ILO:s konvention och rekommendation om arbetarskydd i gruvor m.m.
Betänkande 1996/97:AU12
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1996/97:AU12
ILO:s konvention och rekommendation om arbetarskydd i gruvor m.m.
Innehåll
1996/97 AU12
Propositionen
I proposition 1996/97:96 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 176) om arbetarskydd i gruvor samt 1995 års protokoll till 1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion.
Utskottet
Av propositionen framgår att Internationella arbetskonferensen - Internationella arbetsorganisationens (ILO) beslutande organ - vid sitt åttioandra möte år 1995 antog dels en konvention (nr 176) och en rekommendation (nr 183) om arbetarskydd i gruvor, dels ett protokoll till 1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion.
Konventionen (nr 176) och rekommendationen (nr 183) om arbetarskydd i gruvor Gruvarbetares arbetsmiljö kännetecknas bl.a. av hetta och kyla, buller, vibrationer, fukt, dålig ventilation, ensidig och tung arbetsbelastning, farliga ämnen, radioaktiva material, radongas, risk för explosion och brand, fallande sten och bergras. Befintliga ILO-instrument har emellertid inte varit tillräckliga för att komma till rätta med den allvarliga olycks- och dödsfallsfrekvensen inom gruvbranschen. Mot denna bakgrund antog Internationella arbetskonferensen år 1995 en konvention (nr 176) respektive en rekommendation (nr 183) om arbetarskydd i gruvor. Alla svenska ombud - såväl regerings- som arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanterna - röstade för ett antagande av konventionen och rekommendationen. I konventionen definieras gruva såsom plats i dagen eller under jord, där prospektering efter mineral, utvinning av mineral eller beredning av brutet material förekommer, samt samtliga maskiner, utrustning, installationer, byggnader, väg- och vattenanläggningar som används i samband med dessa verksamheter. Olje- och gasutvinning är undantagna. Konventionen äger tillämpning på alla gruvor. En medlemsstat kan emellertid, efter samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, undanta vissa kategorier av gruvor för vilka motsvarande skydd är tillgodosett. Den medlemsstat som har godkänt konventionen har skyldighet att formulera, genomföra och periodvis se över den nationella politiken för arbetarskyddet i gruvor. De nationella lagarna och förordningarna skall föreskriva åtgärder för att garantera konventionens tillämpning. Berörda arbetsgivare har skyldighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att avlägsna eller minimera arbetsmiljörisker i gruvor under deras ansvar och - i den mån risker kvarstår - tillhandahålla personlig skyddsutrustning. Arbetstagarna har skyldighet att rätta sig efter föreskrivna skyddsregler. Till arbetstagarnas rättigheter hör att rapportera om olyckor, tillbud och faror till arbetsgivaren och till behörig myndighet samt att begära inspektion. De skall vidare ha rätt att känna till och bli informerade om de faror på arbetsplatsen som kan påverka deras säkerhet och hälsa. Slutligen innehåller konventionen bestämmelser om påföljder och andra åtgärder för att säkerställa effektiv tillämpning av konventionen samt inrättandet av lämplig inspektion. I propositionen redovisas de nationella författningsbestämmelser, främst i arbetsmiljölagen (1977:1160), som sammantaget uppfyller kraven enligt konventionen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen. Genom propositionen informeras riksdagen även om den år 1995 antagna rekommendationen (nr 183) om arbetarskydd i gruvor; i denna återfinns detaljerade råd för tillämpningen av konventionen. Enligt regeringens mening krävs beträffande rekommendationen ingen ytterligare åtgärd.
1995 års protokoll till 1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion 1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion avser endast arbetsplatser inom industri och handel. Motsvarande internationella bestämmelser för den offentliga sektorn har hittills saknats. Genom ett år 1995 antaget tilläggsprotokoll utökades konventionens tillämpningsområde till att omfatta även den offentliga tjänstesektorn. Protokollet medger att en medlemsstat undantar viss verksamhet, såsom väsentlig statlig förvaltning och försvarsmakten, från tillämpning. Såvitt avser förhållandena i Sverige konstaterar regeringen att arbetsmiljölagens bestämmelser om yrkesinspektion gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning; särskilda bestämmelser gäller dock för arbete på örlogsfartyg respektive civila fartyg. Sedan lång tid omfattar Yrkesinspektionens tillsynsområde även verksamheten i staten och kommunerna. Däremot utövar Yrkesinspektionen inte tillsyn över Sveriges utrikesrepresentation. Enligt regeringens mening bör Sverige därför vid godkännande av protokollet utnyttja möjligheten att utesluta väsentlig statlig förvaltning från protokollets tillämpningsområde och anmäla förbehåll för utrikesrepresentationen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet.
Utskottets ställningstagande Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att riksdagen godkänner dels konventionen om arbetarskydd i gruvor, dels protokollet om arbetsinspektion.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:96 godkänner ILO:s konvention (nr 176) om arbetarskydd i gruvor samt 1995 års protokoll till 1947 års konvention (nr 81) om arbetsinspektion.
Stockholm den 22 april 1997
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Paavo Vallius (s) och Christer Erlandsson (s).