Idrottsfrågor m.m.
Betänkande 2000/01:KrU4
Kulturutskottets betänkande
2000/01:KRU04
Idrottsfrågor m.m.
Innehåll
2000/01
KrU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som har väckts under allmänna motionstiden 1999/2000 och 2000/01. Motionerna gäller frågor om idrott, allmänna samlingslokaler och främjandeorganisationer.
Motionerna om idrott avser bl.a. frågor om idrottens tre grundstenar, idrottens självständiga ställning, bredd- och motionsidrott samt folkhälsa, jämställdhet, funktionshinder, integration och mångfald, OS, Paralympiska spel och Dövas världsspel, etik, sexuella trakasserier, stöd till idrottslokaler, bolagisering, skatter, WADA samt idrottsutbyte med östeuropeiska länder och EU. Samtliga dessa motioner har avstyrkts.
Idrottsmotioner berör även frågor om upphörande och ändring av lagen om professionell boxning samt om en begränsad utredning om dels professionell boxning, dels kampsporter med inslag av slag mot huvudet och knockout. Även dessa motioner har avstyrkts men utskottet har som ett utskottsinitiativ föreslagit att riksdagen skall ge regeringen till känna att en expertutredning bör tillsättas som förutsättningslöst skall undersöka samtliga kampsporter.
Motionsförslag rörande allmänna samlingslokaler tar upp frågor om en översyn av stödet till samlingslokaler från handikappsynpunkt, samlingslokalernas betydelse i storstäderna, återinförande av kösystem vid bidragsgivning och en skyldighet för kommunerna att ansvara för tillgången till allmänna samlingslokaler. Dessa motionsförslag har avstyrkts av utskottet.
Utskottet har även behandlat ett motionsyrkande om bidragsgivningens inriktning vad gäller främjandeorganisationer. Yrkandet har avstyrkts av utskottet.
Betänkandet innehåller 20 reservationer och tre särskilda yttranden.
Utskottets överväganden
Idrott
Idrottens tre grundstenar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- fördjupning och konkretisering av idrottens tre grundstenar.
Bakgrund
Riksdagen slog hösten 1999 fast (prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52) att den nationella idrottspolitiken skall bygga på tre grundstenar, nämligen
1. En tydlig strävan att i samhällsplanering, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott i syfte att främja en god folkhälsa. Sådana möjligheter bör skapas genom samverkan mellan staten, kommunerna, idrottsrörelsen och organisationer som bedriver frilufts- och främjandeverksamhet.
2. Ett aktivt stöd till en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet, som värnar om god etik, som ger lika förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män, som arbetar aktivt för integration samt värnar om demokratisk fostran.
3. En medvetenhet om att elitidrotten också till viss del består av kommersiell underhållning som har ett värde genom att den ger många människor förströelse och glädje, men som bör bedrivas utan offentliga subventioner.
Motionen
Motionären bakom motion 2000/01:Kr538 (v) yrkande 1 begär att regeringen återkommer med förslag som fördjupar och konkretiserar tillämpningen av den nationella idrottspolitikens tre grundstenar.
Utskottets ställningstagande
Som ovan angetts slog riksdagen hösten 1999 fast att den nationella idrottspolitiken skulle bygga på de tre grundstenar som angetts ovan. Utskottet utgår självfallet från att såväl den idrottspolitik som nu bedrivs som den mängd åtgärder och projekt på idrottens område som igångsatts fr.o.m. år 2000 utgår från dessa grundstenar. Exempel härpå är de framtidsseminarier som RF har arrangerat i samarbete med regeringen under år 2000 och som gällt bl.a. frågor om bredd- och elitverksamhet, ideellt engagemang i relation till kommersiella intressen, etik, jämlikhet och integration. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr538 (v) yrkande 1.
Idrottens självständiga ställning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- idrottens självständiga ställning,
- de statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).
Motionen
I motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 1 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 1 betonas vikten av idrottens självständiga ställning.
I sistnämnda motions yrkande 2 (fp) anser motionärerna att samtliga statliga bidrag till idrotten bör gå via RF och att denna ordning således även fortsättningsvis bör gälla för de statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att i en av de ovan nämnda tre grundstenarna slås idrottens självständiga ställning fast. Dessutom bör beaktas att, som riksdagen slog fast hösten 1999, idrottsrörelsen behåller sin självständiga ställning genom att den själv lägger fast målen för sin verksamhet och att staten i sin bidragsgivning endast anger de syften som den har med bidragen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 1 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 1.
När det gäller det statliga bidraget till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) angav regeringen i budgetpropositionen för år 2001 att SOK, genom att vara en paraplyorganisation, till sin karaktär liknar RF och att det finns skäl att överväga om medlen till SOK bör gå direkt dit, och inte som i dag fördelas över RF. Enligt vad utskottet inhämtat bereds denna fråga för närvarande inom Regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 2.
Bredd- och motionsidrott samt folkhälsa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- bredd- och motionsidrott samt folkhälsa.
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 6 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 6 framhåller vikten av en klar strategi för bredd- och motionsidrottens utveckling.
I motionerna 2000/01:Kr524 (c) yrkande 1 och 2000/01:So358 (c) yrkande 7 vill motionärerna bl.a. att mer uppmärksamhet riktas mot motion och bredd- idrott för att aktivera människor med olika förutsättningar och i olika åldrar.
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser att det bör tas ett samlat grepp om folkhälsofrågorna med särskild betoning på barn och ungdom (yrkande 45).
Utskottets ställningstagande
Av idrottspropositionen (prop. 1998/99:107) framgår att det statliga stödet till idrotten under hela 1900-talet har motiverats främst utifrån behovet av att stödja idrottens breddverksamhet.
Att idrottsrörelsen även fortsättningsvis skall bedriva en bred verksamhet slås fast i en av de ovan nämnda tre grundstenarna, beslutade av riksdagen hösten 1999. Riksdagen gjorde då också den bedömningen att breddidrotten skulle få en ökad uppmärksamhet framöver.
Idrottens bredd framgår redan av att den svenska idrottsrörelsen har ca 3 miljoner medlemmar. Samtidigt bör noteras att det i dag är allt färre ungdomar som aktivt deltar i friluftslivet samt att det är alltfler som inte idrottar alls. Sett ur ett folkhälsoperspektiv är detta enligt utskottets mening oroväckande. En god folkhälsa är i många avseenden en betydelsefull komponent i samhällets välfärd och det är viktigt att barn och ungdomar tidigt skaffar sig motionsvanor som varar hela livet.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets uppfattning glädjande att en rad åtgärder satts i gång för att ytterligare bredda idrottsverksamheten och för att få alla människor att utöva motion. Bl.a. kan nämnas att Folkhälsoinstitutet fått regeringens uppdrag att leda och tillsammans med andra organisationer genomföra ett fysiskt aktivitetsår 2001, benämnt Sätt Sverige i rörelse. De områden som står i fokus för insatserna är förskolan och skolan, fritiden och arbetsplatserna. I arbetet deltar också idrottsrörelsen aktivt.
Av intresse är också att regeringen i sin skrivelse till riksdagen med redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 angivit att man under kommande år avser att ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som skapar nya former för aktiviteter som når och engagerar de ungdomar som normalt inte deltar i frilufts- och främjandeverksamhet.
60 miljoner kronor har, för tre projektår, avsatts ur Allmänna arvsfonden för att stödja idrottens barn- och ungdomsverksamhet för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet främst på lokal nivå. Satsningen vänder sig till verksamhet för barn, ungdomar och funktionshindrade och tanken är bl.a. att samarbetet mellan idrottsföreningar och skolan skall kunna förbättras genom dessa medel.
Regeringen har också gett RF 15 miljoner kronor, av regionalpolitiska medel, för att under tre år i samverkan med Svenska idrottsrörelsens studieförbund, SISU, stärka ungdomars vilja och möjligheter att verka som idrottsledare, främst i regionalpolitiskt prioriterade områden.
Vidare har RF initierat en rad projekt för att utveckla bredd- och motionsidrott. Bl.a. kan nämnas projektet Öppen idrott i samverkan, som går ut på att få fram varför tonåringar slutar att idrotta i föreningar och vad som kan göras för att utveckla nya former för barn- och ungdomsidrott.
Det kan slutligen påpekas att utbildningsutskottet i februari år 2000 anordnade en utfrågning om bl.a. undervisningen i idrott. Skolverket informerade vid tillfället om att verket planerade att under år 2001 starta en bred utvärdering i ämnet idrott och hälsa (se bet. 1999/2000:UbU15).
Utskottet ser positivt på alla de åtgärder som görs i syfte att bredda idrottsverksamheten och skapa en god folkhälsa. Utskottet vill dock poängtera vikten av att åtgärderna sker i ett långsiktigt perspektiv. Utskottet avser att följa de åtgärder som är på gång, framför allt genomförandet av aktivitetsåret 2001.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 6, 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 45, 2000/01:Kr524 (c) yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 6 och 2000/01:So358 (c) yrkande 7.
Jämställdhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- jämställdhet.
Motionerna
I motionerna 2000/01:Kr524 (c) yrkande 2 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 framhåller motionärerna att regeringen bör uppmana dem som äger idrottsanläggningar - i de flesta fall kommunerna - att uppmärksamma de delvis skilda förutsättningar som i dag råder för pojkar respektive flickor att idrotta. Det kan enligt motionärerna gälla t.ex. möjligheterna att få träningstider.
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser att idrottsrörelsen bör fokusera ytterligare på jämställdhetsfrågorna och att åtgärder måste vidtas för att utjämna skillnader mellan könen när det gäller grundläggande frågor, exempelvis tillgången till lokaler (yrkande 46).
I motion 2000/01:Kr538 (v) anser motionären att jämställdheten bör ökas ytterligare, bl.a. genom en dialog och ett gemensamt erfarenhetsutbyte mellan idrottsrörelsen och andra verksamheter och organisationer samt genom att goda exempel sprids mellan olika verksamheter (yrkandena 5 och 6 båda i denna del).
