Indelning av budgeten i utgiftsområden
Betänkande 1995/96:KU21
Konstitutionsutskottets betänkande
1995/96:KU21
Indelning av budgeten i utgiftsområden
Innehåll
1995/96 KU21
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett förslag som framlagts av en arbetsgrupp inom talmanskonferensen angående indelning av den statliga budgeten i utgiftsområden och ändringar med anledning härav i uppgiftsfördelningen mellan utskotten. I betänkandet behandlas också tre motioner, varav två som väckts under den allmänna motionstiden 1994/95 och en följdmotion.
Utskottet godkänner förslaget till indelning av statsbudgeten i 27 utgiftsområden med en smärre ändring. Representanterna för Miljöpartiet och Folkpartiet har på olika punkter reserverat sig mot beslutet i denna del. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen avseende utskottsindelningen m.m. De moderata ledamöterna har reserverat sig till förmån för avslag på förslaget i dess helhet. Samtliga motioner har avstyrkts.
Förslaget
1995/96:TK2 vari yrkas att riksdagen antar det av talmanskonferensens arbetsgrupp framlagda förslaget till lag om ändring av riksdagsordningen.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:K305 av Juan Fonseca (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att undersöka möjligheterna att inrätta ett integrationsutskott.
1994/95:K324 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till känna det angelägna i att arbetet med förslag till reformerad utskottsindelning bedrivs så att beslut kan fattas under 1994/95 års riksmöte.
Motion väckt med anledning av förslaget
1995/96:K13 av Peter Eriksson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att turistfrämjande frågor skall tillföras kulturutskottet.
Utskottet
Bakgrund
Inom ramen för den allmänna översyn av riksdagsarbetet som Riksdagsutredningen genomfört lämnades i förslaget 1993/94:TK3 bl.a. en redovisning av en skiss till indelning av statsbudgeten i utgiftsområden och därtill relaterade ändringar i riksdagens utskottsorganisation.
Utgiftsområdena borde enligt utredningens mening svara mot ändamålen med de statliga utgifterna, och indelningen borde därför vara politiskt relevant och kunna användas både i regeringens och riksdagens budgetarbete. Områdena borde vara tillräckligt stora för att möjliggöra meningsfulla prioriteringar. Utredningen exemplifierade sina tankegångar i en skiss omfattande 26 utgiftsområden.
Utredningens utgångspunkt för beredningen av utgiftsområdena var att ett utskott skulle kunna behandla flera utgiftsområden men att inga utgiftsområden skulle delas mellan utskotten. Den s.k. fackutskottsprincipen borde enligt utredningens mening behållas, dvs. såväl lagstiftnings- som budgetärenden bör behandlas av samma utskott. I ett exempel redovisades ett något reducerat antal utskott, från 16 till 15, alternativt 14.
Utredningen föreslog att frågorna om utgiftsområden och utskottsorganisationen skulle övervägas ytterligare och att definitiva beslut i dessa delar borde fattas av riksdagen innan den föreslagna budgetordningen tillämpas första gången, hösten 1996. För att formellt möjliggöra ändringar i utskottsindelningen till denna tidpunkt föreslog utredningen att bestämmelserna i riksdagsordningen ändras så att utskotten under innevarande valperiod väljs för ett riksmöte i taget.
Konstitutionsutskottet ansåg (bet. 1993/94:KU18) att den föreslagna indelningen i utgiftsområden var väl ägnad att ligga till grund för fortsatta överväganden. Utskottet tillstyrkte utredningens förslag om att beslut om utskottsindelningen borde anstå till dess utgiftsområdena lagts fast. Riksdagen antog förslaget om fortsatt utredningsarbete på de aktuella områdena.
Indelningen i utgiftsområden
Gällande ordning
Statsbudgetens innehåll är i mycket begränsad utsträckning föremål för reglering i grundlagen. Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen företar riksdagen budgetreglering för närmast följande budgetår eller för annan budgetperiod. Riksdagen bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå för annan tid än budgetperioden. Vid budgetregleringen skall riksdagen beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen förslag till statsbudget till riksdagen.
Statsbudgetens uppställning i tekniskt hänseende, t.ex. med avseende på indelning i huvudtitlar och anslagstyper, är inte reglerad i grundlagen, varför riksdagen är obunden i varje särskilt läge. Motivet för detta angavs i grundlagspropositionen (1973:90), där justitieministern anförde att ständiga förändringar i fråga om budgetsystemets innehåll, den ekonomisk- politiska debatten och den tekniska utvecklingen leder till att det statliga budgetsystemet måste kunna förnyas successivt, varför regeringsformen inte borde lägga hinder i vägen.
En konsekvens av att det saknas budgettekniska bestämmelser i grundlagen är att riksdagen kan specificera anslagen i detalj eller underlåta att göra det. Riksdagen kan också sätta villkor för anslagen vid angivandet av ändamålen. En annan konsekvens är att krav på balans mellan inkomster och utgifter saknas.
Själva budgetpropositionen är en översiktlig redovisning av beräknade inkomster och utgifter. Inkomsterna är specificerade på olika inkomstslag, och utgifterna är fördelade på 17 huvudtitlar, som väsentligen speglar departementsindelningen. Förutom departementen utgör statschefen och regeringen, riksdagen och dess myndigheter, räntor på statsskulden och oförutsedda utgifter huvudtitlarna i 1994/95 års budgetproposition, som avser budgetåret 1995/96. I 19 bilagor till budgetpropositionen redovisas närmare och motiveras inkomst- och utgiftsposterna i statsbudgeten. I bilagorna ingår, förutom de 17 huvudtitlarna, finansplanen och en beredskapsbudget för totalförsvarets civila del.
Riksdagsutredningen
I betänkandet 1993/94:TK3 diskuterades ett antal principiella grunder för statsbudgetens indelning i utgiftsområden med utgångspunkt i de krav på en sådan indelning som emanerade från den s.k. rambeslutsmodellen. Huvudprincipen borde enligt utredningen vara att utgiftsområdena skall svara mot de ändamål och politiska syften som finns bakom anslagsförslagen. Indelningen borde enligt utredningens mening tillfredsställa krav på politisk relevans, statsfinansiellt lämpliga avgränsningar, möjlighet att göra meningsfulla prioriteringar och att följa upp resultaten. Utgiftsområdena borde enligt utredningen ha en över tiden önskvärd fasthet som ändå kan förenas med flexibilitet och situationsanpassning. Områdena borde vara en naturlig grund för regeringens och riksdagens organisation av budgetarbetet.
