Idrott
Betänkande 1991/92:KrU15
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU15
Idrott
Innehåll
1991/92 KrU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om statens idrottsstöd och motioner med anknytning till denna del av propositionen.
Utskottet behandlar inledningsvis tre motioner i vilka yrkas uttalanden om idrottens betydelse i samhället, om utredning av den framtida idrottspolitiken och om barn- och ungdomsboxning. I den senare frågan framhåller utskottet Riksidrottsförbundets ansvar att noga följa utvecklingen rörande regler och säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat rörande amatörboxningen. Motionerna avstyrks.
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om inriktningen av statsstödet till idrotten samt -- med hänvisning till kommande redovisning från Riksidrottsförbundet -- ett yrkande om redovisning av stödets fördelning på manlig resp. kvinnlig idrott. En motion om statliga åtgärder för att en större andel av idrottsresorna skall företas med allmänna kommunikationsmedel avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till idrotten med 511 173 000 kr. och avstyrker i detta sammanhang två motionsyrkanden om ökning av det lokala aktivitetsstödet. I anslutning härtill avstyrker utskottet motionsyrkanden om specialdestinering av medel till kvinnlig idrott och om särskilt stöd till ridverksamhet för barn och ungdom.
Utskottet ställer sig bakom ett regeringsförslag att AB Tipstjänst under nästa budgetår skall få lämna bidrag av sitt överskott till idrottsrörelsen inom en ram av 55 milj.kr. och avstyrker en motion vari yrkas en vidare ram för sådant bidrag.
En reservation har fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 8 (finansdepartementet) under huvudavsnittet I. Övriga ändamål, punkt I 5. Stöd till idrotten
dels föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 511 173 000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om stöd till idrotten från AB Tipstjänsts överskott.
Ett i propositionen framlagt förslag om ändring i kommunalskattelagen har överflyttats från kulturutskottet till skatteutskottet, som behandlar förslaget i sitt betänkande 1991/92:SkU23. Förslaget avser en höjning av den övre gränsen för skattefria tävlingspriser.
Motionerna
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
33. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av hur stor del av det statliga stödet till idrotten som går till kvinnor resp. män i enlighet med vad i motionen anförts,
34. att riksdagen beslutar att 10 milj.kr. specialdestineras till flickors/kvinnors idrottsutövande av medel som föreslås anvisade i prop. 1991/92:100, bil. 8, Stöd till idrotten.
Motionsyrkandena har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet till kulturutskottet.
1991/92:Kr505 av Margitta Edgren och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att presentera en samlad bild av barn- och ungdomsboxningen i Sverige.
1991/92:Kr506 av Jarl Lander och Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens betydelse i samhället.
1991/92:Kr510 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Stöd till idrotten för budgetåret 1992/93 anvisar 45 000 000 kr. utöver regeringens förslag för ökat lokalt aktivitetsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det lokala aktivitetsstödets ursprungliga realvärde bör vara återställt inom tre år,
3. att riksdagen beslutar att av AB Tipstjänsts överskott på idrottsanknutna spel för budgetåret 1992/93 30 000 000 kr. förs över till Riksidrottsförbundet utöver vad regeringen föreslagit,
5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om den framtida idrottspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Kr511 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsresor.
1991/92:Kr512 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för idrottsstödets fördelning.
1991/92:Kr516 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida inriktningen på samhällets stöd till idrottsrörelsen.
1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisar 25 milj.kr. till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja ridverksamheten för barn och ungdom i enlighet med vad i motionen anförts.
Utskottet
Inledning
Utskottet har upprepade gånger framhållit idrottsrörelsens betydelse inte endast för att erbjuda människor en meningsfull fritidssysselsättning utan även bl.a. för att fostra ungdomar i sådana avseenden som samarbete, demokratiska spelregler, hänsyn och respekt för medmänniskor.
Ett belägg för den stora betydelse idrottsrörelsen har för ungdomar utgör den omständigheten att en mycket stor del av ungdomarna är medlemmar i idrottsföreningar. Enligt en undersökning som gjordes år 1987 var i åldersgruppen 10--12 år 74 % av pojkarna och 65 % av flickorna medlemmar i minst en idrottsförening.