Motionärerna bakom motion 2000/01:A811 (kd) anser att en oberoende utredning bör tillsättas som belyser hur verkligheten för de kvinnodominerade idrotterna ser ut i förhållande till de mansdominerade sporterna (yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
I idrottspropositionen angavs att regeringen övervägde att tillsammans med främst Svenska Kommunförbundet och RF bilda ett gemensamt råd som skulle verka för en rättvis fördelning av fritidsresurser.
Regeringen har därefter gett RF i uppdrag att leda ett treårigt projekt vars övergripande syfte skall vara att verka för en rättvis fördelning av samhällets samlade resurser för olika idrottsverksamheter såväl inom som utom den organiserade idrotten. Projektet skall kartlägga och sprida kunskap om hur samhällets fritidsresurser inom idrottsområdet kommer personer med olika etnisk bakgrund till del, hur personer med funktionshinder kan utnyttja resurserna och hur resurserna fördelas och utnyttjas av män respektive kvinnor. Vidare skall projektet kartlägga och sprida kunskap om metoder och modeller som bidragit till en rättvis fördelning av samhällets samlade resurser för olika idrottsverksamheter. Fokus skall ligga på frågan hur idrotten i större utsträckning skall kunna bli tillgänglig för alla grupper. En ledningsgrupp med företrädare för RF, Svenska Kommunförbundet, Ungdomsstyrelsen och Regeringskansliet har knutits till projektet.
I sammanhanget bör erinras om det jämställdhetsarbete som RF bedriver. Vid RF-stämman 1999 rapporterade Riksidrottsstyrelsen (RS) om hur detta arbete bedrivits sedan1989 då en jämställdhetsplan på idrottsområdet antogs. RS angav att andelen kvinnor i Specialförbundens (SF) styrelser har ökat från 15 till 27 % från 1989, att i SF med över 30 % kvinnliga medlemmar styrelseandelen kvinnor är 34 % (målet är 40 %) samt att av idrottsrörelsens ca 3 miljoner medlemmar 40 % är kvinnor. RS konstaterade i sin rapport att det krävs ett fortsatt medvetet jämställdhetsarbete på alla nivåer för att förverkliga målet: en jämställd idrott. Särskilt betonades vikten av att jämställdhet inte skall betraktas som en speciell fråga vid sidan av andra frågor, utan i stället ingå som en integrerad del i alla verksamheter.
Av intresse är också RF:s jämställdhetsprojekt Tjejer på arenan som pågått sedan januari 1997 och som avslutades vid halvårsskiftet 1999. Syftet med projektet har varit att utveckla och sprida metoder för att stärka unga tjejer inom idrotten samt att öka kunskapen och medvetenheten hos dessa vad gäller deras situation inom idrotten, i skolan och på fritiden.
För att förverkliga målet en jämställd idrott krävs enligt utskottets uppfattning, och som också RF angett, ett medvetet jämställdhetsarbete på alla nivåer inom idrotten och att jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet. Det gäller t.ex. könssammansättningen i styrelser och valberedningar, kvinnors och mäns möjligheter till idrottsutövning och tillvaratagandet av dessas kunskaper, erfarenheter och värderingar. Viktigt är också att arbetsformerna i olika sammanhang utformas så att alla har lika stora möjligheter att medverka. Om arbetet skall bli framgångsrikt måste enligt utskottets uppfattning de olika villkor som gäller för kvinnor och män synliggöras. Utskottet förutsätter att arbetet för en ökad jämställdhet intensifieras.
Med hänvisning till det projekt som nu startat och till det arbete som RF bedriver och som utskottet avser att följa avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 46, 2000/01:Kr524 (c) yrkande 2, 2000/01: Kr538 (v) yrkandena 5 och 6 båda i denna del, 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 och 2000/01:A811 (kd) yrkande 14.
Funktionshinder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- funktionshinder.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr539 (fp) framhåller vikten av att de funktionshindrades behov tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till anläggningar och fördelning av tränings- och tävlingstider (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ovan redovisat att regeringen gett RF i uppdrag att leda ett treårigt projekt vars övergripande syfte skall vara att verka för en rättvis fördelning av samhällets samlade resurser för olika idrottsverksamheter såväl inom som utom den organiserade idrotten. Projektet skall som ovan angetts bl.a. kartlägga och sprida kunskap om hur personer med funktionshinder kan utnyttja resurserna.
Av intresse är också som ovan angetts att regeringen i september 1998 beslöt att under tre projektår avsätta 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och funktionshindrade främst på lokal nivå. Syftet är att öka bl.a. funktionshindrades delaktighet genom att utveckla deras möjligheter att aktivt delta i idrottsverksamhetens planering och genomförande.
Med hänvisning till de projekt och satsningar som pågår avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 7.
Integration och mångfald
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- integration och mångfald.
Motionerna
I motion 2000/01:Kr538 (v) framhåller motionären att det är av yttersta vikt att alla ges likvärdiga förutsättningar att delta i de organiserade föreningsverksamheterna. Motionären anser att särskilda informationsinsatser bör vidtas i invandrartäta områden för att visa goda exempel och för att sprida kunskap om hur folkrörelsebaserad föreningsverksamhet, exempelvis i idrottsorganisationer, fungerar i Sverige och om hur man bildar en förening och söker bidrag. Vidare bör enligt motionären informationsinsatserna utföras i nära samarbete med berörda parter främst RF (yrkandena 5 och 6 båda i denna del).
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr539 (fp) framhåller idrottens vikt samt unika möjlighet att med sin mångfald och lättillgänglighet överbrygga motsättningar och öka förståelsen för invandrarnas situation (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Idrotten är enligt utskottets uppfattning ett mycket användbart verktyg när det gäller att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i samhället och att få människor med olika bakgrund att mötas i ett gemensamt intresse.
RF har i mer än 20 år gett stöd till invandrarorganisationer för att underlätta främst idrottsledarutbildning inom organisationerna. RF har även medverkat i SISU:s integrationsprojekt, som år 2001 är inne på sitt tredje år och som bl.a. fått medel från Allmänna arvsfonden. Projektet, som innefattar "idrott-del- aktighet-utbildning-integration", engagerar SISU- distrikt, distriktsidrottsförbunden, föreningar samt SISU och RF centralt. Även inom detta projekt utbildas idrottsledare.
Under år 1999 har de nordiska riksidrottsförbunden i samarbete med berörda departement genomfört två konferenser på temat idrott-integration-storstad. Konferensernas främsta syfte har varit att genom erfarenhetsutbyte och nätverksuppbyggnad öka engagemanget för integrationsfrågorna inom den nordiska idrotten.
I syfte att visa de goda exempel som finns inom idrotten beträffande arbetet med integration och mångfald har regeringen beslutat att under våren 2001 anordna fyra lokala konferenser på temat idrott och integration. Resultaten av konferenserna kommer att knytas samman vid en rikstäckande konferens i Stockholm under hösten. Fokus under de lokala konferenserna kommer att ligga på de lokala utvecklingsprojekt som arbetar med integrationsfrågor. Företrädare för projekten skall dela med sig av sina erfarenheter - både positiva och negativa - men också vara inspiratörer för andra föreningar och organisationer i det fortsatta arbetet för ökad mångfald.
I likhet med motionärerna vill utskottet lyfta fram idrottens unika möjligheter att överbrygga motsättningar och öka förståelsen mellan människor med olika bakgrund. Som ovan angetts kommer det under året framöver att pågå ett omfattande arbete för öka mångfalden och integrationen och för att ta fram goda exempel till hjälp för de fortsatta strävandena på detta viktiga område. Med hänsyn till detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr538 (v) yrkandena 5 och 6 båda i denna del samt 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 9.
OS, Paralympiska spel och Dövas världsspel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- ansökningar om OS och Paralympiska spel,
- Dövas världsspel,
- folkomröstning om OS,
- OS i fredens tecken.
Ansökningar om OS och Paralympiska spel
Motioner
Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr509 (m) anser att staten bör engagera sig mer i det skede då en ansökan om OS och Paralympics byggs upp (yrkande 8).
I motion 2000/01:Kr506 (fp) anser motionären att en OS-kommitté för Östersund bör bildas och att den borde ledas av det departement som har hand om idrottsfrågorna.
Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr511 (kd) anser att Öresundsregionen skall anordna olympiska sommarspel år 2012 (yrkande 1) och att en arbetsgrupp skall tillsättas för att förbereda denna uppgift (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
När det gäller OS-ansökningar bör noteras att Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) stadgar (The Olympic Charter) har skärpts de senaste åren så till vida att högre krav ställts på ansökarstäderna.
Av stadgarna i deras nuvarande lydelse framgår att all sportaktivitet under ett OS skall ske i en och samma stad, såvida inte IOK gett tillstånd att anordna någon aktivitet i en annan stad eller på en annan plats i landet. När det gäller vinter-OS kan i ett exceptionellt fall en aktivitet få anordnas i ett annat land.
Redan av det nu anförda framgår att Öresundsregionen inte har möjlighet att få ett OS såvida inte IOK:s stadgar ändras.
Som ovan angetts är det en stad som ansöker om OS och därmed tar initiativet till att en OS-kommitté startar. För att få gå vidare med en OS-ansökan måste staden ha ett godkännande av en nationell olympisk kommitté, i Sveriges fall Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). IOK:s nya regler innebär att en stad som söker OS först måste genomgå en förprocedur innan IOK antar staden som en kandidatstad. En expertgrupp granskar intresseanmälningarna och föreslår för IOK:s exekutivkommitté vilka städer som kan komma i fråga. Exekutivkommittén beslutar sedan vilka städer som kan få kandidera och dessa städer besöks liksom tidigare av en utvärderingskommission, men städerna får inte bjuda in eller besöka några IOK-ledamöter. Allt övervakas noga av IOK:s etiska kommission.
För att komma i fråga för att få arrangera ett OS krävs vidare en ekonomisk garanti att spelen kan fullföljas på det sätt som angetts i ansökan. Direktiven beträffande garantin ges av IOK:s exekutivkommitté. Riksdagen har vid sex tillfällen bemyndigat regeringen att utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av olympiska spel (se bl.a. prop. 1995/96:189, bet. 1995/96:KrU15, rskr. 1995/96:273).
Med hänsyn till vad utskottet anfört om IOK:s stadgar samt om förfarandet vid en OS-ansökan, med en stad och SOK i de aktiva rollerna, avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 8, 1999/2000:Kr511 (kd) yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Kr506 (fp).