I utredningen presenterades en skiss med en indelning av budgetpropositionens vid den aktuella tidpunkten drygt 600 anslag i 26 utgiftsområden. En underliggande princip var att gemensamma statsangelägenheter av huvudsakligen konstitutionell eller finanspolitisk natur fördelas på tre ramar som tas om hand av respektive konstitutions-, finans- och skatteutskottet. En annan princip var att totalförsvarsutgifterna hålls samman. En tredje princip var att anslag för sektorsforskning, internationella kontakter samt miljöinsatser fördelas på olika utgiftsområden. Fem områden avsedda att rymma rena hushållstransfereringar skildes också ut i förslaget. De areella näringarna föreslogs bilda ett avgränsat utgiftsområde, liksom statsskuldsräntorna.
En konsekvens av förslaget var att antalet utgiftsområden skulle bli fler än antalet utskott. Några utskott skulle följaktligen få arbeta med mer än en utgiftsram. Med denna ordning skulle det inte bli möjligt att fördela enskilda anslag på olika utskott för att åstadkomma en jämnare arbetsfördelning.
Som nämnts ställde sig konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18) positivt till de redovisade principerna och till utredningens förslag om vidare överväganden av frågan.
Förslaget
Arbetsgruppens förslag till indelning i utgiftsområden (se bilaga 1) avviker inte i någon större eller betydelsefull omfattning från Riksdagsutredningens förslag.
Sedan utredningen lade fram sitt förslag har en betydande utgiftspost tillkommit, nämligen avgiften till EU, som föreslås utgöra ett eget utgiftsområde.
I motsats till utredningen föreslår arbetsgruppen vidare att anslagen till Husgerådskammaren och till driften av de kungliga slotten, som numera ingår i det gemensamma anslaget för statschefen, i sin helhet bör tillhöra utgiftsområde 1, rikets styrelse.
Utgiftsområde 6, som av utredningen föreslogs benämnas försvar och internationell säkerhet, föreslås renodlas till att omfatta endast försvarsanslag och benämnas totalförsvar. Anslagen för fredsbevarande verksamhet (FN- styrkorna), Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE), Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor, SIPRI samt Utrikespolitiska institutet föreslås föras över till utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och internationell samverkan, som bereds av utrikesutskottet.
Anslagen till Statistiska centralbyrån (SCB) och Kammarkollegiet bör enligt arbetsgruppen flyttas till utgiftsområde 2, samhällsekonomi och finansförvaltning, på grund av att SCB är avgiftsfinansierad utom i den del av verksamheten som gäller nationalräkenskaperna och att Kammarkollegiet har en framträdande roll vad gäller statens egendomsförvaltning.
Anslagen för köp av samhällstjänster från Posten och Telia liksom för ersättning till Posten för rikstäckande betalningar föreslås överföras till utgiftsområde 22, kommunikationer, varigenom alla anslag som rör post- och televerksamhet samlas inom en utgiftsram.
Frågor rörande strålskydd och kärnsäkerhet hör enligt arbetsgruppens mening till det miljöpolitiska området, varför anslagen för Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen föreslås flyttas från utgiftsområde 21, energi, till utgiftsområde 20, allmän natur- och miljövård.
Arbetsgruppen anser också att bostadsbidragen även i fortsättningen bör behandlas i ett bostadspolitiskt sammanhang. Därför föreslås de beredas inom utgiftsområde 18, samhällsplanering och bostadsförsörjning, i stället för inom område 12, ekonomisk trygghet för familjer och barn, som Riksdagsutredningen föreslagit.
De övriga förändringar i anslagens fördelning på utgiftsområden som arbetsgruppen föreslagit är närmast en följd av gruppens ställningstagande till frågan om ändring i utskottsindelningen. Dessa ändringsförslag redovisas i avsnittet om utskottsindelningen.
Motionen
I motion 1995/96:K13 begär Peter Eriksson (mp) att riksdagen beslutar att turistfrämjande frågor skall föras till kulturutskottet i stället för näringsutskottet. Enligt motionären har kulturfrågorna under de senaste åren blivit alltmer centrala inom turistbranschen. Statliga åtgärder för att stödja turistnäringen är dessutom enligt motionen mer relevanta inom natur och kultur än rent kommersiella områden.
Riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen
Under utskottsbehandlingen har väckts yrkande om att utgifter för fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna) bör föras till utgiftsområde 6, totalförsvar, i stället för till utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och internationell samverkan.
I regeringens proposition (prop. 1995/96:12) Totalförsvar i förnyelse anfördes att medel från Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet, borde föras till Försvarsdepartementets huvudtitel fr.o.m. 1997. Försvarsutskottet ansåg (bet. 1995/96:FöU1 s. 22) det rimligt att kostnaderna för fredsfrämjande insatser förs upp på Försvarsdepartementets huvudtitel. De erfarenheter som görs i internationella, fredsfrämjande insatser skulle enligt utskottets mening få en positiv effekt även för Försvars- makten. Utskottet framhöll att riksdagen under våren 1996 i särskild ordning kommer att närmare besluta om utgiftsområdena inom statsbudgeten och att det blir aktuellt att först då ta ställning i denna fråga från riksdagens sida. Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till propositionen skulle godkänna vad regeringen förordat. De moderata ledamöterna reserverade sig i den här aktuella delen av ärendet till förmån för en egen motion. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Med det nu aktuella förslaget från talmanskonferensen har ett omfattande och betydelsefullt utredningsarbete angående reformeringen av budgetprocessen i riksdagen avslutats. Utskottet konstaterar att det föreliggande förslaget vad gäller uppdelningen på utgiftsområden ansluter nära till det principförslag som utskottet vid sin behandling våren 1994 ställde sig positivt till.
Under utskottsbehandlingen har yrkats avslag på hela förslaget. Utskottet avstyrker detta yrkande.
I följdmotion K13 (mp) yrkas att turistfrågor bör föras till kulturutskottet i stället för till näringsutskottet. Frågor om turism handläggs sedan 1989 inom företagsenheten i Näringsdepartementet, medan beredningsansvaret i riksdagen ligger på kulturutskottet. Enligt talmanskonferensens förslag skall turistfrämjande frågor föras till utgiftsområde 24, näringsliv, för vilket näringsutskottet har beredningsansvaret. Turistnäringen utgör en viktig del av det svenska näringslivet, vilket återspeglas i näringens bidrag till bruttonationalprodukten (3-4 %), årsomsättningen (ca 100 miljarder kronor) och sysselsättning (ca 200 000 personer på hel- eller deltid). Turism räknas som Sveriges tredje största exportnäring. Turistfrågor har således ett nära samband med de närings- och utrikeshandelspolitiska frågor som näringsutskottet handlägger. Med hänsyn till dessa förhållanden bör frågor om turism i enlighet med talmanskonferensens förslag föras till utgiftsområde 24, varför motionen avstyrks.