Inriktningen i stort av idrottsrörelsens verksamhet har nyligen behandlats inom Riksidrottsförbundet (RF). Vid riksidrottsmötet 1989 antogs handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv". I programmet, som avsågs ligga till grund för idrottsrörelsens utveckling av sin verksamhet under 1990-talet, behandlas, utom annat, frågor om idrottens mål och inriktning, förenings- och ledarutveckling, förhållandet mellan elit- och motionsidrott, rörelsens insatser för bl.a. handikappade och invandrare, jämställdhetsarbetet, finansiering samt forskning och utveckling.
I samband med att programmet antogs beslutade riksidrottsmötet att prioriteringen av de olika delarna i programmet skulle göras så att under perioden 1990--1992 en inriktning skulle ske mot att stärka idrottens finansieringsmöjligheter, stärka det ideella ledarskapet inom rörelsen och stärka kampen mot dopning.
Härefter lade riksidrottsmötet 1991 fast en prioritering för den kommande tvåårsperioden som innebar följande, nämligen stärk idrottens trovärdighet, förbättra idrottens förutsättningar och stärk idrottens internationella agerande.
Det statliga stödet till idrottsrörelsen administreras genom RF, som även har att ta befattning med anslag som avser vissa organisationer utanför förbundet.
En stor andel av statsstödet till RF utgörs av lokalt aktivitetsstöd till idrottens ungdomsverksamhet. Idrottsrörelsen organiserar en stor del av de aktiviteter för ungdomar som berättigar till sådana bidrag. Under de senaste budgetåren har antalet bidragsberättigade aktiviteter inom RF:s ram varit av storleksordningen 6,5 miljoner per år.
Ur RF:s verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 1990/91 kan utläsas bl.a. följande om jämställdhetsarbetet inom förbundet. Riksidrottsmötet 1989 fastställde en idrottens jämställdhetsplan för 1990-talet. En punkt i programmet var utseende av jämställdhetsansvariga inom RF:s specialidrottsförbund och distriktsidrottsförbund. Härefter har 47 av 62 specialidrottsförbund och 19 av 22 distriktsidrottsförbund utsett sådana. Under verksamhetsåret har RF drivit ett särskilt samarbetsprojekt tillsammans med 15 specialidrottsförbund i syfte att genom en koncentrerad insats i ett begränsat antal förbund åstadkomma bättre resultat av arbetet. Jämställdhetsarbetet utvärderas kontinuerligt i samarbete med pedagogiska institutionen vid universitetet i Umeå. Av den första utvärderingsrapporten kan utläsas bl.a. en ökning av den kvinnliga representationen i specialidrottsförbundens och distriktsidrottsförbundens styrelser.
Utskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:KrU17 att regeringen skulle vidta åtgärder för att RF:s redovisning av hur dess anslag fördelas på manlig resp. kvinnlig idrott skulle förbättras. Med hänvisning bl.a. härtill föreskrev regeringen att RF efter utgången av budgetåret 1991/92 i samlad form skall redovisa fördelningen i angivna hänseende tillsammans med särskilda insatser för kvinnlig idrott.
Vissa allmänna idrottsfrågor, m.m.
Utskottet behandlar i detta avsnitt två motioner som tar upp idrottsrörelsens förhållanden i allmänhet och en motion om förhållandena inom boxningen.
Motionärerna bakom motion Kr506 (s) betonar idrottsrörelsens betydelse i samhället i en tid av vikande ekonomisk tillväxt. Rörelsen tjänar som en trygghet för många ungdomar. I detta läge bör det ideella arbete som utförs av idrottsledarna uppmuntras, anför motionärerna. På så sätt kan social utslagning med åtföljande kostnader motverkas. I motionen framhålls vidare de problem för ledarutvecklingen inom idrotten som följer av minskat statsstöd till folkbildningen. Motionärerna anför att idrottsrörelsen behöver nya inkomstkällor för att ge föreningarna möjlighet till ett högre aktivitetsstöd. Enligt dem bör lotteriutredningens arbete påskyndas för att finna vägar att överföra ytterligare medel från de statliga idrottsanknutna spelen till idrotten.
