<p>Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.&nbsp;</p>

Betänkande

<p>Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.</p>

Departementsserien

<p>EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;</p>

EU-dokument

<p>Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.</p>

EU-nämndens protokoll

<p>Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.</p>

EU-nämndens skriftliga samråd

<p>I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.</p>

EU-nämndens uppteckningar

<p>En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.</p>

Fakta-pm om EU-förslag

<p>Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.</p>

Framställning

<p>Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.</p>

Interpellation

<p>I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Kammarens föredragningslistor

<p>Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.</p>

Kommittéberättelse

<p>Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.</p>

Kommittédirektiv

<p>Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.</p>

KU-anmälan

<p>S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.</p>

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

<p>Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.</p>

KU:s särskilda protokoll

<p>Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.</p>

Motion

<p>N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.</p>

Omröstning

<p>Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.</p>

Proposition

<p>I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.</p>

Protokoll

<p>Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.</p>

Rapport från riksdagen

Redogörelse

<p>Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.</p>

<p>Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.</p>

Riksdagsskrivelse

<p>Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.</p>

Riksrevisionens granskningsrapport

<p>Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.</p>

Skriftlig fråga

Skrivelse

<p>Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.</p>

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

<p>I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.</p>

Talarlista

<p>Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s.k. strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;nt h&auml;r meddelande kan det skriva utl&aring;tande till kammaren om granskningen.</p>
<p>Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;</p>

Utlåtande

<p>Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.</p>

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

<p>Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdag, landsting och kommun samt val till Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.</p>