Med hänsyn till att riksdagen principiellt redan tagit ställning för det alternativ som innebär att utgifter för fredsbevarande verksamhet bör föras till Försvarsdepartementets huvudtitel avstyrker utskottet förslaget från talmanskonferensen i denna del. Utgifter för fredsbevarande verksamhet bör enligt utskottets mening tillhöra utgiftsområde 6, totalförsvar, och beredas av försvarsutskottet. I övrigt tillstyrks förslaget.
Utskottsindelningen
Gällande bestämmelser
Enligt 4 kap. 3 § regeringsformen väljer riksdagen inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott enligt bestämmelser i riksdagsordningen.
Enligt 4 kap. 2 § riksdagsordningen tillsätter riksdagen förutom de nämnda utskotten ett erforderligt antal andra utskott. Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid som återstår av valperioden. För riksmöte före 1996/97 års riksmöte gäller särskilt att val av utskott avser riksmöte i stället för valperiod enligt lag (1994:1472). I tilläggsbestämmelse 4.2.1 anges de nuvarande utskotten, och i 4 kap. 4-6 §§ och tilläggsbestämmelserna 4.6.1-16 anges utskottens uppgifter m.m.
Riksdagsutredningen
Utgångspunkterna för riksdagsutredningens överväganden om fördelningen av utgiftsområden för beredning i utskotten var att ett utskott skall kunna behandla mer än ett utgiftsområde men att inga utgiftsområden skall delas mellan utskott. Enligt utredningen borde den s.k. fackutskottsprincipen behållas, innebärande att såväl lagstiftnings- som budgetärenden inom ett ämnesområde bör behandlas av samma utskott. Vidare borde enligt utredningens mening transfereringsområden sammanföras med respektive verksamhet. Det exempel utredningen presenterade innebar att antalet utskott minskats från 16 till 15 alternativt 14. Förslaget syftade till att med relativt små förändringar åstadkomma en anpassning av utskottsorganisationen till den nya budgetprocessen. Utredningen ansåg att ändringar i utskottsindelningen borde anstå till dess ett definitivt beslut om utgiftsområden fattats.
Konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18) delade utredningens mening att förslag om förändringar i utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten borde anstå till dess utgiftsområdena lagts fast. Mot denna bakgrund tillstyrkte utskottet förslaget om fortsatt utredning. Utskottet avstyrkte samtliga följdmotioner med anknytning till utskottsorganisationen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1993/94:427).
Förslaget
Arbetsgruppen har övervägt såväl de förändringar som redovisats i utredningens exempel som förslag till betydligt mer långtgående ändringar i utskottsindelningen. Enligt arbetsgruppen kan det, oavsett de krav den nya budgetprocessen ställer, finnas goda skäl att diskutera utskottsindelningen. Trots att utskottsorganisationen varit i stort sett oförändrad sedan enkammarriksdagens tillkomst och att många förändringar inträffat i fråga om arbetsbelastningen och sambandet mellan olika ärendegrupper, har arbetsgruppen stannat för att inte föreslå någon förändring i utskottsindelningen.
Ett skäl till detta är att det är svårt att förutse vilka effekterna av det nya budgetförfarandet kommer att bli på riksdagsarbetet. Det ligger också, som Riksdagsutredningen framhöll, ett särskilt värde i om utskotten i så stor utsträckning som möjligt kan behålla sina tidigare beredningsområden. Så snart erfarenheter vunnits av det nya budgetarbetet finns det enligt arbetsgruppen anledning att åter ta upp frågan om ändringar i utskottsindelningen. Sådana ändringar bör enligt arbetsgruppen kunna träda i kraft hösten 1998, dvs. efter nästa val till riksdagen.
Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag till fördelning av beredningen av de 27 utgiftsområdena på 15 av de nuvarande utskotten.
Det sextonde utskottet, lagutskottet, får enligt förslaget ingen roll i budget arbetet men behåller ansvaret för beredningen av den centrala civilrättsliga lagstiftningen. Enligt arbetsgruppens mening bör lagutskottet behålla beredningsansvaret även för lagstiftningen inom de sakområden där utskottet inte längre är budgetberedande, däribland lagstiftningen om konsumenträtten.
Riksdagsutredningen föreslog att de tunga hushållstransfereringarna skulle utgöra egna utgiftsområden, medan anslagen till de myndigheter som administrerar transfereringarna skulle föras till andra utgiftsområden. Dock borde enligt utredningens mening transfererings- och myndighetsanslag inte delas mellan olika utskott. Detta var ett av skälen till utredningens förslag om ett nytt socialförsäkrings- och socialutskott.
Arbetsgruppen föreslår att utgiftsområdena 10-12 (ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, vid ålderdom samt för familjer och barn) bereds av socialförsäkringsutskottet. Anslagen till de myndigheter som administrerar socialförsäkringarna, Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, föreslås föras från utgiftsområde 9, hälso- och sjukvård och social omsorg, till område 10, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, trots att det bryter mot principen om renodlade transfereringsramar. Ett liknande avsteg från huvudprincipen gäller beträffande studiestödet, som föreslås utgöra ett eget utgiftsområde och beredas av utbildningsutskottet och inte som hittills av socialförsäkringsutskottet, och anslaget till Centrala studiestödsnämnden (CSN), som föreslås ingå i utgiftsområde 16, utbildning och universitetsforskning, där utbildningsutskottet har beredningsansvaret.
Arbetsgruppen föreslår att den hittillsvarande uppdelningen i beredningsansvaret mellan konstitutionsutskottet och kulturutskottet när det gäller mediefrågor skall bestå. Det innebär att konstitutionsutskottet fortsätter att bereda ärenden angående lagstiftningen om medier och stödet till dagspress och radio- och kassettidningar, medan kulturutskottet svarar för ärenden om radio och TV i övrigt.
Motionerna
I motion 1994/95:K305 begär Juan Fonseca (s) att riksdagen beslutar undersöka möjligheterna att inrätta ett integrationsutskott. Motionären anför bl.a. att drygt 1,5 miljon av landets invånare har invandrarbakgrund, vilket aktualiserar frågan hur vi i Sverige skapar en nation med plats för alla dess medborgare oavsett hudfärg, religion och födelseort. Vidare anförs att begreppet mångkulturellt samhälle är oklart. Integrationsfrågan är enligt motionären en av de viktigaste frågorna framöver. Enligt riksdagens arbetsfördelning är socialförsäkringsutskottet ansvarigt för invandrarfrågor. Behandlingen av s.k. invandrarfrågor består enligt motionen i huvudsak av flyktingpolitik, medan integrationsfrågor mycket sällan berörs. Därför bör riksdagen ändra sin arbetsorganisation, och arbetet med integrationsfrågor bör bedrivas i ett särskilt utskott, anser motionären.