De synpunkter som motionärerna framför överensstämmer i stort med vad utskottet anför i det följande om olika aktuella problem inom idrottsrörelsen. Frågeställningarna behandlas också, såväl i RF:s anslagsframställning som i propositionen. Med hänsyn härtill och i konsekvens med de bedömningar utskottet gör nedan i frågan om inriktningen av samhällsstödet till idrotten anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr506 inte erfordras. Då det gäller den särskilda frågan om lotteriutredningens arbete och om ökade möjligheter för folkrörelserna till egenfinansiering hänvisar utskottet till sitt samtidigt härmed avgivna betänkande 1991/92:KrU14. Av nämnda betänkande framgår bl.a. att lotteriutredningen beräknas avsluta sitt arbete under hösten 1992.
I motion Kr510 (v) anförs att det snart har gått ett kvarts sekel sedan en parlamentarisk utredning kring idrotten i samhället senast tillsattes, varför enligt motionärerna det samhälleliga stödet till idrotten sker i former som grundlades i början av 1970-talet. Motionärerna anser att så mycket har förändrats att riksdagen bör hemställa hos regeringen att den tillsätter en ny idrottspolitisk utredning (yrkande 5). De anför vidare att idrottsrörelsen kan hantera en del av sina problem helt självständigt. Många av problemen berör dock hela samhället. I handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv" från 1989 tas också upp en rad krav på samhället som skulle innebära en bättre fritid för många människor. Dessa bör analyseras i ett gemensamt forum mellan de politiska partierna och idrottsrörelsen. En ordentlig översyn bör ske av relationerna samhälle--idrott inför 2000-talet. Översynen bör göras i avsikt att ge bättre möjligheter för människor att tillgodose sina behov av fysisk träning och idrottande, anför motionärerna.
Utskottet har tidigare och senast under riksmötet 1990/91 (bet. 1990/91:KrU17) behandlat motioner om tillsättande av utredningar i det huvudsakliga syfte som motionärerna avser. Utskottet har då uttalat att det måste ankomma på idrottsrörelsen att väcka frågan om tillsättande av sådana utredningar.
Vad utskottet tidigare anfört är alltjämt giltigt. Motion Kr510 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 5). Utskottet vill emellertid framhålla att utvecklingen kan komma att aktualisera en utredning om idrotten.
Motionärerna bakom motion Kr505 (fp) erinrar om att frågan om boxning som sport för barn och ungdomar har debatterats många gånger i riksdagen. Enligt dem kan det vara dags att åter ta upp frågan huruvida boxning, även med hänsyn till sportens positiva sociala sidor, är en sport för växande ungdomar. De ifrågasätter om åldersgränser bör sättas inte bara för tävling utan också för träning samt anför att det kan komma i fråga att riksdagen uttalar att ingen del av statsbidraget till idrott får gå till knatteboxning.
I utskottets betänkande KrU 1986/87:6 redovisas utförligt tidigare behandling av amatörboxningen i riksdagen, Nordiska rådet och Europarådet. Resultatet av äldre medicinska utredningar refereras. Utskottet uttalade sig om säkerhetsbestämmelserna vid amatörboxning och anförde bl.a. att det var i hög grad anmärkningsvärt att Boxningsförbundet ansett sig kunna ändra reglerna om matchuppehåll från sju till fem dagar. Utskottet utgick från att beslutet snarast togs upp till omprövning. Utskottet förutsatte att Riksidrottsförbundet skulle göra en sammanfattande redovisning av vad som framkom i pågående forskningsprojekt. Det fick därefter ankomma på regeringen att ta ställning till i vilka former de närmare övervägandena rörande amatörboxningens framtid borde komma till stånd, anförde utskottet. Utskottet framhöll att övervägandena inte fick begränsas till att avse de medicinska skadeverkningarna av boxningen. En övergripande diskussion måste komma till stånd där även etiska aspekter på boxningen tas upp, anförde utskottet.
Säkerhetsfrågorna behandlades härefter i riksdagen under riksmötet 1988/89 (prot. 1988/89:113) med anledning av en fråga till idrottsministern samt i en nulägesrapport som RF lämnade till regeringen den 12 februari 1990.
I betänkandet 1989/90:KrU15 hänvisade utskottet till sina uttalanden under riksmötet 1986/87 om behovet av överväganden om amatörboxningens framtid. Utskottet anförde vidare att det ville framhålla att det var synnerligen anmärkningsvärt att Boxningsförbundet trots riksdagens bestämda uttalande och RF:s upprepade krav ännu inte ändrat reglerna om matchuppehåll. Utskottets tillade att det nu ankom på regeringen att ta ställning till i vilka former de närmare övervägandena rörande amatörboxningens framtid bör komma till stånd. Det är självklart att barn- och ungdomsboxningen därvid måste ägnas särskild uppmärksamhet, anförde utskottet.
