Idrott
Betänkande 1990/91:KrU17
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU17
Idrott
Innehåll
1990/91 KrU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om statens idrottsstöd samt motioner med anknytning till denna del av propositionen.
Utskottet behandlar tre motioner vari yrkas uttalanden om idrottsrörelsens framtida inriktning och en motion om att statens representation i Riksidrottsstyrelsen skall upphöra. Motionerna avstyrks.
Med anledning av förslag i fyra motioner föreslår utskottet att regeringen skall vidta åtgärder för att Riksidrottsförbundets redovisning av hur dess anslag fördelas på manlig resp. kvinnlig idrott skall förbättras. Med hänvisning bl.a. till idrottsrörelsens pågående jämställdhetsarbete avstyrker utskottet andra motionsförslag om jämställd idrott och om åtgärder till förmån för ridsport och handikappidrott.
I propositionen föreslås att det lokala aktivitetsstödet höjs. 65milj.kr. avses bli anvisade för ändamålet (se närmare härom KrU18). Motioner med förslag till ytterligare höjning av aktivitetsstödet avstyrks, liksom ett motionsyrkande om återställande av stödets ursprungliga realvärde. Med avstyrkande av motioner om större resurstilldelning tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag till idrotten på sammanlagt 411128000 kr.
Slutligen behandlas frågor om skattereformens inverkan på idrottsrörelsens ekonomi. Motioner om åtgärder för att motverka höjda kostnader för bl.a. resor och lokaler avstyrks.
Tio reservationer och tre särskilda yttranden har fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet) under huvudavsnittet E. Idrott
dels under punkt E 1 (s. 94--102) föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 401028000 kr.,
dels under punkt E 2 (s. 102--103) föreslagit riksdagen att till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 10100000 kr.
Motioner
1990/91:Kr350 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av hur stor del av det statliga stödet till idrotten som går till kvinnor resp. män,
3. att riksdagen beslutar att 10 milj.kr. specialdestineras till flickors/kvinnors idrottsutövande av medel som föreslås anvisade i proposition 1990/91:100, bil. 13, Stöd till idrotten.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
1990/91:Kr504 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lika stora satsningar bör göras på flickidrotten som på pojkidrotten och att satsningar görs på breddidrotten på elitidrottens bekostnad om pengarna inte räcker till båda,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Kr505 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av idrottsrörelsens förutsättningar.
1990/91:Kr507 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att idrottsutövande av nationell karaktär skall göras möjligt oavsett avstånd.
1990/91:Kr513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappidrott,
1990/91:Kr514 av Grethe Lundblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en större del av anslagen till idrotten bör användas till barn- och ungdomsverksamhet samt för att stimulera kvinnor att delta i idrottsverksamhet.
1990/91:Kr515 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys och redovisning av hur stor del av statens anslag till idrotten som går till kvinnor resp. män.
1990/91:Kr520 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 25000000 kr. till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja ridverksamheten för barn och ungdom i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.
1990/91:Kr521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödets ursprungliga realvärde skall vara återställt senast den 1 juli 1993,
2. att riksdagen beslutar att för ökat lokalt aktivitetsstöd, utöver regeringens förslag, elfte huvudtitelns anslag E 1. Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 påförs ytterligare 41000000 kr.,
4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk beredningsgrupp som tillsammans med företrädare för idrottsrörelsen behandlar handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv", i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en snabbutredning för att rätta till skatteomläggningens särskilda följder för bowlingen och vissa andra sporter, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr522 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar höja det lokala aktivitetsstödet från 17 till 35 kr.,
2. att riksdagen till E 1. Stöd till idrotten anvisar 56 400 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 457 428 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ridsportens behov av ökat ekonomiskt stöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de handikappades möjligheter till ökat deltagande i idrottsaktiviteter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till jämställd idrott,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt stöd för resekostnader i samband med idrottstävlingar,
7. att riksdagen under anslaget E 2 anvisar 15600000 kr. för stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.
1990/91:Kr524 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Riksidrottsförbundet får i uppdrag att redovisa i vilken utsträckning det statliga anslaget används för att nå de uppsatta jämställdhetsmålen.
1990/91:Kr525 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående idrottens framtida inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommersialiseringen av idrotten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medicineringen inom idrotten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappidrott,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis fördelning av idrottens resurser.
1990/91:Kr526 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens representation i Riksidrottsförbundets styrelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,
1990/91:Kr528 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A814.
Utskottet
Inledning
Som anförs i budgetpropositionen erbjuder idrotten miljoner människor i Sverige glädje, gemenskap och en hälsosam och meningsfull fritidssysselsättning. Inom idrottsrörelsen fostras ungdomar i samarbete, demokratiska spelregler, hänsyn och respekt för medmänniskor.
Idrottens betydelse kan exemplifieras med följande statistikuppgifter, hämtade från Riksidrottsförbundets (RF) anslagsframställning. Antalet idrotts- och motionsutövare i landet är minst fyra miljoner. Drygt hälften av dessa utövar sin idrott regelbundet. Enligt en undersökning som utfördes 1987 är omkring hälften av alla flickor och två tredjedelar av alla pojkar aktiva medlemmar i idrottsföreningar. I åldern 10--12 år var andelen 65 % av flickorna och 74 % av pojkarna.
