Idrott
Betänkande 1997/98:KrU6
Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU06
Idrott
Innehåll
1997/98 KrU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som rör idrott, väckta under allmänna motionstiden år 1997. Motionerna avser bl.a. frågor om idrottsrörelsens oberoende ställning, idrottens etik, granskning av Riksidrottsförbundets interna material, breddidrott och elitidrott, ledarutbildning, bolagisering, granskning av elitklubbarnas årsredovisningar, jämställdhetsarbetet på idrottsområdet samt handikappidrott. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Detta sker med hänvisning till att motionerna rör frågor som behandlas av Idrottsutredningen, vars arbete avslutas i maj 1998. Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden om internationella idrottsfrågor, om idrottsrörelsens sanktioner mot idrottsmän som använder dopningsmedel samt om professionell boxning. Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 76. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koppla naturupplevelser och rekreation till kretsloppstänkande och budskap om det ekologiska systemet, 78. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rikta framtida idrottsinvesteringar i första hand mot typiska flickidrotter, 79. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rikta de största ekonomiska satsningarna på idrott för ungdomar i åldern 13-18 år, 80. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglera avtalen med RF så att RRV får ta del av RF:s interna material. 1997/98:Kr506 av Gullan Lindblad m.fl. (m, v, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en allsidig utredning rörande proffsboxning i Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Kr507 av Lars Stjernkvist och Berndt Sköldestig (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det direkta och indirekta stödet till idrotten. 1997/98:Kr509 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka andelen som deltar i föreningsliv, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram för tillgänglighet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om könsfördelning och inflytande, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrares inflytande och delaktighet, 6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om breddidrotten i enlighet med var som anförts i motionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ledarstöd, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Idrottsutredningen och könsperspektiv, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om revisorer. 1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens etik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dopningspreparat, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka breddidrotten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa rimliga villkor för elitidrotten, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsarenors tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning till förmån för handikappidrotten, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens inflytande i utredningen om idrott. 1997/98:Kr511 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att vi har en jämställd och rättvis fördelning inom idrottsområdet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall tas fram statistik om hur fördelningen och jämställdheten ser ut i dag, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spontanidrottens betydelse för demokratifostran och jämställd- hetsarbetet. 1997/98:Kr512 av Anders Ygeman och Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrotten som folkrörelse samt om behovet av tilläggsdirektiv till den idrottspolitiska utredningen. 1997/98:Kr513 av Rigmor Ahlstedt och Lars Stjernkvist (c, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de olympiska sommarspelen. 1997/98:Kr516 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stödet till idrotten utformas på ett sätt som befrämjar mångfalden. 1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av insatser gällande idrottens internationella förutsättningar, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elitidrott och olympiska spel.
Vissa bakgrundsuppgifter
Inledning Efter beredning i kulturutskottet behandlar riksdagen årligen ett antal idrottsfrågor. Fram till år 1996 har sådana frågor i allmänhet behandlats i ett betänkande som avsett såväl idrottsbudgeten som idrottsfrågor som inte haft något direkt eller omedelbart samband med budgeten. Den omläggning av budgetprocessen som skedde år 1996 innebär att hela det utgiftsområde inom statsbudgeten som omfattar idrottsbudgeten, nämligen utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, behandlas i ett betänkande. Utskottets förslag till idrottsbudget för innevarande budgetår, som överensstämde med regeringens förslag i budgetpropositionen, godtogs av riksdagen i december 1997 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 17, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:100). Till stöd till idrotten anvisades 483 240 000 kronor, vilket innebär en nedskärning med 5 miljoner kronor i förhållande till föregående budgetår. Till det angivna beloppet skall läggas 60 miljoner kronor som enligt riksdagens beslut får överföras från AB Svenska Spel till idrotten. Detta innebär i sin tur en ökning med 5 miljoner kronor i jämförelse med föregående budgetår. Beaktas bör också att landstingen lämnar utbildningsstöd/verksamhetsbidrag till Riksidrottsför- bundets distriktsidrottsförbund samt att kommunala bidrag med betydande belopp utgår såväl till anläggningar som till verksamhet. Merparten av de motionsförslag som avser idrottsfrågor, och som väckts under den allmänna motionstiden i början av innevarande riksmöte, behandlas i förevarande betänkande.
Idrottsutredningen Flertalet motionsförslag avser det arbete som den i slutet av år 1996 tillsatta Idrottsutredningen (dir. 1996:84) skall genomföra. Utredningen har nyligen fått tilläggsdirektiv (dir. 1997:146). Utredningens uppdrag redovisas i direktiven (dir. 1996:84 s. 12-14). Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 1998. Utredningen har avgivit delbetänkandet Motion och idrott. Idrottsutredningens intervjuundersökning (SOU 1997:188). Vidare avger utredningen inom kort delbetänkandet Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott (SOU 1998:33). Vid behandlingen av motionsförslagen hänvisar utskottet till pågående utredningsarbete.
Utredningsdirektiv Nedan återges utredningens ursprungliga uppdrag (dir. 1996:84).
Utvärdering
Kommittén skall utvärdera det nuvarande systemet för det samlade statliga stödet till idrotten. Kommittén skall därvid analysera de av staten uppsatta målen för stödet, särskilt med inriktning på måluppfyllelse och relevans. Kommittén skall också bedöma effekterna av andra direkta och indirekta former för statligt stöd till idrotten, exempelvis bidrag till utbildningsverksamhet, skatteregler m.m. En särskild analys skall göras av effektiviteten i det offentliga stödet till den lokala verksamheten för barn och ungdom på idrottens område. Som en del i utvärderingen skall stödets nuvarande administrativa hantering analyseras. Kommittén skall belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning. Dessutom skall omfattning och inriktning på statens insatser bedömas. Kommittén skall redovisa en analys av befintliga fakta i folkhälsofrågor med inriktning på den fysiska aktiviteten i olika åldersgrupper. Kommittén skall analysera hur idrottsrörelsens finansiering ser ut i dag, dess omfattning och inriktning samt ta ställning till hur det bör påverka den statliga bidragsgivningen. Kommittén får gärna lämna förslag som kan öka idrottsrörelsens egenfinansiering.