Idrottsministern upplyste i budgetpropositionen till riksmötet 1990/91 att Boxningsförbundet från och med den 1 juli 1990 tillämpar en veckas obligatoriskt matchuppehåll. Ministern anförde vidare att han utgick från att RF även fortsättningsvis noga skulle följa utvecklingen rörande regler och säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat avseende svensk amatörboxning.
Utskottet har i detta ärende från RF -- som i sin tur hört Boxningsförbundet -- under hand inhämtat vissa uppgifter om bl.a. ungdomsboxningens omfattning. Av medlemmarna i föreningar som är anknutna till Boxningsförbundet är enligt senaste tillgängliga uppgifter 457 (av totalt 9 182) under 12 år. Antalet boxare med tävlingslicens, totalt 659, innefattar 137 ungdomar (15--17 år) och 205 juniorer (18--20 år). Utöver dessa kan enligt Boxningsförbundet antalet diplomboxare (10--14 år) uppskattas till ca 150. Dessa senare deltar i tävling där endast tekniska färdigheter bedöms enligt fastställda kriterier. Antalet sammankomster inom Boxningsförbundet som berättigade till lokalt aktivitetsstöd var år 1989 29870 och år 1990 32541.
I fråga om efterlevnaden av säkerhetsbestämmelserna anför Boxningsförbundet att någon överträdelse av dessa bestämmelser ej har rapporterats till förbundet efter det att förbundet senast yttrat sig i frågan inför RF:s nulägesrapport 1990.
RF har anfört att det liksom tidigare kontinuerligt följer Boxningsförbundets verksamhet.
Som framgår av den relativt utförliga redogörelsen i det föregående har riksdagen tidigare understrukit vikten av att boxningens förhållanden noga följs med hänsyn såväl till skaderisken som till sportens särskilda karaktär i övrigt. Vad utskottet anfört innebär också att det i första hand ankommer på idrottsrörelsen att känna och ta ett ansvar för inte minst de barn och ungdomar som finns inom rörelsen. Ansvaret är särskilt stort då det gäller en sådan idrottsgren som boxning. Det yttrande som Boxningsförbundet i detta ärende avgett under hand är mot denna bakgrund inte klargörande. Yttrandet synes nämligen ge vid handen att Boxningsförbundet inte gör några aktiva insatser för att kontrollera efterlevnaden av säkerhetsbestämmelserna för bl.a. barn och ungdomar som tillhör förbundets klubbar. Att räkna med att klubbarna själva eller någon annan skulle anmäla brott mot gällande bestämmelser visar prov på en påfallande passivitet från förbundets sida i en fråga som under en följd av år tilldragit sig statsmakternas intresse. Det sagda leder till slutsatsen att RF:s ansvar blir desto större; i sammanhanget bör påpekas att RF tilldelas medel för bl.a. fördelning mellan de olika specialförbunden. Det finns mot den redovisade bakgrunden skäl att ånyo erinra om vad som anfördes i förra årets budgetproposition av innehåll att det är nödvändigt att RF även fortsättningsvis noga följer utvecklingen rörande regler och säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat avseende svensk amatörboxning. Det måste dessutom förutsättas att regeringen noga följer verksamheten på området och informerar sig om bl.a. RF:s åtgärder på detta ansvarsområde. Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden det inte vara nödvändigt att riksdagen i detta sammanhang tar något initiativ i den frågan som aktualiserats genom motion Kr505. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Inriktningen av statens stöd till idrotten
I propositionen framhålls den betydelse för folkhälsoarbetet idrotten har genom att den bidrar till människors allsidiga rekreation och genom att den bidrar till att aktivera handikappade. Idrotten spelar också en stor roll vid integrerandet av invandrare i samhället, anförs det.
Elitidrottens värde i det totala idrottsutbudet genom dess bidrag till medborgarnas upplevelser och samhörighet på olika nivåer och genom att väcka och bredda intresset för motion och fysisk fostran framhålls också i propositionen.
Vikten av de ideellt arbetande ledarnas insatser för idrotten och för samhället i stort understryks. Särskilt framhålls i detta sammanhang det utbildningsarbete som utförs inom idrottens studieförbund SISU.