Målen för idrottsrörelsen och inriktningen i stort av dess verksamhet har nyligen behandlats av RF. Vid riksidrottsmötet 1989 antogs handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv". Programmet är avsett att ligga till grund för idrottsrörelsens utveckling av sin verksamhet under 1990-talet. I programmet behandlas, utom annat, frågor om idrottens mål och inriktning, förenings- och ledarutveckling, förhållandet mellan elit- och motionsidrott, rörelsens insatser för bl.a. handikappade och invandrare, jämställdhetsarbetet, finansiering samt forskning och utveckling.
Riksidrottsmötet beslutade vidare att prioriteringen av de olika delarna i programmet skulle göras så att under perioden 1990--1992 det skulle ske en inriktning mot att stärka idrottens finansiering, stärka det ideella ledarskapet inom rörelsen och stärka kampen mot dopning.
Idrottsrörelsen finansierar i stor utsträckning själv sin verksamhet; av budgetpropositionen framgår att självfinansieringsgraden ökat under senare tid och för närvarande kan beräknas till i genomsnitt 58 %.
Det statliga stödet till rörelsen administreras genom RF, som utöver de anslag som avser förbundets egna och medlemsförbundens verksamhet har att ta befattning med anslag som avser vissa organisationer utanför förbundet.
En betydande del av statsstödet till RF utgår som lokalt aktivitetsstöd till idrottens ungdomsverksamhet. Idrottsrörelsen organiserar största delen av de aktiviteter för ungdomar som berättigar till sådana bidrag -- under de senaste budgetåren har antalet bidragsberättigade aktiviteter inom RFs ram uppgått till cirka 6,5 miljoner. En arbetsgrupp inom RF har gjort en översyn av bidragsreglerna och föreslagit vissa ändringar, som under förutsättning av Riksidrottsstyrelsens beslut och regeringens godkännande är avsedda att tillämpas fr.o.m. budgetåret 1991/92.
Vissa allmänna idrottsfrågor
Utskottet behandlar inledningsvis några motioner i vilka motionärerna tar upp frågor som rör idrottsrörelsens organisation eller dess verksamhet i allmänhet.
I motion Kr521 (v) begärs en parlamentarisk beredning för att tillsammans med företrädare för idrottsrörelsen behandla handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv".
I motion Kr505 (fp) anförs att idrottens inkomstkällor har den karaktären att stora ekonomiska problem kan uppkomma för rörelsen. Motionären föreslår att regeringen skall utreda idrottsrörelsens framtida situation. En utredning skulle bedöma såväl breddidrottens som underhållningsidrottens förutsättningar.
Motionärerna bakom motion Kr525 (mp) betonar breddidrottens betydelse och anför att de vill kanalisera samhällets idrottsstöd dit. De anför att de särskilt vill stödja idrott i andra än tävlingsmässiga former. Motionärerna är kritiska till vad de anser vara idrottens avarter. Som en sådan vill de räkna en tilltagande kommersialisering med inslag av sponsring, som motionärerna menar riskerar att bli viktigare för rörelsen än sporten själv. Motionärerna vänder sig vidare mot den medicinering som sker för att höja prestationsförmågan. De framhåller att det är en av idrottsrörelsens stora uppgifter att bekämpa dessa avarter.
Med hänsyn till vikten av att idrotten även i fortsättningen har en självständig ställning i förhållande till samhället måste det som utskottet tidigare anfört (bet. 1989/90:KrU2) ankomma på idrottsrörelsen att väcka frågan om tillsättandet av en sådan utredning som avses i motion Kr521.
Även vad motionärerna bakom motionerna Kr505 och Kr525 anför om idrottens framtida inriktning ligger väsentligen inom ramarna för vad som bör förbehållas idrottsrörelsen att själv ta ställning till.
Den fråga om idrottens kommersialisering som väckts i motion Kr525 måste ses som en del av den större frågeställningen om formerna för idrottsrörelsens finansiering, ett område som det i första hand bör ankomma på rörelsens egna organ att bedöma.
De faror som ligger i bruket av prestationshöjande medel är välkända och RF har ägnat stor uppmärksamhet åt åtgärder för att bekämpa det. Utskottet har i det föregående redogjort för RFs prioriteringar av utvecklingsverksamheten för de närmaste åren. Det framgår att kampen mot dopning även för framtiden har getts en hög prioritet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr505, Kr521 yrkande 4 och Kr525 yrkandena 1, 2 och 3.
I motion Kr526 (fp) behandlas statens representation i Riksidrottsstyrelsen.
Av Riksidrottsstyrelsens fjorton ledamöter utses två av regeringen. Dessa två ledamöter har, som ett villkor för statens bidrag till förbundet, ett särskilt inflytande över RFs befattning med anslagsfrågor. Om Riksidrottsstyrelsen i fråga som har samband med fördelning och användning av anslaget fattar beslut som något av statens ombud inte biträder skall beslutet underställas regeringens prövning.
Motionärerna anför att de bestämt tar avstånd från olika försök att politisera idrottsrörelsen och att systemet med regeringsrepresentanter i Riksidrottsstyrelsen bör avskaffas.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag med samma syfte som det nu föreliggande. Utskottet har anfört (bet. KrU 1987/88:20) att det inte kan dela de farhågor för idrottsrörelsens utveckling som framförts med anledning av regeringens representation i Riksidrottsstyrelsen. Styrelsens majoritet består av förtroendevalda, anförde utskottet, och de statliga representanterna har till uppgift bl.a. att överlägga om fördelningen av det statliga bidraget till de organisationer utanför RF som får sitt statsbidrag via RF.
Utskottet vill anmärka att frågan om de statliga representanterna i Riksidrottsstyrelsen behandlades vid riksidrottsmötet 1989. Mötet uttalade sig för ett bibehållande av statens representation.
