Utbildningsutskottets betänkande2004/05:UBU12

Högskolan

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Med hänvisning  till  de  motiveringar  som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.
1. Lärosätenas självständighet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub211,
2004/05:Ub225,
2004/05:Ub276 yrkande 4,
2004/05:Ub293 yrkande 5,
2004/05:Ub378 yrkande 15 och
2004/05:Ub473 yrkandena 19 och 35-37.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Högre utbildningspremie

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 2.
Reservation 2 (m)

3. Former för fristående högskolor

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 13.
Reservation 3 (m, fp, kd)

4. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub457 och
2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
Reservation 6 (mp)
5. Åtgärder för ökad jämställdhet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub293 yrkande 6,
2004/05:Ub378 yrkande 14,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)

6. Garanterad miniminivå av lärarledd tid

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 10.
Reservation 11 (kd)

7. Resursmässiga villkor för en ny
masterutbildning

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 41.
Reservation 12 (kd)

8. Det ekonomiska ansvaret för lärcentrum

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub365.

9. Allmänt om tillträde till högskolan

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 6,
2004/05:Ub293 yrkande 1,
2004/05:Ub378 yrkande 4 och
2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22.
Reservation 13 (m, c)
Reservation 14 (fp)
Reservation 15 (kd)

10. Särbehandling vid urval

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub292 yrkande 4,
2004/05:Ub293 yrkande 7 och
2004/05:Ub335.
Reservation 16 (m, fp)
Reservation 17 (v)

11. Urvalsfrågor i övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub473 yrkandena 20 och 43,
2004/05:Ub486 och
2004/05:Ub495 yrkandena 1 och 2.
Reservation 18 (kd)

12. Tillämpningsområdet för lagen om
likabehandling av studenter i högskolan

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 10,
2004/05:U257 yrkandena 23 och 24 och
2004/05:So604 yrkande 7.
Reservation 19 (v)

13. Sanktionsmöjligheter i lagen om
likabehandling av studenter i högskolan

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 34.
Reservation 20 (kd, c)

14. Studentkontrakt

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub378 yrkande 10 och
2004/05:K459 yrkande 5.
Reservation 21 (fp, mp)

15. Studenternas rättssäkerhet i övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 15 och
2004/05:Ub441 yrkande 9.
Reservation 22 (kd)
Reservation 23 (c)
16. Kårobligatoriet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub203,
2004/05:Ub220,
2004/05:Ub227,
2004/05:Ub259 yrkande 7,
2004/05:Ub276 yrkande 14,
2004/05:Ub293 yrkande 11,
2004/05:Ub317,
2004/05:Ub372,
2004/05:Ub378 yrkande 11,
2004/05:Ub392 och
2004/05:Ub473 yrkandena 30-32.
Reservation 24 (m, fp, kd, c, mp)

17. Högskolans tillgänglighet för
funktionshindrade

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 7.
Reservation 25 (fp, kd)

18. Nationella riktlinjer för
Studenthälsan

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub441 yrkande 12.
Reservation 26 (kd)

19. Uppföljning av studenterna

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 5.
Reservation 27 (c)

20. Validering

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Ub473 yrkande 44,
2004/05:Sf288 yrkande 24,
2004/05:Sf360 yrkande 11 och
2004/05:N239 yrkande 16.
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (kd)
Reservation 30 (c)
21. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 3,
2004/05:Ub378 yrkande 12 och
2004/05:Ub422.
Reservation 31 (m)
Reservation 32 (fp)

22. Ny internationellt jämförbar
masterexamen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 13.
Reservation 33 (fp)

23. Utbildning i Öresundsregionen

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Sf356 yrkande 5 och
2004/05:N403 yrkande 24.
Reservation 34 (m, fp)

24. Rekrytering av högskolelärare

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 3 och
2004/05:Ub473 yrkande 13.
Reservation 35 (kd)
Reservation 36 (c)

25. Meritvärdering vid tillsättning av
lärare

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 11.
Reservation 37 (kd)

26. Kompetensutveckling av lärare

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub314 och
2004/05:Ub473 yrkandena 12, 15 och 17.
Reservation 38 (kd)

27. Lärarfrågor i övrigt

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkandena 14 och 16.
Reservation 39 (kd)
28. Distansutbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 20.
Reservation 40 (c)

29. Övergripande riktlinjer för
utbildningen inom högskolan

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9 och
2004/05:MJ510 yrkande 7.
Reservation 41 (kd)
Reservation 42 (mp)

30. Kunskaper om mäns våld mot kvinnor

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub404 och
2004/05:Ub455.
Reservation 43 (kd)

31. Jämställdhet i examensordningen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub336.

Reservation 44 (v, mp)

32. Frågor om homo-, bi- och
transsexualitet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:L295 yrkande 9,
2004/05:U257 yrkande 28 och
2004/05:So604 yrkande 10.
Reservation 45 (fp, mp)
Reservation 46 (v)
Reservation 47 (c)

33. Kunskaper om ANT-frågor

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub408 yrkande 1.

34. Vissa inslag i vårdutbildningar

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub352,
2004/05:Ub502,
2004/05:So513 yrkande 1 och
2004/05:So613 yrkande 5.

35. Språkutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub244,
2004/05:Ub245 yrkande 1,
2004/05:Ub333 yrkandena 1 och 2 och
2004/05:Ub438 yrkande 1.
Reservation 48 (v)

36. Tandsköterskeutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub240 och
2004/05:Ub282.

37. Dramapedagogutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub329 och
2004/05:Kr361 yrkande 10.

38. Utbildning för hotell- och
restaurangområdet

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub296.

39. Gemensam europeisk examensordning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 8 och
2004/05:Ub378 yrkande 17.
Reservation 49 (m)
Reservation 50 (fp)

40. Gemensamt europeiskt betygssystem

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 19.
Reservation 51 (c)

41. Utbildning för yrkesexamen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 19.
Reservation 52 (m, fp, kd)
42. Treterminssystem
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub321 yrkande 7,
2004/05:Ub458,
2004/05:Ub464 och
2004/05:Ub473 yrkande 29.
Reservation 53 (fp)
Reservation 54 (kd)

43. Studieorganisatoriska frågor i övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 9,
2004/05:Ub418 och
2004/05:Kr239 yrkande 15.
Reservation 55 (c)

44. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub201 och
2004/05:T335 yrkande 5.

45. Fotbollsakademi

Riksdagen avslår motion
2004/05:Kr331 yrkande 1.

46. Examensbevis på värdepapper

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub326.

47. Rätt för privata företag att sälja
akademisk utbildning

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub417.

48. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub261,
2004/05:Ub300,
2004/05:Ub310,
2004/05:Ub340 yrkande 2,
2004/05:Ub441 yrkande 11,
2004/05:Ub473 yrkande 18,
2004/05:Sf355 yrkande 3,
2004/05:So247 yrkande 4,
2004/05:So510 yrkande 2,
2004/05:So512 yrkande 3,
2004/05:So519 yrkande 1,
2004/05:So606 yrkande 8,
2004/05:Kr357 yrkande 4,
2004/05:Kr360 yrkande 3 och
2004/05:A321 yrkande 5.



Stockholm den 7 april 2005

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie  Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp),  Sten Tolgfors (m), Majléne  Westerlund  Panke
(s), Agneta  Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),
Margareta Pålsson  (m),  Louise Malmström (s), Sören
Wibe (s), Mikael Damberg (s),  Christer Adelsbo (s),
Axel  Darvik  (fp),  Torsten Lindström  (kd),  Tomas
Högström (m), Håkan Larsson  (c)  och  Jan  Lindholm
(mp).

2004/05

UbU12

Sammanfattning

Detta  betänkande  handlar  om 143 yrkanden om
olika
högskolefrågor i motioner som väcktes under allmänna
motionstiden 2004. Utskottet  föreslår att riksdagen
skall avslå samtliga yrkanden.

Yrkandena    handlar    bl.a.    om    lärosätenas
självständighet,     tillträde    till    högskolan,
kårobligatoriet,     studenternas     rättssäkerhet,
gemensam           europeisk          examensordning
(Bolognaprocessen),    validering,   internationellt
samarbete, lärarna i högskolan, utbildningen i vissa
ämnen eller för vissa yrken  samt  treterminssystem.
Utskottet    hänvisar    mestadels   till   gällande
bestämmelser,    tidigare   ställningstaganden    av
riksdagen    och    pågående    utrednings-    eller
beredningsarbete.
Ett antal yrkanden  -  15  stycken - gäller frågor
där  det enligt gällande ansvarsfördelning  ankommer
på lärosätena  att  fatta  beslut.  Dessa  avstyrker
utskottet utan annan motivering.
Mot    utskottets    förslag    när   det   gäller
kårobligatoriet har fem partier (m,  fp,  kd,  c och
mp)   reserverat   sig  gemensamt.  I  övrigt  finns
reservationer    från    samtliga    partier    utom
Socialdemokraterna.
Särskilda  yttranden har  lämnats  av  Folkpartiet
liberalerna,  Kristdemokraterna  och  Vänsterpartiet
samt av en ledamot (fp).

Utskottets överväganden


Utskottet   tar   upp  motionsyrkandena  i  följande
ordning.   Först  behandlas   övergripande   frågor,
därefter       resursfrågor,       tillträdesfrågor,
studenternas rättssäkerhet,  kårobligatoriet, övriga
studentfrågor,   validering   av   främst   utländsk
högskoleutbildning,    internationellt    samarbete,
lärarna i högskolan, distansutbildning, utbildning i
vissa     ämnen     eller    för    vissa     yrken,
studieorganisatoriska frågor och övriga frågor.
Under rubriken Andra motionsyrkanden tar utskottet
till  sist upp yrkanden  i  frågor  där  det  enligt
gällande  ansvarsfördelning  ankommer på myndigheter
att fatta beslut. Dessa yrkanden behandlar utskottet
inte i sak.
Text  som  är markerad med fetstil  hänvisar  till
punkterna i utskottets förslag till riksdagsbeslut i
det föregående.

Övergripande frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsyrkandena  om
lärosätenas självständighet.  Utskottet anser
att denna är tillgodosedd med dagens  regler.
Riksdagen   bör  inte  uttala  sig  om  högre
utbildningspremie   eller   fler  former  för
fristående     högskolor.    Yrkandena     om
profilering     och      samverkan,      ökad
detaljstyrning  av  examensmål, komplettering
av        högskolelagen        med        ett
hållbarhetsperspektiv och åtgärder  för  ökad
jämställdhet  bör  avslås med hänvisning till
gällande bestämmelser  och pågående beredning
i Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 1  (m,  fp,  kd, c), 2
(m), 3 (m, fp, kd), 4 (kd), 5 (c), 6  (mp), 7
(m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).

Motioner

Sex   motioner   tar   upp   frågor  om  lärosätenas
självständighet.

Moderata   samlingspartiet   skriver    i   motion
2004/05:Ub293  yrkande  5  att oberoende universitet
utgör   grunden   för  en  sund  demokrati.   Enligt
motionärerna       bör       man        avpolitisera
universitetsstyrelserna  för  att öka den akademiska
friheten.
Även  Folkpartiet pläderar i motion  2004/05:Ub378
yrkande 15  för  att  det politiska inflytandet över
högskolestyrelsernas  tillsättning  skall  tas  bort
helt.  Huvudprincipen för  de  statliga  högskolorna
skall  vara  att  studenter,  forskare,  lärare  och
personal  utser  sin  högskolas styrelse. Studenter,
lärare  och forskare, inte  regeringen,  skall  utse
rektorn för  högskolan.  Universitet  och  högskolor
måste ges frihet att bygga upp sin organisation  som
de finner bäst, heter det i motionen.
Kristdemokraterna  skriver  i motion 2004/05:Ub473
att       lärosätena,       i      enlighet      med
subsidiaritetsprincipen, skall vara självförvaltande
och  ha  stor  frihet  att  utforma  sin  verksamhet
(yrkande 19). Styrelserna skall  till  en  tredjedel
utses av lärarna, en tredjedel av studenterna och en
tredjedel  av  regeringen  (yrkande 35). Ordföranden
bör utses av regeringen, medan  rektorn bör utses av
högskolestyrelsen (yrkande 36). Processen när rektor
skall  utses  bör  bli mer öppen, och  i  slutet  av
processen bör namnen på de kandidater som finns kvar
vara kända på universitetet eller högskolan (yrkande
37).
Centerpartiet  vill  enligt  motion  2004/05:Ub276
yrkande   4  stärka  lärosätenas   självbestämmande.
Högskolelagen        är        kortfattad,       men
högskoleförordningen   desto  mer  omfattande,   och
regeringen har därigenom  i mycket stor utsträckning
makten över högre utbildning  och  forskning  i  sin
hand,  anser motionärerna. De hävdar att regeringens
förordningsmakt   bör   ersättas   med   ett  reellt
självstyre vid de enskilda lärosätena.
Enligt  motion  2004/05:Ub211  (m)  bör  det  inte
finnas några politiker i högskolestyrelserna, utan i
stället  företrädare  för  näringslivet.  Styrelsens
ordförande bör enligt motionären hämtas från det län
där lärosätet ligger.
I  motion 2004/05:Ub225 (m) hävdar motionären  att
den politiska representationen i högskolestyrelserna
bör minskas kraftigt.

Moderata     samlingspartiet    begär    i    motion
2004/05:Ub293  yrkande  2  ett tillkännagivande till
regeringen om vikten av en högre  utbildningspremie.
Det  är  enligt  motionärerna  helt  avgörande   att
människor  vet  att ökade kunskaper värderas och ger
bättre förutsättningar för framtiden. Det måste löna
sig att utbilda och förkovra sig.

Moderaterna anser  också att det finns anledning att
i  framtiden, utöver  stiftelseformen,  pröva  andra
former  för fristående högskolor som kan gynna såväl
den  akademiska   friheten   som   utbildningen  och
forskningen (motion 2004/05:Ub293 yrkande 13).

Ett antal grundläggande drag i högskolans utveckling
i övrigt tas upp i motionerna.

Kristdemokraterna      framhåller     i     motion
2004/05:Ub473 att högskolor och universitet inte kan
bedriva  egen  forskning och  ligga  i  forskningens
framkant inom alla  forskningsfält.  De skall därför
stimuleras  att  profilera  sig  inom ett  begränsat
antal områden (yrkande 5). I de övriga  ämnen där en
högskola bedriver grundutbildning bör den  samarbeta
med  andra  lärosäten  som  har dessa ämnen som  sin
profil. Lärosäten som samverkar  bör  premieras  för
det  (yrkande  6). Kristdemokraterna anser också att
det    behövs    en    ökad     detaljstyrning    av
examinationsmålen för vissa viktiga  yrken  där  det
inte   finns   utbildad   personal   i   tillräcklig
omfattning (yrkande 42).
Centerpartiet  hävdar  i motion 2004/05:Ub276  att
högre utbildning skall nå  hela folket i hela landet
samt   ske  under  hela  livet.  Detta   är   enligt
motionärerna en viktig del av det livslånga lärandet
(yrkande  1). De anser också att det inom högskolans
tredje uppgift  även  skall inrymmas samverkan i det
lokala samhället och regionen.  Detta  arbete  måste
intensifieras  och  utvecklas  vid  många  lärosäten
(yrkande 8).
Enligt motion 2004/05:Ub319 (mp) bör högskolelagen
kompletteras  med ett hållbarhetsperspektiv (yrkande
1). Det skulle  ge  en tydlig markering av att ingen
som  får  statligt  stöd   för   att  bedriva  högre
utbildning  kan  ignorera  att  vad  de   lär   sina
studenter   får   konsekvenser   för   det  framtida
samhället.  Hållbar  utveckling bör vara en  del  av
Högskoleverkets kvalitetsgranskning (yrkande 2).
I motion 2004/05:Ub457  (s)  tar  motionärerna upp
den kraftiga utbyggnaden av högskolan  som nu pågår.
Den  saknar  enligt  deras  uppfattning motstycke  i
historien och är avgörande för  Sveriges utveckling.
Det  är  angeläget  att  fortsätta på  den  inslagna
vägen, anser de.

Åtgärder för ökad jämställdhet  tas  upp  i motioner
från fyra partier.

Moderaterna skriver i motion 2004/05:Ub293 yrkande
6  att  likhet  inför  lagen är den väg till verklig
jämställdhet  som  de  förespråkar.  Varken  negativ
eller   positiv  särbehandling   kan   tolereras   i
jämställdhetens    namn.    Att   låta   en   person
representera eller närvara enbart  för att hon anses
tillhöra  en  viss  grupp  är att nedvärdera  hennes
övriga kvaliteter, heter det i motionen.
Folkpartiet  framhåller  i  motion   2004/05:Ub378
yrkande  14  att det, med utgångspunkt i grundtanken
att diskriminering  av individer skall bekämpas, bör
genomföras en rad jämställdhetsbefrämjande åtgärder.
Det behövs ökad öppenhet  och klarhet när det gäller
urval  och antagningar. De kriterier  utifrån  vilka
tjänster  tillsätts  skall vara tydliga och formellt
reglerade. De nämnder  som svarar för tillsättningar
skall   i   görligaste   mån   ha    en    jämställd
representation  av  kvinnor  och  män.  Den  nyligen
genomförda  reform som gör det möjligt att befordras
till professor utan att det finns en särskild tjänst
tillgänglig måste  säkras  fullt  ut.  För de större
institutionerna   inom   lärosätena  bör  det   vara
självklart    att    ha   en   formellt    utarbetad
jämställdhetsplan.
Kristdemokraterna påpekar  i  motion 2004/05:Ub473
yrkande 33 att högskolan har både  strukturella  och
innehållsmässiga   jämställdhetsproblem.  Lärosätena
måste  ta  ansvar  för   att  deras  lärare  är  väl
förtrogna      med      jämställdhetsfrågor      och
genusperspektiv,  och  man   måste  tydliggöra  alla
valmöjligheter    i   gymnasieskolan.    I    motion
2004/05:A352 yrkande  21  föreslår Kristdemokraterna
att Högskoleverket skall ges  i uppdrag att upprätta
en  handlingsplan  för att bryta  ned  traditionella
könsmaktsstrukturer  på  högskolor  och  universitet
samt  verka  för  att  det  blir  möjligt  även  för
kvinnliga  forskarstuderande  att  bilda  familj och
skaffa barn under studietiden.
Centerpartiet  vill  enligt  motion  2004/05:Ub276
yrkande 7 att regeringen skall lägga fram förslag om
hur högskolan skall komma till rätta med  den  i dag
rådande situationen när det gäller jämställdhet. Det
är   viktigt   att   satsa   på   trygga  villkor  -
doktorandtjänster och mellantjänster  -  för  att få
fler  kvinnor att satsa på den akademiska karriären.
Både forskarstuderande och grundutbildningsstudenter
måste      omfattas       av       ett       rimligt
föräldraförsäkringssystem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Yrkanden    om   lärosätenas   självständighet   har
behandlats av  riksdagen  många  gånger under senare
år, senast i betänkande 2003/04:UbU3 s. 13.

Den  nu  gällande  ordningen att regeringen  utser
flertalet   av   ledamöterna   i   högskolestyrelsen
infördes  år  1993 på  initiativ  av  den  dåvarande
regeringen (prop.  1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103).
Då  infördes  i  lagen   även  en  anvisning  om  de
kvalifikationer   som  de  av   regeringen   utsedda
ledamöterna borde ha,  nämligen  att  det borde vara
personer med bakgrund i sådan verksamhet  som  är av
betydelse    för   högskolans   utbildnings-   eller
forskningsuppdrag.    Anvisningen   togs   bort   ur
högskolelagen år 1998 med  hänvisning  till  att den
bedömdes  som  överflödig.  Att  regeringen, när den
utser styrelsens ledamöter, skall välja personer med
bakgrund i sådan verksamhet som är  av betydelse för
högskolans   utbildnings-   eller  forskningsuppdrag
ligger  i sakens natur, hette  det  i  propositionen
(prop.   1996/97:141,   bet.   1997/98:UbU3,   rskr.
1997/98:12).  Enligt  utskottets  bedömning  är  det
också  såsom  regeringen brukar göra när ledamöter i
högskolestyrelserna utses.
Rektor  utses   av  regeringen  efter  förslag  av
högskolestyrelsen.   Innan   styrelsen  lämnar  sitt
förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och
studenterna på det sätt som styrelsen  har  bestämt.
Denna    ordning   -   som   regleras   i   2   kap.
högskoleförordningen  (1993:100)  -  infördes  den 1
september 1998; dessförinnan var det föreskrivet att
en  valförsamling  med  viss  sammansättning  skulle
höras   innan  styrelsen  avgav  sitt  förslag  till
regeringen. Utskottet anser inte att det finns någon
anledning för riksdagen att begära ändring av sättet
att utse rektorer i högskolan.
Genom   högskolelagen   och   högskoleförordningen
lämnas ett  stort  utrymme  för  varje  lärosäte att
självt     bestämma    verksamhetens    övergripande
inriktning  och  lärosätets  inre  organisation.  Vi
delar inte uppfattningen  att  regeringen  utnyttjar
sin  förordningsmakt  på  ett  sätt som hindrar  ett
reellt självstyre vid lärosätena.

Utskottet   har   behandlat   yrkanden    om   högre
utbildningspremie  många  gånger tidigare, senast  i
betänkande  2003/04:UbU3  s.   13.  Liksom  tidigare
påminner   utskottet   om   att  lönebildningen   på
arbetsmarknaden  inte  är  något   som  beslutas  av
riksdagen.  Enligt  vår mening bör den  inte  heller
vara det.

Det finns enligt utskottets  uppfattning  inte något
behov   av  att  hitta  nya  former  för  fristående
högskolor.   Forskningens  frihet  är  fastslagen  i
högskolelagen  som  gäller  för  hela det offentligt
drivna  högskoleväsendet.  Det är goda  förhållanden
för de statliga lärosätena som  betyder mest för att
gynna utbildningen och forskningen i Sverige.

Profilering   och  samverkan,  som  förs   fram   av
Kristdemokraterna   som  ett  grundläggande  drag  i
högskolans önskvärda  utveckling,  är  också  enligt
utskottets  uppfattning  något som bör utvecklas.  I
direktiven        till        utredningen         om
resurstilldelningssystemet     för     grundläggande
högskoleutbildning har regeringen tagit  upp behovet
av   möjligheter  att  bedriva  utbildningssamverkan
mellan   universitet   och  högskolor,  t.ex.  genom
distansutbildning, och behovet av möjligheter att ge
incitament  för  att  all  högskoleverksamhet  skall
bedrivas  så effektivt som möjligt,  såväl  för  det
enskilda  lärosätet  som  totalt  för  landet  (dir.
2004:49). Regeringen  har  också  i ett uppdrag till
Högskoleverket begärt att verket skall  uppmärksamma
lärosätena   och  regeringen  på  utbildningar   som
behöver koncentreras  till färre lärosäten, t.ex. på
grund av en begränsad efterfrågan på arbetsmarknaden
eller av studenterna, samtidigt  som en analys skall
lämnas  av  möjligheten till en bred  tillgänglighet
för  de  studerande   (U20040/1426/UH,  återgiven  i
Arbetsmarknad         och        högskoleutbildning,
Högskoleverkets rapportserie  2004:36  R). Mot denna
bakgrund   anser   vi  att  det  inte  behövs  några
tillkännagivanden enligt motionsyrkandena.