Utskottet kan tillägga att SOK förra året konstaterade att det i Sverige finns två realistiska kandidater att söka sommar- respektive vinter-OS, nämligen Stockholm och Östersund/Åre.
Dövas världsspel
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr501 (m), 2000/01:Kr537 (m) yrkande 8 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 8 anser att Dövas världsspel skall få statsbidrag på liknande sätt som OS och Paralympics.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att Dövas världsspel skall jämställas med OS och Paralympics och att deltagare i världsspelen skall kunna erhålla statsbidrag på liknande sätt, men vill framhålla att RF har möjlighet att inom befintliga ramar utöka medlen till de dövas eget idrottsförbund. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr501 (m), 2000/01:Kr537 (m) yrkande 8 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 8.
Folkomröstning om OS
Motionen
Motionären bakom motion 2000/01:Kr515 (m) anser att en folkomröstning bör ske i fråga om en framtida ansökan om OS i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Rådgivande folkomröstning har i Sverige kunnat anordnas sedan 1922. Det är riksdagen som beslutar om rådgivande folkomröstning. Vid fem tillfällen har så skett i Sverige, nämligen 1922 i frågan om rusdrycksförbud, 1955 om högertrafik, 1957 om allmän tilläggspension (ATP), 1980 om kärnkraft och 1994 om medlemskap i EU.
Utskottet anser inte att frågan om ett framtida OS i Sverige har sådan dignitet att den bör tas upp i en rådgivande folkomröstning. Utskottet avstyrker därför motion 2000/01:Kr515 (m).
OS i fredens tecken
Motionen
I motion 1999/2000:Kr517 (s) anser motionärerna att Sverige skall verka för att de olympiska spelen i framtiden går i fredens tecken och att SOK bör få i uppdrag att utreda frågan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att frågan om fred lyfts fram i OS- sammanhang och har uppfattningen att så sker. Ett exempel är FN:s millenniedeklaration inför det nya årtusendet att främja fred och ömsesidig förståelse genom idrott och den olympiska freden.
Även om utskottet finner frågan om fred viktig i OS-sammanhang anser inte utskottet att någon utredning av det slag som motionärerna förordar bör ske, varför motion 1999/2000:Kr517 (s) avstyrks.
Professionell boxning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
- tillsättandet av en expertutredning som skall arbeta förutsättningslöst och omfatta samtliga kampsporter.
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- upphörande av och ändring i lagen om professionell boxning,
- en begränsad utredning om professionell boxning, respektive kampsporter med inslag av slag mot huvudet och knockout.
Bakgrund
RF har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning av s.k. nya kampsporter. Kartläggningen var färdig i december 1999. Riksidrottsstyrelsen (RS) uttalade, utifrån den gjorda kartläggningen, att frågan är om några av de praktiserade kampsporterna kan likställas med professionell boxning och om de därmed i egentlig mening borde inrymmas under lagen om förbud mot professionell boxning. RS ansåg att det finns skäl att utreda en eventuell utvidgning av lagen.
Motionerna
Motionären bakom motion 2000/01:Kr504 (m) anser att lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning skall avskaffas.
I motion 1999/2000:Kr518 (v, s, m) begär motionärerna en allsidig utredning om professionell boxning i Sverige (yrkande 1). I avvaktan på denna utredning bör, enligt motionärerna i samma motion, förbudet som gäller träning för proffsboxare i form av s.k. sparring upphävas (yrkande 2).
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr510 (v, c, fp, mp) anser att regeringen bör ges i uppdrag att se över lagen om förbud mot professionell boxning och återkomma med förslag till ändring i lagen så att den kommer att innefatta samtliga kampsporter med inslag av slag mot huvudet och knockout.
Utskottets ställningstagande
Förbudet mot svensk proffsboxning trädde i kraft den 1 januari 1970. Lagen innehåller ett förbud att här i riket delta i tävlings-, uppvisnings- eller träningsmatch i professionell boxning.
Frågor om professionell boxning har varit uppe till behandling i riksdagen ett flertal gånger under de senaste åren. Utskottet och en klar riksdagsmajoritet har då ställt sig bakom ett fortsatt förbud. Utskottet anser inte heller nu att lagen bör upphävas. Inte heller bör enligt utskottets mening lagen ändras på det sätt som motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr518 (v, s, m) önskar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2000/01:Kr504 (m) och 1999/2000:Kr518 (v, s, m) yrkande 2.
Bland annat mot bakgrund av den kartläggning av s.k. nya kampsporter som utförts av RF har frågan aktualiserats om några av de praktiserade kampsporterna innehåller oönskade moment eller beteenden som kan föranleda att sporterna i likhet med professionell boxning borde förbjudas. Utskottet ser det som viktigt att få denna fråga belyst och anser att en expertutredning bör tillsättas. Utredningen bör enligt utskottet arbeta förutsättningslöst och omfatta såväl professionell boxning som samtliga övriga kampsporter. Frågorna bör belysas allsidigt där givetvis de medicinska aspekterna träder i förgrunden men där även sporternas sociala funktion och möjligheter att bidra till integration och anpassning i samhället hör till några av de viktiga frågor som utredningen bör överväga. Vad utskottet anfört om tillsättande av en expertutredning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänsyn till utskottets förslag om ett riksdagens initiativ till en förutsättningslös expertutredning avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:Kr518 (v, s, m) yrkande 1 och 2000/01:Kr510 (v, c, fp, mp) som båda har yrkande om utredning med annan inriktning och innebörd.
Tolerans, etik, sexuella trakasserier, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- tolerans, etik och åtgärder mot sexuella trakasserier m.m. inom idrotten,
- idrott och alkohol.
Motionerna
I motion 2000/01:Kr536 (s) framhåller motionärerna att idrottsrörelsen bör främja tolerans och jämlika demokratiska värderingar, bl.a. när det gäller rasism, handikappades, homosexuellas och bisexuellas situation.
Motionärerna bakom motion 2000/01:So450 (mp) anser att etiska riktlinjer inom idrotten bör tas fram (yrkande 16) och att dessa skall inkludera frågor om sexuella trakasserier och övergrepp (yrkande 15). Riktlinjerna bör enligt motionärerna ingå i all ledarutbildning inom idrotten.
I motion 2000/01:Kr539 (fp) föreslår motionärerna att regeringen bör ta initiativ till att motverka sexuella trakasserier inom idrotten (yrkande 6).
Motionären bakom motion 2000/01:Kr523 (v) anser att regeringen bör få i uppdrag att överlägga med RF om åtgärder för att förhindra att idrottsföreningar och därmed idrotten förknippas med alkoholdrycker.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågor som tas upp i motionerna om tolerans, etik och sexuella trakasserier m.m. inom idrotten finns det inte några uppdragna riktlinjer och inte heller någon fastlagd policy. RF och SISU har dock under några år genomfört en speciell etiksatsning, Starta Vågen, som utvärderades under 1999. Därefter har RF:s och SISU:s arbete inriktats på att finna former för hur frågorna skall integreras i den ordinarie verksamheten bl.a. ute i föreningarna. Etiksatsningen vände sig till aktiva, främst barn och ungdomar och deras föräldrar, samt till ledare, förtroendevalda, anställda och funktionärer.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågor om tolerans, rasism, mobbning, rent spel, etik inkluderande sexuella trakasserier är oerhört viktiga inom idrotten och att idrottsrörelsen har en angelägen fostrande roll när det gäller dessa frågor.
I idrottspropositionen uttalade regeringen att staten och idrottsrörelsen skulle ägna frågor om bl.a. rent spel, etik och moral ökad uppmärksamhet framöver. Utskottet avser att uppmärksamt följa detta arbete.
Av intresse är att Norges Idrottsstyrelse i juni år 2000 antog riktlinjer för att motverka sexuella trakasserier inom idrotten. I riktlinjerna togs upp bl.a. frågor om vad sexuella trakasserier är, var sexuella trakasserier förekommer, vilket ansvar utövarna har och vad som skall göras när sexuella trakasserier förekommer.
Utskottet har inhämtat att frågor rörande sexuella trakasserier inom idrottsrörelsen i Sverige för närvarande bereds inom RF.
Med hänsyn till det arbete som pågår inom RF och SISU avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr536 (s), 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 6 och 2000/01:So450 (mp) yrkandena 15 och 16.
Beträffande motionen om åtgärder för att förhindra att idrotten förknippas med alkoholdrycker kan utskottet hänvisa till de av RS, på RF-stämman 1999, antagna alkohol- och tobakspolitiska riktlinjerna. Riktlinjerna innebär bl.a. att inga alkoholdrycker skall förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar, t.ex. under träningsläger och tävlingar eller resor till och från dessa. Det bör vidare noteras att idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen gått ihop i ett projekt för att arbeta för en alkoholfri uppväxt. Allmänna arvsfonden har beviljat 5 miljoner kronor om året till projektet som är treårigt.
Med hänsyn till de antagna alkohol- och tobakspolitiska riktlinjerna och till det projekt som pågår avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr523 (v).
Stöd till idrottslokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- stöd till idrottslokaler.
Motionen
Motionären bakom motion 2000/01:Kr512 (c) föreslår att en utredning tillsätts med uppgift att se över möjligheterna att införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler, liknande det bidrag som i dag finns till allmänna samlingslokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att RF i anslagsframställan för år 2001 begärt att inom ramen för bidraget till lokal ungdomsverksamhet (LOK-stödet) få möjlighet att disponera en mindre summa för bidrag till föreningsägda anläggningar.
Regeringen har därefter i regleringsbrevet för år 2001 tillgodosett RF:s önskemål och angett att RF får disponera högst 6,5 miljoner kronor till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet av det överskott som genereras från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att bedriva och som i dag tillfaller lokal ungdomsverksamhet.
Med hänvisning till det bidrag till föreningsägda anläggningar som i dag kan ges avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr512 (c).
Bolagisering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- bolagisering.
Motionen
I motion 2000/01:Kr534 (s) framhåller motionären vikten av att idrotten bedrivs på en ideell basis i stället för i bolagsform. Motionären anser att en översyn bör göras för att stoppa bolagiseringen och därmed också kommersialismen inom idrotten.