De skäl som utskottet tidigare åberopat för att avstyrka motioner om den statliga representationen i Riksidrottsstyrelsen är alltjämt giltiga. Motion Kr526 yrkande 1 avstyrks därför.
Jämställd idrott m.m.
I programmet "Idrottspolitisk offensiv" framhålls kravet på jämställdhet inom idrottsrörelsen som en självklarhet. Följande delmål i arbetet för att främja jämställdheten ställs upp under rubriken "Detta skall vi göra":
Forma en idrott som erbjuder såväl formell som reell jämlikhet. Kvinnor och män skall kunna bedriva sin idrott på lika villkor.
Uppnå en kvinnorepresentation i beslutande organ som 1995 inte understiger 40 %. Ett viktigt steg i den riktningen är att valberedningar består av lika antal män och kvinnor.
Prioritera utbildning av kvinnliga ledare och tränare. Andelen kvinnliga tränare skall motsvara andelen aktiva.
Genom positiv särbehandling vid tillsättningen av nya medarbetare inom idrottsrörelsen ha minst 30 % kvinnor i högre chefsbefattningar 1995. Detta måste vara en central punkt i de personalpolitiska program som bör utarbetas.
Utbilda alla ledare i jämställdhet.
Även i fortsättningen avsätta speciella medel till jämställd idrott.
Avsikten är att riksidrottsmötet 1995 skall ta ställning till en utvärdering av det dittills genomförda arbetet.
Jämställdhetsarbetet inom RF bedrivs såväl centralt av RF självt som av de olika specialförbunden. Särskilda medel avsätts årligen till specialförbunden för utvecklingsarbete inom området. RF genomför också centrala projekt där specialförbunden utgör målgruppen.
RF är skyldigt att årligen redovisa till regeringen vilka insatser som görs särskilt för kvinnlig idrott.
Utskottet noterade vid behandlingen av förra årets budgetproposition (bet. 1989/90:KrU15) att RF under budgetåret 1989/90 avsatt 3 milj.kr. till specialförbunden för jämställdhetsinsatser. Utskottet förutsatte att RF under budgetåret 1990/91 skulle avsätta medel för ändamålet av minst samma storlek. Utskottet har inhämtat att medelstilldelningen för 1990/91 uppgår till ca 3,8 milj.kr. Av en sammanställning över aktuella projekt som varit tillgänglig för utskottet framgår att RF erbjuder en verksamhet med betydande bredd vad avser såväl olika idrottsformer som verksamhetens innehåll.
Frågor om jämställd idrott behandlas i flera motioner. Utskottet tar först upp till behandling tre motioner i vilka hemställs om en förbättrad redovisning av hur de statliga anslagen kommer jämställdhetsarbetet till godo.
I motion Kr350 (c) anförs bl.a. att flickors idrottsengagemang måste uppvärderas, att idrottsrörelsen måste få stöd för att utveckla sitt jämställdhetsarbete och att det är viktigt att flickors verksamhet inom idrottsrörelsen får sin rättmätiga del av samhällsstödet. Motionärerna föreslår att en redovisning sker till riksdagen för hur stor del av det statliga stödet som går till flickors/kvinnors idrottsutövande.
Motionärerna bakom motion Kr515 (s) anser att, då idrotten berör så många människor i landet, unga och gamla, kvinnor och män, det vore av stort värde att RFs jämställdhetsplan kompletterades med en analys av hur stor del av de statliga anslagen till idrotten som går till kvinnor resp. män. En sådan analys skulle redovisas i statsbudgeten och skulle på så sätt -- anför motionärerna -- ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag inför kommande beslut om anslag till idrotten.
I motion Kr524 (v) framhålls att det är angeläget att rekrytera fler kvinnor som aktiva och som ledare. Med en sådan rekrytering finns det enligt motionärerna möjlighet att värderingar som motverkar vissa mindre positiva inslag inom idrotten kan göra sig gällande. För att främja en sådan positiv utveckling bör RF, anför motionärerna, åläggas att redovisa i vilken utsträckning anslaget från staten används för att nå jämställdhetsmålen.
I motion Kr522 (c) behandlas en fråga som ligger nära dem som behandlas i de motioner som refererats i det närmast föregående. Motionärerna hänvisar till den avstämning av jämställdhetsarbetet som enligt vad utskottet redovisat ovan skall ske vid riksidrottsmötet 1995. De anser att en årlig avstämning bör göras och redovisas på det sätt som RF finner lämpligt. På så sätt skulle utvecklingen på området bättre kunna följas, anför de.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att de statliga anslagen till idrottsrörelsen används så att jämställdhetsarbetet främjas. För detta ändamål är naturligtvis en fortlöpande redovisning -- med särskilt avseende på fördelningen mellan kvinnor och män -- av anslagsdispositionen inom RF ett värdefullt instrument vid bedömningen av hur arbetet utvecklas.
Som utskottet tidigare har anfört (bet. 1989/90:KrU15) kan vissa problem vara förknippade med en sådan redovisning som motionärerna avser. Utskottet har dock utgått från att problemen inte skulle hindra en utförlig redovisning av fördelningen av de insatser som görs beträffande manlig resp. kvinnlig idrott. Det har inte framkommit något som ger anledning att ändra denna utskottets bedömning.