Valprövningsnämndens beslut

Justering

Bordläggning 1

Behandling

Avgörande



Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU12
<h1>Hemspråk</h1>

<h2>Innehåll</h2>
<ul><li><a href="#bsam">Sammanfattning</a></li><li><a href="#bprop">Propositionen</a></li><li><a href="#btext">Utskottet</a></li><li><a href="#bhemst">Hemställan</a></li><li><a href="#bres">Reservation</a></li></ul>
<pre>1996/97
UbU12</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen avslår ett motionsyrkande som
går emot regeringens planer på att byta ut termen hemspråk mot modersmål.
Riksdagen föreslås lägga regeringens redovisning i fråga om hemspråk till
handlingarna.
Motionsyrkandet följs upp i en reservation till betänkandet.</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionen</h2><pre>Regeringen har i proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m. (i motsvarande
del) redogjort för den aktuella situationen när det gäller skolans
undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. Mot bakgrund av
forskningsresultat som tagits fram gör regeringen i propositionen den
bedömningen att hemspråksundervisning bidrar till språkutveckling både av
hemspråket och svenska språket samt redovisar sin avsikt att ersätta
benämningen hemspråk med modersmål.</pre>
<pre>Motionen
1996/97:Ub17 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att begreppet ?hemspråk? även i fortsättningen
skall gälla i enlighet med vad som anförts i motionen.</pre>
<a name="bmot"></a><h2></h2>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1996/97:110 Vissa
skolfrågor m.m. - i den del denna avser hemspråksundervisningen - samt ett i
ärendet väckt motionsyrkande.
Utskottet kommer i sitt betänkande 1996/97:UbU14 att ta ställning till
propositionen i återstående delar - som rör frågor om huvudmannaskap för
gymnasial utbildning och skatteväxling mellan landsting och kommuner - samt
motionsyrkanden i anslutning till dessa.
Riksdagen begärde våren 1994 hos regeringen en samlad översyn av hem-
språksundervisningen (bet. 1993/94:UbU7, rskr. 208). Utskottet erinrade om att
det på senare tid ibland ifrågasatts om denna undervisning leder fram till den
eftersträvade aktiva tvåspråkigheten hos eleverna. Därför såg utskottet det
som angeläget att få fram forskningsresultat och erfarenheter om
språkutveckling och språkinlärning, bl.a. om hemspråksundervisningens
betydelse för svenskinlärningen.
Den begärda översynen har genomförts av Skolverket som i april 1996
redovisat resultatet till regeringen i rapporten Hemspråksundervisningen - en
översyn (rapport nr 105).
I propositionen hänvisar regeringen till att Skolverket i rapporten tagit fram
forskningsresultat som visar att hemspråksundervisning behövs som stöd för
elevers språkutveckling i hemspråket. Hemspråksundervisningen behövs även som
stöd för inlärning av svenska, eftersom en kvalificerad utveckling av elevens
förstaspråk underlättar andraspråksinlärningen. Den har vidare betydelse för
kunskapsinhämtandet i andra ämnen i skolan och för att ge eleverna en trygg
etnisk identitet. Det är därför viktigt, anför regeringen, att invandrarelever
ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.
För att säkra kvaliteten i hemspråksundervisningen är det enligt regeringen
angeläget att öka antalet hemspråkslärare med formell lärarutbildning.
Skolverket har föreslagit att nuvarande ämneskombinationer i
grundskollärarutbildningen utökas på så sätt att hemspråk kan kombineras med
samtliga andra ämneskombinationer. Regeringen ställer sig positiv till
förslaget och avser att i kommande direktiv till en av riksdagen begärd
parlamentarisk utredning för översyn av lärarutbildningarna (bet.
1996/97:UbU1, rskr. 100) ge utredningen i uppdrag att överväga
lärarutbildningarnas möjligheter att tillgodose behovet av en förändrad
hemspråksundervisning.
Vidare aviseras i propositionen att regeringen kommer att följa Skolverkets
förslag att i respektive skolformsförordning flytta föreskrifterna om
hemspråksundervisning som nu finns bland reglerna om särskilda stödinsatser
till reglerna om utbildningens innehåll. Regeringen framhåller att hemspråk
numera har styrdokument i form av egna kursplaner och fastställda
betygskriterier. Från att ha varit en stödåtgärd riktad till vissa elever har
undervisningen i hemspråk som ämne därigenom övergått till att vara en uttalad
språkundervisning.
Regeringen meddelar också sin avsikt att ersätta benämningen hemspråk med
modersmål. Som skäl för detta anges att det i termen hemspråk underförstått
har legat att språket varit det talade språket i elevens hem. Det leder
tankarna till att hemspråk är ett språk som bara kan användas i informella
sammanhang. Regeringen anser att ett byte av term till modersmål ligger i
linje med den förstärkta ställning som ämnet fått i de nya läroplanerna. Ett
namnbyte kan också öka ämnets betydelse för elever, föräldrar och skolans
personal.
I motion 1996/97:Ub17 (m) yrkande 5 motsätter sig motionärerna att
benämningen hemspråk ersätts med modersmål. Enligt deras uppfattning står
begreppet hemspråk för det språk som talas i hemmet och familjen, i motsats
till det språk som talas i samhället runt omkring. Begreppet modersmål däremot
definieras som det språk som barn lär sig först. Barn kan samtidigt tillägna
sig två olika modersmål. För barn födda i Sverige med en eller två föräldrar
som talar ett annat språk än svenska är därför hemspråk ett relevant begrepp,
hävdar motionärerna.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet
instämmer i regeringens bedömning att ett utbyte av termen hemspråk mot
modersmål kan medverka till att lyfta fram betydelsen av undervisningen och
markera att denna måste kunna genomföras som annan språkundervisning i skolan.
Utskottet har i betänkande 1996/97:UbU8 behandlat motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden om behovet av åtgärder för att stärka och utveckla
hemspråksundervisningen och ge ämnet större tyngd. I sammanhanget togs också
upp frågan om ändrad benämning till modersmål. Utskottet redovisade att sådana
tankegångar finns inte bara i Skolverkets rapport utan även i betänkanden från
Invandrarpolitiska kommittén (SOU 1996:55) och Skolkommittén (SOU 1996:143).
Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena med hänvisning till de förslag som
förelåg och som bereddes inom Regeringskansliet.
Propositionen i nu behandlad del bör riksdagen lägga till handlingarna.
Utskottet noterar att regeringen den 3 april beslutat om direktiv till en
parlamentariskt sammansatt utredning om lärarutbildningen (dir. 1997:54).
Enligt direktiven skall utredningen bl.a. analysera behovet av och lämna
förslag till de förändringar i lärarutbildningen för hemspråkslärare som
bedöms påkallade. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 juni
1998.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer
beträffande hemspråk
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ub17 yrkande 5 lägger proposition
1996/97:110 i denna del till handlingarna.
res. (m)</pre>
<pre>
Stockholm den 29 april 1997</pre>
<pre>På utbildningsutskottets vägnar</pre>
<pre>
Jan Björkman</pre>
<pre></pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund
Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Ola Ström (fp) och
Tuve Skånberg (kd).</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservation</h2><pre>Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)
anför:
Vi anser att alla barn i den svenska skolan i första hand skall ges de allra
bästa förutsättningarna för att lära sig det svenska språket. Vi anser vidare
att undervisningen i hemspråket har en viktig funktion att fylla, genom att
den ger eleven möjlighet att kommunicera med släktingar och andra som kommer
från samma ursprungliga språkområde. Begreppet hemspråk står för det språk som
talas i hemmet och familjen, i motsats till det språk som talas inom
barnomsorg, skola och samhället i övrigt. Hemspråk är enligt vår uppfattning
ett relevant begrepp som även i fortsättningen bör användas. Detta bör
riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet bort hemställa
beträffande hemspråk
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub17 yrkande 5 dels som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, dels lägger
proposition 1996/97:110 i denna del till handlingarna.</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2></h2>




<br />




1997-05-14

Beslut i korthet

Riksdagen avslog en motion som gick emot regeringens planer på att byta ut termen hemspråk mot modersmål. I den proposition som föranlett motionen gör regeringen bedömningen att hemspråksundervisningen bidrar till språkutvecklingen av både hemspråket och svenska språket samt redovisar sin avsikt att ersätta benämningen hemspråk med modersmål. 

Beslut

Utskottets förslag till beslut

Riksdagens beslut

statustext

Motion motion 1996/97:Ub17 med anledning av prop. 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m.

av Beatrice Ask m.fl. (m)

med anledning av prop. 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m.

Proposition proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m.

Hemspråk

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Hemspråk (UbU12)

Ärendets gång

Förslag

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Debatt, Genomförd

Dokument från debatten

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut