Idrottsfrågor
Betänkande 2004/05:KRU5
Kulturutskottets betänkande2004/05:KRU5
Idrottsfrågor
Sammanfattning I betänkandet behandlas närmare nittio motionsyrkanden om idrottsfrågor väckta under allmänna motionstiden 2003 och 2004. Motionerna gäller frågor om idrottens självständiga ställning, rekreationsområden, breddidrott, folkhälsa, elitidrott, tolerans - och etikfrågor, handikappidrott, idrottsforskning, integration, jämställdhet, dopning, idrottsledare och funktionärer, föreningsägda idrottslokaler, föreningslivets ekonomiska förutsättningar, läktarvåld, resekostnader, ätstörningar, bolagisering inom idrotten, OS, Paralympics och Dövas världsspel, professionell boxning och andra kampsporter, Nationellt fotbollscentrum i Degerfors samt internationella frågor. Sistnämnda frågor gäller Sveriges samarbete med de baltiska grannländerna och värdskapet för fler stora internationella idrottsevenemang. Samtliga dessa motioner avstyrks. I betänkandet finns tolv reservationer och nio särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Idrottens självständiga ställning Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 1, 2004/05:Kr269 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 yrkande 1. Reservation 1 (m, fp) 2. De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr365 yrkande 2. Reservation 2 (fp) 3. Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So406 yrkande 5, 2003/04:Kr282 yrkande 7, 2003/04:Kr385 yrkande 3, 2003/04:Bo295 yrkande 1, 2004/05:Kr269 yrkande 10, 2004/05:Kr355 yrkandena 3 och 9 samt 2004/05:Kr365 yrkande 5. 4. Elitidrott Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 9 i denna del och 2004/05:Kr269 yrkande 11 i denna del. Reservation 3 (m) 5. Tolerans- och etikfrågor m.m. Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 3, 2003/04:Kr286 yrkande 3, 2003/04:Kr353 yrkande 3, 2003/04:Kr385 yrkande 7, 2004/05:Kr355 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkandena 7, 8 och 12. 6. Handikappidrottens villkor Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So642 yrkande 8, 2003/04:Kr327 yrkande 24, 2003/04:Kr385 yrkande 4, 2004/05:Kr355 yrkande 6 och 2004/05:Kr365 yrkande 9. 7. Handikappidrottens del av medlen från spel och lotterier Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkande 7. Reservation 4 (m) 8. Idrottsforskning Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 6, 2003/04:Kr385 yrkande 16 och 2004/05:Kr355 yrkande 17. Reservation 5 (m) Reservation 6 (kd) 9. Integration Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 1, 2004/05:Kr355 yrkandena 4 och 5 samt 2004/05:Kr365 yrkande 11. 10. Jämställdhet Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 2, 2003/04:Kr385 yrkandena 5 och 6, 2003/04:MJ475 yrkande 2, 2003/04:A371 yrkande 18, 2004/05:Kr355 yrkandena 7 och 8, 2004/05:Kr365 yrkande 6, 2004/05:MJ505 yrkande 4 och 2004/05:A352 yrkande 16. 11. Dopning Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 10, 2003/04:Kr285 yrkande 4, 2003/04:Kr385 yrkande 8, 2004/05:Kr269 yrkande 12 och 2004/05:Kr355 yrkande 10. 12. Idrottsledare och funktionärer Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 2 och 2004/05:Kr355 yrkande 11. Reservation 7 (m, kd) 13. Tillgång till ridinstruktörer Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande 3. Reservation 8 (kd) 14. Bidrag till föreningsägda idrottslokaler Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr285 yrkande 14. 15. Föreningslivets ekonomiska förutsättningar Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr255 och 2004/05:Kr282. 16. Läktarvåld Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr285 yrkande 10. 17. Resekostnader Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr322. 18. Ätstörningar Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkande 6. 19. Bolagisering inom idrottsrörelsen Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr365 yrkande 13. Reservation 9 (m, fp) 20. OS, Paralympics och Dövas världsspel Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr229, 2003/04:Kr282 yrkande 9 i denna del, 2003/04:Kr285 yrkande 15, 2003/04:Kr317, 2004/05:Kr269 yrkande 11 i denna del och 2004/05:Kr301. Reservation 10 (m, fp, kd, c) 21. Professionell boxning och andra kampsporter Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr226, 2003/04:Kr227, 2003/04:Kr228, 2003/04:Kr237, 2003/04:Kr277, 2003/04:Kr285 yrkande 12, 2003/04:Kr315 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr316, 2003/04:Kr379, 2004/05:Kr207, 2004/05:Kr212, 2004/05:Kr264, 2004/05:Kr272, 2004/05:Kr295, 2004/05:Kr310 yrkandena 1-3, 2004/05:Kr317 och 2004/05:Kr365 yrkande 15. Reservation 11 (m) Reservation 12 (fp, c) 22. Nationellt fotbollscentrum i Degerfors Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr331 yrkande 4. 23. Internationella frågor Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 14, 2004/05:Kr293 och 2004/05:Kr355 yrkande 16. Stockholm den 8 mars 2005 På kulturutskottets vägnar Lennart Kollmats Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda Ernkrans (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m), Henrik Westman (m) och Johan Andersson (s).
Utskottets överväganden Idrottens självständiga ställning Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om idrottens självständiga ställning. Jämför reservation 1 (m, fp). Motionerna I motion 2003/04:Kr282 (m) yrkande 1 och Kr269 (m) yrkande 1 kritiserar motionärerna att regeringen i budgetpropositionerna för 2004 och 2005 ger anvisningar om hur idrottsrörelsen ska använda de medel de tilldelas. Motionärerna anser att det minskar idrottens självständighet. I motion Kr269 (m) påpekar motionärerna att regeringen ställer upp mål som rör idrottens verksamhetsgrenar. De anser att idrottsrörelsen i framtiden ska ges möjlighet att agera självständigt och ha friheten att själv bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål (yrkande 2). Motionärerna bakom motion Kr365 (fp) framhåller att regeringen på senare år har blivit alltmer styrande i förhållande till Riksidrottsförbundet (RF), genom att ge alltmer detaljerade anvisningar i regleringsbrevet (yrkande 1). Utskottets ställningstagande Beträffande yrkandena rörande idrottens självständiga ställning vill utskottet erinra om att liknande yrkanden behandlades våren 2003 (bet. 2002/03:KrU4). Utskottet avstyrkte då motionerna med hänvisning till riksdagens idrottspolitiska beslut hösten 1999 (prop. 1998/99:107), i vilket det slogs fast att idrottens självständiga ställning utgör en av de tre grundstenar som den nationella idrottspolitiken skall bygga på. Utskottet konstaterade att idrottsrörelsen behåller sin självständiga ställning genom att den själv lägger fast målen för sin verksamhet och att staten i sin bidragsgivning endast anger de syften som den har med bidragen. Utskottet är inte av någon annan uppfattning nu. Utskottet har nyligen behandlat frågan om idrottsrörelsens självständiga ställning i betänkandet Riksrevisionens granskning av stödet till idrottsrörelsen och folkbildningen (bet. 2004/05:KrU6). I betänkandet uttalade utskottet bl.a. att de allmänt formulerade mål eller syften som styr den statliga bidragsgivningen har stora likheter med den typ av mål som riksdagen fastställer för olika politikområden. De mer preciserade mål som regeringen normalt ställer upp för förvaltningsmyndigheternas verksamhet motsvarar i detta fall närmast de mål som överlåtits åt Riksidrottsförbundet att formulera. Detta är ett medvetet val som statsmakterna har gjort, och utskottet var inte berett att föreslå några förändringar i det avseendet. Utskottet avstyrkte Riksrevisionens förslag om behovet av att förbättra styrningen av statsbidraget till idrottsrörelsen. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att de mål som i regleringsbrevet satts upp angående idrottens verksamhetsgrenar eller i övrigt inskränker på idrottsrörelsens självständiga ställning på det sätt som motionärerna framhåller. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkandena 1, Kr269 (m) yrkande 1 och 2 och Kr365 (fp) yrkande 1. De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslag om ändrad ordning vad gäller fördelningen av de statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté. Jämför reservation 2 (fp). Motionen I motion Kr365 (fp) yrkande 2 anför motionärerna att RF som företräder den samlade svenska idrottsrörelsen och som har ansvar för fördelningen av de statliga medlen till idrott också bör ansvara för fördelningen av medlen till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Utskottets ställningstagande Regeringen gjorde i december 2001 bedömningen att bidrag till en talangsatsning inom svensk idrott ska sökas och rekvireras direkt av SOK, medan organisationsbidraget till SOK och bidragen för deltagande vid olympiska spel även fortsättningsvis skall förmedlas via RF. Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra denna ordning och avstyrker motion Kr365 (fp) yrkande 2. Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om tillgång till gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa. Jämför särskilda yttranden 1 (v) och 2 (c). Motionerna I motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 7 och Kr269 (m) yrkande 10 konstaterar motionärerna att det är en mindre del av befolkningen som kontinuerligt ägnar sig åt fysisk aktivitet. Därför är det, enligt motionärerna, av stor betydelse att det finns tillgång till gemensamma rekreationsområden med olika inriktningar såsom grönområden, idrottsanläggningar och motionsspår. Motionärerna bakom motion Kr365 (fp) anför att samhället bör främja förutsättningarna för äldre att tryggt kunna motionera regelbundet, bl. a. genom att anlägga promenadstråk (yrkande 5). Enligt motionären bakom motion 2003/04:Bo295 (v) bör regeringen ytterligare och långsiktigt stimulera åtgärder som främjar spontanidrott, bl.a. genom att uppföra näridrottsplatser (yrkande 1). I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 3 och Kr355 (kd) yrkande 3 framhålls vikten av breddidrotten och möjligheterna för alla människor att kunna delta i idrottsaktiviteter. Motionärerna bakom motion 2003/04:So406 (v) framhåller vikten av regelbunden fysisk aktivitet och av att idrottsklubbar tar sitt ansvar för breddidrotten, så att alla som vill idrotta ges denna möjlighet (yrkande 5). I motion Kr355 (kd) anför motionärerna att en allvarlig ansträngning bör göras för att ta ett samlat grepp om folkhälsofrågorna och att idrottsrörelsen bör engageras i dessa strävanden (yrkande 9). Utskottets ställningstagande Vikten av en bra samhällsplanering som beaktar människors behov av tillgång till rekreationsområden lyftes fram i den idrottspolitiska propositionen våren 1999. RF har i sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 som mål att i dialog med kommunerna garantera en fortsatt god och kostnadsbegränsad tillgång till idrottsanläggningar, även i människors närmiljö, samt att värna om idrottens fria tillgång till mark, vatten och luft genom allemansrätten. Att skapa näridrottsplatser, dvs. små flexibla anläggningar i bostadsområden, är ett sätt att förbättra inte minst barns och ungdomars möjlighet till spontant idrottande som enligt RF vunnit alltmer gehör hos såväl kommunala beslutsfattare som bostadsföretag. Frågan om näridrottsplatser har drivits av RF och distriktsidrottsförbund (DF) under några år som ett sätt att stimulera till spontan idrott och fysisk aktivitet. Av intresse är att Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Livsmedelsverket till regeringen i februari i år har överlämnat ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Enligt handlingsplanen bör en kommun sträva efter att ge alla som bor i tätort tillgång till en näridrottsplats inom 2,5 km från bostaden och enklare anläggningar inom 1 km från bostaden. Vidare betonas i handlingsplanen betydelsen av att det tryggt går att ta sig fram till fots eller med cykel. Utskottet vill i likhet med vad som angetts av motionärerna understryka vikten av att det skapas näridrottsplatser och grönområden som kan stimulera till spontanidrott. Grönområden, parker, motionsspår och liknande platser i anslutning till bostadsområden är också viktiga för att få människor att röra på sig regelbundet. De kan även locka till sig barn och ungdomar som annars inte motionerar samt underlätta för äldre att röra på sig. Vidare kan nämnas att RF i sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 även angett att RF avser att understödja samverkan med andra organisationer för att stimulera till ökad fysisk aktivitet hos den äldre befolkningen. Enligt utskottets mening tillgodoser RF:s insatser i allt väsentligt de krav som motionärerna för fram. Något initiativ från riksdagens sida är därför inte nödvändigt. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 7, 2003/04:Bo295 (v) yrkande 1, Kr269 (m) yrkande 10, Kr365 (fp) yrkande 5. Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om breddidrott och folkhälsa (senast i bet. 2002/03:KrU4). Breddidrotten svarar för den kvantitativt helt övervägande delen av idrottsrörelsens verksamhet. I den ryms såväl den omfattande barn- och ungdomsverksamheten som den breda motionsidrotten, men också den stora del av tävlingsidrotten som inte är elitidrott. Riksdagen har tidigare slagit fast att ett av syftena med statens stöd till idrotten är att statsbidraget ska stödja verksamhet som gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion. Nämnas kan att antalet medlemmar inom idrottsrörelsen i åldern 7-70 år uppskattas till 3,4 miljoner varav kvinnorna utgör 44 % och männen 56 %. Den av riksdagen beslutade pågående satsningen "Handslaget" innebär att idrottsrörelsen under mandatperioden tillförs sammanlagt en miljard kronor från AB Svenska Spel. Satsningen omfattar idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Pengarna används bl.a. för att stödja och uppmuntra idrottsföreningar och förbund att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna samt satsa mer på flickors idrottande. I sammanhanget kan också lyftas fram att RF i dag samarbetar med FHI för att ytterligare utveckla idrottsrörelsens arbete inom folkhälsoområdet. I det ovan nämnda underlaget till handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet anges att idrottsrörelsen är en viktig aktör för att nå de mål som anges i handlingsplanen. I folkhälsoarbetet ligger bl.a. att se över problemen med övervikt bland barn och ungdomar. I detta arbete spelar idrottsrörelsen en viktig roll. RF har också i sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 angett att RF:s arbete under den kommande perioden bl.a. kommer att inriktas på att idrottsrörelsen aktivt ska främja intentionerna i folkhälsopropositionen. Vidare kan nämnas att SISU Idrottsutbildarna i december 2004 gav ut ett studiematerial, "Det löser sig", som handlar om livsstilsförändring i grupp, och som syftar till hälsa, motion och kost. Då motionsyrkandena ligger väl i linje med de intentioner som finns och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 3, 2003/04:So406 (v) yrkande 5 samt Kr355 (kd) yrkandena 3 och 9. Elitidrott Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om elitidrott. Jämför reservation 3 (m). Motionerna Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del lyfter fram betydelsen av elitidrott i och med att den dels skapar förebilder och större intresse för breddidrott, dels inspirerar till motionsidrott. Utskottets ställningstagande Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att elitidrotten är en viktig inspirationskälla och bidrar till en trevlig avkoppling och underhållning. Det gäller därför enligt utskottet att ge elitidrottarna ett fungerande elitidrottsstöd och goda förutsättningar att utvecklas i sin sport. I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla att elitidrotten är beroende av den stora mängden idrottsutövare; det är i den stora gruppen som talangerna framträder och utvecklas. RF har det övergripande ansvaret för elitidrottsstödet. Det operativa arbetet är förlagt till RF:s nationella elitidrottscentrum (RF-EIC) på Bosön, som vänder sig till aktiva och ledare inom olika landslag, utvecklingslag och riksidrottsgymnasier samt till elitidrottsstipendiater. För stöd till aktiva inom de olympiska grenarna sker en samordning mellan RF och SOK. Specialidrottsförbundet (SF) erbjuder för sin elitverksamhet tester, rådgivning och rehabilitering samt utveckling av utrustning och metoder. Av stor betydelse för elitidrottsutvecklingen är att det finns en fungerande länk mellan SF:s och föreningarnas verksamhet. För detta ändamål har RF byggt upp nio regionala elitidrottscentrum (Reg-EIC). Deras huvuduppgift är att stödja elitidrottsföreningar, idrottsgymnasier och elitaktiva i de olika regionerna. Enligt RF är en fortsatt satsning på att strukturera och förbättra elittränarutbildningen i Sverige en prioriterad uppgift. Med hänvisning till det stöd i olika former som elitidrotten sålunda erhåller avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del. Tolerans- och etikfrågor m.m. Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om etik, mobbning, diskriminering på grund av sexuell läggning och sexuella trakasserier. Motionerna I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 7 och Kr355 (kd) yrkande 1 betonas vikten av etik inom idrotten. Bland annat understryks betydelsen av att idrottsrörelsen tar tydlig ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger. Även i motion Kr365 (fp) framhålls vikten av satsningar på etik inom idrotten (yrkande 12). Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr285 (c) anför att våld och mobbning inom idrotten måste förhindras. Särskilt inom barn- och ungdomsidrotten är det enligt motionärerna viktigt att alla får vara med och att ingen mobbas på grund av sämre fysisk förmåga eller av någon annan orsak (yrkande 3). Flera motioner rör åtgärder mot sexuell diskriminering m.m. inom idrotten. Motionärerna bakom motion Kr365 (fp) yrkandena 7 och 8 anför att regeringen bör följa hur arbetet med att motverka sexuella trakasserier och homofobi inom idrotten fortskrider. Regeringen bör också om så behövs ta erforderliga initiativ för att fortsätta detta arbete. Motionärerna framhåller också att RF har ett viktigt ansvar - att förtydliga idrottsverksamhetens demokratiska värdegrund och alla människors lika värde. I motionerna 2003/04:Kr286 (s) yrkande 3 och 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 3 anförs att HBT-frågorna (homosexuella, bisexuella och transpersoner) bör uppmärksammas betydligt mer än vad som har varit fallet hittills. Utskottets ställningstagande Idrottsrörelsen har alltid tagit avstånd mot fusk, våld och alla former av diskriminering. Detta har varit en hörnsten i den svenska idrotten. Enligt inhämtad uppgift kommer dessa frågor att ytterligare förstärkas i den nya reviderade "Idrotten vill", idrottens idéprogram, som föreläggs RF-stämman i maj 2005. Utskottet har i tidigare betänkanden redogjort för den satsning på etik inom idrotten, "Starta Vågen", som RF och SISU Idrottsutbildarna genomfört under några år och som utvärderades under 1999 (bet. 2002/03:KrU4). Arbetet har därefter varit inriktat på att finna former för hur frågorna ska integreras i den ordinarie verksamheten, bl.a. ute i föreningarna. Utskottet vill understryka vikten av att aktiva, föräldrar och idrottsledare arbetar med attityder och värderingar och hjälper till att öka förståelsen och respekten för skrivna och oskrivna regler inom idrotten. Vad utskottet här anfört tillgodoser i allt väsentligt motionärernas önskemål. Utskottet avstyrker motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 7, Kr355 (kd) yrkande 1, och Kr365 (fp) yrkande 12. När det gäller motionsyrkandet om mobbning och trakasserier måste konstateras att det förekommer även inom idrotten. I idrottens idéprogram "Idrotten vill" betonas att idrottsrörelsen på alla nivåer har ambition att bedriva verksamheten så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. RF anger att dess ambition är att genom information och utbildning medverka till kunskaper och metoder för att idrotten på ett så bra sätt som möjligt ska kunna förebygga och åtgärda förekomsten av mobbning. Just nu pågår en satsning i samverkan mellan RF, SISU Idrottsutbildarna och BRIS för att ta fram ett utbildningsmaterial avsett att utveckla det sociala ledarskapet. Utskottet anser i likhet med motionärerna att mobbning inom idrotten liksom i samhället i övrigt måste förhindras. Ett stort ansvar inom idrotten ligger enligt utskottets uppfattning på idrottsledarna. Det gäller att förse dem med information och kunskap om hur mobbning kan motverkas och göra dem lyhörda för tendenser till mobbning. I idrotten ligger inbyggt att visa respekt för och att kunna umgås med människor i alla åldrar och över kulturella och etniska gränser. Det gäller för idrottsrörelsen att starkt betona värdet i detta. Med det anförda är motionärernas önskemål i allt väsentligt tillgodosedda. Motion 2003/04:Kr285 (c) yrkande 3 avstyrks. När det gäller åtgärder mot sexuell diskriminering m.m. inom idrotten vill utskottet erinra om att RF i slutet av 2002 antog en policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom idrotten. I policyn uttalas att det är oacceptabelt att sådana trakasserier förekommer inom idrotten. Idrottsrörelsen ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Material och metoder ska utvecklas för att aktiva och ledare ska utbildas i dessa frågor. I planen finns också en konkret vägledning när det gäller åtgärder för den som utsatts för trakasserier och för den organisation inom vilket detta ägt rum. I sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 har RF när det gäller sexuella trakasserier angett att man utifrån en antagen policy ska sprida kunskap och information om dessa frågor samt ta fram utbildningsmaterial om sexuella trakasserier för ledare, tränare, aktiva, anställda och förtroendevalda. När det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning ska man sprida kunskap och information om HBT-frågor och om de berördas situation inom idrotten. Man ska också ta fram utbildningsmaterial om HBT och om riskerna för diskriminering på grund av sexuell läggning inom idrotten. Utskottet har inhämtat att skrivningarna mot sexuella trakasserier har förstärkts ytterligare i den reviderade versionen av "Idrotten vill", idrottens idéprogram, som föreläggs RF-stämman i maj 2005. Dessa strävanden ligger i linje med motionärernas önskemål. Utskottet avstyrker motionerna 2003/04:Kr286 (s) yrkande 3, 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 3 och Kr365 (fp) yrkandena 7 och 8. Handikappidrottens villkor Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om ökade statliga satsningar på handikappidrotten, om funktionshindrades villkor bl.a. vad gäller tillgång till anläggningar och träningstider samt om handikappidrottens betydelse för rehabilitering. Jämför särskilda yttrandet 3 (m, fp, kd, c). Motionerna I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 4 och Kr355 (kd) yrkande 6 krävs ökade statliga satsningar på handikappidrotten, bl.a. vad gäller internationella handikapptävlingar. I förstnämnda motion anför motionärerna också att det är viktigt att inom ramen för "Handslaget" särskilt beakta funktionshindrades situation utifrån resultaten av RF:s treårsprojekt "Idrottsresurser på lika villkor". Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 24 och Kr365 (fp) yrkande 9 lyfter fram frågan om funktionshindrades villkor inom idrotten och framhåller att det inte ska vara dyrare eller krångligare för den som är funktionshindrad att utöva sin idrott än det är för andra. För att detta ska vara möjligt måste enligt motionärerna funktionshindrades behov tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till anläggningar och fördelning av tränings- och tävlingstider. Handikappidrottens betydelse för rehabilitering och habilitering lyfts fram i motion 2003/04:So642 (kd). Motionärerna påpekar att idrotten kan skapa större kroppskännedom, ökat självförtroende och gemenskap och därigenom bidra till en snabbare och effektivare rehabilitering (yrkande 8). Utskottets ställningstagande När det gäller den viktiga frågan om funktionshindrades villkor inom idrotten vill utskottet erinra om att regeringen i propositionen En idrottspolitik för 2000-talet (prop. 1998/99:107) underströk vikten av att personer med funktionshinder ges bästa möjliga förutsättningar till idrott, motion och social samvaro. RF genomförde med början 2001 ett treårsprojekt kallat "Idrottsresurser på lika villkor". Syftet med projektet var bl.a. att kartlägga hur människor med funktionshinder kan ta del av idrottens resurser. Inom projektet genomfördes en pilotstudie i vilken konstateras att personer med funktionsnedsättningar inte kan idrotta och motionera på samma villkor som den övriga befolkningen. Det innebär dock inte enligt studien att personer med funktionsnedsättningar inte motionerar eller idrottar; deras aktivitet i detta avseende ligger i nivå med befolkningens som helhet. Många gångar har de enligt studien hittat egna vägar för att idrotta, och dessa vägar fungerar relativt bra, även om de kan förbättras. Av studien framgår vidare att en mycket stor del av de medverkande i undersökningen själva betalar för sin specialutrustning, att tillgängligheten kan förbättras inom vissa områden, att personliga assistenter och personal vid särskilt boende har stor betydelse för att de ska kunna delta i motion, och att det många gånger kan vara svårt att få ihop tillräckligt antal personer som vill syssla med samma tävlingsform. Regeringen har angett att verksamhet för funktionshindrade är ett prioriterat område inom den ovan nämnda satsningen "Handslaget". Det första året av satsningen är avslutat. En fullständig redovisning av verksamheten hittills ska lämnas av RF i mars 2005. Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla handikappidrottens betydelse och dess vikt för rehabilitering. Att hitta idrotter som passar och som kan stimulera och utmana är viktigt, och idrottsliga aktiviteter kan ge värdefull gemenskap mellan personer med samma handikapp. Det bör nämnas att ansvaret för tillträde till lokaler och fördelningen av tävlings- och träningstider vilar på kommuner och föreningar som äger och driver anläggningar. Dessutom gäller som förutsättning för stöd från RF till anläggningskostnader att anläggningarna är tillgängliga för alla. I övrigt är det idrottsrörelsens uppgift att fördela statsmedlen, och det ankommer inte på riksdagen att styra fördelningen mellan olika idrottsförbund. Motionärernas önskemål är väl förenliga med vad idrotten eftersträvar och vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker mot bakgrund härav motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 24, 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 4, 2003/04:So642 (kd) yrkande 8, Kr355 (kd) yrkande 6 och Kr365 (fp) yrkande 9. Handikappidrottens del av medlen från spel och lotterier Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslag om ökad del av medlen från spel och lotterier till handikappidrotten. Jämför reservation 4 (m). Motionen I motion Kr269 (m) föreslår motionärerna att handikappidrotten ska få en ökad del av medlen från spel och lotterier (yrkande 7). Utskottets ställningstagande Här kan nämnas att i stort sett hela det överskott från AB Svenska Spel som går till idrotten förs vidare till idrottsföreningars barn- och ungdomsverksamhet (LOK-stödet). Bidragsberättigade till LOK-stödet är barn och ungdomar i åldern 7-20 år. För handikappade gäller dock ingen övre åldersgräns. Detta innebär att i stort sett alla handikappade, till skillnad från icke handikappade, kan ingå i underlaget för ansökningar om bidrag från LOK-stödet. Som ovan nämnts är verksamhet för funktionshindrade ett prioriterat område inom satsningen "Handslaget", vars medel kommer från AB Svenska Spel. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motion Kr269 (m) yrkande 7. Idrottsforskning Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslag om ökad forskning på idrott ur folkrörelse-, jämställdhets- och integrationsperspektiv samt motionsförslag om en översyn av idrottsforskningen. Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (kd). Motionerna I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 16 och Kr355 (kd) yrkande 17 framhåller motionärerna vikten av ökad forskning på idrott ur folkrörelse-, jämställdhets- och integrationsperspektiv. Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr282 (m) anser att samordningen av idrottsforskningen har fungerat dåligt och begär att en översyn av idrottsforskningen ska göras (yrkande 6). Utskottets ställningstagande Regeringen anger i budgetpropositionen för 2005 att idrottsforskningen är på tillväxt vid svenska universitet och högskolor. Detta visar sig enligt propositionen dels i att en ökande skara forskare inom alltfler ämnesdiscipliner intresserar sig för frågor med idrottslig anknytning, dels i en ökning av idrottsrelaterade utbildningar och kurser. Från och med den 1 januari 2002 är Idrottshögskolan (IH) huvudman för Centrum för idrottsforskning (CIF). CIF har till uppgift att initiera, samordna och stödja forskning inom idrottens område. CIF skall också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor samt andra engagerade inom området. RF utser två ledamöter i CIF:s styrelse. De övriga ledamöterna utses av olika universitet och högskolor i landet. Av regleringsbrevet för 2005 framgår att statens stöd till idrottsforskning under anslaget Stöd till idrotten uppgår till 20 miljoner kronor. RF lämnar enligt inhämtad uppgift ca 13 miljoner kronor vidare till CIF och använder av det återstående beloppet 5 miljoner kronor för forskning och utveckling av den elitidrott som faller utanför SOK:s åtaganden, och 2 miljoner kronor för egen idrottsforskning, främst ur samhällsvetenskaplig synvinkel. Utöver medlen via RF erhåller CIF ca 6,1 miljoner kronor via Idrottshögskolans i Stockholm anslag 25:76 (UO 16). Största delen av CIF:s statsbidrag går till olika forskningsprojekt. För 2005 uppgår summan till 9,8 miljoner kronor. Forskningsprojekten är uppdelade i tre grupper fysiologi/medicin, humaniora/samhällsvetenskap samt traumatologi/rehabilitering. Hur mycket medel som tilldelas varje grupp beror i stora drag på hur stort sammanlagt belopp som söks inom respektive grupp. För 2005 inkom 226 ansökningar. Fördelningen av beviljade medel mellan de tre ämnesområdena är i år 42 % till fysiologi/medicin, 34 % till humaniora/samhällsvetenskap och 24 % till traumatologi/rehabilitering. Med början 2002 har RF ökat sina egna insatser inom området forskning och utveckling (FoU). Under 2003 har fem forskningsrapporter redovisats och under 2004 åtta. Under 2003 berör några rapporter ämnena jämställdhet och integration. Det gäller rapporterna FoU 2003:5 Kvinnor och män i idrotten 2003, FoU 2003:3 Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? samt FoU 2003:1 Idrott, kön och genus - en kunskapsöversikt. Av intresse är också att CIF i september 2000 sammanställt en rapport om icke statligt finansierad, idrottsrelevant forskning. CIF:s styrelse konstaterade att kartläggningen varit svår att genomföra. Sammanfattningsvis konstaterade emellertid CIF att direkta, icke statliga medel till idrottsforskning är av liten omfattning. Däremot är indirekta medel via näringslivets forskning och utveckling av t.ex. material, utrustning, skydd, kostprodukter, medicinsk utrustning och behandling betydande. Näringslivets forskningsresultat och informationsinsatser bedömdes som betydande och ansågs vara till stor hjälp för idrottande människor. Det konstaterades vidare att det är en mycket omfattande uppgift att bedöma den samlade satsningen på forsknings- och utvecklingskostnader, kostnader för informationsinsatser samt sponsorstöd till idrotten. Utskottet ser positivt på den utveckling som skett inom idrottsforskningen under senare år, även om utskottet inser att mycket återstår att göra. Idrottsforskningen spänner över ett stort spektrum av ämnesområden. Utskottet anser inte att riksdagen bör gå in och styra inriktningen på denna forskning. Det får enligt utskottet ankomma på forskare och övriga berörda parter att välja ut de områden som de finner lämliga för forskningsprojekt. Utskottet anser inte att det är påkallat att göra någon översyn av idrottsforskningen i enlighet med vad motionärerna efterlyser. Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 6, 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 16 och Kr355 (kd) yrkande 17. Integration Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om integration, bl.a. rörande integrationen av flickor med invandrarbakgrund. Motionerna I motion Kr365 (fp) framhåller motionärerna vikten av att idrotten används som ett medel för att underlätta integration i samhället. Motionärerna anser att idrotten med sin mångfald och lättillgänglighet har unika möjligheter att överbrygga motsättningar och öka förståelsen mellan olika grupper i samhället (yrkande 11). Motionärerna bakom motion Kr355 (kd) anser att den låga fysiska aktiviteten hos flickor med invandrarbakgrund och deras sena och låga engagemang i idrottsföreningar är ett område som särskilt bör uppmärksammas både ur ett jämställdhets- och ett integrationsperspektiv (yrkande 4). Detsamma gäller enligt motionärerna deras val av idrott och de socioekonomiska faktorernas betydelse för sådana val (yrkande 5). I motion 2003/04:Kr285 (c) anser motionärerna att idrottsrörelsen bör förstärka sitt integrationsarbete inom alla idrotter. De lyfter särskilt fram betydelsen av att flickor med invandrarbakgrund integreras i idrotten och av att goda exempel sprids i idrottsrörelsen (yrkande 1). Utskottets ställningstagande I idrottsrörelsens idéprogram, Idrotten vill, antaget av RF-stämman 1995, betonas idrottens betydelse för integrationen i det svenska samhället. År 2001 antogs "Handlingsplan för ökad mångfald inom idrotten". Den ligger till grund för RF:s fortsatta insatser för att använda idrotten som medel för att minska segregationen i det svenska samhället. Våren 2002 genomförde RF en enkätundersökning tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) om invandrarungdomars idrotts- och motionsvanor. Resultaten presenterades i november samma år i rapporten Idrott och integration. Av rapporten går att utläsa att ungdomar med invandrarbakgrund tränar och tävlar i idrottsföreningar i nästan samma utsträckning som ungdomar i allmänhet, pojkar t.o.m. något mer. Invandrarflickornas representation var 39 %, att jämföras med 45 % hos ungdomar i allmänhet. Stora skillnader framkommer när det gäller flickors deltagande i idrottslivet beroende på om de är födda i Sverige, i Europa eller utanför Europa. För flickor födda utanför Europa var motsvarande andel 27 %. RF och SISU Idrottsutbildarna har som ovan nämns tillsammans utarbetat en handlingsplan för ökad mångfald inom idrottsrörelsen. Handlingsplanens förslag överensstämmer med vad RF har angett i sin verksamhetsinriktning för 2004-2005, nämligen att integrationsarbetet bl.a. ska inriktas på att bygga upp en idé- och kunskapsbank med syfte att underlätta ett långsiktigt integrations- och mångfaldsarbete. Man ska också ta fram kunskaps- och utbildningsmaterial om idrott och etnisk och kulturell mångfald för ledare, tränare anställda och förtroendevalda. Det är också av intresse att RF under 2002-2004 i samverkan med SISU Idrottsutbildarna har satsat på att utveckla barn- och ungdomsidrotten. Avsikten har varit att framför allt utbilda och utveckla ledare varvid man bl.a. haft förhoppningen att göra invandrarflickor mer delaktiga i idrottslivet. Denna satsning fortsätter även under 2005, då enligt RF en viktig uppgift blir att följa upp genomförda projekt. Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om "Handslaget" där anslagna medel bl.a. ska användas för att stötta och uppmuntra förbund att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna och satsa mer på flickors idrottande. Åtgärder ska bl.a. vidtas för att erbjuda barn och ungdomar, som i dag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter. Vidare ska förutsättningar skapas för att flickor ska kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla vikten av att idrotten används som ett medel för att underlätta integrationen i samhället och för att få till stånd attitydförändringar samt att särskilt flickor med invandrarbakgrund uppmärksammas. Mot bakgrund av det arbete som pågår och vad utskottet anfört anser utskottet att det inte är påkallat att riksdagen gör ett uttalande i frågan, varför motionerna 2003/04:Kr285 (c) yrkande 1, Kr355 (kd) yrkandena 4 och 5 samt Kr365 (fp) yrkande 11 avstyrks. Jämställdhet Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om lika villkor för idrottande män och kvinnor. Motionerna Flera motioner rör frågor om jämställdhet inom idrottsrörelsen. I motion Kr365 (fp) framhålls betydelsen av lika villkor för idrottande män och kvinnor, bl.a. vad gäller träningstider och tillgång till anläggningar (yrkande 6). Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 5 och Kr355 (kd) yrkande 7 betonar vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare på regional och lokal nivå, både vad gäller antalet platser i styrelser och i fråga om deltagande i olika idrottsaktiviteter. I samma motioner, 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 6 och Kr355 (kd) yrkande 8, anför motionärerna att det i dag på många platser råder snedfördelning i de lokala satsningarna på idrottsverksamhet. Man satsar betydligt mer på idrotter som kan betraktas som typiskt manliga än de idrotter som domineras av flickor och kvinnor. På grund av detta bör idrottsrörelsen enligt motionärerna särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid fördelningen av det statliga stödet till idrotten på olika nivåer. I motionerna 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 2, 2003/04:A371 (kd) yrkande 18, MJ505 (kd) yrkande 4 och A352 (kd) yrkande 16 efterlyses en oberoende utredning i syfte att få till stånd en jämställd bidragsfördelning till kvinno- respektive mansdominerade idrottsgrenar. I motion 2003/04:Kr285 (c) framhåller motionärerna att jämställdhetsarbetet måste pågå kontinuerligt och införlivas i all idrottsverksamhet samt få en högre prioritet (yrkande 2). Utskottets ställningstagande Frågor om jämställdhet och jämställd bidragsfördelning har på senare år fått stor uppmärksamhet såväl inom RF som i samband med den statliga bidragsgivningen till idrotten. Trots att utvecklingen under senare år gått åt rätt håll när det gäller jämställdheten inom idrotten finns det mycket kvar att göra, t.ex. vad gäller andelen kvinnor på ledande befattningar samt prioriteringen av flickor och kvinnors träning och tävlande, såväl gällande tider som fördelning av resurser. Även här bör den ovan nämnda satsningen "Handslaget" uppmärksammas. De tillgängliga medlen ska användas bl.a. till större satsningar på flickors idrottande och för att förutsättningar ska skapas för att flickor ska kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Handslagets första år redovisade totalt 4 130 projekt av specialidrottsförbuden (SF), distriktsidrottsförbunden (DF) och av Korpen. Av dessa utgjorde 34 % "öppna dörrarna-projekt", 28 % "fler flickor-projekt", 24 % "skolsamverkan-projekt", 9 % "minska avgifterna-projekt" och 5 % "drog-projekt". I pengar räknat har 26 308 157 kronor betalats till 2 192 föreningar, vilket ger ett snittbelopp på 12 000 kronor per förening. Till dessa belopp ska läggas Svenska Motionsförbundet Korpens 15 regionala projekt som fått vardera 106 000 kronor till satsningar på fler flickor. Vidare kan nämnas att RF inom projektet "Förbundsutveckling genom 3R" tagit fram och inom idrotten introducerat en s.k. 3R-metod. Projektet var ett jämställdhetsprojekt för att undersöka hur makt och resurser fördelas mellan tjejer och killar samt mellan kvinnor och män, inom idrotten. Projektet ingick som ett led i det fortsatta arbetet med att nå en jämställd idrott. Dess syfte var att finna lämpliga metoder för att värdera jämställdhetsarbetets effekter på idrotten samt att kartlägga hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män. Projektet utvärderades och resultatet redovisades våren 2004 i en rapport som ligger som grund för det fortsatta jämställdhetsarbetet. RF har i sin verksamhetsberättelse för 2004-2005 angett att förbundet har för avsikt att utbilda förtroendevalda, ledare, tränare och anställd personal så att de beaktar jämställdhetsperspektivet i sin dagliga verksamhet. Man ska då använda sig av den kunskap som kommit fram under arbetet med 3R-projektet om hur makt och resurser fördelas mellan kvinnor och män inom idrottsrörelsen. Västerbottens idrottsförbund har startat ett jämställdhetsprojekt som bygger på den s.k. 3R-metoden. Projektet har namnet "Självklart samma möjligheter". Förbundet ska fram t.o.m. 2006 arbeta mot bl.a. idrottsföreningar, specialdistriktsförbund (SDF) och fritidsförvaltningar i Västerbotten för att öka andelen kvinnliga ledare och förtroendevalda inom idrotten. Av intresse är också att RF har för avsikt att lägga fram en ny jämställdhetsplan på RF-stämman 2005. Enligt RF bygger planen på de kunskaper som RF erhållit bl.a. genom sina ovan nämna projekt "Resurser på lika villkor" och "3R". Utskottet förutsätter att arbetet med att uppnå en jämställd idrott kommer att intensifieras inom idrottsrörelsen i och med behandlingen av en ny jämställdhetsplan. I samband därmed kan man räkna med att jämställdhetsfrågorna kommer att få större genomslag på alla nivåer inom idrotten. Mot bakgrund av det arbete som pågår och den kommande nya jämställdhetsplanen avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr285 (c) yrkande 2, 2003/04:Kr385 (kd) yrkandena 5 och 6, 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 2, 2003/04:A371 (kd) yrkande 18, Kr355 (kd) yrkandena 7 och 8, Kr365 (fp) yrkande 6, , MJ505 (kd) yrkande 4 samt A352 (kd) yrkande 16. Dopning Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om stöd till WADA, om en kraftsamling i kampen mot dopning samt om sanktioner mot dopning. Motionerna I motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 10 och Kr269 (m) yrkande 12 framhåller motionärerna betydelsen av att staten och idrottsrörelsen stöder Världsantidopningsbyrån, WADA. I motion 2003/04:Kr285 (c) understryker motionärerna att en kraftsamling måste göras i kampen mot dopning och att flera olika medel måste användas (yrkande 4). Enligt motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 8 och Kr355 (kd) yrkande 10 bör svensk idrottsrörelse nationellt och internationellt verka för kraftfulla sanktioner mot dopning. Utskottets ställningstagande Sedan 1999 leds och samordnas det internationella antidopningsarbetet av Word Anti-Doping Agency (WADA), en organisation som till lika delar består av företrädare för idrottsrörelsen och världens regeringar. Vid RF-stämman 2003 anslöt sig den svenska idrottsrörelsen till den s.k. världsantidopningskoden och ställde sig bakom uppbyggnaden av WADA. Genom WADA har man bl.a. utvecklat ett nytt globalt regelverk, anpassat efter antidopningskoden, som fr.o.m. 2004 gäller i alla idrotter och länder. WADA ansvarar även för dopningslistan, laboratoriernas utveckling och satsar mycket på forskning. Man arbetar därutöver med dopningskontroller, information och utbildning. Sverige har en representant i WADA:s styrelse och i dess exekutivkommitté. Sverige lämnar ett årligt bidrag till WADA om ca 1 miljon kronor av medel som står till regeringens disposition under anslaget Stöd till idrotten. Med hänsyn till det breda stöd som WADA redan har från staten och idrottsrörelsen avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 10 och Kr269 (m) yrkande 12. Sverige har under många år arbetat aktivt i kampen mot dopning. Detta har enligt utskottet lett till att det i dag finns en stor opinion mot dopning inom idrotten, bland såväl ledare som utövare. Under 2004 har antalet dopningsprov ökat och avses öka även under 2005. Statistiken visar att antalet dopningsfall i förhållande till antalet prov sjunkit över tid, från över 4 % till under 0,5 %. Av RF:s regleringsbrev för 2005 framgår att anslagsposten Insatser mot dopning tillförts ytterligare 2,1 miljoner kronor i förhållande till 2004 och uppgår till 23 miljoner kronor. Med tanke på att dopning inte är ett isolerat idrottsproblem utan också ett samhällsproblem är det som motionärerna framhåller viktigt att idrotten samverkar med andra organisationer och myndigheter för att öka effektiviteten i antidopningsarbetet. En sådan samverkan lyfts också fram i RF:s verksamhetsinriktning för 2004-2005. Vidare kan anföras att den opinionsbildande kampanjen "Rena Vinnare" som RF bedrev 2002-2003 följs upp under 2004-2005 med en bred utbildningssatsning i syfte att förnya och fördjupa det opinionsbildande arbetet i föreningarna. Med hänsyn till att det arbete som redan pågår i kampen mot dopning ligger i linje med motionärernas önskemål avstyrks motion 2003/04:Kr285 (c) yrkande 4. När det gäller motionsyrkandet rörande kraftfulla sanktioner mot dopning kan anföras att man numera i RF:s stadgar (kap. 14) hänvisar till Idrottens dopingreglemente då det rör sig om brott mot RF:s regler mot dopning. Detta dopingreglemente fastställdes vid en extra RF-stämma i maj 2004 med ikraftträdande den 1 juni samma år. I reglementet har införts helt nya regler för bestraffning av dopning. Det största förändringen är att strafftiderna skärpts kraftigt. När förbjudna substanser och metoder används är normalpåföljden vid den första överträdelsen två års avstängning och vid den andra överträdelsen avstängning på livstid. Tidigare var det strängaste straffet avstängning i två år. De nya reglerna som införts tillgodoser motionärernas önskemål om kraftfulla sanktioner mot dopning. Motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 8 och Kr355 (kd) yrkande 10 avstyrks. Idrottsledare och funktionärer Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om en enkel administration för och ekonomisk reglering av föreningar samt motionsyrkande om tillgång till ridinstruktörer. Jämför reservationerna 7 (m, kd) och 8 (kd) och särskilda yttrandet 4 (fp, c). Motionerna Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 2 och Kr355 (kd) yrkande 11 framhåller vikten av att den ideella sektorn fortsättningsvis kan ha en enkel administration och en enkel ekonomisk reglering som inte innebär att ökade krav ställs på specialkunskaper för att kunna driva en förening. I motion MJ505 (kd) understryker motionärerna vikten av att det finns tillgång till ridinstruktörer (yrkande 3). Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att administrationen och den ekonomiska regleringen gällande ideella föreningar inte är för krånglig. Av RF gjorda undersökningar, bl.a. våren 2003, framgår att problemet är speciellt akut när det gäller förtroendevalda på administrativa poster. Enligt RF spelar det skattemässiga regelverket stor roll. Regeringen beslutade i juni 2003 att tillsätta en utredning som ska se över idrottens skattefrågor (dir. 2004:92). Utredningen ska granska inkomstbeskattningen av ideella föreningar som bedriver idrottsverksamhet samt vissa inkomstskattefrågor som berör idrottare, domare och andra idrottsfunktionärer. I direktiven anges bl.a. när det gäller de allmänna villkoren för skattefrihet att förändringarna i första hand ska syfta till att göra systemet för beskattning av ideella föreningar mer överskådligt och förutsebart samt lättare att tillämpa. Senast den 1 december 2005 ska uppdraget redovisas. Dessutom pågår en utredning som ska kartlägga ideella föreningars rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor. Syftet med kartläggningen är att den ska ge en samlad bild samt underlag för bedömning av de rättsliga villkoren för ideella föreningar. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2005. Vidare kan upplysas att RF i samarbete med SISU Idrottsutbildarna prioriterat utbildning kring föreningskunskap samt att RF ger juridiskt stöd och information bl.a. i skattefrågor till idrottens olika organisationer. Med hänsyn främst till det utredningsarbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 2 och Kr355 (kd) yrkande 11. När det gäller motionsyrkandet rörande tillgången till ridinstruktörer kan nämnas att rekryteringen av ledare enligt RF är en av idrottsrörelsens ständigt högprioriterade frågor. Som ovan nämns har två treåriga projekt pågått rörande insatser för idrottsledare. Projektet "Unga ledare" avslutades vid årsskiftet 2003/04. Projektmedlen har bl.a. gått till att utveckla metoder att rekrytera fler unga ledare. Totalt har 11 593 ungdomar medverkat i projektet. Det andra projektet "Ledarfokus" var en satsning på idrottsutveckling genom utbildning av ledare för barn- och ungdomsidrott. Samtliga distrikt inom SISU Idrottsutbildarna har utarbetat egna utvecklingsplaner för regionala och lokala insatser inom ramen för satsningen. Under 2003 utbildades 129 000 idrottsledare inom projektet. Dessa strävanden är enligt utskottet ägnade att ge effekt också inom ridsporten. Det specifika önskemålet om bättre tillgång till ridinstruktörer är en fråga för idrottsrörelsen och Ridsportsförbundet. Med hänsyn härtill avstyrks motion MJ505 (kd) yrkande 3. Bidrag till föreningsägda idrottslokaler Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkande om att införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler liknande det bidrag som finns för allmänna samlingslokaler. Motionen Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr285 (c) föreslår att en utredning ska tillsättas för att se över möjligheterna att införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler, liknade det bidrag som i dag finns för allmänna samlingslokaler (yrkande 14). Utskottets ställningstagande Efter AB Svenska Spels bolagsstämma i juni 2004 beslutade regeringen att av bolagets överskott som går till idrotten får 11,5 miljoner kronor användas för stöd till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet. Under 2003 har 178 föreningar fått bidrag för investeringar i föreningsägda anläggningar. Dessutom har RF fördelat ca 8 miljoner kronor i bidrag till anläggningar och projekt som verkar för bättre tillgänglighet när det gäller idrottsutövning. Bidragen är en del av den av riksdagen beslutade satsningen "Handslaget". Vid fördelningen av pengarna har RF prioriterat anläggningar och investeringar som stimulerar idrott i närmiljön i likhet med Handslagets intentioner. Med hänvisning till det bidrag till föreningsägda anläggningar som kan ges och till de ytterligare medel som satsningen "Handslaget" gett avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr285 (c) yrkande 14. Föreningslivets ekonomiska förutsättningar Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkande om en översyn av föreningslivets ekonomiska förutsättningar samt motionsyrkande om en utredning rörande idrottsstödets påverkan av en avreglering av spelmarknaden. Motionerna Motionären bakom motion Kr255 (s) anser att föreningslivets ekonomiska förutsättningar bör ses över mot bakgrund av att försäljningen av bingolotter har minskat och kan befaras minska ännu mer vilket får till följd att intäkterna till föreningslivet därmed också försämras. I motion Kr282 (mp) anför motionären att en avreglerad spelmarknad inte är önskvärd men oundviklig. Med anledning härav vill motionären att en utredning tillsätts som lägger fram förslag om hur idrottens stöd påverkas vid en avreglering av spelmarknaden. Utskottets ställningstagande När det gäller idrottsrörelsens intäkter från spel kan konstateras att intäkterna från Bingolotto har minskat under senare år. Däremot har de medel som tillfallit idrottsrörelsen från AB Svenska Spel kraftigt ökat under samma tid. År 2004 erhöll Idrottsrörelsen 607 miljoner kronor av AB Svenska Spels överskott. Prognosen för 2005 är att idrottsrörelsen tillförs ytterligare 40-50 miljoner kronor. Denna summa fastställs på AB Svenska Spels bolagsstämma