I propositionen anförs vidare att insatser för barn och ungdom är en viktig del av idrottsrörelsens verksamhet och att det lokala aktivitetsstödet är av stor betydelse för den lokala idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar.
Utöver vad som refererats i det närmast föregående behandlas i propositionen bl.a. RF:s arbete för att skapa förutsättningar för idrott på lika villkor över hela landet samt idrottens forsknings- och utvecklingsarbete och insatserna för att bekämpa dopning.
Utskottet behandlar först två motioner om inriktningen av statsstödet till idrotten och därefter två motioner avseende jämställd idrott resp. idrottsresor.
Motionärerna bakom motion Kr512 (s) beskriver (yrkande 1) utvecklingen av statsstödet till idrotten -- en ökning med 22,4 % realt under budgetåren 1983/84--1991/92 -- och särskilt av det lokala aktivitetsstödet, nämligen en ökning från 10 kr. till 28 kr. per aktivitet under samma period. De understryker vikten av att idrotten, liksom andra viktiga samhällsföreteelser som åtnjuter statsstöd, får sina anslag genom riksdagsbeslut och inte blir beroende av inkomster grundade på spel. De framhåller att Riksidrottsstyrelsen vid sin anslagsfördelning bör ta hänsyn till vad som anförs i det följande. RF bör intensifiera sitt arbete för att bereda allt fler människor möjlighet till rekreation och motion och för att aktivera handikappade. Det är angeläget att rekrytera fler kvinnor till idrottslig verksamhet. De som ägnar sig åt elitidrott måste ges goda förutsättningar härför. De ideellt arbetande ledarnas insatser måste underlättas; satsning på ledarutbildning är därför viktig. Det lokala aktivitetsstödet har stor betydelse för den lokala idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar. Det är viktigt att RF, inom den anslagsram som lämnas, kraftigt räknar upp satsningen på stödet. De utgår från att detta särskilt beaktas av Riksidrottsstyrelsen.
Även i motion Kr516 (fp) understryks att det lokala aktivitetsstödet är en viktig stimulans för idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Stödet är enligt motionärerna en bra metod att fördela anslaget och bör spela en central roll även i framtiden. Idrotten bör enligt dem få en ökad andel av lotterimarknaden. I motionen framhålls vidare idrottsledarnas insatser -- motionärerna anför att det krävs goda arbetsförhållanden för ledarna om rekryteringen av ledare skall bli tillräcklig. Motionärerna framhåller att idrottsrörelsens jämställdhetsarbete måste fortsätta med oförändrat hög ambitionsnivå. Vikten av insatser för handikapp- och invandraridrott poängteras, liksom elitidrottens förmåga att inspirera och skapa förebilder för andras idrottande.
De prioriteringar som motionärerna bakom de båda motionerna förordar stämmer i allt väsentligt överens. Prioriteringarna står också i god överensstämmelse med de överväganden som enligt propositionen legat till grund för medelsberäkningen under anslaget Stöd till idrotten för nästa budgetår. Enligt utskottets mening är de överväganden som där görs rörande olika ändamål som tillgodoses genom statsstödet till idrotten välgrundade. Vid denna bedömning har utskottet beaktat att -- i överensstämmelse med vad motionärerna har anfört i fördelningsfrågan -- regeringsförslaget lägger stor vikt vid att anslaget fördelas så att barn- och ungdomsverksamheten inom RF:s ram främjas. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt understryka betydelsen av det lokala aktivitetsstödet för att direkt understödja de enskilda idrottsföreningarnas insatser för sina ungdomar. Något uttalande av riksdagen med anledning av vad motionärerna anfört i denna del erfordras inte.
Vad avser frågan om idrottens villkor på spelmarknaden hänvisar utskottet till vad som anförts i det föregående vid behandlingen av motion Kr506 om idrottsrörelsens betydelse i samhället. Utskottet avstyrker motionerna Kr512 yrkande 1 och Kr516 yrkande 1 i denna del.
Motionärerna bakom motion A805 (c) föreslår att en redovisning till riksdagen sker av hur stor del av det statliga stödet till idrotten som går till flickors/kvinnors idrottsutövande (yrkande 33).
