Högskolor i stiftelseform
Betänkande 1992/93:UbU18
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU18
Högskolor i stiftelseform
Innehåll
1992/93 UbU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om överföring av två statliga högskolor till stiftelseform. Utskottet tillstyrker förslaget.
Utskottet vill alltså att riksdagen skall ge regeringen begärt bemyndigande att slutföra förhandlingar med endera Tekniska högskolan i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt Högskolan i Jönköping i syfte att bilda resp. stiftelse, högskolebolag och fastighetsbolag enligt de riktlinjer som regeringen angivit. Riksdagen bör enligt utskottet även godkänna regeringens förslag om principer för ramavtal mellan staten, stiftelserna och högskolebolagen samt om riktlinjer för finansiering av stiftelserna och bolagen. Som stiftelsekapital och reservfond används löntagarfondsmedel om sammanlagt högst 1,7 miljarder kronor för de båda stiftelsehögskolorna tillsammans. Utskottet tillstyrker ett tillägg i reglementet för Allmänna pensionsfonden, som i ett sammanhang ger föreskrifter om användningen av löntagarfondsmedel inte bara till de två stiftelsehögskolorna utan också till tre forskningsstiftelser, vilka utskottet behandlar i sitt betänkande 1992/93:UbU16.
Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets ställningstagande för såväl privatisering av statliga högskolor som användningen av medel från Allmänna pensionsfonden till annat än pensioner. De avvisar därmed propositionen i sin helhet. Reservationen stöds av Vänsterpartiet i en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform -- Mångfald för kvalitet föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som angivits i propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen, 3. att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som angivits i propositionen, 4. att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med vad i propositionen förordats.
Lagförslaget är fogat som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1992/93:231
1992/93:Ub157 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform.
1992/93:Ub158 av Rune Backlund och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studerandeavgifter i stiftelsehögskolor.
1992/93:Ub159 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:231.
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub644 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Hantverkets högskola.
1992/93:Ub687 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stiftelser.
Utskottet
Högskolor i stiftelseform
I de inledande avsnitten i propositionen tecknas en bild av universitetens och högskolornas uppgifter i samhällsutvecklingen och deras beroende -- i samspelet med samhället -- av snabbheten i kunskapsutvecklingen, det ökade kunskapsinnehållet i såväl varu- som tjänsteproduktion, den ökade komplexiteten i kunskapsinnehållet och den tilltagande internationaliseringen (s. 3--6). Den skisserade kunskaps- och samhällsutvecklingen kommer att göra det omöjligt, anförs det, att i framtiden centralt planera utbildningens inriktning och innehåll. Detta understryker betydelsen av flexibilitet och mångfald som drivkrafter för hög kvalitet.
Utbildningsministern erinrar om de riktlinjer han angav i proposition 1992/93:1 Universitet och högskolor -- frihet för kvalitet (bet. UbU3, rskr. 103) för den strukturella förändring av universitet och högskolor som genomförs parallellt med utbyggnaden av den högre utbildningen. Den strukturförändring som han förespråkade var följande:
(1) ökad frihet och skapande av incitament för utveckling och kvalitet inom statliga universitet och högskolor,
(2) fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten och fristående universitet och högskolor,
(3) förändrat, icke-statligt, huvudmannaskap för vissa universitet och högskolor.
De tre delarna av strukturförändringen kompletterar varandra för att göra hela universitets- och högskolesystemet mera mångfacetterat, framhåller utbildningsministern. Genom regeringens i proposition 1992/93:169, Högre utbildning för ökad kompetens, framlagda förslag fullföljs frigörelsen av de statliga universiteten och högskolorna, samtidigt som lagregler införs om tillstånd för fristående universitet och högskolor att utfärda vissa examina.