vid halvårsskiftet 2005. Härtill kommer för 2005 ytterligare 360 miljoner kronor från AB Svenska Spel, varav 300 miljoner kronor avser satsningen "Handslaget". Även dessa medel beslutas slutligt på bolagsstämman senare i år. Med hänsyn till det anförda och till att någon avreglering av spelmarknaden inte är aktuell avstyrker utskottet motionerna Kr255 (s) och Kr282 (mp). Läktarvåld Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkande om läktarvåld. Jämför särskilda yttrandet 5 (c). Motionen I motion 2003/04:Kr285 (c) understryker motionärerna vikten av att utvecklingen av det s.k. läktarvåldet följs noga och inriktas på att våldet ska upphöra helt (yrkande 10). Utskottets ställningstagande En ny folkrörelse har vuxit fram i Sverige de senaste 10-15 åren. Supporterklubbarnas antal har ökat snabbt. Utvecklingen presenteras i en rapport från RF som bygger på en enkät där totalt 82 elitföreningar i bandy, fotboll och ishockey svarat på frågor kring sina supporterklubbar. Bland dessa 82 föreningar finns i dag 76 supporterklubbar av klackkaraktär med tillsammans ca 40 000 medlemmar. Supporterklubbarna bedriver enligt RF en omfattande och seriös föreningsverksamhet som många gånger kommer i skymundan för svarta rubriker kring våld och huliganer. RF har sedan 1997 ett övergripande ansvar för kartläggning och samordning av säkerhets- och supporterfrågor. RF ska också informera i dessa frågor. För samordningen finns en grupp under RF:s ledning bestående av berörda SF, Rikspolisstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Regeringskansliet samt näringslivet. RF vill verka för att öka trivseln och tryggheten vid idrottsevenemang. De senaste fem-tio åren har stora ansträngningar gjorts inom de mest berörda idrotterna. Som exempel kan nämnas att Svenska Fotbollförbundet satsar 1 miljon kronor årligen på publikvärdsutbildning. Publikvärdarna samarbetar med ordningsvakter och polis. Vidare anordnar Fotbollförbundet fem-sex möten per år för att diskutera säkerheten. Fotbollförbundet, polisen och Föreningen Svensk Elitfotboll har dessutom inför den kommande säsongen tagit fram en handlingsplan där de angett sina olika ansvarsområden i ett åtgärdsprogram. Fotbollförbundet samarbetar också med elitföreningarnas supporterklubbar. Antalet allvarliga ordningsstörningar halverades enligt RF under åren 1995-2001. Som ett resultat av detta har enligt RF polisen generellt kunnat minska sina kommenderingar på senare år. Samtidigt med denna positiva utveckling har man enligt RF kunnat notera en negativ trend där kriminella och våldsbenägna gängbildningar, s.k. huliganer, rekryterat nya ungdomar. Dessa gängbildningar är enligt RF ett orosmoment som tar stora idrottsliga och samhälleliga resurser i anspråk. Av intresse i detta sammanhang är att regeringen i februari i år har överlämnat en proposition till riksdagen (prop. 2004/05:77) med förslag till ny lag som ska göra det möjligt att förbjuda en person tillträde till idrottsarrangemang, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under arrangemanget. Propositionen ska behandlas av riksdagen under våren 2005. Utskottet delar motionärernas uppfattning att utvecklingen av det s.k. läktarvåldet måste följas noga och inriktas på att upphöra helt. En del av ansvaret ligger på idrottsrörelsen, men stora delar av problemet ligger utanför den sfär som idrottsrörelsen har möjlighet att påverka och här måste andra åtgärder vidtas. Mot bakgrund av det anförda och det arbete som bedrivs avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr285 (c) yrkande 10. Resekostnader Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkande om att begränsa resekostnaderna i samband med barns och ungdomars idrottsutövande. Jämför särskilda yttrandet 6 (v). Motionen Motionärerna bakom motion Kr322 (v) framhåller att det är viktigt att alla oavsett social bakgrund, kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, storstads- respektive landsbygdsbor, funktionshinder m.m. ska ha goda möjligeter att idrotta utan att ekonomiska krav sätter hinder i vägen. I motionen påpekar motionärerna att resekostnadernas betydelse inte får glömmas bort och anser att regeringen tillsammans med idrottsrörelsen bör föreslå åtgärder för att begränsa resekostnaderna i samband med barn och ungdomars idrottsutövande. Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att kostnaderna för att idrotta hålls nere. RF har 2003 låtit genomföra en studie om kostnaderna för barns idrottande. Av studien framgår att kostnader för resor inom vissa idrotter är en av de tyngsta utgiftsposterna vid barns och ungdomars idrottsutövande. Studien ligger till grund för diskussioner inom RF för hur kostnaderna kan minska, bl.a. som en del i den ovan nämnda satsningen "Handslaget". Enligt inhämtad uppgift har Ishockeyförbundet startat ett arbete kring dessa frågor. Med hänsyn till vad som upplysts om det arbete och de diskussioner som pågår för att komma tillrätta med det problem som motionärerna tagit upp avstyrker utskottet motion Kr322 (v). Ätstörningar Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkande om mer forskning, utbildning och information rörande anorexi och bulimi. Motionen I motion Kr269 (m) anger motionärerna att många av de ungdomar som har ätstörningar - i form av anorexi och bulimi - är aktiva idrottare. Motionärerna anför att det är svårt att få kunskap om dessa problem och professionell hjälp med att komma till rätta med dem. De understyrker att det krävs mer forskning, utbildning och information såväl till idrottsledare och lärare som vårdpersonal (yrkande 6). Utskottets ställningstagande Utskottet har inhämtat att det finns en stor medvetenhet inom idrottsrörelsen om problemen med ätstörningar. Studier visar enligt RF att tävlingsidrottare är överrepresenterade bland dem som drabbas. Den enligt RF effektivaste insatsen som görs på detta område är att problematiken ingår som en viktig del i all utbildning av tränare och ledare. Det är enligt RF viktigt att hos ledare, tränare och aktiva öka medvetenheten om problemen, dels för att undvika att okunniga ledare och tränare genom obetänksamhet medverkar till att utlösa ätstörningar, dels för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka aktiva som har problem. RF har i en rapport, Ätstörningar - en kunskapsöversikt, gjort en kartläggning av forskning och resultat beträffande ätstörningar inom idrotten. I rapporten presenteras också behandlingsformer och ges anvisningar om hur specialförbund kan hantera problematiken. Vidare finns en förteckning över ätstörningsmottagningar, vårdenheter och patientföreningar. De synpunkter som motionärerna anför ligger i allt väsentligt i linje med RF:s syn på problemet med ätstörningar. Med hänsyn till det anförda avstyrks motion Kr269 (m) yrkande 6. Bolagisering inom idrottsrörelsen Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkande om att införa tydliga regler för idrottsaktiebolag. Jämför reservation 9 (m, fp). Motionen I motion Kr365 (fp) anför motionärerna att tydliga regler bör införas angående organisering av idrott i bolagsform. Motionärerna framhåller att om en förening väljer att bedriva idrottsverksamhet i bolagsform är det viktigt att den bedrivs på kommersiell grund och bär sina egna kostnader. Vidare understryker motionärerna vikten av att den ideella föreningen behåller röstmajoriteten i bolaget (yrkande 13). Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare uttalat att utskottet inte har någon invändning mot förekomsten av idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten (se bl.a. bet. 2002/03:KrU4). Utskottet vill dock som tidigare erinra om att den verksamhet som bedrivs i bolagsform ska fungera på marknadsmässiga villkor och inte subventioneras med offentliga bidrag eller andra subventioner. Denna inställning underströks också i proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet. Regler om idrottsaktiebolag beslutades på RF-stämman 1997 och infördes i RF:s stadgar. Av dessa framgår bl.a. att föreningen ska ha röstmajoritet på bolagsstämman i idrottsaktiebolag. Utskottet, som anser att motionärernas önskemål till stora delar är tillgodosedda, avstyrker motion Kr365 (fp) yrkande 13. OS, Paralympics och Dövas världsspel Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om - en samling kring en svensk ansökan rörande vinter-OS - avsättande av medel till Dövas världsspel och - Paralympicsdeltagarnas andel av satsningarna på elitidrotten. Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c). Motionerna I fyra motionsyrkanden tas frågan om olympiska vinterspel upp. I motionerna 2003/04:Kr229 (c) och 2003/04:Kr285 (c) yrkande 15 manar motionärerna till samling för en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Östersund/Åre 2014. Motionärerna anför att en kandidatur förutsätter gemensamma ansträngningar från riksdag, regering, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), idrottsrörelsen, näringslivet och de lokala myndigheterna. Motionären bakom motionerna 2003/04:Kr317 (fp) och Kr301 (fp) anser att det bör tillsättas en svensk delegation med uppgift att undersöka och stödja förutsättningarna för en ansökan om ett svenskt vinter-OS med Östersund som huvudort. Motionären anför att en samverkan med Norge borde vara möjlig. Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del anför att statliga medel bör avsättas för att möjliggöra deltagande i Dövas världsspel samt att deltagarna i Paralympics bör få sin rättmätiga del av satsningarna på elitidrotten. Utskottets ställningstagande Utskottet vill beträffande yrkandena om olympiska vinterspel erinra om att proceduren för att ansöka om ett OS har ändrats och blivit mer formaliserad. Förfarandet sker i olika steg. Det första steget är att landets olympiska kommitté tillsammans med en stad (kommun) lämnar in en intresseanmälan. Detta steg följs av att en ansökan lämnas in. Inget av dessa steg har ännu tagits, men SOK:s styrelse har fattat beslut om att gå vidare med arbetet med en ansökan om att få arrangera vinter-OS i Åre/Östersund 2014. En sådan ansökan avses lämnas in i början av 2006. Även Riksidrottsstyrelsen har ställt sig positiv till att gå vidare med arbetet kring en ansökan. Till grund för SOK:s och Riksidrottsstyrelsens beslut ligger en förstudie som genomförts under medverkan av, förutom SOK och RF, berörda specialidrottsförbund (SF) och de två berörda kommunerna. Förstudien pekar på en rad faktorer som talar för att en svensk ansökan skulle kunna bli framgångsrik. Inom ramen för Åre Östersunds OS-ansökan finns för närvarande två nationella referensgrupper. Den ena är rent idrottslig och består av representanter för de sju vinterolympiska specialförbunden. I den andra finns representanter för regionen (länsstyrelsen), kommunerna Östersund och Åre, Regeringskansliet, RF samt SOK. Dessutom finns referensgrupper på regional nivå där bl.a. näringslivet är representerat. Enligt inhämtad uppgift kan det finnas anledning att se över organisationen vid en senare tidpunkt. Med hänsyn till det arbete som påbörjats för en ansökan om ett vinter-OS avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr229 (c), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 15, 2003/04:Kr317 (fp) och Kr301 (fp). När det gäller motionsyrkandena rörande Paralympics kan nämnas att ett speciellt stöd ges till deltagande i Paralympics, motsvarande det som ges till deltagande i OS. Av regleringsbrevet för 2005 framgår att av de 14 miljoner kronor som RF erhåller för bidrag för förberedelser och deltagande i olympiska spel och Paralympics ska 2 miljoner kronor gå till Paralympics. Vidare kan nämnas att RF, Sveriges Dövas Idrottsförbund (SDI) och Näringsdepartementet vid ett möte i februari 2001 enats om att medel för deltagande i Dövas världsspel är en idrottsintern angelägenhet. I anslaget till SDI har enligt vad utskottet inhämtat hänsyn tagits till kostnader för deltagande i Världsspelen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del. Professionell boxning och andra kampsporter Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkanden om professionell boxning och andra kampsporter. Jämför reservationerna 11 (m) och 12 (fp, c) och särskilda yttrandet 7 (v). Motionerna I en rad motioner tas frågan om förbudet mot professionell boxning upp. Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd), 2003/04:Kr237 (c), 2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr316 (s), 2003/04:Kr379 (m), Kr207 (m), Kr212 (kd), Kr272 (m), Kr295 (m), Kr310 (v) yrkande 2 i denna del och Kr317 (c) anser att förbudet mot professionell boxning i Sverige bör upphävas. I motion 2003/04:Kr315 (c) yrkande 1 anför motionärerna att förbudet mot professionell boxning i Sverige bör kvarstå. Ett antal motioner berör frågan om kampsporter. I motion Kr365 (fp) anför motionärerna att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ett mer generellt regelverk som är tillämpbart även på andra former av kampidrott än professionell boxning (yrkande 15). Motionären bakom motion Kr310 (v) begär att regeringen återkommer med förslag till åtgärder som gör att olika kampsporter kan utövas på lika villkor (yrkande 1). I samma motion yrkande 2 i denna del anför motionären att det bör krävas tillstånd för den som vill anordna en offentlig tillställning med tävling och uppvisning i kampidrotter där det ingår slag eller sparkar riktade mot huvud och att en sådan reglering bör finnas i ordningslagen. Vidare begär motionären i yrkande 3 att regeringen återkommer med förslag på vilken myndighet som är mest lämplig som tillståndsgivare för kampsporter. Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr227 (c), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 12 och 2003/04:Kr315 (c) yrkande 2 framhåller att i stället för att legalisera proffsboxning bör de kampsporter med likartat syfte och brutalitet jämställas med proffsboxning och inte vara tillåtna i Sverige. I motion Kr264 (s) anför motionären att det är angeläget att regleringen av kampsporter sker på ett sätt som bygger på humanistiska värden. Utskottets ställningstagande Riksdagen beslöt våren 2001 att begära att regeringen skulle tillsätta en expertutredning för att förutsättningslöst analysera de frågor som hänger samman med professionell boxning och andra kampsporter. Regeringen beslutade samma år att tillsätta en utredare. Utredaren lämnade sitt betänkande "Kampidrott i fokus" (SOU 2003:24) i mars 2003. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa de ställningstaganden som kan förväntas med anledning av det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet varför motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd), 2003/04:Kr237 (c), 2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr315 (c) yrkande 1, 2003/04:Kr316 (s), 2003/04:Kr379 (m), Kr207 (m), Kr212 (kd), Kr272 (m), Kr295 (m), Kr310 (v) yrkande 2 i denna del och Kr317 (c) rörande ett förbud mot professionell boxning samt motionerna 2003/04:Kr227 (c), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 12, 2003/04:Kr315 (c) yrkande 2, Kr264 (s), Kr310 (v) yrkandena 1, 2 i denna del och 3 samt Kr365 (fp) yrkande 15 rörande kampsporter avstyrks. Nationellt fotbollscentrum i Degerfors Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsförslag om att bygga upp ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors. Jämför särskilda yttrandet 8 (v). Motionen Motionären bakom motion Kr331 (v) anför att regeringen bör ges i uppdrag att i samverkan med berörda parter verka för att aktiviteter, anläggningar och liknande kommer till stånd som underlättar uppbyggandet och tillkomsten av ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors (yrkande 4). Utskottets ställningstagande Utskottet anser att den fråga som motionären väckt är en fråga för idrottsrörelsen att ta ställning till varför motion Kr331 (v) yrkande 4 avstyrks. Internationella frågor Utskottets förslag i korthet Utskottet avstyrker motionsyrkande om - samarbete med bl.a. våra baltiska grannländer - en modell för hur Sverige ska få värdskapet för fler stora internationella idrottsevenemang. Jämför särskilda yttrandet 9 (m, fp, kd, c). Motionerna I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 14 och Kr355 (kd) yrkande 16 anför motionärerna att särskild uppmärksamhet i det internationella samarbetet bör riktas mot bl.a. våra baltiska grannländer och att ett sådant samarbete indirekt även kan syfta till demokratifostran genom uppbyggnad av idrottsförbund med demokratiska strukturer. I motion Kr293 (c) anser motionärerna att regeringen bör ta initiativ till en diskussion och ett samråd med idrottsrörelsen för att utveckla en modell för hur Sverige ska få värdskapet för fler stora internationella idrottsevenemang. Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt med internationellt idrottsutbyte. Sådana utbyten kan på alla nivåer inom idrottsrörelsen ge stimulans och utveckling såväl idrottsligt som personligt samt skapa ökad internationell förståelse. Sverige kan också genom internationella idrottsutbyten lyfta fram vår svenska idrottsmodell och dess grundläggande principer om demokrati och människors lika värde. En av RF:s arbetsuppgifter är att samordna idrottens internationella arbete, bl.a. genom att samordna planerade och pågående projekt, bistå i ansökningsförfaranden och tillsammans med SISU Idrottsutbildarna erbjuda information och utbildning. Enligt RF:s policy för internationellt idrottsligt utvecklingssamarbete ska RF vidare stimulera specialidrottsförbund (SF) och distriktsidrottsförbund (DF) att engagera sig i frågor rörande utvecklingssamarbete och bistånd. Dessa har således det primära operativa ansvaret. Flera SF och DF har enligt vad utskottet inhämtat ett utvecklat samarbete med de baltiska staternas idrottsrörelser. Dessutom bedriver också ett antal idrottsföreningar fadderverksamhet i Baltikum. Med hänsyn till att det anförda ligger i linje med motionärernas önskemål avstyrks motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 14 och Kr355 (kd) yrkande 16. När det gäller motionsyrkandet om värdskapet för fler stora internationella idrottsevenemang vill utskottet erinra om att regeringen i den nyligen lämnade propositionen En politik för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56) framhåller bl.a. följande. I en hård internationell konkurrens om att få stå som värd för betydelsefulla internationella idrottsevenemang stöder staten på olika sätt idrottsorganisationer som önskar arrangera sådana evenemang, främst genom stödet till specialidrottsförbund som fördelas av Riksidrottsförbundet. Regeringen följer idrottsrörelsens intresse för samt dess förmåga och ambition att ta på sig ansvaret för att arrangera sådana evenemang och noterar att RF aktivt arbetar i frågan, vilket bl.a. framgår av förbundets skrift Fler internationella idrottsevenemang till Sverige. Regeringen avser att i dialog med idrottsrörelsen identifiera hinder och möjligheter för idrottsorganisationerna att erhålla och arrangera internationella idrottsevenemang. Vidare kan nämnas att RF ser som sin uppgift att skapa bättre förutsättningar för svenska idrottsledare att åta sig internationella ledaruppdrag. Det gör RF genom det s.k. internationella stimulansbidraget och genom riktade utbildnings- och informationsinsatser. Genom välutbildade idrottsambassadörer förbättras enligt RF möjligheterna att få värdskapet för internationella stortävlingar, kongresser och konferenser. Med hänsyn till det anförda får motionen anses tillgodosedd. Motion Kr293 (c) avstyrks.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Idrottens självständiga ställning, punkt 1 (m, fp) av Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om idrottens självständiga ställning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 1, 2004/05:Kr269 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 yrkande 1. Ställningstagande Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att dess medlemmar ska besluta om och ta ansvar för verksamheten samt ta konsekvenserna av sina beslut. Vi är kritiska till hur regeringen ger alltför detaljerade anvisningar om hur idrotten ska använda de pengar den tilldelas. Detta minskar idrottens självständighet. Naturligtvis ska staten formulera sin avsikt med de medel som ställs till idrottens förfogande, men det är väsentligt att inte alltför långtgående synpunkter lämnas. Vi anser att idrotten även i framtiden ska ges möjlighet att agera självständigt och ha frihet att själv bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen delvis bör bifalla motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 1, Kr269 (m) yrkandena 1 och 2 samt Kr365 (fp) yrkande 1. 2. De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté, punkt 2 (fp) av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om de statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr365 yrkande 2. Ställningstagande Vi anser att idrottsrörelsens självständighet markeras genom att RF har ansvaret för fördelningen av de statliga medlen till idrotten. RF bör enligt vår uppfattning fördela samtliga medel till idrotten och därmed också anslagsposten Bidrag till en talangsatsning inom svensk idrott som i dag lämnas direkt till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). RF:s budget bör öka med ett belopp som motsvarar vad som nu går direkt till SOK. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr365 (fp) yrkande 2. 3. Elitidrott, punkt 4 (m) av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om elitidrott. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 9 i denna del och 2004/05:Kr269 yrkande 11 i denna del. Ställningstagande Elitidrotten är betydelsefull för många människor. Den skapar förebilder, den ökar intresset för breddidrotten, den är ett fritidsintresse samt inspirerar till motionsidrott. Många idrotter har dock stora svårigheter att finansiera sin elitverksamhet. Vi anser att betydligt bättre förutsättningar bör ges våra elitidrottare att utöva sin idrott. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del. 4. Handikappidrottens del av medlen från spel och lotterier, punkt 7 (m) av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om handikappidrottens del av medlen från spel och lotterier. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr269 yrkande 7. Ställningstagande Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har sin givna plats inom den samlade idrottsrörelsen. Stat och kommun har ett särskilt ansvar för att tillse att än fler människor med funktionshinder bereds möjlighet till fysisk rekreation genom idrott. Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) erhåller medel för sin verksamhet genom RF. Att handikappidrotten på detta sätt får sin del av statens anslag till idrott är naturligt. RF har att tillse att den del av anslaget som SHIF erhåller är rimlig och rättvis. Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för handikappidrotten ska förbättras genom att ytterligare medel av intäkterna från spel- och lotterimarknaden ska tillfalla handikappidrotten. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr269 (m) yrkande 7. 5. Idrottsforskning, punkt 8 (m) av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om idrottsforskning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr282 yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 16 och 2004/05:Kr355 yrkande 17. Ställningstagande Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF) och inrättandet av en självständig idrottshögskola lade grunden till en förstärkning av svensk idrottsforskning. Tyvärr har samordningen fungerat dåligt, och därför bör enligt vår uppfattning en översyn av idrottsforskningen göras. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr282 (m) yrkande 6 samt avslå motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 16 och 2004/05:Kr355 (kd) yrkande 17. 6. Idrottsforskning, punkt 8 (kd) av Kenneth Lantz (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om idrottsforskning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 16 och 2004/05:Kr355 yrkande 17 och avslår motion 2003/04:Kr282 yrkande 6. Ställningstagande Högre utbildning och forskning inom idrotten spänner över en lång rad områden, från fysiologi, medicin och teknik till beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen. Utbildningen och forskningen är en förutsättning för idrottens utveckling vad gäller såväl barn- och ungdomsidrott som bredd- och elitidrott. Utökad kunskap behövs kring idrotten som folkrörelse. En fråga som bör ges särskild uppmärksamhet är idrottens betydelse för integration. Idrottsrörelsen har också pekat på behovet av forskning kring kvinno- och jämställdhetsfrågor. Inte minst viktig är denna kunskapsutveckling som bas för idrottens ledarutbildning. Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 16 och Kr355 (kd) yrkande 17. Motion 2003/04:Kr282 (m) yrkande 6 bör avslås. 7. Idrottsledare och funktionärer, punkt 12 (m, kd) av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om idrottsledare och funktionärer. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 2 och 2004/05:Kr355 yrkande 11. Ställningstagande De ideellt arbetande ledarna gör ett viktigt arbete och en stor insats för samhället som helhet. En lite mer anonym men icke desto mindre viktig ledarkategori är föreningsledarna, dvs. ordförande, kassörer, sekreterare och andra föreningsfunktionärer som tillsammans får föreningens hjul att snurra och därmed skapar förutsättningarna för aktivitetsledarnas verksamhet. Under senare tid har det till RF kommit alltfler signaler om att det börjar bli svårt att rekrytera föreningsledare. RF framhåller tre orsaker: att uppdragen tar för mycket tid, att det är svårt att få övriga medlemmar att engagera sig samt svårigheter att hantera ekonomin. Vi anser att det är mycket viktigt att den ideella sektorn fortsättningsvis kan ha en enkel administration och en enkel ekonomisk reglering som inte innebär att långtgående krav ställs på specialkunskaper för att kunna driva en förening. Vad vi här har anfört bör beaktas i den utredning som ska se över idrottens skattefrågor. Vi vill vidare framhålla vikten av att staten och skattereglerna inte försvårar engagemang och tillgång till ledare och instruktörer. Slutligen vill vi påminna om en motion som ska behandlas i skatteutskottet, 2004/05:Sk330 (m, fp, kd, c), i vilken motionärerna begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att lägga fram förslag om hur skattelagstiftningen för ideell verksamhet kan förenklas och hur man bör ta hänsyn till den ideella sektorns speciella situation med ideellt engagerade människor i små föreningar med liten administrativ förmåga. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 2 och Kr355 (kd) yrkande 11. 8. Tillgång till ridinstruktörer, punkt 13 (kd) av Kenneth Lantz (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om tillgång till ridinstruktörer. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ505 yrkande 3. Ställningstagande Ridsporten är en stor folkrörelse, och det är ofta kö till lektionsridningen på flera av landets ridskolor. Jag vill därför understryka vikten av att det finns tillgång till ledare och instruktörer så att alla som vill och har möjlighet kan få rida. Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motion 2004/04:MJ505 (kd) yrkande 3. 9. Bolagisering inom idrottsrörelsen, punkt 19 (m, fp) av Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om bolagisering inom idrottsrörelsen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr365 yrkande 13. Ställningstagande Det måste enligt vår uppfattning finnas tydliga regler för organisering av idrotten i bolagsform. Om en förening väljer att ombilda sig i bolagsform måste idrottsverksamheten bedrivas på kommersiell grund och bära sina egna kostnader. Idrottsbolag kan inte förvänta sig att få bidrag från det offentliga Sverige. Nu när ett antal klubbar har bildat aktiebolag bör enligt vår uppfattning en uppföljning och översyn av regelverket göras. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr365 (fp) yrkande 13. 10. OS, Paralympics och Dövas världsspel, punkt 20 (m, fp, kd, c) av Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om OS, Paralympics och Dövas världsspel. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 9 i denna del och 2004/05:Kr269 yrkande 11 i denna del och bifaller delvis motionerna 2003/04:Kr229, 2003/04:Kr285 yrkande 15, 2003/04:Kr317 och 2004/05:Kr301. Ställningstagande Vi ställer oss alla bakom en ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Åre och Östersund 2014. Vi är därför positiva till att SOK beslutat att gå vidare med en sådan ansökan. Enligt vår uppfattning förutsätter en kandidatur gemensamma ansträngningar från riksdag, regering, SOK, idrottsrörelsen, näringslivet och de lokala myndigheterna. En delegation med företrädare för dessa bör tillsättas för att bl.a. stödja en ansökan. Vi anser vidare att det är viktigt att handikappidrotten inte särbehandlas utan att den får sin rättmätiga del av stödet när det gäller deltagande i Paralympics. Vi anser också att de dövas världsspel ska jämställas med denna tävling. Särskilda medel bör därför avsättas för att möjliggöra deltagande i Döv-OS. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del och delvis bifalla motionerna 2003/04:Kr229 (c), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 15, 2003/04:Kr317 (fp) och Kr301 (fp). 11. Professionell boxning och andra kampsporter, punkt 21 (m) av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om professionell boxning och andra kampsporter. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr226, 2003/04:Kr228, 2003/04:Kr237, 2003/04:Kr277, 2003/04:Kr316, 2003/04:Kr379, 2004/05:Kr207, 2004/05:Kr212, 2004/05:Kr272, 2004/05:Kr295 och 2004/05:Kr317, bifaller delvis motion 2004/05:Kr310 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Kr227, 2003/04:Kr285 yrkande 12, 2003/04:Kr315 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Kr264, 2004/05:Kr310 yrkandena 1 och 3 samt 2004/05:Kr365 yrkande 15. Ställningstagande Förbudet mot professionell boxning är nu drygt 30 år gammalt. Svensk boxning har fina och långvariga traditioner som inte minst visar sig på klubb- och ledarnivå. Boxningen har fungerat utmärkt som norm- och regelgivare för många svenska ungdomar. Sverige har också en lång tradition när det gäller tillämpning av regelsystem och medicinska kontroller som kan komma proffsboxningen till del. En statlig utredning har visat en positiv inställning till att häva förbudet. Jag anser att det är hög tid att återigen tillåta professionell boxning i Sverige. Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd), 2003/04:Kr237 (c), 2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr316 (s), 2003/04:Kr379 (m), Kr207 (m), Kr212 (kd), Kr272 (m), Kr295 (m) och Kr317 (c) och bifalla delvis motion Kr310 (v) yrkande 2 samt avslå motionerna 2003/04:Kr227 (m), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 12, 2003/04:Kr315 (c) yrkanden 1 och 2, Kr264 (s), Kr310 (v) yrkandena 1 och 3 samt Kr365 (fp) yrkande 15. 12. Professionell boxning och andra kampsporter, punkt 21 (fp, c) av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp) och Birgitta Sellén (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om professionell boxning och andra kampsporter. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr227, 2003/04:Kr285 yrkande 12, 2003/04:Kr315 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 yrkande 15 och avslår motionerna 2003/04:Kr226, 2003/04:Kr228, 2003/04:Kr237, 2003/04:Kr277, 2003/04:Kr316, 2003/04:Kr379, 2004/05:Kr207, 2004/05:Kr212, 2004/05:Kr264, 2004/05:Kr272, 2004/05:Kr295, 2004/05:Kr310 yrkandena 1-3 och 2004/05:Kr317. Ställningstagande I betänkandet om proffsboxning och kampsporter (SOU 2003:24) har enmansutredaren kommit till slutsatsen att proffsboxning bör tillåtas i Sverige. Utredaren menar att det enda starka kvarstående argument som kan användas för ett fortsatt förbud är de medicinska skadeverkningarna. Utredaren slår fast att det finns allvarliga sådana men påpekar att det finns risker av olika slag även inom andra idrotter. Flera sakkunniga i utredningen hävdar att de allvarliga hjärnskador som ofta blir följden för proffsboxare gör det motiverat att behålla förbudet. Vi delar denna uppfattning och menar att det vore ett allvarligt steg tillbaka att nu bortse från de allvarliga risker för liv och hälsa som främst följer av slag mot huvudet. I ett samhälle med starkt behov av att främja folkhälsa och humanistiska värden vore det en felaktig signal att nu legalisera proffsboxning. I stället bör de kampsporter med likartat syfte och brutalitet som gjort intåg på senare år jämställas med proffsboxning och inte heller vara tillåtna i Sverige. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr227 (m), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 12, 2003/04:Kr315 (c) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 (fp) yrkande 15 och avslå motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd), 2003/04:Kr237 (c), 2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr316 (s), 2003/04:Kr379 (m), Kr207 (m), Kr212 (kd), Kr264 (s), Kr272 (m), Kr295 (m), Kr310 (v) yrkandena 1-3 och Kr317 (c). Särskilda yttranden Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa, punkt 3 (v) Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför: Vi har avstått från att yrka bifall till motionerna 2003/04:Bo295 (v) yrkande 1 och 2003/04:So406 (v) yrkande 5 mot bakgrund av den av riksdagen beslutade och pågående satsningen "Handslaget" men vill ändå anföra följande. Människor mår bra av fysisk aktivitet, men många, även barn och ungdomar, rör sig alldeles för lite. Vi ser det som väldigt angeläget att barn och unga ges möjlighet att i skolan och på fritiden få tillfälle till regelbunden fysisk aktivitet. Det är också särskilt viktigt att föreningar och idrottsklubbar tar sitt ansvar för breddidrott för att inte stöta bort barn och unga genom alltför ensidiga elitistiska satsningar. Det finns vidare en rad förhållanden som motverkar ambitionen att få fler människor fysiskt aktiva. En sådan negativ faktor är bristen på tillgänglighet till idrottsanläggningar och brist på naturliga eller skapade aktivitetsytor för lek, rörelse och spontan idrott. Med idéer hämtade från Norge har RF uppmuntrat till att anlägga s.k. näridrottsplatser. Dessa ska vara mindre och flexibla anläggningar som bl.a. kan placeras i närheten av barnens hem. Här ska man kunna pröva på och ägna sig åt olika spontana fysiska aktiviteter utan krav på prestation eller tävlingsmoment. Vi ser mycket positivt på sådana näridrottsplatser. 2. Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa, punkt 3 (c) Birgitta Sellén (c) anför: Jag vill påminna om att bostadsutskottet i mars 2004 behandlade ett motionsyrkande, 2003/04:Kr285 yrkande 5, från Centerpartiet om att det bör byggas fler platser för spontanidrott än vad det görs i dag. Motionsyrkandet avslogs av riksdagen. 3. Handikappidrottens villkor, punkt 6 (m, fp, kd, c) Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m) anför: Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motioner om handikappidrottens villkor men vill ändå framföra följande. Handikappidrotten i Sverige är mycket framgångsrik vid en internationell jämförelse. Dessa internationella framgångar har ökat intresset för handikappidrottens bredd och har bidragit till att attityderna till människor med handikapp har förbättrats. Detta ser vi som mycket positivt. Handikappidrotten måste ges samma förutsättningar som idrotten i övrigt. För detta krävs insatser av även andra aktörer än idrottsrörelsen. Det bör inte vara dyrare eller krångligare för den som är funktionshindrad att utöva sin idrott än det är för andra. Idrottsarenorna bör därför handikappanpassas så att de möjliggör för funktionshindrade att både utöva idrott och vara åskådare. Vidare är det viktigt att kostnaderna inte är för höga för den som behöver särskilda hjälpmedel för sin idrottsverksamhet. Fördelningen av tränings- och tävlingstider bör även bli mer rättvis till förmån för funktionshindrade. Vi ser positivt på att verksamhet för funktionshindrade är ett prioriterat område inom den av riksdagen beslutade satsningen "Handslaget", och har förhoppningen att man i det sammanhanget beaktar resultaten av bl.a. RF:s treårsprojekt "Idrottsresurser på lika villkor". 4. Idrottsledare och funktionärer, punkt 12 (fp, c) Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp) och Birgitta Sellén (c) anför: Vi är medvetna om att regeringen tillsatt en utredning som ska se över idrottens skattefrågor. Vi vill ändå påminna om att vi har en motion som ska behandlas i skatteutskottet, Sk330 (m, fp, kd, c), i vilken motionärerna begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att lägga fram förslag till hur skattelagstiftningen för ideell verksamhet kan förenklas och hur man bör ta hänsyn till den ideella sektorns speciella situation med ideellt engagerade människor i små föreningar med liten administrativ förmåga. 5. Läktarvåld, punkt 16 (c) Birgitta Sellén (c) anför: Jag har avstått från att yrka bifall till motion Kr285 (c) yrkande 10 eftersom idrottsrörelsen själv aktivt arbetar för att komma till rätta med läktarvåldet. Jag vill ändå understryka vikten av att utvecklingen av läktarvåldet följs noga och att ansträngningar inriktas på att helt få bort det. 6. Resekostnader, punkt 17 (v) Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför: Vi har avstått från att yrka bifall till motion Kr322 (v) mot bakgrund av de diskussioner som förs inom RF om hur kostnaderna för att idrotta ska kunna hållas nere, bl.a. som en del i satsningen "Handslaget". Vi vill ändå påminna om att resekostnaderna för många är en stor utgiftspost som inte får glömmas bort när man talar om kostnader för barns idrottande. 7. Professionell boxning och andra kampsporter, punkt 21 (v) Peter Pedersen (v) anför: Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion Kr310 (v) men vill ändå anföra följande. Inom Regeringskansliet bereds frågan om lagen mot förbud av proffsboxning ska upphävas eller kvarstå och kanske utökas med andra kampidrotter. Även frågan om lämplig tillståndsgivare i ett system med tillståndsgivning analyseras. Under tiden har vi en situation där olika kampidrotter utövas på helt olika villkor i landet, utom proffsboxning som inte utövas alls, åtminstone inte på svensk mark. Jag anser att detta är olyckligt och har en förhoppning att beredningstakten ökar. Utgångspunkten bör i enlighet med den s.k. Kampsportsutredningens förslag innebära att kampsporter ska utövas på lika villkor utifrån en tillståndsgivning och att den lag som förbjuder proffsboxning upphävs. 