Förslag till nya mål
Kommittén skall, med utgångspunkt i utvärderingen, föreslå tydligare mål för statens samlade stöd till idrotten. Därvid skall en anpassning ske till den förnyade statliga budgetprocessen samt till andra relevanta förändringar, främst de som beskrivits i utgångspunkterna för uppdraget. Kommittén skall också föreslå en modell för hur bidragets effekter och effektivitet skall följas upp och utvärderas och hur bidraget skall administreras och återrapporteras. I sitt förslag skall kommittén utgå från kravet på hög effektivitet och att möjligheterna till medborgerlig insyn och kontroll vid bidragsfördelningen skall säkerställas. Kommittén skall härvid pröva möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning. Kommitténs förslag skall utgå från att kvinnor och män får lika möjligheter att bedriva idrott. Detta gäller såväl bredd- och motionsidrott som prestationsinriktad tävlingsidrott. Kommittén skall i sina förslag även utgå från idrottens betydelse för unga människor liksom för folkhälsan i övrigt. Av grundläggande betydelse är att målen för stödet utformas så att de bidrar till att fler människor kan delta i idrottslig verksamhet utifrån sina egna förutsättningar. Det är av vikt att värna om mångfalden av idrotter. Av detta följer att kommittén vid utformningen av målen för statens stöd till idrotten särskilt skall beakta de skilda ekonomiska villkor som gäller för olika idrotters möjligheter till egenfinansiering av såväl bredd- och motionsidrotten som elitidrotten. Det statliga stödets utformning får samtidigt inte hindra en förnyelse och utveckling av idrottsrörelsen. En viktig utgångspunkt är alltjämt att statens stöd huvudsakligen bör inriktas på att bidra till att det skapas ett bestående intresse bland medborgare i alla åldrar för regelbunden fysisk aktivitet för att uppnå hälsa och välbefinnande. Detta inom ramen för den levande folkrörelse som den demokratiska idrottsrörelsen utgör. Kommittén skall utöver det allmänna kommittédirektivet, att redovisa konsekvenserna av sina förslag ur jämställdhetsperspektiv, även redovisa konsekvenserna av sina förslag ur såväl integrations- som folkhälsoperspektiv. Kommittén skall även ange kostnadskonsekvenser av de förslag som läggs fram. I de fall förslagen medför ökade utgifter eller minskade inkomster för det offentliga måste samtidigt förslag till finansiering genom omprioriteringar lämnas. Ekonomiska konsekvenser av förslagen skall redovisas såväl för kommuner och landsting som för statsförvaltningen.
Tilläggsdirektiv Kommittén har enligt tilläggsdirektiven (dir. 1997:146) fått i uppdrag att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer att bedriva en del av sin verksamhet i annan associationsform än den ideella föreningens.
Fritidsutredningen Fritidsutredningens slutbetänkande (SOU 1996:3) Fritid i förändring och remissyttrandena över detta har överlämnats till Idrottsutredningen. Beträffande Fritidsutredningen kan i korthet nämnas följande. Utredningen gjordes av en särskild utredare som hade i uppgift att kartlägga fritidsverksamheten för kvinnor och män och att analysera fördelningen av offentliga resurser till sådan verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Utredaren skulle undersöka de offentliga resursernas fördelning inom fritidssektorn i kommuner och föreningar. Utredaren konstaterade att det fortfarande finns alltför få redovisningar för att kunna ge tydligt svar på hur offentliga bidrag fördelar sig på verksamhet för kvinnor och män. Ett förslag från utredaren är att det i redovisningar av hur offentliga medel används skall framgå hur resurserna har fördelats mellan kvinnor och män. I de analyser som presenterades framgår att kvinnor missgynnas i jämförelse med män vid användande av offentliga medel inom fritidsområdet.
Utskottet
Inledning Utskottet vill inledningsvis anföra följande. Den svenska idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i samhället. Idrotten erbjuder ett stort antal människor glädje, gemenskap och en hälsosam och meningsfull fritidssysselsättning. Idrottsrörelsen aktiverar vidare fler ungdomar än någon annan föreningsverksamhet. Statens stöd till idrotten administreras genom Riksidrottsförbundet (RF) som, utöver de anslag som avser förbundets egna och medlemsförbundens verksamhet, har att ta befattning med anslag som avser vissa organisationer utanför förbundet. Inriktningen i stort av RF:s verksamhet läggs fast vid den vartannat år återkommande RF-stämman. Den senaste stämman hölls i maj 1997. Idrottens betydelse kan exemplifieras med följande uppgifter hämtade från RF:s anslagsframställning för budgetåret 1998. Idrottsrörelsen är den enda folkrörelse som vuxit under de senaste decennierna. Ett tecken på vitaliteten är att tre fjärdedelar av alla pojkar och hälften av alla flickor på högstadiet är medlemmar i en idrottsförening. RF framhåller att idrotten med sina 22 000 föreningar och 17 000 korpklubbar har landets mest förgrenade nätverk och de mest spridda mötesplatserna.
Vissa allmänna idrottsfrågor
Övergripande frågor Frågan om idrottsrörelsens oberoende ställning tas upp i två motioner. I motion Kr516 (fp) framhålls att statens stöd till idrotten, liksom till övriga folkrörelser, måste ge stort utrymme för rörelsens eget ansvar och inte motverka dess initiativkraft. Motionärerna avvisar bestämt en starkare styrning och mer detaljerade krav på hur bidragen skall användas (yrkande 1). I motion Kr517 (m) betonar motionärerna att den svenska idrotten även i framtiden måste ges möjlighet att agera självständigt och ha frihet att själv bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål. Motionärerna framhåller vidare att det är utomordentligt viktigt att idrottsrörelsen inte byråkratiseras och tvingas in i någon halvoffentlig roll. Den måste förbli en fri, obunden och demokratiskt uppbyggd rörelse (yrkande 1). Riksdagen har tidigare behandlat frågan om idrottsrörelsens oberoende ställning (bet. 1994/95:KrU14 och bet. 1996/97:KrU4). Utskottet erinrade i det sistnämnda betänkandet om att det i direktiven för Idrottsutredningen i ett särskilt avsnitt med rubriken Demokratisk tradition och förnyelse framhålls att det ideella föreningslivets integritet, självständighet och utvecklingsförmåga är en viktig förutsättning för den offentliga bidragsgivningen till för- eningslivet. Utskottet delade denna uppfattning och anförde att den angivna utgångspunkten är viktig då utredningen skall utarbeta förslag till nya mål för statens samlade stöd till idrotten. Utskottet är inte av någon annan uppfattning i dag. Med hänvisning till det anförda och till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna Kr516 (fp) yrkande 1 och Kr517 (m) yrkande 1. I motion Kr510 (kd) yrkande 1 betonas betydelsen av etik inom idrotten. Motionärerna framhåller att - i en tid när ungdomsvåld, drogmissbruk och rasism utgör växande problem i samhället - idrottens roll som ungdomsfostrare blir viktigare än någonsin. Därför bör idrottsrörelsen i högre utsträckning betona de etiska frågorna. En fungerande och ansvarstagande ungdomsidrott bidrar till att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra droger och sparar på så sätt årligen mycket stora belopp åt samhället. Utskottet som tidigare tagit upp frågan om etik inom idrotten (bet. 1994/95:KrU14 och 1996/97:KrU4) vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande. I direktiven till Idrottsutredningen framhålls att den demokratiskt uppbyggda idrottsrörelsen genom sitt engagemang för en god samhällsetik motverkar negativa yttringar och bidrar till integration av människor som annars upplever ett utanförskap i samhället. Mot bakgrund av att Idrottsutredningens arbete skall bedrivas bl.a. från denna utgångspunkt påkallar det nu aktuella motionsyrkandet inte någon riksdagens åtgärd. Som utskottet tidigare framhållit finns det en ökande insikt hos idrottsrörelsen - centralt och lokalt - liksom hos andra folkrörelser om betydelsen av de frågor som tagits upp i motionen. Motion Kr510 (kd) yrkande 1 avstyrks således. I samma motion, Kr510 (kd) yrkande 18, framhåller motionärerna vikten av att idrottsrörelsen får ett reellt inflytande i Idrottsutredningen. Utskottet avstyrkte förra året (bet. 1996/97:KrU4) en liknande motion med hänvisning till att Riksidrottsförbundet erbjudits och accepterat en plats som sakkunnig i utredningen. Till utredningen har vidare knutits experter från bl.a. Svenska Fotbollförbundet, Svenska Innebandyförbundet och Svenska Gymnastikförbundet. Utskottet vill vidare erinra om att utredningens arbete bör präglas av dialog och samråd med bl.a. idrottsrörelsen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr510 (kd) yrkande 18. Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) yrkande 80 påpekar att Riksrevisionsverket (RRV) i dag inte kan granska hur väl de idrottspolitiska målen för statens bidrag till idrottsrörelsen uppfylls eftersom RF, som fördelar medlen, inte är en myndighet utan en ideell förening. Motionärerna anser att RF skall fortsätta att fördela medlen, men att det i ett avtal skall regleras att RRV får granska RF:s interna material. Frågor rörande uppföljning och kontroll av användningen av det statliga idrottsanslaget behandlas för närvarande av Idrottsutredningen. Utskottet vill här också nämna att Riksdagens revisorer i en skrivelse till regeringen (förslag 1995:38) har föreslagit att regeringen, i likhet med vad tidigare gällde, utser revisorer i RF. I Idrottsutredningens direktiv anges att utredningen har i uppgift att överväga bl.a. hur behovet av medborgerlig insyn och kontroll vid bidragsfördelningen skall säkerställas. Samtidigt konstaterar utskottet att, som anges i direktiven, idrottsrörelsens integritet, självständighet och utvecklingsförmåga är en viktig förutsättning för den offentliga bidragsgivningen till föreningslivet. Med hänvisning till det anförda och då Idrottsutredningens arbete inte bör föregripas bör motion Kr270 (mp) yrkande 80 inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.