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att idrottens jämställdhetsarbete också riktas in mot att tillgodose den kvinnliga idrottens anspråk på en skälig del av de resurser som rörelsen disponerar för sin verksamhet, inte minst av de medel som tillförs RF över statsbudgeten. Utskottet, som har noterat det omfattande arbete för ökad jämställdhet som utförs på förbundsnivå inom RF, vill tillägga att det är lika angeläget att frågan får tillräcklig uppmärksamhet i de enskilda föreningarnas verksamhet, så att jämställdhetsarbetet förs framåt på alla plan. Utskottet vill även betona betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas såväl vid medelsfördelning som då i andra sammanhang frågor om samhällsinsatser på idrottsområdet är aktuella.
Som utskottet inledningsvis redovisat har regeringen -- efter hemställan av riksdagen -- redan föreskrivit att RF efter budgetåret 1991/92 i samlad form skall redovisa idrottsanslagens fördelning mellan idrott som utövas av män resp. kvinnor tillsammans med särskilda insatser för kvinnlig idrott. Syftet med motionsyrkandet kommer enligt utskottets mening att tillgodoses utan något ytterligare initiativ av riksdagen. Motion A805 yrkande 33 bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
I motion Kr511 (v) anförs att ett stort antal resor till och från idrottstävlingar för närvarande företas med bil. Allmänna kommunikationer utnyttjas inte, eftersom det är för dyrt och tidsödande att göra det. Bilresorna belastar vägnätet och miljön samt bidrar till dålig trafiksäkerhet. Trafikföretagens rabattsystem är i dag sådana att de inte motverkar de nämnda förhållandena, anför motionären. Enda möjligheten att komma till rätta med problemet är att bidrag riktas till trafikföretagen. Eftersom företagen har en betydande överkapacitet under de tider som idrottsresorna företas, bör det på sikt finnas ett vinstintresse för dem i ändrade idrottsresevanor. Därför borde bidragsdelen från samhället kunna bli av rimlig omfattning. Motionären föreslår att regeringen tar initiativ till överläggningar med företrädare för idrottsrörelsen och trafikföretagen i syfte att skapa ett system som minskar idrottsresorna med bil.
Sådana förhandlingsinitiativ som motionären efterfrågar bör enligt utskottets uppfattning i första hand komma från idrottsrörelsens egna organ eller från trafikföretagen. Av RF:s anslagsframställning framgår att såväl RF som specialidrottsförbunden har uppmärksammat resekostnadsfrågan. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr511.
Anslags- och andra resursfrågor
Stöd till idrotten (I 5)
I propositionen föreslås ett anslag till RF om 511 173 000 kr. Anslaget innefattar även medel som tidigare anvisats under anslaget Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.
Av det föreslagna beloppet avser ca 65 milj.kr. medel som omförts från trettonde huvudtiteln anslaget F4. Bidrag till folkrörelserna och som avsetts för lokalt aktivitetsstöd samt 16 milj.kr. en engångsanvisning.
Utöver en ökning av anslaget -- med ca 35 milj.kr. enligt propositionen -- kommer idrottsrörelsens ekonomi att förbättras genom den sänkta mervärdesskatten och genom ett ökat bidrag till rörelsen från AB Tipstjänst. Enligt beräkningarna i propositionen kommer vid ett bifall till regeringens förslag idrottsrörelsens ekonomi totalt att förbättras med drygt 108 milj.kr. för budgetåret 1992/93.
Anslagsfrågorna tas upp i tre motioner. I två av dem behandlas det lokala aktivitetsstödet.
Stödet infördes 1971 och utgick då med ett belopp om 10 kr. per aktivitet. Beloppet har härefter höjts. I budgetpropositionen 1991 anfördes att det föreslagna anslaget till RF gav möjlighet att fördela minst 182 milj.kr. till lokalt aktivitetsstöd. Vid behandlingen av propositionen inhämtade utskottet att beräkningen grundats på ett beräknat antal av 6,5 miljoner aktiviteter, varför beloppet skulle motsvara ca 28 kr. per aktivitet för budgetåret 1991/92.
I RF:s anslagsframställning för budgetåret 1992/93 yrkar RF att 315 milj.kr. bör beräknas för det lokala aktivitetsstödet. RF anför att beloppet beräknats på 7 miljoner aktiviteter och 45 kr. per aktivitet. Det senare beloppet svarar enligt RF mot vad som sattes som mål då stödet infördes.