I motion 1994/95:K324 yrkar Henrik S Järrel (m) att riksdagen ger talmanskonferensen till känna det angelägna i att arbetet med förslag till reformerad utskottsindelning bedrivs så att beslut kan fattas under 1994/95 års riksmöte. Motionären refererar till det arbete som utförts inom riksdagsutredningen gällande utskottsindelningen och arbetsfördelningen mellan utskotten. Motionären erinrar om att utredningen inte lade fram några konkreta förslag i den delen utan avsåg att återkomma till frågan under innevarande mandatperiod.
Utskottets bedömning
Talmanskonferensens förslag innebär att den hittillsvarande utskottsorganisationen behålls tills vidare. Utskottet instämmer i de skäl som arbetsgruppen anfört för en oförändrad utskottsindelning, nämligen att det är svårt att förutse effekterna på riksdagsarbetet av det nya budgetförfarandet och att det finns ett egenvärde i att utskotten kan behålla sina tidigare beredningsområden. Utskottet delar också arbetsgruppens mening att det kan finnas anledning att aktualisera frågan om ändringar i utskottsindelningen sedan erfarenheter vunnits av den nya budgetprocessen och att eventuella ändringar bör kunna träda i kraft fr.o.m. nästa mandatperiod, dvs. hösten 1998.
När det gäller detaljerna i förslaget konstaterar utskottet att de principer som Riksdagsutredningens överväganden vilade på i huvudsak kunnat följas. Avvikelserna från dessa principer är få och enligt utskottets mening sakligt acceptabla. Det gäller lagutskottets beredningsansvar för lagstiftningen inom vissa sakområden utan anknytning till budgetberedningen, vidare avvikelsen från principen om renodlade transfereringsramar beträffande utgiftsområdena 9 och 10 samt utbildningsutskottets beredningsansvar för studiestödet. Utskottet tillstyrker förslaget i dessa delar. Utskottet tillstyrker också förslaget om fördelningen av beredningsansvaret för mediefrågor mellan konstitutionsutskottet och kulturutskottet.
Yrkandet i motion K324 (m) att riksdagen ger talmanskonferensen till känna att beslut om utskottsindelningen bör fattas under 1994/95 års riksmöte är, med hänsyn till den uppläggning av utredningsarbetet som valts, överspelat. Motionen avstyrks därför.
I motion K305 (s) yrkas att möjligheterna att inrätta ett s.k. integrationsutskott bör undersökas. Utskottet instämmer i motionärens åsikt om vikten av integration mellan svenskar och invandrare. Dessa frågor berör dock hela befolkningen och därmed huvuddelen av de politiska sakfrågorna. Utskottet anser därför att integrationsfrågor bör beaktas generellt i de enskilda utskottens arbete. Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets mening skäl att inrätta ett särskilt integrationsutskott, varför motionen avstyrks.
Övriga frågor
Bestämmelser om regeringens årliga redovisning av kommittéväsendet
Gällande ordning
Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 riksdagsordningen skall regeringen årligen, samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen (kommittéberättelsen).
Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, arbetet under den tid berättelsen avser, planering, kostnader, fördelning mellan män och kvinnor samt register. Kommittéberättelsen för visst år redovisar uppgifter som rapporterats till Justitiedepartementet före den 15 november föregående år utom vad gäller kostnaderna, som avser närmast föregående budgetår.
Kommittédirektiven ges ut i en särskild serie som inte ingår i riksdagstrycket. Den årsvisa redovisningen avser direktiv som utfärdats under föregående år. De senast utgivna kommittédirektiven, avseende 1994, har utgetts i april 1995.
Konsekvenser av övergången till kalenderårsbudget
I samband med riksdagens beslut med anledning av Riksdagsutredningens förslag 1993/94:TK3 Reformera riksdagsarbetet (bet. 1993/94:KU18, 1994/95:KU2) angående bl.a. ändringar i riksdagsordningen fick tilläggsbestämmelsen 3.6.2 stå kvar oförändrad. Enligt den beslutade nya ordningen skall budgetpropositionen läggas fram senast den 20 september, om det inte är valår och/eller om valet inte medfört regeringsskifte. I det sistnämnda fallet skall budgetpropositionen läggas fram senast den 15 november. Om inte reglerna ändras kommer kommittéberättelsen att senareläggas med mellan 9 och 11 månader i förhållande till den hittillsvarande ordningen.
Utskottets förslag
Som framgått finns det vissa brister i den nuvarande redovisningen av kommittéernas verksamhet, främst att redovisningen inte omfattar ett helt kalenderår. Då budgetåret fr.o.m. 1997 kommer att sammanfalla med kalenderåret finns enligt utskottets mening skäl att låta kommittéberättelsen inklusive redovisningen av kommittékostnaderna omfatta hela det föregående kalenderåret.
För att detta skall bli praktiskt möjligt är det nödvändigt att senarelägga tidpunkten för redovisningen något. Praxis har varit att regeringen fattat beslut om kommittéberättelsen i mitten av december månad. Om kommittéberättelsen inom ramen för det nya budgetsystemet skall avse förhållandena per den 31 december bör regeringen kunna fatta beslut om berättelsen under loppet av februari månad. Därmed blir det praktiskt möjligt att kommittéberättelsen, som hittills, kan bli föremål för konstitutionsutskottets granskning under våren.
Mot denna bakgrund föreslås att tidpunkten för när regeringen skall lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut i tilläggsbestämmelse 3.6.2 riksdagsordningen anges till senast den 1 mars. Även kommittédirektiven bör utges senast den 1 mars.
Utskottets förslag till ändring av riksdagsordningen i denna del framgår av bilaga 2.
Lagförslaget
De föreslagna ändringarna i tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.16 avser huvudsakligen att uppgifter om vilka utgiftsområden som respektive utskott har ansvar för har tillförts. Utgiftsområdena redovisas i sin helhet i en ny tilläggsbestämmelse 5.12.2.
Härutöver föreslår arbetsgruppen följande ändringar i tilläggsbestämmelserna med anledning av ändringar beträffande uppgiftsfördelningen i detalj inom de olika utgiftsområdena.
Till finansutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.2) förs uppgifterna kredit- och fondväsendet samt det affärsmässiga försäkringsväsendet från näringsutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.14).