Förslag    om   att   regeringen    skall    sätta
examinationsmål  för  ytterligare  utbildningar  har
förts  fram  av  Högskoleverket  i  den  nyss nämnda
rapporten. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta
regeringens beredning av förslaget.
Den     pågående    utvecklingen    av    Sveriges
nätuniversitet  och  det aviserade förslaget om höjd
övre åldersgräns för att få studielån vittnar om att
regeringen är inställd på att högre utbildning skall
kunna nå hela folket i  hela  landet  och  ske under
hela  livet.  Något  tillkännagivande  om  detta  är
därför inte behövligt.
När   det  gäller  högskolans  samverkan  med  det
omgivande   samhället   har   det  relativt  nyligen
redovisats tämligen skilda bedömningar  av  vad  som
görs.   Högskoleverket  har  i  rapporten  Högskolan
samverkar  (Högskoleverkets  rapportserie 2004:38 R)
funnit att samverkan är väl integrerad  i  forskning
och   undervisning   och   att   det  försiggår  ett
imponerande  arbete  med  detta vid universitet  och
högskolor.  I  rapporten ges  även  exempel  på  hur
samverkan   skall   kunna   utvecklas   ytterligare.
Riksrevisionen  hävdar  i  rapporten  Tillväxt genom
samverkan  (RIR 2005:2) att det finns vissa  brister
när   det   gäller    förutsättningarna    för    en
tillväxtfrämjande   samverkan  och  att  regeringens
redovisning till riksdagen  av  högskolans samverkan
inte har varit fyllig och konkret.
Kommittén  för  utbildning för hållbar  utveckling
har  i  sitt  betänkande   Att   lära   för  hållbar
utveckling  (SOU  2004:104)  föreslagit  bl.a.   att
högskolelagen  skall  ändras  så att det framgår att
utbildningen skall främja en socialt, ekonomiskt och
miljömässigt hållbar utveckling.  Remissbehandlingen
har    avslutats    och    ärendet    bereds    inom
Regeringskansliet.   Riksdagen  bör  inte  föregripa
regeringens beredning  av  ärendet,  som  nu pågår i
Regeringskansliet.

Ett  antal  bestämmelser i högskoleförordningen  har
tillkommit i  syfte  att  främja jämställdhet. I den
valberedning  som skall föreslå  ledamöter  i  olika
organ  inom  högskolan   -  dock  inte  studenternas
representanter - skall både  kvinnor  och  män  vara
representerade  (3  kap. 11 § första stycket). Bland
de   personer  som  valberedningen   föreslår   till
ledamöter   skall   både   kvinnor   och   män  vara
representerade.  Om det inte finns synnerliga  skäl,
skall  de  föreslagna   personerna   till  minst  en
tredjedel  utgöras  av  kvinnor  och till  minst  en
tredjedel av män (3 kap. 11 § andra  stycket). Om en
högskola har beslutat att positiv särbehandling  får
tillämpas  vid  en  viss anställning eller ett visst
slag av anställning som  ett  led  i strävandena att
främja jämställdhet i arbetet gäller  följande.  Vid
anställningen  får  en  person av underrepresenterat
kön  med  tillräckliga  sådana  kvalifikationer  som
avses  i  4  kap. 15 § första  och  tredje  styckena
högskoleförordningen  utses  framför  en  person  av
motsatt  kön  som  annars skulle ha utsetts. Positiv
särbehandling får dock  inte tillämpas om skillnaden
mellan personernas kvalifikationer  är  så  stor att
tillämpningen  skulle  stå  i  strid  med  kravet på
saklighet  vid  anställningen (4 kap. 16 §). Som  en
allmän bestämmelse  för  urval  mellan  sökande till
grundläggande  högskoleutbildning gäller att  vid  i
övrigt likvärdiga  meriter får urval också göras med
hänsyn till kön i syfte  att förbättra rekryteringen
av studenter från det underrepresenterade  könet  (7
kap. 10 § tredje stycket).

Utskottet  anser  att  bestämmelser  av detta slag
behövs,  eftersom  det  är angeläget att komma  till
rätta med den könsmässiga  obalans som på många håll
råder i beslutande organ och inom många yrkesgrupper
i samhället.
För   att  garantera  öppenhet   och   klarhet   i
antagningen  av studenter skall varje lärosäte ha en
antagningsordning,  som skall beslutas av högskolans
styrelse (2 kap. 2 §  första stycket 8 samt 6 kap. 3
§  andra  stycket  och 8 kap.  3  §  tredje  stycket
högskoleförordningen).  Av  samma  skäl  skall varje
lärosäte  ha  en anställningsordning, som innehåller
de regler för anställning  av  lärare  som högskolan
tillämpar.  Den  skall  också beslutas av högskolans
styrelse (2 kap. 2 § första stycket 9 samt 4 kap. 14
§    högskoleförordningen).     Högskoleförordningen
innehåller vidare förhållandevis  detaljerade regler
om   kriterier   utifrån   vilka   tjänster    skall
tillsättas.
Regeringen     redovisar     i     den     senaste
budgetpropositionen   att  flera  lärosäten  arbetar
aktivt för att genusperspektiv  skall  genomsyra all
utbildning.  För  att så skall ske krävs att  lärare
har god kunskap om genusfrågor, vilket också betonas
av lärosätena. Jämställdhets- och genuskunskap ingår
i  de  flesta högskolepedagogiska  utbildningar  och
även  i  många  forskarhandledarutbildningar  (prop.
2004/05:1 utg.omr. 16 s. 139).
Forskarutbildningsutredningen   framför   i   sitt
betänkande En ny doktorsutbildning (SOU 2004:27) ett
antal  förslag  för  att främja jämställdhet. Ett av
dem är att doktorander skall få doktorandanställning
under hela studietiden.  Därmed  skulle  doktoranden
komma  i  åtnjutande av de trygghetsanordningar  som
gäller för  alla  anställda,  bl.a.  när  det gäller
föräldraledighet       och       föräldraförsäkring.
Utredningens   förslag   bereds  för  närvarande   i
Regeringskansliet.
Resursfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om  att
omfattningen  av  lärarledd  undervisningstid
skall  anges i kursplan och om  att  den  nya
masternivån  måste  ges  bättre resursmässiga
förutsättningar. Utskottet anser att pågående
utredning  om resurstilldelningssystemet  och
regeringens    förslag    när    det   gäller
Bolognaprocessen bör avvaktas.
Jämför reservationerna 11 (kd) och 12 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna  föreslår  i motion  2004/05:Ub473
yrkande 10 att det skall införas en ny bestämmelse i
högskoleförordningens 6 kap. 7 §, som handlar om vad
en kursplan skall innehålla. Motionärerna  vill  att
där  även  skall  anges  omfattningen  av  lärarledd
undervisningstid eller motsvarande.

I  samma motion, yrkande 41, begär Kristdemokraterna
ett     tillkännagivande    till    regeringen    om
Bolognaprocessen.  Om  man  menar allvar med den nya
masternivån  måste  den  ges  bättre   resursmässiga
förutsättningar    än    grundutbildningen,    anser
motionärerna.

Behovet  av  översyn  av det ekonomiska ansvaret för
lärcentrum lyfts fram i  motion  2004/05:Ub365  (s).
Enligt  motionärerna  har  många enskilda kommuner i
dag  svårt att motivera driftskostnaderna  för  sitt
lärcentrum.  Högre  studier är i första hand statens
ansvar   och  inte  primärt   en   kommunal   fråga,
framhåller de. Ett generellt utformat driftstöd till
de kommuner  som tillhandahåller lärcenterverksamhet
är  en lösning,  en  annan  skulle  kunna  vara  att
kommunerna  får ett driftsbidrag för sina lärcentrum
från  de universitet  och  högskolor  som  utnyttjar
deras tjänster.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Omfattningen  av  lärarledd  undervisning  är starkt
beroende  av  tillgången  på  medel  och  sättet att
fördela  medel  till  och inom lärosätena. Ett  nytt
resurstilldelningssystem  är under utarbetande genom
en särskild utredare (dir. 2004:49). Uppdraget skall
redovisas  senast den 27 maj  2005  (dir.  2005:24).
Riksdagen  bör   inte   föregripa   utredningen  och
regeringens beredning av ärendet.

Förslag  om en ny examensstruktur med  indelning  av
examina i  tre  nivåer,  varav  masternivån  är  den
andra, har ännu inte lagts fram av regeringen.

Utskottet  tog  ställning till ett antal motioner om
det ekonomiska ansvaret  för lärcentrum i betänkande
2004/05:UbU1 s. 77. Vi vill  inte  heller nu förorda
att staten frångår den hittillsvarande principen att
resurserna  för  högskoleutbildning  fördelas   till
statliga     lärosäten     och     vissa    enskilda
utbildningsanordnare.  Frågan om ansvarsfördelningen
mellan staten och kommunerna är under utredning inom
Ansvarskommittén,   vars   arbete    beräknas    bli
slutredovisat  i  februari  2007  (dir.  2003:10 och
2004:93).


Tillträde till högskolan


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena  om
ändringar i tillträdesreglerna  i  högskolan,
eftersom  en  utredning  om dessa frågor  har
genomförts   och   ärendet   nu    bereds   i
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 13 (m, c), 14 (fp), 15
(kd), 16 (m, fp), 17 (v) och 18 (kd).

Motioner

Fyra partier redovisar i sina motioner  sin allmänna
inställning    när   det   gäller   tillträde   till
högskolan.

Moderata   samlingspartiet   vill   enligt  motion
2004/05:Ub293    yrkande    1   att   det   centrala
antagningssystemet  skall avskaffas.  Partiet  anser
att det skall vara varje  lärosätes  sak  att avgöra
vilka  antagningsbestämmelser  som  skall gälla,  så
länge   systemet  utformas  så  att  rättssäkerheten
upprätthålls    och    diskrimineringslagstiftningen
följs.
Folkpartiet slår i motion  2004/05:Ub378  vakt  om
studenternas    förkunskaper.    De    måste    vara
tillräckliga   för   att   kvaliteten  i  högskolans
utbildning  skall  upprätthållas.  Förkunskapskraven
till de utbildningar  som  fått  sänkta  sådana krav
måste återställas (yrkande 4).
Kristdemokraterna      anser     enligt     motion
2004/05:Ub473  att  det  är  bra   med   mångfald  i
antagningsmetoder  vid lärosätena. Behörighetskraven
skall inte behöva vara  identiska  mellan lärosätena
(yrkande 21). Ett brett antagningssystem  ger  olika
grupper och individer fler möjligheter att söka  sig
till  den  högre utbildningen, heter det i motionen.
Därför    bör    man     uppmuntra     mångfald    i
antagningsprocessen (yrkande 22).
Centerpartiet  ifrågasätter i motion 2004/05:Ub276
yrkande 6 den centrala  styrning  som  görs  av  hur
urvalet  bland studenterna skall ske. Lärosätena har
ingen makt  att  själva bestämma vilken typ av urval
som passar bäst för just deras utbildningar.

Inom den offentligt  finansierade högre utbildningen
får  det  inte  förekomma  vare  sig  positiv  eller
negativ särbehandling  vid urval, hävdar Moderaterna
i  motion 2004/05:Ub293 yrkande  7.  Även  i  motion
2004/05:Ub292  yrkande  4  skriver  Moderaterna  att
varken   negativ  eller  positiv  särbehandling  kan
tolereras i jämställdhetens namn. Likhet inför lagen
är den enda  vägen  till verklig jämställdhet, heter
det i motionen.

Enligt  motion  2004/05:Ub335  (v)  däremot  skall
positiv särbehandling  utifrån  kön och etnicitet få
användas i syfte att bredda rekryteringen  till  och
öka  mångfalden  i  högskolan. Motionärerna vill att
likabehandlingslagen   skall   förtydligas   så  att
högskolor  och  universitet  får  klara och entydiga
regler att hålla sig till.

Några andra frågor om urval tas upp tre motioner.

Kristdemokraterna      anser     enligt     motion
2004/05:Ub473   att   mer   avancerade    kurser   i
gymnasieskolan bör ges ett högre meritvärde  än  mer
grundläggande kurser (yrkande 20). De vill också att
regeringen  skall  se över systemet med poängförtur,
som enligt motionärerna  innebär att äldre studenter
tränger undan nybörjare genom  att  de får förtur på
grund  av  ett  antal redan förvärvade högskolepoäng
(yrkande 43).
I motion 2004/05:Ub486  (s)  begär  motionären ett
tillkännagivande   till  regeringen  om  att   också
informell  och  icke-formell   kunskap  måste  kunna
valideras  och  räknas  en  sökande  till  godo  vid
antagning.
En   utvidgning   av   begreppet   arbetslivspoäng
föreslås i motion 2004/05:  Ub495  (fp)  yrkandena 1
och    2.    Att    få    tillgodoräkna   sig   sitt
samhällsengagemang även poängmässigt  kan stimulera,
heter   det  i  motionen.  Motionärerna  anser   att
arbetslivspoäng  borde  kunna tillgodoräknas med 0,1
poäng per år för arbete som  förtroendevald  ledare,
volontär eller politiker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga  nu
redovisade motionsyrkanden.

En   utredning  om  reglerna  för  tillträde  till
grundläggande högskoleutbildning har genomförts (Tre
vägar  till   den  öppna  högskolan,  SOU  2004:29).
Utgångspunkterna för utredningen har varit
*  att     öka     direktövergången     från
gymnasieskola till högskola,
*
*  att   uppmuntra  elevers  prestationer  i
gymnasieskolan,
*
*  att   minska    konkurrenskompletteringen
(dvs. antalet personer som inom gymnasial
vuxenutbildning läser  om  kurser  där de
sedan tidigare har lägst betyget Godkänd)
och
*
*  att   bredda   rekryteringen  till  högre
utbildning.
*
Riksdagen bör inte föregripa  regeringens  beredning
av ärendet, som nu pågår i Regeringskansliet.

Studenternas rättssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkandena om att
likabehandlingslagen  skall tillämpas även på
Polishögskolan,     Försvarshögskolan     och
militärhögskolorna. Riksdagen bör inte heller
begära   att  denna  lag   kompletteras   med
ytterligare sanktionsmöjligheter. Även övriga
yrkanden om  studenternas  rättssäkerhet  bör
avslås.  Utskottet  hänvisar till en aviserad
proposition,       riksdagens        tidigare
ställningstaganden och åtgärder som vidtagits
av regeringen på senare tid.
Jämför reservationerna 19 (v), 20 (kd, c), 21
(fp, mp), 22 (kd) och 23 (c).

Gällande bestämmelser

Lagen (2001:1286) om likabehandling av  studenter  i
högskolan     -     i     det     följande    kallad
likabehandlingslagen  -  har  till  ändamål  att  på
högskoleområdet   främja   lika   rättigheter    för
studenter    och    sökande    och    att   motverka
diskriminering på grund av könstillhörighet,  etnisk
tillhörighet,  religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionshinder.

I lagen finns  bestämmelser  om  aktiva  åtgärder,
skyldighet   att   utreda  och  vidta  åtgärder  mot
trakasserier,  förbud   mot   direkt   och  indirekt
diskriminering,  förbud mot repressalier,  rätt  för
sökande som nekats  tillträde till en utbildning att
få uppgifter om vilka  meriter  den  har  som blivit
antagen,    skadestånd,    överklagande,    tillsyn,
rättegång samt preskription m.m.
Med  högskola  avses  i  likabehandlingslagen  ett
universitet  eller  en  högskola  som har staten, en
kommun  eller  ett  landsting som huvudman  och  som
omfattas  av  högskolelagen   (1992:1434)   samt  en
enskild  utbildningsanordnare som har tillstånd  att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd
att utfärda vissa examina.

I högskoleförordningen  (1993:100)  finns  också ett
antal  bestämmelser som har till syfte att garantera
studenternas   rättssäkerhet.   Kap.  6  handlar  om
grundläggande   högskoleutbildning,    kap.   7   om
tillträde   till  grundläggande  högskoleutbildning,
kap. 8 om forskarutbildning,  kap.  9  om  tillträde
till  forskarutbildning  och kap. 10 om disciplinära
åtgärder.

Motioner

Tillämpningsområdet  för  likabehandlingslagen   bör
enligt tre motioner utvidgas.

Vänsterpartiet  föreslår i motion 2004/05:U257 att
Försvarshögskolan och  Polishögskolan skall omfattas
av  likabehandlingslagen   (yrkandena  23  och  24).
Förslag om att denna lag skall  gälla Polishögskolan
läggs också fram i motion 2004/05:Ub442  (c,  fp, v,
mp) yrkande 10.
Centerpartiet   föreslår  i  motion  2004/05:So604
yrkande  7  att likabehandlingslagen  skall  omfatta
även militärhögskolorna.

Kristdemokraterna   och   Centerpartiet   skriver  i
motionerna   2004/05:Ub473   yrkande  34  respektive
2004/05:Ub276 yrkande 16 att likabehandlingslagen är
tandlös,   eftersom   den   inte  innehåller   några
sanktionsmöjligheter   mot   lärosäten    som   inte
uppfyller  lagens krav. I centermotionen begärs  att
regeringen  skall   återkomma  med  förslag  om  hur
sanktionsmöjligheterna skall utformas.

Folkpartiet  återkommer   i   motion   2004/05:Ub378
yrkande  10  till  förslaget  om inrättande  av  ett
studentkontrakt som en åtgärd för  att  skapa bättre
villkor  och skydd för studenterna. Varje  akademisk
institution  eller utbildningsprogram skall upprätta
ett sådant kontrakt,  som  skall innehålla principer
för hur bl.a. rättning och betygssättning  skall  gå
till  och ge studenten rätt att överklaga sitt betyg
eller få  sin  uppsats  bedömd  av  en annan lärare.
Kontrakten    skall    också   betona   studenternas
skyldigheter, inte minst  att  ägna tid och kraft åt
studierna. Motsvarande kontrakt  skall också införas
för doktorander.

Ett    liknande    studentkontrakt   förordas    i
Miljöpartiets   motion   2004/05:K459   yrkande   5.
Kontrakten kan enligt denna  motion  innehålla  även
utfästelser     om     lärartäthet     och     antal
undervisningstimmar, andelen disputerade lärare  som
deltar    i   undervisningen,   platsgarantier   för
vidareutbildningar   och   fördjupade  kurser,  m.m.
Miljöpartiet  anser  att Högskoleverket  bör  ges  i
uppdrag  att  genomföra   en  försöksverksamhet  med
studentkontrakt på fem universitet eller högskolor.

Kristdemokraterna framhåller  i motion 2004/05:Ub441
yrkande  9  att det är angeläget  att  kvaliteten  i
högskolornas   lokala   regelverk  och  studenternas
rättssäkerhet blir föremål för genomgripande förslag
och beslut. Det är viktigt  att  lärosätena ser till
att de lokala regelsystemen är väl  kända  för  både
studenter  och  personal  och att oreglerade områden
snarast regleras, skriver motionärerna.  De  påpekar
att  Högskoleverkets förslag om 20 åtgärder för  att
stärka   studenternas  rättssäkerhet  lämnades  till
regeringen  2001,  men  först  i april 2004 har lett
till beslut när det gäller vissa prov-, praktik- och
examinationsfrågor.

Centerpartiet   hävdar   i  motion   2004/05:Ub276
yrkande   15   att   det   behövs   förändringar   i
högskoleförordningen   för  att  säkra  studenternas
rättssäkerhet. Studieuppehåll,  antagning och rätten
att genomgå prov bör regleras där  på  ett tydligare
sätt. Högskolorna bör vara skyldiga att  dokumentera
sin   praxis   och   också   motivera   alla  beslut
skriftligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Yrkandena  om  att  utvidga tillämpningsområdet  för
likabehandlingslagen  bör avslås med hänvisning till
att  frågan  om lagreglering  av  likabehandling  av
studerande i andra utbildningsformer än högskolan är
under   beredning    i    Regeringskansliet.   Lagen
(2001:1286)  om  likabehandling   av   studenter   i
högskolan     gäller     inte     Försvarshögskolan,
Polishögskolan eller militärhögskolorna, eftersom de
inte      omfattas      av      högskolelagen.     I
utredningsbetänkandet Skolans ansvar för kränkningar
av elever (SOU 2004:50) har det lagts  fram  förslag
om en ny lag, som enligt utredningen skall tillämpas
på  verksamhet  som  avses i skollagen samt på annan
utbildningsverksamhet  som  inte  regleras  i  vissa
uppräknade  andra lagar, däribland lagen (2001:1286)
om  likabehandling   av   studenter   i   högskolan.
Regeringen har aviserat en proposition om förbud mot
diskriminering  och  annan  kränkande  behandling  i
skolan till maj 2005.

Lagen  om  likabehandling  av  studenter i högskolan
innehåller   vissa  sanktionsmöjligheter   när   ett
lärosäte åsidosätter  sin  skyldighet att utreda och
vidta  åtgärder  mot trakasserier  eller  överträder
diskrimineringsförbudet   eller   förbudet  mot  att
utsätta studenter eller sökande för  repressalier. I
sådana   fall   skall  lärosätets  huvudman   betala
skadestånd  för  kränkning.   Däremot  finns  det  i
likabehandlingslagen     inte     några      direkta
sanktionsmöjligheter    mot    ett    lärosäte   som
åsidosätter   sin   skyldighet   att   bedriva   ett
målinriktat arbete för att aktivt främja  studenters
lika  rättigheter  oavsett könstillhörighet,  etnisk
tillhörighet, religion  eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.  Inte heller
finns  där  direkta  sanktionsmöjligheter  mot   ett
lärosäte som inte uppfyller sin skyldighet att vidta
åtgärder    för    att   förebygga   och   förhindra
trakasserier  eller  sin  skyldighet  att  varje  år
upprätta en likabehandlingsplan.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot
etnisk   diskriminering   (DO),   Ombudsmannen   mot
diskriminering  på  grund av sexuell läggning (Homo)
och Handikappombudsmannen  (HO)  skall  se  till att
likabehandlingslagen      följs.      Ett      antal
tillsynsärenden redovisas på HomO:s hemsida. I flera
fall har ombudsmannen funnit att lärosäten inte  har
fullgjort  sina  skyldigheter  när det gäller aktiva
åtgärder   eller  likabehandlingsplan.   De   flesta
berörda lärosäten  har  dock reparerat bristerna när
Homo   påtalat   dem.   HomO  konstaterar   i   sina
tillsynsbeslut    att   likabehandlingslagen    inte
innehåller  några  regler   om   sanktioner  mot  de
högskolor som inte lever upp till lagens krav på ett
aktivt främjande arbete.
I  propositionen  Likabehandling  av  studenter  i
högskolan  (prop. 2001/02:27) redovisade  regeringen
att JämO, DO,  HomO  och  HO  i sina remissyttranden
hade  ansett  att  kravet på att arbeta  planmässigt
måste kopplas till någon  sanktion  för att inte bli
verkningslöst. Regeringens bedömning  var  dock  att
det  för  närvarande  inte behövdes att skyldigheten
skulle vara kopplad till  någon vitessanktion (s. 34
f.). Likabehandlingslagen trädde  i kraft den 1 mars
2002.
Diskrimineringskommittén  (N  2002:06)   har  till
uppgift    att    överväga   en   samordning   eller
sammanslagning av ombudsmännen och att lämna förslag
på    hur    tillsynen    och    efterlevnaden    av
diskrimineringslagstiftningen     skall    utformas.
Kommittén skall lämna sitt slutbetänkande senast den
1  juli  2005.  Vi  anser  att  riksdagen  inte  bör
föregripa utredningen och regeringens  beredning  av
ärendet      och     att     motionsyrkandena     om
sanktionsmöjligheter  i  likabehandlingslagen därför
bör avslås.

Folkpartiets yrkande om studentkontrakt  behandlades
av  riksdagen även förra året (bet. 2003/04:UbU3  s.
19 f.).  Utskottet  sade då att det är oklart vilken
rättsverkan det föreslagna kontraktet skulle ha. Det
är  även nu utskottets  uppfattning.  I  april  2004
beslutade   regeringen  om  ett  antal  ändringar  i
högskoleförordningen (1993:100) som bl.a. rör rätten
att genomgå prov och att efter två prov utan godkänt
resultat få byta  examinator  (6  kap. 11 a och 11 b
§§). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

När  det  gäller  motionsyrkandena  om  studenternas
rättssäkerhet  i  övrigt  utgår utskottet  från  att
regeringen  överväger de återstående  förslagen  som
Högskoleverket  har  lagt fram i 20 åtgärder för att
stärka  studenternas rättssäkerhet  (Högskoleverkets
rapportserie  2001:27  R).  Vi vill också påminna om
att   det   är   föreskrivet   i   förvaltningslagen
(1986:223) att myndigheterna skall ange  skälen till
beslut  som innebär myndighetsutövning mot  enskild.
Skälen  får  dock  utelämnas  bl.a.  om  det  gäller
antagning    till    frivillig    utbildning   eller
betygssättning (20 §).


