Högskolefrågor
Betänkande 1997/98:UbU12
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU12
Högskolefrågor
Innehåll
1997/98 UbU12
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett sjuttiotal yrkanden om olika högskolefrågor i motioner från allmänna motionstiden 1997 och tre från allmänna motionstiden 1996. Samtliga yrkanden avstyrks. Yrkandena handlar om vissa övergripande frågor, resurstilldelningen för grundutbildningen, lärarna i högskolan, studieorganisationen, tillträdesfrågor, kårobligatoriet, studenternas rättssäkerhet m.m. och vissa forskningsfrågor. M, c, fp, v, mp och kd har reserverat sig på flera punkter. Totalt finns det reservationer på 30 punkter.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1996 1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning. 1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om människors behov av vidareutbildning, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadseffektiva studieplatser.
Motioner från allmänna motionstiden 1997 1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagningssystemet till högskolan. 1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en elev skall vara godkänd i alla kurser för att erhålla grundläggande behörighet till högskolan. 1997/98:Ub406 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordisk överförbarhet av universitetsmeriter. 1997/98:Ub408 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmåner för idrottsmän vid universiteten. 1997/98:Ub409 av Hans Hjortzberg-Nordlund och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens och högskolornas lokaler. 1997/98:Ub415 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtydligande av högskoleförordningen vad gäller uppdragsutbildningen. 1997/98:Ub416 av Majléne Westerlund Panke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att tillgodoräkna sig innehållet i sin värnpliktsutbildning vid ansökan till olika studievägar. 1997/98:Ub420 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om vikten av att högskolan skyndsamt genomför det tredje uppdraget - det regionala ansvaret. 1997/98:Ub432 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av kårobligatoriet för distansstudier. 1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas 12. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa sanktioner mot de lärosäten som inte uppnår de uppsatta målen när det gäller nyanställning av kvinnliga professorer. 1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om incitament för universiteten att utöka platserna på enstaka kurser på C- och D-nivån enligt vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristfällig rättssäkerhet för studenter, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föreskrifter som högskolan får meddela, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgat ansvar för högskolorna för rådgivning till studenter. 1997/98:Ub459 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU-stöd. 1997/98:Ub460 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av svenskt näringsliv. 1997/98:Ub466 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingsarbete för att öka rekryteringen av personer med invandrarbakgrund till högre utbildning. 1997/98:Ub469 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge Riksdagens revisorer i uppdrag att utreda vilka effekter på svensk forskning som deltagandet i EU:s forskningsprogram har haft och därvid speciellt uppmärksammar de typer av effekter som behandlats i motionen. 1997/98:Ub470 av Gunnar Goude (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge Riksdagens revisorer i uppdrag att granska hur fördelningen av medel sker vid olika lärosäten, hur dessa principer överensstämmer med de beräkningsgrunder som används vid statens budgetarbete samt vilka konsekvenser för likvärdighet och kvalitet i utbildningarna det nuvarande anslagsförfarandet har. 1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarförsörjning och betydelsen av lärares kompetensutveckling, 19. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om avskaffande av kår- obligatoriet, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning på export. 1997/98:Ub477 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ta fram statistik som visar hur de olika forskningsanslagen, pengarna från näringslivet och de olika EU-bidragen fördelas mellan dessa olika samverkansformer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att högskolorna tar fram en policy vad gäller samarbetet mellan högskola och näringsliv, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i högskoleförordningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på ekonomiska kalkyler, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om samarbetet mellan högskola och näringsliv. 1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens och högskolans respektive roller, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett oberoende ackrediteringsinstitut, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolans ledning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarrekrytering och utveckling, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringsmål, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagningssystemet till högskolan, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot social snedrekrytering, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknik i undervisningen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationalisering, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livslångt lärande, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studenternas rättssäkerhet. 1997/98:Ub801 av Lennart Fridén (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra studiesituationen för studenter med dyslexi vid universitet och högskolor. 1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av forskningens frihet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för grundforskningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av fristående forskningsfinansiärer, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om att de före detta fristående forskningsstiftelserna måste återfå sin tidigare roll, dels om statens användning av deras medel, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i privaträttslig form, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetspremie i resursfördelningssystemet, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den högre utbildningens ledning och organisation, 14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur utbildningsfinansieringen kan anpassas till de studerandes önskemål och till behovet av återkommande kompetenshöjande utbildning, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre samverkan och kontakt mellan högskolorna och näringslivet, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationstekniken i den högre utbildningen. 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av grundutbildningsplatser på universitet och högskolor och åtgärder för att underlätta möjligheterna att välja kombinationer av kurser vid olika fakulteter och högskolor, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en genomgripande effektivisering av nuvarande sy-stem för antagning till grundutbildning vid universitet och högskolor, 41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänster vid universitet och högskolor, 42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med universitet och högskolor föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra effektiva rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och högskolor, 49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rationalisering av sektorsforskningen. 1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med ett samlat förslag angående hur rekryteringen till den högre utbildningen bland olika invandrargrupper skall öka, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalificeringstrappan som bör ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla systemet för tilldelning av högskolornas fasta forskningsresurser, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med förslag angående hur en kvalificering skall ske för högskolor som vill bli profilhögskolor inom sina respektive områden, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med ett strategiförslag kring hur rekryteringen av lärare kan ökas, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all offentlig forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad forskningsbudget, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med förslag på hur antagningsreglerna till högre utbildning för IB-studenter kan lösas, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggnad av postexaminakurser. 1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna för att etablera ett s.k. virtuellt universitet, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en digitalisering av universitetsbiblioteken. 1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningspolitiken, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forsknings- och teknologipolitiken. 1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappanpassning av högskolor och universitet. 1997/98:Kr518 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieplatser för elitidrottare vid universitet och högskolor. 1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansexamination. 1997/98:Jo544 av Inger Davidson (kd) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolor och universitet skall vara skyldiga att erbjuda alternativ till djurförsök, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studenters rätt att slippa utföra djurförsök. 1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om landsbygdens behov av FoU, utbildning och rådgivning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättandet av ett sammanhållet forskningsprogram för landsbygdens roll i samhället.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet sådana motioner från allmänna motionstiden 1997 som rör högskolan och som inte har samband med budgeten för år 1998. De motionsyrkanden som handlar om vissa bestämda utbildnings- eller forskningsområden behandlas dock i utskottets betänkande 1997/98:UbU13. Trafikutskottet har överlämnat tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996 som också behandlas här. Utskottet tar först upp ett antal övergripande frågor. Därefter behandlas i skilda avsnitt förslag om resurstilldelningen till högskolans grundutbildning, lärarna i högskolan, studieorganisationen i grundutbildningen, tillträde till grundutbildningen och övriga studentfrågor. Sist följer ett avsnitt om forskningen.
Övergripande frågor Moderata samlingspartiet beskriver i motion 1997/98:Fi205 en reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken. Den innebär i sammanfattning följande. Morgondagens företagande kommer att kräva mer kunskap hos medarbetarna, och kraven kommer att förändras under arbetslivets gång. Mot denna bakgrund anges i yrkande 20 ett antal element i en framåtsyftande utbildningspolitik. Utbildningen måste tillgodose mer varierade krav än hittills, vilket enligt motionärerna talar för att utbildningsväsendet öppnas för andra än de offentliga utbildningsinstitutionerna. Den offentliga utbildningsfinansieringen bör styras över från producenterna till elever och studenter. Gymnasieutbildningen bör integreras i företagen. Kraven på högsta möjliga kvalitet i den eftergymnasiala utbildningen leder till en annan utbyggnadsstrategi än den som regeringen valt. Universiteten och högskolorna bör utvecklas i olika riktningar och få ökad självständighet, och flera lärosäten bör privatiseras. Utbyggnad av teknisk utbildning bör prioriteras framför en allmän expansion. Kvalificerad eftergymnasial utbildning i samarbete med företag förordas som en väg att snabbt fylla kompetensbehoven. Livslångt lärande kan inte planeras av staten, utan det gäller i stället att skapa förutsättningar för andra att möta behoven. Personliga utbildningskonton är en attraktiv framtidsväg, som skulle gå att kombinera med ett system varigenom det offentliga stödet till eftergymnasial utbildning överförs från producenterna till studenterna. En forskningspolitik som bidrar till Sveriges växtkraft kräver enligt yrkande 21 ett antal element. För att forskningen skall kunna hålla högsta klass krävs ett starkt statligt engagemang men också en nära samverkan med företagen. I syfte att ge utrymme för de unika begåvningarna bör ett universitet utvecklas till ett masters- och doktoranduniversitet med speciella forskningsmöjligheter. Ett starkt näringslivsengagemang i främst de tekniska högskolorna är nödvändigt. Industridoktorandprogrammen bör förstärkas. Den akademiska utbildningen, oavsett inriktning, bör ges en entreprenöriell inriktning. I motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 1 påpekas att utbildnings- och forskningssystemen aldrig kan ses isolerade från resten av samhället. Företagsklimat, skatter, lönebildning, socialförsäkringar, arbetsmarknadsregleringar och själva synen på kunskap, lärande, ansvarstagande och individuell utveckling är alla en del av kunskapsmiljön. Tillkortakommanden i någon av dessa delar kan inte kompenseras av aldrig så goda insatser i de andra, anför motionärerna. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår de nu beskrivna yrkandena. Utskottet instämmer i det som sägs i det sist nämnda yrkandet, men utgår från att den uppfattningen ligger till grund för regeringens arbete och anser inte att ett tillkännagivande av riksdagen skulle ge någon anvisning om på vilket sätt regeringen borde förändra sin verksamhet. Åtskilliga av de förslag som ingår i de båda yrkandena i motion 1997/98:Fi205 har nyligen behandlats av riksdagen. Det gäller t.ex. förslag om nationell skolpeng, om kvalificerad yrkesutbildning och om utbyggnad av högskolan, som behandlades i utskottets budgetbetänkande 1997/98:UbU1, liksom frågan om universitetens och högskolornas självständighet i förhållande till staten, som behandlades i betänkande 1997/98:UbU3. Andra element i motionärernas förslag tas upp av utskottet i detta och andra betänkanden under våren 1998 i anslutning till andra motionsyrkanden. Fler högskolor bör övergå i privaträttslig form, säger Moderata samlingspartiet i motion 1997/98:Ub805 yrkande 6. Erfarenheterna från ombildningen av Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till stiftelser är goda, anser motionärerna. En lämplig kandidat för att övergå i fristående form är Kungl. Tekniska högskolan. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Motsvarande förslag behandlades av riksdagen vid förra riksmötet och avslogs då. Utskottet påpekade vid det tillfället att privatiseringen av Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping var förknippad med ett stort kapitaltillskott från de avvecklade löntagarfonderna, medan motionärerna inte sagt något om kapitaltillskott vid en privatisering av ytterligare högskolor (bet. 1996/97:UbU9). Inte heller den nu aktuella motionen tar upp den frågan. Frågan om hur den offentliga utbildningsfinansieringen kan anpassas till de studerandes önskemål och till behovet av återkommande kompetenshöjande utbildning bör utredas, sägs det i motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 14. Principer för vad som skall vara statens respektive den enskildes ansvar behöver definieras. I ett längre perspektiv bör den offentliga utbildningsfinansieringen styras över från producenterna till de studerande, anser motionärerna. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Utredning om ansvarsfördelningen mellan det offentliga, arbetslivet och den enskilde när det gäller kompetensutveckling pågår inom ramen för Kunskapslyftskommittén, som skall slutföra sitt arbete senast den 1 mars år 2000 (dir. 1995:67 och 1996:71). Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 kritik mot den centrala styrningen av högskolan. Enligt motionärerna motarbetar regeringen den större frihet som lärosätena vunnit på senare år, något som märks t.ex. i fråga om antagningen till högskolan. Det enda som skall fastställas på central nivå är krav på mångfald och jämställdhet, anser motionärerna. Staten skall vara garant för högskolesystemet som helhet - dess kvalitet och effektivitet samt att utbildningen är avgiftsfri och att det finns ett tillräckligt utbildningsutbud. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Samma förslag avslogs av riksdagen vid förra riksmötet (bet. 1996/97: UbU9). När det gäller antagningen till högskolan hänvisade utskottet till vad riksdagen året dessförinnan beslutat vid behandlingen av proposition 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m., och yrkandet om garanti för avgiftsfrihet och tillräckligt utbildningsutbud avstyrktes eftersom det var tillgodosett. Moderaterna och Kristdemokraterna tar i var sin motion upp frågor om rektor och styrelseordförande i högskolan. Enligt motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 10 skall styrelseordföranden (liksom nu gäller) vara extern och utses av regeringen, men motionärerna anser att regeringen till styrelseordförande inte skall få utse en aktiv politiker. Vidare skall rektor utses av högskolestyrelsen i stället för av regeringen. Kristdemokraterna anser enligt motion 1997/98:Ub489 yrkande 3 att högskolans styrelse själv bör utse sin ordförande. Motionärerna ser en uppenbar risk att den politiska styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning ökar om regeringen utser ordföranden. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena. Riksdagen har tidigare under detta riksmöte tagit ställning till regeringens förslag om högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12) och därvid avslagit motionsyrkanden av samma innehåll som de nu aktuella. Utskottet står fast vid de bedömningar som då gjordes. Idén om ett oberoende ackrediteringsinstitut är intressant och bör utredas, sägs det i motion 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 2. Ett sådant institut skulle ha till uppgift att utifrån ett antal klart och tydligt fastställda kriterier utvärdera kvaliteten på universitet och högskolor och tillhandahålla en ?varudekla- ration? för var och en av dem, alternativt fastställa en lägsta kvalitet som medger en ackreditering. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Högskoleverket har som en av sina huvuduppgifter att följa upp och utvärdera utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet inom högskolor med offentlig huvudman och att stödja och främja arbetet med att förbättra verksamhetens kvalitet. Dessa uppgifter har Högskoleverket även beträffande högskolor med enskild huvudman som av regeringen har beviljats examensrätt. När en enskild utbildningsanordnare ansöker om examensrätt, remitteras ansökan alltid till Högskoleverket innan regeringen fattar beslut. Utskottet anser inte att det finns anledning att bryta ut dessa uppgifter ur Högskoleverket. Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 42 att det skall uppdras åt Högskoleverket att i samverkan med lärosätena föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra rationaliseringar av verksamheterna inom högskolan. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Samma förslag avslogs vid förra riksmötet med hänvisning till att regeringen aviserat en proposition om vissa organisationsfrågor om bl.a. högskolans ledningsstruktur, tjänsteorganisation, fakultetsindelning m.m. (bet. 1996/97:UbU9). Utskottet vill nu hänvisa till vad riksdagen därefter beslutade med anledning av proposition 1996/97:141 (bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället tas upp i flera motioner. Moderaterna anser enligt motion 1997/98:Ub805 yrkande 18 att kontakten mellan högskolorna och företagen generellt sett är för dålig. Alltför få forskare och lärare rör sig mellan högskola och företag. Existerande samverkansformer mellan högskolor och näringsliv bör utvecklas och effektiviseras, anser motionärerna. Motion 1997/98:Ub477 (mp) tar upp frågor om de olika samverkansformer som finns. Motionären anser att det behöver tas fram statistik som visar hur de medel från olika källor som lärosätena disponerar fördelar sig mellan olika samverkansformer (yrk. 1). Varje lärosäte bör ta fram en policy vad gäller samarbetet med näringslivet (yrk. 2). Det bör införas regler i högskoleförordningen om att all samverkan mellan högskola och näringsliv skall regleras i avtal (yrk. 3). Det skall vara ett krav att varje samverkansprojekt har en ekonomisk kalkyl (yrk. 4). Slutligen vill motionären att frågan om samarbete mellan högskola och näringsliv ses över i en utredning (yrk. 5). Kristdemokraterna föreslår i motion 1997/98:N274 yrkande 16 att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning med inriktning på företagande och entreprenörskap. Utbildningen vinner på att kopplas till verkligheten i näringslivet, och företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger. I motion 1997/98:Ub420 (s) yrkande 2 understryks vikten av att högskolan skyndsamt genomför den tredje uppgiften - samverkan med det omgivande samhället. Motionärerna tänker särskilt på samverkan med de små och medelstora företagen. Det regionala ansvaret måste tydliggöras för samtliga lärosäten, anser de. Två motioner tar särskilt upp landsbygdens och glesbygdens behov. I motion 1997/98:A457 (mp) begärs en utredning om landsbygdens behov av forskning och utveckling (FoU), utbildning och rådgivning (yrk. 1) och att ett sammanhållet forskningsprogram för landsbygdens roll i samhället utarbetas utifrån denna utredning (yrk. 2). Ett bredare intresse från forskares sida för glesbygdens och landsbygdens behov är enligt motion 1997/98:Ub459 (s) önskvärt. Det finns goda förutsättningar att bl.a. i Värmland bygga vidare på en forskartradition med deltagarorienterad eller deltagarstyrd forskning. Motionärerna skisserar en process med nära FoU-stöd till lokalt utvecklingsarbete, som de menar borde kunna pågå under en treårsperiod. U t s k o t t e t avstyrker motionerna. Riksdagen beslutade vid förra riksmötet om en ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att samverkan med det omgivande samhället är en tredje uppgift för högskolorna, vid sidan av utbildning och forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete (1 kap. 2 §). När förslaget om detta lades fram i budgetpropositionen för år 1997 skrev regeringen att en viktig del av denna samverkan är att högskolan skall underlätta för den egna regionens företag, framför allt för de mindre och medelstora företagen, att utveckla sina kontakter med den akademiska världen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 88). Regeringen har därefter i regleringsbrev för år 1997 ålagt lärosätena att i ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället, t.ex. näringsliv, organisationer, kulturliv och folkbildning. Vilka handlingsplaner lärosätet har för detta skall framgå av årsredovisningen. I regleringsbrevet för år 1998 sägs att uppgiften bl.a. innebär att högskolorna skall spela en större roll som mottagare av erfarenheter och problem utifrån, att de skall informera om sin utbildning och forskning samt att de skall underlätta för det omgivande samhället att få tillgång till relevant information om forskningsresultat. Det sägs i regleringsbreven också att forskningssamverkan mellan högskola och näringsliv skall regleras i avtal. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att begära att detaljbestämmelser om sådana avtal förs in i högskoleförordningen. Till grund för den nyss nämnda ändringen i högskolelagen låg ett förslag från NYFOR-kommittén i betänkandet Samverkan mellan högskolan och näringslivet (SOU 1996:70). Riksdagen har enligt utskottets mening inte anledning att nu begära ytterligare utredning på detta område. Motion 1997/98:Ub409 (m) tar upp frågan om högskolornas rådighet över sina lokaler. Enligt motionärerna bör lärosätena ges ett större inflytande över sitt fastighetsbestånd genom att kontrollen över de statliga fastighetsbolagens aktiekapital överlåts till dem. Lärosätena bör också själva få avgöra vilka hyrestider som skall tillämpas i deras hyresavtal. U t s k o t t e t avstyrker motionen. De frågor som där tas upp berörs i betänkandena från Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning (SOU 1996:187 och 1997:96). Regeringens aviserade proposition om effektiviserad fastighetsförvaltning bör enligt utskottets mening avvaktas.
Resurstilldelning för grundutbildningen År 1993 infördes ett nytt system för resurstilldelning till högskolans grundutbildning (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Det bygger på att lärosätena får ersättning för den faktiskt genomförda verksamheten i stället för att som tidigare tilldelas resurser på förhand för den verksamhet som planerats. Ersättningen för genomförd verksamhet grundas dels på antalet studenter (ersättning för helårsstudenter, tidigare kallad studentpeng), dels på studenternas prestationer. Riksdagen fastställer ersättningsbeloppen för helårsstudenter respektive helårsprestationer inom olika utbildningsområden. Det var från början meningen att en tredje faktor skulle påverka resurstilldelningen, nämligen verksamhetens kvalitet. Utformningen av kvalitetsdelen i systemet ansågs dock behöva utredas närmare, varför det nya systemet kom att tas i bruk utan att kvalitetsfaktorn fanns med. Våren 1994 föreslogs ett system för utformning av kvalitetsdelen, avsett att tillämpas fr.o.m. treårsperioden 1997-1999 (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399). Systemet byggde på Kanslersämbetets bedömningar av lärosätenas program för kvalitetsutveckling. Följande år föreslog den nya regeringen att detta inte skulle sättas i verket. I stället skulle Kanslersämbetets bedömningar fortsätta utan koppling till resurstilldelningen. Riksdagen följde regeringens förslag (prop. 1994/95:100, bet. UbU15, rskr. 353). I motion 1997/98:Ub805 yrkande 8 (m) sägs att kvalitetspremie bör införas i resurstilldelningssystemet. Detta kan enligt motionärerna stimulera de insatser flertalet lärosäten gör för att utveckla utvärderingen av den egna verksamheten. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Ett program för att systematiskt granska samtliga lärosätens program för kvalitetsutveckling inleddes av Kanslersämbetet och har sedan förts vidare av Högskoleverket. Hittills har granskningar av kvalitetsarbetet vid mer än hälften av lärosätena publicerats. Högskoleverket har också lämnat en rapport om granskningsprogrammet efter halva tiden (Högskoleverkets rapportserie 1997:41 R). Rapporten ger stöd för bedömningen att granskningsprogrammet stimulerar lärosätenas arbete med kvalitetsutveckling. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till att bygga in en kvalitetsfaktor i resurstilldelningssystemet. Det behövs incitament för universiteten att öka utbudet av fristående kurser på C- och D-nivå, hävdar Vänsterpartiet i motion 1997/98:Ub458 yrkande 3. Behovet av individuell handledning gör C- och D-kurserna dyrbara, mätt per student. Resurstilldelningssystemet snarast motverkar ett ökat utbud av sådana kurser, eftersom de ersätts med samma belopp som grundkurser, där kostnaderna är mindre. Motionärerna vill ha en utredning av detta problem. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Det är riktigt att kurser på nivåerna 41-60 och 61-80 poäng (C- och D-kurser) i ett ämne ofta är dyrbarare att genomföra än grundkurser. Resurstilldelningssystemet som riksdagen har godkänt styr resurstilldelningen till varje lärosäte, men är inte avsett att direkt kopieras i lärosätets interna hantering när medel fördelas mellan olika verksamheter. Det är meningen att högskolestyrelsen skall disponera de samlade resurserna på bästa sätt med hänsyn till de krav som statsmakterna ställt på verksamheten och i enlighet med styrelsens egna prioriteringar. Statsmakternas krav kommer till uttryck bl.a. i de s.k. examensmålen. Vid beslutet om budget för år 1997 infördes examensmål för magisterexamen. Därmed blir det nödvändigt för lärosätena att i större omfattning än de hittills behövt göra anordna kurser på C- och D-nivå, eftersom sådana kurser måste ingå i en magisterexamen. Även de nyligen införda examensmålen för forskarutbildningen kommer att verka som incitament för att anordna C- och D-kurser. Utskottet har vidare inhämtat att antalet studenter i C- och D-kurser i absoluta tal ökade kraftigt mellan åren 1994/95 och 1996/97, alltså redan innan examensmål infördes för magisterexamen och examina i forskarutbildningen. Lärosätenas interna resursfördelning tas upp i motion 1997/98:Ub470 (mp). Olika lärosäten hanterar de resurser de får av staten helt olika. För samma utbildning kan berörda institutioner vid ett lärosäte disponera helt andra resurser än vid ett annat lärosäte. Som exempel nämns psykologutbildningen. Motionären anser att det är av stort intresse att veta vilka effekter avregleringen haft på utbildningarnas kvalitet, omfattning och likvärdighet vid olika lärosäten. Han föreslår att riksdagen skall uppdra åt Riksdagens revisorer att granska detta. U t s k o t t e t avstyrker motionen. Riksdagens revisorer beslutar själva om vilka frågor de skall granska. Utskotten brukar beredas tillfälle att lämna förslag till granskningsämnen. I den sakfråga som motionären tar upp vill utskottet påpeka att det inte har varit statsmakternas avsikt att lärosätena skulle fördela resurserna internt efter exakt samma modell som staten använder vid sin fördelning till lärosätena. Likvärdighet mellan utbildning vid olika lärosäten garanteras i det nuvarande styrsystemet genom examensordningen, som ingår som bilaga till den av regeringen utfärdade högskoleförordningen (1993:100). I högskolelagen finns inte någon bestämmelse om likvärdighet, men däremot om att verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås (1 kap. 4 §). Högskoleverket genomför som nyss nämnts granskningar av alla lärosätens arbete med kvalitetsutveckling. Dessutom genomför verket nationella utvärderingar bl.a. av olika utbildningsprogram.