Till justitieutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.4) förs utsökningsväsendet från lagutskottet (4.6.5) och rättsmedicin från socialutskottet.
Från lagutskottet (bestämmelse 4.6.5) förs uppgifterna konsumentskydd (men ej konsumenträtt) till näringsutskottet (utgiftsområde 24), livsmedelskontroll till jordbruksutskottet (utgiftsområde 23), patent- och registreringsväsendet till näringsutskottet (utgiftsområde 24) samt utsökningsväsendet till justitieutskottet (4.6.4).
Från försvarsutskottet (4.6.7) förs strålskydd till jordbruksutskottet (4.6.13) och kemikaliekontroll till jordbruksutskottet (utgiftsområde 20).
Från socialförsäkringsutskottet (bestämmelse 4.6.8) förs studiesociala drenden till utbildningsutskottet (4.6.11). Till socialförsäkringsutskottet förs stöd åt barnfamiljer (4.6.8) från socialutskottet (4.6.9).
Från bostadsutskottet (4.6.16) förs rennäringen till jordbruksutskottet (utgiftsområde 23).
Utöver dessa, av arbetsgruppen föreslagna ändringar, föreslår konstitutionsutskottet en ändring i tilläggsbestämmelse 3.6.2 med innebörd att tidpunkten för regeringens överlämnande av kommittéberättelsen skall vara senast den 1 mars.
Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen framgår av bilaga 2.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker det redovisade förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på förslaget
att riksdagen avslår förslaget om avslag på förslag 1995/96:TK2,
res. 1 (m)
2. beträffande indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:K13 godkänner förslag 1995/96:TK2 i denna del,
res. 2 (mp)
3. beträffande indelningen i utgiftsområden i övrigt
att riksdagen med anledning av förslag 1995/96:TK2 godkänner utskottets förslag i övrigt enligt bilaga 1,
res. 3 (fp)
4. beträffande utskottsindelningen m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K305 och 1994/95: K324 bifaller utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen enligt bilaga 2.
Stockholm den 6 februari 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet under mom. 1 har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär- Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).
I beslutet under mom. 2-4 har samtliga ovan uppräknade utom Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) deltagit.
Reservationer
1. Avslag på förslaget (mom. 1)
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Under utskottsbehandlingen och slutar med detta yrkande bort ha följande lydelse:
Arbetsgruppens förslag har i sin helhet antagits i politisk enighet. Talmanskonferensens beslut med anledning av förslaget var också enhälligt. Bakom denna enighet ligger överenskommelser mellan partierna och kompromisser i en rad enskilda sakfrågor. En uppgörelse av detta slag kräver att partierna står fast vid sina ståndpunkter också vid utskotts- och riksdagsbehandlingen.
Under utskottsbehandlingen har frågan tagits upp om vart utgifterna för fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna) skall föras, varigenom uppgörelsen brutits i denna del. Enligt utskottets mening har därmed uppgörelsen även i sin helhet brutits. Utskottet föreslår således att förslaget avslås.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på förslaget
att riksdagen avslår förslag 1995/96:TK2.
2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor (mom. 2)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med I följdmotion och på s. 6 slutar med motionen avstyrks bort ha följande lydelse:
Genom riksdagens beslut om turism våren 1995 slogs enhälligt fast att turism inte bara är att se som en näringslivsfråga. Turistpolitiken bör, som kulturutskottet framhöll, också omfatta frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom rekreationsaktiviteter.
Mot denna bakgrund tillstyrks motion K13 innebärande att frågor om turism bör föras till utgiftsområde 17, kultur, medier, trossamfund och fritid, för vilket kulturutskottet har beredningsansvaret.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågorna
att riksdagen med avslag på förslag 1995/96:TK2 i denna del bifaller motion 1995/96:K13,
3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt (mom. 3)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Med hänsyn till och slutar med tillstyrks förslaget bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetsgruppens förslag har antagits i politisk enighet och att talmanskonferensens beslut med anledning av förslaget också var enhälligt. Mot denna bakgrund och efter prövning av enskildheterna i förslaget tillstyrker utskottet förslaget såvitt avser indelningen i utgiftsområden.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande indelningen i utgiftsområden i övrigt
att riksdagen med bifall till förslag 1995/96:TK2 godkänner talmanskonferensens förslag i övrigt.
Utskottets förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden
Utgiftsområde Beredande utskott
>1. Rikets styrelse KU
Statschefen Riksdagen Regeringen
Sametinget Justitiekanslern Justitieombudsmännen Datainspektionen
Stöd till dagspressen
Stöd till radio- och kassettidningar
Presstödsnämnden
Taltidningsnämnden
Granskningsnämnden för radio och TV
Radio- och TV-verket
Allmänna val
Stöd till politiska partier
2. Samhällsekonomi och finansförvaltning FiU
Riksgäldskontoret och statsskuldens förvaltning
Finansinspektionen
Kammarkollegiet
Konjunkturinstitutet
Riksdagens revisorer
Riksrevisionsverket
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
Offentlig upphandling
3. Skatteförvaltning och uppbörd SkU
Riksskatteverket och skattemyndigheterna
Tullverket
4. Rättsväsendet JuU
Polisväsendet
Åklagarväsendet
Domstolsväsendet
Kriminalvård
Rättsmedicin
Rättsmedicinalverket
Kronofogdemyndigheterna
Rättshjälp
Bistånd till brottsoffer
Brottsförebyggande insatser
Brottsförebyggande rådet
5. Utrikesförvaltning och internationell samverkanUU
Utrikesförvaltning
Bidrag till vissa internationella organisationer
Förenta nationerna
Nordiska ministerrådet
Europarådet m.fl.
Information om Sverige i utlandet
Svenska institutet
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor
SIPRI
Utrikespolitiska institutet
6. Totalförsvar FöU
Försvarsmakten
Övriga försvarsmyndigheter
Fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)
Kustbevakningen
Civil ledning och samordning
Övrigt civilt totalförsvar
Försörjning med industrivaror och beredskapslagring
Befolkningsskydd och räddningstjänst
Psykologiskt försvar
Krigsarkiv och museer
Flygteknik
Försvarsforskning
7. Internationellt bistånd UU
Utvecklingssamarbete genom internationella organ,
Sida m.fl.
U-landsforskning och u-landsutbildning
Samarbete med Central- och Östeuropa (inkl. miljöbistånd)
8. Invandrare och flyktingar SfU
Förläggningsverksamhet
Ersättning till kommunerna för flyktingmottagning
Överföring av flyktingar
Lån till hemutrustning
Åtgärder för invandrare
Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen
Särskilda åtgärder i invandrartäta områden
Insatser mot främlingsfientlighet och rasism
Statens invandrarverk
Utlänningsnämnden
Diskrimineringsombudsmannen
Internationell samverkan i flyktingfrågor
9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg SoU
Hälso- och sjukvård (bidrag till andra huvudmän)
Bidrag till sjukvårdsförmåner
Insatser mot aids
Folkhälsa, smittskydd och läkemedelskontroll
Folkhälsoinstitutet
Smittskyddsinstitutet
Läkemedelsverket
Äldreomsorg (stimulansbidrag till andra huvudmän)
Handikappomsorger
Personlig assistans
Vårdartjänst
Texttelefoner
Bilstöd
Bostadsanpassningsbidrag
Bidrag till handikapporganisationer
Missbrukarvård genom Statens institutionsstyrelse
Övriga bidrag till socialt behandlingsarbete
Alkohol- och narkotikapolitik
Barnombudsmannen
Internationella adoptioner
Socialvetenskaplig forskning
Psykosocial miljömedicin
Medicinsk metodik
Internationellt samarbete genom WHO
Socialstyrelsen
Övriga nämnder och råd
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikappSfU
Sjukpenning och rehabilitering
Sjukvårdsförmåner
Förtidspensioner (exkl. ATP)
Handikappersättning
Närståendepenning
Vissa yrkesskadeersättningar
Riksförsäkringsverket
Allmänna försäkringskassorna
11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom SfU
Ålderspensioner (exkl. ATP)
Särskilt pensionstillägg
Efterlevandepension till vuxna (exkl. ATP)
Bostadstillägg till pensionärer
12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn SfU
Allmänna barnbidrag
Föräldraersättning
Bidragsförskott
Barnpensioner
Adoptionsbidrag
Vårdbidrag för handikappade barn
13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet AU
Kontant arbetsmarknadsstöd
A-kassa
Lönegaranti vid konkurser
14. Arbetsmarknad och arbetsliv AU
Arbetsförmedling m.m.
Arbetsmarknadsverket
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Arbetslivsutveckling
Ungdomspraktik
Beredskapsarbete
Arbetsmarknadsutbildning
Rekryteringsstöd
Övriga åtgärder
Arbetsmiljö och arbetsskydd
Arbetarskyddsverket
Arbetsmiljöinstitutet
Yrkesinriktad rehabilitering
Åtgärder för arbetshandikappade
Bidrag till Samhall AB
Arbetslivsforskning
Statens institut för arbetslivsforskning
Jämställdhetsfrågor
Jämställdhetsombudsmannen
Arbetsrätt
Arbetsdomstolen
Statliga arbetsgivarfrågor
Statens arbetsgivarverk
Statens löne- och pensionsverk
Tjänstepensioner för skolledare och lärare
Internationellt samarbete genom ILO
15. Studiestöd UbU
Studiehjälp
Studiemedel (bidragsdelen)
Vuxenstudiestöd
16. Utbildning och universitetsforskning UbU
Administration av studiestödet
Centrala studiestödsnämnden
Ungdomsskolan
Statens skolverk
Handikappstöd i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statliga specialskolor
Universitet och högskolor
Grundutbildning
Forskning och forskarutbildning
Högskoleverket
Europeisk utbildningssamverkan på högskolenivå
Nationell och internationell forskning genom
forskningsråden m.fl.
Europeisk forskningssamverkan
Framtidsstudier
Internationell samverkan genom Unesco
17. Kultur, medier, trossamfund och fritid KrU
Allmän kulturverksamhet
Statens kulturråd
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Teater, dans och musik
Bibliotek
Bildkonst och konsthantverk
Arkiv
Museer och utställningar
Kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetet
Kulturstöd vid ombyggnad m.m.
Slott och fästningar (inkl. rest. och underhåll av
de kungliga slotten)
Forskning, utveckling och dokumentation inom
kultur- och medieområdena
Filmstöd
Litteraturstöd
Bokhandelsstöd
Tidskriftsstöd
Reglering och visst stöd till den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten
Svensk-finskt TV-utbyte
Folkrörelse- och ungdomsfrågor
Bidrag till allmänna samlingslokaler
Stöd till trossamfund
Stöd till idrotten
Utveckling av ideell verksamhet
Folkbildning
18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande BoU
Lantmäteri och fastighetsdataverksamhet
Lantmäteriverket
Centralnämnden för fastighetsdata
Länsstyrelserna
Lån och bidrag till bostadsbyggande
Räntebidrag
Bostadsbidrag
Stimulans till ungdomsbosparande
Boverket
Byggforskning
Statens råd för byggnadsforskning
Geoteknisk verksamhet
Statens geotekniska institut
Åtgärder mot sjuka hus och radon i bostäder
19. Regional utjämning och utveckling AU
Regionala utvecklingsinsatser genom länsstyrelserna
Nedsättning av socialavgifter
Lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag
Transportstöd
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder
Sysselsättningsbidrag
Glesbygdsfrågor genom Glesbygdsmyndigheten
Forskning om regional utveckling genom ERU
20. Allmän miljö- och naturvård JoU
Statens naturvårdsverk
Koncessionsnämnden för miljöskydd
Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag
Landskapsvårdande åtgärder
Förvärv av värdefulla naturområden
Bidrag till miljöövervakning och miljöskyddsinsatser
genom länsstyrelserna samt andra myndigheter och
organisationer
Sanering och återställande av miljöskadade områden
Kemikaliekontroll
Kemikalieinspektionen
Strålskydd och kärnsäkerhet
Miljöforskning
Internationellt miljöarbete
21. Energi NU
Energiforskning
Stöd till utveckling, teknikupphandling och
införande av energieffektiv teknik
Bidrag till investeringar i vindkraftverk,
solvärmeanläggningar samt biobränsleeldade
kraftvärmeverk
22. Kommunikationer TU
Byggande, drift och underhåll av statliga vägar
Vägverket
Byggande, drift och underhåll av järnvägar
Banverket
Byggande av länstrafikanläggningar
Bidrag till byggande och drift av enskilda vägar
Driftbidrag till vissa kommunala flygplatser
Trafiksäkerhet samt bil- och körkortsregister
Järnvägsinspektionen
Sjöräddningen
Bidrag till SOS Alarmering
Statens haverikommission
Bidrag till svenska rederier
Transportstöd till Gotland
Bidrag till investeringar och drift av kanaltrafik
Köp av interregional persontrafik på järnväg
Bidrag till viss länstrafik
Kommunikationsforskning och trafikstatistik
Väg- och transportforskningsinstitutet
Kommunikationsforskningsberedningen
Reglering och tillsyn av post- och telekommunikationer
genom Post- och telestyrelsen
Ersättning till Posten för rikstäckande betalningar
och kassaservice m.m.