I den nu föreliggande propositionen fullföljs den tredje delen av regeringens strategi för en frigörelse av den högre utbildningen från statens detaljinflytande, nämligen genom förslag om högskolor i stiftelseform. Utbildningsministern anför att för den stiftelseägda högskolan avses inte den nya högskolelagen eller den nya högskoleförordningen komma att gälla. Det innebär att stiftelsehögskolan i jämförelse med de statliga universiteten och högskolorna tillerkänns en högre grad av frihet i fråga om planering och organisation av verksamheten. Det innebär vidare att statsmakternas rätt att genom ensidiga beslut styra verksamheten ersätts med en relation grundad på avtal mellan staten och högskolan. Stiftelsebildningen skall enligt förslaget göras möjlig genom att staten tillskjuter kapital för ett klart definierat syfte, nämligen att bedriva högre utbildning och forskning. För detta avses medel från de tidigare löntagarfonderna tas i anspråk. Staten skall därutöver ersätta stiftelsehögskolan för insatser inom forskning och utbildning.
Motiven för en överföring av högskolor till stiftelseform är flera, anges det. Utbildningsministern betonar att mångfald även i institutionella former är ett starkt redskap för främjande av den dynamik och den flexibilitet som i större utsträckning kommer att behövas i framtiden. Han hävdar att i andra länder anses mångfalden i ägandeformer berikande för såväl studenternas valfrihet som utbildningens kvalitet. Konkurrensen mellan olika huvudmän för skilda lärosäten kan väntas ge upphov till högre effektivitet i resursanvändningen och stimulera till ökad omsorg om studenterna. Med olika huvudmän säkerställs vidare den beslutade frigörelsen inom universitet och högskolor. Ett ökat antal icke-statliga högskolor vars förhållande till staten bygger på avtal betyder nämligen, enligt ministern, att det i framtiden kommer att finnas referensobjekt som staten inte direkt förfogar över. Därigenom kan t.ex. graden av central reglering av de statliga universiteten och högskolorna alltid ställas i relation till högskolor under annat huvudmannaskap.
Utbildningsministern redovisar i propositionen hur det förberedande arbetet med att överföra vissa högskolor till stiftelseform bedrivits och vilka diskussioner som därvid förts under det senaste året (s.14--19). Särskilt intresse för en stiftelsebildning har visats av Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Chalmers tekniska högskola i Göteborg (CTH) och Högskolan i Jönköping. De svar dessa högskolor avgivit är alla tre villkorat positiva, dvs. styrelserna är intresserade av en övergång till stiftelseform under redovisade förutsättningar som bör preciseras genom fortsatta diskussioner.
Frågan har därmed enligt utbildningsministern blivit så allsidigt beredd att regeringen nu bör begära riksdagens bemyndigande att vidta de åtgärder som slutligt krävs för att överföra KTH eller CTH samt Högskolan i Jönköping till stiftelseform. I Jönköping skall därvid en del av högskolan byggas ut till en internationell handelshögskola. Avsikten med att välja endera KTH eller CTH är dels att högskolor med likartat utbildningsutbud skall konkurrera med varandra, dels att verksamheter som bedrivs av olika huvudmän skall kunna jämföras.
I två motioner yrkas avslag på propositionen.
I motion 1992/93:Ub159 motsätter sig Socialdemokraterna såväl en överföring av statliga högskolor till privaträttslig form som att medel från de tidigare löntagarfonderna används i en sådan transaktion. Motionärerna anser att de föreslagna stiftelsehögskolorna inte kommer att öka friheten för studenter och anställda i högskolan. De kommer inte heller att bidra till ökad kvalitet i högskolesystemet. Regeringens förslag strider mot idén om konkurrensneutralitet och leder till ett segregerat högskolesystem. Förslaget inger dessutom starka konstitutionella betänkligheter, hävdas det i motionen. Det är orimligt och oförsvarbart att på detta sätt försöka binda kommande riksdagsmajoriteter och skapa skattefinansierade verksamheter utom räckhåll för demokratisk insyn och kontinuerlig omprövning. Motionärerna betonar att Allmänna Pensionsfonden skall användas till pensioner. -- Liknande principiella synpunkter mot stiftelsebildning utvecklas i motion 1992/93:Ub687 (s) yrkande 8, som väcktes under den allmänna motionstiden och således innan denna proposition lades fram.