Breddidrott och elitidrott Följande sex motionsyrkanden har till syfte att stärka breddidrotten. I motion Kr509 (v) påpekas att personer med låg utbildning och låg inkomst fortfarande är underrepresenterade när det gäller idrott, motion och friluftsliv. Motionärerna anser att andelen som deltar i idrott, motion och friluftsliv bör öka genom att fler av de inaktiva lockas (yrkande 1). I samma motion anför motionärerna att ett handlingsprogram för ökat deltagande i föreningsverksamhet på lika villkor för alla bör utarbetas. Motionärerna anser att handlingsprogrammet bör utarbetas i samarbete med RF och folkrörelser utanför RF (yrkande 2). Motionärerna bakom samma motion, Kr509 (v), framhåller vikten av att invandrare ges tillfälle att komma in i de organiserade föreningsaktiviteterna (yrkande 5). Motionärerna påpekar att delaktighet i föreningslivet är en naturlig bas för integration och ett sätt att motverka främlingsfientlighet och rasism. I samma motion anser motionärerna också att en utredning bör tillsättas som utreder hur det breda föreningslivet kan utvecklas och hur man mer effektivt kan utnyttja samhällsresurserna (yrkande 6). Breddidrotten, som även innefattar friluftsliv och motion i olika former, behöver enligt motionärerna få en starkare roll. Motionärerna bakom motion Kr510 (kd) betonar vikten av att alla människor som vill skall ha möjlighet att delta i idrott (yrkande 4). De understryker att breddidrotten mer betonar kamratskap och vikten av att vårda sin hälsa än de faktiska idrottsprestationerna. I motion Kr516 (fp) anser motionärerna att idrotten bör utformas på ett sådant sätt att den befrämjar mångfalden (yrkande 2). Motionärerna påpekar att idrotts- och friluftsliv inte bara bedrivs inom idrottsrörelsen. Alltfler väljer att motionera oorganiserat, dvs. man vill inte känna sig bunden till föreningsaktiviteter och medlemskap. Som utskottet redovisat tidigare i detta betänkande skall Idrottsutredningen föreslå tydligare mål för statens samlade stöd till idrotten. Av grundläggande betydelse för utredningens uppdrag är enligt direktiven att målen för stödet utformas så att de bidrar till att fler människor kan delta i idrottslig verksamhet utifrån sina egna förutsättningar. I direktiven till utredningen påpekas vidare att idrottsrörelsen har en viktig funktion när det gäller att skapa tillfällen till motionsaktiviteter för människor från olika åldrar och samhällsgrupper. Dessutom anges att det är angeläget att skapa bättre möjligheter än för närvarande för att utveckla såväl innehåll som omfattning av den organiserade ungdomsidrotten så att verksamheten även blir tillgänglig för de barn och ungdomar som i dag står utanför. I direktiven framhålls vidare idrottens stora betydelse för att öka integrationen i samhället och att detta bör tillvaratas och stödjas. Det är enligt direktiven vidare av vikt att värna om mångfalden av idrotter. Av detta följer att Idrottsutredningen vid utformningen av målen för statens stöd till idrotten särskilt skall beakta de skilda ekonomiska villkor som gäller för olika idrotters möjligheter till egenfinansiering av såväl bredd- och motionsidrotten som elitidrotten. Det statliga stödets utformning får enligt direktiven samtidigt inte hindra en förnyelse och utveckling av idrottsrörelsen. Med hänsyn till att det synsätt på idrottsstödet som framförs i motionerna står i god överensstämmelse med innehållet i utredningsdirektiven anser utskottet att något särskilt uttalande i frågan av riksdagen inte är påkallat, varför motionerna Kr509 (v) yrkandena 1, 2, 5 och 6, Kr510 (kd) yrkande 4 samt Kr516 (fp) yrkande 2 avstyrks. För att stimulera breddidrotten är det enligt motionärerna i motion Kr510 (kd) nödvändigt att elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor (yrkande 5). Elitidrottsutövarna fungerar enligt motionärerna som inspiratörer och förebilder. Utskottet har tidigare behandlat frågan om sambandet mellan breddidrott och elitidrott (bet. 1994/95:KrU14 och bet. 1996/97:KrU4). Utskottets ställningstagande innebar bl.a. att utskottet anslöt sig till ett propositionsuttalande att elitidrotten är av stor betydelse för såväl ungdomsrekryteringen som människors positiva upplevelser och känsla av samhörighet på olika nivåer. I det sistnämnda betänkandet anfördes vidare att med hänsyn till det intresse elitidrotten tilldrar sig - inte minst då det gäller idrotter där Sverige kan hävda sig på det internationella planet såsom ishockey, tennis, golf och skidor - det finns anledning att utgå från att Idrottsutredningen kommer att uppmärksamma det samband som finns mellan elitidrott och breddidrott. De redovisade bedömningarna är fortfarande giltiga. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon åtgärd av riksdagen. Motion Kr510 (kd) yrkande 5 avstyrks således. Motionärerna i motion Kr270 (mp) anser det viktigt att breddidrotten inte tappar utövare och att ungdomsidrotten inte är ensidig eller elitistisk. Motionärerna påpekar att det är ungdomar i åldern 13-18 år som i regel tappar intresset för idrotten och anser därför att det är för dessa ungdomar som de största ekonomiska satsningarna behöver göras (yrkande 79). Bidraget till lokal ungdomsverksamhet (LOK-stödet) riktar sig till barn och ungdomar mellan 7 och 25 år. Av statens anslag på 483 240 000 kronor till idrotten för år 1998 fördelas 180 000 000 kronor till lokal ungdomsverksamhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att bibehålla ungdomars intresse för idrott även i tonåren. I direktiven för Idrottsutredningen påpekas att flera undersökningar av fritidsvanor visar att ungdomar under senare år blivit alltmer stillasittande och att detta i ett långsiktigt perspektiv är att se som allvarligt. Utredningen har detta som utgångspunkt för sitt uppdrag. Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen inom kort att lägga fram ett delbetänkande Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott (SOU 1998:33). En av rapporterna avser LOK-stödets effekter. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motion Kr270 (mp) yrkande 79.