Den rapportering som RF, enligt vad utskottet refererat ovan, redan lämnar om sina jämställdhetsinsatser motsvarar till en del den redovisning som motionärerna bakom motionerna Kr350, Kr515, Kr522 och Kr524 har begärt. Rapporteringen kan dock inte anses ge en sådan samlad bild av hur statsanslaget kommer manlig resp. kvinnlig idrott till godo som motionärerna åsyftat och som utskottet i det föregående bedömt som angelägen. Utskottet anser därför att regeringen bör vidta åtgärder i syfte att komplettera RFs redovisning av hur statsanslaget används med uppgifter som i samlad form och med större utförlighet än för närvarande visar hur anslaget fördelas mellan idrott som utövas av män resp. kvinnor.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr350 yrkande 2, Kr515, Kr522 yrkande 5 och Kr524 som sin mening ge regeringen till känna.
Jämställdhetsfrågor tas i sex motioner upp tillsammans med några anslutande frågor om inriktningen av idrottsrörelsens verksamhet.
I motion Kr504 (mp) förklarar motionärerna (yrkande 1) att de önskar jämställdhet mellan könen och lika stora satsningar på flickidrott som på pojkidrott. De vill också att satsningar skall göras på breddidrotten på elitidrottens bekostnad om det är brist på resurser.
Motionären bakom motion Kr514 (s) anser att en större del av idrottens anslag bör användas för barn- och ungdomsverksamhet och för att stimulera kvinnor att delta i idrottsverksamhet.
I motion Kr525 (mp) anförs att en ökning av motionsidrotten på tävlingsidrottens bekostnad skulle berika idrottsumgänget genom att öppna idrottsevenemang för kvinnor och män gemensamt. Enligt motionärerna bör kommuner särskilt stimulera evenemang där kvinnor och män gemensamt kan delta. Motionärerna anför vidare att kvinnliga sportformer ofta ges sämre villkor vad avser träningstider och ekonomiska förhållanden.
Motion Kr526 (fp) tar upp frågan om skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller tillgång till träningslokaler m.m. Motionärerna anför att jämställdhetsarbetet måste fortsätta med en hög ambitionsnivå och ta till vara det ökande intresset bland kvinnor för idrottsutövande. Särskilda medel måste avsättas för att ge kvinnliga och manliga idrottsutövare likvärdiga villkor.
Även i motion Kr528 (c) anförs att fritidsutbudet har en inriktning som främst tillgodoser pojkars aktiviteter och att sådana aktiviteter som flickor föredrar ofta eftersätts såväl av de ideella föreningarna som av kommunerna.
Utskottet har ovan redogjort för huvuddragen av det jämställdhetsarbete som RF bedriver. Omfattningen och inriktningen av detta arbete tillgodoser med utskottets synsätt i väsentlig utsträckning motionärernas önskemål. RFs handlingsprogram utvisar även att förbundet ägnar avsevärd uppmärksamhet åt barn- och ungdomsfrågor och åt motionsidrottens utveckling. Av propositionen framgår att regeringen uppmärksammar de hithörande problemen. Utskottet vill dock understryka vikten av att idrottsrörelsen behåller en hög ambitionsnivå i jämställdhetsarbetet. Enligt utskottets uppfattning måste bl.a. arbetet för att öka antalet kvinnliga ledare intensifieras. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något riksdagens uttalande i de frågor som motionärerna väckt inte erfordras och avstyrker motionerna Kr504 yrkande 1, Kr514, Kr525 yrkande 5 och 6, Kr526 yrkande 2 och Kr528.
Motionärerna bakom motion Kr522 (c) tar upp ridsportens speciella förhållanden. De anför att de tre ridsportorganisationer som erhåller bidrag genom RF som utanförstående organisationer samtliga har en stor och omfattande ungdoms- och utbildningsverksamhet som enligt deras mening bör komma i åtnjutande av större ekonomiskt bidrag. Huvuddelen av de aktiva utövarna är -- anför motionärerna -- unga flickor som oftast inte har tillgång till annan fritidssysselsättning.
Utskottet har tidigare behandlat ridsportens förhållanden. I betänkande 1988/89:KrU13 lämnas en utförlig redogörelse för verksamheten inom de organisationer som motionärerna avser. Utskottet hänvisar till denna redogörelse.
Som utskottet framhållit i det ovannämnda betänkandet har de förhållanden som motionärerna pekar på också blivit uppmärksammade genom att ett utredningsarbete med deltagande av flera berörda organisationer har initierats. Utskottet anser med hänsyn till vad som anförts att någon särskild framställning till regeringen med anledning av motionen i här behandlad del (yrkande 3) inte är erforderlig.
Handikappidrott
Tre motioner innehåller yrkanden som berör de handikappades möjligheter till idrottsutövande.
Motionärerna bakom motion Kr513 (m) anför att handikappidrotten har utvecklats mycket starkt under senare år. Sverige är, framhåller de, världsledande inom simning och tillhör det absoluta toppskiktet inom friidrott. Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har sin givna plats inom idrottsrörelsen. Stat och kommun har ett särskilt ansvar för att fler människor med handikapp bereds möjlighet till fysisk rekreation genom idrott, fortsätter motionärerna.
I motion Kr522 (c) framhålls att handikappidrotten har bidragit till att förbättra omgivningens attityder till de handikappade och att målet för handikappidrottens utveckling är en integrering av de handikappade i den ordinarie idrotten. Enligt motionärerna bör hjälpmedel subventioneras så att kostnaderna för de handikappades idrottande motsvarar övriga deltagares. Rätten till färdtjänst bör enligt dem utvidgas till att i större omfattning avse resor för att delta i idrottsaktiviteter.
Motionärerna i motion Kr525 (mp) anför att en av de finaste insatser som samhället kan göra till hjälp för de handikappade är att stödja deras fritidsaktiviteter, där såväl kontakter med andra människor som en högre självkänsla stärks för en grupp som i dessa avseenden riskerar att bli missgynnad.