I motion 1992/93:Ub157 avvisar Vänsterpartiet en ökad privatisering inom utbildningssektorn. Det är enligt motionen att dra en felaktig slutsats att tro att en sådan åtgärd skulle främja en positiv konkurrenssituation. Den tänkta interaktionen mellan högskolor med olika huvudmän i fråga om kreativitet, utbyte, utmaningar och idéer är fullt möjlig att uppnå mellan enbart statliga högskolor, anför motionärerna.
Innan utskottet tar ställning till motionerna och går in på behandlingen av regeringens förslag i dess olika delar, vill utskottet anmäla att det under utskottets beredning av detta ärende från Socialdemokraterna i utskottet har framställts yrkande om remissbehandling enligt 4 kap. 10 § riksdagsordningen av propositionen. De skäl som därvid åberopats är att regeringsförslaget inte har föregåtts av någon offentligt redovisad utredning. Ej heller har enskilda eller myndigheter lämnats tillfälle att yttra sig över förslaget, när det väl tagit form.
Utskottet har gjort den bedömningen att den begärda remissen skulle fördröja behandlingen av ärendet på ett sådant sätt att det skulle leda till avsevärt men. Bl.a. skulle en fördröjning av riksdagsbeslutet skapa osäkerhet i förhandlingsarbetet mellan departement och berörda högskolor och försena den administrativa processen inför omvandlingen till stiftelsehögskolor. Därigenom skulle det troligen bli omöjligt att genomföra stiftelsebildningen till den 1 juli 1994. Utskottet har därför med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen beslutat att inte sända ärendet på remiss.
Genom en offentlig utfrågning om högskolor i stiftelseform den 13 maj 1993 har utskottet inhämtat fakta och synpunkter under beredningen av ärendet. Deltagare i utfrågningen var företrädare för Utbildningsdepartementet, ett antal universitet och högskolor, Länsstyrelsen i Stockholms län, LO:s rättsskydd, Sveriges Universitetslärarförbund, SULF, och Sveriges Förenade Studentkårer, SFS.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1992/93:Ub157, 1992/93:Ub159 och 1992/93:Ub687 yrkande 8. Utskottet har tidigare godkänt regeringens strategi för förändringar av universitets- och högskolesystemet (bet. 1992/93:UbU3). Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att den tredje och sista delen av reformstrategin kan förverkligas. För de högskolor som enligt förslaget skall övergå till stiftelseform ger det förändrade huvudmannaskapet en ny frihet och speciella utvecklingsmöjligheter. Utskottet ser det som positivt att det är fråga om en teknisk högskola och en högskola, Högskolan i Jönköping, med inriktning mot entreprenörskap och småföretag. De ökade statliga insatserna på dessa områden som under alla förhållanden är nödvändiga kan därmed, som anförs i propositionen, ske i en form som har särskilda förutsättningar för framgång.
Utskottet tar här också upp motion 1992/93:Ub644 (m), vilken väckts under den allmänna motionstiden och vari åberopas regeringens planer på att ombilda vissa universitet och högskolor till stiftelsehögskolor. Motionären anser att Hantverkets folkhögskola i Leksand mycket väl skulle kunna etableras som högskola och ingå i ett sådant försök.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet som i detta sammanhang saknar aktualitet.
Stiftelsebildning, organisationsstruktur m.m.
Regeringen begär således i propositionen ett bemyndigande av riksdagen att till privaträttslig form få överföra två högskolor. Den närmare innebörden och omfattningen av det begärda bemyndigandet behandlas i det följande.
Enligt den principiella uppbyggnad av stiftelsehögskolorna som utbildningsministern förordar skall för var och en av de två högskolorna bildas en stiftelse, som huvudman för högskolan. Med resp. stiftelse som ensam ägare inrättas dels ett högskolebolag i vilket verksamheten vid högskolan bedrivs, dels ett fastighetsbolag för förvaltning av högskolans fastigheter.
