Höjd garanterad ränta 1994-1996 för vissa bostadshus
Betänkande 1993/94:BoU3
Bostadsutskottets betänkande
1993/94:BOU03
Höjd garanterad ränta 1994--1996 för vissa bostadshus
Innehåll
1993/94 BoU3
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om hur den av riksdagen våren 1993 beslutade reduktionen av de statliga bostadssubventionerna med 3 miljarder kronor på tre år skall genomföras. De med anledning av propositionen väckta motionerna avstyrks.
Mot utskottets beslut har reservationer avgivits från (s) och ett särskilt yttrande från (nyd). En meningsyttring från (v) har avgivits.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:8 föreslagit riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om höjd garanterad ränta för räntebidrag enligt äldre bestämmelser.
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna.
1993/94:Bo1 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare analys enligt vad i motionen anförts bör göras innan upptrappningen av den garanterade räntan genomförs 1995 och 1996.
1993/94:Bo2 av Jan Andersson (s) vari yrkas att regeringens proposition 1993/94:8 avslås.
1993/94:Bo3 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1993/94:8 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att när besparingen på bostadsområdet kan genomföras, skall den fördelas på hela bostadsbeståndet och samtliga upplåtelseformer.
1993/94:Bo4 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:8, 2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av effekterna av olika alternativa förändringar av bostadssubventionerna.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen föreslås godkänna vad i proposition 1993/94:8 förordats om höjd garanterad ränta för hus med statliga subventioner enligt 1992 års och äldre räntebidragsregler för nybyggnad, ombyggnad, energibesparande åtgärder och förvärv. Förslaget i propositionen sammanfattas på följande sätt.
För 1994 innebär förslaget att räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus som byggts 1988 eller tidigare minskas extra med mellan 7 kr/kvm för de senaste årgångarna och 17 kr/kvm för de tidigaste årgångarna. Sammantaget, inkl. den reguljära höjningen av den garanterade räntan, kommer bidragsminskningen för dessa hus att i genomsnitt uppgå till ca 34 kr/kvm 1994. För egnahem innebär förslaget en extra minskning av räntebidrag för 1994 med mellan 10 kr/kvm för de senaste årgångarna och 30 kr/kvm för de tidigaste. Tillsammans med den reguljära höjningen av den garanterade räntan minskar bidraget för egnahemmen med i genomsnitt 49 kr/kvm, vilket ger en nettokostnadsökning för dessa hus 1994 på ca 34 kr/kvm.
För 1995 och 1996 föreslås ett utlägg av de extra upptrappningarna, som innebär att alla årgångar får en extra höjning av den garanterade räntan. För 1995 innebär förslaget att räntebidraget minskas extra med mellan 7 kr/kvm för de senaste årgångarna hyres- och bostadsrättshus och 25 kr/kvm för de tidigaste och med mellan 20 och 36 kr/kvm för egnahemmen. Sammantaget med den reguljära höjningen av den garanterade räntan minskas därmed räntebidragen 1995 med i genomsnitt ca 44 kr/kvm för hyres- och bostadsrättshus och med 59 kr/kvm för egnahemmen. Nettokostnadsökningen för egnahemmen blir ca 44 kr/kvm.
För 1996 innebär förslaget en extra minskning av räntebidraget med mellan 18 kr/kvm för de senaste årgångarna hyres- och bostadsrättshus och 34 kr/kvm för de tidigaste. Sammantaget med den reguljära höjningen av den garanterade räntan kommer därmed räntebidragen att minska med i genomsnitt ca 55 kr/kvm. För egnahemmen innebär förslaget en extra minskning med mellan 34 och 50 kr/kvm och sammantaget med 73 kr/kvm, vilket netto ger en kostnadsökning på ca 55 kr/kvm.
För att få en rimlig balans mellan olika årgångar bör, enligt propositionen, subventionsnivån för hus för vilka bidragstiden för räntebidrag enligt 1992 års regler börjar 1994, 1995 eller 1996 anpassas till den som då gäller för de hus för vilka bidragstiden börjat tidigare. Det bör ske genom att den garanterade räntesatsen för det första året av bidragstiden höjs.
