ingå.
Regeringen bör förbereda nästa steg i miljöklassningssystemet. I samband med att en ny obligatorisk nivå -- vilken i stort motsvarar miljöklass II -- införs 1996 bör klassningssystemet tillföras en ny klass med en mer avancerad kravprofil enligt ovan. På så sätt kan de skärpta krav som bör införas vid sekelskiftet förberedas och dessutom få genomslag tidigare.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 14 hemställt 14. beträffande miljöklasserna för nya fordon att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 36, med anledning av motionerna 1991/92:Sk674 och 1991/92:T212 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk655 och 1991/92:T220 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en skärpning av miljökraven år 1996.
7. Miljöklasserna för nya fordon (mom. 14)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Som jag anfört i min reservation beträffande kilometerskatten lever Sveriges industri med både ett naturligt geografiskt handikapp och bördan av extra tunga skatter och avgifter. Skattebelastningen för svenska tunga fordon är i dag mer än dubbelt så hög som för EG-genomsnittet (ca 100 000 kr. per år för ett 40-tons ekipage).
Fr.o.m. den 1 januari 1993 skall alla nya lastbilar vara utrustade med avgasreningssystem. Samtidigt träder en ny miljöskatt i kraft som innebär att varje ny lastbil äver 7 tons totalvikt skall betala 63 000 kr.
Det kan inte vara rimligt att en köpare både skall betala extra för att få en bil som är utrustad med avgasreningssystem och samtidigt betala en straffskatt för miljön. Som anförs i motion T220 bör denna straffskatt tas bort redan innan den hunnit träda i kraft.
När det gäller miljöklasserna för tunga lastbilar är det viktigt att dessa verkligen anpassas till de krav som uppställs inom EG. De nuvarande klasserna avviker på flera punkter.
För att harmonisera svenska miljökrav med EG:s, måste miljöklasserna ändras enligt följande:
EG-certifikat måste utgöra tillräcklig grund för godkännande även i Sverige.
EG-certifikat som visar att fordonen uppfyller Euro 2 måste utgöra tillräcklig grund för godkännande enligt miljöklass 2 i Sverige.
Ovanstående certifikat kompletterat med EG-certifikat som visar uppfyllda bullerkrav enligt EG-norm måste utgöra tillräcklig grund för godkännande enligt miljöklass 1 i Sverige.
Jag föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sk655 och T220 dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om slopad miljöaccis för tunga fordon, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en EG-anpassning av de svenska kraven.
dels vid moment 14 hemställt 14. beträffande miljöklasserna för nya fordon att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk655 och 1991/92:T220 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk674, 1991/92:Jo612 yrkande 36 och 1991/92:T212 yrkande 3 dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att accisen för tunga fordon slopas, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en EG-anpassning av de svenska kraven.
8. Veteranbilar (mom. 16)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Upp emot 2 miljoner människor i Sverige är intresserade av hobbyfordon i någon form. Alla som håller på med hobbyfordon bör stödjas och uppmuntras i sin hobby. Här frodas kreativitet och teknisk uppfostran på ett naturligt sätt.
Vad är då ett hobbyfordon? Det kan vara: veteranfordon -- ombyggda eller hembyggda -- tävlingsfordon eller på annat sätt udda fordon.
Ett problem för dem som sysslar med motorhobby är de skatter och avgifter som är avsedda för fordon i bruk. Äldre bilar är i och för sig befriade från fordonsskatt men gränsen går vid 1950 års modell.
Jag anser att man bör införa en flytande 30-årsgräns och att denna skall gälla generellt. Detta innebär att man tar bort alla skatter och införselavgifter för fordon som är äldre än 30 år. När införselavgifterna innebär pålägg på köpeskillingen på 50--70 % är det inte så många som har råd att ta hem historiskt intressanta fordon.
Jag stöder de yrkanden med denna inriktning som väckts i motionerna T429 och Sk615 och föreslår därför att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
dels vid moment 16 hemställt 16. beträffande veteranbilar att riksdagen med bifall till motion T429 yrkande 5 och med anledning Sk615 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en flytande 30-årsgräns för införselavgifter och fordonsskatt.
9. Amatörbyggda fordon (mom. 17)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Motorintresset förenar och engagerar många människor. I föreningar och i kamratkretsen förenas tekniskt intresse med social samvaro. Människor med ett aktivt fritidsintresse löper mindre risk att hamna i drogberoende eller drabbas av andra sociala problem. Trots dessa positiva effekter av motorhobbyverksamhet understöds den inte aktivt av samhället.
Enligt vår uppfattning finns det några enkla förändringar i dagens regelsystem som till ringa kostnader för statskassan skulle få stora positiva effekter. Antalet registrerade amatörbyggda fordon uppgår till cirka 10 000. Varje år tillkommer cirka 60 rena amatörbyggen.
Enligt bilavgasförordningen (1987:586) skall bilar av olika årsmodeller uppfylla vissa avgasreningskrav. Enligt 20 § får naturvårdsverket medge avsteg eller undantag från dessa krav "om det är av ringa betydelse ur miljösynpunkt". I de fall naturvårdsverket meddelar undantag från avgasreningskraven skall en dispensavgift tas ut. Olika avgifter för olika kategorier av fordon finns fastställda i naturvårdsverkets författningssamling 1988:4. En av kategorierna omfattar bl.a. amatörbyggda bilar av 1989 och senare års modell. Om dessa fordon beviljas undantag från avgasreningskraven uttas en engångsavgift på 7000 kr. vid första registreringsbesiktningen.
Denna avgift svarar i vissa fall för upp emot 50 % av den totala utgift som bilbyggaren har för sitt fordon. Merparten av "kostnaden" för fordonet är ideellt hobbyarbete. Detta är helt orimligt. Denna avgift bör därför snarast slopas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 17 hemställt 17. beträffande amatörbyggda fordon att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk615 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om slopad dispensavgift för amatörfordon.
10. Avgiften på handelsgödsel (mom. 20)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Det är ett miljömål att minimera användningen av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. Växtnäringsläckaget från jordbruket är ett akut problem, särskilt i de södra delarna av landet. Jordbrukets kväveläckage till havet beräknas vara 25000--40000 ton per år.
För att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan beslöt riksdagen år 1988 att halvera kväveläckaget fram till år 2000. Detta mål tidigarelades 1991 och skall nu nås till år 1995. Jordbruksverket har i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att minska kväveutsläpp till vatten och luft från jordbruksföretag. Ammoniakutsläppen skall minska med 25 % till år 1995 i södra och västra Götaland. Möjligheten och konsekvenserna av en 50-procentig minskning av ammoniakavgången till år 2000 i samma områden skall också utredas.
Mot den bakgrunden var regeringens förslag i tilläggsbudget I (prop. 1991/92:25) att sänka prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel en felaktig signal till jordbrukarna. Beslutet innebar ett steg bakåt i arbetet med att minska miljöskadorna från jordbruket.
Riksdagen har också beslutat att införande av en miljöskatt bör övervägas i samband med att prisregleringsavgifterna avskaffas. Dessförinnan skall det utredas om en skatt är lämplig och vilken nivå som är kostnadseffektiv för att få till stånd en minskning av kväveläckaget. Någon sådan utredning har inte föregått regeringens förslag.
I avvaktan på ett förslag från regeringen om en miljöskatt på handelsgödsel föreslår vi att miljöavgiften på handelsgödsel höjs så att sänkningen med 200 milj.kr. av prisregleringsavgiften kompenseras.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motionerna Jo203 yrkande 8 och Jo612 yrkande 49 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 20 hemställt 20. beträffande avgiften på handelsgödsel att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 8 och:Jo612 yrkande 49 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en höjning av avgiften på handelsgödsel.
11. Avgiften på bekämpningsmedel (mom. 21)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Riksdagen beslutade år 1988 om en halvering av bekämpningsmedelsanvändningen mellan åren 1986 och 1990. Programmet har genomförts på ett framgångsrikt sätt då användningen har halverats till 1990. Detta är en prestation som är unik internationellt sett.
Riksdagen har härefter beslutat om en ytterligare halvering till strax efter mitten av 1990-talet. Kemikalieinspektionen har fått riksdagens uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket pröva möjligheten att införa differentierade miljöavgifter på bekämpningsmedel i förhållande till medlens farlighet och risken med deras användning. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 juni 1992.
När genomgången är klar anser vi att mycket talar för att man, efter beslut om vilka medel som skall förbjudas, för de medel som återstår inför en miljöavgift i förhållande till medlens farlighet och risken med deras användning.
Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna och tillstyrker således motionerna Jo612 yrkande 7 och Jo203 yrkande 48.
dels vid moment 21 hemställt 21. beträffande avgiften på bekämpningsmedel att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 7 och 1991/92:Jo612 yrkande 48 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en avgift på bekämpningsmedel som utgår efter medlens farlighet och risken med deras användning.
12. Förpackningsskatten, m.m. (mom. 22)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Hanteringen av det avfall som uppkommer har successivt förbättrats genom hårdare miljökrav på såväl deponier som förbränningsanläggningar. Huvudmålet måste dock vara att så lite avfall som möjligt kommer till slutlig behandling. Källsortering av avfallet är ett viktigt sätt att ytterligare förbättra behandlingen och underlätta återanvändning och återvinning.
Riksdagen uttalade 1990 att förbränning och deponering av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid utgången av 1993. Som en följd av riksdagsbeslutet skall kommunerna upprätta heltäckande avfallsplaner. Ett fullständigt kommunalt ansvar skall införas för avfallet. Kommunerna har också fått möjlighet att differentiera avfallstaxorna för att kunna stimulera sortering. Den låga kostnaden för att lämna obehandlat avfall till slutbehandling är en viktig faktor som motverkar sortering. Även förhållandet att jungfruligt material ofta är billigare än återvunnet motverkar en från miljö- och resurssynpunkt önskvärd hantering.
Miljöavgiftsutredningen föreslog sommaren 1990 att en avgift skall införas på osorterat avfall. Den socialdemokratiska regeringen uttalade sig i samband med miljöpropositionen för ökad användning av ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet, men att utformningen av den föreslagna avgiften behövde övervägas ytterligare. Detta arbete bör nu vara slutfört.
Vi föreslår att en avgift på osorterat avfall införs senast från och med 1994. Miljöfarligt och branschspecifikt avfall bör undantas. Avgiftens storlek bör noga prövas så att den får en styrande verkan. Nivån kan bedömas till i storleksordningen 200 kr. per ton avfall. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande 24 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 22 hemställt 22. beträffande förpackningsskatten, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 24 och med avslag på motion 1991/92:Sk614 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en skatt på osorterat avfall.
13. En skatt på mjuka freoner (mom. 23)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har
dels anfört följande:
Arbetet med att se till att hälso- och miljöfarliga ämnen inte sprids i omgivningen måste fortgå på bred front. Vi måste se till att alla ämnen är kända till sin hälso- och miljöpåverkan. Hösten 1992 görs en ny revidering av det s.k. Montrealprotokollet som reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen, bl.a. CFCs, dvs. freoner. Sverige har varit mycket pådrivande i arbetet för en internationell avveckling av dessa ämnen, inte minst i samband med revideringen 1990. Sverige bör nu utarbeta ett nytt förslag för hur protokollet skall skärpas i nästa steg. För att göra en snabb avveckling av CFC möjlig har en viss användning av HCFC, s.k. mjuka freoner, tillåtits. Samtidigt var avsikten att användningen inte skulle bli alltför stor och att den fortsatta utvecklingen skulle följas mycket noga. HCFC har stor växthuseffekt, och användningen ökar snabbare än planerat. En miljöskatt bör därför snarast införas för att begränsa användningen.
Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 23 hemställt 23. beträffande en skatt på mjuka freoner att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en skatt på mjuka freoner.
14. Den särskilda varuskatten, m.m. (mom. 24)
Ulf Eriksson (nyd) har
dels anfört följande:
Många företag lever i dag under mycket svåra förhållanden, skattetrycket är högt och man har svårt att i utlandet konkurrera med sina varor och tjänster. Enligt riksdagsbeslut skall den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat, choklad och konfektyr upphöra den 1 januari 1993, och detta är en utveckling i rätt riktning.
Alla goda åtgärder har ju även en eller flera baksidor. En av dessa baksidor är den konfiskation av företagarnas ekonomiska medel som uppstår vid denna skattesänkning. Företagen betalar ju in denna skatt vid sina inköp av varor. Man skall inte ta bort en sådan skatt just när företagen ligger med ett stort lager och således har betalt mycket skatt på detta lager. Ett antal produkter kommer att vara kvar i lager den sista december 1992. Det vore därför rättvist samt företagsstimulerande att betala tillbaka skatten på innestående lager och även ändra tidpunkten för skattesänkningen. Företagen, som redan idag har svårt att överleva, skulle tappa mellan 40 000 och 200 000 kr. per företag om någon restitution inte genomförs. Detta är definitivt inte bra med tanke på att den nya regeringen förespråkar ett bra företagsklimat för att klara både sysselsättning och företagande.
I Danmark avskaffades motsvarande skatt den 1 juli 1991. Där inventerade handlarna sina lager och drog av erlagd skatt vid kommande momsredovisningstillfällen. Detta skulle också i Sverige vara en bra och smidig lösning.
Som anförs i motion Sk620 bör således slopandet av den särskilda skatten senareläggas till den 1 juli 1993 och restitution av erlagd skatt på varor i lager medges. Regeringen bör dock få återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 24 hemställt 24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk620 och med avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkande 28 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
Särskilt yttrande
Militära flygplan och fordon (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har anfört följande:
Det militära flyget står för en relativt stor andel (ca 25 %) av all flygbränsleförbrukning i landet. Därmed svarar också militärflyget för en mycket stor del av flygets samlade utsläpp. Det militära flyget undantas emellertid från den miljöskatt som gäller civilflyget.
Från miljösynpunkt är det en stor fördel om även det militära flyget kan inordnas i det miljöarbete som inletts inom det civila området. Inordnandet av militärflyget i miljöbeskattningen kommer självfallet att leda till ett behov av en viss höjning av försvarsanslaget och kräva en viss anpassning av skattelagarna efter de särskilda förhållandena på detta område.
När det gäller de skatter som motiveras av miljöstyrningsskäl är det främst flygmiljöskatten på kolväten och kväveoxidutsläpp som skulle vara aktuell. Med hänsyn till att försvarets användning inte grundar sig på kommersiella överväganden är det särskilt angeläget att ytterligare överväga hur en sådan styrskatt skall utformas för att få någon inverkan på de militära flygplanens användning och utformning.
Vi anser att det är angeläget att regeringen i sina årliga anvisningar till överbefälhavaren tar upp frågan om hur en miljöbeskattning med ovanstående inriktning skulle kunna utformas för att inordna även den militära flygverksamheten och användningen av andra militära fordon i miljöarbetet.
Vi utgår ifrån att regeringen kommer att ge sådana anvisningar och framställer därför inte något yrkande i detta ärende. Vi följer dock utvecklingen och kommer vid behov att väcka de yrkanden som krävs.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Energiområdet
Enligt Vänsterpartiet bör beskattningen på energiområdet ha en inriktning som innebär att skattepolitiska åtgärder används för att stimulera resurshushållning och en övergång till miljövänliga energiformer. Härigenom skapas förutsättningar för en avveckling av kärnkraften. Mervärdesbeskattningen av fjärrvärme gör att detta energi- och miljöpolitiskt välmotiverade energisystem riskerar att slås ut från stora delar av energimarknaden och bidrar också till de höga boendekostnaderna. Momsen på fjärrvärme bör därför slopas. Vindkraften måste stimuleras. I ett första steg kan detta ske genom att elskatten slopas för all el som producerats i vindkraftverk. Andra steget bör vara ett miljöbidrag som höjer vindkraftens sammantagna miljöbonus till 20 öre/kWh. För att motverka utsläppen av koldioxid föreslår Vänsterpartiet att koldioxidskatten höjs med 15 öre per kg koldioxid. Slutligen bör skatten på el från kärnkraftverk och vattenkraftverk höjas med 3 öre per kWh och differentieringen mellan vattenkraftverk byggda före respektive efter 1973 slopas. Jag instämmer i de yrkanden som i dessa hänseenden framställs i motionerna Sk351 och Jo646 av Lars Werner m.fl. (v). Regeringen bör dock återkomma med förslag i de fall då lagstiftning begärs.
I motion Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) tar motionärerna upp en rättvisefråga som rör nedsättningen av elskatten på vissa orter. Enligt motionärerna bör gränsen för det område i norra Sverige som har lägre elskatt justeras med hänsyn till de nya mätningar av årsmedeltemperaturen som föreligger. Härvid bör utgångspunkten vara att kommuner som har en årsmedeltemperatur under + 4° C skall ingå i området. Jag ställer mig i denna del bakom motionärernas yrkande.