Övrigt Motionärerna bakom motion Kr509 (v) anser att ledarutbildningen på förbunds- och föreningsnivå måste prioriteras och stimuleras (yrkande 7). Det är enligt motionärerna viktigt att ledarutbildningen får fortsatt och ökat stöd inom kulturbudgeten och att idrottens eget studieförbund SISU administrerar utbildningsinsatserna. SISU får - som övriga statsbidragsberättigade studieförbund - medel från Folkbildningsrådet, som fördelar det statliga bidraget till folkbildningen. Det ankommer på Folkbildningsrådet att pröva huruvida ökade medel skall tilldelas SISU och på SISU att besluta om inriktningen på sin studieverksamhet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr509 (v) yrkande 7. Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser att friluftsanläggningar i stor utsträckning skall användas också för att väcka intresse för natur- och miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser och rekreation till kretsloppstänkande och budskap om det ekologiska systemet (yrkande 76). Det ankommer på huvudmännen, i första hand kommunerna, att ansvara för verksamhetsformerna runt friluftsanläggningar. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr270 (mp) yrkande 76.
Idrottens finansiering m.m. I två motioner tas bolagiseringsfrågan inom idrottsrörelsen upp. I motion Kr507 (s) påpekas att idrotten erhåller ett betydande stöd från stat och kommuner, dels ett direkt stöd i form av bidrag, dels ett indirekt stöd i form av bl.a. subventionerade hyror och befrielse från att betala för polisinsatser vid olika arrangemang. Motionärerna anser att det är bra att stat och kommuner stödjer idrotten men anser att stödet inte får vara villkorslöst. En förutsättning måste enligt motionärerna vara att idrotten är en folkrörelse som styrs av medlemmarna och som har som mål att aktivera och engagera många. Motionärerna anser att det är tveksamt om fotbollens och ishockeyns elitklubbar kan beskrivas som ideella föreningar, när det köps och säljs för miljonbelopp och när det ?trixas och fixas? med löner och skatter. När allt ansvar för verksamheten läggs i ett aktiebolag har enligt motionärerna en definitiv gräns passerats. Motionärerna anser att riksdagen och regeringen i handling måste göra klart att stödet till idrotten, det direkta såväl som det indirekta, förutsätter att verksamheten styrs demokratiskt och att vinsten av verksamheten inte riskerar att hamna hos enskilda aktieägare. Liknande synpunkter förs fram i motion Kr512 (s). Motionärerna påpekar att samhällets resurser bara kan gå till föreningsverksamhet som omfattas av samhällets övergripande målsättningar och att stödet måste inriktas på att hjälpa idrottsrörelsen till ett framgångsrikt folkrörelsearbete. Enligt motionärerna bör Idrottsutredningen ges tilläggsdirektiv vad gäller dels tydliga skatteregler, dels bolagiseringsfrågan inom idrottsrörelsen. Sedan motionerna väcktes har Idrottsutredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer att bedriva en del av sin verksamhet i annan associationsform än den ideella föreningens. Dessutom har RF tillsatt en utredning, i enlighet med vad som beslutades på Riksidrottsförbundets stämma i maj 1997, för att se över vilka alternativa associationsformer som idrottsverksamhet skall kunna bedrivas i. Utredningsresultatet skall behandlas vid stämman 1999. I Idrottsutredningens uppdrag ligger även att gå igenom skattereglerna för ideella organisationer. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr507 (s) och Kr512 (s). I motion Kr509 (v) anför motionärerna att skatteplanering blivit rutin för klubbkassörerna. Motionärerna betonar att elitidrotten måste arbeta inom de ramar som samhället lägger fast för all ekonomisk verksamhet i Sverige. Det innebär enligt motionärerna t.ex. att ekonomifunktionen behöver förstärkas och att auktoriserade revisorer bör granska elitklubbarnas årliga redovisningar (yrkande 11). Utskottet gör följande bedömning. Så länge s.k. elitklubbar inom idrotten drivs i samma juridiska form som andra klubbar, dvs. som ideella föreningar, bör samma redovisningsregler och regler om revisorer gälla för elitklubbarna som för andra föreningar. Utskottet kan således inte förorda att det för elitklubbarna skall uppställas särskilda regler i de hänseenden som motionärerna tar upp. En annan sak är att skattemyndigheterna kan ha anledning att mera ingående granska verksamheten hos en klubb med omfattande verksamhet än en klubb med en mer begränsad verksamhet. Denna omständighet kan ge elitklubbarna anledning att förstärka sin ekonomifunktion och skaffa sig mer kvalificerade revisorer. I anslutning härtill kan nämnas att, enligt vad utskottet inhämtat, många elitklubbar använder sig av godkända revisorer och många också av auktoriserade revisorer. Utskottet har också inhämtat att tio av tolv klubbar i elitserien i ishockey har auktoriserade revisorer. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen. Motion Kr509 (v) yrkande 11 avstyrks således.