Som stiftelsekapital tillförs stiftelsen enligt förslaget en särskild värdepappersportfölj, som regeringen återkommer till under avsnittet om finansiering. I stiftelsekapitalet ingår också aktierna i högskolebolaget. Aktierna i fastighetsbolaget tillförs inte som stiftelsekapital utan avses bli förvärvade av stiftelsen genom köp från staten. För att finansiera köpet föreslås stiftelsen få ett långfristigt lån från staten. Vid sidan av det fasta stiftelsekapitalet -- som inte får förbrukas -- tillförs stiftelsen medel att läggas i en reservfond.
Stiftelseformen innebär enligt utbildningsministern garantier för att högskolan blir varaktigt autonom. Stiftelseformen säkerställer också att det kapital staten avskiljer tjänar utbildning och forskning vid högskolorna. Han anför att stiftelsen dock är mer lämpad att utöva ägarrollen än att direkt driva verksamheten. Vad gäller högskoleverksamheten och fastighetsförvaltningen är aktiebolaget en lämpligare driftform. Aktiebolagets främsta fördel, framhåller ministern, är att frågor om ansvar, ledning och redovisning sedan länge är väl reglerade.
I stiftelseförordnandet anges ändamålet med stiftelsen. I detta bör enligt propositionen föreskrivas att stiftelsen såsom ensam ägare till det särskilda högskolebolaget skall verka för att det vid högskolan bedrivs utbildning och forskning på en internationellt hög nivå. Vidare bör i stiftelseförordnandet tas in delar av universitetens Magna Charta, undertecknad i Bologna år 1988, nämligen att "frihet i forskning och utbildning är högskolans grundläggande princip". -- Nämnda ändamålsbestämmelser bör ha sin motsvarighet i bolagsordningen för högskolebolaget som direkt bindande för bolagets ledning. -- I stiftelseförordnandet bör också som ett särskilt ändamål anges att stiftelsen skall lägga uppdrag, väsentligen forskningsuppdrag, till högskolebolaget, utöver vad som blir aktuellt till följd av statens utbildnings- och forskningsuppdrag. För detta ändamål avses användas avkastningen av den särskilda aktieportfölj som tillförs såsom stiftelsekapital. Bland övriga föreslagna moment i ett stiftelseförordnande finns en bestämmelse som innebär att, för det fall att stiftelsen skulle upplösas, stiftelsens tillgångar skall tillfalla staten för att användas till högre utbildning och forskning.
När det gäller styrelsernas sammansättning anförs bl.a. följande. I styrelsen för stiftelsen bör rektor vara självskriven ledamot, en ledamot tillsättas av regeringen och övriga ledamöter utses av en valförsamling på ca 15 personer. Valförsamlingen bör första gången utses av regeringen efter förslag från akademier eller liknande och också, när det gäller Högskolan i Jönköping, från andra fristående organisationer med intresse för högskolans verksamhet, vilka därefter ges rätt att utse valförsamling. Styrelserna för högskolebolaget och fastighetsbolaget utses av resp. bolagsstämma, där stiftelsen förfogar över samtliga röster. En minoritet av styrelseledamöterna i högskolebolaget bör utses på förslag av lärarna och studenterna. Personalorganisationerna representeras enligt vad som generellt gäller i aktiebolag. Rektor, slutligen, bör enligt förslaget utses av styrelsen i högskolebolaget efter en nominerings- och valprocedur som ger de verksamma vid stiftelsehögskolan ett avgörande inflytande i enlighet med vad som gäller när rektor utses vid de statliga universiteten och högskolorna.
Enligt propositionen finns det inget som hindrar ett enskilt rättssubjekt att själv bestämma att handlingar skall vara tillgängliga. Ändå har det från de berörda högskolornas sida bedömts ha ett särskilt värde att regler om offentlighet finns med i bolagsordningen. Utbildningsministern anser därför att grundläggande bestämmelser som syftar till att ge viss offentlig insyn bör tas in i såväl bolagsordning som i de ramavtal staten avses sluta med parterna. Frågor av betydelse i detta sammanhang är t.ex. information om lärarnas meriter och högskolans studiedokumentation samt, vad gäller studenterna, deras studieresultat och examina. Ministern anför att de mer detaljerade frågorna lämpligen regleras i avtal mellan staten och stiftelsehögskolan.