Trafikområdet
Det är viktigt att de nyligen införda miljöklasserna för oljor har en optimal utformning. I motion Sk619 av Hans Stenberg m.fl. (s) anförs att det finns nya dieseltyper med mycket låga emissionsvärden som inte ger någon skattefördel och att fler miljöklasser för oljor därför bör införas och skatteskillnaden ökas. Härigenom uppnås en större användning av mer miljövänliga bränslen. Jag instämmer i motionärernas yrkande.
Det är också viktigt att regeringen noga följer effekten av miljöklasserna på oljor och av den slopade skatten på oblandad etanol. Jag biträder därför reservation 3.
Skatteskillnaden mellan blyfri och blyad bensin har i stort sett haft avsedd effekt. En ännu bättre miljöanpassning kan uppnås om miljöklasser för bensin införs. Jag biträder därför även reservation 5.
I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att skatterna på trafikområdet i högre grad bör vara inriktade mot bränslepriset. Härigenom erhålls en styrning mot låg bränsleförbrukning och kollektiva transporter. I motionen föreslås att fordonsskatten sätts ner till hälften och ersätts med en regionalt differentierad bensinskatt. Motionärerna föreslår också att bensinskatten snarast höjs med 15 öre/l i storstäderna. Jag ställer mig bakom dessa yrkanden. Regeringen bör dock återkomma med ett skyndsamt förslag när det gäller bensinskattehöjningen.
Flyget bidrar kraftigt till miljöförstöringen. Som framhålls i motion Sk351 bör beskattningen av flyget öka. I första hand bör flygbränsle omfattas av samma regler som gäller för fordonsbränsle. En sådan beskattning ger intäkter på 1,6 miljarder kronor. Om den inte genomförs bör flygmiljöskatten i stället höjas med motsvarande 680 milj.kr. Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära förslag i enlighet med det anförda.
Försvaret förbrukar ca 25 % av allt flygbränsle i landet och svarar därmed för en mycket stor del av flygets samlade utsläpp. Trots detta undantas det militära flyget från de miljöavgifter för utsläppta avgaser som gäller civilflyget. Som anförs i motion Fö330 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör också den militära flygverksamheten erlägga miljöavgifter. Utskottet borde enligt min mening ha tillstyrkt yrkandet om ett tillkännagivande av denna innebörd.
I motion Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v) framhålls att tekniken i dag medger utsläppsmängder som är 4--10 gånger mindre än de krav som uppställs för miljöklass 1. De föreslår att naturvårdsverket får i uppdrag att anpassa miljöklasserna för nya fordon efter vad den effektivaste tekniken kan frambringa. I motion Sk634 läggs också förslag om en elitklass för särskilt miljövänliga fordon för att stimulera arbetet med att ta fram en bil som kan klara framtidens krav. Enligt förslaget skall dessa bilar ha en rejäl kostnadsfördel på 30000 till 40 000 kr. Jag anser att utskottet bort tillstyrka även dessa yrkanden.
Motorhobbyn är en viktig fritidssysselsättning för stora grupper. Det finns enligt min mening skäl att söka utforma skattereglerna på ett sådant sätt att de inte lägger hinder i vägen för denna hobby. I motion Sk615 av Sten-Ove Sundström (s) m.fl. föreslås att den årsmodellsgräns som gäller för fordonsskatten omvandlas till en flytande 30-årsgräns, samt att försäljningsskatten för äldre och historiskt intressanta bilar, veteranbilar, omvandlas till en schablonaccis. Ett likartat yrkande framställs i motion T429 av Max Montalvo (nyd). I motion Sk615 föreslås vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dispensavgiften bör slopas för amatörbyggda fordon.
Utskottet föreslår att motionerna avslås med hänvisning till att överväganden pågår inom regeringskansliet angående dessa frågor. Det kan vara riktigt att riksdagen inte låser fast de tekniska lösningarna på de problem som motionerna aktualiserar. Riksdagen bör dock inte avstå från möjligheten att för regeringen påtala vikten av en skyndsam beredning av förslagen i dessa motioner, så att riksdagen kan fatta beslut som löser de skattetekniska problemen för motorhobbyn.
Riksdagen bör således i anledning av motionerna Sk615 och T429 som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts.
Övriga punktskatter
I de s-reservationer som avgivits beträffande avgiften på handelsgödsel, avgiften på bekämpningsmedel, förpackningsskatten, m.m. och en skatt på mjuka freoner föreslås tillkännagivanden om behovet av ekonomiska styrmedel på dessa områden. Jag biträder reservationerna.