För egnahemmen föreslås en extra höjning av den garanterade räntan den 1 januari 1994 om 0,10 procentenheter för ärenden för vilka bidragstiden börjar 1992--1993. En höjning den 1 januari 1995 om 0,25 procenenheter föreslås för ärenden för vilka bidragstiden börjar 1992--1994 och med 0,40 procentenheter den 1 januari 1996 för ärenden för vilka bidragstiden börjar 1992--1995.
Motsvarande höjningar för hyres- och bostadsrättshusen per den 1 januari 1995 om 0,05 procentenheter och per den 1 januari 1996 om 0,15 procentenheter föreslås.
Utskottet
Bakgrunden till det nu behandlade regeringsförslaget om en reduktion av bostadssubventionerna, som sammanfattningsvis redovisats ovan, är den uppgörelse som hösten 1992 träffades mellan regeringen och Socialdemokraterna. Som en del av denna ingick att de statliga bostadssubventionerna från den 1 januari 1994 skulle reduceras med 3 miljarder kronor netto, dvs. sedan hänsyn tagits till en trolig ökning av bostadsbidragen.
Frågan om hur besparingen närmare skulle genomföras har behandlats av riksdagen hösten 1992 (yttr. 1992/93:BoU2y och bet. 1992/93:FiU1) och våren 1993 (yttr. 1992/93:BoU9y och bet. 1992/93:FiU30). Riksdagens beslut våren 1993 innebär att utgifterna för räntebidragen genom extra upptrappningar av de garanterade räntenivåerna bör minska med 0,5 miljarder kronor netto år 1994, med 1,0 miljard kronor netto år 1995 och med 1,5 miljarder kronor netto år 1996. Tyngdpunkten i besparingarna bör enligt riksdagsbeslutet ligga på det äldre beståndet av bostäder.
Förslaget om extra upptrappningar av den garanterade räntan i den nu behandlade propositionen har utarbetats i enlighet med riksdagens principbeslut i frågan våren 1993. Vad utskottet och riksdagen nu har att behandla är alltså dels regeringens förslag till hur, och inte om, det ovan refererade riksdagsbeslutet från våren 1993 om en indragning av bostadssubventionerna om 3 miljarder kronor avseende åren 1994--1996 skall genomföras och fördelas på olika upplåtelseformer, dels de motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet tidigare -- våren 1992 -- (se bl.a. bet. 1991/92:BoU23 s. 17) anfört om vikten av att se det bostadspolitiska finansieringssystemet som en del av samhällsekonomin i stort. I det sammanhanget anförde utskottet att en stillastående eller rent av tillbakagående ekonomi naturligen också påverkar de ekonomiska resurser som kan tillföras bostadssektorn. I beslutet våren 1993 gav finansutskottet uttryck för en liknande uppfattning (bet. 1991/92:FiU30 s. 152). Enligt finansutskottets mening är det med hänsyn till det statsfinansiella läget angeläget att bostadssubventionerna kan begränsas.
Enligt de båda utskottens nu redovisade uppfattning, som accepterats av riksdagen, är det således viktigt att se det bostadspolitiska stödsystemet i ett större samhällsekonomiskt perspektiv. En följd av detta synsätt är att också bostadssubventionerna kan behöva reduceras när det statsfinansiella läget så kräver. Bostadsutskottet vill för sin del tillägga att tilltron till statsmakternas intentioner och förmåga att ta det ansvar för bostadspolitken som kan anses falla på dem vinner i styrka om de åtaganden som görs präglas av långsiktighet. Att beslutet om den reduktion av bostadssubventionerna om vilken regeringen och Socialdemokraterna kom överens hösten 1992 i princip nu förverkligas är vid den nu redovisade uppfattningen knappast ägnat att förvåna.
Vad gäller regeringsförslaget som sådant har utskottet inte funnit anledning invända mot den metodik som använts för att genomföra den av riksdagen beslutade besparingen.
Besparingen i vad avser 1994 accepteras i motion Bo1 (c) medan i motionerna Bo2 (s), Bo4 (v) yrkande 1, dessa båda motioner i motsvarande delar, yrkas att besparingen inte skall genomföras. I motion Bo3 (s) i motsvarande del föreslås att besparingen inte nu skall genomföras och att den -- när den genomförs -- skall fördelas på hela bostadsbeståndet och samtliga upplåtelseformer. Med hänvisning till utskottets ovan redovisade uppfattning en uppfattning som utskottet inte finner skäl frångå, tillstyrker utskottet propositionen i motsvarande del och avstyrker motionerna Bo2 (s), Bo3 (s) och Bo4 (v) yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande delar. Ytterligare motiv för att genomföra besparingen avseende år 1994 är de relativt måttliga hyresökningar som kan väntas nästa år på grund av dels de hyresavtal som slutits, dels den begränsning av fastighetsskatten för hyres- och bostadsrättshus som blir följden om riksdagen accepterar det regeringsförslag som nyligen lagts fram i proposition 91. Hyreshöjningarna kommer enligt uppgift från Finansdepartementet mot bakgrund av dessa förutsättningar att hållas kring 3-procentsnivån vilket anges vara den lägsta på 25 år.
Utskottet övergår nu till att behandla besparingen avseende åren 1995 och 1996. I motionerna Bo2 (s), Bo3 (s) och Bo4 (v) yrkande 1 samtliga motioner i motsvarande delar yrkas avslag på regeringens förslag även i denna del. Också beträffande dessa år har förslaget i motion Bo3 (s) den ovan beskrivna inriktningen, dvs. besparingen bör inte genomföras nu. När den genomförs skall den, enligt motionärerna, fördelas på hela bostadsbeståndet och samtliga upplåtelseformer. I motion Bo1 (c) föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att ytterligare analys bör göras innan upptrappningen av den garanterade räntan genomförs 1995 och 1996. Slutligen förs i yrkande 2 i motion Bo4 (v) fram ett förslag med begäran hos regeringen om en utredning av effekterna av olika alternativa förändringar av bostadssubventionerna. Detta motionsförslag är av mera övergripande natur och inte hänförligt endast till besparingen avseende åren 1994--1996.
Mot förslagen i motionerna Bo1 (c) och Bo4 (v) yrkande 2 om analys och utredning av effekterna av en reduktion av bostadssubventionerna kan befogade invändningar inte resas. Utskottet har emellertid inte grund för annan uppfattning än att förberedelsearbetet i regeringens kansli såväl i vad avser tidigare regeringsförslag i frågan som det nu aktuella bedrivits så att också de i motionerna beskrivna frågorna övervägts. Det får dessutom anses ställt utom tvivel att regeringen även framöver följer frågan om effekterna av reduktionen av bostadssubventionerna.
Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker utskottet att besparingen genomförs i enlighet med förslaget i propositionen även i vad avser 1995 och 1996 m.m. Motionerna avstyrks till den del de står emot regeringsförslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande besparingen i vad avser 1994 att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:8 förordats i motsvarande del samt avslår motionerna 1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 och 1993/94:Bo4 yrkande 1 samtliga motioner i motsvarande del, res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande besparingen i vad avser 1995 och 1996 m.m. att riksdagen godkänner vad i proposition 1993/94:8 förordats i motsvarande del samt avslår motionerna 1993/94:Bo1, 1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 de båda sistnämnda motionerna i motsvarande del och motion 1993/94:Bo4 yrkandena 1 och 2 yrkande 1 i motsvarande del. res. 2 (s) men. (v) - delvis
Stockholm den 18 november 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) har avgivit följande reservationer.