Lärare Tre partier tar upp frågan om lärarförsörjningen i högskolan. Centerpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub810 yrkande 7 att regeringen skall återkomma med ett strategiförslag kring hur rekryteringen av lärare kan ökas. Folkpartiet anger i motion 1997/98:Ub474 yrkande 3 ett antal vägar för att öka examinationen i forskarutbildningen till minst 2 000 per år, vilket är nödvändigt med tanke på att högskolan expanderar och på de stora pensionsavgångar som förestår. Motionärerna påpekar också vikten av de anställda lärarnas kompetensutveckling, både inom ämnet och när det gäller pedagogiken. Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub489 yrkande 4 åsikten att de 236 miljoner kronor som regeringen i budgetpropositionen har tillfört lärarnas kompetensutveckling inte räcker till. Det krävs även medel som möjliggör en ökad lärarrekrytering och en satsning på kringresurser, t.ex. bibliotek, lokaler och tekniska hjälpmedel. Motionärerna vill bygga ut grundutbildningen i långsammare takt än regeringen föreslagit, bl.a. för att undvika kvalitetsförsämring på grund av lärarbrist. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. I den statsbudget för utgiftsområde 16 som riksdagen beslutade om i december 1997 tillförs lärosätena ytterligare medel för lärares kompetensutveckling. Mot bakgrund av bl.a. högskolans behov av lärare, såväl med hänsyn till den pågående expansionen som till de stora pensionsavgångar som väntas i början av 2000-talet, fastställdes examensmål för forskarutbildningen som innebär att väsentligt fler doktorer skall examineras under de två kommande treårsperioderna (1997-1999 och 2000-2002) än hittills. Vidare beslutades om förändringar i forskarutbildningen som syftar till en effektivisering som ökar examinationsfrekvensen. Ökade resurser avsattes för studiefinansiering i forskarutbildningen, likaså i syfte att bidra till att examensmålen uppnås. Det framgår av budgetpropositionen att även Riksbankens Jubileumsfond har avsatt medel för att stödja icke finansierade doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap som befinner sig i slutskedet av sin forskarutbildning, så att de kan slutföra denna inom de närmaste åren. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:Ub474 att bas- årsutbildning inte skall bedrivas inom högskolan utan enbart i komvux. Hittillsvarande erfarenheter tyder på att basåret som anordnas inom högskolan har större positiv betydelse för rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning än vad basåret i komvux har. Mot bakgrund av vad utskottet här redovisat finns det inte anledning att riksdagen gör något tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena. Miljöpartiet upprepar i motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 sitt förslag om en ny tjänstestruktur för lärare inom högskolan. Enligt motionen behövs det ökad rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänsterna, vilket bör åstadkommas genom att man inför tidsbegränsade förordnanden på alla lärartjänster. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till riksdagens beslut i oktober 1997, där ett motsvarande yrkande från Miljöpartiet avslogs (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Riksdagen godkände i oktober 1997 regeringens förslag i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141), om bl.a. principer för uppställande av rekryteringsmål för professorer, syftande till ökad jämställdhet. Regeringen skrev i propositionen att om något lärosäte inte uppfyller de uppställda rekryteringsmålen kan regeringen komma att föreslå att medel inom lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning hålls inne såsom reservation. Dessa medel skulle då endast få användas till kostnader för ytterligare nyanställda professorer av underrepresenterat kön. I motionerna 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 12 och 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 5 invänder motionärerna mot att rekryteringsmålen skall kunna användas på detta sätt. Kristdemokraterna stöder förslaget om att införa rekryteringsmål, men menar att ökad jämställdhet inte kan påtvingas utan bara främjas genom att förutsättningarna skapas. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Liksom när motsvarande förslag behandlades i anslutning till den nyss nämnda propositionen (bet. 1997/98:UbU3) hänvisar utskottet till att såväl Högskollärarutredningen som Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har ställt sig bakom tanken att lärosätenas förmåga att uppfylla rekryteringsmålen tillmäts betydelse vid statsmakternas resursfördelning.
Studieorganisation Inom den högre utbildningen bör det enligt Centerpartiet (i motion 1997/98:Ub810 yrk. 12) utformas särskilda kurser för dem som har en akademisk examen och som önskar vidareutbildning. Viss sådan verksamhet förekommer inom högskolan, men motionärerna vill se en utbyggnad av sådana kurser, i motionen kallade postexaminakurser. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Det styrsystem som numera gäller för den grundläggande högskoleutbildningen innebär att statsmakterna endast i mycket begränsad utsträckning bestämmer om kursutbudet vid ett lärosäte. Ansvaret för detta är överlämnat till högskolestyrelserna, som har att beakta vad regeringen angivit som utbildningsuppdrag för respektive lärosäte. Regeringen har de senaste åren i regleringsbrev - som ett generellt utbildningsuppdrag för samtliga lärosäten - föreskrivit bl.a. att kurser för fortbildning och vidareutbildning skall ges i minst samma omfattning som tidigare. Därmed avses självfallet även kurser för vidareutbildning av personer som har akademisk examen. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till att särskilt peka ut kurser av detta slag. Enligt Folkpartiet i motion 1997/98:Ub474 yrkande 20 bör det inte behövas regeringsbeslut för att ett lärosäte skall kunna anordna uppdragsutbildning för en uppdragsgivare från utlandet. Det borde vara varje högskolas eget ansvar, menar motionärerna. En mer restriktiv syn på uppdragsutbildning förs fram i motion 1997/98:Ub415 (s), där motionären hävdar att uppdragsutbildning endast bör få ges i form av skräddarsydda kurser, direkt anpassade till beställarens behov, att det på utbildningsbevisen för uppdragsutbildning klart skall framgå att det rör sig om uppdragsutbildning samt att begrepp som ?högskolepoäng? och ?poäng? inte bör få användas i marknadsföring eller utbildningsbevis. Detta bör förtydligas i högskoleförordningen, anser hon. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå båda yrkandena. Regeringen utfärdade i november 1997 - således efter det att motionerna väcktes - en förordning (1997:845) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Enligt denna får ett universitet eller en högskola bedriva uppdragsutbildning som knyter an till sådan grundläggande högskoleutbildning som lärosätet har examensrätt för. Enligt 2 § krävs det dock regeringens medgivande i varje särskilt fall, om uppdragsgivaren är från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examens- eller kursbevis enligt bestämmelserna för grundläggande högskoleutbildning, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på grundläggande högskoleutbildning (7 §). De som har gått igenom sådan uppdragsutbildning som avses i 7 § har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande högskoleutbildning (8 §). Att meddela bestämmelser av detta slag är enligt utskottets mening normalt en uppgift för regeringen. Utskottet anser inte att riksdagen har fått anledning att ta initiativ till ändring av de bestämmelser som regeringen nyligen har meddelat. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 26 sägs att möjligheterna att fritt välja ämneskombinationer över fakultetsgränserna måste förbättras. Universiteten bör öka samordningen i kursplaneringen och förbättra informationen till studenterna om olika möjligheter till ämneskombinationer, skriver motionärerna. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet (bet. 1996/97:UbU1) vill utskottet peka på att det regelverk som gäller för högskolans grundutbildning inte lägger några hinder i vägen för att kombinera kurser från olika fakulteter och lärosäten. Riksdagen har enligt utskottets mening inte underlag för att göra någon bedömning av hur lärosätena planerar sitt kursutbud och informerar sina studenter om kombinationsmöjligheterna. Användningen av informationsteknik (IT) i den högre utbildningen tas upp i flera motioner. Moderata samlingspartiet pläderar i motion 1997/98:Ub805 yrkande 19 för att IT skall vara ett integrerat hjälpmedel i utbildningen. Staten bör enligt motionärerna ställa krav på samtliga lärosäten att erbjuda kurser och information via IT, och fler kurser än i dag bör erbjudas på distans med hjälp av IT. Det behövs också fler utbildningsplatser med inriktning mot data, telekommunikation och elektronik, anser motionärerna. I motion 1997/98:K333 yrkar Moderaterna att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna för att etablera ett s.k. virtuellt universitet, antingen som en självständig enhet eller som en del av ett existerande lärosäte (yrk. 16). Enligt motionärerna har biblioteken en viktig roll i breddningen av IT-användningen. De anser att staten bör gå före genom att digitalisera universitetsbiblioteken (yrk. 17). Kristdemokraterna säger i motion 1997/98:Ub489 yrkande 13 att IT är ett bra hjälpmedel i utbildningen, men att det aldrig kan ersätta den personliga kontakten mellan lärare och studenter och mellan studenter inbördes. I motion 1996/97:T917 (kd) yrkande 12 säger motionären att IT möjliggör för envar att vidareutveckla sin kompetens både som en del av arbetet och på fritiden. Individens kompetensutveckling skall i första hand styras av individen själv, framhåller motionären. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. I december 1997 behandlade riksdagen ett antal motionsyrkanden om utveckling av virtuell högskoleutbildning, öppna universitet och distansutbildning med hjälp av IT (bet. 1997/98:UbU1). Yrkandena avslogs med hänvisning till det utredningsarbete som pågår inom Distansutbildningskommittén, och som skall slutredovisas i maj 1998. Utskottet anser att riksdagen av samma skäl bör avslå även de nu refererade motionsyrkandena. Vidare vill utskottet påpeka att regeringen - i enlighet med vad som förutskickades i den senaste budgetpropositionen - i det generella utbildningsuppdraget till lärosätena har föreskrivit att dessa skall anpassa utbildningsutbudet i riktning mot områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka, och att de skall beakta behovet av utbildade inom det informationstekniska området. Alla universitet och flertalet högskolor har börjat göra bestånden i sina bibliotek sökbara och beställningsbara på Internet. Vissa lärosäten har också börjat publicera egna rapporter och avhandlingar (material utan kommersiellt intresse) på Internet. Distansutbildning tas upp i motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och 1997/98:T815 yrkande 3 (båda c). I det förstnämnda yrkandet skriver motionärerna att det nya resursfördelningssystemet för högskolan på flera håll har lett till att distansutbildningen krympts. Orsaken är att sådana kurser generellt är dyrare för lärosätena att bedriva, samtidigt som genomströmningen är lägre än för reguljär utbildning, varför distanskurser genererar lägre ersättning från staten till lärosätena. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma med förslag till hur högskolans distansutbildning skall stärkas. I den sistnämnda motionen sägs att möjligheterna till distansexamination behöver utvecklas ytterligare. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå även dessa yrkanden med hänvisning till den pågående utredningen i Distansutbildningskommittén. Motion 1996/97:T917 (kd) innehåller också ett yrkande om kostnadseffektiva studieplatser (yrk. 20). På flera universitet har man enligt motionären kunnat utnyttja befintliga lärosalar effektivare genom att bygga datanät i områden med studentbostäder. I Stockholm har planerna på detta strandat på oenighet mellan lärosätena, sägs det i motionen. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Utskottet anser inte att detta är en fråga för riksdagen. Det kan tilläggas att enligt vad utskottet inhämtat från Stockholms universitet har numera alla bostadsområden inom Stiftelsen Stockholms Studentbostäder fått datanät. Betydelsen av detta för lärosätenas utnyttjande av sina lärosalar begränsas dock av att en jämförelsevis mycket liten andel av studenterna vid högskolorna i Stockholmsområdet bor i särskilda studentbostäder. Livslångt lärande är enligt Kristdemokraterna i motion 1997/98:Ub489 yrkande 15 allt viktigare på grund av de allt snabbare samhällsförändringarna. Distansutbildning, fristående kurser, deltidskurser, kvällskurser och sommarkurser är studieformer som ger möjlighet till studier i flera olika, fritt valda skeden av livet. Dessa studieformer bör därför främjas, anser motionärerna, som också pekar på personliga utbildningskonton som en möjlighet att främja vidareutbildning. U t s k o t t e t föreslår att yrkandet avslås av riksdagen. Om vikten av livslångt lärande har utskottet inte någon annan uppfattning än motionärerna. Distansutbildningen är, som nyss nämnts, föremål för utredning. Utredningens huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder. Vikten av att lärosätena erbjuder kurser för fortbildning och vidareutbildning understryks av regeringen i det generella utbildningsuppdraget i regleringsbrevet. Omfattningen av denna verksamhet skall framgå av årsredovisningarna. Motionsyrkanden, bl.a. från Kristdemokraterna, som särskilt gäller personliga utbildningskonton behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU14. Centerpartiet och Kristdemokraterna tar i motionerna 1997/98:Ub810 (c) yrkande 2 respektive 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 14 upp behovet av åtgärder när det gäller invandrare med utländsk högskoleutbildning. För att underlätta för dessa invandrare att komma in på arbetsmarknaden föreslår Centerpartiet att det inrättas ett separat program inom högskolan där den enskilde dels kan komplettera sin utbildning, dels få kvalificerad undervisning i svenska och fackspråk. En tredje del av utbildningen skall vara riktad yrkespraktik. Kristdemokraterna vill att invandrare med akademisk utbildning efter ankomsten till Sverige skall få sin utbildning jämförd med motsvarande svensk. De anser också att invandrare skall erbjudas att delta i kompletterande utbildning och i speciella kurser i svensk yrkesterminologi. EU:s insatser på utbildningsområdet bör enligt motionärerna begränsas till att främja rörlighet och utbyte, inte inriktas på att harmonisera utbildningssystemen. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Möjlighet för invandrare med utländsk högskoleutbildning att få sin utbildning jämförd med motsvarande svensk finns sedan länge. Högskoleverket genomför sådana bedömningar efter ansökan. Bedömningarna resulterar i utlåtanden som är avsedda att underlätta för arbetsgivare att bedöma personens utbildningsnivå. I de fall Högskoleverket anser att det behövs komplettering på högskolenivå rekommenderas invandraren att ta kontakt med den högskola som har medverkat vid verkets bedömning. Den begränsning av EU:s insatser på utbildningsområdet som nämns av Kristdemokraterna finns fastslagen i artiklarna 126 och 127 i EG-fördraget. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att invandrare med utländsk högskoleutbildning får möjlighet att komplettera den inom det svenska högskoleväsendet på ett sådant sätt att de kan komma in på arbetsmarknaden och att deras utbildning tas till vara. Detta är angeläget både ur de enskilda individernas synpunkt och för det svenska samhällets skull. År 1995 infördes, som en särskild åtgärd betingad av läget på arbetsmarknaden, s.k. aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. En särskild förordning (1995:889, ändr. senast 1996:1575) utfärdades för aspirantutbildningen. Utbildningen skall omfatta 40 poäng och bestå av dels teoretiska studier, dels praktik på en arbetsplats. De teoretiska studierna skall ge sådana fördjupade kunskaper som är av värde för praktiken. Under de två läsåren 1995/96 och 1996/97 var aspirantutbildningen ett särskilt uppdrag för nio respektive tretton lärosäten som tilldelades särskilda medel för detta. Fr.o.m. budgetåret 1997 har det ingått i det generella utbildningsuppdraget till alla lärosäten att vid behov erbjuda särskild teoretisk och praktisk utbildning för arbetssökande med utländsk högskoleutbildning enligt den nyss nämnda förordningen. Samtidigt skrevs det in i det generella utbildningsuppdraget att lärosätena bör uppmärksamma att studenter med invandrarbakgrund kan behöva särskilt stöd och att lärosätena vid behov skall anordna stödundervisning i svenska. Både beträffande aspirantutbildning och särskilt stöd till invandrarstudenter ligger alltså numera ansvaret för att bedöma behoven på varje lärosäte. Högskoleverket har på regeringens uppdrag följt upp aspirantutbildningen under de två första läsåren (Högskoleverkets rapportserie 1998:6). Det framgår av uppföljningen att ca 2 400 platser erbjöds inom aspirantutbildningen, men bara 740 faktiskt utnyttjades. Förutom problem med kort planeringstid mellan beslut och start av utbildningen begränsades rekryteringen av att många av dem som sökte till utbildningen hade för dåliga kunskaper i svenska för att bli antagna. Lärosätena har också funnit anskaffandet av praktikplatser vara en svår och arbetsam uppgift. Enligt Högskoleverkets rapport har utbildningen givit många studenter ett stärkt självförtroende, bättre språkkunskaper och ett utökat kontaktnät, vilka är avgörande faktorer i deras framtida ansträngningar att hitta ett kvalificerat arbete. Andelen som upp till tio månader efter avslutad aspirantutbildning hade någon form av arbete var dock bara en tredjedel. Såväl många av studenterna som vissa företrädare för lärosätena anser att en kvalificerad ren språkutbildning vore av större nytta för invandrare med akademisk utbildning än den nuvarande aspirantutbildningen, sägs det i rapporten. Utskottet har också under hand erfarit att man inom Högskoleverket anser att det råder brist på utbildning i svenska ovanför sfi- nivån, anpassad till invandrare som har akademisk utbildning. De teoretiska studierna i aspirantutbildningen skall enligt förordningen ge ?sådana fördjupade kunskaper som är av värde för praktiken?. Det är respektive lärosätes ansvar att utforma utbildningen utifrån detta, med målet att deltagarna lättare skall kunna få arbete i Sverige. Utskottet anser det mycket viktigt att lärosätena anstränger sig för att rekrytera arbetslösa invandrare som har utländsk högskoleutbildning och att finna sådana kombinationer av praktik och teoretiska studier som passar den enskilda invandraren. Regeringen har ålagt lärosätena att i sina årsredovisningar ange antalet helårsstudenter och helårsprestationer i aspirantutbildning och stödundervisning för invandrarstudenter. Analysen av invandrarakademikernas utbildningsbehov behöver fortsättas. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och återkommer till riksdagen med redovisning och eventuella förslag. Motion 1997/98:Jo544 (kd) tar upp djurförsök i högskoleutbildningen. Motionärerna anser att lärosätena i författning skall åläggas att erbjuda alternativ till djurförsök (yrk. 2) och att studenterna om de så önskar skall ha rätt att slippa utföra djurförsök (yrk. 3). U t s k o t t e t avstyrker yrkandena. Motsvarande yrkanden avslogs av riksdagen vid förra riksmötet med hänvisning till att regeringen då nyligen beslutat att en utredning om begränsning av försöksdjursanvändningen skulle tillsättas (bet. 1996/97:UbU9). Utskottet noterade också att Centrala försöksdjursnämnden förberedde allmänna råd till de djurförsöksetiska nämnderna om djurförsök i utbildning. Den nyss nämnda utredningen pågår. Utredaren skall enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 15 april 1998 (dir. 1997:43). Förslag från Centrala försöksdjursnämnden till allmänna råd har nyligen remissbehandlats och ärendet bereds nu inom nämnden. För att det virtuella universitet som nu växer fram längs järnvägslinjen Kristianstad-Lund-Malmö-Köpenhamn-Roskilde skall kunna utnyttjas optimalt behöver universitetsmeriter vara fritt överförbara inom Norden, anser motionären i motion 1997/98:Ub406 (m). U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionen, eftersom det i högskoleförordningen (1993:100) föreskrivs att den som vid universitet eller motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom viss utbildning med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig den för motsvarande utbildning vid svenskt lärosäte (7 kap. 12 §).
Tillträde till högskoleutbildning För grundläggande behörighet till högskoleutbildning bör det enligt motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 7 krävas att den sökande är godkänd i alla kurser i sitt gymnasieprogram. Med dagens regler har en student grundläggande behörighet även med betyget underkänt i svenska eller engelska, vilket innebär att sända fel signal till eleverna i gymnasieskolan, anser motionärerna. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. När riksdagen för två år sedan behandlade regeringens proposition om tillträde till högre utbildning, lade bl.a. Moderaterna fram förslag om att det skulle krävas godkänt betyg i samtliga kärnämnen för att få grundläggande behörighet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och hänvisade till att regeringens förslag - att det skulle krävas godkänt i kurser omfattande minst 90 % av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program - innebar en väsentlig skärpning av de krav som gällt de närmast föregående decennierna (bet. 1995/96:UbU11 s. 5). Det nu framförda motionsyrkandet går längre än vad Moderaterna då föreslog. Utskottet konstaterar att det även längre tillbaka, när studentexamen var tillträdeskrav till högskolan, förekom att elever hade behörighet till högre utbildning trots underkänt betyg i något ämne. Även med underkänt betyg i något ämne kunde nämligen eleven under vissa förutsättningar godkännas i studentexamen. Kristdemokraterna tar i motion 1997/98:Ub489 yrkande 9 upp den sociala snedrekryteringen till högskolan. Snedrekryteringen innebär en minskad dynamik och mångfald i utbildningen och ett stort resursslöseri, skriver motionärerna. De pekar på att det är i grundskolan som man effektivast kan öka förutsättningarna för en större rekrytering till högskolan av studenter från hem med svag studietradition, men de anser att mycket kan göras även inom högskolan. Antalet högskoleplatser kan ökas, men det förutsätter att kvaliteten på utbildningen bibehålls, annars gör man studenterna en björntjänst. Motionärerna kritiserar också regeringens dröjsmål med att lägga fram förslag om ett bättre studiestödssystem och regeringens planer på att begränsa möjligheterna till studiemedel för studier utomlands. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om den sociala snedrekryteringens negativa betydelse. Riksdagen har i december 1997 bifallit regeringens förslag om utbyggnad av högskoleutbildningen och avslagit Kristdemokraternas förslag om en långsammare utbyggnad (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108). Utskottet behandlar frågor om tidpunkten för förslag om ett nytt studiestödssystem i betänkande 1997/98:UbU14. Det nu aktuella motionsyrkandet innehåller inga nya förslag. Rekryteringen av invandrare till högre utbildning tas upp i motion 1997/98:Ub466 (s) yrkande 2. Ungdomar med invandrarbakgrund är starkt underrepresenterade bland de sökande till högre utbildning, hävdar motionärerna. Högskolorna bör stimuleras till utvecklingsarbete som bidrar till att öka invandrarrepresentationen och till att ta bort de hinder som kan finnas. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Enligt det generella utbildningsuppdraget till universitet och högskolor skall dessa särskilt främja rekryteringen av studenter från grupper med svag studietradition och i regioner där det är mindre vanligt att gå vidare till högre utbildning. Lärosätena har också ålagts att uppmärksamma att studenter med invandrarbakgrund kan behöva särskilt stöd och att vid behov erbjuda dem stödundervisning i svenska. Utskottet utgår från att lärosätena anstränger sig för att fullgöra dessa uppgifter och att regeringen följer frågan om rekryteringen och om särskilt stöd till invandrarstudenter. Flera motioner tar upp frågor om antagningssystemet till högskolan. Kristdemokraterna anser enligt motion 1997/98:Ub489 yrkande 6 att behörighetskraven inte kan eller skall vara identiska för alla lärosäten. Antagningsperioden bör dock vara nationellt samordnad, så att presumtiva studenter kan söka olika utbildningar och högskolor parallellt. Det bör finnas flera vägar utöver betyg och högskoleprov att kvalificera sig, t.ex. arbetslivserfarenhet, intervjuer och särskilda intagningsprov. Studier utomlands skall ge behörighet och inte diskrimineras. Motionärerna har noterat oroväckande rapporter om att vissa grupper missgynnas av det nuvarande antagningssy-stemet, bl.a. folkhögskolestuderande, studerande med utländska betyg och examina samt studenter med International Baccalaureate (IB). I motion 1997/98:Ub201 (m) yrkande 6 skriver motionären att det är angeläget att högskolorna i högre grad utvecklar egna antagningssystem, där särskilt den kunskap och erfarenhet som krävs för utbildningen prövas. Enligt hennes mening skulle elever på så sätt kunna med hjälp av betyg, högskoleprov och högskolans eget antagningssystem få fler möjligheter att komma in på en utbildning. Centerpartiet tar i motion 1997/98:Ub810 yrkande 11 upp frågan hur IB-elever skall behandlas vid antagning. Platserna i varje kvotgrupp bestäms av antalet sökande i gruppen. Är det för få sökande kan det i sämsta fall innebära noll platser. Det är enligt motionärerna inte tillräckligt att hänvisa till att IB- studenter kan antas med hänvisning till särskilda skäl. Elitidrottares möjligheter att antas till högskoleutbildning tas upp i två motioner. Enligt motion 1997/98:Ub408 (m) är det orättvist mot övriga studenter att vissa universitet har avtal med olika idrottsförbund om att dessa skall få placera elitidrottsmän på de mest eftersökta studieplatserna som landet har. Rakt motsatt uppfattning hävdas i motion 1997/98:Kr518 (c) yrkande 2. Motionärerna anser att man måste trygga elitidrottarnas möjligheter till studieplats på en ort där de kan få rätt förutsättningar för sin idrott. Det är en bra lösning att ha ett avtal om ett visst antal platser vid en högskola, anser motionärerna. De vill att regeringen snarast återkommer med förslag på hur man skall utforma detta. Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 27 att Högskoleverket skall få i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter utforma ett förslag till nya antagningsrutiner. Motionärerna påpekar att lärosätenas institutioner belastas med mycket antagningsarbete vid terminsstarterna, och att många studenter antas så sent att de inte kan börja studierna förrän en del av terminen redan gått. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena. Våren 1996 beslutade riksdagen om nya regler för tillträde till högskolan (prop. 1995/96:184, bet. UbU11, rskr. 264). De nya reglerna tillämpades för första gången inför höstterminen 1997. Riksdagen tog vid beslutet ställning till i vilken utsträckning som behörighets- och urvalsregler skulle vara gemensamma för hela det offentliga högskoleväsendet. Regeringen beslutade därefter om ändringar i högskoleförordningen, som bl.a. innebar att Högskoleverket skulle meddela närmare föreskrifter på ett flertal punkter, bl.a. om särskild behörighet för vissa utbildningar, om användningen av urvalsgrunden särskilda skäl, om meritvärdering av betyg och om fördelning av platser mellan kvotgrupper. Så har också skett. I september 1997 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att redovisa en översiktlig bild av erfarenheterna från antagningen till utbildning hösten 1997. Redovisningen lämnades i november samma år. Högskoleverket har med anledning av erfarenheterna ändrat i sina föreskrifter om hur sökande skall hänföras till kvotgrupper. Ändringen innebär att kvotgruppen för sökande med utländska betyg (inkl. IB) slås ihop med kvotgruppen för sökande med betyg från linjegymnasiet. De problem som påtalats i motionerna när det gäller IB- studenterna kan därmed anses ha fått en skälig lösning. Med anledning av uppgifter i massmedierna gjorde Högskoleverket under hösten 1997 en genomgång av vilka regler som tillämpades inom tre universitet och tre högskolor som uppgavs utlova förtur för elitidrottare till utbildningar hos sig. Det visade sig att ?förturen? vid tre av lärosätena betecknades som ?rätt till studieortsbyte? för elitidrottare som kommit in på önskad utbildning vid annat lärosäte, medan det i tre fall beskrevs som ?antagning på grund av särskilda skäl?. Högskoleverket kom fram till att båda förfaringssätten står i strid med gällande bestämmelser. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ i denna fråga. De problem som påtalas i Miljöpartiets motion har funnits i många år men har enligt vad utskottet erfarit förvärrats de senaste åren. Det sammanhänger troligen med att antalet sökande totalt sett så kraftigt har överstigit antalet platser. Eftersom antagningen till fristående kurser görs lokalt, är det naturligt att studenter som är angelägna om att komma in ansöker till flera lärosäten. Det har hittills visat sig svårt att förmå dem som har tillräckliga meriter för att antas på flera ställen att i god tid meddela vilken plats de tänker ta i anspråk. Lärosätena har genom resurstilldelningssystemet fått incitament för att se till att tillgängliga platser utnyttjas, vilket också varit systemets syfte. Verket för högskoleservice (VHS) fick i december 1995 regeringens uppdrag att utveckla ett system för antagning, som har som övergripande mål att effektivisera platsutnyttjandet och förbättra informationen till sökande och olika beslutsfattare. Utskottet har inhämtat att VHS har delat upp arbetet i flera delprojekt. Ett komplicerat delprojekt gäller ett clearingsystem som skulle säkerställa att dubbelantagning till flera lärosäten kan upptäckas i god tid. Arbetet med detta har påbörjats. Med den ansvarsfördelning som gäller förutsätts det att lärosätena kan komma överens. Värnpliktsutbildning bör enligt motion 1997/98:Ub416 (s) bättre än i dag kunna tillgodoräknas vid ansökan till olika studievägar. U t s k o t t e t avstyrker motionen. Urval till högskoleutbildning som vänder sig till nybörjare grundar sig på antingen betyg eller högskoleprovet (eventuellt i kombination med arbetslivserfarenhet). Värnpliktsutbildning kan tillgodoräknas som arbetslivserfarenhet. Sådan kan ge poäng tillsammans med poäng för högskoleprovet, dock förutsatt att arbetslivserfarenheten omfattar minst fem år. Utbildning utöver den som ligger till grund för behörighet ger inte extra poäng i betygsurvalet. Utskottet är inte berett att ta initiativ till att ändra detta. Om värnpliktsutbildningen har givit kunskaper och färdigheter som motsvarar någon del av den högskoleutbildning som studenten därefter genomgår, har han eller hon rätt att tillgodoräkna sig den. Högskolan skall pröva om värnpliktsutbildningen kan godtas för tillgodoräknande. Bestämmelserna om detta finns i 7 kap. 13 och 14 §§ högskoleförordningen (1993:100). - Den i september 1997 tillsatta utredningen om översyn av totalförsvarspliktens tillämpning m.m. har i uppdrag att utreda frågor bl.a. om pliktutbildningens civila meritvärde. Utredningen skall vara slutförd senast den 1 februari 2000 (dir. 1997:106).