Av statsfinansiella skäl bör enligt min mening beslutet att slopa den särskilda varuskatten och vissa andra punktskatter fr.o.m. den 1 januari 1993 hävas. Det bör vidare utredas om det finns möjlighet att införa fler punktskatter på varor och konsumtion av lyxbetonad karaktär. Jag anser att utskottet bort tillstyrka yrkandet härom i motion Sk351.
Slutligen finns det som framhålls i motion Sk351 skäl att höja och bredda reklamskatten för att skapa konkurrensneutralitet och likformighet på detta område och få till stånd en begränsning av tillväxten av reklamsatsningarna. Jag anser att utskottet bort tillstyrka yrkandet om ett skyndsamt förslag med denna inriktning i motion Sk351.
Yrkanden, m.m.
Jag biträder reservationerna 3. Effekten av miljöklasserna för oljor, m.m. (mom. 5), 5. Miljöklasser för bensin (mom. 8), 10. Avgiften på handelsgödsel (mom. 20), 11. Avgiften på bekämpningsmedel (mom. 21), 12. Förpackningsskatten, m.m. (mom. 22) och 13. En skatt på mjuka freoner (mom. 23).
Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag vidare att utskottet under momenten 1, 4, 6, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 24 och 25 bort hemställa
1. beträffande energibeskattningens inriktning att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 44--52 och 1991/92:Jo646 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk639 och 1991/92:Jo645 yrkande 16
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om inriktningen av energibeskattningen,
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad ovan anförts,
4. beträffande nedsättningen av elskatten på vissa orter att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk651 som sin mening ger regeringen till känna att gränserna för området med lägre elskatt bör justeras, och att utgångspunkten härvid bör vara att kommuner som har en årsmedeltemperatur under + 4° C skall ingå i området,
6. beträffande fler miljöklasser för oljor att riksdagen med bifall till 1991/92:Sk619 som sin mening ger regeringen till känna att fler klasser och större skatteskillnader bör införas vid beskattningen av dieselbränslen,
10. beträffande en regionalt differentierad bensinskatt att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 53 och 54 och 1991/92:Sk609
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om höjd bensinskatt i Stockholm, Göteborg och Malmö i enlighet med vad ovan anförts,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en omvandling av fordonsskatten till en differentierad drivmedelsbeskattning,
12. beträffande beskattningen av flyget att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk351 yrkandena 55 och 56 hos regeringen begär dels ett förslag som innebär att flygbränsle beskattas efter samma regler som fordonsbränsle fr.o.m. den 1 juli 1992, dels ett alternativt förslag som innebär att flygmiljöskatten höjs med motsvarande 680 milj.kr.,
13. beträffande militära flygplan och fordon att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fö304 yrkande 2, 1991/92:Fö313 yrkande 6, 1991/92:Fö330 yrkande 2 och med anledning av motion 1991/92:Fö323 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna att också den militära flygverksamheten bör erlägga miljöskatter,
14. beträffande miljöklasserna för nya fordon att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk674 och med anledning av motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 36 och 1991/92:T212 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk655 och 1991/92:T220 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om ett uppdrag till naturvårdsverket att föreslå miljöklasser som grundas på vad den effektivaste tekniken kan prestera,
15. beträffande en elitklass för särskilt miljövänliga fordon att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk634 som sin mening ger regeringen till känna att en elitklass bör införas för elbilar och särskilt miljövänliga bilar och utformas på det sätt som angivits ovan,
16. beträffande veteranbilar att riksdagen med anledning av motionerna Sk615 yrkandena 2 och 3 och T429 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om vikten av en skyndsam beredning av förslaget om en flytande 30-årsgräns och om en schablonaccis för äldre och historiskt intressanta bilar,
17. beträffande amatörbyggda fordon att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk615 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om vikten av en skyndsam beredning av förslaget om slopad dispensavgift för amatörbyggda fordon,
24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 28 och med avslag på motion 1991/92:Sk620 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att vissa punktskatter skall bibehållas också efter den 1 januari 1993 och att det bör utredas om det finns möjlighet att införa fler skatter på lyxbetonad konsumtion,
25. beträffande reklamskatten att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 43 och med anledning av motion 1991/92:Sk631 hos regeringen begär ett förslag om höjd och breddad reklamskatt fr.o.m. den 1 juli 1992 i enlighet med vad ovan anförts.