Jämställdhetsarbetet på idrottsområdet Utskottet tar i detta avsnitt först upp till behandling tre motionsyrkanden som har det allmänna syftet att främja jämställdhetsarbetet på idrottsområdet. Motionärerna bakom motion Kr509 (v) anser att Idrottsutredningens slutbetänkande bör omfatta dels en konsekvensanalys ur ett könsperspektiv, dels en redovisning av hur hindren för jämställdheten inom idrotten kan åtgärdas (yrkande 10). I motion Kr510 (kd) framhålls vikten av att arbetet med idrottens jämställdhet påskyndas (yrkande 7). I den tredje motionen, Kr511 (c), anförs - mot bakgrund av att resurserna till pojk- och flickidrotter fördelas mycket ojämnt - att förutsättningarna för motions- och idrottsutövning för flickor och kvinnor måste förbättras (yrkande 1). Kulturutskottet har under en följd av år ägnat betydande uppmärksamhet åt frågor om jämställdheten och jämställdhetsarbetet på idrottsområdet ( se bet. 1996/97:KrU4 och där gjorda hänvisningar). Som framgår av nämnda betänkande är resultatet av Fritidsutredningens arbete och det arbete som nu pågår inom Idrottsutredningen av stor betydelse för att främja jämställdheten inom idrotten. Fritidsutredningen, vars slutbetänkande överlämnats till Idrottsutredningen, konstaterade att det fortfarande finns alltför få redovisningar för att man skall kunna ge tydligt svar på hur offentliga bidrag fördelar sig på verksamhet för kvinnor och män. Ett förslag från utredningen är att det i redovisningar av hur offentliga medel används skall framgå hur resurserna har fördelats mellan kvinnor och män. I de analyser som utredningen presenterade framgår att kvinnor missgynnas i jämförelse med män vid användande av offentliga medel inom fritidsområdet. Idrottsutredningen skall enligt sina direktiv vid utarbetande av förslag till tydligare mål för statens samlade stöd till idrotten utgå från att kvinnor och män får lika möjligheter att bedriva idrott. Detta gäller såväl bredd- och motionsidrott som prestationsinriktad tävlingsidrott. För Idrottsutredningen gäller också det allmänna kommittédirektivet att utredningen skall redovisa konsekvenserna av sina förslag ur jämställdhetsperspektiv. Utskottet anser att det är angeläget att sedan Idrottsutredningen lagt fram sina förslag och dessa remissbehandlats riksdagen snarast möjligt får tillfälle att ta ställning till bl.a. de förslag som har bäring på jämställdhetsfrågor. Eftersom utredningen skall redovisa sitt uppdrag före sommaren och då utredningens arbete inte bör föregripas, anser utskottet att någon åtgärd av riksdagen inte behövs med anledning av de aktuella motionsyrkandena. Motionerna Kr509 (v) yrkande 10, Kr510 (kd) yrkande 7 och Kr511 (c) yrkande 1 avstyrks således. Motionärerna bakom motion Kr511 (c) anser att spontanidrotten bör ägnas mer uppmärksamhet. Motionärerna påpekar att i och med att spontanidrottens möjligheter har minskat, på bekostnad av satsningar på de stora anläggningarna, har också antalet flickor som går vidare till föreningslivet minskat. Flickor går härigenom enligt motionärerna miste om sådana värden som demokratisk fostran. De tränas inte som pojkarna in i styrelsearbete och ledarskap (yrkande 5). Utskottet vill erinra om att det i första hand är en kommunal uppgift att bedöma om stora idrottsanläggningar skall prioriteras framför mindre. Idrottsutredningen skall, som angetts i det föregående, enligt sina direktiv vid utarbetande av förslag till nya mål för det statliga bidraget till idrotten utgå från att kvinnor och män får lika möjligheter att bedriva idrott. Vidare framhålls i direktiven demokratins betydelse inom idrottsrörelsen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr511 (c) yrkande 5. I motion Kr270 (mp) anser motionärerna att framtida idrottsinvesteringar i första hand skall inriktas mot typiska flickidrotter (yrkande 78). Utskottet vill framhålla att merparten av investeringarna på idrottsområdet görs på kommunal nivå. Med hänsyn härtill och till Idrottsutredningens uppdrag avstyrker utskottet motionsyrkandet. Könsfördelad statistik bör tas fram för att belysa fördelningen av medel inom idrottsområdet. Detta framhålls i motion Kr511 (c) yrkande 4. Utskottet vill i första hand hänvisa till att en av Idrottsutredningens uppgifter är att föreslå en modell för hur statsbidragets effekter och effektivitet skall följas upp och utvärderas och hur bidraget skall administrera och återrapporteras. Vidare finns det skäl att erinra om att även Fritidsutredningen påtalat bristerna då det gäller redovisningar av hur offentliga bidrag fördelar sig på verksamheterna för kvinnor och män. Eftersom utredningens slutbetänkande överlämnats till Idrottsutredningen finns det befogad anledning utgå från att Idrottsutredningen kommer att ägna uppmärksamhet åt den av motionärerna aktualiserade frågan. Motionsyrkandet avstyrks därför. I motion Kr509 (v) poängterar motionärerna att det är viktigt att uppmärksamma hur könsfördelningen ser ut i styrelser och liknande organ och att verka för att könsfördelningen i dessa organ blir lika (yrkande 4). Vid Riksidrottsmötet (RIM) 1989 sattes som mål att jämställd idrott skall vara en realitet när det nya seklet börjar. Vid RIM 1995 beslöts att ändra RF:s stadgar och normalstadgarna för distriktsidrottsförbund (DF) på så sätt att samtliga RF- och DF-organ som väljs av respektive stämma skall bestå av lika många manliga som kvinnliga ledamöter. Dessutom beslöt RIM att under specialidrottsförbundens (SF) åligganden föra in att SF i sina stadgar och i normalstadgarna för specialidrottsdistriktsförbund (SDF) skall föreskriva att styrelser och valberedningar skall bestå av kvinnor och män. Vid RF-stämman (tidigare benämnd RIM) i maj 1997 lämnade Riksidrottsstyrelsen (RS) en rapport som innefattade bl.a. statistikuppgifter om hur RIM-besluten om stadgeändringarna uppfyllts. Av rapporten kunde utläsas bl.a. att den totala andelen kvinnor i SF:s styrelser 1997 låg på 26 % och att den totala andelen kvinnor i DF-styrelserna vid samma tid uppgick till 38 %. I rapporten nämndes att den omfattade knappt ett och ett halvt år, vilket är en kort tid för att stadgeändringsbesluten skall kunna få fullt genomslag. Det konstaterades att målet inte nåtts trots att ett omfattande arbete lagts ner. RF-stämman beslöt därför att ytterligare intensifiera arbetet med att öka den kvinnliga representationen i beslutande organ inom idrottsrörelsen. RF-stämman uppdrog åt RS att bevaka att RIM-besluten från 1995 får genomslagskraft och att lägga fram en ny rapport vid RF-stämman 1999. Utskottet vill framhålla att det i regeringens beslut om riktlinjer för anslaget Stöd till idrotten för budgetåret 1998 ges detaljerade återrapporteringskrav beträffande jämställdhetsarbetet bl.a. rörande RIM- besluten från 1995. Utskottet vill också erinra om att en av utgångspunkterna för Idrottsutredningens överväganden är att kvinnor fortfarande är starkt underrepresenterade i idrottsrörelsens beslutande organ. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte påkallar någon åtgärd av riksdagen. Motion Kr509 (v) yrkande 4 avstyrks således.