Utskottet delar uppfattningen, som uttrycks i propositionen, att egenskaperna hos en stiftelse som juridisk person -- att den utgör en självägande förmögenhet med ändamålet för verksamheten varaktigt fastlagt från början -- gör stiftelsen särskilt lämpad att vara huvudman för en högskola med oavhängig ställning. Den organisationsstruktur regeringen föreslår uppfyller enligt utskottet de krav som kan ställas på en tydlig rollfördelning i syfte att åstadkomma en effektiv drift av stiftelsehögskolans verksamhet. Utskottet utgår från att den närmare organisationsstrukturen anpassas till resp. högskolas förutsättningar. Vad i övrigt anförts om verksamhetens inriktning och styrelsernas sammansättning har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet vill understryka betydelsen av att offentlig insyn i största möjliga utsträckning garanteras.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt bemyndigande att bilda stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som angivits i propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen.
Statens förhållande till högskolor i stiftelseform
Utbildningsministern anser att de långsiktiga relationerna mellan staten och högskolor i stiftelseform bör anges i ramavtal. Avtalet som bör utformas som ett trepartsavtal mellan staten, stiftelsen och stiftelsens högskolebolag bör reglera bl.a. frågor rörande konkurrensneutralitet, beräkning av ersättningar, verksamhetens kvalitet och omfattning samt revision.
Sålunda bör staten i ramavtalen åta sig att ge stiftelsehögskolorna sådana förutsättningar för verksamheten som i allt väsentligt är lika gynnsamma som de som gäller för de statliga universiteten och högskolorna. Enligt utbildningsministerns mening skall staten ersätta stiftelsehögskolorna för prestationer och beräkna andra anslag på samma grunder som för statliga universitet och högskolor. Stiftelsehögskolorna skall dessutom ha samma möjligheter som statliga universitet och högskolor att från andra statliga myndigheter erhålla anslag, bidrag och uppdrag rörande forskning och utbildning.
När det särskilt gäller verksamhetens kvalitet framhåller utbildningsministern att det ankommer på stiftelsehögskolorna att påvisa kvalitet genom att delta i nationella och internationella utvärderingar. Stiftelsehögskolorna kommer, på samma sätt som andra enskilda utbildningsanordnare, att omfattas av det krav på tillstånd som enligt ett lagförslag i proposition 1992/93:169 ställs upp för rätt att utfärda vissa examina. Förutsatt att kvaliteten i verksamheten upprätthålls bör staten garantera stiftelsehögskolorna en minsta omfattning av grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning på eget programansvar t.o.m. läsåret 1998/99, anför utbildningsministern. Denna garanti bör ha innebörden att den anslagsmässiga utvecklingen vid stiftelsehögskolorna inte blir sämre än genomsnittligt vid de statliga universiteten och högskolorna.
Ramavtalet bör enligt propositionen gälla för 15 år, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009. Avtalstiden förlängs därefter med 15 år om det inte minst två år dessförinnan sagts upp av någon av parterna. Frånsett uppsägning till avtalstidens slut bör avtalet inte ensidigt kunna frånträdas av någondera parten under en löpande giltighetsperiod.
Till utskottet har inkommit en begäran från Utbildningsdepartementet om rättelse i det till propositionen fogade exemplet på ramavtal (bil. 3). Rättelsen avser ett tillägg sist i avsnittet om övertagande av rörelsen och gäller medel på högskolans räntekonto i Riksgäldskontoret. Tillägget har följande lydelse: "Likaledes förbinder sig staten att överföra eventuellt överskott på kontot till högskolebolaget".
Regeringen har föreslagit riksdagen att godkänna de principer för ramavtal som angivits i propositionen.