Kårobligatoriet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena  om  att
avskaffa kårobligatoriet. Med hänvisning till
att   regeringen   nyligen  har  tillsatt  en
utredning om modernisering av kårobligatoriet
föreslår utskottet att riksdagen också avslår
en motion om en utredning om samma frågor.
Jämför reservation 24 (m, fp, kd, c, mp).

Gällande bestämmelser

Högskolelagen (1992:1434)  ger  regeringen möjlighet
att   föreskriva  skyldighet  för  studenterna   vid
högskolorna       att       tillhöra       särskilda
studentsammanslutningar   (4   kap.   4  §).  Sådana
föreskrifter  finns  i  förordningen  (1983:18)   om
studerandekårer,  nationer och studentföreningar vid
universitet och högskolor.  Där  föreskrivs  att den
som studerar vid en högskola skall vara medlem i den
studerandekår  som  finns  vid  högskolan  (4 §). En
studerandekår  skall  ha  till  ändamål  att  främja
medlemmarnas studier och vad som har sammanhang  med
studierna (12 §).

Studenterna  vid  Uppsala och Lunds universitet är
också   skyldiga  att  tillhöra   en   nation.   Vid
Stockholms    och    Göteborgs   universitet   finns
skyldighet  att  även tillhöra  studentförening  för
fakultet.   Dessa  skyldigheter   gäller   bara   de
studenter som  läser  vid utbildningar som fanns vid
lärosätena  före  den  1 januari  1999  och  som  då
omfattades av obligatoriet.
Studenter  som  går  i  utbildning  som  högskolan
anordnar  på någon annan ort  än  högskoleorten  har
rätt  till  begränsat   medlemskap  i  studentkåren.
Detsamma  gäller  studenter   som  läser  fristående
kurser omfattande högst 9 poäng under en termin samt
forskarstuderande som läser på mindre än halvtid.
De  obligatoriska  studentsammanslutningarna   har
rätt   att   ta   ut   avgift   av  sina  medlemmar.
Studentkårerna fastställer själva  sina stadgar, men
högskolestyrelsen  skall fastställa stadgarna  bl.a.
när det gäller sammanslutningens  ändamål, begränsat
medlemskap  samt  avgifterna. Högskolestyrelsen  har
rätt att undanröja  beslut som uppenbart strider mot
kårens  ändamål.  För  att  högskolestyrelsen  skall
pröva ett sådant beslut  fordras  dock  att minst en
tiondel   av   kårens   medlemmar  eller  minst  100
medlemmar begär det.

Tidigare behandling

Frågan om kårobligatoriet  har  behandlats vid varje
riksmöte   sedan   1997/98,   senast  i   utskottets
betänkande  2003/04:UbU3  (s.  20   f.).   Utskottet
hänvisar   till   den   utförliga   redogörelse  för
obligatoriefrågans tidigare behandling som gavs där.

Motioner

I   ett  antal  motioner  hävdar  motionärerna   att
kårobligatoriet  är  principiellt  felaktigt och bör
avskaffas.

Moderata   samlingspartiet   vill  enligt   motion
2004/05:Ub259   yrkande   7  se  en  parlamentariskt
sammansatt  utredning som skall  få  i  uppgift  att
beakta     reglerna      för      beskattning     av
kårerna/nationerna,  utreda  hur  studentinflytandet
kan ges nya former, granska, definiera  och avgränsa
studentkårernas  kompetens  samt ta särskild  hänsyn
till kårernas oberoende gentemot  lärosätena.  Detta
skall ske i ett samlat perspektiv av att avskaffa  4
kap.    4   §   högskolelagen   och   därmed   också
kårobligatoriet, skriver motionärerna. Även i motion
2004/05:Ub293   yrkande  11  begär  Moderaterna  ett
tillkännagivande om kårobligatoriet.
Folkpartiet, Kristdemokraterna  och  Centerpartiet
framför  i  motionerna  2004/05:Ub378  yrkande   11,
2004/05:Ub473  yrkande  32 respektive 2004/05: Ub276
yrkande  14  också  förslag   om  en  parlamentarisk
utredning för att lösa en rad frågor  på  vägen  mot
obligatoriets    avskaffande.    Det    gäller   hur
studentinflytandet    över    den   akademiska   och
studiesociala kvaliteten kan vidareutvecklas vid ett
avskaffande av obligatoriet. I arbetet med att finna
nya former för studentinflytandet  skall  behovet av
kontinuitet   beaktas.   Vidare   skall  utredningen
behandla    studentkårernas    oberoende    gentemot
lärosätena,    avgränsningen    av   studentkårernas
kompetens,    regler    för   momsredovisning    och
beskattning    av    kårer   och    nationer    m.m.
Utgångspunkten  skall  vara  att  dagens  kårer  och
nationer   inte   missgynnas    skattemässigt    när
obligatoriet  avskaffas.  Utredningen skall arbeta i
nära samarbete med studentsammanslutningar  av såväl
kår-   som  nations-  och  studentföreningskaraktär.
Motionärerna  vill  att utredningen skall ta fram en
handlingsplan för avvecklingen  och  en tidsplan för
denna.  Regeringen bör enligt Folkpartiet  återkomma
till  riksdagen   i  frågan  senast  i  samband  med
vårpropositionen   2006.    Kristdemokraterna    och
Centerpartiet    föreslår   att   regeringen   skall
återkomma i vårpropositionen 2007.
Kristdemokraterna  skriver  i motion 2004/05:Ub473
att studentkårerna fyller en viktig funktion för att
bevaka  studenternas  rättigheter   när  det  gäller
utbildning  och studiesociala frågor,  men  att  det
inte finns någon klar definition av kårernas mandat.
Det finns enligt  deras mening anledning att se över
studentkårernas  mandat,  så  länge  studenterna  är
tvungna av tillhöra  studentkår  (yrkande 30). I dag
finns det en påtaglig risk att studentinflytandet är
av  låtsaskaraktär  och  inte  reellt.  Studenternas
inflytande  bör  enligt  motionärerna   i   särskild
ordning stärkas (yrkande 31).
Miljöpartiet  föreslår i motion 2004/05:Ub317  att
regeringen skall tillsätta en utredning som ser över
konsekvenserna av  ett  avskaffande av obligatoriet.
Den grundlagsfästa föreningsfriheten  bör gälla utan
undantag,   anser  partiet.  Kårernas  studiesociala
verksamhet  är   viktig,   liksom   deras  roll  för
studentinflytandet, men motionärerna  har  svårt att
se att dessa frågor inte skulle kunna lösas  på  ett
tillfredsställande  sätt  utan ett obligatorium. Det
är   dock  viktigt  att  man  vid   ett   eventuellt
avskaffande inte genomför förändringen alltför fort,
skriver  motionärerna.  Det  är  också  viktigt  att
studentkårerna  själva  är  med och tar fram förslag
till  hur en verksamhet utan kårobligatorium  skulle
kunna  se  ut  om  ett  avskaffande  blir  aktuellt.
Regeringen  bör  få  i  uppdrag  att tillsammans med
Sveriges studentkårer ta fram konkreta  förslag till
hur  studenternas representation i högskolans  organ
och    den     studiesociala     verksamheten    som
studentsammanslutningarna    driver   skall    kunna
garanteras  och fortsätta på ett  bra  sätt  vid  en
eventuell övergång  till frivillig anslutning, heter
det i motionen.
I  motionerna  2004/05:Ub203   (m),  2004/05:Ub220
(kd), 2004/05:Ub227 (m) och 2004/05:Ub372  (m), alla
av   enskilda  motionärer,  förs  föreningsfriheten,
fastlagd i svensk grundlag och i FN:s deklaration om
mänskliga  rättigheter,  fram som ett avgörande skäl
för att kårobligatoriet skall avskaffas.
Enligt motion 2004/05:Ub392  (m, fp) finns det ett
antal  ändringar  som bör göras snarast  beträffande
kår- och nationsobligatoriet:
1. att kompetensen regleras tydligare,
2.
3. att möjligheten  att  överklaga  kompetensvidriga
beslut blir reell,
4.
5. att man tar ett gemensamt grepp på  medlemskap  i
studentkår  för dem som studerar på distans eller
vid  flera  lärosäten  samtidigt,  så  att  ingen
student  skall   behöva  betala  en  alltför  hög
avgift, samt
6.
7. att en "nollnation" av samma typ som Skånelandens
nation   i  Uppsala  ges   etableringsrätt   inom
obligatoriets ram.
8.
Motionärerna  anser  att  dessa  förändringar ganska
lätt   skulle  kunna  åstadkommas.  Regeringen   bör
snarast tillsätta en expertutredare för att utarbeta
förslag  till  förändringar och sedan återkomma till
riksdagen med dessa.  Detta  är  enligt motionärerna
bättre än att fortsätta den återkommande debatten om
obligatoriets  vara  eller icke vara.  Denna  debatt
orsakar oro och ovisshet  och  kan  ta bort fokus på
frågor  som är viktiga för de enskilda  studenterna,
anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att  riksdagen  avslår samtliga
motionsyrkanden om avskaffande av obligatoriet.

Regeringen beslutade den 23 mars 2005 direktiv för
en  utredning  om  modernisering  av kårobligatoriet
(dir. 2005:36). Utredaren skall se över förordningen
(1983:18)    om   studerandekårer,   nationer    och
studentföreningar  vid universitet och högskolor och
särskilt se över och lämna förslag till hur
-       studentkårernas,       nationernas       och
studentföreningarnas ändamål kan förtydligas,
-
- möjligheterna till överprövning av studentkårernas
beslut kan stärkas,
-
- bestämmelserna om avgifter vid  deltidsstudier och
distansstudier   och   vid   medlemskap   i   flera
studentkårer      kan     förändras     på      ett
tillfredsställande sätt.
-
Utredaren   skall   enligt   direktiven   dessutom
överväga om möjligheten att uppfylla kårobligatoriet
genom    medlemskap   i   en   nation    eller    en
studentförening  som  inte bedriver någon verksamhet
och som inte tar ut någon  medlemsavgift  kan  göras
tydligare. Vidare skall utredaren pröva om det finns
anledning att stärka möjligheterna till överprövning
även  av  nationers  och  studentföreningars beslut.
Uppdraget  skall  redovisas senast  den  31  januari
2006.
Motion  2004/05:Ub392   vars   krav  på  ändringar
beträffande  kår- och nationsobligatoriet  utskottet
ställer  sig bakom  har  därmed  enligt  vår  mening
tillgodosetts.  Det  tillkännagivande som där begärs
behövs  således inte längre.  Riksdagen  bör  därför
avslå även den motionen.
Det bör  noteras  att  det  enligt direktiven står
utredaren  "fritt  att  ta  upp  och  föreslå  andra
författningsändringar som har samband med uppdraget.
Utredaren    får    dock    inte    föreslå    några
författningsändringar på skatteområdet."

Övriga studentfrågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  ett  motionsyrkande om
försöksverksamhet  med att ge  även  psykiskt
funktionshindrade studenter  möjlighet att få
särskilt utbildningsstöd, eftersom  en  sådan
försöksverksamhet   redan   pågår.  Utskottet
anser   inte   att   det   behövs  nationella
riktlinjer för Studenthälsan.  Uppföljning av
studenterna   i  inledningsskedet  av   deras
studier  är  inte  något  som  riksdagen  bör
uttala sig om.
Jämför reservationerna  25  (fp, kd), 26 (kd)
och 27 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet föreslår i motion  2004/05:Ub378 yrkande
7     att     högskolans     tillgänglighet      för
funktionshindrade   studenter   skall  ökas.  De  är
viktigt att se över situationen för  studerande  med
psykiska   funktionshinder,   eventuellt   genom  en
försöksverksamhet  där  den  grupp som har rätt  att
ansöka om särskilt utbildningsstöd  vidgas,  skriver
motionärerna.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet  om  tillkännagivande.  Från  och med den 1
januari 2003 beviljar Statens institut för  särskilt
utbildningsstöd    (Sisus)    under    en    treårig
försöksperiod  särskilt  utbildningsstöd  i form  av
assistans  även  till  studenter med psykiska  eller
neuropsykiatriska  funktionshinder.  Enligt  uppgift
från Sisus har 15 lärosäten  år 2004 sökt bidrag för
särskilt utbildningsstöd till sådana studenter.

Kristdemokraterna  hävdar  i  motion   2004/05:Ub441
yrkande 12 att det behövs nationella riktlinjer  för
Studenthälsan,  detta  för  att man skall kunna mäta
behov och utnyttjande av Studenthälsan  i ett längre
perspektiv.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.  Samma  yrkande  avslogs  av riksdagen vid
förra  riksmötet  (bet.  2003/04:UbU3  s.   25  f.).
Lärosätena    skall    enligt   högskoleförordningen
(1993:100) ansvara för att  studenterna har tillgång
till hälsovård, särskilt förebyggande  hälsovård som
har till ändamål att främja studenternas fysiska och
psykiska  hälsa  (1  kap.  11 §).  Motionärerna  har
enligt   vår  mening  inte  visat   att   nationella
riktlinjer   därutöver   behövs  för  Studenthälsans
verksamhet.

Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub276 yrkande 5
ett   tillkännagivande  till   regeringen   om   att
lärosätena  i  större utsträckning bör följa upp hur
det  går  för  studenterna   under   inledningen  av
studietiden.  Enligt  motionärerna är dagens  system
för   tilldelning  av  anslag   uppenbarligen   inte
tillräckligt  motiverande  för  att lärosätena skall
prioritera uppföljning, även om undantag finns.

U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandet.   Samma   yrkande  behandlades  vid  förra
riksmötet (bet. 2003/04:UbU3  s.  26). Även nu anser
utskottet     att    det,    med    det    nuvarande
resurstilldelningssystemet,   ligger  i  lärosätenas
intresse att studenterna klarar  av  studierna.  Som
nämnts  tidigare  i  detta  betänkande  är  ett nytt
resurstilldelningssystem under utredning. Frågan  om
hur  lärosätena  skall  gå  till väga för att stödja
sina studenter är enligt vår  mening  av  pedagogisk
art och bör inte avgöras av statsmakterna.

Validering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena  om
validering      med      hänvisning      till
Högskoleverkets  bedömningsarbete,   pågående
utredning    inom    Regeringskansliet    och
Valideringsdelegationens verksamhet.
Jämför  reservationerna  28 (fp), 29 (kd) och
30 (c).

Motioner

Folkpartiet pläderar i motion  2004/05:Sf288 yrkande
24   för  införande  av  ett  nytt  kunskapsinriktat
valideringssystem.    I   stället   för   jämförande
pappersstudier och ekvivalering kurs efter kurs vill
vi införa allmänna tester  på  de faktiska kunskaper
som en viss person besitter, heter  det  i motionen.
Dessa   tester   skall   genomföras   ofta  och  vid
regelbundet återkommande tillfällen på  de flesta av
landets lärosäten.

Kristdemokraterna  skriver  i  motion 2004/05:N239
yrkande 16 att alla människor, vare  sig de är födda
i Sverige eller utomlands, skall behandlas  som  den
resurs  de  är.  Alldeles för många invandrare utför
arbeten  som  de är  överkvalificerade  för,  vilket
beror på svårigheter  att validera deras utbildning.
I   motion   2004/05:Ub473    yrkande   44   framför
Kristdemokraterna        kritik        mot       att
Valideringsdelegationen, som regeringen har inrättat
för  en  fyraårsperiod,  har  haft  svårigheter  att
åstadkomma konkreta åtgärder under sitt  första  år.
Under  resterande  tid  måste  delegationen i större
omfattning arbeta för att uppfylla  sina  mål, anser
motionärerna.
En  metod  för  att  på  ett  enkelt sätt validera
människors kunskaper är att använda ett allmänt test
inom aktuellt kompetensområde, hävdar  Centerpartiet
i motion 2004/05:Sf360 yrkande 11.
I  motion  2004/05:Ub340  (c) yrkande 1 framhåller
motionärerna   att  en  validering   av   människors
kunskaper  ständigt   måste   pågå   i  det  moderna
samhället, eftersom samhället befinner sig i ständig
förändring och en väl etablerad utbildning i dag kan
vara förlegad i morgon.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Vi  delar motionärernas åsikt att det  är  viktigt
att människor  som  har  skaffat sig kunskaper genom
utbildning utomlands eller genom icke-formellt eller
informellt lärande kan få  dessa  kunskaper beaktade
på  ett  rättvist  sätt  och  utan att behöva  vänta
oskäligt  länge.  Den som har en  avslutad  utländsk
högskoleutbildning    kan    få    den   bedömd   av
Högskoleverket, som ger ett utlåtande som kortfattat
anger  vilken  svensk  examen  den utländska  examen
motsvarar. En sådan bedömning tar  numera högst fyra
månader från det att alla handlingar  har  kommit in
till  Högskoleverket.  Även arbetsgivare kan -  utan
väntetid  -  få hjälp av Högskoleverket  att  bedöma
utländska högskoleutbildningar.
När   det   gäller    lärare    och   hälso-   och
sjukvårdspersonal med högskoleutbildning från länder
utanför EES tillsatte regeringen i  december 2004 en
arbetsgrupp  med  uppgift att se över reglering  och
system   för   godkännande   av   sådana   personers
kvalifikationer.   Arbetsgruppen   skall  utgå  från
förslag  som  Socialstyrelsen och Högskoleverket  på
regeringens  uppdrag   redovisade   i  mars  2004  i
rapporterna  Vägen  till  svensk  legitimation  inom
hälso-  och  sjukvården  och Översyn av  system  för
godkännande av personer med  viss högskoleutbildning
från  länder  utanför  EU/EES.  Arbetsgruppen  skall
lämna sina förslag senast den 30 juni 2005.
Valideringsdelegationen,  som  skall  verka  under
perioden  2004-2007,  har  till  uppgift  bl.a.  att
främja  kvalitet, legitimitet och likvärdighet,  att
bedriva  och   stödja   utveckling  av  metoder  och
verksamhetsformer och att  utforma  förslag om vilka
åtgärder  som kan behöva vidtas för att  säkerställa
en verksamhet med validering av vuxnas kunskaper och
kompetens (SFS 2003:1096).
Internationellt samarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     inte     göra     några
tillkännagivanden  om internationellt utbyte,
internationellt  jämförbar  masterexamen  och
utbildning   i  Öresundsregionen.   Utskottet
hänvisar till  pågående verksamhet som ligger
i linje med motionernas syfte.
Jämför reservationerna  31  (m),  32 (fp), 33
(fp) och 34 (m, fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Tre  motioner  tar  upp internationellt  utbyte  vid
svenska universitet och högskolor.

Moderata   samlingspartiet    skriver   i   motion
2004/05:Ub293  yrkande  3 att de svenska  lärosätena
måste  arbeta  för  att  bli   globala,   attraktiva
studiemiljöer  som  ger  individer från hela världen
bildning   och   förutsättningar   för   en   global
arbetsmarknad.
Folkpartiet  vill   enligt   motion  2004/05:Ub378
yrkande  12 se ett ökat internationellt  utbyte  vid
universitet   och  högskolor.  Målet  bör  vara  att
samtliga studenter  som siktar mot en magisterexamen
under en del av utbildningen  skall  befinna sig vid
ett lärosäte utanför landet. Det är också  angeläget
med   fler   utländska   studenter  vid  de  svenska
högskolorna,  vilket kräver  att man bygger upp fler
utbildningar där huvudspråket  inte  är  svenska. En
viss  del  av varje universitets kurser bör  ges  på
exempelvis engelska, heter det i motionen.
Motion 2004/05:Ub422  (s) handlar om studentutbyte
med  Saudiarabien.  Motionären  har  funnit  att  få
studenter från det landet  studerar  i  Sverige, och
hon  anser att Sverige på ett mer aktivt sätt  borde
arbeta  för att fler av Saudiarabiens ungdomar skall
kunna studera här.
U t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Högskoleverkets  tematiska kvalitetsutvärdering av
internationaliseringen       av      grund-      och
forskarutbildningen  vid  svenska   universitet  och
högskolor  redovisades i januari 2005  (En  gränslös
högskola?  Om  internationalisering  av  grund-  och
forskarutbildning    Högskoleverkets    rapportserie
2005:1 R). Där konstateras (s. 7) att en stor ökning
av  antalet  internationella  studenter vid  svenska
lärosäten har gått hand i hand  med  att  kurser och
program  på engelska skapats. Utresandet av  svenska
utbytesstudenter  har  stagnerat.  För att öka detta
bör lärosätena enligt Högskoleverket  se  över såväl
strategi som information.
Utskottet  anser inte att det finns anledning  att
särskilt  satsa  på  att  rekrytera  studenter  från
Saudiarabien.

Enligt Folkpartiet i motion 2004/05:Ub378 yrkande 13
ställer den  ökade  rörligheten  och den tilltagande
internationaliseringen av arbetsmarknaden  nya  krav
på  att  det skall vara lätt att jämföra olika slags
examina.  På   en   ny   internationellt   jämförbar
masterexamen   bör   det   ställas   höga   krav  på
ämnesfördjupning, anser motionärerna.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Samma yrkande  har  behandlats  vid de två senaste
riksmötena  (senast  i  bet.  2003/04:UbU3  s.  30).
Liksom  tidigare  hänvisar  vi  till   det  pågående
arbetet   inom   Regeringskansliet   med   den  s.k.
Bolognaprocessen.  I  skriften  Högre  utbildning  i
utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning  (Ds
2004:2)  redovisas  vissa  förslag,  som  har  varit
föremål  för  remissbehandling.  Riksdagen  bör inte
föregripa regeringens beredning av ärendet.

Motionerna   2004/05:Sf356   (m)   yrkande   5   och
2004/05:N403  (fp,  kd,  m,  c)  yrkande  24 tar upp
problem     när     det    gäller    utbildning    i
Öresundsregionen.

Enligt  den  förstnämnda   motionen   innebär  den
nuvarande utformningen av utbildningssystemen hinder
för fri rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen.
Det   saknas  synkronisering,  vilket  innebär   att
arbetsgivare  på  båda  sidor  har svårt att värdera
varandras utbildningsnivåer, hävdar motionärerna.
Enligt  fyrpartimotionen  bör man  underlätta  för
studenter att studera på båda sidor av Sundet. Målet
borde vara att det inte skall vara svårare att under
studietiden växla mellan ett  danskt och ett svenskt
universitet  än att växla mellan  olika  universitet
inom respektive  land. Danska och svenska staten har
här en viktig uppgift att diskutera vilka regler och
bestämmelser  som  kan   samordnas,   heter   det  i
motionen.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Nordiska  ministerrådet  gjorde  i  juni  2004  en
deklaration - Reykjavikdeklarationen - om erkännande
av  bevis  angående  högre utbildning. Där  står att
ministrarna genom denna  deklaration  bl.a. vill att
de  nordiska  ländernas högre utbildning  ömsesidigt
erkänns fullt ut  och  att en större nordisk enighet
för prövning av erkännande  av  yrkeserfarenhet  och
annan utbildning än högre utbildning åstadkoms. I de
nordiska  länderna  finns myndigheter som är utsedda
att   vara   nationella   informationscentrum    för
akademisk  rörlighet  och  erkännande (ENIC-kontor).
Dessa  skall kontinuerligt identifiera  problem  vid
implementeringen      och      tillämpningen      av
Reykjavikdeklarationen  och Lissabonkonventionen och
vartannat   år   avlägga   rapport   till   Nordiska
ministerrådet. Den första rapporten  skall avges vid
utgången    av    2005.   För   Sveriges   del   har
Högskoleverket funktionen som ENIC-kontor.
Lärarna i högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  inte  begära  att  regeringen
redovisar  en  strategi  för  rekrytering  av
högskolelärare.   Utskottet   hänvisar   till
utredning    som  gjorts  av  Högskoleverket.
Riksdagen  bör  inte  heller  uttala  sig  om
meritvärderingen  vid tillsättning av lärare,
som   är   reglerad  i  högskoleförordningen.
Kompetensutvecklingen  av  lärare  är  enligt
utskottet    en    fråga    för   lärosätena.
Tidsbegränsade   lärartjänster    är    redan
tillåtna inom konstnärlig högskoleutbildning.
Motionsyrkanden om dessa frågor bör avslås av
riksdagen.
Jämför  reservationerna  35  (kd), 36 (c), 37
(kd), 38 (kd) och 39 (kd).