Övriga studentfrågor Folkpartiet hävdar i motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 19 att kårobligatoriet är principiellt fel. Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära ett förslag om dess avskaffande. I motion 1997/98:Ub432 (c) föreslås att kårobligatoriet skall avskaffas för dem som studerar på distans. Dessa bedriver inte sina studier på högskoleorten och kan därför inte delta i det sociala livet på nationerna eller i kårens aktiviteter, skriver motionären. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Riksdagen beslutade i december 1994 på regeringens förslag att kårobligatoriet skulle bibehållas (prop. 1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135). Utskottet anförde då följande (s. 4): Utskottet anser, som framhålls i propositionen, att det är väsentligt att studenterna på de enskilda lärosätena har möjlighet att utöva inflytande över beslut som gäller universitets och högskolors utbildningar och övriga verksamhet. Det är likaledes viktigt att studenterna själva får utforma sin studiesociala verksamhet. Utskottet måste konstatera att det trots ett omfattande utredningsarbete inte visat sig möjligt att nå en ur olika synvinklar acceptabel lösning på de problem som är förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Vid en avvägning mellan de principiella skälen för att avveckla obligatoriet och de praktiska fördelarna med att bibehålla det, finner utskottet att de sistnämnda väger tyngst. Utskottet gör samma bedömning nu. När det gäller distansstuderande gäller att dessa har rätt till begränsat medlemskap i studentkåren och att medlemsavgiften skall bestämmas med hänsyn till de rättigheter och förmåner som tillkommer sådana studenter (Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet, 1983:18). Vänsterpartiet och Kristdemokraterna tar i motionerna 1997/98:Ub458 (v) och 1997/98:Ub489 (kd) upp studenternas rättssäkerhet, som enligt båda motionerna behöver stärkas. I den förra motionen påtalas risken för att det råder stora skillnader mellan högskolornas tillämpning av bestämmelser på områden som är viktiga för studenterna, t.ex. när det gäller examen, reservantagning, studieuppehåll och avgifter för förbrukningsmaterial (yrk. 4). Motionärerna anser att rättsläget är oklart när det gäller lokala föreskrifter som högskolorna meddelar utan stöd av bemyndigande i författning. De vill ha bestämmelser i högskoleförordningen om bemyndigande för högskolorna att meddela föreskrifter på vissa områden (yrk. 5). Enligt Kristdemokraterna behöver rättssäkerheten stärkas t.ex. när det gäller antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att tentera och förekomsten av avgifter. En översyn av detta bör snarast genomföras, skriver motionärerna (yrk. 16). U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena. Om vikten av rättssäkerhet för studenterna har utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna. I de generella verksamhetsmål som regeringen har angivit för Högskoleverket ingår att säkerställa att allmänhetens och enskilda individers behov, intressen och rättigheter i förhållande till högskolesystemet blir tillgodosedda (regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende Högskoleverket). I sin verksamhetsplan för 1998 har Högskoleverket tagit upp ett antal projekt som berör rättssäkerheten, bl.a. ett om former för högskolornas beslut om regler, ett om tillträdesfrågor och högskolornas antagningsordningar och ett om rättssäkerhet i examinationen. Verket planerar också att göra minst ett tillsynsbesök vid en högskola i syfte att närmare granska verksamheten i ett rättssäkerhetsperspektiv. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa Högskoleverkets arbete på detta område och vidta de åtgärder som kan visa sig behövliga. Högskolorna bör enligt motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande 9 ges ett utvidgat ansvar för rådgivning till studenterna. Vänsterpartiet anser att studenter med hjälp av en effektiv studierådgivning lättare och fortare kan hitta till den utbildning som passar dem bäst och därmed kan spara både tid och pengar. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. I högskoleförordningen (1993:100) finns i 7 kap. 3 § en föreskrift om att studenterna skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning. Riksdagen har enligt utskottets mening inte underlag för en bedömning att dessa föreskrifter skulle vara otillräckliga. I motion 1997/98:Ub801 (m) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att studiesituationen för studenter med dyslexi behöver förbättras. Motionären anser att det brister både i förståelse från utbildningsanordnarnas sida och i resurser för anpassning av studierna. Det är påfrestande för studenter med dyslexi att ständigt behöva visa upp dyslexiintyg för handläggare vid CSN för att få sitt handikapp beaktat vid studieresultatprövningen, framhåller motionären. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Det som motionären konkret påtalar är en fråga om praktiska rutiner, som riksdagen inte har anledning att reglera. Samtliga universitet och ett flertal högskolor har antagit handlingsprogram när det gäller handikapp och högskolestudier, där dyslexi jämställs med somatisk funktionsnedsättning. Vikten av handikappanpassning av högskolor och universitet tas upp i motion 1997/98:So430 (kd) yrkande 3. Det kan röra sig såväl om lokaler och kringservice som om tillgång till tolktjänst, som funktionshindrade studenter kan behöva för att kunna genomföra sin utbildning. Det är ett krav att ungdomar med funktionshinder inte diskrimineras vid val av olika studier, framhåller motionärerna. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Universitet och högskolor har i regleringsbrev ålagts att i mån av behov avsätta 0,15 % av högskolans grundutbildningsanslag för stöd till studenter med funktionshinder. Därutöver disponerar Stockholms universitet en nationell resurs (drygt 9,5 miljoner kronor år 1998) för fördelning till lärosätena för sådant stöd. I universitetens och flera högskolors nyss nämnda handlingsprogram sägs att ett övergripande mål är att så långt som möjligt erbjuda den handikappade studenten sådana stödåtgärder att hon eller han kan bedriva studier på samma villkor som en icke-handikappad. Utskottet förutsätter att handikappade studenters möjligheter att välja utbildning och studieort och att genomföra utbildningen uppmärksammas i regeringens budgetdialog med lärosätena.
Forskning Riksdagen tog i december 1996 ställning till regeringens förslag i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). Därvid godkändes bl.a. de allmänna mål för forskningen och de allmänna riktlinjer för forskningspolitiken som regeringen föreslagit. Våren 1997 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag bl.a. att analysera de svenska statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt i samhällets behov och forskningens möjligheter och att analysera ansvarsfördelningen mellan statsmakterna och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan myndigheter inbördes (dir. 1997:67). Kommittén har antagit namnet Forskning 2000. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1998. Moderata samlingspartiet begär i motion 1997/98:Ub805 yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om forskningens frihet. Enligt motionärerna har universitetens frihet under eget ansvar successivt reducerats av den nuvarande regeringen. Staten måste skapa tydliga och långsiktiga spelregler som ser till att de som har kompetens att prioritera och välja forskningsområden får ett avgörande inflytande över den processen. Det är i forskarvärlden dessa finns, inte bland politiker och generaldirektörer, heter det i motionen. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. I högskolelagen (1992:1434) är det fastslaget att det som allmänna principer för forskningen skall gälla att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras (1 kap. 6 §). Bland de riktlinjer för forskningspolitiken som riksdagen godkände vid förra riksmötet ingår att övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna, medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet. Det är en viktig uppgift för staten att säkra medel till fri grundforskning, skriver Moderaterna i samma motion yrkande 3. De anser att den socialdemokratiska regeringens besparingar på forskningsrådsanslagen har lett till en skadlig balansförskjutning från grundforskning till s.k. strategisk forskning. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Som framgår av utskottets betänkande över den senaste forskningspropositionen delar utskottet motionärernas uppfattning att staten bör ha ett särskilt ansvar för grundforskning och inomvetenskapligt motiverad forskning (bet. 1996/97:UbU3 s. 18). Hur stora resurser som skall anslås till forskningsråd och fakulteter - de som i första hand fördelar medel till grundforskning - har riksdagen nyligen tagit ställning till (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108). Betydelsen av kraftfulla fristående forskningsfinansiärer lyfts fram i samma motion. Sverige behöver sådana för att på sikt kunna få den kvalitets- och kompetenshöjning som behövs, hävdar Moderaterna i samma motion (yrk. 4). De protesterar mot att regeringen skapat jävssituationer genom ?kors- representation? mellan forskningsstiftelser och forskningsråd och mot att regeringen använder stiftelsernas medel som budgetregulator. De f.d. fristående forskningsstiftelserna bör återfå sin tidigare roll (yrk. 5). U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. När riksdagen vid förra riksmötet godkände regeringens förslag till riktlinje för ändringar i stiftelseförordnandena, skrev utskottet att det borde vara regeringen obetaget att själv besluta om varifrån, i eller utanför Sverige, eller ur vilka grupper i samhället som styrelserna rekryteras (bet. 1996/97:UbU3 s. 41). De regler om jäv som gäller för statsförvaltningen har inte ändrats. Utskottet anser inte att riksdagen genom motionen har fått anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande beträffande forskningsstiftelserna. I uppdraget till Forskning 2000 ingår att noga pröva fördelningen av ansvar mellan forskningsråd, andra myndigheter samt stiftelser. Centerpartiet anser enligt motion 1997/98:Ub810 yrkande 8 att en ordning bör prövas där all offentlig forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget. Det är enligt motionärerna svårt att bilda sig en uppfattning om vad de statliga medlen till sektorsforskning, som anvisas under ett antal olika departementsområden, används till. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet med hänvisning till den pågående utredningen i kommittén Forskning 2000. Utredningen skall bl.a. lämna förslag i fråga om vilket beslutsunderlag som bör tas fram inför statsmakternas forskningspolitiska beslut, periodisering samt utformning av dessa beslut. Kommittén skall också lämna förslag till hur arbetet med att ta fram kunskapsunderlag för bl.a. statsmakternas beslut skall organiseras. Det nära sambandet mellan forskningsfrågor och en rad andra frågor, inte minst frågor om utbildning, näringsliv och arbetsmarknad, bör därvid uppmärksammas (dir. 1997:67). För att utveckla systemet för tilldelning av forskningsresurser till mindre och medelstora högskolor föreslår Centerpartiet i samma motion en kvalificeringstrappa i tre steg (yrk. 5). Motionärerna vill också att regeringen skall återkomma med förslag angående hur högskolor skall kunna utveckla spjutspetskompetens inom särskilda forskningsområden och efter prövning utnämnas till profilhögskolor inom respektive område (yrk. 6). U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Förslaget om kvalificeringstrappa behandlades av riksdagen även vid förra riksmötet och avslogs då (bet. 1996/97:UbU1). I oktober 1997 beslutade riksdagen att en högskola som inte är universitet efter prövning av Högskoleverket skall kunna tilldelas anslag till ett eller flera vetenskapsområden och därmed få rätt att anordna forskarutbildning inom detta (dessa) område(n) (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 99). Vad gäller medel för att utveckla spjutspetskompetens inom ett tilltänkt profilområde erinrar utskottet om att samtliga mindre och medelstora högskolor i statsbudgeten för år 1998 har tilldelats ökade medel för forskning. Särskilt stora ökningar av sådana medel gjordes vid de fyra högskolor som har ansökt om att få bli universitet. Regeringen har givit Forskning 2000 tilläggsdirektiv att föreslå kriterier för den framtida fördelningen av forskningsmedel till mindre och medelstora högskolor (dir. 1997:154). Kriterierna skall bl.a. bygga på en högskolas kvalifikationer och grad av specialisering. Det sägs i tilläggsdirektiven att en profilering av forskningen är nödvändig och att det är varje högskolas ansvar att utveckla sin profil med hänsyn till dess egna förutsättningar. I motion 1997/98:Ub460 (s) skisseras en ändrad uppdelning av den statliga forskningsfinansieringen. För grundforskningen och den fria innovativa forskningen bör finansieringen liksom hittills vara disciplinorienterad och anslagen fördelas av fakulteter och forskningsråd, men för den tillämpade forskningen tänker sig motionären att anslagen skulle fördelas efter den tilltänkta slutanvändningen. Den sistnämnda fördelningen skulle handhas av en ny kraftfull statlig organisation med uppgift att långsiktigt bidra till förnyelse och effektivisering av svenskt näringsliv. U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionen. Det finns ingen anledning för riksdagen att föregripa resultatet av arbetet i Forskning 2000. Effekterna på svensk forskning av deltagandet i EU:s forskningsprogram bör enligt motion 1997/98:Ub469 (mp) utredas av Riksdagens revisorer. U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen. Riksdagens revisorer beslutar själva vilka granskningar de skall göra. Utskottet har inhämtat att NUTEK och EU/FoU-rådet har tagit initiativ till en kvalitativ analys av det svenska deltagandet i EU-forskningen. Den skall behandla ramprogrammets betydelse för Sverige, värdera den svenska deltagarprofilen samt belysa möjligheter och problem för Sverige inom ramprogrammet. En rapport väntas under våren 1998. På grundval bl.a. av denna kommer EU/FoU-rådet att utföra en studie som syftar till att belysa relationen mellan nationella forskningsprogram och EU:s ramprogram. Kungl. Vetenskapsakademien har också förklarat sig beredd att genomföra en särskild analys av EU-forskningens kvalitet. En utvärdering i syfte att uppnå en rationalisering av sektorsforskningen begärs av Miljöpartiet i motion 1997/98:Ub807 yrkande 49. Det bör också göras en omprövning av behoven, så att en kommande fördelning verkligen återspeglar samhällets behov och forskningens kvalitet, skriver motionärerna. U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till det pågående arbetet inom Forskning 2000.