Utskottet, som inte har några invändningar mot vad som redovisats, anser att riksdagen bör lämna begärt godkännande i fråga om principer för ramavtal.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion 1992/93:Ub158 (c) vari begärs ett tillkännagivande om att studerandeavgifter inte skall få tas ut i stiftelsehögskolor.
Utskottet har noterat att berörda högskolor i de diskussioner som förts om en övergång till stiftelseform ansett att studerandeavgifter inte bör få förekomma (prop. s. 18--19). Enligt utskottets uppfattning bör avgifter inte tas ut för sådana utbildningar som i allt väsentligt motsvarar dem som ges vid statliga universitet och högskolor, såväl till omfattning som till nivå och insatser i övrigt. Då utskottet utgår från att vad som här anförts om studerandeavgifter beaktas vid den slutliga utformningen av avtalen, finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något uttalande i frågan. Riksdagen bör alltså avslå motion 1992/93:Ub158.
Stiftelsernas finansiering m.m.
När det gäller finansieringen av stiftelserna, vilken fråga berörts i det föregående, hänvisar utbildningsministern till att han i proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen framhöll att kapital finns tillgängligt i de förutvarande löntagarfonderna för en övergång till stiftelseform för några statliga högskolor. De börsnoterade aktier som avses kunna användas vid den här förordade stiftelsebildningen hämtas således från avvecklingsstyrelsen för löntagarfonderna (Fond 92--94).
Utbildningsministern framför nu att han anser att staten som fast stiftelsekapital till de båda stiftelserna -- utöver aktierna i resp. högskolebolag -- bör tillskjuta en särskild aktieportfölj till ett sammanlagt värde om ca 1000 miljoner kronor för de båda stiftelserna tillsammans. Detta fasta stiftelsekapital får inte förbrukas, endast avkastningen av detsamma.
För att bereda stiftelserna en större ekonomisk handlingsfrihet förslås att staten därutöver skall tillskjuta börsnoterade aktier till en reservfond, som får tas i anspråk i verksamheten. Denna reservfond som rättsligt sett också är att betrakta som stiftelsekapital bör uppgå till ett sammanlagt värde om ca 650 miljoner kronor.
I fråga om bolagens finansiering anförs i propositionen att högskolebolagens inkomster kommer att utgöras av ersättning för utförda uppgifter inom grundläggande högskoleutbildning, bidrag till forskning och forskarutbildning från fakultetsanslag, externa medel för forskning, inkomster av uppdragsutbildning samt gåvor och donationer.
Till fastighetsbolagen kommer i samband med bildandet att föras de statliga fastigheter eller byggnader som upplåtits för högskolans verksamhet. Fastighetsbolagens uppgift blir att äga och svara för förvaltningen av fastigheter och byggnader. Enligt propositionen kommer stiftelserna att erbjudas att köpa fastighetsbolagen av staten till ett pris som sätts efter den värderingsmetod som skall gälla när fastighetskoncernen för högskolefastigheter övertar sådana fastigheter. Staten kommer också att erbjuda stiftelserna lån som täcker hela köpeskillingen och med en löptid på 99 år.
Bland övriga frågor tas i propositionen upp pensionsfrågor, dvs. hur kostnaderna för resp. tidigare statliga högskolas pensionsskuld skall finansieras vid övertagandet av skulden, och personalfrågor. Utbildningsministern framhåller att staten skall verka för att all befintlig personal vid de aktuella högskolorna erbjuds anställning med likvärdiga anställningsförmåner i högskolebolagen vid en övergång till stiftelseform. Han anför vidare att professorer med fullmaktstjänst och andra befattningshavare med ordinarie tjänst bör kunna behålla sin statliga tjänst och endast betraktas som tjänstlediga då de tillträder en tjänst i högskolebolaget. För övriga anställda avses anställningsvillkoren regleras i avtal med personalorganisationerna.
Utskottet föreslår att riksdagen -- som regeringen begärt -- godkänner riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med vad i propositionen förordats.