Utöver vad som anförs i de nämnda motionerna behandlas de handikappades idrottsutövande även i motion Kr526 (fp). Motionärerna framhåller värdet av idrottens psykiska effekter för sina utövare. De pekar på idrottsframgångarnas betydelse för omgivningens attityder i allmänhet gentemot de handikappade. För att handikappidrotten skall ges samma förutsättningar som idrotten i övrigt måste tillgängligheten till olika anläggningar förbättras och större hänsyn tas till handikappidrottens särskilda problem vid fördelning av tränings- och tävlingstider, anför de. Motionärerna behandlar även problem för de handikappade med hjälpmedelskostnader och transporter samt behovet av en utökad ledarutbildning.
Utskottet delar motionärernas synsätt på det värdefulla i en utvecklad handikappidrott. Som motionärerna har framhållit har idrottsdeltagandet för de handikappade rehabiliterande verkningar som går utanför den rena fysiska träningseffekten. Det angelägna i att denna verksamhet utvecklas positivt är uppenbart.
Av RFs handlingsprogram framgår att förbundets mål för handikappidrottens utveckling i allt väsentligt överensstämmer med dem som motionärerna ställt upp. Propositionen visar att regeringen uppmärksammar RFs arbete med handikappidrott.
Utskottet instämmer i vad idrottsministern anför i budgetpropositionen om att RF bör intensifiera sitt arbete då det gäller insatser för att aktivera handikappade. Utskottet vill tillägga att även kommunerna har ett ansvar för att underlätta för handikappade att delta i idrott och andra fritidsaktiviteter. Inte minst färdtjänstmöjligheterna är härvidlag av betydelse.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna Kr513, Kr522 yrkande 4 och Kr525 yrkande 4 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Budgetfrågor
Stöd till idrotten (E 1)
I propositionen föreslås ett anslag till RF om 401028000 kr. Detta innebär en ökning från innevarande budgetår med 28 milj.kr.
I budgetpropositionen (bil. 15, s. 115--117) föreslås att under anslaget H 7 på trettonde huvudtiteln 100 milj.kr. anvisas för att kompensera skattereformens effekter för folkrörelsernas barn- och ungdomsverksamhet. I propositionen anförs att 65 milj.kr. av detta belopp är avsett för idrottens lokala aktivitetsstöd. Förslaget till nämnda medelsanvisning behandlas i utskottets betänkande 1990/91:KrU18.
Det angivna beloppet om 65 milj.kr. ger, anförs det i propositionen, tillsammans med de 113,9 milj.kr. som under innevarande budgetår beräknats för det lokala aktivitetsstödet och som fortfarande avses utgå, RF möjlighet att fördela minst 182 milj.kr. till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område. Utskottet har inhämtat att vid denna beräkning antalet aktiviteter har förutsatts vara oförändrat omkring 6,5 miljoner, varför beloppet ger utrymme för ett bidrag om ca 28 kr. per bidragsberättigad aktivitet.
I propositionen anmärks slutligen att chefen för finansdepartementet har föreslagit att AB Tipstjänst skall vara oförhindrat att lämna visst stöd till idrotten upp till en ram på 50 milj.kr. årligen. Under 1990 använde bolaget 20 milj.kr. till sådant stöd. Förslaget behandlas av finansutskottet i betänkandet 1990/91:FiU19.
Anslagsfrågorna behandlas i tre motioner. I två av dem tas särskilt det lokala aktivitetsstödet upp.
I motion Kr521 (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen beslutar att för ökat lokalt aktivitetsstöd anslaget tillförs 41 milj.kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Motionärerna i motion Kr522 (c) yrkar att riksdagen beräknar anslaget med ett stödbelopp om 35 kr. per aktivitet som grund och till följd härav -- med i övrigt i princip samma beräkningssätt som i regeringsförslaget -- anvisar 41,4 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr521 hemställer vidare att riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödets ursprungliga realvärde skall vara återställt senast den 1 juli 1993 (yrkande 1). Stödet infördes ursprungligen 1971 med ett belopp per aktivitet om 10 kr. Motionärerna anför att detta numera motsvarar ca 50 kr. per aktivitet.
Vidare yrkas i motion Kr522 att -- vid sidan om den ökning av anslaget som avser aktivitetsstödet -- riksdagen anvisar 15 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande 2). Motionärerna anför att denna ökning har till syfte att ge bättre möjligheter till satsningar på funktionärsutbildning och -utveckling, ökad satsning på distrikts- och specialförbund samt ökat jämställdhetsarbete.
Genom ett bifall till regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande anslag ges idrottsrörelsen ett betydande resurstillskott. Tillskottet ger möjlighet att avsevärt höja det lokala aktivitetsstödet och innebär i övrigt att RF erhåller en skälig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen. Till detta kommer de bidrag från AB Tipstjänst som enligt vad utskottet ovan redogjort för kan förutsättas utgå inom den av finansministern föreslagna ramen på 50 milj.kr. Mot bakgrund härav leder utskottets överväganden till slutsatsen att det inte finns skäl att vid medelsanvisningen för budgetåret 1991/92 avvika från regeringens förslag. Utskottet avstyrker alltså motionerna Kr521 yrkande 2 och Kr522 yrkandena 1 och 2.
Utskottet är inte berett att i fråga om det lokala aktivitetsbidraget göra uttalanden med den räckvidd som avses i motion Kr521 yrkande 1 (återställande i framtiden av stödets realvärde jämfört med år 1971). Motionen avstyrks även i denna del.
Motionärerna bakom motion Kr350 (c) hemställer att riksdagen beslutar att 10 milj.kr. av idrottsanslaget specialdestineras till flickors och kvinnors idrottsutövande.
Motionen avstyrks i berörd del (yrkande 3). Utskottet har i det föregående redogjort för det arbete som pågår inom RF för att främja en jämställd idrott. Med hänsyn härtill och i konsekvens med de bedömningar som utskottet gjort vid behandlingen av motionerna under avsnittet om jämställd idrott anser utskottet att någon sådan specialdestinering av medel som motionärerna yrkar inte bör ske.
I motion Kr520 (v) föreslås att 25 milj.kr. anvisas till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja ridverksamheten för barn och ungdom. Motionärerna anför att det inte är rimligt att en typisk flickidrott som ridning är jämförelsevis dåligt subventionerad. Det föreslagna stimulansbidraget är avsett att täcka hälften av de kostnader som kommunerna tar på sig för att stödja ridverksamheten.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att medel anvisas för ett sådant nytt anslag som motionärerna avser. Vad avser utskottets bedömningar av ridsportens problem och behov hänvisas till vad utskottet anfört ovan vid behandlingen av de motioner som tagit upp frågor om jämställd idrott.
Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. (E 2)
I propositionen föreslås att riksdagen under denna punkt anvisar ett anslag på 10,1 milj.kr.
Medlen under denna anslagspunkt avser bl.a. insatser mot dopning. Av propositionen och RFs anslagsframställning kan utläsas att medel begärts bl.a. för att utveckla RFs analys- och kontrollverksamhet gentemot dopning och för informations- och utbildningsinsatser på området.
I motion Kr522 (c) yrkande 7 hemställs att anslaget bestäms till 15,6 milj.kr. Beloppet överensstämmer med RFs anslagsyrkande i denna del. Motionärerna anför att en fortsatt intensifierad kamp mot dopningen är en av de viktigaste verksamheterna inom idrotten, såväl den svenska som den internationella.
Utskottet vill liksom motionärerna framhålla vikten av en effektiv dopningsbekämpning. Dopningsproblemets allvar måste dock, som utskottet anfört i det föregående, anses ha uppmärksammats av berörda myndigheter och organisationer. Av övervägandena i propositionen framgår att även regeringen fortlöpande uppmärksammar problemet. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att avvika från regeringsförslaget.
Skattereformens inverkan på idrottens ekonomi m.m.
I tre motioner framställs yrkanden som avser idrottsrörelsens ekonomiska förhållanden.
Förslagen i motionerna Kr507 (m) och Kr522 (c) syftar till att motverka de problem för vissa idrottsföreningar som orsakas av höga resekostnader. Motionären bakom motion Kr507 anför att RF beslutat om olika åtgärder för att skapa förutsättningar för idrottsutövande på lika villkor över hela landet men att frågan ännu inte fått en acceptabel lösning. I motion Kr522 uttalas att motionärerna förutsätter att regeringen vid kommande anslagstilldelning är beredd att tillskjuta erforderliga medel så att reella möjligheter föreligger för en kostnadsutjämning framför allt när det gäller föreningarnas resekostnader (yrkande 6).
Utskottet avstyrkte under våren 1990 motionsförslag med samma syfte som de aktuella. Avstyrkandena motiverades med att arbete pågick inom idrottsrörelsen för att åstadkomma en resekostnadsutjämning. Utskottet anser att sedan dess inte något nytt framkommit som ger anledning till en ändrad bedömning. Motionerna Kr507 och Kr522 yrkande 6 avstyrks därför.
I motion Kr521 (v) anför motionärerna följande. Skatteomläggningen skapar särskilt stora problem för idrottsgrenar som är beroende av specialhallar, framför allt för bowlingen. Bowling och till stor del även squash och badminton bedrivs i hallar där moms utgår på banhyrorna. Några bowlingklubbar kan spela på kommunalt ägda banor, som drivs i ideell föreningsregi, medan de flesta är hänvisade till av privata företag utarrenderade hallar. De förra blir undantagna banhyremoms, de andra måste betala pålagan. Bowlingsportens klubbar får sammantaget en kostnadsökning på ca 25 milj.kr. härigenom. Härtill kommer resemoms etc. också i dessa sporter. Sådana orimliga konsekvenser -- om än det berör ett mindre idrottsförbund -- måste undanröjas, anför motionärerna. En snabbutredning bör enligt dem tillsättas för att redan under våren 1991 komma med förslag om hur detta skall ske.
Som ovan redovisats kompenseras idrottsrörelsen för skattereformens effekter med ett betydande resurstillskott. Bl.a. höjs det lokala aktivitetsstödet kraftigt. Även AB Tipstjänsts stöd till idrotten kan i enlighet med vad som anförts i det föregående antas komma att öka väsentligt. Stora delar av höjningen av samhällets idrottsstöd går därmed till föreningar med omfattande barn- och ungdomsverksamhet.
Utskottet har uppmärksammat den speciella situation som uppstått för vissa idrottsgrenar. Det gäller bl.a. bowlingen, där föreningarna påverkas olika beroende på vem som äger den anläggning där verksamheten bedrivs. För ett antal föreningars medlemmar blir därvid kostnadsökningarna till följd av skattereformen relativt stora.