Utskottets ställningstagande
På RF-stämman 1999 beslutades att tillåta idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten. Härigenom kan idrottsföreningar välja i vilken form de vill bedriva sin idrottsverksamhet. Utskottet har ingen invändning mot denna ordning och anser att det är idrottsrörelsens sak att bedöma om idrottsaktiebolag skall tillåtas.
I sammanhanget bör erinras om att utskottet tidigare har angett att utskottet anser att den elitidrott som kan betecknas som kommersiell underhållningsidrott och som markant skiljer sig från den folkrörelseburna idrottens tävlingskultur, bör fungera på marknadsmässiga villkor och inte subventioneras med offentliga bidrag och andra subventioner (bet. 1999/2000:KrU3). Utskottet står fast vid detta ställningstagande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr534 (s).
Skatter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- skatter och bilavdrag m.m.
Motionen
I motion 1999/2000:Kr317 (m) anser motionärerna att samhället bör uppmuntra alla ideella krafter som lägger ner arbete på våra barn och ungdomar. Motionärerna anser att det är viktigt att regler om bl.a. skatter och bilavdrag utformas så att de inte utgör hinder för dem som är beredda att ställa upp ideellt (yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
Riksskatteverket (RSV) ger sedan flera år ut rekommendationer om beskattning av ersättningar i samband med idrottslig verksamhet. De senaste rekommendationerna betecknas RSV S 1999:37.
Utskottet hade att ta ställning till en liknande motion hösten 1999 (bet. 1999/2000:KrU3). Skatteutskottet uttalade då i sitt yttrande till kulturutskottet att det redan finns skattebestämmelser som är särskilt förmånliga för idrottsutövare, bl.a. i vissa fall en rätt till schablonavdrag på 3 000 kronor för kostnaderna för den idrottsliga verksamheten (RSV S 1997:22). Skatteutskottet nämnde också att det finns socialavgiftsbestämmelser som innebär en positiv särbehandling av de idrottsutövare och funktionärer, bl.a. bestämmelserna i 2 kap. 4 § första stycket punkt 14 lagen (1981:691) om socialavgifter, som innebär att arbetsgivaravgifter inte skall utgå på ersättningar från en allmännyttig ideell idrottsförening till en och samma idrottsutövare upp till ett halvt prisbasbelopp under året. Skatteutskottet uttalade vidare att utskottet var medvetet om att de resor som fotbollsdomare och liknande funktionärer måste göra till och från olika arenor kan ge upphov till problem vid beskattningen men hänvisade till en pågående utredning om bl.a. dessa frågor. Denna utredning är nu avslutad och det föreligger ett slutbetänkande som bl.a. tar upp frågor om kortvariga arbeten och uppdrag (SOU 1999:94 Förmåner och ökade levnadskostnader, avsnitt 11). I betänkandet föreslås när det gäller inställelseresor att reglerna ändras så att dessa resor inte omfattas av någon beloppsmässig avdragsbegränsning, vilket skulle kunna få betydelse för bl.a. fotbollsdomare. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Med hänvisning till vad som ovan angetts om de förmånliga skattebestämmelser som redan i dag finns och till den beredning som pågår avstyrker utskottet motion 1999/2000:Kr317 (m) yrkande 14.
WADA
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- en ledande roll inom WADA,
- lokaliseringen av WADA till Stockholm.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser att staten tillsammans med idrottsrörelsen aktivt bör arbeta för att få en ledande roll inom världsantidopningsbyrån WADA (World Anti Doping Agency) (yrkande 47).
Med hänsyn till den starka internationella position som Sverige besitter när det gäller kampen mot dopningsfusket anser motionärerna bakom motion 2000/01:Kr537 (m) att Sverige bör verka för att WADA lokaliseras till Sverige och företrädesvis till Stockholm (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
I WADA ingår representanter för såväl världsidrotten som världens regeringar. När det gäller frågan om att få en ledande roll inom WADA, som tas upp i motion 2000/01:Kr345 (kd), kan nämnas att såväl RF:s ordförande som Sveriges idrottsminister för närvarande ingår i WADA:s styrelse. Utskottet kan således konstatera att representanter från både idrottsrörelsen och staten redan i dag har ledande roller inom WADA. Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 47.
Beträffande motionsyrkandet att Sverige bör verka för att WADA lokaliseras till Stockholm kan utskottet upplysa om att Stockholm ansökt om att WADA:s huvudkontor skall lokaliseras till Stockholm och att en regeringsrepresentant finns med i den projektgrupp som bildats för detta ändamål. Av de tio städer som ansökt är sex städer kvar till en "final". Beslut om var WADA:s huvudkontor skall placeras fattas i sommar. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr537 (m) yrkande 9.
Idrottsutbyte med östeuropeiska länder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- program för utökat idrottsutbyte med främst östeuropeiska länder.
Motionen
I motion 1999/2000:Kr506 (fp) föreslår motionären att det utarbetas ett program för utökat idrottsutbyte med främst östeuropeiska länder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan när det gäller motionsyrkandet om ett utökat idrottsutbyte med främst östeuropeiska länder nämna att RF lett ett femårigt Sidastött idrottsutvecklingsprojekt i Lettland/Baltikum. Projektet avslutades under 1998 men har övergått till ett mer permanent samarbete främst på SF-nivå och regional nivå. Utskottet kan också upplysa om att utvecklingsstöd till projektsamarbete mellan idrottsorganisationer i Sverige och Östeuropa kan erhållas via Forum Syd, över anslaget till Sida. Fyra av RF:s medlemsorganisationer, Svenska Badmintonförbundet, Sveriges Dövas Idrottsförbund, Svenska Frisbeeförbundet och Södermanlands Idrottsförbund, har erhållit sådant stöd. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att ett sådan program som motionären efterlyser behövs utarbetas för ett ökat idrottsutbyte. Utskottet avstyrker därför motion 1999/2000:Kr506 (fp).
EU
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen m.m.
Bakgrund
Regeringen uttalade i idrottspropositionen hösten 1999 att det arbete på idrottsområdet som påbörjats inom Europeiska rådet bör fullföljas och att detta bör ske i nära samverkan med idrottsrörelsen. Utgångspunkten var enligt regeringens bedömning att idrottspolitik i stort även i fortsättningen bör vara främst en nationell angelägenhet och utgå från den miljö där verksamheten bedrivs. Regeringen uttalade dock vidare att det finns anledning att peka på att insatser därutöver kan komma att bli nödvändiga för att stärka och bevara den organiserade idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse för medborgarna, såväl inom Sverige som inom övriga delar av EU. Regeringen avsåg att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att föreslå en svensk EU-strategi som skulle kunna stärka idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse inom EU-samarbetet.
Arbetsgruppen tillsattes sommaren 2000 och skall avsluta sitt arbete med en slutrapport senast den 1 oktober i år. En av arbetsuppgifterna för arbetsgruppen är att klargöra betydelsen av domar från EG-domstolen.
När det gäller internationella spelarövergångar inom fotbollen har kommissionen träffat en överenskommelse med Internationella fotbollsförbundet (FIFA) och Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) om ett nytt övergångssystem för spelare. Överenskommelsen träffades bl.a. med anledning av utgången av den s.k. Bosmandomen.
Motionerna
I motion 2000/01:Kr538 (v) framhåller motionären vikten av att idrottens självständighet upprätthålls även på EU-nivå. Det är enligt motionären av yttersta vikt att regeringen motverkar EU:s försök att inlemma och politisera idrottsrörelsen med hänvisningar till den inre marknadens krav e.d. Motionären lyfter fram den s.k. Bosmandomen som exempel (yrkande 7).
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr508 (s) anser att regeringen bör agera med anledning av konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen. Domen innebär enligt motionärerna bl.a. att klubbarna inom en snar framtid kommer att få allt svårare att klara sin basverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Den arbetsgrupp som regeringen tillsatt för att stärka idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse inom EU-samarbetet har som ovan angetts till uppgift att verka för en självständig idrottsrörelse. Arbetsgruppen skall också följa det arbete som pågår rörande internationella spelarövergångar inom fotbollen. Genom den överenskommelse som träffats mellan kommissionen och fotbollens huvudorganisationer har, åtminstone till en viss del, organisationernas krav tillgodosetts. Utskottet förutsätter att arbetsgruppen följer upp vilka konsekvenser överenskommelsen får.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr508 (s) och 2000/01:Kr538 (v) yrkande 7.
Främjandeorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- främjandeorganisationer.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser att det måste finnas en öppenhet vid bidragsgivning för att även nya och andra organisationer än de som redan i dag erhåller bidrag och som bedriver friluftsverksamhet, t.ex. scoutrörelser, skall kunna få del av det statliga stödet till främjandeorganisationer (yrkande 49).
Utskottets ställningstagande
Under år 1999 har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet genomfört en översyn av statens stöd till friluftsorganisationer. Arbetsgruppens förslag har redovisats i betänkandet Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer (Ds 1999:78). Arbetsgruppen anser att staten i framtiden bör vara öppen både för att pröva eventuella bidrag till nya frilufts- och främjandeorganisationer och för att ompröva bidragen till de organisationer som i dag uppbär stöd. Arbetsgruppens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Med hänsyn till den beredning som pågår inom Regeringskansliet avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 49.
Allmänna samlingslokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- översyn av stödet till samlingslokaler från handikappsynpunkt,
- samlingslokalernas betydelse i storstäderna,
- återinförande av kösystemet,
- skyldighet för kommunerna att ansvara för tillgången till allmänna samlingslokaler.
Bakgrund
Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler får bidrag lämnas till köp eller nybyggnad eller till ombyggnad och standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning. I sådant bidrag kan ingå handikappanpassningsåtgärder. Bidrag får lämnas med 50 % av bidragsunderlaget. Bidrag kan också lämnas enbart till handikappanpassning utan samband med köp, ombyggnad eller reparationer. Till en sådan handikappanpassning får bidrag lämnas till hela kostnaden, dock högst 165 000 kronor. Bidrag lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala företag. Ansökan om bidrag lämnas in till Boverket vars samlingslokaldelegation beslutar om fördelningen av medlen.
Utskottet har inhämtat att det under år 2001 inom Regeringskansliet planeras en översyn av Samlingslokaldelegationens ansvarsområde och uppgifter.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2000/01:So354 (c) föreslår att regeringen gör en översyn av stödet till samlingslokalerna ur handikappsynpunkt (yrkande 5).
I motion 2000/01:Bo223 (c) framhåller motionären samlingslokalernas betydelse i storstäderna (yrkande 5).
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr513 (s) och 1999/2000:Kr519 (c) anser att kösystemet, för att få anslagsmedel till samlingslokaler, bör återinföras. Motionärerna motiverar sin ståndpunkt med att medlemmarna i organisationen då vet att de kommer att få bidrag, även om det dröjer några år, och då kan börja förbereda den kommande upprustningen.
Motionären bakom motion 2000/01:Kr518 (v) begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om kommunernas skyldighet att ansvara för tillgången till allmänna samlingslokaler.
Utskottets ställningstagande
Beträffande motionsyrkandet om en översyn av stödet ur handikappssynpunkt vill utskottet erinra om att utskottet behandlade en liknande motion våren 2000 (yttr. 1999/2000:KrU4y). Utskottet avstyrkte då motionen och ansåg att det inte behövde göras en sådan särskild översyn av handikappstödet inom bidraget till allmänna samlingslokaler som begärdes i motionen. Utskottet ansåg att det ingår i Boverkets ordinarie uppföljningsarbete att redovisa resultaten av hittillsvarande bidragsgivning och att vid bidragsgivningen väga behoven av medel till handikappanpassning mot andra medelsbehov inom ramen för anvisade medel. Utskottet är inte av någon annan uppfattning i dag, varför motion 2000/01:So354 (c) yrkande 5 avstyrks.
I motion 2000/01:Bo223 (c) framhålls samlingslokalernas betydelse i storstäderna. Utskottet har i olika sammanhang uttalat att bidraget behövs för att kultur- och föreningslivet skall kunna ges goda möjligheter att leva vidare i hela landet, dvs. såväl i storstäderna som på landsbygden. Utskottet anser dock att det får ankomma på Boverket att pröva och mot varandra väga ansökningar om bidrag till de olika ändamål som enligt förordningen kan finansieras inom anslaget. Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:Bo223 (c) yrkande 5.
När det gäller motionsyrkandena om att återinföra kösystemet för att få anslagsmedel till samlingslokaler kan utskottet upplysa om att de nya bidragsreglerna avseende stödet till allmänna samlingslokaler trädde i kraft budgetåret 1997. Regeringens bedömning då var att de nya bidragsreglerna bättre svarade mot kraven på en effektiv bidragsgivning. Enligt de nya reglerna skulle de inkomna ansökningarna prövas under det budgetår som de inkommit. Regeringen ansåg att det på så sätt skulle bli en tydligare koppling mellan beslut och faktisk utgift och att problemen med de långa kötiderna, som enligt regeringen fanns i det gamla systemet, skulle lösas med de nya bidragsreglerna. Utskottet finner inte skäl att nu ändra på bidragssystemet, varför motionerna 1999/2000:Kr513 (s) och 1999/2000:Kr519 (c) avstyrks.
I motion 2000/01:Kr518 (v) begär motionären att kommunernas skyldighet att ansvara för tillgången till allmänna samlingslokaler bör regleras i lag. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är mycket viktigt att det finns platser för människor att mötas på och att samlingslokalerna här fyller en viktig funktion. Frågan om tillgången till allmänna samlingslokaler är dock en kommunal fråga, och utskottet anser inte att kommunerna genom lag skall åläggas en skyldighet att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Utskottet avstyrker motion 2000/01:Kr518 (v).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Fördjupning och konkretisering av idrottens tre grundstenar
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr538 yrkande 1.
2. Idrottens självständiga ställning
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509 yrkande 1, 2000/01: Kr537 yrkande 1 och 2000/01:Kr539 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd, fp)
3. De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr539 yrkande 2.
Reservation 2 (fp)
4. Bredd- och motionsidrott samt folkhälsa
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509 yrkande 6, 2000/01: Kr345 yrkande 45, 2000/01:Kr524 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 6 och 2000/01:So358 yrkande 7.
5. Jämställdhet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 46, 2000/01:Kr524 yrkande 2, 2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i denna del, 2000/01:Kr539 yrkande 5 och 2000/01:A811 yrkande 14.
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (fp)
6. Funktionshinder
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr539 yrkande 7.
Reservation 6 (kd, c, fp)
7. Integration och mångfald
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i denna del och 2000/01:Kr539 yrkande 9.
8. Ansökningar om OS och Paralympiska spel
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509 yrkande 8, 1999/2000: Kr511 samt 2000/01:Kr506.
Reservation 7 (m)
9. Dövas världsspel
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr501, 2000/01:Kr537 yrkande 8 och 2000/01:Kr539 yrkande 8.
Reservation 8 (m, c, fp)
10. Folkomröstning om OS
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr515.
Reservation 9 (mp)
11. OS i fredens tecken
Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr517.
12. Upphörande eller ändring i lagen om professionell boxning
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr518 yrkande 2 och 2000/01: Kr504.
13. Utredning om kampsporter
Riksdagen
dels tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet framför om tillsättande av en expertutredning omfattande samtliga kampsporter vilken skall arbeta förutsättningslöst,
dels avslår motionerna 1999/2000:Kr518 yrkande 1 och 2000/01:Kr510.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (fp, mp)
14. Tolerans, etik och åtgärder mot sexuella trakasserier m.m. inom idrotten
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr536, 2000/01:Kr539 yrkande 6 och 2000/01:So450 yrkandena 15 och 16.
Reservation 12 (kd, fp)
Reservation 13 (mp)
15. Idrott och alkohol
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr523.
16. Stöd till idrottslokaler
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr512.
Reservation 14 (c)
17. Bolagisering
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr534.
18. Skatter och bilavdrag m.m.
Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr317 yrkande 14.
19. En ledande roll inom WADA
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 47.
20. Lokaliseringen av WADA till Stockholm
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr537 yrkande 9.
Reservation 15 (m)
21. Program för utökat idrottsutbyte med främst östeuropeiska länder
Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr506.
22. Konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr508 och 2000/01:Kr538 yrkande 7.
23. Främjandeorganisationer
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 49.
Reservation 16 (kd)
24. Översyn av stödet till samlingslokaler från handikappsynpunkt
Riksdagen avslår motion 2000/01:So354 yrkande 5.
Reservation 17 (c)
25. Samlingslokalernas betydelse i storstäderna
Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo223 yrkande 5.
Reservation 18 (c)
26. Återinförande av kösystemet
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr513 och 1999/2000:Kr519.
Reservation 19 (c)
27. Skyldighet för kommunerna att ansvara för tillgången till allmänna samlingslokaler
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr518.
Reservation 20 (v)
Stockholm den 6 mars 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Utskottet behandlade hösten 1999 regeringens proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000- talet, varvid bl.a. syftena med statens stöd till idrotten lades fast (bet. 1999/2000:KrU3). Propositionen byggde bl.a. på Idrottsutredningens betänkande Idrott & motion för livet (SOU 1998:76). Det var när betänkandet avgavs nära 30 år sedan statens stöd till idrotten senast var föremål för en genomgripande prövning och analys.
Statens stöd till idrotten administreras genom Riksidrottsförbundet (RF).
Inriktningen i stort av RF:s verksamhet läggs fast vid den vartannat år återkommande RF-stämman. Nästa stämma skall hållas i maj 2001.
Med sina nära tre miljoner aktiva medlemmar i över 20 000 föreningar och 17 000 korpklubbar är idrottsrörelsen landets största folkrörelse. Antalet ideellt arbetande idrottsledare uppgår till ca 50 000.
EU:s idrottspolitik
EG-fördraget och EG-domstolen
Idrotten omfattas inte av EG-fördraget. EG-domstolen har emellertid genom domar lagt fast principen att idrotten bör underkastas gemenskapsrätten i de fall den utgör en ekonomisk aktivitet inom ramen för den inre marknaden. En dom av stor betydelse på idrottsområdet meddelades i december 1995 i det s.k. Bosmanfallet. När det gäller internationella spelarövergångar inom fotbollen har kommissionen träffat en överenskommelse med Internationella fotbollsförbundet (FIFA) och Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) om ett nytt övergångssystem för spelare.
Bosmanfallet
Villkoren inom elitidrott ställdes på sin spets då fallet Bosman togs upp i EG-domstolen (C-415/93). Jean-Marc Bosman var professionell fotbollspelare och spelade i ett lag i sitt hemland Belgien. Sedan kontraktet med klubben löpt ut ville Bosman i stället spela i ett franskt fotbollslag, men hindrades av reglerna om övergångsersättning för en spelares övergång till ett annat lag. I detta fall fanns det ingen klubb som var villig att betala den summa den belgiska klubben begärt för Bosman. Bosman ifrågasatte övergångssummorna men även den dåvarande begränsningen av antalet utländska spelare till tre spelare per lag.
EG-domstolen jämställde professionella idrottsutövare med arbetstagare och ansåg att reglerna om övergångsersättning bröt mot artikel 39 (f.d. artikel 48) i EG-fördraget om fri rörlighet för arbetstagare. Övergångssummor ansågs hindra den fria rörligheten för professionella och kontraktsfria idrottsutövare. Dessutom betraktade EG-domstolen begränsningen av antalet utländska spelare i ett lag som ett brott mot EG-rätten, då en sådan begränsning kan minska en spelares chanser att bli antagen till en klubb i en annan medlemsstat.
Amsterdamfördragets deklaration om idrott
Till Amsterdamfördraget år 1999 bifogades en deklaration om idrott som här återges i sin helhet:
Konferensen betonar idrottens sociala betydelse, särskilt för att skapa identitet och gemenskap människor emellan. Konferensen uppmanar därför Europeiska unionens organ att beakta synpunkter från idrottssammanslutningar när det gäller viktiga frågor som rör idrott. I samband därmed bör särskild uppmärksamhet ägnas det som är särskilt kännetecknande för amatöridrotten.
Europeiska rådets deklaration om idrott
Europeiska rådet antog vid sitt möte i Nice den 7-9 december 2000 följande deklaration om idrotten, som återges i sin helhet:
Uttalande om de särskilda kännetecken för idrott och idrottens sociala funktion i Europa som bör beaktas vid genomförandet av den gemensamma politiken
1. Europeiska rådet har noterat Europeiska kommissionens rapport om idrott till Europeiska rådet i Helsingfors i december 1999 för att bevara nuvarande idrottsliga strukturer och upprätthålla idrottens sociala funktion inom Europeiska unionen. Idrottsorganisationerna och medlemsstaterna har det främsta ansvaret för att sköta idrottsärendena. Även om gemenskapen inte har direkta befogenheter på detta område bör den i åtgärder i enlighet med fördragets olika bestämmelser beakta idrottens sociala, fostrande och kulturella funktion, som ligger till grund för dess särart, för att iaktta och främja den etik och solidaritet som är nödvändig för att bevara dess sociala roll.
2. Europeiska unionen önskar särskilt bevara solidaritetens sammanhålla*n*d*e* *o*c*h* *f*ö*r*e*n*a*n*d*e* *k*r*a*f*t*,* *s*o*m* *f*ö*r*e*n*a*r* *i*d*r*o*t*t*e*n*s* *a*l*l*a* *n*i*v*å*e*r*,* *r*ä*t*t*v*i*s*a* *t*ä*v*l*i*n*g*a*r*,* *i*d*e*e*l*l*a* *o*c*h* *m*a*t*e*r*i*e*l*l*a* *i*n*t*r*e*s*s*e*n*,* *l*i*k*s*o*m* *i*d*r*o*t*t*s*u*t*ö*v*a*r*n*a*s* *-ð ðs*ä*r*s*k*i*l*t* *d*e* *o*m*y*n*d*i*g*a*s* *-ð ðf*y*s*i*s*k*a* *i*n*t*e*g*r*i*t*e*t*.* * *A*m*a*t*ö*r*v*e*r*k*s*a*m*h*e*t* *o*c*h* *i*d*r*o*t*t* *f*ö*r* *a*l*l*a* * *3*.* *I*d*r*o*t*t*e*n* *ä*r* *e*n* *m*ä*n*s*k*l*i*g* *v*e*r*k*s*amhet som grundas på sociala, fostrande och kulturella värden. Den leder till assimilering, deltagande i det sociala livet, tolerans, accepterande av olikheter och respekt för regler.
4. Idrotten bör vara tillgänglig för alla med respekt för individens målsättning och förmåga och som tävling eller fritidsverksamhet, organiserad eller enskild.
5. För fysiskt eller psykiskt handikappade är den fysiska och idrottsliga verksamheten ett utmärkt sätt för individuell mognad, rehabilitering, social och solidarisk anpassning och bör därför uppmuntras. Europeiska rådet välkomnar därför det värdefulla och föredömliga bidraget från handikapp-OS i Sydney.
6. Medlemsstaterna uppmuntrar frivilligt arbete inom idrotten genom åtgärder som främjar ett relevant skydd och ett erkännande av de frivilligas ekonomiska och sociala roll, eventuellt med stöd av gemenskapen inom ramen för dess befogenheter.
Riksidrottsförbundens roll
7. Europeiska rådet framhåller sitt stöd till idrottsorganisationernas självständighet och deras rätt att själva leda sitt arbete genom lämpliga föreningsstrukturer. Det inser att idrottsorganisationerna, med beaktande av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, och på grundval av demokrati och öppenhet, har till uppgift att organisera och främja sin verksamhet, bland annat beträffande särskilda idrottsliga bestämmelser, utformningen av landslag så som de anser det bäst med tanke på målet.
8. Europeiska rådet konstaterar att eftersom det finns olika nivåer av idrottsutövande sida vid sida, från motionsidrott till elitidrott, har riksidrottsförbunden en central roll för den nödvändiga solidariteten mellan de olika nivåerna: de ger en stor allmänhet möjlighet att få tillträde till idrottsevenemang, ger mänskligt och ekonomiskt stöd till amatöridrotten, främjar lika tillgång till idrott på alla nivåer för kvinnor och män, fostrar ungdomar, skyddar idrottsutövarnas hälsa, kämpar mot dopning, mot våld och rasistiska och främlingsfientliga yttringar.
9. Denna sociala roll medför ett särskilt ansvar för riksidrottsförbunden och utgör grund för erkännandet av deras befogenheter vid anordnande av tävlingar.
10. Samtidigt som riksidrottsförbunden beaktar utvecklingen i idrottsvärlden bör de spela huvudrollen inom en organisation som säkerställer den idrottsliga sammanhållningen och ett demokratiskt deltagande.
Bevarande av riktlinjerna för fostran av idrottsutövare
11. Riktlinjerna för fostran av idrottande ungdomar är nödvändiga för livskraften inom idrotten, landslagen och elitidrotten och bör uppmuntras. Riksidrottsförbunden bör, vid behov i partnerskap med offentliga myndigheter, vidta nödvändiga åtgärder för att bevara resurserna för fostran i anslutna klubbar och kvaliteten på denna fostran med beaktande av lagstiftning och praxis på nationell nivå och gemenskapsnivå.
Skydd av idrottande ungdomar
12. Europeiska rådet framhåller idrottens välgörande inverkan på ungdomar och betonar nödvändigheten av att i synnerhet idrottsorganisationerna ägnar särskild uppmärksamhet åt utbildning och yrkesutbildning för idrottande ungdomar på elitnivå, så att deras integration i arbetslivet inte äventyras på grund av deras idrottskarriär, åt deras psykiska balans och deras familjeband samt åt deras hälsa, särskilt förhindrande av dopning. Europeiska rådet uppskattar bidraget från föreningar och organisationer som i sitt utbildningsarbete tillgodoser dessa krav och därigenom lämnar ett värdefullt socialt bidrag.
13. Europeiska rådet känner oro för kommersiella avtal som rör minderåriga idrottsutövare, bl.a. dem som kommer från tredje land, om de inte följer gällande arbetslagstiftning eller äventyrar de unga idrottsutövarnas hälsa och välbefinnande. Europeiska rådet uppmanar idrottsorganisationerna och medlemsstaterna att utreda sådan verksamhet, kontrollera den och, i förekommande fall, planera lämpliga åtgärder.
Idrottens ekonomiska situation och solidaritet
14. Europeiska rådet anser att ägande och ekonomisk kontroll genom samma finansielle aktör för flera idrottsklubbar som deltar i samma tävlingar i en och samma idrottsgren kan inverka menligt på det rättvisa i tävlingen. Riksidrottsförbunden uppmanas att genomföra kontrollbestämmelser för klubbarnas förvaltning om detta skulle visa sig vara nödvändigt.
15. Försäljning av rätten till TV-sändningar är i dag en av de viktigaste inkomstkällorna för vissa idrottsgrenar. Europeiska rådet anser att det initiativ som tas för att på lämpliga nivåer och med hänsyn till nationell praxis fördela en del av inkomsterna från försäljningen är välgörande för principen om solidaritet mellan idrottens alla nivåer och alla idrottsgrenar.
Övergångar
16. Europeiska rådet stöder med kraft dialogen mellan idrottsrörelsen, särskilt fotbollsorganisationerna, de organisationer som företräder yrkesidrottsmännen, gemenskapen och medlemsstaterna om utvecklingen när det gäller systemet för övergångar med beaktande av idrottens särskilda behov och gemenskapsrätten.
17. Gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna uppmanas att fortsätta granska sina riktlinjer, med beaktande av fördraget och i enlighet med respektive befogenheter, med hänsyn till dessa allmänna principer.
Det franska ordförandeskapets sammanfattande slutsatser av Europeiska rådets möte i Nice
Det franska ordförandeskapet sammanfattade sina slutsatser av Europeiska rådets möte i Nice på idrottsområdet på följande sätt:
Europeiska rådet noterar uttalandet som rådet (ministerrådet) har antagit om idrottens speciella karaktär. För övrigt hälsar Europeiska rådet med tillfredsställelse rådets slutsatser om den internationella antidopningsbyrån och beslutar att intensifiera det europeiska samarbetet inom detta område. Det noterar också FN:s millenniedeklaration inför det nya årtusendet, att främja fred och ömsesidig förståelse genom idrott och den olympiska freden.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Idrottens självständiga ställning (punkt 2)
av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna 1999/2000: Kr509 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 1 och 2000/01:Kr539 yrkande 1.
Ställningstagande
Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att dess medlemmar skall besluta om och ta ansvar för verksamheten samt ta konsekvenserna av sina beslut. I dag kan man emellertid skönja en tendens till att företrädare för det offentliga börjar lägga sig i idrottsrörelsen för mycket. Vi anser att det är viktigt att rollerna hålls isär. Idrottens stora betydelse motiverar ett grundläggande samhälleligt stöd. Men det direkta och indirekta stöd som stat, landsting och kommuner lämnar till idrottsrörelsen får inte vara styrande. Det är mycket viktigt att idrottsrörelsen inte byråkratiseras och tvingas in i någon slags halvoffentlig roll. Den måste förbli fri, obunden och demokratiskt uppbyggd. Den svenska idrotten måste ges möjlighet att agera självständigt och ha friheten att själv bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål. Staten bör endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning och det är väsentligt att det inte sker i form av detaljstyrning med t.ex. långtgående och detaljerade synpunkter på hur styrelserna bör se ut, hur verksamheten bör fördelas på kvinnor respektive män. Det är utmärkt med höga ambitioner, syftet är gott, men det kan ändå bli fel. Organisationsbeslut inom föreningar, liksom alla andra avgöranden om hur verksamheten skall bedrivas, är inte en statlig eller kommunal fråga.
Vad vi framfört om idrottens självständiga ställning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Tillkännagivandet lämnas med bifall till motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 1 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 1.
2. De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) (punkt 3)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr539 yrkande 2.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att idrottsrörelsens självständighet markeras genom att Riksidrottsförbundet (RF) har ansvaret för fördelningen av de statliga medlen till idrotten. Regeringen har i budgetpropositionen anfört att den överväger att i fortsättningen ställa de medel som skall gå till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) direkt till SOK:s förfogande och att medlen inte längre skall gå via RF. Jag anser att RF även i fortsättningen bör fördela samtliga medel till idrotten. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
3. Jämställdhet (punkt 5)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 3. Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna 2000/01: Kr345 yrkande 46 och 2000/01:A811 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 2000/01:Kr524 yrkande 2, 2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i denna del och 2000/01:Kr539 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är enligt vår uppfattning viktigt att kvinnor och män, pojkar och flickor ges likvärdiga möjligheter och förutsättningar att utöva aktiv idrottsverksamhet. Vi anser att det är viktigt att idrottsrörelsen fokuserar ännu mer på jämställdheten och att åtgärder vidtas för att utjämna skillnader mellan könen när det gäller grundläggande frågor för idrottsutövning som t.ex. tillgång till lokaler och träningstider. En oberoende utredning bör enligt vår uppfattning tillsättas som belyser hur verkligheten för de kvinnodominerade idrotterna ser ut i förhållande till de mansdominerade. Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 46 och 2000/01:A811 (kd) yrkande 14 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr524 (c) yrkande 2, 2000/01:Kr538 (v) yrkandena 5 och 6 båda i denna del och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
4. Jämställdhet (punkt 5)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4. Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna 2000/01: Kr524 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 46, 2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i denna del, 2000/01:Kr539 yrkande 5 och 2000/01:A811 yrkande 14.
Ställningstagande
Det är enligt Centerpartiets uppfattning viktigt att flickor och pojkar får möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar, vilka kan vara väldigt olika. Dels finns det könsmässiga skillnader, dels utvecklas ungdomar olika snabbt. Vi anser att regeringen bör uppmana kommunerna att uppmärksamma de delvis skilda förutsättningar som i dag råder för pojkar och flickor. Det kan gälla såväl tillgången till anläggningar som möjligheterna att få träningstider i dessa. Det kan gälla prioriteringen av kommunens anslag till olika idrottsgrenar. Det kan också gälla stöd till elitsatsningar, där flickor ofta har betydligt sämre förutsättningar än pojkar. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr524 (c) yrkande 2 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 46, 2000/01:Kr538 ( v) yrkandena 5 och 6 båda i denna del, 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 och 2000/01:A811 (kd) yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
5. Jämställdhet (punkt 5)
Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 5. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr539 yrkande 5 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 46, 2000/01:Kr524 yrkande 2, 2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i denna del och 2000/01:A811 yrkande 14.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att det är viktigt att alla ges likvärdiga förutsättningar att idrotta. Att detta sker i praktiken är såväl en statlig som en kommunal uppgift. Det gäller bl.a. att se till att anläggningstider fördelas lika mellan flickor och pojkar och att typiska flickidrotter inte missgynnas i förhållande till typiska pojkidrotter vid planering av nya anläggningar. Regeringen bör verka för en utveckling i dessa frågor. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 46, 2000/01:Kr524 (c) yrkande 2, 2000/01: Kr538 ( v) yrkandena 5 och 6 båda i denna del och 2000/01:A811 (kd) yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
6. Funktionshinder (punkt 6)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 6. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr539 yrkande 7.
Ställningstagande
Handikappidrotten i Sverige är mycket framgångsrik och uppmärksammas i dag mer än tidigare. Det ökade intresset har också inneburit att många handikappade har blivit delaktiga i en social gemenskap som de annars skulle gått miste om och att deras självförtroende har stärkts. De handikappade elitidrottarnas framgångar har också bidragit till att attityderna till människor med handikapp har förbättrats. Denna utveckling finner vi mycket positiv men för att handikappidrotten skall ges samma förutsättningar som idrotten i övrigt krävs insatser inte bara av idrottsrörelsen utan även av kommunerna. Det skall enligt vår uppfattning inte vara dyrare eller krångligare för den handikappade än för andra att utöva sin idrott. För att detta skall bli möjligt måste de handikappades behov tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till anläggningar och fördelning av tränings- och tävlingstider. Regeringen bör verka för en utveckling i dessa frågor. Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 7 som sin mening tillkännage för regeringen.
7. Ansökningar om OS och Paralympiska spel (punkt 8)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 7. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 1999/2000:Kr509 yrkande 8. Därmed avslås motionerna 1999/2000:Kr511 samt 2000/01:Kr506.
Ställningstagande
Sverige har de senaste decennierna ansökt om att få arrangera olympiska spel, både vinter- och sommarspel, men inte tilldelats något arrangörskap. Det anser vi beklagligt, eftersom OS i Sverige skulle kunna ge stora positiva effekter för samhället i stort - inte minst ekonomiskt - och för idrotten. För att stärka kommande ansökningar bör enligt vår mening staten engagera sig mer i det skede där en ansökan byggs upp. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna 1999/2000:Kr511 (kd) samt 2000/01:Kr506 (fp) bör avslås.
8. Dövas världsspel (punkt 9)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 8. Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna 2000/01:Kr501, 2000/01:Kr537 yrkande 8 och 2000/01:Kr539 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att Dövas världsspel har en mycket stor betydelse för den döva handikappgruppen och att spelen därför skall jämställas med OS och Paralympics på så sätt att deltagarna i Dövas världsspel skall kunna erhålla statsbidrag på liknande sätt som deltagarna i de andra spelen.
Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Kr501 (m), 2000/01:Kr537 (m) yrkande 8 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
9. Folkomröstning om OS (punkt 10)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 9. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr515.
Ställningstagande
Att anordna ett OS kostar mycket pengar. Miljöpartiet anser att det bör ankomma på dem som skall betala ett så stort arrangemang att bestämma om en ansökan om ett OS skall göras. Om det är Stockholm som skall betala bör stockholmarna tillfrågas och om det är staten som skall gå in och bekosta arrangemanget bör svenska folket tillfrågas. Folkets mening bör inhämtas genom en folkomröstning. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr515 (m) som sin mening ge regeringen till känna.
10. Utredning om kampsporter (punkt 13)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 10. Tillkännagivandet görs med anledning av motion 1999/2000: Kr518 yrkande 1. Därmed avslås motion 2000/01:Kr510.
Ställningstagande
Vi anser att det bör tillsättas en allsidig utredning beträffande frågan om professionell boxning skall tillåtas eller inte i Sverige.
Detta bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr518 (v, s, m) som sin mening ge regeringen till känna. Motion 2000/01:Kr510 (v, c, fp, mp) bör avslås.
11. Utredning om kampsporter (punkt 13)
av Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 11. Tillkännagivandet görs med anledning av motion 2000/01: Kr510. Därmed avslås motion 1999/2000:Kr518 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att inte bara professionell boxning bör vara förbjuden utan att samtliga kampsporter som innefattar slag mot huvudet och knock out och som utövas professionellt bör förbjudas. Regeringen bör därför ges i uppdrag att se över lagen om förbud mot professionell boxning i syfte att utvidga den. Detta bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:Kr510 (v, c, fp, mp) som sin mening ge regeringen till känna. Motion 1999/2000:Kr518 (v, s, m) bör avslås.
12. Tolerans, etik och åtgärder mot sexuella trakasserier m.m. inom idrotten (punkt 14)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 12. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr539 yrkande 6 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr536 och 2000/01:So450 yrkandena 15 och 16.
Ställningstagande
I Norge har presenterats undersökningar som visat på förekomsten av sexuella trakasserier inom idrotten. Med tanke på likheterna mellan de skandinaviska samhällena finns det givetvis en risk för att liknande trakasserier förekommer i Sverige. Detta finner vi oacceptabelt. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till åtgärder för att motverka sexuella trakasserier inom idrotten. Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 6 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr536 (s) och 2000/01:So450 (mp) yrkandena 15 och 16 som sin mening ge regeringen till känna.
13. Tolerans, etik och åtgärder mot sexuella trakasserier m.m. inom idrotten (punkt 14)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 13. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:So450 yrkandena 15 och 16 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr536 och 2000/01:Kr539 yrkande 6.
Ställningstagande
Kunskapen om sexuella övergrepp och sexuella trakasserier inom idrotten i Sverige är fortfarande ett outforskat område. Även internationellt är forskningen på detta område i sin linda. Hösten 1999 presenterades en undersökning bland elitidrottskvinnor i Norge. Av dessa hade 28 % upplevt sexuella trakasserier inom idrotten, av antingen ledare, tränare eller andra aktiva. Miljöpartiet anser att det är viktigt att det tas fram etiska riktlinjer inom idrotten och att frågor om sexuella trakasserier och övergrepp blir föremål för utredning. Kunskap om att sexuella trakasserier förekommer och åtgärder mot dessa bör enligt vår uppfattning spridas vid all ledarutbildning inom idrotten. Dessutom anser vi att förbunden bör ha en strategi för hur de skall hantera en situation där någon blivit sexuellt trakasserad. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:So450 (mp) yrkandena 15 och 16 och med anledning av motionerna 2000/01:Kr536 (s) och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
14. Stöd till idrottslokaler (punkt 16)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 14. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01: Kr512.
Ställningstagande
Runt om i landet finns många aktiva idrottsföreningar som äger sina lokaler och idrottsanläggningar. Detta skapar sammanhållning i bygderna och innebär att man får naturliga samlingspunkter. Lokalerna kan dessutom utnyttjas för andra ändamål. Dessvärre är ekonomin ganska dålig för många idrottsföreningar, vilket innebär att det inte finns möjlighet för föreningarna att rusta upp sina lokaler. Av den anledningen föreslår Centerpartiet att det bör tillsättas en utredning med uppgift att se över möjligheten att införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler. Likaväl som det finns ett anslag för allmänna samlingslokaler för köp, ny- och ombyggnad, standardhöjande reparationer och handikappanpassning bör det enligt vår uppfattning finnas möjlighet för idrottsföreningar att söka bidrag till föreningsägda idrottslokaler enligt samma kriterier. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr512 (c) som sin mening ge regeringen tillkänna.
15. Lokaliseringen av WADA till Stockholm (punkt 20)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 15. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr537 yrkande 9.
Ställningstagande
Kampen mot dopning har i flera decennier varit en av idrottens viktigaste trovärdighetsfrågor. Den har också behandlats som en sådan av idrottsrörelsen, vilken satsat stora resurser på såväl utbildning och information som en omfattande kontrollverksamhet. Sverige är en av de mest tongivande länderna i världen för att få bukt med dopningsfusket inom idrotten. Våra internationella insatser har i hög grad påverkat behovet av den förbättrade kontroll som skett vid OS i Sydney.
Med hänsyn till den starka internationella position som Sverige har när det gäller kampen mot dopningsfusket anser vi att Sverige bör verka för att WADA lokaliseras till Sverige och då företrädesvis till Stockholm.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr537 (m) yrkande 9 som sin mening tillkännage för regeringen.
16. Främjandeorganisationer (punkt 23)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 16. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 49.
Ställningstagande
Från och med år 2000 utgår statens stöd till friluftsorganisationer från ett eget anslag. Bidragsgivningen från statens sida håller på att ses över. Vi anser att det måste finnas en öppenhet vid bidragsgivningen för att även nya och andra organisationer än de som redan i dag erhåller bidrag skall kunna få del av det statliga stödet till främjandeorganisationer om de bedriver friluftsverksamhet, som t.ex. scoutrörelser. Vad vi anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 49 som sin mening ge regeringen till känna.
17. Översyn av stödet till samlingslokaler från handikappsynpunkt (punkt 24)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande lydelse:
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 17. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:So354 yrkande 5.
Ställningstagande
Om funktionshindrade skall ha samma möjligheter som andra att delta i möten och sammankomster är det enligt Centerpartiets uppfattning angeläget att mötesplatserna är tillgängliga även för dem. Därför måste de allmänna samlingslokalerna i större utsträckning byggas om och göras tillgängliga för alla. Centerpartiet anser att regeringen bör göra en översyn av stödet till samlingslokalerna från handikappsynpunkt för att det skall klarläggas hur stora behoven av ombyggnad är. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:So354 (c) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
18. Samlingslokalernas betydelse i storstäderna (punkt 25)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 18. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Bo223 yrkande 5.
Ställningstagande
För Centerpartiet är den enskilda människans engagemang och medverkan i samhället av avgörande betydelse. Om människor skall kunna mötas över generationsgränser och sociala och kulturella gränser måste det enligt vår uppfattning finnas naturliga mötesplatser. I storstäderna har samlingslokalerna enligt vår uppfattning en viktig funktion att fylla. Staten måste därför slå vakt om de ideellt drivna samlingslokaler som finns och uppmuntra medborgarna att själva ta över och driva samlingslokaler. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Bo223 (c) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
19. Återinförande av kösystemet (punkt 26)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 19. Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna 1999/2000: Kr513 och 1999/2000:Kr519.
Ställningstagande
Enligt de regler som i dag gäller får de allmänna samlingslokalerna årligen ansöka om bidrag till köp, ny- och ombyggnad, standardhöjande reparationer och handikappanpassning. Enligt den ordning som tidigare gällde kunde huvudmännen för samlingslokalerna lämna in en ansökan om bidrag för att sedan efter en kötid på 4-5 år erhålla bidrag. Det gamla systemet anses av många vara ett bättre system än dagens, dels därför att det inte behövdes en ny ansökan varje år, dels därför att den sökande visste att pengarna, om än efter en viss tids väntan, skulle komma och då i tid kunde förbereda sig inför den kommande upprustningen. Jag anser således att det gamla kösystemet är bättre än det nya systemet och därför bör återinföras. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr513 (s) och 1999/2000:Kr519 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
20. Skyldighet för kommunerna att ansvara för tillgången till allmänna samlingslokaler (punkt 27)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:
27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om kommuners skyldighet att ansvara för tillgången till allmänna samlingslokaler i enlighet med vad som anförts i reservation 20. Tillkännagivandet görs med bifall till motion 2000/01:Kr518.
Ställningstagande
Kommunerna är enligt lag skyldiga att hålla med bibliotek. Enligt vår uppfattning bör det i lag också slås fast att varje kommun, i förhållande till sitt invånarantal, är skyldig att hålla med allmänna samlingslokaler. Tillgången till lokalen skall vara avgiftsfri eller garanteras mot en rimlig bokningsavgift vad gäller icke-kommersiell verksamhet. Många kommuners ekonomi är fortfarande mycket dålig. Ålägger staten kommunerna nya uppgifter måste det följas av möjlighet till kompensation. Denna fråga bör beaktas när underlag för lagförslaget tas fram. Regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning i denna fråga. Vår begäran lämnas med bifall till motion 2000/01:Kr518 (v).
Särskilda yttranden
1. Fördjupning och konkretisering av idrottens tre grundstenar (punkt 1)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2000/01:Kr538 (v) yrkande 1. Vi vill ändå erinra om att vi i motionen anför att det behövs fördjupning och konkretisering av tillämpningen av den nationella idrottspolitikens tre grundstenar.
2. Bredd- och motionsidrott samt folkhälsa (punkt 4)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anför:
De insatser och projekt, t.ex. det fysiska aktivitetsåret 2001, som görs i syfte att bredda idrottsverksamheten och för att få alla människor att utöva motion välkomnar vi. Vi vill emellertid påminna om de stora viktiga problem som är förbundna med att den svenska befolkningen och inte minst barn och ungdomar ökar i vikt, till följd av alltmer stillasittande. Detta är ett av de största växande folkhälsoproblem vi står inför i vårt land. Denna utveckling anser vi mycket alarmerande och risken finns att de insatser och projekt som nu genomförs stannar vid tillfälliga insatser. Vi vill betona behovet av ett mer samlat grepp om folkhälsofrågorna på lång sikt, med särskild betoning på barn och ungdomar. Insatserna i skolan står särskilt i fokus.
3. Översyn av stödet till samlingslokaler från handikappsynpunkt (punkt 24)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:
Vi vill i detta sammanhang påpeka att utskottet så sent som hösten 2000 behandlade motionsyrkanden från Kristdemokraterna vari föreslogs att bidraget till allmänna samlingslokaler skulle öka med 10 miljoner kronor årligen i förhållande till regeringens förslag under den närmaste treårsperioden. I detta föreslagna, ökade bidrag ingår också möjligheten till ökat bidrag för handikappanpassning.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden år 1999
1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdoms-, idrotts- och folkrörelsefrågor.
1999/2000:Kr506 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett program för utökat idrottsutbyte med främst östeuropeiska länder.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens självständiga ställning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motionsidrotten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elitidrott, Olympiska spel och Paralympics.
1999/2000:Kr511 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olympiska sommarspel i Öresundsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en arbetsgrupp som får i uppgift att förbereda Olympiska spelen i Öresundsregionen 2012.
1999/2000:Kr513 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av statligt stöd för om- och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.
1999/2000:Kr517 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de olympiska spelens inriktning.
1999/2000:Kr518 av Peter Pedersen m.fl. (v, s, m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en allsidig utredning rörande professionell boxning i Sverige enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagändring, som möjliggör s.k. sparringträning för proffsboxare i Sverige.
1999/2000:Kr519 av Birgitta Sellén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra kö- systemet för att få anslagsmedel till samlingslokalerna.
Motioner från allmänna motionstiden år 2000
I detta sammanhang behandlar utskottet nedan uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen fattar följande beslut.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrott och folkhälsa.
46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhet inom idrotten.
47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Världsantidopsbyrån WADA.
49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till friluftsfrämjande organisationer.
2000/01:Kr501 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om särskilda statliga medel för Döv-OS i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr504 av Gunnar Axén (m):
Riksdagen beslutar att avskaffa lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning.
2000/01:Kr506 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att starta en OS-kommitté för Östersund.
2000/01:Kr508 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson Elgestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett kraftfullt agerande, till stöd för idrottsrörelsen och fotbollen, inom ramen för EU-samarbetet.
2000/01:Kr510 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v, c, fp, mp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning så att den kommer att innefatta samtliga kampsporter med inslag av slag mot huvudet och knockout.
2000/01:Kr512 av Birgitta Sellén (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten till att införa ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler.
2000/01:Kr515 av Per Bill (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkomröstning i frågan om en framtida svensk ansökan om att få genomföra de olympiska sommarspelen.
2000/01:Kr518 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om kommuners skyldighet att ansvara för tillgången på allmänna samlingslokaler i enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:Kr523 av Yvonne Oscarsson (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förhandlingar med Riksidrottsförbundet om åtgärder för att förhindra att idrottsföreningar och därmed idrotten förknippas med alkoholdrycker.
2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rikta mer uppmärksamhet mot motion och breddidrott för att aktivera människor med olika förutsättningar och i olika åldrar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hänsyn tas till flickors och pojkars olika intressen och möjligheter inom idrotten vid bidragsgivning.
2000/01:Kr534 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn i frågan om bolagiseringen av idrottsrörelsen.
2000/01:Kr536 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om integration och mångfald inom idrottsrörelsen.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsens självständiga ställning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om motionsidrott.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elitidrott, olympiska spel, paralympics och Döv-Os.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antidopingverksamheten och om en förändrad lokalisering av WADA.
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v):
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som fördjupar och konkretiserar tillämpningen av den nationella idrottspolitikens tre grundstenar, som antogs av riksdagen 1999/2000 med bifall till proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att ytterligare öka jämställdheten inom idrotten, gynna integrationen och motverka en ökad segregation som beror på ekonomiska orsaker eller okunskap om hur svenskt föreningsliv fungerar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ovanstående uppdrag bör utföras i nära samarbete med berörda parter, främst Riksidrottsförbundet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även inom EU verka för en självständig idrottsrörelse.
2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en självständig idrottsrörelse.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för fördelning av de statliga medlen till idrott.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lika villkor för idrottande kvinnor och män.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att motverka sexuella trakasserier inom idrotten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att personer med funktionshinder skall få bättre villkor för sitt idrottsutövande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Dövas världsspel skall få statsbidrag.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrotten som ett medel att underlätta integration i samhället.
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samlingslokalernas betydelse i städerna.
2000/01:So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av stödet till samlingslokaler ur handikappsynpunkt.
2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrott och friluftsliv för gemenskap och ökad livskvalitet.
2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning vad det gäller sexuella trakasserier inom idrotten.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etiska riktlinjer inom idrotten.
2000/01:A811 av Maria Larsson m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs kvinnor och idrott.