Utbetalning av medel från de förutvarande löntagarfonderna
Som framgått av vad utbildningsministern tidigare anfört om stiftelsernas finansiering anser han att högskolestiftelsernas stiftelsekapital till en del skall utgöras av en värdepappersportfölj och att denna portfölj skall hämtas från de förutvarande löntagarfonderna. Huvuddelen av portföljen skall utgöra fast stiftelsekapital och en mindre del en reservfond som får användas i verksamheten.
I proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen föreslog regeringen att ca 10 miljarder kronor ur de förutvarande löntagarfonderna skulle tillföras som stiftelsekapital till tre nybildade stiftelser med uppgift att stödja forskning. Utbildningsministern förordar att beloppet nu bestäms till högst 10 miljarder kronor.
Utanordnande av medel från de förutvarande löntagarfonderna kräver ändring i reglementet för Allmänna pensionsfonden. Utbildningsministern anser det vara till fördel att reglera överförandet av medel till de olika stiftelserna i ett sammanhang. Riksdagen föreläggs därför nu ett förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.
Lagtekniskt bör ändringen enligt propositionen göras så att en ny punkt 10 fogas till de övergångsbestämmelser som hörde till lagen (1991:1857) om ändring i reglementet. I den nya punkten bör Riksförsäkringsverket åläggas att, efter beslut av regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11700 miljoner kronor från avvecklingsstyrelsen till fem skilda stiftelser. Högst 1700 miljoner kronor av dessa tillförs två stiftelser som bildas för att överföra två statliga högskolor till privaträttslig form. Fördelningen av medlen mellan högskolestiftelserna bör göras i enlighet med regeringens bestämmande.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. Någon överföring till stiftelserna kommer enligt propositionen inte att ske förrän särskilda regeringsbeslut har fattats för resp. stiftelses del.
Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1992/93:UbU16 behandlat regeringens förslag (prop. 1992/93:171) om en kulturvetenskaplig stiftelse med anknytning till Riksbankens Jubileumsfond. Utskottet föreslog att motsvarande medel, högst 1500 miljoner kronor, i stället skall doneras till Jubileumsfonden. Mot denna bakgrund bör den av regeringen föreslagna lagtexten ändras i enlighet härmed.
Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden med den i bilagan som Utskottets förslag betecknade lydelsen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub157, 1992/93:Ub159 och 1992/93:Ub687 yrkande 8,
res. (s)
2. beträffande etablering av Hantverkets högskola i Leksand att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub644,
3. beträffande bildande av stiftelser, högskolebolag och fastighetsbolag, m.m. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som angivits i propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen,
4. beträffande ramavtal mellan staten samt resp. stiftelse och högskolebolag att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som angivits i propositionen,
5. beträffande studerandeavgifter i stiftelsehögskolor att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub158,
6. beträffande finansiering av stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen, m.m. att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med vad i propositionen förordats,
7. beträffande utbetalning av medel från de förutvarande löntagarfonderna att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden med den i bilagan som Utskottets förslag betecknade lydelsen.
Stockholm den 25 maj 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Krister Örnfjäder (s), Ulf Kristersson (m), Birgitta Carlsson (c), Tuve Skånberg (kds) och Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Avslag på propositionen (mom.1)
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "Utskottet har" och slutar med "för framgång" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det förslag om överföring av två statliga högskolor till privaträttslig form, som regeringen nu lagt fram, inte är tillräckligt preciserat och berett för att kunna ligga till grund för riksdagens beslut. Utskottet finner det sålunda ytterst anmärkningsvärt och från konstitutionell synpunkt betänkligt att ett regeringsförslag som bl.a. innebär ett 15-årigt oåterkalleligt stiftelseavtal inte blivit föremål för den beredning och remissbehandling som regeringsform och riksdagsordning förutsätter. Riksdagen bör enligt utskottets mening ta ställning i ett så viktigt ärende först när förhandlingarna med berörda högskolor resulterat i ett färdigt förslag.