Köp av samhällstjänster från Posten och Telia
Meteorologi och hydrologi
SMHI och EUMETSAT
23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar JoU
Stöd och bidrag till jordbruk och trädgårdsnäring
Omställningsåtgärder
Rådgivning och utbildning
Statens jordbruksverk
Utsädeskontroll, växtskydd och miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket
Djurskydd och djurhälsovård
Statens veterinärmedicinska anstalt
Distriktsveterinärorganisationen
Centrala försöksdjursnämnden
Bidrag till skogsvård, byggande av skogsvägar m.m.
Skogsstyrelsen
Skogsvårdsstyrelserna
Främjande och stöd av fiskerinäringen
Bidrag till fiskevård
Fiskeriverket
Främjande och prisstöd till rennäringen
Ersättning för viltskador på grund av
radioaktivt nedfall
Stöd till innehav av fjällägenheter
Livsmedelskontroll
Statens livsmedelsverk
Sveriges lantbruksuniversitet
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Internationell samverkan genom FAO
24. Näringsliv NU
Utrikeshandel och exportfrämjande
Exportkreditbidrag
Exportkreditnämnden
Turistfrämjande
Småföretagarutveckling
Närings- och teknikutveckling genom NUTEK
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Standardisering, provning och mätteknik samt teknisk
säkerhet
Standardiseringskommissionen
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Elsäkerhetsverket
Sprängämnesinspektionen
Geovetenskaplig forskning och geologisk
undersökningsverksamhet
SGU
Informationsteknisk forskning och utveckling
Rymdverksamhet
Rymdstyrelsen
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet
Övrig teknisk forskning och europeiskt forsknings-
och vetenskapssamarbete
Marknadsdomstolen
Konkurrensverket
Konsumentverket
Allmänna reklamationsnämnden
Miljömärkning av produkter
25. Allmänna bidrag till kommuner FiU
Statliga utjämningsbidrag till kommuner
Skatteutjämningsbidrag till landsting
26. Statsskuldräntor m.m. FiU
Räntor på statsskulden
Oförutsedda utgifter
Minskning av anslagsbehållningar
Beräkning av tillkommande utgiftsbehov, netto
27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna FiU
Tullavgift
Jordbruks- och sockeravgift
Mervärdesskattebaserad avgift
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
Utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1
dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen 5.12.1 skall betecknas 5.11.1,
dels att tilläggsbestämmelserna 3.6.2 och 4.6.1-4.6.16 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny tilläggsbestämmelse 5.12.1 av följande lydelse,
dels att det i lagen införs en ny rubrik före tilläggsbestämmelse 5.11.1 som skall lyda Tilläggsbestämmelse .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3.6.2
Regeringen skall Regeringen skall årligen samtidigt årligen, senast den med 1 mars, lämna budgetpropositionen riksdagen lämna riksdagen redogörelse för redogörelse för verksamheten inom verksamheten inom de kommittéer som de kommittéer som tillsatts på grund tillsatts på grund av regeringens av regeringens beslut. beslut.
4.6.1
Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4 §, bereda ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, ärenden om press- eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riksbanken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa i hans personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör konstitutionsutskot tets beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.2
Finansutskottet Finansutskottet skall, utöver sina skall, utöver sina uppgifter enligt 5 uppgifter enligt 5 § första stycket, § första stycket, bereda ärenden om bereda ärenden om penning-, kredit-, penning-, kredit-, valuta- och valuta- och statsskuldspolitike statsskuldspolitike n, kredit- och n samt riksdagens fondväsendet, det revisorer. Det affärsmässiga skall vidare bereda försäkringsväsendet ärenden av allmän samt riksdagens betydelse för den revisorer. Det kommunala ekonomin skall vidare bereda samt ärenden om ärenden av allmän statlig statistik, betydelse för den redovisning, kommunala ekonomin revision och samt ärenden om rationalisering, om statlig statistik, statens egendom och redovisning, upphandling i revision och allmänhet och rationalisering, om förvaltningsekonomi statens egendom och ska ärenden i upphandling i övrigt som icke rör allmänhet och enbart visst förvaltningsekonomi ämnesområde. ska ärenden i Utskottet skall övrigt som icke rör även bereda enbart visst budgettekniska ämnesområde. ärenden, granska Utskottet skall beräkningen av även bereda statens inkomster budgettekniska samt sammanställa ärenden, granska statsbudgeten. beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets beredning.
4.6.3
Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket, bereda ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatteförvaltning och uppbörd tillhör skatteutskottets beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.4
Justitieutskottet Justitieutskottet skall bereda skall bereda ärenden som rör ärenden som rör domstolarna, domstolarna, arrendenämnderna arrendenämnderna och hyresnämnderna, och hyresnämnderna, åklagarväsendet, åklagarväsendet, polisväsendet och polisväsendet, kriminalvården samt utsökningsväsendet, ärenden rörande rättsmedicinen och brottsbalken, kriminalvården samt rättegångsbalken ärenden rörande och lagar som brottsbalken, ersätter eller har rättegångsbalken nära samband med och lagar som föreskrifter i ersätter eller har dessa balkar. nära samband med föreskrifter i dessa balkar.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4. Rättsväsendet tillhör justitieutskottets beredning.
4.6.5
Lagutskottet skall Lagutskottet skall bereda ärenden bereda ärenden rörande äktenskaps- rörande äktenskaps- , föräldra-, ärv- , föräldra-, ärv- da-, handels-, da-, handels-, jorda- eller utsök jorda- eller utsök ningsbalken eller ningsbalken eller lagar som ersätter lagar som ersätter eller anknyter till eller anknyter till föreskrifter i föreskrifter i dessa balkar, i den dessa balkar, i den mån ärendena icke mån ärendena icke tillhör annat tillhör annat utskotts beredning. utskotts beredning. Det skall vidare Det skall vidare bereda ärenden som bereda ärenden som gäller gäller försäkringsavtalsrä försäkringsavtalsrä tt, bolags- och tt, bolags- och föreningsrätt med föreningsrätt med undantag för undantag för bostadsrätt, växel- bostadsrätt, växel- och checkrätt, och checkrätt, skadeståndsrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, immaterialrätt, transporträtt, transporträtt, konkursrätt, konkursrätt, internationell konsumenträtt, privaträtt samt internationell lagstiftning i privaträtt samt andra ärenden av lagstiftning i allmänt andra ärenden av privaträttslig allmänt beskaffenhet. privaträttslig Utskottet skall beskaffenhet. även bereda ärenden om konsumentskydd och livsmedelskontroll, patent- och registreringsväsend et samt utsökningsväsendet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.6
Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7. Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.