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 1 och 1997/98:Fi205 yrkandena 20 och 21, res. 1 (m) - delvis 2. beträffande högskolor i privaträttslig form att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 6, res. 1 (m) - delvis 3. beträffande den offentliga utbildningsfinansieringen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 14, res. 1 (m) - delvis 4. beträffande den centrala styrningen av högskolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 1, res. 2 (kd) - delvis 5. beträffande rektor och styrelseordförande i högskolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 3 och 1997/98:Ub805 yrkande 10. res. 2 (kd) - delvis 6. beträffande ett oberoende ackrediteringsinstitut att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 2, res. 2 (kd) - delvis 7. beträffande rationalisering av verksamheterna inom högskolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 42, 8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2, 1997/98: Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 1-5, 1997/98:Ub805 yrkande 18, 1997/98:N274 yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkandena 1-2, res. 1 (m) - delvis res. 3 (mp) - delvis res. 2 (kd) - delvis 9. beträffande högskolornas rådighet över sina lokaler att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub409. res. 1 (m) - delvis 10. beträffande kvalitetspremie i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 8, res. 1 (m) - delvis 11. beträffande fristående kurser på C- och D-nivå att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub458 yrkande 3, res. 4 (v) - delvis 12. beträffande lärosätenas interna resursfördelning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub470, res. 3 (mp ) - delvis 13. beträffande lärarförsörjningen i högskolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 3, 1997/98: Ub489 yrkande 4 och 1997/98:Ub810 yrkande 7, res. 5 (fp) - delvis 14. beträffande tjänstestrukturen för lärare inom högskolan att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 41, res. 3 (mp) - delvis 15. beträffande rekryteringsmål för ökad jämställdhet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 12 och 1997/98:Ub489 yrkande 5, 16. beträffande s.k. postexaminakurser att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkande 12, res. 6 (c) - delvis 17. beträffande uppdragsutbildning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub415 och 1997/98:Ub474 yrkande 20, res. 5 (fp) - delvis 18. beträffande åtgärder för att underlätta studier över fakultetsgränserna att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 26, 19. beträffande IT i den högre utbildningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 13, 1997/98: Ub805 yrkande 19, 1997/98:K333 yrkandena 16 och 17 samt 1996/97: T917 yrkande 12, res. 1 (m) - delvis 20. beträffande distansutbildning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och 1997/98: T815 yrkande 3, res. 6 (c) - delvis 21. beträffande datanät i områden med studentbostäder att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 20, 22. beträffande livslångt lärande att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 15, res. 2 (kd) - delvis 23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 14 och 1997/98:Ub810 yrkande 2, res. 6 (c) - delvis res. 2 (kd) - delvis 24. beträffande djurförsök att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo544 yrkandena 2-3, 25. beträffande tillgodoräknande av universitetsmeriter inom Norden att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub406, 26. beträffande grundläggande behörighet till högskoleutbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub247 yrkande 7, res. 1 (m) - delvis 27. beträffande social snedrekrytering att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 9, 28. beträffande rekryteringen av invandrare till högre utbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub466 yrkande 2, 29. beträffande högskolans antagningssystem att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 6, 1997/98: Ub408, 1997/98:Ub489 yrkande 6, 1997/98:Ub807 yrkande 27, 1997/98:Ub810 yrkande 11 och 1997/98:Kr518 yrkande 2, res. 3 (mp) - delvis 30. beträffande värnpliktsutbildning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub416, res. 1 (m) - delvis 31. beträffande kårobligatoriet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub432 och 1997/98:Ub474 yrkande 19, res. 5 (fp) - delvis 32. beträffande studenternas rättssäkerhet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 och 1997/98:Ub489 yrkande 16, res. 4 (v) - delvis res. 2 (kd) - delvis 33. beträffande rådgivning till studenter att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub458 yrkande 9, res. 4 (v) - delvis 34. beträffande dyslexi att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub801 yrkande 2, 35. beträffande handikappanpassning av högskolor och universitet att riksdagen avslår motion 1997/98:So430 yrkande 3, res. 7 (fp, kd) 36. beträffande forskningens frihet att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 2, res. 1 (m) - delvis 37. beträffande statens ansvar för grundforskningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 3, res. 8 (m, fp) 38. beträffande fristående forskningsfinansiärer att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkandena 4-5, res. 1 (m) - delvis 39. beträffande samlad forskningsbudget att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkande 8, 40. beträffande mindre och medelstora högskolor att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkandena 5-6, 41. beträffande uppdelning av den statliga forskningsfinansieringen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub460, 42. beträffande EU:s forskningsprogram att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub469, res. 3 (mp) - delvis 43. beträffande sektorsforskning att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 49.
Stockholm den 5 mars 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservationer
1. Reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 2, 3, 8, 9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38) Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom den reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken som beskrivs i motion 1997/98:Fi205 yrkandena 20 och 21 och som i sina huvuddrag refereras i utskottets yttrande. Utbildnings- och forskningssystemen kan inte ses isolerade från resten av samhället. Som Moderaterna säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 1 går det inte att kompensera brister t.ex. i fråga om företagsklimat, skatter eller lönebildning med aldrig så goda insatser inom utbildningsområdet. Erfarenheterna av de stiftelsehögskolor som inrättats är goda. För både Chalmers och Högskolan i Jönköping har stiftelseformen inneburit ökad möjlighet till kreativt nytänkande och en ekonomisk rörelsefrihet som har stärkt verksamheten. Vi anser därför att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i privaträttslig form. En lämplig kandidat är Kungl. Tekniska högskolan. Riksdagen bör således bifalla motion 1997/98:Ub805 yrkande 6. Frågan om hur ett ökande behov av återkommande kompetenshöjande studier vid universitet och högskolor för vuxna i arbetslivet skall finansieras måste enligt vår mening lösas. Vi anser att det finns skäl att på längre sikt styra över den offentliga utbildningsfinansieringen från producenterna till de studerande och anser således att riksdagen i enlighet med motion 1997/98: Ub805 bör begära en utredning om detta. Samverkan mellan högskolorna och det omgivande samhället måste enligt vår mening utvecklas, så att kunskapsutbytet blir bättre och mer frekvent. Rörligheten av personer mellan högskolan och näringslivet måste bli mycket större. För att forskarnas idéer och uppfinningar skall bli väl tillvaratagna och kommersialiserade behöver naturliga nätverk skapas mellan personer inom högskolan och inom näringslivet. Antalet forskarutbildade bör öka väsentligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets konkurrenskraft och utveckling. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna. Högskolorna bör enligt vår mening få större rådighet över sina lokaler genom att kontrollen över de statliga fastighetsbolagens aktiekapital överlåts till dem och genom att de själva får avgöra vilka hyrestider som skall tillämpas i deras hyresavtal. Regeringen kan genom revisioner och tillsättning av styrelseordförande garanteras insyn i verksamheten. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub409 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört. Vi vidhåller liksom tidigare att en kvalitetspremie bör införas i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen. Resurserna skall fördelas till högskolorna dels via helårsprestationer, dels via kvalitetskriterier och dels via studenternas val. Riksdagen bör enligt vår mening bifalla motion 1997/98: Ub805 yrkande 8. IT skall enligt vår mening vara ett integrerat hjälpmedel i den högre utbildningen. Samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när det gäller att utnyttja IT inom alla ämnen. Antalet utbildningsplatser med inriktning på data, telekommunikation och elektronik måste öka. Staten måste ställa krav på alla lärosäten att erbjuda kurser och information via IT. Skapandet av ett statligt resurscentrum för IT-baserade läromedel vill vi starkt ifrågasätta - det skulle kunna hämma en naturlig utveckling inom detta område som redan är i gång såväl inom näringslivet som inom universitetsvärlden. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört. Vi anser också att riksdagen bör ställa sig bakom kravet i motion 1997/98:K333 yrkande 16 att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna för att etablera ett virtuellt universitet, antingen som en självständig enhet eller som en del av ett existerande lärosäte. Det bör vara ett krav för grundläggande behörighet att en elev har godkänt betyg i alla kurser i sin gymnasiala utbildning. Regeringens politik att tillåta att man är underkänd i 10 % av kurserna ger helt fel signal till eleverna i gymnasieskolan och höjer inte deras motivation för studierna där. Vi anser därmed att riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub247 yrkande 7. Den som genomgått värnpliktsutbildning bör enligt vår mening kunna tillgodoräkna sig denna vid ansökan till olika studievägar. Vi ställer oss därför bakom förslaget i motion 1997/98:Ub416. Regeringens politik har varit till skada för forskningens frihet. Eftersom all genuin kunskapsutveckling är oförutsägbar och i dag okänd, är mångfald och oberoende nödvändiga förutsättningar för forskningens utveckling. Staten måste skapa tydliga långsiktiga spelregler som ger dem som har kompetens att prioritera och välja forskningsområden ett avgörande inflytande över den processen. Regeringen skall inte ovanifrån bestämma vad som är ?samhällsrelevant?, utan stimulera universiteten och högskolorna att själva ta och bibehålla aktiva kontakter med företag och myndigheter inom olika områden. Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub805 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Fristående och kraftfulla forskningsfinansiärer är vad Sverige behöver för att på sikt kunna få den kvalitets- och kompetenshöjning som krävs. Regeringen bör upphöra med att använda de privaträttsliga forskningsstiftelserna som budgetregulator och med att skapa jävssituationer genom korsrepresentation i dessas och de statliga forskningsrådens styrelser. Stiftelserna måste återfå sin tidigare roll. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub805 yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 3, 8, 9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38 bort hemställa: 1. beträffande reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 1 samt 1997/98:Fi205 yrkandena 20 och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 2. beträffande högskolor i privaträttslig form att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 3. beträffande den offentliga utbildningsfinansieringen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2, 1997/98: Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 1-5, 1997/98:N274 yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkandena 1-2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 9. beträffande högskolornas rådighet över sina lokaler att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub409 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande kvalitetspremie i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 19. beträffande IT i den högre utbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 19 och 1997/98:K333 yrkande 16, med anledning av motion 1996/97: T917 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 13 och 1997/98:K333 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande grundläggande behörighet till högskoleutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 30. beträffande värnpliktsutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub416 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 36. beträffande forskningens frihet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 38. beträffande fristående forskningsfinansiärer att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkandena 4-5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Den centrala styrningen av högskolan, m.m. (mom. 4, 5, 6, 8, 22, 23 och 32) Inger Davidson (kd) anför: Jag anser att den nuvarande regeringen har gått för långt i central styrning av högskolan. Staten skall vara garant för högskolesystemet som helhet - dess kvalitet och effektivitet. Dessutom skall staten garantera att den högre utbildningen är avgiftsfri och att det finns ett tillräckligt utbildningsutbud. När det gäller tillträdesregler är det enda som bör fastställas på central nivå krav på mångfald och jämställdhet. Lokala förhållanden bör få påverka och färga antagningsproceduren. Vad jag här har sagt bör riksdagen enligt min mening med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. När det gäller rektor och styrelseordförande i högskolan tar vi kristdemokrater vår utgångspunkt i synen på högskolorna som självförvaltande enheter. Deras forskare, lärare och studenter skall ha ett avgörande inflytande. Vi anser det riktigt att styrelseordföranden är en person som inte är anställd vid högskolan i fråga, men vi menar att ordföranden skall utses av högskolan själv. Att regeringen utser styrelseordföranden medför en uppenbar risk för att den politiska styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning ökar, vilket leder till att villkoren för självständig forskning och högre utbildning i Sverige äventyras. Jag anser att riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub489 yrkande 3 som sin mening bör ge regeringen till känna det jag nu har sagt. Det finns enligt min mening anledning att närmare utreda den i motion 1997/98:Ub489 yrkande 2 framförda idén om ett oberoende ackrediteringsinstitut, som utifrån ett antal klart och tydligt fastställda kriterier skulle utvärdera kvaliteten på universitet och högskolor. Förebilder finns i USA och även i vissa europeiska länder. Vilka kriterier som passar för den svenska högskolan kan naturligtvis diskuteras. Riksdagen bör alltså bifalla motions- yrkandet. Andelen högskoleutbildade i industrin och i de små och medelstora företagen är oroande låg. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället behöver ökas på lokal nivå. Utbildningen vinner på att kopplas till näringslivet, och företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 16 hos regeringen begära förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning med inriktning på företagande och entreprenörskap. De allt snabbare samhällsförändringarna gör livslångt lärande ännu viktigare än förr. Det blir allt mer angeläget att vidareutveckla de utbildningsformer som ger möjlighet att bygga på kunskaper allt eftersom förändringar sker. Distansutbildning, deltidskurser, kvällskurser och sommarkurser ger möjligheter till studier i flera olika, fritt valda skeden av livet. Dessa studieformer bör därför främjas. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna. På Europanivå har det skett förbättringar när det gäller systemen för ömsesidigt erkännande av examina. I Sverige återstår en del att göra. Jag anser att invandrare med akademisk utbildning efter ankomsten till Sverige skall få sin utbildning jämförd med motsvarande svensk och erbjudas deltaga i kompletterande utbildning och i speciella kurser i svensk yrkesterminologi. EU:s insatser på utbildningsområdet bör begränsas till att främja rörlighet och utbyte. Sverige bör slå vakt om bestämmelserna i EG-fördraget att EU inte skall ge sig in på att harmonisera utbildningssystemen. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna. Det behövs en översyn snarast möjligt av studenternas rättssäkerhet. Den behöver stärkas inom flera områden, t.ex. när det gäller antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att tentera och förekomsten av olika avgifter inom högskolan. Ju större den lokala friheten är, desto viktigare är det att studenterna har möjlighet att få sin sak prövad. Jag anser att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 och med anledning av motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening bör ge regeringen till känna vad jag här har anfört. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 5, 6, 8, 22, 23 och 32 bort hemställa 4. beträffande den centrala styrningen av högskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 5. beträffande rektor och styrelseordförande i högskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Ub805 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 6. beträffande ett oberoende ackrediteringsinstitut att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 16, med anledning av motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2 och 1997/98: Ub805 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 1-5 och 1997/98:A457 yrkandena 1-2 hos regeringen begär förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning med inriktning på företagande och entreprenörskap, 22. beträffande livslångt lärande att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 och med anledning av motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 32. beträffande studenternas rättssäkerhet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 och med anledning av motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, m.m. (mom. 8, 12, 14, 29 och 42) Gunnar Goude (mp) anför: Samverkan mellan högskola och näringsliv bedrivs i ett myller av former. Enligt min mening behöver det tas fram statistik som visar hur de olika forskningsanslagen, pengarna från näringslivet och de olika bidragen fördelas mellan dessa olika samverkansformer. Regler för de avtal som skall reglera samverkan bör införas i högskoleförordningen. Det bör krävas att varje samverkansprojekt har en ekonomisk kalkyl. Hur dessa kalkyler skall utformas är något som regeringen bör se över. Riksdagen bör alltså enligt min mening bifalla yrkandena 1, 3 och 4 i motion 1997/98:Ub477. I Miljöpartiet ser vi med oro på de ökande regionala klyftorna i Sverige. De mindre och medelstora högskolorna har en nyckelroll i den nya regionalpolitik som nu mer och mer ersätter de gamla företagsstöden. Människor med utbildning och med kunskap om ekologiska sammanhang blir allt viktigare som positiv konkurrensfaktor mellan länder och regioner. Vi vill därför att det tillsätts en särskild utredning för att belysa behovet av forskning och utveckling, utbildning och rådgivning om landsbygden och dess utvecklingsfrågor, såsom föreslås i motion 1997/98:A457 yrkande 1. Det finns enligt min mening anledning att följa hur lärosätenas interna resursfördelning sker, så att det klart framgår vad anslagna medel används till. Det är av stort intresse att veta vilka effekter avregleringen har haft på utbildningars kvalitet, omfattning och likvärdighet vid olika lärosäten. En genomlysning från Riksdagens revisorer av hur fördelningssystemet fungerar vid olika lärosäten skulle kunna ge ett bra underlag för den framtida utbildningspolitiken. Jag anser att riksdagen med anledning av motion 1997/98: Ub470 bör som sin mening ge Riksdagens revisorer till känna vad jag nu har sagt. Den stela tjänstestrukturen för lärare inom högskolan låser systemet på ett olyckligt sätt. Alla lärosäten som har forskning och forskarutbildning måste få möjligheter till ökad rörlighet bland sina lärare och forskare och större flexibilitet i anställningsförhållandena. Därför bör visstidsförordnande införas vid anställningar. Lärare och forskare bör stimuleras att under vissa perioder arbeta vid andra lärosäten i och utanför Sverige, inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Adjunktstjänsterna, som har blivit rena lärartjänster utan praktiska möjligheter för innehavaren att bedriva egen vetenskaplig verksamhet, bör avskaffas eller ändras. Vad jag nu har sagt bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 som sin mening ge regeringen till känna. Högskolans antagningssystem behöver enligt min mening en genomgripande effektivisering. Högskolornas institutioner har i dag att hantera stora mängder anmälningar vid terminsstarten och den slutliga antagningen försenas ofta upp till flera veckor. De sent antagna studenterna får påtagliga svårigheter att tillägna sig det stoff som redan behandlats. Eftersom problemet - som framgår av vad utskottet skriver - har funnits under lång tid och inte har fått någon lösning, anser jag att regeringen bör ge ett uttryckligt uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med berörda myndigheter utforma ett förslag till nya antagningsrutiner. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna vad jag nu har sagt. Sverige har tidigare haft ett i relation till landets storlek omfattande vetenskapligt samarbete med den internationella frontforskningen över hela världen. En relativt stor andel av Sveriges forskningsresurser binds numera upp genom deltagandet i EU:s forskningsprogram. Det finns en risk att detta har hämmat andra utvecklingsmöjligheter, att tidigare forskningssamverkan med utomeuropeiska länder har försvagats och att kvaliteten i den inhemska forskningen har sänkts. Sveriges deltagande i den EU-styrda forskningen har nu pågått så länge att en utvärdering torde vara möjlig. Jag anser att en sådan utvärdering skulle vara av stort värde för utformningen av den framtida svenska forskningspolitiken och därför bör genomföras. Det är enligt min mening lämpligt att det görs av Riksdagens revisorer. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub469 som sin mening ge Riksdagens revisorer till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 8, 12, 14, 29 och 42 bort hemställa 8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub477 yrkandena 1, 3 och 4 och 1997/98:A457 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2, 1997/98:Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 2 och 5, 1997/98:Ub805 yrkande 18, 1997/98:N274 yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande lärosätenas interna resursfördelning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub470 som sin mening ger Riksdagens revisorer till känna vad som ovan anförts, 14. beträffande tjänstestrukturen för lärare inom högskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 29. beträffande högskolans antagningssystem att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 27 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 6, 1997/98: Ub408, 1997/98:Ub489 yrkande 6, 1997/98:Ub810 yrkande 11 och 1997/98:Kr518 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 42. beträffande EU:s forskningsprogram att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub469 som sin mening ger Riksdagens revisorer till känna vad som ovan anförts,
4. Kurser på C- och D-nivå, m.m. (mom. 11, 32 och 33) Britt-Marie Danestig (v) anför: Alltför många avslutar i dag sina studier på för låg nivå. Det statliga bidragssystemet lockar lärosätena att anta stora studentgrupper till A- och B- kurser, medan det gör det olönsamt att erbjuda många platser på C- och D- kurser. Jag tror att det måste finnas starkare incitament för universiteten att stödja studier på C- och D-nivå, trots att sådana kurser är dyra och därför kräver en omfördelning av medel inom lärosätet. Frågan om hur man kan ge universiteten incitament att öka antalet utbildningsplatser på C- och D-nivå då det gäller fristående kurser bör enligt min mening utredas. Riksdagen bör bifalla yrkandet om detta i motion 1997/98:Ub458 (yrk. 3). Studenternas rättssäkerhet är enligt min mening alltför viktig för att riksdagen skall nöja sig med att invänta resultat av verksamhet som Högskoleverket självmant planerat. Rätten för en student att genomgå nytt prov när han eller hon blivit underkänd är en viktig fråga som inte bör lämnas oreglerad. Det oklara rättsläget när det gäller lokala föreskrifter som lärosätena meddelat utan att hänvisa till något bemyndigande kan inte få bestå. Högskoleförordningen bör uttryckligen bemyndiga högskolorna att meddela föreskrifter på vissa områden. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening ge regeringen till känna. Genom att få goda råd sparar studenten både tid och pengar. Regeringen bör lägga fram förslag till riksdagen om en förstärkning av högskolornas ansvar för rådgivning till studenter. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 11, 32 och 33 bort hemställa 11. beträffande fristående kurser på C- och D-nivå att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 32. beträffande studenternas rättssäkerhet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 och med anledning av motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 33. beträffande rådgivning till studenter att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17 och 31) Ola Ström (fp) anför: Kvaliteten i högskolan är beroende av att det finns välutbildade lärare i tillräckligt antal. Lärarförsörjningen i högskolan är i princip varje högskolas eget ansvar, men statsmakternas ansvar är att säkra basen. Fler studenter - inte minst kvinnor - måste stimuleras att söka sig till forskarutbildningen och genomströmningen i forskarutbildningen måste öka, så att minst 2 000 doktorander kan examineras varje år. Lärarkrafter i högskolan kan sparas genom att basåret helt flyttas över till komvux. Invandrade akademiker kan användas i större utsträckning än hittills. En ständig kompetensutveckling, både ämnesmässsig och pedagogisk, hos lärarna är en annan viktig kvalitetsfråga. I detta sammanhang bör även lärarnas tillgång till väl utrustade bibliotek samt datorer och databaser nämnas. Lärarna måste få möjlighet att utbilda sig för att använda IT som instrument i sin undervisning. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Det finns enligt min mening ingen anledning att kräva tillstånd av regeringen för att ett lärosäte skall få sälja uppdragsutbildning till uppdragsgivare utanför EES-området. Detta anser jag att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 20 bör ge regeringen som sin mening till känna. Principen om föreningsfrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheterna i regeringsformen. Jag anser, liksom tidigare (jfr bet. 1994/95:UbU5), att det är fel att studenter tvingas tillhöra studentkår (motsvarande) för att få studera. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande av obligatoriet. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub474 yrkande 19 och med anledning av motion 1997/98:Ub432 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 13, 17 och 31 bort hemställa 13. beträffande lärarförsörjningen i högskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 3, med anledning av motion 1997/98:Ub810 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:Ub489 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 17. beträffande uppdragsutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 20 och med avslag på motion 1997/98:Ub415 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 31. beträffande kårobligatoriet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 19 och med anledning av motion 1997/98:Ub432 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. S.k. postexaminakurser, m.m. (mom. 16, 20 och 23) Andreas Carlgren (c) anför: Jag anser att det behövs en utbyggnad av s.k. postexaminakurser, särskilda kurser utformade för personer med akademisk examen som vill vidareutbilda sig inom sitt vetenskapliga område eller önskar göra ett tillägg till sin examen. Särskilt viktigt är detta inom tekniska utbildningar, där utvecklingen av nya vetenskapliga metoder och hjälpmedel går som snabbast. Regeringen bör göra en översyn av det utbud som finns och överväga behovet av åtgärder. Vad jag här har anfört bör riksdagen med anledning av motion 1997/98: Ub810 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna. Ökad tillgänglighet till utbildning, vilket man kan åstadkomma genom distansutbildning, skapar förutsättningar att möta nya grupper och nya utbildningsbehov. Det nuvarande resurstilldelningssystemet motverkar en önskvärd ökning av distansutbildningen. Regeringen bör återkomma med förslag om hur högskolans distansutbildning kan stärkas och hur möjligheterna till distansexamination kan utvecklas ytterligare. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 6 och 1997/98:T815 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Många invandrare har en akademisk utbildning med sig hemifrån och därmed kunskapsresurser, som i stor utsträckning förblir outnyttjade i Sverige. Det är inte tillräckligt att de kan få sin utbildning värderad och översatt efter motsvarande svensk eller internationell standard. De har ändå svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, dels för att de saknar praktik och kontakter, dels för att det kan behövas kompletteringar av tidigare utbildning. Det behövs därför ett särskilt program inom högskolan där den enskilde kan komplettera sin utbildning och få kvalificerad språkundervisning i svenska och fackspråk. Undervisningen bör differentieras efter individuella förutsättningar och studiebakgrund. I programmet skall också ingå riktad yrkespraktik varigenom den enskilde kan etablera kontakter och få erfarenhet. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 och med anledning av motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 16, 20 och 23 bort hemställa 16. beträffande s.k. postexaminakurser att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 20. beträffande distansutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och 1997/98:T815 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 och med anledning av motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Handikappanpassning av högskolor och universitet (mom. 35) Ola Ström (fp) och Inger Davidson (kd) anför: Riksdagen bör enligt vår mening hos regeringen påtala vikten av handikapp- anpassning av universitet och högskolor. Funktionshindrade studenter skall ha samma rätt som andra att välja utbildning och studieort. Den enskildes intresse och kompetens skall styra valet av utbildning, inte lokalernas standard. Det kan kräva såväl anpassning av lokaler som tillgång till kringservice och tolktjänst. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:So430 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 35 bort hemställa 35. beträffande handikappanpassning av högskolor och universitet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So430 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Statens ansvar för grundforskningen (mom. 37) Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Det är en viktig uppgift för staten att säkra medel till fri grundforskning, som utgör grunden för god kvalitet och utvecklingsmöjligheter för all övrig forskning. En allt större del av medlen går till s.k. strategisk forskning. Den socialdemokratiska regeringens besparingar på forskningsrådsanslagen medför en balansförskjutning mellan grundforskningen och den strategiska forskningen som med tiden kan skapa problem för den strategiska forskningen och därmed undergräva våra möjligheter att klara en hårdnande internationell konkurrens. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 37 bort hemställa 37. beträffande statens ansvar för grundforskningen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Den högre utbildningens ledning och organisation, m.m. (mom. 5 och 15) Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför: Vi har avstått från att reservera oss till förmån för vårt yrkande om den högre utbildningens ledning och organisation (mot. 1997/98:Ub805 yrk. 10), eftersom riksdagen efter allmänna motionstidens slut har tagit ställning till regeringens förslag i prop. 1996/97:141 och därvid avslagit våra yrkanden i samma fråga (bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). I sak har vi samma uppfattning som vi då framförde, nämligen att rektor skall utses av högskolans styrelse, att ordförande och ledamöter skall utses av regeringen efter samråd med det berörda lärosätet och att regeringen inte skall kunna utse en aktiv politiker eller politiskt tillsatt tjänsteman till ordförande. Även i fråga om rekryteringsmål för ökad jämställdhet vidhåller vi vår inställning, som vi gav uttryck för i betänkande 1997/98:UbU3, att utgångspunkten skall vara att kompetensen skall avgöra vem som får en professors- tjänst, att kvotering är fel metod och att hot om indragna anslag är upprörande.
2. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 19, 26, 29, 31, 39 och 40) Andreas Carlgren (c) anför: Lärarförsörjningen i högskolan är en mycket viktig fråga för kvaliteten i den högre utbildningen. För att trygga den krävs inte minst att fler än hittillls slutför forskarutbildning. I riksdagens beslut om budget för år 1998 ingår en satsning på forskarutbildningen som syftar till att effektivisera denna så att betydligt fler doktorer skall examineras. Genom en överenskommelse i utbildningsutskottet ökades utrymmet för studiefinansiering i forskarutbildningen utöver vad regeringen hade föreslagit. Jag har mot denna bakgrund avstått från att reservera mig till förmån för Centerpartiets motion 1997/98: Ub810 yrkande 7. I en reservation i budgetbetänkandet 1997/98:UbU1 har bl.a. Centerpartiet deklararerat sin uppfattning att IT bör utnyttjas i den högre utbildningen för att nå ut med högskoleutbildning i andra former och till vidare grupper än hittills, och att möjligheterna att skapa virtuell högskoleutbildning - gärna som ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet - bör övervägas. I fråga om grundläggande behörighet till högskoleutbildning hänvisar jag till Centerpartiets ställningstagande i betänkande 1995/96:UbU11. Det går ut på att godkänt i kärnämnena bör vara ett krav, dock med undantag för vissa utbildningar, t.ex. konstnärliga, för vilka Högskoleverket bör få i uppdrag att fastställa behörighetskrav. Problemen för IB-studenter att bli antagna har genom Högskoleverkets beslut att behandla dem i samma kvotgrupp som studenter med betyg från svenskt linjegymnasium fått en lösning som har föranlett mig att avstå från reservation till förmån för yrkande 11 i Centerpartiets motion 1997/98: Ub810. Jag delar den uppfattning om kårobligatoriet som föranledde den tidigare fyrpartiregeringen att föreslå dess avskaffande. Det har dock visat sig att ett avskaffande skulle medföra kostnader för staten. I nuvarande statsfinansiella läge och när högskolorna är stadda i kraftig expansion, med de kraftansträngningar som den medför, anser jag inte att det finns skäl att kräva att obligatoriet avskaffas. Den rätt som finns för distansstuderande att få begränsat medlemskap i studentkår tillgodoser på ett rimligt sätt dessa studenters intressen. Man bör enligt min mening pröva en ordning där all offentlig forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget. Eftersom det normala är att riksdagen inte tar ställning på förhand i frågor som befinner sig under utredning - som denna fråga gör hos kommittén Forskning 2000 - har jag dock avstått från att reservera mig till förmån för Centerpartiets yrkande i denna fråga. I december 1997 - alltså efter allmänna motionstidens utgång - gav regeringen i uppdrag åt Forskning 2000 att överväga vilka kriterier som skall ligga till grund för den framtida fördelningen av forskningsanslag i form av statliga anslag till mindre och medelstora högskolor. Kriterierna skall bl.a. bygga på en högskolas kvalifikationer och grad av specialisering. Jag har mot den bakgrunden avstått från reservation till förmån för Centerpartiets yrkanden om kvalificeringstrappa och utveckling till profilhögskola.
3. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17, 19 och 37) Britt-Marie Danestig (v) anför: Vänsterpartiet påtalade riskerna för lärarförsörjningen i högskolan i en motion som behandlades tillsammans med budgeten för år 1997. Vi krävde då en närmare analys av hur rekryteringen av nya lärare skall gå till. I riksdagens beslut om budgeten för år 1998 har det gjorts en tydlig satsning på forskarutbildningen, som motiveras inte minst av behovet av lärare inom högskolan. Jag vill också stryka under vikten av kompetensutveckling för högskolans lärare och ser med intresse fram emot en redovisning av högskolornas insatser på det området. När det gäller uppdragsutbildning vill jag påminna om att Vänsterpartiet i en motion i anslutning till proposition 1996/97:141 påpekade riskerna för att lärares engagemang i sådan (liksom i högskoleutbildning i privat regi) kan urholka kvaliteten i den reguljära utbildningen, om nämligen institutionernas intresse av intäkter från uppdragsutbildning frestar dem att använda sina bästa lärarkrafter i den i stället för i den utbildning som institutionen har statens uppdrag att bedriva. Vänsterpartiet reserverade sig, tillsammans med fyra andra partier, i utskottets budgetbetänkande 1997/98:UbU1, för en ökad användning av IT i den högre utbildningen och för att möjligheterna att skapa ett virtuellt universitet skulle övervägas. I vårt budgetalternativ hade vi också pengar till ett distansutbildningsprojekt - öppet universitet - med lokal förankring och kommunikation via IT (10 mkr). När det gäller statens ansvar för grundforskningen vill jag påminna om att Vänsterpartiet i sin motion med anledning av 1996 års forskningspolitiska proposition markerade vikten av balans mellan universitetens olika uppgifter. Universitetens samarbete med näringslivet är utvecklande för båda parter, men vi ser en risk att grundforskningen hamnar i skymundan och att den tillämpade forskningen blir alltför dominerande.
4. Lärarförsörjningen i högskolan (mom. 13) Inger Davidson (kd) anför: Jag vill påminna om att Kristdemokraternas budgetalternativ för år 1998 innefattade 50 miljoner kronor mer till anställningar som doktorand än vad regeringen föreslagit. Det var ett uttryck för den vikt som vi fäster vid att fler doktorer skall examineras, bl.a. för att trygga lärarförsörjningen i högskolan. Sedan en majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, enats om en omfördelning inom ramen för fakultetsanslagen för att öka utrymmet för studiefinansiering i forskarutbildningen avstod jag från reservation i budgetbetänkandet 1997/98:UbU1.
5. IT i den högre utbildningen (mom. 19) Ola Ström (fp) anför: Folkpartiet har i en reservation i budgetbetänkandet 1997/98:UbU1 tillsammans med fyra andra partier framfört att möjligheterna att skapa virtuell högskoleutbildning - gärna som ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet - bör övervägas. Detta är fortfarande min uppfattning. Jag har dock i det nu aktuella sammanhanget avstått från reservation.
6. Djurförsök (mom. 24) Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför: Eftersom utredning om begränsning av försöksdjursanvändningen pågår, har vi avstått från att reservera oss till förmån för motionsyrkandet om djurförsök. Vi vill dock markera vår bestämda uppfattning att högskolorna måste ta ansvar för att anvisa alternativ till djurförsök, och att ingen skall tvingas att utföra djurförsök mot sin vilja.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................6 Övergripande frågor 7 Resurstilldelning för grundutbildningen 11 Lärare 13 Studieorganisation 14 Tillträde till högskoleutbildning 19 Övriga studentfrågor 23 Forskning 25 Hemställan 27 Reservationer........................................31 1. Reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 2, 3, 8, 9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38) (m) 31 2. Den centrala styrningen av högskolan, m.m. (mom. 4, 5, 6, 8, 22, 23 och 32) (kd) 34 3. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, m.m. (mom. 8, 12, 14, 29 och 42) (mp) 36 4. Kurser på C- och D-nivå, m.m. (mom. 11, 32 och 33) (v) 38 5. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17 och 31) (fp) 38 6. S.k. postexaminakurser, m.m. (mom. 16, 20 och 23) (c) 39 7. Handikappanpassning av högskola och universitet (mom. 35) (fp, kd) 40 8. Statens ansvar för grundforskningen (mom. 37) (m, fp) 41 Särskilda yttranden..................................41 1. Den högre utbildningens ledning och organisation, m.m. (mom. 5 och 15) (m) 41 2. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 19, 26, 29, 31, 39 och 40) (c) 42 3. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17, 19 och 37) (v) 43 4. Lärarförsörjningen i högskolan (mom. 13) (kd) 44 5. IT i den högre utbildningen (mom. 19) (fp) 44 6. Djurförsök (mom. 24) (mp, kd) 44