1. Besparingen i vad avser 1994 (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Frågan om" och på s. 4 slutar med "25 år" bort ha följande lydelse:
Under det dryga år som gått sedan överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna träffades har privatekonomin för många försämrats avsevärt. Arbetslösheten har ökat starkt inte minst bland byggnadsarbetarna och bland ungdomarna. Antalet tomma lägenheter har ökat inte på grund av att de är för många utan därför att de ofta är för dyra för att kunna efterfrågas av dem som är bostadslösa eller av dem som vill byta bostad. Trots många tomma lägenheter finns mycket som tyder på att vi inom ett par år har brist på bostäder. Emellertid är bostadsproduktionen nu så låg att den är nere på den nivå som rådde i början på 1940-talet, mitt under andra världskriget. I motion Bo3 (s) anges att igångsättning av nya bostäder i år beräknas bli 10 000--15 000 lägenheter. Att i detta läge genomföra ytterligare indragningar av bostadssubventionerna är en åtgärd som inte går att försvara. I stället bör politiken utformas så att produktionen av bostäder blir så jämn som möjligt. En årlig nyproduktion på minst 25 000 lägenheter behövs för att möta bostadsmarknadens behov under återstoden av 1990-talet. Till detta kommer ett stort ombyggnadsbehov av bostäder.
En neddragning av bostadssubventionerna med 3 miljarder kronor under åren 1994--1996 framstår mot bakgrund av vad nu i korthet beskrivits som oförsvarlig och oacceptabel. Beräkningar har gjorts av Boverket och Statens institut för byggnadsforskning som visar att besparingen på räntebidragsanslaget under åren 1994--1996 uppgår till mera än 20 miljarder kronor jämfört med tidigare. Minskningen beror på en lägre nyproduktion av bostäder och en mindre omfattning av ombyggnadsverksamheten och en lägre räntenivå.
När bostadsutskottet våren 1993 (yttr. 1992/93:BoU9y) behandlade motioner i vilka föreslogs att besparingen skulle skjutas upp anförde utskottsmajoriteten (s, nyd) med instämmande av (v) bl.a. att en minskning av bostadssubventionerna kommer att innebära att kostnaderna för statskassan i ett längre perspektiv blir mångdubbelt större än den omedelbara minskningen av budgetunderskottet.
Även regeringen har sent omsider insett att bostadsmarknaden brottas med stora problem. Proposition 1993/94:76 -- Åtgärder för att stabilisera bostadskreditmarknaden -- får anses vara ett exempel på detta. Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen. Utan att nu gå in på de förslag som där förs fram får det anses närmast självklart att ett genomförande av reduktionen av bostadssubventionerna ytterligare försvårar förhållandet på bostadskreditmarknaden och fastighetsmarknaden. I propositionen konstateras bl.a. att "De förändrade ekonomiska förutsättningarna, som framför allt avspeglar sig i en vikande efterfrågan, har lett till en nedgång i bostadsbyggandet, med åtföljande konkurser hos byggföretag och arbetslöshet bland de anställda i byggbranschens olika förädlingsled". Att regeringen utifrån denna beskrivning föreslår besparingar, dvs. åtgärder som ytterligare ökar dessa problem, är förvånande för att inte säga ofattbart.