Handikappidrott I motion Kr510 (kd) behandlas frågor om idrottsarenors tillgänglighet för människor med funktionshinder samt behovet av forskning till förmån för handikappidrotten (yrkande 6). Motionärerna konstaterar att idrotten har stor betydelse vid rehabilitering av handikappade liksom vid dessas integrering i samhället i övrigt. De framhåller att idrottsarenorna måste handikappanpassas så att de handikappade där kan utöva idrott och även delta som åskådare. Motionärerna anför vidare att Sverige genom forskning kan bidra till utveckling och vidareutveckling av teknik som gör det möjligt för handikappade att utöva nya idrottsgrenar. Idrottens stora betydelse vid rehabiliteringen och integreringen av handikappade i samhället har utskottet framhållit vid flera tillfällen. Utskottet har tidigare (bet. 1996/97:KrU4) behandlat ett liknande motions- yrkande. Utskottet uttalade då bl.a. att kommunen har ett stort ansvar då det gäller idrottsarenors tillgänglighet för människor med funktionshinder. Vidare framhöll utskottet att det i direktiven för Idrottsutredningen i ett avsnitt om förslag till nya mål anges att det är av grundläggande betydelse att målen för det statliga stödet utformas så att de bidrar till att fler människor kan delta i idrottslig verksamhet utifrån sina egna förutsättningar. Handikappinstitutet har tidigare genomfört en utredning benämnd Utredning om hjälpmedel för motion, sport och hobby. Regeringen har härefter för ett vart av åren 1996, 1997 och 1998 till Handikappinstitutet ställt 4,5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till förfogande för försöks- och utvecklingsverksamhet avseende sport- och hobbyhjälpmedel för personer med funktionshinder. När det gäller forskning runt handikappidrott färdigställdes under hösten 1997 en slutrapport ?Handikappidrott - mellan tävling och rehabilitering -? utarbetad vid Socialhögskolan i Lund, med stöd av Centrum för idrottsforskning. Rapporten rör bl.a. frågan om integration av handikappidrott i friskidrotten och i samhället i övrigt. Det bör också nämnas att Bollnäs kommun startat ett Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk Handikappidrott (RUSH) som bl.a. inrättat en forsknings- och utvecklingsavdelning med inriktning mot handikappidrott. För forskning rörande CP-skadade och deras andning har RUSH erhållit 1,5 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer Idrottsutredningen att inom kort lägga fram betänkandet Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott (SOU 1998:33). En av rapporterna redovisar en kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda och vad som anförts om kommunernas ansvar då det gäller idrottsarenornas tillgänglighet att motions- yrkandet inte bör föranleda något initiativ av riksdagen. Motionsyrkandet Kr510 (kd) yrkande 6 avstyrks.
Internationella frågor I motion Kr513 (c, s) anser motionärerna att de olympiska sommarspelen alltid bör förläggas till Aten. En liknande motion behandlades av utskottet förra året (bet. 1996/97: KrU4). Utskottet uttalade då att utskottet vid flera tillfällen intagit ståndpunkten att det bör ankomma på idrottsrörelsen att avgöra på vad sätt idrottstävlingar skall arrangeras. Detta har också blivit riksdagens ståndpunkt. Utskottet finner inte skäl att ompröva detta ställningstagande. Motion Kr513 (c, s) avstyrks härmed. Motionärerna bakom motion Kr517 (m) anser att staten bör engagera sig mer i det skede där en ansökan om att få anordna OS byggs upp. Motionärerna föreslår att en arbetsgrupp, där bl.a. staten skall vara representerad, skall tillsättas i syfte att diskutera hur en mera långsiktig satsning på elitidrott och olympiska spel i Sverige kan uppnås (yrkande 8). Utskottet vill erinra om att det av den Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) stadgar framgår att varje stad som ansöker om värdskap för olympiska spel skall erbjuda sådana ekonomiska garantier som IOK:s verkställande styrelse betraktar som tillfredsställande. Sådana garantier kan lämnas av staden själv, lokala, regionala eller nationella samhällsinstitutioner, staten eller annan. Statliga ekonomiska garantier har lämnats vid sju tillfällen avseende spel anordnade i en eller flera av följande kommuner, nämligen Göteborg, Falun, Östersund, Åre, Ragunda och Stockholm. Senast gavs en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 (prop. 1995/96:189, bet. 1995/96:KrU15, rskr. 1995/96:273). Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) - som erhåller statsbidrag genom RF - har i första hand som uppgift att förbereda och genomföra ett svenskt deltagande i olympiska spel. Statens särskilda anslagspost för bidrag för deltagande vid olympiska spel, under idrottsanslaget, avser i första hand omkostnader för själva deltagandet. Utskottet har inhämtat att Idrottsutredningen tagit upp frågor som rör bidrag till OS-deltagande, SOK:s anslag och elitidrottssatsningar. Med hänvisning härtill avstyrks motion Kr517 (m) yrkande 8. I samma motion, Kr517 (m), anser motionärerna att Sveriges intressen i Europeiska gemenskapen bör följas upp och bevakas av såväl företrädare för idrotten som för Regeringskansliet (yrkande 5). Enligt motionärerna bör också de insatser som den borgerliga regeringen gjorde för idrotten i Baltikum och de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa följas upp. En juridisk kartläggning och analys av EG-fördragets inverkan på svensk idrott färdigställdes av en arbetsgrupp i mars 1997. Gruppens resultat redovisades i rapporten EG-rätten och svensk idrott (Ds 1997:27). Rapporten innehöll inte några förslag men gruppen konstaterade att den svenska idrottsrörelsen alltjämt kan organiseras enligt den svenska folkrörelsemodellen. Samtidigt konstaterades att EG-rätten kan få betydelse för och påverka vissa företeelser inom idrotten. När det gäller idrottsrörelsens engagemang i Europeiska gemenskapen kan påpekas att på RF-stämman i maj 1997 satte RF som mål bl.a. att öka det nationella engagemanget i fråga om EU och idrotten och att stärka svensk idrottsrörelses internationella inflytande genom att ytterligare höja antalet svenska representanter av båda könen i internationella/europeiska organ. Beträffande de insatser som gjorts i Baltikum och de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa kan följande upplysas. RF leder sedan 1993 ett Sida-stött projekt för uppbyggnad och utveckling av en demokratisk och samlad idrottsorganisation i Lettland genom kunskapsöverföring, uppbyggnad av en utbildningsorganisation, klubbutveckling, ledarutbildning och direktkontakter mellan de svenska och lettiska specialidrottsförbunden (SF). Detta arbete kommer att avslutas under 1998. RF har även gjort stödinsatser i de s.k. nya demokratierna i Europa, såsom Bosnien-Hercegovina, Slovenien, Estland, Ryssland m. fl. - främst i form av information och föreläsningar. På begäran av Europarådet har RF genom sin internationella sekreterare lett en arbetsgrupp för kartläggning av möjligheterna att genom handikappidrott hjälpa till med rehabilitering av krigsskadade i Bosnien-Hercegovina. Vidare beslutade regeringen i februari 1997 om ett bidrag på 70 000 kronor till utbildning av ledare för döva idrottsutövare i Sarajevo i Bosnien- Hercegovina och ett bidrag på 48 000 kronor för utbildning av ledare inom handikappidrotten i Bosnien-Hercegovina. Med hänvisning till den lämnade redovisningen anser utskottet att det inte erfordras något riksdagens uttalande med anledning av motionsyrkandet. Motion Kr517 (m) yrkande 5 avstyrks.