Motionärerna bakom motion Kr510 (v) hänvisar till RF:s uppgifter i anslagsframställningen. Enligt dem bör en höjning av stödet ske utan att höjningen inkräktar på annan verksamhet. Av statsbudgetskäl kan en höjning till den nivå som RF önskar -- stödets ursprungliga realvärde -- inte ske i ett enda steg. Det förordas därför en höjning till den nämnda nivån i tre steg. För budgetåret 1992/93 bör RF:s anslag räknas upp med 45 milj.kr., motsvarande en tredjedel av skillnaden mellan stödets nuvarande nivå och dess ursprungliga, anför motionärerna (yrkande 1). Motionärerna anser också att riksdagen bör uttala att det lokala aktivitetsstödets ursprungliga realvärde bör vara återställt inom tre år (yrkande 2).
Regeringsförslaget ger utrymme för RF att disponera större belopp för det lokala aktivitetsstödet än under innevarande budgetår. Det får ankomma på RF att -- inom ramen för tilldelade medel -- ta ställning till storleken av stödet. Med beaktande av den förstärkning av idrottsrörelsens ekonomi som sker även på andra sätt än genom en ökning av medelsanvisningen under det här aktuella anslaget anser utskottet att förslaget i propositionen bör godtas. Utskottet avstyrker alltså motion Kr510 yrkande 1.
Utskottet har tidigare avböjt att göra uttalanden om återställande i framtiden av det lokala aktivitetsstödets ursprungliga realvärde. Utskottet finner inte anledning att nu göra en annan bedömning av denna fråga och avstyrker därför motion Kr510 yrkande 2.
I motion A805 yrkande 34 (c) hemställs att riksdagen beslutar att 10 milj.kr. av idrottsanslaget specialdestineras till flickors och kvinnors idrottsutövande.
Utskottet har inledningsvis redogjort för RF:s jämställdhetsarbete och har i avsnittet ovan om inriktningen av stödet till idrotten framfört sin syn på det angelägna i detta arbete. De insatser för en jämlik idrott som görs inom ramen för RF:s och specialidrottsförbundens verksamhet tillgodoser i väsentlig mån vad som skulle vara syftet med en sådan specialdestinering som motionärerna avser. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att det inte finns tillräckliga skäl att tillstyrka motionsförslaget. En specialdestinering skulle för övrigt stå i strid med den hittillsvarande principen för medelstilldelningen till RF. Motion A805 yrkande 34 avstyrks således.
Motionärerna bakom motion So270 (v) hemställer att 25 milj.kr. anvisas till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja ridverksamheten för barn och ungdom. De anför att det inte är rimligt att en typisk flickidrott som ridning är jämförelsevis dåligt subventionerad. Bidraget avses täcka hälften av de kostnader kommunerna tar på sig för att stödja bl.a. den breda ridverksamheten.
Motionen avstyrks i berörd del (yrkande 5). Utskottet, som tidigare (bet. 1990/91:KrU17) avstyrkt motionsyrkanden av samma innebörd som det ifrågavarande, är inte berett att tillstyrka att medel anvisas för ett sådant nytt anslag som motionärerna avser. Utskottet vill dock hänvisa till vad som anförts i det föregående om vikten av jämställdhet inom idrotten.
AB Tipstjänst
En del av AB Tipstjänsts vinst lämnas i bidrag till RF:s verksamhet. Riksdagen biföll under riksmötet 1990/91 (bet. 1990/91:FiU19, rskr. 210) ett förslag från regeringen att bolaget tills vidare borde vara oförhindrat att stödja idrotten inom en ram av 50 milj.kr. årligen. Vissa villkor för insatserna sattes upp.
I propositionen anförs att eftersom AB Tipstjänst använder idrottsevenemang som spelobjekt det är rimligt att en del av bolagets överskott går till idrotten. Däremot bör inte AB Tipstjänst besluta om fördelningen av stödet på det sätt som var fallet under 1991. Idrottsrörelsen bör inom sig fördela stödet, anförs det i propositionen. Det förutsätts emellertid att viss hänsyn tas till på vilket sätt medlen tidigare har fördelats.