Vad nu ovan anförts visar klart att regeringens förslag om att besparingen i vad avser 1994 måste avvisas. Som anförs i motion Bo3 (s) kan det dock längre fram visa sig lämpligt att även bostadssektorn skall bidra till att sanera statens ekonomi. En kommande besparing måste då fördelas rättvist. Alla bostäder och samtliga upplåtelseformer måste vara med och bära sin del av bördan. Vad nu anförts om tidpunkten för en kommande besparing och om sättet för hur denna skall genomföras bör riksdagen med anledning av motion Bo3 (s) i motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna. Det nu anförda innebär också att vad i motionerna Bo2 (s) och Bo4 (v) yrkande 1 båda motionerna i motsvarande del förordats i allt väsentligt tillgodosetts.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande besparingen i vad avser 1994 att riksdagen inte godkänner vad i proposition 1993/94:8 förordats i motsvarande del samt med anledning av motionerna 1993/94:Bo2, 1993/94:Bo3 och 1993/94:Bo4 yrkande 1 samtliga motioner i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tidpunkten för när en besparing på bostadssektorn bör genomföras och fördelningen av besparingen på boendeformer m.m.,
2. Besparingen i vad avser 1995 och 1996 m.m. (mom. 2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Mot förslagen" och på s. 5 slutar med "emot regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:
Vad gäller besparingen i vad avser 1995 och 1996 m.m. vill utskottet hänvisa till vad ovan framförts och därutöver anföra följande. Det krav på ytterligare analys av effekterna av reduktionen av räntebidrag för dessa år som förs fram i motionerna Bo1 (c) och Bo4 (v) yrkande 2 finner utskottet välmotiverat. Utskottet har tidigare givit uttryck för samma oro som motionärerna för de konsekvenser som blir resultatet av reduktionen.
Det kan beräknas att de extra upptrappningarna höjer boendekostnaderna för en lägenhet om 75 kvm med ca 500 kr per månad avseende perioden 1994--1996 varav ca 400 kr per månad faller på de två sista åren i perioden. Till detta skall läggas ökade kostnader också på grund av den "reguljära" höjningen av den garanterade räntan. Sammantaget innebär dessa höjningar ökade månadskostnader på mer än 800 kr för treårsperioden.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör avslå propositionen även såvitt avser besparingen för åren 1995 och 1996 och med anledning av samtliga de motioner som behandlas i betänkandet ge regeringen sin mening till känna vad nu anförts om en analys av besparingseffekterna. Tillkännagivandet bör också omfatta överväganden om tidpunkten för besparingen och fördelningen av den på boendeformer m.m.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande besparingen i vad avser 1995 och 1996 m.m att riksdagen inte godkänner vad i proposition 1993/94:8 förordats i motsvarande del samt med anledning av motionerna 1993/94:Bo1, 1993/94:Bo2 och 1993/94:Bo3 de båda sistnämnda motionerna i motsvarande del och motion 1993/94:Bo4 yrkande 1 i motsvarande del samt motion 1993/94:Bo2 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om analys av effekterna av en besparing inom bostadssektorn, om tidpunkten för när besparingen bör genomföras och fördelningen av den på boendeformer m.m.
Särskilt yttrande
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anför:
I ett särskilt yttrande (nyd) våren 1993 i finansutskottets betänkande om den ekonomiska politiken (bet. 1992/93:FiU30) erinrades om att besparingen på bostadssubventionerna med 3 miljarder netto 1994 grundades på överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna från september 1992. I det särskilda yttrandet anfördes att Ny demokrati inte motsatte sig besparingen som sådan men ansåg att man kunde göra motsvarande besparingar på biståndet i stället. Detta vann inget gehör hos regeringspartierna eller hos Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna har både våren 1993 och nu föreslagit att man skall skjuta på besparingen. Detta är inte heller tillfredsställande med tanke på den osäkerhet för de boende, långivare och andra aktörer på marknaden som följer av ett sådant förslag.
Den tilltänkta besparingen i bostadssubventionerna ingick som ett led i Ny demokratis uppgörelse med regeringspartierna våren 1993. En förutsättning för att Ny demokrati skulle kunna komma överens med regeringspartierna har varit att:
stor hänsyn tas till de årgångar som i dag har de högsta kostnaderna, dvs. bostäder byggda från 1988 och framåt, att besparingen blir så liten som möjligt under 1994 och 1995, att besparingen i övrigt läggs ut så rättvist som möjligt.
Detta har så långt möjligt åstadkommits i den nu aktuella propositionen. Ny demokrati hade som framgick av det särskilda yttrandet hellre gjort motsvarande besparing inom något annat område men kunde inte nå majoritet för en sådan linje.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de båda reservationer som fogats till betänkandet.