4.6.7
Försvarsutskottet Försvarsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om den ärenden om den militära och - i militära och - i den mån sådana den mån sådana ärenden inte ärenden inte tillhör något annat tillhör något annat utskotts beredning utskotts beredning - den civila delen - den civila delen av totalförsvaret av totalförsvaret samt ärenden om samt ärenden om samordningen inom samordningen inom totalförsvaret. Det totalförsvaret. Det skall även bereda skall även bereda ärenden om ärenden om fredsräddningstjäns fredsräddningstjäns t och t, strålskydd, kemi kustbevakningen. kaliekontroll och kustbevakningen. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6. Totalförsvar tillhör försvarsutskottets beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.8
Socialförsäkringsut Socialförsäkringsut skottet skall skottet skall bereda ärenden om bereda ärenden om allmän försäkring, allmän försäkring arbetsskadeförsäkri och ng och stöd åt arbetsskadeförsäkri barnfamiljer. Det ng samt skall även bereda studiesociala ärenden om svenskt ärenden. Det skall medborgarskap samt även bereda ärenden utlännings- och om svenskt invandrarfrågor. medborgarskap samt utlännings- och Ärenden om anslag invandrarfrågor. inom utgiftsområdena 8. Invandrare och flyktingar, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn tillhör socialförsäkringsut skottets beredning.
4.6.9
Socialutskottet Socialutskottet skall bereda skall bereda ärenden som rör ärenden som rör omsorger om barn omsorger om barn och ungdom, och ungdom, omsorger om äldre omsorger om äldre och handikappade, och handikappade, åtgärder mot åtgärder mot missbruk och andra missbruk och andra socialtjänstfrågor. socialtjänstfrågor. Det skall även Det skall även bereda ärenden om bereda ärenden om alkoholpolitiska alkoholpolitiska åtgärder, hälso- åtgärder, stöd åt och sjukvård samt barnfamiljer, hälso-sociala ärenden i och sjukvård samt övrigt. sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör socialutskottets beredning.
4.6.10
Kulturutskottet skall bereda ärenden som rör allmänna kultur- och bildnings ändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kul turellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid tillhör kulturutskottets beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.11
Utbildningsutskotte Utbildningsutskotte t skall bereda ären t skall bereda den om högre ärenden om högre utbildning och utbildning och forskning samt forskning, skolväsendet. studiestöd samt skolväsendet.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15. Studiestöd och 16. Utbildning och universitetsforskni ng tillhör utbildningsutskotte ts beredning.
4.6.12
Trafikutskottet skall bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf, telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22. Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredning.
4.6.13
Jordbruksutskottet Jordbruksutskottet skall bereda skall bereda ärenden om ärenden om jordbruk, jordbruk, skogsbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, trädgårdsnäring, jakt och fiske. Det jakt och fiske. Det skall även bereda skall även bereda ärenden om ärenden om naturvård samt kärnsäkerhet, ärenden om naturvård samt miljövård i övrigt ärenden om som icke tillhör miljövård i övrigt annat utskotts som icke tillhör beredning. annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20. Allmän miljö- och naturvård samt 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör jordbruksutskottets beredning.
4.6.14
Näringsutskottet Näringsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om allmänna ärenden om allmänna riktlinjer för riktlinjer för näringspolitiken näringspolitiken och därmed och därmed sammanhängande sammanhängande forskningsfrågor forskningsfrågor samt ärenden om samt ärenden om industri och industri och hantverk, handel, hantverk, handel, energipolitik, energipolitik, statlig statlig företagsamhet, pris-företagsamhet samt och pris- och konkurrensförhållan konkurrensförhållan den i näringslivet, den i näringslivet. kredit- och fondväsendet och Ärenden om anslag det affärsmässiga inom försäkringsväsendet utgiftsområdena 21. . Energi och 24. Näringsliv tillhör näringsutskottets beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.15 Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14. Arbetsmarknad och arbetsliv och 19. Regional utjämning och utveckling tillhör arbetsmarknadsutsko ttets beredning.
4.6.16
Bostadsutskottet Bostadsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om ärenden om bostadspolitiken, bostadspolitiken, hyra, bostadsrätt, hyra, bostadsrätt, tomträtt, tomträtt, vattenrätt, vattenrätt, bebyggelseplan bebyggelseplanläggn läggning, ing, byggnadsväsendet, byggnadsväsendet, fysisk planering, fysisk planering, expropriation, expropriation, fastighetsbildning fastighetsbildning och och lantmäteriväsendet. lantmäteriväsendet. Det skall även Det skall även bereda ärenden om bereda ärenden om rennäringen, länsförvaltningen länsförvaltningen och rikets ad och rikets ministrativa administrativa indelning samt indelning samt sådana kommunfrågor sådana kommunfrågor som icke tillhör som icke tillhör något annat något annat utskotts beredning. utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande tillhör bostadsutskottets beredning.
5.12.1
Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1. Rikets styrelse, 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3. Skatteförvaltning och uppbörd, 4. Rättsväsendet, 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan, 6. Totalförsvar, 7. Internationellt bistånd, 8. Invandrare och flyktingar, 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14. Arbetsmarknad och arbetsliv, 15. Studiestöd, 16. Utbildning och universitetsforskni ng, 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, 19. Regional utjämning och utveckling, 20. Allmän miljö- och naturvård, 21. Energi, 22. Kommunikationer, 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. och 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 såvitt avser tilläggsbestämmelserna 3.6.2, 5.11.1 och 5.12.1 och i övrigt den 15 september 1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Förslaget 1 Motionerna 1 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95 1 Motion väckt med anledning av förslaget 1 Utskottet 2 Bakgrund 2 Indelningen i utgiftsområden 2 Gällande ordning 2 Riksdagsutredningen 3 Förslaget 4 Motionen 5 Riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen 5 Utskottets bedömning 5 Utskottsindelningen 6 Gällande bestämmelser 6 Riksdagsutredningen 6 Förslaget 7 Motionerna 8 Utskottets bedömning 8 Övriga frågor 9 Bestämmelser om regeringens erliga redovisning av kommitté väsendet 9 Lagförslaget 10 Utskottets bedömning 11 Hemställan 11 Reservationer 12 1. Avslag på förslaget (mom. 1) 12 2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor (mom. 2) 12 3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt (mom. 3) 13 Bilaga 1 14 Utskottets förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden 14 Bilaga 2 24 Utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen 24 Gotab, Stockholm 1996 _______________________________ 1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272