Genom en offentlig -- -- -- (= utskottet) -- -- -- Studentkårer, SFS. Vid denna utfrågning framgick bl.a. att grundlagsregler om tryckfrihet, offentlighet och sekretess inte kommer att bli tillämpliga i stiftelsehögskolor. Detta innebär att studenter och lärare i stiftelsehögskolor får en försvagad ställning, jämfört med i statliga högskolor.
Att överföra statliga högskolor till stiftelseägda bolag minskar kraftigt regeringens och riksdagens möjligheter att utöva kontroll över hur dess egna resurser används. Därtill kan utskottet inte finna att regeringen redovisat några väl grundade skäl för att överföra högskolor till stiftelseform. De föreslagna stiftelsehögskolorna kommer varken att öka friheten för studenter och anställda i högskolan eller bidra till ökad kvalitet inom högre utbildning och forskning. Den frigörelse av universitet och högskolor som eftersträvas kan uppnås inom det reformerade högskolesystem som börjar tillämpas den 1 juli 1993. Regeringens förslag kan, som utskottet ser det, leda till en segregering inom högskoleutbildningen. De berörda högskolorna skulle om förslaget genomfördes få konkurrensfördelar gentemot statliga universitet och högskolor. Utskottet vill särskilt peka på att Högskolan i Jönköping genom stiftelseförslaget får fasta forskningsresurser och därmed i detta avseende gynnas framför andra mindre och medelstora högskolor.
I likhet med motionärerna kan utskottet inte heller acceptera att medel från de förutvarande löntagarfonderna skall utnyttjas för att finansiera de föreslagna stiftelsehögskolornas verksamhet.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub157 och 1992/93:Ub159 samt med anledning av motion 1992/93:Ub687 yrkande 8 avslår propositionen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub157 och 1992/93:Ub159 samt med anledning av motion 1992/93:Ub687 yrkande 8 avslår regeringens förslag,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag avvisar regeringens förslag om privatisering av två statliga högskolor och att detta skall ske med hjälp av löntagarfondsmedel. Därvid instämmer jag i reservationen om avslag på propositionen. Detta mitt instämmande innebär också att jag avvisar förslaget om användning av löntagarfondsmedel för forskningsstiftelser (jfr bet. 1992/93:UbU16).
Regeringens lagförslag med av utskottet föreslagen ändring
Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
Bilaga
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 10, av följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
10. 10. Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av skall, efter beslut av regeringen, under år 1994 regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt överföra sammanlagt högst 11700 miljoner kronor högst 11700 miljoner kronor från avvecklingsstyrelsen från avvecklingsstyrelsen till högst fem stiftelser till högst fem stiftelser enligt följande enligt följande
--högst 6000 miljoner --högst 6000 miljoner kronor till en stiftelse som kronor till en stiftelse som regeringen bestämmer och regeringen bestämmer och som har till uppgift att som har till uppgift att stödja strategisk stödja strategisk forskning, främst inom forskning, främst inom naturvetenskap och teknik, naturvetenskap och teknik,
--högst 2500 miljoner --högst 2500 miljoner kronor till en stiftelse som kronor till en stiftelse som regeringen bestämmer och regeringen bestämmer och som har till uppgift att som har till uppgift att stödja miljöstrategisk stödja miljöstrategisk forskning, forskning,
--högst 1500 miljoner --högst 1500 miljoner
kronor till en stiftelse som kronor till Stiftelsen
regeringen bestämmer och Riksbankens Jubileumsfond
som har till uppgift att för det särskilda
stödja kulturvetenskaplig ändamålet att stödja
forskning samt kulturvetenskaplig forskning
samt
--högst 1700 miljoner
kronor till två stiftelser --högst 1700 miljoner
som bildas för att kronor till två stiftelser
överföra statliga som bildas för att
högskolor till överföra statliga
privaträttslig form; och högskolor till
skall fördelningen av privaträttslig form; och
medlen mellan dessa stiftelser skall fördelningen av
göras i enlighet med medlen mellan dessa stiftelser
regeringens bestämmande. göras i enlighet med
regeringens bestämmande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.