Professionell boxning I motion Kr506 (m, v, kd) yrkas att det skall tillsättas en allsidig utredning om professionell boxning i Sverige. Utredningen bör enligt motionärerna bedrivas skyndsamt och innefatta förslag till ställningstagande huruvida professionell boxning fortsättningsvis skall vara förbjuden enligt lag. Skulle utredningen komma fram till att professionell boxning skall tillåtas bör övervägas huruvida den svenska boxningen skall regleras i lag och omfattningen av en sådan lag. Lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning trädde i kraft den 1 januari 1970 (prop. 1969:118, bet. LU 1969:51, rskr. 1969:344). Förbudet mot professionell boxning infördes bl.a. mot bakgrund av att den professionella boxningen ansågs farligare än amatörboxning. I lagstiftningsärendet anförde departementschefen att det utredningsarbete som hade föregått propositionen sammantaget med remissyttrandena visade att de medicinska skadeverkningarna av boxningen var allvarligare än man tidigare haft anledning att räkna med. De var av sådan art att proffsboxningen från medicinsk synpunkt inte längre kunde godtas i sin dåvarande form, anförde departementschefen. På förslag av första lagutskottet antog riksdagen regeringens förslag till lag om förbud mot professionell boxning. Utskottet har flera gånger behandlat motionsyrkanden av liknande innebörd som den nu aktuella motionen, senast våren 1997 (bet. 1996/97:KrU4). Utskottets ställningstagande har inneburit att den bedömning av riskerna med professionell boxning som gjordes i lagstiftningsärendet år 1969 alltjämt var gällande. Motionsyrkandena avstyrktes därför och avslogs av riksdagen. Utskottet anser att det inte heller efter förra årets riksdagsbehandling har inträffat någon omständighet som ger anledning att ompröva förbudet mot professionell boxning. Motion Kr506 (m, v, kd) avstyrks därför.
Sanktioner vid användning av dopningspreparat I motion Kr510 (kd) yrkande 2 framhåller motionärerna att idrottsrörelsens kunskaper och erfarenheter utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den ökande spridningen av dopningsmedel. Enligt motionärerna bör svensk idrottsrörelse nationellt och internationellt verka för kraftfulla sanktioner mot idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat. Utskottet har under senare år vid flera tillfällen relativt ingående behandlat idrottsrörelsens insatser mot dopning (bet. 1993/94:KrU11, bet. 1994/95: KrU14 och bet. 1996/97:KrU4). I betänkandet Doping i folkhälsoperspektiv (SOU 1996:126) av Utredningen om dopning lämnas en utförlig redovisning för bl.a. idrottsrörelsens åtgärder mot dopning. I ett särskilt avsnitt redovisas gällande bestraffningsregler. Dopningsförseelse föreligger enligt Riksidrottsförbundets stadgar inte bara då en idrottsutövare intagit förbjudet medel eller använt förbjuden metod utan även bl.a. då han eller hon vägrat att medverka vid dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas dopningsförseelse alltid med diskvalifikation. Diskvalifikationstidens längd är enligt stadgarna högst två år. Utskottet har tidigare inhämtat att Riksidrottsnämnden i sin egenskap av idrottens högsta dömande instans ser mycket strängt på överträdelser av idrottens dopningsregler. I vissa internationella specialförbund förekommer livstids diskvalifikation. RF har emellertid tagit ställning mot att så hårda bestraffningar får tillgripas eftersom de anses inhumana och i strid med svensk rättstradition. Internationella Olympiska Kommitténs ?Athletes Commission? har i en resolution från april 1997 krävt att procedurer och regler runt dopning harmoniseras. Kommittén anser att kontrollprocedurer och straffsatser måste vara lika länderna emellan. Det förekommer vidare på regeringsnivå ett omfattande internationellt samarbete i antidopningsfrågor i vilket Sverige deltar. Utskottet vill tillägga att det ovan nämnda betänkandet Doping i folkhälsoperspektiv innehåller en rad förslag, bl.a. av straffrättslig natur, som har till syfte att motarbeta användningen av dopningspreparat. Bl.a. föreslås att bruk av dopningsmedel som inte äger rum i medicinskt eller vetenskapligt syfte kriminaliseras och att ett grovt brott införs och att straffmaximum därigenom höjs från två års till fyra års fängelse. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Här kan också nämnas att Socialdepartementet i mars 1997 tillsatte en arbetsgrupp som fick i uppdrag att bl.a. utreda och analysera nuvarande regelsystem beträffande kontroll av syntetiska droger och andra farliga ämnen som används i berusningssyfte. Arbetsgruppen redovisade i november 1997 sitt uppdrag i promemorian (Ds 1997:70) Kontroll av syntetiska droger m.m. Arbetsgruppen föreslår ett antal olika åtgärder som tillsammans bör ge möjlighet till ett snabbare utredningsförfarande och en förbättrad rättslig kontroll. Promemorian är för närvarande föremål för remissbehandling. Regeringen har aviserat en proposition under våren 1998. Utskottet anser att regeringens överväganden rörande förslagen i betänkandet Doping i folkhälsoperspektiv (SOU 1996:126) och promemorian Kontroll av syntetiska droger m.m. (Ds 1997:70) inte bör föregripas. Med hänsyn härtill och till det arbete som idrottsrörelsen nationellt och internationellt lägger ner på att motverka att idrottsmän använder dopningspreparat och för att upptäcka och beivra överträdelser av gällande förbud anser utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motion Kr510 (kd) yrkande 2 avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande idrottsrörelsens oberoende ställning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr516 yrkande 1 och 1997/98:Kr517 yrkande 1, 2. beträffande etik inom idrotten att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 1, 3. beträffande idrottsrörelsens inflytande i Idrottsutredningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 18, 4. beträffande granskning av RF:s interna material att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 80, res. 1 (mp) 5. beträffande breddidrott att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr509 yrkandena 1, 2, 5 och 6, 1997/98:Kr510 yrkande 4 och 1997/98:Kr516 yrkande 2, res. 2 (v) 6. beträffande elitidrott att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 5, 7. beträffande satsning på ungdomar i åldern 13-18 år att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 79, 8. beträffande ledarutbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 7, res. 3 (v) - motiv. 9. beträffande friluftsanläggningar att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 76, 10. beträffande bolagiseringsfrågan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr507 och 1997/98:Kr512, 11. beträffande auktoriserade revisorer att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 11, 12. beträffande främjande av jämställdhetsarbetet på idrottsområdet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr509 yrkande 10, 1997/98: Kr510 yrkande 7 och 1997/98:Kr511 yrkande 1, 13. beträffande spontanidrott att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr511 yrkande 5, 14. beträffande idrottsinvesteringar att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 78, 15. beträffande könsfördelad statistik att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr511 yrkande 4, 16. beträffande könsfördelningen i styrelser att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 4, 17. beträffande handikappidrott att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 6, 18. beträffande olympiska sommarspel att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr513, 19. beträffande långsiktig satsning på elitidrott och olympiska spel i Sverige att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr517 yrkande 8, 20. beträffande Europeiska gemenskapen att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr517 yrkande 5, 21. beträffande utredning om professionell boxning att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr506, res. 4 (2 m) 22. beträffande dopning att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 2.
Stockholm den 19 februari 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s), Elizabeth Nyström (m) och Christer Eirefelt (fp).
Reservationer
1. Granskning av RF:s interna material (mom. 4) Ewa Larsson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Övergripande frågor som börjar med ?Frågor rörande? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna anser utskottet det viktigt att RRV kan gå in och granska hur väl de idrottspolitiska målen för statens bidrag till idrottsrörelsen uppfylls. Utskottet anser att det i ett avtal med RF bör regleras att RRV får granska RF:s interna material. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 80 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande granskning av RF:s interna material att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 80 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Breddidrott (mom. 5) Charlotta L Bjälkebring (v) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Breddidrott och elitidrott som börjar med ?Som utskottet? och slutar med ?2 avstyrks? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna i motion Kr509 (v) anser utskottet att andelen som deltar i föreningslivet, innefattande idrott, motion och friluftsliv, måste öka genom att fler av de inaktiva lockas. Utskottet anser att ett handlingsprogram för ökat deltagande i föreningsverksamhet på lika villkor för alla bör utarbetas i enlighet med vad som föreslås i motion Kr509 (v). Programmet bör som motionärerna påpekar bl.a. ta upp frågor om aktiviteters och anläggningars fysiska tillgänglighet samt frågor om verksamheters sociala och kulturella tillgänglighet. Utskottet vill betona vikten av att handlingsprogrammet utarbetas i nära samarbete med Riksidrottsförbundet och folkrörelser utanför Riksidrottsförbundet, såsom Friluftsfrämjandet samt handikapp- och invandrarorganisationer. Det är vidare viktigt, enligt utskottets mening, att åtgärder vidtas för att ge invandrare tillfälle att komma in i de organiserade föreningsaktiviteterna. Delaktighet i föreningslivet är som motionärerna i motion Kr509 (v) påpekar en naturlig bas för integration och ett sätt att motverka främlingsfientlighet och rasism. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Kr509 (v) att breddidrotten, som innefattar friluftsliv och motion i olika former, behöver få en starkare roll. En utredning bör därför enligt utskottet tillsättas som får i uppdrag att utreda hur det breda föreningslivet kan utvecklas och hur man mer effektivt kan utnyttja samhällsresurserna. Riksdagen bör med bifall till motion Kr509 (v) yrkandena 1, 2, 5 och 6 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört. Utskottets överväganden i det föregående tillgodoser i väsentliga delar även motionerna Kr510 (kd) yrkande 4 och Kr516 (fp) yrkande 2. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande breddidrott att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr509 yrkandena 1, 2, 5 och 6 och med anledning av motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 4 och 1997/98:Kr516 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ledarutbildning (mom. 8, motiveringen) Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Övrigt som börjar med ?SISU får? och slutar med ?yrkande 7? bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att det i sak inte finns något hinder för riksdagen att ge extra stöd till Folkbildningsrådet för att stimulera ledarutbildning inom idrott och föreningsverksamhet. Eftersom Idrottsutredningen skall bedöma effekterna av direkta och indirekta former för statligt stöd till idrotten, där bidrag till viss utbildningsverksamhet ingår, och arbetet inte bör föregripas avstyrks emellertid motionsförslaget. Motion Kr509 (v) yrkande 7 avstyrks således.
4. Utredning om professionell boxning (mom. 21) Elisabeth Fleetwood och Elizabeth Nyström (båda m) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Professionell boxning som börjar med ?Lagen (1969:612)? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: Utskottet har vid ett flertal tillfällen under senare år avslagit motionsönskemål om upphävande av lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning. Detta har skett med hänvisning till att den bedömning av de medicinska riskerna med professionell boxning som gjordes i lagstiftningsärendet vid lagens tillkomst fortfarande var gällande (bet. 1992/93:KrU14 och bet. 1994/95:KrU14). Med hänsyn till vad som anförs i motionen anser utskottet att starka skäl talar för att bärkraften i detta argument bör prövas, särskilt mot bakgrund av att det gått mer än 25 år sedan man tog ställning till argumenten. I motionen uttalas att säkerheten i proffsboxningen kan höjas väsentligt. Motionärerna pekar på att detta kan ske genom tillämpning av samma regler för medicinsk kontroll som i amatörboxningen. De pekar också på att säkerheten kan höjas genom tillämpning av amatörboxningens regler i flera andra avseenden, bl.a. då det gäller utrustningen. Då det gäller övriga argument som motionärerna åberopar för sitt yrkande beaktar utskottet särskilt att - i motsats till vad som var fallet år 1969 - proffsboxning i mycket stor utsträckning numera når den svenska televisionspubliken genom sportkanaler som sänds över satellit. Lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning har som ovan nämnts nu varit i kraft i mer än 25 år. Sammantaget anser utskottet att de skäl som anförs i motionerna talar för att motionsyrkandena om en utredning rörande lagen skall bifallas. Utskottet vill understryka att utskottet i detta ärende inte tar ställning till frågan om det finns skäl att upphäva lagen. Utskottet anser således att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att bl.a. se över de medicinska riskerna och lägga fram förslag om huruvida professionell boxning bör vara förbjuden även i fortsättningen. Utredningen bör arbeta skyndsamt. Om utredningen skulle komma fram till att professionell boxning bör tillåtas bör den också överväga om den professionella boxningen skall regleras i lag och omfattningen av en sådan lag. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion Kr506 (m) om en utredning om den professionella boxningen. dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande utredning om professionell boxning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr506 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Auktoriserade revisorer (mom. 11) Charlotta L Bjälkebring (v) anför: Som anförs i motion Kr509 (v) är elitidrotten i praktiken att betrakta som en näringsidkande verksamhet med avlönade spelare och ledare. Skatteplanering har blivit rutin för många klubbkassörer. Jag vill betona att elitidrotten måste arbeta inom de ramar som samhället lägger fast för all ekonomisk verksamhet i Sverige, vilket bl.a. innebär att ekonomifunktionen bör förstärkas och att auktoriserade revisorer bör anlitas för att granska elitklubbarnas årliga redovisningar. För det fall Idrottsutredningen inte kommer fram med något förslag om en ändring på denna punkt av nu rådande system anser jag att det bör falla på idrottsrörelsen att själv ta ansvar för att en sådan ändring genomförs.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Vissa bakgrundsuppgifter..............................3 Inledning 3 Idrottsutredningen 4 Utredningsdirektiv 4 Tilläggsdirektiv 5 Fritidsutredningen 5 Utskottet.............................................6 Inledning 6 Vissa allmänna idrottsfrågor 6 Övergripande frågor 6 Breddidrott och elitidrott 8 Övrigt 10 Idrottens finansiering m.m. 10 Jämställdhetsarbetet på idrottsområdet 11 Handikappidrott 13 Internationella frågor 14 Professionell boxning 16 Sanktioner vid användning av dopningspreparat 16 Hemställan 18 Reservationer........................................20 1. Granskning av RF:s interna material (mom. 4), (mp) 20 2. Breddidrott (mom. 5), (v) 20 3. Ledarutbildning (mom. 8, motiveringen), (v) 21 4. Utredning om professionell boxning (mom. 21), (2 m) 21 Särskilt yttrande....................................23 Auktoriserade revisorer (mom. 11), (v) 23