I propositionen uttalas att AB Tipstjänsts bolagsstämma, utöver de strikt kommersiellt betingade marknadsföringsinsatser som är ett normalt led i bolagets verksamhet, skall ges möjlighet att besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat bidrag till RF att användas följande budgetår. För budgetåret 1992/93 föreslås ramen för stöd efter beslut av bolagsstämman uppgå till 55 milj.kr.
I motion Kr510 (v) hemställs att riksdagen beslutar att av AB Tipstjänsts överskott på idrottsanknutna spel 30 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit förs över till RF (yrkande 3). Motionärerna anser att en avsevärt större del av överskottet än regeringen har föreslagit bör kunna överlämnas till idrotten, i synnerhet som enligt dem frågan om kompensation till rörelsen för dess förluster till följd av skattereformen inte kommit till någon lösning.
Vad som anförs i propositionen innebär -- om riksdagen godtar bedömningarna -- att RF framdeles kommer att kunna fördela bidraget från AB Tipstjänst i enlighet med de prioriteringar som idrottsrörelsen själv gör. Utskottet vill framhålla det värdefulla i en sådan beslutsordning, som ytterligare förstärker idrottens ställning som en självständig folkrörelse. Ställningstagandet i propositionen står i god överensstämmelse med det synsätt på rätten för AB Tipstjänst att ge stöd till idrotten som kulturutskottet vid olika tillfällen gett uttryck åt (se främst yttr. 1988/89:KrU5y och bet. 1989/90:KrU2). Utskottet tillstyrker därför att RF fritt får fördela det överskott som AB Tipstjänst ställer till förfogande för idrotten.
I frågan om storleken av den ram inom vilken AB Tipstjänst bör kunna besluta om stöd till idrotten leder utskottets överväganden till slutsatsen att det inte finns skäl att avvika från regeringens förslag. Motion Kr510 yrkande 3 avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uttalande om idrottsrörelsens betydelse i samhället
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr506,
2. beträffande utredning om den framtida idrottspolitiken
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr510 yrkande 5,
3. beträffande barn- och ungdomsboxning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr505,
4. beträffande inriktningen av statsstödet till idrotten
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr512 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Kr516 yrkande 1 i denna del,
5. beträffande idrottens inkomster från spelmarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr512 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Kr516 yrkande 1 i denna del, res. (s)
6. beträffande redovisning av hur anslaget till idrottsrörelsen fördelas på manlig och kvinnlig idrott
att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 33,
7. beträffande idrottsresor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr511,
8. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr510 yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 511 173 000 kr.,
9. beträffande fråga om återställande av det lokala aktivitetsstödets realvärde
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr510 yrkande 2,
10. beträffande specialdestinering av medel till flickors och kvinnors idrottsutövande
att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 34,
11. beträffande stimulansbidrag för att stödja ridverksamheten för barn och ungdom
att riksdagen avslår motion 1991/92:So270 yrkande 5,
12. beträffande stöd till idrotten från AB Tipstjänsts överskott
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Kr510 yrkande 3 godkänner det förslag som innefattas i vad som anförs i propositionen.
Stockholm den 27 februari 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Stig Bertilsson (m) och andre vice talman Christer Eirefelt (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Idrottens inkomster från spelmarknaden (mom. 5)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad avser" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Vad avser -- = utskottet 3 rader -- i samhället. I anslutning härtill vill utskottet anföra följande. Utskottet delar den uppfattning som framförts av motionärerna bakom motion Kr512 om vikten av att idrotten i det väsentliga får sina anslag genom beslut av riksdagen. Idrottsrörelsen, som är så viktig i det svenska samhället, skall enligt utskottets mening inte ha sin verksamhet grundad på och beroende av svenska folkets spelvanor. Denna princip måste ligga till grund för övervägandena om möjligheten av tillskott till idrottsrörelsen av medel från olika spel. Vad utskottet anfört härom bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär samtidigt att utskottet avstyrker motion Kr516 yrkande 1 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande idrottens inkomster från spelmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr512 yrkande 1 i denna del och med avslag på motion 1991/92:Kr516 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om idrottens beroende av inkomster från spel,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 3 Inledning 3 Vissa allmänna idrottsfrågor, m.m. 4 Inriktningen av statens stöd till idrotten 7 Anslags- och andra resursfrågor 10 Stöd till idrotten (I 5) 10 AB Tipstjänst 11 Hemställan 12 Reservation 13 Idrottens inkomster från spelmarknaden (s) 13