Mot bakgrund av den utförliga redogörelse för hithörande problem som tagits in i propositionen förutsätter utskottet att regeringen även framdeles kommer att ägna frågan uppmärksamhet. Utskottet anser därför att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr521 yrkande 5 inte erfordras.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande idrottsrörelsens framtida inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr505, 1990/91:Kr521 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkandena 1, 2 och 3, res. 1 (v)
2. beträffande statens representation i Riksidrottsstyrelsen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr526 yrkande 1, res. 2 (m, fp)
3. beträffande redovisning av hur anslaget till idrottsrörelsen fördelas på manlig och kvinnlig idrott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr350 yrkande 2, 1990/91:Kr515, 1990/91:Kr522 yrkande 5 och 1990/91:Kr524 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för att förbättra redovisningen av hur anslaget till idrottsrörelsen fördelas på manlig och kvinnlig idrott,
4. beträffande jämställd idrott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr504 yrkande 1, 1990/91:Kr514, 1990/91:Kr525 yrkandena 5 och 6, 1990/91:Kr526 yrkande 2 och 1990/91:Kr528,
5. beträffande ridsporten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr522 yrkande 3,
6. beträffande handikappidrott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr513 yrkande 1, 1990/91:Kr522 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkande 4, res. 3 (m, fp)
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna 1990/91:Kr521 yrkande 2 samt 1990/91:Kr522 yrkandena 1 och 2 till Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 401028000 kr, res. 4 (c) res. 5 (v)
8. beträffande fråga om återställande av det lokala aktivitetsstödets realvärde
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr521 yrkande 1, res. 6 (v)
9. beträffande specialdestination av medel till flickors och kvinnors idrottsutövande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr350 yrkande 3,
10. beträffande stimulansbidrag för att stödja ridverksamheten för barn och ungdom
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr520, res. 7 (v)
11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Kr522 yrkande 7 till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10100000 kr., res. 8 (c)
12. beträffande idrottsföreningarnas resekostnader
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr507 och 1990/91:Kr522 yrkande 6, res. 9 (c)
13. beträffande fråga om utredning av skattereformens effekter för bowlingen m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr521 yrkande 5. res. 10 (v)
Stockholm den 21 mars 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), och Stina Eliasson (c).
Reservationer
1. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Med hänsyn" och på s. 6 slutar med "yrkandena 1,2 och 3" bort ha följande lydelse:
Som motionärerna bakom motion Kr521 framhåller är idrottsrörelsens centrala värderingar hotade i flera avseenden. Bl.a. kräver rörelsens framtid som en stor, självständig, demokratisk folkrörelse att den inte blir alltför beroende av kommersiella intressen. Rörelsen själv har i handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv" pekat på olika framsynta förslag till åtgärder för att idrottsrörelsen skall kunna bidra till att förändra och utveckla samhället och därmed ge medborgarna bättre fritidsinnehåll och -möjligheter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att de krav som idrottsrörelsen ställer på det vidare samhällsbygget blir föremål för en särskild politisk beredning. Beredningen bör arbeta med "Idrottspolitisk offensiv" som utgångspunkt. Företrädare för riksdagspartierna och idrottsrörelsen bör ingå i beredningen.
Med det anförda tillgodoses även syftet med motionerna Kr505 (fp) och Kr525 (mp) i här aktuell del (yrkandena 1, 2 och 3).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande idrottsrörelsens framtida inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr505, 1990/91:Kr521 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en politisk beredning för att behandla idrottsrörelsens framtida inriktning,
2. Statens representation i Riksidrottsstyrelsen (mom. 2)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att bevara idrottsrörelsens oberoende. Med utskottets synsätt är det RF som självständigt har att ta till vara sina möjligheter och lösa sina problem. Statens uppgift är att skapa gynnsamma förutsättningar härför, inte att styra verksamheten. Det är därför viktigt att idrottsrörelsen inte ges en halvoffentlig roll. Än mindre kan en politisering av rörelsen accepteras.
För att minska möjligheten till en sådan utveckling som utskottet enligt ovan anser måste motverkas bör regeringens representation i Riksidrottsstyrelsen avskaffas.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande statens representation i Riksidrottsstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr526 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statens representation i Riksidrottsstyrelsen,
3. Handikappidrott (mom. 6)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Av RFs" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Handikappidrotten är, som motionärerna bakom Kr513 anfört, värdefull och har sin givna plats inom den samlade idrottsrörelsen. Som motionärerna påpekar är den svenska handikappidrotten internationellt mycket framgångsrik. Värdet härav för den allmänna attityden till de handikappade är uppenbart. Inom handikappidrotten finns i dag 400 föreningar med cirka 60000 medlemmar. Utskottet vill framhålla det angelägna i att denna rörelse även i framtiden kan ta till vara de möjligheter för handikapprehabilitering som idrotten ger. Stat och kommun har ett särskilt ansvar att se till att fler människor med handikapp ges möjlighet till fysisk rekreation genom idrott.
Med det anförda tillgodoses i väsentlig mån även de här aktuella yrkandena i motionerna Kr522 (c) och Kr525 (mp).
Utskottet har i detta sammanhang noterat de synpunkter på handikappidrottens utveckling som framställts i motion Kr526 (fp).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande handikappidrott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr513, 1990/91:Kr522 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om handikappidrott,
4. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (mom.7)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Genom ett" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Regeringsförslaget innebär att det lokala aktivitetsstödet kan öka från 17 kr. till ca 28 kr. per aktivitet. Trots denna höjning har värdet av stödet realt minskat sedan det infördes. Med hänsyn härtill och till den stora roll som idrottsrörelsen spelar för att förverkliga syftet med samhällets ungdomsstöd anser utskottet att bidraget bör höjas till en nivå som motsvarar 35 kr. per bidragsberättigad aktivitet. Detta innebär att medelsbehovet bör räknas upp med -- utöver vad regeringen har föreslagit -- 41,4 milj.kr.
Därutöver bör anslaget till RF höjas med -- utöver regeringsförslaget -- 15 milj.kr. Genom en sådan höjning kommer RF att få större möjligheter till sådana satsningar som motionärerna bakom Kr522 framhållit som angelägna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr522 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Kr521 yrkande 2 till Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 457428000 kr.,
5. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (mom. 7)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Genom ett" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Som ett led i återställandet av det lokala aktivitetsstödets realvärde bör enligt utskottets mening bidraget höjas till en nivå som motsvarar 35 kr. per aktivitet. Medelsbehovet bör därför räknas upp med 41 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr521 yrkande 2 samt med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Kr522 yrkandena 1 och 2 till Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 442028000 kr.,
6. Fråga om återställande av det lokala aktivitetsstödets realvärde (mom. 8)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet är" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
När det lokala aktivitetsstödet infördes 1971 bestämdes det till 10 kr. per aktivitet. Skulle stödet realt vara lika stort i dag skulle det uppgå till strax över 50 kr. per aktivitet. Utskottet anser att stödets realvärde bör återställas. Riksdagen bör därför besluta att stödet senast den 1 juli 1993 skall uppgå till ett belopp som realt motsvarar dess värde då det infördes. Regeringen bör lägga fram förslag härom.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande fråga om återställande av det lokala aktivitetsstödets realvärde
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om återställande av det lokala aktivitetsstödets realvärde,
7. Stimulansbidrag för att stödja ridverksamheten för barn och ungdom (mom. 10)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet är" och slutar med "jämställd idrott" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas kritik av den nuvarande fördelningen av samhällets stöd till olika idrottsgrenar. Det är inte rimligt att en idrottsgren som ridning, där flickor dominerar, får ett sämre stöd än pojkidrotter som fotboll och ishockey.
Enligt utskottets mening är motionärernas förslag om ett särskilt stimulansbidrag välmotiverat. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag på tilläggsbudget om ett anslag på 25 milj.kr. för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande stimulansbidrag för att stödja ridverksamheten för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr520 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Medelsanvisningen till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. (mom. 11)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill" och på s. 13 slutar med "från regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna framhålla vikten av en effektiv dopningsbekämpning. En förutsättning för att RFs strävanden att motverka dopningen skall kunna bli framgångsrik är att den analysverksamhet som RF driver i samverkan med Stockholms läns landsting och även RFs kontrollverksamhet förblir effektiva. Dessa verksamheter måste alltså ges sådana resurser att de även i framtiden kan få en tillräcklig omfattning och kvalitet. Utskottet anser med hänsyn härtill att anslaget bör höjas till det av RF yrkade beloppet, 15,6 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr522 yrkande 7 och med anledning av proposition 1990/91:100 till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15600000 kr.,
9. Idrottsföreningarnas resekostnader (mom. 12)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Elitidrott bidrar ofta till att stimulera intresset för breddidrotten speciellt när det gäller barn och ungdomar. Ett svårt problem för elitidrotten är de resekostnader som deltagande i seriespel eller andra tävlingar medför för flertalet idrottsföreningar. Med hänsyn till de uttalanden som gjorts i frågan i årets budgetproposition förutsätter utskottet att regeringen i kommande förslag till medelsanvisning är beredd att föreslå tillskott av erforderliga medel så att reella möjligheter föreligger för en kostnadsutjämning framför allt vad avser föreningarnas resekostnader.
Med detta uttalande tillgodoses väsentligen också syftet med motion Kr507 (m).
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande idrottsföreningarnas resekostnader
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr522 yrkande 6 och 1990/91:Kr507 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om idrottsföreningarnas resekostnader,
10. Fråga om utredning av skattereformens effekter för bowlingen m.m. (mom. 13)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som ovan" och på s. 14 slutar med "inte erfordras" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att sådana effekter av skattereformen som beskrivs i motionen måste föranleda åtgärder från statsmakternas sida för att komma till rätta med idrottsföreningarnas problem till följd av reformen. Regeringen bör därför snarast låta utreda hur de beskrivna effekterna av skattereformen skall kunna undanröjas och redan under våren 1991 återkomma med förslag till åtgärder.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande fråga om utredning av skattereformens effekter för bowlingen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr521 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av åtgärder för att undanröja skattereformens effekter för bl.a. bowlingen.
Särskilda yttranden
1. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)
Kaj Nilsson (mp) anför:
Jag vill framhålla betydelsen av att idrottsrörelsen bevarar sin ställning som en organisation för fysisk rekreation med en bred bas av motionsidrott. Jag förutsätter vidare att de hot mot verksamhetens utveckling som ligger i en dominerande kommersialisering och i den svårupptäckta medicineringen ges tillräcklig uppmärksamhet av alla berörda intressenter.
2. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)
Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:
I anslutning till frågan om idrottsrörelsens framtida inriktning vill vi framhålla den stora betydelse som inkomsterna från spel och lotterier har för verksamhetens finansiering. Vi erinrar om att riksdagen uttalat sig för en översyn av lotterilagen varvid ett syfte har varit att ge folkrörelserna möjlighet att utveckla och förnya sin spel- och lotteriverksamhet.
3. Ridsporten (mom. 5)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:
Vi vill understryka vikten av att det utredningsarbete som utskottet omnämnt drivs skyndsamt och snarast leder till förslag till förbättringar av sportens förhållanden.