8. Nationellt fotbollscentrum i Degerfors, punkt 22 (v) Peter Pedersen (v) anför: Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion Kr331 (v) yrkande 4 men vill ändå anföra följande: I Degerfors är fotboll en kulturyttring. Degerfors IF har nått stora framgångar och är en av landets mest folkkära föreningar. Lagets hemmamatcher är välbesökta, och matcherna är en angelägenhet för de flesta, oavsett kön, ålder och yrke. Orten riktigt andas fotboll. Jag ser många fördelar med att tillskapa ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors. I detta centrum bör ingå bl.a. ett campus med fullgoda träningsmöjligheter, lokaler för fysiologiska tester, restauranger, lokaler för övernattning m.m. Skapandet av ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors skulle innebära en kraftfull satsning för att bredda näringslivet på orten och därmed ge förutsättningar för fler arbetstillfällen, en bättre tillväxt, en ökad besöksnäring osv. men framförallt skulle fotbollssporten i Sverige kunna dra mycket stor nytta av en sådan satsning. 9. Internationella frågor, punkt 23 (m, fp, kd, c) Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m) anför: Vi har avstått från att yrka bifall till motionerna rörande internationella frågor men vill ändå anföra följande: Idrott kan som få andra företeelser skapa broar mellan människor från olika kulturer och lösa knutar mellan nationer som går långt tillbaka i tiden. Ett ökat internationellt idrottssamarbete kan också öka förståelsen för olika kulturer. Sverige bör sträva efter ett väl utbyggt internationellt idrottsutbyte för både ledare och aktiva såväl inom breddidrotten som på elitnivå. Genom kulturella och idrottsliga kontakter kan förståelse för och kunskap om andra folk och kulturer öka, till gagn för avspänning och samförstånd. Idrottsrörelsens egna prioriteringar i det internationella arbetet är mycket positiva. Flera satsningar har gjorts från t.ex. Riksidrottsförbundets sida för att utveckla samarbetet med andra länder framför allt inom EU. Vi anser att ett särskilt fokus i det internationella samarbetet bör riktas mot det nordiska samarbetet och samarbetet med våra baltiska grannländer. Vi är medvetna om att ett sådant samarbete också pågår. Vi vill även framhålla vikten av att Sverige får arrangera internationella idrottsevenemang. Vi är positiva till att regeringen avser att i dialog med idrottsrörelsen identifiera hinder och möjligheter för idrottsorganisationer att erhålla och arrangera internationella idrottsevenemang. Vår förhoppning är att det utvecklas en modell för detta arbete.
Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003 2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fysisk aktivitet och barn och unga. 2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handikappidrottens betydelse för rehabilitering och habilitering. 2003/04:Kr226 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m): Riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot professionell boxning i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:Kr227 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot boxning och vissa kampsporter. 2003/04:Kr228 av Torsten Lindström (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om legalisering av professionell boxning. 2003/04:Kr229 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsammans med idrottsrörelsen, näringslivet, berörda kommuner och andra aktörer börja arbeta för att samla nationen bakom en ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige. 2003/04:Kr237 av Johan Linander och Claes Västerteg (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta proffsboxning i Sverige. 2003/04:Kr277 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström (båda m): Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens självständiga ställning. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottsforskningen. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om motionsidrott. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elitidrott, Paralympics och döv-OS. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antidopningsverksamheten. 2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att idrottsrörelsen bör förstärka sitt integrationsarbete. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att ett kontinuerligt jämställdhetsarbete bedrivs inom idrottsrörelsen. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det finns ett behov av attitydförändringar mot mobbning inom idrotten. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att användningen av dopning måste motverkas. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att läktarvåldets utveckling följs upp och åtgärdas. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kampsporter med likartat syfte och brutalitet som proffsboxning inte skall vara tillåtna i Sverige. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utredning för att se över möjligheten att införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler liknande det för allmänna samlingslokaler. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige skall ansöka om att arrangera vinter-OS i Östersund/Åre år 2014. 2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i idrottsrörelsen. 2003/04:Kr315 av Sven Bergström och Kenneth Johansson (båda c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hålla fast vid förbudet mot proffsboxning. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behandla kampsporter med likartat syfte och brutalitet som proffsboxning på samma sätt. 2003/04:Kr316 av Luciano Astudillo (s): Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag som innebär att professionell boxning i Sverige legaliseras. 2003/04:Kr317 av Runar Patriksson (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en svensk delegation som undersöker förutsättningarna för ett svenskt OS med Östersund som huvudort. 2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp): 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handikappidrott. 2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i idrottsrörelsen. 2003/04:Kr379 av Ola Sundell och Bengt-Anders Johansson (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om professionell boxning i Sverige. 2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa förutsättningar för att fler skall kunna engagera sig som ledare. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av breddidrott för barn och ungdomar. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handikappidrottens möjligheter. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare på regional och lokal nivå. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställd bidragsfördelning. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens etik. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sanktioner mot dopning. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationellt idrottssamarbetes betydelse för demokratiutveckling. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottsforskning. 2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda fördelningen av medel till pojk- respektive flickidrotter. 2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd): 18. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur en jämnare fördelning av bidragen till kvinno- respektive mansdominerade idrottsgrenar skulle kunna uppnås. 2003/04:Bo295 av Peter Pedersen (v): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ytterligare och långsiktigt stimulera åtgärder som ger möjlighet till ökad fysisk aktivitet. Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004 2004/05:Kr207 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m): Riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot professionell boxning i enlighet med vad som anförs i motionen. 2004/05:Kr212 av Torsten Lindström (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om legalisering av professionell boxning. 2004/05:Kr255 av Christer Adelsbo (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att se över förutsättningarna för föreningslivet. 2004/05:Kr264 av Catharina Bråkenhielm (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vidga lagen som förbjuder proffsboxning i Sverige. 2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens självständiga ställning. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att idrotten skall ha friheten att själv bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ätstörningar. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelning till handikappidrotten. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om motionsidrott. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elitidrott, stora mästerskap, Paralympics och döv-OS. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antidopningsverksamheten. 2004/05:Kr272 av Ola Sundell och Bengt-Anders Johansson (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om professionell boxning i Sverige. 2004/05:Kr282 av Leif Björnlod (mp): Riksdagen begär att regeringen utreder hur idrottens stöd påverkas vid en avreglering av spelmarknaden. 2004/05:Kr293 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av internationella idrottsevenemang i Sverige. 2004/05:Kr295 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström (båda m): Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning i enlighet med vad som anförs i motionen. 2004/05:Kr301 av Runar Patriksson (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en svensk delegation som undersöker och stöder förutsättningarna för ansökan om ett svenskt vinter-OS med Östersund som huvudort. 2004/05:Kr310 av Peter Pedersen (v): 1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till åtgärder som gör att olika kampsporter kan utövas på lika villkor. 2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som upphäver förbudet mot proffsboxning. I stället bör alla kampsporter utgå från en tillståndsgivning i enlighet med vad som anförs i Kampsportsutredningen. 3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på vilken myndighet som är mest lämplig som tillståndsgivare. 2004/05:Kr317 av Johan Linander och Claes Västerteg (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta proffsboxning i Sverige. 2004/05:Kr322 av Peter Pedersen m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i samarbete med idrottsrörelsen skall föreslå åtgärder i syfte att begränsa resekostnaderna i samband med barns/ungdomars idrottsutövande. 2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i samverkan med berörda parter i övrigt verka för aktiviteter, anläggningar och liknande som underlättar uppbyggandet och tillkomsten av ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors. 2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens etik. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av breddidrott för barn och ungdomar. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilt uppmärksamma invandrarflickors engagemang i idrott och idrottsföreningar. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om integrations- och socio-ekonomiska perspektiv på ungdomars val. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handikappidrottens möjligheter. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare på regional och lokal nivå. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställd bidragsfördelning. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsen och folkhälsan. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sanktioner mot dopning. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa förutsättningar för att fler skall kunna engagera sig som ledare. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationellt idrottssamarbetes betydelse för demokratiutveckling. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad forskning på idrott ur folkrörelse-, jämställdhets- och integrationsperspektiv. 2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en självständig idrottsrörelse. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för fördelning av de statliga medlen till idrott. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om främjande av trygg motion för äldre. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lika villkor för idrottande kvinnor och män. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att motverka sexuella trakasserier inom idrotten. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sexuella trakasserier och homofobi inom idrotten. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att personer med funktionshinder skall få bättre villkor för sitt idrottsutövande. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrotten som ett medel för att underlätta integration i samhället. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar på etik inom idrotten. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa tydliga regler för organisering av idrotten i bolagsform. 15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ett generellt tillämpbart regelverk för olika former av kampidrott. 2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgången på ridinstruktörer. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda fördelningen av medel till pojk- respektive flickidrotter. 2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd): 16. Riksdagen begär att regeringen utreder hur en jämnare fördelning av bidragen till kvinno- respektive mansdominerade idrottsgrenar skulle kunna uppnås.