Motioner

Centerpartiet   föreslår   i  motion   2004/05:Ub276
yrkande 3 att riksdagen skall  begära att regeringen
lägger   fram   förslag  om  hur  rekryteringen   av
högskolelärare kan  genomföras.  Högskolan har behov
av  kvalificerade  lärare,  såväl vetenskapligt  som
pedagogiskt   skickliga,  samt  av   en   långsiktig
strategi   för   hur   rekryteringen   skall   kunna
genomföras.

Kristdemokraterna  pekar  i  motion  2004/05:Ub473
yrkande 13 på eftersläpningen i andelen  disputerade
lärare,  särskilt  vid  de  yngre lärosätena.  Målet
måste vara att andelen disputerade  lärare  når 50 %
av högskolans lärarkår, skriver motionärerna.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Enligt Högskoleverkets årsrapport 2004 (s. 70) har
hälften av den forskande och undervisande personalen
i högskolan  avlagt  doktorsexamen.  Andelen är dock
olika stor inom olika utbildningsområden.
Behovet  av lärare inom högskolan på  längre  sikt
har    på    regeringens    uppdrag    utretts    av
Högskoleverket.  Uppdraget  redovisades  i  november
2003.  Enligt  rapporten kommer rekryteringsbasen  i
form av personer  med  doktorsexamen  att  överstiga
eller   avsevärt   överstiga   högskolans  behov  av
nyrekryterade     lärare     inom    naturvetenskap,
teknikvetenskap och medicin under  tiden  fram  till
2017.    Däremot    kommer   rekryteringsbasen   att
understiga  rekryteringsbehovet   när   det   gäller
humaniora/religionsvetenskap, rättsvetenskap/juridik
och     övriga     forskningsämnen    (huvudsakligen
vårdvetenskap). Dessa  beräkningar  utgår  från  att
alla  vakanser  som uppstår genom pensionering skall
fyllas med personer som har doktorsexamen.

Kristdemokraterna   begär   i  motion  2004/05:Ub473
yrkande 11 ett tillkännagivande  till  regeringen om
meritvärderingen  vid  tillsättning  av lärare  inom
högskolan,  nämligen att lika stor vikt  bör  läggas
vid såväl vetenskaplig  som  pedagogisk skicklighet.
Metoder för att säkerställa och  utveckla  detta bör
åstadkommas av Högskoleverket, anser motionärerna.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.
I högskoleförordningen  (1993:100)  föreskrivs att
man vid anställning av professor eller  lektor skall
ägna   lika   stor   omsorg  åt  prövningen  av  den
pedagogiska skickligheten  som  åt prövningen av den
vetenskapliga  eller konstnärliga  skickligheten  (4
kap.  5,  6  och  7   §§).  Mot  bakgrund  av  denna
bestämmelse   gav   Högskoleverket    ut   rapporten
Pedagogisk  skicklighet  och pedagogiska  meriter  -
historik  och  praktik av Airi  Rovio-Johansson  och
Gunnar   Tingbjörn   (Högskoleverkets   rapportserie
2001:18 R).

Kompetensutvecklingen   för  högskolans  lärare  tas
också upp i Kristdemokraternas motion 2004/05:Ub473.
Yngre eller nyanställda adjunkter  bör ges möjlighet
att   få  forskarutbildning  inom  ramen   för   sin
anställning  (yrkande  12).  Varje  lärare bör ha en
egen  skriftlig  kompetensutvecklingsplan   (yrkande
15).  All  undervisande  personal  bör ges praktisk-
pedagogisk    utbildning.    Det    är    bra    att
högskolepedagogisk  utbildning  är  ett  villkor för
fast  anställning  som  högskolelärare. Motionärerna
ser en fördel i en nationell  modell  där lärosätena
får  ansvar  för  den  pedagogiska  utbildningen  av
lärare  i hela landet inom ett ämnesområde  (yrkande
17).

I motion  2004/05:Ub314 (c) begär motionärerna att
regeringen  skall   återkomma   till  riksdagen  med
förslag om en förbättrad grund- och vidareutbildning
i   pedagogik   för   lärare  vid  universitet   och
högskolor.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Behovet av individuella kompetensutvecklingsplaner
och  möjligheten att erbjuda adjunkter  att  genomgå
forskarutbildning  inom ramen för sin anställning är
frågor  som  enligt  vår   mening   bör  bedömas  av
respektive  lärosäte. Om flera eller alla  lärosäten
är beredda att  samverka  inom den nationella modell
som  beskrivs  i den kristdemokratiska  motionen  är
också något som de själva måste avgöra. Utformningen
av  den  pedagogiska   utbildningen  för  högskolans
lärare bör enligt vår uppfattning  också beslutas av
lärosätena och inte av riksdagen.

Kristdemokraterna  tar i motion 2004/05:Ub473  också
upp  några övriga frågor  om  lärarna  i  högskolan.
Högskolan   måste   skapa   sådana  möjligheter  att
människors olikheter kan tas  till vara. Det bör ges
möjlighet att profilera sig som  enbart lärare eller
enbart forskare (yrkande 14). Möjligheter bör finnas
att  skapa tidsbegränsade lärartjänster,  exempelvis
vid de  konstnärliga högskolorna (yrkande 17). Detta
är  enligt  motionärerna  viktigt  för  att  inhämta
kunskap och inspiration från fältet.

U t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt  4   kap.  högskoleförordningen  (1993:100)
skall en högskola besluta om i vilken omfattning som
lärarna vid högskolan  skall  ha hand om utbildning,
forskning  eller konstnärligt utvecklingsarbete  och
administrativt  arbete.  Högskolan skall dock beakta
bestämmelser i högskolelagen om att det i professors
och lektors arbetsuppgifter  normalt skall ingå både
forskning   och  utbildning.  Vi  anser   inte   att
riksdagen bör  ta  initiativ till att ändra lagen på
denna punkt. Lärare  inom konstnärlig verksamhet får
ges tidsbegränsad anställning. Yrkande 17 i motionen
är alltså tillgodosett.
Distansutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandet   om
insatser  för  att  utveckla  de  pedagogiska
formerna  för  distansutbildning.   Utskottet
hänvisar   till   pågående  samverkan  mellan
lärosätena  med  stöd   av   Myndigheten  för
Sveriges nätuniversitet.
Jämför reservation 40 (c).

Motion

Centerpartiet  begär i motion 2004/05:Ub276  yrkande
20   ett   tillkännagivande   till   regeringen   om
distansutbildning.       Partiet      anser      att
distansutbildning har en viktig  funktion  att fylla
när det livslånga lärandet ökar i betydelse.  Det är
viktigt  att  Nätuniversitetet  får  resurser. Denna
utbildningsform    är   speciellt   värdefull    för
studerande som av familje-  eller arbetsmarknadsskäl
inte   kan   flytta  till  en  högskoleort.   Lokala
lärcentrum samlar  studenter  på  mindre  orter till
studier på distans från lärosätet. Det krävs  enligt
Centerpartiet  betydande  insatser  för att utveckla
pedagogiska  former  som  gör  distansutbildningarna
till en fullgod lärandemiljö.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen  avslår yrkandet om
tillkännagivande.

Riksdagen  har  behandlat snarlika  yrkanden  från
Centerpartiet vid de  två senaste riksmötena (senast
i  bet.  2003/04:UbU3  s.   31  f.).  Vi  har  samma
uppfattning   som   motionärerna    om   vikten   av
distansutbildning  för  att livslångt lärande  skall
kunna bli möjligt i hela  landet. Utskottet påminner
liksom   tidigare   om  att  distansutbildning   som
anordnas av universitet  och högskolor ingår i deras
reguljära   verksamhet   och   omfattas   av   samma
kvalitetskrav som övrig verksamhet  där.  De  kurser
som   erbjuds   inom   ramen   för  Nätuniversitetet
finansieras av respektive lärosäte, men verksamheten
får stöd av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet,
som   i   samverkan  med  lärosätena  skall   främja
utvecklingen    av    IT-stödd    distansutbildning.
Myndigheten finansieras under ett särskilt anslag på
statsbudgeten.    Högskoleverket   har   regeringens
uppdrag att följa upp  om lärosätenas samverkan inom
Nätuniversitetet   har   bidragit   till   att   öka
tillgängligheten  och  breddat   rekryteringen  till
högre  utbildning.  Under  2005  skall   en  slutlig
uppföljning redovisas till Regeringskansliet.
Utbildning i vissa ämnen eller för
vissa yrken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
övergripande riktlinjer för utbildningen inom
universitet   och   högskolor  och   om   att
kunskaper  på  vissa  områden  skall  ingå  i
utbildningarna för vissa yrken. Riksdagen bör
inte  göra  något  uttalande  om  utbudet  av
språkutbildning. Riksdagen  bör  inte  heller
begära  förslag  om en högskoleutbildning  av
tandsköterskor            eller            om
dramapedagogutbildning.
Jämför reservationerna 41 (kd),  42  (mp), 43
(kd), 44 (v, mp), 45 (fp, mp), 46 (v), 47 (c)
och 48 (v).

Motioner

Två  motioner  tar  upp övergripande riktlinjer  för
utbildningen inom högskolan.

Enligt Kristdemokraterna  i  motion  2004/05:Ub473
bör etiska aspekter vägas in i samtliga utbildningar
och varje högskola bör få i uppdrag att redovisa hur
de   etiska  frågorna  implementeras  (yrkande   8).
Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att verka
för att  etiska  dimensioner naturligt integreras på
samtliga utbildningsområden (yrkande 9).
I motion 2004/05:MJ510  (fp,  c,  kd, mp) sägs att
hållbar  utveckling  bör ingå som en central  del  i
målsättningen för undervisningen  och  skrivas  in i
högskolelagen.     Utbildningen     skall     enligt
motionärerna förmedla ett helhetsperspektiv och vara
tvärvetenskaplig.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Förslag  om  att  föra  in  hållbar  utveckling  i
högskolelagen   som   ett  mål  för  utbildningen  i
högskolan har förts fram av Kommittén för utbildning
för hållbar utveckling  i  betänkandet  Att lära för
hållbar       utveckling       (SOU       2004:104).
Remissbehandlingen   av   betänkandet   har  nyligen
avslutats  och  beredning pågår i Regeringskansliet.
Vi anser inte att  det finns anledning för riksdagen
att     göra    något    tillkännagivande     enligt
fyrpartimotionen.
För  många   yrkesexamina   gäller  mål  som  har
anknytning till etiska frågor. Kristdemokraternas
yrkanden  gäller  emellertid högskoleutbildningen
generellt. I 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434)
sägs bl.a.:
I  högskolornas  verksamhet   skall  jämställdhet
mellan   kvinnor  och  män  alltid  iakttas   och
främjas.
Högskolorna  bör vidare i sin verksamhet främja
förståelsen   för    andra    länder    och   för
internationella förhållanden.
Som      mål      för     den     grundläggande
högskoleutbildningen  gäller  enligt  9  §  samma
kapitel följande:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge
studenterna
-  förmåga  att göra självständiga och kritiska
bedömningar
- förmåga att självständigt urskilja, formulera
och lösa problem, samt
-   beredskap   att    möta    förändringar   i
arbetslivet.
Inom  det område som utbildningen  avser  skall
studenterna,  utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
-  söka  och värdera  kunskap  på  vetenskaplig
nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
-  utbyta  kunskaper  även  med  personer  utan
specialkunskaper inom
området.

Inom högskoleväsendet  har det under de senaste åren
förts  en  debatt  om  bildning   som  ett  mål  för
utbildningen.  Högskoleverket  har  publicerat   ett
flertal  skrifter  om  detta. I det bildningsbegrepp
som  diskuteras  ingår  i allmänhet  etiska  frågor.
Utskottet  välkomnar bildningsdebatten,  men  vi  är
inte beredda  att  ställa  oss  bakom  de  generella
uppdrag   till  lärosätena  och  Högskoleverket  som
Kristdemokraterna föreslår.

Motionerna  2004/05:Ub404 (kd) och 2004/05:Ub455 (s)
lyfter fram mäns  våld  mot  kvinnor,  vilket enligt
motionärerna   bör   införas   i   examensordningens
skrivningar för vissa utbildningar.  De utbildningar
som  åsyftas  är  de  som  leder  till  examen   som
barnmorska, läkare, lärare, psykolog, psykoterapeut,
sjuksköterska,   socionom,  tandläkare  samt  social
omsorgsutbildning.  Detsamma  bör övervägas även för
vissa  andra utbildningar. I den  socialdemokratiska
motionen  görs  en hänvisning till riksdagens beslut
med anledning av  propositionen om kvinnofrid (prop.
1997/98:55, bet. JuU13, rskr. 250). Motionären anser
att    regeringen    snarast    måste    komplettera
examensordningen    för    de    yrkesexamina    som
kvinnofridsbeslutet omfattade.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Riksdagens  beslut med anledning av  propositionen
om kvinnofrid innebar inte något uttryckligt uppdrag
till regeringen  att  ändra  i examensordningen. Det
hade  däremot  föreslagits  av  den   utredning  som
föregått propositionen (Kvinnofrid,  SOU 1995:60). I
oktober 2003 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag
att utvärdera hur frågor om genusperspektiv och mäns
våld  mot kvinnor beaktas i utbildningar  som  leder
till  just   de   examina   som  räknas  upp  i  den
kristdemokratiska  motionen.  I   uppdraget  skriver
regeringen  att  olika  yrkesgruppers  utbildning  i
dessa frågor inte får bygga  bara  på valfria moment
eller på enskilda lärares engagemang  i  frågan. När
uppdraget   redovisades   i   juni   2004   föreslog
Högskoleverket att regeringen skulle överväga  att i
examensordningen  föra  in  krav  på kunskap om mäns
våld  mot  kvinnor  i  de nio berörda utbildningarna
(Genusperspektiv  och mäns  våld  mot  kvinnor.  Ett
regeringsuppdrag regnr 843-4749-03).
Mäns våld mot kvinnor  är  ett  mycket  allvarligt
samhällsproblem.   Vi   förutsätter  att  regeringen
skyndsamt handlägger Högskoleverkets förslag. Frågan
hur  kraven  för  yrkesexamina   skall   utformas  i
examensordningen    har   på   regeringens   uppdrag
behandlats      av     en     projektgrupp      inom
Utbildningsdepartementet.  Den har i rapporten Högre
utbildning i utveckling - Bolognaprocessen  i svensk
belysning   (Ds  2004:2)  lämnat  förslag,  som  har
remissbehandlats.

Vänsterpartiet  skriver  i  motion 2004/05:Ub336 att
kunskap om könsmaktsordningen  måste  skrivas  in  i
läroplanerna    för    skolan   och   i   högskolans
examensordning. Det mål  i  fråga  om  kunskaper  om
jämställdhet  som i dag anges i examensordningen för
lärarexamen  är   för  vagt  och  oklart  och  måste
omformuleras, anser motionärerna.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandet med hänvisning till vad  vi  nyss  nämnt om
att   frågan   hur  kraven  för  yrkesexamina  skall
utformas är under omprövning.
Utskottet  har   noterat   att   Delegationen  för
jämställdhet  i  förskolan i ett delbetänkande  (SOU
2004:115)   har  föreslagit   en   omformulering   i
examensordningen av ett av kraven för lärarexamen. I
stället för att  inse  betydelsen  av könsskillnader
(kurs.  här)  i  undervisningssituationen   och  vid
presentation av ämnesstoffet skall studenten, enligt
delegationens    förslag,    inse    betydelsen   av
genusordningen.

Bättre   kunskaper   inom   flera  yrkesgrupper   om
homosexuellas,   bisexuellas   och    transpersoners
situation (HBT-frågor) efterlyses i flera motioner.

Folkpartiet   vill   enligt   motion  2004/05:L295
yrkande 9 att Högskoleverket skall  få i uppdrag att
lägga  upp  en  plan  för  hur  undervisningen   för
blivande   lärare,   socionomer,   läkare,  präster,
psykologer,   jurister   och  poliser  skall   kunna
förbättras med avseende på HBT-personer.
Vänsterpartiet  föreslår   i  motion  2004/05:U257
yrkande 28 att Högskoleverket skall få i uppdrag att
verka för att undervisningen vid  högskolor  har ett
integrerat HBT-perspektiv.
Centerpartiet  anser  enligt  motion 2004/05:So604
yrkande  10 att yrkesgrupper som möter  människor  i
känsliga  situationer   eller   fattar   beslut   om
människors   personliga  förhållanden  behöver  HBT-
kompetens. Partiet  vill  att  Högskoleverket  skall
undersöka  för  vilka yrken det kan vara befogat att
säkerställa   att  kunskaper   om   HBT-frågor   och
bemötandefrågor  förmedlas  och på vilket sätt detta
bör ske.
Motion 2004/05:Ub442 (c, fp,  v, mp) yrkande 7 tar
också upp behovet av att kunskapen om HBT-frågor får
en mer framträdande plats i utbildningen  för  bl.a.
lärare,  socionomer,  läkare,  präster,  psykologer,
poliser   och   jurister.   Motionärerna   vill  att
Högskoleverket  skall  få  i uppdrag att inleda  ett
utvecklingsarbete   med   syftet    att    förbättra
undervisningen om detta.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid de
två  senaste  riksmötena  vill  vi  understryka  att
respekt  för  alla människors lika värde och för den
enskilda  människans   frihet   och   värdighet   är
grundläggande  för  vårt samhälle (bet. 2003/04:UbU3
s. 37). Av dem som utövar människovårdande yrken, är
lärare  av  något  slag   eller  har  att  göra  med
människor   inom  ramen  för  ordningsmakten   eller
rättskipningen  måste  krävas  att de är villiga och
kapabla   att   möta   människor  med  respekt   och
inlevelse.  Därför  är kunskaper  om  människor  med
olika levnadsförhållanden och livsstilar viktiga för
alla de yrkesgrupper som tas upp i motionerna.
I     den     gällande     examensordningen      i
högskoleförordningen   (1993:100)  finns  för  bl.a.
lärarexamen,  läkarexamen   och  sjuksköterskeexamen
formuleringar som anknyter till detta.

I  motion  2004/05:Ub408  (kd)  yrkande   1   hävdar
motionären  att  lärare har dåliga kunskaper om ANT-
frågor (frågor om alkohol, narkotika och tobak). Han
konstaterar att riksdagen  har  små  möjligheter att
direkt  påverka kursplanerna. I stället  bör  enligt
hans mening  riksdagen  uttala att förekomst av ANT-
kurser skall göras till ett  av  kriterierna för hur
lärar-,   läkar-,   socionom-  och  vårdutbildningar
lyckas.

U t s ko t t e t  föreslår  att  riksdagen  avslår
yrkandet.
Riskerna  med alkohol, narkotika och tobak är  ett
ämnesövergripande    kunskapsområde    som    enligt
läroplanen  för  det obligatoriska skolväsendet (Lpo
94) skall integreras i undervisningen i olika ämnen.
Även   eleverna   i  gymnasieskolan   skall   enligt
läroplanen (Lpf 94)  få kunskaper om ANT-frågor. Det
är därför självklart nödvändigt  att  det i skolorna
finns  lärare  som  har utbildning på detta  område.
Även andra yrkesutövare,  som läkare, socionomer och
sjuksköterskor,  behöver sådana  kunskaper.  Det  är
dock enligt vår mening  inte  lämpligt att riksdagen
gör   uttalanden   som   pekar   ut   ett    enskilt
kunskapsområde   som  kvalitetskriterium  för  vissa
utbildningar.

Några motioner innehåller  förslag om vissa inslag i
olika vårdutbildningar.

Regeringen bör enligt motion  2004/05:Ub502 (s) ge
berörda    lärosäten   ett   uppdrag   att    införa
förbättringskunskap  som  ämne  i  utbildningarna av
personal  för  hälso-  och  sjukvård. Enligt  motion
2004/05:Ub352  (m) bör försäkringsmedicin  ingå  som
ett  specifikt  mål   i   examensbeskrivningen   för
läkarexamen.  I  motion 2004/05:So613 (fp) yrkande 5
föreslår Folkpartiet  att  genusmedicin skall läggas
till i examensordningen som ett mål för läkarexamen.
Enligt  motion  2004/05:So513  (fp)  yrkande  1  bör
regeringen  utreda  kvaliteten  på  utbildningen  om
smärta i läkarutbildning och andra vårdutbildningar.
U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det är enligt vår  mening  inte riksdagens uppgift
att i detalj ange vilka ämnen som skall ingå i olika
utbildningar  eller  hur examensordningens  mål  för
olika examina skall formuleras.  Som  framgår av det
föregående     befinner    sig    utformningen    av
examensordningen  när  det gäller yrkesexamina under
omprövning.  Examensordningen   är  en  bilaga  till
högskoleförordningen,  som utfärdas  av  regeringen.
Högskoleverket genomför  ett  sexårigt  program  för
utvärdering  av  samtliga  ämnen  och  program  inom
högskolan.

Högskolans språkutbildning tas upp i flera motioner.

Vänsterpartiet  för  i  motion  2004/05:Ub333 fram
förslag   om   att   Nordiska   rådet  och  Nordiska
ministerrådet  skall  utarbeta  en gemensam  nordisk
strategi  för  minoritetsspråken  inom   den   högre
utbildningen,  eftersom  det  finns  risk  att flera
lärosäten   i   Sverige   överväger  att  lägga  ned
undervisningen   i   dessa   språk    (yrkande   1).
Motionärerna  anser  vidare  att Högskoleverket  och
Vetenskapsrådet  bör få i uppdrag  att  utarbeta  en
policy om vilka språk  som  är  oundgängliga  i  den
svenska  högskolan (yrkande 2). Två av de nationella
minoritetsspråken  i  Sverige, nämligen jiddisch och
romani  chib, finns inte  vid  något  universitet  i
Norden,  påpekar de.
I motion  2004/05:Ub244 (c) skriver motionären att
det är viktigt att landets större universitet kan ge
undervisning  i  ett brett utbud av språk, inklusive
de nordiska språken.
Motion 2004/05:Ub245  (m)  yrkande  1  handlar  om
mandarinkinesiska.  Regeringen bör enligt motionären
främja studiet av detta  språk.  Ett  sätt  att göra
detta  är att etablera fler stipendier. Sverige  bör
också studera  de utbytesprojekt som finns i England
och  USA.  Finansiering  skulle  kunna  ske  ur  den
svenska  budgeten  för  bistånd,  anser  motionären.
Enligt  motion   2004/05:Ub438  (s)  yrkande  1  bör
ukrainska etableras som universitetsämne. Ukraina är
ett land som kommer  att  få  allt  större vikt i de
svenska   kontakterna   med   Östeuropa,  framhåller
motionärerna.
U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandena.
Högskoleverkets  kvalitetsgranskningar  har  visat
att  antalet  studenter  som läser språk minskar och
att antalet lärosäten som  erbjuder även stora språk
som tyska, franska eller italienska  också  minskar.
De    bedömargrupper    som   verket   anlitat   för
granskningarna har i många  fall  rekommenderat  att
undervisningen i olika språk koncentreras till färre
lärosäten, för att ge ett större studentunderlag och
därmed  bättre  möjligheter att hålla en tillräcklig
lärarstab på de lärosäten där språket erbjuds.
För närvarande  finns  det  inte  någon  nationell
styrning av utbudet av språkutbildning i den svenska
högskolan.  Regeringen gav i maj 2002 Högskoleverket
i  uppdrag  att   efter  samråd  och  samverkan  med
Vetenskapsrådet  göra   en   översyn   i   fråga  om
språkämnen   där   omfattningen  av  utbildning  och
forskning är förhållandevis  liten,  s.k.  småspråk.
Verket  slutredovisade uppdraget i januari 2003  med
rapporten  Att  vara  eller  inte  vara?  Frågan  om
småspråkens  framtid  i den svenska högskolan (regnr
12-2408-01). Rapporten  belyser  bl.a. förekomsten i
andra  nordiska  länder  av småspråk  som  saknas  i
Sverige.  Vi har inhämtat att  beredning  av  frågan
pågår inom Utbildningsdepartementet.
I  april  2004  gav  regeringen  Högskoleverket  i
uppdrag   att   lämna   underlag   för   regeringens
utbildningsuppdrag  till  universitet  och högskolor
och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet.
I   uppdraget   ingick   att  Högskoleverket  skulle
uppmärksamma    lärosätena   och    regeringen    på
utbildningar som  behöver  koncentreras  till  färre
lärosäten.  En  första  redovisning av detta uppdrag
har Högskolverket lämnat  i  rapporten Arbetsmarknad
och    högskoleutbildning    2004   (Högskoleverkets
rapportserie 2004:36 R).
Flera     lärosäten     har    genom    frivilliga
överenskommelser fördelat ansvaret  för utbildningen
i olika språk mellan sig.

Förslag  om  en högskoleutbildning av tandsköterskor
förs  fram  i  motionerna   2004/05:Ub240   (s)  och
2004/05:Ub282  (s).  Motionärerna  påtalar  att  det
råder  brist  på  tandsköterskor,  att  bristen  kan
väntas  öka och att utvecklingen inom tandvården gör
att  det behövs  en  högskoleutbildning  för  yrket.
Enligt  den förstnämnda motionen bör det inrättas en
treårig  sådan   utbildning,  och  man  skall  kunna
vidareutbilda sig  stegvis  från  tandsköterska till
tandhygienist och därefter till tandläkare.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Socialstyrelsen  har i oktober 2004 föreslagit att
en     tandsköterskeutbildning      inrättas      på
eftergymnasial  nivå  utanför  högskolan, antingen i
form  av  en  påbyggnadsutbildning   eller   som  en
kvalificerad yrkesutbildning (KY). Utbildningen  bör
enligt  Socialstyrelsens  förslag vara baserad på en
nationell  kursplan  som  tas   fram  specifikt  för
ändamålet  av den myndighet som kommer  att  ansvara
för utbildningen.  Vi  anser  inte att riksdagen bör
föregripa regeringens beredning av frågan.

Utbildningssituationen för dramapedagoger  tas upp i
två motioner.

Enligt  Kristdemokraterna  i  motion 2004/05:Kr361
yrkande  10  bör regeringen låta utreda  efterfrågan
och  utbildningssituationen  för  denna  yrkesgrupp.
Förutom    skolan   använder   sig   organisationer,
föreningar,  vårdsektorn,  näringsliv  och teater av
dramapedagogik.   Den   hänvisning   till  den   nya
lärarutbildningen   som  utskottet  har  gjort   när
motsvarande   yrkande   behandlats    vid   tidigare
riksmöten är inte relevant, menar motionärerna.
I motion 2004/05:Ub329 (v) sägs att det är viktigt
att   staten   tar   ansvar   för  utbildningen   av
dramapedagoger.  Det  får  inte  vara  upp  till  en
enskild  folkhögskola om utbildningen  skall  finnas
kvar eller inte, utbildningen är för viktig för det,
anser motionären.  Regeringen bör ta fram förslag på
hur dramapedagogutbildningens status kan höjas.
U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandena.
Liksom  när motsvarande yrkanden  behandlades  vid
förra riksmötet  anser  vi i dag att det ännu är för
tidigt att bedöma om det  behövs  något initiativ av
statsmakterna angående dramapedagogutbildning.
Utbildning till dramapedagog ges för närvarande på
Västerbergs folkhögskola och är tvåårig. För att bli
antagen skall man vara minst 20 år, vara behörig för
högskolestudier,      ha      minst      ett     års
arbetslivserfarenhet, ha deltagit i dramagrupp eller
amatörteater  samt  varit  ledare för någon form  av
gruppverksamhet.  Vid  Högskolan   i   Gävle   finns
fristående  kurser  i dramapedagogik på 20+20 poäng,
som tillsammans med den  tvååriga  utbildningen  vid
Västerbergs   folkhögskola   kan   ge  en  filosofie
kandidatexamen.

Högskoleutbildningen       på       hotell-      och
restaurangområdet  bör  enligt  motion 2004/05:Ub296
(s) bättre än i dag möta de kompetensbehov som finns
i  branschen.  De relevanta utbildningsmöjligheterna
måste    både    ändra    inriktning    och    höjas
kvalitetsmässigt,  anser  motionärerna. Utvecklingen
inom  högskolan bör stimuleras  så  att  detta  blir
fallet.

U t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Universitet  och  högskolor  har  ansvar  för  att
samverka med det omgivande samhället och att utforma
sina   utbildningar  i  samverkan  med  arbetslivet.
Motionen ger ingen fingervisning om vilken åtgärd av
regeringen som skulle behövas.

Studieorganisatoriska frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om olika
studieorganisatoriska   frågor,   främst  med
hänvisning   till   pågående   beredning    i
Regeringskansliet.
Jämför  reservationerna  49  (m), 50 (fp), 51
(c), 52 (m, fp, kd), 53 (fp),  54 (kd) och 55
(c).

Motioner

Moderata samlingspartiet tar i motion  2004/05:Ub293
yrkande  8  upp  planerna  på  en gemensam europeisk
examensordning    inom    ramen    för   den    s.k.
Bolognaprocessen.  En gemensam sådan  examensordning
är en god idé så länge  den arbetas fram underifrån,
bygger  på  frivillighet  och   inte   innebär   att
nationella  examina  tas bort, heter det i motionen.
De svenska universitet  och  högskolor som så önskar
skall redan från början kunna  delta  i systemet med
en europeisk examensordning, anser motionärerna.

Folkpartiet   anser  enligt  motion  2004/05:Ub378
yrkande  17  att det  skall  ställas  höga  krav  på
ämnesfördjupning  för  den  nya masterexamen som har
föreslagits inom ramen för Bolognaprocessen.

Centerpartiet  framhåller  i  motion   2004/05:Ub276
yrkande 19 att Sverige bör arbeta för att  betygen i
ett gemensamt europeiskt betygssystem fortsatt skall
vara målrelaterade.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub378 yrkande  19
en  översyn av vilka utbildningar som skall kunna ge
yrkesexamen. Både generella examina och yrkesexamina
behövs,  anser  motionärerna.  En yrkesexamen medför
större   förutsebarhet   genom  att  studenter   och
arbetsgivare vet att utbildningen  är  uppbyggd  med
sammanhängande kurser. Branschorganisationerna skall
vara med och värdera examina, heter det i motionen.

Folkpartiet   och   Kristdemokraterna   förordar   i
motionerna   2004/05:Ub321   yrkande   7  respektive
2004/05:Ub473  yrkande 29 ett treterminssystem  inom
högskolan. Enligt  Folkpartiet  bör det vara möjligt
att  ägna  sig  åt  seriösa  studier  med   stöd  av
studiemedel   även   under   sommaren.  Motionärerna
föreslår att högskolorna skall  inbjudas att delta i
försöksverksamhet        med       treterminssystem.
Kristdemokraterna konstaterar i sin motion att det i
dag finns möjlighet att införa treterminssystem, men
att det hittills inte har  skett.  Motionärerna vill
att  lärosätena  skall  få  i  uppdrag  att   aktivt
utveckla ett treterminssystem.

I  motion  2004/05:Ub464  (s) skriver motionärerna
att  man  kan  förkorta utbildningstiden  genom  att
använda en större  del av sommaren åt studier. Detta
är ett sätt att uppnå  effektivitetsvinster  och att
undanröja  ett  reellt  försörjningsproblem  för  de
studenter som inte lyckas skaffa sig ett sommarjobb.
Motion    2004/05:Ub458    (s)    hänvisar    till
diskussionen om huruvida de som studerar skall kunna
få arbetslöshetsersättning under studieuppehåll. Med
ett system där studierna kan bedrivas på helårsbasis
och  studiemedel  utgår under hela året uppstår inte
det problemet. På sikt  bör  man enligt motionärerna
jämställa studieåret med ett arbetsår.

Några övriga studieorganisatoriska  frågor tas också
upp i motionerna.

Kristdemokraterna  skriver i motion  2004/05:Kr239
yrkande  15  att  ett  gemensamt   basår   för   all
konstnärlig  högskoleutbildning bör införas. De vill
att Högskoleverket  skall se över utbildningarna vid
de konstnärliga högskolorna.
Centerpartiet  föreslår   i  motion  2004/05:Ub276
yrkande 9 att studenter skall  ges  rätt att ta igen
examination  och andra obligatoriska moment  som  de
missat på grund  av offentliga uppdrag. Rätten skall
gälla att ta igen detta samma termin.
I motion 2004/05:Ub418 (m) föreslår motionären att
en fri tentamensrätt  skall  införas, åtminstone för
teoretiska utbildningar vid statliga  lärosäten. Man
skall  få  rätt att tentera ett ämne utan  att  vara
antagen eller  ha  gått  igenom  kurser  som tillhör
ämnet.  Tentamensrätten  bör  vara  kopplad till  en
eventuell självkostnadsavgift, heter det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Frågor  om  gemensam  europeisk examensordning   och
gemensamt europeiskt betygssystem  har behandlats av
en projektgrupp inom Utbildningsdepartementet.  Dess
rapport     Högre     utbildning    i    utveckling.
Bolognaprocessen  i  svensk  belysning  (Ds  2004:2)
ingår  i underlaget för  den  proposition  om  vissa
frågor inom  högskolan  som regeringen har aviserat.
Även   frågan   om  kriterier   för   införande   av
yrkesexamina,       liksom       principer       för
examensbeskrivning av sådana examina, har behandlats
i rapporten.

Högskoleverket  har på  regeringens  uppdrag  utrett
konsekvenserna av  ett  utökat  studieår, som skulle
innebära att årsstudietiden för studenterna utökades
från  dagens genomsnittliga 40 veckor  upp  till  50
veckor   genom  att  sommaren  i  ökad  utsträckning
utnyttjas  för  studier.  Rapporten  Konsekvenser av
utökat    studieår   (Högskoleverkets   rapportserie
2005:12) överlämnades  i  februari  till regeringen.
Riksdagen  bör  avvakta  regeringens  beredning   av
frågan  och  därför  inte  uttala  sig  i  frågan om
treterminssystem.

När  det gäller övriga studieorganisatoriska  frågor
konstaterar  utskottet  att  det  i  motionen om ett
gemensamt basår för all konstnärlig utbildning  inte
har  framförts  några  tydliga  skäl  för förslaget.
Högskoleverkets  kvalitetsutvärderingar  kan  enligt
vår mening ge berörda  lärosäten  underlag  för  att
överväga förändringar i studieorganisationen. Det är
inte  lämpligt  att  riksdagen  tar  ställning  till
frågan   om  en  rätt  för  studenter  att  ta  igen
examination  eller andra obligatoriska moment som de
missat på grund av offentliga uppdrag. En sådan rätt
skulle rimligen  få ekonomiska konsekvenser som inte
är belysta. Den skulle  också behöva vägas mot andra
för studenterna viktiga rättighetsfrågor. Vi är inte
heller   beredda   att   ställa    oss   bakom   ett
tillkännagivande om fri tentamensrätt.


Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om Lunds
universitets historiska museum, vars akuta
problem nu anses vara lösta, och om nationell
fotbollsakademi, examensbevis på värdepapper
och rätt för företag att sälja akademisk
utbildning.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Situationen för Lunds universitets historiska museum
(LUHM)  tas upp i motionerna 2004/05:Ub201  (m)  och
2004/05:T335 (c) yrkande 5. Den förstnämnda motionen
pläderar  för att museet skall ges status som filial
till Statens  historiska museum och erkännas som ett
statligt museum.  Motionären  anser  att LUHM är att
betrakta som ett riksintresse, och han oroar sig för
att  Lunds  universitet  inte kan prioritera  museet
framför grundutbildning och  forskning.  I den andra
motionen  säger  man  att  tillräckliga medel  måste
ställas  till  LUHM:s förfogande  för  bevarande  av
fornfynden,  visning  för allmänheten och pedagogisk
verksamhet. Motionärerna  anser  det  självklart att
fornfynden  från  Skåne  skall  bevaras  och  finnas
tillgängliga  i  Skåne,  både för forskning och  för
allmänheten.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt  vad  som  redovisats  i tidskriften  Lunds
universitet  meddelar nr 3 2004 har  fyndhanteringen
vid LUHM lösts  genom  ett  årligt  tillskott  på  2
miljoner   kronor   från   Utbildningsdepartementet.
Museet har ytterligare 2 miljoner  kronor  till  den
övriga verksamheten som utställningar och drift.

Behovet  av en nationell fotbollsakademi i Degerfors
tas  upp  i  motion  2004/05:Kr331  (v)  yrkande  1.
Motionären  skriver  att en regional fotbollsakademi
redan  har  kommit i gång  i  Degerfors.  Det  finns
förutsättningar att utveckla denna till en nationell
akademi med utbildning,  träningsmetodik,  forskning
osv. Han vill att regeringen i samarbete med berörda
parter   skall  verka  för  tillskapandet  av  denna
akademi. I  samarbete  med  Örebro universitet finns
det  en  20-poängskurs i idrott  med  inriktning  på
fotboll. Det långsiktiga målet bör enligt motionären
vara att man  skall  kunna  avlägga  doktorsexamen i
fotboll.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.
Det  är  enligt  vår  mening  inte  motiverat  att
regeringen skall engagera sig i denna sak.

Det  är  enligt motion 2004/05:Ub326 (s) möjligt att
komma åt examensdokument från s.k. bluffuniversitet.
Motionären  anser  att universiteten och högskolorna
skulle   kunna   utfärda    sina   examensbevis   på
värdepapper med något slags sigill,  detta  för  att
undvika  åtkomst  av  examensbevis  på  orättfärdigt
sätt.   Hon   föreslår   ett  tillkännagivande  till
regeringen om detta.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen bör enligt vår mening inte  ägna  sig åt
detaljreglering av det slag som motionären föreslår.

I motion 2004/05:Ub417 (m) föreslår motionärerna att
privata  företag  skall  ha rätt att sälja akademisk
utbildning. I ett populärt  ämne som företagsekonomi
måste alla genomgå den första  kursen 0-20 poäng för
att  kunna  gå  vidare  i  ämnet, vilket  skapar  en
flaskhals.  Genom att tillåta  privata  företag  att
sälja sådana  kurser skulle trycket på de offentliga
lärosätena  lätta,   och   dessa  skulle  få  bättre
möjligheter att lägga resurser  på de mer akademiskt
krävande fördjupningskurserna, anser motionärerna.

U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandet.
Lagen  (1993:792)  om  tillstånd att utfärda vissa
examina      ger     möjlighet     för      enskilda
utbildningsanordnare  att  ansöka  hos regeringen om
rätt  att  utfärda  sådana  examina  som  regeringen
reglerat i högskoleförordningen. Vi anser  inte  att
riksdagen   bör   ta   initiativ   till   att  vidga
möjligheterna    för    t.ex.    företag    att   ge
högskoleutbildning.

Andra motionsyrkanden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att  riksdagen avslår 15
motionsyrkanden  i  frågor  där   det  enligt
gällande   regler   ankommer   på   andra  än
riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för den högre utbildningen är  delat mellan
statsmakterna   och   lärosätena  (universitet   och
högskolor).   Enligt   gällande   styrsystem   skall
riksdagen främst fatta beslut  om  övergripande  och
nationella frågor.

Ett  antal  motionsyrkanden  rör  frågor  där  det
ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ
att fatta beslut.
U  t  s  k o t t e t  föreslår med hänvisning till
gällande     ansvarsfördelning      att     följande
motionsyrkanden avslås:
Motion  2004/05:Ub261  (s)  om  ökat  utrymme  för
bemötandefrågor i juristutbildningen.
Motion  2004/05:Ub300 (m) om genusperspektiv  inom
sjukvården.
Motion 2004/05:Ub310  (s)  om  högre  utbildning i
animation.
Motion    2004/05:Ub340    (c)    yrkande   2   om
tillgodoräknande  av  utbildning från gymnasieskolan
vid vidareutbildning till sjuksköterska.
Motion  2004/05:Ub441   (kd)  yrkande  11  om  att
lärosätena   bör  utbilda  faddrar   och   förebygga
alkoholmissbruk.
Motion   2004/05:Ub473    (kd)   yrkande   18   om
individualisering av högskolans utbildning.
Motion   2004/05:Sf355   (kd)   yrkande    3    om
försäkringsmedicin i läkarutbildningen.
Motion   2004/05:So247   (m)   yrkande  4  om  att
prevention      av      psykisk      ohälsa     samt
självmordsförebyggande     åtgärder     blir     ett
högskoleämne.
Motion  2004/05:So510 (s) yrkande 2 om att kunskap
om sexuella  övergrepp  och deras konsekvenser skall
ges i ett antal yrkesutbildningar.
Motion  2004/05:So512  (kd)   yrkande   3  om  att
grundutbildningen  till  vissa yrken skall inbegripa
utbildningsmoment  om  upptäckt   och   anmälan   av
sexuella övergrepp samt om det utsatta barnets behov
av stöd.
Motion    2004/05:So519    (c)    yrkande   1   om
demenskunskap i läkarutbildningen.
Motion 2004/05:So606 (kd) yrkande 8  om utbildning
i       hälsoinformation      i      läkar-      och
sjuksköterskeutbildningarna.
Motion  2004/05:Kr357  (kd, m, fp, c) yrkande 4 om
dans- och sångutbildningen.
Motion 2004/05:Kr360 (kd)  yrkande 3 om kultur och
hälsa i vårdutbildningarna.

Motion 2004/05:A321 (mp) yrkande 5 om att behovet av
stöd och hjälp för förövare skall  utgöra ett inslag
i de högskoleutbildningar som behandlar  våld i nära
relationer.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.


1. Lärosätenas självständighet (punkt 1) - m,
fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten  Lindström
(kd), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub211,
2004/05:Ub293 yrkande 5,
2004/05:Ub378 yrkande 15 och
2004/05:Ub473 yrkandena 19 och 37,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub225 och
2004/05:Ub276 yrkande 4
samt avslår motion
2004/05:Ub473 yrkandena 35 och 36.

Ställningstagande

Universitetens  och  högskolornas   självbestämmande
måste säkras genom lag. Lärosätena måste  ges frihet
att  bygga upp sin organisation på det sätt  som  de
själva finner bäst. Därför skall regeringens direkta
inflytande   över   högskolestyrelserna   avskaffas.
Styrelserna skall inte partipolitiseras, vilket sker
i  dag.  Den  helt  övervägande  majoriteten  av  de
ordförande  i  högskolestyrelser  som  har  politisk
bakgrund har socialdemokratisk tillhörighet.  Varken
ordförande  eller  ledamöter  bör utses på nuvarande
sätt,  dvs. av regeringen, utan  de  bör  i  stället
utses  av  lärosätena  själva.  De  som  är  närmast
verksamheten  kan forma och förändra den på det mest
flexibla  sättet.  Bland  ledamöterna  skall  finnas
allmänföreträdare,  utsedda  av lärosätet. Dessa kan
komma  från  politiken eller näringslivet  eller  ha
annan kompetens.  Vidare  skall det finnas ledamöter
utsedda  av  personal och studenter.  Rektorn  skall
tillsättas efter  en  förberedande  valprocess,  där
fakulteter,  studenter och lärare är inblandade, och
han  eller  hon   skall   kunna  vara  ordförande  i
högskolestyrelsen.


2. Högre utbildningspremie (punkt 2) - m

Av Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m) och
Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

20004/05:Ub293 yrkande 2.

Ställningstagande

Det krävs motivation  för  att  utbildning  skall ge
goda  resultat. Helt avgörande är att människor  vet
att  ökade   kunskaper   värderas   och  ger  bättre
förutsättningar  för framtiden. Det måste  löna  sig
att   utbilda   och   förkovra    sig.    En   högre
utbildningspremie är därför viktig.


3. Former för fristående högskolor (punkt 3) -
m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson  (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström
(kd) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 13.

Ställningstagande

Den ökade internationella konkurrensen  understryker
behovet av institutionell konkurrens mellan  landets
lärosäten.   Lärosätena   bör   ges  möjlighet  till
dynamisk   frigörelse   genom   att  ombildas   till
stiftelser.   Därutöver   bör   man   pröva    andra
organisatoriska  former,  som  kan  gynna  såväl den
akademiska    friheten    som    utbildningen    och
forskningen.


4. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Ub457.

Ställningstagande

All högre utbildning  skall  knytas  till en levande
forskningsmiljö.  Varje  lärosäte kan dock  inte  på
alla forskningsfält bedriva egen forskning och ligga
i   forskningsfrontens   framkant.    Därför   skall
högskolor  och universitet stimuleras att  profilera
sig inom ett  begränsat  område.  Denna  profilering
skall    utgöra    bas   för   permanenta   statliga
forskningsmedel  och  leda  till  rätt  att  utfärda
doktorsexamen. Kvaliteten  i  de  övriga  ämnena där
högskolorna  bedriver grundutbildning bör garanteras
genom  att de stimuleras  att  samarbeta  med  andra
lärosäten  som  har  dessa  ämnen  som  sin  profil.
Konkurrens  mellan lärosätena är en viktig drivkraft
för att stärka utbildningens kvalitet, men samtidigt
krävs samverkan  för  att resurserna skall utnyttjas
effektivt. I dag är balansen  inte  till  fördel för
samverkan. Om tyngdpunkten förskjuts i riktning  mot
ökad  samverkan  ökar  förutsättningarna  för att få
till  stånd  starkare,  om än färre, miljöer för  de
olika ämnena vid svenska  universitet och högskolor.
Lärosäten som samverkar bör premieras för det.

I  samhället  finns  specifika   behov   av  vissa
yrkesgrupper  som  inte  kan  ersättas.  Vi  har ett
basbehov   av   t.ex.  läkare  och  lärare.  Det  är
nödvändigt  med en  ökad  statlig  detaljstyrning  i
examinationsmålen  för  vissa viktiga yrken, där det
inte   finns   utbildad   personal   i   tillräcklig
omfattning.

5. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub457
och avslår motionerna
2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.

Ställningstagande

Kunskap  är  en  rättighet för alla människor. Högre
utbildning är viktig  för  näringslivet  och för vår
gemensamma  välfärd,  och  den  betyder  mycket  för
enskilda  människors trygghet. Högre utbildning  bör
nå hela folket,  i  hela  landet  och ske under hela
livet.  Detta  är  en  viktig  del av det  livslånga
lärandet.

Högskolans tredje uppgift, att  samverka  med  det
omgivande samhället, handlar om ömsesidigt utbyte av
kunskaper.  Uppgiften  är till för att möjliggöra de
övriga uppgifter som högskolan  har. Inom den tredje
uppgiften  skall  det  även rymmas samverkan  i  det
lokala samhället och regionen. Arbetet med samverkan
och   deltagande   i   samhällsutvecklingen    måste
intensifieras och utvecklas vid många lärosäten.

6. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
2004/05:Ub457 och
2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.

Ställningstagande

Högskolelagen    bör    kompletteras     med     ett
hållbarhetsperspektiv. Högskolor och universitet kan
på ett konstruktivt sätt bidra till att ge människor
beredskap  för ett alltmer komplext samhälle. Om man
definierar  hållbar   utveckling  som  att  vi  inte
accepterar  att  skjuta  över   problem   på   nästa
generation,  eller  ett  samhälle  som genererar nya
problem  som  nästa  generation  måste  hantera,  så
handlar hållbar utveckling mycket om förmedlande  av
förmågan att identifiera vilka problem i samhället i
dag  som  kommer  att påverka nästa generation, samt
förmåga att utveckla  redskap  för att kunna hantera
dessa  problem  på  ett  sätt  som inte  skapar  nya
problem  för  nästa generation. De  flesta  ekonom-,
juridik- och statsvetarstudenterna  genomgår  i  dag
sin  fyraåriga  utbildning utan att konfronteras med
det livsavgörande  konceptet hållbar utveckling. Att
skriva  in hållbarhetsperspektivet  i  högskolelagen
skulle tydligt  markera  att  inga  som får statligt
stöd för att bedriva högre utbildning  kan  ignorera
att  vad de lär sina studenter får konsekvenser  för
framtiden.  Lagen  bör  säga  att  hållbarhet  skall
integreras  i  undervisningen. Hur detta skall göras
är det dock viktigt att man avgör på varje lärosäte.
Det  är  också viktigt  att  hållbarhetsperspektivet
följs upp  på  ett  bra  sätt.  Det  bör ingå som en
naturlig del i Högskoleverkets kvalitetsgranskning.

7. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5)
- m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och
Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 6
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub378 yrkande 14,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.

Ställningstagande

Likhet  inför  lagen  är  den   väg   till   verklig
jämställdhet  som  vi förordar. Varken negativ eller
positiv    särbehandling     kan     tolereras     i
jämställdhetens    namn.    Att   låta   en   person
representera eller närvara enbart  för att hon anses
tillhöra  en  viss  grupp  är att nedvärdera  hennes
övriga kvaliteter. Vårt mål är ett samhälle där alla
individer ges likvärdiga möjligheter att förverkliga
sina livsprojekt.


8. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 14
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub293 yrkande 6,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.

Ställningstagande

Män och  kvinnor  skall ha samma, inte bara formella
utan självfallet också  reella, möjligheter att göra
sig gällande i den akademiska  världen.  All form av
diskriminering  skall  bekämpas. Med utgångspunkt  i
denna grundtanke bör man  genomföra  en rad liberala
jämställdhetsfrämjande åtgärder. Ökad  öppenhet  och
klarhet  när det gäller urval och antagningar skapar
förutsättningar att bryta upp interna brödraskap och
stävja svågerpolitik.  De  kriterier  utifrån  vilka
tjänster  tillsätts  skall vara tydliga och formellt
reglerade.  Därmed  försvårar   man   avsevärt   för
informella  manliga nätverk att på oklara grunder gå
förbi kompetenta  kvinnliga  sökande. De nämnder som
svarar  för tillsättningar inom  högskolan  skall  i
görligaste  mån  ha  en  jämställd representation av
kvinnor och män. När kvinnor  är  med i konkurrensen
om  en  viktig  tjänst skall detta vara  huvudregel.
Reformen som gör  det  möjligt  att  befordras  till
professor  utan  att  det  finns  en särskild tjänst
tillgänglig måste säkras fullt ut.  Det är angeläget
att de nya befordrade professorerna inte  ses som en
andra  rangens  professorer.  Det är således viktigt
att    alla   löne-   och   anställningsvillkor    i
fortsättningen bygger på kompetens och attraktivitet
på arbetsmarknaden  och  inte  på  om  en person har
blivit professor genom befordran eller efter  att ha
sökt och fått en utlyst anställning. En stor del  av
det praktiska jämställdhetsarbetet måste bedrivas på
varje  separat arbetsplats inom högskolan. Det är på
den enskilda  institutionen  som  grunden  läggs för
jämlika  villkor  för kvinnor och män i forskningens
vardag.  För större  institutioner  skall  det  vara
självklart    att    ha    en   formellt   utarbetad
jämställdhetsplan,  som  t.ex.   kan   ta   upp  hur
antagningen  av  doktorander  skall  gå  till så att
kvinnor  inte  missgynnas  och hur förläggningen  av
viktiga  seminarier  och  sammanträden  kan  påverka
föräldrars   förutsättningar   att   delta   i   det
vetenskapliga  arbetet. Det är också viktigt att ett
genusperspektiv  anläggs  i  själva  undervisningen.
Blivande  läkare  måste t.ex. lära sig att  behandla
både kvinnor och män.


9. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -
kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 33,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7 och
2004/05:A352 yrkande 21
och avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 6 och
2004/05:Ub378 yrkande 14.

Ställningstagande

Högskolan har både strukturella och innehållsmässiga
jämställdhetsproblem. Flertalet utbildningar  har en
ojämn   eller   mycket   ojämn  könsfördelning,  och
utvecklingen  går  åt  fel håll:  könsfördelningarna
blir        allt        ojämnare.       Ur       ett
kunskapsutvecklingsperspektiv    kan   mans-   eller
kvinnodominerade        studentgrupper       förlora
infallsvinklar på problem och möjliga lösningar. Det
innebär  också  ett  resursslöseri   att   snäva  in
rekryteringsbasen     med     t.ex.     könsberoende
begränsningar.  Än  viktigare  är att varje  persons
unika  och  lika  värde och rätt måste  värnas.  Det
måste t.ex. vara enkelt  att göra studieuppehåll för
barnledighet för både kvinnor  och  män.  Lärosätena
måste  ta  ansvar  för  att  högskolelärarna är  väl
förtrogna      med      jämställdhetsfrågor      och
genusperspektiv,  och  man   måste  tydliggöra  alla
valmöjligheter i gymnasieskolan.


10. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -
c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 7
och avslår motionerna
2004/05:Ub283 yrkande 6,
2004/05:Ub293yrkande 6,
2004/05:Ub378 yrkande 14,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.

Ställningstagande

På bara  10  år  har  antalet  kvinnor  som börjar i
forskarutbildningen  fördubblats.  Men procentsatser
säger inte allt om hur jämställt det är i praktiken.
Det räcker inte med bara kvantitativa  mål för vissa
typer      av     utbildningar.     Det     verkliga
jämställdhetsarbetet       handlar       om      ett
attitydförändrande   arbete  och  att  riva  rådande
förtryckande     maktstrukturer.      Ett     aktivt
jämställdhetsarbete  är viktigt för att  behålla  en
hög kvalitet på den högre utbildningen.

Ett    nära    samarbete    mellan     grundskola,
gymnasieskola och högskola behövs för att  vi  skall
få    en    jämnare    könsfördelning   till   olika
utbildningar. En annan viktig  förutsättning för att
öka andelen kvinnor i den högre  utbildningen och få
kvinnor att satsa på den akademiska karriären är att
det  finns  möjligheter att arbeta under  ekonomiskt
trygga  omständigheter,  vilket  naturligtvis  också
gäller   män.    Därför    är    genomförandet    av
doktorandtjänster  och  satsning  på  mellantjänster
kanske   de   två  viktigaste  åtgärderna  för   att
stimulera kvinnor  att påbörja en akademisk karriär.
Samtidigt  krävs  att  såväl  forskarstuderande  som
grundutbildningsstudenter  omfattas  av  ett rimligt
föräldraförsäkringssystem. Regeringen bör  återkomma
till riksdagen med förslag till hur högskolan  skall
komma  till  rätta med den i dag rådande situationen
när det gäller jämställdhetsproblematiken.
11. Garanterad miniminivå av lärarledd tid
(punkt 6) - kd
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

22004/05:Ub473 yrkande 10.

Ställningstagande

Högskolelagen   (1   kap.   9   §)   anger  vad  den
grundläggande    högskoleutbildningen    skall    ge
studenterna.  Målsättningarna går inte att  uppfylla
utan  ett  adekvat   stöd   i   form   av  lärarledd
undervisningstid  och annan handledning.  Det  finns
exempel  på  att  studenter   vid   humanistisk  och
samhällsvetenskaplig fakultet har fått  nöja sig med
två  till  fyra  timmars  undervisning per vecka.  I
nuläget finns inga garantier för att studenterna kan
få adekvat stöd och handledning.  Det är viktigt att
det införs en sådan garanti och att  det  läggs fast
en  miniminivå  för t.ex. föreläsningar, seminarier,
handledning  och  annan  pedagogisk  vägledning  som
studenterna  har  rätt   till.   I   6   kap.   7  §
högskoleförordningen,   där   det   stadgas  vad  en
kursplan skall innehålla, bör det införas  en tionde
punkt,   nämligen  "10)  omfattningen  av  lärarledd
undervisningstid eller motsvarande".


12. Resursmässiga villkor för en ny
masterutbildning (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 41.

Ställningstagande

Om  man  menar  allvar  med  den nya masternivå  som
diskuteras   i   rapporten   Högre   utbildning    i
utveckling.  Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds
2004:2) och som  kan  bli  en  avancerad nivå mellan
grundutbildning  och  forskning, så  måste  den  ges
bättre     anslagsmässiga     förutsättningar     än
grundutbildningen.   Regeringen  bör   pröva   vilka
effekter detta kan få.

13. Allmänt om tillträde till högskolan
(punkt 9) - m, c
av  Sten  Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson  (m),
Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 6 och
2004/05:Ub293 yrkande 1,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub473 yrkande 21
och avslår motionerna
2004/05:Ub378 yrkande 4 och
2004/05:Ub473 yrkande 22.

Ställningstagande

Vår vision  om  mer reellt självstyre för lärosätena
öppnar   för   en   ökad    lokal    antagning   och
urvalsprocess. Vi ifrågasätter den centrala styrning
som  i  dag sker av hur studenter skall  antas  till
högskoleutbildning.  Lärosätena  har  ingen makt att
själva bestämma vilken typ av urval som  passar bäst
för just deras utbildningar. Varje lärosäte måste få
bestämma  hur  antagningarna  skall gå till på  egen
hand.


14. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 4
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 6,
2004/05:Ub293 yrkande 1 och
2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

För att  kvaliteten  i högskolans utbildningar skall
upprätthållas  måste  studenterna   ha  tillräckliga
förkunskaper när de påbörjar utbildningen. Högskolan
kan inte ägna sig åt att repetera gymnasiekunskaper,
det  förlorar  såväl  studenter  som  samhälle   på.
Förkunskapskraven   till   vissa   utbildningar  har
sänkts. Dessa måste återställas.

15. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
9) - kd
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub293 yrkande 1 och
2004/05:Ub378 yrkande 4.

Ställningstagande

Det är inte statens uppgift att centralt styra vilka
förkunskapskrav   och  behörighetsregler  som  skall
gälla. Statens uppgift  är  i  detta sammanhang bara
att  garantera  jämlikhet och kvalitet.  Högskolorna
skall   ha   stor   frihet    att    utarbeta   egna
behörighetskrav     och     urvalsmetoder    utifrån
utbildningens  karaktär. Ett brett  antagningssystem
ger olika grupper och individer fler möjligheter att
söka sig till den  högre utbildningen. Antagning och
urval kan göras utifrån gymnasiebetyg, högskoleprov,
andra prov eller t.ex.  genom intervjuer. Meriter av
olika slag skall kunna beaktas  när  de är relevanta
för   utbildningens  innehåll.  Högskoleverket   bör
uppmuntra    mångfaldsarbetet   genom   att   stödja
lärosätena.


16. Särbehandling vid urval (punkt 10) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m),  Axel Darvik (fp) och Tomas Högström
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub292 yrkande 4 och
2004/05:Ub293 yrkande 7
och avslår motion
2004/05:Ub335.

Ställningstagande

Vid     ett    flertal    tillfällen    har    olika
socialdemokratiska    regeringar    laborerat    med
kvotering   av   olika  grupper  för  att  uppnå  en
politiskt önskvärd  balans vid landets lärosäten. En
konstgjord   balans   kan   emellertid   dölja   och
permanenta  en  reell ojämlikhet.  Kvotering  är  en
åtgärd som hör hemma  i  en värld där kollektivismen
råder.    Kvotering    innebär   att    önskan    om
meritneutralitet     ges     upp.      I     stället
institutionaliseras  en  uppdelning mellan  grupper,
där  individer  främst  ses som  representanter  för
gruppen. Likhet inför lagen  är den väg till verklig
jämställdhet som vi förordar.  Varken  negativ eller
positiv     särbehandling     kan     tolereras    i
jämställdhetens   namn.   Individen  och  individens
kunskaper    skall    sättas    i    centrum     och
grupptillhörighet ses som något sekundärt.


17. Särbehandling vid urval (punkt 10) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub335
och avslår motionerna
2004/05:Ub292 yrkande 4 och
2004/05:Ub293 yrkande 7.

Ställningstagande

Huvudprincipen   att   studenter   skall   behandlas
likvärdigt    oavsett   kön,   etnicitet,   religiös
åskådning, sexuell  läggning  eller  funktionshinder
fastslås  i  lagen (2001:1286) om likabehandling  av
studenter i högskolan.  Denna  huvudregel  är  i  de
flesta  fall  en  självklarhet.  Dock kan det finnas
tillfällen där avsteg från huvudprincipen  kan  vara
berättigat.  Därför finns det i likabehandlingslagen
en  bestämmelse  om att särbehandling kan accepteras
om den är berättigad  av  hänsyn  till  ett särskilt
intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset
av  att förhindra diskriminering i högskolan.  Denna
undantagsbestämmelse  har  visat sig svår att tolka.
Det tveksamma rättsläget har  fördröjt  lärosätena i
deras  arbete  med  att  öka mångfalden i högskolan,
vilket   är  beklagligt.  Likabehandlingslagen   bör
förtydligas på denna punkt, så att det klart framgår
att positiv  särbehandling utifrån kön och etnicitet
får användas i  syfte  att bredda rekryteringen till
och öka mångfalden inom högskolan.


18. Urvalsfrågor i övrigt (punkt 11) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 20 och 43
och avslår motionerna
2004/05:Ub486 och
2004/05:Ub495 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Mer avancerade kurser i  gymnasieskolan  bör ges ett
högre  meritvärde  än  mer grundläggande kurser  vid
urval     till     högskoleutbildning.     Därigenom
säkerställer  man att  gymnasiestudenterna  har  det
kunskapsdjup och  den  studievana  som  möjliggör en
smidig övergång till högskolan.

En  fråga som kan bli problematisk i framtiden  är
att andelen  nybörjare i högskolan har minskat sedan
några  år tillbaka.  Fler  äldre  studenter  tränger
undan nybörjarna,  möjligen på grund av att de äldre
studenterna  ibland ges  förtur  genom  antal  redan
inlästa poäng.  Systemet  med  poängförtur  bör  ses
över.

19. Tillämpningsområdet för lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
(punkt 12) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 10 och
2004/05:U257 yrkandena 23 och 24
och avslår motion
2004/05:So604 yrkande 7.

Ställningstagande

Lagen (2001:1286)  om  likabehandling av studenter i
högskolan   bygger  på  principen   om   rätt   till
likabehandling  utan  åtskillnad  på  grund av t.ex.
kön,  ålder  eller  sexuell läggning. Lagen  ålägger
högskolor   och  universitet   att   aktivt   främja
studenters lika  rättigheter  samt att förebygga och
förhindra trakasserier på grund av sexuell läggning.
Det  är anmärkningsvärt att denna  lag  inte  gäller
Polishögskolan   och  Försvarshögskolan.  Det  finns
inget som tyder på att dessa högskolor är undantagna
från  den  heterosexuella  norm  som  finns  i  vårt
samhälle. Därför  bör likabehandlingslagen ändras så
att Försvarshögskolan  och  Polishögskolan  ingår  i
tillämpningsområdet för den.

20. Sanktionsmöjligheter i lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
(punkt 13) - kd, c
av Torsten Lindström (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub276 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 34.

Ställningstagande

Likabehandlingslagen     innehåller    inte    några
sanktionsmöjligheter  mot lärosäten  som  underlåter
att uppfylla lagens krav  på  aktiva åtgärder. Lagen
är  därmed  tandlös. Regeringen bör  återkomma  till
riksdagen     med      förslag      om      lämpliga
sanktionsmöjligheter i sådana fall.


21. Studentkontrakt (punkt 14) - fp, mp

av  Ulf  Nilsson  (fp), Axel Darvik (fp) och  Jan
Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub378 yrkande 10 och
2004/05:K459 yrkande 5.

Ställningstagande

Studenternas   rättssäkerhet   inom   högskolan  kan
stärkas genom att man inför studentkontrakt. Ett bra
kontrakt måste innebära rättigheter och skyldigheter
för  båda  parter  - studenterna och lärarna.  Varje
institution bör upprätta  ett  sådant  kontrakt. Där
skall regleras bl.a. principer för hur rättning  och
betygssättning  skall  gå  till.  Studenten skall ha
rätt att överklaga sitt betyg eller  få  sin uppsats
bedömd  av  en  annan lärare, i slutändan av  en  av
institutionens professorer  eller  någon  fristående
granskare. För doktorander kan anges exempelvis  hur
mycket      handledning     som     den     enskilda
forskarstuderanden     har     rätt     till.    För
grundutbildningsstudenter  kan anges t.ex.  krav  på
närvaro,  antal  studietimmar  kursen  omfattar  och
betygskrav för godkänt  m.m.  För att främja arbetet
med studentkontrakt bör regeringen ge Högskoleverket
i  uppdrag  att  genomföra en försöksverksamhet  med
studentkontrakt på fem lärosäten.

22. Studenternas rättssäkerhet i övrigt
(punkt 15) - kd
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkande 9
och avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 15.

Ställningstagande

En god institution skall  bejaka och följa de regler
som bestäms av statsmakterna och av högskolan själv.
Institutionen skall utreda  regelbrott,  i synnerhet
när  de drabbar studenterna, och vidta åtgärder  för
att förebygga  att samma fel uppstår igen. Den skall
också  göra  erforderlig  uppföljning.  Erfarenheten
visar att få institutioner  motsvarar  idén  om  den
goda    institutionen.    Högskoleverket    har   på
regeringens  uppdrag år 2001 lagt fram förslag  till
20   åtgärder   för    att    stärka    studenternas
rättssäkerhet.  Först  långt  senare  har regeringen
gjort ändringar i högskoleförordningen  på  grundval
av  en del av verkets förslag. Ändringarna trädde  i
kraft  den  1 januari 2005.  Det är mycket angeläget
att kvaliteten  på högskolornas lokala regelverk och
studenternas   rättssäkerhet    blir   föremål   för
genomgripande förslag och beslut.


23. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt
15) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 15
och avslår motion
2004/05:Ub441 yrkande 9.

Ställningstagande

Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning
i förhållande till studenterna vad gäller antagning,
examination, beviljande av studieuppehåll,  rätt att
fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte  av
examinator,    tillgodoräknande    av   poäng   m.m.
Högskolornas lokala regelverk måste  ses över oftare
av   JO   och   Högskoleverket.   Regler   som   rör
studieuppehåll,  antagning  och  rätten  att genomgå
prov  bör  också regleras i högskoleförordningen  på
ett tydligare  sätt.  Högskolornas  lokala regelverk
finns inte alltid sammanställda eller  tillgängliga,
vilket  leder till stora skillnader i praxis  mellan
olika högskolor  och  mellan  olika  delar  av samma
högskola,    och    därmed   till   att   det   blir
svåröverskådligt   för   den   enskilda   studenten.
Givetvis   bör   högskolorna   vara   skyldiga   att
dokumentera sin praxis  och  också att motivera alla
beslut   skriftligt.   Regeringen    bör   göra   de
förändringar av högskoleförordningen som  behövs för
att garantera detta.


24. Kårobligatoriet (punkt 16) - m, fp, kd, c,
mp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson  (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström
(kd), Tomas  Högström  (m), Håkan Larsson (c) och
Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub203,
2004/05:Ub220,
2004/05:Ub227,
2004/05:Ub259 yrkande 7,
2004/05:Ub276 yrkande 14,
2004/05:Ub293 yrkande 11,
2004/05:Ub317,
2004/05:Ub372 samt
2004/05:Ub473 yrkandena 30-32,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub378 yrkande 11
och avslår motion
2004/05:Ub392.

Ställningstagande

Kårobligatoriet  är  principiellt  felaktigt och bör
därför avskaffas. Även studenter bör själva få välja
vilken  förening  de vill vara med i.  Obligatoriets
existens är ett bevis  för hur liten tilltro som den
svenska  staten har till  studenternas  förmåga  att
skapa och  upprätthålla  frivilliga sammanslutningar
för att tillvarata sina intressen.

Det finns en rad frågor som behöver lösas på vägen
mot  obligatoriets  avskaffande.  För  att  frågorna
skall bli noggrant utredda  vill  vi  att regeringen
tillsätter en parlamentarisk utredning.  Utredningen
skall ta fram en handlingsplan för avvecklingen samt
en tidsplan för denna, varefter regeringen  senast i
vårpropositionen    2007    skall   återkomma   till
riksdagen.     Handlingsplanen     kan     innehålla
övergångsregler.
I  direktiven  till  utredningen måste  ett  antal
moment   preciseras.    Först   och   främst   måste
utredningen  granska  de  strukturer   som   i   dag
existerar  för  val  av  studentrepresentanter  till
olika  organ  inom lärosätena, presentera alternativ
för en frivillig kårverksamhet samt i övrigt föreslå
nya former för studentinflytandet. Utredningen skall
lämna förslag till  hur  studentinflytandet över den
akademiska   och   studiesociala    kvaliteten   kan
vidareutvecklas vid ett avskaffande av obligatoriet.
Studenternas       möjlighet       att       bedriva
utbildningsbevakning    skall    särskilt   belysas.
Härvidlag skall särskild hänsyn tas  till  frågan om
studentkårernas   oberoende   gentemot   lärosätena.
Utredningen  skall vidare granska och lämna  förslag
på   framtida  definitioner   och   avgränsning   av
studentkårernas  kompetens.  I arbetet med att finna
nya former för studentinflytande  skall  behovet  av
kontinuitet beaktas. Utredningen skall också studera
de  nuvarande  reglerna  för  beskattning av landets
kårer  och  nationer  och  beakta  de  frågor  kring
momsredovisning,      fastighetsbeskattning      och
beskattning av verksamheter  som  kan  komma att bli
aktuella   vid   ett  avskaffande  av  obligatoriet.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas förhållandena för
nationerna  vid  Lunds   universitet   och   Uppsala
universitet  och  hur  dessa nationers studiesociala
kvalitet fortsatt skall  kunna upprätthållas vid ett
avskaffande  av obligatoriet.  Utgångspunkten  skall
vara att dagens  kårer  och nationer inte missgynnas
skattemässigt när obligatoriet avskaffas.

25. Högskolans tillgänglighet för
funktionshindrade (punkt 17) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/04:Ub378 yrkande 7.

Ställningstagande

Alla som  vill  och  kan skall kunna studera. Det är
bra  för  individen  och   bra  för  samhället.  Men
studerande med funktionshinder  möter  ibland sådana
svårigheter   att  vissa  ger  upp.  Studenter   med
rörelsehinder har  i dag rätt att ansöka om statligt
s.k. särskilt utbildningsstöd.  Det  går  till sådan
personlig assistans som behövs under studietiden och
som inte bör tillgodoses genom kommunen eller  genom
stödåtgärder   av  lärosätet.  Studenter  med  andra
former  av  funktionshinder,   t.ex.  studenter  med
psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematik, har
i dag inte rätt till detta stöd.  Det är viktigt att
se  över  situationen  för studerande  med  psykiska
funktionshinder,      eventuellt       genom      en
försöksverksamhet  där den grupp studenter  som  har
rätt   att   ansöka   om  särskilt   utbildningsstöd
utvidgas.

26. Nationella riktlinjer för Studenthälsan
(punkt 18) - kd
av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkande 12.

Ställningstagande

Det  finns  i  dag  ett ideellt  nationellt  nätverk
mellan Studenthälsan  i  hela landet. Däremot saknas
nationellt fastslagna riktlinjer  för  hur arbetet i
Studenthälsan skall bedrivas. Sådana behövs  för att
man  skall  kunna  mäta  behov  och  utnyttjande  av
Studenthälsan  i  ett  längre  perspektiv.  Eftersom
ohälsa  är ett symptom på bakomliggande stress-  och
arbetsmiljöfaktorer   kan   just   sådana  mätningar
blottlägga strukturella problem inom  utbildningarna
och den studiesociala miljön. Regeringen  bör därför
slå      fast      nationella     riktlinjer     för
studenthälsoarbetet.


27. Uppföljning av studenterna (punkt 19) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 5.

Ställningstagande

Att man som student i princip  kan  klara sig igenom
en hel utbildning utan att klara av sina studier, är
ett   slöseri   med   såväl  statens  finanser   som
studentens ekonomi och studentens tid. Dagens system
för  tilldelning av anslag  ger  uppenbarligen  inte
tillräcklig motivation för lärosätena att prioritera
uppföljning,  även om undantag finns. Lärosätena bör
i större utsträckning  följa  upp  hur  det  går för
studenterna under inledningen av studietiden och vid
behov kanske erbjuda studievägledning eller kurser i
studieteknik.

28. Validering (punkt 20) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Sf288 yrkande 24,
bifaller delvis motion
2004/05:Sf360 yrkande 11
och avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Ub473 yrkande 44 och
2004/05:N239 yrkande 16.

Ställningstagande

Ett  enklare och mer ändamålsenligt  alternativ  för
validering  bör  erbjudas.  Vid  sidan om jämförande
pappersstudier och ekvivalering kurs  efter kurs bör
det införas allmänna tester på de faktiska kunskaper
som  en viss person besitter. Det är det  väsentliga
och det som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden.
Dessa   tester   skall   genomföras   ofta  och  vid
regelbundet återkommande tillfällen på  de flesta av
landets högskolor och universitet.


29. Validering (punkt 20) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets förslag till beslut  under
punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub473 yrkande 44 och
2004/05:N239 yrkande 16
och avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Sf288 yrkande 24 och
2004/05:Sf360 yrkande 11.

Ställningstagande

För att ta till vara den  kompetens  och kunskap som
människor skaffar sig i ett annat land eller utanför
det   traditionella   utbildningssystemet   är   det
nödvändigt att använda  validering som en metod. Det
är alldeles för många invandrare  som  på  grund  av
svårigheter  att validera utbildningar utför arbeten
som      de      är      överkvalificerade      för.
Valideringsdelegationen har  funnits i snart ett år,
men  har  haft  svårigheter att åstadkomma  konkreta
åtgärder. Delegationen  måste under resterande tid i
större omfattning arbeta för att uppfylla de mål som
satts för den.

30. Validering (punkt 20) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  20
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Sf360 yrkande 11,
bifaller delvis motion
2004/05:Sf288 yrkande 24
och avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Ub473 yrkande 44 och
2004/05:N239 yrkande 16.

Ställningstagande

Många  av  de nya svenskarna  har  utbildning  eller
annan kompetens  som  inte  bekräftas av den svenska
arbetsmarknaden. Åtskilliga studier  åskådliggör hur
nya svenskars erfarenhet och kompetens inte tas till
vara.  En  viktig åtgärd i detta sammanhang  är  att
utveckla system  som  säkrar  tydliga  kriterier och
standardiserade  metoder  för  validering,   så  att
kompetens  och betyg tidigt valideras på ett korrekt
sätt. För att på ett enkelt sätt validera människors
kunskaper skulle  man  kunna införa ett allmänt test
inom aktuellt kunskapsområde.  Då  kan  man  se  vad
personen  kan  och  inte  kan.   Det  är de faktiska
kunskaperna som är det viktiga.

31. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor (punkt 21) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och
Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 3,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub378 yrkande 12
och avslår motion
2004/05:Ub422.
Ställningstagande

Den högre utbildningen måste internationaliseras och
svenska  universitet  och  högskolor  kunna  erbjuda
utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat
utbildningssamarbete. Sverige måste bli ett land dit
utländska studenter söker  sig för att skaffa sig en
högkvalitativ  utbildning.  Våra   lärosäten   måste
arbeta för att bli globala, attraktiva studiemiljöer
som  ger  individer  från  hela världen bildning och
förutsättningar för en global arbetsmarknad.


32. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor (punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 12,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub293 yrkande 3
och avslår motion
2004/05:Ub422.

Ställningstagande

Studier utomlands berikar den enskilda studenten och
gör att samhället i stort får tillgång till personer
med en  bred,  vittomfattande  kompetens.  Målet bör
vara att samtliga studenter som läser i syfte att ta
en magisterexamen skall befinna sig vid ett lärosäte
i  ett  annat land under en del av utbildningstiden.
Det är också  angeläget med fler utländska studenter
vid de svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i
en sådan satsning är att bygga upp fler utbildningar
där huvudspråket  inte  är  svenska.  En viss del av
varje  universitets  kurser  bör  ges  på exempelvis
engelska. Rekryteringen av lärare från andra  länder
måste förbättras. Det ställer krav på lärosätena att
skapa  attraktiva  villkor  för utländska akademiker
som kan tänka sig att arbeta  här.  En  utbyggnad av
högskolan som inte är maniskt inriktad på att enbart
tillfredsställa kvantitativa planmål för  ett  visst
antal utbildningsplatser utan främst tar hänsyn till
utbildningens  kvalitet  gör det möjligt att avsätta
mer  resurser för att förbättra  lärarrekryteringen.
Det  är   viktigt  att  Sverige  är  i  fas  med  de
förändringar  som  andra  länder genomför och att vi
aktivt  driver  våra  frågor i  det  internationella
samarbetet på utbildningsområdet.

33. Ny internationellt jämförbar
masterexamen (punkt 22) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 13.

Ställningstagande

Den  ökande  rörligheten  bland  studenter  och  den
tilltagande         internationaliseringen        av
arbetsmarknaden ställer  nya  krav  på att det skall
vara  lätt  att  jämföra  olika  slags examina.  Det
viktigaste   är   inte   att  utbildningarna   exakt
motsvarar varandra, utan att  det  finns utarbetade,
allmänt erkända metoder att jämföra  olika  examinas
innehåll.    Högskoleverket    och    de    enskilda
universiteten skall vara skyldiga att vid studenters
examination  kunna ge en fullständig beskrivning  av
utbildningens   innehåll.   Därutöver   bör   en  ny
internationellt  jämförbar  masterexamen inrättas  i
Sverige. Det gör det möjligt  även för studenter att
kunna konkurrera på lika villkor inom exempelvis den
alltmer integrerade europeiska ekonomin.


34. Utbildning i Öresundsregionen (punkt 23) -
m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp)  och Tomas Högström
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Sf356 yrkande 5 och
2004/05:N403 yrkande 24.

Ställningstagande

Den    fria   rörligheten    för    arbetskraft    i
Öresundsregionen    hindras    av    den   nuvarande
utformningen av utbildningssystemen. Arbetsgivare på
båda sidor om sundet har svårt att värdera varandras
utbildningar,  eftersom  det  saknas synkronisering.
Man bör underlätta för studenter att studera på båda
sidor av sundet. Målet bör vara  att  det inte skall
vara svårare att under studietiden växla  mellan ett
danskt  och  ett  svenskt universitet än det är  att
växla mellan olika universitet inom respektive land.
Danska och svenska  staten har en viktig uppgift att
diskutera  vilka regler  och  bestämmelser  som  kan
samordnas.


35. Rekrytering av högskolelärare (punkt 24) -
kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  24
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 13
och avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 3.

Ställningstagande

Eftersläpningen  i  andelen  disputerade  lärare  är
stor, speciellt på de  yngre lärosätena. Målet måste
vara att andelen disputerade  lärare  når  50  %  av
högskolans lärarkår.


36. Rekrytering av högskolelärare (punkt 24) -
c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 24
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 3
och avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 13.

Ställningstagande

Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag mycket
stort  på  sina   håll.   Högskolan   har  behov  av
kvalificerade   lärare,   såväl  vetenskapligt   som
pedagogiskt skickliga, och av en långsiktig strategi
för hur rekryteringen skall  kunna  genomföras, inte
minst med tanke på de kommande pensionsavgångarna.


37. Meritvärdering vid tillsättning av lärare
(punkt 25) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  25
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 11.

Ställningstagande

Erfarenheten visar att man vid anställning av lärare
i   högskolan   brukar   fästa   stor  vikt  vid  de
vetenskapliga meriterna, bl.a. beroende  på  att  de
pedagogiska  meriterna  är svåra att mäta. Lika stor
vikt bör läggas vid både vetenskaplig och pedagogisk
skicklighet. Högskoleverket  bör  åstadkomma metoder
för att säkerställa och utveckla detta.


38. Kompetensutveckling av lärare (punkt 26) -
kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  26
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 12, 15 och 17
och avslår motion
2004/05:Ub314.

Ställningstagande

Det  är  angeläget  att lärarnas kompetensutveckling
säkerställs.   Adjunkterna    betyder    mycket    i
undervisningen  inom  högskolan.  Det är rimligt att
yngre   respektive  nyanställda  adjunkter   erbjuds
möjlighet   att   inom   anställningen   gå   igenom
forskarutbildning.  Varje  lärare  bör  ha  en  egen
skriftlig kompetensutvecklingsplan som kontinuerligt
uppdateras i samråd mellan lärare och lärosätet. För
att    organisera    lärarnas   praktisk-pedagogiska
utbildning  finns det fördelar  med  en  modell  där
lärosätena   får    ansvar   för   den   pedagogiska
utbildningen  av  lärare  i  hela  landet  inom  ett
ämnesområde.  Det  innebär   exempelvis   att   alla
högskolelärare   i   kemi   genomgår  en  pedagogisk
utbildning  vid endast ett lärosäte  i  Sverige,  en
utbildning som  vilar  på praktisk pedagogik och hur
denna kan användas specifikt  för  högskolekurser  i
kemi.


39. Lärarfrågor i övrigt (punkt 27) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 27
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 14 och 16.

Ställningstagande

Högskolans  struktur  måste skapa sådana möjligheter
att människors olikheter  kan  tas  till  vara. Både
lektorer  och  adjunkter  har  en  given  plats inom
högskolesfären. Det skall vara möjligt att profilera
sig som enbart högskolelärare eller enbart forskare.
Det är inte allom givet att vara en god pedagog, och
det är inte allom givet att vara en god forskare.

Möjligheter      att      skapa     tidsbegränsade
lärartjänster,   exempelvis  vid   de   konstnärliga
högskolorna, är viktigt  för  att  man  skall  kunna
inhämta kunskap och inspiration från fältet.

40. Distansutbildning (punkt 28) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 28
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 20.

Ställningstagande

Distansutbildning har en allt viktigare funktion att
fylla,  ju  mer   det   livslånga  lärandet  ökar  i
betydelse. Inrättandet av Nätuniversitetet är därför
mycket     värdefullt.     Distansutbildning     som
utbildningsform   är   speciellt    värdefull    för
studerande  som av familje- eller arbetsmarknadsskäl
inte  kan  flytta  till  en  ordinarie  högskoleort.
Distansutbildningar  har  även öppnat upp för lokala
lärcentrum,  som samlar studenter  på  mindre  orter
till studier på  distans  från  lärosätet. Det krävs
dock betydande insatser för att utveckla pedagogiska
former som gör distansutbildningarna till en fullgod
lärandemiljö.


41. Övergripande riktlinjer för utbildningen
inom högskolan (punkt 29) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9
och avslår motion
2004/05:MJ510 yrkande 7.

Ställningstagande

Såväl  enskilda personer verksamma inom  universitet
och högskolor  som  vetenskapssamhället  i stort har
ett ansvar för att verksamheten bedrivs med  respekt
för   samhällets   värdegrund.   Det   västerländska
samhället är byggt på en värdegrund av kristen  etik
och västerländsk humanism. Människans unika och lika
värde,  människolivets  okränkbarhet  och individens
frihet  är  grundpelare  i  denna värdegrund.  Dessa
värderingar  är  en  viktig  förutsättning  för  ett
tolerant   och   öppet  samhälle  där   mångfald   i
kunskapsutvecklingen    råder.    Värdegrunden   för
högskolans   verksamhet   bör   därför   framgå   av
högskoleförordningen.  Etiska aspekter bör  vägas in
i  samtliga utbildningar inom högskolan. Vad innebär
begrepp   som  etik  och  moral,  akademisk  frihet,
lojalitet mot  överordnade,  kollegialitet,  respekt
för  studenter,  professionalism,  yrkesetik?  Dessa
frågor  är  exempel  på sådant som etiska samtal kan
vara ägnade att belysa.  Varje  högskola  bör  få  i
uppdrag   att   redovisa   hur  de  etiska  frågorna
implementeras, och Högskoleverket  bör  få i uppdrag
att   verka  för  att  etiska  dimensioner,  utifrån
samhällets  värdegrund,  naturligt  integreras  inom
samtliga utbildningsområden.


42. Övergripande riktlinjer för utbildningen
inom högskolan (punkt 29) - mp

av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:MJ510 yrkande 7
och avslår motion
2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

På högskolenivå  bör  hållbar utveckling ingå som en
central del i målsättningarna för undervisningen och
skrivas in i högskolelagen.  Utbildningen skall vara
tvärvetenskapligt         och        tvärsektoriellt
gränsöverskridande.   Hållbar    utveckling    skall
samtidigt  vara  en självklar del av Högskoleverkets
kvalitetsgranskning.


43. Kunskaper om mäns våld mot kvinnor (punkt
30) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  30
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub404
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub455.

Ställningstagande

Våld  mot  kvinnor är ett  växande  problem  i  vårt
samhälle och  måste motverkas på alla tänkbara sätt.
En åtgärd är att  se  till  att  de yrkesgrupper som
kommer  i  kontakt  med  kvinnor som har  eller  kan
misstänkas ha blivit utsatta  för  misshandel har en
adekvat utbildning för att kunna möta  dessa kvinnor
på  bästa  sätt.  Regeringen  bör  föra  in krav  på
kunskap om mäns våld mot kvinnor i examensordningens
skrivningar  för  de  utbildningar  som  leder  till
examen  som  barnmorska,  läkare,  lärare, psykolog,
psykoterapeut,    sjuksköterska,    socionom     och
tandläkare   samt   för   social  omsorgsutbildning.
Detsamma   bör   övervägas   när   det   gäller   de
utbildningar    som    leder    till   examen    som
röntgensjuksköterska,                   sjukgymnast,
specialistsjuksköterska och specialpedagog.


44. Jämställdhet i examensordningen (punkt 31)
- v, mp

av  Britt-Marie  Danestig  (v)  och  Jan Lindholm
(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub336.

Ställningstagande

Jämställdhet  är  en  politisk viljeyttring som alla
politiska   partier  har  enats   om.   Därför   har
jämställdhetssträvandena  också  skrivits  in  i  de
dokument  som  styr  skola och högre utbildning. För
att kunna leva upp till  det som står i läroplanerna
för  skolan,  i  skollagen och  högskolelagen  krävs
kunskap hos all personal  i  skola och högskola. Men
framför allt måste elever och  studenter ges kunskap
för att själva kunna bilda sig en  egen uppfattning,
ta ställning och själva agera för förändring.

I  Lpo  94  och  Lpf 94 finns avsnitt  om  skolans
uppdrag respektive skolans  huvuduppgifter.  I dessa
avsnitt  beskrivs  ett  antal  perspektiv  som skall
finnas  med  i  all undervisning. Där bör det läggas
till ett genusperspektiv. Tillägget i Lpo 94 bör ges
följande  lydelse:   Genom   genusperspektivet   får
eleverna möjlighet att ytterligare nyansera frågorna
om  mångfald,  makt  och  jämlikhet.  Undervisningen
stödjer  därmed  eleverna i deras identitetsskapande
process samt ger dem  förutsättningar  att själva ta
ställning och påverka rådande könsmaktsstrukturer. I
Lpf  94  bör  avsnittet om genusperspektiv  placeras
direkt  efter  det   etiska   perspektivet  och  ges
följande    lydelse:    Genusperspektivet    stödjer
elevernas utveckling och identitetsskapande process.
Det  skall  ge  kunskap  om  maktrelationen   mellan
gruppen   kvinnor   och  gruppen  män  samt  om  hur
begreppen kvinnligt och  manligt konstrueras inom en
patriarkal   ordning.   Det   skall    ge   eleverna
förutsättningar  att själva ta ställning  och  kunna
påverka rådande könsmaktsstrukturer.
På  högskolenivå   måste   som   ett  första  steg
kunskapsaspekten  av  jämställdhet  skrivas   in   i
examensordningen.  Det  gäller alla examina, men det
är särskilt viktigt i alla de utbildningar som leder
till  yrken  som  medför arbete  med  människor  och
behandlar  människors  liv,  såsom  lärare,  läkare,
sjuksköterskor,  jurister,  socionomer,  psykologer,
studievägledare  m.fl.  Den  nuvarande formuleringen
för lärarexamen är både vag och  oklar.  Den  bör  i
stället  lyda:  Lärarstudenten skall inse betydelsen
av könsmaktsordning  i skolans hela verksamhet och i
undervisning, i relationen till eleverna likaväl som
vid   val   av  och  presentation   av   ämnesstoff.
Genuskunskap   måste   också   prioriteras   i   all
lärarfortbildning   liksom  i  fortbildning  för  de
övriga nyss nämnda yrkesgrupperna.

45. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet
(punkt 32) - fp, mp

av Ulf Nilsson (fp),  Axel  Darvik  (fp)  och Jan
Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:L295 yrkande 9
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:U257 yrkande 28 och
2004/05:So604 yrkande 10.

Ställningstagande

Av    en    kartläggning    som    redovisades    av
Folkhälsoinstitutet  1997 framgår  att  undervisning
vid  högskolor  om  homosexuellas,  bisexuellas  och
transpersoners   situation   förekommer   endast   i
begränsad omfattning. Högskoleutbildningar för yrken
i  vilka  man kommer  i  kontakt  med  homosexuella,
bisexuella  och  transpersoner  som behöver stöd, är
viktiga.   Det  gäller  t.ex.  lärare,   socionomer,
läkare, präster,  psykologer,  jurister och poliser.
Högskoleverket bör få i uppdrag  att  lägga  upp  en
plan  för  hur undervisningen skall kunna förbättras
på  denna  punkt  inom  ramen  för  arbetet  med  de
allmänna demokratiska  grundvärdena  om  respekt för
mångfalden.


46. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet
(punkt 32) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  32
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:U257 yrkande 28
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:L295 yrkande 9 och
2004/05:So604 yrkande 10.

Ställningstagande

Högskolan  har  en  viktig  roll  för  att undanröja
diskriminering  och  osynliggörande  av  homo-,  bi-
eller  transsexuella (HBT)  personer. Det är  därför
viktigt  att  säkerställa  att undervisning om homo-
och bisexuella och transpersoner  är  integrerad och
systematisk.  Regeringen  bör  ge  Högskoleverket  i
uppdrag   att  verka  för  att  undervisningen   vid
högskolor har ett integrerat HBT-perspektiv.


47. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet
(punkt 32) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  32
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:So604 yrkande 10
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:L295 yrkande 9 och
2004/05:U257 yrkande 28.

Ställningstagande

I många yrken där man  möter  människor  i  känsliga
situationer   eller   fattar  beslut  om  människors
personliga   förhållanden   är   det   viktigt   att
personalen  har   kompetens   om   homo-,   bi-  och
transsexualitet  (HBT)  för  att  man  skall undvika
diskriminerande    eller    kränkande    behandling.
Högskoleverket bör undersöka för vilka yrken det kan
vara befogat att säkerställa att kunskaper  om  HBT-
frågor  och  bemötandefrågor förmedlas och på vilket
vis detta bör ske.


48. Språkutbildning (punkt 35) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  35
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub333 yrkandena 1 och 2
och avslår motionerna
2004/05:Ub244,
2004/05:Ub245 yrkande 1 och
2004/05:Ub438 yrkande 1.

Ställningstagande

I och med undertecknandet  av den europeiska stadgan
om  landsdels-  eller  minoritetsspråk  har  Sverige
förbundit sig att tillhandahålla  undervisning  i de
nationella       minoritetsspråken      på      alla
utbildningsnivåer,  däribland  högskolenivån.  Många
språkämnen  har  en  utsatt position vid universitet
och   högskolor  med  ansträngd   ekonomi   och   få
studerande.    De    nationella   minoritetsspråkens
ställning vid högskolan är hotad.

De nationella minoritetsspråken förekommer i flera
av   de   nordiska  länderna.   Högskoleverket   har
föreslagit   att   man  skall  stärka  det  nordiska
samarbetet vad gäller dessa språk. Det som behövs är
en  gemensam nordisk  strategi  för  minoritetsspråk
inom  den  högre  utbildningen. Regeringen bör agera
för att Nordiska rådet  och  Nordiska  ministerrådet
får  i  uppdrag att utarbeta en sådan strategi  inom
ramen för det nordisk språksamarbetet.
Vad gäller  jiddisch  och  romani  chib,  som inte
finns  i  det reguljära kursutbudet vid något av  de
svenska lärosätena  och  inte heller vid något annat
större  nordiskt  universitet,   har  Högskoleverket
föreslagit att det utarbetas en nationell policy för
vilka  språk som anses oundgängliga  i  den  svenska
högskolan, både avseende undervisning och forskning.
Regeringen  bör  ge  Högskoleverket  i uppdrag att i
samarbete  med  Vetenskapsrådet  ta  fram  en  sådan
policy.

49. Gemensam europeisk examensordning (punkt
39) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och
Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 8
och avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 17.

Ställningstagande

Bolognaprocessen,   som    syftar   till   att   öka
rörligheten inom Europa när det gäller studenter och
lärare, är viktig. Att underifrån  kunna harmonisera
de  olika  europeiska högre utbildningssystemen  för
att underlätta  för  studenter  att tillgodogöra sig
kurser från flera universitet i Europa  i sin examen
är  viktigt.  En  gemensam europeisk examensordning,
med en treårig grundnivå  och en tvåårig masternivå,
är  också  en  god  idé så länge  den  arbetas  fram
underifrån, bygger på  frivillighet och inte innebär
att  nationella  examina  tas   bort.   De   svenska
universitet och högskolor som så önskar skall  redan
från  början kunna delta i systemet för en europeisk
examensordning.


50. Gemensam europeisk examensordning (punkt
39) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 17
och avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 8.

Ställningstagande

När nu regeringen inleder  arbetet  på  att skapa en
svensk  masterexamen  som skall passa i en  gemensam
europeisk examensordning,  måste  det  ställas  höga
krav   på   att   denna   examen   skall   innehålla
ämnesfördjupning, kvalificerad vetenskaplig  uppsats
m.m.   Den   magisterexamen   med   ämnesbredd   som
regeringen tidigare har infört bidrar till att sänka
statusen  på  magisterexamen,  eftersom denna examen
inte    längre    behöver   innehålla   kvalificerad
ämnesfördjupning.


51. Gemensamt europeiskt betygssystem (punkt
40) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  40
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 19.

Ställningstagande

Bolognaprocessen  eftersträvar   att   utveckla  det
europeiska samarbetet inom högre utbildning  i syfte
att  främja  studenternas  rörlighet över gränserna.
Sverige bör också på nationell  nivå  agera  för att
främja  detta syfte. Det är dock viktigt att Sverige
arbetar för  att  betygen  även  fortsatt skall vara
målrelaterade,  dvs. vara ett "kvitto"  på  att  den
studerande  har  uppnått   en   viss  kunskaps-  och
färdighetsnivå inom ämnesområdet.

52. Utbildning för yrkesexamen (punkt 41) -
m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp),  Torsten Lindström
(kd) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkande 19.

Ställningstagande

Högskoleutbildning skall kunna leda till en generell
examen eller  en yrkesexamen. Båda typerna av examen
behövs,  eftersom   arbetslivet   efterfrågar  klara
kompetenser för anställning. Inom vissa  fackområden
har  en  tradition  utvecklats där examen mer  eller
mindre betraktas som  en  yrkesexamen,  även  om den
inte    officiellt    kallas    för    det,    t.ex.
civilekonomutbildningen. En yrkesexamen medför också
större   förutsägbarhet   genom  att  studenter  och
arbetsgivare vet att utbildningen  är  uppbyggd  med
sammanhängande kurser. Många studenter vill veta att
deras   utbildning   är   gångbar   i   arbetslivet.
Branschorganisationerna  skall vara med och  värdera
examina. Regeringen bör göra  en  översyn  av  vilka
utbildningar som skall kunna ge en yrkesexamen.


53. Treterminssystem (punkt 42) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub321 yrkande 7,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub464 och
2004/05:Ub473 yrkande 29
samt avslår motion
2004/05:Ub458.

Ställningstagande

Det  bör  vara  möjligt  att  ägna  sig  åt  seriösa
heltidsstudier med  stöd  av  studiemedel även under
sommaren.  Därför bör ett treterminssystem  införas.
Detta är en  reform  som många studenter önskar sig.
Det skulle innebära ökad  ekonomisk  trygghet, i och
med  att  en  del  av  studieåret  som  nu  inte  är
studiemedelsberättigad  kan bli det. Flera högskolor
har  uttryckt  sitt  intresse   för   att  pröva  på
treterminssystem,  men  de  skulle vilja att  staten
följer upp hur det går med t.ex. lärarnas arbetstid.
Högskolorna   bör   inbjudas   att    delta   i   en
försöksverksamhet    med    treterminssystem.    Att
studenterna  kan  ta  examen snabbare  än  på  andra
högskolor  kan bli ett sätt  för  de  lärosäten  som
deltar i försöket att attrahera fler studenter.


54. Treterminssystem (punkt 42) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  42
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 29,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub321 yrkande 7 och
2004/05:Ub464
samt avslår motion
2004/05:Ub458.

Ställningstagande

I dag finns möjlighet  att  införa treterminssystem,
men  det  har  hittills  inte skett.  Motiven  bakom
tanken   på   ett   sådant   system   är   att   öka
genomströmningen, säkerställa studentens försörjning
för  en  större  del av året, förenkla  utbytet  med
utlandet   samt  förkorta   utbildningstiderna   för
studenterna.  Lärosätena bör få i uppdrag att aktivt
utveckla    ett    treterminssystem.     Dock    kan
treterminssystemet fungera sämre för doktorander  än
för studenter i grundutbildning. Doktorander arbetar
betydligt  mer  än  40  veckor  per år redan nu. Att
införa krav på 45 poäng per läsår skulle således öka
pressen  ytterligare på doktoranderna  och  faktiskt
vara omöjligt  att  genomföra  inom  ramen  för  det
befintliga poängräkningssystemet.


55. Studieorganisatoriska frågor i övrigt
(punkt 43) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 43
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 9
och avslår motionerna
2004/05:Ub418 och
2004/05:Kr239 yrkande 15.

Ställningstagande

Studenters  möjlighet att ha offentliga uppdrag är
viktig. För att  möjliggöra  detta bör studenter som
innehar offentliga uppdrag få rätt att fullgöra sitt
uppdrag utan att studierna påverkas negativt. Därför
måste studenter med offentliga uppdrag ges möjlighet
att  genomföra examination och  andra  obligatoriska
moment  i  utbildningen  vid  andra tillfällen under
samma termin, när deltagande i  dessa omöjliggörs av
det offentliga uppdraget.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett
följande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom
parentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.


1. Det ekonomiska ansvaret för lärcentrum
(punkt 8) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Kommunala   lärcentrum    erbjuder    i dag    såväl
grundläggande    vuxenutbildning    som    gymnasial
vuxenutbildning,             påbyggnadsutbildningar,
kvalificerad yrkesutbildning och högskoleutbildning.
Glesbygdsverkets rapport om lärcentrum visar tydligt
att  dessa  växt  upp utifrån lokala  och  regionala
behov  och  förutsättningar.  Dessvärre  drivs  ofta
verksamheten   som  tidsbegränsade  projekt,  vilket
skapar osäkerhet och otrygghet.

Vänsterpartiet    menar   att   verksamheten   vid
lärcentrum bör få möjlighet  att utvecklas och få en
betydligt fastare form. Vår uppfattning är också att
flera kommuner bör kunna samarbeta  om  en  gemensam
infrastruktur med ett större lärcentrum i en  större
kommun  som  nav  och med olika mindre lärcentrum  i
angränsande  mindre   kommuner  som  lättillgängliga
satellitenheter. Den typen  av  organisation har man
goda erfarenheter av i Storbritannien.  Verksamheten
bör tillföras ytterligare medel. De 20 miljoner  som
fördelas  av CFL, Centrum för flexibelt lärande, för
investerings-   och   utvecklingskostnader   och  de
350 miljoner som avsattes för år 2002 för att stärka
kommunernas     arbete     med    utvecklingen    av
infrastrukturen  för  vuxnas lärande,  varav  bidrag
till lärcentrum var en möjlighet, har visat sig vara
otillräckliga. Vi anser  att  en hållbar lösning för
finansieringen   av   lärcentrum   som    permanenta
lärmiljöer måste tillskapas.

2. Urvalsfrågor i övrigt (punkt 11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet har i annan motion fört fram förslag  om
att betygen skall viktas efter sin betydelse för den
sökta  utbildningen. Samtidigt har vi föreslagit att
obligatoriska  kurser  i  språk,  naturvetenskapliga
ämnen    m.m.    skall    öka    i   gymnasieskolans
studieförberedande program. Vi har  också föreslagit
att en studentexamen skall införas och att den skall
ge behörighet till högskolestudier. Vi  återkommer i
samband  med  kommande  beslut om antagningsreglerna
med förslag till regler,  som  premierar  studerande
som   valt   teoretiskt   kvalificerade   kurser   i
gymnasieskolan.

3. Validering (punkt 20) - v
av Britt-Marie Danestig (v).

I  dag  måste en asylsökande vänta till dess att han
eller  hon   fått  uppehållstillstånd,  innan  betyg
översätts och  kompletterande  yrkesutbildning  ges.
Den  nedbrytande  väntan  som  detta ofta leder till
försämrar möjligheterna till en positiv integration.
Vänsterpartiet anser det viktigt  att  vuxnas  betyg
ekvivaleras  och nödvändig kompletterande utbildning
ges utan dröjsmål.


4. Dramapedagogutbildning (punkt 37) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Dramapedagogiken  används  med stor framgång i olika
problemsituationer    i    skolan,     men     också
organisationer,  föreningar, vårdsektorn, näringsliv
och teater använder  sig  av dramapedagogik. Behoven
av  dramapedagogik  är  stora   och  efterfrågan  på
utbildade   dramapedagoger   överstiger   med   råge
tillgången.


5. Dramapedagogutbildning (punkt 37) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Utbildning  inom  drama  kan  ha  stor  och  positiv
betydelse   i   skolan   för  att  stärka  elevernas
självförtroende  och förmåga  till  empati.  Det  är
därför viktigt att  blivande lärare kan ta med drama
i sin utbildning, vilket  den  nuvarande lärarexamen
ger  möjlighet  till.  Det  är också  angeläget  att
högskolor som ger lärarutbildning  erbjuder kurser i
drama.


6. Gemensamt europeiskt betygssystem (punkt 40)
- v

av Britt-Marie Danestig (v).

Den  sjugradiga  betygsskalan  i ECTS-systemet,  som
rekommenderas  som  ett  led i Bolognaprocessen,  är
grupprelaterad. Tanken att  Sverige  skulle  använda
den  skalan men tillämpa den målrelaterat är absurd.
Därmed  skapas  definitivt  inte  någon  tydlighet i
jämförelsen  mellan utbildningar från olika  länder.
En  sjugradig  betygsskala   skulle   sannolikt   få
skadliga   effekter.  Risken  är  uppenbar  för  att
examinationen  förskjuts i riktning mot detaljer och
kvantifierbara resultat,  och detta i sin tur kommer
ofrånkomligen  att påverka studenternas  lärande  på
ett  sätt som inte  alls  överensstämmer  med  målen
enligt  högskolelagen och examensordningen. Dessutom
finns det  en  risk  att den sjugradiga skalan skall
smitta av sig på betygssystemet i gymnasieskolan och
grundskolan, vilket inte heller är önskvärt.

7. Utbildning för yrkesexamen (punkt 41) - v
av Britt-Marie Danestig (v).

Det finns goda skäl att överväga om det skall finnas
en yrkesexamen för civilekonomer,  liksom  det redan
finns för civilingenjörer. Vänsterpartiet utgår från
att   examensordningen   kommer  att  ses  över  med
anledning av Bolognaprocessen.  Vi vill dock invänta
regeringens      förslag     i     den     aviserade
högskolepropositionen  och  har  därför avstått från
att reservera oss på denna punkt.


8. Lunds universitets historiska museum (punkt
44) - 1 fp

av Ulf Nilsson (fp).
Problemen för Lunds universitets historiska museum
kvarstår   trots   de   tillskott  som  beskrivs   i
betänkandet. Enligt vår mening borde problemen lösas
genom att museet ges status  som filial till Statens
historiska museum. Museets verksamhet  i  Lund,  med
ansvar  bl.a. för insamlingen av fornfynd från södra
Sverige,   skall   säkras  inom  ramen  för  Statens
historiska  museums verksamhet.  Detta  bör  medföra
åtgärder i budgeten  för  utgiftsområde  17  Kultur,
medier,    trossamfund   och   fritid.   För   detta
utgiftsområde           har          kulturutskottet
beredningsansvaret.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Ub201 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om   Lunds   universitets
historiska museum.

2004/05:Ub203 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om    att   avskaffa
kårobligatoriet  vid  de  svenska  högskolorna   och
universiteten.

2004/05:Ub211 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om tillsättning av styrelser
och ordförande för högskolor och universitet.

2004/05:Ub220 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om    att   avskaffa
kårobligatoriet  vid  de  svenska  högskolorna   och
universiteten.

2004/05:Ub225 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs  om  att  den  politiska
representationen      i      universitets-       och
högskolestyrelser kraftigt bör minskas.

2004/05:Ub227 av Anders Sjölund och Tomas Högström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   i  motionen  anförs  om  avskaffande  av
kårobligatoriet.

2004/05:Ub240 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs   om   rekrytering   av
tandsköterskor.

2004/05:Ub244 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om  behovet  av  att  bevara
universitetsutbildning i småspråken.

2004/05:Ub245 av Tobias Billström (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om åtgärder för  att
befrämja  mandarinkinesiskans  ställning  i svensk
utbildning.

2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om kårobligatoriet.

2004/05:Ub261 av Helena Frisk m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  ökat   utrymme   för
bemötandefrågor vid juristlinjens utbildningar.

2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs om att högre
utbildning skall nå hela folket i hela landet samt
ske under hela livet och att den  är en viktig del
i det livslånga lärandet.

3.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan
genomföras.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad som i motionen anförs  om  att  stärka
lärosätenas självbestämmande.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs om vikten av
lärosätenas  uppföljning  av  hur  det   går   för
studenterna under inledningen av studietiden.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om en ökad lokal
antagning och urvalsprocess.

7.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag  om  hur  högskolan skall komma till rätta
med  den  i  dag rådande  situationen  vad  gäller
jämställdhetsproblematiken.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om högskolans
tredje uppgift.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att studenter
skall ges  rätt  att ta igen examination och andra
obligatoriska moment  som  de  missat  på grund av
offentliga uppdrag.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  ett
avskaffande av kårobligatoriet.

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  ett
förtydligande  av  högskoleförordningen   för  att
säkra studenternas rättssäkerhet.

16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  som   i   motionen   anförs   om  att
likabehandlingslagen     måste     åtföljas     av
sanktionsmöjligheter.

19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om vikten av att
Sverige  arbetar  för  att betygen fortsatt  skall
vara  målrelaterade,  dvs.   att   den  studerande
uppnått en viss kunskaps- och färdighetsnivå  inom
ämnesområdet.

20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som i motionen anförs  om  värdet  av
distansutbildning,   Nätuniversitetet  och  lokala
lärcentra  samt  behovet  av  vidareutveckling  av
dessa.

2004/05:Ub282 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tandsköterskeutbildning.

2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om kvotering inom
utbildningsväsendet.

2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att avskaffa det
centrala antagningssystemet.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en högre
utbildningspremie.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om vikten  av  en
internationalisering     av     högskolan      och
universiteten.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  akademiernas
självständighet.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om jämställdhet inom
högre utbildning och forskning.

7.  Riksdagen  beslutar  att  varken  positiv  eller
negativ särbehandling skall  få förekomma inom den
offentligt finansierade högre utbildningen.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessen.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om kårobligatoriet.

13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om andra former för
fristående högskolor än stiftelseformen.

2004/05:Ub296 av Inger Jarl Beck m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stimulera  utvecklingen
inom högskolan så att den utbildning på högskolenivå
som erbjuds inom hotell- och restaurangområdet möter
de krav som ställs i branschen i dag.

2004/05:Ub300 av Lena Adelsohn Liljeroth och
Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om genusperspektivet  inom
sjukvården.

2004/05:Ub310 av Helene Petersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att  följa utvecklingen och
se  över  behovet  av  grundutbildning   och   högre
utbildning inom området animation.

2004/05:Ub314 av Margareta Andersson och Staffan
Danielsson (c):

Riksdagen   begär  att  regeringen  återkommer  till
riksdagen med  förslag  på  en förbättrad grund- och
vidareutbildning i pedagogik  för  universitets- och
högskolelärare.

2004/05:Ub317 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

Riksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en
utredning  som  ser  över   konsekvenserna   av  ett
avskaffande av kårobligatoriet.

2004/05:Ub319 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening att högskolelagen bör kompletteras  med ett
hållbarhetsperspektiv i enlighet med motionen.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening att hållbar utveckling skall vara en del av
Högskoleverkets kvalitetsgranskning.

2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om införandet av ett
treterminssystem.

2004/05:Ub326 av Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  att   examina   från
universitet   och   högskolor   skall   utfärdas  på
värdepapper.

2004/05:Ub329 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  statens  ansvar  att
tillhandahålla dramapedagogutbildning.

2004/05:Ub333 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att Nordiska rådet
och   Nordiska  ministerrådet  bör   utarbeta   en
gemensam  nordisk  strategi  för minoritetsspråken
inom den högre utbildningen.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
och Vetenskapsrådet  får i uppdrag att utarbeta en
policy  om  vilka  språk  som  är  oundgängliga  i
högskolan.

2004/05:Ub335 av Britt-Marie Danestig och Lennart
Gustavsson (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  att  möjliggöra  positiv
särbehandling i högskolan.

2004/05:Ub336 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som   i   motionen  anförs  om  förändringar  i
läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan samt
i högskoleförordningens examensordningar.

2004/05:Ub340 av Jörgen Johansson och Birgitta
Sellén (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att en validering
av människors kunskaper skall vara en naturlig del
av arbetslivet.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att analysera
möjligheten att få tillgodoräkna sig  kunskap från
t.ex.   gymnasieskolans   omvårdnadsprogram    vid
vidareutbildning till sjuksköterska.

2004/05:Ub352 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   behovet   av  att
försäkringsmedicin ingår i läkarutbildningen.

2004/05:Ub365 av Fredrik Olovsson och Matilda
Ernkrans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att se över  det
ekonomiska ansvaret för lärcentrum.

2004/05:Ub372 av Ulrika Karlsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   motionen   anförs   om   avskaffande   av
kårobligatoriet.

2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att återställa
förkunskapskraven  till de utbildningar  som  fått
sänkta förkunskapskrav.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka
tillgängligheten       för       funktionshindrade
högskolestuderande.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
studentkontrakt.

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
kårobligatoriet.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  ökat
internationellt   utbyte   vid   universitet   och
högskolor.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet  av en
ny internationellt jämförbar masterexamen.

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  åtgärder för att
stoppa könsdiskrimineringen.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   ett
återupprättande av det akademiska självstyret.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att det skall
ställas  höga  krav  på  att  masterexamen   skall
innehålla ämnesfördjupning.

19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs  om  en  översyn  av
vilka  utbildningar   som   skall   kunna   ge  en
yrkesexamen.

2004/05:Ub392 av Lennart Hedquist och Cecilia
Wikström (m, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändiga förändringar  av
kår- och nationsobligatoriet.

2004/05:Ub404 av Inger Davidson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om att kunskap om mäns våld
mot   kvinnor   bör  införas   i   examensordningens
skrivningar för vissa utbildningar.

2004/05:Ub408 av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om ANT-kunskap inom
den  högre  utbildningen   av   lärare   och  inom
pedagogutbildningar  samt  läkar-,  socionom-  och
vårdhögskoleutbildningarna.

2004/05:Ub417 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som i motionen anförs om privata företags  rätt
att sälja akademisk utbildning.

2004/05:Ub418 av Ulrika Karlsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  införande  av  en  fri
tentamensrätt.

2004/05:Ub422 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i   motionen   anförs   om   studentutbyte  med
Saudiarabien.

2004/05:Ub438 av Maria Hassan och Anders Bengtsson
(s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att det ukrainska
språket bör etableras som universitetsämne.

2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  högskolornas
lokala regelverk och studenters rättssäkerhet.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att lärosätena bör
utbilda faddrar och förebygga alkoholmissbruk.

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av tydliga
nationella riktlinjer för Studenthälsan.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om utbildning om HBT-
frågor för studerande till vissa yrken.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att Polishögskolan
skall    omfattas    av   lagen   (2001:1268)   om
likabehandling av studenter i högskolan.

2004/05:Ub455 av Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   att   komplettera
examensordningen     i    de    yrkesexamina     som
kvinnofridsbeslutet   omfattade   och   att   listan
kompletteras i enlighet  med Högskoleverkets förslag
i nämnda utvärdering.

2004/05:Ub457 av Carin Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildning  samt  personal-
och kompetensförsörjning i skogslänen.

2004/05:Ub458 av Kristina Zakrisson och Lennart
Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  på sikt jämställa
studieåret med ett arbetsår.

2004/05:Ub464 av Fredrik Olovsson och Johan
Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av   att  öka
effektiviteten i den högre utbildningen.

2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   lärosätens
inriktning och profilering.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  samarbete mellan
lärosäten.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om implementering av
etiska aspekter i undervisningen.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
skall främja etiska dimensioner i undervisningen.

10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   garanterad
lärarledd tid.

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  betydelsen  av
vetenskapliga    och   pedagogiska   meriter   vid
tillsättande av lärartjänst vid lärosäte.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  adjunkters
möjlighet till forskarutbildning.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om målsättningen
disputerade lärare.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om möjligheten att
profilera  sig  som   enbart   lärare   respektive
forskare.

15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
kompetensutveckling för lärare vid lärosäten.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  skapa
tidsbegränsade lärartjänster.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en pedagogisk
utbildning för lärare vid lärosäten.

18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om individualisering
av högskolans undervisning.

19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätens  frihet
att utforma sin verksamhet.

20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs  om  tillträde  till
lärosäten.

21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  mångfald   i
antagningsmetoder till lärosäten.

22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  uppmuntra
mångfald i antagningsprocessen.

29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra  ett
treterminssystem.

30.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  att  se  över
studentkårernas mandat.

31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att se över  hur
studenters inflytande kan öka.

32. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ta bort
kårobligatoriet.

33.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar
för jämställdheten.

34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om likabehandling  av
studenter.

35.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att  högskolorna
skall vara självförvaltande.

36.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om hur ordförande
respektive rektor för ett lärosäte skall utses.

37. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om processen vid
rekrytering av rektor i högskolan.

41.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om Bolognaprocessens
implementering i Sverige.

42. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad
detaljreglering i mål för examina.

43. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över
systemet med poängförtur.

44.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om meritvärdering.

2004/05:Ub486 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  alternativa  urval  till
högskolor.

2004/05:Ub495 av Anita Brodén och Marita Aronson
(fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  utvidga
begreppet arbetslivspoäng.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att   låta
förtroendevalda     barn-    och    ungdomsledare,
biståndsarbetare på ideell basis (volontärer) samt
politiskt förtroendevalda  få  arbetslivspoäng för
sina arbetsinsatser.

2004/05:Ub502 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  förbättringskunskap  i
universitets- och högskoleutbildning  för yrken inom
vård- och omsorgssektorn.

2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

5. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket
i  uppdrag att genomföra en försöksverksamhet  med
studentkontrakt    på    fem   universitet   eller
högskolor.

2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
högskoleutbildningen för vissa yrken.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
Försvarshögskolan   skall    omfattas   av   lagen
(2001:1268)  om  likabehandling   av  studenter  i
högskolan.

24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Polishögskolan
skall    omfattas    av   lagen   (2001:1268)   om
likabehandling av studenter i högskolan.

28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
bör ges i uppdrag att verka för att undervisningen
vid högskolor har ett integrerat HBT-perspektiv.

2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

24.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   ett  nytt
kunskapsinriktat valideringssystem.

2004/05:Sf355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att verka för att
utbildning i försäkringsmedicin  ges  en  starkare
ställning i läkarutbildningen.

2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  hinder  för  fri
rörlighet  av  arbetskraft  i  Öresundsregionen på
grund      av      nuvarande     utformning     av
utbildningssystemet.

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
valideringssystemen    bör     få    ett    större
kunskapsfokus.

2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att Prevention av
psykisk    ohälsa    samt   självmordsförebyggande
åtgärder blir ett högskoleämne.

2004/05:So510 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  alla
utbildningar som leder  till  yrkesverksamhet inom
barnomsorg  och  skola, hälso- och  sjukvård  samt
polis-,       socionom-,       psykolog-       och
psykoterapiutbildningar   skall   ge   kunskap  om
sexuella övergrepp och deras konsekvenser.

2004/05:So512 av Annelie Enochson (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening    vad   i   motionen   anförs    om    att
grundutbildningen   för   alla   yrkesgrupper  med
anmälningsplikt    vid   misstanke   om   sexuella
övergrepp  skall  inbegripa  utbildningsmoment  om
upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt om
det utsatta barnets behov av stöd.

2004/05:So513 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om utbildning inom
smärta.

2004/05:So519 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att det måste ingå
större del demenskunskap i läkarutbildningen.

2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

7.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  om  ändring av lagen om likabehandling av
studenter  i högskolan  i  enlighet  med  vad  som
anförs i motionen.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens  för
yrkesgrupper   som   möter  människor  i  känsliga
situationer  eller  fattar  beslut  om  människors
personliga förhållanden.

2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att förstärka
utbildningen  i  hälsoinformation  i  läkar-   och
sjuksköterskeutbildningarna.

2004/05:So613 av Tina Acketoft m.fl. (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genusmedicin.

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om ett basår för all
konstnärlig utbildning.

2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att i samarbete
med berörda parter  verka  för tillskapandet av en
nationell fotbollsakademi i Degerfors.

2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp,
c):

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  dans-  och
sångutbildningen.

2004/05:Kr360 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att kultur och
hälsa skall finnas med i vårdutbildningarna.

2004/05:Kr361 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda
efterfrågan    och    utbildningssituationen   för
dramapedagoger.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson
(c):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om Historiska museet
i Lund.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om tvärsektoriell och
tvärvetenskaplig utbildning.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av att
kunna validera utländska utbildningar.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m,
c):

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
studenter att studera på båda sidor sundet.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  behovet  av
stöd och hjälp för förövare skall utgöra ett inslag i
de högskoleutbildningar som behandlar våld i nära
relationer.
2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett uppdrag till Högskoleverket
att upprätta en handlingsplan för att bryta ner
traditionella könsmaktstrukturer på högskolor och
universitet samt verka för att det blir möjligt även för
kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och skaffa
barn under studietiden.